Embed Size (px)
Citation preview
CINEBOX MEDIAVretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Speltid: 59 min.
Årk: 3-7
Ämne: Kemi Fysik, Astronomi
Originaltitel: Sonne, Mond und Erde
Produktion: GIDA, Tyskland 2006
Svensk version:Cinebox Media, 2007
Ansvarig utgivare:Mats Högberg
Filmnr: 12858
Himlakroppar och planeter!
Följ med professor Lunatus och barnen ut på en resa i rymden! Här finns det massor av spännande himlakroppar att upptäcka och studera. För hur fungerar gravitationen, varför har vi olika årstider, hur är det på månen och hur varm är solen? Massor av frågor söker svar – det är bara att hänga med ut i solsystemet…
Filmens mål är att
• På ett nyskapande, grafiskt, medryckande och lättförståeligt vis berätta mer om våra himlakroppar• Berätta mer om bl.a. solen, månen, jorden och de olika planeterna• Förklara hur exempelvis gravitationen fungerar, månens olika faser, varför allt kretsar kring solen, varför vi har olika årstider, hur rymdfärder fungerar m.m.
Filmen är uppdelad i 16 olika avsnitt:1. Vad är månen 2. Hur är det på månen 3. På månen är allting lätt 4. Vad är jorden5. Mer om jorden6. Barnen och jordgloben7. Vad är solen8. Solen som allt kretsar kring9. Solenergi10. Sol, måne och jord11. Månens faser12. Varför har vi olika årstider13. Planeterna i solsystemet14. Ett besök på planetariet15. Lite om rymdfärder16. Månlandningen
Månen
Månen är en mörk himlakropp, som syns – ”lyser” – därför att en del av solens ljusstrålar reflekteras mot månens yta. Den är vår närmaste granne i rymden på ungefär 384 400 km avstånd. Resan, som Apollo-11 besättningen gjorde till månen, tog drygt en vecka. Rymdfar-kostens topphastighet ute i rymden låg på nästan 40 000 km/tim. Uppehållet på månen varade knappt ett dygn och månpromenaden endast några timmar. Månresor kommer kanske att bli möjliga även för andra än astronauter under vår livstid, men än så länge är de för dyra och riskfyllda.
Månen är troligen ungefär lika gammal som jorden och solsystemet, ca 4.5-4.6 miljarder år. En av de senaste teorierna om månen ursprung är, att jorden i solsystemets barndom kolliderade med en himlakropp av Mars’ storlek. Vid kollisionen splittrades himlakroppen. Delar av den och material, som slitits loss ur jorden, kom att bilda vår måne. Varje år kommer månen unge-fär fyra cm längre bort från jorden.
Månen är en ogästvänlig värld för oss. Den har ingen atmosfär – ingen luft. På dagen är tem-peraturen omkring 110ºC och på natten -170ºC. Det finns troligen inget vatten. Landskapet är ökenlikt. Månen har i stort sett två typer av landskap. De mörka områdena, ”haven”, är egent-ligen stora slätter av vulkaniskt ursprung med en och annan krater. De ljusa områdena är ett slags bergslandskap. De är översållade av kratrar i alla storlekar. Dessa områden ligger unge-fär 3 000 m högre än slätterna. De flesta kratrar på månen är nedslagskratrar, men det finns också några vulkaner. Både slätterna och bergsområdena är täckta med ett flera meter tjockt skikt med sand. Eftersom det varken finns vindar eller vatten som kan förändra ytan är det en mycket orörd och gammal värld vi ser.
Att månen alltid vänder samma sida mot jorden beror på att tar precis lika lång tid för månen att snurra ett varv kring sin egen axel som det tar att fullborda ett varv runt jorden. Detta kall-las för bunden rotation. Egentligen snurrar jorden och månen runt en gemensam tyngdpunkt, men eftersom jorden är så mycket tyngre än månen, så ligger tyngdpunkten på linjen mellan himlakropparna inom jordklotet. Månen har en svagt elliptisk bana runt jorden.
Med bättre och bättre teleskop och tillbehör lyckades man få veta mer och mer om månen. Strax efter mitten på 1900-talet började man skicka rymdsonder för att undersöka månen ytter-ligare. På så sätt kunde man för första gången studera månens ”baksida”, som vi aldrig kan se från jorden. De stora mörka områdena, ”haven”, som vi tycker är så typiska för månen - finns inte på den sidan som månen vänder ifrån oss.
MånlandningarnaDe första människorna på månen var Neil Armstrong och Edwin Aldrin. I farkosten, som sam-tidigt kretsade omkring månen, fanns astronauten Michael Collins. Under den första månland-ningen hade astronauterna fyra timmar till sitt förfogande att samla material, utföra experiment och utforska månen. Apollo 17:s besättning hade däremot litet drygt 40 timmar på månen och var utrustade med en månbil. Astronauterna i de omkretsande farkosterna utförde också många mätningar, bl.a. för att man sedan skulle kunna kartlägga den kemiska sammansätt-ningen av månskorpan i de områden, som de for över. Under månexpeditionerna har omkring 400 kg månmaterial samlats in och tagits hem till jorden för noggranna analyser. I utställningen finns mångrus hämtat från den sista Apolloexpeditionen 1972.
Några kratrar namngivna efter kända svenskar:Svante ArrheniusJöns Jacob BerzeliusAnders CelsiusSven Hedin Carl von LinnéAlfred E. NobelCarl W. Scheele
Jorden
Jorden är den planet vi bor på, ibland även kallad Tellus. Jorden är en av planeterna i vårt solsystem, den tredje från solen, efter Merkurius och Venus. Närmaste planet utanför jorden är Mars. Men den närmaste himlakroppen är månen. Jorden går liksom de andra planeterna i en bana runt solen, med ett varv på ett år. Samtidigt roterar den kring sin egen axel, ett varv på 24 timmar. Jordaxeln lutar i förhållande till jordbanan. När axelns norra del lutar in mot solen blir det sommar på norra halvklotet och vinter på södra. När axelns södra del lutar in mot so-len är det precis tvärtom. Jordens avstånd till solen är omkring 150 miljoner kilometer. Den rör sig i banan med ungefär 107 000 kilometer i timmen. Jorden är inte alldeles klotrund utan lite tillplattad vid polerna. Jordens omkrets vid ekvatorn är drygt 40 000 kilometer.
Jorden bildades för närmare fem miljarder år sedan. Från början var den ett kallt gas- och stoftmoln. En lång och komplicerad process har givit jorden dess nuvarande uppbyggnad. Jor-den är en het planet och kall bara på ytan. Längst in finns jordkärnan, som består av flytande
nickel och järn. Utanför kärnan finns manteln, som är en trögflytande massa av andra metaller och kisel. Utanpå manteln flyter så den stela jordskorpan. Skorpan är uppdelad i ett tiotal plat-tor som ständigt rör sig men mycket långsamt, någon centimeter om året. Där plattorna glider isär bildas vulkaner. Där de stöter ihop blir det jordbävningar. Det här fenomenet kallas plat-tektonik. Jämfört med jordens storlek är jordskorpan mycket tunn.
Det finns mycket järn i jordkärnan, och det gör att jorden fungerar som en jättestor magnet. Hela jorden är omgiven av ett magnetfält. Alla magneter har två poler, även jorden. De magne-tiska polerna ligger i närheten av Nordpolen och Sydpolen. Det är tack vare jordmagnetismen som man kan ha kompasser.
Jordytan är till nästan tre fjärdedelar täckt av vatten, hav. Landytan består av sex kontinenter med tillhörande öar. Ovanför jordytan finns atmosfären. Den är det vi vanligen kallar luften.
Solen
Solen är vår egen stjärna och den som planeterna i vårt solsystem kretsar kring. Det är en all-deles vanlig stjärna. Men den är ändå mycket stor, jämfört med planeterna. Mätt tvärs över är solen mer än hundra gånger så stor som jorden. Solen har lyst i fem miljarder (5 000 miljoner) år och väntas lysa lika länge till.
För mänskligheten på jorden är solen helt nödvändig för vår överlevnad. Utan dess ljus och värme skulle vi snart dö ut. I Vintergatan är dock solen är en ganska vanlig och oviktig stjärna bland miljarder andra. Solen bildades alltså ur en nebulosa tillsammans med flertalet andra stjärnor för 4,6 miljarder år sedan 28000 ljusår ifrån Vintergatans centrum. Dessa stjärnor be-fann sig till att börja med i en tät öppen stjärnhop som snart splittrades.
Solens yta kallas fotosfären och är ungefär 5 800 grader varm. Från den kommer ljuset som vi ser på jorden. Fotosfären består till största delen av väte men även alla de övriga ämnena som finns inuti solen. Man kan alltså avslöja vilka ämnen som finns inuti solen genom att studera ytan med hjälp av spektroskopi. Utanför fotosfären ligger kromosfären som är varmare än fo-tosfären. Det går normalt inte att se kromosfären, eftersom ljuset är mycket svagare än fotosfä-rens ljus, utan den syns bäst vid solförmörkelser då månen skymmer fotosfären. Ytterst ligger solens korona som sträcker sig långt ut i rymden. Man beräknar att temperaturen längst inne i solen är femton miljoner grader. Att solen inte svalnar beror på att det pågår atomreaktioner (kärnreaktioner) där inne. De innebär att väte omvandlas till helium och en oerhörd massa energi.
Med jämna mellanrum uppkommer solfläckar på solens yta. Det är områden lika stora som jorden där temperaturen är lägre till skillnad ifrån den övriga ytan. Solfläckens mycket ljusa omgivning får på grund av olika fenomen solfläcken att se svart ut, trots att en normal sol-fläcks ljusstyrka är många gånger större än fullmånens. I samband med att dessa mörka fläckar framträder så uppkommer en mängd fenomen på jorden som polarsken (norrsken och syd-
sken), atmosfäriska störningar och elavbrott. Enligt observationer av solen som har pågått sedan mitten av 1600-talet så förändras solens aktivitet under en cykel på 22 år. Orsaken till solfläckarnas uppkomst är solens starka magnetfält.
Solsystemet och planeterna
Solsystemet är vår sol och alla planeter, asteroider, kometer och meteoriter som kretsar kring den. En planet är en himlakropp som kretsar kring en stjärna. Vår egen stjärna är solen. Den har åtta planeter, och en av dem är jorden. Tidigare räknades även Pluto till planeterna. Solen och dess planeter (och planeternas månar) är tillsammans solsystemet. Sedan några år vet man att det finns planeter också runt vissa andra stjärnor. Till vårt eget solsystemet hör också alla de månar som kretsar runt planeterna. Planeterna är inifrån solen räknat: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Merkurius, Venus, jorden och Mars är små planeter av järn och sten med atmosfärer (gashöl-jen) som är tunna och grunda (Merkurius har ingen atmosfär alls). Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är jätteplaneter som består helt eller nästan helt av gas. Solsystemet är mycket stort. Från solen till Neptunus är det i genomsnitt 4 500 000 000 kilometer. Ljuset behöver mer än fyra timmar för att färdas den sträckan.
Om PlutoPluto är en himlakropp i vårt solsystem. När den upptäcktes 1930 räknades den som en pla-net. Men 2006 beslöt Internationella astronomiska unionen (IAU) att Pluto skall betecknas som dvärgplanet. Pluto är ett litet fruset stenklot och ligger så långt från solen att dess temperatur är -230 grader som högst. Från Pluto ser solen ut som en vanlig stjärna. Pluto behöver nästan 248 jordår för att göra ett varv kring solen. Trots att Pluto är så liten har den en egen måne, Charon.
Om gravitationen
Gravitation är det som vi till vardags kallar ”tyngdkraft”. När ett äpple faller ner från ett äp-pelträd, faller det därför att jordens gravitation verkar på det. Jorden drar till sig äpplet. Det är tack vare gravitationen som allt som är löst på jorden stannar kvar och inte far ut i rymden. Men nu är det samtidigt så att alla föremål drar till sig andra föremål, alla har alltså gravita-tion – det är bara det att det föremål som har mest massa ”vinner”. Solen har mest massa och därför mest gravitation och följaktligen snurrar vi planeter runt solen och inte tvärtom. Det är också gravitationen som håller kvar månen i en bana runt jorden. Gravitationen är svag ute i rymden, för gravitationen minskar snabbt när avståndet ökar mellan föremålen som dras till varandra. Men den tar aldrig riktigt slut.
Om årstiderna
En årstid är en av de fyra delar under ett år (vår, sommar, höst, vinter) som vi upplever då jorden går i sin bana runt solen. Det beror på att axeln som jorden snurrar runt, axeln genom Sydpolen och Nordpolen, inte pekar rakt upp från jordbanans plan utan lutar en del. Man kan säga att jorden ”står lite snett”. Därför lutar norra halvklotet, där vi bor, mot solen under en del av året och bort från solen under en annan del. När norra halvklotet lutar mot solen står solen högt på himlen, det blir sommar och varmt och dagarna blir långa. Samtidigt lutar förstås södra halvklotet bort från solen. Då blir det vinter och kallt där och långa nätter. Vår och höst är de tider på året då vår del av jorden inte lutar vare sig mot eller från solen.
Kikaren – det ”första teleskopet”
Fysikern och astronomen Galileo Galilei, som levde för 400 år sedan, tillhörde de första som tillverkade kikare. Han riktade sin kikare - det ”första teleskopet” - mot himlen och tittade bl.a. på månen. Det var också under 1600-talet, som man började kartlägga månen noggrant och då satte man även namn på de olika områdena. Man trodde då att dessa mörka områden på månen var hav och kallade dem för hav. Om du tittar på månen genom en kikare kan du inte avgöra om de mörka områdena är land eller hav. Vi använder fortfarande dessa namn såsom Farornas hav, Stillhetens hav och Stormarnas ocean.
Planetarium
Från början var det en mekanisk modell av solsystemet, som visade planeternas inbördes lägen och deras eventuella rörelser kring solen. Numera är ett planetarium oftast ett rum med välvt tak på vilket stjärnhimlen projiceras.
Diskussionsfrågor1. Vilken är vår närmaste granne i rymden?2. Vad är månhav för någonting?3. Varför ser det ut som månen är full av hål?4. Är månen större eller mindre än jorden?5. Finns det atmosfär på månen?6. Hur kallt kan det bli på månen?7. Och hur varmt?8. Finns det något liv på månen, tror man? Varför/varför inte?9. Vad är gravitation för någonting?10. Upplevs saker tyngre eller lättare på månen?11. Kan du beskriva känslan av viktlöshet?12. Vad heter vår egen planet, den som vi människor bor på?13. Vilken form har jorden? Vet du förresten vilken form människor förr i tiden trodde att
jorden hade?14. Vad är det som delar norra och södra halvklotet?15. Kan du nämna minst 2 olika världsdelar?16. Vad är Polstjärnan?
17. Hur kommer det sig att vi har dag och natt på jorden?18. Vad är solen för någonting?19. Varför är solen så viktig för oss på jorden?20. Ungefär hur mycket större är solen än jorden?21. Står jorden still i förhållande till solen, eller..?22. Varför upplevs solen som röd när den går ned för kvällen, medan den är vit mitt på
dagen?23. Vad tror du att en så kallad brännpunkt är? Kan du ge ett exempel på hur du själv kan
skapa en brännpunkt?24. Kan du ge några exempel på hur vi kan använda oss av solenergi?25. Kan du ge en beskrivning av hur jorden, månen och solen rör sig i förhållande till var-
andra?26. Hur lång tid tar det för jorden och månen att kretsa ett varv kring solen?27. Hur kommer det sig att månen byter form? Och vad kallas det för?28. Kan du göra en teckning av hur det ser ut när det är ”avtagande halvmåne”?29. Hur lång tid tar det från att det är fullmåne, tills det blir så igen?30. Varför har vi olika årstider? 31. Är det samma årstider överallt, på hela jorden? Vilka årstider har vi i Sverige?32. Vad är egentligen ett solsystem?33. Vilken himlakropp ligger allra längst bort i vårt solsystem?34. Hur många planeter finns det i vårt solsystem?35. Kan du ge exempel på en planet som ligger nära jorden… och en som ligger långt ifrån
oss?36. Vad är ett planetarium?37. Vem var Ikaros?38. Hur kommer det sig att raketer kan ta sig ända upp i rymden?39. Kan du säga namnet på den ende svensk som blivit utskickad i rymden av NASA?40. Vilket år gick de första människorna på månen? Vilket land kom de ifrån?41. Kan du säga namnet på någon av dem?42. Vad är en månbil för någonting och vad har man för nytta av den?43. Ungefär hur lång tid var det sedan den sista månfärden gjordes (och kommer du ihåg
hur många man gjorde totalt)?
Här kan du hämta mer informationhttp://www.coleopter.org./linkmoon.html- här finns olika fakta om månen, samt olika månlänkar.http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5nen – om månenhttp://hemsidor.torget.se/users/s/sb84/manen.htm - mer om månenhttp://hemsidor.torget.se/users/i/Iram/moon.html - ännu mer om månenhttp://hemsidor.torget.se/users/i/Iram/moon.html - bloggar om månenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden - om jordenhttp://bloggar.se/om/jorden - bloggar om jordenhttp://faktabanken.nu/ - bildbank solsystemethttp://hemsidor.torget.se/users/s/sb84/tellus.htm - mer om jordenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Solen - om solenhttp://hemsidor.torget.se/users/s/sb84/solen.htm - och mer om solenhttp://student.educ.umu.se/~vt01erel/solen.html - och ännu mer om solenhttp://www.karelma.com/rymden/solen.html - om det kopernikanska systemethttp://www.nasa.gov/ - NASA:s hemsidahttp://sv.wikipedia.org/wiki/NASA - om NASAhttp://www.rymdforum.nu – Rymdforumhttp://www.rymdbolaget.com/ - Rymdbolagets hemsidahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdbolaget - om Rymdbolagethttp://www.rymdstyrelsen.se/ - Rymdstyrelsenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdstyrelsen - om Rymdstyrelsenhttp://www.esa.int/esaCP/index.html - European Space Agency
