Februari 2015, årgång 34

TEMA:

HÅLLBAR FRAMTID

TESTRESENÄR

Anna Erichs testade bussoch fortsatte busspendla.

SIDAN 16

Tävla om fina priser i Tebladets tipstävling.

SIDORNA 10-11

Få parrelationen att hålla med hjälp från familjerådgivningen.

Tebladstårtan går till urologen på USÖ. SIDAN 15

Tebladet delas ut fyra gånger om året till alla hushåll i länet.

Tebladet nummer 3, 20182

Victoria Rydergårdredaktör019-602 73 57E-post: victoria.rydergard@regionorebrolan.se

Vår adress: Tebladet, Region Örebro länBox 1613, 701 16 Örebro, E-post: tebladet@regionorebrolan.seTryckeri: Markbladet tryckeri AB

Det är vi som gör Tebladet

I det här numret av Tebladet har vi fokuserat på temat hållbar framtid. Vi skriver bland annat om att länets befolkning växer och vad det innebär för möjligheter och utmaningar. Vi skriver också om hur hälso- och sjukvården ska hålla för framtidens krav. Vi behöver hålla oss friskare för att de som verkligen behöver sjukvård ska kunna få den vård de behöver. Att få barn kan sätta parrelationen på hårda prov. Region Örebro läns familjerådgivning har därför tagit fram en film som vänder sig

till nyblivna föräldrar. Syftet med filmen är att nyblivna föräldrar ska känna igen sig och förstå att alla som får barn går igenom en stor livsom-ställning. Behöver man finns familjerådgivningen där och erbjuder hjälp och stöd. Vi skriver också om att vanliga hushållspro-dukter är en större källa till utsläpp än vad man tidigare har trott och tipsar om vad du kan göra för att minska kemikalierna i din vardag. Även små förändringar kan göra stora skillnader för din hälsa, ekonomi och för miljön.

Välkommen till Tebladet!

Vi bor i ett län i ständig förändring. Det Örebro län vi lever i idag kommer delvis vara ett annat imorgon. Inte minst så sker stora förändringar i befolkningen. Männ-iskor flyttar och rör sig på ett annat sätt idag än tidigare.

Örebro län växer. Det är positivt. Dels visar det att vi är ett län dit människor vill flytta för att leva och arbeta. Att vi blir fler ger goda möjligheter att fortsätta utvecklas som län och det ger arbetstillfällen som är viktiga för de skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Samtidigt finns det utmaningar i befolkningsökningen.

Den första utmaningen är att hålla fokus på att hela länet ska leva. Alla orter och kommuner är på sitt sätt med och bidrar till en fungerande helhet. Möjligheter och utma-ningar må skifta men vi kan bara lösa dem tillsammans.

Vi måste fortsätta arbeta med hur vi som region kan bidra till en god utveckling i hela länet. Då handlar det om att säkerställa en god infrastruktur till och från alla tolv kommuner men också att garantera en god offentlig service i länets alla delar. En sådan viktig sak är att fort-sätta utveckla länets tre akutsjukhus och den nära vården som utförs vid vårdcentralerna. Oavsett var du bor ska du kunna lita på vården.

Den andra utmaningen är att vi lever allt längre samtidigt som fler barn föds. Det kan låta konstigt men det innebär faktiskt att vi måste tänka om i vårt sätt att planera för framtiden. När andelen yngre och äldre ökar i relation till övriga befolkningen ställer det stora krav på de som arbetar. Färre ska försörja fler. För att kompensera för det måste vi prioritera välfärdens resurser samtidigt som vi som region måste fortsätta arbeta med att alla de som kan jobba också ska jobba. Vi har inte råd med att några går hemma arbetslösa när de både vill och kan jobba.

Med det sagt så måste vi påminna oss om att det är positivt att vi blir fler i vårt län. Så har det inte alltid varit och det är alltid bättre att vara ett län dit folk vill flytta och bo kvar än det motsatta.

Nu handlar det om att förvalta den möjlighet det inne-bär och fortsätta stärka vår region både som besöksmål, näringslivscentrum och område att bo i. Där har vi ett all-tid pågående arbete för att garantera varenda medborgare en trygg och hållbar framtid.

”Oavsett var du bor ska du kunna lita på vården”

Aktuellt

Region Örebro län ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, kol-lektivtrafik, kultur, näringsliv och flera andra områden som är viktiga för dig och regionens utveckling.

Region Örebro län är en demokra-tiskt styrd organisation där du kan vara med och påverka. Tillsammans skapar vi ett ännu bättre och starkare Örebro län.

www.regionorebrolan.sewww.facebook.com/regiono-rebrolanInstagram: @regionorebrolan

DET HÄR ÄR REGION ÖREBRO LÄN

Markbladet tryckeri AB

Marjetta Leijonhufvudansvarig utgivare019-602 63 44E-post:marjetta.leijonhufvud@regionorebrolan.se

Kristin Lundströmredaktör019-602 75 47E-post: kristin.lundstrom@regionorebrolan.se

Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande:

Tebladet är en tidning från Region Örebro län som skickas ut till alla hushåll i länet fyra gånger per år. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som bor i Örebro län. Du kan även läsa Tebladet påwww.regionorebrolan.se/tebladet

Lena Hagstenredaktör lättläst019-602 73 52E-post:lena.hagsten@regionorebrolan.se

www.kavesta.fhsk.se019-602 49 50

Ansök senast30 april

Kursstart22 augusti

På Allmän kurs vid Kävesta folkhögskola kan du ta igen gymnasiet i en vacker och inspirerande miljö. Vi arbetar med:

• Studier för vuxna• Mindre klasser• Närhet till lärare• Diskussioner & samtal

Läs mer på www.kavesta.fhsk.se !

Behöver du läsa in gymnasiet?Sök till Allmän kurs på Kävesta!

Tebladet nummer 3, 2018 3

Örebro har gått om Väs-terås och är nu landets sjätte största kommun. Under våren beräknas vi bli 300 000 invånare i länet.

Vad betyder befolkningsök-ningen för vårt län?

– För oss inom det offentliga betyder den att vi behöver skala upp vår verk-samhet för att ha kapacitet att ta emot alla nya. Sedan finns det en attraktions-faktor också. Alla vill vara en del av något som växer, säger Anders Niklasson, omvärldsanalytiker på Region Örebro län.

En attraktiv region

Att befolkningen växer är enligt honom ett bevis på att vår region är attraktiv och att fler vill bo här.

– Det är tre saker som gör att befolkningen ökar – invand-ringen, Örebro universitet och att vi går lite plus på födelsetalen, berättar han och tillägger:

– Vi passerade 100 000 invå-nare tidigt på 1800-talet och 200 000 invånare tidigt 1900-tal. Så det har tagit ungefär hundra år att växa med 100 000 invånare. Men skulle vi hålla i och växa lika mycket som vi har gjort 2017, då invånarantalet ökade med 4 000, så skulle vi växa med ytterligare 100 000 invånare på bara 25 år.

Att invånarantalet i länet ökade så mycket förra året beror på att många av de flyktingar som kom i samband med den stora flyk-tingvågen till Sverige 2015-2016 folkbokfördes här under år 2017.

En växande befolkning innebär både möjligheter och utmaningar.

– Möjligheterna är större än utmaningarna om man ser på lång sikt. Men här och nu blir det en utmaning för alla som tillhanda-håller samhällsservice. Vi måste snabbt skruva i våra verksamheter för att kunna erbjuda bra och rele-vanta tjänster till våra invånare, säger Anders Niklasson.

Den växande befolkningen gör boendefrågan till en utmaning.

– Det har byggts otroligt myck-et, i varje fall i Örebro kommun. Det har byggts många bostadsrät-

ter och marknaden börjar bli mät-tad. Det som behövs är bostäder till nyanlända, studenter och andra socioekonomiskt svaga grupper, berättar Anders Niklasson.

Centrala länet växer

Befolkningsunderlaget ser lite olika ut i länets kommuner.

– Tittar man på år 2017 så är det fem av tolv kommuner i länet som växer. Det är Örebro, Kumla, Lekeberg, Hallsberg och Nora, så det är alltså de centrala delarna av länet. 90 procent av befolknings-tillväxten förra året skedde i Öre-

bro kommun, konstaterar Anders Niklasson.

Befolkningen i Örebro län är något äldre än riksgenomsnittet.

– Äldre och yngre är de grup-per som är mest resurskrävande för hälso- och sjukvården. Det finns ett samband mellan hälsa och ålder. Ju äldre du är, desto mer vård behöver du. Men det går i pucklar. Vi har några kom-muner i norra länet som har bland Sveriges äldsta befolkningar just nu, men när puckeln är passerad är befolkningen plötsligt avsevärt yngre, säger Anders Niklasson.

Som det ser ut just nu lockar stora städer och större orter mer än landsbygden.

– Det gäller för oss att vi är medvetna i varje beslut som tas, så att vi inte omedvetet bidrar till att verksamhet på landsbygden skalas ner. Grunden är att vi ska erbjuda en jämlik och högkvalitativ vård i regionen och att hela länet ska utvecklas, säger Anders Niklasson.

TexT:vicToria rydergård

FoTo:KrisTin LundsTröm

Anders Niklasson

Människor har i alla tider flyttat till ställen som är mer attraktiva. Det som är grundläggande när man väljer var man ska bo är trygghetskänslan – att man ska kunna överleva.

– Människor måste våga inves-tera där de bor utan att riskera att förlora sin investering, säger Lars Westin som är professor i regional ekonomi vid Umeå universitet. Han forskar inom områden som berör regional utveckling.Att i punktform säga några saker som är viktigast för att skapa en attraktiv region och stad är svårt eftersom vad som är attraktivt är så olika för olika människor. En del vill ta del av stadens utbud, andra

söker lugnet på landsbygden. För någon kan det vara viktigt med idrotts-möjligheter, för en annan är kultur viktigast och för en tredje är närhet till naturen det viktigaste. För att en region ska vara framgångsrik behövs många ingredienser.

Människorna som bor i en stad eller region är den viktigaste till-gången.

– Människorna är staden. Vad som är attraktivt med en plats förändras hela tiden och då är det viktigt med folk som vill ha för-ändring. Stadens invånare måste få prova och släppas fram, för händer ingenting stagnerar sta-

den, säger Lars Westin.För att det ska finnas männ-

iskor i en stad måste de kunna hitta någonstans att bo. Det måste även vara lätt att byta bostad, menar Lars Westin.

Lite folk på stor yta

Idag har många städer problem med att befolkningen växer men det byggs inte tillräckligt många bostäder. Andra städer växer inte eftersom det inte går att flytta till staden.

– Sverige har lite folk på stor yta. Mindre än tre procent av Sveriges yta är bebyggd, mest består Sverige av skog och myr. Det finns samtidigt många res-triktioner kring bostadsbyggande och generellt har det, med några

undantag, inte byggts tillräckligt med bostäder under efterkrigsti-den, säger Lars Westin.

Han tycker att man måste byg-ga där det är attraktivt, där många vill bo, för att ge den som vill en möjlighet att flytta.

– Det finns ingen orsak att ha kvar det bosättningsmönster som växte fram på 70-talet, säger han.

En stark stad som nav

Sedan är det viktigt med bra kom-munikationer, bland annat för att de som vill bo utanför staden ska kunna pendla.

Att ha en stark stad som nav i en region är också något som är viktigt. Framtiden för Örebro län beror på hur vi som bor här lyckas förvalta vårt län och vår största

stad – Örebro.– Örebro läns styrka är staden

Örebro. Fanns ingen stad i den storleken skulle Örebro län ha betydande problem. Det gäller att upprätthålla befolkningstillväxten och samtidigt se till att staden kan växa genom att erbjuda tomter för att bygga småhus, och ge männ-iskor möjligheter att köpa och hyra lägenheter, säger Lars Westin.

Samtidigt som Örebro län har en bra position i landet så är det ett utsatt läge att ligga mellan stora städer som Stockholm, Oslo och Göteborg.

– Det är viktigt att Örebro blir en viktig central plats där man vill stanna och inte en stad man bara åker igenom.

KrisTin LundsTröm

Lars Westin

nu växer länets befolkning

Alla vill vara en del av något som växer. Under våren beräknas vi bli 300 000 invånare i Örebro län. Det innebär både möjligheter och utmaningar.

örebro läns styrka är staden örebroProfessor Lars Westin:

Tema: Hållbar framtid

Tebladet nummer 3, 20184

Andreas Svahn, Socialdemokraterna:– Ett bra län är ett län där alla kan leva ett liv med trygghet och framtidstro. Alla ska känna tryggheten att ha ett jobb att gå till, en sjukvård att lita på och ett samhälle där de får möjlighet att förverkliga sig själva. I ett bra län ska alla kunna leva gott och känna att de bidrar till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.

Ola Karlsson,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Liberalerna:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Behcet Barsom,Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Mats Gunnarsson,Miljöpartiet:

Elin Jensen Sverigedemokraterna:

– Ett bra län ger varje barn möjlighet att nå sin fulla potential och varje vuxen möjlig-het att arbeta eller driva företag inom sina intressen. Ett bra län kännetecknas av tolerans, välkomnande och mångfald. Sjuka får vård i tid, utan onödiga köer, barn kan välja skola och äldre kan väl-ja äldreomsorg. Det är lätt att starta eget eller välja arbetsgivare. Det är roligt att gå till sko-lan, jobbet eller mötet. Vi ligger i utvecklingens framkant, också vad gäller miljön.

– Ett bra län erbjuder alla människor, oavsett bakgrund och förut-sättningar, möjlighet att forma sitt eget liv. För dig som vill växa och utvecklas ska det finnas goda utbild-ningsmöjligheter och jobbtillfällen. För dig som behöver sjukvård ska det finnas ett brett vårdutbud och en vård utan onödiga köer. För dig som drivs av ett engagemang för mil-jön ska det vara enkelt att göra miljösmarta val.

– Ett bra, jämlikt och jämställt län ska sträva efter att ge alla en god uppväxt, möjlighet till arbete och en trygg ålderdom. Det handlar framförallt om att föra en radikal politik för att utjämna de hälso- och klasskillnader som finns, höja utbildnings-nivån, minska arbets-lösheten och bygga upp en fungerande sjukvård. Miljö, tryggt boende, rikt kultur- och föreningsliv, billig och tillgänglig kollektivtra-fik och annan infra-struktur är viktiga och avgörande tillgångar för ett bra län.

– Utmärkande för ett bra län är att fokus är på människan, de vardagliga och sociala delarna av livet. Ett län där människornas olika intressen och deras välbefinnande värnas. Jämlikhet och jämställdhet råder. Barn, familjer och äldre känner sig trygga. Samhällsservicen är god och människor har möjlighet att göra egna val. Ett bra län håller sig á jour med utvecklingen. Fritids- och kulturutbudet är rikt, natur- och miljö förvaltas väl.

– Centerpartiet står för ett hållbart samhälle där människor får växa.Jobb och företagande i hela länet är grunden för att samhället ska kunna garantera en gemensam välfärd. Klimattänkandet är grunden för att våra efterkommande ska kunna möta morgonda-gen med tillförsikt.Vården ska vara tillgäng-lig och vårdgarantin efterlevas så att du kan söka och få vård var du vill redan från första dagen. Därför behöver vi fler välfärdsentrepre-nörer.

– Bra dialog med invåna-re, kommuner, närings-liv, utbildningsväsende och ideella krafter. Med-borgarnas hälsa är mer jämlik och kunskapen om kostens betydelse har gett mindre belast-ning på vårdapparaten. Länet kan också försörja oss med mera närprodu-cerat. Vidareutbildning finns tillgänglig i många olika former för olika gruppers behov. Alla har god tillgång till håll-bara kommunikationer där trygga gång- och cykelvägar uppmuntrar vardagsmotion. En flexi-bel kollektivtrafik gör det lättare att ta del av alla fina natur- och kultur-möjligheter som finns i hela länet.

– Att kunna känna trygghet i samhället man lever i. Att inte behöva begränsa sitt liv på grund av att man är rädd att utsättas för våld eller övergrepp. Att medborgare får rätt vård i rätt tid. Att ens förutsättningar är så lika det går, vare sig man bor på landsbyg-den eller i en stad. Att det finns möjlighet till bra skolor, bostäder och riktiga jobb för de som bor i länet. En bra infrastruktur.

Vad utmärker ett bra län enligt dig?

Vi frågar Region Örebro läns politiker

Stark konkurrenskraft, hög och jämlik livskvali-tet och god resurseffek-tivitet är målen för att skapa en bättre tillvaro för dig som bor i Örebro län.

– Fler ska klara grund-skolan, fler ska vara rus-tade för det behov som före-tagen har när de söker arbetskraft, fler av oss ska känna att det finns bostäder, kol-lektivtrafik som uppfyller våra behov, att näringslivet har växt och det finns mer att välja på när det gäller arbetsplatser, flera av oss ska uppleva att vi mår bättre, har en bättre hälsa och fler av oss ska uppleva att det är ett mer jämställt samhälle, säger Rickard Simonsson, regiondirektör.

Prioriterade områden

För att nå målen har Region Öre-bro län ansvarat för att ta fram en regional utvecklingsstrategi tillsammans med länets kommu-ner, statliga myndigheter, företag, föreningar och organisationer.

I strategin finns prioriterade områden som till exempel kom-

petensförsörjning, kunskapslyft och utbildning, innovationskraft och specialisering, hälsofrämjan-de arbete och hälso- och sjukvård, bostadsförsörjning och attraktiva miljöer.

Hur länet ska utvecklas

– Alla prioriterade områden ska bland annat genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, säger Rickard Simonsson.

Strategin handlar om hur man vill att länet ska utvecklas.

– Vi har tillsammans med andra aktörer i länet satt mål för vart länet ska, vilken riktning och vad som är viktigt för att skapa en utveckling i vårt län som attraherar både invå-nare, företag och offentliga aktörer att etablera sig. Ett starkt näringsliv och föreningslivets betydelse för en positiv utveckling av samhället kan inte nog poängteras, säger Rickard Simonsson.

Behöver kompetens

För Region Örebro län, som är en av de största arbetsgivarna i länet med nästan 10 000 anställda upp-delade i 300 olika yrken, är den regionala utvecklingen viktig.

– Många som jobbar hos oss är väldigt specialiserade och vi är såklart måna om att ha en hög utbildningsnivå i länet, en fungerande arbetsmarknad och att det finns en utbildningsorga-nisation som kan förse oss som

organisation med de kompetenser som vi behöver. Det är viktigt att det är en attraktiv miljö att bo i. Kan vi skapa en attraktiv boen-demiljö med bostäder och ett rikt kulturutbud så vill människor bo här, då får vi lättare att anställa nya medarbetare. De hänger ihop, de här frågorna, säger Rickard Simonsson.

Arbeta tillsammans

– Om vi klarar av att göra ett kompetenslyft, att fler klarar skolgången påverkar det på flera sätt. Låg utbildning ger sämre upplevd hälsa och det påverkar verksamheter som sjukvården och tandvården. Även om inte Region Örebro län ansvarar för alla frågor är det viktigt att kom-munerna lyckas väl med skolan och att universiteten lyckas väl med de högre utbildningarna. Det betyder jättemycket för oss som ansvarar för bland annat hälso- och sjukvård, tandvård och kol-lektivtrafik. Och omvänt för dem betyder det mycket att vi lyckas väl med våra frågor för då blir det attraktivt att bo här. Det är viktigt för vårt län att vi arbetar tillsam-mans inom de här prioriterade områdena för de sammanfattar vad som är viktigt för en bra och attraktiv miljö, säger Rickard Simonsson.

KrIStIn LUnDStröM

Visste du att Region Örebro län vill vara en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet? Vårt mål är att skapa välfärd och livskvalitet samtidigt som vi säkerställer kommande generationers möjlig-heter att tillgodose sina behov – en tillgänglig vård i ett hållbart län.

tillsammans skapar vi en bättre tillvaro i länet

Rickard Simonsson

I Örebro län har andelen dagligrökare minskat kraftigt de senaste åren. Det sparar inom en fyraårsperiod in hälso- och sjukvårdskostnader på ungefär 48 miljoner.

Tema: Hållbar framtid

Tebladet nummer 3, 2018 5

För mycket och felaktig mat, med mycket socker, rött kött, alkohol, rökning och stillasittande hör till vår västerländska livsstil. En livsstil som orsakar höga sjukvårdskostnader och onödigt lidande för dem som blir sjuka.

– 90 procent av all diabetes typ 2, 70-80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar och 30 procent av all cancer kan förhindras eller för-bättras av goda levnadsvanor. Tit-tar man på lungcancer och rökning är det 90 procent, säger Mikaela Ridelberg, verksamhetsutveckla-re inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län.

Siffrorna är hämtade från Världshälsoorganisationen, WHO, och sjukdomarna är några av våra vanligaste sjukdomar som kräver mycket sjukvård.

Många sjuka i onödan

Dagens livsstil gör att många blir sjuka helt i onödan, till en hög kostnad. Om ingenting förändras kommer hälso- och sjukvården få det mycket svårt att ta hand om alla som är i behov av vård.

– 50 kronor per hundralapp i skatt. Så dyr kan välfärden bli om ingen förändring sker, säger Mikaela Ridelberg.

Färre ska försörja fler

Problemet handlar inte bara om dåliga livsstilsvanor som gör oss sjuka, utan också om åldersför-delningen på befolkningen. Då kommer färre människor i arbets-för ålder behöva försörja, och ta hand om, en allt äldre befolkning. Först runt år 2050 kommer läget stabiliseras igen.

– För att kompensera för ålders-glappet behöver de som kan arbe-ta vara friska. Inom hälso- och sjukvården handlar det om att,

utifrån riktlinjer, hitta riskbruk där patienter riskerar att bli sjuka av sina vanor. Det gäller att satsa på förebyggande insatser. Vi inom hälso- och sjukvården måste hjäl-pa vår befolkning att vara friska. I övriga samhället kan det handla om att bli bättre på integration och få in invandrare i arbete for-tare, minska arbetslösheten gene-rellt, och jobba gemensamt för att förbättra hälsan och hålla oss friska, säger Mikaela Ridelberg.

Vård i förändring

Vården håller på att förändras, från att vara inriktad på att bara ge sjukvård, till att också jobba mer med hälsofrämjande vård. Det sparar mycket pengar i slutändan, vilket är nödvändigt för att kunna ge en god vård även i framtiden.

Inom hälso- och sjukvården pri-oriteras folkhälsoarbetet genom bland annat stöd med tobaksav-vänjare för den som vill sluta röka eller snusa. Det satsas även på rökfri operation och vårdpersonal ställer frågor om levnadsvanor, som kan följas upp med moti-verande samtal. Sedan många år tillbaka finns det även fysisk akti-vitet på recept.

– Vi ska främja hälsan i varje möte med patienten. Men alla sam-hällsinstanser och vi som privat-personer behöver ta ansvar för att förändra situationen. Alla måste göra sitt: staten, kommuner och arbetsgivare. Det du själv kan göra är att ta ansvar och göra det du kan för att ha goda levnadsvanor. Om du känner att du behöver ändra lev-nadsvanor för att få en bättre hälsa kan du be hälso- och sjukvården om hjälp, säger Mikaela Ridelberg.

Att förändra livsstilen är svårt, det vet Mikaela Ridelberg.

– Jag tror det gäller att hitta en balans. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting, säger hon.

TexT och FoTo:KrisTin LundsTröm

Hur ska allt färre kunna försörja allt fler och ändå se till att ha råd med framtidens hälso- och sjukvård? En av lös-ningarna är att minska sjukvårdskostnader genom förebyggande arbete. Vi behöver vara friskare för att ha råd med sjukvården helt enkelt.

så ska hälso och sjukvården hålla för framtidens krav

Ljud uppfattas olika beroende på hörapparat och ljudmiljöDe mest störande ljuden när man har hörapparat är miljöer med för myck-et prat, ljud från porslin, vattenkran och pappers-prassel. Bullrig trafik och maskiner förekommer också.

Det visar forskning från Audiolo-giskt forskningscentrum.

– I min avhandling har jag studerat vilka ljud som påverkar användandet av hörapparat nega-tivt hos personer som har hörsel-nedsättning. Ljud som kan orsaka att man inte använder sitt hjälp-medel. Jag har också tittat på hur människor uppfattar dessa ljud, hur starka och hur störande man uppfattar dem, säger Åsa Skager-strand, audionom på audiologiska mottagningen på Universitets-

sjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för hälsoveten-skaper på Örebro universitet.

I studien har Åsa Skagerstrand gjort en jämförelse mellan perso-ner med lätt till måttlig hörselned-sättning och personer med normal hörsel. Hörapparaten underlättar att höra vad folk säger. Men många tycker också att det finns situatio-ner när det är mer besvär än nytta med att använda hörapparat.

Kan inte förbättra allt

Genom sin forskning vill hon för-bättra rehabiliteringsprocessen för patienter med hörselnedsättning.

– Vi tittar på funktionsförmåga mer än funktionshinder. Patienten ska lära sig ta kontroll över sin livssituation och släppa fokus på hörapparaten. Det gäller att inte

ha för höga förväntningar på hör-apparaten. Vid en tuff ljudmiljö är det bra om patienten har förstå-else för att den inte kan förbättra allt, säger Åsa Skagerstrand.

Minska onödiga ljud

Det finns många saker som en person med hörselnedsättning kan göra för att förbättra sin situation. Det gäller att minska på de onödiga ljud som finns i omgivningen. Då man har stängt ner de ljudkällor som går, exempelvis om en tv står på i bakgrunden, är det bra att tänka på det rent fysikaliska.

– Vid samtal är det bra att korta avståndet till den person samtalet förs med. För varje avståndshalv-ering är ljudet dubbelt så starkt. Det blir då lättare att höra, lätt-are att få ögonkontakt och lättare

att se personen. Hur störd du blir över ett ljud handlar om hur mycket kontroll du har över lju-

det, avslutar Åsa Skagerstrand.TexT och FoTo:

eLin abeLson

Åsa Skagerstrand, audionom på audiologiska mottagningen på Universi-tetssjukhuset Örebro har studerat vilka ljud som påverkar användandet av hörapparat negativt hos personer som har hörselnedsättning.

Tema: Hållbar framtid

Tebladet nummer 3, 20186 Tema: Hållbar framtid

Att röra sig är bra för kropp – och själ. All forskning visar nämligen att du mår bättre psy-kiskt om du rör dig.

– Jag tror att det är relativt ny kun-skap för många att fysisk aktivitet har så stor positiv påverkan på hur vi mår psykiskt. Många tänker att träning är bra för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes. Men träning påver-kar även hjärnan och vår psykiska hälsa positivt, säger Karin Haster, områdeschef inom psykiatrin.

De senaste åren har mycket ny forskning kommit som visar hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

– Vi behöver ta till oss av den forskningen, säger Karin Haster.

Träning påverkar positivt

Hon har lång erfarenhet av att jobba inom psykiatrin och har under många år arbetat med fysisk aktivitet och motiverat

patienter till rörelse.– Jag har sett jättegoda resultat

hos personer med självskadebe-teende, ångest, depressioner och beroendeproblematik, säger hon.

Eftersom hon också är tränings-aktiv på fritiden, bland annat som tränare, har hon även utanför arbetet träffat personer som berät-

tat hur träningen har påverkat dem positivt.

Ska erbjuda rörelse

Just nu pågår ett arbete för att psykiatrin inom en snar fram-tid ska kunna erbjuda rörelse till människor som har kontakt med psykiatrin. Det gäller även för patienter som är inlagda inom akutpsykiatrin.

– Det kanske inte är lätt att ta till sig den här informationen om man mår jättedåligt. Men vi inom vården har kunskap om att fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet. Då bör vi inom psykiatrin kunna erbjuda det och hjälpa till att motivera patien-terna att röra sig. Som i all annan vård ska vi utgå från individens behov. Att motivera och erbjuda fysisk aktivitet handlar inte om att patienterna ska gå från att vara inneliggande i slutenvård till att de ska vara med på ett tufft träningspass. Det handlar om att

må bättre och röra sig utifrån sin egen förmåga, säger Karin Haster.

Vad tror du kommer att hän-da med vår syn på fysisk aktivi-tet i framtiden?

– Jag kan vända på det och säga, att om vi inte gör något åt våra stillasittande liv kommer det att få rätt allvarliga konsekvenser, säger Karin Haster.

Hon tror att vi måste förändra samhället och inse att fysisk akti-vitet är viktigt. Forskning visar det och de flesta vet det eftersom det är många som pratar om hur viktigt det är att röra på sig.

– Men det räcker inte att prata. Vi behöver samla våra gemen-samma krafter för att bidra till förändring i samhället. Om vi inte gör något annorlunda så kommer det inte hända något annorlunda. Vi måste göra det vi vet är bra. Vi som jobbar i hälso- och sjuk-vården måste kunna förmedla det utan att det blir pekpinnar. Jag tänker att de här är lite av ett para-

digmskifte*, där vi måste tänka annorlunda för att alla ska kunna röra sig mer, säger Karin Haster.

Gemensam ansträngning

Men det är inte gjort av sig själv. – Det är ansträngande att träna.

Man blir svettig, man blir trött. En sådan här förändring kommer också att vara ansträngande, säger Karin Haster.

Hon tror att ansträngningarna är värda allt slit för att fler ska lyckas att komma igång.

– Det är aldrig för sent att börja träna och det är fantastiskt när man ser resultaten. Vi människor är ju smarta och vill ha hälsan och leva ett gott liv så jag tror att det kommer att gå, säger Karin Haster.

text och foto:kristin lundström

*Paradigmskifte: när uppfattning och tankar av vetenskapliga tankemönster och förebilder förändras.

träning påverkar hjärnan

Träning är väldigt viktigt för att må bra, både fysiskt och psykiskt. Vi är inte vana att träna där vi är och det kan kännas konstigt att ställa sig på jobbet och göra plankan, eller benböj, men det måste vi ändra på tycker Karin Haster, områdeschef inom psykiatrin. Hon själv tar korta pauser för att röra på sig och uppmuntrar kollegor att göra detsamma. Hon vill även att patienter inom psy-kiatrin ska erbjudas möjligheter att röra på sig eftersom det är så bra för den psykiska hälsan.

Karin Haster

Tebladet nummer 3, 2018 7Tema: Hållbar framtid

Våra levnadsvanor påver-kar hur vi mår. Det har man tagit fasta på inom psykiatrin. Där pågår ett aktivt hälsoarbete där man jobbar med alltifrån kost och tobak till fysisk aktivitet i olika former.

Inom psykiatrisk rehabilitering i Karlahuset håller Karin Berg-ström, arbetsterapeut, Madeleine Holm, skötare och Elisabet Lager, skötare/hälsoutvecklare i en lev-nadsvanegrupp för patienter.

– Vi har fokus på kost, men pratar även om fysisk aktivitet, vikten av rutiner och hur man gör en förändring av sina levnadsva-nor, berättar Karin Bergström.

Skrattar mycket

Levnadsvanegruppen träffas varje fredag under 20 veckor.

– Det är inte bara teori, utan vi lagar mat och gör någon form av fysisk aktivitet tillsammans, berättar Madeleine Holm.

– Det ska vara lustfyllt när vi träffas. Vi skrattar mycket, berät-tar Elisabet Lager.

Varje träff gör man även någon form av avslappningsövning och egenmassage.

– Vi har jobbat med levnads-vanor på olika sätt under många år. Det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring kost och motion, säger Elisabet Lager.

– Vi vill visa att man inte behö-ver skaffa gymkort för att få in mer rörelse i vardagen. Även en liten förändring kan betyda mycket för hälsan, säger Madeleine Holm.

Testar nya saker

Levnadsvanegruppen bygger på att man gör saker tillsammans och peppar varandra att våga testa nya saker.

– När vi lagar mat hjälps vi åt att läsa recept och att hacka, skära och blanda. Att vi har trevligt till-sammans är en viktig del, säger Karin Bergström och får medhåll av Lisa Hellström, som är en av deltagarna i levnadsvanegruppen.

– Det är kul att träffa andra. Vi har byggt upp en gemenskap eftersom vi har träffats under så många veckor, säger hon.

Lisa Hellström har provat ett av recepten hemma.

– Jag har gjort bananpannkaka. Det är jättegott! Jag har även funde-rat på att göra hummus, säger hon.

– Vi har haft en period då vi

lagade frukostar, en period då vi lagade huvudmål och nu håller vi på med mellanmål, berättar Karin Bergström.

– Det vi lagar ska vara nyttigt, enkelt, snabbt och billigt, säger

Elisabet Lager.– Och gott. All mat vi har lagat

har varit god, säger Lisa Hellström.När Tebladet är på besök åter-

står bara två träffar. Men redan i maj startar en ny grupp.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

små förändringar kan betyda mycket för hälsanlevnadsvanegrupp tar helhetsgrepp om kost och motion:

Inom psykiatrin pågår ett aktivt hälsoarbete. Karin Bergström, Lisa Hellström, Elisabet Lager och Madeleine Holm är några av dem som träffas varje fredag och lagar mat och gör någon form av fysisk aktivitet tillsammans.

Pulsprojekt för barn – del av arbete för psykisk hälsaUnder våren kommer sex skolklasser i den norra länsdelen att aktivera sig i Pulsprojektet. Ett projekt som initierats av gruppen för psykisk hälsa, vars syfte är att genom att främja fysisk aktivitet, bidra till att minska psykisk ohälsa.

I Nora är det tredjeklassare på Lärkeskolan samt Gyttorpsskolan som kommer delta i projektet.

– Forskning visar att hjärnan mår bra av rörelse, så när vi blev tillfrågade om att vara med så tyckte vi att det var en bra idé, säger rektor Peter Nilsson.

– Det ska bli väldigt spännande att se vad det ger för effekter.

Främja aktivitet

Projektet handlar om att delta-gande klasser förses med pulsmä-tare. Varje mätare kopplas sam-man med ett id-nummer så att man kan följa varje elevs puls. Och när eleven når upp till önskad puls delar systemet ut elektro-niska medaljer för arbetsinsatsen.

Ett aktivitetspass varar mellan 20 minuter och en halvtimme, och typen av aktiviteter som mäts beror till stor del på deltagarnas ålder. För Noraeleverna kommer det att handla mycket om att via leken främja aktivitet. Program-men läggs nämligen upp av varje skola och det handlar om upp

till tre pass i veckan då eleverna utrustas med mätarna.

Forskning visar att det går att se samband mellan rörelse och betyg, och det har även visat sig på de skolor där idrottsläraren Daniel Kristoffersson tidigare har arbetat med pulsprojekt. Kri-stoffersson är den som utbildar deltagarna i Pulsprojektet i Berg-slagen.

– Vi hade en testklass i Val-demarsvik där vi arbetade med pulsaktiviteter tre dagar i veckan under hela högstadiet, och där alla gick ut med fullständiga betyg, berättar Daniel Kristoffersson.

Känna rörelseglädje

Målsättningen är att med ökad fysisk aktivitet, främja den psy-kiska hälsan.

– Vi tror att alla elever kommer ha nytta av aktiviteten men för-hoppningsvis kan projektet även få dem att upptäcka rörelseglädje, säger Eva Hill, samordnare för arbetet med psykisk hälsa inom samverkansorganisationen i norra Örebro län.

– Det viktiga för oss är att elev-erna ska bli mer aktiva och tycka att det är kul, men blir det andra pluseffekter är det bara en bonus, säger hon.

Förutom de båda Noraskolorna deltar också Björkhagaskolan i Lindesberg, Ekbackens skola i Fellingsbro, en årskurs fyra i

Hällefors samt en gymnasieklass med ensamkommande i Hällefors i Pulsprojektet. Projektet kommer att utvärderas i höst.

– Efter sommaren har vi plane-rat in workshops för skolorna med fokus på hur detta ska kunna leva vidare, då det är vår målsättning, säger Eva Hill.

text och foto:maria andreasson

Mätarna ska registreras och kopplas ihop med elev-id innan de är redo att användas. På bilden ser du Jonas Karlsson, ÖLIF, samt Susanne Angergård, idrottslä-rare Björkhagaskolan i Lindesberg. Skymtar i bakgrunden gör Peter Nilsson, rektor i Nora.

En av de här utmaningarna hand-lar om att antalet prio 1-larm som ambulansen åker på har ökat, trots att antalet svårt sjuka i länet inte har blivit fler. Det händer att antalet ambulanser inte räcker till när flera larm kommer samtidigt.

Akut och livshotande

Ett prio 1-larm är när det är urakut och livshotande. Det gäl-ler till exempel andningssvårig-heter, svårt sjuka barn, starka bröstsmärtor, misstänkt stroke, skador med stora blödningar och trafikolyckor.

– Att andelen prio 1-larm ökar påverkar vår tillgänglighet nega-tivt, eftersom prio 1-uppdrag inte kan brytas för ett annat uppdrag. Varken vi eller SOS Alarm, som tar emot 112-samtal, har någon tydlig förklaring till varför de ökar. När vi på ambulansen bedö-mer patienter på plats ser vi att det inte beror på att människor blivit

sjukare, säger Thomas Carnell, chef på ambulansen i Örebro.

Hänvisar till annan vård

Utvecklingen de senaste åren gör att det vid allt fler av ambulansens uppdrag blir så att ingen patient tas med till sjukhus. Ambulans-personalen hänvisar patienter till annan vårdnivå i cirka 10-15 pro-cent av uppdragen.

– Ibland hänvisar vi till egen-vård, men oftast hänvisas patien-ten till annan vårdnivå, till exem-pel vårdcentral. De behöver vård ibland, men inte alltid ambulans- och akutsjukvård. Att vi hänvisar patienter beror på att vi vill öka vår tillgänglighet för den som behöver oss mest – till exempel när ett barn sätter i halsen, om någon fått hjärtstillestånd eller stora blödningar. Då måste vi hin-na fram i tid. Det handlar om att vi vill att rätt resurs ska gå till rätt patient, säger Thomas Carnell.

Onödiga och obefogade utryck-ningar kommer nog alltid att före-komma, tror han, men på senare år har ambulanspersonalen märkt av en ökning av den typen av utryckningar.

– Oftast rör det sig om fall där en långvarig sjukdom ligger bakom och då är det till vårdcen-tralen patienterna ska vända sig i första hand, men alla kanske inte vet om det, säger han.

Det kan också handla om att beställaren ibland inte tänkt på att det går att använda sjukresor och liggande sjuktransport för att komma till sjukhuset om det inte finns ett vård- och övervaknings-behov under transporten.

Utveckla för framtiden

Ambulansverksamheterna i länet och ledningen håller på att utreda hur ambulansorganisationen ska kunna arbeta mer hållbart i fram-tiden. Det ökade trycket på ambu-

lansen, med fler prio 1-larm, är en av orsakerna till utredningen. En annan är att säkra och utveckla hur ambulansorganisationen ska jobba i framtiden för att det ska bli en ännu säkrare och bättre situation för patienterna. I det arbetet ingår till exempel byg-gandet av en ny ambulansstation i Berglunda i Örebro.

– Att säga: det behövs fler ambulanser och sedan köpa in två nya löser inte hela problemet. Det är bra med fler fordon natur-ligtvis, men det är inte hela lös-ningen. Därför håller vi även på att se över våra möjligheter att ta större ansvar i alarmeringsproces-sen, säger Thomas Carnell.

Många uppdrag

Ambulansen i Örebro län hade 30 288 uppdrag under 2017, cirka 83 uppdrag varje dygn. Ambulan-sen i Örebro hade 18 800 av de uppdragen. Det finns 12 ambu-

lanser som går dygnet runt och fyra ambulanser extra under dag-tid i hela länet. – På natten är det endast tre ambulanser i drift i Örebro. Där-för vill vi helst inte utföra lågt prioriterade uppdrag den tiden på dygnet, säger Thomas Carnell.

Thomas Carnell vill fokusera på att utveckla hur ambulansen ska jobba i framtiden för att det ska bli en ännu säkrare och bättre situation för patienterna.

– Som det är nu bedömer jag att det är allvarligt de gånger som ambulanssjukvården har en hög belastning samtidigt som det kommer in nya prioriterade upp-drag från SOS Alarm.

Hur vet man när man ska ringa ambulans?

– Tänk på att ambulansen är till för när du eller någon annan är i nöd. Ring när det är akut – det är grunden. Om jag bröt armen och kunde få skjuts av någon annan

Tebladet nummer 3, 20188

Ambulansverksamheten är en del av den moderna akutsjukvården. Främsta syftet är att rädda liv och ta hand om människor vid akuta sjukdomar och olyckor. I takt med att samhället utvecklas, står ambulansen inför nya utmaningar som kräver att man utreder hur ambulansen ska jobba på ett hållbart sätt i framtiden, för att rätt resurs ska gå till rätt patient.

Ambulanschefen: ”Rätt resurs ska gå till rätt patient”Förr var ambulansen mest en transport som så snabbt som möjligt skulle förflyt-ta patienterna till akutsjukvården på sjuk-huset. Numera arbetar specialistutbildade sjuksköterskor i ambulanserna och vår-den börjar redan på plats när de hämtar patienterna – som ett rullande akutsjuk-hus. Just nu står ambulansen inför flera utmaningar som handlar om hur de ska arbeta mer hållbart i framtiden.

TEXT OCH FOTO:KRISTIN LUNDSTRÖM

Tema: Hållbar framtid

skulle jag personligen inte ringa, men bröt jag benet skulle det kun-na vara svårt att ta sig till sjukhu-set på annat sätt. Om jag plötsligt blir jättesjuk, får svårt att andas, får bröstsmärtor, eller andra akuta symptom som kommer plötsligt är det ambulansen som gäller, säger Thomas Carnell.

– Men om du har haft lindriga eller måttliga besvär i flera veck-or är det sällan akut, då bör du söka vårdcentral, säger Thomas Carnell.

Hellre en gång för mycket

Det är ingen lätt uppgift att bedö-ma när man ska använda ambu-lans. Även för SOS Alarm är det komplicerat att alltid göra kor-rekta telefonbedömningar. Därför skickar de hellre ambulans en gång för mycket än en gång för lite.

– Och så ska det vara, menar Thomas Carnell.

Han minns att det fanns ett fall för några år sedan.

– Det var en ung kille i Stock-holm som hade blödning i mjäl-ten och larmoperatören hos SOS alarm förstod inte det. Den 23-åriga mannen avled och efter det började SOS Alarm att skicka många fler ambulanser vid larm. En naturlig reaktion från SOS Alarm. Eftersom det är svårt att bedöma 112-samtal är vi som ambulans-

verksamhet intresserade av att hjälpa till att ta ett så stort ansvar det går, säger Thomas Carnell.

Men ibland är det tvärtom, att människor inte ringer ambulans trots att de behöver.

– Är man tveksam kan man börja med att ringa 1177 och få sjukvårdsråd. Det viktiga är att alltid ringa ambulansen när det är akut. Det är det vi är till för, säger Thomas Carnell.

Tebladet nummer 3, 2018 9

Ambulansverksamheten är en del av den moderna akutsjukvården. Främsta syftet är att rädda liv och ta hand om människor vid akuta sjukdomar och olyckor. I takt med att samhället utvecklas, står ambulansen inför nya utmaningar som kräver att man utreder hur ambulansen ska jobba på ett hållbart sätt i framtiden, för att rätt resurs ska gå till rätt patient.

Thomas Carnell, chef på ambulansen i Örebro, berättar att antalet prio 1-larm som ambulansen åker på har ökat, trots att det visat sig att det inte är fler som är svårt sjuka när ambulanspersonalen väl når patienterna.

Ambulanschefen: ”Rätt resurs ska gå till rätt patient”

Ambulansen är som ett rullande första instansens akutsjukhus med utbildade specialistsjuksköterskor.Prio 1: Är när tillståndet är livsho-tande och gäller till exempel and-ningssvårigheter, svårt sjuka barn, starka bröstsmärtor, misstänkt stro-ke, skador med stora blödningar och trafikolyckor.Prio 2: Akut men inte livshotande – till exempel frakturer eller mag-smärtor utan större allmänpåver-kan.

Prio 3: Det kan finnas behov av vård och övervakning under trans-porten.De vanligaste larmen gäller bröstsmärtor/hjärtsjukdom. På andra plats hamnar sårskador, mindre trauman och på tredje plats andningssvårigheter. Det är SOS Alarm som sköter bedömning, prioritering av 112 samtal, och dirigerar Region Örebro läns ambulanser.

Textilier har stor påverkan på miljön. Därför är materialval vid inköp viktigt. Under 2017 har Region Örebro läns sortiment av hållbara produkter utökats med handdukar i återvunnen polyester, tencel och ekobomull.

Ambulansen:

Tema: Hållbar framtid

Tebladet nummer 3, 201810 Tema: Hållbar framtid

Att få barn kan sätta par-relationen på hårda prov. Därför har Region Örebro läns familjerådgivning tagit fram en film som vänder sig till nyblivna föräldrar.

– Det händer något i alla parre-lationer när man får barn. Syftet med filmen är att nyblivna för-äldrar ska känna igen sig i det de själva upplever i sitt föräldraskap och förstå att alla nyblivna för-äldrar går igenom en stor livs-omställning. Ett annat syfte med filmen är att visa att man kan vända sig till familjerådgivningen när omställningen innebär svårig-heter och man behöver hjälp med att göra det svåra pratbart, säger familjerådgivare Dan Erlandsson.

Att leva tillsammans i en par-relation och i en familj innebär svårigheter vid olika tidpunkter i livet. En av de saker som påverkar mest är när man får barn.

– Helt plötsligt blir det myck-et föräldrafokus. Det är lätt att man glömmer varandra som par i allt det nya som händer och att man glömmer att ge varandra närhet och stöd, säger familjeråd-

Familjerådgivarna: Det händer något i

Klimatsmarta förlossningar i hela länetTack vare ny teknisk utrustning kan kvinno-kliniken nu destruera lustgasen från förloss-ningsavdelningen på Karlskoga lasarett.

Det här gör att klimatpåverkan minskar och den nya utrustningen upplevs dessutom både tyst och lättanvänd.

Lustgas från förlossningsavdel-ningen på USÖ förbränns sedan 2012 i sjukhusets biogaspanna. Totalt innebär lustgasdestruktio-nen att regionen minskar sin kli-matpåverkan motsvarande utsläp-pen av cirka 577 ton koldioxid per år.

Minskade utsläpp

Lustgas är en så kallad växthusgas och är drygt 300 gånger starkare än koldioxid. Innan destruktions-tekniken fanns på plats släpptes lustgasen ut i atmosfären via ven-tilationsluften. Nu samlas all den lustgas som används vid länets för-lossningar in genom lustgasmas-ker vid utandning och tas sedan omhand i sjukhusens olika destruk-tionsanordningar. Där omvandlas lustgasen till vanligt syre och kvä-ve, därmed försvinner lustgasens klimatpåverkande egenskaper.

– Lustgas som används vid för-lossningar är en punktkälla till klimatutsläpp som nu åtgärdats i regionen. Vi har en bra hantering och barnmorskorna ser noga till

att lustgasutrustningen används på rätt sätt. Tack vare destruk-tionsanordningarna minskar vi utsläppen med ungefär 1,9 ton lustgas per år. Detta motsvarar en klimatpåverkan lika stor som om man skulle ta bilen och åka cirka 120 varv runt jorden*, säger Erika Andersson, miljöcontroller, Region Örebro län.

– Den nya lustgasutrustningen har en nätt och lättanvänd mask och är avsevärt mycket tystare, vilket både våra patienter och vi medarbetare uppskattar. Vi har dessutom gjort en lustgas-mätning vilken visar på mycket bra värden, det kommer inte ut någon lustgas i våra lokaler. Så det här är verkligen win-win både

för miljö, arbetsmiljö och våra patienter, säger Anneli Ringbäck, barnmorska och apparatansvarig, avdelning Q, Karlskoga lasarett.

Omtyckt smärtlindring

Lustgas har använts i förloss-ningsvården i över 100 år och är fortfarande en uppskattad smärtlindringsmetod vid många

förlossningar. I Region Örebro län används lustgas vid cirka 85 procent av alla förlossningar.

text och Foto:lisa lilja

*Beräknat på en bil som släpper ut cirka 120 gram koldioxid/kilometer.

Cathrine Pedersen, avdelningschef för avdelning Q på Karlsko-ga lasarett, med den nya lustgasmasken.

11Tebladet nummer 3, 2018

Hushållsprodukter är en större källa till utsläpp än vad man tidigare har trott. Men genom att göra små förändringar kan du minska kemikalierna i din vardag och göra stor skill-nad för hälsan, ekonomin och miljön.

Det säger Ann-Christine Manner-ling, yrkes- och miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro.

Vi utsätts hela tiden för kemi-kalier.

– De finns i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möb-ler och golv, i barnens leksaker och i plastprodukter. Vi kan också få i oss kemikalier via mat och vatten, berättar Ann-Christine Mannerling.

Vissa produkter frigör ämnen när vi använder dem.

– Det kan till exempel vara nagel-lack, målarfärg, schampo, hårspray och liknande produkter, berättar Ann-Christine Mannerling.

Andra ämnen kan läcka från vardagsprodukterna och även skavas av. De hamnar då i dam-met. När du dammsuger kommer de minsta partiklarna ut igen via utblåset på dammsugaren. Därför är det viktigt att snabbt vädra efter dammsugning och att våt-torka regelbundet.

– Antalet kemikalier i samhäl-let har ökat och vi känner inte till alla effekter än. Därför är det bra

om man kan begränsa kemika-lietrycket i hemmet. Försök att använda färre produkter, mindre mängd och använd produkter som är parfymfria, tipsar Ann-Christi-ne Mannerling.

Vädra ordentligt

Tvätta alltid nya kläder, sängklä-der och gosedjur innan använd-ning och använd gärna miljö-märkta och oparfymerade tvätt-medel.

– Om du bygger eller målar om hemma är det viktigt att du vädrar ut ordentligt efteråt. Låt inte barn sova i rummet de första veckorna efter renoveringen, säger Ann-Christine Mannerling.

Använd glas och porslin när du värmer mat och dryck.

– Undvik plastmaterial vid mat-lagning och uppvärmning. Värme frigör kemikalier i plasten som sedan kan föras över till maten. Det är bättre att använda en stek-spade i trä eller rostfritt stål än de här vanliga svarta i plast som många har och att värma maten i glasbehållare, konstaterar Ann-Christine Mannerling.

Ekologiska produkter

Hon rekommenderar också ekolo-giska råvaror.

– Det är så klart en kostnads-fråga, men du kanske kan byta ut någon produkt. På så sätt minskar du antalet kemikalier du får i dig

via maten lite grann.Eftersom barns kroppar inte

är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Barn utforskar också sin omgiv-ning genom att smaka och suga på saker. För att skydda barnens hälsa är det därför viktigt att för-söka minska den sammanlagda exponeringen så mycket det går.

Många leksaker är gjorda av

plast med tillsats av stabiliserande och mjukgörande medel.

– Se till att riktigt små barn inte suger på leksaker avsedda för större barn.

Dagens barn har ofta stora mängder av leksaker.

– Försök begränsa antalet leksa-ker och rensa ut gamla plastleksa-ker med jämna mellanrum. Genom att minska konsumtionen och

kemikalietrycket bidrar du även till en hållbar utveckling. Du får dessutom pengar över. Det är en win-win-situation. Även små för-ändringar i vardagen kan leda till stora positiva effekter i längden, tipsar Ann-Christine Mannerling.

text och foto:victoria rydergård

Ann-Christine Mannerling tipsar om att det är bättre att hälla ut rengöringsmedel på en våt trasa och torka rent, än att använda sprayprodukter. Det minskar spridningen i luften.

Minska kemikalierna i familjens vardag

givare Nana Johansson.

– Störst förändring blir det oftast för den som har fött barnet. Plötsligt hör din kropp till bebisen. Det är lätt att bli upptagen av föräldraskapet. Hormonförändringar, amning och dålig sömn gör kanske att du kän-ner mindre lust till din partner och det kan göra att din partner känner sig utanför och bortglömd, berättar Dan Erlandsson.

Bekräfta varandra

Som nyblivna föräldrar är det vik-tigt att bekräfta varandra – både som föräldrar och partners.

– Även om man inte känner lust eller vill vara intim just då är det viktigt att inte glömma bort närhet och ömhet, säger Nana Johansson.

Ibland kan man behöva hjälp i sin parrelation och då finns famil-jerådgivningen där som stöd.

– Det är inget kon-stigt att gå på familje-rådgivning. Det är väl-digt många som gör det, även om de kanske inte pratar om det. Vår ambition är att hjälpa dem som kommer hit att kommunicera bättre med varandra, säger Nana Johansson.

– Det finns tre nivåer att föra samtal på: föräldranivå, vuxen-nivå och barnnivå. När det blir problem i en relation väcks ofta barnet inom oss och istället för att lösa problem på en vuxen-nivå, som man exempelvis skulle göra med en kollega på jobbet,

så är det lätt att man sänker sig till en barnnivå och börjar bråka med varandra, konstaterar Dan Erlandsson.

Majoriteten av dem som vänder sig till familjerådgivningen kom-mer dit för att de vill leva ihop.

– Familjerådgivningen erbjuder hjälp och stöd med samlevnads-problem. I fokus är par och indi-viders nära relationer och livs-situation. Med en utomstående i rummet blir samtalen ofta mer konstruktiva. Vi jobbar mycket med hur man ska göra för att ta emot varandras budskap. Ett sätt kan vara att fråga: När du säger så där, tolkar jag det så här. Är det så du menar? På så sätt kan man ofta reda ut eventuella missförstånd direkt, säger Nana Johansson.

victoria rydergård

alla parrelationer när man får barn

Dan Erlandsson Nana Johansson

Att få barn kan sätta parrelationen på hårda prov. Familjerådgivningen har därför tagit fram en film som vänder sig till förstagångsföräldrar. Med filmen vill de få nyblivna föräldrar att känna igen sig i det de själva upple-ver i sitt föräldraskap och tipsa om att familjerådgivningen finns om man behöver hjälp.

Tema: Hållbar framtid

Familjerådgivning:för att boka tid hos familjerådgivningen ringer du 019-602 74 64. ett besök hos familjerådgivningen kostar 150 kronor. På www.regionorebrolan.se/familjeradgivningen kan du läsa mer. där hittar du även en länk till familjerådgivningens film.

När Länstrafiken skick-ade ut erbjudanden om gratis busskort anmälde Anna Erichs sig, precis innan tiden gick ut. Hon fick hem ett busskort och provåkte gratis under två veckor.

Anna Erichs bor i Garphyttan, cirka 1,5 mil utanför Örebro centrum, och har pendlat till job-bet i Örebro med bil varje dag under många år.

– När jag hade småbarn skulle det fungera med hämtning och lämning på förskolan och skolan och jag ville ha möjlighet att åka och hämta dem snabbt om något oförutsett hände, säger hon.

Van att ta bilen

Hon tycker att bilen ger en känsla av att vara mer fri och få bestäm-ma själv.

– Sedan tror jag att det är lätt att fortsätta åka bil när man väl har börjat. Det är bekvämt i och med att man styr över sina egna

tider och inte behöver passa buss-tider, säger Anna Erichs.

Fortsatte med buss

Men efter att ha provat bussen i två veckor har hon fortsatt.

– Jag tycker ju om att åka buss och har haft tanken länge att jag ska börja åka buss istället för bil, men vanans makt är stor och det är svårt att komma till skott och förändra sina vanor. Hade jag inte haft den här testperioden och fått känna på hur det är att åka buss så kanske vanans makt ändå fått mig att fort-sätta använda bilen, säger hon.

Lika fort med buss

I och med att hennes barn är större nu känner hon inte stressen av att hämta dem efter fritids och det är en bidragande orsak till att hon fortsatt med bussåkandet.

Anna Erichs jobbar centralt i Örebro. En dag i veckan jobbar hon i Hallsberg.

– Rent tidsmässigt fungerar det minst lika bra med bussen. Den

buss jag åker med stannar vid konserthuset. De dagar jag job-bar i Örebro stannar den precis utanför mitt jobb, säger hon.

Behöver ingen parkering

Dessutom behöver hon inte för-

söka hinna få en av de fem parke-ringsplatser som arbetet erbjuder och som oftast är upptagna.

Nu har hon köpt månadskort och busspendlar de dagar hon jobbar i Örebro.

– Det är skönt att bara sitta och

filosofera i bussen. Dessutom är tidtabellen bra, bussen går var-je halvtimme på morgonen och eftermiddagen, säger hon.

TEXT OCH FOTO:KRISTIN LUNDSTRÖM

Tebladet nummer 3, 201812

Den 30 maj försvinner möjligheten att utse en annan vuxen person till ombud i e-tjänsten Jour-nalen på 1177.se.

Tidigare har du som patient, som är 16 år eller äldre, haft möjlighet att ge anhöriga rätt att helt eller delvis ta del av din journal genom att utse personen till att vara ditt ombud.

Men efter tre år av rättsliga processer står det nu klart att patientdatalagen inte tillåter detta.

Strider mot lagen

Ombudsfunktionen som finns i e-tjänsten Journalen strider mot patientdatalagen, enligt domsto-len. Högsta förvaltningsdomsto-len konstaterar att huvudprinci-pen enligt patientdatalagen är att det endast är till patienten själv

som vårdgivaren får ge direktåt-komst till information.

Får ta del av ditt barns journal

Vårdnadshavares rätt att ta del av barns journal upp till 13 års ålder förändras inte.

På www.1177.se/E-tjanster kan du läsa mer om e-tjänsten Jour-nalen.

Nu blir det förändringar i e-tjänsten Journalen

Anna Erichs bytte bilresor mot busspendling

Mycket vårdmaterial består av engångsprodukter. Region Örebro län försöker minska användningen. År 2010 användes 38 000 plastskålar per år. Förra året användes bara 2 400.

I vintras delade Länstrafiken ut busskort till cirka 4 000 personer som anmält intresse av att prova på att pendla med buss istället för med bil. En av dem som nappade på erbjudandet var Anna Erichs, som jobbar i Örebro men bor 1,5 mil utanför stan.

När Anna Erichs åker buss till jobbet har hon busshåll-platsen precis bred-vid sin arbetsplats. Hon slipper dessut-om leta parkering. Tidsmässigt går det lika fort att komma till jobbet med buss som med bil.

Tema: Hållbar framtid

Fick hjälp att bryta vanans makt:

Tebladet nummer 3, 2018 13Lättläst

Många sjukdomar som vi får beror på hur vi lever våra liv.Många äter för mycket och äter mat som inte är bra för kroppen.För mycket socker och rött kött är inte bra.Alkohol och rökning är inte heller bra för kroppen.Och många människor rör på sig för lite.

Många skulle kunna bli mindre sjuka eller till och med slippa att bli sjukaom de hade bättre levnadsvanor.

De allra flesta som får diabetes typ 2 får det för att de äter fel mat och rör på sig för lite.Många hjärt- och kärlsjukdomar beror också på hur vi lever.

Hur vi lever idag gör att många blir sjuka i onödan.Och det kostar mycket pengar att ge alla vård.Vi behöver ta bättre hand om oss självaannars kommer vi få svårt att ta hand om alla som blir sjuka.Pengarna kommer inte att räcka.I så fall skulle vi behöva betala mycket mer i skatt.

Därför håller vården på att ändras från att bara ge sjukvårdtill att jobba mycket mer med hälsofrämjande vård.Till exempel finns det tobaksavvänjare för de som vill sluta röka eller snusa.Det finns fysisk aktivitet på recept, då läkaren ger dig ett recept på träning istället för medicin.Och i vården får du frågor om hur du lever och hjälp och tips på vad du kan göra själv för att må bättre. Alla måste hjälpa till för att vi ska leva ett liv som gör att vi mår bra och inte blir sjuka.Sjukvården, din arbetsgivare och du själv som kan ta ansvar och göra det du kan för att ha goda levnadsvanor och inte bli sjuk.

Ta hand om din kropp så att du inte blir sjuk

Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: lena.hagsten@regionorebrolan.se Texttelefon 019-670 25 77

Det händer något i relationen för alla par när man får barn.Det blir en stor omställning i livet.Nu är ni inte bara ett par utan också föräldrar som ska ta hand om ett barn.Det kan vara svårt att hinna med varandra.Och det blir mest barnet som får närhet.

Störst förändring blir det oftast för den som fött barnet.Det kan kännas som om kroppen är till för barnet och det kan göra att den andra föräldern känner sig utanför.Det är viktigt att inte glömma bort närhet med varandra.

Familjerådgivningen kan hjälpa till om ni vill prata med någon.De kan hjälpa er att prata bättre med varandra.Det är inget konstigt att gå till familjerådgivningen och få hjälp. Många gör det.

Kemikalier som inte är bra för kroppen och miljön finns i många saker som du använder i din vardag.Det finns i tyger som kläder och möbler,det finns i barnens leksaker och i saker som är gjorda av plast. En del kemikalier får du i dig när du användertill exempel nagellack, målarfärg, schampo eller hårspray.Därför är det bra att använda parfymfria produkter och tänka på att inte använda för många eller för mycket produkter. En del kemikalier finns i ditt hem och när du dammsuger hamnar de i dammsugaren och blåses ut igen.Därför är det bra att öppna fönster och dörrar för att få in frisk luft efter att du dammsugit och våttorkat golvet.

Små barn är mer känsliga för kemikalier för att deras kroppar inte är färdigaSmå barn smakar gärna på saker och får då lättare i sig kemikalier.Tänk på att små barn inte ska ha leksaker som är gjorda för större barn.Ta bort gamla leksaker i plast och köp inte för många leksaker.Det är bättre för miljön och du spar pengar.

Bra att tänka påTvätta nya kläder, gosedjur och lakan innan du använder dem.Om du bygger om eller målar hemmaså låt inte barnet sova i rummet på en gång.Vänta ett par veckor.När du lagar mat så använd en stekspade i metall eller trä.Värm din mat i matlåda av glas istället för plast.

Ekologisk matAnvänd så mycket ekologisk mat som du kan och har råd med.Då minskar du kemikalierna du får i dig genom maten.

Försök att använda mindre kemikalier i din vardag

Det finns en film hos familjerådgivningen som berättar om hur det kan vara när det kommer en bebis till familjen. Kanske känner du igen dig när du ser filmen?

Du hittar filmen här: www.regionorebrolan.se/familjeradgivningen

Du kan ringa och boka en tid hos familjerådgivningen.De har telefonnummer 019-602 74 64.

Det kostar 150 kronor att få komma till familjerådgivningen.

Att bli föräldrar kan vara både roligt och jobbigt

Tebladet nummer 3, 201814 Aktuellt

Hållbarhet är mer än att koka kaffe på sumpHållbarhet. Bärkraft. Jag tror kanske inte att det finns många ord som fyller mig med lika stor ängslan och vanmakt. Både när det gäller det lilla livet och det stora. Inte känner jag mig så bärkraftig när jag hålögt efter jobb, läxläsning och barnlägg-ning drar kompostpåsen genom källaren, för att vi bygger om och inte kan använda entrén. Och kompostpåsens botten släp-per lite så där lagom halvvägs ned i trappan, så att innehållet riktigt ordentligt kan spridas över källaren. Samma källare där en stor skalbagge senast igår kom kravlande över golvet med en stor dammtuss hängande efter sig i benet. Jag tyckte hen tittade anklagande på mig i ögonvrån.

Inte är det så hållbart att smälla i sig ett halvt paket kakor framför en Marvelserie istället för att ta den där skogsprome-naden som jag så väl behöver. Ändå är inte de ovan beskrivna bristerna i hållbarhet så viktiga om vi jämför dem med håll-barhetskriserna som finns i det större perspektivet. Hur ska vi få vår jord att räcka till om vi inte klarar av att avstå från det vi är vana att leva med?

När jag jobbade i hemtjänsten för en evighet sen, gick jag bland annat till en mycket gammal kvinna som bodde vid havet utanför Göteborg. Hon hade alltid bott i sitt hus, där diskbänken var så låg att man fick stå på knä när man diskade. Mildred var schartauan, djupt troende, och hade aldrig klippt sitt hår. Det skulle varje morgon lindas ihop till en knut och sättas upp på huvudet. Jag fick bannor för att jag kom för att hjälpa henne på söndagarna, för det var djupt syndigt att arbeta på helgdagen förstås. Sen skulle det kokas kaffe. På sumpen. ”Man måste vara sparsam” pep Mildred från sovrummet. Och jag ljög följaktligen varje morgon för denna späda, gamla kvinna och bedyrade att jag kokade kaffe på sumpen från efter-middagen innan. Ibland ljög jag också om vilken veckodag det var, för jag var inte alltid på humör att bli upplyst om vilken djupt omoralisk människa jag var som inte helgade vilodagen. Mildred var så tunn och liten att jag kunde bära henne från köket till sovrummet, hon vägde som en fjäder. Samma rum som hon funnits i i hela sitt liv. Jag tvivlar på att hon ens åkt in till Göteborg. Mildred lämnade inga djupa fotspår efter sig när hon dog. De resurser hon gjorde av med, var sådant hon behövde för att överleva. Inte fick hon några barn heller som belastade jorden efter henne. Hon var nöjd med sitt liv. ”Allt man behöver är Gud, och att se havet varje dag” Hon köpte ingenting och åkte ingenstans.

Hur många av oss skulle nöja oss med det? Vad är vi beredda att avstå? Blir det en uppoffring eller lättnad att sluta med dåliga vanor? Jag tyckte det var orimligt att koka kaffe på gammal sump. Nån annan tycker det är lika orimligt att avstå flygresan till Thailand eller köttbiten på fredagen. Mitt eget liv är långt ifrån Mildreds spartanska tillvaro. Det är lätt att förtvivla, hållbarhet är svårt. Svårt men nödvändigt. Men om alla avstår något kanske vi inte måste avstå allt. Något mera Mildred i våra liv kanske kan vara svaret. (Men sumpen tycker jag att vi kan slänga).

KRÖNIKAN KARIN RANås

Karin Ranås arbetar som logoped på Karlskoga lasa-rett. Hon gillar långa skogs-promenader och saltlakrits.

Diabetiker kan få mattips av dietistHar du diabetes typ 2 och har frågor om mat vid diabetes? Då har du möjlighet att träffa en dietist på en vårdcentral. Dietisterna finns på flera olika vårdcentraler runtom i länet.

Ring något av följande nummer för att boka en tid. Dietist Örebro: 019-602 80 19, 019-602 76 19, 019-602 92 30. Dietist norra länsdelen: 070-629 34 34.

Dietist västra länsdelen: 0586-66 570.

Dietist södra länsdelen: 019-602 91 18.

För fjärde året i rad del-tar Region Örebro län i utomhusmässan i Lindes-berg i maj. En mässa vars syfte är att visa upp det mesta av det bästa med Lindesberg med omnejd.

Det är Rotary i Lindesberg som är initiativtagare till mässan som i år äger rum onsdagen den 16 maj vid Loppholmarna och Linde-sjöns strand. Omkring 120 utstäl-lare är anmälda till dagen, och det

handlar om såväl lokala företag och organisationer som om ide-ella verksamheter och föreningar.

Titta in i ambulans

Region Örebro läns mässrepre-sentanter kommer att finnas på plats vid Strandpromenaden ned-anför vårdcentralen. Bland annat kommer besökarna kunna kika in i en ambulans och personal från ambulansavdelningen svarar på frågor om sitt jobb.

Även HR-personal deltar i mässan för att berätta om vilka möjligheter till jobb som finns inom regionen i allmänhet och Lindesberg med omnejd i syn-nerhet.

Länstrafiken och Patientnämn-den finns också på plats från Region Örebro län, och dem kan man också träffa på vid Strand-promenaden i närheten av Lindes-bergs vårdcentral.

maria anDreasson

region Örebro län deltar på Lindes-bergs utomhusmässa den 16 maj

Vinn böcker av anna Jansson

namn: ................................................................................................

adress: ...............................................................................................

Postnummer och ort:...........................................................................

Telefon:...............................................................................................

skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 1 juni. märk kuvertet ”Böcker”. Vinnarna meddelas personligen.

Tebladet lottar ut fem exemplar av ”Kvinnan på bänken” av anna

Jansson.

Upptäck cellförändringar i tidGå på din gynekologiska cellprovskontroll när du blir kallad

Cellförändringar i livmodern känns inte men kan utvecklas till cancer om de inte upptäcks i tid.

De flesta av de kvinnor som får livmoderhalscancer har inte lämnat cellprov regelbundet. Cellprovet kostar ingenting. Läs mer på 1177.se.

.

Cellprov räddarliv-modern!

Ta hand om dig – ta ditt cellprov!

Tebladet nummer 3, 2018 15

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• All personal på Barn- och ungdoms-kliniken avdelning 26 på USÖ med biträdande avdelningschef Monika i spetsen samt det mobila barnteamet som är kopplat till avdelningen, av Lina Jonasson.

• Doktor Tora Hagen, kvinnokliniken Karlskoga lasarett, av Marie Carling.

• All personal på Kardiologiska klini-kens pacemakermottagning, av Lars Öjebo.

• Doktor Else Månsson på Barn- och ungdomskliniken/Barn- och ungdoms-

habiliteringen, Örebro, av Benyamin och Ayfer Dag.

• Övertandläkare Barbro Swartz och Kerstin Bergström, Folktandvårdens specialisttandvård protetik, av Lucia Asker.

• Hassan, tekniker, audiologen, av Kicki Nilsson.

• Sofia Callerud, Åsa Oxelbark och Nik-las Lewisson med kollegor, akutmot-tagningen, av Monika Jaala.

• Doktor Peter Johansson, Lindesbergs vårdcentral, av Gun Andersson.

• All personal på kirurgmottagningen, Karlskoga lasarett, av Margaretha

Berhin.

• Distriktssjuksköterska Lena Vestman med kollegor, Hällefors vårdcentral, av Iréne Rös.

• Ambulanspersonalen, USÖ, av Mari-ann Eriksson.

• Simon Gepertz, barn- och ungdoms-mottagningen, av Amanda Helgesson.

• Doktor Olle Linder, medicinmottag-ning 2, USÖ, av Anita Törnqvist.

• Kristina Lindlöf, Olaus Petri vårdcen-tral, av Maria Bäckvall.

• Dagkirurgen och läkaren Andreas Wallhus, Lindesbergs lasarett, av Eva Hammar.

• Sjuksköterskan Karin Andersson, Karolina vårdcentral och Doktor Nazad Asaad, akuten Karlskoga lasarett, av Marie-Claude och Nils Winblad.

• Sven Crafoord och sköterskorna på ögonoperation, av Marianne Stadig.

• Doktor Jan Tellstedt med personal, Kopparbergs vårdcentral, av Johanna Haaraoja.

• Gili Nasser med personal, USÖ ögon, av Ove Edvardsson.

• Doktor Erik Schwarcz och diabetes-teamet, medicinmottagning 1, USÖ, av Margareta Karlson.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se. Vinnaren presenteras i nästa läns-utgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i början på september. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas senast den 1 juni till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Tord Hellmark är så nöjd med det bemötande och den fina vård han får på urologiska mottagningen på Universitetssjukhuset Örebro att han nominerade hela personalen till månadens Teblads-tårta.

”Här ser man den enskilda människan”– Det känns så tryggt att komma till urologen och träffa alla trevliga och proffsiga människor som gör allt för att man ska må bra trots ”spöket” cancer, säger Tord Hell-mark.

När han läste i Tebladet att man kan skicka in en nominering till månadens Tebladstårta tvekade han inte ett ögonblick.

– Är det några som är värda att få tårtan är det personalen på urologen på USÖ, säger Tord Hellmark.

Engagerad personal

Han berättar att han alltid möts av härliga leenden och vänliga ord när han kommer till den urolo-giska mottagningen.

– Eftersom jag har urinblåscan-cer och ordet cancer är ett riktigt

”spöke”, så uppskattar jag att per-sonalen är så engagerad och pro-fessionell, berättar Tord Hellmark.

I höstas fick han tillbaka can-cern. Behandlingen som han skul-le genomgå skulle ta sex veckor.

– Jag nämnde att hela min familj skulle åka på en långresa till Curaçao i slutet på december och att det skulle bli tajt med tiden. Då trixade Lovisa, en av sjuksköterskorna här, med tider så att jag skulle hinna med hela behandlingen och ändå kunna åka på resan, säger Tord Hellmark.

Bra service

Den 27 december förra året fick han sista behandlingen. Två dagar senare lyfte planet mot Västindien.

– Eftersom resan var så viktig för mig och min familj ställde alla på urologen upp. Det kallar jag

service. Här ser man och tar verk-ligen hand om den enskilda män-niskan, konstaterar Tord Hellmark.

Enligt honom har personalen på urologen haft en extra tuff arbetssituation den senaste tiden på grund av en om- och tillbygg-nad av lokalerna.

– Som patient har jag inte märkt av några problem eller väntetider. Man känner sig nöjd när man går härifrån. Personalen gör det bästa av situationen och sköter verksam-heten galant, säger Tord Hellmark.

Påhittat möte

När han tillsammans med Tebla-dets redaktörer dyker upp på mot-tagningen för att överraska med tårta och diplom tror personalen att de har blivit kallade till ett möte om ombyggnationen.

– Vilken överraskning! Det här

hade jag inte en aning om, säger sjuksköterskan Johanna Nilsson.

– Nej, jag sa ingenting när jag var här i förrgår. Det skulle ju bli en överraskning, säger Tord Hellmark.

Kvitto på bra vård

Mottagningschefen Emma Gane-bäck är den enda som varit invigd i hemlighetsmakeriet.

– Jag är så dålig på att ljuga, så jag trodde nog att mina kollegor skulle ana något när jag kallade till möte så här en fredagsefter-middag, säger hon.

Johanna Nilsson och Emma Ganebäck känner sig stolta över att de och deras kollegor får ta emot tårta och diplom.

– Det känns som ett kvitto på att vi ger en bra vård. Nu ska vi sätta upp diplomet så att alla kan se det, säger Emma Ganebäck.

TExT:VICTORIA RyDERGÅRD

FOTO:KRISTIN LUNDSTRÖM

Tårtan

Tebladet nummer 3, 201816

Vinsterna:Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår frukostbuffé samt brunch i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdel-ning med bastu och compact gym. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterfö-reställning på Örebro länsteater.

Andrapriset är en hotellövernattning på Elite Stora hotellet för två personer. I priset ingår frukostbuffé och middag exklusive dryck.

Tredjepriset är en övernattning och fru-kost för två på Nora stadshotell.

Fjärdepriset är en eltandborste, Oral-B PRP 2 samt en shoppingpåse från Folk-tandvården.

Femtepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera.

Sjättepriset är ett resekort från Länstra-fiken laddat med 500 kronor. Vi lottar dessutom ut 50 extrapriser.

För att tävla måste du svara rätt på tips-frågorna – alla svaren finns i tidningen.

Skicka tävlingskupongen till Tebladstävlingen, Box 1613, 701 16 Örebro senast den 30 augusti 2018. Du kan också tävla via webben på www.regionore-brolan.se/tebladet. Rätt svar och vinnare annonseras på www.regionorebrolan.se den 3 september 2018.

Namn:....................................................................

..............................................................................

Telefon dagtid:........................................................

Adress:..................................................................

..............................................................................

1 X 21. Hur många invånare beräknas vi bli i länet under våren?1) 200 000 X) 300 000 2) 400 000

2. Hur många procent av Sveriges yta är bebyggd?1) Mindre än tre procent X) Mindre än femton procent 2) Mindre än tjugofem procent

3. Hur många anställda har Region Örebro län?1) Nästan 5 000 X) Nästan 8 000 2) Nästan 10 000

4. Hur många skolklasser i norra länsdelen deltar i pulsprojektet?1) Två X) Fyra 2) Sex

6. Vilken sorts gas kan kvinnokliniken i Karlskoga nu destruera?1) Metangas X) Lustgas 2) Senapsgas

5. Till vilka riktar sig familjerådgivningens nya film?1) Nyblivna föräldrar X) Singlar som behöver hitta en partner 2) Nyseparerade som behöver råd

8. Hur många veckor fick de som fick gratis busskort från Länstrafiken provåka?1) En vecka X) Två veckor 2) Tre veckor

Tävla i kunskap om Region Örebro län

7. Hur länge kan du som vårdnadshavare ta del av ditt barns journal?1) Fram till barnet fyllt 13 X) Fram till barnet fyllt 15 2) Fram till barnet fyllt 17

Tävla i kunskap om Region Örebro län. Du hittar svaren i tidningen.

2:a pris övernattning med middag på Elite Storahotellet.

4:e pris eltandborste Oral-B PRO 2 samt en shoppingpåse.

3:e pris övernattning för två på Nora stadshotell

5:e pris entré för två tillGustavsviksbadets relaxavdelning.

6:e pris resekortladdat med 500 kronor.

1:a pris övernattning på Clarion Hotel och teaterbiljetter frånÖrebro länsteater.