Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?

Skyddsvärnets seminarium

om barnfattigdom

13 december 2011

Folkets hus, Stockholm

Tapio Salonen

Professor i socialt arbete

tapio.salonen@mah.se

Den svenska välfärdsutvecklingeni efterkrigstid

Fattigsamhället – motbilden vid 1900-talets mitt

Reformoptimism och expansion

Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet

Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag – omfördelningsparadox / välfärdsparadox

Välfärdsstatens oåterkallelighet?

Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

Olika fattigdomsdefinitioner

• Inkomstfattiga – hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets

medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner

• Ekonomiskt fattiga – hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex.”Låg inkomststandard”

• Materiellt fattiga – hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF

• Försörjningsstöd – hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

Andel relativt och absolut fattiga barn i Sverige 2001 -2010.

Slutsats om den svenska fattigdomens utveckling

Motsägelsefull:

Ökad relativ fattigdom&

Oförändrad absolut fattigdom

Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk.

1/ Relativt

2/ Multidimensionellt

3/ Relationell

4/ Dynamiskt

5/ Subjektivt

Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll 2009.

Gränsvärden , SEK/mån

1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn

Median, disponibel ink. Relativ fattigdom (- 60 %) Låg inkomststandard

17 723

10 634

11 424 (64 %)

39 864

23 918

17 470 (44 %)

Gränsvärden för olika typhushåll 1991 -2009.Median = disponibel inkomst

En vuxen + ett barn Två vuxna + två barn

Försörjningsstöd 1985 – 2010. Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.

Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal 1990 – 2010.

Källa Socialstyrelsens årsstatistik

Barnfattigdom i Sverige 2008

• 220 000 barn i fattigdom

• 11,5 % av barn i Sverige

14

Rädda Barnens årliga index sedan 2002:

• Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet

Norm för baskonsumtion + boendenorm

• Familjer med försörjningsstöd

”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd ”

Två delmått:

15

Andel barn i hushåll med låg inkomststandard resp. försörjningsstöd 1991 – 2008.

Försörjningsstöd för barnhushåll 2008 och 2010.

2008

2010 Differens N %

Antal barnhushåll Utbetalt belopp, mkr Samboende med barnEnsamst. med barn Svenskfödda föräldrarUtrikesfödda föräldrar*-varav flykting Hushåll med 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt antal barn Andel av samtliga barn, %

64 281

3 659

25 79138 180

23 66240 61912 566

29 61618 8679 2246 574

125 813

6,6

74 059

4 456

28 27946 645

27 41446 64512 335

35 00621 55410 2627 237

143 033

7,5

+ 9 778 + 15,2 + 797 + 21,8 + 2 488 + 9,6+ 7 273 + 19,0 + 3 752 + 15,9 + 6 026 + 14,8 -231 -1,8 + 5 390 + 18,2 + 2 687 + 14,2 + 1 038 + 11,3 + 663 + 10,1 + 17 220 + 13,7 + 0,9

Källa: Socialstyrelsens årsstatistik* Minst en av föräldrarna utrikesfödd

17

Barnfattigdom i Sverige 1991-2008.Barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.

Andel hushåll i relativ fattigdom efter hushållstyp 1998 – 2009.

Källa: Försäkringskassan 2010

Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och 2008.

Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5

Andel utr.född, i %: 39 44 54 65

Högst 5 år i Sverige:

2002: 32’ av 252’ (13 %)

2008: 48’ av 220’ (22 %)

Stora skillnader beroende på familjeförhållanden och bakgrund.

År 2008.

14,4

17,2

31,1

11,5

0

5

10

15

20

25

30

35

Stockholm Göteborg Malmö Hela landet

Barnfattigdomen är hög i storstäderna.

År 2008.

Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar. År 2008.

8,3

56,7

3,4

60,4

7,5

66,1

0

10

20

30

40

50

60

70

Bromma Rinkeby Torslanda Bergsjön Limhamn-Bunkeflo

Rosengård

Stockholm Göteborg Malmö

Pro

cent

enhe

ter

1950 31,4

1975 65,5

2000100.0

2007117,6

2009109,9

1991-1994 - 5,2

2008-2009 -7,7

1981 - 0,3

1977 -2,0

BNP-utvecklingen i Sverige per capita 1950-2009. Fast pris, referensår 2000.

2010: 116,1

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och 2009.

Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser.

Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010

Inkomstspridning i Sverige 1975 – 2009.Ginikoefficient för disponibel inkomst per.k.e. inkl. kapitalvinst

Källa: SCB 2011

Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet

Slutsats:

Välfärdspolitiken gör skillnad

Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta ”filter”, d.v.s. inte ca 8 - 15 % utan 25 – 35 %

Men, hur har offentliga transfereringars fattigdomsbekämpande effekten utvecklats under senare år?

Tilltagande uppdelning

Nivå 1: Mellan som arbetar och de som inte arbetar

Nivå 2: Mellan försäkrade och oförsäkrade

bland dem som inte arbetar

29

Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1995 – 2008.

30

Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs på sociala ersättningar*.

*=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Andel, i %:

1990: 14,8

1994: 22,7

2010: 15,6

31

Välfärd, inte för allaDen ekonomiska familjepolitikens

betydelse för barnfattigdomen i Sverige

Tapio SalonenProfessor i socialt arbeteMalmö högskola

32

Den ekonomiska familjepolitikenCa 70 miljarder kronor 2009. Administreras av Försäkringskassan

Tre huvudkategorier:1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn.

2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag.

3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.

33

Metod och genomförande

• Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi)

• Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet

• Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år

• Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10

34

Den ekonomiska politikens andel av disponibel inkomst i olika hushållstyper 1998 – 2009.

35

Betydelse av familjepolitiska insatser 1998 – 2009.

36

Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken 1998-2009.

37

Betydelse av olika förmåner för den relativa fattigdomen 1998 – 2009.

38

Andel barnhushåll i relativ fattigdom med och utan ekonomisk familjepolitik 2000 och 2009.

39

Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008.

40

Ekonomisk familjepolitisk fördelning efter deciler 2009.

41

Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.

42

Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.

Barns rättigheter och föräldrars etablering – växande dilemma

Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt:

1. Betoning på barns rättigheter här och nu

från ”becoming” till ”being”

2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

Selektiva

Generella

Reaktiva Proaktiva

INSATSER MOT BARNFATTIGDOM

Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

Slutsatser

• Välfärdssystemens reversibilitet

• Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande

• Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper

• Utmaningar för sammanhållningen