Upload
gianni-gorgoglione
View
236
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
FOUNDATION CONSTRUCTION OF DETACHED HOUSESA COMPARISON BETWEEN INDOOR AIR VENTILATED CRAWL SPACE AND SLAB-ON-GRADE FOUNDATION
Citation preview
Örebro universitet Örebro University
Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå
GRUNDLÄGGNING AV VILLOR -
EN JÄMFÖRELSE MELLAN VARMGRUND
OCH PLATTA PÅ MARK
Gianni Gorgoglione
Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng
Örebro höstterminen 2012
Examinator: Camilla Persson FOUNDATION CONSTRUCTION OF DETACHED HOUSES A COMPARISON BETWEEN INDOOR AIR VENTILATED CRAWL SPACE AND SLAB-ON-GRADE FOUNDATION
II
Förord
Förord Avsikten med detta examensarbete är att närmare studera några av de
grundläggningskonstruktioner som idag används för villor. Det finns många byggtekniska
lösningar men här studeras endast platta på mark och varmgrund. Faktorer som byggtider,
byggkostnader, fuktsäkerhet och energianvändning samverkar vid utformning,
dimensionering och byggande av grundläggningar. I princip är det svårt att veta exakt vilken
lösning som är den lämpligaste även om ett projekt skräddarsys med avseende på
byggmaterial, fuktsäkra byggtekniska lösningar och energidimensionering.
Tack till Jan Sundqvist för goda råd och intressanta diskussioner. Jag vill tacka också Lennart
Jagemar, min interna handledare på Örebro Universitet för ditt stöd och goda synpunkter.
III
Sammanfattning
Sammanfattning Vid nybyggnation av villor idag, i ett scenario där byggproduktionstid och byggkostnader
spelar en viktig roll i valet av effektiva bygglösningar, förekommer ofta frågan om vilken
grundläggningsmetod som kan vara lönsammast och snabbast att utföra. Med hänsyn till
byggkostnader och byggtider jämförs varmgrund med platta på mark. Examensarbetet
försöker behandla olika faktorer som är avgörande för kostnad och utförandetid. Varje
arbetsmoment har studerats med avseende på material, arbetsmetod och tid. Priserna och
tiderna har tagits från beräkningsprogrammet Sektionsdata 4.11. Platschefer och projektledare
har utifrån egna erfarenheter medverkat med råd och fakta. Resultatet visar att kostnaden för
en varmgrund är lägre jämfört med en platta på mark medan arbetstider är högre för en
varmgrund. Detta bör alltid ses som en uppskattning och inte som en absolut sanning med
hänsyn till de begränsande faktorer som har angetts i examensarbetets avgränsningar.
IV
abstract
Abstract
Today, during the construction of a one-family house, especially in a scenario where
production times and construction costs play important roles in the choice of efficient building
solutions, often there is the question of which foundation method is the most profitable and
fastest to build. In this study, a comparison between indoor air-ventilated crawl-space and
slab-on-grade foundation has been made based on construction costs and production time.
This diploma work strives to treat the various factors that determine price and execution time.
Each operation has been studied with respect to materials, methodology and time. Prices and
time have been taken from the computer program and database (Sektionsdata “Data Section”
4.11). Site Managers and Project Managers, based on their own experiences, have helped this
investigation with advice and facts. The result shows that the cost of an indoor air-ventilation
crawl-space is lower as compared to the cost of a slab-on-grade; while the execution work-
time is higher for an air-ventilated crawl-space. This, however, should always be considered
as an estimated (not absolute) result in the light of the limiting factors which have been
described in the boundaries for this diploma work.
V
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 1
1.2 Syfte ......................................................................................................................... 1
1.3 Omfattning och avgränsningar ............................................................................. 2
1.4 Metod ....................................................................................................................... 2
2. Teori
2.1 Allmän om grundläggningsmetoder ..................................................................... 3
2.2 Platta på mark ....................................................................................................... 5
2.3 Varmgrund .............................................................................................................. 6
2.5 Självkompakterande betong .................................................................................. 7
3. Arbetsmomentstudie – Platta på mark
3.1 Betongplatta - Arbetsmomentflödesschema ........................................................ 8
3.2 Schaktning .............................................................................................................. 9
3.3 Pålning .................................................................................................................... 9
3.4 Dränering ............................................................................................................ 10
3.5 Utplacering av grundelement ............................................................................ 11
3.6 Markisolering ....................................................................................................... 12
3.7 Armering .............................................................................................................. 12
3.8 Gjutning ................................................................................................................ 13
3.9 Bearbetning .......................................................................................................... 14
3.10 Härdning ............................................................................................................ 14
3.11 Uttorkning .......................................................................................................... 15
3.12 Golvläggning ...................................................................................................... 17
4. Arbetsmomentstudie - Varmgrund
4.1 Varmgrund - Arbetsmomentflödesschema ........................................................ 18
4.2 Markarbete ........................................................................................................... 19
4.3 Plastfolieläggning .................................................................................................. 20
4.4 Sulor eller Plintar ................................................................................................. 21
4.5 Montering av block eller balkar .......................................................................... 22
4.6 Avvägning och undergjutning ............................................................................. 22
4.7 Cellplastläggning .................................................................................................. 23
4.8 Golvläggning ......................................................................................................... 24
5. Empiri
5.1 Fallstudier ............................................................................................................. 25
5.2 Betongplatta - Fallstudier .................................................................................... 25
5.3 Varmgrund - Fallstudier ...................................................................................... 27
6. Resultat ......................................................................................................................... 29
7. Slutsats .......................................................................................................................... 30
8. Diskussion ..................................................................................................................... 30
VI
9. Referenser ..................................................................................................................... 32
10. Bilagor
Bilaga 1 ........................................................................................................................ 33
Bilaga 2 ........................................................................................................................ 36
Bilaga 3 ........................................................................................................................ 37
Bilaga 4 ........................................................................................................................ 38
Bilaga 5 ........................................................................................................................ 47
Bilaga 6 ........................................................................................................................ 48
Bilaga 7 ........................................................................................................................ 54
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Vid nybyggnation av villor idag har både köpare och entreprenör svårt att enkelt välja
grundläggningsmetod. Detta beror bland annat på att det finns skiftande uppfattningar beroende på
vilka faktorer som anses vara de viktigaste. I dagens byggande kräver beställare och entreprenörer
att grundläggningen utförs med kort byggtid, tekniska lösningar med låg investering och ur
fuktsynpunkt säkra konstruktioner. Att sträva efter en lösning med låg investering innebär ofta en
kompromiss mellan risk och kvalitet. Numera är platta på mark med underliggande värmeisolering
en mycket populär grundläggningsmetod, en del köpare anser att alternativt kan väljas varmgrund.
Platta på mark och varmgrund har sina för- respektive nackdelar med egna egenskaper som rätt
utförda kan uppfylla sin funktion. Faktorer som markförhållande, geografi, material och exempelvis
olika typer av system för golvvärme eller radiatorer kan påverka grundens utformning,
dimensionering och kostnad.
I examensarbetet har närmare studerats faktorer som kostnader och byggtider för respektive
arbetsmoment för att slutligen jämföra de tekniska lösningarna platta på mark respektive
varmgrund. Båda har sina för- respektive nackdelar, och dessa har diskuterats i många
forskningsrapporter och examensarbeten med avseende på faktorer såsom fukt och
energianvändning. Enligt en platschef på Peab, är platta på mark med underliggande värmeisolering
mycket populärare än andra grundtyper medan varmgrund kan vara ett gott alternativ vid
nybyggande av villor (Se bilaga 5).
1.2 Syfte och mål
Examensarbetet syftar till att ge underlag för valet att grundläggningskonstruktion vid nybyggnation
av villor. Huvudsyftet med detta arbete är att jämföra varmgrund med platta på mark med hänsyn
till kostnader och byggtider för varje arbetsmoment. Målet är att samla information om kunskaper
som kan underlätta valet av husgrund.
Examensarbetet koncentreras på dessa frågor:
Vilken av de två grundläggningsmetoderna har kortast uppförandetid?
Vilken av grundläggningsmetoderna har lägst byggkostnader?
2
1.3 Omfattning och avgränsningar
Examensarbetet omfattar kostnads- och byggtidsanalyser för varmgrund och platta på mark med
underliggande isolering. Rapporten redovisar skillnaden mellan varmgrund och platta på mark med
avseende på i första hand byggkostnader och arbetstider.
I rapporten beräknas inte byggkostnader och byggtider för schaktning, markåterfyllning, rör-
dragning, bodar samt transporter till arbetsplatsen. Dessutom tas inte hänsyn till extra kostnader
representerade av eventuell pålning. Detta därför att dessa kostnader kan variera kraftigt beroende
på byggnadens plats, utformning och markens egenskaper. Inte heller undersöks fuktrelaterade eller
energirelaterade problem i detta examensarbete. Insamlingen av information om platta på mark och
varmgrund, genom ostrukturerade intervjuer, är begränsad i Örebro regionen.
1.4 Metod
Arbete har genomförts i fyra steg:
1. En litteraturstudie
2. En undersökning av relevanta arbetsmoment
3. En beräkningsfas innefattande kalkylering av byggkostnader och tider för arbetsutförande
4. En simulering av uttorkningstider med datorprogrammet TorkaS för att få fram ytterligare
information med syfte att ge ett mer komplett resultat.
Dessutom togs kontakt med några experter inom produktions- och fuktteknik för att få ökade
kunskaper om självkompakterande betongs uttorkningsförlopp. Enstaka intervjuer har
genomförts angående grundläggningsmetoder. Slutligen har resultaten analyserats och
kommenterats.
3
2. TEORI
2.1 Allmän om grundläggningsmetoder Markens bärighet och egenskaper skapar de första förutsättningarna för att välja vilken typ av grund
som kan byggas, detta också därför att den stabiliserar huset ovan marken. Det finns tre typer av
grunder:
fast grund
flytande grund
Stödd grund.
Dessa redovisas i figur 1.
Fast grund:
Detta är den säkraste typen av de tre, till fast grund räknas berg, sand, grus och morän. Jorden i fast
grund är stabil och bildar ett fast underlag som hindrar att det blir sättningar i byggnaden.
Stödd grund:
Marken vid stödd grund består av lera eller andra lösa jordarter som bildar en ostabil jord och
otillräcklig bärighet i marken som orsakar sättningar i huset. En grundförstärkning som till exempel
pålar eller plintar kan behövas för att nå ner till fast botten.
Flytande grund:
Vid flytande grund, såsom silt och lera, är avståndet till fast botten så stort att det är för dyrt att ha
en grundförstärkning som når ner till fast botten. Som grundkonstruktion är platta på mark det bästa
valet för denna typ av grund, lasterna fördelas då på en stor yta och grunden kan bära upp tyngden
från plattan utan att utsättas för större sättningar men om byggnaden blir tyngre än vad marken
klarar av kan ändå risk för sättningar förekomma.1
1 Per Hem (1999). Bygga grund.
4
Grundens uppgifter
Grunden har till uppgift att:
1. Vara en stadig grund för husstommen så att den utgör en jämn och stabil grund och inte rör
sig på grund av tjälskjutning eller sättningar i marken och samtidigt förhindrar att skador på
huset uppstår.
2. Att hålla huset torrt. På så vis undviks problem med fukt, mögel, röta och försämrad
värmeisolering.
3. Att isolera huset från kylan från marken. Med bra isolering i grundkonstruktionen behålls
värmen i huset.
4. Att vara ett hindrande lager som skyddar huset från radoninträngning vid radonhaltig mark2
2 Bjerking Svenn Erik (1989). Grunder
Figur 1 Grundläggningstyper (källa: Husgrund, 1999)
5
2.2 Platta på mark
Platta på mark, även känd som golv på mark, är en grundkonstruktion som består av en platta av
armerad betong, under denna kan läggas ett värmeisoleringsskikt direkt på marken. Under
isoleringsskiktet finns ett lager markfyllning med ett kapillärbrytande och dränerande skikt.
Material för detta skikt kan vara tvättad singel eller makadam. Skiktets tjocklek bör vara minst 200
mm. Anledningen till att ha ett kapillärbrytande lager är att det hindrar vattenuppsugning i
betongplattan från underliggande mark. Platta på mark lämpar sig på lösa undergrunder och lera.
Värmeisolering kan förekomma såväl som mineralull eller cellplast.
Platta på mark med underliggande värmeisolering medför en varm och torr betongyta tack vare
isoleringen som förhindrar att temperaturen i betongplattan blir lika låg som i den underliggande
marken.
Värmeisolering under betongplattan anses vara en säker konstruktion ur fuktteknisk synpunkt.
Vid gjutning av platta på mark med underliggande isolering bör betongplattan torka tillräckligt
innan den ångtäta golvläggningen läggs, anledningen till detta är naturligtvis att effektivt undvika
fuktproblem. Slutligen bör isoleras under hela betongplattan, i ytterkanterna och i mitten, så att även
kan strävas efter en bra energibesparing.3 Idag har det industrialiserade byggandet gjort stora
framsteg och det finns möjligheten att bygga en platta på mark med prefabricerade betongplattor
(Se Bilaga 7 figur B7.2). Tekniken är enkel och snabb att genomföra. Detta betyder att
betongplattan kan byggas enligt en helt ny princip utan behov av formförberedning, gjutning och
alla andra moment som förekommer vid gjutna betongplattor. I detta arbete räknas dock inte
kostnader och byggtider för denna teknik eftersom data saknas i Sektionsdata.
3 Bjerking, Svenn Erik; Byggforskningsrådet (1989). Grunder.
6
2.3 Varmgrund (Inneluftsventilerad krypgrund)
Varmgrund är en krypgrund som har ett bottenbjälklag som bildar ett mellanrum över markytan,
mellan bottenbjälklaget och markytan finns en ventilerad luftficka som eliminerar risker för
uppfuktning. Enligt Boverket definieras en krypgrund så här: “Krypgrund är en grundkonstruktion
med ett fribärande bjälklag som är upplagt på grundmurar eller balkar över ett krypbart
utrymme”.4 Vanligtvis anordnas ett kapillärbrytande skikt som exempelvis makadam eller
värmeisolerande skivor för att förebygga kapillärsugningsproblem från marken.
Varmgrunden byggs med grundmur på grundsulor eller med grundbalk på plintar. Denna husgrund
kan utföras av betong eller lättbetong (Leca) i form av murblock på grundsulor och grundbalkar på
plintar utförda av armerad betong. Inneluftventilerad krypgrund ventileras med varm inomhusluft
som skapar ett varmt utrymme under golvet. Golvbjälklaget är inte isolerat medan grundmuren och
marken är värmeisolerade. Otätheter i denna grundtyp får inte uppkomma varken i marken eller runt
grundmurarna och bjälklaget. Anledningen till detta är att det ska finnas möjligheter för
ventilationen i kryprummet att vara tillräcklig utan luftläckage inifrån eller utifrån, i det sista fallet
genom kall uteluft.5 I grundmurarna läggs ett ångtätt skikt för att undvika luftläckage och på marken
läggs värmeisolering och ångspärr. Under marken ska finnas ett dränering och kapillärbrytande
skikt för att förhindra markfukt från att stiga upp i kryprummet. Det finns olika
ventilationsprinciper för varmgrunderna. Här kan väljas: undertryckssystem, övertryckssystem och
balanserat system. Skillnaden mellan dem är att för undertryckssystem kan dels kall uteluft läcka in
i varmgrunden, dels kan markradon tränga in. Dessa skillnader gör att ett vanligt undertrycksystem
väljs.6 (Principlösning för inneluftventilerad krypgrund kan ses i bilaga 1 figur B1.4).
Fördelarna med en varmgrund är:
torr från början, det vill säga att den inte kräver uttorkning som t.ex. betongplatta
att den kan anpassas till olika typ av terräng
komfort i bjälklaget eftersom det är isolerat från marken.
kan lätt inspekteras, läckage upptäckas och installationer repareras
lätt att justera vid sättningsskador
markradon kan hindras att komma in i huset
4 Boverket (2010). www. boverket.se, God bebyggd miljö, BETSI projekt 5 Rönngren Andreas (2002). Inneluftsventilerade kryprumsgrunder – en utvärdering av två tillverkare 6 Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder
7
2.4 Självkompakterande betong – SKB
Utveckling av denna typ av betong påbörjades i Japan runt 1980 och har sedan spridits runt hela
världen. I Sverige har under de senaste åren forskningen utvecklats. Speciellt med SKB är att den
har goda gjutegenskaper utan behov av vibrering. I princip består den av flyttillsatsmedel och
finkorniga material (s.k. filler). Detta gör att betongen inte separerar under gjutningen.7 SKB har vid
samma vatten-cementtal (vct) en högre hållfasthet än normal betong. Konstruktionsutformning kan
ske enklare tack vare betongens flytande egenskaper som en vätska. Det vill säga att vid användning
av SKB kan armeringen utformas med större frihet på grund av mindre krav på utrymme. Gjutning i
dubbelform eller i lutningar och krökningar genomförs enklare med en vinst i form av produktivitet.
Lossning av SKB kan anordnas med ränna, bask eller pump. Enligt Skanska är pump den snabbaste
gjutningsmetoden. Det är möjligt att kontrollera betongskonsistensen med normal betong genom en
viss vibreringsinsats, detta sker inte med SKB.8
Kostnaden för SKB är högre jämfört med den traditionella betongen men ur totalkostnadsperspektiv
kan priset bli lägre om hänsyn tas till minskad arbetstid på plats, minskade arbetsmoment såsom
vibrering samt kostnader för utrustning under dessa moment. I följande tabell 1 redovisas några
kostnadsexempel.9
Tabell 1 Enhetskostnader för konventionell och självkompakterande betong
Kvalitet Konventionell betong
(kr/m3)
SKB (kr/m3) Vct
C28/35 1057 1300 0,55
C40/50 1252 1450 0,40
C25/40 1120 1351 0,55
7 Burström G.(2009). Byggnadsmaterial
8 Svenska betongföreningen (2002). Självkompakterande betong
9 www.skanska.se, (2012-09-21), Självkompakterande betong
8
3. Studie av arbetsmoment - Platta på mark
I denna studie undersöks arbetsmomenten för platta på mark med hänsyn till kostnader för varje
arbetsmoment och byggtider. Enhetstiderna anses vara tiden som en operation tar för att utföras
med effektiv arbetstid fram till färdigt arbete enligt Sektionsdatas förutsättningar. Varje moment
anges i timmar (h). Källorna för enhetstider och priser har hämtats från Wikells beräkningsprogram
Sektionsdata 4.11 (2012). Timkostnader för yrkesarbetare antas till 180 kr/tim (se bilaga 3).
3.1 Betongplatta – Arbetsmoment
Detta flödesschema visar kronologiskt varje arbetsmoment som förekommer vid byggande av en
platta på mark (figur 2). Pålning kan förekomma och den varierar från fall till fall.
Figur 2 Arbetsmoment flödesschema platta på mark
9
I denna studie ingår inte kostnader och byggtider för schaktning, återfyllning, pålning, rördragning
och golvläggning. För dessa moment görs enbart en enkel beskrivning nedan.
3.2 Schaktning
Marken skall schaktas för att eliminera organiska material som till exempel humus och trädrester.
Mängden av jord som behöver schaktas bort beror på husets utseende, jordtyp och andra
markförhållanden. Grundläggningen bör byggas på frostfritt djup. För platta på mark kan krävas
markisolering kring byggnaden för att hindra tjälnedträngning vintertid. För att säkra en
konstruktion mot tjäle ska tas hänsyn till avståndet mellan grundkonstruktions underkant till
underkant av dränerande material.10
3.3 Pålning
En geoteknisk undersökning är ett viktigt steg vid byggandet. Detta för att få veta markens
förhållanden och egenskaper eftersom de vanligaste problemen är sättningsskador orsakade av höga
laster, otillräcklig bärförmåga i marken eller sjunkande grundvattennivåer. En geoteknisk
undersökning måste utföras för alla typer av bärande konstruktioner enligt BKR (Boverkets
konstruktionsregler). Då bestämms vilka grundtyper som är lämpliga. Genom en geoteknisk
undersökning bedöms riskerna för markens tjälfarlighet och grundvattnets läge vilket ger möjlighet
att bestämma grundens djup. Dessutom kan denna utredning tala om vilken slags jord som finns i
marken och om bergets bärförmåga. När jordens bärförmåga inte är tillräcklig måste lasten föras ner
till djupare nivå. När avståndet till fast botten är stort kan man välja pålning som lösningsalternativ.
Bara en geoteknisk undersökning kan tala om huruvida man behöver påla eller inte. Tider och
kostnader redovisas inte här på grund av att ämnet är ganska komplicerat och kostnaderna kan
variera från fall till fall.
10
B. Petersson (2009). Tillämpad byggnadsfysik
10
3.4 Dränering
Efter schaktningsmomentet återfylls med ett skikt av dränerande bergmaterial. I samband med
denna fas kan anordnas dräneringsrör runt plattan. Samtidigt kan placeras rör för avlopp.
För att nå en god fuktsäkerhet är det viktigt att vidta åtgärder för att avleda ytvatten, dränera
grundvatten och skapa flera skikt som är kapillärbrytande. Detta genomförs med hjälp av rätt val av
material och en anpassad konstruktionsutformning. Dräneringsbehovet är beroende av markens
vattengenomsläpplighet och grundvattennivån (figur 3).
Figur 3 Exempel på dräneringsåtgärder (Björk., 1994)
Material avsett för dränerande skikt är singel eller makadam med minst 20 cm skikttjocklek.
Dräneringsledningen ansluts till dräneringslagret för att ta bort vattnet från byggnaden. En viktig del
av markproblematiken är kapillärbrytande skikt för att hindra fukttransport från marken upp i
konstruktionen.11
11
Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder
11
3.5 Utplacering av grundelement
Vanliga prefabricerade kantelement vid byggande av betongplattan är Sockelelement L-element av
EPS cellplast (figur 4). De har en färdig sockel på utsidan och isolering på insidan. De är vanligen
lätta att bära och montera. Elementens funktion är att hålla betonggjutningen på plats samt isolera
grundkanterna. De förekommer ofta i olika storlek med en kanthöjd mellan 300 mm och 600 mm.
Montering sker snabbt och direkt efter schaktning och bottenavjämning. I början läggs
hörnelementen efter profiltrådar och sedan fortsätts med de raka elementen som sammanfogas
ordentligt med en skarvplåt. Efter montering bör kantelementens placering kontrolleras för att
säkerställa att plattans utformning stämmer med önskade mått. Alternativt kan prefabricerade
murblock användas som kantelement exempelvis Leca kantelement (figur 5). Dessa förekommer i
olika storlek med en längd upp till 6000 mm.12
De transporteras till byggarbetsplatsen och monteras
direkt med en kranbil på färdiga betongplattor eller plintar. Exempel på arbetstider och kostnader
som kan förekomma är redovisade i tabell 2.
Figur 4 L-kantelement (www.byggahus.se)
Tabell 2 Enhetstider och kostnader för sockelelement
12
www.weber.se (2012-09-22)
Moment Tider Kostnader
L-Sockelelement 300 mm 0,15 h/m 202 kr/m
L-Sockelelement 400 mm 0,15 h/m 235 kr/m
Lättklinker H400 på sula 0,30 h/m 258 kr/m
Figur 5 Leca kantelement (weber.se)
12
3.6 Markisolering
Mängden av underliggande värmeisolering kan variera beroende av vilka krav som ställs på en
villa. Om till exempel golv på mark skall följa rekommenderade U-värden för nybyggda hus, enligt
Energimyndigheten13
, skall värmeisoleringens tjocklek vara mellan 250 och 300 mm. Vanligtvis
används 200 mm i form av två lager cellplast. Mindre tjocklekar på isoleringen gör att marken
värms upp och högre fuktighet skapar ett högre ångtryck. Detta kan orsaka mer fukttransport upp i
konstruktionen.14
Det finns i princip två typer av cellplast som används idag i byggandet, de är
expanderad (EPS) cellplast respektive extruderad (XPS) cellplast som har högre kvalitet. Exempel
på arbetstider och kostnader är redovisade i tabell 3.
Tabell 3 Enhetstider och kostnader för isolering
Moment Tider Kostnader
Cellplast (EPS) 100 mm 0,07 h/m2 73 kr/m
2
Cellplast (XPS) 100 mm 0,07 h/m2 99 kr/m
2
3.7 Armering
Armeringsjärn läggs ut på distansklossar längs hela underkanten av L-elementen enligt ritningar och
specifikationer (figur 6). Efteråt läggs ett armeringsnät ut på isoleringen över hela grundplatta (figur
7). Installationer kan läggas över eller under armeringsnätet. Om så önskas kan golvvärmerören
förläggas under armeringsnätet.
Armeringsarbet kan underlättas om färdiga armeringselement lämnas på plats och om armeringen
flyttas med en byggnadskran. Exempel på arbetstider och kostnader som kan förekomma redovisas
i tabell 4.
13
www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/(2012-09-20) 14
Elmroth Arne (2006). Byggnaden som system
Tabell 4 Enhetstider och kostnader för armering
Moment Tider Kostnader
Armering B500BT ø12 (0,89 kg/m) kantbalk 0,12 h/m 73 kr/m
Armering B500BT ø6 (0,22 kg/m) kantbalk 0,02 h/m 16 kr/m
Armeringsnät 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m2
13
Figur 6 Kantarmeringsjärn (källa: www.byggai.se) Figur 7 armeringsnät (källa: www.byggai.se)
3.8 Gjutning Gjutning kan ske antingen med traditionell betong eller med den modernare självkompakterande
betongen (SKB) vilken jämfört med den vanliga inte behöver vibreras. Detta kan tillgodoräknas
med högre produktivitetsvinster och nya produktionslösningar.15
En kontroll före gjutning bör göras
för att undvika eventuella fel som inte enkelt kan rättas efter gjutning. Till exempel kan kollas
gjutningsgods, kolvning, stag och form samt rör-dragning. Betongen kan levereras på olika sätt
beroende på grundens storlek till exempel gjutning med betongränna från bil, pumpning eller
gjutning med skopa.
Under vintertid bör läggas speciell uppmärksamhet vid gjutning under kyla eftersom betongen kan
skadas allvarligt. Närmast efter gjutning kan bildas iskristaller i den färska betongen. Metoder för
att förhindra detta är täckning med tunna isoleringsmattor av cellplast och i vissa fall kan användas
strålningsvärmare eller varmluftsaggregat. Även tilläggning av tillsatsmedel för att accelerera
härdningsprocessen förekommer.16
SKB omsluter väl alla typer av gjutformar eftersom ballastmaterial håller sig flytande utan
separation. Ibland kan detta vara svårt att genomföra därför att härdningen kan ske tidigt, då kan
cement och tillsatsmedel härda snabbare än beräknat. En annan fördel är att SKB kräver lägre
arbetstid jämfört med traditionell betong.
Exempel på byggtider och kostnader anges i tabell 5.
15
Svenska Betongföreringen (2002). Självkompakterande betong, Betong rapport 10 16 Burström G. (2009) Byggnadsmaterial
14
Tabell 5 Enhetstider och kostnader för gjutning
Moment Tider Kostnader
SKB Kantbalkgjutning (H300) 0,02 h/m3 76 kr/ m
3
Självkompakterande betong Kantbalkgjutning (H400)
0,03 h/m3
92 kr/m3
Betong C25/C30 kantbalk. (H300) 0,6 h/m3
1378 kr/m3
Platta 100 mm SKB, glättat 0,22 h/m2
183 kr/m2
Platta 200 mm SKB, glättat 0,28 h/m2 338 kr/m
2
Platta 100 mm SKB 0,06 h/m2 155 kr/m
2
Platta 100 mm betong C25/30 0,06 h/m2 140 kr/m
2
3.9 Bearbetning
Efter gjutning behöver konventionell betong vibreras och kontroll av nivån sker med en laserplatta.
Efter cirka 2-4 timmar kan rivningen genomföras med sloda eller betongplanare.17
Glättning kan
följa med syfte att reducera avjämningsmassan. Detta moment kan utföras efter cirka 2 eller 3
timmar för en villagrundläggning. Däremot har SKB ingen speciellt behov av bearbetning, den
färdiga gjutytan avjämnas med en rörsloda. Byggtider och kostnader ingår i de gjutningstider- och
priser som anges i tabell 5. Andra extra kostnader för bearbetningsutrustning redovisas i tabell 6.
Tabell 6 Enhetstider och kostnader för bearbetning
Moment Tider Kostnader
Betongslipmaskin 177 kr/dag
Glättningsmaskin 340 kr/dag
Stavvibrator med motor
163 kr/dag
3.10 Härdning
Härdning är en process som sker efter gjutning av betongen som funktion av fukt på ytan,
bevattning och uttorkning. Det finns en del åtgärder för att förhindra vattenavdunstning. Normalt
vid varma väderförhållanden kan betongen härda efter bara 30 minuter eller en timme. Under
vinterväder kan istället betongen frysa vid 0oC. För att förhindra för snabb uttorkning och frysning
måste speciella åtgärder vidtas, annars kan hållfastheten minska med 50 till 85 %. För att skydda
betongen mot uttorkning används ofta vattendimma, membran, plast eller presenning. En för tidig
vattenavdunstning kan till exempel leda till krympsprickor. Härdningsåtgärder skall ske tills
betongens klassificerade K-värde har uppnått cirka 45 % av kraven enligt BBK. Med vanlig betong
17
www.Byggai.se (2010-09-22) Platta på mark-Betonggjutning
15
tar det normalt 2 dagar för att uppnå denna hållfasthet. Dessutom tar det cirka 30 dagar för att uppnå
100 % av det fordrade K-värdet.18
Vid användning av SKB finns risk för plastiska krymp- och uttorkningssprickor vid gjutning under
varm och solig väderlek. Detta händer på grund av att SKB är rikare på finmaterial än vanlig betong
så att vatten inte lätt släpps under härdningsprocessen. Därför är det viktigt att speciella åtgärder
vidtas som till exempel att ytorna snabbt bör täckas efter avjämning, glättning eller slodning under
minst 4 dagar. Under vintertid måste SKB skyddas ordentligt eftersom den är mycket känslig för
låga temperaturer och konsekvensen är en retarderad hållfasthetstillväxt.19
3.11 Uttorkning
I betong finns en del fritt vatten som reagerar direkt med cementen i en hydratationsprocess som
blir snabbare vid högre temperaturer. I princip är utvecklingen av betongens egenskaper beroende
av temperaturskillnaden. Temperaturer hos betongen mellan +30 och +40 o
C bör alltid beaktas
eftersom detta negativt kan påverka betongens kvalitet med risk av sprickbildning.
Hydratationsprocessen avstannar när RF är 80 % så det är viktigt att betongen har en viss mängd
vatten under hela härdningsförloppet. Ju högre betongkvaliteten är desto större mängd vatten binds
kemiskt och desto mindre fukt behöver torka ut. Uttorkningsprocessen beror på faktorer såsom
cementhalt, omgivningstemperatur, RF, användning av tillsatsmedel och väderlek. Vid ett
vattencementtal (vct) under 0,40 kan allt vatten förbrukas i den exotermiska reaktionen med
cementen. I tidigt skede, efter gjutningen, i så fall kan till exempel anordnas en plastfolie för att
förhindra vattenavdustning och då tillåts den exotermiska rektionen ske mellan vatten och betong. I
många andra sammanhang används betong med vct 0,50 och den har därmed ett vattenöverskott
som tar lång tid för att torkas ut20
. Figur 8 visar uttorkningstiden för olika förhållanden mellan
vatten och bindemedelstal eventuellt med eller utan silikatstoft.
Faktorer som påverkar torktiden är:
Betongkvalitet (vattencementtal-vct, vattenbindemedelstal-vbt, tillsatsmedel)
Konstruktionens tjocklek
Värmeisolering (egenskaper under plattan)
Uteklimat (temperatur, regn, vind)
18
Betonghandbok (1997). Arbetsutförande 19
Svenska Betongföreringen (2002). Självkompakterande betong, Betong rapport 10 20
Burström G. (2009). Byggnadsmaterial (sidor 229, 231, 239)
16
Mekanisk avfuktning
Uppvärmning
Vanligtvis är torkningstiden för en måttligt tjock betongplatta cirka 60 dagar men den varierar
beroende på olika faktorer.21
Beräkningar av uttorkningstid genomförs vanligen med
datorprogrammet TorkaS eller med manuell beräkning.
Figur 8 Uttorkningstiden vid olika vbt (källa: Rapport 6, Svenska Betongföreningen)
Idag representerar SKB 10-15 % av den årliga svenska betongvolymen.22
En fördel med denna
betong är framförallt att den inte har något behov av vibrering. Det tar mellan 4 till 7 veckor för
fukthalten att gå ner till 85 % för en betongplatta av standardbetong vid en temperatur 5-15 oC och
luftfuktighet kring 60-80 %.23
Enligt studier rapporterade av Svenska betongföreningen är
uttorkningsförloppen lika långa för SKB vid användning av betong med vct lika med 0,38.
Däremot är uttorkningstiden snabbare för SKB jämfört med traditionell betong vid användning av
samma vattencementtal större än 0,40.24
21
Betonghandbok (1997). Arbetsutförande 22 www.Skanska.se Självkompakterande betong 23 www.betongbanken.se 24 Svenska betongföreningen (2002). Självkompakterande betong-Rekommendationer för användning, Betongrapport nr.10
17
3.12 Golvläggning
Efterbehandling kan utföras genom avjämning av golvytor med flytspackel så att betongplattan
planas. Enhetstider och kostnader ges i tabell 7 nedan.
Därefter kan golvläggningen utföras. Efter gjutningen torkar betongen uppåt eller nedåt och därför
är det viktigt att mäta den relativa fuktigheten i betongen för att säkerställa en viss högsta RF:s nivå
eftersom golvläggningen kan hindra en normal uttorkning uppåt.
På grund av att golvskador har förekommit ger HusAma 98 rekommendationer och fastställer
följande förutsättningar avseende maximal RF för läggning av olika golvmaterial.25
Tid och kostnad för golvläggning ingår inte i detta examensarbete.
95 % RF Trägolv med fuktskydd av plastfilm
90 % RF Linoleummatta
85 % RF Plastmatta, Gummimatta
60 % RF Trägolv utan fuktskydd av plastfilm
25
Johansson N. (2005). Uttorkning av betong
Tabell 7 Enhetstider och kostnader för efterbehandling
Moment Tider Kostnader
Flytspackel 7 mm 0,07 h/ m2 80,6 kr/m
2
18
4. Studie av arbetsmoment - Varmgrund I denna studie undersöks arbetsmomenten för varmgrund (inneluftventilerad krypgrund) med
hänsyn till byggtider och kostnader för varje arbetsmoment. Enhetstiderna anses vara tiden som en
operation tar för att utföra med effektiv arbetstid fram till färdigt arbete enligt Sektionsdatas
förutsättningar. Varje moment anges i timmar (h). Källorna för enhetstider och priser har hämtats
från Wikells beräkningsprogram Sektionsdata 4.11. Timkostnader för yrkesarbetare ingår i varje
arbetsmomentskostnad ur dataprogramskällorna (se beskrivning i bilaga 3).
4.1 Varmgrund – arbetsmoment
Flödesschemat i figur 9 visar kronologiskt de relevanta arbetsmomenten som förekommer vid
byggande av en varmgrund
Figur 9 Arbetsmomenten flödesschema Varmgrund
Markarbete
Plastfolie läggning
Sulor/Plintar
Blocken/Balkar montering
Avvägning & undergjutning
Cellplast läggning
Golvläggning
19
I den här studien ingår inte kostnader och byggtider för schaktning, återfyllning, pålning,
rördragning, blindbotten samt golvläggning. För dessa moment görs enbart en enkel beskrivning
nedan. Anledningen för detta har beskrivits i varje respektive delkapitel.
4.2 Markarbete
Vid byggande av varmgrund gäller samma arbetsmoment som för platta på mark angående
schaktning, dränering, avjämning, rördragning och eventuellt pålning. Markytan utanför huset
måste utformas så att lutningen blir minst 1:20 inom avståndet 3 m från byggnaden. Detta
förhindrar dagvatten från marken att rinna in i kryputrymmet .26
Vid utformning av varmgrund bör uppmärksammas att vatten i marken, eller sådant som rinner
längs grundmurar, dräneras bort. Markens genomsläpplighet ger förutsättningarna för att bestämma
om och hur dränering skall anordnas. Hänsyn måste också tas till risk för tillfälliga översvämningar.
Vanligt dräneringsmaterial är singel eller makadam med minst 20 cm skikttjocklek. Ofta
förekommer dräneringsrörsledningar av perforerad plast med en diameter på ca 60-110 mm (se
figur 10). 27
Kostnader och byggtider för dessa moment tas inte upp här eftersom detta är ett brett område och
det innebär ytterligare undersökningar som inte ryms i detta arbete.
26
Byggforskningsrådet (2000). Fukt, hus och hälsa 27
Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder
Figur 10 Dräneringsrör (källa: Byggmax.se)
20
4.3 Plastfolieläggning
Vid användning av murblock kan en plastfolie läggas under murblocken (figur 11).
Plastfolieläggning används normalt inte vid varmgrund med plintar och balkar (figur 12).
Exempel för plastfolieläggnings kostnader och enhetstider redovisas i tabell 8.
Figur 11 Plastfolie under murblock (källa: www.byggai.se)
Figur 12 Varmgrund med plintar och balkar (källa: www.byggai.se)
Tabell 8 Enhetstider och kostnader för plastfolieläggning
Moment Tider Kostnader
Tätskikt vid sula B=500 0,05 h/m2 40 kr/m
2
21
4.4 Sulor eller plintar
Vanligen förekommer varmgrund byggd med murblock på sulor eller stödplattor (figur 13)
Sulor kan vara ett liggande murblock som läggs på tvären direkt på mark och sedan gjuts
tillsammans med grundmur. De kan också gjutas på plats i sulformar. I detta fall bör tas hänsyn till
extra tid för gjutning och uttorkningsprocess.
Traditionella gjutplintar kan förekomma tillsammans med grundbalkar men betraktas inte i detta
examensarbete. Då monteras grundbalkarna på plintarna. Undergjutning för att sammanfoga
underkant och sidokant är nödvändig. Kostnader och tider anges enbart för sulor i tabell 9. Vid
användning av plintar tillkommer ytterligare tid och kostnader för schaktning och gjutningsarbete.
Figur 13 Stödplatta (källa: www.Tjallden.se, 9/2012)
Tabell 9 Enhetstider och kostnader för sulor
Moment Tider Kostnader
Sulor form H200 0,16 h/m 43 kr/m
Betong C25/C30 0,70 h/m3
1397 kr/m3
Armering B500BT ø12 (0,89 kg/m) kantbalk 0,6 h/m 50 kr/m
Stödplattor 0,1 h/st 43,50 kr/st
22
4.5 Montering av block eller balkar
Murblock transporteras till byggarbetsplatsen, därefter kan de monteras enkelt genom att bäras för
hand av yrkesarbetare. Murblocken kan förekomma i form av Leca block som är lätta att bearbeta
med vanliga verktyg. Leca murblock är lätta att såga, kapa eller borra. De finns i olika storlek och
pris. Ett Leca murblock väger ungefär 20 kg beroende av storlek och material (figur 15). Det finns
också lättklinkerbalkar, eller mer generellt kallat grundbalkar, som kan placeras direkt med kranbil
(figur 14). Plastfolie kan läggas över grundmurens insida. Exempel på arbetskostnader och
byggtider redovisas i tabell 10.
4.6 Avvägning och undergjutning
Efter block- eller balkplaceringen bör höjden kontrolleras genom avvägning med laser och
vattenpass (figur 16). Därefter justeras med plastklossar och undergjuts ordentligt med betong.
Undergjutningskostnader och tider tas inte med i detta examensarbete och kan bortses på grund av
att de är inkluderade i de kostnader och tider för läggning av grundbalkar och grundlättklinker som
är redovisade i tabell 9. Exempel för kostnader för avvägningsinstrument redovisas i tabell 11.
Tabell 10 Enhetstider och kostnader för block- eller balksmontering
Moment Tider Kostnader
200 lättklinker strängmurad 0,55 h/m2 371 kr/m
2
200 lättbetongbalk (H500) 0,25 h/m 675 kr/m
Kranbil hyra 1300 kr/timme
Figur 15 Grundlättklinker från husgrunder.com Figur 14 Grundbalk från husgrunder.se
23
4.7 Cellplastläggning
I princip läggs en eller två skivor av cellplast på dräneringslagret innanför murblocken. Vanligtvis
läggs även cellplast på plastfolien på grundmurens insida (figur 17). Mängden cellplast beror på
energi- och fuktsäkerhetskraven. Det finns flera typer av värmeisoleringar beroende på format,
värmekonduktivitet, tryckhållfasthet, ånggenomsläpplighet och andra sekundära parametrar. Vid
täckning av marken i en varmgrund är parametern tryckhållfasthet inte så viktig eftersom inga
punktlaster förekommer. Dimensionering av värmeisolering bör sålunda baseras på
värmekonduktivitet och andra parameter som ånggenomsläpplighet. Några exempel på
värmeisolering kan ses i bilaga 2. Dessutom kan en ångspärr läggas på cellplastlagret för att
undvika fuktvandring från marken upp i kryprummet. Slutligen brukar en syllplast spikas över
grundmuren med vilken även underliggande plastfolie fixeras (figur18). Exempel på några möjliga
värmeisoleringskostnader och byggtider redovisas i tabell 12.
Tabell 11 Enhetskostnader för avvägning
Moment Tider Kostnader
Avvägningsinstrument laser hyra 281 kr dag
Tabell 12 Enhetstider och kostnader för värmeisolering i varmgrund
Moment Tider Kostnader
Cellplast 100 mm 0,16 h/m2 53,15 kr/m
2
Cellplast (vägg) 50 mm 0,15 h/m2 28 kr/m
2
Plastfolie tätning 0,03 h/m2 14 kr/m
2
Figur 16 Laserapparat för avvägning (källa: www.byggai.se)
24
Figur 17 Värmeisolering exempel varmgrund
(källa: byggnad som system)
4.8 Golvläggning
Med golvläggning för varmgrund avses i detta arbete hela bjälklaget eller så kallad blindbotten. Det
finns flera lösningar beroende på om man vill bygga på plats eller köpa något färdigt bjälklag för
enkel och snabb montering direkt på varmgrundens ram (figur 19). Val av bjälklagstyp beror i första
hand av kraven på husets energianvändning och den värmetekniska dimensioneringen av
krypgrundens uppvärmning. Sedan kan valet bli påverkat av sekundära lösningar angående en mer
detaljerad tätning mellan bjälklag och grundmur samt typ av material. Före eller efter detta moment
förekommer markåterfyllning runt hela varmgrunden med grus eller jord. Byggtider och kostnader
för detta moment redovisas inte i detta arbete på grund av de många möjliga kombinationerna.
Figur 19 Varmgrund (källa: www.ljusnehus.se)
Figur 18 Syllplast (källa: www.byggai.se)
25
5. Empiri
5.1 Fallstudier
För att jämföra varmgrund med platta på mark har genomförts fallstudier med avseende på olika
parametrar såsom materialval, väderlek och U-värden. I dessa fallstudier antas en villa med en
husgrund på 100 kvm (10m X 10m). Samtliga cellplaster har antagits vara av typen EPS med olika
tjocklekar och format beroende av fall. Extra beräkningar av uttorkningstider för betongplattor med
en RF under den kritiska nivån för golvläggning har utförts med syfte att ge en tydligare bild,
genom både manuell beräkning och datorprogrammet TorkaS 3.2. Tjälisolering eller tjäldjup
undersöks inte eftersom dessa varierar mycket beroende av ort eller markförhållanden.
Samtliga beräkningar för följande tabeller med resultat redovisas i bilaga 6, och TorkaS-
simuleringar med resultat redovisas i bilaga 4.
5.2 Betongplatta - fallstudier
Kantsockelelement är av fabrikat Sundolitt med två olika storlekar beroende av hur mycket
värmeisolering som skall läggas (se bilaga 1). Efter att marken är jämn och fin kan betongplattans
utplacering markeras med pinnar och tråd. Därefter placeras kantelement i något hörn och sedan
fortsätter läggning av kantelement längs hela plattans omkrets. Varje kantelement fästs ihop med
skarvbleck. Processen fortsätter med att lägga armering i kantelementen och över ett cellplastskikt
på hela betongplattans area, sedan kan plattan gjutas med hjälp av en betongbil som pumpar ut
betong. Slipning och glättning kan förekomma för att finare avjämna betongytan vid användning av
konventionell betong. Efterbehandling är lika viktig för att ge möjligheter för betongen att utveckla
sina egenskaper, normalt kallas detta moment vattning. Tiden för detta moment beror på
vattencementtal (vct) och betongkvalitet, väder och andra åtgärder såsom täckning. Efter ca en
vecka kan stomresningen påbörjas i princip utan att lägga innergolv eftersom man alltid bör ta
hänsyn till golvets RF före golvläggning28
(Se golvläggning från Hus Ama98 s.17).
28
www.husgrunder.com
26
Tider och byggkostnader för 100 m2
platta på mark enligt olika alternativ visas i tabell 13-16:
1) Platta på mark med konventionell betong
2) Platta på mark med självkompakterande betong
3) Platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga med konventionell betong
4) Platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga med självkompakterande betong
Tabell 13Tider och byggkostnader för 100 m
2 platta på mark byggt med konventionell betong.
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
L-SOCKELELEMENT H 300 MM 0,15 h/m 202 kr/m
CELLPLAST EPS 100 MM (2 lager) 0,07 h/m2
73 kr/m2
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø12 0,12 h/m 73 kr/m
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø6 0,02 h/m 16 kr/m
ARMERINGSNÄT 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m
2
BETONG C25/30 KANTBALKGJUTNING H300 0,6 h/m3
1378 kr/m3
100 BETONG C25/30 PLATTAGJUTNING 0,06 h/m2 140 kr/m
2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
36 46514
Tabell 14 Tider och byggkostnader för 100 m
2 platta på mark byggt med SKB
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
L-SOCKELELEMENT H 300 MM 0,15 h/m 202 kr/m
CELLPLAST EPS 100 MM (2 lager) 0,07 h/m2
73 kr/m2
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø12 0,12 h/m 73 kr/m
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø6 0,02 h/m 16 kr/m
ARMERINGSNÄT 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m
2
SKB KANTBALKGJUTNING H300 0,48 h/m3 1526 kr/m
3
SKB PLATTAGJUTNING 100 MM 0,06 h/m2
155 kr/m2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
36 48227
Tabell 15 Tider och byggkostnader för 100 m
2 platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga och
konventionell betong
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
L-SOCKELELEMENT H 400 MM 0,15 h/m 235 kr/m
CELLPLAST EPS 100 MM (3 lager) 0,07 h/m2
73 kr/m2
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø12 0,12 h/m 73 kr/m
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø6 0,02 h/m 16 kr/m
ARMERINGSNÄT 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m
2
BETONG C25/30 KANTBALKGJUTNING 400 0,6 h/m3
1378 kr/m3
100 BETONG C25/30 PLATTAGJUTNING 0,06 h/m2 140 kr/m
2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
44 55134
27
Tabell 16 Tider och byggkostnader för 100 m2 en platta på mark med hög värmeisoleringsförmåga och SKB
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
L-SOCKELELEMENT H 400 MM 0,15 h/m 235 kr/m
CELLPLAST EPS 100 MM (3 lager) 0,07 h/m2
73 kr/m2
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø12 0,12 h/m 73 kr/m
ARMERINGSJÄRN KANTBALK Ø6 0,02 h/m 16 kr/m
ARMERINGSNÄT 6150 0,04 h/m2 43,45 kr/m
2
SKB KANTBALKGJUTNING H400 0,48 h/m3 1526 kr/m
3
SKB PLATTAGJUTNING 100 MM 0,06 h/m2
155 kr/m2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
44 58441
5.3 Varmgrund - Fallstudier
Varmgrunden kan utformas med olika lösningsalternativ. Här studeras en varmgrund för en villa på
100 kvm (10x10) byggd enligt två alternativ:
1) med färdiga betongbalkar på stödplattor
2) med murblock av lättklinkerelement
Grundbalkar förekommer i olika format med en maximal längd upp till 6000 mm. För att räkna
antal balkar antas i detta fall längden vara 2000 mm. För värmeisoleringens utformning väljs två
cellplastskikt på marken samt en underliggande fiberduk. I detta fall tas inte hänsyn till
bottenbjälklagets montering. Detta antas enkelt kunna monteras direkt på plats med hjälp av färdiga
bjälklagselement. De kan också förekomma färdiga bjälklag inkluderade i byggmoduler (se bilaga 7
figur B7.1). Förutsättningarna för det studerade alternativet redovisas i tabell 17.
Tabell 17 Tider och byggkostnader för 100 m
2 varmgrund byggt med grundbalk och stödplattor
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
Tätskikt vid sula B=500 0,05 h/m2 40 kr/m
2
Stödplattor (400x400x90 mm) 0,10 h/st 43 kr/st
Cellplastblock mellan stödplattorna (800x400x100 mm) 0,15 h/m2 28 kr/m
2
200 lättbetongbalk (500HX 2000L) 0,25 h/m 675 kr/m
Cellplast 100 mm 0,16 h/m2 53,15 kr/m
2
Cellplast (vägg) 50 mm 0,15 h/m2 28 kr/m
2
Fiberduk tätning 0,03 h/m2 14 kr/m
2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
53 28394
28
Varmgrund kan byggas med mur av lättklinker (Lecablock). Montering av lättklinker utförs genom
att gjuta samman varje murblock och därför är arbetsutförandetiden högre än för balkar. Som sulor
kan användas samma blocktyper och sedan armeras dessa tillsammans med murblocken.
Värmeisoleringen sker på samma sätt som för varmgrund med grundbalk. Metoden kan betraktas
som traditionell, nämligen att varje murblock gjuts med hjälp av en visp för murbruk, en murarslev,
eventuell pirra för att flytta de tunga blocken och vattenpass. En speciell murlåda kan användas för
att enkelt gjuta ihop murblocken med besparing av tid och bruk. Armering är inte nödvändig med
tanke på att lecablocken redan har en hög hållfasthet under en viss murblockshöjd. Alternativt kan
armeras efter sulgjutning genom att föra in armeringsjärn i de färdiga kanalerna i blocken.29
Arbetsmomenten samt byggtider och kostnader redovisas i tabell 18.
Tabell 18 Tider och byggkostnader för 100 m
2 varmgrund byggt med lättklinker
FÖRUTSÄTTNINGAR TID KOSTNAD
Tätskikt vid sula B=500 0,05 h/m2 40 kr/m
2
200 lättklinker strängmurad 0,55 h/m2 371 kr/m
2
Cellplast 100 mm 0,16 h/m2 53,15 kr/m
2
Cellplast (vägg) 50 mm 0,15 h/m2 28 kr/m
2
Plastfolie tätning 0,03 h/m2 14 kr/m
2
RESULTAT TID (h) KOSTNAD (kr)
54 22742
29 www.Husgrunder.com
29
6. Resultat
Av utförda kalkyler framkommer att arbetstiden för utförande av en betongplatta byggd med
konventionell betong eller med självkompakterande betong är ungefär lika. Detta trots att det hos en
platta på mark med självkompakterande betong inte finns något behov av vibrering. Tiden för
vibrering är inte så stor att den i sig själv kan förklara en kortare tid. Däremot är det möjligt att
tänka sig en kortare tid om hänsyn tas till den totala produktionstiden som räknar med tiden för
uttorkningsförloppet30
(Se bilaga 4). Däremot är plattan utförd med SKB dyrare (se tabell19).
Förklaringen till detta är naturligtvis att SKB har en högre tillverkningskostnad än vanlig betong.
Vid byggande av en grundläggning som bör uppfylla energiprestandakrav enligt passivhus-
standard, finns ett högre behov av isolering. Detta medför naturligtvis till att produktionskostnaden
för grunden blir högre. Detta gäller inte om det hela beaktas ur livscykelperspektiv eftersom på lång
tid kan de ökade produktionskostnaderna uppvägas av en minskad energikostnad.
Genomförda kalkyler visar att den totala utförandetiden för en varmgrund är längre än för en
betongplatta på mark. Skillnaden är cirka 20 timmar. Kostnadsskillnaden mellan varmgrund och
platta på mark ligger på cirka 20 000 kr. Vid jämförelse mellan platta på mark och varmgrund bör
hänsyn tas till respektive golvläggning. Detta innebär att till exempel vid användning av platta på
mark kan golvet läggas först när betongens RF har gått ner till 90 % eller 85 % beroende på
golvtyp. Prognoserna från TorkaS pekar på att vattencementtal och betongkvalitet är avgörande för
uttorkningstidens längd. Fakta som redovisats i arbetsmomentsundersökningen visar att normalt är
det möjligt att fortsätta stomresningen även om plattan på mark inte är väl uttorkad under
rekommenderade nivåer.
Vid användning av varmgrund uppstår inga problem eftersom det enkelt kan monteras ett färdigt
bjälklag, eller en byggmodul, över varmgrundsramen (Se Bilaga 7 figur B7.1, B7.2).
30
Tiden som inkluderar även uttorkningstidsförlopp tills betongen har uppnåtts en acceptabel RF:s nivå
30
Tabell 19 Resultat av jämförelse mellan fallstudierna
JÄMFÖRELSER MELLAN FALLSTUDIERNA TID (h) KOSTNAD (kr)
BETONGPLATTA MED KONVENTIONELL BETONG 36 46514
BETONGPLATTA MED SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG 36 48227
BETONGPLATTA MED HÖG VÄERMEISOLERINGFÖRMÅGA MED KONVENTIONELL BETONG
44 55134
BETONGPLATTA MED HÖG VÄRMEISOLERINGFÖRMÅGA MED SKB
44 58441
VARMGRUND MED GRUNDBALK OCH STÖDPLATTOR 53 28394
VARMGRUND MED LÄTTKLINKER 54 22742
7.Slutsats
Betongplatta på mark har en kortare tid för arbetsutförande jämfört med en varmgrund. Detta gäller
oavsett vilken typ av varmgrundsmetod eller betongplatta som väljs. Däremot är kostnaderna alltid
mycket lägre vid val av en varmgrund än vid platta på mark med tanke på att kalkylen bortser från
golvläggningstider- och kostnader.
8. Diskussion
Jämförelse av resultat visar att betongplatta på mark har en högre kostnad för arbetsutförande än
varmgrund. Däremot kan inses att utförandetiden för varmgrund har en nackdel på grund av en
längre byggtid. Å andra sidan kan detta istället bli en fördel om hänsyn tas till montering av färdiga
byggmoduler över hela ytan av grunden med besparing av tiden. Men detta beror också på vilken
typ av stomme man vill bygga, en vanlig yttervägg eller en byggmodul med färdiga bjälklag,
ytterväggar och innertak. Förutom detta bör beaktas att vid utförandet av platta på mark bör man
vänta tills RF uppnått en säker nivå för att gå vidare med golvläggning. I alla fall är det möjligt att
en vecka efter gjutningen börja med stomresning. Denna fas förekommer inte för en varmgrund.
Vid användning av SKB har visats att kostnaden naturligtvis är högre men det speglar inte den
reella totalkostnaden eftersom det bör medräknas positiva delmoment som kan minska
totalkostnaderna, som till exempel mindre antal betongarbetare på plats och eliminering av
arbetsmoment som vibrering. Dessutom bedömdes det vara intressant att undersöka och jämföra
uttorkningstid hos en betongplatta både med konventionell betong och med SKB. Tyvärr visade sig
detta vara en svår uppgift. Detta bekräftades senare efter kontakt med Skanska och Fuktcentrum.
31
Resultatet blev att det i dagsläget inte finns en god beräkningsmodell för att prognostisera
uttorkningstiderna. Det finns även inget datorprogram, exempelvis TorkaS, som kan hantera filler
och andra typiska förutsättningar för SKB. Om inga krav finns på byggtider blir det lönsammare
med varmgrund. Betongplatta på mark är ett bra alternativ om det inte finns krav på kostnader.
Detta gäller endast om kostnader för golvläggning inte medräknas. De kostnaderna beaktas inte i
detta arbete. Dessa resultat baseras på data hämtade ur kalkylprogrammet Sektionsdata och kan
avvika från verkligheten. Arbetsmomenten kunde ytterligare undersökts på en mer detaljerad nivå.
Detta kunde ha gett en noggrannare bild men hade inte rymts inom detta arbetes omfattning.
32
9. Referenser
Litteraturförteckning:
Betonghandbok (1997). Arbetsutförande. Svensk byggtjänst, ISBN 91-7332-798-0
Bjerking Svenn Erik (1989). Grunder. Statens råd för byggnadsforskning, ISBN 91-540-5069-3 Björk M. (1994). Byggnadsteknikens grunder
Burström G.(2009). Byggnadsmaterial. Studentlitteratur, 2007 ISBN 978-91-44-02738-8
Elmroth Arne (2006). Byggnad som system. Forskningsrådet Formas, ISBN 9154060206
Hem Per (1999). Bygga grund. ISBN 91-534-3307-6
Petersson B. (2009). Tillämpad byggnadsfysik. Studentlitteratur ISBN 978-91-44-05817-7
Svensk betongförening (2002). Självkompakterande betong: Rekommendationer för användning-
Betongrapport nr.10. Svensk betongförening, ISBN 91-973445-3-2
Byggforskningsrådet (2000). Fukt, hus och hälsa, ISBN 91-540-5849-X
Johansson N. (2005). Uttorkning av betong, Lunds Universitet, Rapport TVBM-3124
Rönngren Andreas (2002). Inneluftsventilerade kryprumsgrunder: en utvärdering av två tillverkare, rapport
LITH-ITN-EX-02/258-SE
Internetkällor:
www.betongbanken.se, (2012-09-20)
www.byggai.se, Platta på mark-Betonggjutning, (2010-09-22)
www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/,( 2012-09-20)
www.husgrunder.com, “Så gjuter man en betongplatta”, (2012-09-30)
www.skanska.se, Självkompakterande betong, (2012-09-21)
www.weber.se, (2012-09-22)
www. boverket.se, God bebyggd miljöl, BETSI projekt, (2012-09-15)
33
10. Bilagor
Bilaga 1
BYGGKONSTRUKTIONSDETALJER - EXEMPEL
Figur B1.1 L-sockelelement sundolitt (källa: Sundolitt.se)
Figur B1.2 Sundolitt L-grund (källa: Sundolitt.se)
34
Figure B1.3 exempel på grundsula utformning (källa: finja.se)
Figur B1.4 Varmgrund utformningsexempel (källa: www.träguiden.se)
1. Grundmur av betong, alternativt grundbalkar av betongelement. 2. 45 mm syll av konstruktionsvirke 3. Bjälklag av konstruktionsvirke 4. Grundbalkar 5. Stos för ledningar. 6. 0,20 mm plastfolie. 7. Värmeisolering av marken och grundmurens insida. 8. Värmeisolering av grundmurens utsida. 9. Grundsula 10. Dränrör. 11. Utvändig värmeisolering av syll och yttervägg. 12. Fuktspärr under syll 13. Cementputs
35
1. Yttervägg 2. Spikläkt. 3. Syllisolering. 4. Trä yttervägg 5. Ångspärr 6. Golv/undergolv. 7. Ångspärr 8. Värmeisolering. 9. Betongplatta. 10. Dränerande och kapillärbrytande skikt
Figur B1.5 Platta på mark – utformningsexempel (källa: www.träguiden.se)
36
Bilaga 2
VÄRMEISOLERING - EGENSKAPER Värmeisoleringar tekniska data för typ EPS hämtat från ThermiSol. Användningsområden Mark/grund: Isolering i konstruktioner typ platta på mark, källargolv, pålade kon- struktioner. Kompensationsgrundläggning och utfyllnad vid dåliga grundförhållanden Thermisol 60 Teknisk data Värmekonduktivitet (w/mk) 0,042 Långtryckhållfasthet kPa σ 2 ≥18 Långtryckhållfasthet kPa σ 3 ≥20 Korttidtryckhållfasthet kPa 60 Kapillär stighöjd ingen Vattenabsorption (vol %) 2–3 % Ånggenomsläpplighet (m2/s) 1,4x10-6
Högsta användningstemp (° C) 80 Format 1200 x 600, 2400 x 1200 Tjocklekar 50, 60, 70, 80, 100, 120, 150 Thermisol 100 Teknisk data Värmekonduktivitet (w/mk) 0,037 Långtryckhållfasthet kPa σ 2 ≥30 Långtryckhållfasthet kPa σ 3 ≥36 Korttidtryckhållfasthet kPa 100 Kapillär stighöjd ingen Vattenabsorption (vol %) 2–3 % Ånggenomsläpplighet (m2/s) 0,6x10-6
Högsta användningstemp (° C) 80 Format: 2400 x 1200 Tjocklekar:100 XPS700 falsad Vattenabsorption (vol %) < 0,2 % Långtryckhållfasthet kPa σ 2 = 250 kPa vid 2 % deformation 50 år
37
Bilaga 3
BESKRIVNING AV ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYLBERÄKNINGSPROGRAM SEKTIONSDATA 4.11.
Här visas ett utdrag ur kalkylberäkningsprogram Sektionsdata 4.11:
Allmänna kalkylförutsättningar NYB
Utgångsläget för bearbetning av underlaget har varit en kommun med 50.000-
100.000 invånare.
Materialkostnad
Vid bestämmande av materialpriser har vi utgått från branschens prislistor med
standardrabatter för att komma fram till ett rimligt inköpspris.
Tid-drifttid
Den tid som är angiven för de olika delarna i en byggdel är respektive skikts drifttid.
D v s den tid operationen tar att utföra med effektiv arbetstid fram till fullt färdigt och
godkänt arbete.
Dessutom ingår i drifttiden:
Grovstädning
Mindre störningar
Avbrott upp till en timma
Passnings-anslutningsarbeten till fullt färdigt arbete enligt handlingarna
Arbetsskyddsuppdrag med tillhörande eventuella extra arbeten
Omkostnadspålägg
För att täcka in den del som är att hänföra till omkostnader – sett ur en byggnads-
entreprenörs synvikel – görs tillägg i % på arbetslön och UE-arbeten.
Resor, traktamenten och eventuella vinterkostnader ingår ej.31
31
Sektionsdata 4.11 datorprograms förklaringar av förutsättningar
38
Bilaga 4
STUDIEFALL - TORKAS
Resultat från TorkaS 3.2 som visar uttorkningstid för att uppnå det kritiska fukttillståndet för
golvläggning < 90 % RF för 4 studiefall. Betongkvalitet antas vara C25/30 (K30) och C50/60 (se
tabell B4.1), med två olika vattencementtalet lika med 0,65 respektive 0,40. Betongplattan i denna
simulering är utformad med 100 mm betongskikt, 200 mm cellplast värmeisolering. Andra
förutsättningar är torkklimat 60 % RF, 1 mm presenningstäckning under 10 dagar, torkklimat
temperatur 15 0C för vintertid och 20
0C för sommartid, vindstilla, ort Norrköping.
Tabell B4.1 Hållfasthetsklass för betong enligt BBK94 resp. BBK04
39
UTTORKNINGSTIDER ENLIGT TORKAS - RESULTAT
Fall 1. VINTERTID VCT= 0,65
BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR
VCT 0,65 CELLPLAST EPS 200 MM RF 60 % TORKLIMAT 15 oC TÄCKNING PRESENNING 1MM PER 10 DYGN VINDSTYRKA VINDSTILLA ORT NORRKÖPING
UTTORKNINGSTID* 208 DYGN (6 MÅN, 26 DYGN)
Figur B4.1
*Enligt resultat visat i tabell B4.2 där RF < 90 %
40
Tabell B4.2 RF variation fall 1
41
Fall 2. VINTERTID VCT= 0,40
BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR
VCT 0,40 CELLPLAST EPS 200 MM RF 60 % TORKLIMAT 15 oC TÄCKNING PRESENNING 1MM PER 10 DYGN VINDSTYRKA VINDSTILLA ORT NORRKÖPING
UTTORKNINGSTID* 4 DYGN
Figur B4.2
*Enligt resultat visat i tabell B4.3 där RF < 90 %
42
Tabell B4.3 RF variation fall 2
43
FALL 3. SOMMARTID VCT=0,65
BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR
VCT 0,65 CELLPLAST EPS 200 MM RF 60 % TORKLIMAT 20 oC TÄCKNING PRESENNING 1MM PER 10 DYGN VINDSTYRKA VINDSTILLA ORT NORRKÖPING
UTTORKNINGSTID* 205 DYGN
Figur B4.3
*Enligt resultat visat i tabell B.4.4 där RF < 90 %
44
Tabell B4.41 RF variation fall 3
45
FALL 4. SOMMARTID VCT=0,40 BETONGPLATTA FÖRUTSÄTTNINGAR
VCT 0,40 CELLPLAST EPS 200 MM RF 60 % TORKLIMAT 20 oC TÄCKNING PRESENNING 1MM PER 10 DYGN VINDSTYRKA VINDSTILLA ORT NORRKÖPING
UTTORKNINGSTID* 5 DYGN
Figur B4.4
*Enligt resultat visat i tabell B4.5 där RF < 90 %
46
Tabell B4.5 2 RF variation fall 4
47
Bilaga 5
RELEVANTA FAKTA FRÅN INTERVJU MED EN PROJEKTLEDARE (Peab)
1. Vilken typ av grundläggning brukar man välja idag för att bygga småhus?
Platta på mark, L element utav frigolit och någon skiva på eller Leca grund
med prefabricerade block. Man brukar ha värmeslinga med vatten för varje
rum så kan man styra varje rum för sig.
Vanligaste grundanläggningen för villor är platta på mark som man brukar
bygga med frigolit cellplast L-element på kanten och med skivor isoleras under
hela grunden. Isoleringar inomhus samt under betongplatta brukar vara mycket
tjocka för att man vill förhindra energiförluster till marken.
Fördelar med platta på mark är att man kan ta bättre betong med hänsyn till
fukt och bättre motstånd till radon. Viktigt är marken runt huset som ska vara
torr och fin om möjligt.
Om man gjuter en vattentät betong fås väldigt lite bekymmer i framtiden.
Sedan beror det på hur man arbetar, görs en snygg gjutning och sedan en bra
efterbehandling dvs. plasta in, vattna i grunden så att det undviks att den
spricker när den torkas då har man bra kvalitet i många år oavsett på vilken
grundkonstruktion.
2. Mellan de utvalda husgrunderna för vilka av dem går det snabbare och billigare
att schakta marken?
Ungefär samma. Sedan beror på om man pålar.
3. Vilken av grunderna kräver mindre planering och organisation?
Det finns inte någon stor skillnad. Med färdiga balkar eller vägg kan
varmgrund bli snabbare och man behöver inte flera gubbar på plats. Totaltsätt
behövs mer jobb på platta på mark. Total tid är ca samma fast det finns flera
pass på platta på mark.
48
Kantbalkgjut.x 0.35m
Kantbalkgjut.y 0.1m
Armering12 0.12h
mh
Armering6 0.02h
mh
Bilaga 6
SAMTLIGA BERÄKNINGAR AV BYGGTIDER- OCH KOSTNADER
TIDER
BETONGPLATTA MED KONVENTIONEL BETONG
KOSTNADER
KONV BTG TOTALTID
h
KONV BTG TOTALKOSTNADER
kr
h timmar timmar kr kronor kronor
Omkretsplatta 40m
Areaplatta 100m2
Lsockelement 0.15h
mh
Cellplast 0.07h
m2
h
Betongplattagjutning 0.06h
m2
h
Armeringnät 0.04h
m2
h
Kantbalkgjutning 0.6h
m3
h
Lsockelement.kost 202kr
mkr
Armering12kost 73kr
mkr
Cellplastkost 73kr
m2
kr
Betongkantbalkgjutning.kost 1378kr
m3
kr
Armering6kost 16kr
mkr
Betongplattagjutning.kost 140kr
m2
kr
Armeringnätkost 43.45kr
m2
kr
40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.072( ) 0.04 0.06[ ] 0.350.1 40( ) 0.6 36
40 202 73 16( ) 100 732( ) 43.45 140[ ] 0.350.1 40( ) 1378 46514
FIGUR B6.1 Betongplatta L-kantelements sektion
49
BETONGPLATTA MED SKB BETONG
TIDER
KOSTNADER
SKB TOTALTID
h
SKB TOTALKOSTNADER
kr
Omkretsplatta 40m Kantbalkgjut.x 0.35m
Areaplatta 100m2
Kantbalkgjut.y 0.1m
Lsockelement 0.15h
mh
Armering12 0.12h
mh
Cellplast 0.07h
m2
h
Armering6 0.02h
mh
Armeringnät 0.04h
m2
h
SKBplattagjutning 0.06h
m2
h
SKBkantbalkgjutning 0.48h
m3
h
Lsockelement.kost 202kr
mkr
Armering12kost 73kr
mkr
Cellplastkost 73kr
m2
kr
SKBkantbalkgjutning.kost 1526kr
m3
kr
Armering6kost 16kr
mkr
SKBplattagjutning.kost 155kr
m2
kr
Armeringnätkost 43.45kr
m2
kr
40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.14 0.04 0.06( ) 0.350.1 40( ) 0.48 36
40 202 73 16( ) 100 146 43.45 155( ) 0.350.1 40( ) 1530 48227
50
TIDER
BETONGPLATTA MED KONVENTIONEL BETONG HÖG VÄRMEISOLERING
KOSTNADER
h
TOTALKOSTNADER
kr
TOTALTID
Omkretsplatta 40m Kantbalkgjut.x 0.35m
Areaplatta 100m2
Kantbalkgjut.y 0.2m
Lsockelement 0.15h
mh
Armering12 0.12h
mh
Cellplast 0.07h
m2
h
Armering6 0.02h
mh
Armeringnät 0.04h
m2
h
Betongplattagjutning 0.06h
m2
h
Betongkantbalkgjutning 0.6h
m3
h
LsockelementH400.kost 235kr
mkr
Armering12kost 73kr
mkr
Cellplastkost 73kr
m2
kr
Betongkantbalkgjutning.kost 1378kr
m3
kr
Armering6kost 16kr
mkr
Betongplattagjutning.kost 140kr
m2
kr
Armeringnätkost 43.45kr
m2
kr
40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.073 0.04 0.06( ) 0.350.2 40( ) 0.6 44
40 235 73 16( ) 100 219 43.45 140( ) 0.350.1 40( ) 1378 55134
51
BETONGPLATTA MED SKB BETONG HÖG VÄRMEISOLERING
TIDER
KOSTNADER
TOTALTID
TOTALKOSTNADER
kr
Omkretsplatta 40m Kantbalkgjut.x 0.35m
Areaplatta 100m2
Kantbalkgjut.y 0.2m
Lsockelement 0.15h
mh
Armering12 0.12h
mh
Cellplast 0.07h
m2
h
Armering6 0.02h
mh
Armeringnät 0.04h
m2
h
SKBplattagjutning 0.06h
m2
h
SKBkantbalkgjutning 0.48h
m3
h
LsockelementH400.kost 235kr
mkr
Armering12kost 73kr
mkr
Cellplastkost 73kr
m2
kr
SKBkantbalkgjutning.kost 1526kr
m3
kr
Armering6kost 16kr
mkr
SKBplattagjutning.kost 155kr
m2
kr
Armeringnätkost 43.45kr
m2
kr
40 0.15 0.12 0.02( ) 100 0.073 0.04 0.06( ) 0.350.2 40( ) 0.48 44 h
40 235 73 16( ) 100 235 43.45 155( ) 0.350.1 40( ) 1526 58441
52
VARMGRUND MED GRUNDBALKAR PÅ STÖDPLATTOR
Övriga förutsättningar
Antal cellplast mellan stödplattorna= 20x2
Area cellplast mellan stödplattorna =
Stödplatta antal st. 20
Grundbalkar (2000x500x200) antal st =20
Tätskikt vid sula
TIDER
TOTALTID
TOTALKOSTNADER
KOSTNADER
P 40m
Aplatta 100m2
1.6m 0.4 m( ) 20 13m2
Avägg 0.5m 2 m 1m2
Atotvägg 1m2
20 20m2
T 40m 0.5 m 20m2
tätskiktB500 0.05h
m2
h
Cellaplaststödplattor 0.15h
m2
h
Cellplast100 0.16h
m2
h
Stödplattor 0.1h
st
hLättbetong 200 0.25
h
mh
Cellplastvägg 0.15h
m2
h
Plastfolietät 0.03h
m2
h
tätskiktB500 40kr
m2
kr
Cellaplaststödplattor 28kr
m2
kr
Cellplast100 53.15kr
m2
kr
Stödplattor 43kr
stkr
Lättbetong200 675kr
mkr
Cellplastvägg 28kr
m2
kr
Fiberduktät 14kr
m2
kr
200.05 200.1 20 0.25 0.152( ) 2 100 0.16 200.15 100 20( ) 0.03 53 h
2040 2043 20675 2 100 53.15 2028 100 20( ) 14 1328 28394 kr
53
TIDER
KOSTNADER
Plastfolietät 0.03h
m2
h
Plastfolietät 14kr
m2
kr
VARMGRUND MED LECABLOCK
Förutsättningar:
Tättskikt
Area mur Lättklinker
Tot cellplast
Tot cellplast.vägg
Plastfolie
TOTAL TID
TOTALKOSTNADER
0.5m 40 m 20m2
0.6m 40 m 24m2
100 2 m2
200m2
0.6m 40 m 24m2
0.6m 40 m( ) 100m2
124m2
TätskiktsulaB500 0.05h
m2
h
Cellplast100 0.16h
m2
h
Lättklinker200strängmurad 0.55h
m2
h
Cellplastvägg50 0.15h
m2
h
TätskiktsulaB500 40kr
m2
kr
Cellplast100 53.15kr
m2
kr
Lättklinker200strängmurad 371kr
m2
kr
Cellplastvägg50 28kr
m2
kr
200.05( ) 0.5524( ) 0.16100 2( ) 240.15( ) 0.03124( )[ ] 54 h
2040( ) 37124( ) 53.15100 2( ) 2428( ) 14124( )[ ] 22742 kr
54
Bilaga 7
EXTRA MATERIAL
Figur B7.1 Byggmoduler (källa: alltombostad.se)
Figur B7.2 Prefab betongplattor (källa: Tranemo G-betong AB)