Högskoleingenjörsutbildning i datateknik · 2018. 9. 4. · Aktuell utbildningsplan samt programplan inklusive kursplaner för ... industriell ekonomi. Kurser i programvaruutveckling

2018-09-11 DNR LIU-XXXX -YYYYY

1(53)

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik

Basdata Program: Högskoleingenjörsutbildning i datateknik (DI), 180 hp Examen: Högskoleingenjörsexamen i datateknik samt teknologie kandidatexamen i

datateknik Antal nybörjarplatser per år: 60 Programmets innehåll och syfte Aktuell utbildningsplan samt programplan inklusive kursplaner för högskoleingenjörsprogrammet i datateknik finns på studieinformationssidorna på webben och kan sökas fram via https://liu.se/studieinfo. Alla dokument uppdateras och fastställs årligen. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik kallas hädanefter för DI-programmet.

Det övergripande målet för DI-programmet är att erbjuda en industrirelevant och konkurrenskraftig utbildning som vilar på en stark matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom datateknik. En ingenjör från DI-programmet har erfarenhet av projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning; hen kan modellera, simulera, utforma och utvärdera produkter, processer och system. De utexaminerade ingenjörerna utmärks också av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och i olika roller i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle.

DI-programmet startade höstterminen 2008 och ersatte då högskoleingenjörsprogrammet i datateknik, vilket också existerat före högskolereformen 2007. Kursutbudet utgörs av 116 hp obligatoriska kurser, 16 hp examensarbete och ett valbart utrymme om 48 hp. Programmet är upplagt så att kraven för såväl en högskoleingenjörsexamen som en teknologie kandidatexamen i huvudområdet datateknik uppfylls. Detta innefattar avslutade kurser omfattande totalt 180 hp inklusive programmets obligatoriska kurser, 90 hp inom huvudområdet datateknik varav minst 18 hp kurser på G2-nivå (fördjupad grundläggande nivå), 24 hp matematik samt ett examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivå. Bland de obligatoriska kurserna ingår kurser i matematik, datateknik, elektroteknik och industriell ekonomi. Kurser i programvaruutveckling och programmering löper som en röd tråd genom utbildningen, och i utbildningen ingår såväl teoretiskt som praktiskt inriktade kurser och blandningar därav. Två projektkurser med fokus på ingenjörsmässigt arbetssätt ingår utöver examensarbetet i det obligatoriska kursutbudet: Mikrodatorprojekt (åk 1) och

https://liu.se/studieinfo


2(53)

Programmeringsprojekt (åk 3). De tre första terminerna består av obligatoriska kurser, och till termin 4 väljer studenten en av de två inriktningarna programmering och inbyggda system. En inriktning består av 3 obligatoriska kurser omfattande 16 hp respektive 18 hp, och valbara kurser.

Om kvalitetsrapporten Bilagorna är generellt skrivna för alla högskoleingenjörsprogram vid tekniska fakulteten, medan rapportens första del är programspecifik. De nyckeltal som tekniska fakulteten avser att presentera och analysen av dessa presenteras under kapitlet ”Analys av nyckeltal”. Rapporten är sammanställd av Inger Erlander Klein, diskuterad i den programplaneringsgrupp som hanterar DI-programmet samt fastställd vid programnämndsmötet den 11 september 2018. Studenterna finns representerade i kursutvärderingarna, programplaneringsgruppen samt programnämnden.

Innehåll

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik ................................................................... 1 1. Måluppfyllelse ....................................................................................................... 3 2. Utformning och genomförande ........................................................................... 13 3. Forskningsanknytning ......................................................................................... 16 4. Lärarkompetens ................................................................................................... 19

Tabell 1: Examinatorer........................................................................................ 19 5. Arbetslivsperspektiv ............................................................................................. 21 6. Studentperspektiv ............................................................................................... 22 7. Jämställdhetsperspektiv ..................................................................................... 26 8. Analys av nyckeltal .............................................................................................. 30 BILAGA 1: Metoder för att säkra att de nationella examensmålen uppnås .......... 35 BILAGA 2: CDIO-principerna som grund för utformning och genomförande ..... 44 BILAGA 3: PROGRAMNÄMNDERNAS ORGANISATION OCH ARBETE .......... 46 BILAGA 4: EXAMENSARBETEN .......................................................................... 49 BILAGA 5: LÄRARNAS KOMPETENSUTVECKLING ........................................... 51 BILAGA 6: ÅTERKOPPLING FRÅN OCH TILL STUDENTERNA ....................... 52


3(53)

1. Måluppfyllelse

Bedömningsgrunder:

- Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna uppnått målen inom samtliga kunskapsformer enligt examensordningen när examen utfärdas.

Arbetet med att formulera och verifiera programmålen för DI-programmet genomförs enligt samma process som för alla ingenjörsprogram (såväl högskoleingenjör som civilingenjör) samt kandidat- och masterutbildningar vid tekniska fakulteten och baseras på CDIO-ramverket. I bilaga 1 finns

• en redogörelse för hur arbetet med att säkra de nationella examensmålen genomförs

• en beskrivning av arbetet med att för studenterna tydliggöra kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination

• en beskrivning av hur utbildningen arbetar med progression • en beskrivning av hur utbildningen arbetar för att studenterna ska ha möjlighet att

slutföra utbildningen inom planerad studietid.

I korthet används IUAE-matriser för att förtydliga vilka CDIO-mål som varje enskild kurs bidrar till att uppfylla. Alla IUAE-matriser sätts sedan samman till en programmatris och tillsammans med en översättning som visar hur CDIO-målen kopplar till examensmålen för respektive utbildning, så kan måluppfyllelsen visas. För mer information om CDIO-ram-verket hänvisas till bilaga 1. Nedan exemplifieras och kommenteras ovanstående för DI-programmet. 1.1 IUAE-matris för en obligatorisk kurs inom DI-programmet Tekniska fakulteten använder så kallade IUAE-matriser för att på ett strukturerat sätt koppla lärandemål och examination i kurser till programmålen och därigenom examensordningens mål (se bilaga 1). Figur 1 nedan visar IUAE-matrisen för den obligatoriska kursen TSIU51 Mikrodatorprojekt, där de romerska siffrorna hänvisar till kursmålen så som de numrerats i kursplanen. Kursen är klassad som en G1-kurs1, ges på vårterminen i årskurs 1 och bygger på tidigare kurser i matematik, digital elektronik, datorteknik och programmering. Huvudsyftet är att ge praktiska kunskaper och färdigheter vad gäller användning av mikrokontroller i digitala system där analog och digital elektronik kombineras för att skapa ett större elektroniksystem. Detta återspeglas i IUAE-matrisens mål 2.3 samt 4.3–4.5. I kursen betonas det egna ansvaret – som enskild student och som grupp – för att projektet fullföljs inom utsatt tid, med leveranser enligt uppgjord tidsplan och med hänsyn taget till tillgängliga resurser. Detta återspeglas i mål 2.4 och 2.5. Träningen i att arbeta i grupp återspeglas i mål 3.1. I kursen skrivs ett flertal dokument

1 Kurserna på grundläggande nivå delas in i G1- respektive G2-kurser, där G2-kurser kräver mer omfattande förkunskaper och ger fördjupad kunskap inom ett ämnesområde, se B1.3.


4(53)

knutna till projektet. Exempelvis inleds projektet med att skriva en kravspecifikation som anger kraven på den slutprodukt som projektarbetet ska resultera i. Den framtagna produkten ska även dokumenteras i en slutrapport och presenteras muntligt inför en större grupp studenter. Under kursens gång medverkar kommunikationslärare från Centrum för människa, teknik, samhälle (CMTS), vilka ansvarar för föreläsningar och övningar i skriftlig och muntlig kommunikation. Som förberedelse för slutpresentationen genomför studenterna en ”generalrepetition” inför kommunikationslärarna för att få återkoppling och på framförandet. Kursens kommunikationsmoment återspeglas i mål 3.2. Kursen ger också träning i att läsa datablad, vilket är en grundläggande färdighet i elektronikkonstruktion. Dessa är skrivna på engelska, därav ”A” för ”Använda” för mål 3.3.

2017 TSIU51 Mikrodatorprojekt I U A EXAKOD KOMMENTAR 1 MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA 1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och x A:Matematik, beräkningar (iii) 1.2 Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen x x A:U:Analog och digital elektronik (iv),

programmering (i,ii,iii,viii) 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen 2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

2.1 Ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och problemlösning

x x U:A:Problemidentifiering och -formulering (v,vi,vii,viii)

2.2 Experimenterande och kunskapsbildning x x U:A:Experimentell metodik (v,ix),U:Hypotesprövning (vi)

2.3 Systemtänkande x PRA2 U:A:E:Prioritering och fokusering (i,ii,ix,xii,xiv), kompromisser och avvägningar i val av lösningar (i,ii,v,vi,viii,ix,xiv)

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt x x PRA2 I:Planering av tid och resurser (i,x,xii,xiv), A:E:Kreativt tänkande, initiativtagande (i,ix,x,xiv)

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt x PRA2 A:E:Ansvar och pålitlighet (xiv) 3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH KOMMUNICERA 3.1 Förmåga att arbeta i grupp x x x PRA2 A:E:Grupparbete (i,ix,xiv) 3.2 Förmåga att kommunicera x x PRA2 A:E:Grupparbete (ix,x,xi,xii,xiv) 3.3 Förmåga att kommunicera på främmande språk x A:Engelska (vii) 4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIGANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV

4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system x x PRA2 A:U:E:Specificera systemmål och -krav (x, xv),

A:U:Definiera systemets funktion (v,vii) 4.4 Att utveckla system x x A:U:Disciplinär utveckling (i-viii), programmering (ii),

A:Kunskapsanvändning vid konstruktion (v-ix)

4.5 Att realisera system x PRA2 A:E:Implementering av mjukvara, integration av mjuk- och hårdvara (i-x,xv)

4.6 Att ta i drift och använda Figur 1: Exempel på en IUAE-matris för den obligatoriska kursen TSIU51 Mikrodatorprojekt. IUAE står för Introducera, Undervisa, Använda och Examinera.

1.2 Programmatris för DI-programmet Programmatriserna är en sammanställning av vilka mål i tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus (se bilaga 1) som respektive kurs bidrar med och ger information om eventuella mål som behöver förstärkas. I bilaga 1 finns även generella översättningar som visar att examensmålen i högskoleförordningen uppfylls om målen i


5(53)

CDIO Syllabus uppfylls. Programmatrisen för DI-programmets obligatoriska kurser visas i figur 2, och i figur 3 samt figur 4 finns programmatrisen för de två inriktningarna programmering och inbyggda system med både inriktningarnas obligatoriska samt valbara kurser.

Figur 2: Programmatris för DI-programmet innehållande de obligatoriska kurserna.

Termin Kurskod Kursnamn o/v 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

1TAIU10 Analys i en variabel o IU

A IUA A UA ATDIU08 Problemlösning och

programmeringo

A IU U U UTSIU02 Datorteknik o A UA UA UA UA UA A A A A UA ATSIU05 Digitalteknik o A U U U U A U I I I

2 TDDI83 Ingenjörsprofessionali

o IUA IUA IUA IUA IUATAIU05 Linjär algebra o IU

A I UA UA UATDDI22 Objektorienterad

problemlösningo

UA UA UA UA UA A UA UATDIU20 Objektorienterad

programmeringo

UA IU UA UA IUATSIU51 Mikrodatorprojekt o A UA UA UA A UA A IUA UA A UA UA A

3TDDI41 Grundläggande

systemadministrationo

IUA U UA UA U UA A A UA UA UA UTDDI03 Datorarkitektur o A U IU IU IU A I I I ITDDI16 Datastrukturer och

algoritmero IU

A UA UA UA UA UATEAE01 Industriell ekonomi,

grundkurso

A A I UA I UA UA I UA UA UA UA UA UA ITADI31 Diskret matematik o UA UA A UA A

4TDIU11 Operativsystem o

A IUA U U UA I ITDTS04 Datornät och

distribuerade systemo

IUA U IU UA UA UA A A I UA U IU

5TDDI02 Programmeringsproje

kto

IA U U U U U U U U UTSIT01 Datasäkerhetsmetode

ro

A UA I UA A A A A UA UA

6 TDDD50 Grön IT o A IU A A A I U I UTDIU14 Introduktion till

examensarbeteo

A A A A A A A A UA U UA U U

3 8 2 5 1 1 2 2 3 1 1 2 2 3 4 1 1

4 10 7 17 6 10 15 1 7 9 3 1 6 5 5 1 2 1 1 1 1

12 11 3 13 7 7 15 5 12 12 5 2 1 5 3 5 1 1 1

Antal kurser som Introducerar

Antal kurser som Undervisar

Antal kurser som Använder


6(53)

Figur 3: Programmatris för DI-programmets obligatoriska och valbara kurser i inriktningen inbyggda system.

Termin Kurskod Kursnamno/v 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

4TDDI11 Programmering av

inbyggda systemo

AIUA U U IA U A U U

TDIU16 Process- och operativsystemprogrammering

vIUA UA U IA UA A U U

TEAE13 Affärsrätt v U U U U UTAIU06 Matematisk statistik v IU

AIUA IU U A A

TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs

vIUA

IUA IU U U A A IU

TDDD12 Databasteknik v A UA UA UA UA UA I A A UA UA UA I ITEIE88 Datajuridisk

översiktskursv

U U U U UTGTU01 Teknik och etik v IU A A A A IU IUTHIU01 Engelska v U U U ATPTE06 Praktik v A UA UA UA A A UTSEI11 Kretsteori och

transformmetoderv

A A U A U A A A A A ITSRT04 Introduktionskurs i

Matlabv

A U U IU A U U

5

TDDI07 Distribuerad inbyggd programvara och nätverk

o

AIUA IU UA

IUA UA UA I A A A I UA IU UA I

TDDI41 Grundläggande systemadministration

oIUA U UA UA U UA A A UA UA UA U

TAIU08 Flervariabelanalys v IUA UA A UA A


vIUA

IUA IU U U A A IU

TDDD23 Design och programmering av datorspel

v

U IU A A UA UA A A A ATDDD38 Avancerad

programmering i C++v

A UA A A UA A UATDDD49 Programmering i C#

och .NET Frameworkv

UA U UATEIO29 Ledarskap och

organisationv

AIUA

IUA

IUA

IUA I

IUA

IUA I

IUA IA A UA A A IA IA

IUA

IUA

IUA

TFMT13 Mätteknik v A IU IU U U A A A U A ATSEA29 Konstruktion med

mikrodatorer, projektkurs

v

A UA UA UA UA A UA U UA UA A IIUA UA UA I

TSEI01 Analog elektronik v A A U U U U U A I I ITSIU61 Reglerteknik v A IU IU UA IU A A A IA I IU IU I

6TDDI08 Konstruktion av

inbyggda systemo

A A UIUA U U

IUA A A I U IA IA

TDDD97 Webbprogrammering vA U A UA UA

TEIE88 Datajuridisk översiktskurs

vU U U U U

TSIU04 Industriella styrsystem

vU A A U U


7(53)

Figur 4: Programmatris för DI-programmets obligatoriska och valbara kurser i inriktningen programmering. Nedan följer ett resonemang om programmets måluppfyllelse via IUAE 1.1 – 5.5. Programmatriserna visar att det mål som flest obligatoriska kurser (17 av 20) innehåller undervisning i är ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och problemlösning (2.1). Även andra individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt undervisas i mer än hälften av de obligatoriska kurserna: experimenterande och kunskapsbildning (2.2), systemtänkande (2.3) och individuella färdigheter och förhållningssätt (2.4).


4 TDDD12 Databasteknik o A UA UA UA UA UA I A A UA UA UA I ITDIU16 Process- och

operativsystemprogrammering

oIUA UA U IA UA A U U

TAIU06 Matematisk statistik v IUA

IUA IU U A A


v IUA

IUA IU U U A A IU

TDDI11 Programmering av inbyggda system

vA

IUA U U IA U A U U

TEIE88 Datajuridisk översiktskurs

vU U U U U

TGTU01 Teknik och etik v IU A A A A IU IUTHIU01 Engelska v U U U ATPTE06 Praktik v A UA UA UA A A UTSEI11 Kretsteori och

transformmetoderv

A A U A U A A A A A ITSRT04 Introduktionskurs i

Matlabv

A U U IU A U U

5TAIU08 Flervariabelanalys v IU

A UA A UA ATAMS11 Sannolikhetslära och

statistik, grundkursv IU

AIUA IU U U A A IU

TDDB84 Designmönster v A U A U U U U A A A I I U U U I U I UTDDC17 Artificiell intelligens v A UA U UA UA A I I ITDDD23 Design och

programmering av datorspel

v

U IU A A UA UA A A A ATDDD38 Avancerad

programmering i C++v

A UA A A UA A UATDDD49 Programmering i C#

och .NET Frameworkv

UA U UATDDD55 Kompilatorer och

interpretatorerv

TEIO29 Ledarskap och organisation

vA

IUA

IUA

IUA

IUA I

IUA

IUA I

IUA IA A UA A A IA IA

IUA

IUA

IUA

TFMT13 Mätteknik v A IU IU U U A A A U A ATSEA29 Konstruktion med

mikrodatorer, projektkurs

v

A UA UA UA UA A UA U UA UA A IIUA UA UA I

TSIU61 Reglerteknik v A IU IU UA IU A A A IA I IU IU I

6 TDDD97 Webbprogrammering o A U A UA UATSIU04 Industriella

styrsystemv

U A A U U


8(53)

Dessa komponenter förstärks ytterligare i de båda inriktningarna och det valbara kursutbudet. Bland kunskapsmålen hamnar kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen (1.2) i topp med undervisning i 10 av 20 obligatoriska kurser. Detta är helt i linje med intentionen med programmet.

När det gäller användningen av kunskaper, färdigheter och förmågor hamnar kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen (1.1) högst; de används i 12 av 20 kurser. Skillnaden mot undervisning är markant – de undervisas endast i 4 kurser – och programmet är alltså till stor del beroende av förkunskaper och ett litet antal grundkurser i matematik. Liknande förhållande gäller för förmåga att arbeta i grupp (3.1) och förmåga att kommunicera (3.2): det är förmågor som används i stor utsträckning men där undervisningen är begränsad till ett antal kurser. En kategori av mål som däremot både undervisas och används i hög utsträckning är individuella färdigheter och förhållningssätt (2.4), vilket tas upp redan i första terminen. Ingenjörsarbetets kärna så som den fångats i kedjan av aktiviteter från idéskapande via konstruktion och implementering till teknikens användning återfinns i målkategorierna 4.3–4.6. Bortsett från driftsättning och användning (4.6) som endast undervisas i en kurs i det obligatoriska blocket introduceras dessa redan i den första terminen och återkommer sedan framförallt i projektkurserna som nämndes i inledningen. Vad gäller driftsättning och användning så bör moment av detta slag ingå i examensarbetet, men det är inget vi kan garantera att det gör för varje enskild student. Det vore också bra om övriga faser i det ingenjörsmässiga arbetet blev mer synliga i kurserna och inte begränsade till projektkurser – en bättre integrering med tillägnandet av ämneskunskaper.

Kursen TDDI83 Ingenjörsprofessionalism fokuserar på professionella färdigheter och förhållningssätt (2.5), och tar även upp individuella förhållningssätt som exempelvis självkännedom. I kursen TSIU09 Introduktion till examensarbete om 4 hp ingår bland annat etik (2.5). En kategori utan undervisande moment är förmåga att kommunicera på främmande språk (3.3) som introduceras och används i några kurser (och ytterligare någon där markering saknas). Här vore det bra med något mer aktivt utvecklande moment än att begränsa sig till att använda tidigare kunskaper, vilket i och för sig kan innebära en utveckling om språket används i nya sammanhang. Noterbart är att inte ens THIU01 Engelska har undervisning i denna kategori, vilket rimligen är ett misstag. Det råder ett visst mått av interbedömarvariabilitet i användningen av de olika kategorierna och uppdelningen i att introducera, undervisa och använda, så viss försiktighet bör iakttas i tolkningen, särskilt på kursnivå. Mål relaterade till samhälleliga (4.1) respektive företags- och affärsmässiga (4.2) villkor nås genom det obligatoriska kursutbudet och tas även upp i delar av det valbara kursutbudet. Exempelvis studeras i kursen Grön IT livscykeln för IKT-produkter (informations- och kommunikationsteknik): produktdesign, användning, slutet av livscykeln inkl. hantering av elektroniskt avfall. Studenterna ges verktyg och mätmetoder för att bedöma konsumtionen och ansatser för att förbättra energieffektiviteten, speciellt i dataserverhallar. Dock vore det önskvärt om dessa mål i


9(53)

något mindre utsträckning utgjorde isolerade öar utan återkom integrerat i andra kurser, innan det så småningom hanteras som explicit mål i examensarbetet.

Det relativt låga antalet kurser med undervisning gentemot matematiska, natur- och teknikvetenskapliga kunskaper (kategori 1) kan ha flera orsaker. En sådan kan vara att graden av aggregering i denna kategori är hög eftersom verktyget skapats för att synliggöra generella färdigheter och förmågor snarare än ämneskunskaper. En annan orsak kan vara programmets karaktär med fokus på tillämpning. Sammantaget torde detta medföra att kurser oftast hamnar inom en av de tre underkategorierna, även om dessa i strikt mening inte är ömsesidigt uteslutande. Det finns alltså långt fler möjligheter att ange undervisning i generella färdigheter än i specifika ämneskunskaper.

Kategori 5 – planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav – är tämligen tom i programmatriserna. Detta är dock inte förvånande eftersom denna lokala utökning gjorts med syfte på matematisk och naturvetenskaplig utbildning. Vi tror helt enkelt inte att denna kategori systematiskt beaktats för kurser som inte ges på dessa program, vilket för DI-programmet är det stora flertalet kurser. Vi saknar alltså information om till exempel ekonomiska villkor för teknikvetenskaplig forskning och utveckling. Däremot har vi genom underkategori 4.2 information om företags- och affärsmässiga villkor gällande tekniska produkter, system och tjänster. När det gäller måluppfyllelse väljer vi att utgå från CDIO-mål som är kopplade till undervisning (U) och användning (A) av kunskaper, färdigheter och förmågor. Det räcker alltså inte att introducera (I) något. Vid analys av programmatrisen för DI-programmet kan man se att samtliga examensordningens mål för högskoleingenjörsexamen (se tabell B1.1) uppfylls.

För teknologie kandidatexamen i datateknik är inte den översättning mellan examensordningens mål och LiTH Syllabus som återfinns i tabell B1.2 helt tillämpbar. Som ovan nämnts används kategori 5 för matematisk och naturvetenskaplig utbildning, och uppfyllelsen av de examensmål (mål 3–7) där dess underkategorier ingår blir därigenom svår att verifiera genom programmatrisen. Emellertid täcks alla mål redan med den information vi har om kategori 5, bortsett från ekonomiska villkor för forskning och utveckling vilket nämnts ovan. Dock kan det vara värt att fundera över vilken roll forskning och utveckling har i ett kandidatprogram. Enligt högskolelagen (1 kap 9 §) ska utbildning på avancerad nivå förbereda för forsknings- och utvecklingsarbete, det som alltså är grunden för hur vi formulerat kategori 5 i LiTH Syllabus. Forsknings- och utvecklingsprojekt nämns inte heller i examensordningens mål för kandidatexamen; det handlar om att identifiera, formulera och lösa problem. Många mål är dessutom snarlika i de båda uppsättningarna, och den största skillnaden torde vara att det i det ena fallet handlar om teknikens möjligheter, begränsningar och roll i samhället och i det andra fallet om kunskapens roll i samhället. Det vore därför tänkbart att ersätta de mål för kandidatexamen i tabell B1.2 där kategori 5 ingår med mål för högskoleingenjörsexamen i tabell B1.1 enligt följande (”k” för kandidat, ”h” för högskoleingenjör): k3h3+h4, k4h8, k6h9, k7h10. Då


10(53)

återstår mål k5: visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. För yrkesexamina anger examensordningen sådana mål som överordnande mål, till exempel ”För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.” Eftersom CDIO:s målförteckning utgör förväntade kunskaper, förmågor och färdigheter hos en utexaminerad ingenjör skulle en tolkning kunna vara att alla mål ska vara uppfyllda, vilket avviker från översättningen av kandidatexamensmål till LiTH Syllabus (tabell B1.2) men med högre krav i den modifierade tolkningen. Sammantaget finner vi att DI-programmet lever upp till de mål som ställs för teknologie kandidatexamen i datateknik. Sammanfattningsvis anser vi att via de obligatoriska kurserna uppfylls examensmålen både för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen. Genom inriktningarna och de valbara kurserna fås ett bra komplement. 1.3 Exempel på progression DI-programmet innehåller 20 obligatoriska kurser om totalt 116 hp, varav 92 hp är på G1-nivå och 24 hp på G2-nivå2. Dessutom innehåller de båda inriktningarna 3 obligatoriska kurser på G2-nivå, inriktningen Inbyggda system har 18 hp obligatoriskt och inriktningen Programvara har 16 hp obligatoriskt. För att uppnå kursfordringarna om 180 hp inklusive 16 hp examensarbete, finns 28 valbara kurser om totalt 156hp att välja bland. Av dessa är 12 (66 hp) på G1-nivå, 13 (72 hp) på G2-nivå och 3 (18 hp) på A-nivå. Vi ser i programmatriserna att vartefter programmet fortskrider förskjuts undervisningens fokus från grundläggande kunskaper (underkategori 1.1 och 1.2) till fördjupade kunskaper (underkategori 1.3) med användning av grundläggande kunskaper. I de båda inriktningarna har de flesta kurserna fördjupade kunskaper. Nedan exemplifieras progression i programmet som inte syns i en så övergripande kategorisering. Ämnesmässigt och vetenskapligt spänner programmet över både elektroteknik, datavetenskap och programmering, med de begrepp, matematiska modeller, beräkningsmetoder, resultat och verktyg som hör till respektive område. Inom respektive områden byggs kunskaperna upp från kunskaper och modeller rörande enskilda komponenter till modeller och funktion hos hela system. Kurserna löper ofta parallellt i så kallade stråk där ett stråk är en serie kurser inom samma ämnesområde. Inom varje stråk sker en ämnesmässig progression, och den successiva fördjupningen understöds samtidigt av matematiken. Under de tre sista terminerna fördjupar sig DI-studenten inom Programvara eller Inbyggda system. Nedan beskrivs exempel på progression i det obligatoriska kursutbudet.

2 Kurserna delas upp i grundläggande (G) och avancerade (A) kurser. Grundläggande nivå delas dessutom in i G1- respektive G2-kurser, där G2-kurser kräver mer omfattande förkunskaper och ger fördjupad kunskap inom ett ämnesområde, se B1.3.


11(53)

Kursen Problemlösning och programmering (termin 1) introducerar grundläggande programmeringstekniska begrepp genom programspråket Ada med syfte att i senare hälften av kursen förankra dessa i C++. Målet är att uppnå färdighet i C++. Det är erfarenhetsmässigt bekräftat att omvägen via Ada är fördelaktig. Fortsättningskurserna Objektorienterad programmering och Objektorienterad problemlösning (termin 2) sker i C++ och är introduktioner till mer avancerade kurser. Här lär sig studenten modern objektorienterad programmering och datastrukturer. Datastrukturer avhandlas på ett mer teoretiskt sätt i kursen Datastrukturer och algoritmer (termin 3) där studenterna bland annat ska förstå och skapa egna datastrukturer, och i kursen Operativsystem (termin 4) lär sig studenten metoder och algoritmer för att dela ett datorsystems resurser på ett säkert, rättvis och effektivt sätt. Genom kursen Diskret matematik får studenten en direkt koppling mellan de datavetenskapliga och de matematiska begreppen. Programmeringskunskaperna tillämpas och fördjupas sedan i kursen Programmeringsprojekt (termin 5). För de studenter som väljer inriktningen Programvara fås ytterligare fördjupning inom programmering och datavetenskap i exempelvis databaser och AI.

Grunden inom digital elektronik läggs i kurserna Digitalteknik (termin 1) och Datorteknik (termin 2). Genom dessa kurser fås en förståelse av datarepresentation och databehandling på grundnivå som grundlägger förståelsen av högnivåspråk och i digitalteknikkursen inleds en progression där senare kurser anknyter till de tidigare så att en solid förståelse kan byggas upp. Studenterna lär sig att förstå och programmera en mikroprocessor på lägsta nivå (assembler), inklusive att förstå mikroprocessorns roll i ett datorsystem. Kunskaperna i digital elektronik fördjupas ytterligare och tillämpas i kursen Mikrodatorprojekt som ger praktiska kunskaper och färdigheter vad gäller användning av mikrokontroller i digitala system. Analog och digital elektronik kombineras i ett större elektroniksystem och studenterna bygger en datorstyrd apparat från idé till färdig produkt. För de studenter som väljer inriktningen Inbyggda system fås ytterligare fördjupning och tillämpning inom programmering och konstruktion av inbyggda system, exempelvis i kursen Systemkonstruktion som behandlar metoder och verktyg för konstruktion och implementering av elektroniska system i VLSI-teknik samt Programmering av inbyggda system där processorns specifika roll i ett inbyggt system avhandlas. I programmet används i stor utsträckning matematiska modeller för att analysera och konstruera elektroniksystem. I kursen Datorarkitektur knyts kurserna i Digitalteknik, Datorteknik samt Operativsystem samman och bland annat begrepp som pipelining, parallellism och RISC används i samband med hur moderna processorer är uppbyggda. Efter den kursen ska studenten förstå arkitekturavvägningar mellan komplexitet/kostnad/prestanda/effektförbrukning hos moderna processorer.


12(53)

1.4 Övrigt HSV-utvärdering 2011–2014 HSV3:s utvärdering av DI-programmet 2013 resulterade i omdömet hög kvalitet genomgående för de olika bedömningskomponenterna såväl som för det samlade omdömet för högskole-ingenjörsexamen. För teknologie kandidatexamen i datateknik blev däremot det samlade omdömet bristande kvalitet pga brister vad gäller områdets vetenskapliga grund och orientering om aktuella forskningsfrågor samt förmågan göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Detta föranledde flera direkta åtgärder i programmet. För att stärka kännedomen om den vetenskapliga grunden och om aktuell forskning vidtogs flera åtgärder. Vi införde ett nytt moment i den obligatoriska kursen Mikrodatorprojekt och två nya obligatoriska kurser Operativsystem och Introduktion till examensarbete. Detta bildar tillsammans med kurser som redan fanns (framförallt Grön IT) en progression och en helhet och ger en solid grund att stå på inför kandidatarbetet. Här får studenterna granska varandras arbeten, läsa och reflektera över vetenskapliga artiklar i förhållande till det egna arbetet, strukturera och presentera information, analysera och värdera skriftlig och muntlig kommunikation samt formulera forskningsfrågor, söka litteratur och sammanställa en teoretisk referensram och metodbeskrivning för examensarbetet. EL:s kvalitetsrapport 2017 Under 2017 gjordes en genomlysning av EL4 som resulterade i en handlingsplan5. DI och EL har många gemensamma kurser, och hanteras av en nämndöverskridande programplanegrupp. Flera av slutsatserna i denna rapport gäller även för DI, och arbetet med denna handlingsplan utförs bland annat i denna gemensamma programplanegruppen. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna uppnått alla examensmål när de väl erhåller examen. De justeringar som genomförts efter UKÄs granskning har utvecklat programmet på ett positivt sätt.

- Det vore önskvärt att förstärka aspekten att ta i drift och använda tekniska produkter, system och tjänster, men inom ramen för en 3-årig utbildning ser vi inte att det finns utrymme för det.

Att arbeta vidare med:

- För tillfället identifieras inga särskilda åtgärder avseende utformning och genomförande.

- Kvaliteten i IUAE-matriserna bör höjas; det är lite för stor interbedömarvariabilitet i tolkningen av CDIO/LiTH Syllabus.

3 Under pågående utvärdering ersattes HSV av UKÄ. 4 Högskoleingenjörsutbildning i elektronik, DNR LIU-2017-03649. 5 Handlingsplan för högskoleingenjörsprogrammet i elektronik, Dnr LIU-2017-03649.


13(53)

2. Utformning och genomförande

Bedömningsgrunder: - Utbildningen utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna

till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationsformerna.

- Varje student ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Utformning och genomförande av DI-programmet, såväl som de andra grundutbildnings-programmen vid tekniska fakulteten, baseras på de tolv CDIO-principerna (bilaga 2). Sju av dessa (principerna 3-8 + 11) har fokus på utformning och genomförande av ett utbild-ningsprogram. Dessa handlar bland annat om kursstrukturen, att färdigheter och förmågor tränas integrerat med ämneskunskaper och att det finns projektkurser (”design-build”-kurser), där studenterna tränas i ett strukturerat arbetssätt och får egna praktiska erfaren-heter av samarbete, dokumentation och kommunikation. Vidare innebär CDIO-principerna att studenterna ska ha tillgång till stimulerande lärmiljöer för praktiskt arbete, att undervis-ningen baseras på metoder för studentaktivt lärande samt att såväl de ämneskunskaper som de generella färdigheter som ingår i kursens lärandemål examineras. I bilaga 3 finns en beskrivning av programnämndernas organisation och arbetsprocess samt av hur programnämnderna interagerar med varandra och med fakultetsledningen, vilket är viktiga faktorer då det handlar om att erbjuda en bra utbildning. 2.1 Kommentarer på CDIO-principerna 3-8 samt 11 utifrån DI-programmet: CDIO Standard 3 – Integrerad utbildning Som beskrivits under rubriken ”Måluppfyllelse” är DI-programmet ett väl sammanhållet program där kärnkurserna tydligt bygger på varandra alternativt kompletterar varandra. Därutöver finns ett antal kurser som komplement till kärnkurserna och som ger studenterna möjlighet att tillägna sig ett brett kunnande inom teknikområdet. På samma sätt finns ett progressionstänkande när det gäller individuella och professionella färdigheter och förmågor.

CDIO Standard 4 – Introduktion till ingenjörsarbete Det ingenjörsmässiga förhållningssättet introduceras redan i den första terminen i kurserna Digitalteknik och Datorteknik samt Problemlösning och programmering. Under vårterminen i årskurs 1 läser studenterna Mikrodatorprojekt, den första projektkursen som omfattar hela processen från kravspecifikation till slutrapport. Här återfinns lärandemål som handlar om ingenjörsmässiga färdigheter av olika slag – från att läsa datablad till att arbeta i projekt och att hushålla med resurser. Under första året läses även kursen Ingenjörsprofessionalism som syftar till att studenten ska tillägna sig kunskaper och förmågor inom mjuka ingenjörsämnen så som kommunikation, lagarbete och ledarskap. CDIO Standard 5 – Utvecklingsprojekt Förmågan att utforma och hantera produkter, processer och system utvecklas framförallt i de båda projektkurserna:

• Årskurs 1. Mikrodatorprojekt • Årskurs 3: Programmeringsprojekt


14(53)

I flera andra kurser förekommer mindre projekt, men där är inte fokus på projektkunskapen i sig utan på ämneskunskaperna. I de två kurserna Mikrodatorprojekt och Programmeringsprojekt är målet att studenterna utgående från en kravspecifikation ska konstruera, i förekommande fall simulera, implementera och testa ett system. I kursen i årskurs ett byggs ett system kring två mikroprocessorer som med inbördes kommunikation ska samarbeta för att utgöra en fungerande apparat med flera kringenheter. Ett typprojekt i kursen innehåller seriell kommunikation över tvåtrådsinterface och och multiplexad display. I årskurs tre genomförs ett större programmeringsprojekt. Tidigare har ett programmeringsprojekt funnits i termin 3, men kursen flyttas till termin 5 och i samband med flytten görs kursen om. Den nya kursen, som ges första gången hösten 2019, kommer att innehålla mer av programutvecklingsmetodik och projekten kommer att genomföras med en extern kund. I båda kurserna inleds projektarbetet med att studenterna utformar en projektplan där projektet planeras med hänsyn till tidsmässiga och personella resurser. Projekten redovisas muntligt och skriftligt och avslutas med att studenterna reflekterar över hur projektet genomförts, både med avseende på tekniska lösningar och med avseende på om uppgiften genomförts inom de givna ramarna. CDIO Standard 6 – Lärmiljöer för praktiskt lärande Information om lärmiljöer och lärmoment finns nedan under rubrik 2.2. CDIO Standard 7 – Integrerat lärande Redan första terminen integreras lärande av ämneskunskaper med individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt, vilket sedan fortsätter i efterföljande terminer. Detta framstår tydligt i programmatrisen (figur 2). Särskilt i, men inte begränsat till, projektkurserna övas till exempel att styra tid och resurser, kommunicera skriftligt och muntligt, arbeta i grupp, tänka kreativt, tänka kritiskt, samla och värdera information. CDIO Standard 8 – Aktivt lärande Alla arbetsformer är i någon mening studentaktiva, men undermeningen är att minimera mängden transmissiv undervisning till förmån för att lösa problem, analysera och värdera idéer, etc. Olika metoder för detta används i programmet, även i traditionellt föreläsningsbaserade kurser. De 116 obligatoriska högskolepoängen examineras enligt följande:

• 48 hp (39 %) tentamen och datortentamen • 26 hp (21 %) som inlämningsuppgifter och seminarier • 29 hp (24 %) laboration • 19 hp (16 %) projekt.

Mer än hälften av programmet examineras alltså på sådana sätt att studenterna har ansvaret för att driva arbetet framåt. Två exempel på sådan examination ges under CDIO Standard 11 nedan. Tre kurser som tillsammans utgör 22 hp saknar examinationsmoment som vi associerar med erfarenhetsbaserat lärande. CDIO Standard 11 – Bedömning och examination I respektive kursplan framgår vilka examinationsmoment som ingår i kursen samt mom-entets omfattning i högskolepoäng. I kursens IUAE-matris kan man se vilka mål i CDIO Syllabus som examineras under respektive provkod. Exempelvis innehåller kursen Mikrodatorprojekt som presenterades ovan (avsnitt 1.1 och figur 1) två


15(53)

examinationsmoment – en projektuppgift och en kommunikationsuppgift – där båda innehåller olika delmoment. Hur examinationen strukturerats varierar mellan programmets kurser. Det finns ”klassiska” indelningar med ämneskunskaper som examineras genom tentamen och färdigheter som examineras genom laboration, såväl som mer integrerade former där såväl ämneskunskaper som färdigheter och förmågor examineras inom ramen för till exempel ett projekt. Ett exempel är kursen Datorteknik som examineras med så kallad laborativ examination (LAX). Studenterna får en laborativ uppgift som ska lösas under maximalt 2 timmar. Studenterna har tillgång till labben även utanför schemalagda laborationer och tar en mycket aktiv roll i lärprocessen. Kurserna Problemlösning och programmering, Objektorienterad programmering, Objektorienterad problemlösning samt Operativsystem examineras bland annat med en datortentamen. Studenten lämnar in sin lösning till en uppgift när den är klar, och uppgiften rättas live under tentamen, och lösningen kan vid behov kompletteras redan under tentamen. Detta betyder att tentamen är det sista lärmomentet. 2.2 Lärmiljöer och lärmoment Studentaktiva lärmoment är en central del av utbildningen och innefattar laborationer, dator-övningar, seminarier och projektuppgifter. De utbildningsspecifika lärmiljöer som krävs för detta är tillgång till specifika datorsalar och elektroniklaboratorier. Förutom fysisk miljö – lokaler – behövs ändamålsenlig hårdvara och mjukvara.

Generellt är studenter och lärare nöjda med tillgången på materiel och lokaler. De negativa aspekter vi fångar upp har med den fysiska arbetsmiljön att göra, till exempel rumstemperatur och ventilation, hög ljudvolym (som alla har ett ansvar för) och rum som egentligen inte formgivits för föreläsningar men som av olika skäl används för det.

Planeringsmässigt sätter resurstillgången ibland randvillkor som gör att kurser måste ges på en viss plats i programmet eftersom det är då lokaler och utrustning är tillgängliga. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det naturligtvis bra att samutnyttja resurser, men det kan få konsekvenser för den pedagogiska samordningen av programmet.

2.3 Förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid I kapitel 8 finns en analys av olika nyckeltal kring genomströmning, och en generell skrivning om hur fakulteten arbetar med detta finns i bilaga 1 (B1.4). För att främja förutsättningarna att genomföra utbildningen inom planerad studietid har vi vidtagit ett antal åtgärder. Här beskrivs några av dessa. När det gäller programmering så har studenterna mycket olika förkunskaper. En del studenter har aldrig programmerat medan en del studenter har läst kurser på gymnasiet eller andra högskolekurser, och har dessutom programmerat mycket på fritiden. De studenter som aldrig har programmerat har tidigare haft stora problem att klara den inledande programmeringskursen. För att ge alla samma möjlighet att ta till sig


16(53)

undervisningen i den inledande programmeringskursen Problemlösning och programmering så delas studenterna upp i olika grupper beroende på hur de lyckas på en dugga, vilket i sin tur förstås beror på deras förkunskaper. Det gör att laborationspar där studenterna ligger på mycket olika nivå vad gäller förkunskaper splittras och det skapas nya lite större grupper som är på mer likvärdig nivå. Dessutom får studenterna som behöver det mer stöd eftersom i den första delen av kursen kan resurserna fokuseras till dessa studenter. Hösten 2017 var andra gången kursen genomfördes med dessa olika grupper, och hittills har resultatet varit mycket positivt. Fler studenter klarar kursen, och resultatet i efterföljande programmeringskurser har också förbättrats. Under termin 1 läser studenterna Digitalteknik. I kursen ingår flera laborationer, och indelningen i lab-par sker vid själva lab-tillfället. Alla studenter måste därmed förbereda sig som om de skulle utföra laborationen själv, och studenterna lär känna fler andra studenter. Vi har noterat att studenterna ofta sitter i grupp och arbetar, och detta uppmuntras eftersom studenterna under sin första tid genomför laborationer med många olika partners och därmed ökar sitt kontaktnät avsevärt, vilket påverkar studierna positivt. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.


- För tillfället identifieras inga särskilda åtgärder avseende utformning och genomförande, utöver uppföljning av tidigare åtgärder.

3. Forskningsanknytning

Bedömningsgrunder: - Lärosätet säkerställer en tydlig koppling mellan utbildning och forskning i

lärandemiljön. - Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

3.1 Forskning i anslutning till DI-programmet DI-programmets lärare kommer från många olika avdelningar på Linköpings universitet. De 14 examinatorerna för programmets 20 obligatoriska kurser har sin organisatoriska hemvist på 7 olika avdelningar. Flest arbetar vid Institutionen för datavetenskap (IDA) där fyra avdelningar är representerade. IDA är en av norra Europas mest ansedda datavetenskapliga institutioner, och här bedrivs ledande forskning inom exempelvis inbyggda system, realtidssystem, programmeringsmiljöer, programutvecklingsmetodik, informationssäkerhet, databassystem, interaktions- och tjänstedesign.


17(53)

Utbildningen bedrivs i en miljö med omfattande datavetenskaplig forskning och även elektronikforskning, och många av de lärare som undervisar i är själva aktiva forskare. Det innebär att programmets studenter finns i ett sammanhang som präglas av kreativitet, utveckling och framåtanda, vilket främst kommer dem till del genom uppgifter för projekt av olika slag – inklusive examensarbeten. 3.2 Vetenskapligt förhållningssätt DI-programmet är ett utbildningsprogram på grundnivå, vilket innebär att studenterna ofta saknar ett vetenskapligt förhållningssätt när de kommer hit. Ofta kommer de direkt från gymnasiet, och vår uppgift är då att successivt bygga detta förhållningssätt så att studenterna när de tre år senare tar examen uppfyller de krav som följer av lag och förordning. I det obligatoriska kurspaketet kursen Digitalteknik, alltså i den första ordinarie läsperioden efter den inledande augustiperioden, finns ett moment där studenterna granskar varandras arbeten innan de lämnas in till examinator för bedömning. På vårterminen i årskurs 1 finns i kursen Mikrodatorprojekt ett moment där studenterna reflekterar över sitt eget arbete utifrån vetenskapliga artiklar om projekt och projektmetodik. I kursen Operativsystem genomför varje student förutom en sammanfattning av läst artikel en kritisk granskning av lästa artiklar som diskuteras på ett seminarium. I kursen Grön IT består kurslitteraturen huvudsakligen av forskningsartiklar och studenterna examineras genom att läsa, presentera och diskutera forskningsartiklar. För att ytterligare förstärka de förmågor som behövs för att genomföra examensarbetet – söka information, sammanställa relevant information, planera en studie, genomföra den, utvärdera resultatet och sätta in det i sitt sammanhang – läser studenterna i årskurs 3 en förberedelsekurs inför examensarbetet vars lärandemål är som följer. Efter genomgången kurs ska studenten på kandidatnivå:

• Använda grundläggande begrepp inom vetenskaplig metod • Självständigt kunna skriva vetenskaplig och teknisk text med god akademisk

standard • Ha god kännedom om och kunna välja relevanta ingenjörsmässiga och

vetenskapliga metoder inom sitt huvudområde • Självständigt kunna utforma och kritisera en plan för en vetenskaplig studie • Självständigt kunna bedöma vetenskapliga arbeten • Självständigt kunna söka och kritiskt granska källor inom sitt huvudområde • Självständigt kunna sammanställa vetenskaplig och teknisk information • Självständigt kunna bedöma och hantera etiska frågeställningar och samhälleliga

aspekter av vetenskapligt och tekniskt arbete

Exempel från såväl egen, nationell som internationell forskning, tas upp på ett naturligt sätt under föreläsningar och i projektdirektiv, då många i lärarkollegiet är, eller har varit, forsk-ningsaktiva. För att genomföra projektmoment, projektkurserna samt examensarbetet


18(53)

krävs att studenterna kan söka information, sammanställa relevant information, planera en studie, genomföra den, utvärdera resultatet och sätta in det i sitt sammanhang. Redovis-ning ska ske såväl skriftligt som muntligt i många fall. Vissa uppgifter redovisas i grupp, andra individuellt. Slutligen genomför studenterna ett examensarbete motsvarande 16hp. De flesta studenterna genomför sina examensarbeten individuellt, och majoriteten av studenterna genomför dessa utanför akademin, på ett företag eller inom en myndighet. Lärandemålen, en processbeskrivning samt examinationsrutinerna för examensarbetena finns i bilaga 4. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att det finns en tillräcklig koppling mellan utbildningen och forskningen inom området samt att studenterna har goda förutsättningar att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt.


- För tillfället identifieras inga särskilda åtgärder avseende forskningsanknytning för studenterna på DI-programmet.


19(53)

4. Lärarkompetens

Bedömningsgrunder: - Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i

proportion till utbildningens innehåll och genomförande. - Undervisande personal har möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska

kompetens som sin ämneskompetens och ges förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

I tabell 1 listas examinatorerna på alla obligatoriska kurser samt de bärande inriktnings-kurserna inom DI-programmet. Inom kurserna är dock ofta fler lärare inblandade. Tabell 1: Examinatorer

Namn

Anställning

Institution

Kompetensområde med relevans för utbildningen

Eventuell professionskompetens1

Magnus Herbertsson Professor MAI Matematik Har arbetat utanför akademin (FOI)

Magnus Berggren Univ. adjunkt MAI Matematik

Daniel Carlsson Univ. adjunkt MAI Matematik

Aseel Berglund Univ. lektor IDA Datateknik (”ingenjörsprofessionalism", agil mjukvaruutveckling, entreprenörskap)

Har arbetat utanför akademin (Combitech/Saab)

Klas Arvidsson Univ. Adjunkt IDA Datateknik (olika programmeringsspråk, datastrukturer och algoritmer)

Arbetar utanför akademin med kursverksamhet

Torbjörn Jonsson Univ. Adjunkt IDA Datateknik (olika programmeringsspråk, uppdragsutbildning)

Har arbetat utanför akademin (konsult, eget företag)

Rita Kovordanyi Univ. Lektor IDA Datateknik (Interaktiva och kognitiva system)

Anders Fröberg Univ. Adjunkt IDA Datateknik (Interaktiva och kognitiva system, webb)

Petru Eles Professor IDA Datateknik (inbyggda system, hårdvara/mjukvara co-design, automatiserad elektronikkonstruktion, distribuerade system, realtidssystem)

Ahmed Rezine Univ. Lektor IDA Datateknik (Programvara och system, operativsystem)

Simin Nadjm-Tehrani Professor IDA Datateknik (Programvara och system, realtidsprogrammering, ”Grön IT”)

Olaf Hartig* Univ. Lektor IDA Datateknik (Databas och informationsteknik)

Har arbetat utanför akademin (Databashantering för Systap LLC)

Sahand Sadjadee* Univ. Adjunkt IDA Datateknik (Interaktiva och kognitiva system)


20(53)

1Begreppet professionskompetens tolkas som huruvida examinatorerna har arbetat utanför akademin, inom ett för utbildningen relevant område. Tolkas begreppet som att individerna har en grundutbildning inom naturvetenskap/ teknik och därmed professionskompetens inkluderas flera. *Ej obligatorisk kurs för båda profilerna. 4.1 Lärarkapacitet Lärargruppen som arbetar med DI-programmet består av många olika lärare som kommer från flera olika institutioner, och kapaciteten är överlag god. Inom vissa områden, framförallt under första årets kurser, är personalsituationen ansträngd. 4.2 Lärarkompetens Lärargruppen som arbetar med DI-programmet består till övervägande del av lärare med gedigen erfarenhet både inom och utanför akademin, men också av yngre lärare som bidrar med nytänkande. Lärargruppen besitter omfattande såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens, och flera institutioner är involverade i programmet (för de obligatoriska kurserna IDA, ISY, MAI, IEI, där merparten av lärarna kommer från IDA). Lärarnas ämneskompetens bedöms vara mycket god och den professionsinriktade kompetensen är säkerställd då 30% av lärarna har arbetat eller fortfarande arbetar utanför akademin. 4.3 Lärarnas kompetensutveckling

Arbetet med ämnesmässig kompetensutveckling sker till största delen via forskningen, medan den mer utbildningsnära och pedagogiska utvecklingen sker på samma sätt som för övriga lärarkollegiet inom teknisk fakultet, se bilaga 5. Ett exempel på hur arbetet på institution kan bedrivas är CSEd (Computer Science Education) vid institutionen för datavetenskap (IDA), där många av lärarna som undervisar på DI-programmet är anställda. Gruppen skapades 2014 för strategisk utveckling av utbildning och undervisning vid IDA. Syftet är att

1. Ständigt utveckla och förbättra den dagliga pedagogiska verksamheten på IDA. Innehåll i kurser, undervisningsformer, examinationsformer, progression över kurser, utbildningsprogram, pedagogisk organisation, mm.

Michael Josefsson Univ. Adjunkt ISY Elektroteknik (datorteknik/digitalteknik/elektronik)

Har arbetat utanför akademin ( Torpedverkstaden (Bofors Underwater Systems)

Mario Garrido Univ. Lektor ISY Elektroteknik (digital hårdvarudesign, FFT arkitekturer, VHDL)

Sofi Rehme Univ. Adjunkt IEI Industriell ekonomi


21(53)

2. Stödja och utmana lärare att utvecklas i sin professionella lärarroll. Särskilt viktigt att skapa karriärvägar för professionella lärare.

3. Aktivt delta i den nationella och internationella diskussionen kring datavetenskaplig utbildning och pedagogik särskilt kopplat till samhällets digitalisering.

4. Utforska, utvärdera, reflektera över och kritiskt granska olika tekniker och möjligheter vad gäller datavetenskaplig utbildning och pedagogik. Konkret har gruppen ordnat regelbundna seminarier och inspirationskonferenser samt bedrivit utredningsarbete och samordning mellan olika grupper.

Lägesbedömning:

- För tillfället bedöms såväl lärarkapaciteten som lärarkompetensen fullgod för att genomföra DI-programmet med gott resultat.

Att arbeta vidare med: - För tillfället identifieras inga särskilda åtgärder avseende lärarkapacitet och

lärarkompetens på DI-programmet, annat än att belysa den ansträngda situationen på vissa avdelningar.

5. Arbetslivsperspektiv

Bedömningsgrunder: - Utbildningen är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta

förändringar i arbetslivet.

5.1 Träning av ingenjörsmässighet Som tidigare beskrivits är DI-programmet upplagt så att studenterna parallellt med ämneskunskap även ska träna sina individuella och yrkesmässiga färdigheter, exempelvis sin förmåga att arbeta i grupp, och utvecklas tillsammans med andra och förmågan att i grupp på ett ingenjörsmässigt sätt ta sig an en uppgift och slutföra denna enligt en uppgjord tidsplan under beaktande av tillgängliga resurser. Programmet är konstruerat med en tydlig målbild (se bilaga 1), där yrkesrollen står i fokus. Alla högskoleingenjörsstudenter utexaminerade från något av tekniska fakultetens högskoleingenjörsprogram ska kunna beskrivas som kompetenta, kreativa och ansvarsfulla teknikutvecklare med karaktäristika som exempelvis självständighet, ansvarstagande, initiativförmåga och nyfikenhet, egenskaper som gör dem flexibla i både samtida och framtida yrkesroll. Varje student får den generella kompetensen för att lätt ska kunna ta till sig ny kunskap för att möta en alltmer föränderlig värld. Exempelvis är det lätt att senare lära ett nytt programmeringsspråk då utbildningen har gett en solid grund inom programmering och datortekniken i sig.


22(53)

5.2 Arbetslivsrepresentation i olika organ För att kunna bedöma utbildningens användbarhet samt att studenterna är förberedda för arbetslivet finns arbetslivsföreträdare med i såväl fakultetsstyrelsen som programnämnd-erna. Då varje programnämnd hanterar flera program finns det en strävan efter att före-trädarna ska representera en bred arbetsmarknad. En av yrkeslivsrepresentanterna i DM-nämnden är alumn från DI-programmet, och i DM-nämnden finns flera yrkeslivsrepresentanter från företag som anställer alumner från DI-programmet. Då programmet i en inte obetydlig omfattning samläses med EL-programmet har vi förmånen att även ha yrkeslivsrepresentanter i EF-nämnden. 5.3 Alumniuppföljningar (och alumnienkät) Inga regelbundna alumniuppföljningar genomförs för DI-programmet. 5.4 Samarbeten Under termin 5 kommer studenterna genomföra ett programmeringsprojekt med externa kund. Tidigare låg programmeringsprojektet termin 3, och studenterna var då inte mogna för ett externt projekt. Den nya kursen kommer att gå första gången hösten 2019 och kommer förutom företagskontakt med extern kund innehålla mer programvarumetodik. Redan idag möter studenterna lärare som parallellt har anställning i industrin, lärare som har arbetat i industrin, gästföreläsare och alumner; samtliga bidrar på olika sätt till att föra in yrkeslivsperspektiv i utbildningen. Exempelvis kan nämnas kursen Ingenjörsprofessionalism där gästföreläsare bidrar med yrkeslivsperspektiv på de ämnen som behandlas under kursen. Dessutom utförs de flesta examensarbeten i samarbete med olika företag. Studenterna gör även studiebesök på olika typer av företag – både i kursregi och i studentregi. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att alumnerna är väl förberedda för yrkeslivet då de avslutat sin utbildning.

Att arbeta vidare med: - Systemstöd för alumniuppföljningar önskas.

6. Studentperspektiv

Bedömningsgrunder: - Utbildningen verkar för att studenterna ges möjligheter och förutsättningar att

utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

6.1 Studentrepresentation På programnämndsnivå är studenterna representerade såväl i beredande organ, s k programplaneringsgrupper, som i beslutande organ som programnämnd och VA (verk-ställande avdelningen som tar beslut i till exempel studentärenden). DI-studenterna företräds specifikt i programplaneringsgruppen samt i programnämnden av en s k SnOrdf (studienämndsordförande) från Lingsektionen. Vid programnämndsmötena företräds


23(53)

studenterna även av en utbildningsbevakare från studentkåren LinTek, och denne finns även med i LGU (ledningsgruppen för grundutbildning) och på VA-möten. I bilaga 3 finns en beskrivning av programnämndernas organisation och arbetsprocess. Fakultetsstyrelsen beslutar om ramarna för programnämndernas arbete och i fakultets-styrelsen företräds studenterna av studentkåren LinTeks ordförande samt en utbildnings-bevakare. 6.2 Återkoppling från studenter En övergripande beskrivning av hur studenternas synpunkter hanteras och bidrar till kvalitetsutveckling finns i bilaga 6. Studenternas synpunkter framkommer via flera kanaler;

• det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) • de utvärderingar som studentkåren LinTek (via sektionerna) sammanställer • studentundersökningen som genomförs med två till tre års mellanrum • reflektionsdokumenten som lämnas in i samband med examensarbetena

• möten mellan examinatorer, programnämnderna och studenterna i olika konstellationer

6.2.1 Exempel från kursutvärderingar Information om kurserna samlas in på två sätt, dels via det elektroniska kursutvärd-eringssystemet och dels via studentkåren LinTek. I bilaga 6 beskrivs program-nämndernas hantering av informationen. Studentkåren LinTeks kursutvärderingar diskuteras igenom i programplanegrupperna och i de fall studenterna inte fått respons från examinator om varför eller varför inte kursen kan förbättras i linje med vad studenterna önskar har programnämnden gripit in. I de få fall detta skett upplevs responsen från examinator och studierektor varit mycket god.

Det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) har tyvärr dålig svarsfrekvens, och resultatet får därför tolkas med försiktighet. Tillsammans med studentkårens utvärderingar ger detta dock ofta ett användbart underlag. Under 2018 lanseras ett nytt elektroniskt kursutvärderingssystem (Evaliuate), och vi hoppas att detta ska leda till en bättre svarsfrekvens.

Om man ser på resultatet från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) under de senaste två åren (2016 och 2017) har 37 obligatoriska kurser på DI-programmet haft ett sammanfattningsbetyg över 3. Tre kurser hade under 2016 ett sammanfattningsbetyg under 3: Datastrukturer och algoritmer, Grundläggande systemadministration och Operativsystem. Av dessa tre hade 2017 endast Datastrukturer och algoritmer ett sammanfattningsbetyg under 3. Under 2017 hade även kursen Datornät och distribuerade system ett sammanfattningsbetyg under 3.

Kursen Grundläggande systemadministration hade tidigare ett mycket högt sammanfattningsbetyg, men hösten 2016 drabbades man av stora problem i samband med hårdvarubyte. Lärargruppen och övrig personal arbetade hårt för att inte detta skulle drabba studenterna, men eftersom kursen examineras genom laborationer är det ofrånkomligt att studenterna var tvungna att ägna mer tid åt kursen p g a detta, vilket påverkade kursens sammanfattningsbetyg.


24(53)

Vad gäller kursen Operativsystem så har kursen gjorts om i två steg. Tidigare fanns en kurs Operativsystem och processprogrammering på 6hp, men den gjordes i steg 1 om till två kurser om vardera 4 hp: en teoretisk kurs i Operativsystem på 4 hp med ett moment där studenterna ska läsa och sammanfatta vetenskapliga artiklar, och en mer laborationsintensiv kurs på 4 hp i Process- och operativsystemprogrammering. Till 2017 utvidgades kursen Operativsystem till att omfatta 6 hp då arbetsbelastningen var orimligt hög. Den nya kursen fungerar mycket bra och hade 2017 ett sammanfattningsbetyg över 4,2.

Kursen Datastrukturer och algoritmer fick en ny examinator 2016, efter att föregående examinator lämnat universitetet. För den nya examinatorn blev det mycket tidspressat, något som syns i kommentarerna i kursvärderingarna. Från och med hösten 2018 finns en mer långsiktig lösning med en ny examinator.

Kursen Datornät och distribuerade system har de senaste åren pendlat kring KURT-betyg 3. Vi kommer att följa kursens utveckling framöver.

Under både 2016 och 2017 hade 13 kurser ett sammanfattningsbetyg över 4. Det totala antalet obligatoriska kurser som getts för programmet under 2017 är 20, vilket innebär att 90% av kurserna får godkänt (KURT-betyg 3–4,2) eller väl godkänt av studenterna (KURT-betyg över 4,2), varav tre kurser under 2016 och sex kurser under 2017 får väl godkänt.

6.2.2 Exempel från studentundersökningen I tabellen inkluderas även en kolumn som visar motsvarande index för alla utbildningar som ges vid den tekniska fakulteten (2017). Studentundersökningen genomförs med ett intervall på två till tre år. Några utvalda delar från studentundersökningen avseende DI-programmet redovisas i tabell 2.

Tabell 2: Data från studentundersökningen 2012–2017. Studenterna ger ett sifferbetyg mellan 1 och 5, där 1 betyder mycket missnöjd och 5 betyder mycket nöjd.

2012 2015 2017

DI LiTH DI LiTH DI LiTH

Totalindex 4,2 4,3 4,3 4,3 4,1 4,3

Utbildningsindex 4,0 4,0 4,0 4,0 3,9 4,0

Utbildningens relevans för framtida yrkesliv

4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2

Uppgifterna måste värderas utifrån att svarsfrekvensen varit låg – 35 % 2015 och 26 % 2017 (uppgift saknas för 2012). Utformningen av enkäten har också justerats något mellan 2012 och 2015. Med hänsyn taget till detta synes studenterna nöjda både med livet som student vid Linköpings universitet (totalindex) och med den utbildning de genomgår (utbildningsindex). De upplever också att utbildningen är relevant för ett kommande yrkesliv.


25(53)

I studentundersökningen 2017 framkom att alltför många studenter upplever negativ stress, något som kan påverka både hälsa och studieresultat. Därför beslöts det att arbeta med detta för att förebygga och ge studenterna verktyg att hantera sin studiesituation. Som ett resultat av detta arbete infördes 2018 kursen Ingenjörsprofessionalism där studenterna i seminarieform reflekterar över individuella och ingenjörsmässiga färdigheter, exempelvis att planera, prioritera, samt utföra arbetsuppgifter inom stipulerad tid, sina egna färdigheter och förhållningssätt, sin utbildning och sitt eget lärande. 6.2.3 Reflektionsdokument I samband med att studenterna skriver sitt examensarbete ska de även lämna in ett reflektionsdokument (se bilaga 4). Instruktionerna för hur dessa dokument ska utformas har reviderats och ska testas under vårterminen 2018. 6.2.3 Möten Frekvent förekommer även möten mellan examinatorer, programnämnden och studenterna i olika konstellationer och med olika frågeställningar i fokus. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att studenternas synpunkter framkommer på ett bra sätt via flera olika kanaler.

Att arbeta vidare med: - För tillfället identifieras inga särskilda åtgärder för att tillvarata studenternas

synpunkter, annat än att tillsammans med andra programnämnder fortsätta det påbörjade arbetet med att förbättra och utvärdera reflektionsdokumenten.


26(53)

7. Jämställdhetsperspektiv

Bedömningsgrunder: - Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens innehåll, utformning

och genomförande.

7.1 Studentgruppens sammansättning I tabell 3 visas studentgruppens sammansättning sedan 20126. Tabell 3: Andelen kvinnor och män som förstagångsregistrerats Ht2012-2017

Antal kvinnor

Antal män

Antal totalt

Ht2012 2 61 63

Ht2013 1 66 67

Ht2014 6 60 66

Ht2015 5 53 58

Ht2016 6 56 62

Som synes är det väldigt få kvinnor på programmet, och antalet varierar mellan årskullarna, vilket är att förvänta med så små urval. Fördelningen ser i princip likadan ut på alla utbildningar av den här typen. Jämfört7 med sju högskoleingenjörsutbildningar i datateknik på andra lärosäten8 tillhör vi de lärosäten med något lägre andel kvinnor i genomsnitt. Eftersom programmen är små och andelen kvinnor liten blir variationen stor och varje enskild student får stor inverkan på resultatet. I en nationell jämförelse kan vi därför inte säga annat än att det är extremt låga andelar kvinnor på dessa program. De program som särskiljer sig från de övriga är de två högskoleingenjörsutbildningarna i datateknik på KTH, som har ökat antal kvinnor markant de senaste åren. 7.2 Examinatorgruppens sammansättning Utseende av examinatorer delegeras från programnämnderna till berörd institutions-styrelse. Fyra av programmets obligatoriska kurser har en examinator som är kvinna vilket motsvarar 29 %. Ytterligare några är examinatorer för valbara kurser, och studenterna möter kvinnor som lektions- och laborationsledare. Sammantaget är det dock en stor

6 Underlag från Ladoks uppföljningstjänster på webben (LW04 Antal sökande, antagna och registrerade på program). 7 Andel kvinnor antagna till programmet, inte andel förstagångsregistrerade i årskurs 1. 8 Chalmers, KTH (Flemingsberg samt Kista), Linné, Luleå, Lund och Örebro.


27(53)

övervikt av män i lärarkåren, och möjligheterna att få både män och kvinnor som förebilder är därmed begränsade. Det speglar demografin på de avdelningar som ger programmets kurser. Bemanningsfrågor – inklusive utseende av examinatorer på delegation från programnämnderna – hanteras av institutionerna. Det är dock viktigt att visa på en mångfald av förebilder under utbildningen, särskilt viktigt är detta för årskurs 1 och 2. Därför har programnämnderna numera i sitt delegationsbeslut önskat att institutionerna i möjligaste mån försöker ta hänsyn till lika villkors-perspektivet i varje kurs vid valet av examinator, föreläsare, lektionsassistent eller labbassistent. Detta gäller främst sett till kön och etnisk bakgrund, och framförallt i årskurs 1 och 2. Vid anställning av lärare beaktar tekniska fakultetens anställningsnämnd de instruktioner som utarbetats för hela Linköpings universitet och som bland annat innebär att jämställdhetsaspekter alltid ska beaktas som en viktig kvalitetskomponent i universitetets rekryteringsarbete. 7.3 Innehåll, utformning och genomförande Programmet innehåller många typer av läraktiviteter, för att studenterna ska vara väl förberedda för att ta sig an breda arbetsuppgifter, men också för att tillgodose olika studenters lärstilar. Ett jämställdhetsperspektiv bidrar till ökad kvalitet i utbildningen på flera sätt. Genom att vi har olika studenter med olika bakgrund ökar mångfalden och därmed har studenterna fler aspekter med sig, och förbereds för ett arbetsliv tillsammans med olika minoritetsgrupper. Under termin 1 arbetar studenterna tillsammans med flera olika andra studenter i olika laborationer såsom har beskrivits i avsnitt 2.3. Detta ökar studenternas kontaktytor med andra studenter och är särskilt värdefullt för minoriteter exempelvis kvinnor. Programnämnden beaktar kontinuerligt jämställdhetsperspektivet och framkommer något anmärkningsvärt i kursutvärderingarna eller via andra kanaler hanteras detta skyndsamt. Enligt alla kursplaner ska kursen bedrivas på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. DM-nämnden startade år 2014 ett kvalitetsprojekt med mål att dels öka andelen kvinnor som söker utbildningarna, dels att de kvinnor som studerar på våra utbildningar ska ta ut sin examen. I ett första skede gjorde projektledaren en översikt över vad som har gjorts tidigare. Med utgångspunkt från rapporten så hade programnämnden en workshop och på sitt sammanträde datum 2015-01-23 beslutade nämnden om en prioriterad lista att arbeta vidare med:

1. En lärarworkshop om studentbemötande. Workshopen har genomförts på flera av nämndens program, men ännu ej på DI. Workshopen handlar om studentbemötande i allmänhet men fokuserar på bemötande av kvinnliga studenter.

2. Under hösten 2015 genomfördes en studieresa till USA för att studera lyckade exempel på differentierad undervisning på universitet som numera har en hög andel tjejer inom dataområdet. Detta resulterade i införandet av nivågruppering i


28(53)

den första programmeringskursen såsom beskrivet i avsnitt 2.3. Även om denna åtgärd inte ser ut att vara riktad mot kvinnor utan mot alla studenter som inte har programmerat tidigare så är kvinnliga studenter överrepresenterade i den gruppen.

3. I samverkan med Kvalitetsprojektet utvecklade studenter en laboration som sedan har använts på Quintekdagarna (se avsnitt 7.4) samt på en workshop för kvinnliga gymnasieelever arrangerad av datatjejföreningen Donna.

Antalet svarande vid studentundersökningen 2017 var så få att likavillkorsfrågorna inte redovisades för DI-programmet. När det gäller utfallet, det vill säga om det finns systematiska skillnader mellan kvinnors och mäns studieresultat, avstår vi med anledning av det låga antalet kvinnor på programmet från en sådan analys. I DI-programmets fall skulle det handla om enskilda studenter, vilket vore oetiskt att redovisa eftersom informationsvärdet i ett programperspektiv är marginellt. Vad gäller innehållet i programmet har vi gjort en genomlysning av kurserna och har inte hittat något uppenbart problem. 7.4 Övrigt I anslutning till alla program som ges av den tekniska fakulteten sker fler aktiviteter med anknytning till jämställdhet såväl som till lika villkor generellt. Exempel på sådana aktiviteter är:

• Webbkursen Genusmedveten undervisning (se http://www.lith.liu.se/genus) som främst riktar sig till kursassistenter och har till syfte att minska eventuell sär-behandling särskilt i samband med laborationer och lektioner.

• Alla salstentor inklusive datortentor är anonyma. • Quintek: Varje läsår anordnas Quintekdagarna för tjejer i årskurs 3 på gymnasiets

naturvetenskapliga och tekniska program för att stimulera intresset för naturveten-skap och teknik och för att gymnasisterna ska få veta mer om hur det är att studera dessa ämnen på universitetet och vilka möjligheter det kan ge.

• Inför mottagningen (nolle-P) utbildas klassföreståndarna i jämställdhet och lika villkor. De får bland annat se filmer med exempel utifrån olika diskriminerings-grunder. Klassföreståndarna tar sedan upp jämställdhet och lika villkor med respektive klass. De informerar även studenterna om vart man kan vända sig, om man själv eller andra, skulle bli utsatt för någon typ av särbehandling.

• En föreläsning om studieteknik arrangeras årligen av studievägledningen för de nyantagna studenterna i årskurs 1.

• Tekniska fakulteten stöttar även aktiviteter som studentsektionerna bedriver, bland mycket annat deras tjejföreningar. För de kvinnliga studenterna på program DI finns tjejföreningen Tingeling under Ling-sektionen.

• Studievägledningen arrangerar även Öppet forum, en lunchseminarieserie, där olika aktuella ämnen diskuteras med syfte att stötta studenterna.

• DM-nämnden startade år 2014 ett kvalitetsprojekt med mål att dels öka andelen kvinnor som söker utbildningarna, dels att de kvinnor som studerar på våra utbildningar ska ta ut sin examen, se avsnitt 7.3.


29(53)

I övrigt hjälper studievägledningen till med information om och kontakter med Student-hälsan, gruppen som arbetar med stöd till studenter med olika funktionsvariationer samt språkverkstäderna. Lägesbedömning:

- Såväl studentgruppen som lärargruppen är som ovan redovisats obalanserade, men jämställdhetsperspektivet är viktigt i programnämndens arbete.


- Förbättra balansen på DI-programmet.


30(53)

8. Analys av nyckeltal

Fem nyckeltal har tagits fram för att kunna följa studenterna genom utbildningen: antal förstahandssökande, meritvärde för sist antagna student, resultat på diagnostiska provet i matematik, tid till examen och genomsnittlig poängproduktion. De första rör studenternas förutsättningar, det vill säga studenternas förkunskaper när de påbörjar sina studier. Den andra gruppen av nyckeltal (tid till examen och poängproduktion) handlar om utbildningsprocessen. - förutsättningar:

Antal förstahandssökande I tabell 4 finns antal förstahandssökande de senaste fem åren uppdelade på kvinnor och män. Tabell 4: Antal förstahandssökande kvinnor och män Ht2013-20179.

Förstahandssökande Termin Kvinnor Män Totalt HT2013 8 84 92 HT2014 7 74 81 HT2015 4 89 93 HT2016 7 79 86 HT2017 4 87 91

Som synes i tabellen är det ett bra söktryck med ungefär 1,5 förstahandssökande per plats. Antal kvinnor är tyvärr mycket lågt, och programnämnden arbetar aktivt med frågan att få fler kvinnliga studenter som väljer en utbildning inom dataområdet, se avsnitt 7. Eftersom programmen är små och andelen kvinnor liten blir variationen stor och varje enskild student får stor inverkan på resultatet. Meritvärde för sist antagna student Meritvärde för den sist antagna studenten på programmet noteras årligen. I tabell 5 framgår hur det sett ut för DI-programmet de senaste fem åren för antagna i betygsgrupp BI (den betygsgrupp där de ingår som söker direkt från gymnasieskolan) efter urval 2: Tabell 5: Meritvärde för den sist antagna studenten10.

Ht2013 Ht2014 Ht2015 Ht2016 Ht2017 16,80 17,60 16,70 15,60 16,34

Alla övriga studenter antagna ett visst år har alltså ett meritvärde som överstiger värdena i tabellen, men hur fördelningen av meritvärdena för dessa ser ut är oklar. Som synes är det

9 Underlag från Ladoks uppföljningstjänster på webben (LW04 Antal sökande, antagna och registrerade på program). 10 Underlag från www.studera.nu (jämför utbildning).

http://www.studera.nu/


31(53)

svårt att se ett direkt samband mellan meritvärdet för den sist antagna studenten och antal förstahandssökande. Resultat på diagnostiska provet i matematik Ett diagnostiskt prov i matematik genomförs när studenterna påbörjar sin utbildning. Syftet med det är att få en uppfattning om studentpopulationens kunskapsnivå på aggre-gerad nivå, se eventuella förändringar över tid då det gäller specifika delmoment samt att ge studenten själv en indikation på sin matematikkunskap. I tabell 6 nedan visas resultaten för DI-studenterna i jämförelse med övriga högskoleingenjörsprogram11. Siffrorna i parentes anger antalet registrerade studenter. Tabell 6: Resultat på diagnostiska provet i matematik

Ht2014 Ht2015 Ht2016 Ht2017 DI Övriga högskoleingenjörer

9,7 (66) 8.4

9,6 (58) 9,0

8,2 (62) 9,3

10,2(65) 9,5

Maxpoängen är 26. Som synes är det svårt att se ett direkt samband mellan resultatet på det diagnostiska provet och antal förstahandssökande eller diagnostiska provet. - processen:

Genomsnittlig poängproduktion för aktiva studenter I figur 5 visas den genomsnittliga poängproduktionen för de studenter som är aktiva och registrerade på terminen, och i tabell 5 visas studietid till examen. Dessa nyckeltal redovisas inte uppdelat på kvinnor och män, med anledning av det låga antalet kvinnor på programmet. I DI-programmets fall skulle det handla om enskilda studenter, vilket vore oetiskt att redovisa eftersom informationsvärdet i ett programperspektiv är marginellt.

11 Underlag från huvudstudierektor på MAI samt från Ladoks uppföljningstjänster på webben (LW03 Antal sökande, antagna och registrerade på program).


32(53)

Figur 5: Genomsnittlig poängproduktion terminsvis till och med 2017 för aktiva och registrerade studenter antagna Ht2012-201512 I figuren visas den genomsnittliga poängproduktionen för de studenter som är aktiva och registrerade på terminen. Vid beräkningen av poängproduktionen ingår alla poäng dvs inte bara de kurser som ingår i terminen utan även kurser från lägre årskurs. Detta gäller alla terminer utom termin 1, och det förklarar varför i ett par fall genomsnittet ligger över 30 högskolepoäng, vilket inte skulle vara möjligt om endast kurser på aktuell termin ingår. För kull ht15 som är registrerade på termin 6 har de ännu inte hunnit få några poäng registrerade. Den genomsnittliga poängen i figuren beror antagligen på studenter som har tillgodoräknat sig kurser från andra program. Som synes varierar poängproduktionen mycket beroende på aktuell kull och termin, och det är svårt att dra några slutsatser baserat på ett så litet underlag. Generellt sett är den genomsnittliga poängproduktionen under termin 1 lägre än under kommande terminer. Detta kan ha två primära orsaker. Dels är den maximala poäng 30 högskolepoäng, det finns ingen tidigare termin att hämta upp, dels är det troligen flera studenter som påbörjar termin 1 men inte fullföljer studierna på programmet. Uppenbarligen har studenterna svårt att komma igång med sina studier, vilket bekräftar vår generella bild. Att tre av fyra kullar klarat omkring hälften av första terminens kurser är problematiskt. Under den första terminen läser DI-studenterna grundläggande kurser i matematik, programmering och elektronik. Matematiken samläses med övriga högskoleingenjörsprogram och de andra samläses med högskoleingenjörsprogrammet i

12 Underlag från Ladoks uppföljningstjänster på webben (LW04 Antal sökande, antagna och registrerade på program).

0

5

10

15

20

25

30

35

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6

Genomsnittlig poängproduktion för aktiva studenter

ht12 ht13 ht14 ht15


33(53)

elektronik. Det här är kärnkurser, och vi måste på ett bättre sätt hjälpa studenterna med övergången mellan gymnasium och högskola och skapa en atmosfär av att målinriktat arbete ger framgång. Mycket tankemöda har lagts på detta genom åren, men vi behöver arbeta vidare med frågan. För matematikkursen finns en stödverksamhet i det så kallade matoteket, där äldre studenter bistår yngre genom öppna räknestugor. Nyttan av dessa insatser måste utvärderas i relation till det låga resultatet; kanske finns det mer effektiva metoder att använda. I programmeringskursen har nivåindelad undervisning införts för att bättre kunna anpassa undervisningen efter studenternas förutsättningar (se avsnitt 2.3 och 7.3) . Här är det ännu lite för tidigt att säga om förändringen haft avsedd effekt, men resultatet ser ut att ha förbättrats. Möjligen skulle någon form av mentorsverksamhet kunna användas i elektronikkurserna. Under vårterminen läser studenterna mer matematik, programmering och elektronik, och även om det av ser ut som att studierna går bättre under våren vet vi inte om det är vårkurserna eller omexamination av höstkurserna som räknats. Här behöver vi göra en mer detaljerad analys. Studietid från antagning till examen I tabell 5 visas hur lång tid det tog för de studenter som antogs ett visst år att genomföra utbildningen, ansöka om högskoleingenjörsexamen och få sitt examensärende handlagt. Därtill utfärdades ett antal kandidatexamina, vilka inte redovisas här. En faktor som bidrar till att mätosäkerheten blir stor, är att det endast finns uppgift om att examen utfärdats under höstterminen eller vårterminen, vilket innebär att tiden anges i halvår. Den uppgift man får fram är när examen utfärdats, vilket skiljer sig från när det sista momentet på utbildningen faktiskt genomfördes och bidrar generellt till en längre medeltid. Det för-väntade värdet om studenten går rakt igenom utbildningen bör alltså vara 3,5 år snarare än 3 år. De individer som tagit examen efter 3 år, det vill säga samma termin som de borde gå termin 6, har förmodligen tillgodoräknat sig delar av kurserna från andra utbildningar.

Tabell 5: Studietid från antagning till examen för kullarna som antogs Ht2012–Ht201413.

Kull Antal 3 år

3,5 år

4 år

Mer än 4 år t o m 2017

Totalt t o m 2017

ht12 65 0% 6% 2% 17% 25% ht13 66 0% 9% 6% 9% 24% ht14 63 2% 16% 0% 0% 17%

Att så få av studenterna tog examen på utsatt tid är anmärkningsvärt, men underlaget är litet, och hänsyn har inte tagits till eventuella studieavbrott, vilket sammantaget gör att

13 Underlag från Ladoks uppföljningstjänster på webben (LW04 Antal sökande, antagna och registrerade på program).


34(53)

mätosäkerheten blir stor. Trots detta är andelen som fullföljer programmet för låg. Om man studerar registreringssiffrorna termin för termin så ser vi att det inte bara är för få studenter som tar ut sin examen, utan även för många studenter som försvinner från programmet. Baserat på diskussion med tidigare studenter tror vi att många har ett arbete med relevanta arbetsuppgifter även om examen saknas, men vi behöver arbeta vidare med frågan. Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att många studenter på programmet inte är fullt ut beredda på de krav som utbildningen ställer på dem –generellt när det gäller högre studier och specifikt när det gäller programmets innehåll. Det gör att studieresultaten varierar mycket men ligger generellt sett under de nivåer vi förväntar oss.

Att arbeta vidare med: - Det övergripande målet är att få fler studenter att lyckas med sina studier. För att

uppnå detta behöver vi o Fortsätta programnämndens arbete tillsammans med matematiklärare för

att öka studieresultatet. o Fortsätta arbetet med att utvärdera den nivåindelade

programmeringsundervisningen o Fortsätta arbetet med att få fler studenter att klara digitaltekniken på

kortare tid o Följa upp resultaten av den nya kursen Ingenjörsprofessionalism och vid

behov vidareutveckla den. - De nyckeltal som fakulteten avser att följa över tid måste utvecklas ytterligare

tillsammans med LiUs planerings- och uppföljningsenhet så att relevant data kan tas fram utan omfattande manuell hantering. Det vore önskvärt med nyckeltal som följer studentflödet genom programmet.


35(53)

BILAGA 1: Metoder för att säkra att de nationella examensmålen uppnås

B1.1 Metoder för att säkra att de nationella examensmålen uppnås Arbetet med att formulera och verifiera programmålen för de flesta utbildningsprogram vid tekniska fakulteten, såväl kandidat- och masterutbildningar som ingenjörsutbildningar, genomförs på ett enhetligt sätt. Grunden för detta är CDIO-ramverket. CDIO är ett internationellt nätverk samt ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildningar. CDIO-ramverkets utgångspunkt är definitionen av en ingenjör, ”We believe that every engineer should be able to Concieve – Design – Implement - Operate complex value-added engineer-ing products, processes and systems in a modern, team-based environment.” För att åstadkomma detta finns två grunddokument, CDIO Syllabus (CDIO:s målförteckning) och CDIO Standards (CDIO:s principer). CDIO Syllabus anger förväntade kunskaper, färdig-heter och förmågor hos en utexaminerad ingenjör (se avsnitt B1.1.1), medan CDIOs principer handlar om hur ett utbildningsprogram bör utformas för att målen ska kunna nås (se B2.1). Dessa dokument har anpassats så att de även är tillämpbara för utbildningar som inte leder till en ingenjörsexamen. I enlighet med CDIO Syllabus är programmålen i utbildningsplanerna strukturerade under fyra huvudrubriker:

1. Matematiska, natur- och teknikvetenskapliga kunskaper 2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt 3. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera 4. Planering, utveckling och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med

hänsyn till ekonomiska och samhälleliga behov och krav Under huvudrubrikerna preciseras målen sedan ytterligare via ett antal underrubriker. Nedan finns tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus. Utökningen består av rubrik 5, ”Planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav”, som adderats för att målförteckningen ska kunna användas även för kandidat- och masterutbildningar. Rubriknivå 4 ”Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav” som betonar ingenjörsmässigheten och som nyttjas för ingenjörsexamina har alltså ersatts av rubriknivå 5 ”Planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till veten-skapliga och samhälleliga behov och krav”. B1.1.1 Tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus 1 MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN

2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT/VETENSKAPLIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING


36(53)

2.1.1. Problemidentifiering och -formulering 2.1.2. Modellering 2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar 2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker 2.1.5. Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING 2.2.1. Hypotesformulering 2.2.2. Informationskompetens 2.2.3. Experimentell metodik 2.2.4. Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE 2.3.1. Helhetstänkande 2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system 2.3.3. Prioritering och fokusering 2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.4.1. Initiativförmåga och risktagande 2.4.2. Uthållighet och anpassningsförmåga 2.4.3. Kreativt tänkande 2.4.4. Kritiskt tänkande 2.4.5. Självkännedom 2.4.6. Nyfikenhet och livslångt lärande 2.4.7. Planering av tid och resurser 2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet 2.5.2. Professionellt uppträdande 2.5.3. Aktiv karriärplanering 2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling

3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP 3.1.1. Att skapa effektiva grupper 3.1.2. Grupparbete 3.1.3. Grupputveckling 3.1.4. Ledarskap 3.1.5. Gruppsammansättning 3.2. ATT KOMMUNICERA 3.2.1. Kommunikationsstrategi 3.2.2. Budskapets struktur 3.2.3. Skriftlig framställning 3.2.4. Multimedia och elektronisk kommunikation 3.2.5. Grafisk kommunikation 3.2.6. Muntlig framställning 3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK 3.3.1. Engelska 3.3.2. Språk i länder av regionalt industriellt intresse 3.3.3. Andra språk

4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIGANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING. 4.1.1. Ingenjörens roll och ansvar 4.1.2. Teknikens roll i samhället 4.1.3. Samhällets regelverk 4.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 4.1.5. Aktuella frågor och värderingar 4.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv 4.1.7 Ingenjörens roll och behovet av ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. 4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR 4.2.1. Förståelse för olika affärskulturer


37(53)

4.2.2. Planering, strategier och mål för affärsverksamhet 4.2.3. Teknikbaserat entreprenörskap 4.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en organisation 4.3. ATT PLANERA SYSTEM 4.3.1. Att specificera systemmål och -krav 4.3.2. Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur 4.3.3. Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse 4.3.4. Ledning av utvecklingsprojekt 4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM 4.4.1. Konstruktionsprocessen 4.4.2. Konstruktionsprocessens faser och metodik 4.4.3. Kunskapsanvändning vid konstruktion 4.4.4. Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion) 4.4.5. Multidisciplinär konstruktion 4.4.6. Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål 4.5. ATT REALISERA SYSTEM 4.5.1. Uformning av realiseringsprocessen 4.5.2. Tillverkning av hårdvara 4.5.3. Implementering av mjukvara 4.5.4. Integration av mjuk- och hårdvara 4.5.5. Test, verifiering, validering och certifiering 4.5.6. Ledning av realiseringsprocessen 4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA 4.6.1. Att utforma och optimera driften 4.6.2. Utbildning för drift 4.6.3. Systemunderhåll 4.6.4. Systemförbättring och -utveckling 4.6.5. Systemavveckling 4.6.6 Driftledning

5 PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 5.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING. 5.1.1. Naturvetarens/matematikerns roll och ansvar 5.1.2. Naturvetenskapens/matematikens roll i samhället 5.1.3. Samhällets regelverk 5.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 5.1.5. Aktuella frågor och värderingar 5.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv 5.1.7 Naturvetenskapens/matematikens roll med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. 5.2. EKONOMISKA VILLKOR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING 5.2.1. Förståelse för olika modeller för forskningsfinansiering 5.2.2. Planering, strategier och mål för forskning och utveckling 5.2.3. Forskningsbaserat entreprenörskap 5.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en forskningsorganisation 5.3. ATT PLANERA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT 5.3.1. Att specificera projektets syfte och mål 5.3.2. Att definiera projektets funktion och enheter 5.3.3. Att strukturera enheterna och att säkerställa måluppfyllelse 5.3.4. Ledning av forskningsprojekt i planeringsfasen 5.4. ATT GENOMFÖRA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT 5.4.1. Forskningsprocessens faser och forskningsmetodik. 5.4.2. Inomvetenskaplig forskning 5.4.3. Tvärvetenskaplig forskning 5.4.4. Utformning av utförandeprocessen 5.4.5. Experimentdesign och försöksplanering 5.4.6 Teoretiskt och experimentellt arbete och dess samverkan 5.4.7. Test och verifiering av forskningsresultat 5.4.8 Ledning av forskningsprojekt i genomförandefasen 5.5. ATT RAPPORTERA OCH REDOVISA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT


38(53)

5.5.1. Rapportering av forskningsresultat i vetenskaplig tidskrift 5.5.2. Rapportering av forskningsresultat vid vetenskaplig konferens 5.5.3. Populärvetenskaplig presentation av forskningsresultat 5.5.4. Överföring av forskningsresultat för företagsmässigt användande 5.5.5 Muntlig presentation av utvecklingsprojekt. 5.5.6 Skriftlig presentation av utvecklingsprojekt

B1.1.2 Koppling mellan de nationella examensmålen och CDIO-målen

Även om CDIO Syllabus erbjuder ett sätt att strukturera mål för kunskaper, färdigheter och förmågor som passar bra för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, skall dock de nationella examensmålen i Högskoleförordningen för respektive utbildning uppfyllas. Därmed krävs en koppling mellan examensmålen och målen i CDIO Syllabus. Figur B1.1 visar översättningen mellan examensmålen och CDIO-målen för kandidatexamen.


39(53)

Översättning examensmål för kandidatexamen mot CDIO-mål

Figur B1.1: Examensordningens mål för kandidatexamen mot CDIO-mål I matrisen kan man se att alla nationella examensmål för en kandidatexamen täcks in av målen i tekniska fakultetens version av CDIO Syllabus efter komplettering med rubriknivå 5 ”Planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till veten-skapliga och samhälleliga behov och krav”. Däremot krävs då generellt inte uppfyllande av CDIO-målen 1.2 ”Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen” samt 5.2 ”Ekonomiska villkor för forskning och utveckling”. B1.1.3 IUAE-matriser För att säkerställa måluppfyllelsen används kursvisa IUAE-matriser (I=introduceras, U=undervisas, A=användas och E=examineras) som sammanställs till programmatriser. IUAE-matriserna kopplar lärandemålen i kursplanen till målen i CDIO Syllabus på nivå X.Y och ger viss information om progressionen (I-U-A). De kunskapsområden som markerats med U i IUAE-matrisen ska examineras och i kolumnen E anges provkoden för examina-tionen, d v s under vilket moment respektive mål examineras. Mer information om hur examinationen utförs finns i respektive kursplan. IUAE-matriserna finns som bilagor till kursplanerna. Figur B1.3 visar en icke ifylld IUAE-matris som examinator ska fylla i och revidera i samband med den årliga kursplanerevisionen. Till stöd för enskild examinator finns en instruktion, se http://www.lith.liu.se/internwebb/utbildning/cdio/1.431621/KortVagledning.pdf.

Mål # Examensmål 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Mål 1

visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forsk-ningsfrågor

x x

Mål 2

visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer

X X X x

Mål 3

visa förmåga att självständigt identi-fiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar

x x x x x x x x

Mål 4

visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera inform-ation, problem och lösningar i dialog med olika grupper

x x x x

Mål 5 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser

x x x x x x x x x

Mål 6

visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskap-liga, samhälleliga och etiska aspekter

x x

Mål 7 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används

x x x

Mål 8 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

x x

År Kurskod Kursnamn I U A EXAKOD KOMMENTAR


40(53)

Figur B1.3: IUAE-matris En utgångspunkt när man fyller i en IUAE-matris är att fundera över kursens roll i den utbildning där kursen ingår. För samtliga program vid tekniska fakulteten är programmens mål, formulerade i respektive utbildningsplan, strukturerade enligt rubrikerna i CDIO Syllabus på nivå X.Y (se B1.1.1). Kursinnehåll, lärandeaktiviteter och examination i den aktuella kursen kan därmed knytas till målen för utbildningen. Med lärandeaktiviteter avses exempelvis föreläsningar, lektioner och laborationer, men också projektarbete, seminarier, basgruppsarbete, studiebesök, inlämningsuppgifter, mm. Det kan också noteras att till exempel en laboration kan syfta till att uppnå olika mål beroende på laborationens innehåll och genomförande, såväl inhämtande av ämnesmässiga kunskaper som träning av generiska förmågor kan åstadkommas beroende på upplägg och redovisningsform. B1.1.4 Programmatriser baserade på kursvisa IUAE-matriser Programmatriserna är en sammanställning av vilka mål i tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus som respektive kurs bidrar med och ger information om eventu-ella mål som behöver förstärkas. Figur B1.4 visar en generell programmatris.


1 MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER

1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

1.2 Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen

1.3 Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen

2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

2.1 Ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och problemlösning

2.2 Experimenterande och kunskapsbildning

2.3 Systemtänkande

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt

3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH KOMMUNICERA

3.1 Förmåga att arbeta i grupp

3.2 Förmåga att kommunicera

3.3 Förmåga att kommunicera på främmande språk

4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIG-ANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRS-MÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV

4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

4.2 Företags och affärsmässiga villkor

4.3 Att planera system

4.4 Att utveckla system

4.5 Att realisera system

4.6 Att ta i drift och använda


41(53)

1 Kurs A o IU I U U I IU A I Kurs B o U I U U I IU A Kurs C o UA U UA I IA I A I Kurs D o IUA IUA A UA A

2 Kurs E o UA UA UA UA I A A A Kurs F o IUA I IUA IUA IUA A A U A Kurs G o UA A UA UA A IU A IUA A

3 Kurs H o UA UA UA UA I A A A Kurs I o UA UA UA UA A UA A I Kurs J o IUA UA UA U A A A Kurs K o IUA IU UA I IU IUA UA UA IU IU IU IU I A A

4 Kurs L o UA UA UA UA I A A A

Kurs M o A A I UA I UA UA I UA UA UA UA UA UA I Kurs N o A IU IU U U A A A U U A A

5 Kurs O o UA UA U UA UA I I A A A I I UA UA UA I Kurs P o UA UA U UA UA UA U U UA UA UA IU IUA IUA I I UA UA UA

6 Kurs Q v IUA UA UA U A A A Kurs R v UA UA U UA UA I I A A A I I UA UA UA I

Figur B1.4: Programmatris Notera att CDIO-målen 4.1-4.6 används för en ingenjörsutbildning, medan CDIO-målen 5.1-5.5 används för kandidat- och masterexamen. Rubrik 5 ”Planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav” är ett lokalt tillägg. För varje program måste matrisen analyseras med den speci-fika utbildningens programmål och alla examensmål som ska uppfyllas i fokus. Matrisen ger endast upplysning om huruvida respektive mål i CDIO Syllabus berörs i kursen, men inte hur omfattande de olika delarna är. Rubrik 1 ”Matematiska, natur- och teknikveten-skapliga kunskaper” (1.1-1.3) utgör basen i majoriteten av kurserna.

B1.2 Verktyg för att tydliggöra kopplingen mellan examensmål, lärande-mål, lärandeaktiviteter och examination

För att studenterna ska vara informerade om kopplingen mellan lärandemål, lärande-aktiviteter och examination samlar den tekniska fakulteten väsentlig information såsom kursplaner, programplaner, utbildningsplaner, information om examensarbeten samt annan information av generell karaktär på studieinformationssidorna på webben, https://liu.se/studieinfo. Beslut om kursplaner, programplaner och utbildningsplaner tas inför varje nytt kalenderår och uppdaterad studieinformation publiceras vid årsskiftet. Nybörjarstudenterna informeras om studieinformationssidorna av klassföreståndarna redan under mottagningsperioden, nolle-P. Kontinuerligt uppmanas studenterna att ta del av innehållet, dels via studievägledningen och dels genom att de i de kursutvärderingar som studentkåren LinTek sammanställer finns en rubrik ”Kursens innehåll jämfört med studiehandboken”, där studenterna uppmanas att jämföra lärandemålen, IUAE-matrisen, förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot det faktiska genomförandet. Även under kursernas första tillfälle brukar kursplanens innehåll tas upp och länk till den finns från kursrummet på LISAM. I de kursutvärderingar som studentkåren LinTek sammanställer finns en fråga om huruvida återkoppling av vad


42(53)

fjolårsstudenterna ansåg om kursen genomförts. Detta har lett till att majoriteten av lärarna gör en sådan tillbakablick och i samband med det diskuterar lärandemål och kursinnehåll. Om det framkommer synpunkter i kursutvärderingen om att kursens genomförande inte sker i enlighet med vad som står i kursplanen noteras detta av programnämnden som vidtar åtgärder. Programnämnden kontaktar i första hand studierektor inom berört ämnes-område, som sedan återkopplar efter diskussion med examinator. Mer om hur studenternas synpunkter omhändertas finns i bilaga 6. B1.3 Progression i utbildningarna

På tekniska fakulteten erbjuds nästan all utbildning som sammanhållna program med tydligt yrkesfokus. Programmen innehåller en hög andel obligatoriska kurser och därmed finns möjlighet att styra progressionen såväl med avseende på lärandemål, lärande-aktiviteter och examinationer. Kurserna på grundläggande nivå delas dessutom in i G1- respektive G2-kurser, där G2-kurser kräver mer omfattande förkunskaper och ger fördjupad kunskap inom ett ämnesområde. Många kurser inom matematikområdet är placerade tidigt i programmen då andra kurser, exempelvis inom fysik och teknik-områdena, kräver omfattande matematisk förståelse. Även taxonomin i kursplanerna ger information om progression i ämnena, då verb som ”beskriva”, ”ange”, ”känna till” är återkommande i grundkurser, medan ”analysera”, ”tillämpa”, ”utvärdera” och ”reflektera” främst återfinns längre upp i årskurserna. I programmatrisen kan man få viss uppfattning om progression (I – U - A). En aspekt som dock är svårare att karaktärisera med hjälp av IUAE-matriser är komplexiteten hos ett visst område eller ett visst lärandemoment. Ser man på kolumnen 1.1 och 1.2 (kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen respektive teknikvetenskapliga ämnen) ser man generellt betydligt fler I och U under första delen av utbildningen, medan man under senare delen finner fler U och A, d v s man utnyttjar kunskap som studenterna redan ska ha med sig från lägre årskurser. Man kan också titta i kolumnen 1.3 (fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen) och se att den börjar fyllas lite senare under programmet. I kursplanerna framkommer tydligt vilka förkunskaper som rekommenderas för att studenten ska ha goda möjligheter att tillgodogöra sig kursinnehållet. När det gäller examinationen kan man utifrån kursplanerna dra slutsatsen att den huvudsakliga examina-tionsformen för att examinera teorikunskaper i lägre årskurs är skriftlig tentamen, medan man längre fram i utbildningen möter mer varierad examination som exempelvis inläm-ningsuppgifter och projektuppgifter.

B1.4 Studenterna möjlighet att slutföra utbildningen inom planerad studietid

För att studenterna ska ha möjlighet att slutföra utbildningen inom planerad studietid erbjuds en ordinarie examination samt två omexaminationstillfällen per kurs och läsår. Studievägledningen stöttar studenterna med information, studieplanering, vägledning, förebyggande arbete, studieteknik och för studenternas talan såväl i studentärenden som i diskussioner kring utformningen av programmen för att tillvarata en bred studentgrupps


43(53)

intressen. Studenterna på ett utbildningsprogram inom tekniska fakulteten har en särskild studievägledare att vända sig till och alla studievägledare hanterar flera liknande program. Kopplat till enskilda kurser förekommer även andra sätt att stötta studenterna, genom exempelvis mentorer eller genom att erbjuda öppen verksamhet där äldre studenter anställts för att stötta årskurs 1-studenter. Studenterna har omfattande möjligheter att signalera olika svårigheter via representation i programplaneringsgrupper och programnämnderna kan själva besluta om extra stödinsats-er avpassade för det enskilda programmet. Den första kontrollen av studenternas individuella poängprestation sker inför påbörjandet av examensarbetet. För att antas till examensarbetet krävs 135 hp inom programmet. Om studenten inte uppfyller kraven finns studievägledaren tillgänglig för diskussion om studie-planering och hur studenten bör agera för att komma ifatt. Ett examensarbete kan påbörjas när som helst under läsåret, så länge poängkravet är uppfyllt.


44(53)

BILAGA 2: CDIO-principerna som grund för utformning och genomförande

B2.1 CDIO-principerna som grund för utformning och genomförande I det andra grunddokumentet i CDIO-ramverket, CDIO Standards eller CDIO-principerna, finns tolv principer som karaktäriserar ett utbildningsprogram som följer CDIO-ramverket och strävar efter att uppnå definitionen av en ingenjör. CDIO-principerna kan även vara ett stöd för utvecklingsarbetet kring ett utbildningsprogram samt fungera som ett verktyg för självvärdering. CDIO-principerna är ursprungligen skrivna för att enbart gälla ingenjörs-utbildningar, men vid tekniska fakulteten gäller principerna alla våra grundutbildnings-program, säväl de som leder till en kandidat- eller masterexamen som de som leder till en en ingenjörsexamen. Nedan finns de tolv principerna, varav flera, princip 3-8 samt 11, direkt ligger till grund för genomförande och utformning av utbildningsprogram.

CDIO Standard 1 – Utbildningens syfte Programmets uttalade syfte är att utbilda studenterna till ingenjörer – som kan utveckla och driva produkter, processer och system. CDIO Standard 2 – Lärandemål för ingenjörsfärdigheter och ämneskunskaper Programmet har explicita lärandemål för såväl personliga, interpersonella och professionella färdigheter som för ämneskunskaper, och dessa lärandemål är formulerade i dialog med programmets intressenter. CDIO Standard 3 – Integrerad utbildning Programmets kurser hänger ihop med varandra på ett tydligt sätt, och utvecklingen av färdigheter sker integrerat genom hela utbildningen, och enligt en tydlig plan. CDIO Standard 4 – Introduktion till ingenjörsarbete Programmet innehåller en introduktionskurs där studenterna får egna praktiska erfarenheter av ingenjörsarbete och utvecklar centrala färdigheter som samarbete och kommunikation. CDIO Standard 5 – Utvecklingsprojekt Programmet innehåller två eller flera utvecklingsprojekt med progression genom utbildningen, där studenterna får utveckla och driva produkter, processer och system. CDIO Standard 6 – Lärmiljöer för praktiskt lärande Programmet har tillgång till lärmiljöer som stödjer och uppmuntrar studenterna att arbeta praktiskt och kollaborativt för att lära sig ingenjörsarbete, stärka ämnes-förståelse och utveckla färdigheter. CDIO Standard 7 – Integrerat lärande Programmet innehåller läraktiviteter där studenterna på ett integrerat sätt tillägnar sig ämneskunskaper samtidigt som de utvecklar färdigheter enligt programmets mål. CDIO Standard 8 – Aktivt lärande Programmets undervisning och lärande baseras på metoder för studentaktivt och erfarenhetsbaserat lärande. CDIO Standard 9 – Utveckling av lärarkollegiets ingenjörskompetens Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarkollegiets kompetens avseende ingenjörsarbete och de ingenjörsfärdigheter som ingår i programmets mål. CDIO Standard 10 – Utveckling av lärarkollegiets pedagogiska kompetens Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarnas kompetens med avseende på kursutveckling, och då särskilt metoder för aktivt lärande och bedömning av de kunskaper och färdigheter som ingår i programmets mål. CDIO Standard 11 – Bedömning och examination


45(53)

Examinationen omfattar såväl de ämneskunskaper som de färdigheter som ingår i kursens lärandemål. CDIO Standard 12 – Programutvärdering Programmet utvärderas enligt ett system baserat på CDIO Standards, och resultaten redovisas för studenter, lärare och andra intressenter med syfte att kontinuerligt utveckla programmet.


46(53)

BILAGA 3: PROGRAMNÄMNDERNAS ORGANISATION OCH ARBETE

B3.1 Programnämndernas organisation och arbete Utbildningsprogrammen vid tekniska fakulteten planeras och administreras av fem programnämnder som alla hanterar flera olika typer av program inom ett visst ämnesområde:

• Programnämnden för data- och medieteknik (DM-nämnden) • Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik (EF-nämnden) • Programnämnden för industriell ekonomi och logistik (IL-nämnden) • Programnämnden för kemi, biologi och bioteknik (KB-nämnden) • Programnämnden för maskinteknik och design (MD-nämnden)

För programnämnderna finns en instruktion (DNR LIU-2016-00002, http://www.lith.liu.se/styrelse/foredragningslistor-och-protokoll-styrelsen/protokoll-2016/2016-04-28/1.690211/16-3-13.pdf) som beskriver nämndernas sammansättning och uppdrag. Därutöver finns en delegation från fakultetsstyrelsen och från dekanus som bemyndigar programnämnderna att fatta vissa beslut som rör utbildningarnas upplägg och genomförande, såsom exempelvis fastställande av kursplaner och utbildningsplaner (DNR LIU-2015-00001, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/753078).

B3.1.1 Programnämndernas sammansättning och organisation Programnämnderna består av verksamhetsföreträdare, studenter och företrädare för allmänna intressen. Från och med 2018-01-01 gäller följande: verksamhetsföreträdarna är sju vetenskapligt kompetenta lärare som ska företräda hela verksamheten vid tekniska fakulteten. En av dessa ska vara ordförande och en ska vara vice ordförande. Därutöver finns fem gruppsuppleanter som träder in enligt fastställd ordning vid ordinarie ledamots frånvaro. Studenterna och företrädarna för allmänna intressen är vardera sex stycken, varav tre ordinarie och tre personliga ersättare. Studenterna företräds vid programnämnds-mötena av s k SnOrdfar (studienämndsordföranden i sektionerna) samt av en utbildnings-bevakare från studentkåren LinTek. Kopplat till respektive programnämnd finns en kansligrupp, som består av en utbildningsledare, en nämndsamordnare och minst en studievägledare. Mandatperioden för verksamhetsföreträdarna samt företrädarna för allmänna intressen är tre år, medan studentföreträdarna är förordnade för ett läsår. B3.1.2 Programnämndernas arbete Programnämndernas arbete handlar huvudsakligen om att planera, följa upp, utvärdera samt verka för ständig kvalitetsförbättring av utbildningarna inom nämndens ansvars-område. Programnämnden sammanträder 4-5 gånger per läsår. Det löpande arbetet sker i programplaneringsgrupper, som träffas ca var tredje vecka. Antalet programplanerings-grupper är beroende av antalet program och bredden inom programutbudet och varierar således mellan programnämnderna. Programplaneringsmötena har en beredande roll. Individuella studentärenden och vissa andra beslut, exempelvis beslut som ej kan vänta till nästa programnämndsmöte, tas på VA-möten som också hålls ca var tredje vecka. Beslut-ande i dessa sammanhang är nämndens ordförande tillsammans med en utbildnings-bevakare från LinTek. Föredragande vid VA-mötena är studievägledaren, utbildnings-

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/dm?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/ef?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/il?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/kb?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/md?l=sv


47(53)

ledaren eller nämndordförande. I instruktionerna för programnämnderna framgår tydligt att vid fullgörandet av sina uppgifter ska nämnderna samarbeta med berörda institutioner. B3.1.3 Ledningsgruppen för grundutbildning Vissa frågor berör all utbildning vid tekniska fakulteten och dessa frågor diskuteras på LGU (Ledningsgruppen för grundutbildning). LGU-möten hålls en gång i veckan och vid dessa möten träffas de fem programledningarna (ordförande och utbildningsledare), fakultets-ledning (dekan samt prodekan för grundutbildningen), kanslichef, utbildningsbevakare från LinTek samt ordförande i nämnden för skolsamverkan. Till vissa programpunkter bjuds annan kanslipersonal, tekniska fakultetens CDIO-koordinator eller externa personer in. LGU-mötena är effektiva för informationsutbyte, och de har även en samordnande funktion, då studenterna på olika program som leder till samma examen ska ha så lika förutsättningar som möjligt. B3.2 Arbetet med revision av utformningen Utformning och genomförande av utbildningsprogrammen diskuteras i programnämnd-ernas programplaneringsgrupper och beslutas av programnämnden. Programplanerings-grupperna har möte ca var tredje vecka och består av programnämndsordföranden (alternativt vice ordföranden), utbildningsledaren, studievägledare, nämndsamordnaren, lärarrepresentanter samt studenter. Studenterna företräds av en s k SnOrdf (studienämnds-ordförande) som är utsedd av sektionen. Under dessa möten diskuteras utformning och genomförande utifrån många olika aspekter och frågeställningar. Dessa kan komma från olika aktörer, exempelvis från departementet, universitetsledningen, fakultetsledningen, programnämnden, institutionerna eller studenterna. Ett viktigt underlag vid diskussion-erna är sammanfattningsbetyget från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) samt de kursutvärderingar som genomförs i studentkåren LinTeks regi (se mer i bilaga 6). I mallen för dessa utvärderingar finns frågor kring kursens relevans i utbildningen, kursens placering i programmet samt hur kursens innehåll står i relation till programmålen. En annan viktig grupp som återkommande kommer med förbättringsförslag är de lärare som är involverade i programmet. Årligen beslutas om utformningen av respektive program för nästkommande kalenderår genom ett remissförfarande, där berörda institutioner får besvara en remiss med de förändringsförslag som programnämnden berett och samman-ställt, men de bakomliggande förslagen kan ursprungligen ha kommit från program-nämnden eller från institutionerna. Beslut om utformningen tas slutligen av program-nämnden. Figur B3.1 visar ett årshjul som beskriver programnämndernas och fakultetens systematiska arbete med grundutbildningen och dess förutsättningar. Den årliga cykeln kommer dock förmodligen att justeras framöver när Bilda är i full drift.


48(53)

Figur B3.1: Årshjul - Kur

sanm

älan

1-1

0 ok

tobe

r - R

esul

tat a

v ku

rsan

mäl

an 2

0 ok

tobe

r - B

eslu

t om

eve

ntue

llt in

stäl

land

e av

kur

ser i

nför

Vt

- Ans

ökan

från

utb

ytes

stud

ente

r inf

ör V

t - F

akul

tete

ns in

stitu

tions

dial

oger

- F

akul

tete

ns k

valit

etsd

ialo

ger

- Års

boks

lut u

ppfö

ljnin

g av

utfa

ll - 1

5/1

Bre

v til

l ins

titut

ione

rna

(ev

just

erin

g hö

st)

- Kur

spla

ner r

edig

eras

15

janu

ari t

ill 5

febr

uari

- Ans

ökni

ngso

mgå

ng 1

till

inte

rnat

ione

lla m

aste

rpro

gram

- K

onst

ituer

ande

pro

gram

näm

ndm

öte

vid

ny m

anda

tper

iod

- F

örsl

ag fr

ån in

stitu

tione

rna

om p

rogr

am o

ch

kurs

ändr

inga

r inf

ör n

ästk

omm

ande

år s

ka v

ara

prog

ram

näm

nder

na ti

llhan

da 5

/2

- Ber

edni

ng a

v fö

rsla

gen

från

inst

itutio

nern

a - U

ppta

kt k

valit

etss

äkrin

g av

utv

alda

pro

gram

- Kur

sanm

älan

1-1

0 ap

ril

- Rem

issu

tski

ck ti

ll in

stitu

tione

rna

15/4

- A

nsök

an ti

ll gr

undu

tbild

ning

spro

gram

15

april

- A

nsök

ning

som

gång

2 ti

ll in

tern

atio

nella

mas

terp

rogr

am

sam

t ans

ökan

till

sven

ska

mas

terp

rogr

am

- Ans

ökan

till

frist

åend

e ku

rser

som

ges

und

er H

t - A

nsök

an fr

ån u

tbyt

esst

uden

ter i

nför

Ht

- Bes

lut o

m fr

istå

ende

kurs

utbu

det f

ör n

ästk

omm

ande

år

- Bild

a öp

pet f

ör ju

ster

ing

15/4

-5/5

- Sis

ta d

atum

för r

emis

svar

från

inst

itutio

nern

a 5/

5 - D

isku

ssio

n m

ella

n in

stitu

tione

rna

och

prog

ram

näm

nder

na o

m

rem

issv

ar

- Res

ulta

t av

kurs

anm

älan

15

maj

- B

eslu

t om

eve

ntue

llt in

stäl

land

e av

kur

ser i

nför

Ht

- Pro

gram

näm

ndsm

öte

för f

asts

tälla

nde

av st

udie

info

rmat

ion

infö

r näs

tkom

man

de k

alen

derå

r - F

örfr

ågan

om

fris

tåen

de k

ursu

tbud

- R

amar

för p

rogr

amnä

mnd

erna

- S

enar

e de

lant

agni

ng in

för H

t

- Pro

gram

näm

ndsm

öte

(bud

get f

ör n

ästk

omm

ande

år s

amt

fast

stäl

land

e av

kva

litet

srap

porte

r)

- Bes

lut b

udge

t gem

ensa

mm

a än

dam

ål o

ch p

lane

rings

ram

ar

- Bes

lut b

udge

t reg

uljä

ra o

ch e

xtra

ordi

nära

upp

drag

- I

nfor

mat

ion

infö

r kur

sanm

älan

- Ä

skni

ngar

från

sekt

ione

rna

- För

lag

till f

ristå

ende

kur

sutb

udet

ska

vara

inlä

mna

t 15

augu

sti

- Mot

tagn

ing

av n

ya st

uden

ter

- Ev.

juste

ring

vår

- Ten

tasc

hem

a fö

r näs

tkom

man

de å

r bes

luta

s i d

ecem

ber

(und

erla

g in

kom

mer

från

inst

itutio

nern

a un

der n

ovem

ber)

. - A

nsök

an o

m u

tland

sstu

dier

1 n

ov o

ch u

ttagn

ing

i dec

embe

r - S

enar

e de

lant

agni

ng in

för V

t - K

valit

etsa

naly

s på

faku

ltets

nivå

sam

man

stäl

ls - D

elår

sbok

slut

- Pro

gram

näm

ndsm

öte

(stra

tegi

och

upp

följn

ing

sam

t fa

stst

älla

nde

av h

andl

ings

plan

utif

rån

kval

itets

rapp

orte

rna)

- Inf

orm

atio

n in

för k

ursa

nmäl

an

- Pro

gram

näm

ndsm

öte

infö

r rem

issu

tski

ck


49(53)

BILAGA 4: EXAMENSARBETEN

Examensarbetena är en central del i utbildningen. För en student på kandidatnivå omfattar projekten 16 hp. Kraven för att få påbörja ett examensarbete innebär att man ska vara godkänd på minst 135 hp inom programmet och det projekt som studenten utför ska kunna klassas i huvudområdet för den kandidatexamen. B4.1 Lärandemål för examensarbeten Lärandemålen för examensarbetet struktureras enligt CDIO-rubrikerna.

Ämneskunskaper Den studerande förväntas visa förmåga att

• systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den

Individuella och yrkesmässiga färdigheter Den studerande förväntas visa förmåga att

• planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete • formulera frågeställningar samt avgränsa dessa inom givna tidsramar • söka och värdera vetenskaplig litteratur

Arbeta i grupp och kommunicera Den studerande förväntas visa förmåga att

• professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete

CDIO ingenjörsmässighet Den studerande förväntas kunna

• skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar för produkter, processer och system. • göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska och samhälleliga villkor såsom ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbar utveckling. B4.2 Stöd för examensarbetsprocessen Utöver den information som finns i kursplanen för examensarbetet, finns även ett regelverk för själva genomförandet, som nås via en länk från kursplanen. Där framgår bland annat i vilka miljöer examensarbetet kan genomföras, vad som gäller vid påbörjandet och examina-tionen av ett examensarbete samt rollfördelningen mellan handledare och examinator. När det gäller skrivandet av examensarbetsrapporten finns en checklista som fungerar som stöd för såväl studenten som för handledare och examinator (DNR LIU-2014-01598). Checklistan hanterar frågeställningar kring:

• problemformulering • vetenskaplig grund • genomförande och vetenskapligt förhållningssätt • resultat och slutsatser • kommunikativ precision.

Programnämnderna kan även ha ytterligare instruktioner gällande utformningen av examensarbetsrapporten.


50(53)

Den student som behöver stöd med muntlig eller skriftlig framställning på svenska eller engelska kan söka stöd hos språkverkstäderna. B4.3 Examination av examensarbeten I examinationen av examensarbetena ingår flera delmoment:

• Planering Vid inledningen av arbetet ska studenten skriva en planeringsrapport, i vilken förmågan att planera arbetet ska visas.

• Skriftlig redovisning I examensarbetsrapporten ska studenten visa förmåga att hitta och sammanställa relevanta förkunskaper, redovisa resultatet och förankra det i tidigare kunskap samt utvärdera och diskutera resultatet och koppla det till etiska och samhälleliga villkor.

• Auskultation För att få perspektiv på hur framläggningar kan genomföras ska studenterna auskultera vid några andra studenters framläggningar.

• Muntlig presentation Vid framläggningen ska arbetet presenteras muntligt och en annan students opposition bemötas på ett adekvat sätt.

• Opposition Studenten ska visa förmåga att sätta sig in i en annan students examensarbete och kunna ställa relevanta frågor och ge konstruktiv kritik kring såväl arbetet och den skriftliga rapporten som den muntliga framläggningen.

• Reflektion Slutligen ska studenten skriva ett reflektionsdokument. Syftet med detta är att ge den studerande tillfälle att reflektera över det genomförda examensarbetet och över utbildningen som helhet. Dokumentet är tänkt att vara ett viktigt verktyg för programnämnden i arbetet med att säkra utbildningens kvalitet.


51(53)

BILAGA 5: LÄRARNAS KOMPETENSUTVECKLING

B5.1 Lärarnas kompetensutveckling För att säkerställa att den som anställs vid Linköpings universitet och förmodas få ett undervisningsuppdrag från den tekniska fakulteten har rätt kompetens, finns en anställ-ningsordning och tydliga befordranskriterier som hanteras av fakultetens anställnings-nämnd, se mer https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/anstallningsnamnden?l=sv. Vid docentansökan ska man exempelvis visa ett intyg över högskolepedagogisk utbildning, beskriva sin egen pedagogiska verksamhet och bifoga en pedagogisk reflektion. Arbetet med lärarkollegiets ämnesmässiga kompetensutveckling sker till största delen via forskningen, medan den pedagogiska kompetensutvecklingen främst sker genom

• kommunikation inom lärarkollegiet • via kurser och seminarier i Didacticums regi • via LiU-pedagogikdagen • via tekniska fakultetens utbildningsdag

De senare två dagarna är årligen återkommande.

För lärare knutna till tekniska fakulteten finns även medel att söka för pedagogiska utveck-lingsprojekt, s k PUG-medel (PUG, se http://www.lith.liu.se/pug/pug?l=sv) samt för att deltaga och presentera något på pedagogiska konferenser (se http://www.lith.liu.se/ internwebb/konferenser?l=sv). Regelbundet deltar lärare och utbildningsansvariga på CDIO-konferenser (se mer på http://www.cdio.org/) samt på den nationella Utvecklings-konferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Huvudmän för den senare är de nationella organen RET/TUF-gruppen för civilingenjörsutbildning och Samverkansgruppen för hög-skoleingenjörsutbildningar.

Lärare kan även ansöka om resestipendium från fakulteten för att exempelvis undersöka möjligheter till, eller följa upp, studentutbytesavtal eller för att knyta andra kontakter med lärosäten i utlandet i syfte att fortbilda sig (utöver de möjligheter som ges via Erasmus-programmet). För att signalera vikten av pedagogisk kompetens och utveckling delar tekniska fakulteten årligen ut pris till fem framstående lärare. Varje programnämnd tar genom ett nominer-ingsförfarande fram en skicklig kandidat. Även studentkåren LinTek har ett pris, ”Gyllene Moroten” som delas ut till en lärare som ska ha ett ”enastående engagemang i utbildnings-verksamheten och visat sig vara en god pedagog. En god pedagog bedriver en medryckande, rättvis, könsmedveten och relevant undervisning” enligt studenterna. I flera fall har även sektionerna egna priser som de delar ut till lärare inom sitt område.

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/anstallningsnamnden?l=sv

http://www.lith.liu.se/

http://www.cdio.org/


52(53)

BILAGA 6: ÅTERKOPPLING FRÅN OCH TILL STUDENTERNA

B6.1 Återkoppling från studenterna Nedan beskrivs olika kanaler genom vilka studenternas synpunkter kommer examinatorer och programnämnder tillgodo och hur detta bidrar till kvalitetsförbättringar. B6.1.1 Kursutvärderingar • Studenterna erbjuds utvärdera alla kurser via det elektroniska kursutvärderings-systemet (KURT). I systemet finns ett antal universitetsgemensamma frågor samt möjlighet att lägga till egna frågor. Studenterna har även möjlighet att lämna fritext-svar. Studierektorerna på institutionerna, programnämndsordförandena samt utbild-ningsledarna har tillgång till alla fritextsvar. Enskild examinator har inte direkt tillgång till fritextsvaren, men kan få det via studierektor.

• Utöver det elektroniska kursutvärderingssystemet genomförs utvärderingar i studentkårens LinTeks regi, där synpunkter diskuteras och sammanvägs inom studentgruppen innan de lämnas till examinator och programnämnd. Dessa utvärd-eringar följs upp med ett möte mellan examinator och studentrepresentanter. De olika sektionerna har utvecklat delvis olika tillvägagångssätt, dock är mötet mellan stud-enter och examinatorer central. Någon eller några sektioner arbetar med att samla alla examinatorer som varit inblandade i läsperiodens kurser till s k årskursråd, medan andra bokar tid med varje enskild examinator för sig. Någon sektion förlägger utvärd-eringsmötena redan innan perioden är avslutad, medan de flesta har mötena när kursen är avslutad och examinationen genomförd. Informationen i dessa utvärderingar är mer välavvägd än de enskilda synpunkter som framförs via det elektroniska kursut-värderingssystemets fritextsvar och dessa utvärderingar är examinatorns främsta källa till synpunkter från studenterna och därmed grunden till kvalitetsförbättringar. Hantering av information från de två kursutvärderingskällorna: Sammanfattningsbetyget från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) används som signalvärde. Efter varje läsperiod får programnämnden en lista på sammanfattnings-betyget för de kurser som getts under perioden. Kurser med ett lågt sammanfattningsbetyg diskuteras i programplaneringsgruppen och ofta tas någon typ av åtgärdsplan fram via studierektor. För att få mer information om problematiken läses fritextsvaren samt de utvärderingar som genomförs av LinTek. Även kurser med gott resultat kommenteras. B6.1.2 Studentundersökningen Sedan 2008 har fem studentundersökningar initierats och genomförts gemensamt för alla program på LiU. Studenterna har fått ta ställning till en rad påståenden och skattat dem på en skala 1-5. För varje utbildning har ett totalindex beräknats, vilket inkluderar frågor kring fysisk arbetsmiljö, utbildning, stöd och service samt extern utbildning. Utöver detta har ett separat utbildningsindex särredovisats vari lärarnas förmågor (förmedla kunskap, inspirera, ställa tydliga krav, återkoppling på prestationer), examination, påverkansmöjligheter och utbildningens relevans för framtida yrkesliv ingår. Det finns även frågor kring exempelvis universitetets stödtjänster, lika villkor, samt bilden av LiU. Utformningen reviderades lite inför studentundersökningen 2015.


53(53)

Hantering av information från studentundersökningen: Resultatet tas om hand av programnämndsordföranden och analyseras och diskuteras i såväl programplaneringsgrupper som i programnämnden. Handlingsplaner tas fram i enlighet med givna instruktioner. Fakultetsgemensamma frågor lyfts till LGU (lednings-gruppen för grundutbildning) och ingår i fakultetens handlingsplan.

B6.1.3 Reflektionsdokumenten I samband med examensarbetet lämnar studenterna in ett reflektionsdokument där ett av lärandemålen är att studenten ska - ge återkoppling till programnämnden om hur väl utbildningen leder till att programmets mål uppfylls och förbereder studenterna för arbetslivet. Reflektionsdokumenten arkiveras elektroniskt på fakultetskansliet, men informationen tas i dagsläget inte omhand på ett systematiskt sätt. Här finns förbättrings-potential och arbete pågår.

B6.1.4 Möten Slutligen framför studenterna sina synpunkter till fakultetsledningen och programnämnd-erna direkt vid olika typer av möten, främst vid programplaneringsmötena. Då det gäller utbildningsnära frågor som hanteras av programnämnderna sker det via SnOrdfarna, utbildningsbevakaren eller via studievägledningen. Studievägledningen spelar en viktig roll för att kanalisera eventuella frågor och synpunkter till programnämnderna. Även direkt-kontakter med programnämndsledningen förekommer frekvent om en student eller en studentgrupp har en angelägen fråga. B6.2 Återkoppling till studenterna Återkoppling till studenterna om vidtagna åtgärder utifrån inkomna synpunkter sker på flera olika sätt. Exempel: - I studentkåren LinTeks kursutvärderingsmall finns en rubrik där examinator ombeds lämna sina kommentarer på genomförd kursutvärdering. - Vid kursstart uppmanas examinatorerna att ge en återkoppling på vad studenterna vid förra kursomgången uttryckte i kursutvärderingar. I kursutvärderingsmallen finns en fråga om huruvida detta togs upp. - LinTeks kursutvärderingsarbete inkluderar även möten mellan examinator och studenterna, där utvecklingsarbetet är i fokus. - Studievägledningen genomför informationsinsatser bland annat i samband med kursval (april och oktober) och återkopplar individuella studentärenden till berörda. - Via studieinfosidorna på webben framkommer de kurs- och programspecifika justeringarna som planeras. - Programnämnderna samarbetar nära med sektionerna. För varje klass utses klass-representanter som bistår SnOrdfarna med att samla in synpunkter från studenterna och information till studentgruppen. SnOrdfarna ingår i programplaneringsgrupper samt i programnämnder.

Documents

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik · 2018. 9. 4. · Aktuell utbildningsplan samt programplan inklusive kursplaner för ... industriell ekonomi. Kurser i programvaruutveckling