Intern

ArbetsgGoteborChalmer

Uppdragochkem

Inlednin

Denna ra

mellan k

ver långs

1.

2.

3.

Bakgrun

Professo

teborgs

niska hö

stitution

som den

Den 10 o

i uppdra

Chalmer

universit

ningsinri

mers. Lid

en förha

n utredn

högsko

gruppen:rgsuniversitrstekniskah

agsgivarna:miteknik,Cha

ng

apport besk

kemi vid Göt

siktiga och ko

Huruvida de

plementära

finns för utv

Det samlade

kluderande

på forskarn

Ekonomiska

samheten.

nd

or Jens Odde

universitet (

ögskola och G

nen placeras

n gemensam

oktober 2016

ag att utreda

rs inom kem

tet den 31 d

iktningar som

din skriver: ”

andlingsfråga

ning om f

ola och G

tet:J.Bergenhogskola:J.

E.Ahlberg,almers;och

river ur ett v

teborgs unive

ortsiktiga asp

e verksamhe

eller överla

veckling av d

e utbildnings

förutsättnin

ivå.

a förutsättni

ershede utvä

bilaga A). Ha

Göteborgs un

i förslaget i K

ma Institutio

6 beslutar GU

a förutsättnin

iämnet (Dnr

december 20

m kan utvec

”Vad en instit

a mellan de b

fördjupat

öteborgs

nholtz,M.HaMartensson

DekannatuG.Hilmerss

verksamhets

ersitet och C

pekter kring:

eter på KMB

appande me

den totala ve

suppdraget i

ngar för att u

ngar för en

ärderar unde

an föreslår at

niversitet (G

Kemihuset p

onen för mat

Us rektor Pa

ngarna för et

V 2016/773

016 (bilaga B

klas i samarb

tution geme

båda lärosät

Rapport

t samarb

s univers

allquist,MHn,A.Palmqvi

urvetenskapson,prefekt

sperspektiv f

Chalmers, frä

:

B, GU, som v

d verksamhe

rksamheten

i kemi och k

utveckla gem

långsiktigt h

er våren 201

tt en gemen

U) för att stä

på Campus Jo

tematiska ve

m Fredman

tt fördjupat

3). Sven Lidin

B). I rapporte

bete med In

nsam för Ch

tena. Klart är

:

bete mel

sitet inom

Hakanssonist,J‐ESven

pligafakultetKMB,GU

förutsättning

ämst Kemi oc

vill kvarstå p

eterna vid C

.

emiteknik so

mensamma k

hållbar utvec

16 den Natur

sam kemiins

ärka kemi oc

ohanneberg

tenskaper vi

att ge profes

samarbete m

n lämnar sin

en identifiera

stitutionen f

almers och G

r att denna i

Gotebor

lan Chal

m kemio

sson

ten,GU;L.A

garna för ett

ch kemitekn

på campus J

Chalmers, oc

om svarar m

kurser på gru

kling av den

rvetenskaplig

stitution skap

ch naturvete

och organise

d GU och Ch

ssor Sven Lid

mellan Göteb

rapport till

ar utredaren

för kemi och

Göteborgs un

nstitution m

rgden31‐0

mers tek

området

Ahman,pref

fördjupat sa

ik. Rapporte

ohanneberg

ch vilka möjl

mot verksamh

und‐, avance

n gemensam

ga fakulteten

pas för Chalm

nskap i Göte

eras på ett li

halmers.

din, Lunds un

borgs univer

rektor vid G

n personer o

h kemiteknik

niversitet inn

måste ta ansv

03‐2017

kniska

fektkemi

amarbete

en beskri‐

g är kom‐

ighet det

heten, in‐

erad, och

ma verk‐

n vid Gö‐

mers tek‐

eborg. In‐

knade vis

niversitet,

rsitet och

Göteborgs

och forsk‐

vid Chal‐

nebär blir

var för ut‐

2 / 11

bildning på såväl Göteborgs universitet som på Chalmers”. Med utgångspunkt från denna rapport be‐

slutar rektor vid GU i januari, i samråd med dekanus för Naturvetenskapliga fakulteten och prefekten

vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi (KMB), att en arbetsgrupp skall utföra en fördjupad

analys av hur kemiverksamheten på Campus Johanneberg kan stärkas genom fördjupat samarbete

mellan GU och Chalmers. Gruppen består av tre representanter från KMB (J. Bergenholtz, M.

Hallquist, M Håkansson) och tre representanter från Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers

(J. Mårtensson, A. Palmqvist, J‐E Svensson,). Gruppens uppdrag beskrivs i bilaga C.

Arbetsgruppens arbete

Arbetsgruppens arbete har koncentrerats på frågeställningen hur kemiämnet i Göteborg bäst kan

stärkas med avseende på undervisning, forskning och samverkan. Två huvudscenarier har behandlats:

1) En gemensam kemiinstitution skapas där de verksamheter som vill utveckla kemiämnet på

Campus Johanneberg ingår;

2) GU‐verksamheter som vill kvarstå i Kemihuset, på Campus Johanneberg, överförs till Chal‐

mers.

Dessa scenarier kan ställas emot alternativet att GU helt lämnar kemihuset, Campus Johanneberg,

vilket förmodas ske om inte ett fördjupat samarbete mellan GU och Chalmers kan etableras.

För att avgränsa utredningen berörs inte de forskningsverksamheter vid KMB som indikerat att de

önskar ingå i en livsvetenskapsorienterad verksamhet på Medicinareberget. Vi noterar dock att den

framtida tillhörigheten för enskilda lärare och forskare vid en eventuell delning av KMB inte kan avgö‐

ras förrän det finns ett konkret förslag på framtida organisation av verksamheten. Vidare fokuseras

arbetet på kärnverksamheterna forskning och utbildning därför inkluderas inte administrativ och tek‐

nisk verksamhet i detta skede.

En viktig del av arbetet har varit att utreda överlapp och komplementaritet mellan de kemiverksam‐

heter på GU som vill kvarstå på Campus Johanneberg och Chalmers verksamhet, samt möjligheter att

utveckla den gemensamma verksamheten. Generellt anser vi att komplementaritet stärker den totala

verksamheten om detta sker inom det som definierats som verksamhetens område. Överlapp kan

vara både positivt och negativt. Här anser vi att överlapp mellan små (eller en liten och en stor) verk‐

samheter stärker den totala verksamheten i Göteborg vid en eventuell sammanslagning. Överlapp

mellan två stora verksamheter kan vara negativ om inte delmängder av verksamheterna är komple‐

mentära.

Arbetsgruppen har under arbetets gång sammanställt, presenterat och diskuterat forskning och ut‐

bildningsverksamhet samt deras förutsättningar vid de två lärosätena. Vidare har man informerat

studentgrupper vid GU om arbetets gång. För att få insikt i hur en gemensam Chalmers‐GU institution

fungerar i praktiken bjöds också fem representanter från Matematiska vetenskaper (prefekt, vicepre‐

fekt för grundutbildning GU, viceprefekt grundutbildning Chalmers, administrativ chef samt Institut‐

ionsekonom) in till ett möte med arbetsgruppen.

3 / 11

A. Forskningsverksamheten

Forskningen i kemi vid Chalmers och GU är omfattande och inkluderar de flesta aspekter inom kemi‐

området, både grundläggande och tillämpade. De forskningsområden som främst är aktuella för sam‐

verkan på Campus Johanneberg är fysikalisk, oorganisk, organisk och analytisk kemi samt miljökemi.

Här finner vi tillämpningar inom bland annat miljö‐ och materialvetenskap samt klimat‐ och energi‐

forskning.

Bilaga D innehåller en presentation av de seniora forskare vid GU som indikerat att de vill kvarstå på

Campus Johanneberg. Förutom dessa seniora forskare tillkommer de två planerade lektorstjänsterna

(atmosfärsvetenskap och fysikalisk kemi) som avvaktar utlysning och som förväntas ingå i en samver‐

kande organisation. Kortfattat bedrivs forskningen vid GU inom följande områden:

Forskningsverksamheten inom fysikalisk kemi är huvudsakligen inriktad mot teoretisk kemi,

ytkemi samt kolloidkemi. Här behandlas frågeställningar som är relevanta för kemiska pro‐

cesser i atmosfären, för interstellära processer och nanopartikulära system. Denna verksam‐

het rymmer särskild kompetens inom kvantdynamik, statistisk mekanik, samt experimentell

fysikalisk kemi inklusive ytspridning av molekylstrålar och lågvinkelspridning. Inom gruppe‐

ringen återfinns unik infrastruktur för kontrollerade molekylstråleexperiment, elektrodyna‐

misk våginstrumentering samt total intern reflektionsmikroskopi (TIRM).

Syntesen är grundläggande inom oorganisk kemi och vid GU framställs såväl metallkomplex

som moderna material och nanopartiklar. Elektrokemisk katalys och isolering av optiskt ak‐

tiva material är exempel på ett par forskningsområden. Flera analys‐ och karakteriseringsme‐

toder är tillgängliga vid GU; däribland strukturbestämning med röntgendiffraktion, kiral sepa‐

ration och analys, samt avancerade elektrokemiska metoder. Tillämpningar är till exempel

dentalimplantat, korrosionsinhibering, och batterier.

Även inom organisk  kemi är syntesen fundamental och vid GU fokuseras på asymmetrisk

syntes samt atmosfärsrelevanta molekyler. En ny metod för syntes av enantiorena molekyler

via kirala kristaller har utvecklats. Institutionen har utrustning för och långvarig specialist‐

kompetens inom syntes av luftkänsliga ämnen under inert atmosfär. Forskning bedrivs inom

metallorganisk kemi, organisk aerosolkemi, och katalytisk oxidation av flyktiga organiska mo‐

lekyler, t.ex. terpener. Det finns instrument för kiral analys såsom CD, VCD och enantioselek‐

tiv HPLC. Inom atmosfärskemi används on‐line högupplöst kemisk jonisationsmasspektrome‐

tri för studier av reaktioner som bidrar till organisk aerosolbildning.

Fokus inom analytisk kemi inkluderar utveckling av analysmetoder med hög temporal och

rumslig upplösning (t ex 2‐D fluorosensors) för kvantifiering av lösta ämnen i komplexa ma‐

triser. Forskningen bygger på banbrytande analytiska och molekylära verktyg som också kan

användas för identifiering och funktionell karakterisering av enskilda bakterieceller och

cell/vesikel‐nät. Mikrobiell biogeokemi och funktionell biodiversitet är av betydelse för vik‐

tiga ekosystemfunktioner i naturliga miljöer. Vidare bedrivs organiskt och oorganiskt analy‐

tisk forskning inom atmosfärsvetenskap, från fundamentala processtudier till tillämpningar

inom dagens klimat, luftkvalitet och hälsoutmaningar. Institutionen använder bland annat

4 / 11

molekylbaserade bildsensorer, immunogold elektronmikroskopering, flera röntgenfluore‐

scensspektrometrar och en on‐line högupplöst kemisk jonisationsmasspektrometer.

Inom miljökemi studeras atmosfäriska processer på molekylär nivå kopplat till emissioner,

atmosfärisk omvandling, fasomvandlingar, molnprocesser och förekomst av luftföroreningar

som påverkar klimat och miljö. Detaljerade emissionsmätningar vid energiproduktion och

transporter ger underlag för teknikutveckling kopplad till miljöpåverkan. Kemisk omvandling

av gaser, partiklar och molndroppar studeras genom avancerade experimentella metoder

kopplat till unika fältmätningar och kemisk modellering. Utöver att bidra till den grundläg‐

gande förståelsen av atmosfären, är dessa studier av avgörande betydelse för klimat‐ och

luftkvalitetsforskning och bidrar till samhällsutveckling.

Utgående från nämnda verksamheter vid GU har vi identifierat flera överlappande verksamheter vid

Chalmers, där en gemensam institution ger synergieffekter och nya utvecklingsmöjligheter. På samma

sätt finns det områden som är komplementära till verksamheten vid Chalmers men ändå kan anses

ligga inom Chalmers verksamhetsområde och på så sätt bidra till en förstärkning av kemiområdet, se

tabell 1. Inga av de identifierade verksamheter ansågs ha ett för stort överlapp som skulle riskera att

ett område blir överkritiskt inom en gemensamt organiserad verksamhet.

Tabell  1, Karakterisering av aktuella forskningsverksamheter vid GU i relation till forskningen vid

Chalmers K institution.

  Överlappande  Delvis överlappande Komplementära 

Fysikalisk

kemi 

yt‐ och kolloidkemi,   nanopartiklar, molekyldynamik kvantdynamik, statistisk meka‐

nik 

Oorganisk

kemi 

elektrokemi, katalys, korrosion koordinationskemi, batterier,

material, röntgendiffraktion 

kiral separation och analys

Organisk

kemi 

organisk syntes metallorganisk kemi, kiral ana‐

lys  

asymmetrisk syntes, CD, VCD

och enantioselektiv HPLC 

Analytisk

kemi  

röntgenfluorescens hög‐upplöst masspektrometri,

molekylbaserade bildsensorer 

termisk karakterisering aero‐

solpartiklar, kemisk jonisations‐

masspektrometri, mikrobiell

biogeokemi 

Miljökemi  energi, transport  nanopartiklar, förbränning,

förgasning, tungmetaller i mil‐

jön

atmosfärskemi, aerosolkemi,

biogeokemi, molnprocesser,

klimat och atmosfärskemisk

modellering, indikatorer för

luftkvalité och klimatpåverkan 

 

5 / 11

Förutom att verksamheterna idag skulle kunna ge upphov till synergieffekter eller forma en kritisk

massa för en gemensam organisation, så skulle en framtida långsiktig samverkan leda till större möj‐

ligheter för strategiska rekryteringar som är anpassade till den totala verksamhetens mål.

Ett av flera exempel är energiproduktionsforskning där de två nuvarande institutionerna har komplet‐

terande kompetenser rörande högtemperaturprocesser av relevans för energirelaterad forskning.

Chalmers har en omfattande kompetens rörande högtemperaturkorrosion och kemisk omvandling

och karaktärisering av bränslen och askor. GU bidrar med kunskap om kinetik för ytprocesser och för‐

bränningskemi, liksom med mätteknik för gas‐ och aerosolpartikelanalys med tillämpningar inom om‐

vandling av biobränslen. Grupperna har redan idag gemensamma projekt inom svenskt förgasnings‐

centrum (SFC) som finansieras av Energimyndigheten, liksom för studier av chemical‐looping com‐

bustion inom en stark forskningsmiljö finansierad av Vetenskapsrådet. Förutom direkta samarbeten

kopplade till högtemperaturprocesser bidrar GU också med miljövetenskaplig kompetens angående

konsekvenser av emissioner från energisektorn. Tillsammans får enheterna därmed tillgång till både

teknikutveckling och konsekvensstudier inom samma organisation.

Slutsats: Inom de områden där överlapp har identifierats handlar det om relativt små grupperingar

som skulle starkt gynnas av ett utökat samarbete inom kemiämnet genom att bidra till att aktiviteten

ökar totalt. Samma sak gäller de områden som bedöms vara delvis överlappande. Inga fall har funnits

av större överlappande verksamheter där man anses överkritisk. De större verksamheterna har istäl‐

let en tydlig komplementär karaktär.

B. Utbildningsverksamheten

Utbildningar i kemi och kemiteknik bedrivs vid GU och Chalmers och tillsammans utgör dessa utbild‐

ningar en central nod för att säkerställa Sveriges kompetens inom kemiområdet. Utbildningarnas in‐

nehåll överlappar till betydande del, undervisningslokalerna är delvis gemensamma, och lärare un‐

dervisar relativt ofta på båda lärosätena.

De huvudsakliga utbildningsprogram som berörs är därmed:

Kemiprogrammet – kandidat (GU) 

Kemiprogrammet – master (GU) 

Kemiteknik – civilingenjör (Chalmers) 

Kemiteknik – högskoleingenjör (Chalmers) 

Kemiteknik med fysik – civilingenjör (Chalmers) 

Bioteknik – civilingenjör (Chalmers) 

Materials Chemistry – master (Chalmers) 

Forskarutbilning – (Chalmers) 

Forskarutbildning – (GU) 

Kemiundervisning bedrivs av Chalmerslärare även på andra program än ovanstående, t ex Tekniskt

basår. På motsvarande sätt undervisar lärare i kemi vid GU inom lärarutbildningen, naturvetenskapligt

6 / 11

basår, samt flera miljövetenskapliga program. Flera av dessa verksamheter bedrivs i huvudsak av per‐

sonal från Campus Johanneberg. Nedanstående analys bygger på att ovanstående utbildningsuppdrag

även gäller framgent. KMB har idag också ansvar för utbildningsprogram i molekylärbiologi, läkeme‐

delskemi och receptarieprogrammet. Vi antar att huvudansvaret för dessa utbildningar inte kommer

att ingå i uppdraget för en gemensam kemiinstitution utan istället kommer att tillhöra en institution

med fokus på livsvetenskap.

För kemiutbildningarna erbjuder ett fördjupat samarbete mellan de två universiteten följande möjlig‐

heter:

Effektivisering genom samläsning 

Vissa delar av likartade kurser och delmoment, träning i praktiska färdigheter genom laborativa

moment och övningar samt undervisning i allmänna färdigheter bör kunna samläsas och använ‐

das inom flera utbildningar. På masternivå och forskarutbildningsnivå kan en resurseffektivisering

ske genom att reducera antalet kurser med i princip bibehållet urval genom gemensamma kurser

(dubbla kurskoder).

Utnyttjande av lokaler och infrastruktur 

Praktisk undervisning i kemiämnet kräver ofta verksamhetsanpassade lokaler samt för ändamå‐

let specifik utrustning/instrument inklusive underhåll. För många kursmoment används likartade

laborationslokaler samt utrustning vilket möjliggör samutnyttjande och effektivisering i under‐

håll. På avancerad nivå och för forskarutbildning kan avancerad utrustning, inklusive erfarenhet

och kompetens i handhavande, bli mer lättillgänglig och därmed utnyttjas mer effektivt.

Komplettering 

Kompletterande kompetenser (se ovan) samt en större lärarpool ger möjlighet till förbättrad kva‐

litet och kontinuitet i utbildningsverksamheten.

Marknadsföring och profilering 

Gemensam marknadsföring och profilering i rekryteringssyfte gynnar sannolikt både Göteborgs

universitet och Chalmers. Samarbete underlättar i) för presumtiva studenter att göra välgrun‐

dade val av utbildning utifrån deras egna intressen; ii) för studievägledare och studentambassa‐

dörer som möter presumtiva studenter och får frågor kring skillnader och likheter mellan de

olika utbildningarna.

Slutsats: Ett gemensamt ansvar, enligt scenario 1, för kemiutbildningarna möjliggör effektivare utnytt‐

jande av personal, lokaler och utrustning, vilket i sin tur ger förutsättningar till förbättrad kvalité för

studenterna.

C. Ekonomiska förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av den gemen‐

samma verksamheten

De ekonomiska förutsättningarna beror till stor del på vilken struktur som den gemensamma verk‐

samheten får. De två huvudscenarierna ger två olika förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckl‐

ing. För att beräkna de ekonomiska förutsättningar har vi utgått från de verksamheter vid GU (KMB)

som aktivt indikerat att de i första hand önskar ingå i en gemensam verksamhet med Chalmers (se

7 / 11

bilaga B). Listan kan behöva revideras (utökas eller minskas) beroende på de slutliga förutsättningar

som ges för de olika scenarierna.

GU Forskning:  

Intäkter till forskning kommer från lärosätenas fakultetsanslag, externa medel i konkurrens från olika

forskningsfinansiärer, strategiska satsningar och i mindre del från anslag till uppdragsforskning. Om‐

fattningen av dessa intäkter över tid beror på verksamhetens utveckling och är svår att förutsäga.

Emellertid, utifrån det vi vet idag har följande information tagits fram:

Fakultetsanslag

Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå är uppdelat i ett basanslag (80%) och en prestat‐

ionsdel (20%). Tillgängligt anslag beräknas efter avräkning för strategiska avsättningar. Vid en eventu‐

ell delning av KMB och bildandet av en gemensam kemiinstitution mellan GU och Chalmers behöver

den fasta fördelningsnyckeln för basanslaget till den nybildade institutionen beslutas av fakultetssty‐

relsen. Om en liknande modell används som vid bildandet av institutionen för marina vetenskaper

2015 beräknas ca 19 894 tkr per år för fakultetsfinansierad forskning allokeras till GU‐delen av en

gemensam institution enligt scenario 1 (se bilaga E). För scenario 2 är det också rimligt att en del av

den fakultetsfinansierade forskningen på GU överförs till Chalmers då GU inte längre förväntas utföra

motsvarande forskning. Detaljerna för detta måste tas fram i förhandling mellan ledningarna för

Chalmers och GU.

Externa medel

Den totala intäkten till de externfinansierade projekt kopplade till relevanta verksamheter uppgår

under 2016 till 16 615 tkr. Förutom dessa finns ett antal strategiska forskningsområden som omfattar

ca 1 000 tkr per år

GU Undervisning:  

Intäkter till utbildning kommer via ersättning (HST/HPR) för den utbildning som ges av institutionen.

På motsvarande sätt har institutionen utgifter för de lärare som undervisar på respektive kurs, för

lokaler och för stödverksamhet kopplad till undervisningen. Utbildningen vid KMB ges idag av lärare

lokaliserade både på Johanneberg och på Medicinaberget. Institutionens totala utbildningsuppdrag

beslutas av fakultetsstyrelsen efter dialoger med institutionerna och hänsyn tagen till historiskt utfall

av uppdraget. Sven Lidin klargör i sin rapport att en gemensam institution (scenario 1) måste ta an‐

svar för utbildningen i kemi på såväl Göteborgs universitet som på Chalmers. Slutsatsen blir särskilt

tydlig om man betraktar den samlade lärarkompetensen som kommer kunna utnyttjas i utbildningen

vid bildandet av en gemensam institution. Ett ansvar för kemiprogrammen vid både Chalmers och GU

säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av undervisningsverksamheten där man strategiskt kan

optimera undervisningen för studenter vid både Chalmers och GU. Dock bör ansvaret för de kurser

som har ett huvudsakligt livsvetenskapligt innehåll överförs till den del av KMB som väljer att lämna

kemihuset, Campus Johanneberg. För scenario 2, kommer den kompetens som GU överlåter till

Chalmers troligen åtminstone initialt behövas vid GU vilket gör att ett utbildningsuppdrag från GU till

Chalmers måste regleras.

8 / 11

GU Övrigt: 

Flera anställda inom KMB har också betydande ledningsuppdrag och administrativa uppdrag, inklu‐

sive dekan och vicedekan vid Naturvetenskaplig fakultet GU, studierektor KMB, hållbart lärande ‐

centrumbildning GMV, föreståndare och koordinator vid Chalmers och GUs gemensamma centrum‐

bildning Göteborgs luft‐ och klimatcentrum, föreståndare vid Chalmers och GUs gemensamma Cent‐

rum för grundläggande vetenskaper. Under 2016 summerar dessa uppdrag till ca 2000 tkr.

Chalmers:  

Chalmers inför för närvarande under en 6 årsperiod en ny modell för tilldelning av fakultetsmedel till

institutionerna och har sedan den nya modellen beslutats även infört ett tak för antal fakultetsmed‐

lemmar på Chalmers i huvudsak baserat på den totala fakultetsmedelstilldelning Chalmers har. Infö‐

randet av modellen medför en osäkerhet kring möjligheterna för institutionen K att växa i antal fakul‐

tetsmedlemmar. Men ett val av Scenario 2 bör utgöra tillräcklig grund för att en särskild prövning av

denna fråga görs av Chalmers ledning. En sådan prövning bör föregås av ovan nämnda diskussion

med GU ledning om överförande av del av GU fakultetsfinansierade forskningsanslag inom området.

Chalmers forskningsverksamhet är till stor del externfinansierad (185 Mkr externt och 105Mkr fakul‐

tetsmedel) med en undervisningsfinansiering motsvarade 34 Mkr. Intern tilldelning baseras på 44.2

fakultetsmedlemmar där det faktiska antalet var 47.3 under 2016

Slutsats: Kemidelen vid GU är välfinansierad med ca hälften av forskningsresurserna från externa pro‐

jekt och hälften från fakultetsanslag. För Chalmersdelen är fördelningen ca 2/3 extern och 1/3 intern.

Scenario 1 skulle ge en långsiktig fakultetsfinansiering för forskning och undervisning vid GU. Scenario

2 innebär en förhandling mellan lärosätena som kompliceras av Chalmers tak för finansierade fakul‐

tetsmedlemmar.

D. Erfarenheter från den gemensamma Institutionen för matematiska vetenskaper vid

Chalmers och GU

Mångårig erfarenhet av en gemensam institutionsmiljö och integrerad institution mellan GU och

Chalmers finns vid institutionen för matematiska vetenskaper. Institutionen delas mellan lärosätena

även om det juridiskt handlar om två separata enheter. Lärosätena har upprättat ett övergripande

samarbetsavtal för institutionen liksom uppdragsavtal för lärarna vilka exempelvis möjliggör examin‐

ation (myndighetsutövning) av studenter och doktorander vid båda lärosätena. Institutionen leds av

en prefekt med hjälp av en administrativ enhet. Den dubbla tillhörigheten medför för dessa visst

merarbete, exempelvis med två separata bokslut, budgetar och uppföljningar samt bruk av olika ad‐

ministrativa system och internfakturering för lärarinsatser. Dock ses detta som en besparing då två

separata enheter med nödvändighet hade behövt många dubblerade/funktioner, t ex prefekt, admi‐

nistrativ chef och institutionsekonom. Detta merarbete märks dock inte för övrig personal och lärosä‐

testillhörighet spelar en tydligt underordnad roll i all övrig verksamhet. Institutionen är fullständigt

blandad vad gäller forskningsinriktningar och lärarinsatser på kurser. Dubbla kurskoder för samma

9 / 11

kurs har upprättats på avancerad nivå och uppåt och kurser på grundnivå samkörs i stor utsträckning

trots att studenter oftast läser två parallella kurser vid Chalmers. Doktorander antas och deras an‐

ställning styrs av anslagsinnehavarens tillhörighet då det handlar om externfinansiering. Även om OH‐

kostnaderna skiljer sig åt beroende på var anställningen är placerad så diskuteras inte denna skillnad i

den vardagliga verksamheten. Rekrytering av ny personal sköts olika beroende på vem som blir den

slutliga arbetsgivaren, vilket ges naturligt av de övergripande budgetramarna, men inriktning bestäms

inte av anställningens utformning utan av ämnesstrategiska överväganden.

Sammanfattningsvis upplever personalen vid Institutionen för matematiska vetenskaper den gemen‐

samma strukturen som odelat positiv. Institutionen genomsyras av en uppslutning kring matema‐

tikämnet. Den gemensamma formen ger stor flexibilitet i grundutbildningen och är berikande både

för utbildnings‐ och forskningsverksamheten då den medger en större bredd och del av två akade‐

miska miljöer. Vid Institutionen för matematiska vetenskaper anses Göteborgsregionen vara för liten

för två separata konkurrerande matematiska institutioner.

E. Tankar runt organisatorisk struktur för ett fördjupat samarbete 

Scenario 1

En gemensam kemiinstitution skapas där de verksamheter som vill utveckla kemiämnet på Campus 

Johanneberg ingår

Bildandet av en gemensam kemiinstitution skulle säkerställa en kritisk storlek för en framgångsrik

forskningsmiljö inom ett antal forskningsområden och underlätta effektivare samanvändning av in‐

strument och lokaler. Den breddade kompetensen skulle innebära fördelar för båda parter i den allt

intensivare konkurrensen om externa medel. Skapandet av en gemensam institution innebär ett lång‐

siktigt åtagande från båda lärosätena. En förutsättning för varaktighet är ett tydligt forsknings‐ och

undervisningsuppdrag från båda lärosäten. Givet att kemiämnet kommer att vara den samlande foku‐

sen för institutionen rekommenderas att ansvaret för kandidat‐ och mastersprogrammen i kemi vid

den naturvetenskapliga fakulteten förläggs till den verksamhet som kommer att bedrivas på den ge‐

mensamma institutionen. Detta är starkt motiverat av kompetenser och ämnesbredden som repre‐

senteras av de samlade kemisterna vid en gemensam kemiinstitution vilket säkerställer att kemipro‐

grammet vid GU behåller en tydlig förankring i och anknytning till grundläggande kemi. Vidare inne‐

bär det att kemiprogram knutet till en gemensam kemiinstitution i Göteborg kommer att ha goda för‐

utsättningar till ett förbättrat studentunderlag då man får en mycket tydlig hemvist för kemiämnet. På

samma vis blir ett kemiprogram en angelägenhet för samtliga vid den nya institutionen och starka

incitament kommer att skapas för att samverka inom utbildningen.

Genom att en gemensam institution därmed har både forsknings‐ och undervisningsuppdrag vid båda

lärosätena säkerställs en långsiktighet för kemiämnet vid både Chalmers och GU. En gemensam in‐

stitution skulle även underlätta vid rekrytering av ny personal och uppbyggnad av ny verksamhet ge‐

nom att motverka destruktiv konkurrens mellan de båda lärosätena. Vidare skulle en gemensam in‐

stitution underlätta effektivt utnyttjande och utveckling av ändamålsenliga lokaler. En gemensam in‐

10 / 11

stitution skulle ge en enhetligare bild utåt och en starkare och samlad samarbetspartner för Väst‐

svensk industri.

 

Scenario 2  

GU‐verksamheter som vill kvarstå i Kemihuset överförs till Chalmers. 

Kemi och kemiteknik (K) är Chalmers största institution. Scenario 2 skulle de facto från Chalmers per‐

spektiv innebära en ökning av personalstyrkan ytterligare. Här handlar det dock inte om ett tillskott

på 80 personer från GU som nämns i Björn von Sydows rapport ”Förslag till ändring av Chalmers insti‐

tutionsstruktur” (bilaga F) utan ett mindre antal fakultetsmedlemmar (10‐12) med tillhörande dokto‐

rander etc. Därför torde påverkan på institutionsstrukturen vid Chalmers inte vara så stor att K skulle

behöva delas så som diskuteras i bilaga F. En större fråga för Scenario 2 är hur den nya fakultetsmo‐

dell för fördelning av fakultetsmedel som nu införs på Chalmers överhuvudtaget möjliggör Scenario 2

då detta inte ryms under nuvarande tak av antal fakultetsmedlemlemmar vid institutionen. Om inte

ytterligare utrymme skapas så skulle ett överförande av personal från GU till Chalmers, som innefattar

8 professorer och 2 lektorer vid GU inom Scenario 2, komma att ställas i direkt motsättning till de be‐

fintliga forskningsstrategiska planerna vid K. Ett införande av Scenario 2 behöver därför föregås av ett

beslut av Chalmers ledning i frågan om taket kan lyftas i motsvarande grad samt av den diskussion

med GU ledning om de ekonomiska förutsättningarna att överföra fakultetsmedel från GU till Chal‐

mers för att ge de ekonomiska förutsättningar som skulle behöva följa med en höjning av taket. För

att detta skall vara en attraktiv lösning för båda partner bör det ekonomiska bidraget och överföran‐

det av relevanta undervisningsuppdrag från GU till Chalmers avtalas under mycket långsiktiga förut‐

sättningar och helst permanentas.

F. Slutsatser, avvägningar och rekommendation

Kemiämnet är viktigt för både Chalmers och Göteborgs universitet samt, inte minst, för en positiv ut‐

veckling av Göteborgsområdet. Göteborgsregionen är trots en väletablerad och omfattande kemisk

industri väl liten för två konkurrerande kemiinstitutioner och en ytterligare förstärkt samverkan mel‐

lan lärosätena när det gäller en långsiktig utveckling av ämnet anses därför nödvändig.

Vi tror att det är viktigt att GU och Chalmers tillsammans driver på utvecklingen av såväl grundläg‐

gande kemi som ett brett spektrum av tillämpningar. Om man skulle genomföra scenario 1 eller 2

kommer naturligtvis kemiinriktad verksamhet också att drivas utanför en sådan organisation exem‐

pelvis livsvetenskap inom Institutionen för Biologi och Bioteknik (Chalmers) och de delar av KMB (GU)

som planerar att flytta till Medicinareberget för ökad samverkan med Sahlgrenska akademin. Det är

viktigt att en ny kemiinstitution (oavsett scenario 1 eller 2) är öppen för samarbete och samverkan

med dessa och andra institutioner både inom och utanför GU och Chalmers som anknyter till kemi‐

området.

11 / 11

Sammantaget anser gruppen att aktuella verksamheter vid Göteborgs Universitet i stora delar är

komplementära till de vid Chalmers. Där överlapp finns är detta konstruktivt snarare än att överlapp‐

et genererar en överkritisk massa. Det finns goda möjligheter till samverkan kring utbildning både

med avseende på lärarresurser, undervisningslokaler och utökat kursutbud i gemensam regi. Beskriv‐

ning av förutsättningar för de delar av KMB som skulle kunna integreras med Chalmers i en gemen‐

sam kemiinstitution beskrivs i detta dokument. Dock har ingen konsekvensanalys för övriga delar ge‐

nomförts. Det är naturligtvis viktigt att man säkerställer långsiktiga förutsättningar för båda delarna

av nuvarande KMB. Möjlighet till en framtida tillhörighet för GU‐medarbetare i en eventuell gemen‐

sam kemiinstitution med Chalmers bör öppnas upp för samtliga anställda som har en huvudsaklig

verksamhet inom kemiområdet.

Rekommendation för fortsatt arbete: Chalmers och GU har kommit olika långt i analys och utred‐

ningsarbete vilket gör att gruppen inte kan ge en enhetlig rekommendation.

Chalmers ger ingen rekommendation avseende huruvida personal från KMB skall ges möjlighet att

överföras till Chalmers eller ingå i en för Chalmers och GU gemensam institution (endast ett möjligt

alternativ). Detta är ett beslut som måste fattas av den egna ledningen vid Göteborgs universitet.

Chalmers kan i nuläget inte ta ställning till vilket av de två scenariorna ovan som Chalmers rekom‐

menderar om ledningen vid GU skulle fatta ett sådant beslut. Detta måste först diskuteras och förank‐

ras i en större krets på K. Detta beräknas vara klart till slutet av april men senast 15 maj 2017.

GU delen av gruppen rekommenderar scenario 1 och att det därmed genomförs en konsekvensanalys

för vad detta skulle innebära för Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet. Vi inser svårigheten att

få till en ekonomisk tillfredställande lösning rörande scenario 2 som kan accepteras av båda lärosä‐

tena.

Med denna rapport anser vi att vi utfört vårt uppdrag enligt bilaga C

GU representanter: J. Bergenholtz, M. Hallquist, M Håkansson

Chalmers representanter: J. Mårtensson, A. Palmqvist, J‐E Svensson

Jens Oddershede

Dnr E 2016/4

(22)

2

Forord

Göteborg, et fyrtårn i svensk naturvidenskab

”Hvordan kan man styrke naturvidenskabelig forskning og uddannelse i Göteborg og

således medvirke til, at naturvidenskab i Sveriges næststørste by får den øgede

internationale synlighed, den bør have – og kan få?”

Opdraget for udredningen var at vurdere, hvordan Det naturvidenskabelige Fakultet ved

Göteborgs universitetet (GU) kunne styrkes, men jeg var ikke langt inde i udredningen,

før det stod mig klart, at skulle den opgave løses tilfredsstillende, så var det nødvendigt at

se problemstillingen i et bredere perspektiv. Man kunne ikke alene fokusere på, hvad Det

naturvidenskabelig Fakultet selv skulle gøre, men også hvad fakultetet kunne gøre

sammen med andre fakulteter ved GU og i samarbejde med Chalmers tekniska högskola.

Dette ledte frem til, at jeg i udredningen forsøger også at besvare det ovenstående,

bredere spørgsmål, alt imens der bliver fokuseret på, hvad Det naturvidenskabelig

Fakultet selv kan gøre for at bidrage til dette overordnede formål.

Derved er jeg gået lidt ud over kommissoriet (Appendiks 1), men det er håbet, at læseren

vil være enig i, at det har været nødvendigt for at gøre et godt fakultet endnu bedre og

dermed sammen med andre fremgangsrige miljøer i byen, at gøre Göteborg til et

naturvidenskabeligt fyrtårn.

At skabe dette fyrtårn er vigtigt for de to universiteter. Det giver et fagligt løft, f.eks. i

form af bredere og mere synlige fagmiljøer, som kan tiltrække endnu bedre forskere til

universiteterne. Det gør studierne mere interessante for svenske – og udenlandske –

studerende. Det gør naturfagene til mere attraktive for samarbejdspartnere inden for og

uden for universiteterne.

Men endnu vigtige er det for Göteborg. Det vil styrke erhvervslivet i byen. Veluddannet

arbejdskraft, specielt inden for naturfagene, er blandt de mest efterspurgte ressourcer hos

moderne erhvervsvirksomheder. Stærke teknisk-naturvidenskabelige fagmiljøer er

attraktive samarbejdspartnere for virksomheder. Så en styrkelse af naturfagene vil give

vækst og fremgang i Göteborg og dets opland.

De næste kapitler vil give en gennemgang af de observation, der er foretaget i forbindelse

med udrederens kortlægning af situationen ved Det naturvidenskabelige Fakultet og ved

de øvrige, fagligt tilgrænsende fakulteter og institutioner, som har været inddraget i

undersøgelsen for at kunne komme frem til de anbefalinger, der afslutter rapporten.

Undervejs i processen har jeg modtaget megen hjælp og støtte. Alle har mødt mig med

åbenhed og hjælpsomhed og har svaret beredvilligt på alle mine spørgsmål. Jeg er blevet

bekræftet i mit udgangspunkt: at Göteborgs universitet er et godt, ambitiøst universitet,

som også kan se fordelen ved at forny og forbedre sig og meget gerne sammen med andre

samarbejdspartnere. Helt den samme indstilling har jeg mødt hos Chalmers tekniska

högskola og selvfølgelig hos Det naturvidenskabelige Fakultet, som jo har været målet for

de fleste af mine besøg og samtaler.

En stor tak til alle jer, jeg har mødt og talt ved mine besøg (Appendiks 2). Uden jeres

bidrag ville denne rapport ikke have været mulig. En særlig tak Det naturvidenskabelige

Fakultets ledelsesteam under ledelse af dekan Elisabet Ahlberg, som har vist mig stor

tillid i arbejdet, og til rektor Pam Fredman for at tildele mig opgaven og for støtte og

opmuntring undervejs i udredningen. Endelig vil jeg takke Magnus Petersson, sekretær

(22)

3

for rektors ledningsråd, som har deltaget i alle mine møder, og hjulpet mig på alle måder i

forbindelse med udarbejdelsen af udredningen.

Alle skylder jeg stor tak for at indføre mig i universitetsverden i Göteborg. Meget har jeg

lært. Skulle det ikke fremgå af rapporten, så er fejlen kun min.

Jeg håber, at denne udredning kan bidrage til et styrket og mere samlet natur-

videnskabeligt miljø i Göteborg.

Odense den 16 maj 2016

Jens Oddershede

Syddansk Universitet

(22)

4

Indhold

Kortlægning:

Afsnit 1. Faglig og fysisk organisering af fakultetet 5

Afsnit 2. Profilering af fakultetet 7

Afsnit 3. Fakultetet som en del af Göteborgs universitet 8

Afsnit 4. Relationerne til Chalmers tekniska högskola 8

Afsnit 5. IT-fakultetet 9

Afsnit 6. Uddannelser 10

Anbefalinger:

Afsnit 7. Mat-fys-kemi og life science organisering 11

Afsnit 8. Marine videnskaber 13

Afsnit 9. Uddannelser 15

Afsnit 10. Infrastruktur 16

Afsnit 11. IT i Göteborg 16

Afsnit 12. Fakultetsstyrelsens sammensætning 17

Afsnit 13. Ressourceallokering 17

Executive Summary 19

Appendikser

Appendiks 1. Kommissoriet 21

Appendiks 2. Besøgsprogrammet 21

Appendiks 3. Udrederen 22

(22)

5

Kortlægning af Det naturvidenskabelig Fakultet ved Göteborgs universitet og dets nærmeste samarbejdspartnere

1. Faglig og fysisk organisering af fakultetet

Det naturvidenskabelige Fakultet er et af 8 fakulteter ved Göteborgs universitet (GU). Fakultetet består

af 7 institutter og 2 centre. Tabel 1 angiver nogle centrale data for de 9 enheder.

TABELL 1

* Institutionen bildades 2015-07-01 1) Kategorin undervisande personal 2) Kategorierna annan undervisande och forskande personal, forskarstuderande, teknisk personal, administrativpersonal och bibliotekspersonal 3) Antal avräknade HST 4) Registrerade HST i datalagret 5) Uppgifterna är hämtade från ekonomiska redovisningen (resultaträkningen)

Som det fremgår af tabellen, er der betydelig forskel på størrelsen af de 7 instituttet. Målt i totale

indtægter er der næsten en faktor 10 forskel i størrelsen på det største (KMB) og det mindste (MV)

institut. Desuden springer det også lidt i øjnene, at ressourcerne til en af fakultetets indsatsområder, de

marine videnskaber, er opdelt mellem to store enheder, Institut for Marine Vetenskaber (Marin) og

Sven Lovén centrum (SLC).

Fakultetet er fysiskt ret opsplittet. Det er placeret på fire forskellige adresser i Göteborg og tre uden for

Göteborg. Tre af institutter (Marin, KMB, BioEnv) er placeret på flere forskellige adresser i Göteborg:

HTE %-andel HTE %-andel Forskning (mnkr)5)

Lärare1) lärareÖvr

personal2)Övr pers

Tot

intäkter

varav

anslag

varav

externa bidr

Tot

intäkter

varav

anslagAntal HST 3)

varav HST

lärarutb4)

Kemi och molekylärbiologi 56 33% 117 67% 212 76 96 42 39 432 13

Biologi och miljövetenskap 50 40% 77 60% 142 63 66 44 41 492 31

Geovetenskaper 25 45% 30 55% 63 31 24 23 22 316 21

Fysik 27 45% 33 55% 62 29 28 27 21 261 50

Marina vetenskaper* 40 40% 60 60% 64 26 29 7 7 119 0

Kulturvård 27 60% 18 40% 41 15 23 34 33 252 0

Sven Lovén centrum 27 73% 10 27% 43 27 2 13 9 0 0

Matematiska vetenskaper 26 67% 13 33% 26 16 6 32 23 410 72

Svenskt NMR-centrum 0 0% 4 100% 10 5 7 0 0 0 0

Utbildning HSTUtbildning (mnkr)5)

(22)

6

Inden for den nærmeste fremtid planlægges at samle fakultetets aktiviteter i Göteborg på tre

adresser:

Efter denne reorganisering vil ca. halvdelen institutter ved fakultetet være samlet på én adresse, idet

KMB vil være placeret på to adresser i Göteborg, KV vil være til stede både i Göteborg og Mariestad,

Marin vil have medarbejdere i Göteborg, på Kristineberg og på Tjärnö, og endelig har BioEnv enkelte

medarbejdere på Kristineberg, men langt flere i Göteborg.

(22)

7

Til forståelsen af fakultetets fysiske opsplitning er det også værd at bemærke, at KV har en betydelig

aktivitet (ca. 40 %) i Mariestad, og at SLC ud over forskningsskibet R/V Skagerak har ansvaret for

driften af to feltstationer på Tjärnö og Kristineberg.

Konklusionen er derfor, at selv efter samlingen på tre adresser i Göteborg er fakultetets 7 faglige

enheder fordelt på 5 adresser, og at denne opsplitning berører 4 institutter og 1 center.

En sådan fysisk opdeling vil uvægerligt have konsekvenser for den faglige kohærens og synergi, så

derfor har det været udrederens opgave at vurdere, om der findes alternative organiseringsformer for

fakultetet, som giver en større grad af fysisk samling af fagligt nærtbeslægtede aktiviteter.

2. Profilering af fakultetet

Det naturvidenskabelige Fakultet ved Göteborgs universitet tilbyder uddannelse og forskning inden for

de sædvanlige naturvidenskabelige fagområder og fremtræder ved første øjesyn som et klassisk

naturvidenskabeligt fakultet. Når man ser lidt nærmere på fakultetets aktiviteter, finder man dog to

væsentlige særpræg, som adskiller dette fakultet fra de fleste søsterfakulteter på flerfakultære

universiteter. Det drejer sig om den betydelig fokus, fakultetet har på den marine forskning. På

fakultetets hjemmeside er det udtrykt således: ”Eftersom Göteborg ligger på västkusten har staden

blivit ett naturligt säte för marin forskning och utbildning med inslag av kemi, biologi och

geovetenskaper. Den redan starka marina profilen stärktes ytterligare när regeringen 2008 beslutade

placera kansliet för det nya Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet. Vi har tillgång till

välutrustade forskningsfartyg och två marina fältstationer på nära håll: Sven Lovén centrum för marina

vetenskaper vid Tjärnö utanför Strömstad och vid Kristineberg i Fiskebäckskil”

Det andet punkt, hvor fakultetet adskiller sig fra alle øvrige naturvidenskabelige fakulteter, som

udrederen har kendskab til, er integrationen af fagområdet kulturvård i et naturvidenskabeligt fakultet.

Også dette er fakultetet bevidst om og skriver på sin hjemmeside: ”Unikt för Göteborgs universitet är

kulturvård som ett tvärvetenskapligt ämnesområde, med kopplingar till humaniora, samhällsvetenskap,

konst och arkitektur. I samarbete med Mariestads kommun bedrivs utbildning inom landskapsvård,

trädgårdsdesign och bygghantverk”.

Det er udrederens opfattelse at disse to særpræg er en styrke for Det naturvidenskabelige Fakultet og

for hele Göteborgs universitet. Universitetet bør værne om denne profil for fakultetet og bør derfor

også fortsat med fælles midler være med at skabe baggrunden for at kunne udvikle de to omtale

fagområder.

Undervisningen og forskningen i kulturvård foregår i både Göteborg og Mariestad. Selv om den

største del af aktiveteterne finder sted i Göteborg, så er der væsentlige aktiviteter i Mariestad, og der er

infrastruktur og faciliteter i Mariestad, som det ville være uhensigtsmæssigt at flytte til Göteborg. Den

faglige bredde af instituttets tilbud ville blive kraftigt reduceret uden aktiviteterne i Mariestad.

Den marine forskning og uddannelse er i dag organiset i flere enheder. Forskerne er ansat ved Institut

for Marine Videnskaber(Marin) og i nogle få tilfælde ved Institut for Biologi og Miljøvidenskab.

Infrastrukturen med tilhørende servicepersonale er organiseret i Sven Lovén centrum (SLC). Dette

center opererer tre fysiske enheder, feltstationer på Kristineberg og Tjärnö samt R/V Skagerak. Alle

forskere med arbejdsted på Tjärnö er ansat ved Marin, medens situationen på Kristineberg er den, at

nogle forskere på denne feltstation valgte ikke at tilslutte sig Marin, da dette institut dannedes for

nylig, og de er således fortsat ansat ved Institut for Biologi og Miljøvidenskab.

Universitetet er ved at få bygget et nyt og på alle måder væsentligt forbedret forskningsskib, som vil få

samme navn som det nuværende. Leveringen af skibet fra skibsværftet i Gdansk er meget forsinket.

(22)

8

P.t. forventes det afleveret til universitet tidligst i august 2016, mere end et år forsinket i forhold til

den oprindelige tidsplan.

De samlede halvårlige indtægter ved Marin er 71 Mkr (Tabel 1), og de helårlige indtægter ved SLC er

56 Mkr (Tabel 3).

I forbindelse med anbefalingerne vil der være kommentarer til organiseringen af den marine forskning

ved Det naturvidenskabelige Fakultet.

3. Fakultetet som en del af Göteborgs universitet

I Tabel 2 er der angivet data for de 8 fakulteter ved Göteborgs universitet. Som det fremgår, er

Sahlgrenska Akademin (SA) det største på alle parametre, mens Det naturvidenskabelige Fakultet på

visse parametre er det næststørste. IT-fakultetet er det mindste, og er også lidt særegen på den måde, at

begge dets institutter er fælles mellem GU og Chalmers.

Det naturvidenskabelige Fakultet samarbejder med flere af de øvrige fakulteter, men det det mest

udbredte samarbejde findes med SA, og her er det i særdeleshed molekylærbiologidelen af KMB, der

står for dette samarbejde. Af denne grund vil dette fagområde også fremadrettet være placeret på

samme campus som SA (afsnit 1).

TABELL 2

Fotnoter finns under tabell 1.

4. Relationerne til Chalmers tekniska högskola

I Göteborg findes to af Sveriges største og mest anerkendte universiteter, Göteborgs universitet (GU)

og Chalmers tekniska högskola. Chalmers er et teknisk universitet og GU er et bredt dækkende

universitet med aktiviteter inden for naturvidenskab, humaniora, samfundsvidenskab,

uddannelsesvidenskab, kunst og sundhedsvidenskab. På denne måde kan sige, at de to universiteter

supplerer hinanden. Når det imidlertid kommer til de fagområder, som er nært beslægtet som f.eks.

naturvidenskab - inkl. IT -, så bliver det en nødvendighed at have en koordination mellem de to

universiteter for at sikre, at Göteborg som den næststørste by i Sverige får den nationale og

internationale synlighed, som det samlede ressourceforbrug inden for nærtbeslægtede fagområder

berettiger til.

I dag har disse overvejelser ført til, at Institut for matematiske videnskaber (MV) er et fælles institut

mellem Chalmers og Det naturvidenskabelige Fakultet, fysisk placeret på Chalmers campus

(Johanneberg) og med én institutleder, som har en dobbeltreference til rektor på Chalmers og til

HTE %-andel HTE %-andel Forskning (mnkr)5)

Lärare1) lärareÖvr

personal2)Övr pers

varav

anslag

varav

externa bidr

Tot

intäkter

varav

anslagAntal HST 3)

varav HST

lärarutb4)

HFS 262 48% 282 52% 315 203 90 206 186 3 564 333

SFS 373 58% 274 42% 394 163 175 335 303 5 167 478

HHFS 206 49% 217 51% 285 131 128 274 183 3 782 0

UFS 246 61% 156 39% 173 71 50 296 236 2 879 2 281

SA 497 35% 939 65% 1 757 788 792 635 582 4 237 0

NFS 246 38% 402 62% 676 306 282 227 202 2 305 186

KFS 155 55% 128 45% 61 46 10 301 272 1 341 271

ITFS 57 51% 54 49% 70 26 29 81 64 878 10

Utbildning HSTUtbildning (mnkr)5)

(22)

9

dekanen for Det naturvidenskabelige Fakultet. Historisk set har der været en lignende konstruktion på

fysik-området. Den blev ophævet 2005, da det fælles institut havde store økonomiske problemer, og

man vurderede, at det var nødvendigt at opdele instituttet for at udrede de økonomiske forhold for at

bringe fysikmiljøet i Göteborg på fode igen.

Tilbage i 1964 blev der også etableret et fælles institut i geologi mellem de to universiteter. Dette

samarbejde ophørte i 1997, da det fagligt noget bredere Institut for Geovidenskaber dannedes ved GU

og GU’s geologi-aktiviteter blev en del af dette institut.

På IT-området har samarbejdet mellem de to universiteter resulteret i to fælles IT-institutter mellem de

to universiteter(se afsnit 5).

I 2008 blev der på foranledning af rektorerne for Chalmers og GU foretaget en juridisk udredning med

titlen ” Rättsliga förutsättningar för ledningsfunktionen vid institutionell samverkan mellan olika

huvudmän”, som konkluderer, at der ikke er noget juridisk til hinder for, at de to universiteter driver

integreret virksomheder, herunder fælles institutter, forudsat at visse regler for referencer og

afrapportering opfyldes. De anbefalede retningslinjer er nu inkluderet i den måde, man styrer de fælles

institutter på.

Der er således mange års erfaring med fagligt samarbejde mellem de to universiteter, og udrederen har

valgt at se på, om et øget universitetssamarbejde inden for naturvidenskab kunne bidrage til yderligere

at styrke naturvidenskab og teknik i Göteborg og således også Det naturvidenskabelige Fakultet ved

GU, jævnfør målsætningen i forordet.

5. IT-fakultetet

IT-fakultetet blev oprettet i 2001 som et fælles IT-universitet mellem Chalmers tekniska högskola og

Göteborgs universitet. Senere blev det til et fælles IT-fakultet, og i dag er IT-fakultetet alene et

fakultet ved GU. Det består af to institutter, Institut for data- og informationsteknik og Institut for

anvendt informationsteknologi, og begge disse er fællesinstitutter mellem Chalmers og GU, styret

efter samme principper som MV. Institutlederne på de to institutter refererer til henholdsvis rektor på

Chalmers (Chalmers-siden) og til dekanen for IT-fakultetet(GU-siden) – igen samme type af

dobbeltreference, som man genfinder på MV. Institutterne er placeret på de to campusser, Lindholmen

og Johanneberg.

Fakultetets dekan er ansat af Chalmers, men referer i sit daglige virke til rektor for GU.

(22)

10

6. Uddannelser

Nedenstående figur angiver udviklingen i naturvidenskabelige studerende ved GU i årene 2007-2015.

Det naturvidenskabelige Fakultet har i år indskrevet ca. 7.000 studerende, og hvert år starter ca. 700

nye studerende på fakultetets studier. Årligt dimitteres ca. 400 kandidater fra fakultetet. Antallet af

indskrevne studerende omregnet til fuldtidsstuderende svarer til ca. 2.000. Dette billede har været

forholdsvis konstant over et antal år, som det fremgår af den foranstående figur.

Fakultetet udbyder 17 kandidatstudier, 19 masterstudier og et 2-årigt studium i datorstyrd fysikalisk

mätteknik.

Som hos alle øvrige natuvidenskabelige miljøer i den vestlige verden er det en udfordring blot at

fastholde tilgangen til de naturvidenskabelige studier, specielt inden for fysik og kemi. Derfor er det

tilfredsstillende at kunne notere fra ovenstående tabel, at det er lykkedes for Det naturvidenskabelige

Fakultet at fastholde en nogenlunde konstant studenterbestand i en årrække. Det er også kun lykkedes

på grund af en et imponerende antal rekrutteringstiltag, som omfatter alle typer af aktiviteter, man

genfinder hos andre gode naturvidenskabelige miljøer, der bekymrer sig om deres

rekrutteringsgrundlag.

Det kan dog ikke skjules, at status quo i studenterbestand ikke er et tilfredsstillende resultat for et

ambitiøst naturvidenskabeligt fakultet, og i forhold til antallet af ansatte ville det også være

hensigtsmæssigt at tiltrække endnu flere studerende til fakultetet – eller i hvert fald at få fakultetets

lærere involveret i flere uddannelser, herunder også uddannelser ved andre fakulteter ved GU og

måske også ved Chalmers. Dette forhold vil blive kommenteret på i anbefalingerne.

(22)

11

Anbefalinger

På basis af de informationer, der er beskrevet i de foregående afsnit, vil resten af udredningen være

anbefalinger, som efter udrederens opfattelse kan medvirke til at fremme det helt overordnede

udgangspunkt for denne udredning, nemlig at styrke naturvidenskabelig forskning, uddannelse og de

udadrettede aktiviteter i bred almindelighed i Göteborg med henblik på at øge både deres nationale og

internationale synlighed.

Udgangspunktet har været, hvordan dette kan opnås ved brug af de eksisterende ressourcer til disse

områder i Göteborg. Kodeordene for anbefalingerne er ”samarbejde og koordinering”. Det er

udrederens opfattelse, at ved i endnu højere grad end i dag at udnytte og samordne hinandens styrker

kan fællesskabet blive stærkere – i hvert fald inden for naturvidenskab og teknik og tilgrænsende

fakområder.

Det var også den helt overordnede holdning hos mange af de personer, der blev interviewet. Flere

initiativer er på vej i den retning, specielt hvad angår de fysiske rammer for universitetsaktiviteterne i

Göteborg. En helt afgørende forudsætning for en vellykket koordinering af uddannelses- og

forskningsaktiviteter i Göteborg er, at de to universiteter helhjertet støtter op om bestræbelserne – en

forudsætning, jeg vurderer, er til stede for øjeblikket.

De efterfølge anbefalinger repræsenterer forskellige tiltag, som ifølge udrederens opfattelse vil

understøtte dette formål.

7. Mat-fys-kemi og life science organisering

Koordineringsbestræbelserne har både et fagligt og et fysisk aspekt. Det faglige aspekt handler bl.a.

om, hvordan man organiserer forskningsenheder, fælles infrastruktur, fælles uddannelse og fælles

forskningsprojekter. Det fysiske aspekt er først og fremmest et spørgsmål om den fysiske placering af

forskningsmiljøerne. Fysisk nærhed fremmer et fagligt fællesskab, så derfor arbejder både GU og

Chalmers med at lokalisere forskningsmiljøerne på færre adresser i Göteborg.

Det er udrederens opfattelse, at også en større grad af faglig koordinering ville kunne gavne

forskningen og uddannelsen i Göteborg, herunder i særlig grad den naturvidenskabelige del af

aktiviteterne. Det gælder for organisering i fællesskab mellem GU og Chalmers, og det gælder også

mere specifikt for organiseringen internt på Det Naturvidenskabelige Fakultet.

Hvad angår organiseringen i fællesskab mellem de to universiteter, så er både IT-fakultetets to

institutter og Institut for Matematiske Videnskaber gode eksempler på, hvordan et fællesskab mellem

GU og Chalmers kan styrke den faglighed, der findes i Göteborg inden for matematik og IT.

Derfor er det udrederens forslag, at dette fællesskab genskabes inden for fysik, og at det påbegyndes i

kemi ved at etablere fællesinstitutter mellem GU og Chalmers i fysik og kemi, begge placeret på

Campus Johanneberg. Derved skabes nogle af de største institutter inden for disse fag i Sverige, og

sammen med Institut for Matematiske Videnskaber vil de danne et nyt grundfagligt,

naturvidenskabeligt knudepunkt i Sverige.

Fællesinstitutteterne mellem GU og Chalmers i fysik og i kemi foreslås etableret på præcis de samme

præmisser, som for gælder for Institut for Matematiske Videnskaber, dvs. ledelsesmæssigt og

ressourcemæssigt efter en model, som i flere år har vist sig at fungere meget tilfredsstillende for

matematik.

(22)

12

For fysiks vedkommende vil der være tale om at fusionere de nuværende institutter for Teknisk

Fysik(66 HTE lærere) og Fundamental Fysik(12 HTE lærere) ved Chalmers med GU’s Institut for

Fysik(27 HTE lærere). Derved skabes der et slagkraftigt Institut for Fysik med 105 HTE lærere og et

samlet forskningsbudget på ca. 300 Mkr per år. De to fysikinstitutter på Chalmers er for ganske nylig

blevet fusioneret til et institut, og forslaget går således ud på at tilslutte Institut for Fysik fra GU til

denne fusion. Da det ikke er så længe siden, man måtte opgive at have et fælles fysikinstitut på grund

af økonomiske styringsproblemer, er det vigtigt, at det nye fælles fysikinstitut lærer af den historie, og

at det nye institut således skabes på et aftalegrundlag mellem Chalmers og GU, som forhindrer en

gentagelse af disse økonomiske problemstillinger.

For kemis vedkommende er situationen den, at der ved Chalmers findes et Institut for Kemi og

Kemiteknik med 85 HTE lærere og et forskningsbudget på 310 Mkr per år. Kemi ved GU er en del af

KMB instituttet, der blev dannet ved en fusion i 2012 mellem Institut for Kemi og Institut for Celle-

og Molekylærbiologi. De to oprindelige dele af KMB er stadig fysisk adskilte, idet kemi har til huse

på Campus Johanneberg og molekylærbiologi er på Lundberglabb, idet der dog er planer om at flytte

molekylærbiologi til Medicinareberget(se afsnit 1). Det nærværende forslag går således ud på, at man

igen opdeler KMB i kemi og molekylærbiologi, og at kemidelen fusioner med Institut for Kemi og

Kemiteknik ved Chalmers og danner et nyt fælles GU-Chalmers Institut for Kemi.

De dele af KMB, der fremover indgår i det nye fælles Institut for Kemi forbliver ifølge forslaget på

campus Johanneberg. Hvilke dele af KMB, det drejer sig om, bør fastlægges efter en omhyggelig

faglig vurdering af de relevante samarbejdsflader internt på GU og i forhold til Chalmers. Der bør

gennemføres en faglig udredning, som inddrager alle relevante parter fra Chalmers og GU, så man har

det bedste grundlag for beslutningen.

Ud over Det naturvidenskabelige Fakultet, herunder medarbejderne på KMB, vil det ved GU også

være relevant at inddrage Sahlgrenska Akademin, da det faglige samarbejde mellem institutterne ved

SA og molekylbiologerne også bør styrkes ved reorganiseringen. I den forbindelse må det være en

selvstændig opgave at sikre, at Core Facilities ved SA fremover udnyttes af de naturvidenskabelige

forskere i større omfang end for nærværende.

Den overordnede vision bag opdelingen af KBM i det kemi og molekylærbiologiske dele igen er at

skabe

et internationalt fyrtårn i mat-fys-kemi på Johanneberg og

et internationalt life science fyrtårn på Medicinareberget

Derfor er det essentiel ud over Det naturvidenskabelige Fakultet og SA også at inddrage Chalmers i

udredningen om hvilke aktiviteter, der skal være inden for kemi på campus Johanneberg og i life

science på Medicinareberget. Det vil styrke Göteborg muligheder for international synlighed inden for

life science, hvis både GU og Chalmers aktiviteter inden for dette område kunne være fysisk

samlokaliseret, og det er udrederens opfattelse, at den fælles placering bør ske så tæt som muligt på

Universitetshospitalet, dvs. på Medicinareberget. Om den fysiske samlokalisering også skal involvere

fælles faglig organisering i fælles institutter, som på mat-fys-kemi området, vil være et naturligt

opmærksomhedspunkt, men vil i påkommende tilfælde kræve en særlig udredning.

At skabe den nødvendige synergi på de biomedicinske og molekylærbiologiske på GU ville naturligt

være det første skridt i forhold til et styrket life science campus på Medicinareberget. Det anbefales

derfor, at der på rektors initiativ igangsættes et udvalgsarbejde mellem Det naturvidenskabelige

Fakultet og Sahlgrenska Akademin med henblik på at kortlægge, hvilke initiativer der vil kunne

bidrage til at styrke og udbygge det allerede eksisterende samarbejde mellem de to fakulteter inden for

life science. Denne anbefaling skal ses i sammenhæng med anbefalingen i afsnit 9 vedrørende nye

uddannelser.

(22)

13

8. Marine videnskaber

De marine videnskaber er et indsatsområde for Det naturvidenskabelige Fakultet og bør også fremover

være det. Der har været brugt mange kræfter på at fremme både den nationale og internationale

synlighed af dette indsatsområde. Universitetet og fakultetet har understøttet denne ambition, og

bedømt på sædvanlige videnskabelige kvalitetskriterier som forskningspublikationer, tiltrækning af

eksterne ressource og internationale samarbejdspartnere er denne indsats en succes. Indsatsen

understøttes med betydelige ressourcer fra fælles universitære midler, senest med 13.4 Mkr. til SLC og

NMR centrum i 2015. Med god støtte fra universitetsfælles midler er det ligeledes, som tidligere

nævnt, lykkedes at finde midler til at anskaffe et topmoderne og veludstyret nyt forskningsskib.

De forøgede driftsomkostninger på ca. 5 Mkr af det nye skib i forhold til driften den nuværende R/V

Skagerak vil - i hvert fald i den første periode efter ibrugtagningen - give et øget pres på økonomien i

driften af SLC, en økonomi som i forvejen er lidt anstrengt, se det nedenstående regnskab for SLC for

2015 i Tabel 4. Det skal bemærkes, at lønomkostningerne i dette regnskab kun omfatter løn til

servicepersonale og ikke til forskere med arbejdssted på de to feltstationer.

Hvad kan man så gøre for at sikre, at de marine videnskaber fortsat kan udvikle sig og helst også blive

yderligere styrket?

Denne udredning foreslår flere tiltag. For det første foreslås, er at man fusionerer SLC og Marin til et

fælles institut, som således vil organisere både forskning, uddannelse og infrastruktur. Desuden

foreslås, at alle marine forskere på de to feltstationer fremover tilknyttes Marin, herunder også de få på

Kristineberg, som i dag er tilknyttet Institut for Biologi og Miljøvidenskab.

Marin er et nydannet institut, som har en del fusionsudfordringer, man er i færd med at løse. Imidlertid

viser erfaringen, at man får størst udbytte af et fagligt fælleskab, hvis fællesskabet også omfatter den

infrastruktur, der anvendes. I dag er det jo også allerede sådan, at alle forskere på Tjärnö og en stor del

af forskerne på Kristineberg er ansat på Institut for Marine Videnskaber, så man kan sige, at de er

ansat på Marin, men arbejder på SLC. Det er også en erfaring, at forskere mere flittigt anvender

infrastruktur på eget institut end på en anden enhed, hvor der måske betales for benyttelse af det. Da

infrastrukturen på SLC benyttes af andre institutter ved fakultetet – og da også gerne skulle være bredt

til rådighed for eksterne interessenter – så er det vigtigt, at en fusion af SLC ind i Marin fastholder en

bredt sammensat styregruppe, som garanterer tilgængelighed og åbenhed i forhold til instituteksterne

brugere af de marine infrastrukturfaciliteter.

Fusionen af SLC og Marin vil styrke fagligheden af den marine satsning ved GU, men det vil ikke

garantere en langtidsholdbar økonomi, som også giver plads til ekspansion og nye aktiviteter, og dette

er en nødvendighed for at opnå ambitionen om at gøre den marine forskning ved GU til det ledende

center af sin art i Sverige, og dermed få en endnu større international synlighed.

For at opnå dette formål er det udrederens anbefaling, at man arbejder frem mod kun at have en

feltstation, altså at man lukker enten feltstationen på Tjärnö eller på Kristineberg.

Der er flere andre grunde til denne anbefaling. Ved at flytte forskermiljøerne samme vil man få større

kritisk masse, så det samlede forskningsmiljø vil blive et endnu mere attraktivt uddannelses- og

forskningsmiljø og således tiltrække endnu flere studerende og gæsteforskere. Der er tegn på en vis

overkapacitet på de to nuværende placeringer, så en sammenflytning vil kunne give en mere rationel

udnyttelse af indsatsen. Ingen af faciliteterne de to steder er så unikke, at de ikke enten vil kunne

flyttes eller genfindes ved den anden feltstation. Begge feltstationer tilbyder stort set de samme

muligheder til forskerne, så ved at udbygge den feltstation, der bevares, vil man kunne tilbyde

forskerne lige så gode vilkår som nu.

(22)

14

Til gengæld vil en fokusering på én placering kunne frigøre ressourcer til forskning og uddannelse,

som i dag bruges på servicepersonale og husleje. Af det ovenstående regnskab fremgår, at

lønomkostningerne er stort set de samme på de to feltstationer, og at der er en mindre forskel i

huslejeomkostningerne.

TABELL 3

Mange af disse lønomkostninger bruges i dag til omkostninger, som er de samme begge steder, som

bespisning, værelseshåndtering, information og teknisk service. Fra det ovenstående regnskab kan man

se, at udgifter til lønninger, drift og husleje er ca. 27 Mkr på Tjärnö og ca. 21 Mkr på Kristineberg.

Selv om der vil være omkostninger til yderligere husleje, personale og drift, hvis at samle aktiviteterne

på en adresse, så er det udrederens opfattelse, at mange dobbeltfunktioner vil kunne undgås, og der vil

frigøres et betydeligt beløb, som kan give den tiltrængte faglige styrkelse af det marine miljø, idet det

anbefales, at fakultetet fortsat anvender de frigjorte ressourcer på det det nye, fusionerede marine

institut.

I den forbindelse bør fakultetet være opmærksom på, at de midler, som i dag er tilknyttet forskere ved

BioEnv, som har arbejdsplads på Kristineberg og således arbejder med marin forskning, også

fremover er en del af den marine forskning. Det kan mest hensigtsmæssigt sikres ved, at disse forskere

fremover tilknyttes fusionsinstituttet mellem SLC og Marin, som nævnt tidligere i dette afsnit.

Alternativt må ressourcerne overføres fra BioEnv til det marine fusionsinstitut, når de omtalte forskere

ikke længere er ansatte ved GU.

Hvilken af de to feltstationer, der skal nedlægges, bør baseres på en selvstændig udredning.

Kommissoriet for udredning bør forholde sig til parametre som bl.a.

Kvaliteten og nytteværdien af infrastruktur, apparatur og lign. på feltstationen, der bevares,

således at man bygger på det bedste, man har nu

Omkostningerne ved at flytte forskere til den feltstation, der foreslås bevaret

Kvaliteten af de eksisterende bygninger, herunder bespisnings- og overnatningsfaciliteterne

Kvaliteten og nytteværdien af feltstationen i forhold fakultetets uddannelser

(22)

15

Attraktiviteten af feltstationen for fakultetets egne medarbejdere og gæster

Den samlede økonomi i placeringen det ene eller det andet sted

Lokal støtte til feltstationen

Hvornår lokaliseringen på én adresse kan være tilendebragt

Det kunne være hensigtsmæssigt, hvis man inddrog international bistand i denne udredning. Det er

også anbefalingen, at dette udredningsarbejde igangsættes så hurtigt som muligt, så perioden med

usikkerhed for både ansatte og gæster bliver så kort som muligt.

Hvis man på den anden side gennemføre en sådan styrkelse af en af feltstationer, vil det betyde en klar

styrkelse af den marine forskning ved GU, og dermed endnu et element i den overordnede strategi om

at styrke naturvidenskab i Göteborg.

9. Uddannelser

Hvis der oprettes flere fælles institutter mellem GU og Chalmers, vil der være mulighed for et bredere

undervisningsfællesskab mellem de to universiteter. Det viser erfaringer fra institutfællesskabet i

matematik. Dette fælleskab kan bestå i, at undervisere fra begge universiteter kan deltage i

undervisningen i begge universiteters uddannelser og således give et bredere fagtilbud til de

studerende ved begge universiteter. Det vil gøre studierne i Göteborg mere interessante - og

tiltrækkende – for nye studerende fra ind- og udland. Undervisningsfællesskab findes i et vist omfang

inden for fysik allerede, men det kan med fordel øges i dette fag, og i endnu større omfang inden for

kemi.

Undervisningsfællesskab vil også kunne udvikles i et større omfang inden for life science, hvis der

etableres et life science campus på Medicinareberget. Det gælder i særdeleshed, hvad angår et udvidet

undervisningsfællesskab mellem Sahlgrenska og Det naturvidenskabelige Fakultet inden for

tilgrænsende fagområder på de to fakulteter.

De naturvidenskabelige uddannelser ved GU vil også kunne styrkes ved at udvikle nye uddannelser,

som tiltrækker nye typer af studerende. Det er erfaringer fra lande, som ligner Sverige, at det i særlig

grad er muligt at interessere nye studerende for naturvidenskab, hvis man tilbyder uddannelser på

grænsefladerne mellem naturvidenskab og andre nærtliggende fagområder, specielt

sundhedsvidenskab. Med dannelsen af et samlet life science campus ville denne mulighed lettere

kunne afprøves også i Göteborg. Nye uddannelser af den slags kunne f.eks. molekylær medicin eller

biomedicin. Den eksisterende farmaceutuddannelse er et eksempel på et sådant uddannelsesfællesskab,

men det er udrederens opfattelse, at der findes en række uudnyttede uddannelsesmuligheder, som man

med fordel kunne tilbyde også i Göteborg. Det er uddannelser, som er attraktive for både nye

studerende og for erhvervslivet. Det samme gælder for uddannelser inden for medicinsk teknologi og

maritim teknologi, som også vil kunne udvikles i Göteborg, hvis Chalmers blev involveret i arbejdet

med nye uddannelser på grænsefladerne mellem naturvidenskab og tilgrænsende fagområder.

Det anbefales, at rektor nedsætter en task force mellem Det naturvidenskabelige Fakultet og

Sahlgrenska Akademin, som med inspiration fra andre universiteter med lignende profiler inden for

naturvidenskab og sundhedsvidenskab fremkommer med et katalog over nye uddannelsesmuligheder i

fællesskab mellem de to fakulteter. Her tænkes på både grunduddannelser og masteruddannelser og på

uddannelser for såvel svenske som udenlandske studerende. Hvis der findes opbakning til ideen,

kunne noget lignende gennemføres mellem Chalmers og Det naturvidenskabelige Fakultet.

(22)

16

10. Infrastruktur

Gode infrastrukturelle muligheder er helt afgørende for naturvidenskabelig forskning og uddannelse.

Derfor investeres der også betydelige ressourcer i disse ved alle ambitiøse universiteter med

naturvidenskabelige miljøer - og derfor også ved Göteborgs universitet. En del af disse investeringer

foretages lokalt på de enkelte institutter og i de enkelte forskergrupper. Disse er ikke en del af denne

udredning. Til gengæld er det et opmærksomhedspunkt, hvordan man får en optimal udnyttelse af de

infrastrukturelle midler, som stilles til rådighed af midler fra fakultetet/dekan eller universitetet/rektor

og fra nationale midler.

De største infrastrukturinvesteringer ved Det naturvidenskabelige Fakultet af denne art er SLC og

NMR centrum. Som det ser ud p.t., finansierer rektor ca. ¼ af driften af NMR centrum og ca. 1/3 af

driften af SLC. Resten finansieres af Det naturvidenskabelige Fakultet og eksterne bidragydere og

brugere. Det er udrederens vurdering, at midler fra rektor altid vil være nødvendige for at opretholde

driften af disse infrastrukturfaciliteter, og at investeringer af mindst det nuværende omfang også vil

være nødvendige i årene fremover for både SLC og NMR centrum, hvis de skal bevare – og gerne

styrke – deres nationale og internationale synlighed. Det anbefales også, at Det naturvidenskabelige

Fakultet har en særlig fokus på, hvordan man kan fastholde, at både SLC og NMR centrum forbliver

nationale infrastrukturfaciliteter. Det er allerede et indsatsområde på fakultetet, men på grund af

konkurrence fra andre udbydere af tilsvarende faciliteter, vil det være en god ide, hvis denne indsats

øgedes.

Ved Sahlgrenska Akademin findes centrale, fælles infrastrukturelle faciliteter – Core Facilities – som

kan udnyttes i naturvidenskabelig forskning. Det drejer sig f.eks. om dyrestalde og en række større

spektrometre. Det er vurderingen, at disse faciliteter ikke for nærværende udnyttes i særlig stort

omfang af forskere ved Det naturvidenskabelige Fakultet, hvilket ikke er optimalt hverken set fra et

ressourcemæssigt synspunkt eller fra et forsknings- og uddannelsesmæssigt synspunkt. En

sammenflytning af på Medicinareberget, som beskrevet i afsnit 7, kan forbedre mulighederne for en

større udnyttelse af Core Facilities af en bredere kreds af brugere. Det er imidlertid udrederens

opfattelse, at der derudover er behov for se på nye økonomiske incitamentsmodeller, som kan

tilskynde den enkelte forsker ved Det naturvidenskabelige Fakultet til at benytte det allerede

eksisterende fælles infrastruktur i Core Facilities.

Det kan også anbefales, at fakultetet vurderer, om NMR centrum fortsat skal være en selvstændig –

lille - enhed på Det naturvidenskabelige Fakultet. Som ved fusionen af SLC og Marin, vil man kunne

have lignende faglige fordele ved at indfusionere NMR centrum i et af de to institutter, der vil blive

resultatet af opdelingen af KMB i to institutter. Hvilket af de to nye institutter, det måtte være mest

relevant at vælge som nyt hjemsted for NMR centrum, må bero på en nøjere analyse af de faglige

synergier, som kan opnås ved en eventuel indfusionering. I den forbindelse kunne det også være

relevant at tage en eller anden for form associering til Core Facilities i betragtning.

11. IT i Göteborg

Eksistensen af et selvstændigt, lille IT-fakultet i Göteborg har været et opmærksomhedspunkt i denne

udredning. Der er gode historiske baggrunde for dette faktum, som forklaret i afsnit 5. Ser man

imidlertid på, hvordan IT-fagområdet er placeret organisatorisk ved større flerfakultære universiteter

internationalt, så er det som regel en del af et naturvidenskabelig-teknisk miljø, også selv om dette

fagområde i Göteborg og andre lignende steder har relevante samarbejdsrelationer til f.eks.

samfundsvidenskab og humaniora. Desuden er IT-fakultetets beskedne størrelse i sig selv et argument

for, at det med fordel kunne være en del af et større fakultet. På Chalmers er denne problemstilling

ikke eksisterende, eftersom der ikke findes en fakultetsstruktur på dette universitet, og de to IT-

(22)

17

institutter bliver derfor behandlet på præcis samme organisatorisk som f.eks. Institut for Matematiske

Videnskaber.

Udrederen er opmærksom på, at spørgsmålet om, hvorvidt der skal være et selvstændigt IT- fakultet,

har været behandlet for nylig på GU med det nuværende resultat til følge. Derfor er denne fusion

måske ikke en problemstilling, der har stort hastværk. Hvis man imidlertid ønsker at skabe et stærkt og

sammenhængende naturvidenskabeligt miljø i Göteborg, der jo er den overordnede formål med

udrederens anbefalinger, så bør man på sigt også overveje at indfusionere IT-fakultetet i Det

naturvidenskabelige Fakultet.

12. Fakultetsstyrelsens sammensætning

Fakultetsstyrelsen spiller en central rolle i formuleringen af Det naturvidenskabelige Fakultets strategi.

Derfor er det vigtigt, at det er sammensat på en måde, som afspejler denne rolle. Det er imidlertid

udrederens indtryk fra besøgene ved GU, at fakultetsstyrelsen meget ofte agerer som et interesseorgan

for de enkelte institutter, snarere end som et organ, der varetager de fælles interesser for fakultetet. Det

er også udrederens opfattelse, at denne ageren fremmes af det faktum, at hvert institut har ét medlem i

fakultetsstyrelsen, og dette medlem føler det som sin forpligtigelse at repræsentere sit instituts

interesse. Derved bliver det vanskeligt for fakultetsstyrelsen at træffe strategiske beslutninger, som

ikke i alle tilfælde kan gavne alle institutter.

At varetage interessen for de enkelte institutter er først og fremmest en opgave for institutlederen

(prefekten), og det sker på fakultetet igennem møderne i Prefektrådet. Det er ikke den centrale opgave

for Fakultetsstyrelsen.

For at fremme at fakultetsstyrelsen i højere grad end nu påtager sig en rolle som det organ, der træffer

strategiske beslutninger for Det naturvidenskabelige Fakultet, foreslås det at ændre sammensætningen

af fakultetsstyrelsen. Det foreslås, at man får to universitetseksterne medlemmer af styrelsen, og at

ikke alle institutter er ”repræsenteret” i styrelsen. De to eksterne medlemmer skal have faglig indsigt i

naturvidenskabelig uddannelse og forskning og skal have samme stemmeret som de interne

medlemmer af styrelsen. Indsigt i universitetspolitik vil også være en fordel ved udpegningen af de to

eksterne medlemmer af styrelsen. Det foreslås, at de to eksterne medlemmer udpeges af rektor efter

indstilling fra fakultetets dekan.

Denne model for sammensætning af fakultetsstyrelsen har i andre sammenlignelige lande og i andre

fakultetsstyrelser bevidst at kunne medvirke til en større grad af fokus på fælles interesser for hele

fakultetet.

13. Ressourceallokering

Selv om det ikke har været et hovedfokus for udredningen, så er de basale mekanismer til fordeling af

midler mellem fakulteterne ved GU og mellem institutterne ved Det naturvidenskabelige Fakultet også

blevet gennemgået som led i denne udredning. Hovedkonklusionen er, at fordelingsprincipperne er,

som man finder det på andre lignende, større universiteter. Fordelingen med 80 % basisbevilling og 20

% præstationsbevilling, der benyttes på både universitets- og fakultetsniveau, tilgodeser så vel den

stabilitet og kontinuitet, der skal være til stede i finansiering af universitetsaktiviteter som den

dynamik, der tilsikrer, at der samtidigt er fokus på nytænkning, innovation og nye tiltag. De er også

udrederens opfattelse, at de parametre, som indgår i beregningen af såvel basis- som

præstationsbevillingen på begge ledelsesniveauer er velvalgte og giver de rigtige incitamenter i

forhold til universitetets formål og strategi. Endelig er det også naturligt, at disse parametre må

fastsættes på et tidspunkt, og at man så løbende måler forbedringer i forhold til dette udgangspunkt, og

(22)

18

at det er disse forbedringer, der er udgangspunktet for fordelinger af midler til et fakultet eller et

institut et givet år, sådan som man gør på GU.

Den sidstnævnte procedure har dog den skavank, at hvis udgangspunktet for en enhed(fakultet eller

institut) reelt lå højt i forhold til andre enheder det år, man har valgt som udgangspunkt for at fastsætte

fremtidige forbedringer, så får den enhed vanskeligere ved at opnå de forbedringer, som modellen

belønner. Det er udrederens opfattelse, at noget sådant kunne være tilfælde for Det

naturvidenskabelige Fakultet, og at det ville være hensigtsmæssigt at få vurderet, om modellen til

fordeling af ressourcer på GU skulle have et eftersyn på dette område.

Hvad angår fordelingen af midler mellem institutterne på Det naturvidenskabelige Fakultet, så vil der

kun blive kommenteret på én detalje, nemlig udregningen af præstationsdelen. I den indgår tre

parametre bibliometri, eksterne bevillinger og doktorseksaminer, alle tre meget relevante mål for

dagens præstationer på de enkelte institutter. At man så før udmøntningen af midler vægter disse

parametre med antallet af professorer med udgangen af 2012 har en vis bevarende virkning i forhold

til status quo og fjerner derfor noget af den dynamik, som netop præstationsbevillingen skulle belønne.

Det anbefales derfor, at man overvejer en ændring i denne praksis ved fakultetet.

(22)

19

Executive Summary

The purpose of the review of the Faculty of Science at Gothenburg University has been to come up

with suggestions that may make the Faculty more united both physically and in terms of its activities

in research, teaching and outreach. During the course of the review it became clear that in order to do

so it was necessary to widen the scope of the analysis to include also the central cooperation partners

of the Faculty of Science - including Chalmers Technical University and other Faculties at Gothenburg

University (GU). Thus, the recommendations listed below do also to some extent involve these partner

institutions.

The headline for the recommendations is “Gothenburg, a light tower for Swedish science and

engineering”. The light tower will have two foci in Gothenburg, one for mathematics, physics and

chemistry at Johanneberg and one for life science at Medicinareberget.

In order to achieve this purpose the reviewer suggests that

1. Two new departments, one in chemistry and one in physics, should be established as a merger

of said activities at both Chalmers and GU and both departments should be placed physically

at the Johanneberg campus together with the existing, common Department of Mathematical

Sciences

2. A process should be initiated in order to determine how the current Department of Chemistry

and Molecular Biology at GU will be spilt up into chemistry (at Johanneberg) and molecular

biology (at Medicinareberget)

3. Another process should be initiated to coordinate the life science activities of Sahlgrenska

Akademin, the Faculty of Science and Chalmers. It is proposed that all of these activities will

be placed at Medicinareberget in the future.

The reviewer supports that the Faculty of Science maintains and further develops its profiling areas in

marine science and conservation. In order to do so the following new measures are proposed

4. All marine activities at GU should be found in one department. Thus, the Sven Lovén centre

for Marine Infrastructure and the Department of Marine Sciences merges and the remaining

marine scientist currently at the Department of Biology and Environmental Sciences are

transferred to the new, merged Department of Marine Sciences

5. One of the two existing marine field station should be closed and all activities are transferred

into one of the stations. Which one of stations to be closed should be determined after review

described in more detail in sec. 8.

Other recommendations include

6. The merger of science activities at both Medicinareberget and Johanneberg ought to lead to

recruitment of more students in science in Gothenburg. Proposals for new educations as well

as for a process that may lead to further collaboration in this field is outlined in sec. 9

7. Methods are proposed to ensure that the Core Facilities at Sahlgrenska are used to a larger

extent than now by also scientists at the Faculty of Science

8. It is recommended that the Faculty of Science considers the possibility of merging the NMR

centre into one of the departments that will be result of the split of KMB into chemistry and

molecular biology

9. As the reviewer consider IT primarily a be science activity it is proposed that the IT Faculty at

GU sometime in a not too distant future becomes part of the Faculty of Science

(22)

20

10. In order to increase the strategic decision power of the faculty council of the Faculty of

Science it is proposed to change its composition from one “representative” from each

department to a situation with two external members and fewer internal members than the

number of departments at the Faculty of Science

11. The reviewer suggests that GU reconsiders the model used to allocate university research

money to its Faculties. In particular, the aspect of the model that rewards improvements in

performance relative to a set year may be worthwhile to look into

12. Also the Faculty of Science is asked to reconsider the way it allocates the performance part of

basic research funds to its departments.

(22)

21

Appendikser

Appendiks 1. Kommissoriet

Formålet med denne udredning har været at vurdere mulighederne for at styrke Det

naturvidenskabelige Fakultet som en del af Göteborgs universitet. Udgangspunktet er et stærkt og

fremgangsrigt fakultetet med mange internationale styrkepunkter og en bred naturvidenskabelig profil

inden for uddannelse, forskning og samarbejde med det omgivende samfund.

Udgangspunktet er også et fakultet, som har sine aktiviteter fordelt på flere fysiske placeringer i

Göteborg og tre øvrige steder i Västra Götelandsregionen. Visse dele af fakultetet er organisatorisk,

fysisk og fagligt nært knyttet til Chalmers tekniska högskola og Sahlgrenska Akademin. Det er derfor

et nærliggende spørgsmål at stille, hvorfor det netop gælder disse dele af fakultetet og ikke andre dele

af fakultetet. Og kunne et øget samarbejdet med Chalmers og Sahlgrenska bidrage til et samlet set

endnu mere synligt naturvidenskabeligt miljø i Göteborg.

Det har også været udrederens opgave at se på, om det er muligt at styrke fakultetets samlede profil,

herunder den konsolidering af den marine og maritime profil, som er blevet resultatet af en nylig

gennemført reorganisering.

Samlet set har denne udredning taget udgangspunkt i følgende ordlyd i rektors opdrag: ”Det er i olika

sammenhang framkommit att fakulteten kan uppfattas som ”splittrad med olika uppfattninger om hur

verksamheten ska bedrivas och utvekecklas långsigtigt. Det er derfor viktigt att få ett

utinfrånperspektiv på hur fakulteten bäst ska kunne utvecklas till nationalllt och internationallt ledande

inom sitt verksamhetsfält”.

Det har været udrederens opgave at give dette perspektiv, og denne rapport er udrederens personlige

forslag til løsningsmuligheder.

Appendiks 2. Besøgsprogrammet

Som led i udredningen blev der foretaget 5 besøg i Göteborg og nærmeste omegn på steder, hvor Det

naturvidenskabelige Fakultet har aktiviteter. Formålet med disse besøg var først og fremmest ved

selvsyn at stifte bekendtskab med universitetet og fakultetet samt deres nærmeste samarbejdspartnere.

Magnus Petersson fra rektors sekretariat deltog i alle møderne. Besøgsprogrammet bestod af følgende

besøg:

11 december 2015. Det indledende besøg i Göteborg med den første orientering om Det

naturvidenskabelige Fakultet fra fakultetets ledelse. Udrederen havde desuden et møde med

fakultetsstyrelsen samt møder med én repræsentant (enkeltvis) fra alle institutter og centre. I de fleste

tilfælde var repræsentanten institutleder og centerleder.

27 januar 2016. Deltagelse i den første dag af fakultetsstyrelsens seminar i Mariestad, hvor udrederen

fik en indføring i universitetets og fakultetets økonomiske fordelingsmodeller og fik mulighed for at se

KV’s faciliteter på stedet.

3 marts 2016. Møder med rektorerne fra Chalmers tekniska högskola og Göteborgs universitet samt

vicerektor for forskning og dekanen for IT-fakultetet ved Göteborgs universitet.

11 marts 2016. Telefoninterview med dekanen for Sahlgrenska Akademin.

7-8 april 2016. Møder med dekan og vicedekan for uddannelse om Det naturvidenskabelige Fakultets

uddannelser og infrastruktur. Besøg på feltstationerne på Tjärnö og Kristineberg.

(22)

22

3 maj 2016. Møde med fakultetsledelsen og rektor.

Appendiks 3. Udrederen

Jens Oddershede er professor i kvantekemi ved Syddansk Universitet(SDU) og formand for Danmarks

Forsknings- og Innovationspolitiske Råd. Han var dekan for naturvidenskab 1992-2001 og rektor

2001-2014 ved SDU. I perioden 2005 til 2014 var han formand for Rektorkollegiet for de danske

universiteter, og siden 2010 har han været medlem af Insynsrådet for Universitets-

kanslersämbetet/Högskoleverket. Han er også medlem af bestyrelsen for Norges Miljø- og

Biovidenskabelige Universitet.

Utredning

Undertecknad utredare erhöll 2016-10-10 uppdrag från rektor Pam Fredman att

”...utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet.

Analysen skall utgå från de forskargrupper och andra kategorier vid institutionen som valt att stanna kvar och utveckla verksamheten på Campus Johanneberg. Utredningen skal ske parallellt med den fortsatta projekteringen av en samlokalisering till Medicinarberget. Detta innebär att det i uppdraget ingår att identifiera de forskargrupper och andra personalkategorier inom institutionen som önskar kvarstå på Campus Johanneberg.

I analysarbetet ska såväl fakultetsledningen som institutionsledningen höras. Vidare skall samtal föras med olika personalgrupper inom institutionen samt med personalgrupper och ledning inom Chalmers...”

Utredningsuppdraget i sin helhet före ligger som bilaga A till denna rapport.

Bakgrund och bakgrundsmaterial

Grundläggande kemi har upplevt en tillbakagång inte bara i Göteborg, utan över hela landet och behovet av samordning är starkt. I ljuset av detta är det väsentligt att banden mellan Chalmers och Göteborgs universitet stärks oavsett vilka grupper som flyttar till Medicinarberget.

Kemiinstitutionen vid Göteborgs universitet har idag en verksamhet som är uppdelad på flera olika campus och den huvudsakliga verksamheten är delad mellan Campus Johanneberg och Medicinarberget. Denna geografiska delning är olycklig och leder till att de olika delarna av kemiinstitutionen utvecklas i delvis olika riktningar. Flera initiativ har tagits genom åren för att samla verksamheten till en lokal men dessa försök har av olika skäl gått om intet.

I en utredning av Naturvetenskapliga fakulteten från 2016-06-07 rekommenderar Professor Jens Oddershede att den sammanslagning av å ena sidan kemi och å andra sidan cell och molekylärbiologi som skedde 2012 och som ledde till bildandet av institutionen för kemi och molekylärbiologi, KMB, skall reverseras och att kemidelen slås samman med motsvarande institution vid Chalmers. Detta skulle innebära att kemin i Göteborg lokaliseras till Campus Johanneberg och att de delar av KMB som idag är lokaliserade till Medicinarberget och som skulle ingå i en ny gemensam kemiinstitution skulle flytta från Medicinarberget till Campus Johanneberg. Professor Oddershedes rapport föreligger som bilaga B till denna utredning.

Professor Oddershedes rapport ledde till en rad reaktioner. Forskare från KMBs nod på Medicinarberget, Lundberglaboratoriet, kommenterade utredningen i en skrivelse från 2016-06-06. Deras huvudpoäng är att det är olyckligt att dela upp KMB i sina beståndsdelar och att ett bättre alternativ är att samlokalisera hela KMB till Medicinarberget. Om detta inte kan åstadkommas bör all personal vid KMB få ett fritt val att tillhöra ”kemi” eller ”molekylära livsvetenskaper” och Göteborgs

universitet bör gå vidare med omorganisationen snarast möjligt. Denna skrivelse föreligger som bilaga C till denna utredning.

I en skrivning från 2016-06-25 uttrycker en grupp forskare vid KMB, Campus Johanneberg sitt stöd för de åsikter som framförts i skrivelsen av 2016-06-06 från KMB, Lundberglaboratoriet. Skrivelsen föreligger som bilaga D till denna utredning. En annan grupp från samma nod av KMB uttrycker i stället åsikten att uppdelningen av KMB bör ske utan att någon verksamhet flyttar från Campus Johanneberg och att kemin får utvecklas på Campus Johanneberg tillsammans med motsvarande verksamheter på Chalmers medan molekylärbiologin får utvecklas på Medicinareberget i samarbete med Sahlgrenska akademin. Denna skrivning föreligger som bilaga E.

Dessa skrivelser sammanfattas i ett PM från institutionsledningen vid KMB 2016-09-12. Institutionsledningens slutsats är att Göteborgs universitet bör verka för en flytt av hela KMB till Medicinarberget (bilaga F)

Fakultetsledningen vid Naturvetenskapliga fakulteten har även författat en mera allmän skrivelse om lokalisering för fakulteten som helhet (2016-09-15, bilaga G). Man sammanfattar läget med att institutionen önskar en samlokalisering och inte ser något behov av vidare utredning medan fakulteten välkomnar att en fördjupad utredning genomförs gemensamt med Chalmers

Chalmers rektor, Stefan Bengtsson, skriver i ett officiellt svar på Oddershedes utredning (2016-09-08) att Chalmers ser positivt på integrerade institutioner och att integration av kemi ”…mellan Chalmers och GU är värt att diskutera vidare i en öppen och konstruktiv anda…” men att ”..fortsatt diskussion behöver innehålla en genomarbetad konsekvensanalys så att effekterna för hela verksamheten blir belysta, liksom vilken potential som finns för samordningsvinster, innan något ställningstagande är möjligt från Chalmers sida…”. Det är också tydligt i svaret att Chalmers inte ser en samlokalisering på Medicinarberget som någon framtid för Chalmers biologi och bioteknik. Stefan Bengtssons svar föreligger som bilaga H till denna utredning.

För att ytterligare komplicera bilden genomgår Chalmers en omstrukturering. Denna tar sin början i en uppdragsbeskrivning från 2016-08-15 (bilaga I) och behandlas i en utredning av Björn von Sydow från 2016-09-20 (bilaga J). Detta arbete har inga direkta konsekvenser för Göteborgs universitet, men påverkar beredvilligheten från Chalmers institutioner att diskutera ytterligare förändringar.

Intervjuer

Undertecknad har genomförde i mitten på oktober telefonintervjuer med dekanen för den naturvetenskapliga fakulteten och med prefekten för KMB för att få en tydligare bild av önskemålen inom institutionen. Efter dessa samtal inleddes planeringen för ett besök i Göteborg under slutet av november för att kunna träffa alla forskare som så önskade för enskilada samtal eller samtal i grupp. 23/10 träffade undertecknad Chalmers rektor för att få denna organisations samlade syn på ett fördjupat samarbete. Under 28-29 november träffade undertecknad förutom dekanus för naturvetenskapliga fakulteten och prefekten för KMB sju representanter från KMB som uttryckt önskemål om individuella samtal samt sex representanter för divisionen för strukturbiologi som

uttryckt önskemål ett gruppsamtal. För ett antal personer som var förhindrade att delta i samtal under tiden 28-29 november arrangerades telefonintervjuer.

Slutligen har undertecknad utredare diskuterat möjligheten till ett övertagande av de grupper som stannar kvar på Campus Johanneberg av institutioner på Chalmers under skapande av gemensamma institutioner. Det har framgått att prefekten vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers ser tydliga samordningsvinster med denna typ av gemensamma institutioner, men den exakta administrativa lösning som är mest lämplig måste regleras genom avtal mellan de båda högskolorna. Ett sådant avtal måste vara resultatet av en förhandling mellan parterna och kan inte läggas inom ramen för detta utredningsuppdrag.

Intervjusvar

Vid intervjuerna framkom tydligt att forskarna vid KMB med placering på Medicinarberget ser positivt på att samla hela KMB på denna lokal. För forskarna vid Campus Johanneberg finns tre olika inställningar. En grupp är tydliga anhängare av en flytt, en annan är för att stanna kvar på Campus Johanneberg och för en tredje är beslutet ännu inte klart. De osäkra har det gemensamt att de saknar ett tydligt alternativ till en flytt till Medicinarberget. De har fått besked om att de kan välja att stanna på Campus Johanneberg, men de är osäkra på vad detta innebär.

För dem som vill flytta överväger åsikten att det är inom life-science som kemin har sin största tillväxtpotential och att en samlokalisering på Medicinarberget ger denna del av verksamheten maximal utväxling. Samtidigt är dessa förespråkare av en flytt väl medvetna om behovet att Göteborgsregionen behöver starka kemiverksamheter inom alla delområden, inte bara livsvetenskap. Man ser också att en lokalisering på Medicinarberget ger en tydligare Göteborgs universitets identitet för kemin som har svårt att få synlighet gentemot Chalmers på Campus Johanneberg.

För dem som önskar stanna på Campus Johanneberg gäller det omvända resonemanget. Man menar att kemins identitet skadas av ett alltför starkt life-science fokus och att synligheten för kemin inte förbättras genom en flytt då man blir konkurrensutsatt även på Medicinarberget men inte då av Chalmers men av Sahlgrenska akademin, en annan verksamhet med ett starkt varumärke. Att Naturvetarhuset på Medicinarberget är tänkt att samla en så stor del av naturvetenskapen på Göteborgs universitet som möjligt och inte skall ha något entydigt livsvetenskapligt fokus har inte övertygat denna grupp som fortfarande ser flytten som en åtgärd som stärker livsvetenskapen på kemins bekostnad.

Av KMB:s fem divisioner har två redan idag sina verksamheter förlagda till Medicinarberget, dels Strukturbiologi och dels Molekylärbiologi och genetik. Personalen vid dessa divisioner är nöjda med sin placering på Medicinarberget. Personalen vid de tre divisioner vars verksamhet idag är förlagd till Campus Johanneberg har olika grundinställning till en flytt. Inom divisionen för Organisk kemi och läkemedelskemi är personalen, möjligen med något undantag, positiv till en flytt. Vid divisionen för Atmosfärskemi är personalen ointresserad av att flytta. Mera komplicerad är situationen vid

divisionen för Analytisk kemi, oorganisk kemi och fysikalisk kemi där det finns såväl personer som vill flytta, personer som vill stanna och personer som är osäkra på vilken lösning som är bäst.

Flytt eller inte?

För att valet att stanna kvar skall vara ett reellt alternativ krävs att lösningen med en gemensam institution mellan Göteborgs universitet och Chalmers blir varaktig. För samtliga forskare som väljer att göra så är avsikten med att stanna kvar på Campus Johanneberg att man anser att deras del av kemin bäst utvecklas i samarbete med Chalmers. För Chalmers del gäller samma övervägande. Det är intressant att engagera sig i en gemensam institution där man tar ansvar för forskning och utbildning inom vissa grenar av kemin i ett fortvarighetstillstånd, men det är inte intressant att enbart tillfälligt ta över personal. För att försöka få ett slutgiltigt svar på frågan om vilka grupper som kommer att stanna kvar på Campus Johanneberg vid en eventuell flytt förmedlades en preliminär version av denna rapport till alla forskare inom KMB med en begäran om ställningstagande. Frågan formulerades så att uteblivet svar betraktas som en vilja att flytta den egna verksamheten till Medicinarberget.

Följande forskare har i e-mailsvar meddelats sin önskan att stanna på Campus Johanneberg och att skyndsamt inleda skarpa förhandlingar med Chalmers om en gemensam institution.

Elisabet Ahlberg Patric Andersson Johan Bergenholtz Johan Boman Mattias Hallquist Stefan Hulth Mikael Håkansson Caroline Jonsson Thomas Mentel Kim Nygård Ravi Kant Pathak Jan Pettersson Erik Thomson Tao Wang Flertalet av dessa forskare står också som undertecknare till en skrivelse ställd till institutions och fakultetsledningen 2016-12-22 där de redogör för sitt ställningstagande. (Bilaga K). En forskare, Gunnar Nyman, har meddelat att han inte i dagsläget kan ta ställning till alternativen så som de presenteras.

Slutsatser

Uppdraget från rektor utgår från att en flytt till Medicinarberget är aktuell för vissa grupper inom KMB som idag är lokaliserade till Campus Johanneberg. Det framgår också att universitetsledningen kommer att respektera det beslut om att stanna som fattats av andra grupper.

Verksamheten vid KMB, Campus Johanneberg, är idag klart mindre än motsvarande grupperingar vid Chalmers. När delar av denna verksamhet flyttar till Medicinarberget kommer den kvarvarande gruppen att vara för liten för att vara livskraftig som en satellit till KMB, Medicinarberget. Denna grupp kommer också att vara för liten för att kunna utgöra en egen institution för grundläggande kemi vid Göteborgs universitet. Det enda rimliga alternativet är att denna grupp blir en del av en eller flera institutioner vid Chalmers. För de flesta verksamheter är det mest naturliga valet institutionen för Kemi och Kemiteknik men även andra institutioner vid Chalmers skulle kunna komma i fråga. Prefekten vid kemiinstitutionen vid Chalmers ser positivt på att bilda en gemensam institution där de grupper som väljer att stanna kvar på Campus Johanneberg kan ingå. De andra institutioner vid Chalmers som skulle kunna vara av intresse genomgår för närvarande stora strukturförändringar och intresset från dessas sida att också inkludera verksamheter från Göteborgs universitet är begränsat.

Vad en institution gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet innebär blir en förhandlingsfråga mellan de båda lärosätena. Klart är att denna institution måste ta ansvar för utbildning på såväl Göteborgs Universitet som på Chalmers.

Lund, Nyårsafton 2016,

Sven Lidin

2017‐01‐23  

Fördjupat samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet inom kemiområdet

- uppdrag till arbetsgrupp Bakgrund 2016-10-04 beslutade rektor Pam Fredman att ge Prof. Sven Lidin, Lunds Universitet, i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet, Dnr V 2016/773. Analysen skulle utgå från de forskargrupper och andra personalkategorier vid institutionen som uttrycker en vilja att stanna kvar och utveckla verksamheten på Campus Johanneberg. Utredningen skulle ske parallellt med den fortsatta projekteringen av en samlokalisering till Medicinarberget. Sven Lidin lämnade sin rapport till rektor 2016-12-31, se bifogad mapp med rapport plus bilagor. Lidin har identifierat personer och forskningsinriktningar i kemi som anser att utvecklingen av kemiämnet bäst kan göras i samarbete med Chalmers kemi och kemiteknik. Lidin konstaterar att denna gruppering är för liten för att bilda en egen institution vid Göteborgs universitet och föreslår att en integrering görs med motsvarande verksamheter på Chalmers. Rapporten anger att prefekten vid kemiinstitutionen vid Chalmers ser positivt på att bilda en gemensam institution där de grupper som väljer att stanna kvar på Campus Johanneberg kan ingå. Lidin skriver ”Vad en institution gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet innebär blir en förhandlingsfråga mellan de båda lärosätena. Klart är att denna institution måste ta ansvar för utbildning på såväl Göteborgs Universitet som på Chalmers” 2017-01-12 träffades Pam Fredman, Magnus Pettersson, Göran Hilmersson och Elisabet Ahlberg för att diskutera åtgärder i relation till Lidins rapport. Det beslutades att en arbetsgrupp skall bildas med representanter från de inom KMB som uttryckt intresse av att utveckla kemiverksamheten tillsammans med Chalmers på campus Johanneberg och representanter från institutionen för kemi och kemiteknik. Arbetsgruppens sammansättning och uppdrag Arbetsgruppen skall bestå av tre representanter från den grupp på KMB, GU, som vill kvarstå på campus Johanneberg och tre representanter för institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. Arbetsgruppen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Det övergripande uppdraget för arbetsgruppen är att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan kemi vid Göteborgs universitet och Chalmers, främst Kemi och kemiteknik. Arbetsgruppens arbete ska ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv särskilt beakta (Prio pkt 1-3):

1. Huruvida de verksamheter på KMB, GU, som vill kvarstå på campus Johanneberg är komplementära eller överlappande med verksamheterna vid Chalmers, och vilka möjlighet det finns för utveckling av den totala verksamheten.

2. Det samlade utbildningsuppdraget i kemi och kemiteknik som svarar mot verksamheten, inkluderande förutsättningar för att utveckla gemensamma kurser på grund-, avancerad, och på forskarnivå.

3. Ekonomiska förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av den gemensamma verksamheten.

4. Tankar kring organisatorisk struktur för ett fördjupat samarbete. Fortsatt arbete med detta och pkt 5 sker efter att arbetsgruppen redovisat förutsättningarna inom forskning och utbildning enl pkt 1 till 3, troligen i annan arbetsgrupp om det bedöms intressant att gå vidare.

5. Tankar kring administrativa möjligheter och hinder.

2017‐01‐23  

Tidplan och rapportering Arbetsgruppen rapporterar gemensamt till uppdragsgivarna (Elisabet Ahlberg. Dekan naturvetenskapliga fakulteten, Leif Åhman, prefekt kemi och kemiteknik, Chalmers, och Göran Hilmersson, prefekt KMB, GU) för utredningen. Uppdragsgivarna kallar till ett konstituerande möte med arbetsgruppen. Arbetsgruppen ansvarar för att kalla uppdragsgivarna till möten vid behov. Studenternas synpunkter skall beaktas under arbetets gång. Avstämning skall ske vid behov men minst två gånger under tiden arbetet pågår samt vid slutleverans. Planerad start för arbetsgruppens arbete är vecka 4 och slutleverans skall ske den 31 mars 2017. Elisabet Ahlberg Leif Åhman Göran Hilmersson

GU VERKSAMHETER

Forskningsområden som berörs är fysikalisk, oorganisk, organisk, analytiskt och miljökemi. Dessa har tillämpningar inom bland annat miljövetenskap, material-, utvecklings-, klimat- och energiforskning

Förutom denna beskrivning finns utförliga listor på personal samt de finansierade projekt med kontrakt som startats de senaste fem åren

Presentationen är ordnad enligt Lista på de av Sven Lidin identifierade personer med tillhörande

forskargrupper Korta CV för de seniora forskarna (10 st) Exempel på forskningsaktiviteter/projekt (28 st)

Beskrivning av relevant forskningsverksamhet vid GU

PERSONAL GU VERKSAMHETER*PRESENTERAS SOM PI PÅ FÖLJANDE SIDOR

* Elisabet Ahlberg Professor* Johan Bergenholtz Professor* Johan Boman Professor* Mattias Hallquist Professor* Stefan Hulth Professor* Mikael Håkansson Professor* Jan Pettersson Professor* Gunnar Nyman Professor* Ravi Kant Pathak Forskare* Erik Thomson Forskarassistent

Patrik Andersson Adjungerad professorThomas Mentel Adjungerad professorJens Poulsen Adjungerad univ lektorTao Wang GästprofessorChinmoy Sarkar Post docMichael Le Breton Post docXiangrui Kong  Post docTorbjörn Gustafsson Tekniker

• För närvarande är 19 doktorander (varav 3 industridoktorander) kopplade till dessa verksamheter

• Utöver dessa är det två lektorstjänster som ej ännu är utlysta i avvaktan på denna utredning.

• Listan är även begränsad till de som kopplats till Sven Lidins utredning. Listan kan behöva revideras (utökas eller minskas) beroende på de slutliga förutsättningar som ges för de olika scenarierna.

• Endast personer direkt kopplade till kärnverksamheter är listade; därav inkluderas ej personer med supportfunktioner såsom administrativ personal. 

Brief curricula vitae for senior researchers and teachers

JAN PETTERSSONATMOSPHERIC SCIENCE, PHYSICAL CHEMISTRY

Jan PetterssonProfessor in Atmospheric ScienceDirector of the Gothenburg Air and Climate Centre (GAC)

Overall approach• Application of methods from physical chemistry and

elsewhere to study air quality and climate change, and to contribute to a sustainable development.

Current research interests• Atmospheric aerosols and clouds• Environmental surface science• Combustion and gasification research• New instruments for ambient air measurements and

industrial applications

Teaching• Environmental Chemistry, Aerosol Science,

Atmospheric Science, Global Change, Basic Chemistry

Important ongoing projects• Towards a molecular-level understanding of interface processes in

the atmosphere (VR 2016-2019)• Biomass combustion chemistry with oxygen carriers (VR Research

Environment Grant 2017-2022, PI Anders Lyngfelt at Chalmers)• Impact of biogenic versus anthropogenic emissions on clouds and

climate: towards a holistic understanding (BACCHUS) (EU Framework program 2015-2018)

• Swedish Gasification Centre (Swedish Energy Agency, 10 year program, currently undergoing half time evaluation)

• Photosmog in China (VR Framework Program, PI Mattias Hallquist)

Details• Professor in Atmospheric Science since 2002• Research 60%, teaching 15%, director of GAC 25%• Main supervisor for 19 PhD students, two ongoing• Host for 13 postdocs and guest researchers• 127 refereed journal papers, h-index 33 (Google Scholar)

MATTIAS HALLQUISTATMOSPHERIC SCIENCE,

Mattias HallquistProfessor in Atmospheric ChemistryCoordinator at GU for strategic research area MERGE

Overall approach• A molecular perspective to describe atmospheric

processes for better understanding of formation of air pollution and aerosol processes

Current research interests• Secondary organic aerosol• Traffic emissions and transformation• Indoor and outdoor air quality• Role of vegetation emission in the climate system • Applications of on-line high resolution mass

spectroscopy

Teaching• Atmospheric chemistry, Environmental Science,

Basic Chemistry (Inorganic, organic and physical chemistry)

Important ongoing projects• Photosmog in China (VR Framework Program, 2014-2019)• Atmospheric secondary organic aerosol formation, (VR 2015-2018)• Atmospheric oxidation of stress induced emissions from vegetation -

its role for aerosol formation (Formas, 2016-2018)• Human occupants in the build environment, indoor air chemistry and

ventilation strategies”, (Formas, 2016-2018, PI Langer at IVL)• How are air pollutants beyond current legislation from traffic

impacted by actions to reduce CO2 emissions? (Vinnova, Research and innovation for sustainable growth, 2014-2018, PI Hallquist IVL)

Details• Professor in Atmospheric Chemistry since 2011• Research 64%, teaching and admin 28%, coordinator SFO 8%• Main supervisor for 9 PhD students, four ongoing• 63 refereed journal papers, h-index 25 (web of science)

Professor, Atmospheric science

Expertise:Trace element analysis and air pollution. XRF

Current interests/projects:Developing air and life quality among urban dwellers in cities in low and middle income countries around the world.http://prezi.com/2h2rmvxiztpl

Collaborations with Chalmers:Johan Mellqvist, Kent Salo, Erik Ytreberg, GAC

Instruments of note:EDXRF and TXRF spectrometers. Detection of Ga at 7 x 10-13 g has been achieved. A multitude of particle collectors at different sites globally.

Teaching:Director of studies at KMB. Analytical chemistry, aerosols, sustainable development, et al. Working for Gothenburg centre for environment and sustainability and the Science faculty with education for sustainable development.

Highlights:Part of CASE - Competencies for a sustainable socio-economic development. A 900 000 € Erasmus+ project 2015-2017. case-ka.eu https://prezi.com/ak6cqozfebik/case/#Organizer of WEEC2015 (850 participants), EXRS206 (250 participants), EAC2019 (expected 1000 participants).

JOHAN BOMANATMOSPHERIC SCIENCE

ERIK S THOMSONATMOSPHERIC SCIENCEVR Young Researcher

Expertise:Surface phase transitions, nucleation, ice as a climate variable

Current interests/projects:Atmospheric Ice Nucleation, Atmospheric Particle Deliquescence, Ice Surfaces, implications for clouds and climate.

Research Techniques:Experimental (aerosol chambers, mass spectrometry, molecular beams, laser spectroscopy, etc.), Theoretical (therodynamics, kinetics), Field Studies, Modelling (molecular dynamics – to - cloud resolved modelling – to- Earth System Modelling).

Collaborations with Chalmers:Nikola Marković, Coordinator GAC, Johan Mellqvist, Kent Salo, et al.

Teaching:Environmental Chemistry, Atmospheric Chemistry, Aerosols, Lasers and Mass Spectrometry, Energy and Environment, Chemistry and Climate, Physical Chemistry

RAVI KANT PATHAK ATMOSPHERIC SCIENCEVR Young Researcher

Expertise:short-lived climate forcers. Black carbon and tropospheric ozone

Current interests/projects:Black carbon and tropospheric ozone in rural India, Formation and Transformation of Atmospheric Brown Carbon, Indo Gangetic Plains Center for Air Research and Education

Teaching:Environmental Chemistry, Atmospheric Chemistry, Aerosols, Lasers and Mass Spectrometry, Energy and Environment, Chemistry and Climate

MIKAEL HÅKANSSONORGANIC CHEMISTRY

Expertise:Synthesis, handling of air-sensitive compounds

Current interests/projects:Absolute asymmetric synthesis, stereochemistry, chirality, crystallization

Collaborations with Chalmers:Nina Kann, Lars Öhrström, Vratislav Langer, Sten Eriksson

Instruments of note:Single crystal X-ray diffractometers, CD- and VCD-spectrometers, chiral HPLC, synthesis equipment for air-sensitive compounds

Teaching:Basic chemistry, inorganic chemistry, organic chemistry, organometallic chemistry, single crystal X-ray diffraction

Highlights:“A Different Approach to Enantioselective Organic Synthesis: Absolute Asymmetric Synthesis of Organometallic Reagents”, A. Lennartson, S. Olsson, J. Sundberg, M. Håkansson, Angewandte Chemie, International Edition, 48 (2009) 3137; Highlighted in Synfacts 7 (2009) 761.“Absolute Asymmetric Synthesis: Viedma Ripening of [Co(bpy)3]2+ and Solvent‐Free Oxidation to [Co(bpy)3]3+ “, P. M. Björemark, J. Jönsson, M. Håkansson, Chemistry, A European Journal, 21 (2015) 10630, cover feature.

Research Experimental and theoretical

investigations of ionic solutions and surface/interfacial properties- Surface complexation- Synthesis and characterization of nanoparticles- Electrodeposition of functional materials

Electrocatalysis- Reaction mechanisms and kinetics- Theoretical and experimental design of

electrocatalysts

Methods- Electrochemical methods in general- Corrected Debye-Hückel (CDH) theory- Monte Carlo (MC) simulations- DFT calculations (collaborative work)

Applications Environmental friendly nanomaterials for:

- electrocatalysis- grouting of tunnels- odor control - risk analysis

The chlorate process Corrosion and batteries Dental implants and biomaterials

ELISABET AHLBERGINORGANIC & ELECTROCHEMISTRY

TeachingInorganic chemistry, physical chemistry, electrochemistry

Recent publications • Kinetic study of the hydrogen evolution reaction in slightly alkaline electrolyte on

mild steel, goethite and lepidocrocite, J. Electroanal. Chem., 2016• The Bifurcation Point of the Oxygen Reduction Reaction at Au-Pd Nanoalloys.

Faraday Discussions, 2016• Study of Hypochlorite Reduction Related to the Sodium Chlorate Process.

Electrocatalysis 2016 • Electrochemical Water-Splitting Based on Hypochlorite Oxidation, JACS 2015

STEFAN HULTHANALYTICAL CHEMISTRY

Stefan Hulth- Professor since 2007- Google scholar: 2017-02-12: Total# publications: 85; h-index: 28, Total # citations: 3016, i10= 45- > 100 conference contributions and > 30 popular science articles- Supervison: 9 PhD (6/3), 1 PhLic, and 17 BSc/MSc; 7 sabbatical/post doc- > 30 Mkr external funding from > 20 research projects (e.g. 9 NFR/VR, 7 FORMAS, 1 MISTRA)

Research: Development of high-resolution (temporal and spatial) analytical techniques for solute detection in complex matrices (e.g.

imaging fluorosensors). Utilization of cutting-edge analytical and molecular diagnostic tools for bacterial identification and functional characterization

of individual cells and cell/vesicle networks. Microbial biogeochemistry and the importance of functional biodiversity for key ecosystem functions in natural

environments.

Specific research projects: Molecular-based imaging sensors to reveal microbial community structure across redox zonations Subcellular localization of key proteins in bacteria using proteomics and immunogold electron microscopy Identification and localization of bacterial surface proteins using proteomics and STimulated Emission Depletion (STED)

microscopy

GUNNAR NYMANPHYSICAL CHEMISTRY

Gunnar Nyman, Professor, Physical Chemistry

145 papers in peer‐reviewed journals, 40 invited conference talks,continuous funding from VR/NFR since 19916 PhDs supervised with 3 additional ones in progress and 12 postdoctoral students 

Scientific leader for University of Gothenburg in the joint endeavour with Chalmers to run a centre for “Advanced studies in science andtechnology”, which has a focus on fundamental scientific research of long‐term character.

On‐going collaborations:Moscow State University, Luleå University of Technology; Rice University, SINTEF Norway, Universidad de Extremadura, University of Bordeaux, University of Manchester, University of Science and Technology of China, Heriot Watt University, Kyoto University, University of Hokkaido

Teaching:Physical chemistry: thermodynamics, quantum mechanics

Strategy:Billions of dollar are spent on astronomical telescopes. The data collected needs to be understood. We contribute to that.

Johan Bergenholtz, Professorat GU since 1999, Guest Professor at LU since 2013, formerly adjunct scientist at AstraZeneca and KVA Research Fellow

Expertise:colloidal interactions, small-angle X-ray and neutron scattering, statistical mechanics, rheology, light scattering

Current interests/projects:salting-out effects in polymer-covered latices, colloidal cluster breakup (with AstraZeneca), mRNA-delivery via lipid nanoparticles (withAstraZeneca), protein dimerization (with Lund University)

Collaborations with Chalmers:Anders Palmqvist, Aleksandar Matic, Anders Rasmuson, Magnus Nydén, Jan-Erik Löfroth, Lars Nordstierna, Björn Åkerman, Owe Orwar

Instruments of note:4 light scattering instruments (2 from AZ/CTH, 90 registered dynamic light scattering users), rheometer with in situ light scattering, in-house-built instrument for total internal reflection microscopy (TIRM) for measurement of colloid-surface interactions

Teaching:basic chemistry, colloid chemistry, statistical thermodynamics, European Summer School on "Scattering methods applied to soft condensed matter“ in Bombannes + other PhD courses in statistical mechanics and colloid science

Highlights:"Nonergodicity transitions in colloidal suspensions with attractive interactions", Phys. Rev. E 59, 5706 (1999) selected by the editors as a “PRE milestone” on occasion of the 50,000th published paper in the Physical Review E, 3 Keynote lectures at large international conferences, “Multiple glassy states in a simple model system”, Science 296, 104 (2002) in excess of 650 (Google Scholar) citations

JOHAN BERGENHOLTZPHYSICAL & COLLOID CHEMISTRY

Examples of scientific activities

During the birth of new stars, gravitational energy is released when pieces of matterapproach each other. This results in increased kinetic energy. For the star formationprocess to continue efficently, part of that kinetic energy must be removed, which canoccur through electromagnetic radiation. Molecules are efficent radiators and it istherefore of interest to know what molecules exist in the interstellar medium and howthey form and break up. The most common interstellar molecule is H2. Its formationrate depends on the diffusion rate of H atoms on icy grain surfaces. Measurements ofthe diffusion reveals interesting kinetic isotope effects. We perform theoreticalcalculations in order to explain this.

The Classical Wigner model is a way of including quantum effects into moleculardynamics simulations. It works by sampling initial conditions from a Wigner distributionof the Boltzmann operator and trajectories are then propagated classically. We haveearlier proposed a most successful way of obtaining the Wigner distribution in multi‐dimensional problems. While the Classical Wigner model is quite successful, particularlyin condensed phase where decoherence occur, it does not conserve the initial canonicalensemble, which is a direct result of using ordinary classical trajectories to propagatethe initial Wigner distribution. We can now demonstrate a way to solve this issue byusing modified classical trajectories, which are specific to the so‐called Feynman‐Kleinert Linearized Path Integral implementation of the Classical Wigner model.

• Feynman path integral based approaches• Kinetic Monte Carlo• Quantum transition state method• Autocorrelation functions• Electronic structure• Light-matter interaction

Calculations in Gothenburg

Theoretical physical chemistry• Emphasis on quantum effects in chemical processes

• Applications in astrochemistry, heterogeneous catalysis, diffusion in condensed phase, spectroscopy

N.A.Sharp/NOAO/AURA/NSF

Theory, Gothenburg

Modeling, e.g. Bordeaux

Experiment, e.g. Hokkaido

Observation, e.g. Onsala

Space Observatory

Holmberg, Johnson, Bergenholtz, Abbas, Ahlberg, J. Phys. Chem. C117, 5453 (2013)

The birth of TiO2 nanoparticles: Oscillatory phenomena as measured with dynamic light scattering.

The Inorganic Chemistry group is primarily focused onelectrochemistry and nanoparticle synthesis and properties, andnanoparticle chemistry. The main areas are electrocatalysis, surfacecomplexation, ion‐specific effects in solution and at surfaces andelectrodeposition. Scientific problems are commonly addressed bothexperimentally and theoretically. The group collaborates with severalindustrial partners including SCA, AkzoNobel and Dentsply Sirona(dental implants).

Macounova, Simic, Ahlberg, Krtil, J. Am. Chem. Soc. 137, 7262 (2015)

Detected reaction products are marked in red. Thedotted arrows represent processes without definitestoichiometry. Orange and blue arrows code thereaction steps distinguishing reaction mechanisms A(radical chain) and B (catalytic one); black arrowsmark processes common to both reactionmechanisms.

Scheme 1. Reaction Pathways ofthe Hypochlorite Oxidation in 0.1M NaClO4 Medium

Stefan Hulth

sediment

5 mm

6.1

6.2

6.4

6.6

6.8

pHBA

sediment

5 mm

6.1

6.2

6.4

6.6

6.8

pHB

sediment

5 mm

6.1

6.2

6.4

6.6

6.8

pHBA

Molecular biology, physiology and ecology

Evolutionary microbial functionality and

biodiversityAquatic and terrestrial biogeochemistry

Microbial functionality - metaproteomicsClimate forcing functions

Microbial community structure – 16S rRNAMicrobial potential –

metagenomics

Molecular-basedimaging

Imaging of extracellular and intracellular proteins of

bacterial cells

Surface – particle interactions in liquid phase

Inte

ract

ion

pote

ntia

l (k B

T)

Separation distance (nm)

0.05 mM0.10 mM0.15 mM0.2 mM0.3 mM0.4 mM0.6 mM0.7 mM0.8 mM

[MgSO4]=0.02 mM

In‐house‐built total internal reflection microscopy (TIRM) instrument 

in-house-synthesizedpolystyrene/pHFBMA spheres

TIRM operating principleF≈10-14 Nh≈1nm

Nayeri, Abbas, Bergenholtz, Colloids Surf. 429, 74 (2013); Nayeri, Karlsson, Bergenholtz, Colloids Surf. 368, 84 (2010)

TIRM, invented by Prieve & Walz,detects single-particle motionabove a planar interface using anevanescent wave. The analysisyields the interaction potentialdirectly (rather than the force) as afunction of distance from theinterface with unprecedentedresolution in (free) energy.van der Waals

screened electrostatics

Effects of anisotropy of interactions among colloidal particles

Lactoferrin is an example of aprotein that dimerizes atintermediate salt concentrationdue to an electrostatic/vdWpatch attraction.

A non-monotonic concentrationdependence of the structurefactor singnals dimerization andis explained by Wertheim’sintegral equation theory forhighly directional attractions.Added salt removes the effect inagreement with theory.

Li, Persson, Lund, Bergenholtz, Oskolkova, J. Phys. Chem. B 120, 8953 (2016)

Efficiently computed scatteringintensity, using precomputedscattering amplitudes, for prolateJanus ellipsoids as a function ofvolume fraction and wavevector.

Persson, Bergenholtz, J. Appl. Cryst. 49, 1524 (2016)

Particle – particle interactions in liquid phase

Model systems: in-house-synthesized fluorinated latexwith grafted PEG brush inaqueous solvent.

Quantitative statisticalmechanical modeling ofultra-small-angle X-rayscattering (USAXS) datafrom core-shell colloidalspheres recorded at theID02 beamline of theESRF.

MD simulations of surface polymer graftsexposed to a concentrated salt solution(water not shown) [Persson & Bergenholtz].

SC-4471 "Depletion of anions in the vicinity of PEG-grafted colloidal spheres by ASAXS“ granted 9 shifts at the ID02 beamline at the ESRF in Spring, 2017

Ulama, Oskolkova, Bergenholtz, “Polymer-graft-mediated interactions between colloidal spheres”, Langmuir 32, 2882-2890 (2016)Bergenholtz, Ulama, Oskolkova, “Analysis of small-angle X-ray scattering data in the presence of significant instrumental smearing”, J. Appl. Cryst. 49, 47-54 (2016)Oskolkova, Stradner, Ulama, Bergenholtz, “Concentration-dependent effective attractions between PEGylated nanoparticles”, RSC Adv. 5, 25149-25155 (2015) Ulama, Oskolkova, Bergenholtz, “Monodisperse PEGylated spheres: an aqueous colloidal model system”, J. Phys. Chem. B 118, 2582-2588 (2014)

Aggregate break-up dynamics

Comparison of first‐passagetime distributions betweenBrownian dynamics (BD)simulations of 5‐particleaggregate break‐up and anapproximate algorithm (ASAP)based on an exact solution forthe adhesive dimer case. TheASAP algorithm is orders ofmagnitude faster than BDsimulations.

Deaggregation of colloidal species plays an important role inmany engineering fields, for example, drug release from tabletformulations of interest to AstraZeneca, subsurface transportof contaminants, filtration, bioremediation, and watertreatment.

Kaunisto, Rasmuson, Bergenholtz, Remmelgas, Lindfors, Folestad, “A simple model for simulation of particle deaggregation of few-particle aggregates”, AIChE J. 60, 1863 (2014)Bergenholtz, Kaunisto, Rasmuson, Remmelgas, Folestad, Lindfors, “On-off dissociation dynamics of colloidal doublets”, EPL 104, 18005 (2013) Kaunisto, Rasmuson, Bergenholtz, Remmelgas, Lindfors, Folestad, “Fundamental mechanisms for tablet dissolution: simulation of particle deaggregation via Brownian dynamics”, J. Pharm. Sci. 102, 1569 (2013)

Comparison of first‐passage time distributionsbetween Brownian dynamics simulations of thespontaneous break‐up of a DLVO dimer and anexact solution for the adhesive dimer case. Noadjustable parameters need to be used to achievequantitative agreement.

Absolute Asymmetric Synthesis Mikael HåkanssonPer Martin Björemark

The creation of optically activeproducts from optically inactivestarting materials

Supported by VR (NT-6, Organisk och oorganisk kemi) with 3.2 MSEK 2016-19

Featured at EuCheMS Inorganic Chemistry Conference Copenhagen July 2-7, 2017

Strategic Research Area: MERGE ModElling the Regional and Global Earth system

• Strategic Research Area since 2010 with LU, GU, KTH, LinnaeusUniversity, SMHI och Chalmers. GU major partner (20%) with annualfunding 1.8 MSEK

• Research focusing on the terrestrial biosphere as a critical climate-system component, leading to Improved local, regional and global climate models

• Contribution from GU: Descriptions of aerosol and cloud processes for climate and air quality models

• Coordinator at GU: Mattias Hallquist

Output from the EMEP model used for

policy assesments

Climate and mitigationfeedbacks

Molecular-level studies of gas interactions with liquid and solid surfaces

A directed molecular flow collides with a surface at P ≤ 10 Pa

Molecular beam

Surface

Trapping-desorption

Inelasticscattering

Kinetics

Environmental Molecular Beam (EMB) apparatus at University of Gothenburg

PI Jan PetterssonSponsored by VR 2016-2019

Ongoing collaborations:Céline Toubin et al., Université de LilleIlona Riipinen et al., Stockholm Univ.Nikola Markovic, Chalmers

Example:Water accommodation on ice –literature values vary by morethan two orders of magnitude!

Influence of adsorbed organics and acids on processes in the environment

• Organic compounds are omnipresent in the atmosphere

• Some are surface active – tend to concentrate on the surface of liquid and solid particles

• Influence aerosol and cloud processes

MD simulations of surface processes on organic surface

(Lawrence et al. 2005)Example: Water interactions with organic overlayers on water ice

Ice formation by heterogeneous nucleation on solid surfaces

Saturation ratio, Si, with respect to ice as a function of temperature

Structure of ice nuclei:MD simulations of (H2O)100 on graphiteat 210 K. Collaboration between JanPettersson at GU and Nikola Markovic atChalmers.

Core Level Spectroscopic Studies ofEnvironmental Surfaces

PSI

SLS

NAPP

http://mapio.net/pic/p-109455398/

• Dr Xiangrui Kong from theAtmospheric Science group incollaboration with the SurfaceChemistry group led by Prof. MarkusAmmann at PSI, supported by VR2015-2017.

• Main focus on using XPS andNEXAFS to follow acids adsorption,dissociation and diffusion on ice nearthe melting point.

• Experiments at the Near AmbientPressure Photoelectron (NAPP) endstation at the Swiss Light Source(SLS), PSI.

Single crystals of ice at -20 C and photoelectron spectroscopy data for HCl

on ice.

Joint cloud research project with MIT

• Collaboration with MIT started in June 2016 funded by STINT. • Project title: Sea Salt Particles Acting as Cloud Seeds: Deliquescence, Ice

Nucleation and Sublimation• With the first commercial ice nuclei counter in the world (SPIN),

we are developing a procedure to study deliquescence,nucleation and sublimation at the same time.

SPectrometer Ice NucleiSPIN

Ice supersaturation plot NaCl/water phase diagram

Phase transitions in the atmosphere

What (de-) stabilizes ice and water in the atmosphere?

• Clouds• Precipitation• Radiative Forcing

Instrument Development: PINCii - a Portable Ice Nucleation Chamber

Collaborators:University of GothenburgETH, ZurichTROPOS, LeipzigUniv. of HelsinkiAarhus UniversityLund University

EU FP7 Project BACCHUS

Ship Contribution to Ice Nucleation

condensation primary particles

secondary particles VOCs

gases

evaporation

? ?

? ?

?

marine mixed phase clouds

Intensification of IN abovebackground levels due to ships

in Port of Gothenburg. Increased shipping in the Arctic will change the properties of clouds in the region.

Collaborators:Chalmers, IVL,Lund, Frankfurt

VR Framework programme: Photochemical smog in Chinaformation, transformation, impact and abatement strategies

• A China-Sweden cooperation framework programme supported by the Swedish Research council VR.

• Total budget of 24 MSEK (2014-2019)

• Studies on the exceptional photochemical smog events occurring in China. How to address secondary pollutants in air quality policy

• Establish a strategic long-term Swedish-Chinese research cooperation on air pollution based on joint projects and exchange of research staff.

• PI: Mattias Hallquist• Guest professor: Tao Wang• Partners included: Chalmers, IVL, Peking University,• Hong Kong University of Science and Technology, • CityU, PolyU, CRAES (Senior staff: 17 Swedish and • 9 from China)

Main focus on photochemical smog

and the key pollutants

Indo Gangetic Plains Center for Air Research and Education

• A full-fledge research facility to understand the presence, environmental effects and variability of the short-lived climate forcers

• Long and short term measurements, laboratory experiments and modeling to elucidate the relevant processes involved in rural India

• Supported by GU, SIDA/VR, Bharat Uday Mission and others

• PI at GU: Ravi Kant Pahtak

Air quality in Africa

• Interdisciplinary, international research on air and life qualityin Africa towards the Sustainable Development Goals

• Air pollution indoors and outdoors. Kills as many as childhood underweight in Africa

• Contribution from GU: Pollution analysis and social development research. Capacity building

• Many partners, within GU, GAC, world wide academia, international organizations, local stakeholders

• PIs at GU: Johan Boman, Jan Pettersson, Ravi Kant Pathak, Marie Thynell

EDXRFSmog in CairoPM2.5 in Nairobi

Aerosol Particle Measurements at the Global Atmosphere Watch Station on Mt. Kenya

Composition and propertiesof the free troposphere andatmospheric boundary layerin Africa

Collaborators:GU, Frankfurt, Stockholm, Univ.Of Nairobi, Kenya Met Service.

Large-scale gasification of biomass -The Swedish Gasification Centre (SFC)

• Production of synthetic fuels from forrest residues

• Total SFC budget over 10 years: 540 MSEK

• Contribution from GU: Development of new techniques for on-line gas and particle measurements

• Many partners within national program• PI at GU: Jan Pettersson

Flue Gas

Dilution AirT1

Suction Pump

Coarse ash(d > 20 m)

LP

I

Flowmeter

Pump

P

T2

DMA

CPC

Computer

Pressurised air

Diluter

PBMS

Computer

On-line mass spectrometry Surface ionization detectorfor on-line Na and K analysis

Field studies at the Chalmers gasifier and at GoBiGas

Biomass combustion chemistry with oxygen carriers –New Research Environment Grant financed by VR

• Over-arching goal: to provide a fundamental understanding of biofuel-based chemical looping combustion (CLC) processes

• Total budget of 24 MSEK for the period 2017-2022

• PI: Anders Lyngfelt, Chalmers• Partners include: Jan Pettersson at GU, Britt-Marie Steenari

and Henrik Leion at Chemistry and Chemical Engineering, Chalmers

Particle characterization

0

50

100

ExperimentModel

(a)

300 400 500 600 7000

50

100

Temperature ( C)

ExperimentModel

(b)

Example: desorption kinetics for KCl

Overall reaction paths in the fuel reactor of combustibles, alkali,

sulfur and nitrogen species.

Emissions and characteristics of potential air pollutants beyond current legislation from combustion sources-impact by actions to reduce CO2 emissions?

Urea and oxidation products and further byproducts of isocyanic acid and salt formation. Emission factors for diesel, CNG and RME

Lead by IVL- The Swedish Environment research instituteGU contact: Mattias Hallquist, collaborations: Västtrafik, Stena, Siemens

Sponsored by VINNOVA and Formas 2014-2018

Formation and Transformation of Atmospheric Brown Carbon

• To improve fundamental understanding of the interactions between soot and organic aerosols in the atmosphere, and the formation, properties and chemistry of resulting coatings on the soot particles.

• Investigate the processes relevant for the regional brown haze including biomass burning

• PI at GU: Ravi Kant Pathak

Atmospheric Secondary Organic Aerosol (SOA) Formation-using molecular description including gas-phase oxidation,

partitioning and condensed phase processes

High-Resolution Time of Flight Mass Spectrometer (HR-ToF-MS) at University of Gothenburg

PI Mattias HallquistSponsored by VR 2015-2018

Ongoing collaborations:Mentel et al., Forschungszentrum JülichMcFiggans, et al Univ. of Manchester.Simpson, Chalmers Fig. 2. Suggested pathways for production of 

higher MW products, adapted from Hallquist 

Atmospheric oxidation of stress induced emissionsfrom vegetation - its role for aerosol formation

Products from oxidation of Limoneneand their thermal properties

PI Mattias HallquistSponsored by Formas 2016-2018

Ongoing collaborations:Simpson, Chalmers and MetNOMentel et al., Forschungszentrum Jülich

Human occupants in the built environment- indoor air chemistry and ventilation strategies

Preliminary ToF-CIMS experiment

PI Sarka Langer, IVLSponsored by Formas 2016-2019Contact at GU: Mattias HallquistCollaborations:Bekö et al, DTUEkberg et al., ChalmersWeschler et al., Rutgers Univeristy

Aim:To explore the levels and associated exposure of the oxygenated organic products from human/ozone interactions in realistic indoor environments

Naturveten

Box 100, 4

031 786 90

www.scine

NaturveElisabet A

AnslaEnligt arinstitutionaturveteforskninoch ett pforsknininstitutioprocentafanns i sanvändeprestatiobibliome

För att fåför en GKMB idbestämt

Det totalanvändeden del sanslagetsberäknasprocents

I dagslägfakultete

KMB haenskilda samma p

nskapliga fakulte

405 30 Göteborg

0 02

ence. gu.se

etenskapligaAhlberg. Deka

ag för forbets- och deoner och enhenskapoliga

ng och utbildnprestationsanngsinfrastruktonerna fördelandel per instystemet 201s denna mod

onsbaserade detri (7.5 %) o

få en uppfattnU-del av en ag, totalt 24 sig ännu och

la basanslager oss av den som kvarstårs storlek vid s utifrån de psats av det tot

get får KMBen på totalt c

ar ett betydana personer ocprincip som b

eten

g

NATURVET

a fakulteten an

orskningelegationsordheter inom re

fakulteten etning på forsk

nslag (20%). tur, samfinanlas genom entitution. Grun2-12-31. Vid

dellprincip födelen beräknoch examina

ning om storlintegrerad instycken. Av

h räknas därf

et till KMB 2procentuella

r på Johanneben eventuell

personer somtala anslaget

samfinansiea 3 000 tkr.

nde balanserah bör förslagbasanslaget.

TENSKAPL

och utbdningen besluspektive fakutt inriktningskarnivå fördeInnan denna nsiering samtn historiskt bnden för dend bildandet aör att beräknanas årligen oc

i forskarutbi

leken på anslnstitution har

dessa önskaför inte med,

2017 är 50 70a fördelningeberg 19 894 l implemente

m kvarstår på t.

ering och stra

at kapital inogsvis följa de

LIGA FAKUL

Ar

bildning utar fakultetsultet. I juni 2sbeslut om nyelas till instit

a fördelning gt strategiska

baserad tillden aktuella proav institutiona tilldelningech omfattar pildningen (5

laget för forsr jag utgått frar 7 kvarstå p

dvs. 30.4%.

02 tkr och pren mellan protkr. Detta är

ering av en inJohanneberg

ategiska sats

om forskningessa medan r

LTETEN

rbetsgrupp - K

på forsksstyrelsen om2016 tog fakuy budgetmodtutionerna gegörs avsätter satsningar. B

elning och utocentandelenen för marinen till den nyparametrarna%).

skning och urån antal propå Johannebe

restationsansofessorer så ben uppskattn

ntegrerad insg istället för

ningar från u

g. En del av dresterande de

Kemi

karnivå m tilldelning ultetsstyrelsedell. Anslageenom ett basafakulteten m

Basanslaget tgör i modell

n är antal proa vetenskape

ya institutiona externa med

utbildning på fessorer somerg och en ha

slaget 14 665blir det totalaning då preststitution komatt utgöra en

universitetet

detta är i avtael bör fördela

till en vid den et för anslag (80%

medel till till len en given ofessorer somer 2015

nen. Den del (7.5 %),

å forskarnivå m finns på ar inte

5 tkr. Om vi a anlaget tilltations-

mmer att n viss

och

al knutna tillas enligt

2017-02-05

1 (2)

)

m

l

2017-02-05

2 (2)

Anslag för utbildning på grund och avancerad nivå Enligt arbets- och delegationsordningen vid GU fördelas utbildningsuppdraget från Universitetsstyrelsen till respektive fakultet. Avräkningen av uppdraget sker årligen mot fakulteterna mot ett takbelopp uträknat från tilldelat antal hst och prislappar fastställda för de olika utbildningsområden som fakulteten har i sitt uppdrag. Den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen fördelar vidare ett utbildningsuppdrag till fakultetens olika institutioner (hst och hpr; ordinarie uppdrag och bildningsuppdrag) och avräknar uppdraget årligen i dialog med de olika institutionerna. Det totala anslaget uppgår till 33 938 tkr och en genomgång av kursutbudet är nödvändig för att avgöra hur stort uppdraget skulle bli för den del som kvarstår på Johanneberg. Frågor kring utbildningsuppdragets fördelning ställs till vicedekan Stefan Hulth.

Externa anslag Ann Amberntson, administrativ chef vid KMB, kan redogöra för externa medel för de lärare och forskare som önskar kvarstå på Johanneberg.

Kostnadsdebiteringar och lokalkostnader 2017 är kostnadsdebiteringen till KMB 26 487 tkr. Till detta kommer lokalkostnader som är baserade på enhetshyra, dvs. samma kvadratmeterpris oberoende av lokalisering. Idag har KMB ca 14000 m2 till en kostnad av 26 600 tkr.

Förslag till ändring av Chalmers institutionsstruktur

Björn von Sydow

28 september 2016

1. Inledning

Denna rapport presenterar ett förslag till ny institutionsindelning vid Chalmers. Rapporten är re-sultatet av ett utredningsuppdrag enligt rektors beslut C 2016-1244. Uppdraget återfinns i bilaga.Utredningen har genomfört (i huvudsak individuella) samtal med ett stort antal intressenter: samt-liga prefekter, prorektor och samtliga vicerektorer, fyra styrkeområdesledare (för områdena IKT,Material, Nanoteknologi och Samhällsbyggnad), tre administrativa chefer (A, ITIT och TM), före-ståndaren för Onsala rymdobservatorium, Chalmers’ CPO och HR-chef, de två utredarna i den närarelaterade frågan om TM:s lokalisering samt studentkårens ordförande. Vidare har samtal förts medfyra befattningshavare vid Göteborgs universitet: dekanerna för IT-fakulteten och naturvetenskapligfakultet samt prefekterna för institutionen för fysik och institutionen för kemi och molekylärbiologi.Baserat på dessa samtal presenteras här ett förslag till institutionsstruktur. Detta är inte i sin helhetförankrat i organisationen; några delar går emot uttryckligen framförda önskemål från prefekter ochandra. Vidare arbete är därför nödvändigt för att diskutera förslaget och antingen få acceptans fördet eller modifiera det.Utredarens bedömning är att det inte är möjligt att inom utredningens ram nå konsensus kringett förslag med 10–12 institutioner i enlighet med uppdraget. Det är därför troligen att föredraatt utredningen inte förlänger processen genom vidare sonderingar utan i stället överlämnar dennarapport till rektor och att det fortsatta förankringsarbetet genomförs av Chalmers ledning. Förslagetinnebär också en förändring i de med Göteborgs universitet integrerade institutionerna och kräverdärför att beslut i dessa delar fattas vid bägge lärosätena.

2. Sammanfattning av utredningens förslag

Vi föreslår att dagens 17 institutioner ersätts med en ny struktur med 11 institutioner, som kortfattatkan beskrivas på följande sätt:

• Sex av dagens institutioner kvarstår, med möjliga ändringar på forskargruppsnivå (Bio, F ochMC2) eller med avdelningar tillförda från andra institutioner (K, MV och TME).Institutionerna F och/eller K kan också påverkas genom de diskussioner som pågår om even-tuella integrerade institutioner med GU inom dessa områden.

• Fyra nya institutioner bildas genom parvis sammanslagning av två tidigare institutioner. Av-siktligt föreslår vi här inte namn på de nya institutionerna, eftersom vi tror att detta är endelikat fråga som engagerar många och vi vill inte skapa onödiga låsningar genom förhastadenamnförslag. Vi refererar till de nya institutionerna genom att konkatenera namnen på deingående delarna med ett plustecken emellan: RoG+S2, MoT+PPU, osv.

1

– A och BoM slås samman till en institution.

– MoT och PPU slås samman till en institution; dock förs Högspänningsteknik till RoG+S2.

– RoG och S2, tillsammans med Elteknik från EoM och Högspänningsteknik från MoT,slås samman till en institution.

– SoM och TM slås samman till en institution.

• De integrerade institutionerna D&IT och ITIT slås samman till en institution. Här finns docknågra olika alternativ och eftersom institutionerna är integrerade med GU och beslutet därmedmåste fattas av lärosätena tillsammans beskriver vi alternativen och lämnar valet mellan dessaöppet för vidare diskussioner.

• Institutionen EoM upphör. Dess avdelningar förs till RoG+S2, K och TME (två avdelningar).

Mer detaljer, motiveringar samt utförligare diskussion rörande alla delar av förslaget ges i avsnitt 5nedan.

3. Institutioner, styrkeområden och utbildningsområden

Det är en del av förutsättningarna för utredningen att Chalmers struktur med dessa tre organi-sationsformer ska bibehålles. Institutionerna utgör linjeorganisation och har personalansvar för allakademisk personal liksom för lokalt administrativt och tekniskt stöd.I en ny organisation med bara 10–12 institutioner blir dessa av en storlek som närmar sig sektioner-na i den tidigare organisation som övergavs 2005 (Chalmers hade då åtta sektioner). Vårt förslaginnebär också förändringar som delvis utgör en återgång till strukturen före 2005. Samspelet medstyrke- och utbildningsområden syftar bland annat till att förhindra att nackdelarna med den gamlaorganisationen återuppstår:

• Institutionerna har huvudansvaret för att utveckla ämnesdjupet inom sina ämnen, medanstyrkeområdena har resurser att satsa på aktuella tvärvetenskapliga utmaningar i projekt medmedverkan av forskare från flera institutioner.

• Genom att institutionerna har ansvaret för personalens arbetsuppgifter, kompetensutvecklingoch karriärplanering kan styrkeområdena fokusera på att satsa sina resurser på sätt som görverklig skillnad inom valda områden.

• Inom grundutbildningen bevakar institutionerna ämnesutveckling, utvecklar och genomför kur-ser samt föreslår inriktningar på avancerad nivå medan beställarorganisationen/utbildnings-områdena utvecklar och planerar program, beställer kurser samt följer upp mot examensmål.

4. En ny institutionsstruktur, allmänna kommentarer

Målet med utredningsarbetet är att finna en ny institutionsstruktur sådan att

• institutionernas storlek och sammansättning ger mer likvärdiga förutsättningar för verksam-heten än idag. Vidare ska de minsta institutionernas storlek öka så att de blir mindre känsligaför störningar.

• institutionerna har goda förutsättningar att fokusera på att utveckla ämnesdjup i forskningensamt underhålla och utveckla kurser och masterprogram inom grundutbildningen.

2

4.1. Institutionernas storlek

I augusti 2016 har Chalmers institutioner tillsammans drygt 2600 anställda. Därutöver finns ca 150GU-anställda medarbetare vid de tre integrerade institutionerna. Med exempelantalet 11 institutio-ner innebär detta ca 250 anställda per institution i genomsnitt i den nya strukturen.Det är förstås inte möjligt att ha exakt eller ens ungefär lika många anställda vid alla institutioner.Däremot innebär kravet på mer likvärdiga förutsättningar att skillnaderna i storlek bör minskajämfört med dagsläget. Ett något godtyckligt men till synes rimligt mål skulle kunna vara att kvotenmellan antalet anställda i den största och den minsta institutionen är högst 2 (i dag är denna kvot3.9). Detta i sin tur innebär att vi bör sikta på ett förslag där antalet anställda varierar mellan 175och 350.Den nedre gränsen, 175, innebär mer än dubbelt så många anställda som vid dagens minsta insti-tution, MoT, som har 74 anställda. Det är också så att 10 av dagens 17 institutioner har mindre än175 anställda, så en sådan gräns skulle på ett väsentligt sätt öka robustheten hos institutionerna.Den övre gränsen, 350, ligger nära vad som förefaller rimligt i en modell med bara en nivå, avdelning-ar, under institutionerna. 360 anställda kan fördelas på 12 avdelningar med vardera 30 personer, ellernio med vardera 40; blir institutionerna större så flyttas bara ledningsproblemet från Chalmersnivåtill institutionsnivå.

4.2. Ämnessammansatta institutioner

Begreppet “ämne” är inte väldefinierat, men troligen finns vid Chalmers mer än 10–12 ämnen, oavsetthur begreppet definieras. Vi måste alltså söka en struktur där närliggande ämnen kan sättas sammani institutioner och där förhoppningsvis stärka varandra. Vidare är det önskvärt att hålla nere antaletfall där dagens institutioner delas upp, till förmån för sammanslagningar mellan institutioner.I en organisation där institutioner fokuserar på att bygga ämnesdjup är det naturligt att tänka sigväletablerade ämnen och ämnesområden, som de klassiska naturvetenskapliga ämnena och sedanlänge etablerade teknikområden, som elektro- och samhällsbyggnadsteknik och det är också så vårtförslag är utformat. Detta har också fördelen att det blir relativt lätt att skapa nya institutionergenom att slå ihop existerande institutioner parvis, eftersom dagens institutionsstruktur i huvudsakär sprungen ur en tidigare sektionsstruktur, som vi nu delvis återskapar.Tänkbara nackdelar med att bilda nya institutioner på detta sätt är dels att man riskerar att få enalltför traditionell struktur som missar framväxande områden, dels att det åtminstone i vissa fallfinns alternativa naturliga sätt att bilda ämnen där bara ett kan avspeglas i institutionsstrukturen.I bägge fallen kan styrkeområdena komma till hjälp, dels genom att fånga upp nya viktiga områdensom går tvärs över ämnesgränser, dels genom att den alternativa indelningen kan fångas inom ettstyrkeområde. Exempel på det förstnämnda skulle kunna vara styrkeområdet Transport, och på detandra styrkeområdet Material.

5. Förslaget i mer detalj

I detta avsnitt kommenterar vi för var och en av de nya institutionerna de överväganden vi gjort vidutformningen av förslaget.För varje institution anges nedan antalet anställda; antalet avser augusti 2016. För integreradeinstitutioner ges antalet anställda både vid Chalmers och GU. En inkonsistens är att Chalmersantaletavser antalet anställda personer, medan GU-värdet avser heltidsekvivalenter. Detta är ett mindreirritationsmoment; skillnaden mellan antal heltidsekvivalenter och antal anställda är på Chalmers

3

ca 6%, så antalet GU-anställda skiljer sig troligen totalt med högst ca 10 personer från våra data,mindre per institution.Antalet anställda är alltså en ögonblicksbild, som dessutom kan ändras genom att forskargruppertillkommer eller bortfaller, men den ger en användbar indikation av storlek.

5.1. Institutioner som endast förändras på forskargrupppsnivå

Biologi och bioteknik (Bio)Institutionen är nybildad sedan något år tillbaka och det förefaller oklokt att nu involvera den i enny omorganisation.Bio har 153 anställda och är därmed egentligen för liten, om vi skulle hålla oss till vårt spann om175 – 350 anställda per institution. Bio är dock i snabb tillväxt och torde redan inom några månadernå upp till 175 anställda.Bio utmärker sig genom mycket liten fakultet i förhållande till sin storlek; institutionen har 2017 bara14 ”slottar”. Med fortsatt stark tillväxt inom forskningen men ingen tillväxt på undervisningssidani sikte riskerar Bio att bli en tydlig avvikare vad gäller andelen undervisning i verksamheten.

Fysik (F)Fysik är ett mycket tydligt ämne, institutionen har en lämplig storlek med 246 anställda och det ärdärför naturligt att låta den fortsätta väsentligen oförändrad.Diskussioner pågår om att bilda en integrerad fysikinstitution, gemensam för GU och Chalmers. Ensådan skulle få drygt 300 anställda (ett 60-tal anställda tillkommer från GU), vilket fortfarande ären hanterlig storlek.

Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)Institutionen bildades vid millennieskiftet, i stor utsträckning av grupper med anknytningen tillrenrummet som gemensam nämnare. Man har under åren skapat en tydlig identitet inom tillämpadfysik, har vuxit till 208 anställda och är lokaliserad i ett gemensamt hus. Det förefaller naturligt attlåta också MC2 fortsätta i väsentligen oförändrad form.

5.2. Institutioner som kvarstår, men får tillskott

Kemi och kemiteknik (K)K är idag med 286 anställda Chalmers största institution, trots att Bio avknoppades för bara någotår sedan. Trots det föreslår vi att avdelningen Energiteknik från nuvarande EoM flyttar till K, vilketgör att institutionen växer till ca 357 anställda, dvs runt den övre gräns vi ser som rimlig för eninstitution.Också inom kemiområdet pågår diskussioner om en integrerad institution med GU, även om situ-ationen förefaller något mer oklar här än vad gäller fysik. Skulle en sådan nybildning blir aktuell,skulle cirka 80 GU-anställda kemister kunna tillkomma, vilket skulle ge runt 440 anställda. I dennasituation tror vi att man får överväga antingen att överge principen om bara en administrativ nivåunder institution, eller att dela institutionen, kanske med kemi och kemiteknik som de två delarna.Endast kemiinstitutionen skulle då vara delad, medan kemiteknik skulle vara en ren Chalmersin-stitution. Situationen skulle bli analog med fysikområdet, med MC2 och Kemiteknik som de mertekniskt tillämpade institutionerna, medan de integrerade institutionerna Kemi och Fysik blir merrent naturvetenskapliga.

4

Matematiska vetenskaper (MV)MV är en integrerad institution, med 171 anställda, varav 39 vid GU. En stor andel av de anställdautgörs av fakultetspersonal; Chalmersdelen har 59 ”slottar”, det största antalet av någon av dagensinstitutioner. Vi anser därför att MV är av tillräcklig storlek; ämnesidentiteten är också myckettydlig.Trots det föreslår vi att en avdelning tillförs MV, nämligen Ingenjörsutbildningsvetenskap (EER)från ITIT. EER:s uppdrag består i att hjälpa till med att utveckla kompetensen för Chalmers lä-rarkår när det gäller undervisning, lärande och handledning. Verksamheten kan därför inte betraktassom Tillämpad IT. EER ger service till hela Chalmers och kan placeras nästan vid vilken institutionsom helst; vi återkommer i avsnitt 5.5 nedan till varför vi föreslår att flytta EER från den samman-slagna IT-institutionen. Vi föreslår i stället att EER knyts till MV, en undervisningsintensiv ochdidaktikintresserad institution. Samarbete mellan MV och EER förekommer också inom Ledarskapoch lärande.Om EER tillförs till MV får institutionen ytterligare 11 anställda, dvs totalt 182 personer.

Teknikens ekonomi och organisation (TME)TME bedriver forskning inom innovation och entreprenörskap samt Supply Chain och OperationsManagement och har undervisningsuppdrag i relaterade områden. Institutionen har 133 anställda,vilket är i minsta laget ur robusthetssynpunkt.I samband med att EoM läggs ned (se avsnitt 5.4) föreslår vi att avdelningarna Fysisk resursteorioch Miljösystemanalys, med verksamhet inom hållbarhets- och miljöområdena, förs till TME. Dettautgör en avsevärd förstärkning (bortåt 70 personer) och det vore troligen lämpligt att institutionensnamn modifieras för att indikera att policyfrågor nu kommer mer i fokus.Vidare föreslår vi att också avdelningen för Fackspråk och kommunikation vid ITIT förs till TME.Denna avdelning ansvarar för undervisning inom sitt område på ett stort antal Chalmersprogramoch av liknande skäl som för EER vill vi låta avdelningen byta institutionstillhörighet (se avsnitt5.5).Sammanlagt kommer den utökade institutionen att få cirka 215 anställda, en ökning på drygt 60%jämfört med nuläget.

5.3. Institutioner som slås samman parvis

Rymd- och geoteknik samt Signaler och system(RoG+S2)RoG har idag 125 anställda, S2 150. Bägge institutionerna har rötter i den tidigare ED-sektionenoch bägge prefekterna har uttryckt att de ser ett samgående som en klar möjlighet. Från RoG haruttryckts viss oro för att dess synlighet försvinner, från S2 en oro för att ingå i en värdinstitutionför en stor infrastruktur (Onsala rymdobservatorium) i en tid då finansieringen av sådana framstårsom osäker.I RoG ingår forskargruppen Astrofysik och radioastronomi, som man skulle kunna tänka sig föratill Fysik (liksom i så fall observatoriet). Gruppen, liksom hela institutionen RoG, föredrar dockalternativet att hållas samman i en ny institution med S2.Till denna institution förs Elteknik från EoM, liksom Högspänningsteknik från MoT. Tillsammansmed forskare vid S2 återskapas därmed en komplett miljö inom elkraftområdet. Detta ger samman-taget en stor elektroteknisk institution med ca 330 anställda.

5

Material- och tillverkningsteknik samt Produkt- och produktionsutveckling(MoT+PPU)Dessa två institutioner har själva uttryckt intresse för att gå samman, med den underförståddaavvikelsen att Högspänningsteknik går till RoG+S2 som en del i föreningen av elkraftämnena.Den nya institutionen får 172 anställda, dvs runt undre gränsen för en ny institution. I samband meddiskussionen av detta förslag får undersökas om ytterligare någon forskargrupp kan/bör tillföras föratt utjämna storlekarna mellan de två maskininstitutionerna (se nästa institution).

Sjöfart och marin teknik samt Tillämpad mekanik(SoM+TM)Mellan dessa två institutioner finns tydliga kopplingar; inom avdelningen Marin teknik vid SoMbedrivs forskning som anknyter till den vid TM, med tillämpning på det marina området. Vidarefinns verksamhet inom human factors vid båda institutionerna; på ett övergripande plan har bäggeinstitutionerna stor verksamhet inom farkostteknik.Institutionen SoM har en mycket stark knytning till sjöfartsutbildningarna. Även om dessa som allutbildning vid Chalmers styrs av grundutbildningsorganisationen med vicerektor/UOL/PA, så do-mineras sjöfartsutbildningarna helt av lärare och instruktörer från SoM. SoM har också anställdalärare för dessa utbildningar inom t ex juridik och logistik, som inte primärt är institutionens kom-petensområden. Vid ett samgående mellan TM och SoM krävs ingående diskussioner för att finnaen lämplig intern struktur för ett fortsatt stort engegemang i dessa utbildningar.En dominerande svårighet vid ett samgående är lokaliseringsfrågan. SoM och en avdelning inomTM är lokaliserade på Lindholmen, medan resten av TM finns på Johanneberg. Parallellt medarbetet med ny institutionsindelning pågår en utredning av TM:s lokalisering. Detta är en komplexfråga som bland annat berör stora och kostsamma forskningslabb, liksom också lokaliseringen av M-programmet med tillhörande masterprogram. Det står klart att dessa frågor hänger intimt sammanoch inte kan lösas var för sig. En inriktning på att bilda institutionen SoM+TM ger bakgrund tillfortsatt arbete inom lokaliseringsutredningen, vars resultat i sin tur påverkar det slutliga beslutetom institutionsbildning.En möjlighet är förstås att huvuddelen av dagens TM stannar på Johanneberg, och man ändåbildar institutionen SoM+TM med lokalisering på två campus. Sådan delad lokalisering förekommerredan idag; både TM och D&IT har en avdelning på Lindholmen och resten av institutionen påJohanneberg. En sådan lösning har uppenbara nackdelar, men kan fås att fungera.Den sammanslagna institutionen SoM+TM skulle få ca 275 anställda. Man kan också tänka sigvarianter där delar av TM flyttar till Lindholmen och går samman med SoM, medan delar stannarpå Johanneberg och går ihop med MoT+PPU. Detta skulle också kunna jämna ut storlekarna mellandessa två institutioner, men strider mot ett starkt önskemål från TM att hålla ihop institutionen.Denna sammanslagning är en av dem som utredaren bedömer vara i störst behov av ytterligarediskussion och konsekvensanalys (tillsammans med IT-området, avsnitt 5.5). Olika alternativ ärmöjliga, med målet att landa i två institutioner inom maskin/sjöområdet.

Arkitektur samt Bygg- och miljöteknik(A+BoM)A och BoM har en gemensam stark koppling till samhällsbyggnadsområdet, men skiljer sig ocksåpå flera sätt. A har en mycket tydlig ämnesidentitet, med kopplingar till såväl teknik som konst ochhumaniora. BoM är i vissa avseenden mer en bransch- än ämnesorienterad institution, och har fleraverksamheter där mer grundläggande ämnen appliceras på byggsektorn.Även om en ledstjärna i omorganisationen är att institutioner ska vara ämnesorienterade, tror viatt det är klokt att behålla BoM sammanhållet. Man har en lång tradition av samverkan sedan dentidigare V-sektionen och vi ser ingen anledning att bryta upp detta.

6

A har starkt uttryckt att man vill kvarstå som egen institution, med hänvisning till sin särart,tydliga ämnesidentitet och också till arkitektutbildningens särart. Institutionen har tydligt konso-liderats de senaste åren, men man är fortfarande en liten och sårbar institution. I samband medsamlokaliseringen med BoM i samhällsbyggnadshuset förefaller en sammanslagen institution somett naturligt alternativ, kanske tillsammans med åtgärder för att bevara eller till och med stärkaarkitekturs identitet och synlighet (se avsnitt 6.2 nedan).En sammanslagen institution A+BoM skulle få ca 290 anställda.

5.4. Energi och miljö

Institutionen Energi och miljö bildades vid omorganisationen 2005 och är en väl fungerande, fram-gångsrik institution med stor synlighet i media, såväl press som radio och TV, bloggar mm. Det kandärför synas egendomligt att föreslå att dela upp denna institution.För det första är det dock klart att institutionen bildades som en styrkeområdesliknande konstruktioninnan styrkeområden introducerats på Chalmers. För det andra råder bred enighet om att elteknikska lämna institutionen för att förenas med andra elkraftdiscipliner, vilket skulle göra EoM förliten om inte ersättningsverksamhet skulle föras till. För det tredje finns lämpliga och välkomnandemottagarinstitutioner för de resterande avdelningarna vid EoM, som bör ge dessa goda förhållandeni ny miljö.Vi föreslår därför, som redan framgått ovan, att Fysisk resursteori och Miljösystemanalys förs tillTME och Energiteknik till K.Nedläggning av EoM innebär att en mycket synlig aktör inom energi- och hållbarhetsforskning vidChalmers läggs ner. Styrkeområdet Energi (eller dess efterträdare vid en kommande översyn avstyrkeområden) får axla rollen att ge den önskade synligheten till denna verksamhet.

5.5. IT-området

De två institutionerna D&IT och ITIT är bägge integrerade mellan Chalmers och GU. Beslut omförändringar i organisation måste därför fattas vid bägge lärosätena. För att inte föregå en gemensamdiskussion ger vi i detta avsnitt inte en bestämd rekommendation utan i stället ett underlag förkommande diskussioner mellan berörda parter.En möjlighet, som vi inte utvecklar vidare, skulle kunna vara att behålla institutionerna oförändrade.Det förefaller dock inte rimligt att Chalmers, i en ny struktur med högst 12 institutioner, skullebehålla två institutioner inom IT-området. Vidare är ITIT en liten institution, med totalt 113anställda (inklusive EER och Fackspråk). Den är därför riskutsatt och vi kan inte rekommenderastatus quo som en lösning. Vi konstaterar dock att om man vill betrakta detta alternativ vidare såbör förstås inte EER och Fackspråk lämna ITIT, som föreslås ovan.Alternativet till oförändrad indelning är att D&IT och ITIT går samman. För att diskutera dettautförligare noterar vi först att de bägge är integrerade institutioner, men i mycket olika mening.D&IT är en integrerad institution eftersom mycket likartad verksamhet förekommer på de två läro-sätena. Undervisning inom datavetenskapligt program på GU och tillhörande masterprogram kräveri stort samma kompetens hos lärarna som för stora delar av D- och IT-programmen på Chalmers.Den forskning som anknyter till grundutbildningen är därmed också i stort av gemensam natur. Detfinns därför stora samordningsfördelar med en integrerad institution: man får kritisk massa genomgemensamma resurser, man kan samutnyttja lärarpersonal genom interna köp av lärarkraft mellanlärosätena osv.

7

ITIT är en integrerad institution med en komplicerad historia som går tillbaka till IT-universitetetrunt millenieskiftet. Detta är en integrerad institution av helt annan natur: man har, av olika skäl, förtsamman grupper med mycket olika bakgrund, från teknisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig ochutbildningsvetenskaplig fakultet för att arbeta med gemensamma frågeställningar kring digitaliseringoch tillämpningar av IT, där de skilda kompetenserna ska skapa spänningsfält och dynamik.Båda dessa motiv för en integrerad institution är legitima, även om den senare varianten går säm-re ihop med tanken om ämnesinriktade institutioner. Vi bedömer dock att svårigheter kommeratt uppstå när man försöker slå samman dessa två institutioner till en. Sedan man, för att be-gränsa den nya institutionens storlek, fört EER och Fackspråk till annan institution återstår ändåca 325 anställda i en mycket heterogen organisation, nu bestående av en dominerande matema-tisk/ingenjörsvetenskaplig del, i huvudsak från D&IT, samt ett flertal smärre grupper med i huvud-sak GU-anställda med mycket olika bakgrund från ITIT.Vi tror att man måste föra en gemensam diskussion mellan lärosätena om hur man ska skapa en merhanterlig enhet. Kanske vissa delar bör föras (i vissa fall tillbaka) till andra enheter vid GU ellerbilda en egen enhet inom IT-fakultetens ram. Delar skulle kunna passa in på annan institution påChalmers, till exempel på TME, men detta skulle kräva att TME blev en integrerad institution, dåinom annan fakultet, vilket diskuterats tidigare och befunnits svårt att genomföra.Dessa diskussioner kan möjligen ske som en del av en större diskussion om samverkan och gemen-samma institutioner, där också fysik- och kemiområdena kommer in. Ytterligare en fråga som dåaktualiseras är fakultetstillhörigheten på GU för ITIT+D&IT, som kan komma att bli den endainstitutionen inom IT-fakulteten.

6. Konsekvensanalys

I detta avsnitt diskuterar vi en del konsekvenser av vårt förslag. Analysen är ofullständig och kommernu i stället att fullföljas i öppen diskussion och i förhandlingar med Chalmers ledning.

6.1. Likvärdighet

Uppdraget föreskriver att institutionerna ska organiseras för att skapa mer likvärdiga förutsättningarän i dag. Detta är en formulering som öppnar för många tolkningar. Låt oss först betrakta antaletinstitutioner och deras storlek. Följande två diagram visar antalet anställda vid dagens institutioneri augusti 2016 respektive antalet enligt förslaget i denna rapport.

Antal anställda vid dagens institutioner Antal anställda enligt detta förslag

AntalanställdaChalmers GU

Bio 153F 246MC2 208K 357MV 143 39TME 218RoG+S2 333MoT+PPU 172A+BoM 288SoM+TM 276ITIT+D&IT 217 107

2611

AntalanställdaChalmers GU

A 109Bio 153BoM 179D&IT 194 43EoM 187F 246ITIT 49 64K 286MC2 208MoT 74MV 132 39PPU 110RoG 125SoM 94S2 150TM 182TME 133

2611

0

50

100

150

200

250

300

350

400

AntalanställdaChalmers AntalanställdaGU

0

50

100

150

200

250

300

350

400

A Bio BoM D&IT EoM F ITIT K MC2 MoT MV PPU RoG SoM S2 TM TME

AntalanställdaChalmers AntalanställdaGU

AntalanställdaChalmers GU

Bio 153F 246MC2 208K 357MV 143 39TME 218RoG+S2 333MoT+PPU 172A+BoM 288SoM+TM 276ITIT+D&IT 217 107

2611

AntalanställdaChalmers GU

A 109Bio 153BoM 179D&IT 194 43EoM 187F 246ITIT 49 64K 286MC2 208MoT 74MV 132 39PPU 110RoG 125SoM 94S2 150TM 182TME 133

2611

0

50

100

150

200

250

300

350

400

AntalanställdaChalmers AntalanställdaGU

0

50

100

150

200

250

300

350

400

A Bio BoM D&IT EoM F ITIT K MC2 MoT MV PPU RoG SoM S2 TM TME

AntalanställdaChalmers AntalanställdaGU

Blotta det faktum att institutionerna gjorts avsevärt större genom att delar förts ihop från olika håll

8

tenderar att minska skillnader, såvida man inte för samman extremer av samma art.Beträffande till exempel undervisningsvolym kvarstår Bio och MC2, som bägge har liten under-visningsandel, medan vi i den andra änden av spektret sammanför A och BoM som bägge är un-dervisningstunga. Vi har övervägt möjligheter att åstadkomma större utjämning, men konstateraratt det naturligen finns en mycket stor spridning inom Chalmers vad gäller många olika aspek-ter av verksamheten; kulturen varierar mellan olika ämnen, forskningen kan vara industrinära ellergrundvetenskapligt inriktad, arbetsredskapen varierar från enbart datorstöd för kommunikation, lit-teratursökning och rapportskrivning till avancerad utrustning i mångmiljonklassen, arbetsformernainom grund- och forskarutbildningen skiftar mellan discipliner, osv. Likvärdighet betyder förstås intelikhet i alla dessa avseenden. Den viktigaste aspekten av likvärdighet kanske är att den grundläg-gande kulturen vad gäller styrning och ledning är gemensam, så att medarbetare på olika nivåer,från doktorander till professorer, får jämförbara förutsättningar att utvecklas, meritera sig, sökasamarbeten inom och utom den egna organisationen och få stöd från ledningen när så behövs.1

En sådan likvärdighet underlättas när institutionerna blir större, och den kan också aktivt stöttas isamband med att institutioner går samman och nya, gemensamma rutiner ska utarbetas. Vi föreslåratt i samband med omorganisationen skapas ett projekt syftande till att skapa mer enhetliga rutinervad gäller till exempel hantering av fakultetsmodellen, men också annan planering och uppföljning.Utredarens bild är att det finns alltför många lokalt utformade Excelark vid Chalmers, vilket innebäronödigt dubbelarbete och försvårar samarbete mellan institutioner, till exempel vid sjukdom ochandra störningar.

6.2. Synlighet

När antalet institutioner minskar, minskar antalet namn på toppnivån i Chalmers organisation,och verksamheter riskerar att bli mindre synliga. I vissa fall kan detta vara objektivt skadligt förChalmers, i andra subjektivt negativt för de berörda. I bägge fallen finns det anledning att vidtaåtgärder för att minska negativa effekter. Vi diskuterar här ett par exempel utan att ha färdigaförslag till exakt vilken åtgärd som bör vidtas.

• Arkitekturskolan. Institutionen för arkitektur använder sedan en tid detta begrepp i sin exter-na kommunikation, trots att någon sådan enhet inte finns i Chalmers organisation. I sambandmed att A och BoM förs samman under ett gemensamt namn, kanske institutionen för sam-hällsbyggnad, har från A framförts oro för att dess identitet och särart löper risk att skadas.Det är också onekligen så att arkitektutbildningen har en särart, som bland annat manifesterasi att examen inte är en ingenjörsexamen utan har en egen benämning. En möjlighet att ta fastapå oron och stärka identiteten för A i den nya organisationen skulle kunna vara att inrättaChalmers Arkitekturskola som ett formellt organ, som bland annat kan representera Chalmersarkitektutbildning i vissa sammanhang, men också vara ett forum för utvecklingsarbete ochdebatt. Exakt uppdrag och arbetsformer för skolan får diskuteras vidare mellan Chalmersledning och representanter för A. Utredarens uppfattning är däremot definitivt inte att dettaorgan ska överta ledningen av arkitektutbildningen från grundutbildningsorganisationen.

• Sjöfartsutbildningarna. Här kan finnas ett liknande behov av att synliggöra utbildningarnagentemot branschen och i andra sammanhang. Vi diskuterar inte detta närmare; också härmåste namn, uppdrag och utformning diskuteras med de berörda.

I samband med detta vill vi i förbigående nämna att ett par personer vi diskuterat med har1Delar av formuleringarna i detta stycke är hämtade från en leverans i DI-projektet 2015.

9

nämnt möjligheten att sjöbefälsutbildningarna, som relativt praktiskt inriktade professionsut-bildningar, skulle kunna genomföras av Chalmers Professional Education. Utan att ta ställningtill hur detta skulle kunna fungera konstaterar vi att det rimligen är uteslutet, eftersom vi talarom utbildningar/examina som beskrivs i högskoleförordningens bilaga 2; examination här ärmyndighetsutövning och måste ske vid Chalmers tekniska högskola.

Det kan finnas andra verksamheter som blir mindre synliga; det är utredarens övertygelse att berördakommer att göra sig hörda.

6.3. Påverkan på styrkeområden och utbildningsorganisation

En så pass stor omstrukturering av institutionsstukturen som den som föreslås här kommer sannoliktatt påverka vilka styrkeområden Chalmers bör ha framöver. Det framstår som särskilt viktigt attvarje styrkeområde spänner över flera institutioner; i den mån omorganisationen gör att ett styr-keområde i allt för hög grad vänder sig till en institution bör en breddning eller annan förändringövervägas. Det ligger däremot förstås utanför denna utredning att föreslå en eventuell ändring avstyrkeområdesutbudet.Vi tror inte att den nya institutionsstrukturen innebär någon anledning att förändra något i dencentrala grundutbildningsorganisationen. Att institutionerna blir färre och får större undervisnings-uppdrag bör vara en fördel och leda till minskat arbete i samspelet mellan institutioner och utbild-ningsområden. Däremot blir viceprefektrollen större i takt med att utbildningsuppdragen blir större;i första hand viceprefektgruppen tillsammans med ledningen för grundutbildningen har anledningatt fundera över om detta ger anledning till några förändringar i rollen.En annan skillnad i den nya strukturen är att fler utbildningsprogram kommer att ha en eller högsttvå institutioner som svarar för en dominerande del av programmets profil. Som exempel kommer dennya institutionen RoG+S2 att svara för i stort sett alla karaktärskurser på E-programmet. En positiveffekt av detta kan vara att lärarna vid institutionen känner ett större engagemang för programmet.Samtidigt blir det angeläget att fortsatt tydliggöra de skilda rollerna för viceprefekt/institution ochprogramansvarig/beställarorganisation.Den sista punkten i utredningsuppdraget är att utredningen ska beakta om Chalmers i högre gradkan organiseras efter utbildningsuppdraget. Också denna punkt kan tolkas på olika sätt. En tolk-ning skulle kunna vara att fråga sig om den struktur som införts för utbildningsprogrammen, dvsutbildningsområden i nuvarande eller modifierad form, skulle kunna göras till överordnad strukturoch institutionerna sedan grupperas efter dessa områden. Detta skulle rimligen betyda att utbild-ningsområdesledarna ersätts av någon form av dekaner och vi har i stort sett återinfört det gamlasektionsbegreppet. Det finns anhängare av en sådan ordning i organisationen, men vår bild är attde är i klar minoritet. Utredaren vill heller inte tillstyrka en sådan utveckling och finner också attden inte ligger i uppdragets anda i övrigt. Vår ståndpunkt är därmed att vi har beaktat saken ochinte funnit att det är en önskvärd utveckling.

6.4. Flytt av enskilda forskargrupper

Utredningen som den presenteras här har inte beaktat organisationen under avdelningsnivå. Detär dock naturligt att i samband med en större omorganisation som denna några omflyttningar avforskargrupper mellan avdelningar och institutioner befinns lämpliga.Vid våra samtal med prefekter och andra har exempel på tänkbara sådana flyttningar nämnts, mendetta är en diskussion som kan och bör föras vidare sedan institutionsindelningen i stort fastställts.

10

7. Slutord

Med denna rapport anser utredaren sitt uppdrag avslutat och föreslår att det fortsatta arbetet medatt utforma ett förslag i detalj och förankra detta övertas av Chalmers ledning.Detta innebär att utredningen inte fullföljts helt enligt uppdragsbeskrivningen. Ett detaljerat förslaginom IT-området återstår att utarbeta, och också inom maskinområdet, speciellt SoM+TM, finnsolösta frågor relaterade till lokalisering.Vidare är konsekvensanalysen ofullständig och förankring bara delvis gjord. Vår förhoppning är attden avsevärt förkortade utredningstiden och att rektor och Chalmers ledning därför övertar processeni ett tidigare skede mer än väl kompenserar för dessa brister i utredningen.

11

Rektors BESLUT om beredning av ärende

1

Datum Diarienummersamtprocess2016-08-15 C2016-1244,process1.1.3

Föredragande:PetraLjung

Ärende Utredning angående förändringar i Chalmers institutionsstruktur Bakgrund Rektorfattadeden13juni2016ettinriktningsbeslutomFörändringavChalmersorganisation(C

2016-1040).Dettabeslutinnebärattenutredningförattkonkretiseraförslagtillomorganisation,

särskiltrörandeChalmersinstitutioner,skagenomföras. UtgångspunktenibeslutetärattgrundstruktureniChalmersorganisation–institutioner,

utbildningsområdenochstyrkeområdenskakunnabestå.Översynenavinstitutionsorganisationenär

endelienstörreomvandlingsomsyftartill:

• attskapaenmerändamålsenliginstitutionsstrukturmedfärreochisnittstörreinstitutioner.

Målbildenär10-12institutionermedmerlikvärdigaförutsättningarförsinverksamhetän

vadsomärfalletidag.

• attskapaenbättreresurseffektivitetochfrigöraresursersomkananvändasförökadkvalitet

iverksamheten.

• attskapamergemensammaochenklarearbetssättöverChalmers.Detgerocksåbättre

förutsättningarförettutvecklatstödmedmöjlighetertillkompetensutveckling.

Institutionernabehöverhaenvisskritiskmassaförattkunnahanteraekonomiochförändringarpå

siktförattpåettbrasättkunnaimplementerafakultetsmodellenochkunnautvecklainstitutionens

ämne(n).StörreinstitutionergerocksåmerlikvärdigaförutsättningarförChalmersmedarbetarevid

olikainstitutioner.Detskaparocksåbättreförutsättningarförettprofessionelltochhållbartstöd(vid

ex.ledigheterochsjukskrivningar)medmöjlighetertillkompetensutveckling.

Chalmersharenkomplexorganisation(institutioner,utbildningsområden,styrkeområden)ochvihar

underdegångnaårengradvisutvecklatochutökatplanerings-ochuppföljningsprocesserna,

samtidigtsomenalltstörredelavChalmersanslagharfördelatsviarektorsbeslutförspecifika

ändamål.Detsammantagnaresultatetharblivitenkomplexochresurskrävandeorganisationsåväl

somprocesser.DetfinnsidagettstortantalolikafunktioneriChalmersorganisationsombehöver

bemannasochsombidrartillökadeindirektakostnader.Chalmersbehövervändadennautveckling

ochsettöverettantalårförenklabådeinternorganisation,styrmodellerochplanerings-och

uppföljningsprocesserna.Iställetföratthasåmångaspecifikarektorsbeslutbehöveranslagentill

störredelöverförastillinstitutionernaförettmerdecentraliseratbeslutsfattandeoch

ansvarstagande.

Förändringeniinstitutionsstrukturenbehöverguidasavettantalprinciper.Dessaär:

• UtgångspunktenärattgrundstruktureniChalmersorganisationfungerar;institutioner,

utbildningsområden,styrkeområden,menvibehövertittapåhelaverksamheteniett

systemperspektiv.

• Institutionernaorganiserasförattskapamerlikvärdigaförutsättningarförverksamhetenän

idag.

Rektors BESLUT om beredning av ärende

2

• Institutionernaskavaraorganiseradegenomavdelningar/motsvarandeiennivåunder

institutionen.

• Integreradeinstitutionerkommerattfinnaskvarochärönskvärdadärviharstortöverlapp

medGU.

• Förändringenkommerattgenomförassåattforskargrupperintesplittrasochideflestafall

börävendagensavdelningsnivå/motsvarandekunnafungeraframgent.

• Prefektrekryteringarkommerattgenomföraspånyainstitutionerellerinstitutionersom

genomgårstoraförändringar.

• Institutionernasfokusskavarapåattutvecklaämnenmedanstyrkeområdenasperspektivär

ettbredaremertvärgåendeochutmaningsdrivnafrågeställningarocharbetssätt

Relaterade underlag Iutredningenomorganisationsförändringbörhänsyntastillflerasammankoppladeförhållanden,

beslut,processerochaktiviteter:

• FörändringavChalmersorganisation(C2016-1040).

• InförandeavChalmersnyafakultetsmodell(dnrC2015-1370).

• UtökadverksamhetpåCampusLindholmen(dnrC2015-1977).

• Översynavhelaorganisationen(utbildningsområden,styrkeområdenochinstitutioner).I

dettafinnsenambitionattskapafärreochisnittstörreinstitutionersamtenöversynav

antaletstyrkeområdenochderasinriktning.Iförlängningenkanjusteringariutbildnings-

områdenabehövagöras.

• TydliggörandeochrenodlingavuppdragochmandatförgrundstruktureniChalmers

organisation;linjen,utbildningsområdenochstyrkeområden.Grundambitionenär

ämnesorienteradeinstitutionerochutmaningsdrivnastyrkeområden.

• Översynochförenklingavplanerings-ochuppföljningsprocesserna.

• Enförändradekonomiskmodelldäransvarochbeslutomresurserihögregradfattaspå

institutionsnivå.Detinnebärtexkravpåettstörreansvarstagandeförtexinfrastrukturer.

IutredningsarbetetärdetviktigtattocksåtapågåendeutredningsarbeteinomGöteborgsuniversitet

somrörintegreradeinstitutioneribeaktande.

Beredning av ärendet UtredningenkommerattgenomförasavBjörnvonSydowocharbetetstartardirekteftergodkänd

beredningiBBMden15augusti2016.

Utredningsarbetethartvådelar.Denförstahandlaromattgenomföratidigarediskuteradeoch

föreslagnajusteringariinstitutionsstrukturenvilkaefterfrågasavverksamheten.Deaktuella

förändringarnaär:

• EttsamgåendemellanPPUochMoT.Hänsynbehövertastillsamlingavelteknikområdet

(senedan).Ytterligaregrupperkanisenareskedeanslutatilldennyainstitutionen.

• SamlingavChalmersverksamhetmedinriktningmotelkraftteknik.Ämnesgemenskapfinns

medavdelningarpåS2ochEoM.

Ettförslagtillbeslutskaarbetasfram.InstitutionernaEoM,MoT,PPUochS2berörs,medanövriga

institutionerintepåverkas.Genomförandetskaskeisamrådmedberördaprefekter.

Organisationsjusteringarnagenomförs170101.

Rektors BESLUT om beredning av ärende

3

UtredningensandradelhandlaromattinledaytterligareförändringariChalmersinstitutionsstruktur.

Åtminstoneföljandeområdenbehöverutredas:

• Möjlighetentillattformamersamladeinstitutionerinom”elektro/IT-området”

• Möjlighetenattytterligaresamlaverksamheteninom”maskin/sjö-området”

• Möjlighetenattytterligaresamlaverksamheteninom”fysik-området”

• MöjlighetenattsamlaChalmersverksamhetinom”managementområdet”

• MöjlighetenattsamlaChalmersverksamhetinom”samhällsbyggnadsområdet”

• Önskemålomattflyttaenskildagrupper

• BeaktaomChalmersihögregradkanorganiserasefterutbildningsuppdraget.

Iarbetetkrävsdialogsåvälmedprefektersommedgrundutbildningsorganisationeninomde

områdensomberörs.Utredarenlämnarrapportpreliminärtundernovember2016.Rapportenska

innehållaförslagtillförändringarinominstitutionsorganisationeninklusiveenöversiktlig

konsekvensanalys.

Arbetetberäknasomfattaca40%avheltid(ca2dagar/vecka)underperiodenaugustitillochmed

december.Utredarenarvoderasmed370SEK/timme+semesterersättning.

IarbetetplaneraslöpandeavstämningarmedrektorochChalmersledningsgrupp.

Utredningeninnebäringafakturerbarakostnaderutöverutredarensarvode2016.Arbetetunder

utredningstidenfinansierasavrektor.

StefanBengtsson

Rektor

Utredarenåtarsiguppdragetenligtovan

Datum:

BjörnvonSydow