Högskolans utbildningskatalog

Vad gör en rektor?– En rektor leder högskolan, är chef för personal och är högst ansvarig för alla studenter. Rektorn är också ansvarig för alla Högskolans omvärldskontakter. En rektor är tillsatt av och svarar direkt mot regeringen.

Varför ska man läsa på Högskolan i Halmstad?– Vi är duktiga och har fått väldigt bra omdömen i de flesta utvärderingar. En rapport från Högskoleverket om hur väl studenter etablerar sig på arbetsmarknaden efter examen visar att våra studenter klarar sig väldigt bra. Man får jobb efter att man har studerat på Högskolan i Halmstad.

Vad tyckte du själv om att vara student? – Jag började inte studera på högskola förrän jag var över 30, men sedan studerade jag desto längre. För mig öppnade sig en helt ny värld när jag började på Högskolan i Halmstad och jag trivdes väldigt bra. Så bra att jag blev kvar på Högskolan efter examen och arbetade som lärare och doktorand. 2004 doktorerade jag i informatik vid Göteborgs universitet.

Vad är speciellt med Högskolan i Halmstad?– Vi är väldigt seriösa och vi tummar inte på kvaliteten, men vi gör det på ett lättsamt sätt. Vi är jätteduktiga på att samarbeta med företag och organisationer utanför Högskolan, men också på

att samarbeta inom lärosätet. Stämningen är väldigt god och våra studentbarometrar och personalbarometrar visar att människor trivs. Halmstad är också en väldigt trevlig och rolig stad att bo i.

Vilket är ditt roligaste minne från din tid på Högskolan? – Mina roligaste minnen är från min tid som student, med alla goda skratt och den goda sammanhållningen som vi hade i gruppen. Högskolans 25års firande 2008 är också svårslaget. Det var en riktigt härlig folkfest.

Utbildningskatalog 2011/2012Katalogen bygger på information känd i december 2010. Med reservation för ändringar och tryckfel. All utbildning på Högskolan i Halmstad startar under förutsättning att erforderliga medel ställs till förfogande samt att tillräckligt antal behöriga sökande finns. Produktion: Publicum i samarbete med Informationsavdelningen på Högskolan i Halmstad. Omslagsbild: Christer Järeslätt Foto: Christer Järeslätt, Christel Lind, Fredrik Petersson, Linn Bergbrant m.fl. Upplaga: 25 000 ex. Tryck: Elanders AB, Falköping.

Fem snabba frågor till Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor på Högskolan i Halmstad.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Tänk vidare ............................................... 6–7

Att studera på högskola ........................ 8–9

Studera utomlands ............................... 10–11

Campus .................................................... 12–13

Möjligheternas högskola ...................... 14–15

Tre teman ................................................ 16–17

Studentliv ................................................. 18–19

Boende .................................................... 20–21

Staden med tre hjärtan ....................... 22–23

eKONOMI

Intervju med Evelina och Rawa ......... 24–25

Civilekonomprogrammet 240 hp .............26

Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp ......27

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp .....................................28

Ekonomprogrammet 180 hp ......................29

Energiekonomprogrammet 180 hp ..........30

Entreprenörskap och förnyelse 60 hp .... 31

Internationella marknadsförings-programmet 180 hp .....................................32

Valfritt ekonomiskt program 180 hp .......33

Magister-, master- och påbyggnadsutbildningar .......................34

Kurser ..............................................................36

HUMANIOrA

Intervju med Christopher och Gabriela ...........................................42–43

Hållbar turismutveckling 180 hp ..............44

Kultur, kommunikation och administration 180 hp .........................45

Språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp ..........46

Kurser ..............................................................47

INFOrMATIK, MeDIer OcH KOMMUNIKATION

Intervju med Kenan och Anna .......... 54–55

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp ...................56

Informationslogistik 180 hp .......................57

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp ...............................................58

Multimediadesign 180 hp ............................59

Valfritt informatikprogram 180 hp ...........60

Webbdesign 120 hp...................................... 61

Webbdesign 60 hp ........................................62


Kurser ..............................................................64

INGeNjÖr OcH TeKNIK

Intervju med Zejnulla och Amelie .... 68–69

Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor ....................................70

Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp ........ 71

Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp .............................72

Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp .........................73

Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp ......................................... 74

Byggingenjör – internationell byggproduk-tion och projektledning 180 hp.................75

CAD-tekniker 120 hp..................................76

Dataingenjör 180 hp ....................................77

InnehållProgr AM oCH KursEr 2011–2012

14 InTERVju

STuDERA uToMlAnDS10

20 TIpS föR DITT BoEnDE

8ATT STuDERA på HöGSKolA

12 CAMpuS

119

ÅsA BrInnEr För BArnEns rättIgHEtEr

läS oM ZSofIAS EnGAGEMAnG

föR MIljön

10318 STuDEnTlIVET

4 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Elektroingenjör 180 hp ...............................78

Energiingenjör – förnybar energi 180 hp ............................79

IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp ......................................................80

Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp .......................81

Maskiningenjör – produktions - utveckling 180 hp ..........................................82

Maskiningenjör – teknisk design 180 hp .83

Mekatronikingenjör 180 hp .......................84

nätverksdesign och datordrift 60/120 hp ........................................................85

utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp ..............................................................86

öppen ingång 90 hp .....................................87


Kurser .............................................................. 91

LärAre

Intervju med Elin och Bo .....................96–97

lärarutbildning inledning ............................98

förskollärarutbildning 210 hp ...................99

Grundlärarutbildning (åk f–3) 240 hp ....99

Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp . 100

ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp . 100

ämneslärarutbildning

(gymnasieskolan) 300/330 hp ..................101

Kurs i handledning för Vfu-lärare 7,5 hp ................................101

NATUrVeTeNSKAP OcH MATeMATIK

Intervju med Tommy och Zsofia ... 102–103

Biomedicin

– inriktning fysisk träning 180 hp ............ 104

Miljö- och hälsoskydd 180 hp .................. 105

Miljöstrateg 180 hp ..................................... 106

naturvård och artmångfald 180 hp ....... 107

Magister-, master-

och påbyggnadsutbildningar ..................... 108

Kurser ............................................................ 109

SAMHäLLS-, beTeeNDe- VeTeNSKAP OcH VårD

Intervju med Elin, Karin och åsa....117–119

Arbetsvetenskapligt program 180 hp ....120

folkhälsovetenskapligt program 180 hp 121

Hälsopedagogiskt program 180 hp ........122

Idrottsvetenskapligt program 180 hp....123

Internationella relationer och nationalekonomi (IRE) 180 hp ........124

professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp .............................125

psykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hp ..126

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp .........127

Specialistsjuksköterskeutbildningar 60 eller 75 hp ...............................................128

Socialpsykologiskt program 180 hp .......130

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp.................................... 131

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp .........................132

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp......133

Magister-, master- och påbyggnadsutbildningar .....................134

Kurser ............................................................136

ÖVrIG UTbILDNING

Sommarkurser ....................................146–147

FråGOr OcH SVAr OM HÖGSKOLeSTUDIer

frågor och svar om högskolestudier .....148

läs på distans .............................................152

Studera med funktionshinder ..................153

Allt om din anmälan ...................................154

Vad händer sedan? ......................................156

Har du flera frågor?....................................158

reGISTer A–Ö 159

18

42CHRISTopHER VIll BlI

öVERSäTTARE EllER TolK

54KEnAn SATSAR på TRyCKTA MEDIER

68ZEjnullA VAlDE TEKnIKEn

117ELIn tvEKAdE IntE

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 5

Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmark

naden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den öppnar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen. På Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att du får en utbildning som håller hög kvalitet och att du får med dig nyttig kunskap in i framtiden. Vi har ett 50tal grundprogram och omkring 400 kurser inom flera ämnesom råden. Det rika utbudet bidrar till både mångfald bland studenterna och stora valmöjligheter när det är dags att välja kurser.

NärHeT TILL ArbeTSMArKNADeN

På Högskolan i Halmstad finns inga höga trösklar. Studiemiljön präglas av närhet mellan lärare och studenter, mellan ämnesområden och mellan Högskolan och det omgivande samhället. Genom praktik, fadderföretag och projekt i samarbete med företag, offentliga organisationer och föreningar varvas teori med nyttiga praktiska erfarenheter. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklig het som du kommer att jobba i.

eN KreATIV MILjÖ

Högskolan i Halmstad erbjuder en kreativ miljö där du har goda möjligheter att utveckla dig själv och dina idéer. Här finns stöd för studenter som vill starta eget företag och det ordnas regelbundet aktiviteter för att inspirera och sporra till nytänkande. Många program är utformade så att du som student uppmanas att ”tänka vidare”, vara kreativ och förverkliga dina idéer. Högskolan i Halmstad arbetar aktivt med jämställd het och mångfald och har studenter med olika bakgrund, synsätt och erfarenheter.

LäTT ATT TrIVAS

Det är lätt att trivas på Högskolan i Halmstad. Högskoleområdet, campus, ligger samlat på ett ställe och här finns undervisningslokaler, bibliotek, idrottshall, restaurang, kaféer och kårhus. Här finns ett aktivt studentliv och föreningar av olika slag. Med cykel tar du dig snabbt mellan campus och centrum – och havet, så klart! Hur din studietid ska bli är mycket upp till dig själv. Men i Halmstad får du de bästa förutsättningarna.

vill du bli lärare eller hälsorådgivare? du vill kanske utveckla avancerade produkter eller jobba som ekonom utomlands? Eller starta eget företag? På Högskolan i Halmstad får du möjlighet att förverkliga dina drömmar.

välkommen till Högskolan i Halmstad!

HÅLL dröMMEn LEvAndE TÄNK VIDARE


dEn KunsKAP du FÅr MEd dIg Knyts tILL dEn vErKLIgHEt du KoMMEr Att JoBBA I.


Att läsa på högskola skiljer sig en del från studier på gymnasiet eller komvux. En stor skillnad är att du studerar mycket mer självständigt. Du får inte några specifika sidor i läxa till dagen därpå, i stället kanske du har en månad på dig att läsa in ett par kursböcker på flera hundra sidor. På många föreläsningar är det inget krav att närvara. Däremot är det alltid krav på studieresultat, i form av godkänt på en examination som ingår i varje delkurs.

I början kanske det känns ovant att styra sin tillvaro så pass mycket själv, men när du väl har hittat en studie te knik är det bara att njuta av friheten. Hur mycket tid du måste tillbringa på Högskolan i Halmstad kan variera kraftigt. Naturvetenskapliga och tekniska ämnen innebär ofta att dagarna till stor del är schemalagda och att du tillbringar mycket tid på Högskolan. Andra typer av studier innebär mer självstudier. Ibland är bara några timmar i veckan schemalagda.

Att läsa på högskola innebär frihet. Men också ansvar. du har relativt fria händer att lägga upp din tid och hur du vill plugga, men det är å andra sidan bara du som ser till att något blir gjort.

Att studera på HöGSkolA

Funktionshinder – inget studiehinderHar du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få antecknings-hjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Kontakt-person för studenter med funktionshinder är Marita fahrman Cronheim. läs mer på sidan 151.

Bo kvar på din hemort – LäS På DISTANS

Vill du bo kvar hemma men ändå kunna studera? Då finns möjligheten att läsa på distans. Det innebär att du studerar själv-ständigt på din hemort, men på olika sätt har kontakt med Högskolan för handled-ning, lektioner och tentamen. Kontakten sker ofta via internet. på en del distans-kurser reser du ibland till studieorten för handledning eller tentamen. Det finns också möjlighet att läsa vid något av de kommunala lärcentra som finns runt om i Halland och Småland. läs mer om Högskolans distanskurser och lärcentrum-kurser på sidan 150.

150

151


KArrIärIST – jA, VISST!

Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maxi-merar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur kommer jag till min rätt på en anställningsintervju? Högskolans studievägledare arbetar aktivt med att ge dig som student stöd i förberedelserna för livet efter studierna. De erbjuder till exempel karriärvägledning, både enskilt och i grupp, och ordnar seminarier om hur du kan marknadsföra din kompetens, skriva jobbansökningar och profilera din examen. läs mer på sidan 156.

beHÖVer DU HjäLP MeD SKrIVANDeT?

Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivan - det eller vill ha hjälp att hitta den aka de-miska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

KOM På räTT KUrS

Det finns två sätt att läsa på högskola. Du kan välja att läsa fristående kurser eller att följa ett färdigt program. Kurserna väljer du oftast en termin i taget, och då kan du själv kombinera en examen. Ett program däremot, består av ett färdigt paket av kurser. Du är då garanterad en plats på kurserna inom programmet.

vad är poängen?Högskolepoäng (hp) tjänar du ihop allt eftersom du läser. En termin ger 30 hp om du läser på heltid, och ett treårigt program ger 180 hp. Högskolepoängen får du när du har genomgått och klarat någon form av examination (till exempel en tenta). Den 1 juli 2007 förändrades poängsystemet i Sverige för att anpassas till övriga Europa. I det tidigare systemet gav en termins heltidsstudier 20 poäng (p).

Läs En soMMArKurs I En soMMArstAdAtt läsa en sommarkurs kan vara ett sätt att kombinera studier med strandliv och semester. på Högskolan i Halmstad finns sommarkurser på hel-, halv- och kvartsfart. Då kan du varva intressanta föreläsningar med stunder på stranden, i vågskvalpet eller i stans folkvimmel. när det är dags för tentaplugg finns det garanterat gott om mjuka sanddyner att krypa ner i… läs mer om våra sommarkurser på sidan 144–145.

144 glöm inte kvittot!En examen kan liknas vid ett kvitto som du får med dig när du gått färdigt ett program eller tagit ett visst antal poäng. All högskoleutbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. på grundnivå finns två generella examina, högskoleexamen och kandidatexamen. på avancerad nivå finns magisterexamen och masterexa-men. Det finns även program som ger en yrkesexamen. Exempel på sådana är sjuksköterske-, ingenjörs- samt lärar-programmen. läs mer om examina på sidan 155.

155

156


Att studera på Högskolan i Halmstad kan innebära ett steg ut i världen. som student hos oss har du goda möjligheter att förlägga en del av din utbildning i ett annat land.

Vill du lära dig ett nytt språk eller bredda din examen? oavsett varför du väljer att läsa utomlands kommer du att få nytta av det, både på ett personligt plan och när du ska söka jobb. kunskaper i språk och förståelse för andra kulturer blir mer och mer eftertraktade på arbetsmarknaden, särskilt om du vill söka jobb utomlands eller på ett internationellt företag. Genom en utlandsvistelse kan du skapa en unik profil på din utbildning. Men det är inte bara viktiga meriter du får med dig hem i bagaget, utan också minnen och erfarenheter för livet. På en del av Högskolans program ingår en utlandsvistelse som en obligatorisk del i utbildningen. På de allra flesta utbildningar ligger däremot initiativet hos dig. Högskolan i Halmstad deltar i EU:s utbytesprogram Erasmus, men

har också samarbeten med universitet i ett flertal länder, till exempel kina, USA, Peru, Australien och Mexiko. När du åker inom Högskolans utbytesprogram blir det lättare att tillgodoräkna dig högskolepoäng för det du läser och du får hjälp med bostad och andra praktiska detaljer. Men du kan också välja att söka på egen hand. Utbudet blir större, men det innebär också mer arbete och högre kostnader för din del. oavsett var du väljer att läsa är det viktigt att vara ute i god tid, helst ett år i förväg. Ansökningsprocessen kan ta lång tid och det är många praktiska saker som ska ordnas.

värLdEn TuR & RETuR

Mer INFO

Vill du ha mer information, vänd dig till Högskolan i Halmstads internationella avdelning på Studentcentrum. Där kan du få vägledning, tips och hjälp med viktiga kontakter. Du kan också läsa mer på www.hh.se.

www.hh.se


Daniel pluggade ekonomi i Sydkorea

DANIeL ryberG

tILLsAMMAns MEd

CrIstAL LEE, En Av

dE vännEr HAn FICK

I sydKorEA.

”när MAn rEsEr sÅ Här är dEt sÅ Lätt Att LärA KännA MännIsKor.”

Sex veckors studier i Sydkorea gav vänner från hela världen och massor av erfarenheter. Daniel ryberg är glad att han tog chansen att åka som utbytesstudent. – jag trivdes så bra att jag kan tänka mig att bo och jobba där i framtiden, säger han.

Daniel Ryberg läser programmet Internationella rela tioner och nationalekonomi på Högskolan i Halmstad. När det dök upp en chans att under några sommar veckor läsa kurser vid University of Seoul i Sydkorea, ett av Högskolans partneruniversitet, tvekade han inte. – Jag älskar att resa och är intresserad av asiatisk kultur. Seoul är en fin stad och människorna trevliga och lätta att lära känna, säger han.

KULTUrer SAMLADeS

I Seoul läste Daniel ämnen som ekonomi, globalisering och mångkulturella samhällen. Det ligger i linje med det han läser i Sverige – men att läsa det utomlands gav andra infallsvinklar, tycker Daniel. – Eftersom vi var ett hundratal studenter från hela världen blev det jätteintressanta diskussioner där vi jämförde våra kulturer och gav exempel på kulturkrockar. Jag har rest en hel del tidigare men nu reflekterade jag över mina upplevelser på ett helt annat sätt, säger han.

NyA VäNNer

Fyra dagar i veckan var det föreläsningar fram till klockan tre på eftermiddagen. Därefter var det tid för egenstudier och fritid. Alla studenter bodde på univer sitets campus, en bit utanför staden, och nästan varje dag blev det en tur in till Seoul för att turista och titta på sevärdheter. Daniel testade också på några populärkulturella sysselsättningar tillsammans med de sydkoreanska vännerna: karaoke, kollade på breakdance och såg på fotboll. – En av de största upplevelserna från resan var när Sydkorea mötte Uruguay i fotbollsVM. Tillsammans med en halv miljon andra människor stod vi på ett stort torg och följde matchen på storbildsskärmar. Det var en otrolig känsla!

Varje onsdag ordnade universitetet utflykter till ställen runt om i landet, till exempel tempel, national parker och den nordkoreanska gränsen. – När man reser så här är det så lätt att lära känna människor – alla är i samma sits och man kommer snabbt nära varandra. Det bästa med hela resan var alla nya vänner, säger Daniel. I en tid när världen blir allt mer global och många företag har samarbeten i andra länder är det en klok investering att studera utomlands, menar Daniel. Erfarenheter från andra kulturer blir allt viktigare.

VILL TILLbAKA

– Det är inte bara fantastiskt kul, man har nytta av det också. oavsett vad man läser. Efter en sådan här resa kanske du har tio bra vänner från andra länder och, vem vet, om tio år kanske du gör affärer med dem, säger Daniel. Han tycker att resan har gjort honom mer motiverad att studera. Han har också slutmålet klarare för sig. – Den näst sista terminen på min utbildning ska vi läsa vid något universitet i Asien. Jag tänker då åka tillbaka till Seoul, lära mig koreanska och på sikt vill jag arbeta i landet, säger Daniel.


Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter.

Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Det bidrar också till att du lättare får kontakt med studenter från andra ämnesområden, med lärare och annan högskolepersonal. Allt blir lite närmare och smidigare, helt enkelt.

Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. och Högskolan växer fortfarande så det knakar.

När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss. Dessutom har du nära till östra strandens fyra kilometer långa sandstrand.

Det händer påCAMPUS

studenthälsanAlla Högskolans studenter har tillgång till hälsovård via Studenthälsan. Dit kan du vända dig om du har funde-ringar eller problem som rör din hälsa och din studiesituation. Studenthälsan ordnar kurser i bland annat stress-hantering, yoga och annat som du kan ha nytta av under en i bland pressad studietid. på Studenthälsans drop-in-mottagning träffar du en sjuksköterska som hjälper dig vidare till Student- hälsans egen personal, till primärvår-den eller någon annanstans där du kan få hjälp. I anslutning till Studenthälsans lokaler finns Högskolans ”andrum”. Det är ett rofyllt rum utan religiösa symboler där du kan slappna av, medi-tera, be eller bara ta en paus.

PLUGGA – eLLer PAUSA

Som student spenderar du ofta mycket tid på Högskolan, även när du inte har undervisning. Du kanske har grupparbeten, vill läsa inför tentan eller bara ta en fika mellan föreläsningarna. på campus finns gott om utrymmen för både plugg och paus – sköna soffor, stimmiga kaféer och tysta studierum. Du kommer säkert att hitta din egen favoritplats på campus.

HÖGSKOLebIbLIOTeKeT

Det kan kännas svårt att plugga hemma där tv:n, telefonen och kylskåpet kan störa koncentrationen. Då kan det vara skönt att sitta på Högskolan och läsa. på biblioteket finns både tysta läsesalar och rum för grupparbeten. Här finns också datorer för internetsökning och ordbehandling. på biblioteket finns kurs-litteratur inom de ämnen man kan läsa vid Högskolan. Dessutom finns det dags-tidningar och över 11 000 tidskrifter i tryckt och elektronisk form, handböcker och fördjupningslitteratur. Kunnig per-sonal lotsar dig fram till det du behöver.


KÅrHusEtI kårhuset är det ständig aktivitet. Här finns kafé, restaurang, fem barer, två dansgolv och föreningslokaler. Här driver studenterna pub med studentvänliga priser i barerna och fullt ös på dans-golven. Här anordnas också gasquer och sittningar. I kårhuset hittar du även Kårens expedition.

studentcentrumI Studentcentrum hittar du informa-tion om utbildningar och högskole-studier. Här finns också en bemannad reception där du kan få svar på frågor om studier eller boka tid med en stu-dievägledare. I Studentcentrum finns datorer för informationssökning och utställningar om Högskolans verksam-het. läs mer om Studentcentrum på sidan 156.

156

ALLt BLIr LItE närMArE oCH sMIdIgArE, HELt EnKELt.

Högskolan i Halmstad– äVeN I VArberG

Högskolan finns inte bara i Halmstad. några av våra kurser och utbildningar är förlagda till Campus Varberg. framför allt gäller detta vårdområdet. för mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller gå in på www.campus.varberg.se.

PrOjeKTrUM

på flera av Högskolans utbildningar har du som student tillgång till projektrum med datorer, skrivare, telefoner och studieplatser. projekt-rummen brukar vara flitigt använda och fungera som mötesplatser för studenter inom programmen.

HÖGSKOLeHALLeN

Det senaste tillskottet på campus är Högskolehallen. Där samlas all verksamhet som rör hälsa och idrott i nya rymliga och topp-moderna lokaler, med bland annat idrottshall, träningssalar och utrym-men för undervisning och forskning. I anslutning till hallen finns klätter-vägg, aerobicsal, spinningsal, gym och två fullutrustade laboratorier som används i undervisningen.

SLå DeT OM DU KAN

Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.


Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden internationellt välrenommerad. Högskolan deltar i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor.

På Högskolan i Halmstad har vi tre styrkeområden inom vår utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi är duktiga och framgångsrika:

VerKSAMHeT

– OrGANISATION, reGION OcH SAMHäLLe

Inom detta styrkeområde fokuseras utveckling av verksamheter, organisationer, regioner och samhället i stort. Här förenas tekniska och naturvetenskapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Här finns också klassiska ämnen som ekonomi, ledarskap, industriell organisation, arbetsvetenskap, finansiell matematik, media och statsvetenskap. Forskningen handlar till exempel om entreprenörskap, innovationer, samhällsförändringar, miljö och ledarskap.

PrODUKTer, PrOceSSer OcH TjäNSTer

Ämnen som datateknik, informatik, mekatronik, elektroteknik, byggteknik och tillämpad matematik och fysik ryms inom detta styrkeområde. också här finns gränsöverskridande utbildning och forskning. Naturvetenskap och teknik möts i spännande kombinationer som till exempel biomekanik, miljöteknik, energiteknik, hälsoteknik och IT. Forskningen om inbyggda och intelligenta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt.

LIVSKVALITeT, VäLFärD OcH KULTUr

En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och välbefinnande men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Här finns både traditionella och unika program och kurser inom humanistiska, samhälls och beteendevetenskapliga ämnen. Forskningen inom detta område, liksom inom de andra, är ofta flervetenskaplig och omfattar många olika perspektiv.

HögsKoLAn I HALMstAd MÖJLIGHETERNAS HÖGSKOLA

HÖGSKOLAN I KOrTHeT

15 000 studenter620 anställda85 program400 fristående kurser46 professorer86 forskarstuderande


Högskolans forskningHögskolan i Halmstad bedriver forskning inom många spännande områden. Högsko- lans forskning kännetecknas av mångveten-skap – att den spänner över flera ämnes-områden – och den nära kontakten med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor. Som student på Högskolan möter du flera forskare under din studietid. All utbildning är forskningsanknuten och ett 50-tal profes-sorer är verksamma vid lärosätet.

Högskolan kan examinera doktorerDoktorsexamen är den högsta akademiska examen som finns i Sverige. för att ta en doktorsexamen krävs att man, efter att ha tagit en examen på avancerad nivå, blir antagen till forskarutbildning. forskarutbild-ningen mot svarar fyra års heltids studier och avslutas med att man presenterar sina forsk-ningsresultat i en doktorsavhandling.

Högskolan i Halmstad har sedan 2010 rätt att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom områdena innova tions-vetenskap och informationsteknologi.


På Högskolan i Halmstad har vi tre teman som vi tycker är extra viktiga och som speglar vår utbildning och forskning – samverkan, innovation och välbefinnande. vi arbetar ständigt för att förnya, förbättra och utveckla våra tre teman.

För dig som student betyder Högskolans satsningar på sam verkan, innovation och välbefinnande att du får ännu större möjligheter att ta vara på din studietid på bästa sätt.

SAMVerKAN

– VIKTIG PUSSeLbIT FÖr DIN FrAMTID

Genom samverkan knyts din kunskap till den verklighet du kommer att jobba i. Högskolan i Halmstad har nära samarbete med företag, offentlig sektor, föreningar och organisationer. I stort sett alla utbildningar har någon form av samarbete med samhälle och näringsliv. Det kan vara på regional, nationell eller internationell nivå. Samarbetet kan ske genom praktik, examens eller uppsatsarbeten, fadderföretagsverksamhet, projektarbeten, gästföre läsningar eller studiebesök. Samverkan är en chans för dig som student att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken, få kontakter och skapa nätverk. kanske kan det leda hela vägen till drömjobbet? De flesta av dina lärare är även forskare som bedriver värdefull och innovativ forskning. Många forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad sker i samarbete med företag, kommuner, landsting, idrottsföreningar och andra organisationer.

INNOVATION – eN GOD GrOGrUND FÖr IDéer

”Tasigförsamhet” och företagsamhet är något som uppmuntras vid Högskolan i Halmstad. Många av våra utbildningar är utformade så att du får vana vid att leda

projekt, utnyttja dina drivkrafter och tänka kreativt. Högskolan har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagande och vi har ett väl utbyggt stöd för dig som vill testa en idé eller starta eget. Våra studentinspiratörer coachar, inspirerar och stödjer alla studenter som funderar på att starta företag eller som vill utveckla en affärsidé – det spelar ingen roll vilken utbildning du går. Studentinspiratörerna finns i Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun. I Science Park Halmstad får unga företag en chans att utvecklas med hjälp av professionella coacher. I verksamheten ingår också ett företagshotell.

VäLbeFINNANDe

– DeT bäSTA FÖr DIG SOM STUDeNT

På Högskolan i Halmstad arbetar vi för att du som student ska få en så bra studietid som möjligt, må väl och utvecklas positivt. Det finns en rad verksamheter som hjälper och stödjer dig i din studievardag. På campus finns bland annat Studenthälsan, Skrivpunkten, biblioteket, Idrottscentrum, studie och karriärvägledning samt Studentcentrum. Ibland behöver man extra stöd i livet och våra studenter kan alltid vända sig till Studenthälsan för råd och vägledning. Studentcentrum och kåren har särskilda resurser för dig med funktionsnedsättning. läs mer på sidan 151.

TRE VIkTIGA TEMAN– samverkan, välbefinnandeoch innovation

151


TRE VIkTIGA TEMAN– samverkan, välbefinnandeoch innovation

sAMvErKAn är En CHAns För dIg soM studEnt Att tEstA dInA tEorEtIsKA KunsKAPEr I PrAKtIKEn.


Som ny student har du en spännande tid framför dig. För att plugga på högskola är speciellt. Du kommer att möta nya människor med olika bakgrund och du kan hitta vänner med samma intressen som du, oavsett om det handlar om musik, sport, film eller politik. Du väljer naturligtvis själv om du vill engagera dig, hur mycket och i vad. kåren har flera studentföreningar där du till exempel kan spela teater, sjunga i kör eller delta i studentorkestern. Saknar du en förening kan kåren hjälpa dig att starta en ny. Vill du vara med och påverka Högskolans verksamhet finns dessutom möjlighet att vara studentrepresentant i olika nämnder, grupper och utskott. På en högskola i den här storleken har du verkligen möjlighet att påverka!

Föreläsningar, kursböcker och tenta-plugg i all ära, men det är ofta livet vid sidan om som gör studie tiden till en av de bästa perioderna i livet.

ATT lEVA studentliv

KåreN – FÖr NyTTA OcH NÖje

Kåren finns till för att ta tillvara studenter-nas intressen i frågor som rör utbildning och studiesociala frågor. Kåren bevakar att utbildningarna håller hög kvalitet, att studenterna har inflytande över sin utbild-ning, att Halmstadstudenter är attraktiva på arbetsmarknaden och sist men inte minst, att det finns roliga saker att göra på fritiden! Hos Kåren finner du duktiga per-soner som kan företräda dina rättigheter som student. Som student väljer du själv om du vill vara medlem i Kåren. Du får då tillgång till en mängd förmåner, som bostadsför-medling, studentrabatter och evenemang. Titta in på www.karen.hh.se för infor-mation från Kåren och kontaktuppgifter till dem som arbetar där. Eller kom in på medlemsservice i kårhuset.

www.karen.hh.se


livet som nolla ett par veckor före terminsstart drar nollningen i gång på Högskolan i Halmstad. Då får alla nya studenter en lektion i studentlivets alla aspekter. Här berättar Hanna Nordström, student på Språkprogrammet, om sina upplevelser under nollningen.

HUM-NOLLA. HAnnA nordströM är

HuMAnIst oCH LäsEr sPrÅKProgrAMMEt.

Läs HAnnAs BLogg oM HEnnEs studIEtId.

http://blogg.hh.se

”MEd MIg HAr JAg MängdEr Av FInA MInnEn oCH nyFunnA vännEr.”

NOLLNINGeNS FÖrSTA DAG inleds med samling framför Högskolan. Vi blivande nollor sneglar lite blygt på varandra och undrar vad som kommer att hända härnäst. Efter en liten stunds tyst väntande leds vi till en sal inne på Högskolan av ett mystiskt gäng, klädda i gröna overaller. Nu drar nollningen i gång, på högsta växel.

GäNGeT I OVerALLer är våra mammor Massarin och Mimosa, sjukvårdarna Revben och Banarne och lekledarna Play och Mate. Deras riktiga identiteter är hemliga. Vi får varsin nollemarkering – en limegrön tshirt som ska skilja oss HUMnollor från alla andra nollor. Nollemarkeringen måste bäras under hela nollningen. Mammorna ger oss en snabblektion i ”Nollans förhållningsorder” och poängterar gång på gång att reglerna måste följas om vi vill slippa att bli bestraffade av staben.

DeN FÖrSTA NOLLeDAGeN försvinner i ett nafs! Alla har jättekul och gemenskapen börjar redan växa. Vi leker lekar och lär oss de klassiska HUMsångerna. Sångerna ska inte sjungas vackert utan skrikas ut så högt det går när vi marscherar runt på campusområdet för att signalera att det är HUMnollorna som kommer. Den omtalade staben – generalen, sergeanten och straffmästaren – dyker upp. De har också gröna overaller och är utklädda till oigenkännlighet med stora solglasögon och peruker. Dessutom talar de så kallad stabiska, vilket vi nollor absolut inte får göra, men det är svårt att låta bli att härma dem.

reSTeN AV NOLLePerIODeN är fullspäckad med aktiviteter och dagarna rusar på. Vi har en stranddag

nere vid havet då vi tävlar i sandslottsbygge och min nollegrupp bygger en gigantisk humla, eftersom vi är HUMnollor. Det blir stadsvandring för oss nya Halmstadbor och på kåren anordnas flera nollepubar – en perfekt möjlighet för oss nollor att släppa loss. Dock råkar vi släppa loss för mycket redan på den första nolle puben och straffmästaren ger oss en ordentlig omgång dagen efter. Men det kommer vi snabbt över och kastar oss in i nästa aktivitet. Det blir lådbilsrally i centrum, flottrace över Nissan, grillning, förfester, gyckel, stafettävling och mängder av andra aktiviteter.

Vi får också mycket nyttig information inför studiestarten. På nollningens sista dag blir vi äntligen dubbade till ettor och på kvällen avslutas det hela med finsittning och en allra sista nollepub.

När jAG VAKNAr DAGeN eFTer är jag riktigt sliten efter alla intensiva dagar. Nu är vi inte nollor längre och det känns lite konstigt och tomt. Men nu är jag redo att kasta mig huvudstupa rakt in i högskolestudier och med mig har jag mängder av fina minnen och nyfunna vänner. Min studenttid kunde inte ha fått en bättre start!

NOLLNING I HALMSTAD. undEr tIo IntEnsIvA dAgAr I AugustI FÅr ALLA nyA studEntEr CHAns Att LärA KännA vArAndrA oCH sIn nyA stAd undEr roLIgA ForMEr.


Hur skulle du vilja bo under studietiden? korridor? Egen lya? Inneboende? oavsett vilket, tänk på att du måste vara aktiv och ute i god tid när du söker ditt boende i Halmstad. Det är många som vill hitta sin drömstudent lya samtidigt som du inför terminsstart.

Att bo i studentlägenhet kan vara ett sätt att snabbt lära känna andra studenter. Du har då i regel eget kök och badrum. Bor du i studentlägenhet får du tillgång till gemensamma trivselutrymmen. Nya och fräscha student

lägenheter hittar du bland annat på Bolmensgatan, Nyhem och Gamletull. Vill du bo med några kompisar kan ni dela en större lägenhet, eller kanske en villa.

Det kommunala bostadsbolaget HFAB förmedlar flertalet av Halmstads lägenheter. Det finns även privata fastighetsägare med hyresrätter.

Ett alternativ till rum och lägenheter är att hyra en liten stuga på östra stranden. Då har du havet alldeles intill knuten, och dessutom Högskolan inom gångavstånd.

Hitta din STUDENTlyA

Egen lägenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger på bekvämt avstånd från både campus och centrum.

TIPS När DU LeTAr bOSTAD

Var ute i god tid och var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halmstads kom-munala bostadsbolag, HfAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Kåren erbjuder bostadsgaranti till nya studenter höstterminen 2011. läs mer på www.karen.hh.se. Du kan också kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäla ditt intresse för deras studentbostäder.

på www.karen.hh.se finns en lista på privata bostadsbolag som du kan kontakta.

Håll koll på webbplatser såsom www.lgh.se, www.studentlya.nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallands-posten och sätt själv ut en annons.


Att Bo I studEntLägEnHEt KAn vArA Ett snABBt sätt Att LärA KännA AndrA studEntEr.


staden, stränderna, stämningen – i Halmstad är det lätt att känna sig hemma. Med en cykel tar du dig snabbt mellan mysiga kaféer, kul uteställen, havet och Högskolan.

Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter kärleken! Det är lätt att förföras av stadskärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder. På sommaren fylls staden av turister och många väljer att flytta hit för gott. Halmstads kommun har 91 000 invånare och Halmstad är Hallands största stad – och invånarantalet växer stadigt. I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer. För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens gallerier, museer och kulturföreningar gör sitt till för att det alltid ska vara något på gång. Stadsbiblioteket är ett centralt

blickfång som sträcker sig ut över ån Nissans vatten. Där finns det, förutom ett omfattande litteraturbestånd, kafé, nyhetsrum, konst, utställningar och underhållning i form av teater och musik. 2010 invigdes Halmstad Arena – en multiarena för bredd och elitidrott, kulturarrangemang och mässor. Varje sommar ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfestival. Då intas Halmstads gator av skådespelarsällskap från hela världen. kulturnatten är ett annat återkommande kulturevenemang. Halmstad har alltså ett brett nöjes och kulturliv, men när du behöver lugn och ro är det aldrig långt till havet eller tysta skogar.

HAlMSTAD– staden med tre hjärtan

Idrottsstadenär du intresserad av sport kan du i Halmstad få ditt lystmäte av allehanda idrottsaktiviteter, oavsett om du vill svettas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget HBK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglings-vatten och Halmstad är ett Mecka för golfare. Runt om staden finns hela elva golfbanor!


strändEr oCH HAvKanske är det doften, kanske är det känslan av varm sand mot huden, kanske är det synen av stora böljande vidder – har man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Halmstad är en stad som präglas av läget vid västkusten. Här har du alltid nära till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar. Ta dig ett dopp eller ha picknick med kompisarna på klipporna!

när solen har gått nerEfter att solen gått ner stiger pulsen i Halmstad. Börja kvällen på någon av stans alla restauranger, med menyer präglade av allt från orientaliska kryddor till sushi och Medelhavets smaker. Vill du ha en fartfylld fortsätt-ning på kvällen kan du välja mellan olika nattklubbar och mysiga pubar. En klassiker sommartid är after beach i Tylösand – där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga stranden.

NärA HeM

Borta bra, men det är skönt att Halmstad ligger där det ligger, vid Västkustbanan, E6:an och med egen flygplats. på en och en halv timme tar du dig med tåg till Göteborg eller, om du åker åt motsatt håll, till Malmö. fortsätter du med tåget en halvtimme från Malmö hamnar du i Köpenhamn. när du känner för en liten semester: åk dit över en dag, vandra på Ströget och upplev kontinenten!


– Jag hade inte läst en enda ekonomikurs på gymnasiet så de här kurserna var jag inte bekant med sedan tidigare. Men nu när jag har gått här ett tag känns det väldigt bra, säger Evelina som är mycket nöjd med sitt val av utbildning. – De som har läst ekonomi på gymnasiet har nog lite för-språng men vi hjälper varandra, förklarar hon. Undervisningen består främst av föreläsningar och seminarier men även av projektarbeten med kopplingar till näringslivet. – När vi hade marknadsföring fick vi välja företag och undersöka hur deras segmentering och positionering har gått till. Det var väldigt lärorikt, säger Evelina.

Första kullen

Civilekonomprogrammet startade hösten 2010 och Evelina blir en av de första civilekonomer som utexamineras på Högskolan i Halmstad. Något som känns lite extra speciellt för Evelina och hennes studiekamrater. – Det är lite roligt att man är den första kullen. Vi blir nog lite mer uppmärksammade, säger hon. Att Evelina valde att studera på Högskolan i Halmstad var närheten till hemmet i Falkenberg. Men hon har inte tänkt att bo hemma under hela studietiden. – Jag skulle vilja flytta till Halmstad. Det händer så mycket även utanför Högskolan och jag vill ju vara med där det händer, förklarar hon.

Från barnskötarprogrammet på gymnasiet till Civil-ekonomprogrammet på Högskolan i Halmstad. Att Evelina Söderberg inte hade någon erfarenhet av ekonomi var inget som avskräckte henne.

”Det är bra sammanhållning”

Det bästa med att läsa på Högskolan i Halmstad är nog studentlivet och den goda gemenskapen, tycker Evelina. – Det är bra sammanhållning på Högskolan. Det är tack vare studentkåren och nollningen som är väldigt bra i Halmstad. Även efter nollningen ordnar studentkåren mycket aktiviteter och fester. Det händer saker hela tiden.

större ansvar

Efter en tids studier på Högskolan i Halmstad känner Evelina att det är stor skillnad att läsa på högskola jämfört med gymnasiet. – Man får lära sig att ta mer ansvar och planera. Det är ingen annan som säger åt en vad man ska göra. Man måste ha mycket disciplin, säger hon. Evelina planerar att läsa en termin utomlands. Helst vill hon studera i USA eller i Australien. – Jag vill öva upp min engelska ännu mer. USA ligger ganska långt framme när det gäller ekonomi så det kan vara en bra merit att ha studerat där, säger hon. I framtiden vill hon gärna arbeta på ett företag som har med mode, kläder eller inredning att göra.– Jag vill ha ett jobb där mina intresseområden kan speglas i arbetet. Att jobba som business controller på till exempel H&M vore kul.

TEXT: LINDA LUNDELL

Evelina SöderbergÅlder: 20 år läser: Civilekonomprogrammet ursprungsort: Falkenberg

Ekonomi


Rawa Al Haider Ålder: 21 år läser: magisterprogrammet i internationell marknadsföringJobbar som: rådgivare på Swedbank ursprungsort: Lund

Rawa Al Haider är född och uppvuxen i Lund. När han skulle välja utbildning föll valet på Internationella mark-nadsföringsprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Förut-om att programmet kändes som skräddarsytt för honom valde han Halmstad som studieort före Lund eftersom han ville plugga på ett mindre lärosäte. – Här finns en närhet till lärarna på ett helt annat sätt. Även närheten till andra studenter är viktig. Här formar du din nya familj och då är det viktigt att det inte är för stora grupper för att få en bra sammanhållning i klassen, säger Rawa. Att det blev just internationell marknadsföring har att göra med hans intresse för ”business”, hela hans familj har alltid varit väldigt affärsinriktad. – Jag är intresserad av kundens psykologi. Marknads- föring handlar om att kunna anpassa sin produkt efter kundens behov, säger han.

studerade i london

Under utbildningen fick han möjlighet att studera utom-lands en termin och läste då vid Westminster Business school i London. – Jag studerade med folk från hela världen. Jag vidgade mitt nätverk och lärde mig att samarbeta med människor med olika synsätt, förklarar han. Han har också gjort en termins utlandspraktik på svenska Fagerhults belysning AB i Dubai. En tid som han tycker var väldigt lärorik. – Svensk företagskultur i ett arabiskt land. Det var som skräddarsytt för mig, menar Rawa.

Jobbar pÅ swedbank

Studierna kombinerar han med att jobba deltid som råd- givare på Swedbank i Halmstad. Till våren väntar praktik igen, den här gången på Wasa Knäckebröd i Stockholm. Samtidigt blir det mycket arbete med magisteruppsatsen. – Det blir långa dagar, säger Rawa som när han får tid även gärna åker hem till Lund för att hälsa på flickvän och familj.

Efter tre års studier på Internationella marknadsföringsprogrammet kombinerar Rawa Al Haider deltidsjobbet på banken med att läsa vidare på magisternivå. – Jag har alltid haft som mål att läsa minst på magisternivå, säger han.

”Här finns en närhet till lärarna”

I framtiden vill Rawa jobba som entreprenör och egen företagare. – Min dröm är att bo i Dubai och jobba som egenföreta-gare inom mat- och dryckesbranschen. Det är min passion. Jag vill sätta kunderna i fokus och arbeta efter deras behov.

TEXT: LINDA LUNDELL

Ekonomi


programmets innehÅll

Civilekonomprogrammet 240 hp

År 1 och 2 – bredd och integration i ekonomiämnet År 3 och 4 – fördjupade studier inom valt ekonomiområde Under ditt andra år väljer du ett fördjup-ningsområde. Du har också möjlighet att studera utomlands vid något av våra partneruniversitet. År 1 marknadsföring 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp organisation och ledarskap 7,5 hp

Ekonomistyrning 7,5 hp mikroekonomi 7,5 hp makroekonomi 7,5 hp internationell ekonomi 7,5 hp Ledarskap – Ledning av människor 7,5 hp Akademisk coachning År 2 Ekonomisk statistik 15 hp Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp Juridisk översiktskurs 15 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp Finansiell ekonomi 7,5 hp

Entreprenörskap med marknadsföringsinriktning 7,5 hp Akademisk coachning År 3 och 4 Du väljer en av följande fördjupningar inom ekonomiområdet: • bank och revisor • internationell marknadsföring • strategiskt ledarskap och management

Reservation för ändringar.

Vårt samhälle präglas av ständig för-ändring. Civilekonomutbildningen ger dig ökade möjligheter att kunna möta din framtida arbetsplats och förmåga att tänka i nya kreativa banor. Vi arbetar med akademisk coachning som innebär att du erbjuds redskap för att kunna ut-veckla ditt lärande och därmed dina fär-digheter. Utbildningen omfattar både företags-ekonomi och nationalekonomi, två äm-nen som kompletterar och stärker var-andra. Alla våra kurser karaktäri seras av ett starkt engagemang och nytänkande och kombinerar teori med praktiska övningar. Under utbildningen sker ett samarbete med näringslivet vilket kan komma att öka din anställningsbarhet. Du kommer även i kontakt med den forskning som bedrivs. De två sista åren väljer du själv vilket ämnesområde du vill fördjupa dig inom. Du kan välja mellan bank och revisor,

internationell marknadsföring samt stra-tegiskt ledarskap och management.

examenCivilekonomexamen.

studier utomlandsHögskolan har ett omfattande inter na-tionellt utbyte med olika lärosäten. Att studera utomlands ger dig unika möjlig-heter att skapa eftertraktade erfarenheter. Genom våra avtal kommer även många utländska studenter hit vilket sätter en internationell prägel på Högskolan.

arbetsområdenBank och revisor: Arbete som revisor, redovisnings konsult, kredithandläggare inom banksektorn eller arbete inom risk-kapitalbolag. Internationell marknadsföring: Arbete inom det privata näringslivet, till exem-pel som marknadsansvarig eller export-

säljare, där du arbetar utifrån ett stort internationellt kontaktnät inom och utanför företaget. Strategiskt ledarskap och manage-ment: Ledande befattningar inom mindre och medelstora företag inom både privat och offentlig verksamhet. Inriktningen är även en bra grund för analytiska arbetsuppgifter.

behörighetskravEn B, Ma C, Sh A.Områdesbehörighet 4.

övrigtStartar ht 11, helfart.

Är du intresserad av en bred yrkesutbildning som förbereder dig för kvalificerade arbetsuppgifter inom både näringsliv och offentlig förvalt ning? Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning? Då är detta rätt val för dig!

mer informationProgramansvarig Jenny Ståhl tel. 035-16 74 41 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]

www.hh.se/utbildning

VILL DU HA EN bRED EKONOMISK GRUND ATT STå på INNAN DU VäLJER INRIKTNING?

Ekonomi • Program



affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp

Huvudområdet: Företagsekonomi 105 hp informatik 60 hp Valbara kurser 15 hp År 1 organisation och individers utveckling 7,5 hp iT-användning i organisationer 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp

År 2 Finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic.nET 7,5 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp iT-strategi 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Databashantering och beslutstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp - Valbara kurser 15 hp

- kandidatuppsats 15 hp Vetenskaplig metod 7,5 hpArbetsplatsanknutet projekt 7,5/15 hp Valbara kurser 7,5/15 hp* * kurserna väljs ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller. Reservation för ändringar.

Kraven på kunskap och kompetens hos ekonomer kommer att öka vad gäller hantering och utveckling av affärs- system. Informationshantering och inte-gration inom och mellan företag är en av de viktigaste framtida ledningsfrågorna. Med dessa kunskaper blir du mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetens kring affärssystem inne-fattar förståelse både för de möjligheter och de begränsningar som informations-teknologi erbjuder. Utbildningen bygger på att du ska få en god grund inom både företagsekonomi och informatik. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekten inne-håller frågeställningar kring affärssystem. Du ges möjlighet att arbeta praktiskt med hur flöden och processer sker i olika affärssystem, vilket vanligtvis inte ingår i en traditionell ekonomutbildning. Inom utbildningen ges även möjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en

organisation. Det är en unik möjlighet att under din utbildning kunna knyta kon-takter med framtida arbetsgivare. Det arbetsplatsanknutna projektet under år 3 knyts till en arbetsplats där du arbetar med affärssystemrelaterade arbetsuppgifter. Du ansvarar själv för att ordna praktikplats med stöd från Hög-skolan.

examenKandidatexamen.

studier utomlandsInom ramen för programmet finns möjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA.

arbetsområdenDet finns ett stort intresse bland både företag och inom konsultverksamhet för den kompetensprofil som programmet ger. Du kan komma att arbeta som pro-

jektledare, ekonomichef/controller, IT-revisor eller konsult. Tack vare koppling-en till affärssystem ger utbildningen även ingångar till jobb inom marknad, orga-nisation och IT.

behörighetskravMa C, Sh A.Områdesbehörighet 4.

övrigtStartar ht 11, helfart.Du har möjlighet att under programmets två första år välja över till Affärssystem-program – inriktning informatik.Efter examen kan du söka vidare till nå-got av Högskolans magisterprogram.

Affärssystemprogram inriktning företagsekonomi utbildar framtidens ekonomer och ger möjlighet till hög anställningsbarhet inom olika organisationer och yrkesroller.

VI UTbILDAR FRAMTIDENS EKONOMER.

mer informationProgramansvarig Lars-göran Persson tel. 035-16 75 23 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]



Program • Ekonomi


bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp

År 1 Husbyggnad i, 7,5 hp Husbyggnad ii 7,5 hp marknadsföring* 7,5 hp organisation och ledarskap* 7,5 hp Teknisk installation 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Ekonomistyrning* 7,5 hp Affärsredovisning* 7,5 hp År 2 Juridisk översiktskurs för bygg- och fastighetsekonomer 15 hp

Vetenskaplig teori och metod* 7,5 hp Finansiering* 7,5 hp Byggprojektledning i, 7,5 hp Verksamhetsplanering med miljö och kvalitetsledning* 7,5 hp Ledning av människor* 7,5hp Statistik för bygg- och fastighetsekonomer 7,5 hp År 3 nationalekonomi 15 hp Fastighetsrätt 15 hp kommunikation och projektledning* 7,5 hp

kalkylering och värdering av fastigheter och finansiella instrument* 7,5 hp Självständigt uppsatsarbete* 15 hp * kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi


Kompetens inom områdena teknik och juridik är viktigt för dig som vill arbeta som ekonom på ett bygg- och fastighets-företag. Vi har därför skapat ett program där du läser byggämnen, juridik och företagsekonomi parallellt. De flesta kur-serna är inom företagsekonomi. Du får lära dig hur företagens ekono-miska värld ser ut, vilka ekonomiska pro-blem de ställs inför och vilka verktyg som kan användas för att lösa dem. Du stude-rar också vad organisation och mark-nadsföring har för betydelse för ett före-tags framgång. Inom före tagsekonomin hittar du många praktiska inslag som fi-nansiell redovisning, kostnads- och in-täktsanalys samt investeringsbedömning. Företagsekonomi förenas med juridik och byggtekniska ämnen på ett sådant sätt att fastigheter och byggpro-jekt hela tiden står i fokus under programmets gång. Slutligen avslutas ut-bildningen med en uppsats inom före-

tagsekonomi med inriktning på fastighe-ter eller projektledning. Du kan efter programmet söka vidare till en påbyggnadsutbildning med inrikt-ning på fastighetsmäklare eller fastighets-förvaltning.


studier utomlandsDu har möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom utbytespro-grammet Erasmus som Högskolan erbju-der eller ordna något på egen hand.

arbetsområdenSom bygg- och fastighetsekonom arbetar du med teknik, juridik, administration och ekonomi inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Dina framtida arbetsgivare kan vara fastighetsägare, större byggföretag eller fastighetsföretag.

Med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor. Du kom-mer att kunna ha nära kontakt med led-ningsstaben som ekonomisk rådgivare och göra analyser inför nybyggnationer och renoveringar.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter utbildningen kan du söka ett fjärde år vid Högskolan och erhålla en magis-terexamen i företagsekonomi. Du kan också söka en påbyggnadsutbildning med inriktning på fastighetsmäklare eller fast-ighetsförvaltning.

Vad sägs om en utbildning som ger dig möjlighet till en unik och efter- frågad kompetens inom bygg- och fastighetsbranschen? Du blir ekonom med inslag av ingenjör och med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor.

mer informationProgramansvarig magnus Lindberg tel. 035-16 77 33 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


DU bLIR EKONOM MED INSLAG AV

INGENJÖR.

Ekonomi • Program



ekonomprogrammet 180 hp

År 1 Företagsekonomi 30 hp nationalekonomi 30 hp År 2 Statistik 15 hp kvantitativa metoder 7,5 hp Valbara kurser inom företagsekonomi/ nationalekonomi 37,5 hp År 3 Fördjupning inom företagsekonomi eller nationalekonomi 45 hp (inklusive examensarbete 15 hp) Juridisk översiktskurs 15 hp

Valbara kurser inom nationalekonomi (31–90 hp): • mikroekonomisk analys 7,5 hp • makroekonomisk analys 7,5 hp • internationell ekonomi 7,5 hp • optionsteori 7,5 hp • Portföljvalsteori 7,5 hp • industriell organisation 7,5 hp • Human Resource management 7,5 hp • managerial Economics and organizational Architechture 7,5 hp Valbara kurser inom företagsekonomi (31–60 hp):

• Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 hp • Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp • marknadsföring och affärsutveckling 7,5 hp • Ledning av människor 7,5 hp• Verksamhetsplanering 7,5 hp • Företagsekonomi 61–90 hp Fördjupningsstudier väljs inom Sektionen för ekonomi och tekniks utbud. Platsgaranti gäller. Reservation för ändringar.

Vill du ha en riktigt bra ekonomutbild-ning där fokus sätts på de ekonomiska kärnämnena är detta programmet för dig. Programmet förbereder dig för en framtida karriär inom ekonomiområdet i vid bemärkelse. Här utvecklar du ett analytiskt synsätt och förvärvar gedigna kunskaper i de ekonomiska kärnämnena företagsekonomi och nationalekonomi. En liten dos handelsrätt och statistik erbjuds du också. Efter utbildningen kan du antingen ha en examen med företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne. Före-tagsekonomi är ett populärt ämne som är i ständig utveckling. De flesta bran-scher har behov av företagsekonomer eftersom dessa har goda kunskaper om hur företag och andra organisationer fungerar. Läser du nationalekonomi läggs fokus på hur samhällsekonomin fungerar. Dessa kunskaper är nödvän- diga för att kunna utreda och göra prog-noser över hur samhällsekonomin ut-

vecklas och påverkas av olika faktorer. Inom programmet hittar du två huvud- inriktningar: finansiell ekonomi respek-tive industriell organisation och styrning, men du har även möjlighet att skapa din egen inriktning.


studier utomlandsHögskolan har ett omfattande internationellt utbyte med olika lärosäten. Att studera utomlands ger dig unika möjlig-heter att skapa eftertraktade erfarenheter. Genom våra avtal kommer även många utländska studenter hit vilket sätter en internationell prägel på Högskolan.

arbetsområdenEn ekonomexamen ger arbetsmöjlig- heter inom många olika områden och är en bra grund för att göra karriär. Bero-ende på din inriktning passar utbild-

ningen för kreativa och analytiska arbetsuppgifter. Din blivande arbetsmarknad kan till exempel finnas inom den finansiella sektorn. Den kan handla om strategisk planering och styrning inom ett globalt näringsliv. Den kan också finnas i offentlig förvaltning, i organisationer och i föreningar.


övrigtStartar ht 11, helfart.Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magister-program i företagsekonomi.

Vad sägs om en rejäl portion ekonomi? Låter det intressant med ett nästan hundraprocentigt ekonomprogram? För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand är det här programmet helt rätt.

FÖR DIG SOM äR INTRESSERAD AV EKONOMI I

FÖRSTA HAND OCH SIDOäMNEN I ANDRA HAND.

mer informationProgramansvarig niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]



Program • Ekonomi


energiekonomprogrammet 180 hp

År 1 marknadsföring 7,5 hp mikroekonomisk teori 7,5 hp organisation och ledarskap 7,5 hp Energiteknik för ekonomer 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp makroekonomi 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp miljökunskap 7,5 hp År 2 Förnybar energi i, 7,5 hp

Ekonomisk statistik 7,5 hp Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp Affärsplanering och utveckling 7,5 hp Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp miljöekonomi 7,5 hp kärnenergi 7,5 hp År 3 Projektledning 7,5 hp investeringsbedömning 7,5 hp Förnybar energi ii 7,5 hp

Effektiv energianvändning 7,5 hp Styrmedel och energimarknader 7,5 hp klimatförändringar – konsekvenser och strategier 7,5 hp Examensarbete 15 hp


Utvecklingen inom energiområdet har visat att det finns ett tydligt samband mellan energi och ekonomi. Tillgång eller brist på energi har stor betydelse för samhällets ekonomiska utveckling. På energimarknaden görs olika upp-handlingar och val av olika energitill-gångar. En effektiviserad användning av energin blir allt viktigare för att kunna överblicka kostnader och intäkter. Energiekonomprogrammet utbildar företagsekonomer med spetskompetens inom energi. Utbildningen får däri genom både bredd och djup genom integra-tion av ekonomi med energi- och miljö-området. Detta förbereder dig för arbete och anställningar inom områden som företag, förvaltningar och andra organi-sationer starkt efterfrågar. Programmet erbjuder akademisk coachning och kontakt med fadder företag.

Du får möjlighet att testa dina teoretiska kunskaper praktiskt genom olika analyser och projekt.

examenKandidatexamen i företagsekonomi.

arbetsområdenProgrammets unika kombination av äm- nesområdena ekonomi och energi ger dig möjlighet till arbeten inom både nä- ringsliv och offentlig sektor. Några exem-pel på framtida yrkesroller är controller, projektledare, analytiker, energi- och miljöansvarig, sakkunnig, inköpare/upp-handlare och affärsut vecklare. Kompetens i miljöfrågor blir också mer och mer attraktivt för bland annat privata företag där miljöarbetet får en alltmer central roll.

behörighetskrav

Ma C, Sh A.Områdesbehörighet 4.

övrigtStartar ht 11, helfart.Utbildningen ges av Högskolan i Halmstad på Campus Varberg. Utbildningen kan komma att till viss del bedrivas via tele- bild och/eller i Halmstad.Du kan efter avslutad utbildning söka vi-dare till något av Högskolans magister-program i företagsekonomi.

Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning? Vill du jobba med att göra den ekonomiskt och miljömässigt hållbar? Då passar denna utbildning dig.

mer informationProgramansvarig Arne Söderbom [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


VILL DU VARA MED OCH påVERKA FRAMTIDENS ENERGIFÖRSÖRJNING?

Ekonomi • Program



entreprenörskap och förnyelse 60 hp

mer informationProgramansvarig Jeanette gullbrand tel. 035-16 75 82 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


Utbildningen byggs runt ett projekt som kan leda till företagsstart. Utifrån pro-jektets krav, din tidigare utbildning och erfarenhet stöttar vi dig till att nå dina mål. kurspaketet fokuserar på personlig utveck-ling och/eller idéutveckling. immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Teknisk ekonomi 7,5 hp Entreprenörskap och affärslogik 7,5 hp Personlig utveckling, kreativitet och ledarskap 7,5 hp

Förnyelseprojekt 15 hp Projektledning och projektarbete i, 7,5 hp marknadsföring i, 7,5 hp


Entreprenörskap och innovation är vik-tigt för samhällsutvecklingen. Entrepre-nörskap handlar inte bara om att starta helt nya företag eller förverkliga helt nya idéer utan kan också handla om att ut-veckla andras idéer. Du som söker till programmet vill kanske gå från idé och teori till handling och praktik. Eller så är du redan ute i nä-ringslivet eller i en organisation. Det vik-tiga är att du brinner för möjligheten att förbättra något eller utveckla en affärs-idé. Du måste inte alltid ha en egen idé, men du måste ha en stark drivkraft. Utbildningen vänder sig till dig som vill utveckla:• en egen idé • din arbetsgivares idé (intraprenörskap) • någon annans idé (från högskola eller företag/organisationer) Vi har skräddarsytt ett kurspaket som ger dig möjlighet att skaffa dig de kun-skaper du behöver för att starta ett före-

tag. Det är ofta som egna projekt under utbildningstiden leder fram till framtida företag.

examenEfter avslutad utbildning kan ett samlat kursbevis erhållas.

arbetsområdenEfter avslutad utbildning förväntas du kunna driva ett eget företag. Du ska också kunna arbeta med förnyelse inom etablerade företag eller organisationer. Med stor sannolikhet kommer du att ar-beta i projektform, ofta som projekt ledare.

behörighetskravGrundläggande behörighet.

övrigtStartar ht 11, helfart.Platsantalet är begränsat. Till en tredje-del av platserna tillämpas ett alternativt

urval baserat på brev och intervju. För att delta i det alternativa urvalet skickar du ett obligatoriskt brev till VHS senast den 15 april. Mer information om brevet får du via vår webbplats www.hh.se/2655.html och filen ”Instruktioner för brev och intervju – Entreprenörskap och förnyelse 60 hp”. Det alternativa urvalet baseras först på det obligatoriska brevet där du presenterar dig. Därefter intervjuas ett antal sökande av programledningen samt av beteendevetare. Entreprenöriella egen-skaper, intresse, engagemang och argu-mentationsförmåga är av stor vikt både i den skriftliga presentationen och vid intervjun.

Att vara entreprenör är inte bara ett jobb utan också en livsstil. Din kreativitet och personlighet lever med dig och utvecklas hela tiden. Är du en blivande entreprenör har vi programmet som passar dig.

DIN KREATIVITET OCH pERSONLIGHET LEVER MED DIG OCH UTVECKLAS HELA TIDEN.


Program • Ekonomi


internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp

År 1 marknadsföring i, 7,5 hp* konsumentbeteende 7,5 hp* informationssystem och marknadsföring i nya media 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp* grundläggande redovisning och finansiering 7,5 hp* Ekonomistyrning 7,5 hp* organisation för marknadsförare 7,5 hp* mikroekonomisk teori 7,5 hp År 2 Statistiska metoder 1, 7,5 hp

Statistiska metoder ii 7,5 hp internationell handel 7,5 hp marknadskommunikation 7,5 hp* internationellt företagande och entreprenörskap 7,5 hp* internationell marknadsplanering 7,5 hp* Varumärke 7,5 hp* Valbar kurs 7,5 hp År 3 internationell marknadsstrategi 15 hp* Handels- och marknadsrätt 15 hp Självständigt uppsatsarbete 15 hp* Praktikprojekt 15 hp

* kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi.


Många kurser på denna utbildning är skräddarsydda just för detta program. Det gör utbildningen unik. Exempel och inslag med marknadsföringsfokus finns i alla kurser. Utbildningen omfattar er-farenhet från olika kulturer och har ett internationellt fokus både vad gäller lärare och litteratur. Du läser ämnet företagsekonomi i sammanlagt tre terminer fördelat över samtliga studieår. Företagsekonomi handlar om hur företag styrs och organiseras. Målsättningen är att du ska få praktiska kunskaper i bokföring, orga-nisation och marknadsplanering. Ämnet Nationalekonomi har ett större perspek-tiv och fokuserar på hela sam hällets eko-nomi. Du läser även juridik, statistik och informatik. Undervisningen består av både före-läsningar och självständiga arbeten. På så sätt blir dina studier omväxlande. Sista året ingår ett praktikprojekt där du tar med dig dina kunskaper ut i verk-

ligheten. Du avslutar din utbildning med att skriva en uppsats i ämnet marknads-föring.


studier utomlandsUtbildningen innehåller praktik utom-lands under den sista terminen. Då arbe-tar du på ett företag som du själv eller Högskolan tagit kontakt med. Vi samar-betar med Brasilien, Nya Zeeland och Storbritannien vilket innebär ett antal garanterade utbytesplatser i dessa länder. Tidigare studenter har gjort praktik i många andra länder. Några exempel är Australien, Dubai, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Malaysia, Singa- pore, Tyskland, USA och Österrike.

arbetsområdenEn internationell marknadsförare har ett mycket utåtriktat arbete. Det inne-

bär att kunna samarbeta med flera olika människor både inom och utanför ett företag. Det kan handla om att hålla kontakt med kunder, leverantörer, di stri - butörer, reklambyråer, press, personal och produktutvecklare. Dessa arbetsuppgifter finns på alla företag, hos tillverkare av både varor och tjänster. Det gäller oavsett om det är ett större eller mindre företag, nationellt eller internationellt. Du kan även arbeta på ett PR-företag eller med marknads-undersökningar.

behörighetskravMa C, Sh A, En B.Områdesbehörighet 4.

övrigtStartar ht 11, helfart.Du kan efter avslutad utbildning söka till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Låter det intressant med internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer? Då ska du förmodligen jobba som internationell marknadsförare. Vi har rätt utbildning för dig där praktik utomlands ingår.

mer informationProgramansvarig Thomas Helgesson tel. 035-16 75 12 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


INTRESSERAD AV INTERNATIO- NELLA KONTAKTER, ATT TRäFFA FOLK OCH GÖRA AFFäRER?

Ekonomi • Program



valfritt ekonomiskt program 180 hp

År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 2 Företagsekonomi (31–60) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp Valfria kurser 30 hp

För närvarande erbjuds fördjupning (61–90) inom företagsekonomi med följande inriktningar: Externredovisning Redovisning/Finansiell styrning Redovisning/Verksamhetsstyrning marknadsföring Ledarskap De valfria kurserna om 90 poäng kan väljas ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller på dessa kurser. Reservation för ändringar.

På valfritt ekonomiskt program har du den unika möjligheten att själv kunna välja halva kursinnehållet. Utbild ningen innehåller tre terminer med kurser inom företagsekonomi och tre terminer väljer du fritt från hela Högskolans kursutbud. Du kan även välja en internationell in-riktning och läser då tre terminer utom-lands. Utbildningen är ett mycket bra val för dig som vill ha alla dörrar öppna för vilken inriktning du ska välja. Företagsekonomin erbjuder dig kurser i hur man driver och verkar i ett företag. Exempel på kursinnehåll är redovisning, investeringsbedömning, marknadsföring och organisation. Du rekommenderas även att läsa nationalekonomi eftersom detta ämne kompletterar och stärker dina kunskaper inom företagsekonomi. Nationalekonomi tar upp ekonomi i ett större, samhälleligt perspektiv. Många av våra studenter väljer sedan att läsa juridik eller statistik men valmöjligheten är stor. Du kan till exempel kombinera företags-

ekonomi med psykologi eller välja en in-ternationell inriktning och läsa utom-lands. Du väljer alltså själv vilken inriktning din ekonomutbildning ska få och du har därmed möjlighet att få en helt unik nisch.


studier utomlandsVill du studera utomlands har du möjlig-het att söka de platser som Högskolan utlyser via utbytesprogrammet Erasmus. Vi har utbytesavtal inom företagsekono-mi och andra ämnen med ett stort antal länder i Europa. Vill du istället ordna dina utlandsstudier på egen hand görs det i samråd med Högskolan.

arbetsområdenUtbildningens unika innehåll öppnar upp för en framtida karriär inom ekono-

miområdet i vid bemärkelse. Din fram-tida arbetsplats beror på den inriktning du har valt, dina intressen, kunskaper och dina erfarenheter. Du kan till exem-pel arbeta som revisor, marknadsförare, controller eller eko nomichef. Har du valt att läsa en eller flera terminer utomlands öppnar du upp för arbete i såväl svensk som internationell miljö. Tänkbara arbets givare är företag, organisationer och offentlig förvaltning.


övrigtStartar ht 11, helfart.Du kan efter examen söka vidare på något av Högskolans magisterprogram i företags ekonomi.

Vill du ha möjlighet att skräddarsy din ekonomutbildning efter dina intresseområden? I så fall passar denna utbildning dig. Här har du möjlighet att sätta din egen profil på en ekonomisk utbildning och att utvecklas som du själv vill som ekonom.

SäTT DIN EGEN pROFIL på EN EKONOMISK UTbILDNING.

mer informationProgramansvarig niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]



Program • Ekonomi

Ekonomi • Påbyggnad


påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning 60 hpDenna påbyggnadsutbildning kompletterar dina kunskaper inom Bygg- och fastighetsekonomi. Den innehåller fler kurser inom juridik- och energiområdet. Som ekonom på ett företag som arbetar med förvaltning av fastigheter samt andra fastighetsföretag är det viktigt att du, förutom dina kunskaper inom bygg- och fastighetsekonomi, känner till de rättsregler som styr förvaltning av kommer-siella lokaler, hyresrätter, bostadsrätter med mera, samt känner till de åtgärder som leder till en effektiv energianvändning för fastigheterna.

övrigtStartar ht 11, helfart.Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

mer informationinnehåll, examen, behörighet etc.www.hh.se/utbildning

påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hpPåbyggnadsprogrammet kompletterar Bygg- och fastighetsekonomprogrammet (BFE) vid Högskolan. Efter avslutad utbildning på BFE och denna påbyggnads-utbildning uppfyller du de teoretiska krav som fastighetsmäklarnämnden ställer för att en registrering som fastighetsmäklare ska kunna beviljas. Följande kurser ingår: fastighetsförmedling 30 hp, bostadsrätt, besiktnings- och värderingsteknik, beskattningsrätt och familjerätt/byggjuridik, samtliga om 7,5 hp. Icke BFE-studenter läser fastighetsvärdering istället för besiktnings- och värderingsteknik. För dig som inte har läst BFE vid Högskolan kräver Fastighetsmäklarnämnden ytterligare kurser förutom denna påbyggnadsutbildning: Juridisk översiktskurs 15 hp, Fastighetsrätt 15 hp, Byggteknik 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp och Affärsredovisning 7,5 hp. Dessutom krävs ytterligare en annan så kallad breddkurs om 7,5 hp inom de ämnen som anges i Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter. Se vidare Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter vad gäller krav på respektive kurs-innehåll.

övrigtStartar ht 11, helfart. Startar ht 11, helfart, distans/campus. Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.


övrigtStartar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart. Efter magisterutbildningen har du möj-lighet att läsa vidare, utan skomplette-ring, andra året på masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveck-ling och erhålla en masterexamen.

mer informationinnehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hpPå detta magisterprogram studerar du vilka utmaningar en internationell marknadsförare möter när det gäller ledning och strategi. Du studerar och tränas i att analysera möjligheter och begränsningar på den internationella marknaden. Det innebär kunskaper om både kulturella och företagsstrategiska förutsättningar, vilket ökar din kompetens i att bli professionell i framtida internationella kontakter. Sista terminen läser du vetenskaplig metod och ledarskap. Du arbetar parallellt med din uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

magisterprogram i strategisk ledning 60 hpNyckelbegrepp för det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. Programmet erbjuder möj-lighet att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Villkoren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

övrigtStartar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart. Efter magisterutbildningen har du möj-lighet att läsa vidare, utan komplette-ring, andra året på masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveck-ling och erhålla en masterexamen.

mer informationinnehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Påbyggnad • Ekonomi


magisterprogrammet revisor och bank 60 hpProgrammet vänder sig till dig som vill arbeta som revisor, redovisningskonsult eller kredithandläggare inom bank. Under fördjupningskursen i finansiering, redovisning och revision varvas föreläsningar med studiebesök på revisionsbyrå och bank. I programmet ingår även de för revisorsyrket obligatoriska kurserna Beskatt-ningsrätt I och Revisorsjuridik. Dessa kurser är centrala även för arbete som redo-visningskonsult eller inom bank.

övrigtStartar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart.


masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hpUtbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innova-tionsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella mark nader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och med-elstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränserna och kombineras med mer praktiskt inriktade kurs-delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

inriktningarInternationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.



Ekonomi • kursEr


Företagsekonomi 1–30 hp

affärsinformatik i, 7,5 hpKursens fokus är ”hur man gör affärer med IT”. Bland annat diskuteras all-männa IT-begrepp, teorier för hur IT kan användas i organisationer samt in-formationsteknologins framtida roll för individen, organisationen och samhället.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

affärskultur i, 7,5 hpKursen handlar om kulturell medveten-het och landsspecifika kulturer. Områ-den som kultur och traditioner i Sverige och i andra länder, kulturella skillnader och konsten att överskrida kulturgränser diskuteras och ett simuleringsspel inleder kursen.

Behörighetskrav: En B, Sh AOmrådesbehörighet 6halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)halvfart vt 12, start v. 12(undervisningen bedrivs på engelska)

affärsredovisning 7,5 hpKursen ingår i behörigheten till Före-tagsekonomi 31–60. I kursen ingår affärsredovisningens teo-retiska grunder med bokföring av affärs-händelser samt att upprätta bokslut. Det ingår även ett självständigt projektarbete, att bok föra, upprätta bokslut samt skriva en års redovisning för ett fiktivt företag. Kursen innefattar beräkning, tolkningar och förståelse för ekonomiska nyckeltal.

Behörighetskrav: Ma C, Sh AOmrådesbehörighet 4

halvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

affärsutveckling och entreprenörskap 15 hpKursen innehåller studier kring begrep-pet entreprenörskap. Du får möjlighet att lära dig hur man praktiskt går till väga när man startar ett företag. Du studerar strategier, marknader, ekonomisk plane-ring, budgetering och finansieringsmöj-ligheter. I kursen ingår även ett större projekt.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

ekonomistyrning 7,5 hpKursen ingår i behörigheten till Före-tagsekonomi 31–60. Under kursen kan du lära dig hur man presenterar relevant ekonomisk informa-tion i en beslutssituation utifrån ekono-mistyrningens teoretiska grunder. Det görs med hjälp av olika planerings- och kalkylmodeller samt budgetering. I kur-sen ingår även att förstå syftet med in-ternredovisning.

Behörighetskrav: Ma C, Sh AOmrådesbehörighet 4halvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 12halvfart vt 12, start v. 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 12, distans/campus

ledarskap (att leda på distans) 7,5 hpKursen behandlar olika perspektiv på le-darskap. Centralt på kursen är utveck-ling av det egna ledarskapet utifrån självreflektion och ledning av geografiskt spridda personer. Syftet är att skapa för-ståelse för teorier och modeller som kan beskriva och förklara ledarskap och ledar-skap på distans.

Grundläggande behörighetkvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

marknadsföring i, 7,5 hpKursen ingår i behörigheten till Före-tagsekonomi 31–60. Kursen är en bred och grundläggande in-troduktion till marknadsföringsämnet. Du går igenom vad man ska tillverka, var man kan sälja det, hur man gör reklam och prissätter. Kursen utgår från ett marknadsperspektiv och handlar därför om kunders motiv, önskningar, behov och hur man som marknadsförare till-fredsställer dem.

Behörighetskrav: Ma C, Sh AOmrådesbehörighet 4halvfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet

halvfart ht 11, start v. 44, distans/campus halvfart vt 12, start v. 03

organisation och ledarskap 7,5 hpKursen ingår i behörigheten till Före-tagsekonomi 31–60. Fokus i kursen ligger på att skapa grund-läggande kunskap och förståelse för orga-nisations- och ledar skapsteorier utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar organisa-tioners komplexitet och vilka faktorer som kan påverka organisationen, till ex-empel aktörerna själva, omvärlden, kul-turen eller interna maktförhållanden.

Behörighetskrav: Ma C, Sh AOmrådesbehörighet 4halvfart ht 11, start v. 44halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus halvfart vt 12, start v. 12


affärsinformatik ii 7,5 hpKursens fokus är ”hur branscher föränd-ras med IT”. Informationsteknologins strategiska och omvälvande roll inom till exempel bank, detaljhandel och reklam-bransch är tre exempel på den typ av frå-geställning som tas upp. Kopplingen mel-lan affärs- och IT-strategier är också ett centralt tema.

Behörighetskrav: Affärsinformatik I, 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44 (under visningen bedrivs på engelska)

affärskultur ii 7,5 hpKursen kommer att beröra olika interkul-turella problem/möjligheter inom mark-nadsföring och personaladministration. Kursen tar upp interkulturell planering och ledning, kulturer, personligheter, strategier och taktiker i interkulturella förhandlingar.

Behörighetskrav: Affärskultur I, 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska)

entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hpKursens syfte är att utveckla din förmåga att förstå helheten i att bedriva företags-verksamhet. Det innebär att en stor del av kursen ägnas åt att utarbeta en verk-

kursEr • Ekonomi


samhetsplan, vilken omfattar både finan-siell planering och marknadsplan.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 12

Finansiering och koncernredovisning 7,5 hpKursen tar dels upp företagets interna fi-nansiella planering dels den planering som är kopplad till de finansiella mark-naderna. Det ingår dessutom två själv-ständiga moment: finansiell planering samt analys av ett börsföretag. I kursen ingår även koncernredovisning.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp.halvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 12

ledning av människor 7,5 hpKursen behandlar den del av chefs- och ledarskapet som består av arbetsledning, det vill säga att leda andra människor. Dessutom fokuserar kursen på att skapa en förståelse för att utveckla det egna le-darskapet. Det ingår ledarskapsteorier, lär ande om praktiskt ledarskap, delege-ring, gruppdynamik, konflikthantering, personligt varumärke och konsten att kommunicera.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

marknadsföring ii 7,5 hpKursens mål är att ge en bred bild av ut-vecklingen av marknadsföring både som akademiskt ämne och som funktion (det vill säga i praktiken). Innehållet bygger på grundläggande marknadsföringskun-skaper och fördjupar och breddar förmå-gan att förstå marknadsföringens syfte och funktion. Kursen innehåller även en introduktion till upplevelsebaserad mark- nadsföring.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp.

halvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 12

verksamhetsplanering 7,5 hpDenna kurs kopplar samman företagets strategiska planering med den operativa planeringen som till exempel inköps-, lager- och produktionsbeslut. Kursen innehåller dessutom kvalitetsstyrning. I kursen ingår dels excelövningar och dels ett grupparbete som examineras.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 03

vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hpCentralt i kursen är de val som ska göras inför och under en vetenskaplig under-sökning. Särskilt behandlas identifiering och val av problem, uppbyggnad av teo-retisk referensram, val av övergripande metodmässigt upplägg, val och använd-ning av datainsamlingsmetod samt me-tod för analys av data. Såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar studeras.

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp.halvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03


entreprenörskap och företagsamhet 7,5 hpKursen behandlar entreprenörskap såväl i form av start och etablering av självstän-diga företag som affärsutveckling i befint - liga företag. Kursen fokuserar på de olika stegen i processen från idé till genomför-ande och etablering av företag och/eller projekt. Olika teoretiska modeller och perspektiv relaterade till de olika stegen i processen behandlas.

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hphalvfart ht 11, start v. 44

externredovisning ii 7,5 hpI kursen diskuteras aktuella redovisnings-problem, redovisningsteori samt grund-läggande revision.

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp samt Externredovisning I, 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44

Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15 hpKursen innehåller två delkurser.Delkurs 1: Externredovisning I, be hand-lar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer.Delkurs 2: Externredovisning II, disku-terar aktuella redovisnings problem som kassaflödesanalys och miljöredovisning samt den harmoni seringsprocess som fortgår på den internationella arenan.

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60)halvfart ht 11, start v. 35

Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15 hpKursen innehåller två delkurser.Delkurs 1: Ledarskap i företag – en skapelse i ord och bild, behandlar de föreställningar om ledarskap som ges via media och som vi sedan bär med oss i olika situationer.Delkurs 2: Företagande ledarskap i handling, granskar specifika ledarskaps-situationer i företag. Du får lära dig att tillämpa de föreställningar som första delkursen resulterade i på vanliga före-teelser inom företag.


Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15 hpKursen innehåller två delkurser.Delkurs 1: Strategisk marknadsföring I, där tyngdpunkten bland annat ligger på kund- och konkurrensstrategier samt re-lationsmarknadsföring. Delkurs 2: Strategisk marknadsföring II, där tyngdpunkten ligger på strategisk marknadsplanering som svar på omvärlds-förändringar och på uppbyggandet av kärnkompetens för att hantera möjlighe-ter och uppmaningar på marknaden.


= Avancerad nivå = Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Ekonomi • kursEr


Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15 hpKursen innehåller två delkurser.Delkurs 1: Externredovisning I, behand-lar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs 2: Finansiering, innehåller delar som handlar om företagets förhållande till de finansiella marknaderna samt företa-gets beteende på valutamarknader.


Företagsekonomi inriktning redovisning/verksamhetsstyrning (61–90) 15 hpKursen innehåller två delkurser.Delkurs 1: Externredovisning I, behand - lar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs 2: Verksamhetsstyrning, hand-lar om styrning mot både finansiella och icke finansiella mått, cost management, strategi och balanced scorecard.


internationella marknadsförings-strategier 7,5 hp Kursens mål är att ge dig fördjupade kun-skaper om och förståelse för internationell marknadsföring. Du introduceras i meto-der och tekniker för att identifiera och ut-värdera möjligheter och begränsningar på internationella marknader. Du får även möjlighet att lära dig hur man analyserar, utvecklar och implementerar strategier för internationell marknadsföring. De problem ett företag möter på en interna-tionell marknad kommer att studeras ur ett ledningsstrategiskt perspektiv.

Behörighetskrav: Kandidatexamen om 180 hp varav minst: Företagsekonomi 90 hp, varav 15 hp uppsats inom 61–90 hp, med inriktning på marknads-föring eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35 (undervis ningen bedrivs på engelska)

självständigt uppsatsarbete 15 hpKursen ger fördjupade kunskaper inom den företagsekonomiska inriktning som du har valt. I kursen kommer du att själv-ständigt planera och genomföra ett veten-skapligt arbete. Kursen genomförs med

hjälp av seminarier och handledning.Behörighetskrav: Företagsekonomi 1–60 hp varav vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60)halvfart vt 12, start v. 03

Juridik

arbetsrätt i, 7,5 hpKursen handlar om juridiken kring individens anställningsavtal, inklusive regler om uppsägning och avskedande av arbetstagare. Andra delar av kursen är kollektivavtal, stridsåtgärder och fack-föreningarnas förhandlingsrätt. Vidare be handlas arbetsmiljölagen, jämställd-hetslagen samt skadeståndslagens tillämp- ning på arbetstagare.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35

arbetsrätt ii 7,5 hpKursen är en fördjupning av Arbetsrätt I och behandlar ett flertal olika områden, bland annat inhyrning av personal, an-ställdas integritet vid drogtestning och e-post. Även regler om A-kassa, arbetsrätts-liga förhandlingar, företagsöverlåtelse, pensioner, försäkringar och fördjupning om kollektivavtal tas upp.

Behörighetskrav: Arbetsrätt I, 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44

beskattningsrätt i, 15 hpInom all affärsverksamhet spelar skatte-rättsliga överväganden en viktig roll. Kursens fokus är därför riktat på beskatt-ning av företag, men den behandlar även privatpersoners beskattning. Indirekt be-skattning och internationell skatterätt berörs också.

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

bostadsrätt – ombildning 7,5 hpKursen belyser bostads- och hyresrättslig lagstiftning, bland annat den som upp-kommer i styrelsearbete inom en bostads- rättsförening samt vid arbete med för-val t ning av flerfamiljshus i bostads rätts -form. Även de rättsregler som aktualiseras vid ombildning från hyresrätt till bostads-rätt behandlas.

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44 distans/campus

Fastighetsrätt 15 hpKursen syftar till att ge dig en breddning och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Särskild vikt ligger på de rättsregler som styr fastig-hets- och bostadsrättsöverlåtelser och fastighetsrättslig lagstiftning, samt de rättsregler som styr pantsättning och exekutiv försäljning av fast egendom. Andra viktiga delar är de rättsregler som styr servitut, arrenden, hyresrätter och bostadsrätter.

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller annan motsvarande kurs i juridikhalvfart ht 11, start v. 35 distans/campus

Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hpKursen ger dig möjlighet att få grundläg-gande kunskap om juridisk terminologi och översiktlig kunskap om rättsregler och användningen av dessa. Kursen fokuserar speciellt på det som är viktigt för samhällsvetenskapliga och ekono-miska yrken. Tonvikten ligger på det för-mögenhetsrättsliga området. Den inne-håller även en orientering i de rättsregler som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet. Det kan till exempel gälla fastighets-, familje-, process- och EG-rätt, utsökning, konkurs och straffrätt.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hpEfter kursen är målet att du ska ha grundläggande förtrogenhet med juri-disk terminologi och översiktliga kun-skaper vad gäller rättsregler på centrala rättsområden. Det gäller särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteende-vetare och andra inom den offentligrätts-liga sektorn. Kursen omfattar allmän för-valtningsrätt, offentlighet och sekretess, arbets- och familjerätt med mera.

Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

kursEr • Ekonomi


revisorsjuridik 15 hpKursen har som mål att ge dig bredd och fördjupning av kunskaperna från den ju-ridiska översiktskursen. Tonvikten ligger på de rättsområden som är särskilt vik-tiga för en revisor och andra yrken inom den finansiella sektorn. Områden som studeras är associations-, konkurs- och ut sökningsrätt samt förmögenhetsbrott.

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

socialrätt 30 hpKursen består av två delkurser.Delkurs 1: Juridisk översiktskurs med of-fentligrättslig inriktning, behandlar ju-ridisk terminologi. Du kommer även i kontakt med rättsregler på centrala rätts-områden, särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteendevetare och inom offentligrättslig sektor. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbetsrätt och familjerätt. Delkurs 2: Du fördjupar dig i kursen Juridisk översiktskurs med offentligrätts-lig inriktning. Särskild vikt läggs på be-tydelsefulla områden för dig som vill ar-beta inom välfärdssektorn och offentlig verksamhet. Du studerar bland annat hur sociallagarna kan ge stöd åt familjer, barn och ungdomar, äldre samt personer med funktionshinder.Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

nationalekonomi

human resource management (31–60) (61–90) 7,5 hpKursens fokus är det moderna företagets strategier och beteende i personalpoli-tiska frågor såsom anställning, uppsäg-ningar och personalutbildning. Du stu-derar anställningskontrakt, teorier om lönestruktur, bonusar och karriärvägar samt den interna arbetsmarknadens be-tydelse för både företag och individ. Ett genus- och mångfaldsperspektiv genom-syrar hela kursen.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.

Behörighetskrav (31–60): Nationaleko-nomi (1–30) 30 hp eller motsvarandeBehörighetskrav (61–90): Nationaleko-nomi (1–60) 60 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen ger dig möjlighet till fördjupad kunskap om marknaders funktionssätt. Centralt i kursen är studiet av företags konkurrensstrategier. Du studerar bland annat horisontell och vertikal integra-tion, prissättningsstrategier, in- och ut-träde på marknaden, teknologiföränd-ringar, produktdifferentiering och geo - grafisk lokalisering.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.


internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen består av två delar. Först läser du traditionell och modern handelsteori. Du analyserar olika förklaringar till handel mellan länder. Sedan studerar du växel-kurser och teorier om prisbildning på va-lutamarknaden på kort och lång sikt. Vidare analyseras öppna ekonomier, där växelkursregimen ges en tydlig roll.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.

Behörighetskrav (31–60): Nationaleko-nomi (1–30) 30 hp eller motsvarandeBehörighetskrav (61–90): Nationaleko-nomi (1–60) 60 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen behandlar metoder för att empi-riskt kvantifiera ekonomiska samband. Centralt inom kursen är skattning, hypotestestning och prediktion. Det läggs stor vikt vid tillämpningar i form av dataövningar. Det ingår även ett själv-ständigt fördjupningsarbete. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.


makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen behandlar modern makroeko-nomisk teori samt att du utvidgar och fördjupar kunskaperna från grundkur-

sen. Innehållet utgår från ett europeiskt perspektiv med aktuella policytillämp-ningar. Detta är en utpräglad teori- och metodkurs.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.


managerial economics 7,5 hpKursen innehåller nationalekonomiska principer/metoder för beslutsfattande i företag och företags konkurrens på marknaden. Bland annat behandlas efterfrågebeteende, skattning och prog-nostisering av efterfrågan, prissättnings-strategier, beslut under osäkerhet, annon-sering och promotion samt kostnads - analys.

Behörighetskrav: Ma COmrådesbehörighet 4halvfart vt 12, start v. 03

mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen är en fördjupning av grundkur-sen inom olika delar av teorin för alloke-ring av resurser mellan olika marknads-aktörer, konsumenter och producenter. Det är en utpräglad teori- och metod-kurs.På 61–90 nivån ingår även ett självstän-digt fördjupningsarbete.


miljöekonomi 7,5 hpKursen behandlar miljöproblematiken utifrån ett samhällsekonomiskt perspek-tiv. Du studerar val av ekonomiska styr-medel och dess påverkan på de olika ak-törerna i samhället. Andra viktiga delar är metoder för värdering av miljön och åtgärder i miljöförbättrande syfte.

Behörighetskrav: Ma COmrådesbehörighet 3halvfart ht 11, start v. 44

nationalekonomi (1–30) 30 hpKursen består av fyra delkurser och ger grundläggande kunskaper i modern na-tionalekonomi. Mikro- och makroeko-nomisk teori ger de teoretiska redskapen


Ekonomi • kursEr


för att analysera ekonomiska frågeställ-ningar dels ur de enskilda konsument-ernas och företagens perspektiv, dels i ett övergripande samhällsekonomiskt per-spektiv. I två av delkurserna tillämpas teorierna på frågor som offentlig sektor, internationell handel, stabiliseringspoli-tik, finansiella institutioner och riskhan-tering med hjälp av aktier och optioner.

Behörighetskrav: Ma C, Sh AOmrådesbehörighet 4helfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus

nationalekonomi (31–60) 30 hpKursen Nationalekonomi 31–60 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurserna du kan välja mellan är:• Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterliga-re delkurser om 15 hp sökas.

Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–30 hp) 30 hphalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12

nationalekonomi (61–90) 30 hpKursen Nationalekonomi 61–90 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurserna du kan välja mellan är:• Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterliga-re delkurser om 15 hp sökas.

Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–60) 60 hphalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12

optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hpKursen behandlar olika aspekter på options- och terminsmarknader ur både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tyngdpunkten ligger på att identifiera, kvantifiera och hantera olika risker i fi nansiella portföljer. Finansieringsper-spektivet, strategier på derivatmarknaden samt exotics berörs. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.


portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hpModern portföljteori utifrån jämvikts-modeller såsom CAPM och APT härleds och används till att skapa finansiella portföljer med specifika risk- och avkast-ningskaraktäristika under antagande om den effektiva marknadshypotesen. Kur-sen ger en introduktion av derivatinstru-ment och behavioral finance. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupnings-arbete.


uppsats, nationalekonomi 15 hpKursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metod samt ytterligare fördjupade kunskaper i ämnet nationalekonomi. Uppsatsarbetet bedrivs i seminarieform.

Behörighetskrav: Nationalekonomi (31–60) 60 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

Statistik

statistik 15 hpKursen är fördelad på två delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurs 1: Beskrivande statistik och san-nolikhetslära, behandlar grundläggande kunskaper för insamling, bearbetning och beskrivning av ekonomisk data samt sannolikhetsteori. Delkurs 2: Statistisk slutledning, handlar om hur man med olika statistiska meto-der kan dra slutsatser från ett stickprov till hela populationen. Den innehåller även metoder för att skatta samband mel-lan ekonomiska variabler vilket inklude-rar enklare tidsserieanalys.

Behörighetskrav: Ma COmrådesbehörighet 4halvfart vt 12, start v. 03

kursEr • Ekonomi


Christopher Josefsson Ålder: 19 år Läser: Språkprogrammet med inriktning engelskaUrsprungsort: Onsala

– Jag älskar att jobba med språk. Jag har rest mycket med familjen och har genom det insett värdet av att kunna kom-municera, säger Christopher. Under gymnasiet gick han samhällsprogrammet med språklig inriktning och läste engelska, tyska, spanska och latin. När han sökte till Högskolan i Halmstad ville han helst läsa tyska men eftersom det inte fanns någon inrikt-ning på tyska fick det bli engelska i stället. – Tanken är att jag ska läsa tyska på högskolenivå senare, förklarar han. På språkprogrammet får de läsa allt från engelsk historia till engelsk grammatik. – Vi läser inte bara språk utan lär oss även kultur, historia och hur samhällsstrukturerna i Storbritannien och i USA är uppbyggda, berättar han. Förutom att kurslitteraturen är på engelska får de också läsa engelsk skönlitteratur. Något som inte är några prob-lem för Christopher. – Jag har läst böcker på engelska sedan jag gick i åttan, säger Christopher som gärna läser Harry Potter-böcker på engelska fast han redan har läst dem på svenska. Christopher bor i Onsala utanför Göteborg och sökte till Högskolan i Halmstad eftersom han inte kunde hitta det språkprogram han ville gå i Göteborg. Två timmars pendling om dagen brukar det bli men Christopher ser inte det som något negativt. Tvärtom. – Jag pluggar på tåget. Det är skönt när jag kommer hem och redan har läst det jag behöver, säger han. I och med pendlingen tycker han att han har blivit mer självdisciplinerad. – Jag har lärt mig att jag måste prioritera studierna. Det är ett steg till att bli mer vuxen. Att ta mer ansvar och hålla reda på deadlines. Har man bara disciplinen hinner man med livet vid sidan om ändå. Efter examen från Högskolan i Halmstad och de efter- följande tyskstudierna siktar Christopher på att komma in på översättarprogrammet i Lund eller i Göteborg. – Jag vill bli översättare eller tolk. Man hjälper männi-skor som inte har samma språkliga begåvning som en själv

Christopher Josefsson har alltid haft intresse för språk och vill gärna bli tolk eller översättare. Just nu studerar han andra terminen vid Högskolan i Halmstads språkprogram med inriktningen engelska.

”Jag pluggar på tåget”

och får samtidigt använda språkkunskaperna på ett kreativt sätt, förklarar han. Det absoluta målet är att få jobba i Bryssel. – Då är man verkligen i Europas mitt. Det är där allt händer.

TEXT: LINDA LUNDELL

HumaniOra


– Jag är den första i min släkt som har utbildat mig. Mina föräldrar har inte gått särskilt många år i skolan, berättar Gabriela Pichler. Hon tillbringade sina första år i Flemingsberg, en Stockholmsförort med invånare från hela världen. Min mamma är från Bosnien och min pappa från Österrike och vi kände inte så många svenskar. Jag upp- fattade min värld som en blandning av många kulturer – ingenting var konstigt i Flemingsberg. När Gabriela var åtta–nio år flyttade familjen till Örkelljunga i Skåne.

GiLLade campUs

Att Gabriela skulle plugga vidare efter gymnasiet var ingen självklarhet. Kanske var det mest kompisarnas förtjänst att det blev högre studier? När de sökte till universitet och högskolor gjorde hon likadant. Ett besök på Lunds universi-tet under gymnasietiden var en av anledningarna till att hon ville läsa just filmvetenskap. – Jag blev intresserad av filmkursen och tänkte ”wow, vad fint, man kan läsa film”, tills de berättade att det nästan var omöjligt att komma in. Jag åkte därifrån med krossade drömmar, men kunde inte släppa tanken så jag sökte film-vetenskap på Högskolan i Halmstad i stället. I efterhand är hon väldigt glad över att hon kom in i Halmstad. Högskolan kändes ny och fräsch, med campus centralt och nära till det mesta. Tröskeln till högre studier kändes inte särskilt hög och kontakten med lärarna var nära och bra. – Lärarna fick oss studenter att känna oss betydelsefulla – att det vi hade att säga var viktigt. Det hade extra stor betydelse för oss som inte hade någon akademisk bakgrund. Man fick självförtroende, säger Gabriela. Trots att det var flera år sedan hon avslutade sina studier vid Högskolan i Halmstad har hon kvar kontakten med flera av sina lärare. – Lena Israel och Dagmar Brunow har följt mig hela vägen och stöttat mig. De har blivit mina vänner, mina mentorer, och de samtal vi har haft har påverkat mig som filmskapare. Att kunna ha den relationen med sina lärare är en väldig lyx.

Första dagen på kursen filmvetenskap på Högskolan i Halmstad tänkte Gabriela Pichler ”jag ger det en dag”. En dag blev till en vecka, en vecka till en månad och sedan var hon såld – såld på ämnet, akademin och högre studier.

”Det var verkligen en aha-upplevelse”

TeoreTisk GrUnd vikTiGT

Under åren på Högskolan i Halmstad läste Gabriela fristå-ende kurser. Förutom filmvetenskap blev det bland annat idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskap. Studierna resulterade i en kandidatexamen i filmvetenskap. Hon tycker att samhället generellt underskattar den kompetens som studier i humaniora ger. – Jag skulle råda alla att läsa humanistiska ämnen, det ger så ofantligt mycket på det intellektuella planet. Det var verkligen en aha-upplevelse. Efter studier i Halmstad blev det Ölands dokumentärfilm-skola och sedan blev det Filmhögskolan i Göteborg. Hennes examensfilm Skrapsår blev mycket uppmärksammad och belönades med Svenska filminstitutets guldbagge 2010. I dag när vem som helst kan filma och lägga ut sina alster på Youtube och andra kanaler, är det kanske viktigare än någonsin att som filmare ha en stabil teoretisk grund att stå på, menar Gabriela. – Jag är i grunden positiv till den nya tekniken och demo-kratiseringen där alla kan filma och nå en publik. Samtidigt är det viktigare än någonsin att det finns människor som har teoretisk kunskap om rörlig bild. Redan i grundskolan borde elever få undervisning om vad rörliga bilder kan förmedla, hur åskådare kan läsa bilder och att man har ett ansvar för hur man skildrar en person.

TEXT: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

HumaniOra

Gabriela Pichler Ålder: 30 årBor: GöteborgUtbildning: Högskolan i Halmstad, Ölands dokumentärfilmskola, Filmhögskolan i GöteborgJobbar som: filmare



proGrammeTs innehÅLL

VILL DU VARA MED OCH byGGA

FRAMTIDENS TURISM?

hållbar turismutveckling 180 hp

mer informationProgramansvarig Jens Lerbom tel. 035-16 72 56 [email protected] Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


År 1 Turism och samhällsutveckling 7,5 hp Ekosystem och biotoper 7,5 hp Global affärskultur 7,5 hp Turism som fenomen 7,5 hp att levandegöra kulturarvet 7,5 hp Kultur som instrument 7,5 hp Ekologi 7,5 hp att kommunicera kultur 7,5 hp År 2 marknadsföring 7,5 hp att läsa och kommunicera natur 7,5 hp

Turismplanering 7,5 hp affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp Kultur och natur i internationell miljö 7,5 hp Viltbiologi 7,5 hp Turismvetenskapliga metoder 7,5 hp År 3 Sustainability in Tourism 15 hp Case-work 15 hp individuell fördjupning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp

reservation för ändringar.

Idag expanderar turismbranschen och upplevelseindustrin stort och ett enormt intresse finns från såväl allmänhet som myndigheter. Det handlar om att bygga och utveckla turism i samhället; att se fenomenet som en viktig näring för regi onen och landet. Affärsutveckling och entreprenörskap är självklara ingredien-ser för att koppla samman näringsliv, turismutveckling och turismplanering. Turism är möten mellan människor, mellan kulturella former, mellan histo-riska epoker och mellan miljöer. I turismnäringen förmedlar man dessa möten. Vi har gett utbildningen en inter - nationell prägel då hela turism fenomenet idag är internationellt. Vi har även lagt fokus på hållbarhet då turismen idag inte bara är globalt med veten utan även är på väg att ut vecklas till en transforma-tionseko nomi – där folk inte bara söker en ny upplevelse utan även försöker förändra sig själva med den.

Programmet innehåller kurser i kultur-vetenskap, biologi, ekonomi och turism- vetenskap. Du får möjlighet att arbeta med mindre projekt och case. Program-met avslutas med ett examensarbete där du kan göra olika val. Du kan till exem-pel utveckla en egen affärsidé, arbeta med ett turis m utvecklingsprojekt eller för-djupa dig i en viss aspekt av turism. Vissa kurser i programmet kan ges på engelska.


studier utomlandsProgrammets upplägg har ett inter-nationellt perspektiv under hela utbild-ningen. Under termin 4 genomförs en exkursion där studenterna på plats stu-derar ett främmande lands kultur- och naturtursim. Under termin 5 har du möjlighet att läsa vid ett utländskt uni-versitet. Läs mer på www.hh.se/turism.

arbetsområdenEn turismutvecklare har en rad möjliga arbetsområden att sikta mot. Några exem-pel är projektledare såväl inom både nä-ringsliv som inom offentlig förvaltning, egen företagare och affärsutvecklare. Du kan också få arbete inom natur- och/eller kulturvård eller arbeta internationellt inom turismindustrin.

BehörighetskravGrundläggande behörighet.

ÖvrigtStartar ht 11, helfart.

Vill du vara med och bygga framtidens turism? Vill du levandegöra våra rika kulturskatter och göra den svenska naturen tillgänglig för besökare från andra platser? Då är Högskolans turismutbildning något för dig.

Humaniora • Program



bAKOM VARJE KULTUR- EVENEMANG STÅR EN PERSON SOM bÅDE KAN ANALySERA OCH ”KAVLA UPP äRMARNA”.

kultur, kommunikation och administration 180 hp

År 1 Baskurs 60 hp: Kulturvetenskap (1–30) 30 hp Kultur och marknad 15 hp Svenska: kultur och språk 15 hp År 2 Huvudämne (1–60) 60 hp Ett av följande kandidatämnen: filmvetenskap, idé- och lärdomshistoria, historia, konstvetenskap eller litteratur-vetenskap

År 3 Huvudämne (61–90) 30 hp Kulturvetenskap (31–60) 30 hp


Kulturvetenskap är en blandning av ämnen som idéhistoria, kultursociologi och etnologi. Det är ett ganska ungt ämne som handlar om att titta på själva begreppet kultur, men också på hur kul-turpolitiken fungerar för att förverkliga de mål och visioner som ställs upp. Kur-serna tar upp såväl mångkultur som populärkultur och du kommer att möta gästföreläsare från olika kulturinstitu- tioner i Sverige. Programmet börjar och avslutas med kulturvetenskap. Under den andra termi-nen ges först en kurs i företags ekonomi för att du ska få kunskaper om sådant som bokföring och mark nads föring. Därefter kommer en kurs i svenska där du övar upp din förmåga i muntlig och skriftlig framställning. Terminerna 3, 4 och 5 läser du det huvudämne som du har valt (historia, litteraturvetenskap, idé- och lärdoms-historia, konstvetenskap eller filmveten-skap). Inom detta ämne skriver du den

femte terminen en uppsats. Samtidigt behåller du kontakten med programmet genom återkommande seminarier, studie- besök eller workshoppar, vilket ger in-blick i det praktiska arbetet inom olika delar av kultursektorn. Den sista terminen innehåller även en praktikperiod då du får chans att komma ut och arbeta inom kultursektorn.


studier utomlandsI ovannämnda huvudämnen har du möj-lighet att studera utomlands efter god-kännande från ämnesansvarig och pro-gramansvarig. Kontakta program ansvarig eller Internationella avdelningen för mer information.

arbetsområdenEfter den här utbildningen kan du arbeta som kulturadministratör inom kommun

och landsting, på museer, bokförlag, konsthallar och liknande. Dina uppgifter kan bli att planera och organisera utställ-ningar, att marknads föra teateruppsätt-ningar, att medverka som kulturskribent eller att granska författarmanus – allt beroende på vad du själv kan och vill. Du kan även starta egen verksamhet inom dessa områden, och då kan Högskolans innovationsstödssystem vara till hjälp.

BehörighetskravHi A, Sh A.Kandidatämnenas kurser kan ha sär skilda behörighetskrav utöver dessa. Se aktuell kursplan för ytterligare information.Områdesbehörighet 1.

ÖvrigtStartar ht 11, helfart.

Bakom varje kulturevenemang står en administratör, en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”. En sådan måste vara specialiserad inom ett kulturområde och samtidigt ha kunskaper inom till exempel marknadsföring.

mer informationProgramansvarig Catrine Brödje tel. 035-16 76 39 [email protected] Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


Program • Humaniora



språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp

mer informationProgramansvarig albi Verderio-Johansson tel. 035-16 74 69 [email protected] Sektionssekreterare Catrin.Bengtsson tel. 035-16 76 31 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


År 1 Termin 1 Svenska 30 hp Termin 2 allmän språkvetenskap 1–30 hp År 2 Termin 3 Valfritt språk 30 hp Termin 4 Valfritt språk 30 hp

År 3 Termin 5 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin Termin 6 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin alternativt allmän språkvetenskap 31–60 hp


Språkvetenskapen är under ständig för-ändring där nya rön görs och nya teorier utvecklas. Denna utveckling har under de senaste 30 åren tvingat huma nister och samhällsvetare till omprövningar och fördjupade analyser av hävdvunna vetenskapsteoretiska ställningstaganden och teorier. Kunskaper om språk, en för-djupad förståelse av språkets roll och funktion, leder till en fördjupad förstå-else av människan och samhället över huvud taget. Kunskaper i språk är därtill ett viktigt redskap för många skiftande verksamhe-ter, både innanför Sveriges gränser och i omvärlden. Språkprogrammet vill fånga upp dig som har ett intresse för att utveckla dina kunskaper inom språkom-rådet. Programmet erbjuder dig flera val-möjligheter att specialisera dina studier samtidigt som du får en kandidatexamen med ett språk som huvudämne (engelska, franska eller svenska). En ny och välutrustad språkstudio används i undervisningen. Programmet inleds med studier i ett valfritt språk (engelska, franska eller svenska), därefter

följer en gemensam termin för samtliga studenter med studier i Allmän språkve-tenskap. De följande tre terminerna ägnas åt språkstudier. Du bör vara upp- märksam på att engelska och franska rymmer litteraturvetenskapliga studier medan studierna i svenska inte gör detta. Sista terminen kan du antingen studera vidare inom Allmän språkvetenskap, läsa engelska på avancerad nivå eller läsa ytterligare 30 hp språk. Beroende på din ämneskombination kan du även under år 3 läsa en valfri termin inom Högskolan.


studier utomlandsHögskolan i Halmstad har avtal om studentutbyte med flera universitet som kan ge dig möjlighet att läsa delar av programmet utomlands. Ta kontakt med programansvarig eller Högskolans inter-nationella avdelning för mer information.

arbetsområdenArbetsmarknaden uttrycker ett behov av

människor som har mycket goda kunska-per i engelska, franska och svenska. Dessa kunskaper kan exem pelvis användas inom översättning, tolkning och språk-granskning. Ofta önskas medarbetare som känner sig lika förtrogna med ”främmande” språkmiljöer som svenskspråkiga miljöer, och som kan bidra till att utveckla en verksamhet som är bero ende av och byg-ger på tvåspråkighet. Kunskaper om svenska språket och aspekter som språk-sociologi är viktiga i roller som kräver förståelse för språkliga förmedlande processer.

BehörighetskravFör respektive språkval krävs: engelska: En B. franska: franska språket lägst C-språk kurs B/steg 3. Områdesbehörighet 2.svenska: Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1.

ÖvrigtStartar ht 11 och vt 12, helfart.

Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg. Det är en förutsättning för människans utveckling och samhällets existens.

SPRÅKET äR MäNNISKANS KANSKE VIKTIGASTE ÖVERLEVNADSVERKTyG.

Humaniora • Program

Kurser • Humaniora


Engelska

affärsengelska i, 7,5 hpKursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om skriftlig affärskommuni-kation i engelska och träning i skriftlig språkfärdighet inom olika affärsom rå den. Kursen behandlar bland annat engelska affärs brev och formalia, grundläggande affärstermer (båda för den privata och offentliga sektorn). Den ger även en in-troduktion till affärsrapportskrivningar. Kursen ges på distans.

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

affärsengelska ii 7,5 hpKursen ger fördjupade kunskaper om skriftlig affärskommunikation med be-toningen på avancerad rapport- och upp-satsskrivning inom olika affärsområden.Kursen ges på distans.

Behörighetskrav: Affärsengelska IPlatsgarantikvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

engelsk grammatik och översättning 7,5 hpKursen syftar till att ge kunskap om skill-nader mellan det engelska och svenska språket. Detta görs både genom teore-tiska diskussioner (grammatik) och prak-tisk tillämpning (översättning). Kursen motsvarar 7,5 hp-kursen i grammatik och översättning på den fristående kur-sen Engelska (1–30).

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

engelsk hörförståelse 7,5 hpKursen syftar till att träna upp förmågan att förstå talade texter (både amerikansk och brittisk engelska). Vi lyssnar bland annat på romaner, noveller och dialoger samt radio- och TV-program med blan-dat innehåll.

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35kvartsfart vt 12, start v. 03

engelsk vokabulär 7,5 hpVet du vad en ’nincompoop’ är? Vet du vad uttrycket ’the pot is calling the kett-le black’ betyder? Om inte, och om du är nyfiken att få reda på det, är det här en spännande kurs för dig. Under kursens gång lär vi oss massor av nya ord, uttryck, ordspråk och facktermer. Vi tittar också på semantiska fält, ’false friends’ och ord med mer än en betydelse.

Grundläggande behörighetkvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

engelska (1–30) 30 hpKursen innehåller dels färdighetsträning, dels litteratur och kultur. Den språkliga förmågan tränas genom kurser i muntlig och skriftlig språkfärdighet samt i gram-matik och fonetik. Kursen ger också en introduktion till brittisk och amerikansk litteratur, kultur och samhälle.

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2helfart ht 11, start v. 35helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

engelska (31–60) 30 hpKursen vidareutvecklar såväl skriftlig och muntlig färdighet som förmågan att läsa och förstå litterära och lingvistiska verk. Litteraturkurserna tar upp både mo-dern litteratur och grundläggande brit-tisk och amerikansk litteraturhistoria. Inom grammatik och lingvistik behand-las dels engelsk grammatik, dels allmän lingvistik.

Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

engelska (61–90) 30 hpKursen är i många avseenden en fördjup-ning av tidigare kurser. Praktisk tillämp-ning av modern litterär teoribildning sker i anslutning till studium av skön-litteratur från 1600-talet och framåt. Motsvarande språkvetenskapligt inrik-tade kurs fokuserar på teori och metod inom områden såsom andraspråksinlär-ning, psykolingvistik, so cio lingvistik etc. En stor del av kursen ägnas åt självstän-digt författande av en vetenskaplig upp-sats inom antingen lingvistik eller skön-litteratur. Detta arbete sker i samråd med handledare.

Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1-60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

engelska för bank och finansväsende 7,5 hpKursen behandlar engelsk terminologi inom finanssektorn samt rapportskriv-ning och terminologi för bokföring, revi-sion, redovisning och marknadsföring.

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet

engelska för forskare 7,5 hpEn tvärvetenskaplig och processbaserad kurs i avancerat vetenskapligt skrivande på engelska, avsedd främst for doktoran-der, post-doc och andra som ämnar pu-blicera texter på engelska. Kursen tar även upp praktiska frågor som författan-det av ansökningar om forskningsmedel.


Humaniora • Kurser


Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hpI engelska med affärsinriktning ingår ett antal delkurser som siktar mot muntlig och skriftlig språkfärdighet i det engelska språket tillsammans med affärs engelska (7,5 hp). Studenterna läser till exempel grammatik och översättning, uttals lära och uppsatsskrivning med ett antal sam-mankomster och skriftliga tentor i Halm-stad. Del kursen i affärsengelska sköts helt på distans via Högskolans webbaserade plattform för di stans ut bild ning.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp Kursen i engelska med litteraturveten-skaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självstän-digt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsappa-rat som forskningen begagnar sig av; teo-rier och tillämpning av dem diskuteras och övas i seminarier, och ett självstän-digt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen.

Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp Kursen i engelska med språkvetenskap-lig inriktning på avancerad nivå är en för djup ningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större ut-sträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av; teorier och tillämpning av dem diskuteras och övas i seminarier, och ett självständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen.

Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

Jane austens värld 7,5 hpKursen syftar till att ge en introduktion till Jane Austens författarskap. Kursen behandlar samtliga romaner utifrån ett social historiskt och genusperspektiv. Den ger även en överblick över Austens litte-rära samtid. Kursen ges på distans.


skapande skrivande 7,5 hpKursen syftar till att ge kunskap om grund läggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar olika genrer utifrån ett berättarperspektiv. Kur-sen ges på distans.


Filmvetenskap

Filmvetenskap (1–30) 30 hpGenom kritisk reflexion analyseras bild-språk, människosyn och berättarstilar i film. Filmhistoria samt filmteori, framför allt postkolonial teori och världsfilm, stu-deras.

Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12

Filmvetenskap (31–60) 30 hpDokumentärfilm, senare filmhistoria och olika filmteorier fokuseras. Författandet av en uppsats ingår.

Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

Filmvetenskap (61–90) 30 hpFördjupad analys och problematisering av olika film- och medieteorier ingår. Vetenskapsteori fokuseras. En självstän-digt författad uppsats utifrån teoretiska perspektiv ingår.

Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35

Franska

Franska (1–30) 30 hpKursens syfte är att genom träning i grundläggande grammatik, ordkunskap, uttal, talfärdighet och textläsning ut-veckla språkfärdigheten i franska samt att förbereda för Franska 31–60. Du har även möjlighet att under terminen vistas vid ett franskt lärosäte.

Behörighetskrav: Franska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2helfart ht 11, start v. 35helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Franska (31–60) 30 hpDenna fristående kurs har som syfte att vidareutveckla språkfärdigheten i fran-ska, ge teoretiska insikter om franska språket och den fransktalande världens litteratur. I kursen tränar du även över-sättning till franska. Du har även möj-lighet att under terminen vistas vid ett franskt lärosäte.

Behörighetskrav: Franska (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03helfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Franska (61–90) 30 hpKursens syfte är att ge studenterna ökad färdighet i användningen av franska språ-ket i tal och skrift samt vidgade kunskaper inom ett av följande områden: Frankrikes språk, litteratur, kultur och samhällsför-hållanden. Du har även möjlighet att un-der terminen vistas vid ett franskt läro-säte.

Behörighetskrav: Franska (1–60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35helfart ht 11, start v. 35, distans/internet



Franska i, 7,5 hpDetta är den första av fyra fristående dis-tanskurser som ges på kvartsfart. De fyra kurserna ger tillsammans 30 poäng och för bereder dig för franska 31–60. I Fran-ska I tränar du uttal, läsförståelse, skriv-färdighet, realia och grammatik. PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen.

Behörighetskrav: Franska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Franska ii 7,5 hpI Franska II vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Till-gång till PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervis-ningen.

Behörighetskrav: Franska IPlatsgarantikvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Franska iii 7,5 hpI Franska III vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Till-gång till PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervis-ningen.

Behörighetskrav: Franska I och Franska IIPlatsgarantikvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Franska iv 7,5 hpI Franska IV vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skriftlig språk-färdighet, översättning, fransk historia och grammatik. Kursen avslutas med det så kallade Riksprov i fransk grammatik och vokabulär, en salskrivning som du kan göra antingen i Halmstad eller på annan ort. Efter avslutad kurs kan du fortsätta på franska 31–60 antingen på Campus eller på distans.

Behörighetskrav: Franska I, Franska II och Franska IIIPlatsgaranti

kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

nybörjarfranska 30 hpKursen omfattar 20 veckor. Utbildning-ens mål är att ge elementära kunskaper i fransk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläsning och i att förstå och uttrycka sig på enklare franska. Kursen ges som bastermin. Kursen ger be-hörighet att läsa franska inom Språk programmet samt behörighet att läsa Franska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kur-sen riktar sig även till studenter som vill repetera sina franskkunskaper.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Historia

historia (1–30) 30 hpKursen ger en översiktlig kunskap om centrala utvecklingslinjer och tillstånd i historien som påverkat vår egen samtid. Tidsperspektivet är långt – från forntid till nutid – och fokus är satt på händelser, processer och fenomen av betydelse både internationellt och nationellt. Särskild vikt läggs vid insikten om olika möjlig-heter att skapa sammanhang och förstå-else i historiens mångfald och att kritiskt kunna värdera historiska framställningar och källor.

Behörighetskrav: Hi A, Sh AOmrådesbehörighet 1helfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

historia (31–60) 30 hpKursen syftar till fördjupade kunskaper i historia som vetenskap; om teorier och metoder, deras betydelse och använd-nings områden. Ett par aktuella forsk-ningsfält uppmärksammas särskilt i form av temakurser, och genom den avslutan-de uppsatskursen ges inom vissa ramar möjlighet att välja ämnesområde för för-djupade studier. Målet är att skapa för-utsättningar för ett självständigt inhäm-tande av historievetenskapligt relevant information och förmåga att kommuni-cera och diskutera historiska ämnen.

Behörighetskrav: Historia (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

historia (61–90) 30 hpKursen är inriktad på att ge fördjupade kunskaper ifråga om historievetenskaplig teori och metod, en ingående kännedom om den historiografiska utvecklingen samt en forskningsaktuell insikt av både teoretisk och empirisk art inom ett spe-cifikt ämnesområde. Syftet är att skapa förutsättningar för att följa den historie-vetenskapliga utvecklingen samt utveckla förmågan till kritisk analys och värdering av såväl källmaterial som veten skaplig litteratur.

Behörighetskrav: Historia 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35

historia 30 hp Kursen innebär avancerade studier i histo-riografi och metodologi i syfte att både bredda och fördjupa förmågan till adek-vat kritisk analys, konstruktiv historie-vetenskaplig argumentation och att på egen hand kunna orientera sig inom oli-ka forskningsfält. Kunskaperna konkre-tiseras i en självständig historisk under-sökning och forsk ningsrapport. Målet är att skapa förutsättningar för fortsatta studier inom forskarutbildningen.

Behörighetskrav: Historia 90 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

idé- och lärdomshistoria

idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hpKursens syfte är ett ge grundläggande kunskap i idéhistoria från antiken till nutid. Kursen ger insikter i den mång-fald av tankeformer som har varit och är av betydelse för individer och samhällen, främst i västerlandet men också globalt. I kursen diskuteras begrepp som förekom-mer inom dagens forskning och debatt. Särskild vikt läggs vid filosofins, natur-vetenskapernas och det politiska tänkan-dets historia.

Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35

idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hpKursens syfte är ge fördjupad kunskap i idéhistoria. De sociala och historiska för-utsättningarna för tänkandet anlyseras genom specialiserade studier av utvalda teman. Särskild vikt läggs vid läsningen och tolkningen av idéhistoriska texter. Även svensk idé- och lärdomshistoria,




både som vetenskap och som forsknings-område, behandlas.

Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

idé- och lärdomshistoria (61–90) 30 hpKursens syfte är att utveckla både teore-tiska och praktiska kunskaper i idéhisto-risk vetenskaplig metod. Genom studier inom ett valt forskningsområde och för-fattandet av en uppsats övas förmågan att självständigt behandla ett vetenskapligt ämne samt att framställa resultatet i den vetenskapliga artikelns form. Behörighetskrav: Idé- och lärdoms historia (1–60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35

Kinesiska

introduktion till kinesiska 7,5 hpKursen ger en introduktion till riks-kinesi ska (putonghua) för nybörjare och riktar sig till dig som avser att studera och resa i Kina eller ha kinesiska affärs-kontakter.

Behörighetskrav: En BOmrådesbehörighet 2kvartsfart vt 12, start v. 03

Konstvetenskap

konstpedagogik i, 7,5 hpKursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema olika bildanalysmetoder (bland annat upple-velseaspekter) och hur man förmed lar dessa perspektiv till olika målgrupper.

Grundläggande behörighetkvartsfart ht 11, start v. 35

konstpedagogik ii 7,5 hpKursen syftar till att ge kunskap om oli-ka aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema hur konst skapas (ur både teknisk aspekt och krea-tivitetsperspektiv) och hur man förmed-lar dessa perspektiv till olika målgrupper.

Grundläggande behörighetkvartsfart vt 12, start v. 03

konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hpKursen syftar till att ge översiktliga kun-skaper om västerländsk konst och arki-tektur samt historieskrivningen från an-tiken och framåt med särskild tyngd punkt på 1900-talets konst, ur internationellt och svenskt perspektiv. Bilder och arki-tektur relateras till de samhällen som de tillkommit i, till konsttraditionen och brotten med konst traditionen samt till individuella bildskapare och arkitekter. Genom bildanalyser övas studenterna fortlöpande i att använda bilder som ut-gångspunkt för analytiska resonemang.

Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet

konstvetenskap (31–60) 30 hpStudierna på denna nivå syftar till fördju-pade kunskaper som rör konstvetenskap-lig teori och bildtolkning genom studier av bildperception, bildskapandets för u t-sättningar, genusteori, konstvetenskapens historiografi och bildtolkningsmodeller. Studenterna ges också möjlighet att för-djupa sina historiska kunskaper inom ett givet område eller en historisk period. Ter-minen avslutas med en mindre uppsats som syftar till att praktiskt fördjupa stu-denternas insikter i frågor som rör konst-vetenskapligt skrivande.

Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

konstvetenskap (61–90) 30 hpKursen syftar till att ge studenterna för-djupade allmänna och ämnesspecifika kunskaper och färdigheter i kritisk ana-lys, argumentation och diskussion. Stu-denterna övas i att tillämpa detta i skrift-lig och muntlig form, enskilt och i grupp, i samband med läskurser såväl som under uppsatskursen. Vidare syftar kursen till fördjupade kunskaper om modern konst och konstteori samt nyare konstveten-skapliga fält, analys- och metodvägar.

Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35

offentlig konst i sverige 7,5 hpMed hjälp av fallstudier och historisk orientering undersöks hur konventioner kring motiv och gestaltning förändrats ca 1900-2010. För att belysa förändrade idéer kring syftet med offentlig konst re-lateras detta till övergripande konsthis-toriska och kultur politiska förhållanden.

Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hpkvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

svensk formgivning (1–30) 30 hpKursen syftar till att ge en orienteran-de överblick och fördjupning i svensk formgivning från slutet av 1800-talet till 2000-talet. Möbelformgivning, textil och industriell formgivning behandlas. En-skilda formgivare diskuteras, deras pro-duktion och formspråk analyseras. Detta görs mot bakgrund av svenska, nordiska och internationella sammanhang. Form-givar rollen diskuteras och problemati-seras, liksom historieskrivningen kring svensk formgivning. Genom studiet av olika litteratur och källtexter sätts fokus på viktiga skeenden, idéer och värderingar i svensk formgivning.

Grundläggande behörighethelfart vt 12, start v. 03helfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Litteraturvetenskap

Litteraturvetenskap (1–60) 60 hpGrundkursen, som både har en littera-turhistorisk och en litteraturteoretisk as-pekt, ger kunskap om litteratur från skilda tider och belyser olika vägar till den litte-rära texten. Det är texten – berättande, lyrisk eller dramatisk – som ställs i cen-trum och som tolkas genom att sättas in i olika sammanhang. Undervisningen är inriktad på textanalys, varvad med före-läsningar som ger mer övergripande per-spektiv.

Behörighetskrav: Hi A, Sh AOmrådesbehörighet 1helfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Litteraturvetenskap (61–90) 30 hpFortsättningskursen fördjupar den litte-raturhistoriska förståelsen, den litteratur-teo retiska insikten och den analytiska för mågan. Kursens tyngdpunkt ligger på en upp sats på 15 högskolepoäng som ger möjlighet till fördjupning, kritiskt tän-kande och självständigt arbete.



Behörighetskrav: Litteraturvetenskap 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35

religionsvetenskap

islam i nutiden 7,5 hpKursen är en introduktion till religionen islam och framför allt till dess roller och funktioner i nutiden, på individ-, grupp- och samhällsnivå. Teman som tas upp är till exempel vardagsislam, politisk islam, islam och globalisering, islam på internet och islam i Sverige.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v. 13, distans/internet

religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hpKursen behandlar religion och trosföre-ställningar under det sena 1900-talet och hur dessa gestaltats i bild. Konstbilder, po pu lärkulturens bilder, illustrationer, karika tyrer och tidningsbilder diskute-ras i rela tion till samhälleliga kontexter utifrån religions- och konstvetenskapliga perspektiv.


religionsvetenskap (1–30) 30 hpKursen är en introduktion till religions-vetenskap som ett humanistiskt ämne. Dess övergripande mål är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskap om olika religiösa traditioner (t.ex. kris-tendom, judendom, islam, hinduism och budd hism) som kulturyttringar i historia och nutid, samt om olika sätt att veten-skapligt studera religiösa idésystem och praktiker. Särskilt betonas religioners mång fald och förändring över tid. Vidare fokuseras religi oners förutsättningar i re-lation till modernitet och globalisering.

Grundläggande behörighethelfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet

religionsvetenskap (31–60) 30 hpKursen bygger på den tidigare kursen re-ligionsvetenskap 1–30. Den innehåller en orientering i forntida religioner, en för-djupning i olika sätt att studera religiösa idésystem och praktiker i historia och nu-tid, samt en orientering i moderna tros-

och livsåskådningar. Vidare tillkommer ett skriftligt arbete där studenten får möjlighet att fördjupa sig i ett eget valt ämne inom ramen för religionsvetenskap som humanistiskt ämne.

Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

religionsvetenskap (61–90) 30 hpKursen bygger på den tidigare kursen Religionsvetenskap 31–60. Den inne-håller moment av ämneshistorik samt re li gionsvetenskaplig teori och metod. Studenten ska tränas i att diskutera och ana lysera religionsvetenskapliga problem och frågeställningar. Studenten ska också inom ramen för kursen författa ett större självständigt religionsvetenskapligt arbe-te där hon eller han samlar in, värderar, sammanställer och utifrån ett religions-vetenskapligt perspektiv bearbetar ett material.

Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–60) 60 hp Platsgarantihelfart ht 11, start v. 35

Spanska

Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hpKursen innebär ett koncentrerat studium av den latinamerikanska geografin och den nyare historien samt det latinameri-kanska samhället. Kursen orienterar ock-så om kulturliv och litteratur. Förutom läsning av skönlitterära texter och två moderna romaner ingår i kursen även spelfilmer och dokumentärfilmer.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2halvfart ht 11, start v. 35kvartsfart ht 11, start v. 35

Litteratur och realia om spanien 7,5 hpKursen innebär ett koncentrerat studium av geografiska, nyare historiska och sam-hälleliga förhållande i Spanien. Den ori-enterar också om kulturliv och litteratur i Spanien. Förutom läsning av att urval av skönlitterära texter och två romaner ingår spelfilmer och dokumentärfilmer i kursen.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3

Områdesbehörighet 2halvfart ht 11, start v. 45kvartsfart vt 12, start v. 03

nybörjarspanska 30 hpUtbildningens mål är att ge elemen tära kunskaper i spansk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläs-ning och i att förstå och uttrycka sig på enklare spanska. Kursen ges som bas-termin. Kursen ger behörighet att läsa spanska inom Språkprogrammet samt be hörighet att läsa Spanska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina spanskkunskaper.


spansk grammatik i, 7,5 hpGrundlig genomgång av den spanska grammatikens mest elementära moment. Undervisningen är på spanska och består av föreläsningar samt övningar.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2halvfart ht 11, start v. 35kvartsfart ht 11, start v. 35

spansk grammatik ii 7,5 hpKursen riktar sig till dig som vill repete-ra, studera samt öva på de svåraste mo-menten i spansk grammatik som genom-gås grund ligt. Undervisningen, som är på span ska, består av föreläsningar.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2Platsgarantihalvfart ht 11, start v. 45kvartsfart vt 12, start v. 03

spanska (1–30) 30 hpKursen syftar till att utöka studenternas kun skaper i det spanska språket och i den spansktalande kulturen genom läs-ning av moderna litterära verk, grundlig genomgång av grammatik samt före-läsningar/ seminarier om litteratur, konst och historia.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2helfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12




spanska (31–60) 30 hpKursens målsättning är att förbättra stu-dentens litterära kunskaper genom läs-ning och analysering av moderna och klassiska verk. Vi arbetar också med uttalet, både i teori och i praktik i vår moderna språkstudio, samt med den skriftliga färdigheten.

Behörighetskrav: Spanska (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur i, 7,5 hpHär erbjuds en konversationskurs på spanska där vi kommer att diskutera och analysera nutida spansk litteratur.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2kvartsfart ht 11, start v. 35

spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur ii 7,5 hpKursen riktar sig till dig som vill fortsätta diskutera och analysera nutida spansk lit-tera tur.

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3Områdesbehörighet 2Platsgarantikvartsfart vt 12, start v. 03

Svenska språket

svenska språket (1–30) 30 hpI kursen studeras svenska språkets struk-tur och uppbyggnad på skilda nivåer. Barns språktillägnande och -ut veck-ling behandlas tillsammans med grund-läggande teorier om första- och andra-språksinlärning. Vidare orienterar kur sen om språkliga variationer som dia-, socio-, sexo- och kronolekter. Bru ks prosa texter analyseras ur ett kommunikativt per-spektiv. I samband med praktiska tal- och skrivövningar introduceras grunderna i klassisk retorik, liksom ett processinrik-tat arbetssätt.

Behörighetskrav: Hi A, Sh AOmrådesbehörighet 1helfart ht 11, start v. 35

svenska språket (31–60) 30 hpKursen ger en översiktlig presentation av svenska dialekter samt breddar och för-djupar tidigare förvärvade kunskaper i språksociologi. Svensk språkhistorisk utveckling från runtid till modern tid presenteras i anslutning till läsning av äldre texter. Kursen innehåller vidare ett fördjupat studium av klassisk retorik, lik-som analyser av retoriken som påverkans-medel i olika tider och sammanhang. Studenten avslutar kursen med en själv-ständigt författad uppsats inom svenska språket. Den ska stå på vetenskaplig grund och ventileras i seminarium.

Behörighetskrav: Svenska språket (1–30) 30 hpPlatsgarantihelfart vt 12, start v. 03

svenska språket (61–90) 30 hpKursen ger breddade och fördjupade kunskaper inom främst svensk språk-vetenskap. En inledande metodkurs pre-senterar olika vetenskapliga tänkesätt och ökar den teore tiska medvetenheten. Kursen erbjuder vidare ett antal valfria läskurser, avsedda att ytterligare fördjupa studentens ämnes kunskaper inom ett visst avgränsat område. En självständigt författad uppsats avslutar kursen. Upp-satsen ska stå på stadig vetenskaplig grund och ventileras i seminarium.

Behörighetskrav: Svenska språket (1–60) 60 hpPlatsgarantihelfart ht 11, start v. 35




Kenan läser medier och kommunikation, sista året, och under studietiden har han hunnit med att bli chefredaktör, filmmanusförfattare och styrelseledamot. – Jag är väldigt engagerad. Jag vet inte hur det kommer sig egentligen, säger han och skrattar lite. Under det andra året var det mycket som föll på plats – både i och utanför studielivet, berättar Kenan. Han valde medieproduktion som inriktning och han gillade de prak-tiska delarna av utbildningen. – Det var på grund av den praktiska delen som jag sökte till Högskolan i Halmstad. Från att vi hade mycket teori och föreläsningar under första året var det bara praktiska moment och flera skarpa projekt under andra året. Under de praktiska momenten märker man hur mycket nytta man har av teorin. Det är väldigt bra upplagt, säger han. Kenan drömde om en framtid som filmare och sökte i första hand praktiska filmutbildningar på folkhögskola. Att han nu snart har en akademisk examen är han glad för i dag. – Jag värdesätter verkligen min högskoleutbildning. Lärarna här är riktigt bra på det de gör och många har både lång erfarenhet av att ha jobbat i branschen och av att ha undervisat, säger Kenan. I stort sett alla program på Högskolan i Halmstad har samarbete med företag, kommuner, landsting, föreningar och andra organisationer. Det kan till exempel vara gäst- föreläsare som kommer till Högskolan, studenter som gör studiebesök på olika arbetsplatser, eller att studenter gör projektarbeten tillsammans med organisationer.

Egentligen ville Kenan Ganic bli filmare. Men att han kom in på Högskolan i Halmstad i stället för på filmutbildningen är han glad för i dag. – Det visade sig bli väldigt bra, säger han.

”Jag värdesätter min utbildning”

– Min klass har haft flera skarpa projekt under utbild-ningen och har till exempel filmat Halmstadsrevyn, hand-bollslaget Drotts matcher och spelat in konserter som streamats över nätet, berättar Kenan. Vid sidan av studierna är Kenan ledamot i kårstyrelsen, samt studentrepresentant i IT-rådet och i styrelsen för Sektionen för hälsa och samhälle. – Det var tufft i början, men nu har jag kommit in i det. Det är lättare att ha synpunkter på frågor som direkt rör studenter, som till exempel arbetsmiljö, än på budetfrågor och olika it-system, säger han. Det roligaste och viktigaste uppdraget för Kenan är dock det som chefredaktör för studenttidningen Breeze magasin. Först tog han över ledarskapet för Kårens gamla tidning Motvinden. Den gick knackigt ekonomiskt och för att få liv i den startade redaktionen på ny kula. Tidningen bytte namn och format och till viss del också innehåll. Resultatet blev lite bättre, men inte tillräckligt för att Kåren skulle ha råd att ha kvar tidningen. I stället bildade Kenan ett bolag och köpte Breeze magasin. – Det har kommit ut några nummer nu och det funkar bra. Det går bättre och bättre ekonomiskt för varje num-mer och vi kommer att gå med en liten vinst redan nu. Jag kom till Högskolan för att jag ville jobba med film, men tack vare studenttidningen vet jag att jag vill jobba med tryckta medier i stället, säger han.

TEXT: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Kenan GanicÅlder: 23 år Läser: Medier och kommunikation Ursprungsort: Gislaved

InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon


Anna Dihné Ålder: 31 år Utbildning: Valfritt informatikprogramJobbar som: gränssnittsdesigner Ursprungsort: Varberg

Anna jobbar sedan fyra år tillbaka som gränssnittsdesigner på ett stort företag i New Jersey, en halvtimmes bilresa från New York. Företaget heter ADP och håller på med lönesys-tem, och Annas uppgift är bland annat att utforma interak-tionsdesignen för webbaserade applikationer. – Det är kanonkul, precis det jag vill. Jobbet har både en konstnärlig del, med utrymme för eget skapande, och en logisk del, som handlar om att organisera information på ett lättbegripligt sätt. Det är en bra kombination – båda hjärnhalvorna får jobba! säger Anna. Förutom att utveckla prototyper vid datorn blir det många möten för Anna. Just nu arbetar hon i ett projekt tillsammans med företagets kontor i Europa och Australien. – Det är kul med kontakter runt om i världen, men det kan vara klurigt att få in telefonmöten som passar med tanke på tidsskillnaden, säger hon. InformatIk pÅ HögskoLan

Anna började sin karriär på Högskolan i Halmstad och Valfritt informatikprogram. Här fick hon viktiga ämneskun-skaper som hon använder dagligen i sitt jobb. Eftersom före- läsningarna varvades med egna arbeten fick hon även vana att arbeta i projektform, något som hon har haft nytta av. – Jag har haft stor fördel av min vana att jobba självstän-digt. På college här i USA arbetar man inte i egna projekt på samma sätt som i Sverige, säger hon. Efter tre år i Halmstad och en kandidatexamen var Anna sugen på att åka utomlands och valet föll på en magisterutbildning i informationssystem på Hawaii. – Hawaii var det bästa stället jag kunde tänka mig. Och tiden där var underbar. Solen sken hela tiden och att veta att jag alltid kunde gå till stranden när jag var ledig blev en sporre i studierna. Jag märkte också att min utbildning från Halmstad var en perfekt grund för att läsa vidare och jag låg klart före de andra i klassen kunskapsmässigt, säger hon. LÅnga arbetsdagar

Efter Hawaii valde Anna att satsa på sin dröm om att jobba i USA. Efter ett tags jobbsökande fick hon sitt nuvarande jobb. Uppehållstillstånd har hon fått genom företaget, som finansierar hennes så kallade greencard. En stor skillnad mellan att jobba i Sverige och USA är jobbkulturen, menar Anna. Hon och hennes kollegor har

Efter tre år på Högskolan i Halmstad lockade världen för Anna Dihné. Efter en magisterutbildning på Hawaii fick hon drömjobbet i USA.

”Båda hjärnhalvorna får jobba”

bara två veckors semester om året och arbetsdagens åtta timmar blir ofta minst tio, utan extra ersättning. – Här lever man för sitt jobb på ett annat sätt än i Sverige. Men samtidigt får man mycket erkännande och belöning för det arbete man gör, säger hon. Anna är kluven inför framtiden. Å ena sidan vill hon tillbaka till Sverige, särskilt när hemlängtan slår till, och hon saknar sin familj och sina vänner i Sverige. Å andra sidan trivs hon bra med tillvaron i USA. – Det är här jag har mitt liv och mitt hem nu. Men när det blir dags för barn någon gång i framtiden, då skulle jag gärna återvända till Sverige. Kanske arbeta som konsult i Sverige och i Europa, men med uppdrag över hela världen, säger hon.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon

programmets InneHÅLL

EN fRAMTIDSINRIKTAD UTbILDNING MED MÖJLIGHET

ATT ARbETA INOM MÅNGA bRANScHER.

affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp

Informatik (huvudområdet) 105 hp företagsekonomi 60 hp Valfria kurser 15 hp År 1 organisation och individers utveckling 7,5 hp It-användning i organisationer 7,5 hp affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp affärssystemets roll 7,5 hp databaser och databasdesign 7,5 hp

År 2 finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic .net 7,5 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp It-strategi 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp databashantering och beslutsstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp design och hantering av affärssystem 7,5 hp

År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupnings- kurser inom huvudområdet 15 hp,

kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod och tillämpning 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning (Vfu) 7,5/15 hp Valfria kurser 7,5/15 hp


I framtiden kommer affärssystem att ha betydelse för de flesta yrkesroller och vara en av de viktigaste ledningsfrågorna oav-sett om det är i tillverkningsföretag, han-delsföretag, offentlig sektor eller i service-orienterade verksamheter. Affärssystem är integrerade system för organisering, styrning och uppföljning av affärsverksamhet. Framtidens infor-matiker kommer att behöva förstå och hantera integration av affärssystem i allt större utsträckning. Kompetens kring affärssystem innefat-tar såväl förståelse för affärsverksamhet som för de möjligheter och begränsningar IT ger. Programmet ger dig mö jlighet att bygga en god grund inom ämnena infor-matik och företagseko no mi. Programmet är uppbyggt med ämnes integration där projekt behandlar frågeställningar kring affärssystem. Du får förståelse för vikten av att arbeta i affärssystem och får dess-utom praktisk erfarenhet. Under utbild-ningen får du arbeta med användbara verktyg för utvecklings- och designarbete.

Inom utbildningen ges möjlighet till ar-betsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en orga-nisation. Detta ger dig en unik möjlighet att inom ramen för utbildningen knyta kontakter med framtida arbets givare.


studier utomlandsInom ramen för programmet finns möj-lighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA.

arbetsområdenEfter utbildningen kan du ar beta som IT-manager, affärssystemkonsult, IT-chef, IT-projektledare, system utvecklare och verksamhetsutvecklare. Det finns ett stort intresse bland före tag och konsult-verksamhet som har ett ökat behov av den kompetensprofil som programmet ger. Utbildningen kan tack vare kopp-

lingen till affärssystem även ge ingångar till jobb inom ekonomi och organisation i ett företag.


övrigtStartar ht 11, helfart.Under programmets första två år har du möjlighet att byta till Affärssystem-program – inriktning företagsekonomi. Efter examen kan du söka vidare till nå-got av Högskolans magisterprogram be-roende på vilken inriktning du har valt.

Vill du bli attraktiv för arbetsgivare i framtiden? Titta då extra noga på den här framtidsinriktade informatikutbildningen med möjlighet till hög anställningsbarhet i olika typer av organisationer.

mer informationProgramansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]



InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon • ProGraM


DU fÅR MÖJLIGHET TILL ETT SpäNNANDE JObb SOM KOMbINERAR UTVEcKLING AV MäNNISKA OcH TEKNIK.

Informationslogistik 180 hp

År 1 Introduktion till informationslogistik 15 hp affärsengelska 7,5 hp tillämpad metodik 7,5 hp Informationsdesign 7,5 hp arbetspsykologi 7,5 hp Internet och webbtjänster 7,5 hp Projektledning 7,5 hp År 2 databashantering med logistiktillämpningar 7,5 hp organisation, ledarskap och kulturella perspektiv 7,5 hp

Verksamhet och verksamhets- utveckling 7,5 hp affärsutveckling, marknad och strategi 7,5 hp It-säkerhet och It-juridik 7,5 hp Informationslogistiska tillämpningar 7,5 hp www och databaser 7,5 hp flödesekonomi 7,5 hp År 3 termin 5: företagsprojekt alt. utlandsstudier 30 hp data warehouse, datamining 7,5 hp affärsutveckling med affärssystem 7,5 hp examensarbete 15 hp


Informationsflöden driver och håller sam-man alla verksamheter, inom både nä-ringsliv och offentlig sektor. En informa-tionslogistiker bygger broar mellan spe cia listkunskaper, funktioner, proces-ser, flöden och inte minst männi skor. Tonvikt ligger på att leda, analy sera, ut-veckla och implementera informations-lösningar. Målet är att öka eff ek tiviteten och ge bättre ekonomi för verksamheten. Du läser en mix av informatik, logistik och ekonomi/management. Det ger dig möjlighet att analysera, bygga upp och effektivisera dagens avancerade och alltmer gränslösa informationsflöden. Ett av programmets främsta känne-tecken är det omfattande samarbetet med företag och organisationer, så kall-lade partnerföretag, som aktivt de ltar i utbildningen. De fyra första terminerna fördjupas och varvas teoretisk utbildning med prak-tisk tillämpning hos ett partner företag. Termin fem har du möjlighet att studera utomlands eller genomföra ett före tags-

projekt på ditt partnerföretag eller annan organisation. Detta kunskapsutbyte mel-lan student, part nerföretag och högskola ger tydliga fördelar när det är dags att söka arbete.

examenProgrammet omfattar heltidsstudier i tre år och leder till en filosofie kandidatexa-men i informatik med inriktning på in-formationslogistik.

studier utomlandsUnder utbildningens femte termin kan du välja att studera utomlands. Det kan också vara möjligt att genomföra ter-minen utomlands för ditt partner företag.

arbetsområdenSom informationslogistiker kan du till exempel jobba med inköp, produktions-styrning, logistik, projektledning eller på en informations-, marknads- eller IT-avdelning. Du kan även satsa på en mer strategisk position som verksamhetsut-

vecklare, affärsstrateg eller omvärldsana-lytiker. Utbildningen ger dig goda möjligheter till ett spännande framtidsjobb som kombinerar utveckling av både männis-kor och teknik inom många olika bran-scher.

behörighetskravMa B och Sh A.Områdesbehörighet 5

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Linnéuniversite-tet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sek-tor. Anmälningskod: LNU-80097 (Utbild-ningen söks under Linné uni versi tet där du kommer vara inskriven.) Programmet ger behörighet till vidare studier på magisternivå.

Informationslogistiker utvecklar och effektiviserar informationsflöden i företag och organisationer. Programmet ges vid CIL – Centrum för informationslogistik i Ljungby.

mer informationcIL (centrum för Informations-logistik) tel. 0372-78 00 20 e-post: [email protected] www.cil.se



ProGraM • InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon


fÖR DIG SOM VILL ARbETA yRKESMäSSIGT MED

KOMMUNIKATION OcH MEDIER.

medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp

mer informationProgramansvarig Malin nilsson tel. 035-16 75 78 [email protected] Sektionssekreterare anette andreasson tel. 035-16 72 59 [email protected] Studievägledningen tel. 035-16 71 00 [email protected]


År 1 Basblock Introduktion till Medie- och kommunika-tionsvetenskap (1–60) 60 hp År 2 tillämpning/specialisering Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp eller Medieproduktion (1–30) 30 hp Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp eller Medieproduktion (31–60) 30 hp I yrkesrelaterade kurser varvas teori med praktiska övningar och projekt inom strategisk kommunikation och/eller medieproduktion.

År 3 fördjupning/breddning Strategisk kommunikation – påbyggnads-kurs 30 hp, Medieproduktion – påbyggnads-kurs 30 hp, utlandsstudier eller studier i annat för yrkesrollen relevant ämne. Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp


Utbildningens kombination av teori och praktik resulterar i kompetenser som är tillämpliga inom en rad olika yrkesverk-samheter med direkt eller indirekt an-knytning till området medier och kom-munikation.

År 1 – basårDet inledande året ger, förutom en gedi-gen grund i medie- och kommu nika-tionsteori, kunskaper om metoder för att samla in beslutsunderlag, analysera text, bild och ljud samt träning i att använda kommunikatörens arbetsredskap på ett målstyrt sätt. De teoretiska studierna var-vas med tillämpningsövningar, prak -tikfall, fältstudier etc.

År 2 – tillämpning/specialiseringUtifrån en bred teoretisk och metodisk bas och konkreta situationer tränas du

i att planera, genomföra och utvärdera olika former av ”skarpa”, yrkesrelevanta medie- och kommunikationsprojekt.

År 3 – fördjupning/breddningI en särskild påbyggnadskurs får du un-der en hel termin en unik möjlighet att genomföra projekt på företag, myndig-heter eller organisationer. Du kan även välja att bredda/fördjupa din utbildning genom ytterligare studier i huvudämnet eller i något annat ämne med relevans för din kommande yrkes karriär såväl i Sverige som utomlands.

En termin läser du kursen Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp.


studier utomlandsGenom studier utomlands kan du så väl bredda som fördjupa din utbildning. Vi samarbetar med universitet i bland annat USA, Storbritannien, Hongkong, Spanien, Österrike och Belgien.

arbetsområdenUtbildningen öppnar vägar för kva - li ficerade arbetsuppgifter inom medie- och kommunikationsområdet. Du hittar Hög skolans tidigare studenter på infor-mations- och marknadsavdelningar, pro-duktionsbolag för film/tv/radio, men även som forskare inom området medier och kommunikation.

behörighetskravEn B, Sh A.Områdesbehörighet 6.


Det här är en utbildning för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommunikation och medier. Våra tidigare studenter finns i dag på informations- och marknadsavdelningar, reklambyråer, informationskonsultföretag och produktionsbolag för film/tv/radio. Flera är även verksamma som forskare inom området medier och kommunikation.




VILL DU HA ETT KREATIVT yRKE DäR DU DESIGNAR fÖR NyA

SpäNNANDE DIGITALA MEDIER?

multimediadesign 180 hp

År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp Medieanalys 7,5 hp Berättarverktyg 7,5 hp Programmering i Visual Basic .net 7,5 hp Samhällsutveckling och nya medier 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp År 2 databaser och databasdesign 7,5 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Medialiseringsprocessen 15 hp design av interaktiv multimedia 7,5 hp Informatikprojekt 15 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp


Inom programmet får du möjlighet att arbeta med design av multimedia för bland annat webb, mobila enheter och läromedia. Huvudämnet informatik var-vas med kurser i medie- och kommu-nikationsvetenskap och pedagogik. Du kom pletterar och special inriktar din ut-bildning med stöd av de 22,5 hp som du väljer fritt ur Högskolans kursutbud. I huvudämnet informatik ingår kurser i designmetoder, interaktions design, mul-timedia, databaser och programmering. Du får möjlighet att skaffa dig goda kun-skaper kring hur system designas för olika medier (till exempel webb, mobila enheter, intra nät) och även hur de anpas-sas till olika användningsområden och användargrupper. Kursen i pedagogik syftar till att ge insikt i samhällsutvecklingen och nya medier. Du kan även välja fler kurser inom ämnet pedagogik. Kurserna inom medie- och kommunikationsvetenskap förmedlar yrkesrelaterade kunskaper och

färdigheter i ljud- och bildproduktionens teori och praktik. Det betyder att du bland annat lär dig att analysera bild, text och filmiska berättelser samt att an-vända verktyg för ljud- och bildberättan-de i till exempel övningsproduktioner och filmprojekt. Vi arbetar mycket i pro-jektform och studenterna har tillgång till egna projektrum. Bland annat ingår ett större projektarbete som genomförs i samverkan med en extern uppdrags-givare. Inom området informatik bedrivs forskning inom bland annat social me-dia, e-papperstidningar och metoder för användarmedverkan, där studenter in-bjuds att göra projektarbeten eller skriva uppsatser.


studier utomlandsDet finns goda möjligheter att studera

utomlands under utbildningen. Högsko-lan har kontakt med universitet i ett fler-tal länder, bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA.

arbetsområdenDin framtid ligger inom projektledning och design av multimediaapplikationer. I din framtida yrkesroll kommer du att kunna arbeta med design och utvärde-ring av multimedia och webbapplikatio-ner men även fungera som projekt ledare eller produktutvecklare. Ut bild ningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag.

behörighetskravMa B.Områdesbehörighet 7.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Vill du ha ett kreativt yrke där du designar för nya spännande digitala medier med fokus på användaren? Är du intresserad av interaktionsdesign, multimedia och webbutveckling? Då är det här utbildningen för dig.

mer informationProgramansvarig christer rehnström tel. 035-16 75 34 [email protected] Sektionssekreterare ulla Johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





DU SKApAR DIN EGEN pROfIL fÖR ATT ÖKA cHANSERNA TILL DRÖMJObbET.

Valfritt informatikprogram 180 hp

mer informationProgramansvarig ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 [email protected] Sektionssekreterare ulla Johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp It-strategi och organisationsutveckling 7,5 hp affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp Programmering i Visual Basic .net 7,5 hp datornätverk I, 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp År 2 databaser och databasdesign 7,5 hp Ledning av It-projekt 15 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Informatikprojekt 15 hp Valfria kurser 15 hp År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp


På programmet lär du dig bland annat in-teraktionsdesign, systemutveckling, pro-jektledning och programmering. Informa-tik handlar om design och användning av IT i olika samman hang inom såväl arbete som fritid. Inom ramen för studierna får du arbeta praktiskt med design för olika områden och tillämpa projektledning i oli-ka former. Inom programmet ges stort ut-rymme för din egen kreativitet. Huvudämnet informatik ges på halv-fart och följer med under alla tre åren. Under det första året breddar du dina kunskaper inom ämnet genom kur-ser i bland annat multimedia, affärssys-tem och IT-strategi och under andra året läser du projektledning. Under år två och tre väljer du profilkurser om 15 respektive 22,5 hp per år. Du har platsgaranti på alla Högskolans kurser som du är behörig till. Många väljer att läsa exempelvis mer mul-timedia, ledarskap, webbprogrammering eller affärssystem. Det finns mycket mer

att välja på och du kan skapa en egen profil som gör dig attraktiv på arbetsmarknaden. Undervisningen i informatik består till stor del av självständigt arbete i projekt, bland annat ingår ett större projektarbete i samverkan med en extern uppdragsgivare. Som student har du tillgång till en kreativ miljö med labb, kök och projektrum. Inom området informatik bedrivs forsk-ning inom bland annat media, digitala tjänster och hälsoteknik, där studenter in-bjuds att göra projektarbeten eller skriva uppsatser.


studier utomlandsVill du vidga dina vyer och studera utom-lands så passar det bäst under fjärde ter-minen på programmet. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA.

arbetsområdenDin arbetsmarknad kommer att se olika ut beroende på vilka kurser du väljer att läsa. Målet är att du ska kunna fungera som en bro mellan tekniker, beställare och användare, det vill säga mellan den som tekniskt utformar systemet och den som ska använda det. Du kan till exempel arbeta som projektledare, IT-konsult, systemutvecklare, webbdesigner eller med affärsutveckling. Arbetsmarknaden är mycket bred och omfattar alla områden och branscher där IT används. Utbild-ningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag.

behörighetskravMa B.Områdesbehörighet 7


Är du intresserad av IT och projektledning? Inom Valfritt informatikprogram skaffar du dig kunskaper om design och ny teknik för att kunna utforma framtidens informationssystem med användaren i fokus. Du skapar din egen profil för att öka chanserna till drömjobbet.




Webbdesign 120 hp

År 1 designprocessen och designmetoder 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp databaser och databasdesign 7,5 hp design av interaktiv multimedia 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp

År 2 Projektorganisation 7,5 hp designteori 7,5 hp Webbutveckling och användbarhet 7,5 hp Webbsystem och It-säkerhet 7,5 hp Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp Informatikprojekt 15 hp dynamiska webbsystem 7,5 hp


Webbdesignprogrammet är ett tvåårigt program där du skaffar kunskaper kring utveckling och planering av webbaserade applikationer och verktyg. Webbdesign handlar om att planera, designa och un-derhålla användarvänliga och dynamiska webbsidor. I olika kurser får du genom-föra moment som att hantera bilder, lju-danimering och texter, både estetiskt och tekniskt. Programmet ger en bred kun-skap om webbutveckling i stort och för-djupade kunskaper om till exempel projekt ledning, användbarhet, tillämp-ningar, nyutveckling och underhåll av webbplatser. Utbildningen avslutas med ett större projekt eller examensarbete som om fattar 15 hp, där du får tillämpa dina kunska-per. Programmet vänder sig både till dig som inte tidigare har högskoleutbildning

och till dig som redan har en högskole-utbildning men som vill profilera dig inom webbdesign.

examenHögskoleexamen.

arbetsområdenUtbudet av webbplatser ökar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du bred kunskap om webbutveckling och kan arbeta med design och programmering. Du kan både arbeta med nyutveckling och underhåll av webbplatser.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter utbildningen kan du fortsätta att studera på Valfritt informatikprogram 180 hp vid Högskolan i Halmstad och erhålla en kandidatexamen.

Vill du specialisera dig på multimedia och interaktiv webbdesign och samtidigt få en högskoleexamen? Då är detta tvååriga program något för dig. Du lär dig att designa och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor. Programmet ger dig insikt i ITsäkerhet för webben och även kunskaper om projektledning.



LäR DIG DESIGNA OcH UNDERHÅLLA INTERAKTIVA, ANVäNDARVäNLIGA OcH DyNAMISKA wEbbSIDOR.




Webbdesign 60 hp



designprocessen och designmetoder 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp databaser och databasdesign 7,5 hp design av interaktiv multimedia 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp


Som webbutvecklare finns det mycket att ta hänsyn till. Vem ska använda webbsi-dan du utvecklar? Vad händer om du läg-ger för stor tyngd på grafiska element i stället för det funktionella? Här har du möjlighet att skaffa dig en bra grund för att kunna skapa olika typer av effektiva och väldesignade sidor med inslag av avancerad multimedia. Programmet erbjuder en gedigen grund inom webbdesign. Du lär dig digital gra-fisk design, multimedia, webbprogram-mering och databaser, allt med inrikt-ning på webben. Du lär dig också att hantera bild, ljud, animering och text – både estetiskt och tekniskt. Stor vikt läggs vid praktiska moment för att du ska få tillämpa dina kunskaper. Pro grammet behandlar också användbarhet och till-gänglighet inom webb design.

examenUtbildningen ger 60 högskolepoäng.

arbetsområdenUtbudet av webbplatser ökar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du bred kunskap om webbutveckling och kan arbeta med design och programmering. Du kan både arbeta med nyutveckling och underhåll av webbplatser.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter utbildningen kan du fortsätta stu-dera på Webbdesign 120 hp och få en högskoleexamen eller på Valfritt infor-matikprogram 180 hp och få en kandi-datexamen.

Vill du specialisera dig på multimedial och interaktiv webbdesign? Då är detta programmet för dig. Du lär dig att planera, designa, utveckla och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor.

STOR VIKT LäGGS VID pRAKTISKA MOMENT fÖR ATT DU SKA fÅ TILLäMpA

DINA KUNSKApER.




magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 60 hpProgrammet vänder sig till dig som vill utveckla och effektivisera informa- t ions flöden i företag och organisationer. Det ges på distans och halvfart,under två år med cirka två obligatoriska träffar i Ljungby per termin (fredag–lördag). Utbildningen har två inriktningar: näringsliv samt vård och omsorg. Målet är att ge dig en god plattform för att kunna driva eller vara delaktig i att utveckla processer, hantera förändring och skapa effektiva informations flöden. Tonvikten ligger på att analysera, utveckla och implementera informations-lösningar.

övrigtStartar ht 11, halvfart/distans.Programmet ges vid cIL i Ljungby och är ett samarbete mellan Linnéuniversi-tetet, högskolan i halmstad, Interna-tionella handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor. utbildningen ges i Ljungby. ansökan: du väljer inriktning i samband med kursstart. anmälningskod: Lnu-81064 (söks vid Linnéuniversitetet där du kommer att vara inskriven.)

mer informationInnehåll, examen, behörighet etc.www.hh.se/utbildning

PÅByGGnad • InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon


Informatik

affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hpKursen lyfter fram de frågeställningar som uppstår vid val, upphandling och in-förande av ett affärssystem. Fokus ligger på att maximera nyttan av det föränd-ringsarbete som görs i samband med att ett affärssystem införs. Kursen är förank-rad i verkliga fall och erfarenheter från yrkesverksamma.

Behörighetskrav: Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 12

affärssystem – en helhetsbild 7,5 hpAffärssystem används av många verksam-heter och kursen ger dig möjlighet att skaffa kunskap om och insikt i hur affärs-system kan stödja dessa. Kursen innehål-ler föreläsningar och praktiska övningar i affärssystem. På kursen deltar gästförelä-sare som arbetar dagligen med affärssys-tem.

Behörighetskrav: Ma BOmrådesbehörighet 7halvfart vt 12, start v. 03

databaser och databasdesign 7,5 hpI dagens informationssamhälle är data-baser involverade i de flesta system och det ställer stora krav på hantering av data. För att möta detta behov behandlar kursen principer och metoder för design och användning av relationsdatabaser.

Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hphalvfart ht 11, start v. 35

datornätverk I, 7,5 hpKursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som an-vänds i dessa. Under kursen får du möj-lighet att arbeta praktiskt med att kon-figurera olika nätverk.


design av interaktiv multimedia 7,5 hpKursens fokuserar på den interaktivitet som förekommer på den mer multime-diala webbplatsen. Områden som tas upp i kursen är planering, upplevelse, utveck-ling och produktion samt kvalitet i en

multimedial webbplats. Under kursen diskuteras begreppen User Experience, narrativitet samt interaktivitet utifrån webbplatsen som kontext. Du introduce-ras också till utveckling av enklare spel. Den utvecklingsplattforn som huvudsak-ligen används är Flash och avancerad Action script 3.

Behörighetskrav: Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44

Informatik (1–30) 30 hpInformatik handlar om samspelet mellan teknik, människa och det omgivande samhället. Kursen behandlar IT-använd-ning i såväl arbets- som vardagssamman-hang. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att struk-turera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk. I kursen ingår metoder, modeller och tekniker för att designa bra IT-system och arbeta med förändring/utveckling i organisationer. Kursen tar också upp hur gränssnittets utseende påverkar använ-dandet av IT.

Behörighetskrav: Ma BOmrådesbehörighet 7halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Informatik (31–60) 30 hpKursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom databasdesign, sys-temutveckling och användbarhet. Före-tag, myndigheter och organisationer an-vänder information som lagras i data baser. Kursen fokuserar på hur databaser an-vänds, grundläggande principer för design av relationsdatabaser och användarnära utvecklingsmetoder. Under senare delen av kursen får du möjlighet att lära dig hur ett projektarbete genomförs och självstän-digt göra ett i samverkan med en extern uppdragsgivare.

Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hphalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Informatik (61–90) 15 hpIT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och an-vändning av IT. Kursen tar upp aktuella forskningsfrågor och förändringsarbete i organisationer samt hur vetenskapligt ma terial produceras och kommuniceras.


Informatik (61–90) 30 hpIT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras. Du läser två fördjupningskurser inom huvudområdet informatik. Delkurserna innehåller viss valfrihet och är uppsats-förberedande. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp som innehåller moment av vetenskaplig metod.

Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hphalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Interaktionsdesign 7,5 hpKursen handlar om hur samspelet mellan människor och IT ska utformas. Kursen tar bland annat upp hur gränssnittets utformning påverkar användandet av IT – interaktionsdesign med användaren i fokus. Under kursen lär du dig analy-sera hur olika gränssnitt påverkar använd- barheten av en IT-produkt.


Introduktion till informatik 7,5 hpÄmnet informatik behandlar IT-använd-ning i såväl arbets- som vardagssamman-hang. Kursen tar upp frågan om hur IT påverkar olika individer, organisationer och hela samhället. Juridiska, etiska och säker hetsaspekter på IT-användning dis-kuteras. Praktiska moment ingår.

Behörighetskrav: Ma BOmrådesbehörighet 7halvfart ht 11, start v. 35

Ledning av It-projekt 15 hpIT-området karaktäriseras av ständig ut-veckling och kursen fokuserar på pro-jektledning, ledarskap och konsultverk-samhet inom detta. Kursen behandlar teorier och verktyg för projektledning samt bland annat gruppdynamik, team-buildning, stress- och konflikthantering samt presentationsteknik. En stor del av undervisningen sker i projektform med avsikt att du och de andra studenterna ska agera projektledare.

InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon • kurSer



multimedia och visuell kommunikation 7,5 hpInnehållet i kursen hanterar de olika de-lar som bygger upp multimedia men med fokus på webbaserad multimedia. I kur-sen presenteras och diskuteras grunderna inom grafisk design, visuell kommunika-tion och multimedia för webb. Kursen innehåller också ett projektarbete där verktyg för multimedia, webbutveckling och grafisk design tillämpas.


programmering i Visual basic .net 7,5 hpKursen fokuserar på programmeringsfär-dighet och metodik. Lär dig designa, kon-struera och dokumentera en applikation samt skapa och köra frågor mot en data-källa (till exempel söka, ta bort, uppda-tera och lägga till data i en databas) med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET.


systemutveckling 7,5 hpKursen fokuserar på ett intressant och viktigt område inom informatik. Kursen behandlar metoder, modeller och tekni-ker för design av bra IT-system och arbe-te med förändring och utveckling i orga-nisationer. Kursen tar upp planering, ledning och arbete i systemutvecklings-projekt.


systemutveckling och användbarhet 7,5 hpKursen ger dig möjlighet att utveckla god förståelse för hur arbetsformerna under systemutvecklingen påverkar vägen till må let för användbarheten. Kursen be-hand lar bland annat användarnära ut-vecklingsmetoder och värdering av design-lösningar samt kommunikation mel lan aktörerna i en systemutvecklingsprocess.


Webb- och multimediadesign 7,5 hpKursen tar upp teorier för webbdesign med inriktning på avancerad multimedia och informationsarkitektur. Gränssnitts-problematik och användning av optime-ringstekniker vid design av webbapplika-tioner lyfts fram. Kursen är en för djupning i Flash och avancerad Actionscript.

Behörighetskrav: Design av interaktiv multimedia 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 12

Webbprogrammering 15 hpKursen behandlar grunderna i program-meringsspråk anpassade för webben samt olika tekniker och verktyg för dynamisk publicering av information från data-baser. Inom kursen används bland annat HTML och ASP.NET. I kursen ingår design, konstruktion och dokumentation av ett dynamiskt webbsystem som arbetar mot en databas i syfte att skapa interak-tivitet. Ett mindre projekt ingår som en del av kursen.

Behörighetskrav: Databaser och databasdesign 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 03

Medier

berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hpI kursen presenteras de komponenter som utgör grunden för allt berättande: ord, bild, ljud och rörelse. Genom övningar och workshoppar läggs grunden till en förståelse för de olika berättarverktygens möjligheter och begränsningar i en pro-fessionell produktion. Hela produktions-processen från idé till färdig produkt trä-nas.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v. 03

grafisk produktion 7,5 hpDu får en orientering i den grafiska pro-duktionsprocessens olika faser – det vill säga alla de steg det innebär att framställa till exempel en trycksak – från idé till fär-dig produkt. Särskild vikt läggs vid gra-fiska begrepp, så att du ska kunna kom-municera med yrkesmän inom branschen. Kursen kräver datorvana.


medialiseringsprocessen 15 hpKursen består av två moment: moment 1 behandlar medialiseringsbegreppet, det vill säga, narrativa tekniker, relationen mellan innehåll och form, berättarstrate-giska ansatser, ljudets/bildens kommuni-kativa funktion i sin kontext samt rytm, tid och montage. I moment 2 tillämpas det teoretiska innehållet i moment 1. I en konkret produktion, övas medieproduk-tionens olika faser från idé via synopsis till färdig produkt. I anslutning till pro-duktionen aktualiseras dessutom frågor rörande avtal och upphovsrätter.

Behörighetskrav: Berättarverktyg 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

medie- och kommunikations-vetenskap (1–30) 30 hpOm du tänker jobba med ljud- och bild-produktion inom till exempel radio/tv, som informatör eller med journalistiska uppgifter är den här kursen en utmärkt inkörsport. Teoretiska studier varvas med praktiska tillämpningsövningar. Kursen erbjuder dig grundläggande kunskaper om medierad kommunikation (till exem-pel via tv, radio, communities, bloggar) och dess roll i samhället. Kursen ger ock-så metoder för att kritiskt kunna granska film, tv, radio, press och reklam etc.

Behörighetskrav: En B, Sh AOmrådesbehörighet 6helfart ht 11, start v. 35

medie- och kommunikations-vetenskap (31–60) 30 hpKursen breddar och fördjupar innehållet i Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp. Du får inblick i kommuni-kationsteoretiska problemområden med fokus på mångfaldsfrågor, dagens medie-landskap och hur medier påverkar och påverkas av samhälleliga förändringar samt företags, myndigheters och organi-sationers strategiska kommunikation.

Behörighetskrav: Medie- och kommunika tionsvetenskap (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

medie- och kommunikations-vetenskap (61–90) 30 hpKursen belyser centrala vetenskapsteore-tiska frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. Vidare ges en fördjupnings-kurs i vetenskaplig metod med praktiska övningar. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp.


kurSer • InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon


Behörighetskrav: Medie- och kommunika tionsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

medie- och kommunikations-vetenskap 30 hp Kursens mål är att ge fördjupade kunska-per i medie- och kommunikationsveten-skaplig teori, metod samt vetenskapsteori. Kursen avslutas med ett examens arbete som omfattar 15 hp.

Behörighetskrav: Medie- och kommu-nikationsvetenskap (1–90) 90 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35 (undervisning-en kan komma att bedrivas på engelska)helfart vt 12, start v. 03 (undervisning-en kan komma att bedrivas på engelska)

medieanalys 7,5 hpKursen ger dig kunskaper om hur språk och bilder i olika former fungerar i kom-munikativa sammanhang. Språkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid särskild tonvikt läggs vid digitala/sociala medier. Kursen syftar även till att ge redskap för att kri-tiskt kunna granska mediespråket.


medieproduktion (1–30) 30 hpKursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter för ljud- och bildproduk-tion. Dokumentära och andra informa-tiva gestaltningsformer problematiseras från ett kritiskt perspektiv. Det process-inriktade arbetssättet erbjuder goda möj-ligheter att studera de kommunikativa processer som varje medieproduktion är ett resultat av. Den egna produktionen ingår som en väsentlig del av kursen. Studenten erbjuds även kunskaper i veten-skapliga metoder som omsätts i tillämp-ningsövningar samt grafisk produktion.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanis-tiskt/samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

medieproduktion (31–60) 30 hpKursen bygger vidare på den teoretiska och praktiska grund inom medieproduk-tion som lades under kursen mediepro-duktion (1–30) 30 hp. Du får möjlighet att i nära samarbete med en extern bestäl-lare genomföra ett projektarbete som om-

fattar 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen integreras under realistiska förhållanden.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanis-tiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande samt Medieproduk-tion (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hpKursen vänder sig till dig som vill fördju-pa dina kunskaper och färdigheter i me-dieproduktion. Kursen är projektbaserad och ett populärt alternativ är att genom-föra ett arbetsplatsförlagt projekt vid före-tag, organisation eller myndighet såväl i Sverige som utomlands. Du kommer allt-så att under realistiska former skaffa kva-lificerad yrkesrelaterad kompetens inom medieproduktion.

Behörighetskrav: 60 högskolepoäng i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Medieproduktion (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

strategisk kommunikation (1–30) 30 hpDetta är kursen för dig som vill arbeta som informatör, kommunikatör, strate-gisk planerare etc. Kursen förbereder stu-denten för kvalificerade arbetsuppgifter inom strategisk kommunikation och tar upp omvärldsanalys, medieval, organisa-tionskommunikation, varumärkesbyggan-de, opinionsbildning och kriskommuni-kation. Studenten erbjuds även kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i till-lämpningsövningar, grundläggande kurs i kreativ svenska med genreskrivning samt grafisk produktion.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanis-tiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

strategisk kommunikation (31–60) 30 hpKursen förbereder dig för informations-producerande uppgifter i företag, myndig-heter och organisationer staddda i snabb förändring. Du får ökad förmåga att identifiera informationsbehov, ana lysera utgångslägen för kommunikation, sätta mål, föreslå strategier för genomförande samt att följa upp och utvärdera genom-förda insatser. Du får i nära samarbete med en extern beställare genomföra ett

projektarbete som omfattar 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen inte-greras under realistiska förhållanden.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanis-tiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande samt Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hpKursen vänder sig till dig som vill för-djupa dina kunskaper och färdigheter i strategisk kommunikation. Kursen är projektbaserad och ett populärt alternativ är att genomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid företag, organisation eller myndighet såväl i Sverige som utomlands. Du kommer alltså att under realistiska former skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompetens inom strategisk kom muni ka-tion.

Behörighetskrav: 60 högskolepoäng i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Strategisk kommunikation (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03


InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon • kurSer


kurSer • InforMatIk, MedIer och koMMunIkatIon

Z ejnulla Ibraimi Ålder: 24 år Läser: MekatronikingenjörsprogrammetUrsprungsort: Hedemora

– Arkeologer tittar tillbaka i tiden medan ingenjörer ser framåt. Precis som vi människor strävar framåt, förklarar Zejnulla som går tredje året på Mekatronikingenjörspro-grammet. – Det är jätteroligt. Man lär sig mycket och det är en sådan bra gemenskap. Vi sitter på Högskolan hela dagarna och pluggar och alla hjälper varandra om det är något man inte förstår, säger han. Utbildningen består av flera obligatoriska kurser i mate-matik. Ett ämne som kommer igen även i de andra kurserna. – Det är jätteskoj med matte. Man får resultat direkt och om man har suttit i en timme med en uppgift blir man jätteglad när man har klarat den, berättar Zejnulla. Just nu går han en kurs i elektronikkonstruktion och ska bygga en FM-mottagare. – Det är roligt när man får göra något som man kan relatera till, menar han.

Uppväxt i DaLarna

Zejnulla är född i Kosovo, men har sedan sexårsåldern bott i Hedemora i Dalarna. Det är tack vare sina två bröder som han valde att studera på Högskolan i Halmstad. Båda brö-derna gick nämligen sina gymnasieutbildningar i Halmstad. – Jag lärde känna folk här genom mina bröder och det var därför jag sökte mig hit, berättar han. På fritiden umgås han mycket med kompisar, både med studiekamrater och med andra. – Det är bra att ha kompisar utanför Högskolan också. Annars är det alltid någon som börjar prata om Högskolan, säger Zejnulla.

CiviLingenjör LoCkanDe

Sedan Zejnulla började studera i Halmstad för tre år sedan tycker han att han har mognat en hel del. – I början gick jag bara på föreläsningarna. Nu kommer jag hit tidigare och pluggar med kurskamraterna. Det är mycket bättre att ha fasta tider så att det blir som ett jobb ungefär. Då kan man göra annat hemma i stället. Vad han ska göra när han är klar med utbildningen vet han ännu inte. Funderingar finns både på att studera vidare och på att jobba. Masterprogrammet till civilingenjör känns lockande.

Zejnulla Ibraimi ville först bli arkeolog eftersom han är intresserad av grekisk och egyptisk mytologi. Men han valde i stället att satsa på ett annat intresseområde – teknik.

”Det är jätteskoj med matte”

– Det är nog bäst att fortsätta studera medan man har ”tänket” i gång. Den merit som en civilingenjörsexamen utgör skulle kännas bra. Det är kunskap som ingen kan ta ifrån en.

TEXT: LINDA LUNDELL

Ingenjör ocH teknIk


Amelies intresse för hur saker och ting fungerar ledde vidare till naturtekniskt program på gymnasiet och sedan Utveck-lingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. – Utbildningen passade mig väldigt bra. Vi lärde oss hur man arbetar i projektform och fick redskap för hur man leder projekt, säger Amelie som tycker att hon har mycket nytta av sin utbildning i sitt arbete. Sista året på Högskolan i Halmstad gjorde Amelie ett examensprojekt tillsammans med en studiekamrat, som bestod i att utveckla ett hjälpmedel för demenssjuka med hörselprob lem. Projektet belönades med 100 000 kronor i stipendium ur lektor Sten Fåhrés minnesfond. – Examensprojektet var jätteutvecklande för mig som person. Vi hade mycket kontakter med både vårdinstanser, hjälporganisationer och näringsliv, samtidigt som man fick vara sin egen projektledare, berättar hon.

projektkoorDinator

En av fördelarna med tiden på Högskolan i Halmstad var nog att hon mognade som person. – Jag blev mer mogen inför arbetslivet och har lärt mig att ta mer ansvar. Samtidigt har jag lärt känna mig själv, säger hon.

Amelie Fogelberg har ända sedan hon var liten varit intresserad av teknik. Att utveckla teknik kändes därför som ett bra val för henne. I dag jobbar hon med utveckling inom ett nytt affärssystem på Cargotec i Lidhult.

”Jag har kollegor på alla håll och kanter”

Sedan 2007 arbetar Amelie på Cargotec (tidigare Kalmar Industries), ett företag i Lidhult som tillverkar truckar. För tillfället är hon dock föräldraledig med dottern Svea, sex månader. – När jag började på företaget var min roll projektkoor-dinator i ett projekt där syftet var att byta affärssystem. Sedan dess har jag arbetat med det nya affärssystemet och med vidareutveckling kring det, berättar Amelie som numera har en befattning som systemexpert.

internationeLLt företag

Cargotec är ett internationellt företag med industrier i både Kina, USA och i andra delar av världen. – Jag har kollegor på alla håll och kanter. Det är roligt att ha kontakt med andra kulturer och att man får lära sig att samarbeta med dem, säger hon. En annan fördel med jobbet är att det ständigt sker en utveckling och Amelie tycker att hon hela tiden lär sig något nytt. När hon är tillbaka från föräldraledigheten vill hon fortsätta inom samma område. – Jag hoppas att jag blir delaktig i ett nytt projekt. Att arbeta i projektform är ett roligt sätt att jobba på.

TEXT: LINDA LUNDELL

Ingenjör ocH teknIk

Amelie FogelbergÅlder: 27 år Utbildning: Utvecklingsingenjörjobbar som: systemexpert på cargotec i Lidhult Ursprungsort: Laholm


programmets innehÅLL


teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor

Basterminen ger dig de grundläggande kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap som krävs för att läsa ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på Högskolan i Halmstad. Basterminen är bunden till ett specifikt program och innehållet är skräddarsytt för just det pro-grammet. Den ger dig därför goda förut-sättningar för de fortsatta studierna. Du får möjlighet att träna effektiv studie-teknik, arbeta i Högskolans studiemiljö och möta studenter som redan läser pro-grammet.

Basterminen kan läsas på våren, för vissa program även på hösten. Se respek-tive program för mer information. Under förutsättning att du genomgår hela termi-nen med godkänt resultat får du behörig-het till och platsgaranti på det efter-följande program som är kopplat till bas terminen.

Teknisk/naturvetenskaplig bastermin finns till följande program vid Högskolan i Halmstad:

• Biologi-/Kemiprogrammet 180 hp • Biomekanikingenjör 180 hp• Byggingenjör 180 hp• Dataingenjör 180 hp• Elektroingenjör 180 hp• Energiingenjör 180 hp• Maskiningenjör 180 hp• Mekatronikingenjör 180 hp• Utvecklingsingenjör 180 hp• Öppen ingång 90 hp

examenDe ubildningar på Högskolan i Halmstad som är kopplade till bas terminen leder till högskoleingenjörs examen och/eller kan-didatexamen.

BehörighetskravFör programbunden bastermin till data-, elektro- och mekatronikingenjörs pro-grammen samt Öppen ingång krävs Ma B, för övriga basterminer krävs Ma C.

övrigtBasterminen utgör ett helt utbildningspa-ket och kan inte läsas som fristående kur-ser. Basterminen kan endast sökas som del av ett program. Se respektive program för kursstart och mer information.


Vill du bli ingenjör eller läsa en naturvetenskaplig utbildning men saknar särskild behörighet? Vill du skaffa dig behörigheten snabbt och börja din utbildning redan efter en termin? Då är basterminen rätt val för dig!

BASTerMINeN – FÖr DIG SOM SNABBT vILL SKAFFA BeHÖrIGHeT TILL INGeNjÖrS-uTBILDNINGArNA.

mer informationProgramansvariga Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20nicolina Månsson, tel. 035-16 74 [email protected]

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


Ingenjör och teknIk • Program



Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp

År 1 rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Mekanik 7,5 hp tillämpad matematik I, II och III 22,5 hp Materiallära 7,5 hp ellära och mekatronik 7,5 hp År 2 rehabiliteringsteknik 7,5 hp Produktutveckling, projektledning och innovationsteknik 15 hp ritteknik och caD 7,5hp Humanfysiologi 7,5 hp

Hållfasthetslära 7,5 hp Biomaterial 7,5 hp Ingenjörspraktik 7,5 hp År 3 ergonomi 7,5 hp tillämpad biomekanik 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp FeM 7,5 hp examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp


En biomekanikingenjör är intresserad av människan; hur vi fungerar och rör oss, särskilt i samspel med produkter i var dags- liv och arbete eller i träningssitua tioner. Tycker du det skulle vara spännande att ut-forma produkter där män niskans funktion och krav för användning står i centrum? För att förstå och konstruera biomekanis-ka produkter krävs det att du har kunska-per och förståelse inom både medicin och teknik. Programmet har många praktiska delar som du utför i laboratoriet för biomekanik och fysiologi. Där har du möjlighet att utföra avancerade rörelse analyser och andra biomekaniska undersök ningar. Som bio-meka nik student har du också tillträde till projektrum och verkstäder för projekt-arbeten. Första året läser du framför allt bas kurser inom ingenjörsämnet och om människo-kroppen. Andra året är kurserna mer pro-jekt- och praktikin riktade. Flera moment på kurserna genomförs i nära samarbete med näringslivet. Utbildningen avslutas

med att du skriver ett examensarbete. Det kan skrivas tillsammans med ett företag, inom ett forskningsprojekt eller så utveck-lar du en egen idé. Din idé kan till exempel ligga inom områdena sport, ergonomi, produkt utveckling, krocksäkerhet eller medi cin teknik.

examenHögskoleingenjörsexamen i biomekanik. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen med huvudämne biomekanik (Bachelor of Science) erhållas.

studier utomlandsDelar av utbildningen kan läsas utomlands via något av Högskolans avtal med andra lärosäten. Du kan även söka platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Hög-skolan erbjuder.

arbetsområdenSom biomekanikingenjör är du särskilt lämplig att arbeta med utveckling, utvär-dering eller som specialist av produkter,

med fördel inom branscherna ergonomi, sport och fritid eller hjälpmedel. Det kan till exempel vara som pro duktutvecklare el-ler konstruktör. Du kan också arbeta med forskning och utveckling inom till exempel krocksäkerhet, ortopedi, sport eller rehabi-litering, eller inom labora tiva verksamheter inom bio mekanik, ofta klinisk eller inom idrotten. Det finns också möjlighet till stöd för att starta eget företag efter utbildningen.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8.För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C.Läs mer om bastermin på sidan 70.

övrigtStartar ht 11, helfart.Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska. Möjlighet finns att söka magister- och masterutbildningar med in-riktning på produktutveckling och design eller idrott efter erhållen examen.

Vill du arbeta med att ta fram eller utvärdera produkter som är speciellt anpassade till människans funktion och krav? Det kan vara medicinska hjälpmedel, ergonomiskt anpassade verktyg eller kanske den perfekta träningsutrustningen. Då passar denna utbildning dig.

vILL Du uTvecKLA MeDIcINSKA HjäLpMeDeL eLLer KANSKe DeN perFeKTA TräNINGSuTruSTNINGeN?

mer informationProgramansvarig Lina Lundgren tel. 035-16 77 32 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


Program • Ingenjör och teknIk



Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp

År 1 tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp tillämpad matematik II 7,5 hp caD med ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hpVatten- och avfallsteknik 7,5 hp

geoteknik med grundläggning 7,5 hp ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I* 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Byggkonstruktion II 7,5 hp Byggmekanik III 7,5 hp År 3 Byggkonstruktion III 7,5 hp Byggkonstruktion IV 7,5 hpVetenskaplig metod 7,5 hpByggjuridik 7,5 hp examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Byggfysik med installationsteknik II 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2: energihushållning i byggnader 7,5 hp alt. träbyggnad 7,5 hp* kurser med * ges på engelska.


För att du ska kunna arbeta som bygg-ingenjör krävs det att du har goda kunska-per om hela byggprocessen. Utbildningen med inriktning på byggkonstruktion och projektering erbjuder dig specialistkunska-per som framför allt kan användas inom projekteringsfasen. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser i matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör bygg området: byggmekanik, byggfysik med installations-teknik samt vatten och avfallsteknik. Därefter läser du kurser i byggkonstruktion och projektering. Det ger dig möjlig-heter att utveckla specialistkunskaper för att kunna dimensionera och utforma hus på bästa sätt. Eftersom energifrågan blir allt viktigare i vårt samhälle erbjuds du också den valbara kursen Energihushåll-ning i byggnader. Genom att välja valbara kurser sätter du din egen prägel på din ut-bildning! Under utbildningens sista termin gör du ett examensarbete. Det sker ofta i samar-bete med industrin.

examenHögskoleingenjörsexamen.

studier utomlandsÄr du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har bygg-ingenjörsprogrammen vid Högskolan utby-tesavtal med flera högskolor och universitet.

arbetsområdenArbetsuppgifterna för en byggingenjör varierar stort. För dig som gått denna ut-bildning ligger det närmast till hands att arbeta med projektering och/eller dimen - sionering av hus. Dessa uppgifter före-kommer oftast inom konsultföretag men även i andra sammanhang, till exempel ut-vecklingsavdelningar inom byggmaterial-industrin. Bredden i utbildningen gör det lätt för dig att hitta ett jobb som just du trivs med.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma CLäs mer om bastermin på sidan 70.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet har många utbytes studenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Vill du arbeta med att utforma och dimensionera byggnader? Vi har ett program som kan leda till ett intressant och givande arbete där du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösningsförmåga!

Du Får MÖjLIGHeT ATT uTvecKLA DIN

KreATIvITeT OcH prOBLeMLÖSNINGS-

FÖrMåGA.

mer informationProgramansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp

År 1 tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp tillämpad matematik II 7,5 hp caD med ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp geoteknik med grundläggning 7,5 hp

ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Betongteknik 7,5 hp* Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggprojektledning III 7,5 hp arbetsmiljö och ledarskap 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp examensarbete 15 hp Valbar kurs 1: BIM 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp*

Valbar kurs 2: kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. träbyggnad 7,5 hp* kurser med * ges på engelska.


Att uppföra en byggnad, till exempel ett kontorshus, är en omfattande och kompli-cerad process som omfattar delarna pro-jektering, produktion och förvaltning. Med detta som utgångspunkt har vi tagit fram inriktningen byggproduktion och projektledning. Den innehåller spe-cia listkunskaper inom området produk-tion. De tre första terminerna läser du grundläggande ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som be-rör byggområdet såsom mekanik och husbyggnad. Efter det läser du kurser i byggproduk-tion och projektledning. Det ger dig möj-ligheter att utveckla unika kunskaper vad gäller att planera, genomföra, kostnads-beräkna och följa upp husbyggnadspro-jekt. Ledarskap och arbetsmiljö är viktiga ämnen inom byggproduktion och pro-jektledning och därför läser du också en kurs i detta. Sista året innehåller två valbara kurser som ger dig möjlighet att

sätta din egen prägel på utbildningen samt ett examensarbete.


studier utomlandsÄr du intresserad av att studera utom-lands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera hög-skolor och universitet.

arbetsområdenExempel på intressanta och kvalificerade uppgifter som du kan få som färdig bygg-ingenjör är planering och arbetsledning vid produktion av byggnader och anlägg-ningar, kvalitets- och miljösäkring i pro-duktion samt upphandling av byggpro-jekt. Du har genom utbildningen ökat dina valmöjligheter och chanser till att få intressanta jobb med goda utvecklings-möjligheter!

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma CLäs mer om bastermin på sidan 70.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företags-kontakter är internationella.

Du som vill ha en ledande roll i ett byggföretag bör välja denna inriktning. Du lär dig framför allt att producera hus. Målsättningen är att du som utbildad byggingenjör ska kunna leda och styra ett byggprojekt från start till färdig byggnad.

Du SKA KuNNA LeDA OcH STyrA eTT ByGGprOjeKT FråN STArT TILL FärDIG ByGGNAD.






Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp

År 1 tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp tillämpad matematik II 7,5 hp caD med ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp

geoteknik med grundläggning 7,5 hp ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp energihushållning i byggnader 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Hållbart byggande 7,5 hp* alt. BIM 7,5 hp Valbar kurs 2: kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. träbyggnad 7,5 hp* kurser med * ges på engelska. reservation för ändringar.

Energifrågorna har fått stor betydelse i samhället. Att kunna projektera, uppföra och förvalta byggnader som är energieffek-tiva blir allt viktigare. Här finns stora möj-ligheter till utmaning och utveckling. På byggingenjörsprogrammet med in-riktning fastighet och energi läser du kurser inom både projektering och för valtning. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser inom allmänna äm-nen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet såsom byggmekanik, byggfysik med installations-teknik samt vatten och avfallsteknik. Sedan specialiserar du dig. Du läser kur-ser som innehåller viktiga delar vad gäller att analysera, värdera och dimensionera byggnader med hänsyn till energibehovet. Därefter har du möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen genom två valbara kurser. Under utbildningens sista termin genom-för du ditt examensarbete. Det utförs ofta i samarbete med industrin och kan till exem-

pel handla om energi effektivisering av en befintlig byggnad.


studier utomlandsÄr du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har bygg-ingenjörsprogrammen vid Högskolan ut-bytesavtal med flera högskolor och univer-sitet.

arbetsområdenFör dig som genomgått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med förvaltning och energi. Förvaltningsupp-gifter förekommer inom fastighetsföretag men även i andra sammanhang som till ex-empel inom stat och kommun. Vill du jobba mer specifikt med energi- frågor finns det möjlighet till detta inom både konsult- och fastighetsföretag.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även vik-tigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Vill du arbeta inom en nisch i byggbranschen som har en mycket spännande utveckling? Är du intresserad av miljöfrågor? Då är Bygg- ingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi något för dig.



vILL Du ArBeTA INOM ByGGBrANScHeN OcH

är INTreSSerAD Av MILjÖFråGOr?



Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp

År 1 tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp tillämpad matematik II 7,5 hp caD med ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp

geoteknik med grundläggning 7,5 hp ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggproduktionsstyrning I, 7,5 hp* Betongteknik 7,5 hp* Byggproduktionsstyrning II 7,5 hp* År 3 alt I: Studier utomlands kurser motsvarande 30 hp vid högskola utomlands. Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp examensarbete 5 hp alt II: Studier i halmstad Byggprojektledning III 7,5 hp

arbetsmiljö o ledarskap 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp examensarbete 15 hp Valbar kurs 1: BIM 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2: kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. träbyggnad 7,5 hp* kurser med * ges på engelska. reservation för ändringar.

Byggbranschen är på många sätt en inter-nationell bransch. Svenska byggföretag arbetar ofta utomlands samtidigt som fler utländska byggföretag söker sig till den svenska byggmarknaden. På detta program läser du kurser på engelska tillsammans med utbytesstuden-ter och du har också möjlighet att läsa en termin utomlands. De tre första terminerna läser du grund-läggande kurser som till exempel CAD, matematik och ekonomi samt kurser som berör byggområdet. Sedan inleds din spe-cialisering genom kurser med inriktning på byggstyrning och byggproduktion, det vill säga hur man planerar, kostnadsberäknar och uppför husbyggnader. Specialiseringen innebär även att du läser alla dina kurser på engelska tillsammans med utbytesstu-denter. Därefter har du två valmöjligheter. Du kan välja att studera utomlands eller att läsa kurser med inriktning byggproduk-tion och projektledning på engelska. Sista

terminen läser du i Halmstad då du bland annat skriver ditt examensarbete.


studier utomlandsÄr du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som pas-sar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och uni-versitet.

arbetsområdenUtbildningen ger dig möjligheter att söka arbete inom byggföretag som jobbar inter-nationellt. Det finns goda utsikter för dig att få intressanta arbetsuppgifter inom till exempel planering och arbetsledning vid byggen med internationell anknytning.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även vik-tigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Låter det intressant med ett byggprogram som förbereder dig för en roll på en global arena? Detta program ger dig möjlighet att utveckla specialist-kunskaper inom området produktion samtidigt som det förbereder dig för arbete i internationell miljö.

vILL Du HA eN rOLL INOM ByGGBrANScHeN på eN GLOBAL AreNA?







CaD-tekniker 120 hp

År 1 konstruktionsteknik för caD-tekniker 30 hp: - tillämpad matematik 1 - Mekanik - Hållfasthetslära- Pneumatik - konstruktionselement - Materiallära ritteknik och solidmodellering 7,5 hp caD Fördjupning 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp Produktdatahantering (PDm) 7,5 hp

År 2 Datorstödd konstruktion och prototypframtagning 22,5 hp kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp analys och simulering 7,5 hp Friformsmodellering 7,5 hp 3D Visualisering 7,5 hp examensarbete 7,5 hp


Konstruktion med hjälp av digitala verk-tyg såsom CAD och FEM är i dag en mycket viktig del inom produktutveck-ling. Under din utbildning till CAD- tekniker läser du grundläggande teo-retiska kurser som kombineras med praktiska inslag med moderna digitala verktyg. Utbildningen är uppdelad i två paral-lella spår från början till slut där det ena spåret innehåller grundläggande maskin-teknik med kurser i bland annat matema-tik, mekanik, hållfasthetslära, pneuma-tik, materiallära samt produktutveckling. I den andra halvan av utbildningen får du en eftertraktad specialistkunskap i CAD. För att du ska få god kunskap om hela produktframtagningen kommer du att jobba i välutrustade prototypverkstäder med avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Samarbete med näringslivet i projekt-form är en viktig del av utbildningen.

Det är ett bra sätt att få inblick i hur före tag arbetar. Under ditt andra år har du möjlighet att göra ett skarpt projekt tillsammans med ett företag eller att ut-veckla en egen idé.


arbetsområdenEfter utbildningen väntar dig spän nande och utvecklande arbeten som till exempel CAD-tekniker, metodutvecklare, appli-kationstekniker, CAD-ansvarig eller pro-duktutvecklare. Med denna typ av utbildning har du stora möjligheter att arbeta över hela värl-den. Kanske som specialist inom digital produktframtagning. Att utveckla produkter med 3D-CAD är idag ett oumbärligt verktyg som an-vänds av såväl stora som små företag som stöd i deras produktut veckling.

BehörighetskravMa B.Områdesbehörighet 7.

övrigtStartar ht 11, helfart.Efter avslutad utbildning har du möjlig-het att läsa vidare på något av Högsko-lans maskiningenjörsprogram. Inne hållet i CAD-teknikerprogrammet kan då till-godoräknas.

Vill du vara med om att skapa framtidens produkter? Vill du att datorn ska vara ditt viktigaste arbetsredskap? Då är CAD-teknikerprogrammet något för dig. Utbildningen är unik och ger kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen. Du blir attraktiv på arbetsmarknaden med nya och moderna kunskaper.

mer informationProgramansvarig johan Wretborn tel. 035-16 73 07 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


eN uNIK uTBILDNING SOM erBjuDer KuNSKAper INOM De SeNASTe OcH LeDANDe

DIGITALA verKTyGeN.




Dataingenjör 180 hp

mer informationProgramansvarig nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 [email protected]

Sektionssekreterare Ulla johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vxl) 035-16 71 00 [email protected]

www.hh.se/utbildningÅr 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Programmering 7,5 hp envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp algoritmer och datastrukturer 7,5 hp ellära 7,5 hp År 2 transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I och II 15 hp elektronik 7,5 hp

Signaler och system 7,5 hp avancerad objektorienterad progr. 7,5 hp reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Bildanalys I, 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp elektronikkonstruktion 7,5 hp

entreprenörskap 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp hårdvarukonstruktion med VhDL 7,5 hp Innovationsteknik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Programmering av inbyggda system 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp


På en marknad som rymmer allt från in-telligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik behövs både kunskap om att programmera och att konstruera inbyggda datorsystem och kunskap om hur människan ska använda dem. Högskolans vision är att skapa en plats där ”intressanta saker händer” för våra studenter, lärare och samarbetande före-tag. Kreativitet och innovationstänkande upptar en stor del av utbildningen. Vi erbjuder en modern undervisnings- miljö i projektrum där du får nära kontakt med dina lärare. Undervisningen innehåller många praktiska moment i form av laborationer och projekt där du oftast arbetar i grupp. De första åren på utbildningen består av kurser som ger grunderna i data-teknik, programmering och elektrotek-nik. Under tredje året har du möjlighet att bygga din egen kompetensprofil ge-nom att välja de kurser som intresserar dig mest.

examenHögskoleingenjörsexamen eller kandidat-examen.

studier utomlandsPassa på att läsa utomlands! Programmet ingår i det europeiska studentutbytes- avtalet Erasmus vilket ger dig möjlighet att genomföra delar av andra eller tredje årets studier utomlands. Högskolan har utbytesavtal med universitet i bland annat Spanien, Österrike, Kanada, Kina och USA.

arbetsområdenDataingenjörens roll har förändrats de senaste åren. En ingenjör arbetar oftast i projekt tillsammans med specialister från andra ämnesområden eller som projekt-ledare eller konsult. Beroende på vilka kurser du väljer under din utbildning har du möjlighet att arbeta med testning och support av mjuk- och hårdvara, som program-utvecklare eller utvecklingsingenjör inom området inbyggda system eller datorsys-tem.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B.Läs mer om bastermin på sidan 70.

övrigtStartar ht 11, helfart.Inom området datateknik erbjuder Hög-skolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system samt informations-teknologi.

Vill du arbeta med programutveckling eller designa nya intelligenta produkter? Välkommen till framtiden redan idag!

eN MArKNAD SOM ryMMer ALLT FråN INTeLLIGeNTA HuS

TILL KOMMuNIKATION OcH MeDIcINSK TeKNIK.




elektroingenjör 180 hp

mer informationProgramansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 [email protected]

Sektionssekreterare Ulla johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp algoritmer och datastrukturer 7,5 hp ellära 7,5 hp År 2 transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp

elektronik fk 7,5 hp reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp Fysik för elektrotekniker 7,5 hp År 3 examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp elektronikkonstruktion 7,5 hp elektriska drivsystem 7,5 hp

elkraftsystem 15 hp entreprenörskap 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Halvledarkomponenter 7,5 hp hårdvarukonstruktion med VhDL 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp radiosystemdesign, rF-aSIc 7,5 hp trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp


Utbildningen till elektroingenjör har fle-ra inriktningar som har utvecklats till-sammans med näringslivet. I årskurs 3 väljer du själv var tyngdpunkten i din examen ska ligga. Vi erbjuder kurser inom såväl elektronik, telekommunika-tion, elkraft- och energiteknik som reg-ler- och datorteknik. De två första åren innehåller grund-läggande kurser i matematik, fysik, el-lära och elektronik. Du får också mer praktiska kunskaper i mikrodatorkon-struktion. Därefter väljer du inriktning och har då även möjlighet att läsa kurser som ligger utanför de tekniska områdena, exempelvis marknadsföring, språk eller projektledning. I princip får du under ut-bildningen möjlighet att utveckla en egen idé till en produkt, färdig att säljas. Du kommer att arbeta i projektform under flera kurser och programmet av-slutas med ett examensarbete. Då driver du ett projekt utifrån en egen idé, till-sammans med ett företag eller i samar-bete med ett pågående forskningsprojekt på Högskolan.


studier utomlandsMinst en termin av studierna kan för-läggas på ett utländskt universitet. Vi har kontakt med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

arbetsområdenDu kommer att ha en stor ämnesmässig tyngd och kan arbeta med konstruktion, service eller utveckling och produktion av elektrotekniska produkter. Väljer du att inrikta dig på telekommunikation kan du till exempel arbeta med att ta fram nya mobiltelefoner. Möjliga arbets-givare återfinns också inom el- och vat-tenkraft. Ett alternativ är att komplet-tera med ekonomi och arbeta som säljare eller marknadsförare av produkter.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8.För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B.Läs mer om bastermin på sidan 70.

övrigtStartar ht 11, helfart.Inom området elektroteknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive infor-mationsteknologi samt magisterprogram i mikroelektronik och fotonik.

Telekommunikation eller hemelektronik? Som elektroingenjör blir ditt arbetsfält brett och din kunskap väger tungt på arbetsmarknaden eftersom elektriska och elektroniska produkter finns överallt omkring oss.

SOM eLeKTrOINGeNjÖr väGer DIN KuNSKAp TuNGT på ArBeTSMArKNADeN.




energiingenjör – förnybar energi 180 hp

År 1 Miljölära 7,5 hp energilära I, 7,5 hp energilära II 7,5 hp tillämpad matematik I, 7,5 hp tillämpad matematik II 7,5 hp tillämpad matematik III 7,5 hp Mekanik och hållfasthetslära 7,5 hp ellära 7,5 hp År 2 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Solenergiteknik 7,5 hp elkraftsystem I, 7,5 hp Bioenergi med förbränning 7,5 hp

Du väljer två av följande tre inriktningar under andra året: Värmeinriktning • Fjärrvärmeteknik 7,5 hp • Installationsteknik 7,5 hp elinriktning • elektriska drivsystem 7,5 hp • elkraftsystem II 7,5 hp Miljöinriktning • klimatförändring – konsekvenser och strategier 7,5 hp • Ledningsystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Vindkraftteknik 7,5 hp

effektiv energianvändning III 7,5 hp examensarbete med projektledning 22,5 hp Valbara kurser 22,5 hp* *) Valbara kurser

Styr- och reglerteknik 7,5 hp, tillämpad miljörätt 7,5 hp, Miljökonsekvensbeskriv-ning 7,5 hp, Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp, Lca och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp, energideklaration-Byggnader 7,5 hp, kärnenergiteknik 7,5 hp, Biogasteknik 7,5 hp, Fördjupningsprojekt i energiteknik 7,5 hp, Praktik i energiteknik 7,5 hp


Det omfattande arbetet att omforma och effektivisera energisystem har pågått i många år och är idag ändå bara i början av processen. Inom EU och i världen ligger Sverige långt fram när det gäller ökad användning av alternativa energikällor, optimering av processer och systemlösning-ar. Detta område är mångfasetterat, dyna-miskt och genomgripande med direkt koppling till klimatfrågan, miljöaspekter och ekonomi. Du som söker till programmet är till ex-empel intresserad av hur framtidens energi-tillförsel ska organiseras, av ny energiteknik, av energiteori och frågor om hur energi ska användas på ett så miljörationellt sätt som möjligt. Under utbildningen kommer du att studera förutsättningarna för förnybar energi och hur energianvändningen kan bli effektivare. På schemat hittar du ett brett utbud av kurser inom miljö- och energiområdet. Tonvikt läggs på särskilda kurser inriktade på förnybar energi, energihushållning och energisystemet som helhet.

Du kommer att göra många studiebesök på företag och anläggningar. Laborationer och projekt är också vanliga under utbildning-ens gång.

examenHögskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen.

studier utomlandsDu kan välja att göra ditt examensarbete utomlands. Finansiering kan bland annat ske genom olika stipendier, till exempel MFS-stipendiet. Val av studieort och inne-håll sker i samråd med studierektor och examensarbetets handledare.

arbetsområdenArbetsmarknaden spås vara god då den nya tekniken ofta är småskalig. Detta skapar många nya arbetstillfällen för ingenjörer och goda möjligheter att starta nya företag. Efter din utbildning kommer du att ha möjlighet att arbeta med utveckling och ut-värdering, system- och teknikanalyser, råd-

givning och information, drift och under-håll, projektering, planering och di men- sionering.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter avslutad utbildning har du möjlig-het att söka vidare till Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi.

Är du intresserad av solenergi, bioenergi och vindkraft? Vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem? Programmet innehåller bland annat energisystemets utformning, energianvändning, energieffektivisering och förnybara energikällor.

vILL Du ArBeTA MeD OMSTäLLNINGeN Av DAGeNS eNerGISySTeM?

mer informationProgramansvarig Urban Persson tel. 035-16 74 05 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





it-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp

År 1 Introduktion till It-forensik 7,5 hp administration av datorsystem 7,5 hp kriminologi och It-relaterad brottslighet 7,5 hp administration av operativsystem 7,5 hp Programmering 7,5 hp juridik med It-rätt 7,5 hp Datautvinning från digitala lagringsmedia 7,5 hp grundläggande webbsystem 7,5 hp

År 2 Datornätverk I, 7,5 hp Biometrisk identifiering 7,5 hp Datornätverk II 7,5 hp trådlösa nätverk 7,5 hp avancerade It-forensiska verktyg I 7,5 hp nätverkssäkerhet 7,5 hp riskanalys och It-säkerhetssystem 7,5 hp examensarbete för högskoleexamen 7,5 hp alt. Utredning av It-brott 7,5 hp

År 3 (valbart) tillämpad matematik och statistik för It- forensik 15 hp avancerade It-forensiska verktyg II 7,5 hp Underrättelseverksamhet och spårning på internet 7,5 hpkrypteringsmetoder och säkring av datasystem 7,5 hp examensarbete för kandidatexamen 15 hp Valbar kurs 7,5 hp


Moderna informations- och kommunika-tionssystem lagrar och förmedlar infor-mation elektroniskt. Den snabba utveck-lingen inom området ökar kapaciteten men leder också till ökad sårbarhet efter-som säkerheten inte alltid kan prioriteras tillräckligt högt. Personer som är inblan-dade i traditionella brott använder i allt större utsträckning datorer och internet för att kommunicera och lagra informa-tion. Resultatet är att antalet IT-relatera-de brott ökar och digitalt bevismaterial från till exempel datorer och mobiltele-foner spelar en allt viktigare roll vid brotts-utredningar. Under utbildningen lär du dig grun-derna inom datateknik, datornätverk och IT-säkerhetssystem. Du lär dig att använ-da forensiska verktyg för att utvinna digital information från datorsystem, metoder för att kryptera eller dölja data samt hur man säkrar spår och dokumen-terar sitt arbete vid brottsutredningar. Grundläggande kriminologi och juridik

med fokus på IT-relaterade brott ingår också. Utbildningen är yrkesinriktad med många praktiska moment som till exem-pel laborationer och fallstudier. Du gör även ”skarpa” projekt tillsammans med polisen eller något företag inom IT- området.

examenHögskoleexamen i datateknik efter två år (120 hp). Teknologie kandidatexamen i datateknik efter tre år (180 hp).

arbetsområdenEfter utbildningen kan du arbeta själv-ständigt med kriminaltekniska undersök-ningar av datorer eller som datoradminis-tratör med specialisering på datornätverk och IT-säkerhet.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet är utvecklat i samarbete med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet.

Är du intresserad av digital kriminalteknik och övervakning av IT-system? Detta program vänder sig både till dig som vill jobba med kriminaltekniska undersökningar av datorer och till dig som vill arbeta med administration av datorsystem, nätverk och IT-säkerhet.

eN uTBILDNING FÖr DIG SOM är INTreSSerAD Av KrIMINALTeKNIK, DATOr-

SySTeM OcH NäTverK.

mer informationProgramansvariga Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 [email protected] Sektionssekreterare eva Strid andersson tel. 035-16 72 29 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik 22,5 hp ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Produktdatahantering (PDm) 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp caD fördjupning 7,5 hp konstruktionsteknik a 7,5 hp konstruktionselement 7,5 hp

konstruktionsteknik B 7,5 hp konstruktionsanalys 7,5 hp tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hpkunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.


Dagens ingenjörer behöver en bred kunskap inom datorstödd produktframtagning för att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin konkurrenskraft. Här läser du en modern ingenjörsutbildning som kopp-lar samman grundläggande teoretiska kun-skaper med moderna digitala 3D-verktyg. Under utbildningen läser du även tradi-tionella ingenjörsämnen och kurser som fokuserar på produkters konstruktion och digitala utformning. En viktig del av utbildningen är samarbeten med näringslivet. Redan under ditt första år knyts du till ett så kallat fadderfö-retag. Samarbetet fortsätter under hela din utbildning och du genomför viktiga projekt tillsammans med företaget. Under utbildningen används avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Du kommer att få arbeta i en fullt ut-rustad verkstad med både CNC-maskiner, manuella maskiner och prototypmaskin. Därigenom har du stora möjligheter att få

god kunskap om hela produktframtagning-en, från idé till färdig produkt.

examenHögskoleingenjörsexamen.Genom att byta ut vissa kurser kan kandi-datexamen erhållas.

studier utomlandsSista terminen kan du välja att studera ut-omlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor.

arbetsområdenEn maskiningenjörsutbildning med en unik spetskompetens inom datorstödd pro-duktframtagning ger dig stora möjligheter till spännande och utvecklande arbetsupp-gifter. Du kan vara med om att skapa fram-tidens mobiltelefoner, nya spännande for-don eller något annat inom produkt områden där datorstödd produktframtagning är en viktig del av utvecklingsarbetet. Med denna

utbildning som bas har du dessutom goda möjligheter att arbeta över hela världen, kanske som specialist inom digital pro-duktframtagning.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik.

Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner? Är moderna digitala 3D-verktyg något för dig? Då har vi rätt utbildning! Utbildningens fokus ligger på användning av de senaste och ledande digitala verktygen.

mer informationProgramansvarig aron chibba tel. 035-16 72 31 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


pLANerAr Du ATT uppFINNA NyA MODerNA

FLyGpLAN eLLer SKApA FrAMTIDeNS MOBILTeLeFONer?




maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik 22,5 hp ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Strömningsmekanik 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp konstruktionsteknik a 7,5 hp konstruktionselement 7,5 hp konstruktionsteknik B 7,5 hp konstruktionsanalys 7,5 hp tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp

År 3 Produktionskvalitet II 7,5 hp Produktionssystem 7,5 hp Produktionsutveckling 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*



Den tekniska utvecklingen skapar mer och mer avancerade produkter. Har du en bra teknisk grund och specialkompetens kom-mer du långt som ingenjör. Konstruktörer jobbar med att hitta bättre lösningar och därför krävs breda tekniska kunskaper. På denna inriktning av maskiningenjörs-programmet läser du kurser inom special-området produktionsutveckling. Du stude-rar även matematik, mekanik, håll fast- hetslära, materiallära och ritteknik. Du får inblick i hur man kan optimera processen med produktionsframtagning, det vill säga ta fram produkter med rätt kvalitet till en låg kostnad. Det är ett viktigt ämne eftersom konstruktions- och produktions- tekniken är avgörande för produktens livs-längd och konkurrenskraft. Under en stor del av studietiden kommer du att arbeta i projekt. Projekten genomförs i samarbete med företag som uppdragsgi-vare. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbe-tar med under hela din studietid. Samar-bete med näringslivet är en viktig del av

utbildningen. Du kommer att ha tillgång till och hjälp av avancerade datorprogram och informationstekniker, som är viktiga ingenjörsverktyg. Du kommer även ha till-gång till en modern och välutrustad meka-nisk verkstad.

examenHögskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandi-datexamen erhållas.

studier utomlandsSista terminen kan du välja att studera utom-lands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor.

arbetsområdenUtbildningens bredd gör att du har stora möjligheter till stimulerande och spännan-de arbetsuppgifter. Du kan bland annat ar-beta som konstruktör, produktionsledare, teknisk konsult eller kvalitetsansvarig. Så-väl stora som små företag kan bli din fram-tida arbetsplats.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter avslutade studier kan du söka Master programmet i maskinteknik.

Vill du arbeta som konstruktör, produktionsledare eller kvalitetsansvarig? Är du intresserad av att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner? Då är detta utbildningen för dig!

är Du INTreSSerAD Av ATT FÖrBäTTrA OcH SäKrA

KvALITeTeN på prODuKTer OcH KONSTruKTIONer?






maskiningenjör – teknisk design 180 hp

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp tillämpad matematik 22,5 hp ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp ergonomi 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Designmetodik I, 7,5 hp konstruktionsteknik a 7,5 hp konstruktionselement 7,5 hp konstruktionsteknik B 7,5 hp

konstruktionsanalys 7,5 hp tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Semantik 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Designmetodik II 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*



För att kunna förstå och använda produk-ter krävs det att de har ett tydligt budskap och ett användarvänligt formspråk. Att konstruera handlar om att göra pro-dukterna funktionella. Det kan handla om olika tekniska delar som ska klara en viss hastighet eller en förutbestämd tyngd. En maskiningenjör arbetar fram underlaget som ska användas för tillverkningen av oli-ka produkter. Det är även viktigt att pro-dukten har rätt design. Det får användaren att förstå och använda produkten på rätt sätt. Färg och form hjälper till att förmedla detta. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din utbildning. Det är en viktig del av utbildningen och du genomför projekt i samarbete med företag. Stor del av undervisningen sker i projekt-form. Du genomför ofta dessa med företag som uppdragsgivare. På så sätt får du tidigt en inblick i hur industrin fungerar och din samarbetsförmåga kommer att utvecklas.

Allt detta kommer du ha stor nytta av när du kommer ut på arbetsmarknaden. Under din utbildning arbetar du med av-ancerade datorprogram som CAD och FEM. Du kommer också att ha tillgång till välutrustade prototypverkstäder. Syftet är att du ska få god kunskap om hela konstruk-tionsarbetet, från idé till färdig produkt. Under sista året arbetar du med ett exa-mensarbete.

examenHögskoleingenjörsexamen. Genom utbyte av vissa kurser kan kandi-datexamen erhållas.

studier utomlandsSista terminen kan du välja att studera utom-lands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor.

arbetsområdenEfter avslutad utbildning kan du arbeta som produktutvecklare och konstruktör.

Det innebär att du arbetar med att skapa och förbättra tekniska produkter speciellt med fokus på design. Du kommer också ha den kompetens som krävs för att arbeta som teknisk konsult, serviceingenjör och med marknadsföring/försäljning av produkter.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter avslutade studier kan du söka till Masterprogrammet i maskinteknik.

Vill du arbeta med att utforma produkter? Tycker du att ergonomi och färg- och formlära är viktigt att tänka på när en produkt skapas? Denna utbildning innehåller både ett unikt fokus på produkters konstruktion och utformning och på de traditionella ingenjörsämnena.



TycKer Du ATT erGONOMI, FärG OcH FOrM är vIKTIGT ATT TäNKA på När eN prODuKT SKApAS?




mekatronikingenjör 180 hp

År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp algoritmer och datastrukturer 7,5 hp ellära 7,5 hp År 2 transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp

Mekanik 7,5 hp reglerteknik 7,5 hp Hållfasthetslära 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Bildanalys I, 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp elektronikkonstruktion 7,5 hp elektriska drivsystem 7,5 hp

entreprenörskap 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp hårdvarukonstruktion med VhDL 7,5 hp konstruktionsteknik 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp


Mekatronikprogrammet erbjuder en blandning av maskin-, data- och elektroteknik. Målet är att du ska kunna utnyttja alla teknikerna i en och samma produkt. De två första åren skaffar du dig grundläggande kunskaper i matematik, maskinteknik, datorteknik och elektro-nik. Undervisningen består både av tradi-tionella föreläsningar och av projekt som är en övning i att på egen hand konstru-era eller idémässigt utforma produkter. Det sista året kan du välja att fördjupa dig inom det teknikområde som verkar mest intressant. Du kan välja kurser i maskinteknik, design, intelligent infor-mationsbehandling, data- och elektrotek-nik samt ekonomi och entreprenörskap. Utbildningen avslutas med ett examens-arbete som sker i samverkan med ett företag eller forskningsprojekt på Hög-skolan. Examensarbetet kan också bygga på en egen produktidé.


studier utomlandsMed tre ämnesområden att välja mellan är det lätt att hitta bra kurser på utländska universitet. Det ordnar du lättast via de kontakter som redan finns med universi-tet i Europa, USA, Kina och Kanada.

arbetsområdenMekatronikingenjörer behövs i alla bran-scher som tillverkar produkter med rörliga delar. Det kan handla om bilar eller olika hjälpmedel. Ett annat spännande område är artificiell intelligens och robotik. Utbildningen är intressant även för dig som inte vill arbeta direkt med tekniken utan fungera som en länk mellan tekni-ker och användare. Ett alternativ är att satsa på mer ekonomi och arbeta som marknadsförare av produkterna. Även då är kunskaperna om tekniken ovärderliga.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8.För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B.Läs mer om bastermin på sidan 70.


Självgående dammsugare och intelligenta armproteser är produkter där gränsen mellan maskin-, data- och elektroteknik har försvunnit. Väljer du mekatronik får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya, fascinerande produkter.

väLjer Du MeKATrONIK Får Du MÖjLIGHeT ATT LärA DIG ATT uTvecKLA HeLT NyA, FAScINerANDe prODuKTer.

mer informationProgramansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 [email protected]

Sektionssekreterare Ulla johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





nätverksdesign och datordrift 60/120 hp

År 1 Datornätverk I, 7,5 hp (motsvarande ccna 1 och 2) Datornätverk II 7,5 hp (motsvarande ccna 3 och 4) Datornätverk III (avancerad routing) 7,5 hp (motsvarande ccnP 1) Datornätverk IV (flerlagersswitching) 7,5 hp (motsvarande ccnP 3) administration av datorsystem 7,5 hp administration av operativsystem 7,5 hp grundläggande webbsystem 7,5 hp nätverkssäkerhet 7,5 hp

År 2 avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp trådlösa nätverk 7,5 hp IP-telefoni 7,5 hp nätverksprojekt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp


Eftersom utbildningen är yrkesinriktad ligger fokus på praktisk kunskap och studierna bedrivs mest i form av labora-tioner och projekt i välutrustade labora-tionssalar och projektrum. Utbildningen består av grundpelarna datorteknik och nätverksteknik. Ämnet datorteknik innehåller delområdena da-tor uppbyggnad, administration av dator- och operativsystem samt webbservrar. Området nätverksteknik inkluderar allt från nätverksutrusning, protokoll och hur dessa sätts samman till flerlagersswit-ching, avancerad routing och felsökning. Datasäkerhet är en mycket viktig as-pekt i alla typer av datornätverk. Utbild-ningen innehåller moment som behand-lar hur man arbetar strukturerat med skydd av datorer och nätverk, från be-dömning av sårbarhet till utvärdering av metoder och verktyg som används för skydd av datornätverk. Undervisningen sker i allmänhet i form av föreläsningar och praktiska laboratio-

ner. Flera kurser innehåller teoretiska eller praktiska uppgifter som ska redovi-sas skriftligt och muntligt.

examenUtbildningen ger 60 högskolepoäng (hp), men ingen formell examen. Utbildningens innehåll motsvarar bransch certifikaten CCNA och CCNP 1,3.

OBS! Certifiering är inte en del av ut-bildningen.

Om du läser två år (120 hp) kan du vid godkända resultat på samtliga kurser få en Högskoleexamen med inriktning på datorkommunikation.

arbetsområdenEfter utbildningen kan du arbeta med drift av system och nätverk samt bygga och administrera små och medelstora datornätverk. Tänkbara yrken är till

exempel nätverkstekniker, kommunika-tionstekniker, datordriftstekniker och säker hets ansvarig.


övrigtStartar ht 11, helfart.Undervisningen bedrivs delvis på engelska. Efter avslutad utbildning om 60 hp har du möjlighet att läsa ett fortsättningsår inom nätverk. Andra året innehåller för-djupningskurser inom nätverk och tråd-lös kommunikation samt 30 hp valbara kurser inom ett annat område som kom-pletterar din nätverkskompetens. Till ex-empel kan du läsa Ledning av IT-projekt, Entreprenörskap eller IT-forensiska verk-tyg. Andra året avslutas med ett större projektarbete. Efter avslutade 120 hp kan du få högskoleexamen i datorkommunikation.

Utbildningen är unik med sitt kompletta innehåll av tekniken kring och administrationen av datornätverk. Kunskaperna du kan skaffa dig är gedigna och förbereder dig för att arbeta som IT-tekniker.

mer informationProgramansvarig nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 [email protected] Sektionssekreterare eva Strid andersson tel. 035-16 72 29 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


KuNSKAperNA SOM Du KAN SKAFFA DIG Här är GeDIGNA.




Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp

År 1 Matematik 22,5 hp Maskinteknik 15 hp caD, ritteknik och illustration 7,5 hp Projekt, personlig utveckling och presenta-tionsteknik 7,5 hp Design 7,5 hp År 2 Lean produktutveckling (med hållbar utveckling) 15 hp affärsutveckling 7,5 hp Projektledning 7,5 hp ekonomi – inriktning affärsutveckling 7,5 hp

Marknadsföring och försäljning 7,5 hp elektroteknik 7,5 hp Datateknik 7,5 hp År 3 examensprojekt 22,5 hp Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp (Med olika spår, till exempel logistik, energi, produktion med flera)


Sveriges bästa program (år 2010) på att sam verka med näringslivet enligt Svenskt Näringsliv och programmet är tidigare ut nämnt till Sveriges bästa entreprenörs-program. På programmet erbjuds du en bred tek-nisk bas och får en helhetssyn på teknik, ekonomi och samhälle. Det är en unik kombination som ger dig en stabil grund och bredd, där du själv kan välja en special-kompetens eller bredd om du vill det. Du studerar ämnen som design, produktut-veckling och projektledning, men också marknadsföring och avtalsrätt. Du lär dig hur företag fungerar och hur man ordnar finansiering. Studenterna på programmet är välkända för sina examensarbeten som belönats med massor av stipendier. Miljövänlig elsportbil, energi- och kostnadseffektiva tak som läggs på en dag eller ett säkerhetssystem för nöd-anrop och positionering via lokala radio-nät. Detta är bara några av de saker som våra kreativa studenter har skapat.

Utbildningen har ett mentorsprogram där du får kontakt med en yrkesarbetande ingenjör. Många företag är intresserade av att samarbeta med våra utvecklingsingenjörer. Det handlar ofta om konkreta projekt, till exempel ett olöst problem kring en pro-dukt som behöver en förbättring.


studier utomlandsDu kan läsa delar av utbildningen utom-lands. Många av våra studenter har valt att göra examensarbetet utomlands och ibland i ett utvecklingsland med hjälp av så kall-lade MFS-stipendier. Högskolan har kon-takt med läro säten i USA, Australien, Nya Zeeland och Europa.

arbetsområdenUtbildningens styrka är den breda kom-petens och handlingskraft som du ges möj-

lighet till. Du är väl förberedd för arbets-uppgifter där du håller i många kontakter och är ledare av något slag. Vanliga arbe-ten är inom produktutveckling, projekt-ledning, industriell marknads föring och försäljning, affärsutveckling, produktions-utveckling, logistiksystem och manage-mentkonsult. Inom ämnet projektledning uppfyller utbildningen även kraven för IPMA:s D-certifikat för projektledare. Många av våra studenter startar även eget företag.


övrigtStartar ht 11, helfart.Efter utbildningen kan du fortsätta på Hög skolans magister- eller masterprogram. Lektor Sten Fåhrés minnesfond delar årli-gen ut stipendier om cirka 400 000 kronor riktade enbart till Utvecklingsingenjörs-programmet och dess studenter.

Produktutveckling med inriktning på affärsutveckling, entreprenörskap och industriell ekonomi är en kortfattad beskrivning av utvecklingsingenjörs-programmet. Eller ”Business Creation” om man så vill. Utveckling av nya produkter (varor och tjänster) är vår specialitet.

mer informationProgramansvarig Leif nordin tel. 035-16 72 48 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


uTvecKLING Av NyA vArOr OcH TjäNSTer är vår SpecIALITeT.




öppen ingång 90 hp

De första tre terminerna består av grundläggande kurser som är gemensamma för de tre ingenjörsprogrammen Data-, elektro- och Mekatronik. Från och med fjärde terminen fortsätter du på ett av programmen. Du väljer fritt det program du vill antas till och valet sker i slutet av tredje terminen.

Se respektive programs utbildningsplan för ytterligare information om innehåll och upplägg.


Det här alternativet är till för dig som är intresserad av att bli data-, elektro- eller mekatronikingenjör, men inte vet vilket program du ska välja. Med Öppen ingång börjar du läsa tillsammans med studenter från samtliga ovan nämnda utbildningar och får chansen att se vad de olika äm-nena handlar om. Därefter väljer du att fortsätta på ett av programmen från och med termin fyra. Inför valet kommer både studenter och lärare att informera om de tre alterna-tiven. Utbildning och examen blir precis detsamma som om du väljer något av programmen direkt.

examenSe respektive program.

studier utomlandsSe respektive program.

arbetsområdenSe respektive program.

BehörighetskravMa D, Fy B, Ke A.Områdesbehörighet 8. För vår- eller höst terminsstart med teknisk bastermin: Ma B.Läs mer om bastermin på sidan 70.


Vill du vara med och utveckla framtidens produkter inom elektroteknik, data-teknik eller mekatronik? Här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer vilket program som passar dig bäst.

Här HAr Du cHANSeN ATT påBÖrjA STuDIerNA OcH KäNNA på äMNeNA INNAN Du BeSTäMMer DIG.

mer informationProgramansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 [email protected] Sektionssekreterare Ulla johansson tel. 035-16 71 18 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]



Ingenjör och teknIk • PåbyggnaD


Datornätverksteknik 30 hpPå programmet kan du som har en teknisk grundutbildning men saknar grund kurser i datornätverksteknik skaffa dig behörighet till Högskolans Magister program i datornätverksteknik 60 hp. Programmet innehåller kurser i datornätverk och ger dig möjlighet att skaffa kun-skaper motsvarande Cisco Certified Network Associate (CCNA). Kurserna är en förberedelse för fortsatta studier i ämnet. Efter avslutat program med godkänt resultat finns möjlighet att fortsätta direkt på Magisterprogrammet i datornätverksteknik 60 hp.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ges på engelska.


påbyggnadsutbildning – hållbara energisystem 60 hpVi står mitt i en energiomställning. Det överflöd av billig olja och el som lagt grun-den för våra konsumtionsmönster finns inte längre. Fossil energi håller på att er sättas av förnybara energikällor. Detta program har som målsättning att ge kunskaper om de nya alternativen. Du ges möjlighet att kunna arbeta med omställningen mot ett långsiktigt hållbart energisystem. Programmet erbjuder kurser i hur energin kan an-vändas effektivare än den gör idag. I många av kurserna finns frivilliga studiebesök och laborationer. Alla kurser är på grundläggande nivå varför påbyggnadsprogram-met är lämpligt för de som vill ändra inriktning på sin utbildning eller sitt yrkesliv.

övrigtStartar ht 11, helfart, distans/internet.


övrigtStartar vt 12, helfart.Programmet ges på engelska.

mer informationInnehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

magisterprogram i datornätverksteknik 60 hpVill du bli specialist på datornätverk? På detta program skaffar du dig teoretisk och praktisk kompetens för en karriär inom områdena design, utveckling och implemen-tering av säkra, avancerade datornätverk. Du skaffar dig även erfarenhet av att söka lösningar till verkliga, tekniskt komplexa problem och att använda avancerade analys- och konstruktionsmetoder. Under examensarbetet kommer du att ha möjlighet att samarbeta med någon av Högskolans forskargrupper. Programmets inledande kurser motsvarar Cisco Certified Network Professional (CCNP).

magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hpEn stor del av de framtida energikällorna kommer att vara förnybara. Denna unika utbildning erbjuder teknisk specialistkompetens för arbete inom området energi-teknik, inriktning förnybar energi. Den höga graden av valfrihet inom utbildningen ger dig möjlighet att skapa dig en egen profil eller att ytterligare specialisera dig inom det breda energiområdet. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill förbereda dig för en forskarutbildning. Ett examensarbete ingår i utbildningen. Examensarbetet brukar vara en inkörsport till en anställning och utförs ofta på ett företag.



PåbyggnaD • Ingenjör och teknIk


övrigtStartar ht 11, helfart.efter magisterutbildningen har du möj-lighet att läsa vidare, utan komplette-ring, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveck-ling och erhålla en masterexamen.

mer informationInnehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning





övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger förutsättningar både för utvecklingsarbete inom industrin och för doktorandstudier till exempel inom den forskarutbildning i informa-tionsteknologi som finns på Högskolan. Programmet ges på engelska.


magisterprogram i teknisk projekt-ledning och affärsutveckling 60 hpProgrammet erbjuder dig fördjupade kunskaper inom affärsmannaskap, ledarskap, projektledning, strategi och organisation. Programmet fokuserar på affärsutveckling av företag och de processer i affärssystemet som driver utvecklingen framåt. Programmet erbjuder en ökad förståelse och en helhetssyn på utvecklings- och förändringsprocesser både i och mellan organisationer och samhället. Studierna är ofta baserade på olika, normalt verklighetsanknutna, fallstudier. Sista terminen skriver du en uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hpPå detta ettåriga program bygger du upp grunden för ett framtida arbete inom områ-det mikro- och nanoelektronik eller inom elektrooptiska komponenter och system. Du specialiserar dig antingen på halvledarteknologi med inriktning på tillverk-ningsmetoder och funktion hos komponenter och integrerade kretsar eller på optisk och trådlös teknik med fokus på beröringsfri mätteknik. Examensarbetet görs i sam-arbete med Högskolans forskargrupper eller med industrin. Forskningsgruppen inom mikro- och nanoelektronik ingår i ett konsortium vid Lunds universitet, inom vilket det finns möjlighet att utföra till exempel avancerade exjobb i renrumsmiljö.

magisterprogram i vetenskapliga beräkningar 60 hpÄr du intresserad av avancerad produktutveckling och vill vara med och utveckla framtidens bilar, datorer, mobiltelefoner, vindkraftverk eller medicinsk utrustning? Detta program förbereder dig för ett spännande ingenjörsjobb. Du får lära dig att angripa olika industriella tillämpningar med hjälp av vetenskapliga beräkningar. Framgångsrik utveckling vore otänkbart utan stöd av datorer och avancerad mate-matisk modellering. Programmet ges i nära samarbete med Högskolans forskning och examens arbetet görs i sådan miljö, eller inom industrin.

masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hpFör teknisk specialistkompetens inom ett mycket aktuellt tillämpningsområde, forsk-ningserfarenhet och en stabil grund för karriärmöjligheterna efter examen är detta program en naturlig fortsättning på din utbildning. Du väljer inriktning på antingen samverkande inbyggda datorsystem, själv ständiga och självreglerande datorsystem eller kommunikation i realtidsdator system. Under-visningen bedrivs av forskare verksamma inom samma område som utbildningen. Under examensarbetet samarbetar de flesta med någon av Högskolans forskar-grupper, ofta med industriell anknytning. Nyckelbegrepp för det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. På programmet får du möjlig-het att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Vill koren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globali sering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.


Ingenjör och teknIk • PåbyggnaD


masterprogram i informationsteknologi 120 hpUtveckla dina kunskaper inom signalanalys, kommunikationsteknik och data-vetenskap i en internationell miljö. Programmet ges i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Wroclaw University of Technology i Polen, Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Tyskland och Aalborg University Esbjerg i Danmark. Första terminen bygger du och de andra studenterna en gemensam kunskapsgrund inom matematik, programmering, datorarkitektur och signalanalys. De följande terminerna specialiserar du din utbildning vid två eller tre av högskolorna.

övrigtStartar ht 11, helfart.aktuell och detaljerad information om programmet finns på www.it-master.org. Programmet ges på engelska. ansökan görs till den högskola där du vill tillbringa första terminen.


masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hpUtbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innova-tionsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella mark nader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medel-stora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens om-råden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.inriktningarInternationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.





masterprogrammet i maskinteknik 120 hpÄr du en innovatör? Gillar du att skapa tekniska lösningar? Har du redan en maskin-ingenjörsexamen eller en teknologie kandidatexamen i maskinteknik och känner att du vill ha fördjupade kunskaper för att kunna bidra till den tekniska utveck-lingen? Då ska du läsa Masterprogrammet i maskinteknik. Utbildningen ges i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Örebro universitet. Antagning och anmälan sker via Örebro universitet. Där finns alternativet Högskolan i Halmstad. Programmet ges på engelska om internationella studenter finns antagna.

kurSer • Ingenjör och teknIk


Beräkningsteknik

Beräkningsmekanik 7,5 hpKursen ger en breddning och fördjup-ning av förståelsen för den klassiska mekanikens begreppsapparat och lagar för statik och dynamik, samt att kunna tillämpa dessa vid idealisering och analys av icke elementära konkreta problem-ställningar. Fokus är på modernt ingen-jörsarbete där all modellering är inriktad på effektiv behandling i dator. Speciell vikt läggs vid projektarbete där problem-lösning inom tekniska tillämpningar understöds av det symbolhanterande programmet Mathematica.

Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

finita elementmetoden (fem) 7,5 hpKursens syfte är att ge dig grundläggande kunskap och förståelse för finita element-metodens matematiska grund, dess möj-ligheter och begränsningar. Målet är att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkes-verksamheten som ingenjör. Speciell vikt läggs vid ett projektarbete där problem-lösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket.

Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44

introduktion till vetenskapliga beräkningar 7,5 hp Kursens syfte och mål är att studenten tillägnar sig teoretisk och praktisk kun-skap om datorverktyg inom vetenskap-liga beräkningar. Fokus ligger på mate-matisk programvara såsom MATLAB, Mathematica och CAD/FE-program.

Behörighetskrav: Kandidatexamen, eller motsvarande, inom naturvetenskap eller teknik Kurser i matematik som omfattar 30 hp eller kurser i analys, linjär algebra, trans-formmetoder och numeriska metoder

halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska)

caD

3D-visualisering 7,5 hpKursen ger dig möjlighet att se hur du med hjälp av digitala verktyg kan skapa ett trovärdigt presentationsmaterial i form av fotorealistiska stillbilder och ani-mationer i datormiljö. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför er-farenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Ritteknik och solid-modellering 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 12

analys och simulering med Catia v5 7,5 hpKursen förmedlar grundläggande kun-skaper i hur modellering, analys och si-mulering kan användas som stöd under produktutvecklingsfasen. Du får tillgång till de senaste digitala verktygen inom området, CAD-systemet Catia V5 och simuleringsverktyget MSC Simdesigner. Stor vikt kommer att läggas vid att du förstår och kan använda avancerade hjälpmedel. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Ritteknik och solidmo-dellering 7,5 hp, Mekanik och hållfast-hetslära motsvarande 7,5 hp, Konstruk-tionselement 7,5 hp, Materiallära 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44

CaD-fördjupning 7,5 hpKursen är en fördjupning inom den pa-rameterstyrda CAD-tekniken. Kursen innehåller både en fördjupning av grund-kursen och plåtberedning.Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: 52,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Ritteknik och solid-modellering 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 03

friformsmodellering och formgivning 7,5 hpKursens målsättning är att lära dig hur du kan använda digitala verktyg för att skapa mycket komplexa yt- och solidgeo-metrier i datormiljö. När du lärt dig verktygen och metoden går det väldigt fort att skapa tredimensionella friforms-geometrier. Skapandet kommer att känns intuitivt. Till dessa verktyg kommer du

även att få undersöka olika sätt att läsa in geometri till datorn. Exempelvis genom så kallade digitala ritbord. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: 37,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Ritteknik och solid-modellering 7,5 hp, Ytmodellering 7,5 hp, Design metodik 7,5 hp eller motsva-randehalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hpKursens syfte är att ge dig en förståelse för de olika interna regler samt indata från externa datorstöd som kan användas under produktutvecklingsprocessen. Du studerar olika möjligheter för att skapa regler och rekommendationer för kon-struktören. Dessutom ingår det att göra aktiva kopplingar mellan olika program-varor för styrning av geometri. Du kom-mer även använda och skapa så kallade makros och powercopies där proteser i CAD-systemet kan automatiseras och där egna funktioner kan programmeras. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Ritteknik och solidmo-dellering 7,5 hp, Konstruktionsteknik för CAD-tekniker eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

pDm, produktdatahantering 7,5 hpKursen innehåller en överblick av områ-det IT-stöd för produktutveckling, med speciell inriktning på hur CAD- och PDM-system används i produktutveck-lingsprocessen. Du ser vilka möjligheter som finns för att skapa konfigurationer och varianter samt hur flödet av doku-ment styrs genom hela utvecklingspro-cessen. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Ritteknik och solidmo-dellering 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

ritteknik och solidmodellering 7,5 hpKursen innehåller grundläggande teori och praktik kring solidmodellering samt ritningsframställning i ett modernt CAD-


Ingenjör och teknIk • kurSer


system. Det ingår även delmoment inom det rittekniska området som belyser till exempel vyplacering, snitt, måttsättning, toleranser, ytkrav och svetssymboler.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 44

Ytmodellering 7,5 hpKursens syfte är att ge dig insikt i ska-pandet av komplexa geometrier i dator-miljö. Den ska förmedla grundläggande kunskaper i ytmodellering samt avance-rade kunskaper i ytmodellering där både enkel- och dubbelkrökta ytor tas upp. Kursen innefattar även hur ytor kan vara del av solid geometri även kallat hybrid-modellering. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03halvfart vt 12, start v. 12

Datateknik

administration av datorsystem 7,5 hpKursen behandlar datorns konstruktion och funktion, processorn samt hur da-torn tolkar och representerar informa-tion. Kursen redogör för arkitekturen bakom operativsystemet Windows. Du får möjlighet att lära dig att installera, administrera, konfigurera och felsöka i Windows.

Behörighetskrav: Ma BOmrådesbehörighet 7halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

administration av operativsystem 7,5 hpKursen introducerar arkitekturen bakom operativsystem som Linux och UNIX. Du får chansen att lära dig att installera, administrera och felsöka i Linux. Dess-utom ingår undervisning om administra-tionsverktyg och tjänster i ett modernt operativsystem samt enkel scriptpro-grammering.

Behörighetskrav: Administration av datorsystem 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska)

avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hpKursen ingår i huvudområdet datorkom-munikation och bygger på de tidigare kurserna Datornätverk III och IV med fördjupning på teoretiska och praktiska kunskaper om felsökning och övervak-ning av datornätverk. Kursen ska ge fördjupande teoretiska och praktiska kunskaper om avancerad felsökning, dokumentering, planering och underhåll av TCP/IP-nätverk med fokus på säker-het och tillgänglighet.

Behörighetskrav: Datornätverk I–IVhalvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

Datornätverk i, 7,5 hpKursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som an-vänds i dessa. Under kursen får du möj-lighet att arbeta praktiskt med att konfi-gurera olika nätverk.

Behörighetskrav: Ma BOmrådesbehörighet 7halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

Digital reglerteknik 7,5 hp Målsättningen med kursen är att du ska skaffa dig förståelse för tidsdiskreta och datorstyrda system samt kunskap om hur man analyserar, syntetiserar och imple-menterar digitala regulatorer.

Behörighetskrav: Grundkurs i reglerteknikhalvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

programmering 7,5 hpKursen behandlar grundläggande prin-ciper och tekniker för programmering i språket Java. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmerings-språk samt att använda en del av Javas färdiga programbibliotek.


Design

illustrationsmetoder 7,5 hpKursens fokus ligger på visuell kommu-nikation och presentation. Det ges möj-

lighet att testa olika skisstekniker, Photo- shop, hjälpmedel och metoder för illus-trationer, kreativa miljöer, materialval och presentationsmetoder.

Behörighetskrav: Designmetodik 7,5 hp och Semantik 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 12

elektroteknik

elektriska drivsystem 7,5 hpI kursen behandlas komponenter och system för drift och styrning av elektris-ka maskiner. Elmotorer samt kraftelek-troniska komponenter och kopplingar behandlas ingående. I kursen ingår labo-rationer där du övar drift och mätning inom området i praktiken.

Behörighetskrav: Grundläggande eltek-nik på högskolenivå 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 03

elkraftsystem i, 7,5 hpKursen behandlar uppbyggnaden av det svenska elkraftnätet. Speciellt behandlas trefassystemet, transformatorer, elsäker-het och lagstiftning samt överförings- och distributionsanläggningar. Beräk-ningar på och mätningar i trefassystemet ingår.

Behörighetskrav: Grundläggande eltek-nik på högskolenivå 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44

elkraftsystem ii 7,5 hpKursen behandlar uppbyggnaden av sys-temet för distribution av elkraft och an-vändandet av elkraft för energiförsörj-ning. Du får möjlighet att lära dig att bland annat dimensionera kablar, friled-ningar och skydd för både låg- och hög-spänningsanläggningar samt göra instal-lationsritningar för bostäder.Elkraftsystem I, 7,5 hp rekommenderas.

Behörighetskrav: Grundläggande eltek-nik på högskolenivå 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12

elkraftteknik 22,5 hpKursen behandlar uppbyggnaden av Sve-riges system för distribution och använ-dande av elkraft. Du får chansen att lära dig att göra beräkningar på anläggning-ar för distribution och på elektriska driv-system, mätningar i elkraftsystem samt att använda starkströmsföreskrifterna och SS-normerna.



Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44, fortsätter vt 12

Maskinteknik

industriell mätteknik 7,5 hpKursens målsättning är att ge kunskap om mättekniker för process och tillver-kande industri. Dessa studeras såväl teo-retiskt som praktiskt. Fokus ligger främst på beröringsfri mätteknik för fysikaliska och kemiska processer samt på rörelser och positioner inom industrin. Innehållet är i huvudsak: beröringsfria mätmetoder med ultraljud och elektromagnetiska sensorer, mätning av temperatur/tryck/komposition, ledningsförmåga och flöde med moderna industriella instrument.

Behörighetskrav: 60 hp inom någon av högskolans ingenjörsutbildningarhalvfart ht 11, start v. 44

konstruktionsanalys 7,5 hpDu kan få förståelse för hur modellering, analys och simulering är kopplade till konstruktionsfasen. Du kommer att an-vända moderna digitala verktyg i de övningar och projekt som är en del av kursen. Till din hjälp har du tillgång till de senaste digitala verktygen inom områ-det, CAD-systemet Catia V5 och beräk-ningsverktygen Abaqus. Kursens olika delmoment innefattar 1-, 2- och 3- dimensionella analyser, termiska och sta-tiska lastfall, linjära beräkningar samt olika materialmodeller, vilka är kopplade till motsvarande teoretisk kunskap. Målet är att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt ligger vid ett projekt arbete där pro-blemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket.

Behörighetskrav: Tillämpad matematik I, II och III 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp, Materiallära 7,5 hp, Konstruktionsteknik I och II (var-dera 7,5 hp) eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44

konstruktionsanalys fördjupning 7,5 hp Med konstruktionsanalys avses här pri-märt utnyttjande av datorbaserade beräkningsmetoder/-tekniker för kvanti-tativ problemlösning i konstruktions-processen av mekaniska system. Ett vik-tigt moment i analysverksamheten utgörs

av modellering och interaktion mellan programvaror för olika analysmodeller. Föreläsningarna i kursen behandlar teori för modelleringsstrategier och analystyper. Målet är att du ska få förmåga att använda teorin som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingen-jör. Speciell vikt ligger vid ett projektar-bete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla pro-grampaket.

Behörighetskrav: 90 hp inom maskinteknikhalvfart ht 11, start v. 44

Lean production i teori och praktik 7,5 hpKursens syfte är att ge dig grundläggande kunskaper och förståelse för hur en pro-duktion kan utvecklas mot Lean Produc-tion med hjälp av produktionstekniska verktyg och metoder. Särskilt ska du kunna visa på färdigheter och förmåga att använda metoder och verktyg som kan tillämpas i produktionen för att säk-ra kvaliteten och öka effektiviteten.

Behörighetskrav: Produktionsteknik och Produktionskvalitet (vardera 7,5 hp), pro-duktionsteknik och kvalitet 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

Logistik 7,5 hpFlödestänkande, processer och systemut-formning ökar i betydelse för företagens konkurrenskraft. Ett flödestänkande inne-bär ett integrerat synsätt på företagets olika delar och hur dessa samverkar. Du studerar hur materialadministration, logistik och produktionssystemets utfor-mning kan bli betydelsefulla konkurrens-parametrar för företagen. Konkurrens-fördelar kan även nås genom att bättre utnyttja företagets resurser, mänskliga liksom maskinella. Det är också viktigt att bättre kunna göra produktionstekniska och logistiska val. Det ska även ske på ett miljöeffektivt sätt.

Behörighetskrav: Produktionsteknik 7,5 hp, Projekt och Produktionsledning 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

materialteknik ii 7,5 hpPå denna kurs studerar du materials kemiska och fysikaliska struktur och egenskaper. Kursen behandlar främst keramiska och polymera material och deras användning i mekaniska produk-ter samt proteser.

Kursen tar speciellt upp: • struktur, egenskaper, applikationer och processande av keramiska material • karakterisering, egenskaper och processande av polymera material • kompositiska material • elektriska, termiska, magnetiska och optiska egenskaper, korrosion och annan degradering av material

Behörighetskrav: 60 hp inom maskintek-nik eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

nC/Cam 7,5 hpUtbildningen innehåller CNC-teknik (Computerized Numerical Control) och syftar till att ge kunskaper om bearbet-ning i datorstyrda CNC-maskiner. Kur-sens målsättning är att ge dig en helhets-syn på vad som behövs för att tillverka en produkt med önskade egenskaper. Det kan gälla detaljerade och praktiska till-lämpningar inom till exempel program-mering, skärteknik och produktionseko-nomi. Kursen omfattar hela processen från en solidmodell av en detalj fram till färdigtillverkad detalj i NC-maskin.

Behörighetskrav: Ritteknik och solid-modellering 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 03

Produktutveckling

produktutveckling ii 7,5 hpKursen syftar till att ge förståelse för hur ett produktutvecklingsprojekt genomförs på ett företag. Du kommer att besöka fö-retag och intervjua deltagare i ett produkt-utvecklingsprojekt. Detta kopplas även till produktutvecklingsteorin. Kursen visar även på sambandet mellan ett företags strategi, dess kärnvärden och de val som görs i produktutvecklingsprocessen.

Behörighetskrav: Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

produktutveckling iii 7,5 hpKursen syftar till att ge dig konkret erfa-renhet av hur ett produktutvecklingspro-jekt genomförs i ett företag. Du ges möj-lighet att hantera tidsplanering, resurs- hantering och resultatkrav på ett indu- striellt realistiskt sätt. Projektet ska ha en av följande inriktningar: • strategi • produktförbättring • produktförenkling • nyproduktutveckling


Ingenjör och teknIk • kurSer


Behörighetskrav: Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp och Produkt-utveckling II 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hpI dag ställs krav på att förnyelse och ut-veckling av produkter integreras till en helhet för att kunna nå ut till de använ-dargrupper man vänder sig till. Produk-ter kan vara service, tjänster och/eller varor. På kursen kommer du ges möjlig-het att både lära dig teori och att prak-tiskt utveckla en kombinerad produkt. Produkten ska vara anpassad för ett marknadsbehov och utgå ifrån ditt eget intresseområde.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)halvfart vt 12, start v. 03halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Projektledning

projektledning ii 7,5 hpKursen är en fortsättning på Projektled-ning och projektarbete I. Den syftar till att ge dig en fördjupad kunskap inom ett antal områden som är viktiga för att kun-na arbeta praktiskt som projektledare inom offentlig eller privat sektor. För-djupning sker bland annat inom områ-dena projektekonomi, mjukvaruanvänd-ning, förhandlingsteknik, projektjuridik samt mötesteknik. Efter kursen ska du ha rätt redskap för att kunna fungera som projektledare i ett skarpt projekt med budgetansvar. Kursen passar lika bra för sjuksköterskor som för dataingen-jörer.

Behörighetskrav: Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart vt 12, start v. 12

projektledning iii 7,5 hpÄr du intresserad av projekt som feno-men? Kursens mål är att fördjupa och komplettera din helhetssyn på projekt-arbete. Du får även genomföra ett själv-ständigt arbete inom något av projekt-ledningens områden. Kursen tar sin utgångspunkt i Project Management Institute’s (PMI) etablerade bild av feno-menet projekt. Syftet är att inspirera till

ifrågasättande av bilden samtidigt som du undersöker ett valfritt delmoment inom projektledning i en empirisk studie.

Behörighetskrav: Projektledning II eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 12

projektledning i internationell miljö 7,5 hpProjekt genomförs idag ofta i internatio-nella miljöer. Under kursen fördjupar du dig inom några aspekter som är viktiga vid internationella projekt. Fördjupningsämnena är: EU-projekt (söka, driva, administrera), kulturella skillnader/likheter, distansprojekt med få fysiska träffar och ledning av projekt och arbetspaket i projekt. Du studerar även case tillsammans med personer som del-tagit i internationella projekt.

Behörighetskrav: Projektledning II 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

projektledning och projektarbete i, 7,5 hpAllt fler organisationer arbetar idag i pro-jektform. Det gäller såväl offentlig som privat sektor. Men hur arbetar man egentligen i projekt? Kursen vänder sig både till samhällsvetare och tekniker som vill få en praktisk kompetens att leda projekt eller kunna arbeta i projekt-form. Kursen belyser både hårda faktorer som målsättning och planering liksom mjuka faktorer som organisation och ledarskap i en projektsituation. Många upplevelsebaserade moment gör teorin levande och användbar.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03halvfart vt 12, start v. 12(undervisningen bedrivs på engelska)




– Jag tycker bättre om att läsa på högskolan än på gymnasiet. Där var det så mycket faktakunskaper, här handlar det mer om de övergripande sammanhangen. Det passar mig, säger Elin. Högskolestudier innebär mycket mer självstudier än vad Elin trodde att det skulle vara. Den mesta av tiden ägnar hon åt att läsa på egen hand, eller åt grupparbeten. Mellan två och fyra gånger i veckan har de föreläsningar på Högskolan. Efter föreläsningen har de ofta seminarier om samma ämne. – Det är bra, då kan vi diskutera och ställa frågor om det vi har gått igenom, säger Elin. Till skillnad från gymnasiets lektioner är de flesta föreläs-ningar inte obligatoriska. – Det är färre måsten och mer upp till en själv. Men det ställer krav. Man kan hoppa över att läsa en dag om man vill, men då måste man läsa desto mer nästa, säger hon. Ibland har de gästföreläsare. Då kommer yrkesverksamma från olika skolor eller förskolor i kommunen till Högskolan och föreläser. Sist fick klassen besök av en specialpedagog som berättade om dyslexi. – Det är intressant att lyssna på människor som arbetar i skolan och som ger exempel därifrån, säger Elin.

Rollspel och obseRvationeR

Utbildningen innehåller även inslag som är mer praktiska än föreläsningar och läsning av litteratur. De arbetar till exem-

Mindre måsten men mer ansvar. Elin Staaf tycker att det är många skillnader mellan att läsa på gymnasiet och på högskolan. Hon läser till lärare och har ett år kvar till examen.

”Många skillnader från gymnasiet”

pel med rollspel, då de tar upp problem som kan dyka upp i skolan. Utvecklingssamtal är ett område som de har fått träna på. De gör även fältstudier, då de sitter med i klassrum på skolor och observerar, och några perioder under utbild-ningen har de så kallad verksamhetsförlagd utbildning, VFU, då de själva får pröva på arbetet som lärare under handled-ning på en skola eller förskola.

pluggaR tillsammans

Elin bor mitt i Halmstad, i en studentlägenhet på Gamletull, och där samlas ofta en del av hennes kursare för att plugga. Ibland håller de också till på stadsbiblioteket. – Jag gillar att sitta tillsammans med andra att läsa. Det är roligare och så kan man hjälpa varandra, säger hon. Parallellt med utbildningen jobbar Elin extra som vikarie på förskolor och skolor. Hon är ansluten till en vikariepool, och titt som tätt ringer de för att höra om hon kan hoppa in när någon ordinarie lärare har blivit sjuk. – Jag försöker jobba så mycket jag hinner när vi inte har schemalagd tid. Det är en bra chans att testa det vi läser och få erfarenhet, säger hon. Elin har hittills tagit 127 högskolepoäng och ser fram emot den dag hon tar examen och ska börja jobba. – Jag vill jobba med barn, därför valde jag läraryrket. Än så länge känns det helt rätt, säger hon.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

Elin StaafÅlder: 22 år läser: Lärarprogrammet (årskurs 1–5 samt förskola, förskoleklass och fritidshem) ursprungsort: Borås

Lärare


Bo Nurmi Ålder: 25 år utbildning: Lärarprogrammet, gymnasielärare inriktning religion och psykologiJobbar som: lärare i ledarskap, kommunikation och rollspelsmetodik på Högskolan i Halmstad ursprungsort: Stockholm och Halmstad

”Men, varför väljer du inte att läsa något som du brinner för?” Den frågan fick Bo Nurmi av en studievägledare för några år sedan – och den visade sig bli avgörande för hans framtida karriärval. Bo Nurmi hade då läst religion i Lund några terminer och funderade på att fortsätta att läsa till lärare. – Jag struntade i vad som var ”klokast” och funderade över vad jag tyckte var allra roligast, och fastnade för psykologi. Människan och utbildning – det är mina största intressen, säger Bo. Efter tre terminers psykologistudier sökte han sig till lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad för att läsa vidare till gymnasielärare inom psykologi och religion. Efter lärarexamen anställdes han av Högskolan i Halmstad för att undervisa blivande lärare.

ville kämpa mot oRättvisoR

– Man brukar säga att de som väljer att bli lärare antingen har älskat eller hatat sin egen skoltid. Själv var jag duktig i skolan och fick bra betyg, men jag kände ett motstånd. Valet att bli lärare kom nog från början av en vilja att förbättra skolan och kämpa mot orättvisor i systemet, säger han. Känslan har med åren nyanserats och han har alltmer intresserat sig för kunskaps- och vetenskapsteori. Men fortfarande drivs han av en vilja att göra skillnad och utveckla skolan till det bättre. Mest engagerad är han i frågor om elevers motivation och hur man utvecklar möj-ligheter till självbestämmande i skolan. – Att undervisa blivande lärare passar mig bra. Här kan jag göra skillnad på en annan nivå och förmedla den kunskap som jag vill ska sippra ut i skolan, säger han.

läRaRyRket – ett aRtisteRi

Det bästa med läraryrket är enligt Bo alla möten med studenter och kollegor – och alla möjligheter att dra lärdom av dem. Han menar att alla de erfarenheter man gör, även utanför skolan, har man användning för i sitt jobb. – Kunskap är det redskap vi jobbar med i skolan, och det slipar man genom sin erfarenhet. Det är nog få yrken där man hela tiden lär sig så mycket och utvecklas, säger han. Bo ser läraryrket som ett slags artisteri. Och han liknar läraren i klassrummet vid en skådespelare som gång på gång ska upp på scen. – Det går inte att göra halvhjärtat. Man måste ge väldigt mycket av sig själv och kan inte förvänta sig att få något tillbaka. Det är den tuffaste sidan av yrket, säger han.

Intresse för människor och ett stort engagemang för skolan fick Bo Nurmi att välja lärarbanan. I dag undervisar han blivande lärare i ledarskap, kommunikation och rollspelsmetodik.

”Jag struntade i vad som var klokast”

näRhet, näRvaRo, ambition

När Bo ska beskriva hur han upplevde Högskolan i Halm-stad som student gör han det med tre ord: närhet, närvaro och ambition. – Att läsa vid ett mindre lärosäte innebär att man aldrig försvinner i mängden och Högskolan är bra på att ta tillvara studenternas engagemang. Här finns också stor kompetens och ambition att bedriva riktigt bra utbildning. Bos tips till blivande studenter i färd med att välja yrkes-bana är att gå på ”lika delar magkänsla och karriärtänk”. – Utgå från det du brinner för. Det får dig att komma någonvart, säger han.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

Lärare



UTBILDNINGEN HAr EN NärA KOppLING

TILL VErKSAMHETEN VID SKOLOr OcH fÖrSKOLOr.

lärarutbildning

högskolan i halmstad erbjuder följande utbildningar för dig som vill bli lärare:•Förskollärare210hp•Grundlärare(åkF–3)240hp•Grundlärare(åk4–6)240hp•Ämneslärare(åk7–9)270hp•Ämneslärare(gymnasieskolan)300hp

utbildningens innehållLärarutbildningen består av tre integre-rade delar:•Utbildningsvetenskapligkärna(UVK)•Ämnesstudier (eller förskolepedago- giskaämnen)•Verksamhetsförlagdutbildning(VFU)

UVK är obligatoriskt för alla blivande lärare och inne håller kunskapsområden som är centrala för läraryrket. Omfatt-ningen och innehållet på ämnesstudierna beror på vilken lärarutbildning du väljer attgå,sesidorna99–101.

VFU är en viktig del av utbildningen. Under VFU:n får du möjlighet att med-verka i det pedagogiska arbetet på skolor och förskolor och även delta i lärares övriga arbetsuppgifter. VFU:n integreras både i UVK och i ämnesstudierna.

studier utomlandsLärarutbildningen har ett internationellt nätverk vilket gör det möjligt för dig som student att förlägga delar av din utbildning på universitet och högskolor utomlands. Exempel på länder där våra studenter har studerat de senaste åren är England, Spanien, Turkiet och Australien.

Som student på lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad möter du varierande former av undervisning och examination. Den nära kopplingen till verksamheten vid skolor och förskolor löper som en röd tråd genom utbildningen. Vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen. Skolan är en förän-derlig värld och många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen. Vi har sett till att den nya utbildningen ger de redskap och förutsättningar som motsvarar nya krav som kommer att ställas på blivande lärare.

Förskollärare 210 hp sidan 99

grundlärare (åk F–3) 240 hp sidan 99

grundlärare (åk 4–6) 240 hp sidan 100

ämneslärare (åk 7–9) 270 hp sidan 100

ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp sidan 101

kurs i handledning för vFu-lärare 7,5 hp sidan 101

utbildningens innehÅll

utbildningsvetenskaplig kärna (UVK)

ämnesstudier (eller förskolepedagogiska ämnen)

verksamhetsförlagd utbildning (VfU)

Lärare • Program


Förskollärarutbildning 210 hpStudierna omfattar 3,5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i förskola. Utbildningen har följande innehåll:

utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) 60 hpKurserna behandlar bland annat sam tida perspektiv på barns lärande och utveck-ling, förskolans plats i samhället, dokumentation och värdering, pedagogiskt le-darskap, specialpedagogik och utvecklingsarbete.

Förskolepedagogiska ämnen 120 hp Du läser kurser som handlar om barns utveckling och lärande, t.ex. barndomens villkor, lek och lärande, språkutveckling, matematik, naturvetenskap, estetiska lärprocesser, sociala relationer och media. Du väljer också en valfri fördjupning om7,5hpochskriverettexamensarbeteom15hp.

verksamhetsförlagd utbildning (vFu) 30 hpVFU integreras både i UVK och i de förskolepedagogiska ämneskurserna.

examenFörskollärarexamen,grundnivå,210hp.

behörighetskrav

Se www.hh.se/lararutbildning

kontaktUtbildningsledare förskollärarutbildningmarie-Heléne Zimmerman Nilsson035-16 73 [email protected]

startarHt 2011, helfart

behörighetskravSe www.hh.se/lararutbildning

kontaktUtbildningsledare grundlärarutbildningann-Christine Wennergren035-16 79 [email protected]


grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hpStudiernaomfattar4årochvändersigtilldigsomvillarbetaiförskoleklassochigrundskolansårskurs1–3.Utbildningenharföljandeinnehåll:

utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) 60 hpKurserna behandlar bland annat lärar uppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärande teorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps-teori och metod.

ämnesstudier 150 hpDu läser kurser i svenska, matematik, engelska, samhällsorientering och natur-orientering.Duskriverocksåtvåexamensarbetenom15hpvarderainomtvåavdeämnen som ingår i utbildningen.

verksamhetsförlagd utbildning (vFu) 30 hpVFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna.

examenGrundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs1–3,avanceradnivå,240hp.

VÅrT MÅL är ATT GE DIG ETT BrA MOTTAGANDE OcH HÖG KVALITET pÅ

UTBILDNINGEN.

Program • Lärare


grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hpStudiernaomfattar4årochvändersigtilldigsomvillarbetaigrundskolansårs-kurs4–6.Utbildningenharföljandeinnehåll:

utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) 60 hpKurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps-teori och metod.

ämnesstudier 150 hpDuläserkurser i svenska,matematikochengelskaom30hpvardera.Duväljer sedanattläsaenkursom30hpiidrottochhälsa,naturvetenskapochteknikellerestetiskalärprocesser.Iutbildningeningårocksåtvåexamensarbetenom15hpvar-dera inom två av de ämnen som ingår i utbildningen.


examenGrundlärarexamenmedinriktningpåarbeteigrundskolansårskurs4–6,avanceradnivå,240hp.

ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hpStudiernaomfattar4,5årochvändersigtilldigsomvillarbetaigrundskolansårskurs7–9.Utbildningenharföljandeinnehåll:

utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) 60 hpKurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedöm-ning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod.

ämnesstudier 180 hp (inkl. 15 hp vFu)Iutbildningeningårtreämnen.Ämne1omfattar90hp,ämne2ochämne3omfattar45hp.Duskriverocksåtvåexamensarbetenomvardera15hpinomämne1och2. Du kan välja mellan följande ämnen: biologi • engelska • fysik • historia • idrott och hälsa • kemi • religionskunskap •samhällskunskap

Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för vilka ämnen som kan vara huvudämnen och hur ämnena kan kombineras.


examenÄmneslärarexamenmed inriktning på arbete i årskurs 7–9, avancerad nivå, 270 hp.


kontaktUtbildningsledare grundlärarutbildningann-Christine Wennergren035-16 79 [email protected]



kontaktUtbildningsledare ämneslärarutbildningPernilla Nilsson035-16 77 [email protected]


MÅNGA KrAV STäLLS BÅDE pÅ SKOLANS LärArE OcH pÅ LärArUTBILDNINGEN.

Lärare • Program


ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hpStudiernaomfattar5årochvändersigtilldigsomvillarbetaigymnasieskolan.Utbildningen har följande innehåll:

utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) 60 hpKurserna behandlar bland annat lärar uppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps-teori och metod.

ämnesstudier 210 hpIutbildningeningårtvåämnendärämne1omfattar120hpochämne2omfattar90hp.Duskriverocksåtvåexamensarbetenomvardera15hpirespektiveämne.

Du kan välja mellan följande ämnen: engelska•historia•naturkunskap•religionskunskap•samhällskunskap

Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för vilka ämnen som kan vara huvudämnen och hur ämnena kan kombineras.


examenÄmneslärarexamen med inriktning på arbete i gymnasieskolan, avancerad nivå, 300hp.

behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

kontaktUtbildningsledare ämneslärarutbildningPernilla Nilsson035-16 77 [email protected]


Övrig utbildning – lärare

kurs i handledning för vFu-lärare 7,5 hpKursen vänder sig till VFU-lärare och andra som vill utveckla sin roll som hand-ledare. Innehållet består av olika handledningsstrategier, handledningssamtal, be-dömning av lärarstudenters VFU, olika sätt att se på kunskap samt lärande i rela-tion till styrdokument. Exempel ges från praxisnära forskning.

behörighetskravLärarexamen eller motsvarande.

kvartsfartStartht2011(börjarv.402011ochslutarv.12vt2012).

DEN NyA UTBILDNINGEN GEr DIG räTT rEDSKAp OcH

fÖrUTSäTTNINGAr.

Program • Lärare


Tommy Ivarsson har alltid varit intresserad av träning och kost och därför föll det sig naturligt att han fastnade för utbildningen i biomedicin. – Jag har inte ångrat det än. Det känns som ett bra val, säger Tommy Ivarsson nöjt och menar att det aldrig känns jobbigt att gå till föreläsningarna eftersom det är så intressant. – Jag vet att jag kommer att få nytta av kunskaperna både personligen och yrkesmässigt, säger han. I utbildningen, som bland annat går ut på att lära sig att förebygga skador i samband med fysisk träning, får han undervisning i anatomi, fysiologi, näringslära och rehabilitering. – Vi har också många praktiska moment i labbet då vi utför olika fysiska tester som exempelvis att mäta män-niskors syreupptagningsförmåga, berättar Tommy som tycker att det är lättare att lära när han får använda alla sina sinnen.

Social möteSplatS

På fritiden blir det styrketräning och löpning flera gånger i veckan. Alla kurskamrater tränar så vi har gymmet som en social mötesplats. Det blir många intressanta diskussioner när vi träffas där och det är roligt att ge varandra feedback på träningen, säger Tommy.

Efter att ha arbetat fem år inom fordonsindustrin kände Tommy Ivarsson att han ville göra något nytt. Av en slump hittade han utbildningen i biomedicin med inriktning fysisk träning på Högskolan i Halmstad och trivs som fisken i vattnet.

”Vi har många praktiska moment”

Tommy kommer från Lödöse, fem mil norr om Göteborg. Hans första intryck av Högskolan i Halmstad var att det är en modern högskola. Det bästa är nog att många av lärarna är bra på att lyssna samtidigt som de är öppna för ny information, tycker han. – Många av lärarna jobbar i branschen eller forskar på området samtidigt som de föreläser. Då känns kunskaperna mer relevanta.

eget hälSocentrum

Under den tid som Tommy har studerat på Högskolan i Halmstad tycker han att han har blivit mer ödmjuk inför andras kunskaper. – Innan trodde jag att jag kunde mer än vad jag kan. Nu inser jag att det finns så mycket mer att lära. Saker och ting är ofta mer komplext än vad man kan tro, säger han. Efter utbildningen tror Tommy att han kommer att arbeta som personlig tränare, mest för att skaffa sig erfaren-het av branschen. I framtiden vill han nämligen öppna ett eget modernt hälsocentrum. – Min vision är att samla massage, träning och rehabili-tering på ett ställe. Oavsett vad som händer kommer jag att ha nytta av mina kunskaper från Högskolan resten av livet.

TEXT: LINDA LUNDELL

NaturveteNskap och matematik

Tommy IvarssonÅlder: 25 år läser: Biomedicinpro- grammet med inriktning fysisk träningursprungsort: Lödöse


Zsofia kommer från Ungern och flyttade till Sverige för fyra och ett halvt år sedan. Anledningen var att hon träffade en kille som bodde i Halmstad, och på Högskolan hittade hon den utbildning hon ville läsa. – Jag har alltid känt ett stort engagemang för miljöfrå-gor och velat göra skillnad, säger hon. Innan hon flyttade till Sverige läste hon biologi vid ett universitet i Budapest. Hon tog privatlektioner i svenska inför flytten till Sverige. Den första tiden på Högskolan var tuff för Zsofia, det var inte bara en ny utbildning utan även ett nytt land och ett nytt språk. – Jag var helt slut efter alla föreläsningar på svenska och alla nya människor. Men jag hade hjälp av mina tidigare ämneskunskaper från Ungern, säger hon. Fick arbeta SjälvStändigt

Något hon tidigt slogs av var att undervisningen var mer interaktiv än vad hon var van vid. Studenterna var aktiva och fick omsätta sina kunskaper i praktiken. – Vi hade mycket diskussioner och gjorde egna projekt-arbeten. Det har jag nytta av i mitt jobb i dag, eftersom det kräver både självständig planering och kreativitet. Jag planerar och lägger upp egna projekt, och den vanan har jag från Högskolan, säger hon. Zsofia tog examen strax efter finanskrisen, våren 2009, och då fanns inte så många jobb att söka. I stället valde hon att läsa vidare på magisterutbildningen i tillämpad miljövetenskap. När den nästan var avslutad fick hon sitt nuvarande jobb som miljöingenjör på VIVAB, ett bolag inom Varbergs och Falkenbergs kommuner som sysslar med vatten-, avlopps- och avfallsfrågor.

kemikalier och avloppSvattenrening

Zsofias jobb går ut på att undersöka vilka verksamheter som släpper ut spillvatten till kommunernas avloppsre-ningsverk. Hon kartlägger vilka kemikalier som olika företag släpper ut, hur deras rutiner ser ut och hur de skulle kunna förbättra sin hantering. Hon arbetar även med bolagets egen kemikaliehantering och utvecklar förteckningar och rutiner. – Mitt jobb är varierande och självständigt. Jag har fått fria händer att lägga upp de projekt som jag jobbar med. Och jag lär mig hela tiden massor!

Zsofia Szegedis engagemang för miljön har styrt hennes vägval i livet. Det förde henne till Högskolan i Halmstad och hennes nuvarande jobb som miljöingenjör.

”Gemenskapen har jag alltid med mig”

Framför allt har hon lärt sig om avlopps- och kemikalie- frågor – allt från lagstiftning till processerna bakom rening av avloppsvattnet. – Avlopps- och vattenrening är inte så välkända frågor, men det är ett viktigt område som har enorm betydelse för både samhället och miljön, säger hon. Zsofia bor i Halmstad och pendlar varje dag med tåg till sitt jobb i Varberg. Hon trivs i Halmstad och har positiva minnen från sin studietid. – Gemenskapen från Högskolan kommer jag alltid att ha med mig. Jag fick många kompisar och vi umgås fortfaran-de tajt. Och lärarna har gett mig mycket, inte bara kunskap utan av sin tid, sitt engagemang och ett nytt sätt att tänka.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

Z sofia Szegedi Ålder: 26 år utbildning: miljövetarprogrammet och magisterprogrammet i tillämpad miljövetenskapjobbar som: miljöingenjör på vivaB i varbergursprungsort: hajdúböszörmény i ungern

NaturveteNskap och matematik


programmetS innehÅll

VILL DU VETA HUr DEN MäNSKLIGA KrOppEN pÅVErKAS AV OLIKA fAKTOrEr?

biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp

År 1 människa och hälsa – en ämnesintroduktion 7,5 hp Nutrition i, 7,5 hp rörelseapparatens anatomi i, 7,5 hp rörelseapparatens anatomi ii 7,5 hp humanfysiologi 7,5 hp idrottsfysiologi 7,5 hp träningslära i, 7,5 hp* rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp*

År 2 rehabiliteringsteknik inr. fysisk träning 7,5 hp idrott med funktionsnedsättning 7,5 hp pedagogiskt ledarskap och coaching 7,5 hp träningslära ii 7,5 hp* psykologi inriktning idrott 15 hp tillämpad nutrition 7,5 hp Biomekanik inom träning 7,5 hp* År 3 Gym-, idrotts-, tränarpraktik 7,5 hp ergonomi 7,5 hp

Företagsekonomi och arbetsrätt inom hälsobranschen 7,5 hp vetenskapsteori och metod 7,5 hp examensarbete/kandidatuppsats 15 hp valfria kurser 15 hp

* Dessa kurser kan komma att ges på engelska.


Utbildningens syfte är att skapa en för-ståelse för människokroppen och hur den påverkas av olika faktorer. Du fördjupar dina kunskaper om kroppens uppbygg-nad och funktion, dess begränsningar och förmåga till rörelse. Hälsa, kost, coachning och fysisk prestation är andra ämnen som står på ditt schema. Tyngdpunkten under utbildningen ligger på rörelseapparaten, det vill säga muskler, skelett, leder och nerver. Du studerar de organsystem som direkt eller indirekt är viktiga för fysisk pre station. För att få ett helhetsperspektiv på krop-pens funktion läser du även andra an-gränsande ämnen. Under dina studier genomför du både teoretiska och praktiska moment. Exem-pelvis genomförs delar av kurserna i labo-rationslokaler, i idrottshall och i gym på Högskolans campus. Under utbild-ningen gör du även en praktik period inom någon träningsverksamhet samt ett teoretiskt och praktiskt examensarbete inom ämnesområdet.

Vi samarbetar med olika företag och organisationer inom branschen för att du ska få möjlighet att knyta värdefulla kon-takter redan under din studietid. Inom utbildningen har du även möjlighet att få licens som fystränare eller personlig tränare. Utbildningen passar dig som upp- skattar ett aktivt liv och som i fram tiden vill arbeta med människor, såväl enskilt som i grupp.


Studier utomlandsHögskolan har utbyte med ett antal ut-ländska lärosäten. Du väljer själv om du under andra året vill söka en utbytesplats eller om du i stället under ditt tredje år vill skriva ett examensarbete alternativt läsa valfria kurser utomlands.

arbetsområdenUtbildningens målsättning är att ge dig en bra grund för arbete inom fältet träning och hälsa. Efter utbildningen kan du arbeta som fystränare av olika slag, för idrottare eller som personlig trä-nare. Du kan också välja att arbeta med träningsutbildningar, tränings produkter eller som projektkoordinator.

behörighetskravNk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma B.Områdesbehörighet 16.


Är du intresserad av träning? Vill du veta hur den mänskliga kroppen påverkas av träning? Hur vi ska träna för att må bra eller prestera bättre? Om du svarat ja på ovanstående frågor, då är detta program något för dig!

mer informationprogramansvarig eva strandell tel. 035-16 74 22 studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


NaturveteNskap och matematik • proGram



VAr MED OcH pÅVErKA MILjÖArbETET!

miljö- och hälsoskydd 180 hp

År 1 mark och vatten 7,5 hp miljövetenskap 15 hp kemi baskurs, alt. miljöekonomi 7,5 hp Lca och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Förnybar energi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp ekologi 7,5 hp År 2 allmän kemi 15 hp organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp

analytisk kemi 7,5 hp arbets- och miljömedicin 7,5 hp miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Djurskydd 7,5 hp alt. miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp Förvaltning och kommunikation 7,5 hp Livsmedelshygien 7,5 hp tillämpad miljörätt 7,5 hp miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp examensarbete 22,5 hp

kurser under termin 4–6 kan bytas ut mot: miljökemi – industriella processer 7,5 hp praktik på miljö- och hälsoskyddskontor 15 hp Nutrition 7,5 hp Djurskydd ii 7,5 hp Fördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp kurser inom miljövetenskapsområdet kurser med biologiinriktning totalt ska 90 hp vara inom miljövetenskap.


Det handlar i grunden om hur vi ska kunna skydda och bevara vår miljö och skydda vår hälsa från alla de risker och miljöhot som vi utsätts för. Målet med utbildningen är att du ska få nödvän diga kunskaper och praktisk trä-ning för att kunna arbeta professionellt med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Du börjar med att läsa grundläggande kurser inom biologi, miljövetenskap och kemi. Längre fram fördjupas kun skaperna i bland annat miljöskydds teknik, miljö-konsekvensbeskrivning, tillämpad miljö-rätt, djurskydd, livsmedelshygien och förvaltning. Det finns även valbara kur-ser som gör det möjligt för dig att specia-lisera dig inom just ditt intresseområde. Stor vikt läggs på lagstiftning inom djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälso-skydd. Du utbildas också i hur lagstift-ningen tillämpas i inspektörsarbetet. Många av programmets kurser har praktiska inslag. Du kommer att göra

studiebesök och att få lyssna på gäst-föreläsningar av yrkesverksamma inom miljö- och hälsoskydd. Utbildningen innehåller dessutom en kortare praktik-period. Du får gärna göra en praktikkurs i slutet av utbildningen.


Studier utomlandsVi ser gärna att du studerar en eller två terminer utomlands eftersom mycket miljöarbete sker på global nivå. Vill du göra ditt examensarbete i ett utvecklings-land kan du söka ett av Hög skolans MFS-stipendier.

arbetsområdenEfter utbildningen har du möjlighet att arbeta som miljö- och hälsoskyddsin-spektör. Du kan arbeta på miljö- och hälsoskyddskontor i en kommun eller

inom djurskydd på en länsstyrelse. Du kommer att ha en bredd som gör dig lämplig för såväl inspektörsrollen som miljösamordnare, miljöledare eller ut-redare.

behörighetskravNk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma C.Områdesbehörighet 3.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till Magister-programmet i tillämpad miljövetenskap. Väljer du att läsa någon av våra på-byggnadsterminer eller vårt Magisterpro-gram i tillämpad miljövetenskap bygger du på din kompetens ytterligare. Magis-terprogrammet ger dig möjlighet att söka forskarutbildning.

Tycker du att miljö- och hälsoskyddsfrågor är viktiga? Vill du kunna vara med och påverka miljöarbetet? På Miljö- och hälsoskyddsprogrammet får du teoretisk och praktisk träning inom miljöskydd, djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälsa.

mer informationprogramansvarig marie mattsson tel. 035-16 75 32 [email protected] studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


proGram • NaturveteNskap och matematik



DU KAN ArbETA MED pLANErING OcH GENOMfÖrANDE AV MILjÖÅTGärDEr.

miljöstrateg 180 hp

År 1 miljö och vatten 7,5 hp miljövetenskap 15 hp Förnybar energi 7,5 hp kemi baskurs 7,5 hp Lca och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp ekologi 7,5 hp År 2 allmän kemi 15 hp organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp

analytisk kemi 7,5 hp arbets- och miljömedicin 7,5 hp miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 miljökemi – industriella processer 7,5 hp miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp ekotoxikologi 7,5 hp tillämpad miljörätt 7,5 hp miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp examensarbete 22,5 hp kurser under termin 4–6 kan bytas mot:

kurs i projektledningFördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp kurser inom miljövetenskapsområdet kurser med biologiinriktning totalt måste 90 hp vara inom miljö vetenskap.


Ett hållbart miljövänligt samhälle ligger i allas intresse. Intressanta arbetsmöj- ligheter väntar dig som blivande miljö-strateg. Du kommer att mötas av stora lokala och globala utmaningar. Huvudämnen under utbildningen är miljövetenskap, biologi och kemi. Du fördjupar dig i dessa ämnen inom miljö-området. Programmets valfria kurser gör det även möjligt för dig att specialisera dig ytterligare inom just ditt intresse-område. Viktiga inslag under din utbildning är att träna och utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera miljöfrågor. Detta för att du ska få förståelse för hur allt i miljön hänger ihop. Många av programmets kurser har praktiska inslag i form av studiebesök och gästföreläsningar av yrkesverk samma inom miljöområdet. Utbildningen avslutas med ett exa-mensarbete. Du har också möjlighet att göra en längre praktikperiod i slutet av utbildningen.


Studier utomlandsVi ser gärna att du läser delar av din ut-bildning utomlands eftersom miljö- området är ett globalt tema. Det finns särskilda utbytesprogram med universitet i flera länder. Ämnet lämpar sig väl för ett examensarbete i ett utvecklingsland. Du kan då söka ett av Högskolans MFS-stipendier.

arbetsområdenSom miljöstrateg kan du medverka till att både ta fram underlag och genom föra beslut och åtgärder på olika nivåer och sektorer i samhället. Utbildningens bredd möjliggör arbete både inom näringsliv och inom offentlig sektor. Du kan arbeta med miljövårdande insatser eller med miljöstrategier på enskilda arbetsplatser.

behörighetskravNk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma C.Områdesbehörighet 3.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till Magister-program i tillämpad miljö vetenskap. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill söka forskarutbildning.

Vill du arbeta med miljöfrågor och bidra till att skapa en grönare värld? Som miljöstrateg kan du arbeta med planering och genomförande av miljöåtgärder för att skapa ett hållbart samhälle.

mer informationprogramansvarig marie mattsson tel. 035-16 75 32 [email protected] studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


NaturveteNskap och matematik • proGram



fÅ KUNSKAp OM HUr NATUrEN fUNGErAr OcH HUr VI SKA SKyDDA DE VärDEN SOM DEN GEr.

naturvård och artmångfald 180 hp

År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp mark och vatten 7,5 hp Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp kemi bas 7,5 hp cellbiologi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp systematik och morfologi 7,5 hp ekologi 7,5 hp År 2 Landskapsekologi 7,5 hp mikrobiologi och genetik 7,5 hp

Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp Gis med naturvårdsinriktning 7,5 hp taxonomi och fylogeni 7,5 hp Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp ekologi – vattnet och landskapet 15 hp År 3 ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp Biodiversitet 15 hp viltbiologi i, 7,5 hp viltbiologi ii 7,5 hp examensarbete i biologi 15 hp valbar kurs: praktik i biologi 7,5 hp

kurs utanför terminstid Floristik och faunistik 7,5 hp reservation för ändringar.

All kunskap om hur naturen fungerar är beroende av att vi vet vilka arter som finns. Det är först när vi förstår arternas roll i naturen som vi kan få en aning om hur den fungerar. Biologer med en hög artkunskap, ”art ex perter”, behövs i fram-tiden och det kan du bli om du läser pro-grammet Natur vård och artmångfald. Ingå ende expertis tar en hel livstid att uppnå, men alla grunder får du hos oss. Högskolan har ett fantastiskt geogra-fiskt läge mellan hav, jordbruk, sand-dyner och skog. Avstånden är korta till en mängd olika naturtyper. Det ut-nyttjar vi under utbildningen. Utbildningen erbjuder dig en bred grund i biologiämnet, från cellbiologi och fysiologi till systematik. Fokus ligger på ekosystem, ekologi och naturvård. Du studerar bland annat specifika arter i oli-ka miljöer och näringsvävar. Du lär dig även att arbeta med Geografiska Infor-mations System (GIS). Du har möjlighet att bli skicklig på att kommunicera frå-

gor om biologisk mångfald, naturskydd och miljöför ändringar. Under utbildningen studerar du suc-cessivt mer avancerad artbestämning, vilket en van inventerare behöver i sitt arbete. På våra fördjupningskurser under- söker du bland annat ekologin i vatten-miljöer, senaste rönen inom evolutions-forskningen samt viltbiologi. Dessa kurser är ibland på engelska. Utbildningen av-slutas med ett examens a rbete kopplat till aktuella forskningsprojekt.


Studier utomlandsVi ser gärna att du läser en termin utom-lands. Vi har avtal med flera universitet som erbjuder lämpliga kurser, främst inom Erasmuspro grammet. En annan möjlighet är att du gör examensarbetet utomlands på ett universitet med vilket Högskolan har forskningsutbyte.

arbetsområdenSom artkunnig naturvårdsbiolog kan du arbeta som egenföretagande artexpert, inventerare, naturkarterare, biologisk miljöövervakare etcetera. Konsultbran-schen är en annan karriärmöjlighet. Du kan även arbeta på länsstyrelser, kom-muner och statliga myndigheter som Na-turvårdsverket. Du kan också arbeta som naturguide, ekoturismsamordnare, reservatsförestån-dare, natur-/viltvårdare, zooparkskötare, med mera. Vissa biologer stannar kvar i universitetsvärlden som forskare.

behörighetskravNk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C.Områdesbehörighet 3.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till Magis-terprogram i tillämpad miljövetenskap.

Idag, mer än någonsin, behövs kunskap om hur naturen fungerar och hur vi ska skydda de värden som den ger. Skulle du vilja veta mer och i din framtida yrkeskarriär aktivt kunna delta i arbetet med att rädda jordens mångfald? Då är detta en utbildning för dig!

mer informationprogramansvarig Göran sahlén tel. 035-16 73 98 [email protected] studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


proGram • NaturveteNskap och matematik

NaturveteNskap och matematik • pÅByGGNaD


påbyggnadstermin – djurskydd 30 hpDetta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljö- och hälsoskydd och som vill arbeta med djurskyddsfrågor som djurskydds inspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller kurser som ger dig möjlighet att både fördjupa och bredda dina kunskaper inom djurskydd med inriktning på djurens behov och beteende samt välfärd. Utbildningen inne-fattar även en kurs som behandlar foder och livsmedel i lantbruk och tvär-villkoren. Fördjupningsprojektet inom djurskydd ger dig möjlighet att fördjupa dig ytterligare inom ett speciellt område.

övrigtstartar vt 12, helfart.


påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hpDetta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljö- och hälsoskydd, och som vill arbeta med livsmedelsfrågor, antingen som livsmedelsinspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller en fördju-pande kurs i livsmedelshygien, en grundläggande kurs i nutrition samt en kurs i livsmedelskemi, som bland annat behandlar förändringar i livsmedel vid olika påverkan. Fördjupningsprojektet inom livsmedelshygien ger dig möjlighet att fördjupa dig inom ett speciellt område.

övrigtstartar vt 12, helfart.


magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hpDetta magisterprogram inom idrottsfysiologi och biomekanik ger dig möjlighet till fördjupade kunskaper om kroppens idrottsliga möjligheter och begränsningar. Fokus ligger på att förstå kroppens fysiologiska och biomekaniska förmåga till idrottsutövning – såväl på motions- som elitnivå. Utifrån vetenskapliga forsk-ningsrön jobbar du teoretiskt och praktiskt med att förstå, mäta, analysera och utvärdera idrottsliga prestationer. Under utbildningen ges möjligheter till för-djupning inom det egna intresseområdet. Programmet ges till största delen på engelska, i nära samarbete med University of Worcester i Storbritannien och det finns möjlighet att läsa delar av utbildningen där om så önskas.

övrigtstartar ht 11, helfart. startar ht 11, halvfart.


magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hpHar du läst miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap eller naturvetenskap med miljöinriktning? Vill du fördjupa dina kunskaper ytterligare? Här har du möjlighet att studera hur forskningsresultat omsätts i praktiken och blir till åtgärder som främjar miljön. Du får värdefulla insikter i miljö- arbete över hela världen. Du kan välja att inrikta dig på praktiskt miljöarbete eller på forskningsmetodik och som avslutning gör du ett examensarbete. Du kan då engagera dig i ett forskningsprojekt eller arbeta fram en lösning på ett miljöproblem. Magisterprogrammet ges på engelska och det finns möjlighet att göra exa-mensarbetet i bland annat Brasilien eller Kina.

övrigtstartar ht 11, helfart.undervisningen sker främst på engelska.

mer informationmer informationinnehåll, examen, behörighet etc.www.hh.se/utbildning

kurser • NaturveteNskap och matematik


Biologi

biodiversitet 15 hpFördjupningskursen ger dig en översikt av modern naturvårdsbiologi samt tar upp metoder för att analysera artrikedo-men i olika miljöer. Kursen introducerar dig i sårbarhetsanalyser och bevarande-biologiska frågeställningar i anslutning till rödlistning av arter samt upprättande av reservat. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: Biologi 60 hphelfart ht 11, start v. 44

biologi i, 30 hpKursen består av fyra delkurser om var-dera 7,5 hp: • Cellbiologi • Zoologisk fysiologi • Systematik och morfologi • Ekologi Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma COmrådesbehörighet 3helfart vt 12, start v. 03

biologi ii 30 hpKursen består av fyra delkurser om var-dera 7,5 hp: • Fältbiologi, biodiversitet och evolution • Mikrobiologi och genetik • Botanik – fysiologi och anatomi • GIS med naturvårdsinriktning Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma COmrådesbehörighet 3helfart ht 11, start v. 35

botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hpKursen ger en översikt av fysiologiska strukturer och processer i den intakta växten. Du får bland annat insikt i hor-moners och andra tillväxtregulatorers roll för växtens utveckling. Vidare be-handlas växters kommunikation, internt och med omvärlden, samt växtens rörel-ser som respons på olika former av yttre stimuli.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma COmrådesbehörighet 3halvfart ht 11, start v. 44

cellbiologi 7,5 hpKursens mål är att lära dig allmän cell-lära och ge dig grundläggande kunska-per om cellens struktur och organisation. Den tar upp viktiga begrepp inom cel-lens energi- och ämnesomsättning samt dess samverkan med andra celler och an-passning till miljön.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma COmrådesbehörighet 3halvfart vt 12, start v. 03

cellfysiologi 15 hpFördjupningskursen avser att fördjupa dina kunskaper om cellens struktur och funktion. Bland annat klargörs samspe-let mellan cellens olika delar och hur detta kan förklara hur celler växer, delar sig, omvandlar energi och anpassar sig till olika miljöer. Den ger dig också en introduktion till vanliga cellfysiologiska arbetsmetoder, såsom mikroskopiering och cellfraktionering. Kursen kan kom-ma att ges på engelska.

Behörighetskrav: 60 hp Biologi, varav minst 7,5 hp Cellbiologi eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

ekologi 7,5 hpI kursen behandlas ekologiska begrepp och teorier för förståelse av naturens funktion, hur geokemiska och biologis-ka variabler påverkar organismers sprid-ning, fördelning och överlevnad. Särskild tonvikt läggs på ekologins tillämpning för natur- och miljövård. Fältprojekt och exkursioner ingår.


ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hpFördjupningskursen omfattar fördjupning och studier om olika marina ekologiska samhällen och miljöproblem i Europas kustnära miljöer. Praktiska och teoretis-ka studier genomförs inom och eventu-ellt utanför Sveriges gränser. I ett pro-jektarbete undersöker man självständigt ett aktuellt problemområde. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

ekologi – vattnet och landskapet 15 hpFördjupningskursen erbjuder dig insikter och färdigheter i att mäta, analysera och utvärdera olika vattenmiljöer. Du stude-rar olika miljöbelastande ämnens effekter på åar, sjöar och kust. Ett projekt ingår där du följer en å, från källa till hav, och gör en rapport om denna. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 12

ekosystem i trädgården 7,5 hpUnder kursen läser du om olika ekosys-tem i trädgårdar till nytta och nöje. Du studerar förutsättningarna för odling, miljöpåverkan och näringslära för väx-ter, på både ett övergripande och mer ingående sätt. Teoretiska studier kopp-las till praktiska moment och övningar i ekologiska trädgårdar. Praktiska moment är bland annat växtval, trädgårdsdesign med artkunskap, jord och beskäring.

Grundläggande behörighetkvartsfart vt 12, start v. 03kvartsfart vt 12, start v. 03distans/internet

ekosystem i trädgården ii 7,5 hpKursen innehåller studier och fördjup-ning av vissa ekosystem, exempelvis vat-ten miljöer och växthus. Du får möjlig-het att lära dig varför vissa växter kräver eller tål en speciell miljö och andra före-drar en annan. Detta kopplas till prak-tisk användning i trädgårdsmiljöer och trädgårdsrum. Kursen tar även upp an-vändning av betong och trä i trädgården, solceller för att kunna ljussätta miljövän-ligt och energisnålt. Praktiska övningar och moment ingår.

Behörighetskrav: Ekosystem i trädgården 7,5 hpkvartsfart ht 11, start v. 35

examensarbete i biologi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå När du läst en fördjupningskurs i bio-logi kan du göra ett examensarbete med en inriktning som hänger samman med den/de kurser du läst. Du arbetar forsk-ningsinriktat med en biologisk frågeställ-

NaturveteNskap och matematik • kurser


ning och samlar själv bakgrundsfakta, utför analyser och drar slutsatser. Redo-visningen sker både skriftligt och munt-ligt i form av ett seminarium.

Behörighetskrav: Biologi 75 hp varav 15 hp fördjupning inom ämnet på 61–90 nivånhelfart ht 11, start v. 44 helfart vt 12, start v. 12halvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hpKursen introducerar fältbiologisk arbets-metodik samt evolutionshistoriska för-klaringar till artbildning och mångfald. Du studerar Sydsveriges biotoper och ka-raktärsarter samt praktiserar artbestäm-ning och inventeringsteknik i ett natur-vårdsperspektiv.


giS med naturvårdsinriktning 7,5 hpKursen ger en introduktion till och prak-tisk användning av Geografiska Informa-tionssystem (GIS) i naturvårdsarbete. Kursen är till stor del praktisk och du arbetar med egna naturvårdsfrågor i pro-jektform.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma COmrådesbehörighet 3halvfart ht 11, start v. 44

landskapsekologi 7,5 hpKursen ger en introduktion till land-skapsekologi och behandlar ekosystem och biotoper i sydsvensk natur. Vi stude-rar artsamhällen, näringsvävar och suc-cession kopplat till geologi och klimat. Kursen ger även en introduktion till Geografiska Informationssystem (GIS).

Behörighetskrav: Ekologi 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 35

mark och vatten 7,5 hpKursen tar upp de fysiska och geokemi ska processer som skapar förutsättningen för liv och variation i landskapet. Du studerar geologisk historia, hydrologi och klimato-logi översiktligt. Kursen innefattar också viss mark- och vattenkemisk analys.


mikrobiologi och genetik 7,5 hpDenna kurs presenterar mikroorganis-mernas huvudgrupper med tonvikt på bakterier. Den innehåller även grund-läggande genetik från Mendels lagar till molekylär nivå. Kursen är till stor del ex-perimentell.

Behörighetskrav: Cellbiologi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hpKursen behandlar samlingars roll i na-turvård och forskning samt introducerar insamling och preparering av olika or-ganismgrupper inberäknat etiska aspek-ter. Den innehåller även alternativa sam-lingssätt, till exempel dokumentation av spårtecken, gnag i bark och ved, fotogra-fering samt skelett/skallar.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma COmrådesbehörighet 3halvfart ht 11, start v. 44

ornitologi och fågelekologi 7,5 hpKursen riktar sig till dig som är nybör-jare inom fågelskådning och syftar till att ge en grundläggande artkunskap av våra svenska fåglar. Undervisningen sker hu-vud sakligen i fält och i projektform. Ki-kare måste medtas. Kursen ges på kvälls- tid och pågår fram till midsommar.


praktik i biologi 7,5 hpKursen ger dig som läst minst 45 hp bio-logi möjlighet att göra praktik i anknyt-ning till ditt ämne. Praktikplatsen hit-tar du själv i samarbete med kursledaren. Praktiken bör omfatta ca 3–4 veckors heltidsarbete. I slutet av kursen redovisas praktikerfarenheten. Även andra moment kan komma att ingå i kursen beroende på praktikplatstillgång och -val.

Behörighetskrav: 45 hp biologi eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 12

Systematik och morfologi 7,5 hpKursen ger en översikt av de stora växt- och djurgruppernas form, funktion, va-ri a tion, anpassningar, livsformer och re-

produktion. Du får möjlighet att lära dig hur alla världens organismer är släkt med varandra och hur de utvecklats till da-gens mångfald.


taxonomi och fylogeni 7,5 hpDenna fördjupningskurs ger en intro-duktion till modern taxonomisk forsk-ning där evolutionära träd byggs upp med hjälp av morfologiska, ekologiska och molekylära data. Du lär dig mole-kylärbiologiska arbetssätt i teori och praktik och isolerar DNA från en grupp organismer genom hela processen fram till färdigt träd. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: Biologi 60 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

viltbiologi i, 7,5 hpPå kursen arbetar du kring viltarter i södra Sverige och studerar artkunskap, ekologi, biotopernas betydelse för viltet, markvård, stödutfodring samt popula-tionsbiologi. Kursen ges ur ett biolo-giskt och inte ur en jägares perspektiv och riktar sig till dig som har ett brett naturintresse.

Behörighetskrav: Biologikurser 30 hp där Ekologi 7,5 hp eller motsvarande ska ingåhalvfart vt 12, start v. 03

viltbiologi ii 7,5 hpKursen ger dig möjlighet till fördjupade insikter i ämnet viltbiologi med inrikt-ning på viltekologi, viltvård och popula-tionsstudier. Kursen ges ur ett biologiskt och inte ur en jägares perspektiv. Teori varvas med exkursioner.

Behörighetskrav: Viltbiologi I, 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 12

Zoologisk fysiologi 7,5 hpPå denna kurs får du studera olika djur-gruppers anpassningar och reaktio-ner, på organ- eller organsystemnivå, till krav från omgivningen (inom eller utom djuret). Du får bland annat möj-lighet att lära dig varför sälar kan vara under vatten så länge, varför lamadjur or-kar klättra på hög höjd och hur antide-pressiva mediciner fungerar. Inga djur-försök utförs.


HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 111= Avancerad nivå = Distansutbildning. Träffar kan förekomma.


Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hpDenna fördjupningskurs tar upp de se-naste rönen inom evolutionsforskningen. Du lär dig om skeenden i jordens tidiga utveckling som lett fram till dagens art-mångfald. Vi studerar och diskuterar evo-lutionsmekanismer som tog sin början för en miljard år sedan och som ledde fram till flercelliga organismer. Vidare stude-ras växternas olika evolutionssteg kopp-lat till klimat och geologi. Kursen ges i seminarieform och kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: 60 hp biologihalvfart vt 12, start v. 03

Biomedicin/biomekanik

biomaterial 7,5 hpUnder denna kurs studerar du de mate-rial som finns i kroppen och de som an-vänds i nära anslutning till den, exempel-vis proteser och implantat. Kursen passar bland annat bra för ingenjörer som vill lära sig mer om material.

Behörighetskrav: Humanfysiologi 7,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp och Materiallära 7,5 eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

biomekanik inom träning 7,5 hpPå denna kurs studerar du de belastning-ar som kroppen påverkas av i tränings- och idrottssammanhang. Det ingår både grundläggande mekanik och analys av belastningssituationer.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

biomekaniska mät- och analysmetoder 7,5 hpKursen innefattar praktiskt handhavan-de och teorin bakom ett flertal biome-kaniska mätmetoder, såsom 2D- och 3D-rörelseanalyshjälpmedel, tryck och draggivare, elektromyografi, ultraljud, accelerometrar.

Behörighetskrav: Mekanik 7,5 hp, Ellära och mekatronik 7,5 hp, matematik 22,5

hp, Rörelseapparatens anatomi I & II 7,5 hp vardera, Humanfysiologi 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 03

ergonomi (1–30) 30 hpKursen består av fyra delkurser om 7,5 hp: • Ergonomi I, 7,5 hp • Tillämpad ergonomi, 7,5 hp • Ergonomi – miljö, 7,5 hp • Ergonomi – projekt, 7,5 hp Läs mer kurserna under respektive rubrik. Delkurserna kan även sökas var för sig.

Behörighetskrav: Ma B, Nk BOmrådesbehörighet 16halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet

ergonomi i, 7,5 hpDetta är en grundkurs i ergonomi med särskild inriktning på belastningsergo-nomi. Den belyser människans fysiska förmåga och begränsningar samt risk-faktorer för utvecklande av skada. Under en del av kursen arbetar du självständigt eller i grupp med frågeställningar som rör människans fysiska begränsningar i arbete.

Behörighetskrav: Ma B, Nk BOmrådesbehörighet 16halvfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

ergonomi – miljö 7,5 hpKursen belyser hur omgivningsfaktorer, arbetsorganisation och mänskliga fakto-rer inverkar på människans välmående, arbetstrivsel och hälsa. Den ger dig möj-lighet att få grundläggande insikt om fysikaliska faktorers betydelse för indi-videns hälsa. Den tar även upp individ-faktorer, interaktion mellan människor samt arbetsorganisationens betydelse för människans psykiska hälsa och tillfreds-ställelse i arbetet.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v.12, distans/internet

ergonomi – projekt 7,5 hpDenna kurs bygger vidare på grund-kursen i ergonomi. Den syftar till att ge praktisk kunskap om hur en arbetsana-lys går till, hur man gör och testar en förändring av arbetsplats eller arbetsupp-gift. Tonvikt i kursen ligger på projekt inom design-/redesign vilka du utför på en arbetsplats.

Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp eller Funktionell biomekanik med inriktning rygg och nacke 15 hphalvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hpKursen innehåller praktiska tillämpning-ar och teoretisk bakgrund till de hjälp-medel som är avsedda för att undersöka mänsklig funktion under fysiskt arbete. Det kan gälla användning av hjälpmedel för rörelseanalys (2D och 3D), elektro-myografi, goniometri, mätning av tryck-fördelning, aerob och anaerob kapacitet och kraftutveckling i muskler.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) och Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Företagsekonomi och arbetsrätt för hälsobranschen 15 hpDetta är en kurs för dig som leder eller vill starta en verksamhet inom friskvård och träning, exempelvis gym och/eller friskvårdsrådgivning. Den innehåller grund läggande ekonomistyrning, mar k- nadsföring, arbetsrätt och arbetsledning.


idrottsnutrition 7,5 hpKursen är en fördjupning inom området idrottsnutrition med fokus på exempelvis energiomsättningen vid fysisk aktivitet och prestationshöjande medel. Kursen innehåller även en tillämpning av lämpli-ga kostupplägg för olika typer av idrotter. Behörighet: Fysiologi 7,5 hp, Idrottsfy-siologi 7,5 hp, Träningslära 7,5 hp, Nu-trition I, 7,5 hp, Tillämpad Nutrition 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v.12

nutrition i, 7,5 hpDetta är en grundläggande kurs i nä-ringslära. I kursen ingår uppbyggnad och funktion av våra näringsämnen med fo-kus på kolhydrater, fett och protein samt kroppens energiomsättning och vätske-balans.

Behörighetskrav: Ma B och Nk BOmrådesbehörighet 16halvfart vt 12, start v. 03



rehabiliteringsteknik 7,5 hpKursen syftar till att ge dig en teoretisk och praktisk kunskap om betydelsen av rehabiliteringsteknik för personer med funktionsnedsättningar. Kursen avser också att öka din förståelse för hur uni-versell utformning av produkter, miljöer och system påverkar individers möjlig-heter till delaktighet i samhället genom ökad tillgänglighet.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp, Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp, Ergonomi 7,5 hp, eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

rörelseapparatens funktion vid träning – inriktning biomekanik 30 hpKursen består av fyra de kurser om vardera 7,5 hp: • Rörelseapparatens skador och sjukdomar • Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder • Biomekanik inom träning • Träningslära I Läs mer om kursernas innehålle un-der respektive rubrik. Du kan även söka tre av delkurserna var för sig.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera), Fysiologi 7,5 hp samt ytterligare 37,5 hphelfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hpDenna kurs tar upp de vanligaste för-värvade och medfödda skador och sjuk-domar som kan drabba rörelseapparaten. Fokus ligger på idrottsskador och berör även rehabiliteringsåtgärder.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

tillämpad ergonomi 7,5 hpDetta är en fortsättningskurs inom äm-net ergonomi. Den syftar till att ge dig grundläggande teoretisk och praktisk in-sikt om människans fysiska och kogni-tiva förutsättningar. Du studerar sam-spelet mellan människa och teknik samt begränsningar av design av produkter för människan. Under stor del av kursen ar-betar du med designprojekt med fokus

på människans fysiska begränsningar och kognitiva förmåga.

Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp eller Funktionell biomekanik med inriktning rygg och nacke 15 hphalvfart ht 11, start v. 44, distans/internet

träningslära i, 7,5 hpKursen tar upp grundläggande principer och metoder för effektiv träningslära ge-nom att varva teoretiska och praktiska moment. Den tar bland annat upp olika former av träning såsom styrke-, spänst- och snabbhetsträning, rörlighetsträning, teknisk/koordinativ träning, anaerob och aerob träning. Även tränarens roll i träningsprocessen behandlas.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), Human-fysiologi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

energi

bioenergi 7,5 hpI kursen presenteras hur bioenergi fram-ställs och hur den kan användas. Kursen syftar även till att ge insikter i de eko-logiska konsekvenserna av bioenergi an-vänd ning. I kursen ingår även avsnitt om upp byggnad och drift av bioenergi an-läggningar.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 44, distans/internet

biogasteknik 7,5 hpKursen behandlar produktion av biogas med rötningsprocesser och dess använd-barhet som energibärare. Förutom den mikro biologiska bakgrunden till biogas-produktion tas processteknik och olika reaktortyper upp. Du kommer även att studera olika användningsområden för gasen och de miljömässiga och ekono-miska aspekterna av biogasanvändning.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska), distans/internet

energideklaration 7,5 hpEnergideklarationer ska bidra till att våra bostäder och lokaler blir mer energieffek-tiva. Deklarationen ska utföras av certi-

fierade energiexperter på ett ackrediterat företag och innehålla förslag om förbätt-ringar. Kursens målsättning är att erbjuda kunskap till dessa experter. Innehållet är värdefullt för alla som arbetar med energi i fastigheter.

Behörighetskrav: Energieffektivisering 7,5 hp eller motsvarande kunskaper i byggnadsfysikhalvfart vt 12, start v. 12, distans/internet

energieffektivisering 7,5 hpEffektiv energianvändning är en avgö-rande faktor inom moderna energisys-tem och konceptet energieffektivisering växer starkt i betydelse. Den nuvarande och framtida potentialen inom detta om-råde är påtaglig och vinsterna kan mätas i både ekonomiska och miljömässiga ter-mer. Kursen innehåller grundläggande frågeställningar och tekniker i samband med effektiv energianvändning i bostä-der, lokaler och industriella processer. Det inkluderar områden som uppvärm-ning, ventilation, belysning, driftopti-mering och användarrelaterat beteende.


Fjärrvärme 7,5 hpFjärrvärme svarar för omkring hälften av uppvärmningen av bostäder och lo-kaler i Sverige och har stor potential att fortsätta växa. Fjärrvärme är flexibelt och tar tillvara mycket energi som an-nars går förlorad. Genom övergång från fossila till förnybara bränslen spelar fjärr-värmen en nyckelroll för vår strävan att minska utsläppen av växthusgaser. Kur-sen behandlar hur fjärr- och närvärme-system är uppbyggda, drivs och försörjs samt fjärrvärmens betydelse för en lång-siktigt hållbar utveckling.

Behörighetskrav: Ma C, Fy AOmrådesbehörighet 13halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Förnybar energi, grundkurs 7,5 hpKlimatfrågan och höga oljepriser har skapat ett enormt intresse för alternativa energikällor. I Sverige, som är ledande inom EU på förnybar energi, har vi tra-ditionellt använt bioenergi och vatten-kraft. Men nu kommer även vindkraft, solenergi och vågkraft. För bioenergin finns ett stort intresse för förädling till drivmedel inom transportsektorn. Kursen



innehåller grunderna för ett område med stor teknisk och ekonomisk potential.


miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hpSe sidan 116.

Solenergi 7,5 hpBland förnybara energikällor anses sol-energin vara den viktigaste på sikt. All förnybar energi har sin grund i solen. Att direkt kunna omvandla solstrålning till användbar energi kan göras på flera sätt. I kursen presenteras olika tekniker och metoder för att ta tillvara solenergi. Tyngdpunkten i kursen ligger på termis-ka solfångare och solceller för solvärme och solel.


vindkraft 7,5 hpKursen behandlar grunderna inom vind-krafttekniken, allt från vind till elpro-duktion. Du studerar bland annat vin-den som energiresurs, verkens produktion och uppbyggnad samt tillstånds- och miljöfrågor. Ett omfattande projektar-bete ”Projektering av ett vindkraftverk” genomförs. I projektarbetet används av-ancerad programvara för att bestämma kraftverkens elproduktion och miljöpå-verkan.


kemi

allmän kemi 15 hpKursen omfattar de gemensamma grun-derna för all kemi och behandlar bland annat hur atomer och molekyler är upp-byggda och hur man kan beräkna kemis-ka reaktioners riktning och hastighet.

Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B, eller motsvarandeOmrådesbehörighet 11helfart ht 11, start v. 35

analytisk kemi i, 7,5 hpKursen är en god introduktion till mo-derna instrumentella analysmetoder som är användbara inom såväl kemin som miljöområdet.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

biokemi i, 7,5 hpBiokemi betyder ”livets kemi” och inne-bär studier av den kemi som är grun-den för liv. Kursens tyngdpunkt ligger på makromolekylers struktur och funk-tion, men den ger också en introduktion till den levande cellens metabolism.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 49

examensarbete i kemi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå Efter att ha gått en fördjupningskurs i kemi på nivån 41-90 hp kan du göra ett examensarbete om 15 hp inom ditt för-djupningsområde. Du kommer att arbe-ta forskningsinriktat med en kemisk frå-geställning och samlar själv in bak - grunds fakta från litteratur, genomför experiment på laboratoriet och kommer fram till en slutsats. Arbetet redovisas skriftligt i form av en vetenskaplig rap-port och muntligt i form av ett semina-rium. Kursen kan väljas på grund- eller avancerad nivå.

Behörighetskrav: 75 hp kemi, inklu sive en fördjupningskurs om 15 hp på C-ni-vå, eller motsvarande. För självständigt arbete i biokemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupnings-kurs om 15 hp på C-nivå i biokemi, samt baskurs i biologi 60 hp. För självständigt arbete i analytisk kemi finns även alter-nativet 60 hp kemi, inklusive en för djup-ningskurs om 15 hp på C-nivå i analytisk kemi, samt 30 hp miljövetenskaphelfart ht 11, start v. 44helfart vt 12, start v. 12

Fördjupningsprojekt i kemi 7,5 hpFördjupningsprojektet är ett självständigt arbete som redovisas i form av en upp-sats.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I, 7,5 hp samt ytterligare kemikurser (31–60) 15 hphalvfart vt 12, start v. 12

genteknik 7,5 hpKursen omfattar genteknisk metodik så-som isolering och kloning av DNA, PCR -reaktionen, sekvensering av DNA samt analys av klonade gener. Tyngdpunkten

ligger på genkloning i bakterier, men det ges även en introduktion till tillämp-ningar inom jordbruk, medicin och rätts vetenskap.

Behörighetskrav: Kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

kemi (1–30) 30 hpInom kemin studerar du hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur de kan reagera med varandra så att olika fören-ingar bildas. Kemin är också grund för många andra vetenskaper såsom biologi, medicin och miljövetenskap. Ex pe ri ment är viktiga och det ingår många laboratio-ner i kurserna.

Kursen utgörs av tre delkurser och bygger på varandra: • Allmän kemi 15 hp • Organisk kemi I, 7,5 hp • Biokemi I, 7,5 hp

Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive kurs. Delkurserna kan även sökas var för sig.

Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke BOmrådesbehörighet 11helfart ht 11, start v. 35

kemi (31–60) 30 hpKursen består av fyra delkurser: • Analytisk kemi I • Genteknik • Livsmedelskemi• Miljökemi

Läs mer om innehållet under respektive kurs. Du kan även söka kurserna separat.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I, 7,5 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

livsmedelskemi 7,5 hpÄr mat kemi? Kursen behandlar kemiska och biokemiska frågeställningar som är viktiga för produktion, processning, lag-ring och distribution av livsmedel.

Behörighetskrav: Kemi (1–30) 30 hp, dvs delkurserna Allmän kemi 15 hp, Orga-nisk kemi 7,5 hp, Biokemi I, 7,5 hp.halvfart vt 12, start v. 12



miljökemi 7,5 hpKursen syftar till att ge dig en helhetsbild av de kemiska processer som sker i vår miljö. Den tar även upp vilka kemiska föreningar som ger en negativ påverkan på miljön och hur dessa påverkar levande organismer.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Bio-kemi 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

miljökemi:industriella processer 7,5 hpSe sidan 116.

organisk kemi i, 7,5 hpOrganisk kemi är kolföreningarnas kemi. Det är en mycket viktig del av kemin ef-tersom det mesta omkring dig såsom dina kläder, din mat, trä, plast med mera är uppbyggt av kolföreningar.

Behörighetskrav: Allmän kemi, 15 hp, eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 44

matematik

diskret matematik 7,5 hpDen diskreta matematiken är rik på pro-blemställningar med koppling till data-logi och datorteknik. Kursen behandlar diskreta lösningsmetoder och lämpliga modeller för diskreta fenomen och inne-håller bland annat mängdlära, logik, re-lationer, elementär talteori, moduloräk-ning, kombinatorik och grafteori.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8halvfart ht 11, start v. 44

envariabelanalys 7,5 hpKursen behandlar matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för natur-vetenskap och teknik. Kursen behand-lar gränsvärden, kontinuitet, derivator, extremvärden, Taylors formel, primitiva funktioner och integraler samt ordinära differentialekvationer.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8halvfart ht 11, start v. 44halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Flervariabelanalys 7,5 hpKursen behandlar grundläggande fler-dimensionell reell analys, speciellt inom områden som är viktiga för teknik och

naturvetenskap. I kursen ingår formu-lering av fysikaliska problem i matema-tiska termer och lösning av både större problem med tillgång till hjälpmedel och mindre med papper och penna.

Behörighetskrav: Grundkurser i envariabelanalys och linjär algebrahalvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

Flervariabelanalys 7,5 hpKursen tar upp grunderna för matema-tisk analys i flera variabler, definition av elementära funktioner, gränsvärdes-begreppet, partiella derivator, gradient, riktningsderivata och multipelintegraler av elementära funktioner i flera variabler. Tillämpningar genom problemlösning.

Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 12, distans/internet

introduktionskurs i matematik 7,5 hpKursen behandlar bland annat mängd-lära, ekvationer och olikheter, induktion och rekursion, kombinatorik, elementä-ra funktionerna och komplexa tal. Dessa kunskaper och färdigheter är väsentliga för vidare studier inom analys och dis-kret matematik.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8halvfart ht 11, start v. 35halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

linjär algebra 7,5 hpKursen behandlar sådana geometriska problem inom framför allt naturveten-skapliga och tekniska ämnen som kan formuleras med hjälp av linjära ekva tions-system. Bland annat ingår vektorräkning, matriser och determinanter, linjära av-bildningar, egenvärden och egenvektorer.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03

matematik (1–30) 30 hpPå denna kurs kan du skaffa dig grund-läggande kunskaper som är nödvändiga för vidare studier i matematik. Kursen inleds med en introduktion till ämnet som bland annat behandlar mängdlära, ekvationer och olikheter, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa

tal. Kursen fortsätter med geometris-ka problem och linjära ekvationssystem samt matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen avslutas med analys av funktio-ner av flera variabler.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet

matematisk statistik 7,5 hpKursen behandlar grundläggande sanno-likhetslära samt statistiska begrepp och metoder som är nödvändiga inom andra kurser. Kursen behandlar datainsamling, beskrivande statistik, sannolikhetslära, stokastiska variabler, sannolikhetsfördel-ningar, skattning och hypotesprövning.

Behörighetskrav: Linjär algebra och Flervariabelanalyskvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

matlab med tillämpningar 7,5 hpMatlab är ett avancerat matematiskt pro-gram som kan lösa matematiska eller till-lämpade problem. Du får göra uppgifter av skiftande svårighetsgrad med hjälp av Matlab och någon av dess ”toolboxar” och skaffa dig insikt i vilka möjligheter och begränsningar det finns med pro grammet. Undervisningen bedrivs på engelska.

Behörighetskrav: Ma DOmrådesbehörighet 8kvartsfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

transformteori 7,5 hpI kursen används transformmetoder för att lösa matematiska problem. Trans-former används inom många tekniska tillämpningar och är helt nödvändiga matematiska verktyg inom till exempel signalanalys och reglerteknik. Kursen omfattar Taylor- och Fourierserier samt Fourier-, Laplace, och z-transformer.

Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hphalvfart ht 11, start v. 35

miljö

beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp Kursen innehåller en fördjupad inblick i praktiskt miljöarbete både i Sverige och internationellt. Den syftar även till att ge dig insikt i hur man inom olika myn-



digheter och organisationer arbetar med naturvårds- och miljöfrågor. Kursen ges på engelska om internationella studen-ter är antagna.

Behörighetskrav: Miljövetenskap 60 hp alt. Biologi 60 hp eller motsvarande.halvfart vt 12, start v. 03

djurskydd 7,5 hpKursens mål är att ge dig grundläggan-de kunskaper om våra produktions- och sällskapsdjurs anatomi, hälsa, skötsel och miljö. Den behandlar även lagstiftning runt djurhållning och miljö i lantbruket. Du får möjlighet att lära dig hur man planerar och genomför inspektioner med djurskyddslagen som utgångspunkt och att sammanställa resultaten i protokoll. Kursen innehåller studiebesök, övningar och projektarbete. Det tillför viktig prak-tisk och teoretisk kunskap om djurskydd.


djurskydd ii 7,5 hpKursen är en fortsättning av Djurskydd och avser att ge djupare kunskaper om djurens hälsa, miljö och beteende. Du lär dig att rättssäkert utföra tillsyn av verk-samheter där djur hanteras och att väga in etiska aspekter i din bedömning. I kursen tas även upp ämnen som djurtransporter, hantering av exotiska djur, djur för of-fentlig förevisning och försöksdjur.

Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03

djurskydd iii 7,5 hpDu studerar och diskuterar vetenskapliga artiklar som behandlar viktiga områden för djur och djurskydd. Exempel på om-råden är inhysning, betesgång och termo-komfort, historisk utveckling av djur-skyddet och djurskydd i andra länder. Den tar även upp utfodring och ”från jord till bord” samt djursjukvård. Under kursen görs också kopplingar till lagstift-ningen kring djurskydd.

Behörighetskrav: Djurskydd II 7,5 hp eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 12

Forskningsmetodik i tillämpad miljövetenskap 15 hp Kursen handlar om hur miljövetenskap-lig kunskap kan användas och utvecklas för praktiska tillämpningar med inrikt-ning på hållbart nyttjande av vår miljö. Det kan röra frågor inom till exempel

miljöteknik, vattenvård eller landskaps-vård. Kursen syftar till fördjupade kun-skaper och inblick i forskning inom utvalda delar samt övning och färdighet i forskningsmetodik och statistiska me-toder inom miljöområdet. Du tränas i kritisk värdering av forskningsresultat och vetenskapligt arbetssätt och tänkande. Då undervisningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift.

Behörighetskrav: Kandidatexamen inom miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, miljöteknik, naturvetenskap med miljö-inriktning eller minst 90 hp inom miljö-vetenskap eller motsvarandeEn Bhelfart ht 11, start v. 44(undervisningen bedrivs på engelska)

Förnybar energi 7,5 hpKursen handlar om hållbara energisys-tem för ett framtida samhälle. Utifrån fundamentala energiprinciper studeras möjligheterna till energieffektivisering. Du studerar solvärme såväl som solcel-ler, bioenergi, vattenkraft, vindkraft och annan förnybar energiproduktion. Du kommer också få besöka anläggningar där förnybar energi redan används.

Behörighetskrav: Grundläggande behö-righet. Kravet på svensk språkfärdighet är undantaget för studenter som annars uppfyller behörighetskraven genom tidi-gare studier utanför Sverigehalvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

Förvaltning och kommunikation 7,5 hpKursen ger grundläggande kunskaper i förvaltningslagen och delar av grund- och sekretesslag samt hur man arbetar under dessa lagar. Eftersom kursen är in-riktad på praktiskt arbete behandlas även etik och tillsynsarbete för djurskydds-, livsmedels-, miljö- och hälsoinspektörer. Kommunikationsdelen innehåller många övningar där du får träna på olika slags möten med människor under olika för-hållanden.


klimatförändringar 7,5 hpVi kan vänta oss klimatförändringar i form av högre temperaturer, torrare kli-mat, smältande glaciärer, höjning av havs-ytan, naturkatastrofer mm. Användning av fossil energi är en huvudkälla till växt-husgaserna, men även andra aktiviteter

bidrar. Kursen handlar om de konsekven-ser klimatförändringarna ger, samt vilka anpassningar vi står inför.


ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hpKursens mål är att ge grundläggande kun-skaper i miljöledningssystem (MLS) en-ligt ISO 14001 och kvalitetsledningssys-tem enligt ISO 9001 med en orientering kring kopplingar till miljö- och kvalitets-systemanalytiska verktyg. Kursens tyngd-punkt ligger på praktisk färdighet i att utveckla och införa MLS i en organisa-tion.

Behörighetskrav: Studenten ska vara an-tagen till Miljövetarprogrammet eller Miljö- och Hälsoskyddsprogrammet och behörig till andra årskursenhalvfart vt 12, start v. 12

livsmedel, foder och miljö i lantbruket 7,5 hpKursen syftar till att ge dig grundläggan-de kunskaper om livsmedels- och foder-företag i lantbruket, om kraven inom livsmedels- och foderhantering såsom hygien, egenkon troll med mera samt kontrollen därav. Du studerar också vad tvär vill-koren innebär, miljökrav och lagstiftning som styr tvärvillkoren, hur de påverkar stöden och hur de kontrolleras och rap-porteras.

Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 03

livsmedelshygien 7,5 hpSveriges medlemskap i EU har inneburit en ny livsmedelslagstiftning. Den omfat-tar även dricksvatten. Kursen syftar till att ge dig grundläggande insikt i hygien, hantering, hållbarhet samt tillsynsarbete inom livsmedelsområdet. HACCP och egenkontroll är hjälpmedel för företa-gen att kartlägga och minimera riskerna i sin hanteringskedja. Du studerar också vad som orsakar matförgiftningar, prov-tagning och hur du hittar och tolkar den lagstiftning som gäller idag.

Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 44

livsmedelshygien ii 7,5 hpKursen erbjuder fördjupning i bland an-nat mikrobiologi. Den har även fokus på olika livsmedel och patogener som vi för-



knippar med olika livsmedel. Vid fördju-pat arbete med HACCP arbetar du även praktiskt. Kursen tar upp förändringar som sker inom kontrollen av livsmedels-verksamheter. Studiebesök ger inblick i det praktiska arbetet ute i verksamheter. Alla aktiviteter syftar till att få en så sä-ker riskbaserad kontroll och provtagning som möjligt.

Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller liknande samt Livsmedelshygien 7,5 hphalvfart vt 12, start v. 03

miljöekonomi 7,5 hpKursen behandlar miljöproblematiken utifrån ett samhällsekonomiskt perspek-tiv. Du studerar val av ekonomiska styr-medel och dess påverkan på de olika ak-törerna i samhället. Andra viktiga delar är metoder för värdering av miljön och åtgärder i miljöförbättrande syfte.

Behörighetskrav: Ma COmrådesbehörighet 3halvfart ht 11, start v. 44

miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hpTransportsektorn är ett område där an-vänd ning av fossila bränslen ökar. Sam-tidigt finns det starka motiv i samhället att minska användningen av fossil en-ergi. Nya extremt energisnåla bilar och bilar som drivs med förnybara bränslen utvecklas i snabb takt. Försäljningen av miljöbilarna ökar liksom produktionen av förnybara bränslen, ofta baserade på bioenergi. Kursen redovisar utveckling-en och de möjligheter vi har att skapa ett långsiktigt hållbart tranportsystem med minimal kli matpåverkan.


miljökemi: industriella processer 7,5 hpKursens avsikt är att ge dig en inblick i modern industriell verksamhet med in-riktning på miljöarbete. Den innehåller en orientering i teknisk kemi, och ger därmed förutsättningar att förstå struk-turen i kemiska processer som används inom industrin. Kursen kombinerar te-ori och praktik kring industriprocesser för ett miljötänkande samhälle med flera studiebesök. För att förstå processerna in-går dessutom apparatteknik, det vill säga teori för de olika steg som processer är uppbyggda av.

Behörighetskrav: Kemi 30 hp eller All-män kemi 15 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35

miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hpSyftet med en miljökonsekvensbeskriv-ning (MKB) är att identifiera och be-skriva de effekter som ett byggnadsarbe-te eller en verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, vatten och land-skap. Dessutom behandlas hur man ska minska eller undvika skadliga verkning-ar. Kursens mål är att ge dig förmåga till kritisk analys av miljödata och utred-ningar. Utifrån miljölagstiftningen ge-nomförs även ett MKB-projekt praktiskt.

Behörighetskrav: 30 hp miljövetenskap/naturvetenskap eller ett års erfarenhet av miljöarbete på företag eller myndighet eller mot-svarandehalvfart vt 12, start v. 03

miljökunskap i, 15 hpKursen tar upp de viktigaste miljöfrågor-na, människans roll och samhällets styr-medel. Du studerar de stora globala och regionala miljöproblemen som till exem-pel den ökade växthuseffekten, nedbryt-ningen av ozon, försurning och övergöd-ning. Kemi kaliehantering i samhället är ett annat viktigt område där påverkan på människan sätts i fokus. Hur har dessa miljöproblem uppkommit och vad kan samhället göra åt dem?


miljökunskap ii 7,5 hpKursen innehåller fördjupning i miljö-kunskap och syftar till att ge dig förstå-else för vad hållbar utveckling är. Viktiga miljöfrågor behandlas utifrån en helhets-syn samt hur miljöarbete bedrivs på oli-ka nivåer i samhället. Du studerar även beslutsfattande inom EU och FN samt ideella organisationers roll i miljöarbetet. Behörighet: Miljökunskap I, 15 hp eller motsvarandehalvfart, vt12, start v.12

miljövetenskap i, 15 hpKursens mål är att ge dig en miljöhisto-risk översikt och förklara orsakerna till dagens globala och regionala miljöpro-blem samt dess effekter. Ett naturveten-skapligt arbetssätt introduceras vilket innefattar grund läggande statistik, in-

formationssökning, presentationsteknik samt hur man genomför projekt.


tillämpad miljörätt 7,5 hpKursen syftar till att ge dig grundläg-gande kunskaper i miljöbalken och dess praktiska tillämpningar. Särskilt med inriktning mot miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemiska produkter och avfall. Kursen innehåller grupparbe-ten och projektarbete som gör att du får övning i att själv tillämpa miljöbalken för miljöstörande verksamhet.

Behörighetskrav: Ma B, Sh A, Nk B (alt Bi A och Ke A) samt ett års arbets-livserfarenhet alternativt ett års högskolestudierhalvfart ht 11, start v. 44

tillämpad miljövetenskap 15 hp Kursen ger inblick i hur naturvetenskap-ligt kunnande kan tillämpas i samhället inom miljöområdet. Kursen ger insikt i hur tillämpningar inom miljöområ-det bör baseras på vetenskaplig infor-mation. Kursen ger även inblick i forsk-ning inom tillämpad miljövetenskap. Då under visningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift.

Behörighetskrav: Kandidatexamen in om miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, miljöteknik, naturvetenskap med miljö-inriktning eller minst 90 hp inom miljö-vetenskap eller motsvarandeEn Bhelfart ht 11, start v. 35(undervisningen bedrivs på engelska)

våtmarksteknik 7,5 hp Kursen handlar om hur våtmarker kan användas praktiskt för att minska över-gödningsproblem och i landskapsplane-ringssyfte. Den tar även upp anlagda våt-markers design för att fungera optimalt som vattenrenare och hur de bäst främjar den biologiska mångfalden. Då under-visningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift.

Behörighetskrav: 90 hp inom området miljövetenskap/biologi med inriktning mot ekologi eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Ett par dagar före sista ansökningsdag satt Elin och blädd-rade förstrött i Högskolan i Halmstads utbildningskatalog. Då fick hon syn på Psykologiprogrammet och efter det har det inte funnits någon tvekan om vad hon vill göra. – Det kändes som om det var skrivet bara för mig. Det passade som hand i handske med mina intressen och framtidsdrömmar, säger hon. Så det blev en flytt från Karlstad till Halmstad för Elin. Det första som hände under utbildningen var att det hölls en introduktionsdag för hennes klass, med olika typer av teambuildningsövningar för att studenterna skulle lära känna varandra. – Det har nog bidragit till att vi i dag är ett mycket sammansvetsat gäng. Vi är ungefär 25 personer och många har arbetat tidigare i olika branscher. Vi kommer från olika delar av Sverige och det är stor åldersspridning. Det är ett avslappnat klimat i klassen och att vi är så olika ger spännande erfarenhetsutbyten, säger Elin.

”Befäster kunskapen”

Föreläsningar varvas med praktiska tillämpningar av allt de läser. I utvecklingspsykologin får de till exempel intervjua människor i olika åldrar, i arbetspsykologin gör de en analys av en arbetsgrupp på ett företag och i socialpsykolo-gin blir de själva studieobjekt i diverse gruppövningar. Ett moment går ut på att de i grupp får ge sig ut ett dygn i skogen och tillsammans lösa uppgifter som dyker upp. – Kursen var mentalt krävande men samtidigt det roligaste jag har gjort! Det är viktigt att inte bara se och

Friheten, att lära känna nya människor och möjligheten att utvecklas som person. Det är det bästa med att läsa på hög-skola, tycker Elin Dahlström, som läser Psykologiprogrammet.

”Vi är ett sammansvetsat gäng”

läsa, utan att också uppleva saker. Det befäster kunskapen. Det blir också ett sätt att utvecklas och att bli mer medve-ten om sina egna tankar och känslor, säger Elin.

stort eget ansvar

En stor fördel med att vara student är friheten, tycker Elin. Hon har schemalagd tid, med föreläsningar och seminarier, ungefär tio timmar i veckan. Däremellan är det grupparbe-ten och egna studier. – Vi har ett stort eget ansvar och det krävs att man planerar sin tid. Man väljer själv hur man vill lägga upp det – en morgonmänniska kan läsa på morgonen och kvälls-människor kan sitta uppe på kvällen. Elin föredrar själv att plugga på eftermiddagarna med någon kompis. Då kan de ventilera det de läser och ta fikapauser ihop. Vissa dagar tränar eller rider hon på efter-middagen, och då tar hon igen läsandet på kvällen i stället.

skönt efter tentan

Det tuffaste med att studera är den nervositet som ofta kommer i sluttampen på en kurs, tycker Elin. När tentan närmar sig och ovissheten om hur det ska gå kommer smygande. – Jag blir alltid lite matt när jag läser kursmålen före en kurs, och ser allt jag måste lära mig och allt jag måste läsa. Men sedan rullar det bara på och efteråt är det skönt: jag klarade det! Eftersom jag läser något som jag verkligen tycker är roligt är det sällan några problem med motiva- tionen, säger hon.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

SamhällS-, beteendevetenSkap och vård

Elin Dahlström Ålder: 23 år Läser: psykologiprogrammetursprungsort: karlstad



”Jag har utvecklats mycket här”


Ny stad, nya vänner och massor av ny kunskap att ta till sig. När Karin Hallgren började studera var det mesta nytt i tillvaron. Nu är det snart dags för sjuksköterskeexamen.

– Det har gått fort, men oj, vad jag har utvecklats under åren här! Jag har blivit mycket mer självständig, både som person och med mina studier, säger Karin. När Karin sökte till sjuksköterskeprogrammet var Halmstad egentligen hennes andrahandsval. Eftersom Göteborg låg närmare hemorten ville hon helst läsa där, men där fick hon en reservplats och när hon kom in på Högskolan i Halmstad flyttade hon hit i väntan på besked. – Jag trivdes så bra i Halmstad så när jag väl kom in i Göteborg valde jag att stanna kvar här. Jag fick lägenhet direkt, liksom kompisar, och jag gillar att ha så nära till havet, säger hon. Nollningen hade stor betydelse för att Karin kom in så snabbt i studentlivet. Tillsammans med sina blivande kursare fick hon tio minnesvärda dagar, med sandslotts-tävlingar, paddling på flottar över Nissan och roliga kvällar på kårpuben. – Det gjorde att jag kände till stan och hade kompisar i klassen redan innan jag började läsa. I dag ser hon att det kan finnas fördelar med att inte läsa för nära sin hemort. – Att komma helt ny till ett ställe gör att man är mer öppen, bjuder mer på sig själv och tar mer initiativ till att lära känna andra. Om jag hade läst i Göteborg hade jag nog umgåtts mer med mina gamla vänner, säger Karin.

viLL göra nytta

Efter gymnasiet hade Karin först ingen tanke på att läsa till sjuksköterska. Hon ville i stället satsa på ekonomi och marknadsföring, och läste ett tag på ett universitet i Holland. Det var först när hon arbetade extra i receptionen på en vårdcentral som hon fick upp ögonen för sjuksköterskeyrket. – Framför allt känns det givande att arbeta så nära människor och att känna att man gör nytta. Det är ett brett yrke med många områden som man kan inrikta sig på. Jag kan jobba med gamla eller barn, på landsbygden eller i stan, på akuten eller med förebyggande hälsovård.

Mycket praktik

Utbildningen på Högskolan är varierande, tycker Karin. De har föreläsningar, ”case-seminarier”, då de ska lösa

konkreta fall i grupp, och laborationer. De har också praktik i flera omgångar. Redan andra terminen var det dags för den första praktiken. Karin var då på en kirurgav-delning. – Jag hade knappt varit på ett sjukhus och kände mig helt grön. Det var nervöst! Men jag bestämde mig för att ta för mig och inte vara feg. Jag såg till att hålla mig framme och testa saker när jag fick chansen. Det gjorde att jag fick ut mycket av min praktik och det har jag igen nu – nu kan jag utmana mig själv på nya sätt. Karin tycker att det bästa med praktiken, och hela utbildningen, har varit känslan när hon har klarat av utmaningar. Oavsett om det har handlat om att flytta till en ny stad, den första tentan eller det första blodprovet. – Det är så skönt när man väl fixar något man är nervös för. Och kanske får en klapp på axeln. Det är då man växer.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

Karin Hallgren Ålder: 24 år Läser: Sjuksköterskeprogrammetursprungsort: Skärhamn på tjörn i bohuslän


Åsa Ekman Ålder: 31 år utbildning: Sociologi och socialt utvecklingsarbeteJobbar som: demokratiutvecklare på kungsbacka kommun ursprungsort: dals-långed

– Om man brinner för barns rättigheter är det här världens bästa jobb, säger Åsa Ekman som jobbar med frågor om barns rättigheter på Kungsbacka kommun. Åsa bestämde sig för att läsa programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete på Högskolan i Halmstad efter-som det lät intressant med utvecklingsarbetet. – Ju längre tiden gick desto mer insåg jag att jag hade valt rätt, säger hon. Hon intresserade sig för mänskliga rättigheter och gjorde flera arbeten om det. Efterhand blev det mer och mer om barns rättigheter och när hon gjorde sitt avslutande projekt-arbete handlade det också om det.

rädda Barnen

I bland kan hon sakna tiden på Högskolan i Halmstad. – Jag trivdes väldigt bra med att vara student. Även om det är mycket eget ansvar kan man lägga upp sin tid som man vill och läsa det som är intressant, förklarar hon.Fördelen med Högskolan i Halmstad tycker hon är att det är en mindre högskola. – Det gör att man känner sig hemma ganska snabbt. Det blir mer personligt och man får en helt annan närhet till lärare och programansvariga, menar hon. Vid sidan om studier och arbete har Åsa i flera år varit engagerad i Rädda Barnen. I höstas blev hon invald i riksstyrelsen. Hon är också ordförande i Rädda Barnen i Göteborg, där hon numera bor. Utbildningen och engagemanget i Rädda Barnen gjorde henne som klippt och skuren för jobbet som demokratiut-vecklare i Kungsbacka kommun. – Jag jobbar med barnkonventionen i kommunen och ska helt enkelt se till att vi följer den, förklarar hon.

synLiggöra Barnkonventionen

I jobbet ingår utbildning och stöttning av kommunens personal för att de lättare ska kunna arbeta med barnkon-ventionen i det vardagliga arbetet. Men också att synliggöra barnkonventionen för kommuninvånarna så att folk ska veta att den finns. – Då kan det bli väldigt kreativt, säger Åsa som till stor del får bestämma själv vad hon ska göra. Exempelvis var hon troligtvis först i Sverige med att

Åsa Ekman, 31, gick från total ovisshet till total klarhet. När hon skulle välja utbildning visste hon inte vad hon ville bli. I dag tycker hon att hon har världens bästa jobb.

”Världens bästa jobb”

anordna en ”jobbytardag”, då politiker och skolelever fick byta plats med varandra för en dag. – Politikerna lärde sig jättemycket och båda fick för- ståelse för varandras roller, säger hon. Friheten att få hitta på roliga grejer samtidigt som hon får jobba med det som hon brinner för gör att hon stortrivs med sitt arbete. – Det här vill jag jobba med resten av mitt liv. Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat.

TEXT: LINDA LUNDELL



prograMMets innehÅLL

arbetsvetenskapligt program 180 hp

år 1 tvärvetenskaplig introduktion till arbetsvetenskap 60 hp: - Sociologi 15 hp - psykologi 15 hp - pedagogik 7,5 hp - ekonomi 7,5 hp - kvantitativ metod 7,5 hp - kvalitativ metod 7,5 hp år 2 arbetsvetenskap (1–30) 30 hp: - arbetsliv i förändring 7,5 hp - organisationsteori 7,5 hp - arbete, miljö och teknik 7,5 hp

- personalekonomi 7,5 hp arbetsvetenskap (31–60) 30 hp: - arbetsrätt 7,5 hp - ledarskap och grupprocesser 7,5 hp - arbetsmiljö- och förändringsarbete 15 hp år 3 Studier av strategi, organisering och utveckling 30 hp: - Strategi, organisering och utveckling i den privata sektorn 7,5 hp - Strategi, organisering och utveckling i den offentliga sektorn 7,5 hp - verksamhetsförlagda studier 15 hp

arbetsvetenskap (61–90) 30 hp: - centrala arbetsvetenskapliga teorier 15 hp - Undersökning/uppsats 15 hp


Utbildningen vänder sig till dig som är intresserad av hur arbetslivet och arbets-platser fungerar och som vill arbeta med frågor om delaktighet, utveckling och förändring samt med organisation och personal. Det krävs att du har motsva-rande ett års arbetslivserfarenhet när du börjar studera. Programmets huvudområde är arbets-vetenskap, vilket är ett mångvetenskap-ligt ämnesområde där kunskaper från flera ämnen, om arbete, arbetsliv, orga-nisation och utveckling möts. Ett mång-vetenskapligt perspektiv bidrar till att sätta människors arbete i ett helhetsper-spektiv. Centrala områden inom ämnet är hur olika arbeten är organiserade, hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa, hur ledarskap kan utformas samt på vilket sätt lärande i arbetslivet kan stimuleras för att utveckla individer, organisationer och verksamheter. Frågor om kvinnors och mäns livs villkor och ställning på

arbetsmark naden och arbetslivets krav på förnyelse och utveckling är andra viktiga områden. En nyhet på programmet är att termin 5, består av en kurs där det praktiska inslaget är omfattande. Under kursen Stu-dier av strategi, orga nisering och utveck-ling, 30 hp, består en stor del av terminen av fältarbete ute i en privat eller offentlig organisation. Under utbildningen kommer du att skriva flera mindre rapporter och en mer omfattande uppsats. Du kommer att ha kontakt med olika arbetsplatser för att koppla samman teori och praktik, vilket ger dig möjlighet att fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig själv, anställda och organisationen.


studier utomlandsDu kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

arbetsområdenFramtida arbetsuppgifter kan variera. Du kan arbeta med kompetensutvecklings- och utredningsfrågor inom organisatio-ner eller personalfrågor där både arbets-rätt och personalekonomi kan ingå i dina arbetsuppgifter. Du kan arbeta i såväl offentlig som privat sektor eller som kon-sult i till exempel organisations- och ut-vecklingsfrågor.

BehörighetskravMa B, Sh A samt ett års arbetslivserfar-enhet på heltid eller motsvarande tid på deltid.Områdesbehörighet 5.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till magister-nivå i arbetsvetenskap.

Vad gör en arbetsplats bra? Hur påverkas människor i sitt arbete? Vad händer när arbetslivet förändras? På det arbetsvetenskapliga programmet behandlas frågor om organisering av arbete och arbetsliv, personal och utveckling med utgångspunkt i hur individer, organisationer och samhälle påverkar och påverkas av varandra.

Mer informationprogramansvarig Jonas carlsson tel. 035-16 78 91 [email protected] Sektionssekreterare anette andreasson tel. 035-16 72 59 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


Lär DIG HUr MäNNISKOr PÅVErKAS I SITT ArbETE OcH VAD SOM HäNDEr När ArbETSLIVET FÖräNDrAS.

SamhällS-, beteendevetenSkap och vård • program



folkhälsovetenskapligt program 180 hp

år 1 Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp: - begrepp, definitioner, vetenskaplig metod 7,5 hp - Folkhälsa, folkhälsoproblem i ett historiskt perspektiv 7,5 hp - Folkhälsans fördelning nationellt och globalt 7,5 hp - Folkhälsopolitik och folkhälsoarbete 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - politisk teori 7,5 hp - Jämförande politiska system 7,5 hp

- Internationell och transnationell politik 7,5 hp - politik och förvaltning 7,5 hp år 2 hälsans bestämningsfaktorer och strategier för folkhälsoarbete (1–30) 30 hp: - ojämlikhet och hälsa 7,5 hp - livsstil, miljö och hälsa 15 hp - hälsokommunikation 7,5 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp: - vetenskapsteori, kvalitativ och kvantitativ metod 7,5 hp

- epidemiologi för folkhälsovetare 7,5 hp - planering, implementering och utvärdering av folkhälsoarbete med folkhälsoekonomi 15 hp år 3 - valfria kurser om 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp: - Folkhälsovetenskaplig metod 15 hp - vetenskapligt arbete 15 hp


Programmet vänder sig till dig som är in-tresserad av att arbeta med att förbättra hälsan i samhället. Det första året inleds med studier om hur folkhälsan och folkhälsoarbetet ser ut och vad som påverkat den historiska utvecklingen. Under andra ter minen stu-deras statsvetenskap. Det är viktigt att du som folkhälsovetare får kunskap om var beslut fattas och hur man kan planera och genomföra folkhälsoinsatser. Tredje terminen ägnas åt de faktorer som styr hälsan och dess fördelning i be-folkningen samt åt strategier för folk-hälsoarbete. Dessutom ingår hälso kom-munikation som redskap i folkhälso- arbetet. Fjärde terminen ägnas åt för- djupning inom folkhälso vetenskap med epidemiologi och vetenskapliga metoder, samt åt olika teorier och modeller som används för att planera, genomföra och utvär dera ett folkhälsoprojekt. Även etiska och ekonomiska aspekter på folkhälso-arbete studeras. Inför femte terminen kan du välja en kurs efter eget intresse och därigenom ge din utbildning en egen profil. Sista ter-

minen innebär fördjupning i vetenskap-liga metoder och användning av dessa kunskaper i ett avslutande examensarbete. I programmet ingår föreläsningar se-minarier, grupparbeten och själv studier. Det ges tillfällen till samver kan med ar-betslivet genom bland annat gästförelä-sare, studieuppgifter och uppsatsarbete.


studier utomlandsUnder den valfria terminen är det möj-ligt att studera utomlands.

arbetsområdenUtbildningen erbjuder en bred kunskaps-bas med möjligheter att arbeta med hälso-främjande insatser för alla åldrar och på olika arenor, exempelvis förskola, skola, arbetsplatser och bo endemiljö men även förebyggande mot alkohol, droger och andra hälsorisker. Tänkbara arbetsgivare är stat, kommuner, landsting, nationella och internationella organisationer samt privata företag.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till magister-nivå inom folkhälso vetenskap där du erbjuds praktikförlagda studier.Folkhälsovetenskap kan även läsas som fristående kurser.

Hur kan man bevara och förbättra hälsan i en befolkning? Hur påverkar levnadsvillkor och levnadsvanor hälsan?

Mer informationprogramansvarig karoline karlsson tel. 035-16 72 33 [email protected] Sektionssekreterare ann-britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


HUr KAN MAN bEVArA OcH FÖrbäTTrA HäLSAN I EN bEFOLKNING?

program • SamhällS-, beteendevetenSkap och vård



hälsopedagogiskt program 180 hp

år 1 Introduktion till pedagogik 15 hp hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp hälsopedagogiska strategier 15 hp hälsopedagogiska arenor 15 hp år 2 etiskt och kritiskt förhållningssätt på hälso-promotivt arbete 15 hp pedagogiskt ledarskap, förändrings- och utvecklingsarbete 15 hp hälsopedagogiskt projekt och utvärdering 15 hp hälsopedagogik i praktiken 15 hp

år 3 Fri termin, alternativt studier utomlands 30 hp pedagogiska forskningsmetoder I, 15 hp pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp


Första året inleds med en bred introduk-tion till pedagogik där du läser om peda-gogiska teorier som är användbara för att förstå hälsofrämjande arbete. Parallellt läser du om hälsoteorier samt olika fak-torer som har betydelse för människors hälsa, till exempel livsstil och levnads-vanor. Därefter lär du dig om hälsopeda-gogiska strategier utifrån olika teoretiska perspektiv. Exempel på sådana strategier är motiverande samtal, hälsokommuni-kation och empowerment. Sedan läser du om olika hälsopedagogiska arenor där hälsofrämjande arbete kan bedrivas uti-från en helhetssyn på hälsa i livets alla åldrar. Andra året ägnas först åt att kritiskt analysera hälsopedagogiskt arbete; hur skapas olika uppfattningar om hälsa/ohälsa, normalitet/avvikelse, maskulini-teter/femininiteter, inkludering/exklude-ring i vårt samhälle? Därefter läser du pedagogiskt ledarskap samt förändrings- och utvecklingsarbete. Dessa kunskaper kan användas för att stimulera och ut-

veckla individer, grupper och organisa-tioner. Följande termin lär du dig att självständigt planera, genomföra och ut-värdera hälsopedagogiska projekt. Sam-tidigt är du ute på fältet och följer ett hälsofrämjande arbete på en arbetsplats för att få värdefulla erfarenheter av vad det kan innebära att arbeta med hälsope-dagogiska frågor. Sista året inleds med att du själv väljer ämne. Du har platsgaranti på Högskolans alla kurser som du är behörig till. Sista terminen lär du dig om vetenskapsteore-tiska perspektiv och det praktiska arbetet med att samla in, analysera och skriva ett vetenskapligt arbete. Det ingår också att kritiskt granska andras forskningsresul-tat inom hälsopedagogikområdet. Under utbildningen föreläser gästföre-läsare från olika områden inom hälso-pedagogiskt arbete.


studier utomlandsUnder valfria kurser har du möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de plat-ser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

arbetsområdenFramtida arbetsuppgifter för en hälsope-dagog kan variera. Du kan arbeta med hälsofrämjande arbete inom stat, kom-mun, landsting eller företag, antingen som anställd eller som egen företagare. Du kan även arbeta i offentlig eller privat sektor med utvecklings- och förändrings-arbete. Utbildningen förbereder dig sär-skilt för att självständigt planera, genom-föra och utvärdera hälsopedagogiska projekt.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till kurser på avancerad nivå i pedagogik.

Är du intresserad av att arbeta med människors hälsa? Vill du motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet? Här är programmet för dig. Hälsopedagoger arbetar med hälsorelaterade utvecklings- och förändringsarbeten inom olika verksamheter.

Mer informationprogramansvarig lena petersson tel. 035-16 78 62 [email protected]

Sektionssekreterare charlotte andersson tel. 035-16 74 97 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


MOTIVErA OcH STIMULErA MäNNISKOr TILL ETT LIV MED KVALITET.




idrottsvetenskapligt program 180 hp

år 1 Idrottsvetenskap 60 hp: - pedagogik inriktning idrott 15 hp - Folkhälsovetenskap 15 hp - psykologi inriktning idrott 15 hp - anatomi och fysiologi inriktning fysisk träning 15 hp år 2 termin 3 ledarskap och lärande inom det idrotts-vetenskapliga fältet 30 hp: - träningslära 7,5 hp

- Idrottsledarskap för lärande i handling 7,5 hp - Strategier för att motivera människor till en hälsosammare livsstil 7,5 hp - gruppers dynamik och utveckling inom idrotten 7,5 hp termin 4, en av följande kurser väljs: pedagogik inriktning idrott (31–60) 30 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp

år 3 termin 5, en av följande kurser väljs: pedagogik inriktning idrott (61–90) 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp termin 6 valfri kurs om 30 hp alternativt studier utomlands.


Den idrottsvetenskapliga utbildningen har en tvärvetenskaplig profil där hu vud- områdena pedagogik, psykologi och folk-hälsovetenskap integreras. Du kommer att studera fenomen som grupp dynamik, stresshantering samt anatomi och fysio-logi, men också vilken inverkan arbets-miljö och livsstil har på hälsan. Det handlar både om friskvård och elitidrott, men senare i utbildningen specialiserar du dig efter eget intresse. Undervisningen består bland annat av föreläsningar, seminarier och fältarbete. Kurslitteraturen är till stor del inriktad på idrottsområdet. I samband med upp-satsskrivande har du möjlighet att sam-arbeta med idrottsföreningar, -förbund eller med personer som driver friskvårds-projekt utanför Högskolan. De tre första terminerna följer alla pro-gramstudenter samma kurser. Termin 4 väljs fördjupning i ett av de tre huvud-områdena. Det tredje året kan du själv välja innehåll och för djupa eller bredda dig efter önskemål.

Under utbildningens gång finns också möjlighet att välja ytterligare specialise-ring genom en valfri termin. Exempelvis kan du välja att studera utomlands. Vissa föreläsningar ges på engelska.


studier utomlandsVi har utbyte med ett flertal universitet under olika terminer i utbildningen, bland annat Worcester University of Higher Education i Storbritannien och Unitec på Nya Zeeland. Vi samarbetar med utländ-ska universitet kring en internationell magisterutbildning i idrottspsykologi.

arbetsområdenArbetsmarknaden blir så bred som du själv gör den, men exempel på framtida uppgifter kan vara att planera hälsofräm-jande åtgärder, utveckla ledarutbildning-ar, samordna friskvårdssats ningar inom näringslivet, träna och leda elitidrottare

eller att leda träningsverksamhet för funk-tionshindrade. Däremot får du ingen for-mell behörighet som idrottslärare.

BehörighetskravSh A.Områdesbehörighet 5.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till magister-studier i folkhälsovetenskap, psyko logi inriktning idrott eller pedagogik bero-ende på vald inriktning.

Fysisk aktivitet, tävling, ledarskap, mental träning, anatomi och fysiologi – idrott är mer än sport. På det idrottsvetenskapliga programmet lär du dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas.

Mer informationprogramansvarig hansi hinic tel. 035-16 72 69 [email protected] Sektionssekreterare anette andreasson tel. 035-16 72 59 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


DU Lär DIG bÅDE HUr PrESTATION OcH VäLbEFINNANDE KAN HÖjAS.




EN UNIK UTbILDNING MED INrIKTNING PÅ ÖSTASIEN

OcH SyDOSTASIEN.

internationella relationer och nationalekonomi (ire) 180 hp

år 1 International relations 15 hp economics 15 hp asian studies – politics and economics 15 hp International relations 7,5 hp economics 7,5 hp år 2 International relations 7,5 hp economics 7,5 hp International law 7,5 hp

International human rights law 7,5 hp International relations 30 hp eller economics 30 hp år 3 Study abroad, internship/project International relations 30 hp eller economics 30 hp


Förutom programmets huvudområden (kandidatämnen) internationella relatio-ner och nationalekonomi ägnas studierna åt politiska, ekonomiska, juri diska, so-ciala och kulturella förhållanden i Asien. Asienkunskap (15 hp) är integ rerad i un-dervisningen och studier i internationell juridik (15 hp) är obliga toriska eftersom du måste ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna studera eller praktisera i regionen. Under de tre första terminerna stude-rar du internationella relationer och natio-nalekonomi samt en specialkurs inriktad på Asien och två special inriktade kur - ser i juridik. Under termin 3 väljer du om du vill fördjupa dig inom internationella relationer eller nationalekonomi. Under terminerna 4–6 bedrivs fördjupningsstu-dier inom valt ämnesområde. Den femte terminen tillbringar du vid ett utbytes-universitet i Asien eller praktiserar där.

Den sjätte och avslutande terminen ägnas åt ex amensarbetet i något av huvudäm-nena.

examenPolitices kandidatexamen (pol. kand.).

studier utomlandsFemte terminen tillbringar du utomlands på ett av de välrenommerade asiatiska universitet som Högskolan i Halmstad samarbetar med. Högskolan bistår med utbildningsplatser vid utbytesuniversite-ten. Programmet erbjuder också möjlig-heter att genomföra en praktik- eller pro-jekttermin. Valet av lämplig praktik eller projekt ska ha en tydlig anknytning till det östasiatiska och sydostasiatiska om-rådet. Du ansvarar för att ordna praktik-plats med stöd från Högskolan. Flera av kurserna i internationella re-lationer och i ekonomi på Högskolan i

Halmstad kan även komma att läsas till-sammans med utländska studenter. Detta bidrar till att ge utbildningen en interna-tionell prägel även på hemmaplan.

arbetsområdenProgrammet är en utbildning med inter-nationellt perspektiv som förbereder för kvalificerat utrednings- och handlägg-ningsarbete inom offentlig och privat verksamhet, både nationellt och interna-tionellt. Programmet lämpar sig speciellt för dig som vill jobba med internationella frågor i Sverige eller utomlands.

BehörighetskravEn B, Ma C, Sh A.Områdesbehörighet 4.


Detta program, som ges på engelska, erbjuder en unik treårig samhällsve-tenskaplig utbildning med inriktning på Östasien och Sydostasien med stu-dier i huvud områdena internationella relationer och nationalekonomi samt utlandsstudier/praktik. Utbildningen ger kompetens för arbetslivet inom både offentlig och privat verksamhet såväl nationellt som internationellt.

Mer informationprogramansvarig Jonna Johansson tel. 035-16 76 57 [email protected] Sektionssekreterare ann-britt Fritiofson 035-16 74 02 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





ETT PrOGrAM FÖr DIG SOM VILL KOMbINErA GOLF PÅ ELITNIVÅ MED HÖGSKOLE- STUDIEr.

professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp

år 1 rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp psykologi med inriktning idrott – golf 10 hp rörelselära med inriktning golf 10 hp Socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp Fysiologi inriktning golf 10 hp år 2 grunder inom idrottsskador 7,5 hp träningslära I, 7,5 hp kognitionspsykologi inriktning idrott – golf 10 hp Idrottsfysiologi inriktning golf 12,5 hp

år 3 Fördjupningsarbete 7,5 hp valfria kurser 30 hp


Utbildningen vänder sig till dig som spe-lar golf på elitnivå och vill kombinera detta med högskolestudier. Studierna är anpassade för att passa in i tränings- och tävlingsverksamhet såväl med avseende på innehåll som med kursernas tidsmäs-siga planering. För att du ska kunna till-godogöra dig studierna är det nödvän-digt att du håller hög nivå som golfspelare. Vi har valt att lägga motsvarande två års studier över en treårsperiod för att skapa ett flexibelt upplägg och goda möj-ligheter att anpassa studierna efter indi-viduella önskemål. Under de två första åren läser du obligatoriska ämnen i ett idrottsblock. De teoretiska kurserna i idrottsblocket har integrerade idrotts- moment för att tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. Det tredje året läser du valfria kurser från Hög skolans utbud. Då har du platsgaranti på de kur-ser som du är behörig att läsa. Under vår-

terminen år 3 genomför du också ett för-djupningsarbete inom det idrottsveten - skapliga området. Seminarier med golfanknytning, work-shoppar i golfmiljö och ett golfi nriktat fördjupningsarbete bidrar till att befästa utbildningens specifika inriktning. Un-der hela utbildningstiden skapas dessut-om förutsättningar för dig att bedriva träning i närområdet.


studier utomlandsDu kan söka de platser som Högskolan erbjuder alla studenter eller söka kurser på egen hand.

arbetsområdenUtbildningen ger dig goda förutsättning-ar att vara verksam som professionell golfspelare. Golfbranschen är en stor in-

dustri med många spännande arbetsupp-gifter och efter kompletterande studier kan du även arbeta med andra områden inom branschen.

BehörighetskravNk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B. Sär-skilda behörighetskrav gällande idrottslig färdighet.Områdesbehörighet 16.

övrigtStartar ht 11, studietakt 67 procent.

På programmet skapar vi möjligheter för idrottslig utveckling samtidigt som vi bedriver en akademisk utbildning som leder till högskoleexamen. Det är ett bra alternativ för dig som satsar på en professionell karriär som idrottare.

Mer informationrasmus tornberg tel. 035-16 73 17 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





psykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hp

år 1 psykologiska grundbegrepp i ett utveck-lingsperspektiv med tillämpning i arbete och idrott 30 hp kognitionspsykologi - inriktning idrott 7,5 hp * kognitionspsykologi - inriktning arbete 7,5 hp ** emotionspsykologi 7,5 hp personlighetspsykologi 7,5 hp Idrottspsykologi, med inriktning mot prestation 7,5 hp * arbetspsykologi, personbedömning och rekrytering 7,5 hp **

år 2 Socialpsykologi 7,5 hp hälsopsykologi 7,5 hp tillämpad idrottspsykologi I, idrott, fysisk aktivitet och hälsa 15 hp * tillämpad arbetspsykologi I, arbete och hälsa 15 hp ** valfri kurs om 30 hp alternativt utlandsstudier 30 hp

år 3 psykologi (61–90) 30 hp

coachning och ledarskap 15 hp tillämpad idrottspsykologi II 15 hp * tillämpad arbetspsykologi II 15 hp ** * läses av dem som har valt idrotts psykologi som område. ** läses av dem som har valt arbets psykologi som område.


Programmet har två valbara inriktningar, arbete respektive idrott. Båda inriktning-arna har en gemensam bas i grundläggan-de psykologisk teoribildning. Den gemen-samma basen utgör en synergi mellan inriktningarna, vilket gör det möjligt att kunna verka i flera olika sammanhang. Modern arbets- och idrottspsykologisk forskning ligger till grund för teman som exempelvis ledarskapsutveckling, motions-beteenden, coachning och stresshante-ring. I programmet betonas människans resurser, möjligheter och styrkor. Efter den första terminens gemensamma bas-utbildning väljer du inriktning på arbete eller idrott. Vidare kommer du att fördjupa dig i till-lämpad arbets- och idrottspsykologi med fokus på exempelvis prestationsutveck-ling, teamutveckling, psykosocialt arbets-miljöarbete, rekrytering och träningsmo-deller för motivation. Studierna avslutas

med ett tillämpat arbete inom arbetslivet eller idrotts- och motionsinriktade verk-samheter.


studier utomlandsUnder termin 4 finns möjlighet att läsa utomlands. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och ad-ministrerar även MFS-stipendier för den som vill utföra en fältstudie i ett u-land.

arbetsområdenDen arbetspsykologiska inriktningen ger förutsättningar att arbeta med frågor som grupputveckling, ledarskap, rekrytering, arbetsmiljö och hälsa inom en personal-funktion eller som psykologisk rådgivare.

Den idrottspsykologiska inriktningen ger förutsättningar att arbeta med fysisk aktivitet och motion, idrottspsykologisk rådgivning, och som ledare och konsulent inom idrottsrörelsens föreningar och för-bund. Examen från programmet ger ej behö-righet att arbeta som legitimerad psykolog eller arbetsuppgifter som kräver klinisk utbildning.



Vill du arbeta med människor ur ett psykologiskt perspektiv? Är du intres-serad av hälsa och prestation inom arbetslivet eller idrotts- och motions-inriktade verksamheter? I den här utbildningen kommer du att studera områden som självförtroende, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap.

Mer informationprogramansvarig andreas bencker tel. 035-16 72 99 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]


är DU INTrESSErAD AV HäLSA OcH PrESTATION

INOM ArbETSLIVET ELLEr IDrOTTEN?




HäLSOFräMjANDE OcH FÖrEbyGGANDE ArbETE är EN STOr DEL AV SjUKSKÖTErSKANS ArbETSUPPGIFTEr.

sjuksköterskeprogrammet 180 hp

år 1 omvårdnad human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap vFU år 2 omvårdnad human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap vFU

år 3 omvårdnad vFU valbar kurs inom omvårdnad där en av följande kurser väljs: omvårdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp omvårdnad med inriktning mot palliativ vård 7,5 hp omvårdnad med inriktning mot smärta och smärtbehandling 7,5 hp

Omvårdnad är utbildningens huvud-ämne. För att kunna bedriva professio-nell omvårdnad krävs goda kunskaper i såväl huvudämnet som i human bio-medicin och samhälls- och beteende-vetenskapliga ämnen. Ämnet omvårdnad omfattar 90 hp och inne håller ett exa-mensarbete på 15 hp. Verksamhetsför-lagd utbildning (VFU) omfattar 45 hp, human biomedicin omfattar 30 hp och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen 15 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt metod-övningar. Under andra och tredje året ge-nomförs simuleringsövningar. Under sista terminen genomförs Nationell klinisk slut examination för sjuksköterskeexamen. För att möjliggöra en kontinuerlig inte-grering mellan teoretiska och verksam-hetsförlagda studier har du tillgång till verksamhetsförlagda studieplatser inom sjuksköterskans olika verksamhetsområ-den i Hallands län.

Handledning ges av legitimerade sjuk-sköterskor på den verksamhetsförlagda studieplatsen och till varje studieplats finns lärare tillgängliga. VFU förläggs inom hela Hallands län.

examenSjuksköterskeexamen. Legitimation ut-färdas av Socialstyrelsen. Utbildningen uppfyller även kraven för kandidatexa-men med huvudområde omvårdnad.

studier utomlandsDu har möjlighet till såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier utomlands inom något ämnesområde som är repre-senterat i programmet.

arbetsområdenSom legitimerad sjuksköterska kan du ar-beta inom allmän hälso- och sjukvård. Efter ytterligare utbildning kan du ar-beta inom specialistområden.

BehörighetskravNk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B, Sh A.Områdesbehörighet 16.

övrigtStartar ht 11, helfart.Startar vt 12, helfartProgrammet ges både i Halmstad och Varberg. För studerande i Halmstad kan vissa före-läsningar förläggas i Varberg. För stude-rande i Varberg kan vissa föreläsningar/ tentamina förläggas i Halmstad.

Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska du som sjuksköterska ansvara för och deltaga i omvårdnadsarbetet. Du handleder och undervisar patienter, anhöriga, studenter och personal samt initierar och genomför forsknings- och utvecklingsarbeten. Hälsofrämjande och förebyggande arbete utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Mer informationprogramansvarig margareta brandorf tel. 035-16 74 15/16 72 21 [email protected] Sektionssekreterare barbara meixner tel. 035-16 75 72 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng

Sjuksköterskan har ett omfattande arbetsfält inom hälso- och sjukvård. För allt fler arbetsområden krävs specialistsjuksköterskeutbildning. Denna utbildning ligger på avancerad nivå och leder till enyrkesexamen, en specialistsjuksköterskeexamen.

du som har kandidatexamen i vårdvetenskap eller omvårdnad kan inom ramen för alla specialist- sjuksköterskeutbildningar skriva en projektplan till ett självständigt arbete (examensarbete) om du har för avsikt att fortsätta dina studier och ta en magisterexamen. efter avslutad specialistsjuk- sköterskeutbildning har du sedan möjlighet att söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp i omvårdnad på avancerad nivå. om du har 60 hp i vårdvetenskap eller omvårdnad har du möjlighet att efter avslutad specialist- sjuksköterskeutbildning söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp inom omvårdnad (61–90) på grundnivå och där genomföra ditt självständiga arbete (examensarbete) för kandidatexamen.

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar vt 2012specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård 60 hpUtbildningen leder till specialisering inom ambulanssjukvård. Utbildningen ger för-djupade kunskaper inom såväl omvård-nad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professio nellt bemötande i samband med omhänderta-gande inom ambulans samt för vård in-satser vid akuta situationer utanför sjuk - huset och i samband med katastrof - situationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen består av kurserna Akut-medicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Omvårdnad inom ambulanssjukvård I, 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom am-bulanssjukvård 15 hp, Omvårdnad inom ambulanssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.

Behörighetskrav: Legitimation som sjuk-sköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med in-riktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dess-utom krävs, för båda studiegångarna, sex månaders yrkeserfarenhet som legitime-rad sjuksköterska.

helfart vt 12, fortsätter ht 12Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg)

specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård 60 hpUtbildningen leder till specialisering inom anestesisjukvård. Utbildningen ger för-djupade kunskaper inom såväl omvård-nad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt om-händertagande före, under och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i sam-band med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen består av kurserna Akut-medicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Peri-operativ omvårdnad 7,5 hp, Anestesiologi 15 hp, Omvårdnad inom anestesisjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.



specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård 60 hpUtbildningen leder till specialisering inom intensivvård. Utbildningen ger för-djupade kunskaper inom såväl omvård-nad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt om-händertagande i samband med intensiv-vård, före och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utan-för sjukhuset och i samband med kata-strofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen består av kurserna Akut-medicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Omvårdnad inom intensivvård 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom intensivvård 15 hp, Omvårdnad inom intensivvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.



SamhällS-, beteendevetenSkap och vård • påbyggnad


specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård 60 hpUtbildningen leder till specialisering in om operationssjukvård. Utbildningen ger för-djupade kunskaper inom såväl omvård-nad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt om-händertagande i samband med ett opera-tivt ingrepp. Det handlar också om vård-insatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen består av kurserna Akut-medicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Peri-operativ omvårdnad 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom operationssjukvård 15 hp, Omvårdnad inom operationssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.

Behörighetskrav: Legitimation som sjuk-sköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med in-riktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dess-utom krävs, för båda studiegångarna, sex månaders yrkeserfarenhet som legitime-rad sjuksköterska. helfart vt 12, fortsätter ht 12Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg)

Mer informationprogramansvarig för specialist- sjuksköterskeutbildningarnamargareta brandorf tel. 035-16 74 15 eller 035-16 72 [email protected]

Institutionssekreterareann-britt Fritiofsontel. 035-16 74 [email protected]

I mån av plats har du möjlighet att söka enstaka kurser som ingår i pågående specialistsjuksköterske-utbildningar.För mer information om vilka kurser som är aktuella, se högskolans webbplats www.hh.se/specsjk

påbyggnad • SamhällS-, beteendevetenSkap och vård



DU Lär DIG ATT FÖrSTÅ HUr SOcIALA SAMSPEL UPPSTÅr OcH FÖräNDrAS.

socialpsykologiskt program 180 hp

år 1 Socialpsykologi (1–30) 30 hp Socialpsykologi (31–60) 30 hp år 2 valfri kurs (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 15 hp psykologi (31–60) 15 hp år 3 Socialpsykologi (61–90) 30 hp projekttermin (1–30) 30 hp


På det socialpsykologiska programmet får studenterna lära sig att undersöka, be-lysa och förstå sociala samspel i grupper, gemenskaper och organisationer samt andra former av relationer. Programmet syftar till att ge ingående kunskaper om sociala relationer och hur dessa kan förstås på olika nivåer och ge-nom olika perspektiv. I huvudämnet socialpsykologi studeras teman som socialisation, identitet, atti-tyder, könsrelationer, roller, menings - ska pande, kreativitet, emotioner, grup-per, kommunikation samt olika forskningsmetoder. Vidare studeras sociologi, psyko analytisk teori och organisations-psykologi. Utbildningen är en teoretisk utbild-ning men studenterna förvärvar även en viss praktisk färdighet genom tillämpade moment, exempelvis samtalsmetodik och arbete med grupper.

Under en termin arbetar studenterna med att undersöka relationella förhållan-den i en organisation. Den kursen inleds med studier i organisationsteori, grupp-dynamik, samtalsmetodik med mera. Under utbildningen föreläser även gäst-föreläsare såsom psykologer, konstnärer och organisationskonsulter.


studier utomlandsProgrammet innehåller en valfri termin där du har möjlighet att studera utom-lands, med vissa undantag när det gäller länder. Du kan söka de platser som skolan er-bjuder eller ordna utlandsstudier på egen hand.

arbetsområdenExamen från det socialpsykologiska pro-grammet innebär en god grundutbild-ning för arbete inom företag, organisa-tioner och verksamheter som efterfrågar en bred beteendevetenskaplig kompetens med fördjupade kunskaper inom ämnet socialpsykologi. Det kan vara arbete inom sociala områden, inom utbildning och arbete med grupputveckling. Utbild-ningen förbe reder dig särskilt för att på självständig basis arbeta i projektform gentemot olika organisationer.



Vi människor ingår en rad relationer till varandra – på arbetet, i privatlivet och i mer eller mindre organiserade sammanhang av olika slag. Att förstå varför relationer ser ut som de gör är inte alltid så enkelt, särskilt inte i vårt moderna samhälle där en mångfald sociala relationer berör och påverkar oss i vardagslivet. Socialpsykologi är ett ämne som undersöker hur sociala samspel av skiftande slag uppstår och förändras.

Mer informationprogramansvarig henrik Stenberg tel. 035-16 74 42 [email protected] Sektionssekreterare barbara meixner tel. 035-16 75 72 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





är DU INTrESSErAD AV LEDNINGS- OcH UTVEcKLINGSFrÅGOr INOM DET SOcIALA OMrÅDET?

socialt arbete – ledning och organisering 180 hp

år 1 Socialt arbete (1–30) 30 hp: - kunskapsfält och verksamhet 7,5 hp - äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp - Funktionshindrades livsvillkor och väl- befinnande 7,5 hp - Fältstudier 7,5 hp ledning och organisering av humanservice- organisationer 15 hp välfärdssektorns organisering och utveckling 7,5 hp Fältstudier 7,5 hp

år 2 Socialt arbete (31–60) 30 hp: - Juridik, inriktning offentlig rätt 7,5 hp - välfärd och mångfald 7,5 hp - empowerment och social mobilisering 7,5 hp - projektarbete 7,5 hp ekonomistyrning inom välfärds- sektorn 7,5 hp Starta, driva och förvalta sociala verksamheter 7,5 hp ledarskap – kommunikativa perspektiv 7,5 hp att undersöka, analysera och beskriva social verksamhet 7,5 hp

år 3 valfria kurser 30 hp Socialt arbete (61–90) 30 hp: - vetenskaplig teori och metod 7,5 hp - Självständigt arbete 15 hp - verksamhetsförlagd validering av självständigt arbete 7,5 hp


I välfärdssektorn är frågor om ledning, samordning och utveckling framträdan-de, samtidigt som människors förvänt-ningar på delaktighet är stora. Viktiga utgångspunkter i detta pro-gram är därför beredskap att självstän-digt och i samverkan med brukare och andra intressenter leda och utveckla verk-samheter. De två stora delarna i utbildningen är socialt arbete (huvudområde) och ledar-skap (specialisering). Delarna studeras både på samhällsnivå, bland annat hur välfärdssystemet är uppbyggt och organi-serat, och på grupp- och individnivå där människors livsvillkor fokuseras. Du kan ge din utbildning en egen profil genom valfria kurser inom pro grammets ram. Möjlighet finns att läsa kurser vid andra lärosäten och tillgodoräkna sig dem. Ett viktigt inslag i programmet är den verksamhetsförlagda delen, till exempel fältstudier och projektarbeten. Dessa kan

delvis förläggas utomlands. Verksamhets-förlagd utbildning ger dig möjlighet att praktiskt studera olika sociala verksam-heter, exempelvis brukarorienterade, hur dessa drivs och utvecklas i samverkan med intressenter. I programmet medverkar olika bru-kar grupper och yrkesverksamma, till ex-empel som handledare under fältstudier och som föreläsare.


studier utomlandsProgrammet har utbyte med University of Leeds inom handikappvetenskap. Ut-byte inom socialt arbete planeras och kommer att erbjudas under utbildningen. Du kan söka de platser inom utbytes-programmet Erasmus som Högskolan er-bjuder alla studenter, eller ordna något på egen hand.

arbetsområdenEfter genomförd utbildning förväntas du kunna arbeta med lednings- och utveck-lingsfrågor inom välfärdssektorn, både inom det offentliga systemet och inom privata, kooperativa, ideella och andra brukarstyrda organisationer. Det kan till exempel handla om äldre- och handikapp-omsorg, ledning inom personlig assistans och inom missbruksvård, utvecklings-uppdrag och om socialt företagande i vid bemärkelse.


övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger bland annat behörighet till Magisterprogram i handikappveten-skap och Masterprogram i hälsa och livs-stil.

Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området? Detta är ett nytt spännande program som ger dig en grund för att planera, leda, organisera och utveckla verksamheter och tjänster, såväl offentliga, privata som ideella. Huvudinriktningen är på äldre- och handikappomsorg.

Mer informationprogramansvarig Sara högdin tel. 035-167182 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





EN GrUND FÖr DITT FrAMTIDA ArbETE SOM bETEENDEVETArE OcH

UTVEcKLINGSSOcIOLOG.

sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp

år 1 Sociologi (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 30 hp år 2 välfärdssystemet – samhällelig stabilitet och förändring 30 hp Socialt utvecklingsarbete 30 hp år 3 valfria kurser 30 hp Sociologi (61–90) 30 hp


En sociolog kan studera till exempel ung-domskultur, familjeliv eller samhällskon-flikter, allt som handlar om mänskliga relationer och samhällsfenomen oavsett om det sker här eller i en annan del av världen. Huvudområdet sociologi proble-matiserar bland annat identitet, delta-gande, gemenskap, marginalisering och makt. Praktiska moment finns inlagda i undervisningen. Det är uppgifter som för dig ut i olika verksamheter, till exempel intervjuer med personal inom affärsföre-tag, socialtjänst och kriminalvård, då frågor kopplade till kön, etnicitet och klass ofta blir centrala. År två läser du kurser som stärker din kunskap om välfärdssystemet och hur samhällsutvecklingen påverkar detta. Du får genuina och kreativa verktyg för ar-bete med framtida utvecklings- och ut-värderingsuppgifter. Du utför också ett projektarbete där du arbetar i ”skarpt läge” med en extern uppdragsgivare. Sista året inleds med en termin där du själv väljer ämne och har platsgaranti

på de kurser inom Högskolans utbud som du är behörig till. Många väljer att läsa ämnen som pedagogik, statsveten-skap, hälso vetenskap eller genus och et-nicitet, men även internationella relatio-ner, företagsekonomi, juridik eller arbets vetenskapliga kurser är bra komple-ment. Sista terminens examensarbete kan bygga vidare på projektarbetet, men du har även möjlighet att till exempel med inspiration från ditt valfria ämne hitta ett nytt forskningsområde.


studier utomlandsTermin 4, 5 eller 6 kan du helt eller del-vis läsa utomlands. Detta ordnar du själv i samråd med lärarna. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFS- stipendier för den som vill genomföra en fältstudie i ett u-land.

arbetsområdenFramtida arbetsuppgifter för beteende-vetare och utvecklingssociologer finns inom det privata näringslivet och inom offentlig förvaltning samt frivilligorgani-sationer, det vill säga inom alla delar av arbetslivet. Du kan till exempel leda eller utvärdera projekt som är relaterade till frågor kring idrott, familj, utbildning, missbruk, hälsa, personalutveckling eller genus och mångfald. Du kan också ar-beta som handläggare på kommunen, Försäkringskassan eller andra uppdrags-givare inom välfärdssektorn.



Du som har ett starkt engagemang för samhällsfrågor och människor får i detta program en vetenskaplig grund för ditt framtida arbete som beteen-devetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet.

Mer informationprogramansvarig Jette trolle-Schultz Jensen tel. 035-16 75 66 [email protected] Sektionssekreterare anette andreasson tel. 035-16 72 59 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]





FrÅGOr OM MAKT OcH DEMOKrATI STÅr

I cENTrUM.

statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp

år 1 Introduktion i samhällsvetenskap och kommunikation 30 hp: - den moderna samhällsvetenskapens framväxt 7,5 hp - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik 7,5 hp - kommunikation i teori och praktik 7,5 hp - kommunikation och lärande 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - politisk teori 7,5 hp - Jämförande politiska system 7,5 hp - Internationell och transnationell politik 7,5 hp - politik och förvaltning 7,5 hp

år 2 valfri kurs om 30 hp Statsvetenskap (31–60) 30 hp: - politisk filosofi 7,5 hp - Introduktion till statsvetenskaplig metod 7,5 hp - komparativ analys 7,5 hp - Uppsats 7,5 hp år 3 politisk kommunikation 30 hp: - kommunikation i organisationer 15 hp - kommunikation i den offentliga sfären 15 hp

Statsvetenskap (61–90) 30 hp: - att studera politik vetenskapligt 7,5 hp - politisk kultur 7,5 hp - Uppsats 15 hp


Under den första terminen får du en in-troduktion i idéer om samhället liksom teoretiska och praktiska grunder i kom-munikation. I grund- och fortsättnings-kurserna i statsvetenskap sätter du dig in i hur Sverige och andra länder styrs, samt hur det internationella politiska systemet ser ut. Du stiftar bekantskap med idéer om politik och läser klassiker som Platon och Marx men följer även med i aktuel-la debatter. Du får kunskaper i metoder som hjälper dig att självständigt genom-föra undersökningar kring olika stats-vetenskapliga problem. Under termin 3 väljer du själv en kurs efter eget intresse. Du har platsgaranti på alla kurser som du är behörig till. Ut-landsstudier är också möjliga under den-na termin (se nedan). I kursen Politisk kommunikation un-der den femte terminen fördjupar du dig i samspelet mellan medborgare, poli tiker, makthavare och massmedier. Du under-söker organisationen och informations-

arbetet på en arbetsplats och analyserar nyhetsförmedlingens roll när opinioner skapas. Programmet avslutas med en för djup -ningskurs i statsvetenskap där du skriver en längre uppsats inom ett område som du själv väljer. Du kan efter avslutad utbildning söka Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp, där en av terminerna kan för läggas till en praktikplats.


studier utomlandsVåra utbytesavtal ger möjlighet till stu-dier på många universitet i världen. Stipendier för fältstudier i utvecklings-länder kan också sökas.

arbetsområdenStatsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, samordnare, ana-

lytiker eller kommunikatörer inom stat-lig förvaltning såsom departement och myndigheter, i kommuner och landsting, på företag eller i politiska partier och in-tresseorganisationer. Statsvetare med goda språkkunskaper återfinns inom EU och andra internatio-nella organ. Utbildningen är även en bra grund om du vill läsa vidare till journa-list eller forska inom statsvetenskap.

BehörighetskravHi A, Sh A.Områdesbehörighet 1.

övrigtStartar ht 11, helfart.Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

I programmet studerar du politik i alla dess former. Frågor om makt och demokrati i såväl världspolitiken som i lokalsamhället står i centrum. Du får också inblick i hur politisk kommunikation såsom opinionsbildning, lobbying och förhandlingar fungerar.

Mer informationprogramansvarig nicklas håkansson tel. 035-16 73 84 [email protected] Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 [email protected]




Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hpDetta ettåriga program är en fortsättning på grundutbildningen för dig som vill vidareutveckla din arbetsvetenskapliga kompetens och förbättra dina karriärmöj-ligheter. På programmet kommer du i kontakt med aktiva forskare inom det arbets-vetenskapliga fältet vid fyra lärosäten (Halmstad, Göteborg, Borås och Karlstad). Kurserna behandlar arbetslivsfrågor ur ett både nationellt och internationellt perspektiv och ges som föreläsningar och seminarier via webben samt endags- och tvådagarsträffar om cirka 12 till 15 tillfällen.


Mer informationInnehåll, examen, behörighet etc.www.hh.se/utbildning

Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hpMagisterprogrammet i handikappvetenskap kan studeras som påbyggnad på grund-utbildning eller som vidareutbildning för yrkesverksamma. Syftet är att ge både bredd och fördjupning inom det mångvetenskapliga handikappområdet. Program-met innehåller bland annat teoretiska perspektiv, aktuell forskning, funktions-hindrades egna perspektiv, internationella jämförelser, organisations- och metod-frågor samt analyser av faktorer i samhället och i individens närhet, vilka orsakar och vidmakthåller handikapp. Examensarbetet ger stora möjligheter att fördjupa sig i det egna intresse området.

övrigtStartar ht 11, halvfart.distans/campus


Magisterprogram i sociologi 60 hpMagisterprogrammet i sociologi riktar sig till dig som vill gå vidare med sociologi-studier på avancerad nivå. Programmet ger dig en fördjupning i sociologins grund-problematiker och metoder. Programmet består av en gemensam första termin med teoretiskt fördjupande delkurser kring samhälle, organisationer, organisering och social interaktion. Du har möjlighet att sätta en egen prägel på din utbildning, bland annat genom en valbar kurs i genusvetenskap, kriminologi eller socialpsykologi.

övrigtStartar ht 11, helfart.ytterligare information får du genom programansvarig.


Magisterprogram i statsvetenskap 60 hpProgrammet är ettårigt och inleds med Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp eller kursen Utredningsarbete/praktik, inom vilken du genomför en kvalifi-cerad utredning i samarbete med en uppdragsgivare. Andra terminen ges kursen Statsvetenskap 30 hp (avancerad nivå) som avslutas med ett uppsatsarbete. Program-met ger dig fördjupade ämneskunskaper och ökad förmåga till kvali ficerad stats-vetenskaplig analys. Studierna förbereder för forskning men ger genom sin koppling till arbetslivet en god grund för kommande yrkesverksamhet.Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.



SamhällS-, beteendevetenSkap och vård • påbyggnad


Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hpDetta program vänder sig till dig som vill bygga på din kandidat- eller magister-examen i omvårdnad med fördjupade kunskaper om hälsa och livsstil. Utbildningen ligger helt i linje med den uppmärksamhet som idag riktas på livsstils-, miljö- och hälsofrågor generellt i samhället och ger därför en god grund för karriärmöjligheter inom området. Under utbildningen kommer du i kontakt med Högskolans forsk-ning eftersom undervisningen bedrivs av aktiva forskare. Möjligheter finns att bedriva en del av studierna utomlands.

övrigtStartar ht 11, halvfart.distans/campus Introduktion och examination campusförlagd.



påbyggnad • SamhällS-, beteendevetenSkap och vård

SamhällS-, beteendevetenSkap och vård • kurSer


arbetsvetenskap

arbetsvetenskap – förändringsarbete 7,5 hpKursen ger kunskaper i att förstå förut-sättningar och drivkrafter till förändring-ar i arbetslivet och vilka utvecklingsstra-tegier som passar olika förutsättningar. Hur en organisation kan ta tillvara perso-nalens kompetens, utveckla delaktighet och förebygga motstånd tas också upp. Detta kopplas till forskning om hur che-fer och ledare kan driva förändringspro-cesser med olika strategier och ledarstil, och vad det innebär i praktiken. Kursen ger kunskaper om att analysera arbets-situationer, identifiera utvecklingsbehov och möjligheter samt att organisera och leda förändringsarbete.


arbetsvetenskap – jämställdhet och mångfald i arbetslivet 15 hpI kursen studeras arbetslivet utifrån dels ett jämställdhetsperspektiv, dels ett mång-faldsperspektiv. Den ger inblick i teorier om hur kön, social position och kultu-rell bakgrund relateras till arbetsliv och arbetsmarknad. Inom kursen genomförs ett fältarbete med koppling till praktisk jämställdhet i arbetslivet.


Folkhälsovetenskap

folkhälsovetenskap (1–30) 30 hpI kursen behandlas grundläggande folk-hälsovetenskap. Hälsa och folkhälsa be-lyses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Olika begrepp, definitioner och veten-skapliga teorier och metoder introdu ce-ras. Hur folkhälsan har utvecklats över tid och vad som har påverkat utveckling-en diskuteras också. Vidare belyses bety-delsen av lagstiftning i syfte att påverka samhällsutvecklingen på ett hälso främ-jande sätt. Även etiska aspekter i rela tion till folkhälsoarbete kommer att diskute-ras i strävan efter minskad ojämlikhet i hälsa.


folkhälsovetenskap (31–60) 30 hpKursen inleds med en fördjupning av veten skaplig metod med inriktning på

folkhälsoarbete och omfattar vetenskaps-teori, forskningsmetod och epidemiologi. Vidare ingår en beskrivning av strategier för att planera, genomföra och utvärde-ra ett folkhälsoprojekt. Även etiska och ekonomiska aspekter kommer att belysas. I kursen ges studenten tillfälle att om-sätta sina kunskaper praktiskt genom att utforma en design för folkhälsoarbete.

Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hphelfart vt 12, start v. 03

folkhälsovetenskap (61–90) 30 hpI kursen ingår fördjupning i olika epide-miologiska, statistiska och kvalitativa forsk ningsmetoder inom folkhälsoområ-det, samt att kunna utvärdera och kri-tiskt granska tillämpningen av dessa. Ett uppsatsarbete om 15 hp ingår. Detta ar-bete kan utföras inom valfritt område inom folkhälsovetenskap.

Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–60) 60 hphelfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

folkhälsovetenskap 30 hp I kursen ges ämnesteoretisk fördjupning med inriktning på strategier för hälso-främjande arbete och utvärdering av dessa ur jämlikhets- respektive miljöperspek-tiv. I kursen ingår också en fördjupning av vetenskapsteori och forskningsmeto-der som används inom folkhälsoveten-skap. Kursen avslutas med ett uppsatsar-bete om 15 hp inom valfritt område med relevans för det folkhälsovetenskapliga fältet. Möjlighet ges att göra ett uppsats-arbete om 30 hp.

Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–90) 90 hphelfart vt 12, start v. 03

kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hpI kursen behandlas grunderna inom folk-hälsoarbete. I fokus står frågor kring kost/kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa samt sambandet mellan dessa. I kursen belyses även närings- och arbetsfysiologi, hälsofrämjande effekter av fysisk aktivi-tet samt hur folkhälsoarbete kan genom-föras.


genus- och etnicitetsfrågor

genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hpKursen är en introduktion till studier om genus och etnicitet med temaområden som jämställdhetens historiska utveck-ling, den moderna familjen och föräldra-skap, sexualitet, arbetsliv, politik samt den kulturella bakgrundens betydelse i olika sammanhang. På kursen introdu-ceras olika forskningsmetoder bl.a. stati-stik och textanalys. Hur media påverkar uppfattningar om manligt och kvinn-ligt, kroppsideal, hälsa och våld blir relevanta frågor som behandlas på kur-sen. Kunskaper om genus- och etnicitets-problematik efterfrågas allt mer i dagens arbetsliv.


handikappfrågor

aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp Kursens syfte är att ge en översikt över aktuell nationell och internationell han-dikappforskning samt att jämföra olika discipliners sätt att teoretiskt betrakta och praktiskt bedriva handikapprela-terad forskning.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämnehalvfart ht 11, start v. 45, distans/campus

aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp Kursens syfte är att studenten ska till-ägna sig kunskap om aktuella teoretiska strömningar inom specialpedagogiken. Kursens mål är att studenten ska få öka-de insikter i specialpedagogiska teorier och deras praktiska tillämpning både ur ett internationellt och ur ett nordiskt perspektiv.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämnehalvfart vt 12, start v. 13, distans/campus

att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hpKursen ger en teoretisk grund för arbete med funktionshindrade barn och ungdo-mar inom barnomsorg, skola, handikapp-omsorg, habilitering samt verksamheter

kurSer • SamhällS-, beteendevetenSkap och vård


inom fritidssektorn. Samhällets bemö-tande, lagstiftning och ideologi inom handi kappområdet behandlas liksom barns och ungdomars normala sociala och psykologiska utveckling och olika former av avvikande utvecklingsmön-ster. Orsaker och konsekvenser av vanligt förekommande funktionshinder bland barn belyses liksom olika behandlings-metoder och arbetssätt med inriktning på funktionshindrade barn och ungdomar.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus

att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hpKursen ger en grundläggande teoretisk bas för arbete med vuxna funktionshin-drade inom offentlig och privat handi-kappomsorg, rehabilitering samt fritids-verksamhet. Individens utveckling liksom vanligt förekommande funktionshinders orsaker, innebörder och konsekvenser be-lyses. Metoder och arbetssätt i arbete med olika grupper av vuxna funktionshindra-de presenteras och analyseras. Samhäl-lets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handikappområdet studeras liksom frågor om attityder, etik, genus och etni-citet i relation till funktionshinder.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus

funktionshinder med fokus på språk och kommunikation 7,5 hpKursen ger en översikt över språkliga och kommunikativa funktionshinder hos barn och vuxna utifrån såväl indi viduella som samhälleliga perspektiv. Olika funktions-nedsättningars orsaker och konsekvenser behandlas. Stor vikt läggs vid olika mo-deller för att analysera språk och kommu-nikation i relation till funktionshinder.

Grundläggande behörighetkvartsfart ht 11, start v. 35

funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hpKursen, som är internetbaserad, hand-lar om villkor, möjligheter och hinder i arbetslivet för personer med funktions-hinder. I kursen behandlas den välfärds- och arbetsmarknadspolitiska dimensio-nen och olika former av stödinsatser som till exempel arbetslivsrehabilitering och daglig verksamhet.


funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hpUnder senare år har allt fler kategorise-rats som funktionshindrade. I kursen, som är internetbaserad, belyses och ana-lyseras med denna utveckling som ut-gångspunkt frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackde-lar samt konsekvenser för individer och samhälle. Personer med samma diagnos/funktionshinder bemästrar sin situation på olika sätt och såväl upplevelser av som strategier för ett liv med funktionsned-sättning studeras.

Grundläggande behörighetkvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet

funktionshinder: psykologiska och sociala perspektiv 7,5 hpKursen handlar om upplevelsen av funk-tionshinder ur individens perspektiv, samt hur individen bemästrar sin livssi-tuation. Olika teoretiska perspektiv på rehabilitering/habilitering tas upp liksom samhället och den sociala omgivningens betydelse.


funktionshinder: synsätt och vardagsliv 7,5 hpKursen belyser funktionshinder och han-dikapp ur historisk, ideologisk och tvär-vetenskaplig synvinkel. Grundläggande synsätt på definitioner av handikapp pre-senteras. Kursen innehåller även vardags-livets grundläggande villkor för männis-kor med olika funktionsnedsättningar i olika miljöer, där bland annat platsens betydelse vad gäller möjligheter och hin-der belyses.


handikappvetenskaplig teori 7,5 hp Kursens syfte är att teoretiskt belysa han-dikappvetenskapens mångvetenskaplig-het och olika grundläggande synsätt på funktionshinder och handikapp. Kursens

mål är att studenten ska kunna återge, analysera och jämföra aktuella handi-kappvetenskapliga synsätt och teoretiska modeller.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämnehalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

inkludering och segregering i teori och praktik 7,5 hp Kursen behandlar aktuella vetenskap liga kunskaper om inkluderande respek tive segregerade undervisningsformer för elev-er i behov av särskilt stöd. Med stöd av specialpedagogiska teorier, förhållnings-sätt och metoder genomförs analyser av den specialpedagogiska utbildnings - praktiken med fokus på olika undervis-ningsformer och med särskild uppmärk-samhet på elevernas perspektiv.

Behörighetskrav: 90 högskolepoäng i ett ämnehalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

Läs- och skrivsvårigheter i handikappvetenskaplig belysning 7,5 hpKursen belyser läsning och skrivning som kognitiva och kommunikativa processer. Hinder i processerna som kan uppkom-ma i relation till olika funktionsnedsätt-ningar såsom dyslexi, språkstörning och utvecklingsstörning, samt konsekvenser av desamma analyseras från olika teore-tiska perspektiv.


personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hpI kursen behandlas personlig assistans ur både brukar- och assistentperspektiv. Kursen granskar den nya LSS-lagen samt olika organisations- och anordnarformer. Kursen tar vidare upp handläggar- och utföraraspekter samt det nära samarbetet mellan brukare (både barn och vuxna) och personlig assistent.

Grundläggande behörighetkvartsfart ht 11, start v. 35, distans/campus




Internationella relationer

internationella relationer (1–30) 30 hpKursen ger grundläggande kunskaper om internationella relationer. Studenterna ska tillägna sig förmågan att analysera de viktiga frågorna inom ämnet såsom freds- och konfliktfrågor, utrikes- och säkerhetspolitik, internationella förhand-lingar, globalisering, regional integra-tion, demokrati och utveckling i tredje världen.


internationella relationer (31–60) 30 hpKursen ger fördjupade kunskaper om fred och säkerhet i en globaliserad värld. Den kommer att behandla olika former av militära och ickemilitära hot i en värld där hotbilderna drastiskt har förändrats efter kalla krigets slut. Kursen kommer att ge ett vidare perspektiv på begreppet säkerhet genom att ta upp t.ex. terrorism, miljöhot, ekonomisk säkerhet, fattig-dom, hiv/aids, migrationsproblematik och män sklig säkerhet. I kursen ingår även en metoddel och uppsats.

Behörighetskrav: Internationella relationer (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

internationella relationer (61–90) 30 hpKursen syftar till att ge fördjupade kun-skaper i ämnet internationella relationer och i vetenskaplig metod, ge färdigheter i vetenskaplig hantering av ämnesområdet samt specialiserade kunskaper inom nå-got av dess delområden. I den avslutan-de uppsatskursen genomför studenterna självständigt en forskningsuppgift med vetenskapligt relevanta metodologiska redskap och teorier.

Behörighetskrav: Internationella relationer (1–60) 60 hphelfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

omvårdnad

den ojämlika hälsan 15 hp Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskaper i genus veten skap och hur hälsan påverkas av de mo grafiska förhållanden som ålder, civilstånd, social-

grupp, genus, sexualitet, etni citet och segregation. Kursen avser också att för-djupa kunskaper och förståelse för det könsrelaterade våldets dynamik, känne-tecken och konsekvenser samt myndig-heters, organisationers och hälso- och sjukvårdens ansvar, samverkan och be-mötande av våldsutsatta individer.

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hpKursen behandlar omvårdnadens etik, etik i hälsobefrämjande arbete och etiskt förhållningssätt i kulturell omvårdnad. Kursen behandlar vidare omvårdnad som konst och användandet av estetik för att skapa läkande miljöer och situationer.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hpPlatsgarantihalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

hälsa och livsstil i, 15 hp Kursen är på avancerad nivå och behand-lar hälsa och hälsofrågor i ett brett per-spek tiv. Hälsans bestämningsfaktorer samt samband mellan socioekonomiska och kulturella faktorer, ålder, kön, livsstil och hälsa belyses och problemati seras. Kur-sen avser att fördjupa kunskapen om hur hälsan kan påverkas, vidmakthållas och stärkas hos individer, grupper och befolk-ning i ett nationellt och internationellt perspektiv. Kursen avser också att fördju-pa kunskapen om hälsofrämjande insat-ser på individ-, grupp- och samhälls nivå.

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

hälsa och livsstil ii 15 hp Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskapen om preven-tiva och hälsofrämjande interventioner på individ-, grupp-, och samhällsnivå. Kursen avser att ge fördjupade kunska-per om pedagogiska teorier användbara i hälsofrämjande arbete samt teoretiska förklaringar av hälsorelaterade beteen-den och hur dessa kan prediceras och främjas. Kursen avser vidare att stimule-ra krea tiva idéer och diskussioner om hur

hälso främjande interventioner kan plane-ras, tillämpas och utvärderas utifrån ett holistiskt synsätt på hälsa.

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande samt kursen Hälsa och livsstil I, 15 hp på avancerad nivå eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

hälsa, livsstil och entreprenörskap 7,5 hp Kursen är på avancerad nivå och syftar till att belysa området innovation och en-treprenörskap utifrån ett hälsovetenskap-ligt perspektiv. Kursen ger kunskaper i analys och praktisk problemlösning avse-ende olika problemområden som aktuali-seras i den entreprenöriella processen och innovationsprocessen, vilket behandlas med teorier och modeller inom området. Kursen avser att främja såväl ett kritiskt tänkande runt hälsa, innovation och eko-nomisk förnyelse som den egna initiativ-förmågan och kreativiteten i hälsoarbete.

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03distans/campus

hälsoteorier 7,5 hpKursen behandlar hälsoprocessens vill-kor, hälsoteorier, hälsofrämjande arbete ur olika perspektiv och folkhälsa.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuk-sköterska alternativt Omvårdnad 30 hpPlatsgarantihalvfart ht 11, start v. 45, distans/campus

nutritionsepidemiologi 15 hp Kursen är på avancerad nivå och behand-lar hälsa och hälsofrågor främst ur ett nutritionsperspektiv, där olika teorier om kostens betydelse för hälsan diskute-ras. Kursens tyngdpunkt ligger i hur så kallade sanningar inom näringslära ska-pas. Utgångspunkten är vetenskapliga artiklar och hur resultaten tolkas och omformas till råd och rekommenda-tioner om hur vi bör äta och leva för att ge förutsättningar för ett långt och sjuk-domsfritt liv.

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarandehalvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

Internationella relationer



omvårdnad (31–60) 30 hpInom disciplinen omvårdnad utvecklas kunskap om hur hälsa kan bevaras, upp-rätthållas och återvinnas, om ett gott liv trots ohälsa, sjukdom eller funktionshin-der och om hur lidande kan lindras. Om-vårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa, och av-ser att hjälpa människor utifrån deras re-surser (kraft, vilja, förmåga, tillgång till stöd) med respekt för människors inte-gritet och självbestämmande. Följande fyra delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp; Omvårdnadsteorier 7,5 hp; Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp; Hälsoteorier, 7,5 hp.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuk- sköterska alternativt Omvårdnad 30 hpPlatsgarantihalvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/campus, Varberg

omvårdnad (61–90) 30 hpFöljande tre delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp; Omvårdnad med inriktning förbättringskunskap 7,5 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp.

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–60) 60 hpPlatsgarantihalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus

omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hpExamensarbete för kandidatexamen.

Behörighetskrav: Omvårdnad 60 hp (1–60) och Vetenskaplig teori och me-tod II 7,5 hp (61–90) eller motsvarandePlatsgarantihalvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp Examensarbete för magisterexamen.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i om-vårdnad eller motsvarande samt 7,5 hp ämnesspecifik litteraturkurs inom om-vårdnad på avancerad nivå och 7,5 hp i vetenskaplig metod på avancerad nivå eller motsvarande.Platsgarantihalvfart vt 12, start v. 03

omvårdnad 30 hp Följande två delkurser ingår: Vetenskaps-teori, forskningsetik och vetenskapliga metoder 15 hp; Omvårdnad – vetenskap-ligt arbete 15 hp.

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–90) 90 hpPlatsgarantihalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus

omvårdnadsteorier 7,5 hpKursen behandlar omvårdnadsteorier och hur teorierna kan användas i praktiskt omvårdnadsarbete. Kursen handlar också om transkulturell omvårdnad.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuk-sköterska alternativt Omvårdnad 30 hpPlatsgarantihalvfart vt 12, start v. 13, distans/campus, Varberg

prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp Kursen syftar till att ge fördjupade kun-skaper om prevention och rehabilitering i ett genus- och mångfaldsperspektiv. Kursen innehåller de senaste rönen om hälsoriskfaktorer av betydelse för upp-komst av hjärtsjukdom samt organise-ring, genomförande och utvärdering av olika typer av prevention och rehabilite-ring. Stor vikt läggs vid teamsamverkan och pedagogikens betydelse för motiva-tion till livsstilsförändringar.


studenthandledning 7,5 hp Kursen ger fördjupade kunskaper om och förståelse för handledning av vård-omsorgsstuderande på grund- och avan-cerad nivå.

Behörighetskrav: Medellång vård- omsorgsutbildning eller motsvarande.Platsgarantihalvfart vt 12, start v. 03, Varberg

vetenskaplig teori och metod i, 7,5 hpKursen behandlar vetenskapsteori, forsk-ningsetik, forskningsprocessen och ve-tenskaplig metod samt tränar kritisk värdering av forskning och forsknings-resultat och dess användning i praktiken.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp (1–30)Platsgarantihalvfart vt 12, start v. 03, distans/campus, Varberg

vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp Kursen är på avancerad nivå och har som mål att stimulera en forskningsetisk re-flektion samt att fördjupa kunskaper om ontologiska och epistemologiska antagan-den som ligger till grund för val av forsk-ningsansatser och analysmetoder. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om kvalitativ forskningsmetod (särskilt kva-litativ innehållsanalys) och kvantitativa forskningsmetoder, för- och nackdelar med dessa ansatser och på vilket sätt de kan komplettera varandra.


pedagogik

företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hpKursen erbjuder en fördjupning inom området företagshälsovård som berör det egna pedagogiska förhållningssättet, ledarskap och kommunikation. Målet är att du ska utveckla en helhetssyn på hälso frågor i arbetslivet med speciellt fokus på företagshälsovårdsområdet.

Grundläggande behörighethalvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

hälsopedagogik 15 hpDenna kurs ger dig en bred ämnesintro-duktion till hälsopedagogikområdet och riktar sig till dig som är intresserad av hälso- och livsstilsfrågor och vill arbe-ta med att vägleda andra till medvetna hälsofrämjande val. Du läser om peda-gogiska teorier och hälsoteorier som är relevanta för förstå hälsopedagogiskt ar-bete. Innehållet präglas av en helhetssyn på människors hälsa i livets alla åldrar.





introduktion till företagshälsovård 15 hpDenna tvärprofessionella kurs är för dig som är intresserad av företagshälsovård. Kursen belyser företagshälsovårdens roll i samhället och ger en överblick av den egna yrkesrollen i förhållande till de förväntningar som ställs av kunderna och sam hället. Dessutom ger kursen förståelse för aktuella rättsområden samt kunskaper i att utveckla arbetslivspeda-go giska strategier för hälsofrämjande för-ändringsarbete på individ, grupp- och organisationsnivå.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

introduktion till pedagogik 15 hpI kursen lär du dig grunderna i både his-toriska perspektiv på pedagogik och sam-tida teorier om lärande. I kursen fokuse-ras aktuella teorier som är användbara för att utveckla lärande inom pedagogi-kens olika delområden, t.ex. arbetsliv, skola/utbildning, fritid, hälsa och media. I kur sen genomförs ett projekt där du an-vänder ett aktuellt teoretiskt perspektiv i relation till en egen vald verksamhet.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35halvfart vt 12, start v. 03

Lärande och undervisning i högre utbildning 15 hp Kursen är en högskolepedagogisk utbild-ning på avancerad nivå som ger behörig-het att söka anställning som lärare inom högre utbildning. Dess huvudsakliga inne- håll inriktas mot vuxnas lärprocesser och lärares undervisningsfärdigheter. Syf-tet med kursen är att utveckla ett för-hållningssätt till läraruppgiften vilket är gynnsamt för studenterna, kollegiet och läraren själv.

Behörighetskrav: Kandidatexamen eller motsvarandekvartsfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12kvartsfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12

Mediepedagogiska perspektiv 15 hpI kursen studerar vi på vilka sätt internet och digitala medier förändrar våra möj-ligheter att lära och uttrycka oss samt hur sådan kommunikation kan tas tillvara i kultur- och arbetsliv. Du får också möj-lighet att lära dig att teoretiskt och prak-tiskt använda teorier och begrepp för att

analysera människors villkor och sociala liv i ett föränderligt samhälle.


Mediepedagogiska praktiker 15 hpKursen vänder sig till dig som är intresse-rad av hur nya medier kan utvecklas och användas när man planerar för lärande i såväl arbetsliv som i kulturliv. I kur-sen får du stifta bekantskap med begrepp och teorier från forskning om barns och vuxnas lärande i en samtida mediekultur. I kursen igår också ett mindre projekt.


pedagogikens forskningsmetoder i, 15 hpI kursen lär du dig om och får praktis-ka erfarenheter av att samla in, bearbeta och värdera information vetenskapligt. Du studerar de teorier som styr en fors-kares praktiska arbete inom pedagogi-kens delområden. Du lär dig också att förstå och argumentera för olika forsk-ningsmetoders kvalitet och användbarhet utifrån filosofiska och historiskt utveck-lade forskningstraditioner inom pedago-gikämnet.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

pedagogikens forskningsmetoder ii 15 hp På denna kurs får du möjlighet att prak-tiskt utforska och pröva olika forsknings-metoder som används inom den forsk-ning som bedrivs av forskare på Hög - skolan i Halmstad. I anslutning till det praktiska arbetet med olika forsknings-metoder är målet att fördjupa dina teo-retiska kunskaper om vetenskapsteo-retiska perspektiv och traditioner som utvecklats inom pedagogikämnet.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp samt Pedagogikens forsknings-metoder I, 15 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

pedagogiskt forskningsarbete i, 15 hpI kursen lär du dig att planera och ge-nomföra pedagogiskt forskningsarbete inom ett område som du själv väljer. Du studerar etablerade forskares rapporter och artiklar där ny kunskap presenteras

och får därigenom både nya kunskaper och redskap för att själv bedriva forsk-ningsarbete. Din nya kunskap presente-rar du i en uppsats så att den kan spridas och komma till användning i samhälls-utvecklingen.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 13

pedagogiskt forskningsarbete ii 15 hp I kursen kan du fördjupa du din förmåga att planera och genomföra eget peda-gogiskt forskningsarbete. Du läser och disku terar nationell och internationell aktuell forskning och vidareutvecklar ut-ifrån detta din egen forskning. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats eller en vetenskaplig artikel så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen och i forskarsam-hället.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp inklusive Pedagogiskt forsk-ningsarbete I eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 45

vuxenpedagogik 15 hpI kursen lär du dig hur vuxnas lärande kan planeras och organiseras i vidareut-bildning inom utbildningssystemet och kompetensutveckling i arbetslivet, inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Genom att studera teorier om livslångt lä-rande, vilka bygger på aktuell forskning, kan du utveckla kunskaper och färdig-heter som du kan använda när du ska genomföra olika typer av vuxenpedago-giskt arbete.


psykologi

arbete och hälsa – ett psykosocialt perspektiv 7,5 hpI kursen behandlas olika förhållanden i arbetslivet vilka kan påverka människors hälsa och välbefinnande, samt vikten av balans mellan arbete och fritid. Särskilt betonas dagens moderna arbetsvillkor och psykosociala faktorer i arbetsmiljön såsom stress, arbetsglädje, motivation och kommunikation, men även fysisk aktivitet och andra livsstilsrelaterade omständigheter kopplat till hälsa berörs.




arbetspsykologiska grunder 7,5 hpI kursen behandlas ämnen som rekryte-ring, arbetsmotivation och psykosociala arbetsmiljöfrågor. I kursen diskuteras hur psykologisk kunskap om skillnader mellan människor och teorier om mo-tivation kan användas för att förstå hur arbetet påverkar produktivitet och väl-befinnande.


att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare 30 hp Kursen fokuserar på att arbeta tilläm-pat med en individuell idrottare, base-rad på kunskap om teoridriven praktik, etiskt korrekta normer samt grundläg-gande tekniker inom kommunikation, intervention samt mätmetodik. Kursen inkluderar tillämpade kursmoment, se-minarier och workshoppar. Under vissa mo ment används inspelning av kommu-nikationsfärdigheter via mediastudio, andra moment utgörs av gästföreläsare från det tillämpade fältet. 15 poäng av kursen examineras genom eget interven-tionsarbete med en individuell idrottare. Handledning ges fortlöpande.

Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

att arbeta som psykologisk rådgivare i arbetsliv och organisation 30 hp Kursens syfte är att ge förutsättningar för rådgivnings- och utvecklingsarbete i ar-betslivs- och organisationssammanhang. Studenten förbereds för att kunna ana-lysera förhållanden i arbetslivet och till-lämpa psykologiska metoder som samtal, stresshantering med mera vilka främjar personlig och professionell utveckling. Kursen är uppdelad i en teorerisk del där bland annat den tillämpade psykologins etik, utvärderingstekniker för interven-tionsarbete med mera behandlas och en tillämpad del där studentens genomför rådgivningsarbete med en klient.

Behörighetskrav: Psykologi (1–90) 90 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hpHuvudsyftet är att förvärva kunskap om barns och ungdomars utveckling i idrott. Vidare syftar kursen till att utveckla för-ståelse om hur man arbetar med barn och ungdomar praktiskt i en idrottslig miljö. Dessutom syftar kursen till att jämföra trender samt hur barn och ung-domars idrott är uppbyggd i olika länder. Slutligen syftar kursen till att utveckla kunskap kring skrivandet av rapporter i ett valt ämnesområde inom fältet barn- och ungdomsidrott.

Behörighetskrav: 1 års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrotts- vetenskap eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

humor och hälsa 15 hpKursen fokuserar på humorns roll och betydelse i ett hälsoperspektiv. Fenome-net humor kommer att belysas från olika psykologiska infallsvinklar och relateras till aktuell humorforskning, exempelvis humor, stress och coping. Kursen vill också betona olika humortillämpningar i samhället, exempelvis sjukhusclowner-nas arbete med svårt sjuka barn. Såväl konstruktiva som destruktiva förhåll-ningssätt i relation till olika humorpro-cesser kommer att diskuteras, exempelvis humorns roll i olika mobbningssamman-hang.


hälsopsykologi – teoretiska perspektiv 7,5 hpI kursen studeras hur relationen mellan människors sociala förhållanden, per-sonlighet och beteenden påverkar väl-be finnandet eller ohälsan. Du får lära dig modeller som beskriver medicinska, sociala och psykologiska faktorers ge-mensamma bidrag till hälsa och ohälsa.


idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hpSyftet är att diskutera psykologiska mar-körer som kan förklara idrottsskador ut-ifrån Williams och Andersens modell från 1998. Vidare betonas olika teoretis-ka modeller som kan förklara psykolo-giska reaktioner och hur man handskas med skador inom idrotten. Dessutom

poängteras förståelsen av olika adaptiva och maladaptiva reaktioner på idrotts-skador och hur dessa bemästras samt göra studenten förtrogen med de tilläm-pade aspekterna av idrottspsykologi och rehabilitering.

Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrotts-vetenskap eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 18 (undervisningen bedrivs på engelska)

karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hpKursen syftar till att hjälpa studenten att förstå en idrottskarriär som en process med ett antal steg och övergångar. Den överbryggar också teori och praktik med fokus på både karriärutveckling/över-gångar inom forskning som tillämpning.

Behörighetskrav: ett års studier inom psykologi inriktning idrott, idrotts-vetenskap eller motsvarande.helfart vt 12, start v. 13 undervisningen bedrivs på engelska)

Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hpKursen syftar till att ge ett arbetspsyko-logiskt perspektiv på ledarskap och grupp-dynamik. Aspekter som feedback, moti-vation, teamkultur, problemlösning och kreativitet samt stress och beslutsfattande tillämpas och analyseras. Kursen bygger på upplevelsebaserat lärande i grupp såväl utomhus som inomhus.


Mellanmänskliga konflikter i arbetslivet 7,5 hpI kursen behandlas konflikt mellan män-niskor utifrån socialkognitiva teorier, re-lationsteorier samt det psykodynamiska perspektivet. Aspekter som diskuteras är konflikters grunder, effektiv kommuni-kation och konfrontation, eskalering och försoning. I kursen ingår laborationer och tillämpning.


personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hpKursen syftar till att lägga grunderna för arbetsanalys och personspecifikation för olika arbetssituationer samt att med ut-gångspunkt från differentialpsykologiska och testteoretiska begrepp diskutera och




analysera olika metoder för personbe-dömning i ett rekryteringssammanhang.


psykologi (1–30) 30 hpKursen är en introduktion i psykologi och handlar om hur människor tänker, känner, upplever, beter sig och utvecklas. Kursen inleds med en allmän introduk-tion. Delkursen Personlighetspsykologi handlar om olika synsätt på hur vår per-sonlighet kan förstås. Vidare studeras ut-vecklingspsykologi som handlar om hur tankar, känslor och beteende formas och utvecklas utifrån såväl sociala som biolo-giska och kulturella perspektiv. Kursen avslutas med socialpsykologi, som hand-lar om hur vi tänker kring, påverkas av och relaterar till andra människor.


psykologi (31–60) 30 hpKursen är uppdelad i fyra delkurser och ger en fördjupning inom områdena kog-nition, emotion och vetenskaplig metod. I delkursen Kognition studeras kogni-tiva fenomen, som exempelvis tänkan-de, minne, problemlösning och besluts-fattande. I delkursen Emotion studeras emotionella fenomen som affekter, emo-tionell utveckling, anknytning, empati och klinisk psykologi. I Metodkursen ges grunderna för vetenskaplig forskning. Som avslutning på kursen genomförs ett empiriskt uppsatsarbete.

Behörighetskrav: Psykologi (1–30) 30 hphelfart vt 12, start v. 03

psykologi (61–90) 30 hpI denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvali-tativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiskt kunna analysera psykologisk forskning. Vidare ingår ett eget valt för-djupningsområde. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Arbetet dokumenteras i enlighet med rikt-linjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminari-um som avslutar kursen.

Behörighetskrav: Psykologi (1–60) 60 hphelfart ht 11, start v. 35

psykologi 30 hp Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskaps-teori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att stu-denten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det allmänpsykologiska forskningsfältet. Kursen mynnar ut i ge-nomförande, dokumentation samt för-svarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda psykologiska ämnesområdet.

Behörighetskrav: Psykologi (1–90) 90 hphelfart vt 12, start v. 03

psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hpI denna kurs studeras grunderna i idrotts-psykologi. Avstamp tas i den allmänna psykologin och därefter sätts fokus på det idrottspsykologiska fältet där intresset riktas mot idrottares prestation och väl-befinnande. Här studeras idrottspsykolo-giska begrepp såsom motivation, självför-troende och stresshantering. Dessutom behandlas ledarskap och grupputveck-ling liksom barn och ungdomars idrot-tande. Avslutningsvis studeras grunder-na i psykologi inriktat på fysisk aktivitet och träning.


psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hpI denna kurs studeras hur människor tänker, hanterar information samt hur tankar påverkar idrottsliga prestationer. I kursen ingår praktiska moment. Dessa kan handla om att föreläsa för idrott-are inom det idrottspsykologiska områ-det, t.ex. om motivation, självförtroende och stress hantering. Inom metodkursen ges grunderna i vetenskaplig forskning. Som avslutning genomförs, analyseras och doku menteras en empirisk studie inom det idrottspsykologiska området.

Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hphelfart vt 12, start v. 03

psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hpI denna kurs får studenterna fördjupa-de kunskaper inom såväl den kvantita-tiva som kvalitativa forskningsmetodi-ken. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiska kunna tolka

idrottspsykologisk forskning. Vidare ges möjlighet att studera ett eget valt för-djupningsområde samt att avrapportera detta. Kursen avslutas med att studen-terna genomför och utvärderar ett eget forskningsarbete under handledning av erfarna idrottsforskare.

Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–60) 60 hphelfart ht 11, start v. 35

psykologi inriktning idrott 30 hp Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskaps-teori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att stu-denten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det idrottspsykologiska forskningsfältet. Kursen avslutas med genomförande, dokumentation samt försvarande av en empirisk undersök-ning inom ramen för det valda idrotts-psykologiska ämnesområdet.

Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hphelfart vt 12, start v. 03

psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hpKursen innehåller en orientering om psy-kologins teorier, metoder och använd-ningsområden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och det mo-derna vetenskapliga tänkandet. Därefter behandlas delar av individens biologi ska utveckling, motivation och emotion, kognitiva förmågor, arv- och miljöfaktorer samt perception, medvetande, inlärning, minne, språk, stress och stresshantering.


psykologi – idrottspsykologi i, 7,5 hpKursen innehåller en orientering om idrotts psykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrotts-utövandet. Kursen inriktar sig främst mot prestations- och tävlingsidrott och behandlar bl.a. nervositet och stresshan-tering, koncentration, motivation, själv-förtroende och målsättningsarbete.




psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hpKursen presenterar individen som en med lem i en grupp och avser att belysa socialpsykologiska begrepp, teorier, me-toder och användningsområden. I kursen studeras specifikt social- och gruppsyko-logi inom idrotten. Exempel på innehåll är: gruppstruktur och roller, ledarskap och kommunikation, attityder och ag-gres sion inom idrotten, lagsammanhåll-ning och grupprocesser samt teambuil-ding.


psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hpKursen fokuserar på grundläggande frå-gor inom det idrotts- och hälsopsykolo-giska området. Här poängteras aspekter kring idrott, hälsa, välbefinnande och motionsidrott. Exempel på faktorer och processer som beaktas är betydelsen av fysisk aktivitet, självkänsla och kropps-uppfattning, träning och emotioner, be-teendeförändringar och upprätthållandet av regelbunden fysisk aktivitet.


samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hpKursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och medvetenhet om psyko-logiska skeenden i samtalssituationer. Den syftar även till att utveckla studen-tens egen förmåga att använda samtal och intervjuer i sin yrkesutövning. Kur-sen omfattar delar av personlighets-, ut-vecklings- och socialpsykologisk teori samt övningar i samtals- och intervju-teknik.


tränarskap med inriktning mot fotboll i, 30 hpDenna kurs vänder sig till dig som är in-tresserad av ledarskap och tränarrollen inom fotboll. Utbildningen, som inne-håller såväl fotbollens teori som prak-tik består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp. Dessa delkurser behandlar föl-jande områden: fotbollens ledarskap för barn och unga, fotbollens lärande och coachning, fotbollens träningslära samt

idrottsdi daktik med inriktning på fot-boll. Samarbete med Svenska fotbolls-förbundet (SvFF) sker genom hela kursen. Studenterna ges också, efter genomförd kurs, möjlighet att diplomeras i SvFF:s tränarutbildning på avancerad nivå (tidigare steg 3).


Socialpsykologi

socialpsykologi (1–30) 30 hpVi studerar samspelet mellan människor i grupper, gemenskaper, organisationer och i andra former av relationer. Kursen ger en översikt över klassiska och moder-na socialpsykologiska teorier. Bland de teman som studeras är jaget och identite-ten, attityder, emotioner, könsrelationer och social interaktion samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursen syftar till att tillämpa socialpsykologiska teorier och metoder på problemområden relate-rade till frågor om jaget, roller, genus, social tillhörighet och meningsskapande.


socialpsykologi (31–60) 30 hpI kursen sker en fördjupad läsning av cen-trala socialpsykologiska inriktningar som sedan tillämpas på vår tids samhälle och sociala relationer. Vi kommer särskilt att fokusera på hur relationer och kommu-nikation i grupper, inom organisationer och i andra sociala sammanhang kan förstås. I den avslutande uppsatskursen kommer studenterna att genomföra en empirisk studie som utförs med relevan-ta metodologiska redskap och som ana-lyseras med hjälp av socialpsykologiska teorier. I kursen studeras även praktisk samtalsmetodik.

Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

socialpsykologi (61–90) 30 hpKursens mål är att öka förmågan till självständig analys av socialpsykologiska företeelser genom en fördjupning och ut-veckling av frågeställningar som har be-handlats i Socialpsykologi (1–60) 60 hp. Den socialpsykologiska teorin fördjupas särskilt i teman som genus, sociala re-lationer, emotioner och organisationer. Kursen avslutas med ett självständigt ar-

bete (15 hp) som utgår från en empirisk studie. I en uppsatsförberedande kurs om 15 hp läggs särskilt vikt vid att etiska as-pekter samordnas med socialpsykologisk teori och metod.

Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

Socialt arbete

socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hpEuropeiska välfärdssystem befinner sig i en brytningstid. Familjens betydelse varierar och i vissa länder har ungdoms-domstolar och rättsväsende en central ställning. Denna kurs belyser och pro-blematiserar samhällets insatser för ut-satta barn och ungdomar med utgångs-punkt i aktuell internationell forskning.

Grundläggande behörighethalvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska)

socialt arbete med beroendeproblematik 7,5 hpKursen ger en introduktion till behand-ling och samhällets stöd till personer med beroendeproblematik, exempelvis alkohol-, narkotika- och spelmissbruk. Under kursen behandlas även teorier om orsaker till och uppkomst av bero-ende på individ- och samhällsnivå samt livsvillkoren för personer med beroende-problematik.


socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hpKursen vänder sig till dig som är intresse-rad av socialt arbete med ungdomar och behandlar teorier om socialt ungdoms-arbete samt olika ungdomsgruppers livs-villkor och förutsättningar. Kursen tar även upp strukturella perspektiv på ung-dom utifrån exempelvis kön/genus och etnicitet.





Sociologi

genus och samhälle 7,5 hp Kursen syftar till att ge fördjupningar i det mångfacetterade fältet genusveten-skap. Området är av central betydelse i en förståelse av samhällsfrågor och för-ändringar, framförallt i kombination med andra kärnämnen. Kursen bygger på kri-tisk läsning av aktuella debatter kring relevanta samhällsteman, såsom maktre-lationer, familj, hälsa, arbete, jämställd-het och mångfald.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, social-psykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämnehelfart ht 11, start v. 40

introduktion till kriminologi 15 hpKursen ger en introduktion till krimi-nologi som ämnesområde. Såväl klassisk som modern kriminologisk teoribild-ning studeras. Under kursen diskuteras, utifrån sociologiska och socialpsykologis-ka perspektiv, frågor relaterade till brott, straff, social kontroll och social av vikelse. Tillsammans med grundläggande fråge-ställningar beträffande kriminalitet och kriminella uppmärksammas brottslighe-tens konsekvenser; detta genom att brotts-offret ställs i centrum och offerproble-matiken behandlas. I relation till detta diskuteras även begreppen rädsla och otrygghet.


kriminologi 7,5 hp Kursen syftar till att ge fördjupning inom fältet kriminologi utifrån ett avvikelse-sociologiskt och viktimologiskt perspek-tiv. Kursen lägger fokus på brotts- och straff aspekter, samt på grundläggande frågeställningar, vilket ger möjlighet för studenterna att applicera den krimino-logiska begreppsapparaten på aktuella samhällsföreteelser.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi, kriminologi eller annat samhälls- eller beteende-vetenskapligt ämnehelfart ht 11, start v. 40

socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp Kursen syftar till att ge ökade teoretiska kunskaper om centrala teman i det so-cialpsykologiska fältet, såsom sociala in-teraktioner, genusrelationer, emotioner

och gruppdynamik. Kursen bygger på ett kritiskt perspektiv på socialpsykolo-giska teorier. Den syftar till att studenten ska kunna utveckla fördjupad förmåga att analysera och konkretisera aktuella teman inom området.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämnehelfart ht 11, start v. 40

sociologi (1–30) 30 hpI kursen studeras människans sociala be-teende och förhållandet mellan individen och det omgivande samhället. Kursen är en introduktion till sociologi och omfat-tar såväl teori som tillämpning. Sociolo-giska frågor och undersökningsmetoder presenteras och syftar till analys och för-ståelse av det samtida samhället och dess förändringar. I kursen presenteras olika tillvägagångssätt för datainsamling så-som enkät, observation, intervju och livs-berättelse. Dessutom behandlas hur so-ciologisk kunskap skapas i mötet mellan empiriska data och sociologiska teorier.


sociologi (31–60) 30 hpI kursen ges studenterna tillfälle att ut-veckla förmågan att på ett självständigt och sociologiskt sätt kunna tolka och analysera sociala fenomen och problem i det samtida samhället. Här fördjupas kunskaperna om mänskligt beteende och sociologiska teorier och undersöknings-metoder. I kursen diskuteras och analy-seras olika aspekter av dagens samhälle, av förändringar, förutsättningar och möj-ligheter att påverka sociala relationer på både individ- och samhällsnivå. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete där en so-ciologisk undersökning görs, med till-lämpning av metoder och teorier. Ämnet för uppsatsen väljs utifrån eget intresse.

Behörighetskrav: Sociologi (1–30) 30 hp eller motsvarandehelfart vt 12, start v. 03

sociologi (61–90) 30 hpKursens grundläggande tema är relatio-nen mellan sociologisk teori och förståel-sen av det moderna samhällets framväxt och förändringar. Viktiga sociologiska teorier och begrepps uppkomst och an-vändingsområden behandlas. Skillnader-na mellan olika teori- och metodtradi-tioner inom ämnesområdet belyses också och ämnets olika perspektiv och möjli-

ga tillämpningar på olika samhällsnivå-er berörs. Samtida sociologilitteratur och teorier om genus, klass, etnicitet och sex-ualitet behandlas på kursen som avslutas med ett vetenskapligt arbete i form av en kandidatuppsats.

Behörighetskrav: Sociologi (1–60) 60 hp eller motsvarandehalvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 distans/internet helfart vt 12, start v. 03

Statsvetenskap

kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hpI kursen får du en introduktion i hur kommunikation fungerar såväl i organi-sationer som i politiska processer. För-utom en orientering i olika teorier om kommunikation får du praktiska färdig-heter i kommunikativa processer som rör ledarskap, medarbetarskap och lärande.


politisk kommunikation 30 hpI politisk kommunikation studerar du hur opinionsbildning går till i samhället, och vilken roll medier, medborgare och politiska makthavare har i denna process. I kursen ingår också studier av övertalan-de kommunikation som propaganda och politisk retorik. Dessutom får du tillfälle att undersöka kommunikativa processer i organisationer genom en egen fältstudie.

Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hpKursen avser stt utgöra en introduktion i samhällsvetenskapliga studier. I kursen läser du om samhällsvetenskaperna i ett såväl historiskt som samtida perspektiv. I kursen får du också en introduktion i att använda grundläggande forskningsmeto-der vilket förbereder dig för att göra egna samhällsvetenskapliga undersökningar.




statsvetenskap (1–30) 30 hpFrågor om makt, inflytande och demo-krati står i centrum för statsvetenskapen. I denna grundläggande kurs får du kun-skaper om hur politiska institutioner som parlament och partier fungerar i olika länder, och hur den offentliga makten ut-övas i samhället. Du stiftar bekantskap med olika idéer om hur ett gott samhäl-le kan se ut, där frågor om bl.a. rättvisa, frihet, jämlikhet och jämställdhet är av stor betydelse. Ett annat viktigt moment behandlar den internationella politiken med fokus på konflikter, säkerhets- och utvecklingsfrågor.

Behörighetskrav: Hi A, Sh AOmrådesbehörighet 1helfart ht 11, start v. 35helfart vt 12, start v. 03

statsvetenskap (31–60) 30 hpI kursen läser du politisk filosofi som bland annat problematiserar demokrati-teorier och politiska ideologier. Ett annat moment är jämförande analys av länder och politiska institutioner. Dessutom in-troduceras du i olika statsvetenskapliga forskningsmetoder med vilka du själv ska kunna lägga upp och genomföra egna undersökningar. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 7,5 hp.

Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–30) 30 hphelfart vt 12, start v. 03

statsvetenskap (61–90) 30 hpI kursen lär du dig kritiskt granska och vetenskapligt värdera aktuell statsveten-skaplig forskning, samt får möjligheter till fördjupning genom specialstudier av forskningsläget inom ett självständigt

valt område. Dessutom får du träning i metoder som används inom olika typer av undersökningar inom statsvetenska-pen. Kursen avslutas med ett självstän-digt uppsatsarbete om 15 hp.


statsvetenskap 30 hp Kursen syftar till att fördjupa kunskaper inom statsvetenskapliga områden samt förmågan till kvalificerad statsvetenskap-lig analys. Kursen behandlar olika stats-vetenskapliga forskningstraditioner och inriktningar. Ett viktigt moment är att analysera och granska aktuell forskning inom politisk kommunikation. Kursen avslutas med ett vetenskapligt uppsats-arbete.


utredningsarbete/praktik med inriktning mot politisk kommunikation 30 hp Kursen syftar till att ge fördjupade kun-skaper och färdigheter i utredningsarbete med arbetsmarknadsanknytning. Vida-re ger kursen övning i att självständigt identifiera, välja och presentera en utred-ningsuppgift som genomförs i samarbete med extern uppdragsgivare.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i statsvetenskap eller motsvarandehelfart ht 11, start v. 35

ämnesövergripande kurser

klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hpKursen tar upp förhållandet mellan fy-siska, biologiska och samhälleliga fak-torer som påverkar klimatförändringar och miljöförstöring. Vi diskuterar konse-kvenserna för människor, natur och sam-hälle, betydelsen av politiska ekonomiska åtgärder, konsumtionssamhället, energi-produktion och konsumtion samt infor-mationens roll i förståelsen av hela pro-blematiken.


vetenskaplig metod med inriktning statistik 7,5 hp Kursen är på avancerad nivå och ger för-djupade kunskaper i kvantitativ forsk-ningsmetodik med fokus på försökspla-nering och analys. Teoretisk bakgrund ges till kvantitativa analysmetoder, så-som linjär och logisk regression. Dess-utom betonas färdigheter i statistikpro-grammet SPSS.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) inom ett ämne eller motsvarande kunskaper i metodhalvfart vt 12, start v. 13



Sommarkurser

Designprojekt 15 hpKursens fokus ligger på att belysa ett helhetsperspektiv på produktutvecklingsprocessen. Du får öva din förmåga att, på ett konceptuellt stadium, utveckla pro dukter i nära samarbete med företag. Du får möjlighet att öva personliga färdigheter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen tar även upp varu märkeshantering och målgrupps in rikt ning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom produktutveckling.

Behörighetskrav: Design, produktutveckling motsvarande 7,5 hp eller motsvarandehelfart vt 11, start v. 24

Floristik och faunistik 7,5 hpPå kursen undersöker du viktiga bioto per i den halländska naturen och lär dig känna igen de växter och djur som lever där. På kursen får du goda möjligheter att träna dig i att självständigt använda bestämningslitteratur. Du tillbringar största delen av kursen ute i fält. Viss förkunskap om naturen är önskvärd eftersom tempot är relativt högt.

Kursen ges under två veckor i juni och tre veckor i augusti.

Grundläggande behörighethelfart vt 11, start v. 24

Introduktion till musikproduktion 7,5 hpKursen ger en introduktion till musikproduktionens olika led, där inte minst studioarbetet sätts i fokus, men även producentens roll i en kreativ miljö tas upp. Grunderna för inspelningsteknik samt enklare praktiska övningar ingår. Tyngdpunkten ligger på rock och popmusik.


Kriminologi 7,5 hpKursen ger en introduktion till klassisk och modern kriminologisk teoribildning. Utifrån sociologiska och socialpsyko logiska perspektiv diskuteras frågeställningar och begrepp relaterade till brott, straff, kontroll och social avvikelse. Tillsammans med grundläggande frågor om kriminalitet och kriminella kommer brottsofferproblematiken att uppmärksammas.


Livet i tångskogarna 7,5 hpKursen kommer till stor del att vara förlagd till olika kustavsnitt mellan Hallands Väderö och Kungsbacka. Du undersöker ekologiska samhällen under ytan och diskuterar hur dessa påverkas av mänskliga aktiviteter. I möjligaste mån sker undervisningen i vattnet med hjälp av snorkling. Våtdräkter bör därför hyras eller införskaffas. Tillgång till bil rekommenderas.


Nyföretagandets grunder 7,5 hpKursen innehåller nyföretagandets grunder. Praktiska tillvägagångsätt för start av företag med avseende på områdena strategi och marknad behandlas samt grundläggande finansiell planering och budgetering.

Grundläggande behörighethelfart vt 11, start v. 23, Varberg

Skapande skrivande 7,5 hpKursen syftar till att ge kunskap om grund läggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även

SOMMARKURSER

SommarkurSer


genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar olika genrer utifrån ett berättarperspektiv.

Behörighetskrav: En B helfart vt 11, start v. 23, distans/internet

Speaking and Writing in English 7,5 hpDetta är en kurs för dem som vill för bättra sin talade och skrivna engelska. Studenterna får tillfälle att göra skrift liga och muntliga presentationer av olika slag och genrer, såsom ”abstracts”, rapporter, analyser, och beskrivningar.

Behörighetskrav: Undantag från kravet i svenska för den som i övrigt uppfyller behörighetskravet genom utländsk utbildninghelfart vt 11, start v. 23(undervisningen bedrivs på engelska)

Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hpMedier som internet har stor betydelse i barns och ungas liv. Den här kursen vänder sig till dig som vill få ökade kunskaper om hur unga människor använder digitala medier och deras betydelse för identitetsprocesser, social gemenskap och lärande i vid mening. Bland annat behandlas källkritik i samband med informationssökning, användning och produktion av dataspel samt interaktion i form av chat, epost och communities.



SommarkurSer

www.hh.se

StudentcentrumStudievägledning Besöksadress: hus QTelefon (vx) 035-16 71 00Öppettider: Måndag–torsdag 8.30–16.00, fredag 10.00–16.00E-post: [email protected]

KårenBox 847 301 18 Halmstad Telefon 035-16 71 70 www.karen.hh.se

HalmStadS KommunTelefon 035-13 70 00www.halmstad.se

anmälan

www.studera.nuHar du inte tillgång till internet kan du beställa anmälningsmaterial på telefon 08-613 99 00.

Studiemedel

CSN talsvar telefon 0771-276 800www.csn.se

HÖGSKOLAN I HALMSTADBox 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3

Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 E-post: [email protected] • www.hh.se

VILL DU VETA MER

Documents

Högskolans utbildningskatalog