EXAMENSARBETE2006:087 CIV

JENNY NILSSONKRISTINA ÖHRNER

Handhållna maskineroch ergonomi

En arbetsplatsstudie med fokus på vibrationer

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMETErgonomisk design och produktion

Luleå tekniska universitetInstitutionen för Arbetsvetenskap

Avdelningen för Ljud och vibrationer

2006:087 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 06/87 - - SE

Förord I första hand vill vi rikta vår tacksamhet till Scania CV i Södertälje, främst till företagshälsovården och motormonteringen, som gav oss möjligheten att genomföra det här examensarbetet. Ett speciellt tack till våra handledare Anders Rundgren, skyddsingenjör, Helena Börjesson, ergonom/sjukgymnast, Anne Clausén, ergonom/sjukgymnast samt Anders Ågren, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet. Ett stort tack till alla montörer på D12-line som svarat på våra frågor och tillåtit att vi studerat deras arbete, alla produktionsledare och alla produktionstekniker som bidragit till vårt arbete på olika sätt. Vi vill även tacka Lars Skogsberg, chef över konstruktionsstöd och ergonomi på Atlas Copco, som tillhandahöll information och tog emot oss på studiebesök, Ingrid Svensson på Saab för svar på frågor kring ergonomiutvärderingsverktyget BUMS, Pär Friberg på Arbetsmiljöverket för svar på frågor kring föreskriften Vibrationer (AFS 2005:15) samt Lars Oxelmark för att han bidragit med sina expertkunskaper inom åtdragningsteknik. Eftersom det är många som hjälpt oss under arbetets gång finns även ett antal personer omnämnda i ”Tack till” i rapportens slut. ___________________________ ___________________________ Jenny Nilsson Kristina Öhrner

Läsanvisningar De som läser rapporten har olika förkunskaper och olika intressen av rapporten. Anvisningarna nedan är tänkta som hjälp för att hitta rätt information. Oinvigda läsare De läsare som önskar full förståelse för arbetet rekommenderas att läsa hela rapporten. Läsare med förkunskaper Alla läsare bör oavsett förkunskap läsa Sammanfattning, kapitel 5 Resultat, 6 Diskussion samt 7 Slutsatser och rekommendationer. Läsaren rekommenderas att läsa de delar ur kapitel 2 Teori och bakgrundsfakta där förkunskaper saknas. Saknas kunskaper kring arbetet på Scania är kapitel 3 Nulägesbeskrivning samt 4.2.1 BUMS viktiga för förståelsen av resultatet. Övriga delar ur 4 Metod och genomförande kan läsas i den mån förståelse för arbetsmetodiken önskas. Insatta läsare De läsare som väl känner till arbetet på motormonteringen och främst är intresserade av de resultat som tagits fram, kan inrikta sig på Sammanfattning, kapitel 5 Resultat, 6 Diskussion samt 7 Slutsatser och rekommendationer. Kapitel 2 Teori och bakgrundsfakta samt 4 Metod och genomförande kan användas som uppslagsverk i den mån kunskap önskas.

Abstract The goal of this work has been to investigate and map vibrations from handheld machinery on the D12-line, one of the assembly lines at Scania, the truck manufacturer. The work was focused on production area 4. The project also aims to investigate how the work posture influences the absorption of vibrations, focusing on hand, wrist, arm and shoulder. The purpose of the mapping was to investigate if the daily exposure to vibration, on the department of engine assembly, fulfils the new law demands that came in to force the 1st of July 2005 (AFS 2005:15). The exposure to vibration has been estimated by the risk assessment method described in the AFS. The assessment was based on declared vibration values from the supplier, correction and security factor 1.5 and the user time. Most machines in the engine assembly unit have a declared vibration value at 2.5 m/s2, which means that they may be used 3.5 hours per 8-hour working day or 1 minute and 45 seconds per 4-minute working cycle. The investigations show that the whole D12-line meets the demands of the law regarding daily vibration exposure. One production area, number 5, is in the risk zone to exceed the limitations. One should be aware that this is only a rough estimation, which only hints towards the real state of things. No consideration has been taken for individual differences in work technique due to lack of time. The energy absorption of vibrations to the body depends on the user. For example: through individual factors such as the force used to press the machine against the work piece and grip on the machine handle. The ergonomics of the area have been analysed by an evaluation tool called BUMS, which originates from the car manufacturer Saab. The result from production area 4 shows that of nine stations: two are green (goal zone), three stations became yellow (norm zone) and the remaining four were classed as red (action zone). Generally you could say that the largest problems in area 4 are heavy lifting, angled wrists and poor work postures. Worth noting is that the proper education on this evaluation tool (BUMS) hadn’t been received before usage. A Guide for risk assessment of hand-arm vibrations has been created. It contains two parts. The first part is used to calculate the daily exposure to vibrations. The second part is used when observing factors that make the body’s absorption of vibrations larger. Among possible causes of these factors is the reaction torque of machines, poor work posture and extensions that are loose. Some of these factors were observed at area 4. To facilitate the purchase of new equipment, a Checklist for choice and evaluation of handheld machines has been created. This exam project deals with more ergonomics and less vibration than originally planned. The reason is that during the project the conclusion was made that the biggest problem in the production unit is ergonomics, not vibration. Improper method of working is the cause of most of the physical problems of the personnel. We recommend intensified work with ergonomics, using BUMS, to reduce sick day-costs and increase wellbeing. The assembly personnel should get an education in ergonomics to be able to evaluate their own and other’s methods of working. This education should also give the personnel the necessary knowledge to correct ergonomic flaws in the work place and thus improve the work environment. Support from the management is necessary to create a suitable environment to work with these issues.

Sammanfattning Arbetet gick ut på att undersöka och kartlägga vibrationer från handhållna monteringsmaskiner. Arbetsställningens inverkan på vibrationsupptaget undersöktes, främst med avseende på hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes på D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades på område 4. Kartläggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, på Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gälla från 1 juli 2005 (AFS 2005:15). Med hjälp av den riskbedömningsmetod som beskrivs i denna AFS har vibrationsexponeringen uppskattats. Uppskattningen har gjorts med hjälp av deklarerade vibrationsvärden från leverantör, en korrektions- och säkerhetsfaktor på 1,5 samt tidtagning av användningstid. De flesta maskiner på motormonteringen har ett deklarerat vibrationsvärde på 2,5 m/s2, vilket innebär att de får användas 3,5 h per 8 h arbetsdag eller 1 min och 45 s per 4 minuters takt. Undersökningar visar att hela D12-line uppfyller lagkraven gällande daglig vibrationsexponering. Område 5 ligger dock i riskzonen för att överskrida kraven. Man bör vara medveten om att detta är en väldigt grov uppskattning, som bara ger en fingervisning om verkliga förhållanden. Detta eftersom hänsyn till individuella skillnader i arbetsteknik har ej undersökts på grund av tidsbrist. Kroppens energiupptag av vibrationer är beroende av användaren genom t.ex. individuella faktorer, matningskraft samt grepp om maskinen. Ergonomin har undersökts med hjälp BUMS, belastningsergonomisk utvärderingsmall Saab. Resultatet av undersökningen visar att av område 4:s nio arbetsstationer bedöms två som gröna (målzon), tre av stationerna blev gula (normzon) och de övriga fyra klassas som röda (åtgärdszon). Generellt kan man se att de största problemen på område 4 är tunga lyft, vinklade handleder samt dåliga arbetsställningar. Något som kan vara värt att notera är att utbildningen som bör genomgås innan användning av BUMS inte varit tillgänglig. En Guide för riskbedömning av hand-arm vibrationer har tagits fram, den kommer att finnas i Scanias arbetsmiljöhandbok. Guiden består av två delar. Den första används för att beräkna daglig vibrationsexponering. Den andra delen används vid observationer av förvärrande faktorer, till exempel ryck som inte tas upp av mothåll, dålig arbetsställning och glappande hylsa. På område 4 observerades en del av dessa faktorer, vilka kan förvärra kroppens upptag av vibrationer. Även en Checklista för val och bedömning av handhållna maskiner har tagits fram för att underlätta vid köp av ny utrustning. Checklistan ska införas i Scanias TFP, tekniska föreskrifter för produktionsutrustning. Examensarbetet kom att handla mer om ergonomi och mindre om vibrationer än vad som var tänkt vid projektets början. Detta eftersom det framkom under arbetets gång att det inte är vibrationerna som är det största problemet inom produktionen utan att det är ergonomin, då främst felaktigt arbetssätt, som ger de flesta fysiska besvären hos montörerna. Montörerna arbetar fel på grund av okunskap om ergonomi men även på grund av dåligt utformade stationer. Vi rekommenderar ett intensifierat arbete med ergonomi, med hjälp av BUMS, för att minska sjukskrivningskostnaderna och öka trivseln. Montörerna bör utbildas inom ergonomi för att kunna utvärdera sitt eget och andras arbetssätt. Utbildningen bör ge personalen den nödvändiga kunskapen för att kunna förbättra sin arbetsmiljö genom att åtgärda ergonomiska brister på arbetsplatsen. Uppmuntran från ledningen krävs för att skapa ett lämpligt klimat för att kunna jobba med dessa frågor.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING............................................................................................................. 8

1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................................... 8

1.2 Syfte.................................................................................................................................................................. 8

1.3 Mål.................................................................................................................................................................... 8

1.4 Företagspresentation....................................................................................................................................... 9 1.4.1 Scania ........................................................................................................................................................ 9 1.4.2 Motortillverkning ...................................................................................................................................... 9

1.5 Antaganden och avgränsningar ..................................................................................................................... 9

2 TEORI OCH BAKGRUNDSFAKTA ...................................................................... 11

2.1 Ergonomi ....................................................................................................................................................... 11 2.1.1 BUMS ..................................................................................................................................................... 11 2.1.2 Arbetsställning ........................................................................................................................................ 11 2.1.3 Handens och armens ergonomi ............................................................................................................... 14 2.1.4 Arbetsställning i förhållande till handhållen maskin ............................................................................... 19 2.1.5 Matningskraft och reaktionsmoment ....................................................................................................... 19 2.1.6 Handtagsutformning................................................................................................................................ 22

2.2 Vibrationer .................................................................................................................................................... 24 2.2.1 Överföring av vibrationer till hand och arm............................................................................................ 24

2.3 Lagar och riktlinjer för kartläggning av hand-arm vibrationer............................................................... 25 2.3.1 Riskbedömning........................................................................................................................................ 25 2.3.2 Beräkning av daglig vibrationsexponering.............................................................................................. 26 2.3.3 Åtgärder för att minska vibrationsexponeringen ..................................................................................... 26 2.3.4 Vibrationsmätning på handhållna maskiner ............................................................................................ 26

2.4 Skador relaterade till handintensivt arbete ................................................................................................ 28 2.4.1 Cirkulationsstörningar ............................................................................................................................. 28 2.4.2 Nervfunktionsstörningar.......................................................................................................................... 29 2.4.3 Störningar i rörelseapparaten................................................................................................................... 30 2.4.4 Känsliga individer ................................................................................................................................... 33

2.5 Skillnader mellan kvinnor och män ............................................................................................................ 33

2.6 Handhållna monteringsmaskiner ................................................................................................................ 34 2.6.1 Ryck ........................................................................................................................................................ 34 2.6.2 Stöt .......................................................................................................................................................... 34 2.6.3 Maskintyper............................................................................................................................................. 35 2.6.4 Grepptyper............................................................................................................................................... 36

2.7 Exponeringsminskande åtgärder................................................................................................................. 38

2.8 Checklista för val och bedömning av handhållna maskiner...................................................................... 39

3 NULÄGESBESKRIVNING .................................................................................... 40

4 METOD OCH GENOMFÖRANDE ........................................................................ 41

4.1 Informationsinsamling.................................................................................................................................. 41 4.1.1 Statistik från företagshälsovård ............................................................................................................... 41 4.1.2 Litteratur.................................................................................................................................................. 41 4.1.3 Laborationslåda ....................................................................................................................................... 41 4.1.4 Intervjuer ................................................................................................................................................. 41 4.1.5 Ostrukturerade intervjuer ........................................................................................................................ 41 4.1.6 Observationer .......................................................................................................................................... 42 4.1.7 Kurser ...................................................................................................................................................... 42 4.1.8 Studiebesök, Saab.................................................................................................................................... 42 4.1.9 Studiebesök, Atlas Copco........................................................................................................................ 42 4.1.10 Studiebesök, Gjuteriet, Scania............................................................................................................... 42

4.2 Ergonomikartläggning.................................................................................................................................. 43 4.2.1 BUMS ..................................................................................................................................................... 43 4.2.2 Ergonomi - frågeformulär........................................................................................................................ 43

4.3 Vibrationskartläggning................................................................................................................................. 44 4.3.1 AFS 2005:15, Vibrationer ....................................................................................................................... 44 4.3.2 Allmän överblick..................................................................................................................................... 44 4.3.3 Grundlig riskbedömning.......................................................................................................................... 44 4.3.4 Grov riskbedömning................................................................................................................................ 45 4.3.5 Vibrationsmätning................................................................................................................................... 45

4.4 Guide för riskbedömning av hand-arm vibrationer .................................................................................. 46

4.5 Checklista för handhållna maskiner ........................................................................................................... 46

5 RESULTAT ........................................................................................................... 47

5.1 Hälsostatistik ................................................................................................................................................. 47 5.1.1 Besöksstatistik, företagshälsovården....................................................................................................... 47 5.1.2 Sjukfrånvaro ............................................................................................................................................ 48 5.1.3 Arbetsskador, handhållna maskiner......................................................................................................... 50

5.2 Ergonomi - frågeformulär............................................................................................................................ 51

5.3 Ergonomikartläggning.................................................................................................................................. 53 5.3.1 Arbetsstationens utformning ................................................................................................................... 53 5.3.2 Arbetsinnehåll ......................................................................................................................................... 60 5.3.3 Handhållna maskiner............................................................................................................................... 65 5.3.4 Allmänna förbättringsförslag................................................................................................................... 70

5.4 Vibrationskartläggning................................................................................................................................. 73 5.4.1 Allmän överblick..................................................................................................................................... 73 5.4.2 Grundlig riskbedömning, område 4......................................................................................................... 73 5.4.3 Grov riskbedömning, D12....................................................................................................................... 73

5.5 Vibrationsmätning ........................................................................................................................................ 75

5.6 Guide för riskbedömning av hand-arm vibrationer .................................................................................. 76

5.7 Checklista för handhållna maskiner ........................................................................................................... 77 5.7.1 Motivering till checklistans frågor .......................................................................................................... 77

6 DISKUSSION ........................................................................................................ 80

6.1 Hälsostatistik ................................................................................................................................................. 80

6.2 Ergonomikartläggning.................................................................................................................................. 80 6.2.1 BUMS ..................................................................................................................................................... 80 6.2.2. Ergonomi – Frågeformulär ..................................................................................................................... 80

6.3 Vibrationskartläggning................................................................................................................................. 81 6.3.1 Kartläggare, ”sakkunnig person”............................................................................................................. 81 6.3.2 Vibrationstal från leverantör.................................................................................................................... 81 6.3.3 Säkerhetsfaktor........................................................................................................................................ 81

6.4 Guide för riskbedömning av hand-arm vibrationer .................................................................................. 82

6.5 Checklista för handhållna maskiner ........................................................................................................... 82

7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER..................................................... 83

TACK TILL ............................................................................................................... 84

REFERENSER ......................................................................................................... 85 BILAGOR Antal sidor Bilaga 1 – Intervju med Lottie Lord Johansson 1 Bilaga 2 – BUMS 2 Bilaga 3 – Skillnader mellan kvinnor och män 2 Bilaga 4 – Studiebesök, Gjuteriet, Scania 1 Bilaga 5 – Ergonomi – frågeformulär 1 Bilaga 6 – Beräkning av maximal användningstid 1 Bilaga 7 – Kommentarer från montörer på område 4 2 Bilaga 8 – Sammanställning av vibrationsvärden, D12 3 Bilaga 9 – Riskbedömning, område 4 2 Bilaga 10 – Kommentarer till riskbedömning, område 4 2 Bilaga 11 – Riskbedömning, D12 1 Bilaga 12 – Guide för riskbedömning av hand-arm vibrationer 5 Bilaga 13 – Checklista för handhållna maskiner 2

1 Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden till examensarbetet, företagets historik och kort om den avdelningen arbetet utförts på. Examensarbetets syfte, mål och avgränsningar behandlas även.

1.1 Bakgrund Civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion avslutas med ett examensarbete som omfattas av ett 20 veckors långt projektarbete. Ett krav på arbetet är att det innehåller fördjupning inom programmet samt att det behandlar väsentliga ergonomiska aspekter. Möjlighet gavs att utföra arbetet på Scania i Södertälje. Projektet utfördes på avdelningen för motormontering med stöd av handledare från företagshälsovården. Examensarbetet syftar till att undersöka vibrationer och ergonomi hos handhållna monteringsmaskiner. Bakgrunden till arbetet är att den 1 juli 2005 trädde en ny författningssamling från arbetsmiljöverket i kraft (AFS 2005:15). Skriften påvisar att arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning av den dagliga vibrationsexponeringen som arbetstagarna utsätts för. Om insatsvärdena överskrids är arbetsgivaren skyldig att vidta tekniska och/eller organisatoriska åtgärder samt erbjuda medicinsk kontroll till personal som utsatts för denna vibrationsexponering. Arbetsgivaren ska även utbilda och informera arbetstagarna som utsätts för risker till följd av vibrationsexponering om de risker de utsätts för.1

1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att genomföra ett projekt för ett företag med handledning från universitet och arbetsgivare. Arbetet utförs på företaget vilket kräver självständigt arbete och planering, en bra förberedelse för arbetslivet. Företaget önskar att arbetet med vibrationskartläggning påbörjas och att en metod för det fortsatta arbetet tas fram. Vidare önskas en undersökning av hur arbetsställningen och ergonomin påverkar vibrationsupptaget hos operatören.

1.3 Mål Målet är att ta fram förslag till bättre arbetsförhållanden för montörer vid motormonteringen genom att minska skaderisken till följd av vibrationsexponering och förbättra de ergonomiska förutsättningarna. Företaget önskar få en kartläggning av handhållna monteringsmaskiners vibrationstal och en undersökning av ergonomin på D12-line. En mall utformad för hur kartläggningar ska utföras framöver önskas även. Även en checklista utformas för att erbjuda stöd och hjälp vid inköp av maskiner. Scania har som Hälso- och Arbetsmiljöpolicy att ligga väl under riktlinjer från myndigheter, se Arbetsmiljöhandbok, SAH-01-01 och önskar göra detta även när det gäller de nya vibrationsföreskrifterna (AFS 2005:15). 1 Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15.

8

1.4 Företagspresentation

1.4.1 Scania Scania har sedan början av 1950-talet utvecklats från att vara ett nationellt till att bli ett globalt företag. Scania tillverkar tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Företaget erbjuder även kunden service, tjänster och finansiering. Scania finns i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Företaget har ca 28 000 anställda över hela världen, varav cirka 12 000 finns i Sverige. De svenska produktionsenheterna finns i Södertälje, Falun, Luleå, Oskarshamn och Sibbhult. De flesta komponenterna för den europeiska lastbilstillverkningen produceras i Sverige. I Södertälje tillverkas motorer och växellådor, i Falun axlar, i Oskarshamn hytter, i Sibbhult växellådor samt retarder och i Luleå rambalkar samt bakaxelbryggor. I Södertälje finns dessutom huvudkontor och produktutveckling. Slutmontering, det vill säga när alla komponenter monteras ihop till en komplett lastbil, sker i Södertälje, Zwolle i Holland och Angers i Frankrike.

1.4.2 Motortillverkning I gjuteriet gjuts och bearbetas motorblock och cylinderhuvuden till Scanias motorer. Bearbetning sker av bl.a. motorblock, kamaxlar, cylinderhuvuden och vevaxlar. Monteringen av motorer för den europeiska marknaden är koncentrerad till Södertälje. På den del av motormonteringen som detta examensarbete utförts byggs 9-, 11- och 12-liters lastbils- och bussmotorer. Motorerna byggs enligt ett modulsystem, vilket innebär att samma komponenter används på olika motormodeller. Alla motorer har gjutna motorblock, våta cylinderfoder och separata cylinderhuvuden med fyra ventiler. Konstruktionen förenklar avsevärt vid underhåll och reparationer. Ventilmekanismen drivs av en högt monterad kamaxel och rullyftare. Samma ventilmekanism och motortransmission används till alla motorer.

1.5 Antaganden och avgränsningar Examensarbetet avgränsas tidsmässigt genom att det ska genomföras på tjugo veckor, en termins heltidsarbete. Endast D12-line på motormonteringen har undersökts för att få tillräckligt med djup på den korta tiden. Området med högst besöksstatistik på företagshälsovården valdes ut för noggrannare granskning av arbetsställningar och maskiners användningstid. Arbetet har dock fokuserats på undersökning av hand, handled, arm och axel ur belastningsergonomisk synvinkel. Hand- och armvibrationer har även studerats. Vid beräkning av den dagliga vibrationsexponeringen användes endast deklarerade vibrationsvärden från leverantör, värden framtagna i laboratorium. Vibrationsmätningar gjordes på ett fåtal maskiner för att kunna jämföra verkligheten med värden från leverantör. De flesta mätningarna gjordes för att få en snabb översikt, endast ett fåtal mätning gjordes enligt ISO-standard 5349-2.

9

I lagen (AFS 2005:15) står det att arbetsgivaren har skyldighet att erbjuda medicinska kontroller då insatsvärdet för daglig vibrationsexponering överskrids. Utsätts personal för risker till följd av vibrationsexponering ska arbetsgivaren informera och utbilda personalen angående detta. Ämnena har berörts i detta arbete, men det ansågs ligga utanför projektets avgränsningar och har därför inte studerats mer noggrant. Läkarna på företagshälsan arbetar med att ta fram riktlinjer för detta, se stycke 4.3.1 AFS 2005:15, Vibrationer och bilaga 1 - Intervju med Lottie Lord Johansson. Vibrationspåverkan är starkt beroende av ergonomiska aspekter och då särskilt handledsvinklar och armställning. Arbete med hand och arm är i sin tur beroende av hela kroppsställningen vilket resulterat i att ergonomiutredningen har tagit större del av arbetet än vad som planerades från början. Det ansågs viktigare att jobba med ergonomi, med fokus på det som direkt hänger samman med handmaskinsarbete, istället för att endast fokusera på förbättringsförslag kring vibrationer.

10

2 Teori och bakgrundsfakta Här sammanfattas den litteratur som legat till grund för arbetet. I kapitlen Metod och genomförande samt Resultat har det direkt hänvisats till avsnitt i detta kapitel.

2.1 Ergonomi Ergonomi är läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen.

2.1.1 BUMS BUMS står för belastningsergonomisk utvärderingsmall Saab. Den är framtagen av Saab Hälsan i Trollhättan och den uppfyller väl de belastningsergonomiska krav som är ställda av General Motors International Organisation samt svensk lagstiftning inom området. Syftet med utvärderingsmallen är att den ska vara ett enkelt hjälpmedel för produktionstekniker, skyddsombud, operatörer och arbetsledare inom produktionen. I BUMS resulterar varje bedömning av arbetsmoment i en färg; grön, gul eller röd enligt nedan: Grönt: Målzon. Obetydlig risk för belastningsskada, utom möjligen för vissa särgrupper.

Acceptabelt. Gult: Normzon. Risk för belastningsskada för vissa arbetstagare. Möjligtvis oacceptabel.

Expertfunktion kan vid behov tillkallas för noggrannare värdering av den sammanlagda belastningen.

Rött: Åtgärdszon. Stor risk för belastningsskada för flertalet arbetstagare. Oacceptabelt. Krav på förändring, arbetsrotation bör införas fram till acceptabel lösning.

Tjugo enskilda punkter används till att utvärdera stationens olika arbetsmoment. Dessa punkter sammanställs och ger en total utvärdering av hela stationen. Denna helhetsbedömning får alltså också en färg. Se bilaga 2 – BUMS för exempel på hur mallen ser ut. BUMS första punkt handlar om antalet repetitioner per timme. Den besvaras med utgångspunkt från högsta antalet repetitioner oavsett typ av arbete. Punkterna som följer har två frågor parvis, den första gällande kroppsställning/arbetsmoment och den andra gällande dess repetivitet/varaktighet. Dessa frågor besvaras med utgångspunkt från den värsta kroppsställningen som förekommer, repetiviteten kommer här som följdfråga.2

2.1.2 Arbetsställning ”Människans kropp är gjord för rörelse. För att underhålla kroppens funktioner behövs en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning.” 3 Att ha samma arbetsställning under en hel dag är inte att rekommendera, man måste kunna växla ställning ofta. Om arbetet kräver stor rörlighet, kraft och räckvidd bör det utföras stående. Står

2 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion. 3 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1.

11

man still längre tidsperioder kan detta leda till risk för överbelastning på hjärta och blodcirkulation, samt på leder i fötter, ben och rygg. Genom att växla mellan sittande och rörligt arbete undviks detta. En omväxlande arbetsdag, där olika typer av fysiska aktiviteter varvas med avkoppling, är idealiskt för människan. Ett bra arbete, både för verkstads- och kontorspersonal, innebär alltså varierade arbetsuppgifter med olika kroppsställningar och belastningsnivåer. Arbetet ska vara innehållsrikt och utvecklande. Statisk belastning av en muskel innebär att muskeln spänns under längre perioder utan möjlighet till avslappning eller rörelse. Som exempel kan nämnas musklerna i skuldrorna som spänns för att hålla upp och ge stadga åt armarna när händerna arbetar. Om man då inte får tillfälle att vila, börjar mjölksyra bildas. Trötthet och värk uppstår, vilka är tecken på överbelastning. Får detta fortgå kan muskelfästen bli inflammerade och kroniska besvär kan till slut uppstå. Musklerna föredrar att arbeta dynamiskt, dvs. växla mellan spänt och avslappnat läge. Den statiska belastningen kan brytas med pausgymnastik för att öka blodcirkulationen. Rätt arbetshöjd, med möjlighet att till exempel vila underarmarna på bordsytan istället för att hålla dem i luften, minskar den statiska belastningen. Se figur 1 och 2. 4

Figur 1. Exempel på arbetsuppgifter som innebär Figur 2. Skuldermusklerna jobbar statisk belastning. statiskt om inte avlastning finns för armarna. Ensidigt upprepad belastning sker när samma kroppsdelar används på ungefär samma sätt under en längre tidsperiod utan vila eller variation. För att genomföra dessa arbetsrörelser tvingas omgivande muskler att arbeta nästintill statiskt för att stabilisera. Liksom statiskt arbete kan dessa repetitiva arbetsuppgifter ge upphov till besvär och efter tillräckligt lång tid leda till skador. Arbetsställningar med lederna i sina ytterlägen, kraftigt böjda, sträckta eller roterade, innebär större risk att skada dem. Musklerna utvecklar dessutom mindre kraft och arbetar med sämre koordination. Ibland kan det räcka med kroppens och kroppsdelarnas egentyngd för att utgöra tillräcklig belastning i speciella ställningar. En bra arbetsplats innebär att man större delen av tiden kan arbeta med sänkta axlar och överarmarna nära kroppen. Optimal arbetshöjd är i armbågshöjd, oavsett om arbetsställningen är

4 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1. Helland, J. Nack/ryggbesvär. Klinidk undersöknin av hals-, bröst- och ländrygg. Speling, L. Kvinnohandens ergonomi. Greppfunktion och krav på handverktyg..

12

stående eller sittande. Se figur 3. Om arbetsuppgiften kräver stor kraft så bör arbetshöjden vara något lägre än armbågshöjd, vid synkrävande arbete något högre. Se figur 4. Arbetstagaren bör kunna anpassa arbetshöjden efter den egna längden genom reglerbara bord och stolar. Att arbetshöjden är individuellt anpassad har stor betydelse för handens funktion, det är då lätt att arbeta utifrån handens funktionella utgångsläge, dvs. rak handled med lätt böjda, avslappnade fingrar.5

Figur 3. Lämpliga arbetshöjder för en liten respektive stor person.

Figur 4. Olika typer av arbeten kräver olika arbetshöjd. Armens räckvidd begränsar händernas yttre arbetsområde, medan merparten av händernas arbete bör ligga närmare kroppen inom det inre arbetsområdet. Se figur 5. Precisionskrävande arbete som tar lång tid bör utföras med avslappnade armar och axlar, nära och framför kroppen.

5 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1. Pheasant, S. och Haslegrave, C. M. Bodyspace. Anthropemetry, Ergonomics and the Design of Work. Speling, L. Kvinnohandens ergonomi. Greppfunktion och krav på handverktyg..

13

Figur 5. Händernas arbetsområden. Mått angivna i centimeter. Vid utformning av arbetsplatser finns en bra princip: ”se till att den lilla personen når och att den stora personen ryms”.6

2.1.3 Handens och armens ergonomi

2.1.3.1 Arbetsposition Handledens position bedöms i BUMS bedöms under en cykel eller en process enligt tabell 1. Att arbeta med handen i sitt ytterläge, bedöms som rött arbetsmoment, innebär att maximal greppstyrka inte kan utnyttjas. Vid 45˚ flexion kan endast 60 % av maximal greppstyrka utnyttjas och vid 65˚ flexion endast 45 %. Se figur 6 nedan för bild på handledens olika lägen; flexion (böjning mot handflatssidan), extension (sträckning mot handryggssidan), ulnar (böjning åt lillfingersidan) och radial (böjning åt tumsidan) avvikelse. Tabell 1. Handledens position. 7

0 - 20˚ flex/ext med 0 - 10˚ ulnar/radial avvikelse.

GRÖNT

20 - 45˚ flex/ext med 0 - 10˚ulnar/radial avvikelse.

GULT

>45˚ flex/ext eller >10˚ ulnar/radial avvikelse.

RÖTT

6 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1. 7 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion.

14

Figur 6. Hand- och handledspositioner. 8 I BUMS bedöms positionen för arm/axel under en cykel eller process enligt tabell 2. Vid arbete med armarna ut framför eller åt sidan av kroppen ökar risken att få problem i skulderpartiet om vinkeln blir stor. Tabell 2. Position för arm/axel. 9

90˚ överarmslyft.

RÖTT

2.1.3.2 Grepp Greppstyrkan är som störst när handleden är i sin neutrala position. Kraften reduceras i takt med att vinkeln i handleden ökas genom flexion, extension, radial eller ulna avvikelse. Vid flexion i handleden är kraften som minst, detta eftersom musklerna i handen förkortas vilket gör det svårare att utveckla greppkraft. Se figur 6 ovan. Handledens neutrala position bibehålls om vinkeln mellan underarmen och ett cylindriskt verktygshandtag är 100-110˚. Skelettets ben i handflatan är olika långa vilket gör att just denna vinkel känns naturlig. Se figur 7.

8 Pheasant, S. och Haslegrave, C. M. Bodyspace. Anthropemetry, Ergonomics and the Design of Work. 9 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion.

15

Figur 7. Handledens neutrala vinkel bibehålls om verktygets handtagsvinkel bildar en vinkel på 100-110° till underarmen.10 Kvinnor har i allmänhet mindre händer än män. Handverktyg har traditionellt sett anpassats efter typiska manliga eller kvinnliga arbetsuppgifter och yrken. När kvinnor tagit sig in i mansdominerade yrken har de fått överta männens verktyg. Se figur 8. 11

Figur 8. Samma grepp passar inte alla händer.12 Kvinnor kan utveckla 60-70 % av männens handkraft, vilket innebär att kvinnor måste jobba med en större kraftinsats än män för att utföra samma arbetsuppgifter. Vid mätning av kraftutvecklingen vid en finmotorisk arbetsuppgift använde kvinnorna 20-30 % av sin maximala kraft, männen 10-15 %. Hög belastning av de aktiva muskelfibrerna fås redan vid 10 % av muskelns maxkraft. Muskelns blodcirkulation försämras vid statiska belastningsnivåer från 20 % och uppåt, vilket kan leda till skador och besvär hos muskeln. Handstyrkan är som störst när personen är mellan 25 och 40 år, vid 70 års ålder har styrkan minskat med 25 %.13 Se figur 9 som beskriver hur greppstyrkan påverkas av faktorer som kön och ålder.

10 Pheasant, S. och Haslegrave, C. M. Bodyspace. Anthropemetry, Ergonomics and the Design of Work. 11 Speling, L. Kvinnohandens ergonomi. Greppfunktion och krav på handverktyg. 12 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1. 13 Speling, L. Kvinnohandens ergonomi. Greppfunktion och krav på handverktyg.

16

Figur 9. Greppstyrka beroende av kön och ålder.14

2.1.3.3 Hänthet Verktygsutformning kompliceras av det faktum att ca 10 % av befolkningen är vänsterhänta. Studier visar att vid utförande av motoriska uppgifter så tar det längre tid, upp till nästan dubbelt så lång tid i vissa fall, att utföra samma uppgift med den icke-dominanta handen som med den dominanta. Kvaliteten på arbetet är även den mycket sämre. Den icke-dominanta handen har 90-97 % av den dominanta handens styrka. Vänsterhänta kvinnor drabbas extra hårt av att olämpliga verktygsutformningar görs för att främst passa högerhänta män.15

2.1.3.4 Kyla Kyla försämrar finmotoriken genom att vävnader blir stelare på grund av avkylningen, men främst genom försämrad mottagning av känselintryck. Köldsmärta upplevs vid 15˚ C , känselbortfall vid 7˚ C och förfrysning vid 0˚ C, under förutsättning att detta är hudens yttemperatur under en längre tid. Metaller har hög värmeledningsförmåga och kyler därför av och skadar huden snabbare än t.ex. trä.16 Hudtemperaturen minskar fortare hos män jämfört med kvinnor.17

2.1.3.5 Styrka Trycka med finger bedöms i BUMS enligt nedanstående: Den högsta kraft som krävs för att sätta dit en detalj med hjälp av ett finger/fingertopp eller om detaljen hålls i handen med omslutande fingrar och tumme. Om operatören tvingas utföra arbetsuppgiften med handleden i ett ytterläge ska kolumnen för Flex/Ext handled användas. Se tabell 3.

14 Pheasant, S. och Haslegrave, C. M. Bodyspace. Anthropemetry, Ergonomics and the Design of Work. 15 Speling, L. Kvinnohandens ergonomi. Greppfunktion och krav på handverktyg. 16 Hägg, G. M. Handintensivt arbete - En belastningsergonomisk kunskapsöversikt gällande människans kapacitet och interaktion med verktyg och arbetsuppgifter. 17 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg.

17

Tabell 3. Trycka med finger. 18

Neutral handled

Flex/Ext handled

25 N.

RÖTT

Atlas Copco rekommenderar att maskiner som är tyngre än 2,5 kg bör hängas upp, avbalanseras eller ha två handtag. Enligt BUMS är det acceptabelt upp till 2 kg om maskinen lyfts med en hand och 3,4 kg vid lyft med två händer, gäller vid underarmsavstånd dvs. med armbågen i 90°, enligt tabell 4 och 5 nedan. Enhandslyft bedöms i BUMS enligt nedan: Vikten av objekt som lyfts eller hålls med en hand kan avläsas i tabell 4. Lyftet räknas som enhandslyft om den andra handen utför annat arbete t.ex. äntra skruv, hålla annan detalj etc. När vikter lyfts med en hand skapas en asymmetrisk belastning av kroppen, tvåhandsgrepp är att föredra. Tabell 4. Enhandslyft.

5 kg eller överhandsgrepp >0,5 kg.

RÖTT

Tvåhandslyft bedöms i BUMS enligt: Lyftmomentet för tvåhandslyft kan avläsas i tabell 5. Momentet beräknas som det horisontella avståndet (m) × Vikt (kg) × 10 = Lyftmomentet. Det horisontella avståndet mäts mellan händerna och en tänkt linje mellan anklarna. Underarmsavstånd motsvarar 0,3 m, armlängdsavstånd ger ett horisontellt avstånd på 0,6 m och vid armlängdsavstånd och lätt framåtböjning av ryggen fås 0,8 m. Lyftmomentet kan även mätas med dynamometer. 19

18 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion. 19 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg. BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion.

18

Tabell 5. Tvåhandslyft.

35 Nm.

RÖTT

2.1.4 Arbetsställning i förhållande till handhållen maskin En handhållen maskins utformning får konsekvenser för användarens arbetsställning. Vid konstruktion bör hänsyn främst tas till rygg, överarm och handled. Maskinens utformning bör vara sådan att arbetstagaren inte behöver jobba med böjd och vriden rygg. Statiska positioner med överarmen lyft framåt eller åt sidan bör undvikas. Även om överarmen befinner sig nära kroppen bör inga höga krav på precision finnas, eftersom detta leder till en statisk belastning i muskulaturen. Som riskfaktorer för handledskador har arbetsställningar med extremt vinklade handleder identifierats, speciellt farligt är det om handleden vinklas mot lillfingersidan (ulna avvikelse).20 Se figur 6, stycke 2.1.3.1 Arbetsposition. För att minimera arbetstagarnas risker för belastningsbesvär bör arbetsgivaren förse dem med handhållna maskiner och verktyg som: • Har ett grepp som är anpassat efter den kraft och precision som krävs. • Har god friktion med greppkraften bra fördelat över handen utan olämpliga punkttryck pga.

vassa kanter eller rillor. • Passa olika individers handstorlek. • Går att använda med både höger och vänster hand. • Om det är möjligt tillåter att handen och armen hålls i neutral ställning (samma ställning som

när den vilar avslappnat på ett bord). • Ger god åtkomlighet och sikt till arbetsstycket. • Har rimliga avtryckarkrafter. • Vibrerar så lite som möjligt. • Har så låg vikt som funktionsmässigt möjligt. • Är välbalanserade.21

2.1.5 Matningskraft och reaktionsmoment Hur operatören påverkas av matningskraft och reaktionsmoment beror på verktygstyp, handtagsutformning och arbetets karaktär.

20 Pheasant, S. och Haslegrave, C. M. Bodyspace. Anthropemetry, Ergonomics and the Design of Work. 21 Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:1.

19

Figur 10. Bild 1 och 2 visar hur samma matningskraft belastar handleden olika beroende på arbetshöjden. Matningskraften, kraften som krävs för att trycka maskinen framåt, se figur 10, är i både bild 1 och 2 begränsad av operatörens muskelkapacitet. Beroende på arbetshöjden ger samma matningskraft olika belastningar i handleden. Situationen i bild 1 innebär att handleden utsätts för ett större böjmoment. En uppskattning av typiska matningskrafter för olika maskingrupper ger att mutterdragare och skruvdragare har en genomsnittlig matningskraft på 50 N, med en spridning på ±20 N. Krafterna ökar med ökad maskineffekt vilket spridningen indikerar. Om man tittar i BUMS så skulle matningskrafterna kunna tolkas som Skjuv- och dragkrafter, hela kroppen och enligt detta är krafter mindre än 50 N ett grönt arbetsmoment. Krafter mellan 50-110 N blir gult. Tittar man under rubriken Trycka med hand, arm är krafter upp till 45 N ett grönt arbetsmoment, medan 45-90 N är gult.

Figur 11. Bild 3 och 4 visar hur verktyget påverkar handleden med ett vridande moment. I slutet av en åtdragning genereras ett ryck, en reaktion på åtdragningen vilket kan leda till stora besvär i hand, arm, axel och skulderparti. Denna reaktionskrafts storlek och tidsåtgång påverkas av bland annat verktygsinställning, moment, rotationshastighet och typen av förband. Belastningen som rycket ger upphov till sker snabbt och operatören har ingen möjlighet att påverka utfallet. De verktyg som främst ger upphov till ryck är skruvdragare och vinkelmutterdragare. Reaktionskrafterna i pistolhandtaget i bild 3, se figur 11 kan orsaka ett moment som vill rotera operatörens underarm. Maximala tillåtna rotationsmoment hos dragaren bestäms alltså av underarmsmusklernas kapacitet att hålla emot momentet. Med en vinkelmutterdragare kan högre

20

rotationsmoment accepteras eftersom man då kan använda sig av de starkare överarmsmusklerna samt den längre hävarmen som ges av dragarens utformning. Se bild 4, figur 11. 22 Alla ryck är dåliga för kroppen eftersom den plötsliga belastningen kan ge upphov till mikroskopiska slitningar i vävnader, liknande träningsvärk. Skillnaden är att träning genomförs några gånger i veckan och mellan passen vilar musklerna. På arbetet ”tränar” musklerna åtta timmar i sträck, fem dagar i veckan. 23

2.1.5.1 Momentgräns för mothåll Enligt BUMS så rekommenderas gränserna i tabell 6 för moment. Maskinen ska ha ett mothåll när den bedöms som röd. Tabell 6. Gränser för moment. El.vinkel

Vinkel

Pistol

6 Nm

RÖTT

Rak maskin >3 Nm utan mothåll

DUBBELRÖTT

Maskin försedd med mothåll

GRÖNT

Pulsmaskin

GRÖNT

Åtdragningsmoment är den vridkraft som en handmaskin måste ha för att åstadkomma specificerat åtdragningsmoment. Anledningen till att gränserna ligger högre för elektriska vinkelmaskiner är att de kan programmeras. Åtdragningsmoment och hastighet kan minskas i slutet av en åtdragning vilket ger ett skonsamt frånslag för operatören. Generellt kräver större moment större maskiner. Ökat moment ger också ökad frånslagskraft och mothåll måste användas. Vid användning av höga åtdragningsmoment och tunga maskiner eller vid användning över axelhöjd ska verktygens vikt utbalanseras.

22 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg. BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion. 23 Anne Clausén, ergonom/sjukgymnast, företagshälsovården Scania.

21

Vid tvåhandsgrepp, när maskinens grepp kräver två händer, ska detaljen som monteras kunna fixeras med en tredje-handen-lösning. Momentgränser för mothåll är samma som gränsen då verktyget bedöms som rött. 24

2.1.6 Handtagsutformning Bra handtagsutformning resulterar i naturliga arbetsställningar. Varje handtagstyp har olika för- och nackdelar. Vilket handtag som är optimalt beror på arbetsytan, kraften som krävs och arbetsuppgiften.

2.1.6.1 Diameter För cirkulära handtag rekommenderar Atlas Copco följande diameter: Vid kraftgrepp: Män, 38 mm. Kvinnor, 34 mm. Acceptabelt, 30–45 mm. Vid precisionsgrepp: 12 mm. Acceptabelt, 8–16 mm. 25 I BUMS så bedöms greppvänlighet med hjälp av diameter/tjocklek på artikel eller verktyg där handen greppar. Detta gäller inte fästelement och maskindrivet handverktyg. Se tabell 7. Tabell 7. Greppvänlighet.

Diameter/tjocklek 2 – 4 cm. Jämn och ej hal yta. Gott om utrymme för hand.

GRÖNT

Diameter/tjocklek 0,6 – 2 cm, eller 4 – 7 cm.

GULT

Diameter/tjocklek 7 cm. Vassa kanter, hala eller heta ytor (över 55˚C). (Vassa kanter är ett undantag i de fall skärskyddshandskar används.)

RÖTT

I de fall ovanstående bedömningspunketer inte kan tillämpas bör följande kriterier användas:

24 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion. 25 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg.

22

Tabell 8. Greppvänlighet. 26

Detaljen har sådan form att operatören bekvämt kan greppa om denna utan att glida eller riskera att skada sig.

GRÖNT

Operatörens fingrar bildar en rät vinkel med handflatan vid hantering av detaljen.

GULT

Hanteringen av detaljen sker med öppen hand. Skaderisk föreligger.

RÖTT

2.1.6.2 Längd Handtagslängden ska vara åtminstone 90 mm för att passa både män och kvinnor. Detta för att försäkra sig om att kraften fördelas över tillräckligt stor yta i handen. Om verktyget kräver stor matningskraft bör handtagslängden vara 100-130 mm. När åtkomligheten är viktig, så bör ett kort handtag väljas. Om handskar används bör längmåtten ökas med 13 mm. Om verktyget är speciellt avsett för kvinnliga operatörer, som generellt har mindre händer, så bör en kortare handtagslängd väljas. Optimal handtagslängd för kvinnor är 90–110 mm, inte kortare än 80 mm.27

26 BUMS, Belastningsergonomiska utvärderingsmall Saab, produktion. 27 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg.

23

2.2 Vibrationer Vibrationer uppkommer när ett föremål svänger fram och tillbaka kring ett jämviktsläge, som exempel kan man ta en pendel i en klocka. För att beskriva vibrationen använder man sig av olika fysikaliska mått så som nivå, frekvens, varaktighet, vibrationstyp och vibrationsriktning. Svängningens storlek kan beskrivas av vibrationsnivån. Den vanligaste parametern för att beskriva vibrationers påverkan på människor är acceleration vilken mäts i m/s2. Oftast anges ett medelvärde över tiden, vibrationens effektivvärde, även kallat rms-värde (root mean square). Detta effektivvärde motsvarar vibrationens energiinnehåll per tidsenhet. Det finns olika typer av vibrationer. Om vibrationerna är kontinuerliga innebär det att de pågått under en längre tid utan avbrott. Oftast är vibrationer i arbetslivet en blandning mellan kontinuerliga vibrationer med liten amplitudvariation och stötformade vibrationer (transient vibration) med hög vibrationsnivå under kort tid. Se figur 12 och 13.

Figur 12. Periodisk vibration (sinus). Figur 13. Transient vibration. Frekvensen beskriver hur ofta vibrationens svängningar förekommer per sekund och mäts i Hz (Hertz). En vibration består av rörelse i flera riktningar samtidigt. Vibrationen har en bestämd riktning som beskrivs av en vektor i rymden. För att beskriva vektorn i 3D-rymden brukar värdena anges i ett vinkelrätt koordinatsystem med beteckningarna x, y och z på axlarna. Den tid som vibrationerna pågår, dvs. exponeringstid är en viktig faktor vid bedömning av människans påverkan. Daglig vibrationsexponering beräknas med hjälp av vibrationsnivå och daglig exponeringstid.

2.2.1 Överföring av vibrationer till hand och arm Det finns en rad faktorer som påverkar överförandet av vibrationer från handhållna maskiner till hand och arm. För att nämna några faktorer; frekvens, handledens vinkel, armens arbetsställning, kroppsbyggnad samt den grip- och matningskraft som kan uppbringas. Generellt kan man säga att vibrationer med låga frekvenser överförs till hela handen och armen. Vid högre frekvens minskar överföringen och vid ca 700 Hz når endast ett fåtal procent så långt som till knogen. Överföringen av vibrationer från maskin till människa är egentligen en transport av energi. Mängden vibrationsenergi som tas upp är beroende av en rad faktorer, bl.a. frekvens, intensitet, varaktighet och riktning. Energiupptaget kommer även att påverkas av användaren, t ex genom individuella skillnader, hur hårt personen trycker maskinen mot arbetstycket eller greppet om maskinhandtaget. 28

28 Burström, L., Lundström, R. och Sörensson, A. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbetet med handhållna vibrerande maskiner – Tekniska aspekter.

24

2.3 Lagar och riktlinjer för kartläggning av hand-arm vibrationer Definitionen på hand/arm vibrationer: ”Vibrationer som överförs från utrustningen som hålls, styrs eller stöds av hand eller arm och medför risker för ohälsa och olycksfall, särskilt kärlskador, skelett-/ledskador eller nerv- och muskelrelaterade skador.” 29 I Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15, som trädde i kraft 1 juli 2005 finns lagar och riktlinjer för hur en kartläggning av vibrationer ska utföras på en arbetsplats. Nedanstående stycken innehåller delar av författningssamlingens rekommendationer samt de riktlinjer som man valt att arbeta efter på Scania.

2.3.1 Riskbedömning Enligt AFS 2005:15 är arbetsgivaren skyldig att undersöka förhållandena på arbetsplatsen och bedöma de risker som kan uppkomma vid hand- och armvibrationer. En uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen ska utföras av sakkunnig person. Vibrationsmätningar skall utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga exponeringsförhållandena. Som alternativ till mätning får vibrationernas storlek uppskattas genom observation av arbetsmoment samt med hjälp av deklarerade vibrationsvärden hämtade från tillverkare/leverantör. 30 Det deklarerade värdet ska multipliceras med en säkerhetsfaktor på 1,5 för att kompensera för att detta är ett värde uppmätt i laboratorium. När det deklarerade värdet från leverantör är mindre än 2,5 m/s2 ska värdet 2,5 m/s2 användas. Alternativt kan vibrationsmätningar utföras om vibrationsvärden saknas. 31 Säkerhetsfaktorn 1,5 samt justeringen till 2,5 m/s2 kommer från den pågående diskussionen i det internationella standardiseringsarbetet. En grupp inom CEN (Comité Européen de Normalisation, standardiseringskommitén) arbetar på en teknisk rapport som beskriver hur vibrationsexponering ska bedömas. För tillfället kan bara mycket allmänna förslag ges. Orsaken till rekommendationen att använda 2,5 m/s2 istället för deklarerade värden under 2,5 m/s2 är att maskiner med mycket låga deklarerade värden i många fall ger betydligt högre värden vid verklig användning.32 I en bok som Arbetsmiljöverket gav ut nyligen står det att en säkerhetsfaktor på 2 ska användas.33 Riskbedömningen ska även inkludera vibrationens varaktighet och typ, exempelvis ange om vibrationer innehåller stötar. Påfrestande arbetsställningar för hand och arm vid användandet av handhållna monteringsmaskiner ska undersökas. Särskilda arbetsförhållanden som t.ex. nerkylda händer och individuella skillnader i vibrationskänslighet ska också beaktas. 34 Riskbedömning ska genomföras regelbundet och uppdateras vid relevanta förändringar i verksamheten. Dokumentation ska finnas över bedömningen för att uppgifterna ska kunna användas vid senare tidpunkt.

29Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15. 30 Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15. 31 Rundgren, A. Utkast: Scanias arbetsmiljöhandbok, riktlinjer för vibrationer – hand-arm. 32 Utvärdering av vibrationsexponering för industriverktyg. Pocketguide från Atlas Copco. 33 Vibrationer –hur du minskar risken för skador. Annika Hellberg (red.). 34 Rundgren, A. Utkast: Scanias arbetsmiljöhandbok, riktlinjer för vibrationer – hand-arm.

25

2.3.2 Beräkning av daglig vibrationsexponering Exponeringen för hand- och armvibrationer uppskattas med hjälp av A(8), den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ arbetsdag. A(8) beräknas som ett slags medelnivå för den totala frekvensvägda accelerationen, av under en 8-timmars arbetsdag. av i sin tur kan uppskattas genom mätning eller genom att uppgifter om vibrationsvärden tillhandahålls av tillverkare/leverantör. T är maskinens användningstid mätt i timmar. Om flera maskiner med olika vibrationsvärden används under en arbetsdag summeras exponeringsbidragen enligt följande: ________________ A(8) = √ 1/8 · ∑ni = 1 · avi2 Ti Formel 1

2.3.3 Åtgärder för att minska vibrationsexponeringen För hand-och armvibrationer gäller följande riktvärden för daglig vibrationsexponering A(8): Insatsvärde 2,5 m/s2Gränsvärde 5,0 m/s2 Tekniska och/eller organisatoriska åtgärder ska vidtas om den dagliga vibrationsexponeringen överstiger insatsvärdet eller om riskbedömningen motiverar detta.35 Enligt AFS 2005:15, Vibrationer så måste omedelbara åtgärder vidtas om gränsvärdet överskrids. Åtgärderna ska minska vibrationsexponeringen under gränsvärdet. På Scania gäller strängare regler, vibrationsexponeringen ska då minskas under insatsvärdet. Orsaken till överträdelsen ska undersökas och åtgärdas så att gränsvärdet inte överskrids igen. Det är även arbetsgivarens ansvar att informera och utbilda personal som utsätts för risker till följd av vibrationsexponering. Arbetstagaren ska även erbjudas medicinska kontroller om denne exponerats för vibrationer som överstiger insatsvärdena.

2.3.4 Vibrationsmätning på handhållna maskiner Scanias riktlinjer för vibrationer ger att vid mätningar av vibrationer från handhållna maskiner kan stickprovsundersökning användas, men den måste vara representativ för exponeringen.36 Enligt AFS 2005:15 ska mätningar göras på båda handtagen på maskiner som hålls med två händer, exponeringen beräknas då med hjälp av det högre värdet. Mätningarna ska utföras enligt svensk standard SS-EN ISO 5349-2, utgåva 1 (2001).37 Vibrationsmätningar är svåra att genomföra i laborationsmiljö och ännu svårare och kostsammare i en verklig verkstadsmiljö. I verkstadsmiljö placeras tre givare i olika riktningar på handtaget. Det tar lång tid att utföra mätningarna vilket gör att det kostar pengar. Det är även en komplicerad procedur, vilket innebär att personen som utför mätningarna måste ha rätt kopetens.

35 Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15. 36 Rundgren, A. Utkast: Scanias arbetsmiljöhandbok, riktlinjer för vibrationer – hand-arm. 37 Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15.

26

Allt detta gör det mest praktiskt att använda sig av leverantörernas vibrationsvärden vid riskbedömningen. Det finns dock några faktorer som påverkar säkerheten hos dessa värden. Standarden för laborationsmätningar kräver endast att en givare placeras på handtaget fast värdet kan variera med en faktor 5 längs handtaget. Värdena erhålls med hjälp av konstgjord belastning av maskinen. Endast en översiktlig bedömning kan alltså göras med dessa vibrationsvärden från tillverkare.38 För att få mer rättvisande siffror ska vibrationstalet från leverantör multipliceras med en säkerhetsfaktor 1,5 för att kompensera för mätvärdenas osäkerhet.39

38 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg. Utvärdering av vibrationsexponering för industriverktyg. Pocketguide från Atlas Copco. Anders Rundgren, skyddsingenjör, företagshälsovården Scania. 39 Utvärdering av vibrationsexponering för industriverktyg. Pocketguide från Atlas Copco.

27

2.4 Skador relaterade till handintensivt arbete Skador som sätts i samband med arbete med vibrerande maskiner kan indelas i tre typer:

• Cirkulationsstörningar i fingerhuden. • Nervfunktionsstörningar i hand och fingrar. • Störningar i rörelseapparaten.

När man talar om cirkulationsstörningar är det i synnerhet vita fingrar som åsyftas, det vanligaste besväret bland personer som länge arbetat med handhållna vibrerande maskiner. Det är också vanligt bland vibrationsexponerade personer att nervfunktionerna förändras, vilket kan leda till att man upplever obehag i form av känselbortfall, stickningar eller domningar. Störningar i rörelseapparaten bland vibrationsexponerade förekommer också men de är sådana som sammanhänger med tungt, repetitivt eller statiskt arbete.

2.4.1 Cirkulationsstörningar I laboratorietester visade det sig att blodkärlen i fingerhuden drog sig samman vid vibrationsexponering. Det bör dock noteras att låga frekvenser kan ha motsatt verkan och istället stimulera blodflödet. Om försökspersonen samtidigt utsattes för kyla, buller eller statiskt arbete blev effekten av blodkärlens sammandragning förvärrad.

2.4.1.1 Vita fingrar (Raynaud - fenomen) Benämningen vita fingrar kommer av att det är just så symptomet visar sig. Fingerhuden bleknar lokalt med en tydlig avgränsning till omgivande hud. Utbredningen över handen visar i stort de områden där vibrationsexponeringen varit kraftigast. Fingrarnas färg försvinner då blodflödet stoppas, detta på grund av att muskelcellerna i fingrarnas blodkärl krampar och dras samman onormalt kraftigt. Besvären visar sig plötsligt vid omgivningskyla utan att vibrationer för tillfället behöver förekomma, kyla får perifera blodkärl att dra sig samman. Obehag kan bidra till att framkalla reaktionen. Känselreceptorerna kan inte fungera utan blodtillförsel vilket gör att de vita hudområdena domnar och känseln försvinner. Huden återfår sin naturliga färg först då hela kroppen blivit uppvärmd. Enligt flera studier kan man åtminstone delvis bli av med besvär av vita fingrar. Det hävdas även att de kan vara helt och hållet reversibla om vibrationsexponeringen minskas eller upphör. Graden av förbättring för individen är beroende av flera faktorer; ålder, symptomens svårighetsgrad, exponeringens varaktighet, typen av maskin som använts och personens individuella känslighet. Möjligheten till förbättring kan vara större hos icke-rökare och personer utan andra cirkulationsrelaterade åkommor som högt blodtryck, hjärtsjukdom, kärlkramp i benen och diabetes. Primär Raynaud kallas en sjukdom vars symptom är väldigt lika de som vibrationsexponerade kan drabbas av (sekundär Raynaud). Primär Raynaud drabbar ofta samtliga fingrar medan den sekundära drabbar de områden som utsatts för kraftigast vibrationer. Tummen brukar sällan vitna och tappa färgen hos vibrationsskadade. Den individuella känsligheten för vibrationer och kyla är möjligen den största orsaken till de stora skillnader som upptäckts bland personer drabbade av vita fingrar inom samma yrkesgrupp. Förutom de individuella faktorerna kan stressorer som t.ex. buller, kyla och tungt kroppsarbete bidra till att utlösa vita fingrar. Vita fingrar har visats förekomma oftare hos personer som röker

28

eller snusar. Nikotionkonsumption kan utlösa kärlsammandragningar som kan ha betydelse för symptomförekomst bland vibrationsexponerade. Vita fingrar påverkar inte bara arbetslivet utan också fritiden eftersom man kan tvingas avstå från aktiviteter där det finns risk att bli nedkyld. Kvinnor är känsligare på så sätt att de utvecklar vita fingrar snabbare än män. 40

2.4.2 Nervfunktionsstörningar Upplevelsen av vibrationer sänks tillfälligt vid vibrationsexponering men återgår när vibrationerna upphör. Tiden det tar för kroppen att återhämta sig varierar från någon minut upp till några timmar beroende av vibrationernas karaktär och personens känslighet. Det är vanligt att nervfunktioner förändras bland vibrationsexponerade, utan yttre påverkan kan man då uppleva stickningar, sockerdrickskänsla eller smärta i fingrarna. Det är också vanligt att nervsinnet försvagas på ett sådant sätt att känsel- och temperatursinnet delvis, och i värsta fall totalt, faller bort. Fingrarna kan då beskrivas som bortdomnade av den drabbade. Den grad av stimulus som måste uppnås för att upplevelsen av beröring eller värme ska upplevas är ofta förhöjd. Nervfunktionsstörningar kan förutom obehag leda till fumlighet och försämring av finmotoriken, liksom vita fingrar påverkar det inte bara arbete utan också vardagslivet.

2.4.2.1 Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom är en skada i nerv-kärlsystemet som kan orsakas av vibrationer, repetivitet, grepp som kräver stor kraft och arbete i extrema handledsvinklar. De dominerande faktorerna är mest troligt andra än vibrationer även om dessa i flera fall kan förvärra situationen. Medianusnerven kallas en nerv som ger motoriska impulser till muskler i tummen, men även sensoriska impulser till centrala nervsystemet från vissa fingrar. Nerven passerar genom en tunnel i handleden (karpaltunneln) tillsammans med ett flertal fingerböjarsenor. Vid klämning av medianusnerven uppstår risk för karpaltunnelsyndrom. Se bild 14.

40 Gemne, G. och Lundström, R. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner – Medicinska aspekter. Gemne, G., Lundström, R. och Hansson, J-E. Skador och besvär av arbete med handhållna vibrerande maskiner – kunskapsöversikt för kriteriedokumentation. Bylund, S., Burström L. och Knutsson A. En deskriptiv studie av vibrationsskadade kvinnor.

29

Figur 14 Medianusnerven. Utrymmet i karpaltunneln är begränsat och kan inte vidgas. En väsentlig orsak till karpaltunnelsyndrom är mest troligt repetitiv handledsböjning och handledssträckning. Vid inflammation och uppsvullnad av höljet till fingerböjarsenorna kan det bli trångt om utrymme i karpaltunneln varav medianusnerven blir klämd. Vibrerande maskiner kan kräva kraftiga grepp och därmed stor spänning av fingerböjsenorna, något som kan påverka medianusnervens utrymme. Det hävdas att vibrationer kan leda till vätskeutgjutning kring nervfibergrupper vilket skulle kunna vara en annan orsak till ökat tryck på medianusnerven. Skador på medianusnerven visar sig genom att fingrarna domnar. Ofta inträffar detta på natten vilket kan leda till sömnstörningar. Det akuta obehaget försvinner då handen och armen hållits i rörelse en stund. Den skadade kan i värsta fall även uppleva smärta i hand och underarm liksom försämring av motorik. Karpaltunnelsyndrom kan påverkas av hormonell status, ledsjukdomar, diabetes, kön, ålder och övervikt.

2.4.3 Störningar i rörelseapparaten Problem med händernas och armarnas muskler, senor, leder och skelett bland vibrationsexponerade brukar sammanhänga med arbete som medför tungt, repetitivt eller statiskt arbete. Muskelsvaghet, ledförslitning och benskador i handskelett nämns som möjliga följder av vibrationsexponering trots att forskning på området inte säger mycket om specifika samband. 41

41 Gemne, G. och Lundström, R. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner – Medicinska aspekter. Bylund, S., Burström L. och Knutsson A. En deskriptiv studie av vibrationsskadade kvinnor.

30

Nedan beskrivs några belastningsskador som kan kopplas till handintensivt arbete. Vibrationer kan möjligen förvärra skadorna men de ses inte som ensam orsak till problemen.

2.4.3.1 Triggerfinger (senskideinflammation) Ett finger som under lång tid utsatts för tryck mot insidan kan drabbas av inflammation i böjarsenan. Senan får ojämnheter som gör att den fastnar i senskidan i vissa lägen, böjs fingret tillräckligt mycket släpps senan fri och fingret kan återgå till sitt ursprungsläge.42

2.4.3.2 Artros Artros, förslitning i led, kan oberoende av vibrationsförekomst orsakas av tungt manuellt arbete där lederna överbelastas. Vibrationer kan dock leda till ökad belastning genom att muskulaturen reflexmässigt dras samman mer än vid frånvaro av vibrationer.43 En något höjd risk för artros i handled och armbågsled har påträffats bland personer som arbetar med handhållna vibrerande maskiner av slående typ.44

2.4.3.3 Tennisarmbåge Tennisarmbåge kallas en mikroskopisk skada på sträckarmuskelns (extensormuskelns) fäste. Den skadade upplever smärta på utsidan av armbågen men det kan även stråla ut i underarmen. Handkirurger har svårt att med säkerhet avgöra om det handlar om slitage eller inflammation i muskelfästena vid armbågen. Rörelser med tätt upprepade vridande rörelser och rörelser som kräver handgrepp med stor kraft kan ge upphov till skadan.45 Inflammerade muskelfästen (epicondylit) är för övrigt en typisk belastningsskada.46

2.4.3.4 Askungenfibernsyndrom De första muskelfibrerna som aktiveras vid en rörelse är också de sista som får vila då rörelsen avslutas, dessa fibrer slits ut och skadas om de inte får möjlighet till att återhämta sig. Precis som askungen, först upp och sist i säng, därav namnet. Monotona arbeten är farliga eftersom de aktiverar exakt samma muskler varje gång.47

2.4.3.5 Supraspinatustendinit Supraspinatustendinit är den vanligaste orsaken till axelbesvär. Supraspinatus är en muskel i axelleden, den övergår i sitt fäste på överarmsbenet till en lång sena. Vid långvarig belastning får denna lätt dålig näringstillförsel. Se figur 15.

42 Hägg, G. M. Handintensivt arbete - En belastningsergonomisk kunskapsöversikt gällande människans kapacitet och interaktion med verktyg och arbetsuppgifter. 43 Gemne, G. och Lundström, R. Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner – Medicinska aspekter. 44 Gemne, G., Lundström, R. och Hansson, J-E. Skador och besvär av arbete med handhållna vibrerande maskiner – kunskapsöversikt för kriteriedokumentation. 45 Kroppen bit för bit. Enqvist, J. (red). 46 Verktygsergonomi och vibrationsföreskrifter. Pocketguide från Atlas Copco. 47 Helena Börjesson, ergonom/sjukgymnast, företagshälsovården Scania.

31

Figur 15. Supraspinatusmuskeln i axelleden. Det är en av de få muskler som är aktiva när man lyfter armen utåt (abduktion). Förutom inflammation kan skador som delvis eller fullständiga bristningar i senan uppträda. Den skadade upplever ingen smärta då armen hänger fritt utefter sidan men vid aktiv abduktion och i vissa fall i liggande ställning uppträder smärta i axelleden. Åkomman är vanligast bland män, hurvida detta faktum är kopplat till kroppens förutsättningar eller typen av arbeten som oftast utförs av män är oklart.48

2.4.3.6 Överbelastning Smärta i skuldror och nacke är en vanlig belastningsskada. Värken kan ofta sitta i den stora kraftiga kappmuskeln (trapezius) som bär upp hela armen och är mer eller mindre aktiv i allt armarbete. Värken i muskeln kan även bero på överbelastning i kringliggande muskler då kroppen kompenserar för att orka med. Se figur 16.

Figur 16. Trapeziusmuskeln.49

2.4.3.7 Fraktur Vibrerande verktyg kan orsaka frakturer i skelettet, äldre människor är känsligare för detta eftersom skelettet blir skörare med åren. Undersökningar bland skogsarbetare har visat att

48 Helland, J. Skulderbesvär – En klinisk översikt. 49 Eriksson A., Hagberg M., Hellström S. och Jonsson B. Armens deskriptiva och topografiska anatomi.

32

pneumatiska handverktyg orsakar förändringar främst i handrotslederna och handrotsbenen. Se figur 17.

Figur 17. Handens ben. Vibrationerna orsakar små, ständigt återkommande rörelser som leder till små uttröttningsfrakturer och sprickbildningar, i värsta fall leder det vidare till benets sönderfall och vävnadsdöd. Skador av den här typen påminner om de förändringar som i de flesta fall kommer av naturlig ålderdom.50

2.4.4 Känsliga individer Det är inte lämpligt att arbetstagare med dokumenterad grav vibrationsskada, cirkulationsstörningar eller nervskador exponeras för vibrationer.51 Medicinska tillstånd som ger ökad risk för nervskador är bl.a. diabetes, hypotyreos (bristande funktion hos sköldkörteln), alkoholöverkonsumption och B12-brist. Andra tillstånd som motiverar försiktighet med vibrationsexponering är primär och sekundär Raynaudsjukdom. Se kapitel 2.6.1.1 Vita fingrar (Raynaud-fenomen) Bindvävssjukdomar och medicinering med kärlsammandragande läkemedel kan också innebära ökade risker genom försämrad blodcirkulation.52

2.5 Skillnader mellan kvinnor och män Det finns en skillnad i vibrationsupptag mellan kvinnor och män, undersökningarna inom området är dock få. Den intresserade läsaren kan för fördjupning i detta ämne se bilaga 3 – Skillnader mellan kvinnor och män.

50 Kroppen bit för bit.. Enqvist, J. (red). 51 Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15. 52 Medicinska kontroller i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:6.

33

2.6 Handhållna monteringsmaskiner

2.6.1 Ryck I slutet av en åtdragning genereras ett reaktionsmoment som strävar efter att rotera verktyget. Inställningen av maskinen; moment, rotationshastighet och typen av förband påverkar reaktionsmomentets varaktighet och karaktär. Under vissa förhållande genereras ett ryck som kan vara skadligt för människokroppen. Hårda förband ger ett litet och mycket kortvarigt reaktionsmoment, vilket är mindre skadligt eftersom det är kortvarigt. Tröghetsmomentet i maskin och hand-arm tar då upp reaktionsmomentet. Det tar längre tid att bygga upp rätt moment i mjuka förband. I de fall förbanden är väldigt mjuka och tiden för reaktionsmomentet överstiger 300 ms kommer operatören ha tid att reagera. Operatören kan då hålla emot reaktionsmomentet med muskelkraft och hindra att maskinen roterar. Ryck upplevs inte. Förband som är varken väldigt mjuka eller hårda kan ge upphov till skadliga ryck. Belastningen sker under en kort tid (< 300 ms) och operatören har ingen möjlighet att påverka utfallet under tidsperioden. Reaktionsmomentet kan upplevas som ett ryck av operatören. Rycket kan leda till stora besvär i hand, arm, axel och skulderparti. Rycket kan minskas på olika sätt för pneumatiska- och elektriska verktyg. De pneumatiska är ofta utrustade med en mycket snabb koppling som ger en snabb avstängning och kortare varaktighet hos rycket. Elmaskinernas rotationshastighet kan justeras så att rycket upplevs mindre eller inte alls. En annan åtgärd är att använda ett mothåll så att operatören slipper ta upp rycket själv. Möjlighet att anpassa dragningen efter förband finns. Dels kan man ställa in åtdragningsmoment och dels hastighet. Förutom kontroll över förbandet kan detta användas till att göra åtdragningen skonsammare för montören, bl.a. gällande ryck. En operatör som är väl medveten om hur en maskin kommer att bete sig riskerar inte att drabbas av skador i samma utsträckning som en individ som blir överraskad. Åtdragningar av olika förband kan programmeras så att de upplevs lika, vilket kan vara skonsammare eftersom operatören då är beredd. Vid en vibrationsmätning registreras även rycket. Bidraget från rycket till vibrationsmätningen spelar dock litet roll. Detta eftersom rycket inte påverkar kroppen på samma sätt som vibrationer. Vibrationer påverkar blodkärl och nerver medan ryck ger slitningar av skelett och muskler. 53

2.6.2 Stöt Begreppet stöt syftar till vibrationer med stötinnehåll. Vid en vibrationsmätning syns eventuella stötar som pikar, höga toppar, vilka skiljer sig från medelvärdet. Se figur 13, kapitel 2.2 Vibrationer. 53 Pär Friberg, Arbetsmiljöverket. Hägg, G. M. Handintensivt arbete - En belastningsergonomisk kunskapsöversikt gällande människans kapacitet och interaktion med verktyg och arbetsuppgifter. Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg. Lars Skogsberg, Atlas Copco.

34

Enligt AFS 2005:15, Vibrationer kan mätmetoden i standarden ISO 5349-1 medföra att risken för skada vid stötar underskattas. Anledningen till detta är att vid mätning läggs ett filter på som ska motsvara människans känslighet för vibrationer. Filtret tar bort höga frekvenser och därmed stötinnehåll. I de fall då vibrationsexponeringen innehåller kraftiga stötar bör försiktighet iakttas och en utredning göras. Eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att utvärdera stötars inverkan på människan finns inga kvantitativa mått för att avgöra när det är skadligt. Detta gäller även för ryck. För att mäta stötar eller ryck finns några olika tillvägagångssätt. En metod finns beskriven i ISO 6544 ”Hand-held pneumatic assembly tools for installing threaded fasteners – Reaction torque and torque impulse measurements”. Metoden beskriver hur energiinnehållet i stöten kan bestämmas. Mätmetoden tar inte hänsyn till arbetsförhållanden eftersom den riggas upp i en fixtur. En annan metod nyttjar så kallade bromsbänkar. Dessa används för att genomföra CE-deklarering av olika handhållna maskiner. Standarderna finns beskrivna i ISO 8662. 54

2.6.3 Maskintyper

2.6.3.1 Slående maskin Slående pneumatiska verktyg utgör en risk för vibrationsskador. Överföringen av vibrationer förvärras av att det ofta krävs stora matningskrafter. Nithammare är ett slående verktyg som kräver stora matningskrafter, den totala arbetstiden per dag är dock i regel väldigt låg, vilket gör att även belastningen av verktyget blir låg. Verktygen saknar rotationsmoment och ger därför inga ryck. Slående mutterdragare används numera inte så ofta, de bullrar mycket och är inte särskilt noggranna. De fungerar dock bra till att lossa rostiga bultar och används därför i bilverkstäder. Anders Rundgrens erfarenheter från mätningar visar att slående maskiners vibrationstal ofta skiljer sig från leverantörens deklarerade värde.

2.6.3.2 Pulserande maskin En pulserande pneumatisk maskin har till skillnad från en slående maskin inte ett mekaniskt slag, istället överförs rotationsenergin till slagenergi via en hydraulisk kudde. Bullernivån är lägre och maskinen är noggrannare. Matningskrafterna är vanligtvis låga på den här typen av maskiner men vikten kan utgöra en risk. Handtaget placeras ofta så att det minimerar böjmomentet på handleden och upphängning kan ytterligare minska belastningen. Vridmomenten är låga vilket gör att maskinerna inte alstrar ryck. Handtaget innehåller inlopp för luft men eftersom åtdragningsförloppen ofta är korta hinner inte handtaget kylas ner.

2.6.3.3 Segdragande maskin Segdragande maskiner kan vara både elektriska och pneumatiska. Maskinerna har lägre bullernivå och högre noggrannhet jämfört med slående och pulserande maskiner. Vissa segdragande verktyg är försedda med två motorer för att effektivisera åtdragningstiden, en motor för snabb nedgängning och en långsammare för att dra slutmomentet.

54Lage Burström, Arbetslivsinstitutet. Pär Friberg, Arbetsmiljöverket. Svensk standard SS-EN ISO 5349-1. Vibrationer. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15.

35

För att montören ska slippa ta upp reaktionsmomentet från en segdragande maskin behövs ett mothåll. Dessa brukar vara specialtillverkade för varje maskin. Mothållet kan göra att maskinen blir framtung och operatören riskerar att utsättas för ett böjmoment i handleden. För att minska riskerna för belastningsbesvär orsakade av verktygen kan man hänga upp dem i balansblock eller reaktionsarmar. 55

2.6.4 Grepptyper De handhållna maskinerna kan utifrån greppets utformning indelas i tre olika typer:

• Rakt handtag • Pistolgrepp • Vinkelmaskin

Valet av verktyg avgörs av monteringssituation, ergonomi, moment, förband, åtkomlighet osv. Ett problem med roterande maskiner är att överföra maskinens roterande moment till användaren på ett skonsamt vis. Genom att greppet placeras långt från rotationscentrum får man en momentarm som hjälper till att ta upp kraften.

2.6.4.1 Rak skruvdragare Med en rak skruvdragare drar man små moment, den bör användas i vertikal led inom bekvämt räckhåll för att vara så skonsam som möjligt. Greppets ytstruktur, friktionen mellan hand och verktyg, är viktigt. Handtaget ska möjliggöra för användaren att arbeta utan att verktyget glider i handen då momentet uppnåtts, detta utan att behöva krama allt för hårt om verktyget och riskera överansträngning. Se figur 18.

Figur 18. Rak skruvdragare. Figur 19. Pistoldragare.

55 Lindqvist, B. Verktygsergonomi- Utvärdering av industriverktyg. Anders Rundgren, skyddsingenjör, företagshälsovården Scania.

36

2.6.4.2 Pistoldragare Pistolhandtag är avsedda för små till medelstora moment. De flesta används med en hand men där man behöver hjälp för att ta upp det vridande momentet kan två handtag användas. Se figur 19. 56

2.6.4.3 Vinkelmaskin Vinklade mutterdragare är tänkta att användas till stora skruvförband med höga moment. Maskinen ska användas med två händer för att händerna och armarnas arbetsställning ska bli så skonsam som möjligt. Handen närmast rotationscentrum tar upp ett böjmoment i slutet av åtdragningen medan den yttre tar upp ett vridmoment. Vid användning med endast en hand måste denna ta upp både böj och vridmomentet vilket kan vara skadligt. 57 Se figur 20.

Figur 20. Vinkledragare.

56 Göran M Hägg. Handintensivt arbete - En belastningsergonomisk kunskapsöversikt gällande människans kapacitet och interaktion med verktyg och arbetsuppgifter. 57 Lars Skogsberg, Atlas Copco.

37

2.7 Exponeringsminskande åtgärder Om den dagliga vibrationsexponeringen överstiger insatsvärdet 2,5 m/s2 bör orsakerna utredas och tekniska och/eller organisatoriska åtgärder vidtas. Nedanstående bör beaktas vid åtgärdsval:

• Ändra arbetsmetod för att minska vibrationsexponeringen genom att automatisera, robotisera eller fjärrstyra ar