"Hongkongs minimilön räcker inte till lunchen", för Arbetsmarknaden

8/3/2019 "Hongkongs minimilön räcker inte till lunchen", för Arbetsmarknaden

http://slidepdf.com/reader/full/hongkongs-minimiloen-raecker-inte-till-lunchen-foer-arbetsmarknaden 1/4

26 | ArbetsmArknAden | Februari 2012 www.arbetsmarknaden

Hgkgmmö räcker inte till lunchen

I a av uia p hppiaa i m-ii i H ja aa 25 i i, vi aaa iiia 1 aj i j. e hji a aa y a av aa.



www.arbetsmarknaden.se Februari 2012 | ArbetsmArknAden | 2

Trt evadktaderm Väteurpa, atteHgkg förta m-mö fj t bygamma

25 krr tmme. Metade 300 000 hem-

bträde mfatta te av beutet h har frtfaradeäu ägre öer.

Ak YAn-Yee är 23 år och säljerkläder i distriktet Mongkok iHongkong, där neonskyltarna

hänger tätt och skogen av skyskraporsträcker sig högt över asfalten. Men ba-kom den glimrande fasaden döljer sigtuffa villkor på stadens arbetsmarknad.

Donald Tsang föreslog sedan i no- vember 2010 en timlön på 25 kronor (28HKD). Den röstades igenom med stormarginal i januari 2011, och skulle gällafrån och med 1 maj samma år. Stadens ab-

solut största fackförening, pro-kinesiskaHong Kong Federation of Trade Unions(340 000 medlemmar), ställde sig bakombeslutet och sade att en högre minimilön”vore orealistiskt” med tanke på eventuel-la följder för arbetsgivarna.

Under den långA tIden som löpte mel-lan att beslutet var taget och fram till attdet började gälla i praktiken passade dockflera arbetsgivare på att skriva nya kon-trakt med sina anställda. Dessa innebar irealiteten lägre löner. SnabbmatskedjanCafé de Coral tvingade exempelvis sinaarbetare att acceptera obetalda lunch-

timmar.Inte heller i den nya lagen är lunch och

lediga dagar inkluderade, utan ”föremålför diskussion mellan arbetsgivare ochanställd”. Andra begränsningar innebäratt det inte finns någon lagstadgad lön förpraktik eller övertidstimmar.

På Hongkongs arbetsmarknad råderockså djupt rotade tankar om fördelarnamed en oreglerad marknad. De återgesav den liberala tankesmedjan Lion RockInstitute, som ofta hördes i debatten omminimilön:

– Minimilön skapar ett samhälle medhög arbetslöshet och bidragsberoende.

Se bara på den senaste tidens utvecklingi Europa, USA och mitt hemland Austra-lien, säger tankesmedjans ordförandeDan Ryan.

Då vi träffas har välfärdssamhällenai väst börjat vackla, och det har gått entid sedan upploppen i London i augustiförra året. Dan Ryan är övertygad om attäven Hongkong kan få uppleva sådanaoroligheter då myndigheterna nu går in och inför vad han kallar ”priskontroll” pålönerna:

– Vi vill inte ha något västerländskt välfärdssamhälle här i Hongkong, sam-manfattar Dan Ryan.

Liksom många av hennes kollegor tjänarMak Yan-yee bara 25 kronor i timmen, vilket inte räcker långt då inflation ochbostadspriser skenar:

– Med dagens lön är det svårt att sparanågra pengar alls. Det kommer att ta 15,kanske 20 år innan jag kan börja tänka påatt flytta hemifrån, säger Mak Yan-yee.

25 kronor (28 Hongkong-dollar, HKD) itimmen blev nämligen Hongkongs förstaminimilön, som infördes i maj 2011. MenMak Yan-yee skulle vilja ha en timlönpå minst 35 kronor för att slippa leva påmarginalerna. Hon har jobbat i samma varuhus i snart tre år, och märker av destigande priserna i området:

– Det mesta blir dyrare, och nu är detnästan omöjligt att få timlönen att räckatill ett mål mat under lunchen.

Hon är långt Ifrån ensam om att varamissnöjd med lönen; i Hongkong finns400 000 arbetare som tjänar mindre än30 kronor (33 HKD) i timmen, enligt lo-kala partiet Liberal Democrats. Finanspa-

radiset har också flera år i rad toppat FN:slista över i-länder med störst skillnadermellan fattiga och rika. Cirka hälften avstadens invånare bor i någon form av sub- ventionerade bostäder.

Men det var inte ovanligt med ännusämre betalning för bara något år sedan.Då denna första minimilön trädde i kraftinnebar det en direkt löneförhöjning för270 000 anställda. Förutom i klädbutik-er var det tidigare vanligt med löner påunder 20 kronor i timmen för bland an-nat säkerhetsvakter, restauranganställda, vårdpersonal och sophämtare.

Lagen om minimilön diskuterades i

över ett årtionde i Hongkongs regering.Även i debattens slutskede föreslogs tim-löner så låga som 17 kronor (20 HKD).Rädslan fanns för att stadens många små-företagare skulle tvingas avskeda, ochHongkongs låga arbetslöshet stiga.

Partiet Liberal Democrats menade ock-så att 170 000 jobb skulle försvinna meden lägsta lön på 30 kronor (32 HKD) i tim-men. Istället ville partiet se en minimilönpå högst 22 kronor (24 HKD) i timmen,men menade att även då skulle 30 000arbetstillfällen gå förlorade.

Hongkongs fAckförenIngAr är relativt

små; av en arbetsstyrka på 3,2 miljoner ärdrygt 500 000 med i facket. Trots dettakom de att höras mycket i debatten. Blandandra fackföreningen Hong Kong Confe-deration of Trade Unions med 160 000medlemmar tryckte på för minst 30 kro-nor (33 HKD) i timmen, och anordnade enrad protester med stor uppslutning.

I juli 2010 röstades till slut ett förslagigenom med en minimilön på 22-33 HKDi timmen. Det exakta beloppet skulleinom ett år föreslås av Hongkongs högstapolitiker, Chief Executive Donald Tsang,och sedan beslutas genom ännu en om-röstning i regeringen.

M]

Hgkgmmö Från och med den 1 maj 2011 ska alla,såväl tllällgt som ast anställda, Hongkong tjäna mnst 28 HKD, ungeär25 kronor, tmmen. Lagen gäller ävenpersoner med unktonsnedsättnng, somtdgare vart särsklt utsatta på Hong-

kongs oreglerade arbetsmarknad. Lagen nnebar en drekt löneörhöj-nng ör 270 000 anställda. Crka 400 000anställda, to procent av arbetskraten,tjänar dock ortarande under 30 kronor tmmen. Mnmlönen gäller dock ntepraktk, övertd eller de crka 300 000 ut-ländska hembträden som arbetar tllällgt Hongkong.



28 | ArbetsmArknAden | Februari 2012 www.arbetsmarknaden

Han menar att Hongkong har denfria marknadsekonomin att tacka för sinstarka ekonomi och låga arbetslöshet.Staden blev tidigt både känd och ökändsom en kapitalistisk tiger i en annars hårtreglerad omgivning. Under lång tid hademånga företag nästan ingen kontakt allsmed myndigheterna, eftersom man intebehövde skatta något på inkomster un-der cirka 100 000 kronor om året. Mende senaste årtiondena har stora ändrin-gar gjorts, bland annat genom en lag motdiskriminering på arbetsmarknaden 1996och ett allmänt pensionssystem 2000 somgjorde samtliga anställda skattskyldiga.

den nYA mInImIlönen innebär nu merreglering, kontroll och bokföring. Menkanske kan lagen även minska stadensklasskillnader. Dessutom, med undantagav Singapore, har eller diskuterar samt-liga länder i Sydostasien en minimilön.

Hongkongs cirka 300 000 utländ-ska hembiträden inkluderas dock inte istadens nya avtal om minimilön. De ar-

betar sex dagar i veckan, ofta för en lönså låg som 10 kronor i timmen. Dessutomförvägras de medborgarskap och utstårutan förklaring en rad andra negativa sär-behandlingar.

Många av stadens hembiträden ärfrån Filippinerna, Indonesien och andragrannländer. Söndag är deras enda ledigadag, och tiotusentals samlas då i stadenscentrala delar för att äta, dansa och deladet senaste skvallret hemifrån.

De talar gärna om sitt arbete, vilket be-står av barnpassning och hushållssyssloråt stadens mer välbeställda familjer. Be-roende på arbetsgivare kan jobbet vara

olika krävande, men alla är överens om ensak: Betalningen är inte nog.

– Jag tjänar ungefär 10 kronor i tim-men, säger Eni Lestari från Indonesien,som varit hembiträde i Hongkong i elva år.

VId sIdAn AV sItt Arbete är Eni Lestariockså taleskvinna för Asian Migrant’s Co-ordinating Body, en förening som för sam-man hembiträden från fem olika sydosta-siatiska länder. De vill ha en lön på minst4 000 hongkong-dollar, ungefär 3 400kronor, i månaden:

– Men i år fick vi en höjning på bara 120kronor i månaden. Vår månadslön är nu

3 740 hongkong-dollar oberoende av an-talet timmar, säger Eni Lestari.Hembiträdena har nämligen haft en

egen minimilön sedan ett par årtiondentillbaka, och räknas inte in då stadensövriga arbetsstyrka nu får en garanteradlön på 28 HKD i timmen.

enI lestArI påpekar att hembiträdenafaktiskt tjänar mindre nu än för 15 år se-

dan, då minimilönen 1996 låg på 3 860HKD i månaden. Tar man med inflationeni beräkningen så innebär det en rejäl lö-nesänkning. De flesta hembiträden jagtalar med denna söndag säger att de i dagkan skicka hem cirka 1 500 HKD, ungefär1 200 kronor, varje månad, vilket för deflesta är betydligt mindre än tidigare, dåbåde mat och transporter i Hongkong harblivit dyrare.

Men den låga lönen, som bestäms bak-om stängda dörrar av Hongkongs politi-ker, är enligt Eni Lestari inte det värsta.Det finns en rad andra särbehandlingarsom hon anser vara ren diskriminering:

–Vi måste bo med våra arbetsgivare ochåtervända till hemlandet minst en gång vartannat år. Vi har en egen passkontrollpå flygplatsen, och har aldrig fått veta var-för, säger Eni Lestari.

Hongkong har mycket generösa migrtionslagar, och i stort sett vem som hel

kan få medborgarskap efter sju års arbei staden. Man kan då bo, jobba och ävrösta utan att bekymra sig om visumHembiträdena är dock uteslutna ockfrån denna möjlighet, med argumentet ade ”inte är vanliga medborgare”.

Många har dock fått nog av särbehanlingen, och just nu pågår ett rättsfall dfem filippinska hembiträden har vänt still domstolen för att ansöka om medbogarskap. En av dem har bott och arbet25 år i Hongkong, och har barn som både födda och uppvuxna i staden. Vpositivt beslut kan detta fall få stor effeksåväl Hongkong som många grannlände

I september förra året fick en av desfilippinskor medhåll av domstolen, osom första hembiträde någonsin rätt tmedborgarskap i Hongkong. Det skuockså innebära att hon och andra hembiträden får möjlighet till den beslutaminimilönen om motsvarande 25 kronotimmen, vilket skulle tredubbla deras lö

men fAllet öVerklAgAdes genast myndigheterna och är nu under utrening igen. Enligt kritikerna skulle hembträdenas medborgarskap innebära en stbelastning för Hongkongs välfärdssystemeftersom de då får möjligheter att ta h

sina familjer.– Det är ett argument som byggpå okunskap och rädsla, säger CynthTellez, ordförande för Mission for Mgrant Workers, som stödjer hembiträdsom råkar ut för problem i Hongkong.

Hon menar att de flesta hembiträdeninte skulle vilja bosätta sig i Honkong falltid, med tanke på stadens höga lenadskostnader. Särskilt vill de inte ta hsina familjer, eftersom det vore omöjliatt försörja dem med en så pass låg löDessutom är det bara 120 000 hembiträden – en dryg tredjedel – som bohär i sju år eller längre, och alls kan a

»Med da- ge ö ärdet vårt attpara ågrapegar a.Det km-mer att ta

15, kake20 år a jag ka börja täkapå att fyttahemfrå.«

»Efter mer ä 30 år Hgkghar jag ett åvä mhadem rea vådtäktfa.«

23-ia ma Ya-y aa i ui i H 25 i i.

ei lai aa hi hpa vi i hia .

F o t o : M a r C o

L u i



www.arbetsmarknaden.se Februari 2012 | ArbetsmArknAden | 2

söka om medborgarskap.Men det lugnar inte kritikerna, som

också är rädda för större konkurrenspå arbetsmarknaden. Om hembiträdenblir medborgare får de även rätt att söka”vanliga” jobb. De kan då konkurrera medlokala invånare om arbeten på exempelvisrestauranger eller i småbutiker.

cYntHIA tellez menar dock att med-borgarskap inte främst har att göra medlön eller välfärd. Det handlar snarare omrättslig säkerhet.

– Efter mer än 30 år i Hongkong har jagsett såväl misshandel som rena våldtäkts-fall, påpekar Cynthia Tellez.

Hon tillägger att det inte är lätt förhembiträden att få någon upprättelse ikomplicerade rättsfall som ofta kräverkostsam advokathjälp. Dessutom uthär-dar många den dåliga behandlingeneftersom de inte vill att kontraktet skaavslutas. Då dras nämligen visumet in,och hembiträdet har två veckor på sigatt hitta en ny arbetsgivare eller packa

väskorna och åka hem igen.Cynthia visar mig det kontrakt som

hembiträdena skriver på: ett grönt dub-belvikt A3-papper. Trots att hembiträde-na enligt lag måste bo med sina arbetsgivare så finns det inga bestämmelser omhur de ska bo:

– Jag har sett hembiträden som fåttsova i badkar eller på hyllor uppsattaovanför dörren. Men det värsta är givetvisdå man tvingas dela rum med barn ellerarbetsgivare av motsatt kön, säger Cyn-thia Tellez.

Hon bemöts ofta av meningsmot-ståndarnas argument om att situationenför Hongkongs hembiträden relativt settär bra. I Singapore ligger deras snittlön påunder 2 000 kronor i månaden och ingenledig dag garanteras. I Malaysia saknarupp emot hälften av alla hembiträdenpapper, och är därmed i praktiken helträttslösa.

I rättsfAllet I Hongkong går uppfatt-ningarna isär; att inte ge hembiträdenmedborgarskap strider mot stadens kon-stitution menar den ena sidan, medan

den andra påpekar att Hongkongs lagkan tolkas så att lagstiftarna har rätt att

besluta om varje invandrargrupp för sigKonstitutionen och lagen säger två oliksaker. Men även om de fem filippinskhembiträdena skulle vinna i domstolen, småste varje ansökan om medborgarskabehandlas separat av Hongkongs myndigheter. Regeringen i Peking kan ocksträda in och ändra på beslutet.

TExT ocH BilD: JoJJE olsso

Fakta Hongkong

Iva: 7 mljoner.

Ya: 1 100 kvm (Något mndre än Öre-bro kommun)

Lämnades över tll Kna rån Stor-brtannen 1997, betecknas dag avKna som ”en särskld admnstratvregon”.

Har egen regerng, ra val, egen va-luta och en lag kallad ”Basc Law”,som ska garantera vsst mått av själv-styre. i verklgheten växer dock Knasnfytande över Hongkong sakta mensäkert. 2047 är det tänkt att Hongkong

ska bl en knessk provns som allaandra.

H 300 000 hi aa i av a iii. d a h ia aiva h a a i pa p a,a a ia a.

Documents

"Hongkongs minimilön räcker inte till lunchen", för Arbetsmarknaden