Halmstads kommun i framtiden...dialogen, hur själva dialogmötena lagts upp och vilka som deltagit. utställning och frågesport för att skapa uppmärksamhet kring öp-arbetet togs

Halmstads kommun i framtiden:

Hur vill vi ha det?Resultat fRån medboRgaRdialog inföR

fRamtagandet av nya öveRsiktsplan föR Halmstads kommun

InnehållsförtecknIng

bakgRund

vad är en översiktsplan? 3

uppdraget: bakgrund och syfte 3

inter acta och medborgaranalysen 4

genomföRande

utställning och frågesport 5

öppna dialogmöten 6

uppsökande aktiviteter 7

vilka deltog? 9

Resultat

mötet i kvibille 12

mötet i Haverdal 17

mötet i trönninge 21

mötet i simlångsdalen 25

mötet i oskarström 29

mötet i centrala Halmstad 33

mötet på sannarpsgymnasiet 38

mötet med scouterna 41

fler kartor 42

mötet med kommunfullmäktige 43

sammanfattning 46

Foto: Patrik Leonardsson

3

BAkgrUnD

vad är en översiktsplan?en översiktsplan är kommunens aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden ska användas och bebyggelsen utvecklas i stora drag under de närmaste 20–25 åren. planen är även en redovisning av allmänna intressen och hur dessa skall beaktas vid användning av mark– och vattenområden. den är ett samlat vägledande beslutsunder-lag som skall ge stöd för efterföljande planering, lov och tillstånd.

en översiktsplan är ett viktigt strategiskt dokument för kommunens framtida utveck-ling och skall användas av många olika förvaltningar inom kommunen. planen skall även ge kommuninvånare, markägare, näringsidkare och andra intressenter informa-tion om kommunens prioriteringar och intentioner med den fysiska planeringen.

uppdraget: bakgrund och syfteHalmstads kommun befinner sig mitt i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. i samband med detta har en omfattande dialog- och kommunikationsinsats genomförts under våren 2012. syftet har varit att ge medborgarna möjlighet att påverka arbetet in-nan det finns ett färdigt förslag. ambitionen har också varit att väcka intresse för det pågående arbetet och öka kunskapen om vad en översiktsplan är.

under april och maj har sju större dialogmöten och ett antal mindre workshops genomförts i olika delar av kommunen. därtill har en flyer med en frågesport spridits till samtliga hushåll och en utställning visats på biblioteken. då samtalen genomförts i ett tidigt skede av processen finns inget färdigt planförslag att ta ställning till. syftet med att bjuda in till samtal så tidigt i processen har varit att ge invånarna en reell möj-lighet att bidra med synpunkter och påverka det planförslag som tas fram. de syn-punkter som inkommit kommer med andra ord att bilda en del av det beslutsunderlag som ligger till grund för den nya översiktsplanen.

en utgångspunkt för alla aktiviteter har varit dokumentet ”framtidsbild 2030”, en strategi för översiktsplanen som tagits fram av kommunen. i dokumentet beskrivs de övergripande visionerna för Halmstads framtida utveckling i form av fem framtids-bilder: en hållbar kommun med människan i fokus, en kommun i händelsernas cen-trum, en kommun med stor variationsrikedom, en livsplats för alla och en kommun med upplevelser för boende och besökare.

den 22 maj ordnades även en workshop för samtliga ledamöter och suppleanter i kom-munfullmäktige. syftet var att ge kommunens politiker möjlighet att bekanta sig med

4

dokumentet, bidra med tankar och hjälpa till att konkretisera de övergripande rik-tlinjerna. Workshopen genomfördes som en ”cafédialog” där deltagarna fick arbeta i mindre grupper vid olika stationer med olika teman från framtidsbild 2030. eftersom temat ”en hållbar kommun med människan i fokus” är ett övergripande paraplytema valde man istället att låta arbetet kretsa kring de fyra senare temana (se ovan).

dialogföretagen inter acta och medborgaranalysen anlitades för att genomföra in-satserna i samarbete med kommunen. i nästa kapitel specificeras de insatser som genomförts inom ramen för uppdraget. 1

inter acta och medborgaranalyseninter acta arbetar med frågor som rör urban utveckling, lokal demokrati och dialog i olika former. företagets tjänster sträcker sig från föreläsningar och kurser i mötes-metodik till produktion av pedagogiskt handledningsmaterial, processledning av dialogbaserade workshops och kvalificerade analyser av det underlag som tas fram. inter acta drivs av teresa lindholm med en bakgrund som forskningsassistent vid sociologiska institutionen på södertörns högskola, kunskapsledare inom european urban knowledge network i sverige och demokrati- och stadsdelsutvecklare i Hud-dinge kommun. teresa har publicerat flera utvärderingsrapporter om lokal demokra-tiutveckling liksom handböcker i medborgardialog och stadsdelsutveckling. inter acta har tidigare haft uppdrag för bl.a. malmö stad, sveriges kommuner och landst-ing, Haninge, Huddinge, botkyrka och sundsvalls kommun. för mer information se www.interacta.nu

medborgaranalysen arbetar med att förbättra dialogen mellan beslutsfattare och in-vånare på kommunnivå genom att utveckla dialogmetoder, processleda dialogprojekt, genomföra utbildningar och ta fram rapporter. medborgaranalysen har arbetat med både stockholmsregionens och stockholm stads översiktsplan. under hela 2011 ar-betade medborgaranalysen med att föra samtal med invånare i botkyrka i samband med att kommunen tar fram en ny översiktsplan. andra samarbetspartners har bland annat varit sundsvalls kommun, Helsingborgs stad, lindköpings kommun, solna stad och nyköpings kommun. sofia Wiberg som driver medborgaranalysen är statsvetare och har tidigare varit projektledare för innovativa stadsutvecklingsprojekt på arkitek-tur- och konsthallen färgfabriken i stockholm, varit frilandsskribent i bygg- och arkitekturfrågor och arbetat med urbaniseringsfrågor på kungliga konsthögskolan.

1. Formellt har Inter Acta haft huvudansvaret för uppdraget och Medborgaranalysen har fungerat som underkonsult till Inter Acta. Arbetet har dock genomförts gemensamt.

5

genOMförAnDe

i detta avsnitt beskrivs vilka aktiviteter som genomförts inom ramen för medborgar-dialogen, hur själva dialogmötena lagts upp och vilka som deltagit.

utställning och frågesportför att skapa uppmärksamhet kring öp-arbetet togs en mindre utställning fram som visats på samtliga bibliotek i kommunen under andra halvan av mars och april. ut-ställningen bestod av en flyttbar skärm med ett antal planscher med information i text och bild om framtidsbild 2030 och det pågående arbetet. på varje plansch fanns också en fråga som besökarna uppmanades att besvara. frågorna var:

• Hur skulle du vilja vara delaktig i samhällsplaneringen? • Hur kan det bli lättare för dig att resa mellan hem, arbete/skola och fritid?• Vilka orter/områden i Halmstads kommun tycker du behöver utvecklas mer? • Vad är en attraktiv boendemiljö för dig? • Vilka upplevelser skulle du vilja ha mer av i Halmstads kommun?

för att svara på frågorna fanns en särskild blankett och en förslagslåda. alla som sva-rade kunde vinna ett pris i form av ett så kallat ”njutahäfte” med fördelaktiga rabatter på ett stort urval av Halmstads kultur- och nöjesutbud. utställningen bestod även av en stor karta över kommunen där besökarna kunde markera sin bostadsort, var man vill att det ska byggas mer och vilka naturområden som behöver skyddas med hjälp av klisterprickar i olika färger. både kartorna och de blanketter med förslag som inkom-mit har vägts samman med övriga synpunkter och utgör en del av de resultat som re-dovisas i nästa kapitel.

ytterligare en insats för att väcka uppmärksamhet kring öp-arbetet var en ”fråge-sport” i form av en flyer som bl.a. spreds i samband med utställningen på biblioteken. på flyern fanns bilder från ett antal platser runt om i kommunen och en fråga om varje plats. därtill ställdes även frågan ”vad i Halmstads kommun visar du helst upp när du har besök?”. de platser som blev mest omnämnda var:

• Prins Bertils stig• Stadsbiblioteket• Tylösand och Galgberget

därtill gjordes ett stort utskick till samtliga hushåll med frågesporten och information om de kommande dialogmötena. Även här kunde man vinna ett ”njutahäfte”.

6

öppna dialogmötentotalt har sju öppna dialogmöten hållits runt om i kommunen: kvibille, Haverdal, trönninge, simlångsdalen, oskarström och centrala Halmstad.2 i orterna utanför centrala Halmstad hölls ett möte på kvällstid medan det i staden hölls ett kvällsmöte och ett lunchmöte. vid samtliga tillfällen har det bjudits på någon typ av förtäring och barnpassning på plats.

varje öppet möte har inletts med kort information om syfte och upplägg, det pågående öp-arbetet, framtidsbild 2030 och den fortsatta processen fram till planens antagande. därefter har själva arbetet börjat med en övning i smågrupper där deltagarna fått bes-vara ett antal frågor genom att placera ut klisterprickar med olika symboler på en karta:

Vilka är dina favoritplatser i Halmstads kommun?

Var finns kommunens bakgårdar? (bortglömda platser) 3

Vilka naturområden i Halmstads kommun är viktiga att bevara?

Var i Halmstads kommun tycker du att det behöver byggas mer?

efter kartövningen följde två diskussionsövningar i smågrupper, den ena utifrån ett kommunövergripande perspektiv och den andra utifrån ett lokalt. diskussionerna tog sin utgångspunkt i ett antal stödfrågor och deltagarna fick till uppgift att sammanfatta varje övning i de fem viktigaste punkterna. nedan presenteras stödfrågorna för den kommunövergripande diskussionsövningen:

– Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att underlätta? – Vad skulle få dig att åka mer kollektivt?– Vad är en attraktiv bomiljö för dig?– Är det några upplevelser/aktiviteter som du skulle vilja ha mer av i Halmstads kom-mun? Vilka?– Vad är viktigast för att du ska vilja bo kvar i Halmstads kommun i framtiden?

för den lokala övningen varierade frågorna men handlade oftast om tillgången till lokal service, kommunikationer, var ny bebyggelse skulle kunna placeras, behovet av gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet samt vilka rekreationsområden man normalt an-vänder sig av. 4

2. Mötena har varit öppna för alla men främst vänt sig till kommuninvånare i närområdet, vilket för varje möte om-fattar en rad orter med omkringliggande landsbygd. Inter Acta/Medborgaranalysen har hållit i sex av de sju mötena medan ett möte genomfördes av tjänstemän i kommunen. Upplägget till detta möte (centrala Halmstad, 7 maj) togs dock fram av Inter Acta/Medborgaranalysen.

3. Med ”kommunens bakgårdar” avses platser som upplevs som bortglömda och som man inte tycker att kommunen satsar på eller tar hand om på ett bra sätt.

4. Under kvällsmötet i centrala Halmstad den 3 maj gjordes även en identitetsövning som utgick från frågan ”Om Halmstads kommun vore en person – hur skulle du beskriva den personen?”. Denna övning har även genomförts med barn och ungdomar i samband med uppsökande aktiviteter, se nästa rubrik.

7

förutom de kommunikationsinsatser som kommunen stod för (tidningsartikel, webb, utskick mm) spreds också inbjudningar via diverse lokala aktörer; förskolor, öppna förskolor, skolor, fritidsgårdar och föreningar av olika slag. särskilt de så kallade sam-hällsföreningarna har varit till stor hjälp genom att skriva om mötena i sina informa-tionsblad och dela ut inbjudningar i brevlådorna på den egna orten. till övriga aktörer skickades inbjudningar per e-post och ansvarig personal söktes sedan per telefon. flera av dem som kontaktades lovade att sprida informationen vidare till brukare i sina respektive verksamheter.

totalt kontaktades:

35 förskolor 5 öppna förskolor3 gymnasieskolor3 fritidsgårdar/ungdomsverksamheter7 idrottsföreningar och ridklubbar9 etniska/kulturföreningar2 Folkets hus

de olika aktörerna är relativt jämnt fördelade mellan olika delar av kommunen men med viss tyngdpunkt mot centrala Halmstad.

uppsökande aktiviteter eftersom det oftast är svårt att få bredd i deltagandet vid öppna möten gjordes också ett antal uppsökande insatser. det innebär att man söker upp människor där de befinner sig och genomför workshops på plats. totalt genomfördes två workshops på sannarpsgym-nasiet med en klass i åk 2 och en klass i åk 3, tre workshops med småbarnsföräldrar på de öppna förskolorna i vallås, trönninge och oskarström, en workshop med gruppen barn-vagnsgerillan5 samt en workshop med barn i åldrarna 11–15 år från en scoutkår i tönnersjö. valet av inriktning för de uppsökande aktiviteterna byggde dels på att ungdomar och barn-familjer pekats ut som prioriterade målgrupper och dels på var vi kunnat få tillträde. med de båda gymnasieklasserna gjordes först kartövningen (se ovan) med tillägget att ungdomarna också fick markera var de själva bor. därefter följde två olika övningar i mindre grupper som utgick från frågorna:

– Om Halmstads kommun var en person – hur skulle du beskriva den personen? – Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att underlätta? – Vad är viktigast för att du ska vilja bo kvar i Halmstads kommun i framtiden?

5. Mötet med Barnvagnsgerillan hölls i Rådhuset och merparten av deltagarna kom från centrala Halmstad. Därför har synpunkterna från mötet arbetats in det avsnitt där resultaten från centrala Halmstad presenteras. Mötet med Barnvagnsgerillan genomfördes av tjänstemän i kommunen men Inter Acta/Medborgaranalysen tog fram själva mötesupplägget.

8

med föräldrar på de öppna förskolorna gjordes kartövningen och en övning där delta-garna fick prioritera mellan ett antal olika kvalitetsfaktorer i boendemiljön:

• Närhet till rekreation/grönområden • Närhet till dagligvaruhandel • Närhet till shopping • Kunna gå eller cykla till jobbet• Bra skola/förskola i närheten • Närhet till kultur/mötesplatser • Nära till kommunikationer• Kollektivtrafik • Närhet till havet• Närhet till aktiviteter i samband med rekreation

ett liknande upplägg gjordes även med barnvagnsgerillan. med scoutkåren gjordes istället en förenklad version av kartövningen där barnen fick markera bra och dåliga platser samt var de själva bor. därefter följde två övningar i par och helgrupp som kret-sade kring frågorna:

– Om Halmstads kommun vore en person – hur skulle du beskriva den personen? – Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att det ska bli lättare? – Vad är viktigt för att du ska trivas där du bor? – Vilka aktiviteter skulle du vilja ha mer av i Halmstad? 6

6. Med undantag för kartövningen har samtliga möten och workshops dokumenteras med hjälp av minnesanteckningar. Såväl mötesledarna som deltagarna själva har fört anteckningar.

9

vilka deltog? enligt våra beräkningar gjorda på plats i rummet har totalt 488 personer deltagit i de olika aktiviteter som ägt rum inom ramen för medborgardialogen. vid de öppna dialogmötena var männen i klar majoritet medan kvinnorna var långt fler vid de upp-sökande aktiviteterna.7 totalt deltog 221 kvinnor/flickor och 267 män/pojkar vilket procentuellt motsvarar följande fördelning:

Kvinnor 45 %Män 55 %

geografiskt fördelar sig deltagarna enligt följande: 8

Centrala Halmstad: 72 personerKvibille: 90 personerHaverdal: 77 personerTrönninge: 61 personer Simlångsdalen: 68 personerOskarström: 82 personer

7. Uppskattningsvis utgjorde männen mellan 55–70 procent av deltagarna vid de öppna mötena medan kvinnorna utgjorde en majoritet på mellan 60 och 100 procent vid de uppsökande aktiviteterna på förskolor/föräldragrupper, gymnasieskola och scoutkår.

8. Uppsökande aktiviteter på de öppna förskolorna i Vallås, Trönninge och Oskarström samt mötet med Barnvagnsgerillan inräknade. I Vallås deltog 10 personer, i Trönninge 7 personer, i Oskarström 3 personer och på mötet med Barnvagnsgerillan 8 personer.

10

utöver de öppna dialogmötena och uppsökande aktiviteter på öppna förskolor (inklu-sive barnvagnsgerillan) med deltagare från närområdet genomfördes även workshops med två gymnasieklasser och barn från en scoutkår där deltagarna kom från spridda delar av kommunen. vid dessa tillfällen deltog totalt 29 ungdomar i åldrarna 16–19 år och 9 barn i åldrarna 11–15 år.9 till de siffror för varje ort/område som presenterats ovan tillkommer med andra ord 38 barn och ungdomar från olika delar av kommunen. bland de småbarnsföräldrar som deltog i workshops (28 personer) var åldern mellan 25 och 37 år. 10 ser vi på ålderspridningen totalt kan den illustreras med följande diagram: 11

av diagrammet framgår att drygt hälften av deltagarna var över 60 år. det kan främst förklaras av att formen med öppna stormöten på vardagkvällar oftast lockar en ma-joritet av deltagare i pensionsåldern varav många vanligtvis är män. med hjälp av de uppsökande aktiviteterna har dock staplarna i de tre lägsta ålderskategorierna kunnat ökas avsevärt och ålderspridningen förbättras. samtidigt har de uppsökande aktiv-iteterna även haft betydelse för att jämna ut fördelningen mellan kvinnor och män.

av diagrammet framgår också att gruppen 20–29 år är tydligt underrepresenterad. det beror dels på att få deltagare i den åldern kom till de öppna mötena men även på att mer-parten av de småbarnsföräldrar som kunde nås via de öppna förskolorna och barnvagns-gerillan var över 30 år. baserat på iakttagelser i rummet och namn på ifyllda närvarolis-tor kan vi också konstatera att mycket få invånare med utländsk bakgrund deltagit. för att nå nämnda grupper krävs med andra ord andra insatser och sannolikt mer tid. 12

9. Bland ungdomarna 16-19 år var 18 flickor och 11 pojkar. Bland barnen 11–15 år var 5 flickor och 4 pojkar.10. Trönninge 7 kvinnor, i Valllås 7 kvinnor och 3 män, i Oskarström 3 kvinnor och på mötet med Barnvagnsgerillan i Rådhuset 8 kvinnor.

11. Vid de uppsökande aktiviteterna togs uppgifter om ålder för samtliga deltagare via samtal (totalt 66 personer). Vid de öppna dialogmötena som många gånger lockade upp mot 60-90 personer per tillfälle fick alla deltagare istället fylla i en blankett med uppgifter om åldersgrupp (enligt ålderskategorierna i diagrammet ovan). Totalt har 395 personer lämnat uppgifter om ålder vid dessa tillfällen. Det ger ett relativt litet bortfall på 27 personer.

12. Ett sätt kan vara att besöka etniska föreningar alternativt att rikta mer fokus mot uppsökande insatser av alla slag i bostadsområden med en högre andel invånare med utländsk bakgrund.

150

113

75

38

0

0–19 20–29 30–39 40–49 50–59 60–69 70–79 80–89

11

slutligen bör även nämnas att möjligheten till barnpassning utnyttjades vid fyra av de sju mötena och att totalt 9 barn pysslade och lekte tillsammans med barnvakten medan deras föräldrar deltog i mötet. möjligtvis kan något av dessa barn ha kommit med i statistiken bland mötesdeltagare i åldern 0–19 år.

12

resUltAt

i detta kapitel presenteras resultatet av medborgardialogen. eftersom materialet är mycket omfattande utgör texten en sammanfattning av de synpunkter som framförts. fokus riktas därför mot återkommande teman och mönster i materialet men visst utrymme tillägnas också mer specifika förslag och önskemål.

mötet i kvibille kOMMUnIkAtIOnerett återkommande tema i samtalen har handlat om kommunikationer av olika slag. en my-cket vanlig synpunkt var att det generellt är svårt att ta sig fram på tvären (mellan stråk) från väst till öst. det gör även att havet inte känns så tillgängligt för dem som bor i inlandet. i flera grupper uttrycktes önskemål om en ny cykelväg med sträckning getinge-kvibille-Holm, där befintlig cykelväg tar vid in till Halmstad. många önskade sig också bättre buss-förbindelser mellan kvibille-slättåkra-oskarström samt getinge-Harplinge-Holm.

för att fler ska välja att lämna bilen hemma och istället resa kollektivt svarade så gott som samtliga grupper att det krävs ökad turtäthet och lägre taxor. Även här har möjligheterna att resa på tvären mellan orter utan att först behöva ta sig in till centrala Halmstad stor betydelse. andra faktorer som lyftes fram handlade om närheten till busshållplatser, up-plysta vägar till och från bussen och en framtida pendeltågsstation i getinge.

när det gäller en eventuell tågstation i getinge ansåg många att det skulle öka möj-ligheterna att pendla till arbetsplatser och högskola inne i staden, ge positiva miljöef-fekter samt skapa bättre förutsättningar för utbyggnad och lokalt näringsliv. allra bäst vore om tågtrafiken till en ny station samordnas på ett bra sätt med bussarna. flera grupper föreslår att tågstationen placeras i närheten av brogård och påpekar att även boende i kvibille och slöinge skulle kunna dra nytta av den. andra återkommande te-man handlade om trafiksäkerhet och bättre tillgång till bredbandsuppkoppling.

exempel på önskemål: • Fler cykelvägar och bredare trottoarer inne i samhället i Kvibille • Trottoar längs med Slättåkravägen och vid förskolan på Susegårdsvägen• Hastighetsbegränsande åtgärder vid genomfartsleden • Förbättrad trafiksäkerhet vid Kårarpsleden/Norra infarten • Fler övergångsställen till och från Pilagårdsområdet, särskilt vid skolan• Övergångsställe vid Statoil i Getinge• Bättre väg mellan Kvibille-Holm-Flygstaden

13

AttrAktIv BOenDeMIljöpå frågan om vad som karaktäreriserar en attraktiv boendemiljö svarar många att man önskar sig ett stadsnära landsbygdsboende med närhet till natur och rekreationsom-råden. man vill ha nära till olika landskapstyper, till hav och strövområden i skog och mark. de grönområden som finns i omgivningarna framstår som mycket uppskattade och väl använda. Här nämns bl.a. prästgårdsberget, fröllingeskogen, mölleberget, fröberget, stora berg, nyårsåsen, Holmsvara och furet. ett vanligt önskemål är dock att befintliga grönområden ska underhållas bättre.

en annan viktig fråga handlar om tillgången till service i närområdet så som bra skolor och förskolor, vård, omsorg, bibliotek, bankomat och kommersiellt utbud. särskilt be-hovet av fler äldreboenden (seniorboenden/serviceboenden), skolor och förskoleplat-ser understryks som viktigt eller rent av akut. i materialet finns också flera önskemål om lekplatser, särskilt i kvibille. Även kommunikationer som bredband, goda pend-lingsmöjligheter och närhet till flyg och motorväg framhålls som viktiga av de flesta. andra faktorer som omnämns är trygghet, sport, kultur och ett aktivt föreningsliv.

för att man ska kunna och vilja bo kvar i kommunen/området i framtiden är ett gott företagsklimat och tillgången till arbete av stor betydelse. lika viktigt är det att befint-lig service bevaras, att det finns samhällsfunktioner för alla skeden i livet och att ett mer blandat bostadsbestånd skapas. en annan vanlig kommentar handlar om vikten av att inte bara satsa på centrala Halmstad utan även utveckla landsbygden. ”Hela kommunen ska leva!” står det på flera ställen i minnesanteckningarna.

14

exempel på önskemål:

• Renovering av Getingehallen• Förbättra vattenförsörjningen till Suseån• Göra något åt den besvärande bullernivån från E6 i Getinge• Att biblioteket i Getinge görs mer tillgängligt som mötesplats och att mötestiderna på biblioteken generellt förbättras• Distriktssjuksköterska i Kvibille• Samlingslokaler i Kvibille och Holm• Idrottshall i Kvibille• Konstgräs på fotbollsplanen i Kvibille

Upplevelser Och tUrIsM när det kommer till hur turistnäringen kan utvecklas och vilka upplevelser man skulle vilja ha mer av är musik och sport vanliga önskemål. någon föreslår musikaftnar vid brottet och några understryker att arenahallen bör utnyttjas till max, året om. att ut-budet måste vara jämnt fördelat över året och att man vill ha mer aktiviteter för ung-domar återkommer.

andra synpunkter handlar om att satsa på att utveckla strövområden, fiske och mo-tionsslingor ute i naturen. några grupper påpekar också att det inte bara handlar om att öka utbudet utan även om att marknadsföra det som redan finns bättre.


• Ridvägar i Holmsvara och Nyårsåsen• Ny idrottsanläggning/inomhushall i Kvibille• Fler restauranger i Getinge• Guidade turer om stadens historia • Bibliotek i alla områden• Kultur för barn även på landsbygden

BeByggelse en av de absolut tydligaste tendenserna i materialet handlar om att man vill ha en mer blandad bebyggelse med olika bostadstyper och upplåtelseformer. det innebär att det finns ett starkt stöd för att bygga flerbostadshus och mindre lägenheter, både bostad-srätter och hyresrätter. ett mer blandat bostadsbestånd möjliggör bl.a. en boendekar-riär för de yngre men också att de äldre kan bo kvar i sitt område när man inte längre orkar ta hand om sin villa.

mötesdeltagarna tycks även vara överens om att utbyggnaden främst bör ske genom förtätning. samtidigt påpekas på flera ställen att det är viktigt att bevara värdefull jor-dbruksmark, att orterna inte får växa för fort och att infrastruktur i form av skolor och barnomsorg utvecklas i samma takt som bostadsbyggandet.

i getinge menar flera att man kan förtäta bebyggelsen runt centrum och skattagård-sområdet. flera förslag handlar även om att bygga i närheten av axels tivoli och getinge betong. andra områden som pekas ut som lämpliga för nybyggnation är området

15

öster om boråsvägen och östra Järnvägsgatan samt grönområdet nära idrottsplatsen, väster om göteborgsvägen. några påpekar också att det behövs fler tomter för indus-trier i området.

i kvibille finns förslag på att förtäta runt pilagårdsområdet, vid mejeriet, lilla suseg-ården och i skogen norr om lundegårdsvägen. i Holm föreslås förtätning både strax söder och norr om tätorten intill göteborgsvägen.


• Uppfräschning av centrum i Getinge• 50+ lägenheter i Getinge

16

kaRtövning: kvibilleBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

På kartorna från mötet i Kvibille syns ett tydligt mönster av hjärtan och gröna blommor längs med hela norra kusten, i Frösakull, Haverdals naturreservat, Haverd-als strand, Ringenäs, Steninge naturreservat och Stensjöstrand naturreservat. Hjärtan finns även vid Gamla Skattagårdsområdet i Getinge, Lyngareservatet, Digeshult, Fröllinge, Kroksjön och Galgberget. Vid de två senare finns också gröna blommor liksom öster om Kvibille, vid Möllesjön, Torvsjön, Guds gröna ängar och Mölleberget i Steninge, Biskopstorps natur-reservat och Särdal.

Placeringen av klisterprickar med hus indikerar att man vill se förtätning och nybyggnation i centrala Getinge (Axels tivoli, Getinge Betong) och Kvi-bille, strax söder om Holm, i Kärleken, Eldsberga och Tönnersjö.

En koncentration av ledsna gubbar finns i Slättåkra, Oskarström, Marbäck, längs med vägen från Kvibille till Slät-tåkra samt vägen mellan Slättåkra och Brandshult. I innerstaden syns fler ledsna gubbar runt Bastionen och Slottsmöllan och i Getinge runt Axels tivoli, Getinge Betong, Getingehallen, Gårdsvägen, Backvägen och utmed Suseån.

17

mötet i Haverdal kOMMUnIkAtIOnerliksom vid mötet i kvibille var svårigheterna att ta sig på tvären från väst till öst ett framträdande tema. ett frekvent önskemål handlade därför om bättre bussförbind-elser sträckningen Haverdal-Harplinge-getinge-kvibille-oskarström. därtill önskar man sig ökad turtäthet, bättre planering av busshållsplatsernas placering, lägre priser och en enhetlig taxa i hela kommunen. i materialet finns även gott om önskemål om cykelvägar på tvären t.ex. längs sträckan steninge-getinge och Haverdal-Harplinge-kvibille. det skulle öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister avsevärt.

andra återkommande önskemål handlar om ökad tillgänglighet till e6 genom en nor-dlig infart, om utbyggnad av bredbandsnätet i kustsamhällena och en ny trafikled via hamnen och över nissans mynning i centrala Halmstad. slutligen påpekar två av grup-perna att det finns mycket kvar att göra när det gäller handikappanpassning av vägar och andra offentliga rum i kommunen.


• Cykelväg utmed Nya kustvägen• Cykelväg via Lynga till Ringenäs och Gullbrandstorp• Cykelväg från Harplinge till Haverdalsbro• Cykelväg längs med Klövervägen• Bättre cykelväg från Gullbrandstorp till Flygstaden• Tätare turer mellan Gullbrandstorp-Halmstad samt Steninge-Halmstad• Stadsbussarna till Steninge

AttrAktIv BOenDeMIljöunder temat attraktiv boendemiljö är det framförallt närheten till naturen och tillgången till service i närområdet som står i centrum. bland populära naturområden nämns bland annat kohagen, särdal, skallens utsiktsplats, guds gröna ängar, skipås och givetvis hela kustremsan med havet och stränderna. att bevara naturen och sköta om de rekreation-sområden som finns i kommunen ses som mycket viktigt. andra viktiga frågor handlar om ett rikt kulturliv även ute i småorterna, blandad bebyggelse och ett aktivt föreningsliv.

när det gäller service är det framförallt en fungerande äldrevård, seniorboenden, bar-nomsorg och skola som lyfts fram men även sjukvård, bibliotek och affärer. boendet för äldre kan både handla om servicehus, lägenheter och radhus eller mindre småhus för dem som vill lämna stora villor och trädgårdar som kräver mycket skötsel. idag finns inte de möjligheterna på många orter, t.ex. i vilshärad, frösakull och steninge. liksom på de flesta andra orter är kollektivtrafiken ett viktigt tema som här sätts i samband med tillgången till service. ”Bättre kommunikationer från de mindre orterna till shoppingscentra då alla mindre lokala butiker lagts ner” skriver en grupp.

för att man ska kunna och vilja bo kvar på orten/i kommunen i framtiden framhålls vikten av attraktiva arbeten och ett gott företagsklimat, bra utbildning och möj-ligheten att bo kvar i sin hemort även på äldre dagar.

18


• Trevligare miljö runt Hemköp i Haverdal för att skapa förutsättningar för torghandel och uteserveringar• Skola, förskola, lekplats och äldreboende i Steninge. Idag finns inga lekplatser på orten• Seniorboende i Steninge och Haverdal• Renovera badbryggan på Båtabacken• Allaktivitetshus i Haverdal som kan kombineras med seniorboende eller förskola för att effektivisera driften (delade kostnader för lokalskötsel och mathållning etc.)• Simhall i Haverdal• Större samlingslokal i Haverdal/Harplinge• Återvinningsstation i Steninge/Gullbrandstorp

Upplevelser Och tUrIsMpå mötet i Haverdal är det framförallt vikten av natur, rekreation och kulturliv som poängteras när man talar om upplevelser och turism. man önskar sig ett utökat kul-turutbud och förespråkar mer permanenta former framför evenemang och tillfälliga ”jippon”. Här föreslås bland annat ett konserthus och en konsthall/kulturhus inne i

19

staden. samtidigt betonas vikten av lokala mötesplatser som bagarstuga, yogastudio, caféer, torghandel och biograf/filmvisning. andra önskemål handlar om mer aktiv-iteter för barnfamiljer och vikten av att vårda kulturhistoriska byggnader och miljöer.

flera grupper skriver om att ta tillvara kusten genom att förbättra underhållet av stränderna. det kan till exempel handla om att se till att det finns toaletter, soptun-nor, parkering och tillfartsvägar som ökar tillgängligheten. men också inlandet kan tas tillvara bättre genom att stimulera lokal produktion av livsmedel och gårdshandel. i några grupper anser man att Ringenäs borde ”ges tillbaka till folket” och utvecklas till ett rekreationsområde för kommuninvånarna.


• Konserthus och egen symfoniorkester• Konsthall eller kulturhus centralt i staden• Bygg ut Prins Bertils stig• Höj statusen på stränderna till blå flagg• Utveckla Norrekatts park• Skapa öppen scen på Bastionen• Skapa kulturcentrum i Jutan, Oskarström

BeByggelse när det gäller nybyggnation förespråkas förtätning av befintlig bebyggelse så att natur och jordbruksmark kan bevaras. samtidigt vill man att mindre grönytor mellan husen ska få finnas kvar. ett annat önskemål handlar om att exploateringen längs med kusten dämpas och att utbyggnad främst sker öster om kustvägen. en grupp påpekar också att byggandet bör anpassas till den byggnadstradition som finns i kustområdet. Även i Haverdal efterfrågas ett blandat bostadsbestånd med lägenheter, villor, radhus och småhus.

i Haverdal föreslås nybyggnation i sandsslätt, längs med klövervägen, runt id-rottsplatsen och förskolan.

i Harplinge tänker man sig ny bebyggelse i nordvästra delen av tätorten, vid gamla brädgården i centrum, i lyngåkra och runt korsningen ekebergsvägen/getingevägen mitt emot det gamla dagiset.

i steninge föreslås utbyggnad i korsningen kustvägen/getingevägen, i Hulabäcks hage och längs med Hulabäcksvägens förlängning.

ny bebyggelse föreslås även i gullbrandstorp vid olas gård, vid nyårsåsen och skjut-fältet i Ringenäs utanför vilshärad.

20

kaRtövning: HaverdalBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

Även här är mönstret med många hjärtan och gröna blommor längs med kusten från Steninge och ner mot Tylösand och de centrala delarna av staden tydligt: Steninge strand, Stensjöstrand, Busören, Båtabacken, Guds gröna ängar, Särdal, Haverdals strand, Haverdals naturreservat, Norra Frösakull, Skallens utsiktsplats, Tyludden, Örnäs udde och Långenäs udde. Gröna blommor finns även vid Galgberget, Norrekatts park, Slottsjorden och i grönområdena norr om Gullbrandstorp och strax utanför Harplinge åt nordost.

Prickar med hus finns vid så gott som alla tä-torter: Kärleken, Vilshärad, Sandsslätt och de norra delarna av Haverdal, Simlångsdalen, i ytterkanterna av Åled, Holm, St Nydala utanför Skedala, utanför Mickedala strax söder om flygplatsen, i utkanten av Trönninge vid Bäckagård, i närheten av Hulabäck i

Steninge, Steninge kyrkby, Ringenäs skjutfält, Ny-hem, Fammarp, mellan Lynga och Gullbrandstorp, nordvästra delen av Harplinge, åkermarken norr om Söndrum och Östra stranden ner mot golfba-nan utanför Fyllinge. I det senare fallet kan man tänka sig att markeringarna åsyftar en omvandling av sommarhusbebyggelse till mer permanenta boenden.

Här är de ledsna gubbarna relativt få. De finns bl.a. vid Steninge och Haverdal strand (illa skötta), Tylön (eftersom den inte går att besöka), avfallssta-tionen i Gullbrandstorp, reningsverket vid Slotts-jorden, Bastionen, Slottsmöllan, hamnen i centrala Halmstad, Eldsberga, Fyllinge och Holm.

21

mötet i trönninge kOMMUnIkAtIOnerdeltagarna skulle åka mer kollektivt om biljetterna var billigare, bussturerna gick tä-tare, informationen om busstider var bättre och om det var möjligt att betala kontant på bussen. på tvärs tycker man också att det saknas kommunikationer. bättre kolle-ktivtrafik till gullbrannagården, mellan trönninge och arenahallen samt en lokalbuss till trönninge nämns särskilt.

när det gäller biltrafiken vill deltagarna ha fler anslutningsparkeringar och gärna grat-is parkeringar. en rondell för att underlätta utfarter från samhället till väg 117 önskas.

man vill också att hamnleden ska prioriteras. bättre genomflyt genom Halmstad är önskvärt. ett annat förslag är att ha båtförbindelser mellan båstad och Halmstad.

många kommentarer handlade om framkomligheten för gångtrafikanter och cyklister. man vill generellt ha bättre underhåll av cykelbanor.


• Cykelbana till Trönninge-ängar• Cykelväg från Gullbranna för att nå stränderna• Cykelbana som binder ihop Halmstad, Östra stranden, Laxvik/Påarp och Trönninge/fler bilfria cykelleder längs havet• Gång och cykelväg mellan Gullbranna och Eldsberga. • Gångväg till Stjernapsskogarna. • Cykelväg mellan Gullbranna till Trönninge.• Trottoarer i Trönninge• Cykelbro Trönninge – Östra stranden• Bättre underhåll av cykelvägen från macken till skolan i Trönninge• Cykelbanor i Gullbranna

AttrAktIv BOenDeMIljöåterkommande i materialet är att en attraktiv boendemiljö innebär att ha nära till grönområden, vatten och kommunal service, såsom bibliotek, vårdcentral, äldreboende, skola och barnomsorg. deltagarna på öppna förskolan upplever att det saknas planering från kommunens håll för den stora inflyttning av barnfamiljer som sker och att det idag är svårt att få plats på de förskolor som ligger närmast. menings-full sysselsättning för barn och unga efterfrågas också.

annat som är viktigt för boendemiljön är bra kommunikationer, lugn trafikmiljö och bra skötsel av utomhusmiljön. några nämner att de gärna vill ges möjlighet att hjälpas åt att sköta utemiljön och efterfrågar en plattform för samverkan inom kommunen.

för att vilja bo kvar i framtiden lyfts liknande frågor fram. den offentliga servicen är bland det viktigaste. fokus ska ligga på människor och deras hälsa och välbefin-nande. närhet till kultur och mötesplatser återkommer också samt arbetstillfällen och bostäder. man vill ha blandad bebyggelse och fler bostäder för äldre så att yngre

22

människor kan flytta in i villorna. vissa tycker att det ska byggas äldreboenden vid havet, medan andra vill att kustlandskapet ska vara orört. deponin nämns också. del-tagarna vill inte att den ska byggas och man efterfrågar politiker som lyssnar mer på de boende.


• Nischade parker – som en äventyrspark för barn i 10-årsåldern.• Skatepark• Gym och solarium för vuxna• Mer gymnastikaktiviteter • Förbättring av utomhusmiljön. Fler grönytor och bättre underhåll av asfalt, parkytor, strand och lekplatser. • Ett minilivs i Trönninge• En större gemensamhetslokal som går att hyra i Eldsberga• En ny idrottshall i Eldsberga• En sommarkiosk i Laxvik• En kommunal lekplats i Laxvik • Fler patrullerande poliser alternativt övervakningskameror för att öka trygghetskänslan, speciellt på kvällar och nätter.

”Naturen är viktig, det finns ju i överflöd, men det är ju därför man bor här. ”

Upplevelser Och tUrIsMdeltagarna anser att det redan genomförs en hel del arrangemang i Halmstad och ser gärna att man fortsätter med dem, t.ex. 700-års jubileum, tall ship Race och o-ringen. fler mindre evenemang i orterna efterfrågas dock.

för att stärka turismen tycker man att kusten ska vara mer lättillgänglig, t.ex. genom bättre promenadstråk som är utmärkta på kartan. annat som nämns för att höja at-traktionsvärdet är bättre underhåll av naturstränderna eftersom flera av dem upplevs som illaluktande och skräpiga. det handlar bl.a. om att rensa bort tång. det efterfrå-gas också handikappanpassade parkeringar och toaletter.


• En saluhall• Levande musik och viskvällar i Norrekatts park• Fler aktiviteter vid Halmstads slott • Bättre torghandel genom fasta torgstånd• En ny fotbollsarena• Möjlighet till laxfiske i Nissan • Segelflyg

”Går det att ta bättre vara på turismen i Halmstad? Det är ju den mest besökta orten på sommaren!”

23

BeByggelsedeltagarna är positiva till att bygga ut tätorterna på lämpliga ställen. många vill ock-så att det ska byggas mer i centrala Halmstad. några tycker att man ska bygga högre där så att man inte behöver bebygga åkermarken. i trönninge vill man ha både villor, hyreslägenheter och äldreboende. ett förslag är att bygga hyreslägenheter och fler-bostadshus söder om trönninge. gullbranna, tönnersjö och eldsberga är andra plat-ser deltagarna gärna ser att det byggs mer på. man vill gärna ha flerfamiljshus där flera generationer kan bo nära varandra.

en motsättning i materialet är mellan de som tycker att det ska byggas fler bostäder vid vattnet för de äldre och andra som trycker på att det är viktigt att bevara kustrem-san oexploaterad.

exempel på mark att bebygga:

• Sydost om Eldsberga • Där det gamla kommunhuset i Eldsberga står nu• Ned mot havet vid Trönninge och Eldsberga • Uppe på åsen i Eldsberga • Kring Trönninge skola och söderut (Laxviksvägen)• På båda sidorna av Bastubacken. • I Trönninge mot Påarpsvägen, mot E6:an. • Hyresrätter och villor i Trönninge och Eldsberga.

”Om man ökar mängden bostäder i Trönninge ges underlag för en närlivs”

”Ska man bygga fler lägenheter krävs att det finns aktiviteter och att man kan nå dit kollektivt”

24

kaRtövning: trönningeBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

Här syns många hjärtan längs kusten vid Trön-ninge och inne i själva samhället. Flera hjärtan finns även vid Fåglavik, Laxvik och Gullbranna (här finns de finaste lekplatserna). Övriga platser är Tostasjön (fin badplats med bryggor), Kuskatorpet, Tönnersastranden, Biblioteket i Halmstad, Skenekull, Trönningestranden, Galgberget, Golfbanan, Ön, Bodarna i Laxvik, Lax-viksstrand, Virsehatt, Särdal, Grusvikstranden, Påarps havsbad, Stranden i Gullbranna, Östra stranden och Esmared (där finns tranor och fina våtmarker).

En koncentration av ledsna gubbar syns i området runt den tänkta deponin. Flera återfinns även vid avfallsanläggningen i Kistinge samt i cen-trala Halmstad vid Bastionen och hamnen. Andra platser som markerats är Eurostop, Tegelbruket, E6, Krogstorps biocenter, återvinningsanläggnin-gen, Kuskastorpets anläggning, Ringenäs golfbana, Slottsbron, västra stranden (kajen är inte tillgänglig för fiskare), Gustavsberg, Rådhuset, hamninlop-pet, Kårarp industriområde vid Norra infarten, matkomposten, biogasanläggningen, Gula villan (behöver städas oftare), Lavendelvägen (övervuxet), Tönnersjö (bortglömd motionsslinga) och stranden i Gullbranna (behöver rustas upp och städas).

Många blommor har placerats i området runt Stjärnarp och vid kusten utanför Trönninge. Andra platser som markerats är Simlångsdalen, Naturreservatet Tönnersa, Fågelvik, Trönninge ängar, Bukten, Ekskogen, stränderna vid Laxvik, Kuskatorpet, Bygdegården Tönnersjö, Steninge naturreservat, Stjärnarpsskogen, Gullbranna, Tönnersjöskogen, Kuskatorpet, jordbruksmarken i Eldsberga, Spenshult, Ön, Marbäck, Trönnin-gestranden, Trönninge ängar, Fylleåns mynning, Ekbacken, Gullbranna naturreservat, Sperling-sholm, Galgberget, lekplatsen på Sagoängen, stranden rakt ned från Trönningeskolan, Piggagård, Trottagård och området i närheten av Norra Dala-bygget utanför Tönnersjö.

Många hus har placerats i Trönninge men även i Fyllinge, Gullbranna, Laxvik, Klastorp, Påarp och Eldsberga. Andra platser som markerats är Marbäck, Lundgrens, Golfbanan, Oskarsström, Eldsberga slänt, kyrka och järnvägen, området norr och väster om Trönninge, söder om Trönningesko-lan och Fågelviksvägen i Laxvik.

25

mötet i simlångsdalen kOMMUnIkAtIOnerett återkommande tema i materialet handlar om att det är svårt att ta sig mellan samtli-ga ytterområden i kommunen– man måste först in till centrum och byta. en lösning på detta skulle kunna vara en ringled runt hela Halmstad. andra föreslår en busslinje på tvären. att använda skolbussar mellan dessa sträckor nämns som ett förslag. andra synpunkter som kom fram är att man vill ha lägre priser för kollektivtrafiken, ökad turtäthet och att tiderna hålls även på vintern.

deltagarna nämner många platser där busstrafiken och cykelframkomligheten brister, t.ex. norr om simlångsdalen och på tvärs mellan oskarström och kvibille. Även mellan vallås och oskarström är det svårt att ta sig. andra teman som lyfts fram är att man vill att trafiksäkerheten ska bli bättre. väg 25, ön och sträckan mellan oskarström och simlångsdalen nämns särskilt. deltagarna tycker att det behövs övergångsställen på flera ställen längs med väg 25, speciellt på norra sidan. bättre ridvägar efterfrågas också.

exempel på områden som det är svårt att sig emellan:

• Tönnersjö-Eldsberga-Simlångsdalen• Simlångsdalen – Oskarström och Åled• Oskarström-Slättåkra-Kvibille• Årnarp- Tönnersjö med omnejd, dålig bussförbindelse med Halmstad • Passage över Nissan svårt med bil • Bussförbindelse begränsad mellan Simlångsdalen-centrum.• Belysning fattas ut med cykelbanan i Skedala

”Halvera priset på buss, det är billigare att åka bil idag.”

AttrAktIv BOenDeMIljöen attraktiv boendemiljö är för många deltagare kombinationen av närhet till naturen och goda kommunikationer, så att man lätt kan ta sig till centrala Halmstad. naturen ger avkoppling och lugn och i centrum kan man ta del av ett större utbud av aktiviteter.

tillgång till kommunal service som förskola, skola, bibliotek och närservice är annat som upplevs som viktigt. möjligheten till en aktiv fritid värderas också högt. det ska finnas aktiviteter för ungdomar, ett rikt föreningsliv och möjlighet att utöva idrott. annat som nämns är trygghet, blandade boendeformer som möjliggör att bo kvar på äldre dagar och fungerande äldreboenden. det är viktigt att hela Halmstad får växa. idag upplever några att staden tar slut vid brogård.

i simlångsdalen efterfrågas ett större serviceutbud generellt då orten servar ett stort omland. man vill ha fler lägenheter, en större ip hall, apotek, bättre internetuppkop-pling, restauranger och affärer. en samlingslokal i anslutning till skola/dagis och en träffpunkt som är öppen på kvällarna önskas också. en idé är att ha ett allaktivitetshus

26

i anslutning till skolan. ”Vi vill ha en levande landsbygd där service fungerar även utan-för centralorten! ”, skriver en grupp.

för att deltagarna ska vilja bo kvar i framtiden nämns framförallt fungerande of-fentlig service. små billiga bostäder för ungdomar och äldre nämns också. tystnaden värderas högt och får inte störas vindkraftljud. andra saker som nämns är arbetsplat-ser och kommunikationer.

Upplevelser Och tUrIsM flera deltagare tycker att utbudet av nöjen och rekreation är ganska bra idag. det som efterfrågas är ett konstmuseum som är öppet och aktivt samt en kollektivverkstad/träffpunkt där alla är välkomna att skapa.

ett viktigt tema i samtalen handlar om friluftsliv. deltagarna tycker att det är viktigt att vårda de rekreationsområden som finns idag med en tydlig ansvarsfördelning över vem som gör vad. speciellt den orörda vildmarken vill man visa upp. platser som de gärna går till är tofta, danska fall, långhulten, askarebygget, klöverberget, simlångsgården och skvaltan. skogen norr om skedala upplevs som väldigt fin för vandring och ridning och man vill därför inte ha några vindkraftverk där. ett annat förslag är att man ska ta lär-dom av falkenberg/Ätran och utveckla fisket mer. ”Jakt och fiske bör generellt få större uppmärksamhet. alla vill ju inte spela fotboll eller golf ”, tycker en grupp.

några deltagare upplever att det finns god tillgång till natur- och vandringsleder med-an det är bristfälligt med idrottsplatser, så som fotbollsplaner och tennisplaner. de efterfrågar en idrottsplats som också kan fungera som träffpunkt på kvällstid. så här säger en grupp: ”Vi sitter på en guldgruva. Utnyttja Simlångssystemet till kanotpaddling. Små stugor kan byggas och vändas till danskar och tyskar. Men se till att röja bort sly.”

27

ett antal förslag för att ta tillvara inlandet bättre kom fram:

• Bättre information om de naturområden som finns, t.ex. kartor med information om vandringsleder• Bättre underhåll av befintliga leder• Fler vindskydd, grillplatser och bättre soptömning• Eftersatta vandringsstråk är Gyltige, Moraberget, Lillared, Simlången runt och Skedala spångar • I sjöarna finns det goda möjligheter för kanot och camping, t.ex. Fylleån, Korumpan, Hule, Töddesjön (Mahult), vindskydden vid Gyltige och Brearedssjön • Utveckla sjöarna kring Simlångsdalen • Bygg ut gästhamnen ”Grötvile” med restauranger längs kusten samt camping vid Simlången• Forsränning i Fylleån• Skidor på vintern och vandring i Långhultabacken• Vandringsleder längs Fylleån• Möjlighet till båtuthyrning

BeByggelseen återkommande önskan är att bygga fler bostäder i simlångsdalen. det efterfrågas både flerbostadshus och mindre lägenheter, t.ex. vid kyrkvägen och backen. att bygga ny bebyggelse i nära anslutning till befintlig nämns också. vissa för fram att man bör respektera strandskyddet i simlångsdalen, medan andra vill bygga fler lägenheter i at-traktiva områden nära sjön i simlångsdalen. några deltagare nämner att man i Halm-stads centrum bör förtäta på höjden och skapa en ”skyline”.


• Enskilda hus/villor längs Simlången• Mer industri i Simlångsdalen• Mindre lägenheter runt kyrkan och Bobergshället• Flerbostadshus i Simlångsdalen, Skedala och Marbäck• Serviceboende i Simlångsdalen

28

kaRtövning: simlångsdalenBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

Många hjärtan är placerade längs med Södra kusten vid Östra stranden, Hagöns naturreservat, Steglebacken utanför Trönninge, Laxvik, Gullbranna och Tönnersa. Även längs med norra kusten finns många hjärtan, vid Långenäsudde, Grötvik, småbåt-shamnen, Tylösand, Tyludden och Frösakull. Andra hjärtan finns vid Töddesjön, Simlången, Brearedssjön, Gyltigesjön, Fylleåns dalgång, Tönnersjö, Prins Bertils väg, Laxvik/Påarp, Sperling-sholm, Marbäck, Grötvile och Gyltige.

Blommor finns vid Fylleåns dalgång, Traneber-get, Ön, Kvibille naturreservat, Tyludden, Söndrum, Skedalaskogen och Trollfallen, Stjärnarpsskogen, längst med Simlången, Töddesjön, Gyltigesjön, Brearedssjön samt i grönområdena öster om sjöarna. Blommor finns också i grönområdet norr om Skedala, vid Norrekattsparken, Galgberget, Marbäcksbruk, Fläden utanför Marbäck, Brogård utanför Skedala, Tönnersaskogen, runt Torvsjön och strax väster om Toftasjön, Lynghultamyrens naturreservat, Hule naturreservat, Danska fallet, Simlångsgården, Skvaltan, strax utanför Böda, Klövaberget, Skällåsasjön och Hertredssjön. I det stora grönområdet mellan Simlångsdalen, Sennan, Åled och Skedala finns också flera blommor.

Husen markerar att deltagarna vill att det ska byggas mer i innerstaden, bl.a. i Nyhem, Kärleken, Bastionen och på Nissans östra strand i närheten av Slottsjorden och runt mynningen. Vid Nissan vill man gärna ha restauranger och caféer. Även

tätorterna Simlångsdalen, Tönnersjö, Skedala och St Nydala, Marbäck och Holm kan förtätas. I Simlångs-dalen finns fler hus nära Breareds kyrka. Andra områden för nybyggnation är området strax väster om flygplatsen, i utkanten av Fyllinge och Olofstorp. Vindkraft kan byggas i havet.

Här indikeras att den södra kusten och landom-rådet in mot Tönnersjö upplevs som bortglömda. Andra markeringar finns vid Skavböke, industriom-rådet vid Fyllinge, Västra stranden, Sennan, Tylön, Gullbrannastranden, hamnen i centrala Halmstad, Askarebygget, Johansfors, Nissaström och Brogårds naturreservat. Flera ledsna gubbar finns koncen-trerade till Simlångsdalen, Slottsmöllan, Bastionen, Valllås, Fyllinge, Slättåkra och Oskarström.

29

mötet i oskarström kOMMUnIkAtIOnerprecis som i de andra orterna är svårigheterna att ta sig fram på tvären från väst till öst ett återkommande tema. därför önskar man sig nya bussförbindelser sträckorna oskarström-slättåkra-kvibille-getinge, oskarström-simlångsdalen-vallås-fyllinge samt mellan oskarström och skedala. andra önskemål när det gäller busstrafiken handlar om lägre taxor och att landsbygdsbussarnas turer samordnas bättre med stadsbussarna.

på frågan om vad man tror att tätare tåg- och busstrafik kan innebära för utvecklingen i oskarström och närliggande orter svarar många ökad inflyttning, mer kollektivre-sande och positiva miljöeffekter samt förbättrade möjligheter för företagsetablering. några grupper påpekar också att det vore bra med tågstopp i åled och sennan eller att tågtrafiken kombineras med mindre bussar från stationen till slättåkra, sennan och åled.

när det gäller vägar och trafiksäkerhet i området pekar flera grupper på behovet av gång- och cykelfält över nissan och inne i oskarströms centrum. man menar dessutom att trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister är mycket låg utanför tätorten. andra synpunkter handlar om att vägen mellan slättåkra och oskarström har dålig beläggning och är tungt trafikerad. liksom i övriga orter finns även återkommande önskemål om utbyggt bredbandsnät och dragning av nya cykelbanor mellan olika orter.


• Spårbunden trafik med stopp i Åled och Sennan• Cykelbana i Sennan• Tryggare gångväg i Åled centrum• Utveckla en samåkningsapplikation för Iphone • Cykelbana mellan Slättåkra och Oskarström• Gång- och cykelväg till skolan i Oskarström. I dagsläget är det mycket osäkert när barnen ska korsa Sennanvägen till och från skolan. • Cykelväg från Oskarström via Åled till Halmstad• Farthinder på Blåklintsvägen• Bättre belysning i gångtunnlarna under Nissan• Fler gångbroar över Nissan

”Det blir nära när man kan ta sig fram på ett bra sätt”.

AttrAktIv BOenDeMIljönärheten till naturen och service av olika slag är det som kommer högst upp på listan över sådant som skapar en attraktiv boendemiljö. i fråga om närservice nämns skola, barnomsorg, vård, bibliotek, affärer, bank, post och polisstation. bland de småbarns-föräldrar vi träffar på öppna förskolan är det bra förskola och skola som prioriteras all-ra högst och näst därefter kommer närheten till dagligvaruhandel, bra kollektivtrafik

30

och tillgång till rekreationsområden. andra önskemål handlar om en lekplats mitt i samhället och mer lokala fritidsaktiviteter för barn och unga så att de slipper resa allt för långt för att kunna utöva en hobby. på det öppna stormötet är det däremot ön-skemålet om seniorboenden på orten som dominerar. trots att det naturligtvis finns åtskilliga önskemål är det också många som säger att de är ganska nöjda när det gäller serviceutbudet.

på frågan om vad som är viktigast för att man ska kunna och vilja bo kvar i framtiden (på orten/i kommunen) svarar många att man inte vill ha någon vindkraft i skedalasko-gen. andra viktiga frågor handlar om en bra skola och förskola samt att den service som finns i samhällena kan behållas. lika viktigt är det att skapa arbetstillfällen i hela kommunen och bevara naturen, särskilt kuststräckan.


• Bättre öppettider vid återvinningscentralen i Oskarström• Cykelfält på bron över Nissan• Handikappanpassning av promenadstråk och rekreationsområden• Bevara skola i Slättåkra• Upprustning av centrum i Oskarström• Ny sporthall i Valhalla• Fritidsgård i Oskarström• Seniorboende i Oskarström och Sennan• Renovera Maredsgården. Förfall leder till förfall och skapar otrygga platser• Lekplats mitt i samhället

31

Upplevelser Och tUrIsMunder temat upplevelser och turism handlar det mycket om naturen och dess värde för turistnäringen. Här nämner man utvecklade promenadstråk, fler grillplatser i na-turen, ekoturism och satsning på fiske i nissan, senneån och boarpsbäcken.

de föräldrar på öppna förskolan som vi pratar lite närmare med påpekar också att området kring nissan är väldigt fint men fullt av buskage och ganska otillgängligt. det är svårt att ta sig ner till vattnet och längs med långa sträckor är det bilen som gäller. Här skulle man kunna skapa fina promenadstråk och motionsslingor på gångavstånd från samhället i oskarström. den elljusslinga som finns i området idag är inte särskilt lång så det tycker man att det finns behov av. samtidigt är det viktigt att det går att ta sig fram med barnvagn.

i materialet finns också flera önskemål om lokala mötesplatser för vuxna t.ex. ett folkets hus eller allaktivitetshus i oskarström med digitaliserad biograf. andra ön-skemål handlar om en basketplan eller skateboardramp nere vid nissan så att de ung-domar som brukar sitta där och dricka alkohol får något bättre att sysselsätta sig med. i övrigt talas det om bättre marknadsföring, bl.a. av biskopstorps naturreservat, och att arrangemang av olika slag ska spridas i hela kommunen.


• Vindskydd i Norrtorp • Tall Ship Race är roligt. Fortsätt gärna med det!• Skördefest, t.ex. i Simlångsdalen• Utveckla småskaligt jordbruk• Satsa på laxtrappa vid Oskarströms nedre kraftverk• Rusta upp och tillgängliggör området mellan Nissaström reservatet, Linforsen och ned till Oskarström

BeByggelse liksom i flera andra orter finns tydliga önskemål om ett mer blandat bostadsbestånd med flerfamiljshus och billiga lägenheter i orterna. en grupp skriver att man tror att det finns en efterfrågan på hyresrätter även bland människor som inte redan bor i vil-lor på orten. flera grupper efterfrågar särskilt 50- och 60+ lägenheter.

i gamla Ryaberg, sennan, slättåkra och åled behövs nya bostäder och längs med slät-tåkravägen mellan oskarström och slättåkra vill man att fler verksamheter etableras. man tänker sig även att Himmelkulla bebyggs men att kuststräckan bevaras från ex-ploatering.

i oskarström föreslås bostäder på gamla fabriksområdet/bruket samt nära centrum vid allégatan och nissan. några tycker även att man bör upplåta tomter för industri längst med nissan.

32

kaRtövning: oskarströmBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

Bland småbarnsföräldrarna på öppna förskolan hamnar de flesta hjärtan längs med kusten, vid Stadsbondgården i Fyllinge och inne i staden, t.ex. vid Galgberget och Nor-rekatts park. I det övriga materialet är hjärtanen ganska spridda över kommunen: Biskopstorps naturreservat, Furulandsbadet, Ättarp-Arlösa (ridvägar), Ön utanför Marbäck, Kaneberg, Slättåkra, Herterud, Döbla, Haverdalsstrand, Påarp, Alet, Västra stranden, Prins Bertils väg, Virsehatt, Särdal, Steninge, Östra stranden och stadsbiblioteket.

Även blommorna är utspridda till olika delar av kommunen: Tyludden, Sandhamn, Stadsbond-gården, Nissaström, Skedalaskogen, Biskop-storps naturreservat, Klackaberget, Harabol, Simlången, Havsjön, Virsehatt, Avlösaskogarna, Trollsjön, Hasslesjö, landskapet kring Stens by och Pugakällorna. Här syns med andra ord inte samma tydliga mönster av hjärtan och blommor längs med kusten som vid många andra möten.

Klisterprickarna med hus indikerar ny bebyggelse i Kvibille, Simlångsdalen, Johans-fors, Slättåkra, Marbäck, söder om Åled och sydost om Sennan. Vidare tänker man sig även att det går att bygga ut området Kärleken upp mot Åled.

Medan föräldragruppen placerar sina hjärtan i innerstaden och längs med kusten samlar de alla ledsna gubbar i Oskarström och Johansfors. Gubbarna markerar bl.a. centrum, området kring Nissan, återvinningsstationen och Maredsgården inklusive utomhusscenen. Andra markeringar återfinns vid Slottsmöllan-Tegelbruket, Vidablick, Östra stranden, Åleds centrum, Hallandsleden, Slättåkra, Furulunds-badet samt på vägarna mellan Slättåkra-Gräsås och Åled-Simlångsdalen.

33

mötet i centrala Halmstad kOMMUnIkAtIOneri likhet med de andra grupperna för deltagarna fram att kommunikationer på tvären saknas. åka mer kollektivt kommer man att göra när det blir för dyrt att ta bilen. i dagsläget är det ingen större skillnad menar man, och vill att priserna på bussarna ska reduceras kraftigt. ett årskort bör kosta 1000 kronor och hela kommunen ska ingå i samma zon. Är man över 65 år borde busskort vara gratis.

det ska vara bra och effektiva bytespunkter. tätare turer med busstrafiken behövs. fler bussar till havet under sommaren, ökade turer till simlångsdalen och bättre kommunikationer mellan kvibille och getinge var några konkreta förslag som näm-ndes. ett annat förslag är att man ska ha samåkning med skolbussarna för att få kolle-ktivtrafiken att fungera bättre.

tillgänglighet är ett annat återkommande tema. Cykelbanor ska fungera för permobil, t.ex. genom mjuka övergångar. nivåerna på hållplatserna behöver ses över. kommunen bör också satsa på fler motionsslingor med belysning. det är populärt att promenera utmed nissan. ett problem är dock att slottsmöllebron känns osäker att ta sig över, särskilt med barnvagn.

ett antal förslag för att underlätta cyklandet kom fram:

• En cykelbana längs hela kustvägen • En cykelväg till Mjällby konstgård• En cykeltunnel vid blivande skolan i Steninge • En gång- och cykelbro över Fylleån• Cykelväg längs Enslövsvägen• Gång- och cykelväg mellan Ringenäs-Onsjö • Gång- och cykelväg från Fyllinge längs väg 117 och söderut• Skilja cykelväg och gångväg i staden. Vissa partier är smala för båda trafikslagen. • Gång och cykelvägar mot Mjällby, havet och flyget. • Möjlighet att ta med cykel på bussen• Fler ställen att hyra cyklar på

en annan viktig punkt är att kommunikationerna till andra städer bör blir bättre. det ska finnas möjlighet till ”24 timmars in/utpendling” så att det blir lätt att bo i Halm-stad och arbeta i till exempel göteborg. det ska också vara tätare pendling mot köpen-hamn. att återuppta färjetrafiken till danmark kom också upp som förslag.

under barnvagnsgerillans möte diskuterades stråket kring nissan. deltagarna menar att stråket har potential att förbättras genom att göra det mer tillgängligt och barn-vagnsvänligt. idag är det svårt att ta sig runt hela stråket eftersom det är otydligt var man kan ta sig under e6 vid sperlingsholm.

34

förslag på förbättringar:

• Stråket bör skyltas och handikappanpassas. Kartor utmed stråket efterfrågas med information om t.ex. toaletter och mindre service/caféer.• Kommunen bör tydliggöra och lyfta fram de promenadstråk som finns med skyltning och information på kommunens hemsida. Här önskas kartor med markerade stråk och vandringsleder. • Prins Bertils stig är inte sammanhängande hela vägen. Det är till exempel svårt att ta sig fram vid Möllegård där man får gå utmed den trafikerade vägen.

AttrAktIv BOenDeMIljöför att vilja bo kvar i Halmstad i framtiden vill deltagarna ha en levande och grön stad. det ska vara en försiktig förtätning där parker bevaras. ”En småstad med grön miljö runt omkring” skriver en grupp. en annan grupp betonar att Halmstad ska bli en riktig stad. bebyggelsen bör vara blandad. öster och väster ska vara likvärdiga och integre-rade och det ska finnas en grannskapspark i varje bostadsområde. boendet ska vara anpassat efter behoven och det ska vara möjligt att bo kvar även som gammal. god offentlig service är viktigt liksom bra utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter. en högskola med gott rykte skulle ge en större inflyttning av yngre människor, anser man. Centrumhandel och stadskärnans utbud är viktigt för att skapa en mer levande stad. Här är det enligt deltagarna viktigt att se till att skapa attraktiva förutsättningar för företagen.

mötesplatser är ett huvudtema. lekplatser är för många föräldrar och barn en viktig mötesplats. Här vill man att kommunen ska prioritera och rusta upp, särskilt i de min-dre orterna. andra viktiga mötesplatser är stadsbiblioteket som anordnar aktiviteter för föräldrar och barn, galgberget med grillplatser och simstadion. skridskobanan på torget saknas av flera föräldrar.

trygga boendemiljöer återkommer också i materialet. det ska finnas belysning och trygga gång- och cykelvägar. i samtalet på öppna förskolan i vallås beskrev deltagarna att det förekommer gängbråk i skolan på grund av osämja mellan barn med olika so-cial bakgrund. det finns till exempel en tydlig statusskillnad mellan barn som bor i hus och de som bor i lägenhet. deltagarna berättar också att det finns problem med skadegörelse vilket i sin tur skapar otrygghet.

andra viktiga punkter för att vilja bo kvar i Halmstad i framtiden:

• Ett starkt föreningsliv • Ett levande centrum med aktiviteter för alla åldrar. • Bra framkomlighet med cykel. • Pendlingstrafiken ska möjliggöra sena turer till Göteborg. • Flyget ska finnas kvar. • Vänliga och tillmötesgående människor• Tillgänglighet • Mångfald av åldrar• Variation i boende• Rik offentlig miljö

35

Upplevelser Och tUrIsMvissa deltagare säger att de är nöjda med det utbud som finns idag. andra tycker att kultur- och idrottsevenemangen bör bli fler. så här säger en grupp: ”Halmstad blir mer och mer en lagerlokal istället för en kunskapsstad. Det är många stora häftiga arrange-mang men som inte alltid är förankrade hos befolkningen”.

naturen har ett högt turistvärde men man tycker i likhet med andra grupper att det behövs bättre informationsmaterial om det som redan finns. turistbyrån behöver till exempel få en mer central plats i Halmstad. några förslag som kom upp var att nissan används mer för friluftsliv och att norrekattsparken förbättras genom att man gör något åt bastionen. man ser gärna att landalasjön utvecklas och att tillgängligheten till aleskogen förbättras.

förslag på aktiviteter:

• Kulturnatt med gratis bussar• Opera på bio. • Öka utbudet av aktiviteter ute i naturen, till exempel café vid Virsehatt• Utomhuskonserter• Basebollplan• Fler Idrottsevenemang• Camping för ungdomar• Geocatching• Cykeluthyrning vid Prins Bertils stig och flera ställen för återlämning • Förbättra Stadsbondgården och satsa på turism kopplat till lantbruket. • Utveckla och bevara Linnéhedsparken med grillplats, solstolar, sport och bättre lekplats.• Utveckla flygplatsen. • Turistanpassa Tylösand utan att överexploatera. • Ett kallbadhus

BeByggelseförtätning ska ske med försiktighet och det är viktigt att bevara gröna stråk. ödetomter borde bebyggas. ett återkommande tema är att man vill ha blandad bebyggelse för att minska segregation. det ska till exempel bli lättare att äga sitt boende på öster genom att bygga fler villor. på landsbygden vill man se fler hyresrätter. för de äldre vill man ha både bostadsrätter och hyresrätter.

ett annat tema som diskuterades var att värna kustbygden och slå vakt om natur-reservaten. vissa deltagare vill tillåta fler bostäder längs kusten genom att bygga i be-fintliga tätorter. några tycker att flygplatsen bör avvecklas och att man istället ska låta staden växa åt det hållet genom nya bostäder. att utveckla den centrala staden, stora torg och lilla torg och ta bort bilar på lilla torg förs också fram som förslag.

ytterligare en punkt handlar om att man vill göra det möjligt att stycka av befintliga tomter och utnyttja marken mer effektivt genom att exempelvis tillåta vindsinredning. en annan kommentar var att det är viktigt att tänka på områdena mellan ”fingrarna”. några påpekar att om vindindustrin i skedala byggs kommer det att leda till utflyt-tning från orten.

36

förslag på platser som kan bebyggas:

• Sofieberg • Industrier vid Nissastigen • Bostäder vid Köpmansgatan och Vrenninge. • Riv Bastiljonen och bygg bostäder och restaurang • Hyresrätter i Tylösand• Utveckla Galgberget• Blandad bebyggelse på Wilhelmsfält och Larsfrid• Utveckla samhällena utanför Hold

BIlDen Av hAlMstAD på kvällsmötet i centrala Halmstad gjordes även en övning där deltagarna fick besvara frågan: om Halmstads kommun vore en person – hur skulle du beskriva den personen?

sammanfattningsvis kan man säga att deltagarna beskriver Halmstad som en medelålders person som bor vid nissan och arbetar inom servicesektorn. det är en vänlig, sund och glad person som gillar friluftsliv och sport. den verkar rätt nöjd med tillvaron och är inte så öppen för nya idéer. vissa beskriver den till och med som lite tråkig.

”Halmstad är en person som bor på Vallås eller Andersberg. Hen jobbar på ett lager. Hen har en flashig fasad men är en go människa innerst inne.”

”Halmstad är lite nöjd, vänlig men tråkig. Den bor i småstad och arbetar som tjänsteman. Den har en dotter som är glad, rolig, nyskapande, kreativ och miljömedveten.”

”Halmstad är ordentlig och präktig. Den bor mittemellan öster och väster och arbetar som offentlig tjänsteman i typ Landstinget. Den är rörlig, sportig, stabil, vänlig men in-gen trendsättare. Den avvaktar lite men följer sedan med och levererar.”

”Halmstad bor på rätt sida om Nissan. Den har ett arbete som man kan kombinera med golfspel, är ambitiös men inte så miljömedveten. Snobbig.”

”Halmstad är en person med pengar som bor vid havet i en villa. Han/hon är pensionär och är inte så öppen för nya idéer. Är hemmatrogen, provinsiell.”

37

kaRtövning: Centrala HalmstadBilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna.

Många hjärtan är placerade i centrala Halm-stad och längs med kusten. Centrala områden kring Nissan har fått många hjärtan. Stora Torg gillar man som mötesplats. Andra platser är Guds gröna ängar, Vallås, Galgberget, Hagöns naturreservat, småbåt-shamnen vid Sandhamn, Trönningeån, Skedalaskogen, Steninge strand, Ringenäs, Sperlingsholm, Östra Stranden, Getinge, Haverdal, Rotorp, Grötvik, Stads-biblioteket, Kristian IV väg, Marbäck, Trönninge Ängar och Fridhemsparken.

Många blommor är placerade längs med kusten. Flera finns i närheten av centrala Halmstad men också i inlandet. Simlångsdalen, Skipås naturreservat, Margreteberg och Haverdals naturreservat är några av de platser som markerats i inlandet. Andra platser som fått blommor är Ön, Tofta, Torvsjön, Tylösand, Slottsjorden, Tylöbäck, Laxvik, Fylleån söder om Stöstorp, grönområdet mellan Frennarp och Furet, Virsehatt naturreservat, Sennans dalgång, Galgberget, bokskogen i Bergstugan, Biskopstorp, Steninge, Guds gröna ängar, Påarp, Långenäs udde, Örnnäsudden, Grötvik, Tylön och Frösakull.

Klisterprickarna indikerar att man vill förtäta i centrala Halmstad där det stora flertalet av dem är placerade. Vid Kärleken och norrut vill många att det ska byggas mer och likaså längst med Nissan. Andra ställen som markeras är Trönninge, Gullbrandstorp, Vapnö, Holm, Marbäck, Oskarström, Laxomaten, Skedala, Villshärad, Brotorp, Larsfrid, Slottsmöllan, nära kyrkan i Björkås, Laxön, Folkparken och Snös-torp. I Vallås vill man ha lägenheter med trädgård.

Många ledsna gubbar är placerade i hamnområdet i centrala Halmstad. Larsfrid, Fyllinge, tippen, E6:ans rondell vid Nissastigen, Slottsmöllan, Wilhelmsfält, vägen till Mjällby konstgård, stränderna vid Påarp och Laxvik, Bastionen, Vallås, Galgberget, Norrekattspark, Laxön, folkparken och flygplatsen är andra platser. Flera av de ställen som fått hjärtan av vissa har alltså fått ledsna gubbar av andra. Utanför de centrala delarna har deltagarna markerat Getinge, Mjällby och Kvibille och Oskarström. I Oskarström finns en fin gammal bruksmiljö som man borde ta hand om mer påpekar några.

38

mötet på sannarpsgymnasiet BIlDen Av hAlMstAD liksom vid det öppna mötet i centrala Halmstad ställdes även till ungdomarna frågan: om Halmstads kommun var en person – hur skulle du beskriva den personen? det var en uppgift som ungdomarna togs sig an med stor entusiasm och mycket fantasi. Här följer några exempel på hur ”Halmstad” beskrivs:

”Halmstad är en lite äldre gubbe med en strävan att förändra och förbättra. Under som-maren dras han till stranden med sol, bad och konserter. Då blir han glad och brunbränd. Under hösten försvinner brännan och han blir lite dyster. Han känner starkt för miljön och stör sig på nedskräpning. Han gillar att umgås med sina närmaste på café och ta promenader på Galgberget men klagar på att det inte finns så många alternativ. Han job-bar på kommunen eller HFAB och brinner för det.”

”Halmstad är en person som lyser upp på sommaren, är festlig och glad men dyster och livlös på hösten och vintern. Halmstad är egen företagare och älskar sitt jobb! Han eller hon gillar träning och skvallrar lite ibland. Det är en väldigt kort person som känner alla. Utseendet är viktigt.”

”Halmstad är en man runt 40 år med fru, barn och hund. Han är moderat, bor nära stranden, kör en BMW, äger ett fik inne i stan, tränar mycket och gillar att dricka lite för mycket med sina polare ibland. Han har Ralph Lauren polotröja, snusar och åker till Thailand på semester. Han gillar inte att prata med främlingar när han är nykter.”

precis som i de två första citaten återkommer uppdelningen mellan sommar/glad och vinter/dyster i så gott som alla berättelser. därför beskriver några av ungdomarna Halmstad som en bipolär eller multipel personlighet. Här är ytterligare några exempel på ord som återkommer i beskrivningarna:

• Företagare• Solar mycket• Lever upp på sommaren • Känner ”allt och alla”• Festlig partypingla• Gillar natur och svampplockning • Snobbig• Sportig och hälsosam• Inte så kulturell • Inskränkt och lite fördomsfull • Delad • Trygg, mysig, trevlig • Ganska liten och lugn • Hav, stränder och turism • Mellanchef, medelmåtta• Vänd mot Göteborg • Framgångsrik• Växer

39

många av orden talar för sig själva. däremot kan ordet ”delad” kräva en närmare förk-laring, åtminstone för den som inte bor i Halmstad. när vi frågar mer berättar ung-domarna att det finns en tydlig statusskillnad mellan stadsdelarna väster och öster om nissan. i väster finns de lite ”snobbiga” stadsdelarna, som tylösand och söndrum. där har man fördomar om dem som bor på den västra sidan i områden med lägre social status, i exempelvis andersberg eller vallås.

kArtövnIngen

Många hjärtan finns centralt inne i staden, bl.a. vid Gunillaparken, Norrekattsparken, Idrottsarenan, stadsbiblioteket och Nissa strand. Även Östra stranden, Frösakull och Tylösand har fått några hjärtan.

Galgberget

Åled, Sennan, Oskarström, Kvibille.

Oskarström, Vallås, Andersberg, Gustavsfält, Stadsbondgården i Fyllinge och flygplatsen.

galgberget är populärt. ungdomarna berättar att de brukar umgås, ha pick-nick på sommaren och jogga där. överhuvudtaget är parkerna inne i staden uppskattade efter-som de är centrala mötesplatser där det är gratis att vara.

i vallås har många idrottsplatser försvunnit medan man i andersberg har satsat en hel del på upprustning av den fysiska utomhusmiljön, bl.a. i form av nya fotbollsplaner. ”Det man gör i Andersberg skulle behövas på fler ställen”, säger ungdomarna. i gustavsfält finns en del gamla hus som ser väldigt slitna ut och det gör att många inte vågar gå dit. stadsbondgården i fyllinge är egentligen ett ställe som ungdomarna uppskattar men det har försämrats mycket på senaste tiden. när det gäller flygplatsen tycker de att den lig-ger dumt till och är väldigt liten. ”Varför inte bygga stort om man ändå ska bygga? Annars kan man lika gärna riva den och bygga bostäder istället. Det har vi mer nytta av”.

i åled, sennan, oskarström och kvibille minskar befolkningen och ungdomarna be-skriver dem som orter man inte satsar på från kommunens sida. därför skulle man behöva utveckla där med nya bostäder och fina lekparker.

vAD kAn förBättrAs? liksom de vuxna tar ungdomarna upp frågan om bättre bussförbindelser mellan olika kommundelar, främst på tvären. det underlättar umgänge över gränserna och kan bidra till att göra staden mindre delad, menar de. till exempel behövs en busslinje med sträckningen vallås-snöstorp-brogård och så behöver det bli lättare att ta sig från centrum ut till småorterna nattetid. andra önskemål handlar om fler broar eller gångtunnlar under motorvägen och järnvägen samt möjligheten att kunna hyra cyklar billigt ute på stan.

fritidsgården 035 var ett väldigt bra initiativ från början men blev snabbt ett tillhåll för ”punkare, pundare och tattare”, som ungdomarna uttrycker det. därför vill man gärna ha fler ställen för ungdomar och mer aktiviteter under vintertid. några säger också att de vill ha en mer barnvänlig stad med fler lekplatser och billiga aktiviteter för barn.

40

de absolut viktigaste frågorna för att ungdomarna ska vilja bo kvar i Halmstad i fram-tiden handlar om utbildning, jobb och boende. därför vill de att högskolans status höjs med fler längre utbildningar som till exempel jurist- och psykologprogrammet. ”Det är jättelåga intagningspoäng och den enda bra utbildningen är byggingenjör. Sen är det mest idrott och sånt”. att man inte kan stanna kvar i Halmstad och studera är en av de främsta orsakerna till att unga människor väljer att flytta, menar de.

för att sedan kunna stanna kvar när man väl utbildat sig gäller det att det finns at-traktiva arbeten att söka. idag är Halmstad en stad som präglas av företagande och serviceyrken men ungdomarna önskar sig en breddad arbetsmarknads med fler akademikeryrken.

när det gäller boendet vill man att det byggs fler studentlägenheter och billiga hyres-rätter. vid nissa strand har man inte råd att bo, säger ungdomarna. det gäller att kapa väntetiderna inom Hfab och göra poängsystemet enklare.

41

mötet med scouterna Även med barnen (11–15 år) från scoutkåren gör vi övningen där Halmstad beskrivs som en person. så här säger några av barnen:

”Det är en tjej som gillar att bada och cykla. Hon är ganska blyg och noga med vad hon sätter på sig.”

”Det är en kille som gillar att hitta på saker. Han gillar vatten och att handla. Och så är han ganska stökig.”

”Det är en fin och snäll person men på de mörka punkterna är den rätt ful. Den sticker inte ut så mycket med rosa hår eller nåt sånt. En rätt liten person som gillar att bada.”

”Det är en dvärg med karamellögon som gillar att rida!”

för att barnen ska trivas där de bor är det viktigt att det finns kompisar och saker att göra. det ska vara fint och städat och man ska inte behöva vara rädd när man går ute. en godisbutik och närheten till ett stall är också ett stort plus. om barnen får önska sig något i framtiden så vill de gärna ha ett stort nöjesfält, bättre kollektivtrafik, tall ship Race varje år och en fritidsgård som 035 fast för lite yngre barn i åldrarna 11–14 år. där ska man kunna spela pingis, biljard och tv-spel, träffa kompisar och göra utflykter till-sammans. en pojke som bor i vallås tillägger att han gärna vill ha en basketplan med två hela korgar och staket runtom.

kArtövnIngen

Tönnersjö, skolan i Trönninge, innerstaden, Östra stranden, Tylösand, Vallås, Oskarström, Nyhem, Johannesky-rkan på Kornhill och Antorpa stall.

de ledsna gubbarna hamnar på barnens egna skolor och i Andersberg.

när vi frågar barnen om varför de valt att sätta ledsna gubbar på sina skolor visar det sig att de egentligen inte tycker så illa om skolan. snarare verkar det som om det är lite ”tufft” att prata illa om skolan. samtidigt finns förstås saker med skolan som inte är så bra. en flicka säger att hon inte känner sig trygg i skolan, en annan klagar på att eleverna sällan får nya böcker och flera säger att det är ”tråkigt” ibland. när det gäller andersberg har de alla väldigt tydliga uppfattningar. där är det farligt att vara. ”Min mormor har blivit rånad där” berättar en pojke och någon annan menar att ”det typ är skottlossning där varje dag eller i alla fall varje vecka”. innerstaden däremot är rolig med mycket saker att göra och så gillar de förstås att vara på stranden. ”Det är det bästa med Halmstad”, tycker barnen.

42

fler kartor på kartorna från utställningen framträder ett liknande mönster som det på kartorna från våra möten.

l De gula prickarna markerar att de som svarat på frågorna bor spridda till olika delar av kommunen med viss koncentration i de centrala delarna och längs med norra kusten.

l De gröna prickarna markerar att man är mån om att bevara naturen längst med båda norra och södra kusten, de stora grönområdena i inlandet och runt sjöarna kring Simlångsdalen och Marbäck.

l De röda prickarna markerar att man tänker sig förtätning av så gott som samtliga tätorter och allra främst innerstaden.

43

mötet med kommunfullmäktige Här redovisas en sammanfattning av de tankar och synpunkter som kom till uttryck vid mötet strukturerat utifrån de fyra teman från framtidsbild 2030 som samtalen handlade om.

en kOMMUn I hänDelsernAs centrUM under detta tema lyfts vikten av aktiv samhällsplanering fram. man önskar sig fram-förhållning, markberedskap och mer flexibla detaljplaner. precis som vid medbor-garmötena tycker man att det är viktigt med ett mer blandat bostadsbestånd med olika upplåtelseformer och bostadstyper.

det ska vara lätt att ta sig fram och kombinera olika transportmedel. en grupp skriv-er att det behövs hundra procent enighet om söderleden och några lyfter fram be-hovet av fler parkeringsplatser vid stränderna. både fysisk och digital infrastruktur är viktigt, särskilt om man vill locka till sig fler företag. Här framhålls även en positiv attityd till företagare och företagslots som viktiga komponenter. fler företag ger fler arbetstillfällen och det behövs, anser flera. en annan viktig fråga handlar om att värna och utveckla högskolan, kanske med en högteknologisk profil.

för att göra Halmstad till en kommun i händelsernas centrum behöver man bredda utbudet av sport, kultur och nöjen. det kan vara ett sätt förlänga turistsäsongen. att stärka kulturen kan även handla om att ta tillvara fina kulturmiljöer och att satsa på intressant offentlig konst i stadsrummet. i en grupp pekas även på vikten av att värna barnens uppväxtmiljö genom att rusta upp lekplatser och satsa på kulturella aktiv-iteter för barn, t.ex. kulturskolan.

en kOMMUn MeD stOr vArIAtIOnsrIkeDOMÄven här kommer frågan om ett mer blandat bostadsbestånd högt upp på listan. att blanda bostadstyper och upplåtelseformer kan vara ett sätt att bryta segregationen mellan öster och väster. för att underlätta för företagare är det viktigt att det finns lokaler för småföretag i bostadsområdena. en grupp ställer frågan om man kanske borde lätta lite på strandskyddet och tillåta viss bebyggelse på attraktiva tomter längs med kusten? samma grupp påpekar även att samhällena bör utvecklas från kusten och inåt. på så vis kan vissa orter komma att hänga ihop i framtiden, t.ex. vilshärad och gullbrandstorp. gruppen föreslår vidare att de områden man vill satsa på tydligt pekas ut och att vissa områden reserveras för fritidshus. längs sträckan mellan sim-långsdalen och Halmstad finns stor utvecklingspotential och många attraktiva lägen vid sjöarna. ett annat område med potential finns mellan trönninge och påarp. slut-ligen föreslås även att östra stranden utvecklas genom allmän uppfräschning, stugor, fler parkeringsplatser och ökad tillgänglighet.

andra viktiga frågor handlar om kommunikationer. en grupp föreslår att den befintli-ga järnvägen används mer för lokaltrafik och att en cirkulationsbuss från resecentrum till centralen inrättas. att bygga ut bredbandsnätet på alla orter är lika viktigt och har stor betydelse för företagen. flera grupper skriver även om att utveckla den marina

44

miljön, t.ex. vid nissans mynning. liknande förslag handlar om att utveckla småbåt-shamnen vid grötvik och att satsa på fler restauranger längs med stränderna. i staden ser man gärna att det byggs på höjden, att det gröna bevaras och att bättre förutsät-tningar för service i alla stadsdelar skapas. för en kommun med stor variationsrike-dom krävs även att värdefull jordbruksmark bevaras.

en lIvsplAts för AllAi samband med detta tema återkommer frågan om ett mer blandat bostadsbestånd i så gott som alla grupper. man vill ha blandade upplåtelseformer och ett mer flexibelt boende. förtätning förespråkas i tätorterna och staden, västerut mot frösakull och längs med sträckan skedala-marbäck-simlångsdalen. det ger in sin tur ett ökat under-lag för närservice.

samma grundläggande samhällsservice ska finnas i hela kommunen. i varje tätort ska det vara nära till skola och förskola. samtidigt är det bra om lokalerna är flexibla så att de kan användas till annat när behoven ändras. ett återkommande tema handlar om utveckla kommunens parker och göra det gröna tillgängligt för alla. ”Gröna mötesplat-ser i alla områden”, skriver en grupp. bättre pendlingsmöjligheter ses också som en viktig fråga. ett annat förslag handlar om att placera vindkraftverk längst med e6 in-vid nuvarande industrier där de inte stör.

en kOMMUn MeD Upplevelser för BOenDe Och BesökAre förutom att utveckla det marina handlade ett centralt tema om att utveckla inlands-turismen mer, bl.a. genom fler fritidshus i inlandet och vinteraktiviteter av olika slag. flera grupper skriver även om att ”vända city mot nissan”. man önskar sig fler res-

45

tauranger, caféer och verksamheter längs med stranden och en stadsplanering som öppnar upp fasaderna mot vattnet.

två av grupperna lyfter särskilt fram att västra stranden bör utvecklas till en plats för upplevelser med serveringar vid piren och kanske ett kallbadhus. andra förslag handlar om att utveckla stora torg, norre katts park och konstmuseet, ordna fler cen-trala ställplatser för husbilar (t.ex. tullkammarkajen) och erbjuda gästbåtsplatser vid slottsbron. att vårda kommunens starka varumärken är också viktigt. därför bör man satsa på att utveckla tylösand och koppla ihop det på ett bättre sätt med staden.

kArtövnIng De hjärtan som placerats ut är ganska spridda till olika delar av kommunen: Tylösand, Sandhamn, Grötvik,

Haverdalsstrand, kusten utanför Steninge, småbåtshamnen och området längs med Nissan i centrala Halmstad, Gal-gberget, Östra stranden, Torvsjön, Danska fall, Påarp, kusten utanför Trönninge, Stjärnarp, Hagöns naturreservat och utanför Råmebo.

Även blommorna är ganska spridda och finns vid: Hagöns naturreservat, Haverdals naturreservat, golfba-nan utanför Tylösand, Slottsjorden, Myskebacken, Kvarnsjön, Svärteåsen, Aspelundsåsen, Vapnö mosse, Grötvik, Långenäs udde, Ornäs udde, Galgberget, Trönningeån vid Piggagård, St Skärsjön, Fyllingekvarn, kusten utanför Gullbranna, runt Torvsjön och Toftasjön samt vid det militära övningsområdet i Utkanten.

Klisterprickarna med hus indikerar att man gärna ser förtätning i Frösakull, Getinge, Eldsberga, Kvibille, ham-nområdet i centrala Halmstad, Åled, Kärleken och längs med vägen mot Holm, Marbäck, Fyllinge och i innerstaden i Nyhem och Nytorp. Enstaka hus har även placerats vid Söndrum, Sandhamn, strax utanför Trönninge, mellan Skedala och Brogård, Skärkered, Åkersholm, Rosenberg, Oskarström, Fammarp och utanför Nygård.

Många ledsna gubbar är koncentrerade till innerstaden, främst till Nyhem, Vallås, Vilhelmsfält, Larsfrid, ham-nen, Bastionen och Slottsmöllan. Andra prickar återfinns vid avfallsanläggningen vid Övraby, Tönnersjö, Vapnö, Östra stranden och Hagöns naturreservat.

till skillnad från flertalet av medborgarmötena är symbolerna generellt mer spridda. kusten är populär men mönstret med många hjärtan och blommor är inte alls lika ty-dligt. en annan skillnad är att fler symboler placerats i centrala Halmstad, främst led-sna gubbar och hus.

46

sAMMAnfAttnIng

i detta kapitel görs en kortfattad sammanfattning av de återkommande teman och mönster som syns i materialet.

kommunikationer frågan om förbättrade tvärförbindelser både via bussar och cykelvägar återkommer ständigt liksom önskemålen om ökad turtäthet, lägre priser och en enhetlig taxa för kollektivtrafiken i hela kommunen. i materialet finns gott om konkreta förslag på cykelvägar i alla möjliga riktningar. att kunna ta sig runt på cykel verkar med andra ord viktigt. att den fysiska miljön behöver handikappanpassas och göras mer tillgänglig är också ett önskemål som återkommer. det handlar bl.a. om höjden på trottoarer och vägunderlag där man kan ta sig fram med rullstol eller rullator. Här kan möjligen den relativt höga medelåldern vid de öppna mötena haft betydelse. ytterligare ett vanligt önskemål handlar om utbyggnad av bredbandsnätet.

attraktiv boendemiljö under detta tema står närheten till natur och service i fokus. kommersiellt utbud efterfrågas visserligen men tyngdpunkten ligger på offentlig service och välfärdstjän-ster som skola, barnomsorg och äldrevård. önskemålet om seniorboenden och 50+ lägenheter på den egna orten är särskilt framträdande och måste förstås mot bakgr-und av den relativt höga medelåldern bland mötesdeltagarna. bra seniorboenden är givetvis en viktig fråga men förmodligen inte lika högt prioriterat bland alla halm-stadsbor. Även kommunikationer hamnar högt på prioriteringslistan för en attraktiv boendemiljö. mellan kommunikationer och närheten till service finns tydliga kopplin-gar. ”När det går att ta sig är det nära”, som en grupp uttrycker det.

bebyggelse en av de tydligaste tendenserna handlar om att det finns ett starkt stöd för en mer blan-dad bebyggelse med olika upplåtelseformer och bostadstyper – villor, flerbostadshus, radhus och småhus, hyresrätter och bostadsrätter. att detta hänger samman med de äldres önskemål att kunna bo kvar på den egna orten när villan och trädgården blir allt för krävande att sköta om är tydligt. samtidigt finns också önskemål bland de något yn-gre invånarna om att kunna bo utanför centrala Halmstad trots att man inte har råd att köpa sig ett hus. att kusten bör bevaras är också något som de flesta tycks vara överens om. Här talar koncentrationen av hjärtan och blommor på kartorna sitt tydliga språk.

47

ytterligare en tydlig tendens kan sammanfattas med orden ”försiktig förtätning”. eftersom man är mån om att bevara populära naturområden förespråkas att nyby-ggnation sker i nära anslutning till befintlig bebyggelse. men samhällena får inte växa allt för fort och det är viktigt att mindre grönytor mellan husen får finnas kvar. på kar-torna finns ”hus” utplacerade vid alla tätorter. i materialet finns också många konk-reta förslag på platser och mark där man skulle kunna bygga.

en barnvänlig kommunHär och där i materialet finns också önskemål som handlar om att anpassa den fysiska miljön till barnen. det hör inte till de starkaste önskemålen men återkommer på flera ställen. konkret handlar det framförallt om fler lekplatser men även om trafiksäkerhet längs med barnens skolväg. andra önskemål handlar om mer kultur och fritidsaktiv-iteter för barn och unga.

viktigt för framtidentill de saker som lyfts fram som viktigt för att kunna och vilja bo kvar i kommunen och/eller på den egna orten i framtiden hör ett gott företagsklimat och tillgången till arbete. Helst vill man förstås ha fler attraktiva arbetsplatser lokalt men eftersom de möjligheterna per definition är begränsade på landsbygden blir även goda pend-lingsmöjligheter av stor betydelse. ett annat starkt önskemål handlar om att det måste finnas möjligheter att bo kvar på den egna orten på äldre dagar när det blir dags att flytta från villan – antingen i seniorboende, 50+ boende eller vanliga lägenheter. att naturen bevaras och den service som finns idag kan behållas ses också som mycket viktigt. Här kan man ana viss oro för att servicen på de mindre orterna är hotad.

48

skillnader i materialetgeografiskt finns få skillnader i materialet. de återkommande frågorna är ungefär de-samma med undantag för deponin i trönninge och vindkraften i simlångsdalen, os-karström och centrala Halmstad. i småorterna utanför staden ger man tydligt uttryck för en vilja att ”hela kommunen ska leva” och att satsningar inte bara får ske i de mer centrala delarna.

Även om frågan om skola och barnomsorg återkommer på samtliga möten är det ty-dligt att den har högre prioritet bland småbarnsföräldrarna än bland de äldre. när det gäller könen syns inga tydliga skillnader. möjligen finns en tendens till att kvinnorna oftare lyfter fram sådant som kan kopplas till barnens behov men det kan lika gärna bero på att flertalet av de småbarnsföräldrar vi pratat med var kvinnor. egentligen är det bara mellan ungdomar och vuxna som det går att se en tydlig skillnad. till skillnad från de äldre pekar ungdomarna på utveckling av högskolan som en avgörande faktor för att kunna/vilja stanna kvar i kommunen i framtiden. samtidigt önskar de sig också en breddad arbetsmarknad med fler attraktiva akademikeryrken.

slutligen är vårt övergripande intryck från medborgardialogen att Halmstadsborna är ganska nöjda med sin kommun. till skillnad från många andra kommuner där vi genomfört liknande processer talas egentligen inte om några sociala problem. med undantag för den oro som finns för vindkraften och ett krympande serviceutbud på vissa orter är det bara på öppna förskolan i vallås som den typen av frågor luftas. då handlar det om otrygghet, stök, vandalisering och motsättningar mellan ungdomar med olika social bakgrund. frågan är om resultatet hade varit detsamma om vi nått ut till fler deltagare från de mindre välbärgade stadsdelarna?

Documents

Halmstads kommun i framtiden...dialogen, hur själva dialogmötena lagts upp och vilka som deltagit. utställning och frågesport för att skapa uppmärksamhet kring öp-arbetet togs