hållbarhetsresultat 2013Diarienummer: M2013/22Fastställd av miljöchef 2014-02-20

22

rektor har ordet 3Om universitetet 4Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6utbildning 7 studentmedverkan 8samverkan 9Kompetensutveckling 10Inköp och upphandling 11återanvändning och avfall 12Kemiska ämnen 13Miljörisker 14 Klimatpåverkan 15energi och byggnader 16resor 18Övrig redovisning 19 (Göteborgs universitets Vision 2020)

Innehåll

3

Göteborgs universitet ska vara ett av de ledande universiteten i eu-ropa för forskning och utbildning inom hållbar utveckling och miljö. I vår vision är värdegrund och grundprinciper tydliga: ”hållbar utveck-ling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår verksamhet”. Med värdeorden globalt engagemang och ut-talat samhällsansvar slår vi fast universitetets hållning. I miljöpolicy och universitetets särskilda handlingsplan för miljö och hållbar utveckling konkretiserar vi hur arbetet ska gå till.

Dagens studenter är våra framtida makthavare. Vid flera fakulteter ge-nomfördes under året satsningar för att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Vi har sedan 2006 märkt kurser och utbildningsprogram utifrån miljö- och hållbarhetsaspekter, och under 2013 påbörjades ar-betet med att revidera hållbarhetsmärkningen för att göra den tydligare för lärare och studenter.

särskilt glädjande under året var när ombyggnaden av universitetets mest energikrävande byggnad, laboratoriet för experimentell biome-dicin (ebM) gav oss ett internationellt hållbarhetspris tillsammans med fastighetsägaren akademiska hus. Genom ombyggnadsprojektet mins-

kade energiförbrukningen i byggnaden med 26 procent. Göteborgs uni-versitets klimatstrategi har målet att utifrån 2008 års nivåer minska de totala utsläppen av koldioxid med minst 20 procent fram till 2015. arbe-tet med ebM är ett exempel på att målet är möjligt att nå.

Fn:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), lanserade under hösten sin femte stora syntesrapport om klimatet. Vi är stolta över att Göteborgs universitet har tre huvudförfattare med; pro-fessorerna Deliang Chen, ulf Molau och thomas sterner.

Genom vår stora vetenskapliga bredd har vi alla möjligheter att ta oss an dagens globala utmaningar. utnyttjar vi vår spetskompetens väl och samverkar över vetenskapsgränserna spelar vi en viktig roll för en håll-bar samhällsutveckling, såväl i vår närmiljö som ute i världen.

Pam Fredman,rektor, Göteborgs universitet

reKtOr har OrDet

4

Göteborgs universitet är ett av de stora universi-teten i norra europa, med mer än 37 000 studen-ter och nästan 5 900 anställda.

Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, It-vetenskap, han-delshögskola och sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. 237 utbildningsprogram och 1 956 fri-stående kurser erbjöds under 2013. Vår forskning samt att göra alla studenter hållbarhetsmedvetna, utgör vårt största bidrag till en hållbar samhällsutveckling.

Göteborgs universitet är anslutet till Fn Global Compact som villkor för att kunna delta i Fn:s leverantörkedja för forskningsrapporter och fältarbeten. Med det förbinder sig universitetet bland annat att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter, avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning samt att följa försiktig-hetsprincipen vad gäller miljörisker.

Miljöcertifierat sedan 2004Göteborgs universitet är sedan 2004 miljöcertifierat enligt både den internationella miljöstandarden IsO14001 och eu:s miljöförordning eMas. Miljöledningssystemet har resulterat i minskad miljöbelastning inom flera områden samtidigt som arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen har stärkts. universitetets miljöpolicy är väg-ledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målin-riktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2020.

OM unIVersItetet

5

I Göteborgs universitets årsredovisning 2013 finns hållbarhetsredovisningen som en integre-rad del. På de kommande sidorna presenteras resultaten för universitetets mål inom miljö och hållbar utveckling.

hållbarhetsredovisningen tar upp Göteborgs universitets arbete inom alla tre dimensioner av hållbar utveckling, social, ekonomisk och eko-logisk, även om tyngdpunkten ligger på miljöarbetet. redovisningen omfattar de områden med väsentlig påverkan för en hållbar utveckling som universitetet identifierat. Redovisningen är en uppföljning av uni-versitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011–2015.

Genom kärnverksamheten kan vi öka den positiva påverkan för en hållbar utveckling. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, sam-verkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Positiv påverkan för hållbar utveckling

Negativ miljöpåverkan

Forskning Utbildning Samverkan med det omgivande samhället

Kompetens-utveckling

Inköp och upphandling

Återanvändning och avfall

Kemiska ämnen Miljörisker

Energi och byggnader

ResorKlimatpåverkan

MIljÖ OCh hållbar utVeCKlInG

Student-medverkan

6

Måluniversitetet skall främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020.

Resultatunder 2013 publicerades 216 vetenskapliga artiklar inom hållbar ut-veckling, en ökning med tolv procent jämfört med 2012. sedan 2008 har antalet vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling mer än fördubblats. Det finns ett omfattande samarbete mellan forskare från olika institutioner och fakulteter inom området, vilket illustreras i diagrammet här.

Goda exempelProjektet hållbar utveckling vid Göteborgs universitet (huGu), som initierats av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) i syfte att skapa ny, och stärka befintlig forskning vid alla fakulteter, höll under året flera möten och workshops där fakultetsrepresentanterna ut-arbetade förslag till universitetsgemensamma forskningssatsningar.

Institutionen för ekonomi och samhälle vid handelshögskolan var värd för tre gästprofessorer med inriktning mot hållbar utveckling. In- 0

50

100

150

200

250

2008 2010 201220112009 2013

Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2008-2013

stitutionen hade också en ansökningsverkstad för att diskutera och utveckla forskningsansökningar med bäring på hållbar utveckling.

Gu holding bedriver inkubations- och investeringsverksamhet för att nyttiggöra och skapa kommersiellt och miljömässigt hållbara affärer av forskningsresultat från Göteborgs universitet. bolaget är idag del-ägare i flera forskningsbaserade företag, bland annat i vindkrafts-bolaget Sea Twirl AB och vågkraftsbolaget Vigor Wave Energy AB.

FOrsKnInG

7

Måluniversitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020.

Resultatuniversitetet synliggör graden av integrering av hållbar utveckling i utbildningen genom att hållbarhetsmärka kurser och program. under 2013 var 21 procent av kurserna hållbarhetsmärkta vilket är en minsk-ning med fyra procentenheter sedan 2012.

Inför 2013 hållbarhetsmärktes ytterligare 30 utbildningsprogram. Där-med blev 40 procent av alla program hållbarhetsmärkta (94 av 237), vilket är samma andel som under 2012.

Goda exempelhandelshögskolan arrangerade under hösten en obligatorisk sustain-ability Day för alla studenter som läste första året på sin utbildning. Dagen fokuserade på framtidens utmaningar för en hållbar samhälls-

utveckling. totalt erbjöds de drygt 700 studenterna 36 olika sessioner att välja mellan. Dagen är en del i fakultetens långsiktiga strategi att integrera hållbar utveckling i alla program. Här finns ett antal filmer från sustainability Day 2013.

sahlgrenska akademin utvecklade i samarbete med Göteborgs miljö-vetenskapliga centrum (GMV) en webbaserad verktygslåda för lärare som stöd i deras arbete med integrering av hållbar utveckling i utbild-ningsprogrammen. Verktygslådan finns publicerad bland universitets-bibliotekets ämnesguider.

Förvaltningshögskolan startade under hösten 2013 ett omfattande ar-bete med målsättningen att alla program och kurser på ett naturligt sätt ska ha inslag av de olika dimensionerna av hållbar utveckling.

Centrum för havsforskning i Göteborg organiserar en tvärvetenskaplig forskarskola i marin miljövetenskap. Doktoranderna och deras hand-ledare arbetar i tvärdisciplinära parprojekt som stödjer ett framtida håll-bart nyttjande och en hållbar förvaltning av marina resurser.

utbIlDnInG

8

Måluniversitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna.

Resultat104 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genom-fördes för studenter under 2013, vilket motsvarar en ökning med 76 procent.

Goda exempelunder 2013 arrangerade Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) i samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten och sahlgrenska akademin, två hållbarhetsdagar för studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers. 506 respektive 341 studenter medverkade under dagar-na som syftade till att inspirera studenter att engagera sig för en hållbar utveckling, både i sin utbildning och i sitt privatliv.

studentorganisationerna sahlgrenska academy students for sustaina-bility (sass) och handels students for sustainability (hass) arbetade

under 2013 för ett ökat engagemang samt kunskapsspridning om håll-bar utveckling. sass arbetade också aktivt för att införa så kallade ”Köttfria måndagar” på universitets caféer och resturanger. hass ar-rangerade föreläsningsserien ”Varför tillväxt?” som utifrån kritiska in-fallsvinklar diskuterar tillväxt och dagens ekonomiska system i relation till en hållbar samhällsutveckling.

universitetet stödjer och samarbetar med Miljöbron som fungerar som en länk mellan näringslivet och den akademiska världen genom att för-medla projekt mellan företag och studenter. under 2013 gjorde 181 stu-denter från Göteborgs universitet praktik, ex-jobb, projekt, kursarbete eller fick projektanställningar genom Miljöbron.

Universitets kårer arrangerade flera välbesökta kläd- och bokbytartill-fällen under året. De ordnade även en sittning med ekologisk mat och föreningen Misstagen från kåren vid handelshögskolan ordnade en pantburksbalett.

stuDentMeDVerKan

9

Måluniversitetet skall stärka sin samverkan med om-givande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020.

Resultatuniversitetet gav under året 820 aktiviteter med fokus på hållbar ut-veckling, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med 2012.

Goda exempelGöteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) arbetar för att nya forsk-ningsresultat inom miljö och hållbar utveckling ska spridas och nyttig-göras. GMV:s nätverk för forskare och doktorander från Göteborgs universitet och Chalmers hade 545 medlemmar under 2013.

Projektet ”Framtidskuster –hållbar utveckling i kustsamhällen” vid Cen-trum för turism vid handelshögskolan tilldelades Göteborgs universitets samverkanspris 2013. Projektet involverar aktörer som engagerar sig i utveckling av kustsamhällen i skagerack-, Kattegatt- och Öresunds-regionen, och målet är att bidra till ekonomisk tillväxt i området samti-digt som miljömässiga, kulturella och sociala värden bevaras.

I samarbete med Columbus association startade Göteborgs univer-sitet ett nätverk med tio latinamerikanska universitet i syfte att utbyta erfarenheter om miljöledning och hållbara campus vid högre lärosäten. universitetet fortsatte att utveckla arbetet med att integrera hållbar utveckling i kärnverksamheten och på campus genom att medverka i de internationella universitetsnätverken International sustainable Campus Network (ISCN) och den nordiska motsvarigheten NSCN.nationellt är universitetet bland annat medlem i Public & Private social responsability Initiative (Csr Västsverige).

0

200

400

600

800

1000

2010 2011 2012 2013

Antal samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling 2010-2013

saMVerKan

10

Måluniversitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning.

universitetet skall verka för att personalen stärk-er sin kompetens inom hållbar utveckling.

Resultat59 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljö-arbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljölednings-arbetet. Det motsvarar 28 procent av personerna i ledande befattning. sedan 2011 har 80 chefer gått utbildningen.

under 2013 deltog totalt 1 077 personer i någon form av kompetens-utveckling inom hållbar utveckling, vilket motsvarar 21 procent av uni-versitetets anställda.

Utbildningar i urval 2013Klimatseminarieserie

Chefsutbildning i Gu:s miljöarbete

seminarium om lärande för hållbar utveckling

Mässa om hållbar konsumtion

utbildningar i videokonferenssystemet jabber

utbildning för miljörepresentanter

Visning av filmen Chasing Ice

Goda exempel Handelshögskolan intensifierade under året arbetet med hållbar ut-veckling på strategisk nivå. För att förbereda skolans studenter till att bli ansvarsfulla ledare med en medvetenhet om framtidens ut-maningar, är skolans långsiktiga strategi att integrera hållbarhet i alla utbildningsprogram. Kompetensutveckling för lärarkollegiet och stöd till kurs- och programansvariga är en viktig del av detta arbete. handelshögskolans råd för hållbar utveckling (hrhu) samordnar och driver satsningen.

KOMPetensutVeCKlInG

11

Måluniversitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav.

Resultatunder 2013 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 74 pro-cent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, vilket motsvarar en ökning med 64 procentenheter sedan 2012. Den stora ökningen beror på att universitetet ställde sociala, etiska och miljömässiga krav i en enskild upphandling värd 120 miljoner kronor.

under 2013 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på produkten eller tjänsten i 13 av 16 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/el-ler miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 14 av 16 ramavtalsupphandlingar.

Goda exempel under 2013 genomfördes en upphandling av ett nytt forskningsfartyg. I upphandlingsprocessen ställdes krav på miljö, arbetsmiljö samt so-ciala och etiska krav på varv och leverantör. Det kontrakterade varvet är miljöcertifierat enligt samma standard som universitetet.

Under året byttes universitetets datorbildskärmar ut mot TCO-certifi-erade skärmar. Det innebär att de uppfyller krav på användarsäkerhet och bra ergonomisk design samt miljöhänsyn och socialt ansvars-tagande.

under 2013 köptes sju ton krav- och rättvisemärkt kaffe som uppfyller tredjepartsgranskade kriterier avseende socialt ansvarstagande och ekologi. Det motsvarar en ökning med 32 procent jämfört med 2012.

InKÖP OCh uPPhanDlInG

12

Måluniversitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009.

universitetet skall öka andelen avfall som material-återvinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009.

ResultatDen totala mängden avfall uppgick till 1 091 ton under 2013, vilket innebär en minskning med fyra procent jämfört med 2012. andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras var 41 procent av det totala avfallet, vilket är en minskning med fyra procentenheter. Mäng-den farligt avfall minskade med elva procent jämfört med 2012.

sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 27 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med tio procentenheter.

Avfallsmängd fördelat per fraktion (ton)

Goda exempelIstället för att slänga spillpapper vid produktion av avhandlingar och mindre tidskrifter, startade reprocentralen vid campusservice lor-ensberg, med produktion av anteckningsblock av överskottsmateria-let. anteckningsblocken säljs till studenter och anställda.

återanVänDnInG OCh aVFall

0

300

600

900

1200

1500

2010 2012

Energiåtervinning

Materialåtervinning

Farligt avfall

Elektronik

2009 2011

Övrigt (deponi, osorterat)

2013

Kompost

13

Måluniversitetet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat.

ResultatAntalet kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan, ökade under 2013 till 1 555, det motsvarar en ökning med tre procent. sIn-listan, som är framtagen av Chemsec (Internationella Kemikalie-sekretariatet), är en förteckning över ämnen som betecknas som särskilt farliga enligt eu:s kemikalielagstiftning (reaCh).

under 2013 rapporterades 17 substitutioner. en substitution innebär att en kemisk produkt byts ut mot en mindre miljö- och hälsofarlig produkt, eller att en arbetsmetod byts ut mot en annan metod som kräver mindre mängder kemikalier.

Goda exempelPå institutionen för biomedicin vid sahlgrenska akademin gick manunder året ifrån att studenterna gör egna laborationer till att lärarendemonstrerar en laboration för hela gruppen. Detta minskar mängdenförbrukade kemikalier samt minskar studenternas exponering för kemikalier eftersom antalet laborationer blir färre.

I universitetets referensgrupp för kemikaliehantering diskuteras kon-tinuerligt möjligheter att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. På nationell nivå pågår detta arbete i nationella substitutionsgruppen där personal från Göteborgs universitet deltar aktivt.

universitetet fortsatte att använda kemikaliehanteringssystemet Klara för att ha god kontroll på förekomsten och användningen av kemiska ämnen i universitetets verksamhet.

som en viktig del i universitetets förebyggande arbete genomfördes under året fyra labbsäkerhetsutbildningar för laborativ personal.

KeMIsKa äMnen

14

Måluniversitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter.

Resultatunder 2013 genomfördes 25 förebyggande aktiviteter i syfte att min-ska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön.

Goda exempelen arbetsgrupp, bestående av personer med särskild kompetens inom området, genomförde under 2013 en universitetsövergripande miljöriskanalys. Denna analys ligger till grund för arbetet med att fastställa rutiner, identifiera och förebygga olika typer av nödläges-situationer.

MIljÖrIsKeren projektgrupp bestående av representanter för miljö, arbetsiljö och säkerhet arbetade under året med att planera upphandling och implementering av ett incidentrapporteringssystem.

under 2013 genomförde akademin Valand flera åtgärder för att minska förekomsten av tungmetaller i av-loppsvattnet. Målerikurser inklud-erar numera ett kursmoment som fokuserar på kadmium och tung-metaller i konstnärsfärg där person-al och studenter erbjuds föreläsnin-gar med bland annat representanter från institutionen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs univer-

sitet. en översyn av penseltvättstationerna genomfördes under året och återkommande mätningar av tungmetaller är nu en del av det årliga arbetet för att minska halten av tungmetaller i avloppsvattnet. nya mätvärden från 2014 visar på sjunkande halter av kadmium i vattnet från akademin Valand.

15

Måluniversitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008.

Resultatuniversitetets totala koldioxidutsläpp från resor och energi uppgick un-der 2013 till 6 617 ton, vilket motsvarar en minskning med tre procent jämfört med 2012. utsläppsminskningen är en följd av främst drift-optimering av värmesystem samt ytterligare reducering av fossila bränslen.

jämfört med 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 19 procent. Universitetets samlade klimatrapport finns att läsa här.

Under 2013 kom 58 procent av koldioxidutsläppen från flygresor. Utsläppen från alla flygresor klimatkompenserades i ett FN-godkänt kli-matprojekt som uppfyller kraven i kvalitetsmärkningen Gold standard.

Goda exempelFn:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, lanserade under hösten den första delen av sin femte stora syntes-rapport om klimatet. Tre av huvudförfattarna i panelen finns vid Göte-borgs universitet; professorerna Deliang Chen, ulf Molau och thomas sterner.

2010 20122009 2011 201320080

2000

4000

6000

8000

10000

Koldioxidutsläpp 2008-2013 (ton)

KlIMatPåVerKan

16

Måluniversitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jäm-fört med 2008.

Resultatel- och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till samman-lagt 215 kWh/m2 under 2013, vilket motsvarar en minskning med sju procent sedan 2012. Detta innebär en minskad energikostnad mot-svarande 3,8 miljoner kronor, givet dagens energipriser. Koldioxidut-släppen från energianvändningen minskade med nio procent jämfört med 2012, främst tack vare minskad användning av fjärrvärme.

energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 15 procent sedan 2008.

Goda exempelunder året fortsatte samverkansarbetet med fastighetsägaren higab i syfte att identifiera och genomföra lönsamma energiinvesteringar. Enligt sammanställda beräkningar finns fortsatt stor potential att min-ska energianvändningen.

Genomsnittlig energianvändning (kWh/m2)

0

50

100

150

200

250

300

2010 2011 2012

Fjärrvärme

El

20092008 2013

enerGI OCh byGGnaDer

17

Prisbelönt energiarbete på EBM Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus fick universite-tet ta emot pris i kategorin ”byggnader” av International sustainable Campus Network (ISCN). Priset gavs för en omfattande ombyggnad av laboratoriet för experimentell biomedicin (ebM). ebM är univer-sitetets i särklass mest energikrävande byggnad med specifika krav på temperatur och luftfuktighet. när användningen av naturgas på ebM var som högst mellan 2009-2010, utgjorde enbart koldioxidut-släppen från ebM mer än tio procent av universitetets totala koldioxid-utsläpp.

Projektet innebar att energianvändningen i byggnaden minskade med 26 procent mellan 2009 och 2013. Inom ramen för projektet har bland annat användningen av naturgas i princip upphört, och ersatts med ursprungsmärkt el, vilket har minskat utsläppen av koldioxid med över 900 ton sedan projektets start. Projektet har tydligt visat att det är möjligt att minska energianvändningen och klimatpåverkan, och sam-tidigt förbättra arbetsmiljön för de anställda och uppnå ekonomiska besparingar. 0

200

400

600

800

1000

2010 20122009 2011 20132008

Koldioxidutsläpp från fossil energi i EBM (ton)

18

Måluniversitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008.

ResultatDe totala koldioxidutsläppen från resor uppgick till 4 076 ton, det mots-varar en ökning med en procent jämfört med 2012. De totala koldi-oxidutsläppen från resor har ökat med elva procent jämfört med 2008.

0

1000

2000

3000

4000

5000

2008 2010 201220112009 2013

Koldioxid per utsläppskälla 2013 (ton)

El (447)

Fjärrvärme (1766)

Fossil energi (12)

Flyg under 50 mil (375)Flyg över 50 mil (3465)

Bil, Tåg, Buss (235)

Båtar/Fartyg (317)

resOrDen vanligaste sträckan för universitetets flygresor är mellan Göte-borg och Stockholm. Antalet flygresor enkel väg mellan dessa desti-nationer ökade med drygt fem procent under 2013 jämfört med 2012.

Goda exempelresandet med egen bil i tjänst minskade under 2013 med åtta pro-cent jämfört med 2012, mätt i antal körda kilometer. antalet resfria mötestimmar uppgick till närmare 7000 under 2013.

Koldioxid från resor 2008–2013 (ton)

19

I Göteborgs universitets årsredovisning 2013 finns hållbarhetsre-dovisningen som en integrerad del. På sidan 65 i årsredovisningen finns alla indikatorer för miljö- och hållbarhetsmålen sammanställda. Miljöarbetet redovisas på ett adekvat sätt och uppfyller kraven för en eMas-godkänd miljöredovisning.

Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till utbildningsdepartementet och naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Specifika indikatorer avseende universitetets fordon och åtgärder för energieffektivisering rapporteras årligen till transportstyrelsen resp-ektive energimyndigheten i enlighet med Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, samt Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter.

universitetet rapporterar årligen resultaten till det internationella uni-versitetsnätverket International Sustainable Campus Network (ISCN), i enlighet med de överenskommelser som medlemsuniversiteten har undertecknat.

hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och information presenteras så att den är jämförbar från år till år. Mätdata har sitt ur-sprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenör-er som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2013. Inga väsentliga förändringar har gjorts i redovisningen vad avser avgränsning, omfattning eller mätmetoder sedan förra redovisningsperioden.

Samtliga resultat finns samlade på:

KontaktMiljöenheten vid Göteborgs universitete-post: miljo@gu.setelefon: 0046 31 786 1545www.gu.se/miljo

Grafisk formgivning: Kristina Edgren Nyborglayout: amanda ForsmanFoto: Johan Wingborg

www.hallbarhetsredovisning.gu.se

ÖVrIG reDOVIsnInG