I D ÉH I STOR IA PÅ GÅNG

GÖTEBORGSUNIVERSITET

30/11–1/122017

LÄRDOMSHISTORISKASAMFUNDET

INFORMATION&ABSTRACTS

INFORMATIONVälkomnatillämneskonferensen”Idéhistoriapågång”vidGöteborgsuniversitet!Lärdomshistoriska Samfundet (LHS) vill inledningsvis tacka Institutionen för Litteratur, Idéhistoria ochReligionvidGUförsittgenerösastödigenomförandetavvårnationellaämneskonferensmedinriktningpåforskning.VivillocksåförpraktiskochorganisatoriskhjälpsärskilttackakonferensteametsombeståravTeaJahrehorn,BenjaminBritasErikssonochJensNorrbysamtMötesservicevidGU.Närvi2016togöversamfundetochdärmedredaktioneniLychnosochsamtidigtkonferensensframtidiUmeågestaltadesigovissbestämdeviossförattkoppla”Idéhistoriapågång”tillLHSaktiviteter.Vimenaratt LHS på så sätt kan förverkliga ett av sina främsta syften, att stärka och främja ämnet och ämnetsidentitet i Sverige. Vår förhoppning är att konferensen därför nästa gång äger rum 2020 vid Lundsuniversitetsom2019taröverstafettpinnenförLychnos.Åretskonferenspresenterar intemindreän9sessioner/panelermed33papersochinläggfrånidéhistorikerfråndoktorandertillsenioraforskare.Viärtotaltomkring60deltagare.Vimenarattdetärkonstruktivtattinledakonferensenmedenkeynoteutifrån,detäralltidberikandeattfånyaochandraperspektivpå ämnet.Vi hälsardärför särskilt BenDorfman frånAalborgsuniversitetvälkommensomocksåundervisadepådennationelladoktorandkursen”Europaochdetuniversella”sompågickmellan27/11och30/11häriGöteborg.Vidareexperimenterarvi iårmedattarrangeratre tematiskapaneler.Den förstapanelenhandlarom”Digitaliseringensmöjligheter för idéhistoriker”. Idenalltmerökandedigitaliseringenärdetviktigtattsvenskaidéhistorikerorienterarsigangåendedatabasersomkanberikaundervisningenochforskningen.ViharbjuditinLitteraturbanken(litteraturbanken.se)ochMediearkivetRetriever(tillgängligsomdatabasviavårauniversitetsbibliotek)attpresenterasinverksamhet.Dessutommenarviattdetärviktigtattlyftafram de juniora forskarnas perspektiv på ämnet och har gett dem fria händer att anordna endoktorandpanel.Dentredjepanelenärtänktattknytaihopsäckenochdiskuteraämnetsframtidsfrågormedinriktningpåforskning.Denförstakvällenavslutasmedmingelochtilltuggifoajénframföraulan.Vibjuderpåfikaipauserna.Iövrigtärdeltagarnasjälvorganiseradevadgällermåltiderochövernattning,enfungerandeprincipvitagitöver från Umeå. Konferensen ärgratis att delta i,men vi har introducerat ett krav påmedlemskap iLHS/prenumerationpåLychnos.Det är rimligt att vi som räknaross till ämnetocksåprenumererarpåsamfundetsårsbokdärpågåendeforskningpublicerasochdiskuteras.Lychnos finns numera också i den digitala världen, dels på https://tidskriftenlychnos.se och dels påFacebook.Påhemsidanärdetmöjligtatttecknaprenumeration,attladdanertidigareårgångarsamtattfå del av information om ämnet. Vidare finns sedan länge en idéhistorisk epost-lista, ILH-L påsegate.sunet.sesomfrämjarkommunikationinomämnet.Varmtvälkomna,AndreasÖnnerfors(ordförandeLHS)&KatarinaLeppänen(redaktörLychnos)

1

ABSTRACTS(Iprogrammetsordning)KEYNOTE

(1) BenDorfman,Aalborguniversity’MakeitPlain’:AJourneywithActivistIntellectualHistoryinanEraofSocialStrifeandInternationalTorsion

Thefault-linesofcontemporaryglobalsocietyaredeep,impactful,andpotentiallygrowlargerbytheday.North American and European societies are witnessing increasing face-offs between liberals,cosmopolitans, and universal humanitarians and ethno-nationalists and defenders of “the nation.”Fluctuatinginternationalfinancialsystemswhosekeyfeaturemaybeunevendevelopmenthaveperhapsfallenyetmoredeeplyunderthreatasrangesofglobalcitizensoftenfeelalienatedfromtheeconomicprogressthatneo-liberalismclaimstobring.Culturalclash–oratleastpopularly-perceivedandpolitically-encouragedculturalclash–hasbeenonconstantboilsince9/11,andsocialmovementsonboththeleftandrightseeknoticebyrangesofpowerbrokersonbothlocalandgloballevels.Ofcourse,that’saboveandbeyondincreasinglybold-facedappealstoforcemadebytheheadsofmorethanafewoftheworld’sleadingpowers,andsensesofconfusionhadbymanyofourfellowmenandwomenascoursesofeventsseemtospinimmutablybeyondtheircontrol.Humanrightsnotonlyfeelunderthreatbutare.Universalvalues appear to gain challenge as notions of an innate, interculturally-recognizable humanity arecontestednotonlywithintheWestbutthroughouttheworldat-large. Inthispresentation,Iwouldliketodiscussoneintellectualhistorian’sjourneyintothefieldof salient, ongoing debates about contemporary problems of interculturalism and the terms ofinternationalconflict.Iwouldliketodiscusstheroleofhistoryofideasnotonlyintermsofwhatitcanbringtotheproblematizationofdebatesoftenexpressed inblockytermsbut thenecessityof thinking“intellectual-historically”intermsoftheargumentswemakeinsuchdebatesandtheircommunicationnot onlywithin scholarly communities but in relation towider publics aswell. Such issues bring two,perhaps three, challenges to the fore. Firstly, we are facedwith the challenge of both admitting andshowingthathistoriesofconceptsareoftenquitedifferentthantheyappear.ExamplesofthiscanbeseeninrecentaddressestoideassuchashumanrightsinworkssuchasSamuelMoyn’sTheLastUtopia(2010),LynnHunt’sInventingHumanRights(2007)andHansJoas’TheSacrednessofthePerson(2013)–allofwhich demonstrate the extensive acculturalization involved with concepts of “inherentness” and thewindingpathsthatsuchideashadtotaketocometoprominenceininternationaldiscourse.Secondly,weare faced with aesthetic issues: how can intellectual historians, or academics posing themselves inintellectual-historical veins, speakwith broader,more “public” voices?How can intellectual historiansembracesectorsofpublicdiscourseinwhichitisclearthatintellectualhistoryhasarole,yetinwhichthatroleisoftennotpresentedorproblematizedassuch(“intellectualhistory,”or“historyofideas”)?Finally,ifwearedismayedbychallengestouniversalrightsandconceptsofinnatehumanity’semancipation,wemightclarifyourownstancesonsuchthings.Wemightclarifywhyweseektoadvancethevisionsthatwedo,andtherationaleofthosevisionsvis-à-vistheintellectualhistoriesweseektoelucidate(underliningthequestionofwhyweseektoelucidatetheminthefirstplace).TheAmericannovelistRandallJarrellonce referred to a time inwhich publications such asThe Journal of the History of Ideas sat next tomagazines of more general interest on the coffee tables and bed stands of a broader intellectualcommunity;whenintellectualhistorywassimply“seen”aspartofdiscussionsofinternationalaffairsandculturalgoings-on.Whenitcomestoproblemssuchasinterculturalconflictoruniversalrights,itmightnotbe“coffeetable”or“bedstand”influencethatweseek.Still,thereisroomforhelpingbroaderpublics,aswellasotheracademics,posetheirconcernsexplicitly intermsofhistoriesofthought.Thereisalso

2

roomforacknowledgingourownthoughtsonsuchissues–“makingitplain,”astheAmericanrevolutionistMalcolmXonceputit,astohowourthoughtsrelatetotheintellectualhistorieswegeneratethemselves.BioBenDorfman is associate professor of intellectual and cultural history and head of the Language andInternationalStudiesprogramsatAalborgUniversity.BenreceivedhisPh.D.inHistoryfromtheUniversityofKansasin2002andhastaughtatarangeofinstitutionsinboththeU.S.andEurope.Ben’sbook13Actsof Academic JournalismandHistorical Commentary onHumanRights:Opinions, Interventions and theTorsionofPoliticsrecentlycameoutonPeterLang,andheisadditionallytheauthorofarangeofarticlesonhumanrights,culturaltheory, intellectualhistory,andphilosophyofhistoryinjournalsfromCriticalHorizonstoCulture,Theory&CritiquetoInternationalSocialScienceReview.BenalsoheadedtheeditorialboardofthejournalIdeasinHistoryfrom2011-6.Ben’sprimaryinterestsinvolvetryingtoinculcatepublicdiscoursesandeducational culturesaround issuesofhuman rights, social justice, anddemocracy, andfindingexplicitwaystotieacademicdiscoursesaboutsuchproblemstopublicdiscussion.Session1

(2) MariaJohansen&HjalmarFalk,GUVadkanpolitiskidéhistoriavaraidag?Vad är politisk idéhistoria? Frågan är svårbesvarad, inte minst på grund av utmaningen att ringa inbetydelsen i endera avbegreppets tre led: politik, idé,historia. Somalla goda idéhistoriker vet skiftarordens betydelse liksom föreställningar, institutioner och samhälleliga ordningar. Trots detta har dethistoriskastudietavpolitiskaidéerlängehaftenstarkställningvidGöteborgsuniversitetochharrentavutgjortenavämnetsprofilfrågor.Samtidigtkanvikonstateraattämnesområdet,omdetlåtersigförståssomett,förennågottynandetillvaro.Ientiddådetpolitiskatyckshaåterväntefterenlångperiodavettsåkallat”postpolitiskt”konsensustycksdetvaraavhögstaviktattåterigenbörjatänkakringdetpolitiskafältet och i vilket utsträckning politiska traditioner har bäring på den aktuella utvecklingen. Är viidéhistorikerredoattaxlaensådanutmaning?Vilkaverktygharviochvilkaskullevibehöva?Kanpolitiskidéhistoriaaktualiseraspåettsättsombidrartillämnetspublikaprofilochskapaförutsättningarnaförframtidaforskningssatsningar?Presentatörerna är två idéhistoriker vars verksamhet inom fältet kan sägas uppehålla sig vid politiskafrågorochsomåterkommande, ibådeundervisningoch forskning,harhaftanledningatt frågasighurpolitiskteoriochidéhistoriarelaterartillvarandraochkanstödjavarandra.Vikommerattdiskuterapolitiskidéhistoriautifråntrefrågeställningar:1.Vadinnebärdetatttänkapolitisktidag?2.Vadkanetthistorisktperspektivpådetpolitiskatänkandetbidramedidag?3. Hur ska förutsättningarna för ett sådant bidrag kunna artikuleras, med dagens och möjligenmorgondagensmedel?Vilkamöjligheterochvilketintressefinnsförsamverkanmellanolikainstitutionerochdiscipliner?

(3) AntonJansson,GUAteismenssvenskabegreppshistoria1879–1979Ientiddåreligionsfrihetochreligionensrollisamhälletdiskuterasintensivtioffentlighetenharateismensoch sekularismens historia kommit att sättas under luppen i en mängd studier internationellt.Sekulariseringstesen har också varit intensivt diskuterad de senaste decennierna, något som kallat på

3

studieravhurdetsekulärasamhället formats.Dethärpaperetärett försöktillattgöra justdetta ienspecifikkontextmedenspecifikvinkel.SyftetärattförståhurdetsekuläraSverigebegreppsliggjorts.

I mitt paper fokuserar jag utvecklingen av ateismens och sekularismens semantiska fält i Sverige.Ateismdefinierasanalytisktsomen(aktiv)frånvaroavgudstro,ochsekularismsomettprojektförattskiljareligionen från staten (eller t om från offentligheten). Ateism och sekularism är ofta sammanknutnahistorisktmenintesynonyma.Defrågorsomstyrminframställningär:VilkabegreppharvaritcentralaförateistiskaochsekularistiskarörelserochintellektuellaiSverige?Vilkenutvecklingharskettkringviktigabegrepp,ochvarför?

Studien kommer ta sitt avstamp under sent 1800-tal, då det grundas en rad religionskritiskaorganisationerochmångaateisterochsekularisterbörjartaplatsioffentligheten,ochrörsigframtillidag.Jagkommerattanvändamigavmaterialfrånochomateistiskaochsekularistiskaorganisationer,såsomFöreningenförreligionsfrihet,UtilistiskasamfundetochFörbundetförreligionsfrihet,ochditoförfattaresomAntonNyström,VictorLennstrandochIngemarHedenius.Förutomdettakommerjagävenanvändatidningsmaterial, samt ordböcker och lexika. Metodologiskt lutar jag mig mot en koselleckskbegreppshistoria.

(4) KarolinaEnquistKällgren,GUExileasacontexttocommunityExileisahistoricevent,andapoliticalsocialcondition,thathasbeenrecurringthroughhistory.InthispaperIarguethatexilecanbeunderstoodasacontextinhistory,withparticularimplicationsformethodandhistoricinterpretation.Thisentailsaspecificwayofconstructinghistoricspace,aswellastime.DrawingonKoselleck’sconceptsroomofexperienceandhorizonpfexpectations,Idevelopontheideaofaparticularexilehistoricspace.Ifurtherargue,thatsinceexileisthemovementofpeoplefromoneplacetoanother,exileascontextisamethodologicalapproachwithinthelargerhistoricaltheoryofcirculationofknowledge,butwithcertainspecifictraits.Oneoftheseisthewayinwhichexilemaintainscontactbetweenlocations,andthusalsoculturalandsocio-politicalcontexts.Another,isthetranslationortranspositionofconceptsandideasbetweenlanguages.Athird,istheturntowardsa‘universal’orlarge-spanhistoryofcanon. Session2

(5) LisaSvensson,GUMode,tidskrifterochcirkulation1818–44”…attsammadagläsautländskanyhetertre-ochfyrdubbelt,hwarafmanpåsinhöjdkanlärakännaolikaöfwersättaresolikaskicklighetelleroskicklighet”DennakommentariArgus1821somnågotraljeraröverpublicisternas osjälvständiga rapportering och utländska fokus gäller pressen i Sverige underKarljohantiden, är också talande för hur utländska händelser kom till de svenska läsarnas kännedomgenerellt.Attnyheteröversattesellerpåannatsättredigeradesinnandegickitrycktidigt1800-talvardennormalavägen.Detsomkanintresseraeninhemskläsekretsbearbetadesochöversattes.Detgällerintebarapolitiskpress,utanihögstagradkulturnyheteravolikaslag,liksommoderapporteringen.Ävenom vissa lite snällt tillskrivit Fredrik Boije själv, redaktör för tidskriften Konst och-nyhetsmagasin förmedborgareafallasamhällsklasser,utförandetavmodegravyrerna,såliggerdetföröppendageratthanhuvudsakligen använde sig av utländska förlagor. Han skriver naturligtvis aldrig uttryckligen att hankopierar,menlåtersina läsareförstå, iblandnästansomenförsäkranomsinaansträngningar,hurhaninväntarellerjustharfåttdeutländskajournalerna,ochhurhanpåsättskakunnavisauppdetrådandemodet.ModetvarjunågotsomhändeiParis,LondonochWien, inteiStockholm,ochhärutfördesdedetaljeradegravyrernaavmodeav särskilt anställdakonstnärer.Dekopieradesochanvändes frisktav

4

journalerfrånmodemässigtmindreintressantastäderöverhelaEuropaochRyssland.Desomvilleförvissasigomattvarauppdateradeprenumereradeförståsdirektpådeutländskajournalerna.Dettaärnågotsom Boije bör ha varit väl medveten om, vilket implicerar att han, för att kunna leva upp till denvälinformerade källa som han utgav sig för att vara behövde presentera ett trovärdigt urval ur deeuropeiskajournalerna.FörBoijesrollsomredaktörhandladeurvaletochkopieringenomprestigeochtrovärdighet.DettaanförandekommerattbelysamodebildernaseuropeiskacirkulationochFredrikBoijesurval.

(6) LeifRunefelt,SHEnburkmedliljevitt.Skönhet,reklamochkemiskrevolution1870–1914

Jagpresenterarendelstudie inommittprojektDenmagiska spegeln. Samhällsordning, innovationochbilderavkvinnoridenbildsattapressannonsen,1870–1914.Delstudiendiskuterarhurskönhet–kvinnligsådandåmanligskönhetvaren ickefråga–diskuterades isvenskannonseringunderenperioddådenkemiska industrins utveckling förändrademöjligheterna att till låga kostnader förbättra sitt utseende.Äldreidealmedrötterirenässansenspetrarkiskaskönhetsidealochihemkultenstonviktpådenborgerligakvinnansomhemmetsängelutmanadesochomtolkadesidebildsattaannonserna,sombetraktassomennyarenaförnormproduktion.

Skönhetsvårdmåvaradetmestytligamenjagargumenterarförattdetunderytanfinnsettstortdjup,eftersomskönhetenvarenheltcentraldelidenkvinnligaunderordningen,ochdärmedeninbyggddelisamhällsordningen.Skönhetenhadelängevaritendelavkvinnanspliktattbehagamannen,mennärdennu dessutom blev uppnåelig för kanske bara 1 kr och 20 öre kunde försumlighet straffa sig grovt – iförlängningen att kvinnan förblev ogift. Skönhetsvårdens betydelse för äktenskapsmarknaden blev enviktigdelavreklamensretorikbådeitextochbild.

(7) Carl-Filip Smedberg, UU Socialgruppsindelning 1911–1960. En skiss över ett

forskningsprogramSocialgruppsindelning har kommit att bli en naturlig del av hur vi talar om oss själva och samhället.Historikermöteroftaindelningnärdeskaskrivaomsvenskt1900-tal.Kategorindykeruppistatistiken,statligautredningar,policydokument,valmanifestochisamhällsdebatteritidningarochtidskrifter.Hurkanman förstå socialgruppsindelningen och statistiken över socialgrupperna bortom en avbildning avsamhället?Jagkommerattargumenteraförattdesocialakategoriernaärproduktiva:deanvändsiskildakontexterförattförändradessa.Vilkaspecifikamekanismerochprocesserärispelnärenindelningsomsocialgruppernablirdetdominerandesättetattkonstrueraochförståsamhälletutifrån?Syftetmeddennapresentation är delvis att påbörja en historisering av socialgruppsindelning som ett sätt att beskrivasamhället:Undersökadessuppkomstochkarriär.Ettannatsyfteharattskisserauppmöjligaingångartillattförståochskrivahistoriaomsocialakategorierurkonstruktivistiskaochidéhistoriskaperspektiv.

(8) Daniel Nyström, SH Lilla Hjärtat,Muhammedkarikatyrer och en skäggig norrman:svenskdebattkulturunder2000-talet

Krigetmotterrorismen,karikatyrteckningar,kulturensvänstervridning,otidsenligaseriealbum–listankangöraslångöverdeämnenochhändelsersomdebatteratsunder2000-talet.Dessadebatterärintressantaattnärmasiguridéhistorisksynvinkel.Minutgångspunktärattdeämnenochhändelsersomvidenvisstidpunktdebatteratssägernågotomvadsomansettsangelägetattförhållasigtill.Eftersomdebatterna

5

speglarvadsombetraktatssomviktigttänkerjagattdekananvändasförattåskådliggöravadsamtidensaktörermenatkännetecknaSverigeochvärldenunder2000-talet.

Den studie som jag presenterar vid Idéhistoria på gång 2017 fokuserar inte primärt påståndpunkterochpositioner i2000-taletsdebatter.Polerna idebatternaär som jagbedömerordnadeefter vanliga oppositioner som vänster–höger, liberal–konservativ, protektionism–globalism,majoritetskultur–minoritetskultur. Att studera ståndpunkter och positioner har ett begränsat värdeeftersomdetriskerarattfixerapolariseringarsomärhistorisktföränderliga.Mergivandeärattstuderadessa debatter utifrån idéhistoriska frågor om vilka föreställningar om svenska och internationellaförhållandensomdeförmedlar.

Vid Idéhistoriapågångpresenterar jagprojektetochdeanalytiska infallsvinklar som jaglaborerarmedförtillfället.ProjektetärfinansieratavRidderstadsstiftelseförhistoriskgrafiskforskning.Session3

(9) Linn Holmberg, SU Encyclopaedism in Eighteenth-Century Scandinavia: TheGeographicalExpansionofanEnlightenmentPhenomenon

Meddettapapervill jagpresenteraarbetetmedmittnyaforskningsprojektochbok,preliminärtkalladEncyclopaedicMovements. Syftet är att utforska spridningen och den tidiga formeringen av alfabetiskencyklopedismsompraktikochdiskursi1700-taletsSkandinavien.OriginatinginFranceandEngland,themodernalphabeticallyorganizedreferenceworkwasdiffusedontheEuropeanbookmarket fromthe lateseventeenthcenturyonwards.Soon,writersandpublicists inurban centres across the continent were engaged in compiling, translating and reviewing real-lexica,followedbywidespreaddiscussionsaboutthedangersandpromisesofthenewgenre:itspotentialforenlightening the Public as well as for undermining the foundations of learning. Compared to otherEuropean countries, the encyclopaedic publishing crazewas less visible in northern Europe,where allattemptstopublishgeneralencyclopaediasfailed.Forthisreason,Scandinaviahasnotattractedmuchattentionininternationalresearchoneighteenth-centuryencyclopaedism,whichtendstoemphasizethemajordevelopmentsinFrance,England,andGermany.However,theabsenceofsuccessfulpublicationsinScandinaviadoesnotmeanthattherewasnoencyclopaedicactivitythere,orthatliteratepeopledidnot experience and talk about dictionaries as a new, international phenomenon present also in thenorthern‘periphery’ofEurope.The book traces the long-term formation of a discursive landscape surrounding real-lexica inScandinavian journals. In the light of these finding, it also examines a number of contemporaryencyclopaedicenterprises,suchastheforty-yearproductionhistoryofSvenRinman’sBergwerkslexicon(c.1740–1789),anunfinishednavalreal-lexicon,CharlesDeGeersunpublishednotes,andC.C.Gjörwell’sfailedattempttomakeaSwedishEncyclopedie(c.1775–1778).Throughthisdualapproach–thestudyofdiscourse and practice combined– the book aspires to bring newperspectives on eighteenth-centuryencyclopaedismasatransnational,Enlightenmentphenomena.

(10) AndreasRydberg,UUSelf-knowledgeineighteenthcenturyGermanyUnder de senaste femtio åren har det blivit allt tydligare att vetenskap och vetenskaplig kunskaptillkommerihistoriskakontexter.Detkanskemestaktuellaochbanbrytandeexempletpådettaärdenradstudier somvisat att även till synes stabila och ahistoriska kategorier som sanning, fakta,objektivitet,sannolikhetocherfarenhetärföremålförhistoriskförändring.Idettaplaneradepostdocprojektansluter

6

jag mig till denna forskning genom att fokusera på kategorin själv-kunskap (Selbsterkenntnis, Self-knowledge)i1700-taletsTyskland.Underförstahalvanav1700-taletframhölltyskafilosofersjälv-kunskapsomnyckelntilldetgodalivet.Endastgenomattförstkännasigsjälvkundemanhoppasblienkognitivtochmoraliskmerfullständigmänniska.Snarareänattutgöraenabstraktmetafysiskteorivarsjälv-kunskapnärakopplattillettbrettspektrumavkonkretaandligaövningar.Likväl,omsjälv-kunskaputgjordenyckelntillkognitivochmoraliskperfektionidettidiga1700-taletsTyskland,skulledettakommaattförändrasitaktmedattkritiskarösterhöjdesundersekletsandrahälft.Snarareänattunderstrykaochbetonaviktenav själv-kunskap kom denna kategori nu att ses som alltmer problematisk. Denna nya hållningrepresenterar en radikalt annorlunda attityd som i sin tur vittnar om mer omfattande epistemiskaförändringsprocesser.Syftetmedprojektetärattstuderakategorinsjälv-kunskapi1700-taletsTyskland.Merspecifiktintresserarjagmigförhurkategorinförändradesunder1700-taletsloppsamtförhurdessaförändringaråterspeglarmeromfattandeepistemiskaprocesserkoppladetillövergångenfråntidigmoderntillmodernvetenskap.Förattfångadennaförändringsprocesskommerjagattgöranedslagunderbörjan,mittenochslutetav1700-talet.Ivartochettavdessanedslagstrukturerasanalysenkringettantalempiriskafrågor:Vadvarsjälv-kunskap?Varföransågssjälv-kunskapviktig?Hurfickmansjälv-kunskap?Frågornaärkonstrueradeföratttäckainsåvälteoriersompraktikerkoppladetillsjälv-kunskap.

(11) ThomasKarlsohn,UUFichteochuniversitetetskänslohistoriaDet moderna forskningsuniversitetets genombrottsperiod i de tyska länderna kring sekelskiftet 1800karakteriserasavnyasättatt förhållasigemotionellt tilldeakademiska institutionerna.Enstarktökadbetoningavdepositivtladdadekänslornasallmännarolliforskningochhögreutbildningpräglarmångareformförslag och programmatiska formuleringar kring universitetets idé. Ett vanligt och tongivandeförhållningssätttilldetemotionellaunderstrykerattbegäretefterkunskapssökandeochsanningväxerfrittinomvarjeenskiltsubjekt.Institutionensuppgiftblirdåattunderlättaochfrigörakänslornagenomattlyfta bort hinder ochneutraliseramotkrafter.Dettamönster är bland annat synligt hos de sedermeramyckettongivandereformatörernaFriedrichSchleiermacherochWilhelmvonHumboldt.IJohanGottliebFichtes programförslag inför Berlinuniversitetets öppnande 1810 hanteras däremot den emotionellaaspektenavuniversitetslivetpåettannorlundasättänhosdenämndakollegorna.Därdominerariställetföreställningen om att begäret uppkommer snarast som ett resultat av tvingande institutionellaarrangemangochpraktiker.Minframställningbyggerpåenartikelkringdettatemasomjaghållerpåattfärdigställa.DärvisarjagpåFichtessättattförhållasigtilluniversitetetskänslolivochpåhurdetskiljersigfrånandrasamtidauniversitetsdebattörersföreställningar.Jagpekaravslutningsvisocksåframåtmotdesättpåvilkaviivårtidförhållerosstillkänsloridetakademiskalivet.

(12) Victoria Höög, LU Idéhistoria i framtidens kunskapshistoria. Några historiografiskakommentarer.

Ivåras2017komförstanumretavennytidskriftKnow:AJournalontheFormationofKnowledgeutgivenavChicagoUniversityPress.I”Editor’sintroduction”angessyftettillattpublicerainomtvåhuvudområden:”uncoveringandexplicatingdiverseformsofknowledgefromantiquitytothepresent,andaccountingforcontemporaryformsofknowledgeintermsoftheirhistory,politics,andculture.”BakomtidskriftenstårStefanovichInstituteontheFormationofKnowledge,vidChicagouniversitet.Tillinstitutetsärvälkändaforskare som Peter Galison, Anthony Grafton, Stephen Greenblatt m.fl. knutna. Liksom tidskriftenfokuserarinstitutetsforskningpåfrågorsom”vadärkunskap,hurärdetformatavpolitikochkultur,vilketinflytande har kunskap på samhället, hur bidrar kunskapshistoria till att förstå nutiden.” För en

7

idéhistorikerärfrågeställningarnavälbekanta,likasåperspektivetattkunskapalltidärinbäddad,antingeniobjekt,människor,mentalasåvälsommateriellapraktiker,samhällenellerinstitutioner.Ienavdetförstanumrets intressantaste artiklar utmanar – eller snarare ifrågasätter Lorraine Daston existerandevetenskapshistoria genom att måla upp en vision av kunskapshistoria som utgår ifrån praktiker ochcirkulation i stället för objekt. Allt detta kan en idéhistoriker bara välkomna. Frågan är vilketförhållningssättsomsamtidigtvärnaromvårtämneochbefrämjarsamarbetemedhistorikernasomharvaritalerta.IenartikeliHistorisktidskrift2015presenteradeenlundahistorikerkunskapshistoriasomettnytt forskningsområde. Vid historiska institutionen i Lund finns från 2018 två postdoc-tjänster.Utlysningstextenskullekunnaavseentjänstiidé-ellervetenskapshistoria,historiografinärgemensam.Fråganväcksomidéhistoriahållerpåattmistadenstarkainstitutionellaställningsomämnetharhaftvidsvenskalärosätendesenastefyrtioåren.Session4

(13) DanielStrand,SUIngaalternativ.Ideologiernasdödpå1950-taletochpostpolitikenpå1990-talet

Under 1950-talet utropade ett antal samhällsvetare och intellektuella i Europa och USA de politiskaideologiernas död. Ideologierna, som under första halvan av 1900-talet hade haft en så viktig roll ivästvärldens politiska liv, ansågs efter andra världskrigets slut ha förlorat sin betydelse i Europas ochNordamerikasliberalademokratier.Iochmedframväxtenavkeynesiansktstyrdavälfärdsstaterkundedeekonomiskaochsocialaklyftorsompräglatdengamlatidensindustrisamhällejämnasut.

Trotsattföreställningenomideologiernasdödifrågasattesunderdetpolitisktturbulenta1960-taletskulleliknandeidéerkommatilluttryckefterBerlinmurensfall1989.ForskarehävdadenuattKallakrigetsslutinnebar ”historiens slut”, att globaliseringen skulle urholka begreppen höger/vänster och att deideologiskakonflikternaskulleersättasavkrigmellanolikaetniskaochkulturellagrupper.

IavhandlingenNoalternatives.Theendofideologyinthe1950sandthepost-politicalworldofthe1990sjämför jagdiskussionernapå1950-och1990-talen.Medsärskilt fokuspådehistorieuppfattningarsomkommer till uttryck i dessa teorier visar jag hur de kan förstås som legitimerandeellermobiliserandeberättelsersomsyftadetillattupprätthålladenrådandeordningenivästvärldens liberalademokratier.Genom att förneka alternativ till den rådande samhällsordningen bidrog 1950-talets diskussion omideologiernasdödochde likartadeteoriernapå1990-talet tilldetsomden italienske forskarenFranco”Bifo”Berardiharkallatför”framtidenslångsammaåterkallande”.Omdenvästerländskamodernitetenkännetecknades av en temporalitet som bottnade i uppfattningen om en växande klyfta mellanerfarenhetenavdet förflutnaoch förväntningarnapå framtidensöktede teoretikersomstuderas iNoalternative dämpa tron på framtidens emancipatoriska potential. Därigenom bidrog de också till denhistoriskapessimismochpolitiskahandlingsförlamningsomtyckspräglavårsamtid.

(14) AndersBurman,SHDemokratinsidéhistoriaÄr det idag allsmöjligt att skriva en akademiskt, intellektuellt ochpolitiskt försvarbar framställning avdemokratins långaochkomplicerade idéhistoria fråndetantikaGreklandtillvåregensamtidpåettsåbegränsatomfångsom200till250sidor?Vilkaurvalskriterierärisådanafallrimligaattutgåfrån?Vadmåstevaramedochvadkanmanutanstörreproblemväljaattbortsefrån?Ochvilkametodiskaingångarochteoretiskaperspektivtersigdåmestfruktbara?Dentypenavfrågorharjagställtsinförefterattjag–

8

hittillsutannågonegentligfinansiering–tagitpåmiguppgiftenattskrivaenpopulärvetenskapligbokomdemokratinsidéhistoria.Projektetärfortfarandebaraisinlinda,meniminpresentationskajagredogöraförhurjaghittillshartänktkringdenkommandebokensavgränsningar,innehållochupplägg.Menframföralltär jagintresseradavattdiskuteradessafrågormedandraidéhistoriker.Problematikenaktualiserarocksåmerallmännafrågoromvilkaviskriverförochvadviegentligenvillmedvåridéhistoriskaforskning.

(15) ValaPálmadóttirHurärdetpersonligapolitiskt?Frasendetpersonligaärpolitiskthärstammarfrån1970taletsmarxistisktinspireraderadikalfeministiskakontext.Analysen varnära förknippadmedmedvetandehöjandepraktiker i vilkapersonligaberättelserframträddeislutnaochsäkrarumorganiseradeavgruppermedpolitiskaanspråk.Medvetandehöjandevar nära förbundet med dis-identifikation med traditionella idéer om femininitet och frasen “detpersonligaärpolitiskt”hänvisadebl.a.tillattindividuellakvinnorsproblemvarstrukturellaochkulturella- både anledning till och resultat av ojämlika maktrelationer. Berättelserna var således kopplade tillskapandetavpolitiskasubjekt.Argumentatt “detpersonligaärpolitiskt”har varit kännetecknande för såväl feministiskaktivismsomforskning i decennier. Frasen har en fortsatt aktualitet i dag bland annat när feminister och andraorganiseradeidentitetsgrupperoffentliggörförtrycksomtillsnuvaritplaceradeutanfördetpolitiska.Idagharsocialamedierdessutombidragittillskapandetennyplattformförattpolitiseradetpersonliga.Iminavhandlingargumenterarjagbl.a.förattradikalfeministiskaanalyserharunder1990taletgåttfrånenmarxistisk analys till en baserd på en diskurs om mänskliga rättigheter. I och med olika mänskligarättighetskampanjerhardenpersonligaberättelsenocksåharfåttettoffentligtgenomslagdärindividuellaöden ofta aktualiseras för att kultivera empati och nå gehör hos en bredare grupp. Begreppetmedvetandehöjandedykersåledesocksåuppidessakontemporärasammanhangfastmedenförskjutenbetydelse.Tillsistsåhardenpersonligaberättelseniennutidakritiskteorivaritförknippadmeddetsomoftagårunderbeteckningen“identitetspolitik”ellerpolitikbaseradpåerkännande.IdetsammanhangethardenfeministiskatänkarenochstatsvetarenWendyBrownefterfrågatensortspolitiksompoängterar“vadvivill”iställetför“vilkaviär”–politiksomserbortomidentiteterochfokuserarmerpå“världsbyggande”–somärettbegrettlånatfråndenpolitiskatänkarenHannahArendt.BrownärinteensamomattrefereratillArendt- hennespolitiskafilosofiharnämligendesenasteårenfåttennyaktualitetblandannatpågrund av det somuppfattas som förändrade villkor för det offentliga samtalet och “det politiska” därhennesteorierkringdistinktionenmellandetprivataochoffentliga (politiska)utgörenåterkommanderefenspunkt.IdennapresentationkommerjagkontrasteradenolikaradikalfeministiskaförståelseravdetpersonligaochdetpolitiskamedArendtsidéer.Session5

(16) CharlottWikström,UmUEmiliaFogelklou–bildningochfostran1901-1965Som nybliven doktorand är tanken under konferensen att presentera mitt avhandlingsprojekt, somhandlarompedagogenEmiliaFogelklous(1878–1972)bildningssyn.Fogelklouverkadeinomenradolikaområden.Bortsettfrånatthonvaritlärarinnaochforskareinomdenpedagogiskadisciplinen,harhonävengjortinsatserinommedeltidsforskningen,varitinitiativtagaretilldensvenskakväkarrörelsen,engageratsig i kvinnofrågor och fredsrörelsen. Trots Fogelklous djupa engagemang för bildningsfrågor och ett

9

omfattande källmaterial har hennes bildningsidéer i ringa grad uppmärksammats inom denidéhistoriska/utbildningshistoriskaforskningen.Fogelklouformulerartydligavisionerförhurettbättresamhällekanmöjliggöras.Visionernasträcktesiginteendast till skolans kontext, bland läroböckerochundervisningsmetoder, utanäven till samhället istort. Det övergripande syftet är att utreda vilket sorts samhälle Fogelklou ville skapa. Att studeraFogelkloustänkandeärtänktbådesomettsättattuppmärksammahennesynpåbildningochettsättattplacerainhenneidensamtidaskolpolitiskaochidéhistoriskamiljön.Ingenmänniskatänkeregnatankarisoleratfråndetsammanhangdeverkadeinom,vilketgörattdenkontextuellaförståelsenblirviktigvidanalysenavskrifterna.Mitthuvudsakligaforskningsintresseärkvinnligatänkareunder1800–1900-talen.FörutomFogelklouhar jagstuderatkvinnorörelsenspionjärFredrikaBremerssynpå fredoch feministenFridaStéenhoff iljuset av anarkistisk ideologi. I min forskning strävar jag efter att ifrågasätta historieskrivningen omkvinnor. Jag finnerdetviktigtattmotarbetareproduktionavbildenattdet finnsettkollektivtkvinnligttänkande (exempelvis kategoriseras många kvinnor, oreflekterat, som liberala kvinnosakskvinnor).Föreställningenkanbrytasnergenomattskiljapåkvinnansomtalandesubjekt(enskildkunskapsspridare)ochkvinnorsgemensammaerfarenhetavattexempelvisvaramarginaliseradeavpatriarkalastrukturer.Entendensihistorieskrivningenärattdenkollektivistiskaerfarenhetenfrämstuppmärksammats.Detvillsägaattkvinnorbekräftasihögregradsomtalareförkvinnanssituation(kollektivt)menvinnerlite,omingetgehör,somsubjektivatänkare.

(17) TintinHodén, LiUMedierna,museernaochoffentligheten:Offentlighetsbegreppetsproblematik

Vadinnebärbegreppet”offentligt”ochhurkandetförståsirelationtillstatligtfinansieradekonstmuseer?Detärenfrågasomvisatsigvaracentralimittavhandlingsarbetemensomjagännuinteförmåttformuleraettkonkretsvarpå.Iavhandlingen–somberäknasvarafärdigifebruari2018–studerarjaghurModernamuseetsuppdraghardiskuteratsiettantaldebatterisvenskpress.Syftetmeddettaärattsynliggörahurmuseetblirtillirelationtillandraaktörerioffentligheten,såsomkonstkritiker,konstnärer,museianställda,politiska debattörer etcetera. De befintliga studierna om Moderna museet är i huvudsak resultat avkonstvetenskapligforskning,vilketinnebärattstorviktlagtsvidspecifikautställningarochvidinnehålletimuseetssamlingar.Storuppmärksamhetharocksåägnatsaktörerinommuseet,såsomPontusHulténochOtteSköld.Minavsiktärdärförattskiftafokusfrånmuseetskonstnärligaverksamhettilltilldessfunktionsomoffentlig institution.AttenstatligmyndighetsomModernamuseetäroffentligkan tesigsomensjälvklarhet. Den diffusa användningen av offentlighetsbegreppet i museala sammanhang innebäremellertidattbegreppetoftaladdasmedförväntningarsommuseeromöjligtkanlevaupptill,vilketärenåterkommandekällatillkonflikt.Iminpresentationhoppasjagdärförkunnamöjliggöraendiskussionomdeninledandefråganochhurdennakanförståsutifrånettidéhistorisktperspektiv.

(18) Magnus Rodell, SH Lejonet i Narva: Monument, materialitet och politik undermellankrigstiden

År1936 invigdesettmonumentöversegern iNarva1700.Dettamonumentskötssönderunderandravärldskriget och återinvigdes år 2000. I min presentation är det övergripande syftet att studera detmonumentsominvigdes1936.GenomdetkommittéarbetesomfinnsarkiveratpåArmémuseetärdetmöjligtattrekonstrueradeargumentsomformuleradeskringvarförmonumentetuppfördes.Invigningenutgjorde tillsammansmedmedierapporteringen en kommunikativ-medial handling. I relation till såvälkommittéarbetet som till medierapporteringen kommer de berättelser om slaget vid Narva somframställdesisambandmedinvigningenattrelaterastilldensamtidivilkeninvigningenägderum.

10

Iengenerellmeningärdetmöjligtattundersökamonumentsomenrumsligmateriellmedieformsomtillskrivs varierande innebörder och symboliska laddningar. I artikeln kommer Narva-monumentet attfungera som ett intressant exempel på detta. En förhoppning är också att, i lite mindre omfattning,undersöka det monument som invigdes hösten 2000. Därigenom blir det möjligt att synliggöraNarvaminnetsirelationtillolikasamtidahorisonter.

(19) Tora Byström, UmU K.P. kliver in i rampljuset. Knut Petersson som publicist ochtryckfrihetsförsvarare

ImittbidragskajagpresenteraettnystartatforskningsprojektompublicistenKnutPetersson,K.P.kallad.Han var knuten till Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning under fyrtio år, och 1945–57 som desshuvudredaktör.

Hanslångatidpåtidningenärenavorsakernatillattjagintresserarmigförhonom.GHTbrukarbetecknassomenavlandetsmestinflytelserikadagstidningar.Denandraorsakentillmittintresseärhansrollidensåkalladetryckfrihetsoppositionenunderandravärldskriget,desomiriksdagenmotsattesigregeringenstryckfrihetsinskränkande åtgärder. Frågor om tryckfrihet och yttrandefrihet har dessvärre blivithögaktuellaigen.K.P.deltogocksåidenutredningsomlågtillgrundfördennyatryckfrihetsförordningen1949,densomärgällandefortfarandeidag.

VäldigtlitefinnsskrivetomKnutPetersson.Närhanbliromnämndbeskrivshansomenbetydandeliberalpublicistochtidningsman,mendetfinnsocksåflerauttalandenomatthanharkommitiskugganavsinstore föregångare, Torgny Segerstedt. Herbert Tingsten påstod t.o.m. att det i vissa sammanhang varomöjligtattskiljapåPeterssonsochSegerstedtsartiklar.K.P.haralltsåhittillsoftasthamnatiperiferin,ochmittprojektsyftartillattlåtahonomvarahuvudperson.

Biografigenrenkräver,ominteettregelrättförsvar,sååtminstoneendiskussion.Detfinnsmångafrågoratt ta ställning till, och jag kommer att diskutera några av dessa. Vilken typ av biografi passar? Enlivsverksbiografi?Vadärmöjligtattsägaomsamtidenutifrånenenskildperson?Vilketär förhållandetmellandenenskildeochhansomgivning? Jaghar redannämntSegerstedts stora skugga. Självhar jagtidigareskrivitomPeterssonsefterträdaresomhuvudredaktör,HaraldWigforss,ochjagkommerävenattintresseramigförsamarbetet,samspeletochrelationernamellandessatre.Ärdetrentavmöjligtatttalaometttankekollektiv?

Session6

(20) LenaLennerhed,SHEnklibbigsjäl?Epileptikernisvensk1900-talsmedicinEpileptikervarframtill1969belagdamedäktenskapsförbudiSverige.Dispenskundegesompersonmedepilepsisteriliseradesig.Alltflerläkaretogdockunder1900-taletavståndfrånäldreteorieromepilepsinsomärftligtbetingad,ochkritiseradeäktenskapshindret.Demedicinskadiskussionernaomepilepsinochdessorsakervarlivliga,ochåterkommandevarutsagornaomattdetfannsensärskildepileptiskkaraktärstypellerpersonlighetsförändring.Dennakoppladestillkriminalitet(våldsbrott),psykopati,religiösfanatism,rättshaverismochhypersexualitet,ochibeskrivningarnaetiketteradestypensom”klibbig”eller”ixoid”.

11

(21) JonatanSamuelsson,UmUEttbatteriimunnen:Oralgalvanismochupprinnelsentilldet”tredjeamalgamkriget”

Underperioden1981framtillstraxeftermillennieskiftetutspeladesiSverigeenkontroverssomhandladeomhuruvidadetkvicksilverhaltigatandlagningsmaterialetamalgamorsakadekvicksilverförgiftningellerej.Kontroversen,somutspeladesigimassmediersåvälsomivetenskapligochmedicinskfackpress,ochpåriksdagsgolvet,antogbitvisenormaproportioner,ochföranleddefleraexpertutredningar,vårdprogramochforskningssatsningar,samtenparlamentariskutredning(SOU2003:53,Dentalamaterialochhälsa).Frågan om kvicksilver från amalgam kan orsaka förgiftning har diskuterats internt i tandläkarkretsartidigare--iUSAimittenav1800-taletochiTysklandpå1920-talet--varfördennasenmodernakonflikt(somungefärsamtidigtblossadeuppifleraandraländerdäramalgamvarflitigtanvänt)iblandharkallatsför"Dettredjeamalgamkriget".

Kvicksilverförgiftning var dock inte det initiala problemet, utan snarare ett förslag tilllösning.1981gickneurofysiologenMatsHansonut tillmediaochtillSocialstyrelsen,ochpresenteradeidénattdenvidtidenhettomdiskuteradeåkomman”oralgalvanism”,egentligenvarkvicksilverförgiftningfrån amalgam. Oral galvanism är ett elektrokemiskt fenomen som uppstår när metalliskatandlagningsmaterialavolikatyp,tillsammansmedmunnenssaliv,bildaretts.k.galvanisktelement–ettbatteriimunnen.Detärdettafenomensomunderslutetav1970-taletkomattförknippasmedenradolika symptom och blir enmedial och politisk het potatis, samt grunden för den änmer omfattandekontroversenomkvicksilverochamalgamsomföljde.

Syftetmedföreliggandepaperärattstuderahurdenoralagalvanismenkomattetablerasoch förstås som ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem. Således undersöks den oralagalvanismens idéhistoria, främst genom nedslag i nordamerikanska odontologiska och medicinskatidskrifter,underårhundradetsomföregickdensvenskakontroversen.Vidarestuderasdessintroduktionisvenskodontologiskforskningunder1960-och70-talen,samtdenmedialaberättelsesomskapadeskringfenomenet från 1977, då schlagersångaren GunnarWiklund trädde fram som drabbad i Aftonbladetslördagsbilaga,framtill1981.

(22) MarieJonsson,SHVegetariskpraktik:attätarättienlighetmedvetenskapen,naturenochreligionen

Ämnetfördenhärpresentationenärdettidiga1900-taletssvenskavegetariskarörelse,främstföreträddavSvenskavegetariskaföreningensomgrundades1903avbl.a.tidningsmannenJohanLindströmSaxon,vilken i många avseenden kom att bli tongivande för det tidiga 1900-talets vegetarism. Mer precistkommerjagatttalaomvadjagbenämnersomvegetariskpraktikpådetkanskeallramestgrundläggandesättet,nämligenföreskrifternaochpraktikenkringvadsombetraktadesvaravegetariskmatochvadsomförstodssomgodaellerdåliga”surrogat”.Genomattstuderatextersompåolikavisdiskuterarvegetariskkostochdessbevekelsegrunder,samtgenomatttittanärmarepåexempelvisreceptochmatsedlarsomSvenskavegetariskaföreningenellerpersoneridessanslutningförfattat,ärdetmöjligtattintebaraurskiljaendelavvegetarismenskärnaomman så vill, utanocksåenheldelomde sätt somdenvegetariska rörelsen förhöll sig tillmenkanskeframföralltvarettuttryckförmodernitetenochdetmodernasamhälletsomväxtefram.Deföreställningarsomlågtillgrundfördenvegetariskarörelsenspraktikavdethärslagetkanschematisktkategoriserasunder vetenskapliga och religiösa argument, men också under ett åberopande av naturen eller detnaturenliga.De ständigahänvisningarna till naturenoch taletomdetnaturenligaverkarocksåhahaftfunktionenavattvaraenslagsförbindelselänkmellanåberopadereligiösaochvetenskapligaargument.

12

(23) Peter Bennesved, UmU Fullträffsäkert: Skyddsrum och Luftskydd från kabinett tilloffentlighetundermellankrigstiden

Underbörjanav1900-taletpåbörjadesdiskussionerblandmilitäraintellektuellakretsarochpolitikeromhur civilbefolkningen skulle kunna skyddas i händelse av luftkrig på Svenskt territorium. DensamhällsdiskurssomdettagavupphovtillkomsnartattledatilletablerandetavenstatligtkontrolleradcivilförsvarsorganisationsomharhaftenormaföljdverkningarförSverigeunderhela1900-talet,inteminstiformavettavvärldensmestvälorganiseradeskyddsrumsprogram.Syftetmeddenhäravhandlingenärattundersökahurdennasäkerhetsdiskurskomtill,utveckladesochetableradesundermellankrigstidenfram till mitten av andra världskriget och vilka faktorer som var avgörande för hur justskyddsrumsprogrammetkomattbliensåintegreraddelavcivilförsvaretochdensvenskaurbanamiljönunderrestenav1900-talet.Genomattbelysafråganomluftskyddochskyddsrumundermellankrigstidenviafyraolikaperspektiv–militärt,politiskt,ingenjörsmässigtochjournalistiskt–ämnaravhandlingenalltsåproblematiseradennaprocessfrånidéochkoncepttilletableradochintegreradteknologi.Avhandlingenshuvudsakliga material består av tidskrifter, media, och politisk författat material och analysen harinspireratsavteknik-ochmaterialitetshistoriskmetod,medvissainslagavdigitalhumanioraförattnåsinaslutsatser.Session7

(24) MatsAndrén,GUPassagetoanewEurope:unityandnationalitiesduringtheFirstWorldWar

ThispaperoutlinesachapterofmycurrentworkinprogressontheideaofEurope.TheFirstWorldWarmarksapassagetoan ideaofaEuropeofnationstates.Fourempiresdismantledandadozenofnewstatesdeclaredtheirindependence.Theoutbreakofthewarwasbymanyliteratesunderstoodasalossofaunifiedculture,whileotherskept recognizingaEuropeancultureora commoncivilization. In thechapter, I pay attention to wartime visions of a future Europe,mainly in Central Europe and Britain.EspeciallyisfollowedthenotionsofaNewEuropeanditsdifferentimplicationsregardingnationalself-determination.

WhenH.G.Wellsexclaimed ‘Nationalitieswillout’during theFirstWorldWar, thenotionof self-determinationwasacontroversialconceptofkeyimportance.Significantly,neitherWellsnormanyothersupportersofsimilardeclarations,backedwidespreadnationalindependence.Europerathercameoutasaplaceofnationstatesonlylateatwarandoftenreluctantly.However,someembraceditforofferinganalternativetotheImperialsystemofEurope,hopingitshouldlaythegroundforanewinternationalismandforaEuropeinpeace.

(25) KatarinaLeppänen,GUCreatingculturalandmilitarypowerbalanceinEuropeintheinterwaryears

Internationalisminthe interwareracarrieddifferentmeaningfordifferentgroups.ANordicschoolforadulteducation,withtheaimofraisingthe’internationalcitizenshipproficiency’oftheNordicpeoples,was established in Geneva in 1931, through cooperation between representatives of internationalorganisationsandadulteducationists.Bothgroupsharbouredanintensepassionforinternationalism,butwhereas the officials understood the League of Nations and the International Labour Organization torepresenttrue internationalism, theeducationists tookacriticalstance. Internationalismwas for themrelatedtonationalismandNordism,andanexpansionofthepowerofthesmallandneutralEuropean

13

states.ThispaperexaminestheestablishmentoftheNordicschoolintheinterwarperiodandanalysesthe ideological controversies surrounding its internationalism.The paper maps an alternative idea ofinternationalcoalitionsthatwoulddestabilizeandunderminethepowerofthe”greatnations”.WhatwastheproblemfromaNordicperspective,whatwerethealternativealliancesimaginableandwhy.EspeciallytheSvenBacklund’sideaswillbeinfocus.

(26) BenjaminMartin, UU: The ‘Culture' of Europe’s International Relations: a DigitalHumanitiesApproach

InthispaperIwillpresentanoverviewofmynewresearchproject,inwhichItrytochartthetransitioninEuropeandiscoursefromanemphasison“civilisation”toafocuson“culture”bylookingattheculturaltreatiesthatEuropeanstatessignedwiththerestofworldacrossthe20thcentury.Thatculturecanbeused to legitimate power is well established. This is also the case in international relations, wherecontrastingideasabout“culture”—cosmopolitanversusnationalistvisions,forexample—havebeenusedtojustifysystemsofdominationoverstatesandpeoples.Ananti-racistconsensusontheequalvalueoftheworld’sculturesisapremiseoftoday’spost-colonialworldorder.Butwheredidthatconceptofculturecomefromandhowdiditwinoutoverrivalvisions,aboveallthenotionof“Civilization”associatedwithEuropeanimperialism?Howaresuchglobalconceptsformedanddisseminated?Culturaltreaties—legallybindingagreementsonwhatformsofcultureshallbeexchangedbetweentwoormorenation-states—offeragoodsourceforahistoricalinvestigationofthesequestions.Theyillustratehowstatesagreeonwhatcultureis,whatculturecanandshoulddo,andtowhatdegreestatesshouldpromoteorregulateit.Throughacomparative,multi-methodstudyoftheculturaltreatiesofseveralWesternEuropeanstatesfrom 1919 to 1968,my project explores the emergence of a global concept of culture, based on thehypothesis that this concept, in contrast to earlier ideas of civilization, played a key role in theconsolidationofthemoderninternationalorder.Inparticular,theprojectusestechnologiesofthedigitalhumanitiestoanalyseandvisualizehowculturaltreatiescontributedtothespreadofculturalconceptsandthedevelopmentoftransnationalculturalnetworks.Session8

(27) HampusÖsthGustafsson,UUPlanlösforskning?Humaniorasreorganiseringi1960-taletsforskningspolitiskaupprustning

Under tidig efterkrigstid uppkom farhågor om att Sverige skulle hamna på efterkälken somforskningsnation i den teknologiskt inriktade ”kapprustning” som pågick. De forskningspolitiskasatsningarnavidandravärldskrigetsslutupplevdessomotillräckligaochdettaladesnutillförmånförenambitiösareplanering.Ettforskningsområdevarsframtidsyntesosäkeridethärsammanhangetvardethumanistiska. Oro uttrycktes angående humanioras status bland svenska politiker men också hosallmänhetenistort.Varhumaniorabaraen”lyx”somfolkhemmetkostadepåsignärdetpassade?Härvilljag genom två exempel analysera farhågorna som fanns angående humanioras vetenskapliga ochsamhälleliga legitimitet under 1960-talet.Dels utgår jag från ett symposium, ”Humanistisk forskning –planlös eller planerad?”, vid Stockholms universitet 1964, där tre vetenskapliga ideal lyftes fram:internationalisering,tvärvetenskapoch”lagarbete”.Idetstarktplaneringsrationellatidevarvsom1960-taletutgjordekunskapspolitisktsettblevencentralfrågahuruvidahumanistiskforskningöverhuvudtagetkundeorganiserasochplanerasmerstorskaligtänvadsomdittillsvaritfallet.Delsutgårjagävenfrånenöversikt av humanistisk forskning som samma år utarbetades i regi av den nytillsattaforskningsberedningen.Härpresenteradesförslagpåhurhumanistiskforskningskullekunnaorganiseras

14

på nya och relevanta sätt, vilket visar att det trots allt fanns en initiativrikedom kring humaniorasmöjligheter. Storahumanistiska forskningsprojektkomsedanatt sjösättasunder1960-talet,men trotsdettaetableradesensynpådenhumanistiskaforskningensomstarktåsidosattvadgällerresursmässigexpansion.IenrapportavStatensHumanistiskaForskningsrådår1973taladesföljaktligenomensvenskexceptionalismvadgällerforskningspolitiskmarginaliseringavhumanistiskforskning.Detärviktigtattintereproducera dåtidens exceptionalismnarrativ rakt av, men samtidigt tycks den svenska, efterkrigstidahumanioradebattenhaburitpåvissasärteckensomär intressantaurett internationelltperspektivochsomkanbidramedviktigkunskaptillforskningenomhumaniorashistoria.

(28) KristianPetrov,KAU (Idé-)historiensslut?Reflektioneromämnetsstatus i ljusetaverfarenheterfrånKarlstadsuniversitet

En ledande ämnesföreträdare uttryckte nyligen att idéhistoria som akademiskt högskoleämne står pårandentillnationellavveckling.Finnsdet fog förpåståendetochhurskadennegativatrenden i så fallbemötas? I denna presentation görs en översikt av idéhistorieämnets uppkomst, förutsättningar,utveckling, status och legitimitet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskilt beaktaserfarenheter från Karlstads universitet, där idéhistoria blev ett välkommet tillskott i den nationellaämnesgemenskapenislutetav1990-talet,mentragisktgickigraven2014.Ärutvecklingenoåterkalleligellerkandenvändasikonstruktivriktning,ochisåfallhur?

(29) Synne Myreböe, UmU, SH Att fånga tänkande? Om varför filosofi inte låter sigarkiveras

Frågan om förhållandet mellan idéhistoria och filosofi har debatterats under flera former, i flersammanhangochunderolikatider.ÅrsnumretavLychnos2006ägnadehelatolvartiklaromämnet.VadjagvillpresenteravidPågångärdelsenöverblicköverdiskussionenomfilosofinsrollinomidéhistoriaiSverige under 2000-talet, dels vill jag lyftamina egna erfarenhetermed att arbetamed ett filosofisktmaterialochnågraavdesvårighetersomjagmöterigränslandetmellanidéhistoriaochfilosofi.

Vadjagvillkommaframtilläringaklaraskiljelinjermellanfilosofiochidéhistoria.Utanattgåidjuparepolemikmednågrameretableradeidéhistorikerkommerjagargumenteramotvissainställningarsomvilllåsafilosofiinomenantikvariskhistorieskrivning.Iställetvilljagförsökaskissauppbörjantillvadjagvillkalla en utopisk idéhistoria som inbegriper såväl mångfaldiga sätt att läsa som att skriva. Hur dennautopiskaformochpraktikkanseutläggsframislutetavpresentationen.Session9

(30) Christine Quarfood, GU Att levandegöra begreppen: Gadamer i Heideggers skola1922–1927

VadinnebäregentligenperspektivskiftetfrånennykantiansktillenheideggerianskhorisontfördenungeGadamer? Vilka frön såddes till den hermeneutik Gadamer sedermera skulle utveckla, under dennaformativafasdåhanbefannsigispänningsfältetmellantvåkonkurrerandefilosofiskaskolor?Natorphadesom handledare för dissertationen 1922, invigt Gadamer i Marburgskolans speciella variant avproblemdriven Platonforskning. Med Heidegger som handledare för habilitationsavhandlingen 1929,tillägnadesigGadamerenmerfenomenologiskläsartsomsyftadetillettlevandegörandeavdefilosofiskabegreppen.Samtidigt förelågtrotshandledarbytetenkontinuitet ivaletavtematik.Dissertationenomlustbegreppets koppling till godhetsbegreppet berörde en etisk problematik som vidareutvecklades i

15

habilitationsavhandlingens närläsning av Platons Filebos-dialog. Övertygelsen om den antika filosofinsaktualitet utgjorde en förbindelselänkmellan Gadamers bägge handledare, deras övriga skillnader tilltrots.SåvälNatorpsomHeideggerutveckladedeegnatankegångarnaidialogmedantikensfilosofer.FörNatorpsdelvarPlatonenständigföljeslagare,förHeideggerunderdenperiodhanverkadeiMarburg,vardialogpartnern istället Aristoteles. Gadamer följde under forskarutbildningen flertalet av de kurserHeideggergav1923–1926.FörutomattpekaframåtmotSeinundZeitsexistentiellatidsproblematikrymdekurserna metodologiska reflektioner kring fenomenologi och hermeneutik, samt utläggningar kringbegreppiAristotelesochPlatonstexter,somsäkerligenvaritinspirerandeförGadamer.

(31) ChristerNordlund,UmUCivilisationskritikfrånGöteborg:BengtHubendickochläranommänniskansekologi

Due to the riseof severeenvironmental concerns in the1960s, some scientists changed their viewofcontemporaryscience.Tothemprogressinscience(andscience-basedtechnology)affectednatureandsociety inmanynegativeways.Promotingscience-as-usualwas in theworst-casescenario topromotecivilizationtodeath.Yet,sciencewasstilllookeduponasameanstosolvetheproblemsithadcreated.Whatwasneededwasanewtypeof“holistic”sciencethatwasabletounderstandhumansaspartofnature,contributetoaneweconomicsystemwithinecologicalborders,andfosterpoliticsbasedonthisknowledge.Asanameforsuchaholisticandnormativeenterprise,thatbridgedandintegratednaturalscienceandhumanscience,scientistsadoptedtheconcept“humanecology”.Itwasaconceptthathadbeenusedsincethebeginningofthe20thcenturybutnowwasloadedwithnewmeaning,asa“scienceforsurvival”,abletosteer“SpaceshipEarth”.Humanecologydevelopedindifferentwaysindifferentpartsoftheworld.InSweden,itwasinitiallypromotedmainlybynaturalscientists,notablythezoologistBengtHubendick,whowasdirectoroftheNaturalHistoryMuseuminGothenburgandlaterbecameapoliticaladviserandpublicexpertonenvironmentalquestions.TheaimofthepresentationistouseHubendickasaprism inorder toshed lightontheearlydevelopmentofhumanecologyasaholisticandnormativescienceofpolitical importance. Furthermore, thepresentationargues that the kindofhumanecologyHubendickpromotedwasnotthat“holistic”afterall.AlthoughHubendickmadeagrandsynthesis,basedonknowledgeanddatafromallovertheworld,henevertookhumanandsocialsciencesseriously,andasaresulthissynthesismaybedefinedas“socialbiology”ratherthanhumanecology.

(32) AntonHonkonen,GUHelptoself-help.SamuelSmilesochsjälvhjälpensidéhistoriaÅr1859utkomvadsomefterBibelnskullebliStorbritanniensmestsåldabokunderandrahalvanav1800-talet,brittenSamuelSmilesSelf-Help.Ensjälvhjälpsboksomgenomflerahundrapersonporträttsersomsin uppgift att bevisa för sina läsare att hårt arbete överträffar begåvning. Drygt 160 år senare harsjälvhjälpslitteraturenintagitenstarkpositionisåvälbokhandelsomidensamtidadiskursenochbehovetav att få reda på hur vi ska hjälpa oss själva tycks aldrig ha varit större. Trots detta ägnas genrenförvånansvärtliteuppmärksamhetinomdehumanistiskavetenskaperna,litteraturensesfrämstsomettamerikansktfenomenochSamuelSmileskanidenärmastebeskrivassombortglömd.MenvadfinnsdetförkopplingmellanSelf-Helpochsenaretiderssjälvhjälpslitteratur?Ochhurharföreställningenkringvadviskahjälpaosssjälvamedförändratsövertid?

(33) IngridWållgren,LUControllingDestiny.JulianHuxley'sTranshumanism(1910-1960)Inthispaper,IbrieflyexploretheevolutionarybiologistJulianHuxley's(1887-1975)ideasaboutcontrollingevolutionandhisbelief thathumanitycould -andshould -deploy thenewbiology toseizecontrolof

16

humandestiny.Huxleycoinedtheterm"Transhumanism"andtriedtocreateandpromoteanideologyforthefuturearoundit.

EspeciallyinterestingisthenotionofhumancontroloflifeinrelationtoHuxley'screed.Huxley'sideasrelate to a wider British debate during the first half of the twentieth-century, where a number ofintellectuals,authors(notintheleastJulian'sbrother,AldousHuxley)andscientistsstartedtoarguefororagainsttheneedforconsciouscontrolofmanyaspectsconcerninghumansocietyandlife,forbuildinga future. Julian Huxley combined his biological expert knowledge with philosophical and fictionalnarrativesaboutthefutureofmankind,inparttoattempttoaffectanddeveloppoliticalandinstitutionalpolicy.(Helaterbecamethefirstdirector-generalofUNESCO,1945.)Butwhatkindoffutureandwhatkindofpoliticswill comeabout if control is assumed?What is the finaldestination?Andhowdid thelanguage,whenspeakingofcontrol,eugenics,andfuturepossibilitieschangepre-andpostWWII?

Contemporary biomedical and technological research stirs a biopolitical debate often ripe withexistentialandethicalquestions.Examiningthehistoricalrootsofsuchadebatecouldhelpfurtherourunderstandingofcontinuitiesanddiscontinuitiesinalongtwentiethcenturyhistoryofscienceconcerningeugenics,humancontroloflife,andutopianvisionsofenhancingmankind.

Vitackarävenpanelisternaförderasmedverkande:

Cai Alfredson och Dick Claésson, Litteraturbanken; Jonas Blomqvist, Mediearkivet Retriever; Isabelle Ståhl, SU; Peter Bennesved, UmU; Anna Svensson, KTH; Anton Jansson, GU; Benjamin Britas Eriksson, GU; Jens Norrby; GU; Rebecka Lettevall, MAH; Thomas Karlsohn, UU samt Christer Nordlund, UmU.

UPPROP–HJÄLPTILLMEDKONTAKTTILLRÄTTIGHETSINNEHAVARETILLUPPSATSERILYCHNOS

SAMTSKRIFTERILYCHNOS-BIBLIOTEKET!

•LärdomshistoriskasamfundetsamarbetarmedLitteraturbankenangåendedigitaliseringenav

utgivningsserienLychnos-biblioteketochårsbokenLychnos

• I samband med detta är Litteraturbanken i behov av att komma i kontakt med

rättighetsinnehavare respektive deras dödsbon och efterlevande, i synnerhet för närvarande

följande:

•GöstaLindeberg,AxelLiljecrantz,BengtLöw,HermanRichter,StenG.LindbergochHenrik

SandbladochAxelNelson.Omnågonharuppgifteromdessaförfattare,kontaktagärna

• Paulina Helgesson (paulina.helgeson@litteraturbanken.se) som hanterar rättighetsfrågor på

Litteraturbanken!

•Litteraturbankenbehöverertstödförattkartläggaochhittarättighetsinnehavare!