Hrl 6 2014 tema

16 © 2014 Insightlab

MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOVTEMA

Vi är vana vid fysiska handikapp i vårt samhälle. Det finns lagar och förordningar om handikappanpassning som ger männ-iskor med funktionsnedsättningar en chans till samma villkor som alla andra.

Men neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

(NPF) är inte lika uppenbara och kan uppfattas

som mer problematiska än ”vanliga” handikapp.

Svårigheterna att hantera individer med NPF

beror till stor del på att NPF påverkar möjligheten

till interaktion och kommunikation för individen.

Eftersom dessa förmågor är centrala i det orga-

nisatoriska livet är det viktigt att ha en generell

förståelse för hur medarbetare med NPF fungerar

för att hitta rätt sammanhang för medarbetare

och organisation.

Andelen individer med NPF beräknas ligga mel-

lan 3-5 procent av befolkningen. De vanligaste

varianterna av är ADHD, Aspergers syndrom,

Tourettes syndrom och tvångssyndrom. Andra

svårigheter som dyslexi eller språkstörningar

räknas ibland in under NPF. De olika funktions-

nedsättningarna är besläktade och det är inte

ovanligt att en person kan ha flera diagnoser.

Oavsett diagnos finns det gemensamma drag

hos individer med NPF. De har ofta svårt att hålla

fokus, har svårigheter med impulskontroll och

samspel med andra människor. Till detta kommer

ofta problem med lärande och minne, att uttrycka

sig i tal och skrift samt motoriska svårigheter.

Behoven hos individer med NPF blir tydliga i

skolåldern när kraven på prestationer och social

färdighet ökar. När skoltid och tonår är över upp-

lever många personer med NPF en förbättring

i sina liv. Har man fått stöd i yngre år kan en

normalitet växa fram. Mognad och livserfarenhet

kan kompensera mycket av funktionsnedsätt-

ningen. Samtidigt visar undersökningar på att

många med NPF i arbetslivet blir sjukskrivna

eller förtidspensionerade på grund av stress och

anpassningsproblem. Samhälle, arbetsgivare och

medarbetare har därmed en viktig roll att spela

för att människor med NPF ska kunna leva ut sin

potential på ett produktivt sätt.

Källa: Riksförbundet Attention. ”NPF – Neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar”. www.attention-riks.se, september 2014

Neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar en dold faktor på arbetsplatsen

IT-branschen är en arena där innovation, teknologi och affärskunnande flödar och framgångssagorna duggar tätt. Bakom visioner och strategier finns en vardag där idéerna ska omsättas till fungerande pro-dukter och det är inte alltid stimulerande arbete.

Analytiker och programmerare inom IT lever för

innovation men det är inte många som känner

för att sitta och felsöka sina alster. De kreativa

IT-stjärnorna kan komma på briljanta lösningar,

men de kan också överskatta sin förmåga att

leverera felfri programkod. Detta är istället en

nisch för medarbetare med särskilda talanger.

Ett danskt konsultbolag, ”Specialisterne”, har tagit

fasta på de unika egenskaperna hos individer på

autismspektrumet vilket utgör sjuttiofem procent

av medarbetarna. Deras mjukvarukonsulter anses

vara av högsta klass, de har höga löner och kun-

derna inkluderar LEGO, Microsoft och Oracle. Att

testa programkod kräver hög intelligens, precision,

djup koncentration och tålamod. Detta är positiva

sidoeffekter av vad som annars betraktas som

funktionsnedsättningar. I grund och botten handlar

det om det eviga HR-dilemmat om att hitta rätt

utmaningar för rätt talang. I Specialisternas fall

kommer mycket av insikten från det faktum att

grundaren Thorkil Sonnes egen son har autism.

Källa: Andrea Ozretic. ”Creating Great Employees (Who Happen to be Autistic)”. October 22 2013. www.techonomy.com

Medarbetare med särskil-da talanger för organisa-tioner med särskilda behov

HRL nr 6 2014.indd 16 10/6/2014 3:53:40 PMHRL Insight lab 8 okt 2014.indd 16 2014-10-08 11.54

© 2014 Insightlab 17

MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV TEMA

Aspergers syndrom kallas ofta för den framgångsrika dysfunktionen. Människor med Aspergers syndrom har fokus och beslutsamhet som under rätt förutsättningar kan ta dem till framgång. Människor med Aspergers syndrom möter många utmaningar, men också unika möj-ligheter. Rygga inte bort inför ”aspi-sar” på grund av deras beteenden som ibland kan vara svåra att förstå. När du förstår deras logik förstår du också hur de kan bidra till din orga-nisation.

Aspergers syndrom är en högfunktio-

nell variant av autism. Människor med

Aspergers är ofta mycket intelligenta

och verbala men kan samtidigt ha stora

problem i sociala sammanhang. De rea-

gerar negativt på stress och kan vara mer

emotionellt utagerande än människor utan

autism. För att kunna inkludera medarbe-

tare med Aspergers är det viktigt att förstå

de utmaningar som är karaktäristiska för

deras särskilda behov.

Social interaktion är ett medel, inte ett målMänniskor med Aspergers har svårt med

grundläggande sociala färdigheter som

att vistas i folksamlingar, se andra i ögo-

nen eller förstå icke-verbal kommunika-

tion. När en Aspergersperson driver iväg

med blicken är det inte brist på hyfs utan

ett sätt att klara situationen. Man måste

lyssna på orden och inte kroppsspråket.

Kommunikation är annorlunda för männ-

iskor med Aspergers och kan sammanfat-

tas med att de är otroligt direkta när de

har en poäng att förmedla. Tänk på att

de är primärt intresserade av att ge ett

funktionellt bidrag till konversationen och

undviker ”onödigt” småprat.

Logik är auktoritetAspergerspersoner är intelligenta, själv-

ständiga och accepterar sällan ett ”nej”

utan förklaring. Auktoritet handlar inte om

sändaren utan om logik. Att mjuka faktorer

i ledarskapet inte riktigt når fram är ett

skäl till att chefer inte gärna jobbar med

Aspergerspersoner. Det handlar inte om att

de är svårhanterliga, tvärtom är de med på

tåget så länge målsättningar och uppgifter

är tydliga och välmotiverade.

Detaljer är vackertMänniskor med Aspergers lägger mycket

energi på detaljer istället för att gå direkt

till saken. Skälet är enkelt, det är så de ser

på världen. De håller komplexa modeller i

huvudet som inkluderar alla samverkande

delar och att bortse från en detalj är att

bortse från lösningen. Var tålmodig, det

är Aspergerspersonens sätt att tänka. En

Aspergersperson börjar lösa problem långt

innan de sitter vid skrivbordet och kan

se fel direkt då de håller hela problemet i

huvudet.

Känslor tar andra vägarDet är lätt att tro att personer med

Aspergers är emotionellt hämmade då de

sällan ger uttryck för känslor. De är minst

lika känslosamma som andra människor,

men de reagerar på lite andra sätt. En av

de jobbigaste situationerna för en per-

son med Aspergers är att hantera den

störtflod av känslor som kan utlösas av

synbart triviala händelser. Ett projekt som

blir inställt, till exempel, kan kännas som

en befrielse för medarbetarna utom för

en Aspergersperson som kan tycka att

det är orättvist att deras hårda arbete inte

får bära frukt. Var tålmodig, ta dem åt

sidan i förväg och förklara situationen, be

om feedback och lärdomar. Det ger dem

chansen att bearbeta tanken.

Källa: Dave Wellman. ”I hired someone with Asperger’s – Now what?”. CNN Special. April 2013, cnn.com

Medarbetare med Aspergers syndrom – en spännande utmaning Jag har jobbat en tid som lärare

med elever som har särskilda

behov. Det har varit allt från

generella inlärningssvårigheter till

ADHD och autism. En elev jag

hade avskydde matte och tyckte

det var det tråkigaste som fanns

tills han kom på att man kunde

lösa talen med programmering.

Det gick ju fortare, ett javapro-

gram kunde ju lösa flera uppgifter

på en gång! Hans aspergersyn-

drom fokuserade hans intresse

på en sak i livet som han brann

för, nämligen programmering,

och när matten kunde rymmas

inom detta vände det från mot-

vilja till entusiasm på en femör-

ing. En sak har dessa barn och

ungdomar gemensamt oavsett

personliga utmaningar och det

är att de en dag ska komma ut

i arbetslivet. I den pedagogiska

världen finns beredskap, resurser

och riktlinjer men hur är det på

våra arbetsplatser? De individer

som har särskilda förutsättningar

är inte belastningar utan har i

många fall unika egenskaper som

kan överraska och berika även

din organisation.

Mats Frick


18 © 2014 Insightlab

TEMA MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV

Vill du bli en bättre chef? Då kanske du ska anställa en medarbetare med Aspergers. Det föreslår Johanna Agri som är enhetschef på Misa och arbetar med att hjälpa människor med neuropsykia-triska funktionshinder, som Aspergers att komma ut i arbetslivet. Misa har också egna anställda medarbetare med Aspergers och Johanna tycker att de – förutom att de gör ett utmärkt jobb – har hjälpt henne att utvecklas som chef och att deras anpassningar för att skapa en Aspergervänlig struktur, har gjort Misa till en bättre arbetsplats för alla medarbetare.

– Och de individanpassningar som behövs är

oftast inte större än de vi gör för andra medarbe-

tare, till exempel med flextider och möjlighet att

arbeta hemifrån. Men anpassningarna är annor-

lunda, säger Johanna Agri.

Att ha ett jobb och göra något meningsfullt är

den högsta drömmen för många med Aspergers.

Men ofta förblir det en dröm, för trots att männ-

iskor med Aspergers ofta har god arbetsförmåga

och är både noggranna, uthålliga och analytiska

så har de svårt att få jobb. Ofta saknar de näm-

ligen det som arbetsgivare efterfrågar allra mest

– social kompetens.

Personer med Aspergers har, generellt sett, svårt att

tolka icke verbala signaler. Om du inte rakt på sak

säger det till dem kan de då inte av ditt ansiktsut-

tryck och kroppsspråk läsa av att du har bråttom

eller är uttråkad och att de borde sluta prata.

– Jag har lärt mig att kommunicera väldigt rakt på

sak med personer som har Aspergers. Det är på

gränsen att jag känner mig otrevlig och burdus,

för så tydliga är vi normalt inte med varandra,

men det hjälper dem mycket. Och de är ofta

väldigt raka tillbaka. Personer med Aspergers

har oftast inga vita lögner att ta till, så frågar du

vad de tycker får du veta sanningen, utan förskö-

nande omskrivningar, erfar Johanna.

Johanna liknar en Aspergerpersons vardag vid att

få inbjudan till ett bröllop där det inte står något

om klädsel. Då blir det ju jättesvårt att veta vad

man ska ta på sig. Vad kommer alla de andra att

ha? Man blir lätt orolig för att komma fel klädd.

– Så här är det för en person med Aspergers

hela tiden och inte bara med kläder, utan i allt.

De har ofta svårt att läsa av klädkoder och andra

oskrivna regler så vi behöver vara jättetydliga. De

ställer också många frågor som Hur ska vi göra?

Hur länge ska vi göra det? Varför ska vi göra det?

I vilken ordning ska vi göra det? Det kan kännas

lite frustrerande emellanåt, men vi har märkt att

alla vinner på den här tydligheten. När vi tvingas

tänka efter och förklara kanske vi märker att vi

gör saker av gammal vana och att det faktiskt

finns bättre sätt, säger Johanna.

Och visst finns det finns det jobb som passar

utmärkt för människor med Aspergers. Typiskt är

att de är utpräglat uppgiftsorienterade istället för

relationsorienterade. Om man generaliserar har

de lätt för att koncentrera sig och att analysera

detaljer. De är också ofta noggranna, uthålliga,

ordningsamma och utvecklar inte sällan hög kom-

petens inom specialområden.

– Det är vanligt att människor med Aspergers

utvecklar ett specialintresse och uppfattas som

nördiga. Ibland kan det här intresset riktas mot

något som andra tycker är helt ovidkommande,

som att memorera tågtidtabeller. Men om intres-

set kan kanaliseras till något som andra har nytta

av, så kan det bli en del av jobbet och då kan

personen bli en mycket kunnig specialist och

verkligen komma till sin rätt. En del personer som

omgivningen uppfattar som nördar har ju till och

med blivit framgångsrika tack vare sina specialin-

Alla vinner på en Aspergervänlig arbetsmiljö! JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR JOHANNA AGRI; ENHETSCHEF PÅ MISA AB

Exempel SAPPå SAP, ett av världens ledande företag inom

affärssystem har man som mål att år 2020

ska en procent av de totalt 65 000 anställda

ska ha någon form av autismdiagnos. Och

man gör det inte för att vara snäll, utan för

att få in människor som tänker annorlunda,

vågar utmana de oskrivna reglerna och

därmed säkra innovationskraften i företaget.

Redan nu har man anställda mjukvarutestare

med diagnoser och man anser att företaget

tack vare dessa individer har gjort föränd-

ringar som har ökat produktiviteten.

Misa AB och Johanna AgriAlla vill jobba och bidra

med det de kan och

med rätt stöd kan

alla delta i arbetslivet.

Det är utgångspunk-

ten i arbetet på Misa

AB, som grundades

av Lennart Jönsson

1994 och vars verk-

samhet syftar till att

ge människor med

arbetshinder det stöd

de behöver för att delta

i det vanliga arbetslivet.

Det kan bland annat

handla om att kartlägga

arbetsförmåga, egen-

skaper och intressen

för att hitta rätt plats i

arbetslivet. Beställare

av Misas tjänster är i

första hand kommuner,

Arbetsförmedlingen och

skolor. Idag har Misa

cirka 210 anställda

på 16 enheter och

bedriver verksamhet i

Stockholm, Göteborg,

Södertälje, Uppsala,

Västerås och Skåne.

Johanna Agri är

enhetschef på

Misa Kungsgatan i

Stockholm, som är

inriktade på att hjälpa

människor med neuro-

psykiatriska funktions-

hinder (NPF), såsom

ADHD och Aspergers.

Andra enheter har

andra specialområden

som till exempel för-

värvade hjärnskador,

hörselnedsättning,

inlärningssvårigheter

samt psykisk och social

ohälsa.


© 2014 Insightlab 19

TEMAMEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV

tressen och sin envishet, säger Johanna.

Repetitiva uppgifter passar ofta personer med

Aspergers. De trivs ofta bra med att göra samma

saker om och om igen, dag ut och dag in.

– De flesta av oss andra skulle ju tycka att det var

urtråkigt men Aspergers gör ofta att man får för-

svagad automatisering. Det innebär att det vi gör

med automatik när vi har gjort det ett par gånger,

måste en person med Aspergers tänka efter för

att göra – varje gång. Därför tar det ofta mycket

kraft att lära nytt. Om man inte känner till det här

kan det vara svårt att förstå att en person med

hög kompetens inte har större behov av omväx-

ling och förnyelse, säger Johanna.

Jobb som åtminstone i teorin borde vara lämpliga

för personer med typiska symptom på Aspergers

kan till exempel vara bibliotekarie, korrekturläsare,

redovisningsekonom, statistiker, programmerare,

meteorolog och forskare. Men miljön på arbets-

platsen är minst lika viktig som arbetsuppgifterna.

– De anpassningar som kan behövas för att göra

arbetsmiljön Aspergervänlig är ofta ganska enkla.

Det som framförallt behövs är en lugn arbetsmiljö,

tydlig kommunikation och förstående chefer och

medarbetare, säger Johanna.

Personer med Aspergers är ofta extra känsliga

för yttre stimuli som ljud, ljus, lukter och rörelse.

Inredning med milda färger, mattor på golven,

skåp istället för öppna hyllor, en ”clean desk

policy” och fasta avskilda arbetsplatser är sådant

som hjälper till att skapa lugna arbetsmiljöer. Att

sitta nära kaffemaskinen i ett kontorslandskap

där radion står på, skulle däremot vara jobbigt för

många med Aspergers.

– Behoven är individuella och man behöver föra

en dialog om arbetsmiljön. Gör man det är det

ofta ganska lätt att hitta lösningar. På Misa har

vi infört tysta förmiddagar och det är vi alla väl-

digt nöjda med. Vi känner att vi får mer gjort nu,

berättar Johanna.

Något av det viktigaste är att alla på arbetsplat-

sen får kunskap om Aspergers och att man för en

öppen dialog för att undvika missförstånd.

– En person med Aspergers kan tycka att det är

jobbigt när alla ska fika tillsammans och kanske

hellre tar sitt kaffe vid skrivbordet. Sådant kan

göra att man uppfattas som otrevlig, om inte

kollegorna känner till utmaningarna, konstaterar

Johanna.

Alla vinner på en Aspergervänlig arbetsmiljö! JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR JOHANNA AGRI; ENHETSCHEF PÅ MISA AB Boktips!

Arbetsboken: Handbok när man anställer människor med Aspergers syn-drom av Gunnel Norrö, 2012

I den här boken berättar Gunnel Norrö, som själv fick diagnosen Aspergers vid 51 års ålder, hur omgivningen genom en liten, men mycket specifik insats, kan hjälpa en per-son med Aspergers till ett väl fungerande arbetsliv.

Kort om Aspergers och andra neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)Aspergers är en form av autism, men

medan de flesta som har autism också

har en utvecklingsstörning så har personer

med Aspergers normal eller hög begåv-

ning. Aspergers och autism ingår, tillsam-

mans med Touretts syndrom, tvångssyn-

drom och bokstavsdiagnoserna ADHD,

ADD och DAMP i samlingsbegreppet NPF.

Förkortningen NPF står för neuropsykia-

trisk funktionsnedsättning, vilket innebär

att hjärnan arbetar och fungerar annorlun-

da. Diagoserna är alltså inte psykologiska.

Orsaken till NPF är inte klarlagd, men man

tror att ärftlighet spelar in. Dålig uppväxt-

miljö kan inte orsaka NPF, men det kan

förvärra problemen, precis som en bra

miljö underlättar och minskar symtomen.

Diagnoserna inom NPF är närbesläktade,

men symptomen är lite olika. Typiskt för

personer med Aspergers är att de har

svårigheter med socialt samspel och kom-

munikation. Många har också motoriska

svårigheter och kan upplevas klumpiga.

Det är också vanligt att personer med

Aspergers är extra känsliga för yttre stimuli

som till exempel ljud och ljus. Vissa har

även relaterade neuropsykiatriska problem

som dyslexi och dyskalkyli, liksom nedsatt

automatisering, vilket betyder att saker

som andra gör automatiskt, måste de

tänka på hur de ska göra.

Personer med Aspergers är ofta uppgifts-

orienterade och har lätt för att koncentrera

sig och fokusera på detaljer. De är ocksp

ofta analytiska, noggranna och uthålliga

och utvecklar ofta hög kompetens inom ett

specialområde.

Boktips!

Innanförskap: autism-spektrumtillståndets funktionshinder inifrån av Gunilla Brattberg, 2009

Gunilla Brattberg är 66 år, läkare, professor och för-fattare till 27 böcker och hon menar att hon inte hade varit lika framgångs-rik om hon inte hade haft Aspergers. Men problem uppstår när omgivningen inte förstår. Därför vill Gunilla i denna bok ge Aspergers ett ansikte för att underlätta möten mel-lan människor med ett autistiskt funktionshinder och deras omgivning.


Documents

Hrl 6 2014 tema