Upload
jerold
View
44
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?. Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh. Bostadssegregation och arbetsmarknad. Sverige och övriga Europa: Diskriminering Bristande språkkunskaper Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh
2
Bostadssegregation och arbetsmarknad
• Sverige och övriga Europa:– Diskriminering– Bristande språkkunskaper– Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden
Policyåtgärder: underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden
• USA:• Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter
– Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)
Policyåtgärder: Bryta en negativ boendemiljö
3
Vilken betydelse har närhet till jobb?
• Effektivare jobbsökande
• Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort
• Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort
4
Vår studie
• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999
• Hur gick vi tillväga för att finna resultaten?
5
Jobb och utrikes födda i Stockholm
6
Studiens upplägg – jobb i närområdet
• Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad– Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln
• Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999)– Kontrollerar för andra individvariabler– Jämför personer som bor i samma kommun
7
Naturligt experiment
Problem: självsortering Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången
Korrelation eller samband?
Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.
8
Naturligt experiment
• Detaljerade individdata från den s k PLACE‑databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet
• Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållanden, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.
9
Data
• Analysen baseras på två individmaterial:
(i) ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern
26–64, 1999;
(ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990–91 och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till
1999.
10
Hela Sverige-strategin: 1985–1991
• Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och för att underlätta den socioekonomiska integrationen
• I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.
11
Beskrivning
• En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia).
• Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre.
12
Beskrivning
• Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, d v s minst åtta år efter att de kommit till Sverige.
• 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.
13
Hela befolkningen 1999*Resultat
• En fördubbling av antalet jobb är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt
• Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång (”självsortering”)– Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb
*424 462 individer
14
Flyktingar 1990–91* Resultat
• Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad på en bostadsort med god jobbtillgång.
• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999
*21 745 individer
15
Flyktingar 1990–91
• Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt:
(i) att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning;
(ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.
16
Varför är jobbtillgången så viktig?
• Det finns två utrymmen för individerna att interagera: Arbetsplatsen och bostadsområdet
• Om man utesluter arbetsplatsen (arbetslöshet) då återstår bara bostadsområdet
• Om man är invandrare och bor i segregerade områden träffar man bara sina grannar som också är invandrare.
17
Policyåtgärder
• Arbetsmarknaden underlättar den sociala integrationen av invandrare.
• Utgångspunkt: boendemiljön
• Man kan antigen flytta (fattiga, outbildade) personer till rikare områden (bättre skolor, osv) eller utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden.
• Bör man satsa på individerna eller på områdena?
18
Policyåtgärder
• Integrationspolicyn i Sverige har fokuserat på att hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden
• Boendemiljön får mer utrymme i debatten
• Man måste bryta den onda cirkeln vad gäller boendemiljön
• Viktigt med nytänkande policy
19
Internationella lärdomar i integrationsfrågor
Yves Zenou
20
Utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden genom att skapa nya jobb
• Enterprise Zone Programs
• USA
• England
• Frankrike (”Zones Franches”)
21
Enterprise Zone Programs
• Mål: Uppmuntra företagen att flytta till ”utsatta” områden. • Vad gör man? Kartlägga alla områden som har vissa
egenskaper.• Hög arbetslöshet, hög fattigdom, hög kriminalitet.• Företag som etablerar sig i de här områdena betalar inga
skatter (sociala avgifter) under en viss period (t ex fem år). I gengäld måste de anställa 20-30 procent av den lokala befolkningen.
• Mekanism: Minska ”avståndet” (fysiskt men också socialt) mellan invandrare och företagen och hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden.
22
Enterprise Zone Programs
• Fördelar: Ger många invandrare jobb
• Nackdelar: Svårt att utvärdera. Hur kan man särskilja mellan substitution effekten och att riktig skapa jobb?
• Dyr policy i förhållande till antalet nya jobb
• Nyckel för en lyckad policy:
Absolut nödvändigt att anställa lokal befolkning
Måste undvika tillfälligt anställda (tidsbegränsade jobb)
23
Enterprise Zone Programs
• USA: 11 stater (California, Connecticut, Florida, Indiana, Kentucky, Maryland, New Jersey, New York, Pennsylvania, Virginia, District of Columbia)
• Period: 1982 till 1992
24
Egenskaper av områden innan policyn Variabel EZ områden Icke EZ
områden
Arbetslöshet 1980 4,8% 4,2% Fattigdom 1980 17,9% 10,6%
Inkomst per person 1980
$5968 $7253
Befolkningstäthet (1000 personer per
Km2), 1980
1,856 1,015
Antalet svarta eller Hispanics, 1980
30.7% 11.1%
Sysselsättnings tillväxt, 1997-1982
- 0,8% 23.5%
Företagstillväxt 56,1% 89% Genomsnitts värde av
bostad, 1980 48710 60611
25
• Florida ”Enterprize Zone Program”: (först med att införa en sådan policy 1982)
• Det finns 55 EZ i Florida. Man kräver inte att företagen anställer lokal befolkning.
• 1 oktober 2005 till 30 september 2006
• 3 324 nya företag flyttade till ett sådant område (EZ)
• Skapade 12 490 nya jobb
• 8 913 företag fick teknisk assistans
• Kostnad: 33 millioner USD
• Kostnad per nytt jobb: 2 642 USD
26
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• Infördes första gången den 14 november 1996 (lag)
• Områden med mer är 10 000 invånare
• Det finns 44 ZF (38 inom ”Frankrike”): 790 000 personer
27
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• Har skapat 50 000 jobb per år under 5 år (1997-2001) (substitutionseffekt?)
• Minimum: 20 procent lokal befolkning: 10 000 ”lokala” jobb
• Kostnader: 1998: 230 millioner Euros
• Kostnad per nytt jobb: 4 600 Euros (1998)
• Kostnad per nytt ”lokal” jobb: 23 000 Euros (1998)
28
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• 1 januari 2002 (ny lag):
• Ge ytterligare 3 603 Euros per år under två år per person anställd med ett tillsvidare kontrakt (fast jobb). Den här personen måste bo i området (ZF) och varit arbetslös under 12 månader.
• Ett företag som nyligen avskedat individer eller kommer från en annan ZF får inte delta i programmet.
29
Flytta människor till ”bättre” områden
• Moving to Opportunity Programs (MTO)
• USA: Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York.
• Först: Gautreaux Program i Chicago (1976)
• Sen: MOT 1992
• Mål: Bekämpa fattigdom
• Hjälpa fattiga hushåll att leva med rikare familjer så att deras barn deltar i skolor av bättre kvalitet.
30
Moving to Opportunity (MTO)
• Vad gör man? • Alla hushåll i USA som bor i områden där mer än 40 procent är fattiga får
delta i programmet. • De får kuponger (vouchers) för att bo i rikare områden. Staten betalar
prisskillnaden mellan de två områden.• Byrån (agency) som var ansvarig för programmet hittade en bostad åt
familjerna. • Deltagande i programmet är frivilligt (både för eleverna och skolorna).
• Mekanism: Sociala normer, grupptryck
• Fördelar: Framgångsrikt program: Effektivt mot kriminalitet• Nackdelar: Selektion och sorteringsproblem • Nyckel för en lyckad policy:• Hjälpa familjerna att hitta en bostad
31
Moving to Opportunity (MTO)
• Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York
• Mellan Juni 1994 och Juli 1998
• 4 608 familjer
• Bland de 3 169 familjer som fick kuponger kunde 1 676 flytta till ett rikare område.
32
Egenskaper av områden innan policyn
33
Baltimore Boston Chica
go L.A N.Y Alla
När familjeöverhuvudet är en kvinna (%)
98
92
96
81
93
91
Procent Svart 97 37 99 52 50 64 Procent Hispanics 2 46 1 45 49 32 Huvud anledning till att flytta: Knark, gäng (%)
Bättre bostad (%) Bättre skolor (%)
55
26
12
54
29
9
51
18
24
60
13
23
48
26
19
53
22
18 De 6 sista månader har du varit: Slagen eller anfallen Skadad eller skjuten
25
12
17
8
25
12
27
13
26
12
24
11
Antal 637 961 895 1034 1081 4608
34Utfall för 114 ungdomar när de var
mellan 8 och 15 år och när de var mellan 15 och 22 år
Utfall Centrum Förorter
Lämnade skolan i
förtid (dropped out) 20% 5%
Deltog i ett program med universitets
möjligheter
24% 40%
Gick på universitet 21% 54% Gick 4 år på universitet
4% 27%
Heltids anställd 41% 75% Avlönad mindre än
$3.50 per timme 43% 9%
Avlönad mer än $6.50 per timme
5 21