GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION · 2 Beskrivning av audiovisuell kommunikation och dess värdegrund 98 3 Uppgörandet av en individuell studieplan 99 ... som förutsätts

GRUNDER FÖR LÄROPLANEN

OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

INOM DEN YRKESINRIKTADE

GRUNDUTBILDNINGEN

GRUNDEXAMENI AUDIOVISUELL

KOMMUNIKATION

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR

AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION,

MEDIEASSISTENT

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001

© Utbildningsstyrelsen

Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho

ISBN 952-13-1100-2

Hakapaino Oy, Helsingfors 2001

DEL I GRUNDER FÖR LÄROPLANEN 7

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL 91.1 Den yrkesinriktade grundutbildningen och dess syften 91.2 Gemensamma betoningar och för alla branscher gemensam baskompetens 101.3 Målen för grundexamen i audiovisuell kommunikation

och för utbildningsprogrammet 12

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELLKOMMUNIKATION OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 132.1 Uppbyggnaden av grundexamen i audiovisuell kommunikation 13

2.2 Studiernas uppbyggnad 13

3 MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET OCH BEDÖMNINGEN 163.1 Gemensamma studier – mål, centralt innehåll och bedömning 163.1.A Obligatoriska studier 16

3.1.1 Modersmålet 163.1.1.1 Modersmålet, svenska 163.1.1.2 Modersmålet, finska 18

3.1.1.3 Modersmålet, samiska 183.1.1.4 Modersmålet, teckenspråk 20

3.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studerandemed ett främmande språk som modersmål 21

3.1.1.6 Modersmålet, svenska/finska som andraspråk 22

3.1.2 Det andra inhemska språket 253.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 25

3.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 273.1.3 Ett främmande språk 28

3.1.3.1 Ett främmande språk, A-språk 28

3.1.3.2 Ett främmande språk, B-språk 303.1.4 Matematik 31

3.1.5 Fysik och kemi 323.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 343.1.7 Gymnastik och hälsokunskap 35

3.1.8 Konst och kultur 373.1.B Valfria studier 38

3.1.9 Valfria tilläggsstudier i de obligatoriska studierna 383.1.10 Miljökunskap 383.1.11 Informations- och kommunikationsteknik 40

INNEHÅLL

3.1.12 Etik 403.1.13 Kulturkännedom 42

3.1.14 Psykologi 433.1.15 Företagsverksamhet 45

3.2 Yrkesinriktade studier och inlärning i arbetet – mål, centralt innehålloch bedömning 47

3.2.A Obligatoriska studier 47

3.2.1 Grunderna i audiovisuell kommunikation 473.2.B Valfria studier 52

3.2.2 Video, television och film som uttrycksmedel 523.2.3 Video-, televisions- och filmteknik 523.2.4 Video-, televisions- och filmarbete 53

3.2.5 Ljudet som uttrycksmedel 543.2.6 Ljudteknik 55

3.2.7 Ljudarbete 563.2.8 Filmproduktion 573.2.9 Bildframställning 58

3.2.10 Bildbehandling 583.2.11 Ljuset som uttrycksmedel 59

3.2.12 Belysningsteknik 603.2.13 Belysningsarbete 613.2.14 Multimedia som uttrycksmedel 61

3.2.15 Multimedieteknik 623.2.16 Multimedieproduktion 63

3.2.17 Grafisk kommunikation som uttrycksmedel 643.2.18 Teknik och produktion inom grafisk kommunikation 653.2.19 Produktionsledning 66

3.2.20 Produktionsekonomi och företagsamhet 673.2.21 Evenemangsproduktionsteknik 68

3.2.22 Övriga valfria studier 683.3 Valfria studier – mål, centralt innehåll och bedömning 693.4 Mål för studiehandledningen 69

3.5 Lärdomsprovet – mål och bedömning 69

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 714.1 Syfte och genomförande 714.2 Föremål och kriterier för bedömningen 73

4.3 Vitsordsskala och omvandling av vitsord 754.4 Yrkesprov 75

4.5 Betyg 754.6 Bedömning vid specialundervisning 774.7 Bedömning av invandrare 77

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 785.1 Studiehandledning 78

5.2 Inlärning i arbetet 795.3 Yrkesinriktad specialundervisning 80

5.4 Undervisning för invandrare och olika språk- och kulturgrupper 825.5 Läroavtalsutbildning 83

6 LÄROPLANEN 84

DEL II GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 87

1 FRISTÅENDE EXAMINA – SYFTE OCH MÅL 891.1 Fristående examina 891.2 Utbildning som förbereder för fristående examina 89

1.3 Allmänna grunder för bedömningen av olika sättatt påvisa yrkesskicklighet och examensprestationer 90

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 912.1 Delar som ingår i examen 91

3 GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION –KRAVEN PÅYRKESSKICKLIGHET OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNING 923.1 Kraven på yrkesskicklighet och bedömningen 92

BILAGEDEL 93

UTGÅNGSPUNKTER VID UPPGÖRANDET AV LÄROPLANSGRUNDER FÖRDEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 93

1 Styrande principer vid uppgörandet av grunderna 93

2 Beskrivning av audiovisuell kommunikation och dess värdegrund 983 Uppgörandet av en individuell studieplan 99

4 Möjligheterna till fortsatta studier 100

GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION –GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH GRUNDER FÖR

FRISTÅENDE EXAMEN

En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som grundläggandeyrkesutbildning enligt grunderna för läroplanen eller såsom friståendeexamen enligt grunderna för fristående examen. Del I innehåller före-skriften om läroplansgrunderna och del II föreskriften om grundernaför fristående examen. Bilagedelen innehåller information om vilkautgångspunkterna varit när grunderna utarbetats

D E LI

G R U N D E R F Ö R L Ä R O P L A N E N

8

9

YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

1.1 DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN OCH DESS SYFTEN

Enligt vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 2 §, 5 §)och i statsrådets beslut (SRB 213/1999) skall den grundläggande yrkes-utbildningen ge de studerande vidsträckta basfärdigheter för branschensolika uppgifter samt mera specialiserat kunnande och yrkesskicklighetsom förutsätts i arbetslivet inom ett delområde av examen. De stude-rande kan efter avlagd examen placera sig i arbetslivet, klara av de olikauppgifterna i branschen också när förhållandena förändras samt vidareut-veckla sin yrkeskunskap livet igenom. I samarbete med näringslivet ocharbetsplatserna bör det säkerställas att utbildningen motsvarar kravenpå yrkeskunskap i arbetslivet. Utbildningen skall främja sysselsättningenoch möjligheterna till självständig yrkesutövning.

En grundläggande yrkesutbildning i enlighet med dessa grunder mot-svarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslutom betygens jämförbarhet (85/368/EEG) och undervisningsministerietsrekommendation om den finländska yrkesinriktade utbildningens pla-cering (25.3.1998, 55/330/97).

Utbildningen skall sporra de studerande till egna aktiviteter och person-lighetsutveckling och stödja beredskapen för fortsatta studier genom atterbjuda mångsidiga, valfria studier. Inom utbildningen bör man skapaen öppen och positiv inlärningsmiljö, där de studerande kan växa tillansvars- och pliktmedvetna medborgare och medarbetare.

I undervisningen skall man ta hänsyn till olikheter i de studerandesinlärningsförmåga och målsättningar samt vid behov utveckla stödåt-gärder i samråd med hemmen och med sakkunniga utanför skolan. Enpositiv individuell utveckling och sund självkänsla skall understödas.

Utbildningen skall främja demokrati, jämställdhet mellan könen påalla samhällsområden och allmän jämlikhet i arbetslivet och samhället.

1

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

10

1.2 GEMENSAMMA BETONINGAR OCH FÖR ALLA BRANSCHERGEMENSAM BASKOMPETENS

1 GEMENSAMMA BETONINGAR

Utbildningen skall ge färdigheter som ökar den i alla branscher behöv-liga yrkesbildningen samt medborgarfärdigheter som hjälper de stude-rande att följa med förändringarna i samhället och i arbetslivet och attverka under nya förhållanden. Utbildingen skall ge de studerande färdig-heter i• internationalism• främjande av en hållbar utveckling• utnyttjande av teknologi och informationsteknik• företagsamhet• högklassig och kundinriktad verksamhet• konsumentkunskap• arbetarskydd och hälsa.

Internationalismen innebär att de studerande klarar sig i en mångkulturellmiljö, att de är toleranta och språkkunniga så att de kan delta i student-utbyte och placera sig på den alltmer internationella arbetsmarknaden.

Främjandet av en hållbar utveckling innebär att de studerande kännertill den hållbara utvecklingens principer och motiveras att verka för demi studier och arbete samt såsom medborgare. De känner till och iakttarmiljövänliga arbets- och handlingssätt och kan i synnerhet identifierade vanligaste problemavfallen och hanteringen av dem. De uppskattarnaturens mångformighet, förstår den hållbara utvecklingens ekonomiska,sociala och kulturella dimensioner och kan främja dessa värden i sinverksamhet.

Utnyttjandet av teknologi och informationsteknik avser att de studerandehar de basfärdigheter som behövs i informationssamhället och förut-sättningar att använda data- och kommunikationstekniken mångsidigt isitt arbete och såsom medborgare. De studerande skall förstå hur denteknologiska utvecklingen påverkar den egna branschen och dess fram-tid och kunna tillämpa ny teknik i sitt arbete.

Företagsamheten går ut på att de studerande utvecklar sig till initiativ-rika, pliktmedvetna, driftiga och uppslagsrika arbetstagare och yrkes-utövare eller företagare som sätter värde på sitt arbete.

Kvalitativ och kundinriktad verksamhet innebär att de studerandelär sig de kvalitetsstyrningsmetoder som behövs och allmännast användsinom yrkesområdet. De kan beakta kundernas förväntningar och indivi-duella behov och sköta kundservicesituationer av olika slag.

11

Konsumentkunskapen syftar till att de studerande kan beakta konsu-mentlagstiftningens bestämmelser och i arbetet och som medborgareagera i enlighet med konsumenternas rättigheter, skyldigheter och an-svar. Både som konsumenter och i sitt yrkesliv skall de studerande kunnabete sig på sätt som främjar produktionen, sysselsättningen och samhälls-ekonomin.

Arbetarskydd och hälsa går ut på att de studerande känner till före-skrifter och anvisningar om arbetarskydd i sin bransch och iakttar dem.De kan uppskatta och utveckla en trygg, sund och trivsam arbetsmiljö.De kan identifiera de faror och hälsorisker som förekommer i arbetetoch skydda sig mot dem, samt bekämpa riskmomenten. De kan planeraen ergonomiskt riktig arbetsmiljö samt dra försorg om sin egen hälsaoch upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga.

2 FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAM BASKOMPETENS

Utbildningen skall ha som mål att hos de studerande utveckla följandefärdigheter som behövs i alla branscher:• inlärningsfärdigheter• problemlösningsförmåga• interaktions- och kommunikationsfärdigheter• samarbetsfärdigheter• etiska och estetiska färdigheter.

Inlärningsfärdigheterna skall utbildningen främja genom att ge destuderande beredskap för livslångt lärande och lust att utveckla sig själva.De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planerasina studier. De skall lära sig att skaffa, organisera och bedöma kunskapoch att tillämpa tidigare inhämtad kunskap i nya situationer.

Problemlösningsförmågan utvecklas genom att de studerande underutbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapandei sitt arbete och i problemsituationer.

Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall främjas i utbild-ningen så att de studerande kan klara av olika slags interaktiva situationeri arbetslivet. De skall övas i att sköta förhandlingar och i att kommuniceramuntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik isamband med utbyte och förmedling av information.

Samarbetsfärdigheterna skall utbildningen utveckla så att destuderande blir vana att agera tillsammans med andra bl.a. i team ochatt vara flexibla och uppmärksamma i sina människorelationer. De skallkunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ettkonstruktivt sätt i sin verksamhet.

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

12

Etiska och estetiska färdigheter skall utbildningen främja genom attvänja de studerande vid att hantera och lösa etiska problem, vara medvetnaom sina egna värderingar och kulturbetingade skönhetsvärden och beaktadem i sin verksamhet. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt ochrättsinnigt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbetebör de iaktta yrkesetiken, såsom tystnadsplikt, datasekretess och kon-sumentskyddsbestämmelser.

1.3 MÅLEN FÖR GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATIONOCH FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET

Målet för grundexamen i audiovisuell kommunikation är att ge de stude-rande nödvändigt baskunnande i de arbetsuppgifter på assistentnivå inombranschen som hänför sig till planering, genomförande, framställning,produktion och marknadsföring av medieprodukter. Här avses medaudiovisuella medieprodukter bl.a. fotografier, filmer, video-, radio- ochtv-program, multimedieprodukter, interaktiva spel och program, digitalafilminspelningar, webbsidor och wap-tjänster. I målen för grundexamenbetonas utöver kunnande i teknisk produktion en estetisk-filosofiskgrundsyn samt kännedom om kulturhistoriens grunder.

Inom branschen för audiovisuell kommunikation finns flera om-fattande yrken och yrkeskårer och därför behövs både personer medkunskaper inom flera olika områden och personer som är specialiseradepå en viss teknik eller färdighet. I målen för grundexamen i branschenbetonas därför en gemensam baskompetens för alla studerande samt enomfattande andel valfria studier som möjliggör mycket olika inriktnings-alternativ.

13

2.1 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELLKOMMUNIKATION

Statsrådet har beslutat om examinas uppbyggnad (SRB 213/1999) ochundervisningsministeriet om examinas omfattning, utbildningsprogram-men och examensbenämningarna (1/011/2000). I förordningen om yrkes-utbildning (F 811/ 98, 2 §) har stadgats om studiernas omfattning och ilagen om yrkesutbildning (L 630/98, 30 §, 31 §) om tillgodoräknandeav studier och studietiden.

2.2 STUDIERNAS UPPBYGGNAD

UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL

KOMMUNIKATION OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD2

GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 120 SVMEDIEASSISTENT

GEMENSAMMA STUDIER 20 SVObligatoriska studiehelheter 1–8 17 ovValfria studiehelheter 1–15 3 ov

YRKESINRIKTADE STUDIER 90 SVI studierna ingår minst 20 sv inlärning i arbetet

GEMENSAMMA YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN 30 SVStudiehelhet 1 30 sv

YRKESINRIKTADE STUDIER I UTBILDNINGSPROGRAMMET 60 SVVALFRIA STUDIER 60 ov

Studiehelheter 2–22

VALFRIA STUDIER 10 SV

I studierna ingår minst 1,5 sv studiehandledning och ett lärdomsprov vars omfattning är minst2 sv. En studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar.

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION

14

STUDIEHELHETER INOM DE GEMENSAMMA STUDIERNA

obligatoriska valfria

1. Modersmålet 4 sv 0–3 sv

2. Det andra inhemska språket 2 sv 0–3 sv

3. Ett främmande språk 2 sv 0–3 sv

4. Matematik 3 sv 0–3 sv

5. Fysik och kemi 2 sv 0–3 sv

6. Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 1 sv 0–3 sv

7. Gymnastik och hälsokunskap 2 sv

8. Konst och kultur 1 sv

9. Valfria tilläggsstudier i de obligatoriska studierna, se ovan punkterna 1–8

10. Miljökunskap 0–3 sv

11. Informations- och kommunikationsteknik 0–3 sv

12. Etik 0–3 sv

13. Kulturkännedom 0–3 sv

14. Psykologi 0–3 sv

15. Företagsverksamhet 0–3 sv

Totalt 17 sv 3 sv

I utbildning med finska som undervisningsspråk är det andra inhemskaspråkets omfattning en studievecka. De obligatoriska studiernas om-fattning är då 16 studieveckor och de valfria studiernas omfattning 4studieveckor.

Om studerande har ett annat modersmål än finska eller svenska, kanutbildningsanordnaren besluta om fördelningen av studierna i moders-målet och det andra inhemska språket (tot. 6 sv) på ett sätt som avvikerfrån Statsrådets beslut (SRB 213/99, 2 mom.) (se kapitel 5.4).

15

YRKESINRIKTADE STUDIEHELHETER

1. Grunderna i audiovisuell kommunikation 30 sv

2. Video, television och film som uttrycksmedel 15 sv

3. Video-, televisions- och f ilmteknik 15 sv

4. Video-, televisions- och f ilmarbete 15 sv

5. Ljudet som uttrycksmedel 15 sv

6. Ljudteknik 15 sv

7. Ljudarbete 15 sv

8. Filmproduktion 15 sv

9. Bildframställning 15 sv

10. Bildbehandling 15 sv

11. Ljuset som uttrycksmedel 15 sv

12. Belysningsteknik 15 sv

13. Belysningsarbete 15 sv

14. Multimedia som uttrycksmedel 15 sv

15. Multimedieteknik 15 sv

16. Multimedieproduktion 15 sv

17. Grafisk kommunikation som uttrycksmedel 15 sv

18. Teknik och produktion inom grafisk kommunikation 15 sv

19. Produktionsledning 15 sv

20. Produktionsekonomi och företagsamhet 15 sv

21. Evenemangsproduktionsteknik 15 sv

22. Övriga valfria studier 15 sv

VALFRIA STUDIERSe kapitel 3.3.

3 MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET OCH BEDÖMNINGEN

16

MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET

OCH BEDÖMNINGEN3

3.1 GEMENSAMMA STUDIER – MÅL, CENTRALT INNEHÅLLOCH BEDÖMNING

3.1.A Obligatoriska studier

3.1.1 MODERSMÅLET, 4 SV

3.1.1.1 MODERSMÅLET, SVENSKA

Mål och centralt innehåll, berömlig nivå

De studerande skall i olika samarbetssituationer, t.ex. då de arbetar iteam, samt inom kundservice, kunna handla och uttrycka sig på det sättsom situationen kräver. De studerande skall förstå de centrala begrep-pen och kunna urskilja och förstå det väsentliga innehållet i texter somhör till audiovisuell kommunikation. De studerande bör ytterligare kunnaanalysera texter och dra slutsatser av det de läst. De studerande skallkunna använda sig av olika kunskapskällor, både böcker och IT-material,och kunna analysera, tolka, och förhålla sig kritiskt till den informationde får samt förmedla den vidare i tal och skrift. De skall också kunnautvärdera sina egna kunskaper i modersmålet och fortlöpande utveckladem.

De studerande skall kunna delta i och begära ordet i diskussionerinom en studie- eller arbetsgemenskap; aktivt lyssna på andra ochuttrycka sina tankar klart och redigt. De skall bidra till att bygga upp engod atmosfär och till att föra diskussionen framåt. De skall kunna varaartiga och flexibla vid verbal och icke-verbal kommunikation och kunnaanpassa sitt språkbruk till situationen. De skall även kunna tolka ochutnyttja nonverbala kommunikationsmedel och visa tolerans gentemotolika talare och olika sätt att kommunicera.

� Centralt innehåll:att lära sig hantera information och utveckla den kommunikativakompetensen.

OBLIGATORISKA STUDIER

17

De studerande skall kunna använda grundterminologin inom audiovi-suell kommunikation och inom kundservice. De skall vara så vana vidolika sätt att uttrycka sig, både muntligt och skriftligt, att de kan produ-cera texter inom sitt yrkesområde och inom den arbetsgemenskap deverkar i. De kan t.ex. skriva dokument, rapporter och promemorior ochden skriftliga delen av lärdomsprovet. De skall klara av muntlig kom-munikation som telefonärenden, diskussioner, förhandlingar och mötensamt referat och rapporter. De studerande skall veta hur de skall kom-municera vid arbetsintervjuer och kunna utforma de dokument sombehövs för detta.

De studerande skall kunna utnyttja facktidskrifter och andra infor-mationskällor inom audiovisuell kommunikation. De skall kunna för-medla information, både muntligt och skriftligt till andra så att budska-pet är tydligt och klart och språkbehandlingen god. De skall hela tidenutveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och med-verka till att utveckla kommunikationen på sin arbetsplats.

� Centralt innehåll:att behärska olika språksituationer i arbetslivet.

De studerande skall känna till sina språkliga rötter och förstå språketsoch kulturens betydelse för individens identitet och för ett smidigt sam-arbete mellan personer och intressegrupper i arbetslivet. De skall insenyttan av litteratur, teater, film och andra medier. De skall kunna analy-sera och tolka både faktatexter och skönlitterära texter. De skall kännatill det svenska språkets ställning i Finland, och skillnaderna mellandialekt, finlandssvenskt talspråk och det allmänna svenska standard-språket. De skall inse nyttan av att behärska det svenska standardspråket,med tanke på vad arbetslivet kräver. De skall inse värdet av vårt landstvåspråkiga kultur och betydelsen av flerspråkighet och kulturell mång-fald, så att de kan tillämpa dessa insikter i olika kommunikations-situationer, både privat och i arbetslivet.

� Centralt innehåll:

att förstå språkets och kulturens betydelse.

Bedömning, nöjaktig nivå (1)

De studerande skall• förstå att man talar och skriver på olika sätt i olika situationer och

kunna variera sitt eget språkbruk enligt situation• förstå de väsentligaste begreppen och frågorna i texter som berör

audiovisuell kommunikation och också kunna använda bransch-specifika grundbegrepp i sitt eget språkbruk


18

• klara av att skaffa fram information ur olika källor, med hjälp avhandledning och i grupp. De skall känna till de viktigaste tidskrifternaoch uppslagsverken i audiovisuell kommunikation. De skall kunnautnyttja bibliotekstjänster och modern teknologi då det gäller att sökaoch förmedla information

• våga och kunna ta ordet i studie- och arbetsgruppsdiskussioner ochframföra sina egna tankar och åsikter i diskussionerna

• kunna ta andra i beaktande i diskussionen -åtminstone i någon mån-och vara medvetna om vilken verkan den nonverbala kommunika-tionen har

• klara av att fylla i formulär som är viktiga i arbetet och att uppgörarapporter

• kunna presentera sig själv och olika sakfrågor• kunna fungera sakligt inom kundbetjäning• kunna finna sådant som intresserar inom litteratur, film eller teater• kunna arbeta tillsammans med olika människor, också i en mång-

kulturell arbetsgemenskap• vara medvetna om hur de kommunicerar, öva sig i att bedöma sina

egna kunskaper i modersmålet och kunna ställa upp mål för sin egenutveckling

• känna till det svenska språkets ställning i Finland och inse betydelsenav tvåspråkigheten och den nordiska samhörigheten.

3.1.1.2 MODERSMÅLET, FINSKA

I den finskspråkiga utbildningen är målen och det centrala innehållet(berömlig nivå) identiska med texten i modersmålet för studerande iden svenskspråkiga utbildningen, förutom till den del texten innehållerhänvisningar till finlandssvenskt språkbruk och finlandssvenska förhål-landen.

3.1.1.3 MODERSMÅLET, SAMISKA


De studerande skall känna till språkets centrala funktion som kultur-skapare och -förmedlare. Studerandena skall uppnå en fungerande två-språkighet och behärska yrkesspråket i audiovisuell kommunikationockså på samiska. Studierna skall stärka de studerandes samiska kultu-rella identitet och utveckla deras språkliga och kognitiva färdigheter.

De studerande skall ha en stark språklig identitet, så att de kan ut-veckla sina färdigheter i samiska och bevara kontakten till den samiskakulturkretsen. De skall kunna jämföra det samiska språkets och kultu-


19

rens karaktäristiska drag med motsvarande i finskan. De studerande skallvara förtrogna med litteratur på samiska och med samisk kulturtraditionså att de intresserar sig för samisk litteratur och konst.

� Centralt innehåll:att behärska de karaktäristiska dragen i samiska språket ochkulturtraditionen.

De studerande skall behärska samiskans struktur och språkriktighet samtolika nyanser i talspråket i olika situationer. De skall kunna jämföragrundstrukturerna i samiskan med släktspråket finska. De skall behärskarättskrivning på samiska och kunna utveckla sin skriftliga förmåga. Destuderande skall kunna skriva språkriktiga saktexter, exempelvisinformationsmaterial, projektplaner, ansökningar och brev på samiska.De skall utveckla sin skriftliga och muntliga förmåga att uttrycka sig påsamiska och skall ställa sig kritiskt till det de läser.

� Centralt innehåll:att uttrycka sig skriftligt och muntligt på samiska i olika sammanhang.

De studerande skall kunna kommunicera på samiska i frågor som beröryrket. De skall vara beredda att arbeta inom yrkena i audiovisuell kom-munikation och att utveckla sitt yrkeskunnande på samiska så att de kanverka i motsvarande yrke inom den samiska kulturkretsen. De stude-rande skall vara förtrogna med de samiska näringarnas historia ochaktuella läge. De skall kunna inhämta fakta genom olika medier och deskall kunna tänka kritiskt.


kännedom om centrala begrepp inom audiovisuell kommunikation påsamiska.


De studerande skall• känna till vilken betydelse det samiska språket och kulturen har för

deras egen identitet• känna till de centrala drag som utmärker det samiska språket och

kulturarvet• kunna skriva saktexter som hänför sig till yrket och arbetet på samiska• kunna uttrycka sig muntligt på samiska i olika sammanhang• behärska yrkets centrala begrepp på samiska så att de kan arbeta

med de mest centrala uppgifterna inom audiovisuell kommunika-tion och utveckla sitt professionella kunnande på sitt eget språk.


20

3.1.1.4 MODERSMÅLET, TECKENSPRÅK


De studerande skall kunna uttrycka sig väl på teckenspråk med dessolika skiftningar i olika kommunikationssituationer. De skall kunna jäm-föra särdragen i tecknade språk och talade språk. De bör inse det egnateckenspråkets särart i förhållande till andra nationella teckenspråk ochkunna fungera tillsammans med döva som använder ett främmande språk.

� Centralt innehåll:att kunna uttrycka sig väl på teckenspråk i olika

kommunikationssituationer.

De studerande skall kunna stärka sin språkliga identitet och utvecklasina färdigheter i teckenspråk för att bevara kontakten med dövas ochteckenspråksanvändares kulturkrets. De bör kunna utveckla denteckenspråkiga kulturtraditionen. De skall kunna jämföra dövkulturenoch det finländska teckenspråket med den finlandssvenska/finskakulturen och svenska/finska språket.


att känna till och utveckla särdragen i teckenspråket och denteckenspråkiga kulturtraditionen.

Studerandena skall kunna fungera på två språk i sitt yrke, dvs. de skallbehärska yrkesspråket inom den bransch de studerar även på tecken-språket. De skall kunna kommunicera på teckenspråket i frågor somgäller yrket. De skall kunna utveckla sitt yrkeskunnande på tecken-språket. De studerande skall klara av att skaffa tilläggsinformation omsin yrkesbransch på sitt eget språk och kritiskt analysera informationen.

� Centralt innehåll:att kommunicera på teckenspråk i frågor som gäller yrket och utveckla

sitt yrkeskunnande på teckenspråk.


De studerande skall• kunna uttrycka sig själva i en teckenspråkig omgivning i de vanlig-

aste språkliga sammanhangen• kunna identifiera de centrala särdragen i teckenspråket och tecken-

språkskulturen


21

• kunna använda de centrala begreppen inom yrket så att de kan fung-era i sitt yrke och utveckla sitt yrkeskunnande på sitt eget språk.

3.1.1.5 MODERSMÅLET, DET EGNA MODERSMÅLET FÖR STUDERANDEMED ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL


De studerande skall uppnå en fungerande tvåspråkighet och behärskafackspråket i sin bransch också på sitt eget modersmål. Studierna skallförstärka de studerandes kulturella identitet och utveckla dem språkligtoch kognitivt.

De studerande skall ha en stark språklig identitet som gör det möjligtatt bevara banden till den språk- och kulturkrets där de vuxit upp. Debör ha kunskaper om sin egen kultur och sitt eget språk och kunna jäm-föra deras typiska drag med motsvarande drag i finländsk kultur ochspråk. De studerande skall bekanta sig med den egna kulturkretsenslitteratur och traditioner, så att de kan intressera sig för litteratur ochkonst på det egna modersspråket.

� Centralt innehåll:kännedom om särdragen i det egna språket och kulturarvet.

De studerande skall känna till sitt eget språks struktur och förstå sig påspråkriktighet och olika nyanser i talspråket. De skall också kunna upp-fatta grundstrukturerna i sitt eget språk jämfört med svenskan/finskan.De bör aktivt använda sina muntliga och skriftliga färdigheter i moders-målet. De studerande skall känna till modersmålets användnings-möjligheter och variationer inom respektive språkområde, och vänjasig vid att jämföra språkbrukssituationerna i det egna modersmålet medmotsvarande i Finland.

� Centralt innehåll:förmåga att uttrycka sig muntligt på det egna modersmålet och såvitt

möjligt skrivfärdigheter för olika ändamål.

De studerande skall kunna behandla frågor i audiovisuell kommunika-tion på sitt modersmål. De skall ha beredskap att vid behov utveckla sittyrkeskunnande på sitt eget modersmål så att de kan verka i motsva-rande yrke inom sin egen kulturkrets. De skall kunna inhämta ytter-ligare kunskap genom olika medier även på sitt eget språk och kritisktjämföra olika källor.


22

� Centralt innehåll:kännedom om centrala begrepp inom audiovisuell kommunikation på

det egna modersmålet.


De studerande skall• känna till de väsentligaste dragen i sitt språk och vara förtrogna med

sin kulturbakgrund• kunna uttrycka sig muntligt i de vanligaste kommunikationssitua-

tionerna inom den egna kulturkretsen• behärska yrkets centrala begrepp så att de kan utveckla sitt profes-

sionella kunnande på sitt eget språk.

3.1.1.6 MODERSMÅLET, SVENSKA/FINSKA SOM ANDRASPRÅK


De studerande skall förstå det väsentliga innehållet i muntlig svensk-/finskspråkig kommunikation och utan möda följa med vad som behand-las, samt delta i arbetet. De skall förstå det väsentliga innehållet i skrift-liga läromedel och kunna utnyttja det för att gå framåt i studierna. Debör bekanta sig med litteratur och olika skrivna texter på svenska/finskaoch såvitt möjligt på sitt modersmål och kunna motta impulser och upp-levelser genom dem. De skall vara förtrogna med de allmännaste sättenför ickeverbal kommunikation i den finländska kulturen, uppfatta socialanyanser och variationer i olika situationer i det svenska/finska språketsamt använda sådana språkliga uttryck som passar för olika tillfällenoch textarter. De bör kunna delta i socialt umgänge och fritidsaktiviteteroch kunna följa med den samhälleliga debatten i tidningar och andramedier när det gäller frågor som angår dem själva och deras yrke.

� Centralt innehåll:att uppfatta det väsentliga vid muntlig och skriftlig kommunikation.

De studerande skall kunna använda språket i tal och skrift i vardagligasituationer. De skall känna till de viktigaste, mest betydelsefulla drageni det svenska/finska uttalssystemet och vara bekanta med intonationen.De skall vänja sig vid att producera skriftligt material av olika slag ochkunna formulera sina tankar på svenska/finska även i skrift. De skallvåga sig på att avfatta varierande texter, lära sig använda texter sombehövs i yrket och klara av att sköta ärenden skriftligt. De studerandeskall känna till centrala strukturer i svenskan/finskan och kunna använda


23

språket frimodigt i tal och skrift. De skall uppfatta betydelsen i kompli-cerade strukturer med ledning av saksammanhanget. De skall behärskagrunderna i det svenska/finska rättstavningssystemet. De skall bli vanavid att urskilja likheter och olikheter mellan sitt modersmål och detsvenska/finska språket.


att känna till och använda det svenska/finska språkets fundamentalastrukturer och kommunicera begripligt i tal och i skrift.

De studerande skall i tal och skrift kunna använda standardsvenska/-finska. De skall dessutom behärska fackspråk inom audiovisuell kom-munikation så att de kan delta i utbildningen på ett jämlikt, aktivt ochsjälvständigt sätt. De skall kunna utöva yrket samt utveckla sig självaoch handla som medlemmar i samhället.

De studerande skall känna till fackspråket och uttryckssätten inomaudiovisuell kommunikation. De skall förstå både muntliga och skrift-liga arbetsinstruktioner och bruksanvisningar inom audiovisuell kom-munikation liksom också föreskrifter om arbetssäkerheten. De skallmuntligt och skriftligt kunna behandla centrala frågor inom yrkesområdetpå ett begripligt sätt på svenska/finska och såvitt möjligt också på sittmodersmål. De skall i arbete och i kundservice kunna använda språketenligt situationens krav och veta hur man visar hövlighet i Finland. Deskall känna till den finländska arbetskulturens väsentligaste drag ochkunna handla i enlighet med dem. De skall kunna vidareutveckla sinyrkesidentitet och yrkesstolthet med hjälp av sina kunskaper i svenska/finska.


ett gott språkbruk inom audiovisuell kommunikation.

De studerande skall inse vad modersmålet och tvåspråkigheten innebär,känna sina rötter och sätta värde på sin kultur samt stärka sin själv-känsla och sin identitet genom att frimodigt använda sitt modersmål.De skall känna till hur samhället fungerar i Finland och bekanta sig medlandets kultur. De bör på svenska/finska bekanta sig med sina samhälle-liga rättigheter och skyldigheter. De bör förstå växelverkan mellan olikakulturer och orsakerna till kulturella konflikter och kunna hantera dempå ett konstruktivt sätt. De bör visa respekt och tolerans för olika männi-skor och tänkesätt och ha förmåga att fritt och kritiskt betrakta olikasynpunkter.


24

� Centralt innehåll:insikter om betydelsen av språk och kultur samt kulturell växelverkan.

De studerande skall kunna arbeta ansvarsfullt såväl ensamma som igrupp. De skall kunna inhämta kunskap ur olika källor, använda ord-böcker och göra anteckningar på egen hand, och de bör kunna begagnasig av material i böcker och datanät för att utveckla sin språkkunskapoch avancera i sina studier. De skall träna upp sig i kritiskt tänkande. Deskall använda svenska/finska för att tillägna sig ändamålsenliga inlärnings-strategier.


goda inlärningsfärdigheter och beredskap för livslångt lärande.


De studerande skall• förstå det centrala innehållet i talad svenska/finska så att de klarar

sig på svenska/finska i vardagliga situationer i arbetet inom audio-visuell kommunikation och i studierna

• förstå det centrala innehållet i skriftligt material som hänför sig tillstudierna, branschen, arbetet och samhället

• känna till de väsentligaste strukturerna i svenskan/finskan och dencentrala yrkesterminologin i audiovisuell kommunikation, för attkunna uttrycka sig begripligt i tal och skrift i frågor som berör yrketoch arbetet

• med handledning klara av skriftliga uppgifter• kunna be om hjälp vid behov• med handledning kunna bedöma utvecklingen av sin språkliga för-

måga och uppställa mål för dess utveckling• känna till finländska seder och arbetskultur och förstå orsakerna till

kulturella skillnader så att de kan fungera i mångkulturella arbets-grupper och miljöer

• kunna arbeta självständigt under handledning och i någon mån i gruppsöka information ur olika källor

• kunna fungera som medborgare och uttrycka sig på svenska/finska.


25

3.1.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, 2/1 SV

3.1.2.1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, FINSKA, 2 SV

Utgående från den lärokurs som börjat i åk 1–6 i grundskolan

Nivån på språkkunskaperna inom den grundläggande yrkesutbildningenmotsvarar steg 3–6 i de allmänna språkexamina. Om de studerande haravlagt allmän språkexamen på den nivå som krävs, förutsätts tilläggs-prestation i branschens yrkesspråk.


De studerande skall frimodigt kunna bemöta, förstå och tilltala finsk-språkiga kunder, förmän och arbetskamrater och handla ändamålsenligtpå basis av anvisningar, begäran och diskussion i vardagliga arbets- ochspråksituationer inom audiovisuell kommunikation. De studerande skallspeciellt förstå tal och text som anknyter till yrket och samtala bådedirekt och i telefon. Vid behov skall de också kunna kommunicera skrift-ligen per e-post, fax och brev. De skall förstå och kunna fylla i yrkes-specifika blanketter, räkningar, beställningsformulär och kontrollistoroch kunna skriva korta referat och rapporter. De studerande skall förståkundens avsikt eller önskemål och kunna beskriva ändamålsenliga pro-dukter och tjänster inom audiovisuell kommunikation på ett tillfreds-ställande sätt. De skall också kunna förklara funktioner och möjliga fel,utbyta åsikter och komplimanger och upprätthålla diskussionen. De skallkunna diskutera sina arbetsuppgifter och -praxis också på finska ochkunna läsa broschyrer, föreskrifter, anvisningar och meddelanden somhar anknytning till audiovisuell kommunikation. De studerande skallkunna följa med sin bransch och samhälleliga händelser också i finsk-språkiga broschyrer, nätverk, massmedier och yrkespublikationer.

� Centralt innehåll:att verka i arbetsuppgifter inom audiovisuell kommunikation och kunna

skaffa information.


De studerande skall• förstå innehållet i korta, enkla, skriftliga och muntliga meddelanden

som hänför sig till arbetet och arbetssäkerheten och kunna fungeraenligt dem


26

• förstå och kunna betjäna kunder och sköta arbetsuppgifter på finskai åtmistone de väsentligaste situationerna.

• kunna fylla i en finskspråkig blankett som förekommer allmänt inombranschen

• kunna skriva ett meddelande eller ett kort referat som anknyter tillyrket på finska med hjälpmedel.

Utgående från den lärokurs som börjat i åk 7–9 i grundskolan



De studerande skall inse betydelsen av att kunna finska i arbetslivet ochi det tvåspråkiga samhället. De skall handla och reagera åtminstone i demest rutinmässiga uppgifterna på finska. De skall förstå kundens ellersamtalspartens ärende eller önskemål, och kunna svara på frågor och beom tilläggsinformation. De studerande skall förstå föreskrifter och kunnaläsa finskspråkiga arbetsanvisningar, åtminstone med hjälpmedel. Deskall kunna läsa annonstexter, meddelanden och manualer som anknytertill arbetsuppgifterna och i någon mån kunna diskutera med sina finsk-språkiga förmän, arbetskamrater och gäster. De studerande skall kunnata reda på sådana adresser, arbetsredskap, fakta och metoder som behövsur finskspråkiga källor, samt också våga be om hjälp och ställa frågorpå finska. De skall behjälpligt kunna berätta om sig själva, sitt arbeteoch sina erfarenheter för sina förmän, arbetskamrater och gäster. Destuderande skall våga säga sin åsikt på sammanträden också på finskaoch med hjälpmedel kunna skriva meddelanden, förklaringar ochbeställningar på finska.


att kunna betjäna kunder på finska i väsentliga situationer och sökainformation ur finskspråkiga källor, åtminstone med hjälpmedel.


De studerande skall• kunna bemöta kunden, förmannen och arbetskamraten samt förstå

och betjäna dem på finska i några vardagliga situationer


27

• visa att de förstår huvudpunkterna i en annons eller i en viktig anvis-ning genom att fungera enligt dem eller genom att förklara vad sakengäller

• kunna skriva meddelanden på finska och med hjälpmedel fylla i enenkel blankett eller kontrollista som anknyter till arbetsuppgifterna.

3.1.2.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, SVENSKA, 1 SV*)



De studerande skall känna till det svenska språkets och den svenskakulturens betydelse i dagens mångkulturella Finland, och de kan betesig ändamålsenligt i internordiska sammanhang.

De studerande skall klara av rutinmässiga samtalskontakter i anslut-ning till det dagliga livet, arbetet, hemlandet och dess kultur, även omde inte alltid själva förmår hålla i gång diskussioner. De skall kunnahandla enligt anvisningar, förbud och uppmaningar som gäller arbetet.De skall klara av vanliga kundservicesituationer, både som kunder ochinom kundbetjäningen, vid direkt kontakt och i telefon och kan vid be-hov be om precisering eller förklaring. De skall kunna läsa korta textersom anknyter till bekanta situationer, t.ex. matsedlar, tidtabeller, annonsersamt med arbetet sammanhängande säkerhetsföreskrifter och bruks-anvisningar. De skall kunna, genom att anlita hjälpmedel, söka framfakta som behövs i yrket. De skall kunna göra skriftliga anteckningar,anvisningar och beställningslistor i samband med arbetet.


att kunna verka i arbetsuppgifter inom audiovisuell kommunikation ochi nordiska sammanhang.


De studerande skall• förstå vardagliga och enkla muntliga uttryck och skriftliga meddelan-

den som berör dem själva, deras familj och närmiljö

*) undervisas i finskspråkiga yrkesläroanstalter


28

• förstå det centrala innehållet i korta och enkla skriftliga och munt-liga meddelanden angående arbetet och arbetssäkerheten inom bran-schen och kunna fungera enligt dem

• klara av att med några ord betjäna kunder i åtminstone centrala arbets-situationer

• klara av att fylla i standardiserade blanketter som används i arbetet.

3.1.3 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, 2 SV

I läroplanen har målen och bedömningen för de främmande språken iden grundläggande yrkesinriktade utbildningen differentierats i enlig-het med om språket har studerats som A- eller B-språk. Det valda språ-ket kan vara ett alldeles nytt språk för studeranden och då tillämpasmålen och bedömningen för B-språket. Med A- och B-språk avses föl-jande:• A-språk = ett främmande språk som börjar på åk –6 i grundskolan

(tidigare lågstadiet)• B-språk = ett främmande språk som börjar på åk 7–9 i grundskolan

(tidigare högstadiet).

Nivån på språkkunskaperna inom den grundläggande yrkesutbildningenmotsvarar för A-språk steg 2–5 och för B-språk steg –3 i de allmännaspråkexamina. Om de studerande har avlagt allmän språkexamen påden nivå som krävs, förutsätts tilläggsprestation i branschens yrkesspråk.

3.1.3.1 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, A-SPRÅK, 2 SV


De studerande skall klara sig väl i vardagliga talsituationer och kunnabeskriva händelser, erfarenheter, drömmar, förhoppningar och strävan-den samt redogöra för sitt land och sin kultur. De skall förstå det huvud-sakliga innehållet i vanligt tal som håller normalt tempo och i person-liga brev och meddelanden och vid behov kunna be om förtydligande.De skall kunna delta i diskussioner samt skriva personliga brev ochmeddelanden om motiv som är bekanta och av personligt intresse ochsom hänför sig till vardagens liv, t.ex. familjen, fritiden, resor och aktuellafrågor.

� Centralt innehåll:att agera som privatperson i en internationell värld.


29

De studerande skall kunna kommunicera på ett sakligt och artigt sättvid betjäning av kunder både direkt och per telefon. De skall kunnapresentera produkterna och servicen i audiovisuell kommunikation ochdiskutera dem med kunder bland annat genom att besvara de vanligastefrågorna om dem. De studerande skall kunna berätta om sin arbetsplats,sitt arbete och sina arbetsuppgifter, material och arbetsredskap vid sam-tal med arbetskamrater och besökare som talar det främmande språket.De skall kunna redogöra för normer och seder i den inhemska arbets-kulturen, även om arbetssäkerhet och miljöhänsyn, och veta det väsent-ligaste om motsvarande normer och seder i det land där språket ifrågatalas. De skall förstå både skriftliga och muntliga anvisningar som rörarbetet och produkterna, exempelvis fax, e-post och reklam, så att dekan handla ändamålsenligt. De skall kunna ta emot respons om arbetetoch produkterna, de skall kunna tillämpa sina kunskaper och färdighe-ter och motivera nödvändiga lösningar och rättelser.

De studerande skall kunna arbeta i internationella arbetsmiljöer ochdå kunna fråga efter information som berör arbetet och läsa facklitteraturinom audiovisuell kommunikation. Vid behov kan de utnyttja hjälp-medel, också den nyaste teknologin. De skall kunna avfatta enklare sam-manhängande texter som berör arbetet, bl.a. beställningar, anvisningaroch olika meddelanden.

� Centralt innehåll:att kunna agera som arbetstagare i en internationell arbetsgemenskap.


De studerande skall• förstå enklare muntliga och skriftliga meddelanden som anknyter

till deras eget liv, och aktivt kunna söka information i t.ex. menyer,tidtabeller och broschyrer

• förstå korta och enkla muntliga och skriftliga meddelanden som an-knyter till arbetet och arbetssäkerheten i audiovisuell kommunika-tion och kunna verka i enlighet med dem

• kunna söka information i broschyrer, anvisningar, och kataloger påfrämmande språk

• kunna berätta om sig själva och sin livssituation och om sina arbets-uppgifter inom audiovisuell kommunikation

• kunna skriva enkla personliga meddelanden och fylla i blankettermed personuppgifter samt blanketter som berör arbetet i audiovisuellkommunikation.


30

3.1.3.2 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, B-SPRÅK, 2 SV


De studerande skall kunna ställa och besvara sådana enkla frågor somgäller dem själva och den omedelbara konkreta omgivningen, ommotparten talar långsamt och tydligt. De skall vid behov kunna be omförtydligande. De skall kunna kommunicera både verbalt och ickeverbaltt.ex. när de presenterar sig, gör inköp, skaffar biljetter och söker inkvar-tering. De skall förstå enkla uttryck och meningar bland annat i anvis-ningar, annonser och kataloger som hänför sig till välbekanta motiv iprivatlivet och arbetslivet. De skall kunna skriva kortfattade enkla per-sonliga meddelanden, som. t.ex. kort och fylla i blanketter av standard-typ som gäller arbetsrelaterade uppgifter och personuppgifter. De skallkunna uppfatta muntliga och skriftliga besked som ansluter sig till arbetetoch kunna handla enligt situationens krav, självständigt eller med anli-tande av andras hjälp.


att kunna kommunicera privat och i arbetslivet.


De studerande skall• förstå bekanta ord och uttryck som berör dem själva eller den omedel-

bara arbetsmiljön• förstå uttryck, ord och enkla meningar i t.ex. bekanta annonser, kata-

loger och arbetsanvisningar• med enkla ord och meningar kunna berätta om sig själva och sitt

arbete• kunna skriva ett kort, enkelt meddelande om vardagliga arbetsupp-

gifter inom audiovisuell kommunikation och kunna fylla i en blankettmed personuppgifter.


31

MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA STUDIER

3.1.4 MATEMATIK, 3 SV


Studerandena skall i sitt kommande yrke kunna tillämpa matematikenmångsidigt och använda den som ett problemlösningsredskap. De skallbehärska de elementära räkneoperationerna, såsom procenträkning ochomvandling av enheter, i samband med yrkesrelaterade arbetsuppgifter.De skall kunna bilda bokstavsuttryck för relationer mellan storheter ochbeskriva arbets- och vardagslivets problem som modeller i form avtabeller, figurer, satser och ekvationer. De skall kunna lösa matematiskaproblem med hjälp av slutsatser, ekvationer och grafiska representationer.De studerande skall kunna tillämpa geometri i den utsträckning somkrävs i audiovisuell kommunikation, t.ex. beräkna areor och volymersamt använda skalor.


att lösa i yrket förekommande matematiska problem genom normalaräkneoperationer, tillämpning av matematiska modeller och geometri.

Studerandena skall mångsidigt kunna använda räkneapparater ochdatorer för att lösa matematiska problem. De skall kunna bedömaresultatens tillförlitlighet, exakthet och meningsfullhet. De skall kunnasjälvständigt samla data och på basis av dem utarbeta statistik, tabelleroch diagram som gäller deras bransch. De skall kunna läsa och tolkastatistik. De skall behärska den ekonomiska matematik som behövs ivardags- och arbetslivet, bl.a. kostnads-, skatte- och lånekalkyler.

� Centralt innehåll:bedömning av resultatriktighet och uppgörande och tolkning av statistik

och tabeller samt ekonomisk matematik.


De studerande skall• kunna räkna de additions-, subtraktions-, multiplikations- och

divisionsräkningar som behövs i yrket• kunna räkna procentandelar och använda enheter rätt• kunna lösa de vanligaste matematiska problemen i audiovisuell kom-

munikation genom att antingen beskriva problemen eller dra slut-satser om dem med hjälp av ekvationer


32

• kunna använda räkneapparat och dator för att lösa de centrala mate-matiska uppgifterna i audiovisuell kommunikation

• kunna avläsa statistik, tabeller och grafiska framställningar somanknyter till audiovisuell kommunikation

• kunna beräkna areor och volymer på de vanligast använda kropparna• kunna beräkna material- och produktionskostnader för de arbeten

som utförs.

3.1.5 FYSIK OCH KEMI, 2 SV


De studerande skall kunna de ur yrkets synvinkel viktigaste lagbunden-heterna i fysiken, t.ex. värmeöverföring, luftfuktighet och värmeut-vidgning. De skall kunna använda behövliga elapparater tryggt och eko-nomiskt. De skall kunna arbeta ergonomiskt och därför känna till denfysik som hänför sig till ergonomi.

� Centralt innehåll:de kunskaper i fysik som behövs för att uppnå yrkesskicklighet ochupprätthålla arbetsförmågan.

De studerande skall i sitt arbete kunna beakta de med tanke på miljönoch yrket centrala kemiska företeelserna och skall därför känna till devanligaste grundämnenas och föreningarnas egenskaper (t.ex. syre,kväve, väte, kol och oxider av dem, de viktigaste syrorna, baserna, sal-terna, kolhydraterna, fetterna och proteinerna). Studerandena skall kunnaförvara och använda de substanser som behövs inom audiovisuell kom-munikation rätt och kunna förstöra dem på behörigt sätt. De studerandekan i sitt arbete beakta substansernas speciella egenskaper så att de inteförsätter sin egen och andras säkerhet eller miljösäkerheten i fara. Deskall med ledning av beteckningarna på de ämnen och material samtprodukter som förekommer inom audiovisuell kommunikation kunnaidentifiera och tolka de faktorer som påverkar hälsan och säkerhetenoch fungera på det sätt som situationen förutsätter.

� Centralt innehåll:att känna till och beakta de inom audiovisuell kommunikation centrala

kemiska företeelserna samt riktig användning, förvaring och förstöringav de ämnen som används inom audiovisuell kommunikation.


33

De studerande skall i sitt arbete och i sitt privatliv kunna beakta naturenslagbundenheter och verka på sätt som är energibesparande och skonarmiljön. De skall kunna beskriva livscykeln för någon produkt somanvänds/tillverkas inom audiovisuell kommunikation och därmed för-knippad energiomvandling.


livscykeltänkande och därmed förknippad energihushållning.

De studerande skall kunna göra observationer och mätningar rörandecentrala fysikaliska och kemiska företeelser inom audiovisuell kommu-nikation. De skall kunna tolka fysikaliska och kemiska mätresultat ochdra slutsatser av dem. De skall kunna bedöma mätresultatens tillförlitlig-het, exakthet och meningsfullhet. De skall kunna dokumentera erhållnaresultat i enlighet med kvalitetskrav i audiovisuell kommunikation ochpresentera resultaten t.ex. med tabeller och grafiska representationer.De skall självständigt kunna leta fram fakta som behövs i arbetet urolika källor samt kritiskt granska sådana data och bearbeta dem för prak-tiska tillämpningar. De skall kunna tillämpa sina kunskaper i fysik ochkemi genom att tillägna sig ekonomiska och naturvänliga arbetssätt ochtekniker.

� Centralt innehåll:experimentellt arbete, bedömning av resultatens riktighet och

dokumentering av erhållna resultat.


De studerande skall• kunna förstå de från yrkets synpunkt viktigaste fysikaliska och

kemiska företeelser och lagbundenheter som anknyter till de vanlig-aste arbetsuppgifterna

• kunna arbeta utan att orsaka fara för sig själv, andra eller omgivningenoch tryggt och ekonomiskt använda olika apparater såsom elapparater

• kunna förvara och använda i arbetet behövliga kemikalier rätt ochförstöra avfallet på behörigt sätt

• kunna identifiera och tolka hälso- och säkerhetsfaktorer med ledningav beteckningarna för de centrala ämnen och material som används/tillverkas inom audiovisuell kommunikation och fungera såsombeteckningarna förutsätter

• kunna beskriva livscykeln för någon produkt• kunna utföra mätningar enligt anvisningar, dokumentera mätnings-

resultaten och uppgöra en läsbar rapport över resultaten.


34

HUMANISTISK-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA STUDIER

3.1.6 SAMHÄLLS-, FÖRETAGS- OCH ARBETSLIVSKUNSKAP, 1 SV


De studerande skall kunna verka aktivt inom sin läroanstalt och i miljöermed anknytning till studierna, t.ex. vid andra läroanstalter, inom olikaarbetsgemenskaper och utomlands vid utbyte av studerande. De skallveta vilka rättigheter och förpliktelser som gäller för deras egna studieroch för deras åldersstadium samt känna till de grundläggande medbor-gerliga rättigheterna och skyldigheterna, förstå sitt samhälleliga ansvaroch handla i enlighet härmed. De skall vara kapabla att fungera somaktiva samhällsmedlemmar. Dessutom skall de veta det väsentligasteom EUs beslutssystem och hur det påverkar medborgarnas aktiviteter.


att verka som grupp- och samhällsmedlem och som EU-medborgare.

De studerande skall kunna sköta sin egen ekonomi och sina ekonomiskaförpliktelser, såsom skatterna. De skall inse vad skatterna betyder förfinansieringen av samhällets välfärdsservice, och känna till systemenför social trygghet i Finland så att de vid behov kan utnyttja dem. Deskall förstå hur hushållens och företagens verksamhet påverkar sysselsätt-ningen och samhällsekonomin så att de främjar dem som konsumenteroch inom kundbetjäning. De skall förstå Finlands ställning i relation tillandra länder och i sitt handlande ta hänsyn till principerna för hållbarutveckling.

� Centralt innehåll:insikt om hushållens och företagens roll i Finlands samhällsekonomi.

De studerande skall aktivt kunna söka sig ut i arbetslivet eller någonmedborgerlig verksamhet. De skall sätta värde på sitt yrke och sina fär-digheter och kunna presentera dem för arbetsgivare i syfte att få enarbetplats eller för intressegrupper i syfte att bli företagare. De skallbeakta att alla människor har samma medborgerliga rättigheter och skyl-digheter. De skall känna till arbetsmarknadens verksamhetsprinciper ochfunktionssätt och centrala avtalsförfaranden så att de kan ingå arbets-avtal i sin bransch och därvid se till sina rättigheter och sitt ansvar sommedlemmar av en arbetsgemenskap. De skall veta vilka rättigheter dehar på den internationella arbetsmarknaden och vara i stånd att sökaarbete framför allt i EU-länderna.


35

� Centralt innehåll:att fungera som medlem i arbetsgemenskapen och enligt

arbetsmarknadens tillvägagångssätt.


De studerande skall• kunna verka inom sin läroanstalt och under inlärning i arbetet enligt

där givna regler• kunna fungera i enlighet med de rättigheter och förpliktelser som

gäller studierna och det egna åldersstadiet• kunna fungera som samhällsmedlem i enlighet med de grundläg-

gande medborgerliga rättigheterna och skyldigheterna• under handledning kunna planera sin egen ekonomi och sköta sina

ekonomiska förpliktelser• känna till sina rättigheter och förpliktelser som arbetstagare och kunna

söka arbete, ingå arbetsavtal och iaktta vad som där avtalats• kunna analysera sitt eget beteende som konsument och dess inver-

kan på sysselsättningen och samhällsekonomin• under handledning kunna söka information om EU-beslutsfattandet

och -arbetsmarknaden.

GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP

3.1.7 GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP, 2 SV

Mål och centralt innehåll för gymnastik, berömlig nivå

De studerande skall besitta de centrala kunskaper och färdigheter sombehövs för ett sunt levnadssätt och motionsintresse. De skall kunna upp-göra en personlig motionsplan, följa den och bedöma effekterna av den.De skall idka gymnastik och idrott för att bevara och förbättra sin hälsaoch sitt välbefinnande samt sin funktions- och arbetsförmåga. De skallgenom sina kunskaper och handlingssätt visa att de förstår sambandenmellan dels motion och hälsa dels hälsa och funktions- och arbetsför-måga och kunna bedöma sin funktions- och arbetsförmåga med olikametoder.

� Centralt innehåll:uppgörande av motionsprogram samt genomförande och uppföljningav dem.


36

De studerande skall kunna skaffa sig för hälsan och humöret välgörandeupplevelser och erfarenheter av olika motionsformer i olika omgivningarunder alla årstider. De skall kunna bedöma sina upplevelser och erfaren-heter. De skall vara ansvarskännande och beakta andra vid interaktion.De skall följa överenskommelser och tidtabeller, ta ansvar och hjälpaandra i motions- och andra sammanhang.

� Centralt innehåll:idkande av olika motionsformer i olika miljöer.

Mål och centralt innehåll för hälsokunskap, berömlig nivå

De studerande skall genom sitt kunnande och agerande visa att de harförmåga och vilja att främja och bevara hälsan. De skall visa att de inservilken betydelse den mentala hälsan, människorelationerna och sexuali-teten har för funktionsförmågan samt känna till hur tobak och rusmedelinverkar på hälsan. De skall kunna motverka faktorer som sliter på hälsanoch främja faktorer som bygger upp den. De skall visa att de inser sam-banden mellan motion, näring och hälsa.

De studerande skall känna till sambanden mellan arbete och hälsaoch de centrala belastningsfaktorer som förekommer på yrkesområdetsamt i samarbete med andra kunna utveckla trygga och sunda arbetsme-toder och en trygg och sund arbetsmiljö.

De studerande skall behärska de vanligaste förstahjälpssituationernaoch de ergonomiska kraven i arbetet. De skall kunna utnyttja företags-hälsovårdens tjänster och möjligheterna till arbets- och arbetsplatsmotionför att upprätthålla arbetsförmågan.


hälsofrämjande verksamhet i arbetet och på fritiden samt förebyggandeav arbetsrelaterade riskfaktorer och olycksfall.


De studerande skall• under handledning kunna göra upp ett personligt motionsprogram

och genomföra det• kunna fungera på ett sätt som främjar hälsan och bedöma sin

funktions- och arbetsförmåga med någon metod• följa överenskommelser och tidtabeller eller komma överens om

ändringar och genomföra sin andel i motions- och andra samman-hang

• visa att de är medvetna om seder och vanor som främjar hälsan


37

• kunna identifiera de centrala belastningsfaktorerna på yrkesområdetoch under handledning kunna utveckla sunda arbetsvanor och ensund arbets-miljö i samarbete med andra

• kunna söka hjälp och handledning för att upprätthålla hälsan samtarbets- och funktionsförmågan.

KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN

3.1.8 KONST OCH KULTUR, 1 SV


De studerande skall engagera sig aktivt i konstnärliga och kulturellaaktiviteter och förnya kulturen i sin skolgemenskap t.ex. genom attmedverka till att utveckla och upprätthålla skolornas estetiska, visuellaoch auditiva framtoningar. De skall förstå konstens betydelse i sitt egetliv och känna till dess olika uttrycksformer i ett mångkulturellt sam-hälle. De skall också kunna inhämta och hantera kunskap som förmed-las via olika medier.


att delta i ortens eller skolgemenskapens konstliv ochkulturevenemang.

De studerande skall kunna utnyttja och uppskatta traditionerna inomaudiovisuell kommunikation. De skall i sin verksamhet kunna ta hänsyntill de värden som har betydelse inom kundernas kulturkrets och vetaatt konsten tar sig olika uttryck i olika kulturer.

� Centralt innehåll:kännedom om och utnyttjande av traditioner i audiovisuell

kommunikation.

De studerande skall med hjälp av sina idéer och föreställningar kunnatillverka en konstnärlig produkt och då kunna avancera från kunskaps-inhämtande och idéplanering till en färdig produkt. De skall i material-val och arbete tillämpa principerna för ekologisk hållbarhet. De skallkunna bedöma egna och andras arbetsprocesser och resultat samt ut-nyttja erhållen respons för vidareutveckling av sitt arbete. De stude-rande skall uppfatta estetiska kvaliteter i sin arbets- och livsmiljö och sehur de påverkar livskvaliteten.


38

� Centralt innehåll:att tillverka en egen produkt samt miljömedvetenhet.


De studerande skall• kunna delta i konstnärliga och kulturella aktiviteter på orten• under handledning kunna delta i utvecklingen av en trivsam och

fungerande skolgemenskap och arbetsmiljö• under handledning kunna inhämta information som förmedlas via

medier för sina produkter och kunna bedöma den• i sin verksamhet kunna ta hänsyn till de, ur arbetets eller kund-

betjäningens synpunkt, centrala värderingar som har betydelse i kun-dens kulturkrets

• i sitt arbete kunna ta hänsyn till energiförbrukning och naturresurserbl.a. vid val av material

• under handledning på det sätt som är lämpligast för studerandenasjälva eller branschen kunna skapa en produkt för hand eller på nå-got annat sätt som uttrycker deras tankar, känslor och föreställningar.

3.1.B Valfria studier

3.1.9 VALFRIA TILLÄGGSSTUDIER I DE OBLIGATORISKA STUDIERNA

Som valfria studier kan väljas tilläggsstudier i studierna som beskrivs ipunkt 3.1.A. Läroanstalten definierar studiernas mål, centrala innehålloch bedömning.

3.1.10 MILJÖKUNSKAP, 3 SV


De studerande skall kunna arbeta för en hållbar utveckling och naturensmångformighet och kunna göra etiskt och ekonomiskt hållbara val bådesom medborgare och i sitt yrke. De skall inse nödvändigheten av håll-bar utveckling och förstå hur människans handlande sammanhänger medmiljön och naturens jämvikt, lokalt och globalt. De skall förstå vad utnytt-jandet och förädlingen av naturresurser, konsumtion samt hanteringenav avfall och utsläpp har för samband sinsemellan och med naturskyddetoch miljövården.

VALFRIA STUDIER

39

De studerande skall värdesätta sin omgivning och komma ihåg attmänniskor har rätt till en sund miljö. De skall kunna bedöma hur derasegna aktiviteter och konsumtionsvanor påverkar miljöns tillstånd ochförsöka ändra på olämpliga konsumtions- och produktionssätt och arbetaaktivt som konsument för att understödja sådan produktutveckling somminskar belastningen på miljön. De skall känna till miljöriskerna inomsin bransch och kunna använda sina kunskaper i miljövård för att mini-mera dem.

De studerande skall i vardagslivet och på arbetsplatsen vara med-vetna om att miljöfrågorna är invecklade och kontroversiella och i sinaavgöranden kunna beakta olika synpunkter. De skall vara i stånd attinhämta information om miljön och att bedöma de direkta och indirektamiljöeffekterna av sina egna konsumtionsval.

De studerande skall värdesätta sin livsmiljö och kulturtraditionerna.De skall kunna hålla bostads- och arbetsmiljöer i gott skick, trivsamma,sunda och estetiskt tilltalande. De skall förhålla sig ansvarsfullt till denvisuella och auditiva kulturmiljön och det nationella kulturarvet. Deskall delta i läroanstaltens verksamhet för hållbar utveckling. De skallkunna medverka till utveckling av sin närmiljö.

� Centralt innehåll:bevarande av naturens mångformighet, ekologiskt riktiga

konsumtionsvanor och aktiviteter som främjar hållbar utveckling.


De studerande skall• med respekt kunna utnyttja det som Finlands natur har att erbjuda

t.ex. i form av rekreation• under handledning kunna träffa hållbara val i yrket och som konsu-

menter• kunna beakta miljöriskerna i samband med arbetet• kunna handla ansvarsfullt i enskilda situationer och vid behov fråga

om råd• kunna iaktta arbetsplatsens miljöbestämmelser från det egna arbetets

synpunkt• kunna hålla sin skol-, arbets- och boendemiljö ren och städad• kunna fundera över marknadsmekanismernas effekter på det egna

konsumentbeteendet och bedöma sin egen konsumtion med tankepå hållbar utveckling

• under handledning kunna inhämta miljöfakta om yrket i olika källoroch tillämpa dem i sitt arbete.


40

3.1.11 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK, 3 SV


De studerande skall aktivt och ansvarsmedvetet kunna använda informa-tions- och kommunikationstekniska hjälpmedel för anskaffning, hanter-ing, produktion och förmedling av information såväl i arbetet inom sinbransch som i samhällelig verksamhet. De skall kunna hantera data-filer, dvs. söka fram, lagra och kopiera dem samt skicka dem som e-post. De skall kunna använda ordbehandlings-, tabell-, rit- och databas-program och foga in tabeller och bilder i text. De skall mångsidigt kunnaanvända den informationstekniska utrustningen också för självständigastudier och utnyttja de möjligheter som informationstekniken ger närdet gäller livslångt lärande och samarbete via olika nätverk. De stude-rande skall kunna använda olika sökfunktioner och kritiskt granskaerhållen information samt omarbeta den till relevant kunskap, och deskall kunna förmedla information genom att utnyttja olika datakommuni-kationstjänster.

� Centralt innehåll:användningen av informationsteknik, olika informationskällor ochdatakommunikationsmedel på det egna yrkesområdet och i privatlivet.


De studerande skall• kunna använda åtminstone ett ordbehandlingsprogram• kunna söka, lagra och kopiera datafiler• kunna söka relevant information ur t.ex. internet• kunna använda e-post• under handledning kunna använda datakommunikationstjänster.

3.1.12 ETIK, 3 SV


De studerande skall kunna inhämta information om etiska frågor inomsin egen bransch och bedöma de värderingar och etiska problem som ärförbundna med deras eget liv och deras människorelationer, med sam-hället, miljön, arbetslivet, företagsverksamheten och de olika yrkena. Deskall kunna bedöma vad etiska värden, normer, dygder och åskådningarbetyder i deras liv och i relationerna människor emellan. De skall kunna

VALFRIA STUDIER

41

diskutera etiska frågor och livsåskådningsfrågor och motivera sinaåsikter. De skall kunna diskutera och hantera etiska problem som angårarbetslivet och audiovisuell kommunikation.

� Centralt innehåll:att fundera över frågor om etik, livskunskap, yrkesetik och samhällsetiksom är förbundna med studerandenas eget liv.

De studerande skall kunna träffa etiskt grundade avgöranden och bedömaderas effekter med tanke på människovärde, rättvisa och hållbar utveck-ling. De skall både självständigt och i samråd med andra kunna lösavärde- och normkonflikter på etiskt godtagbara sätt, särskilt i frågorsom rör arbetslivet och audiovisuell kommunikation. De skall agera påett ansvarsmedvetet och etiskt hållbart sätt i konfliktsituationer och haintresse för utveckling av den egna branschens värdegrunder och etiskaprinciper.

� Centralt innehåll:att lösa värde- och normkonflikter inom audiovisuell kommunikation

och agera ansvarsmedvetet och etiskt i konfliktsituationer.


De studerande skall• under handledning kunna diskutera värderingar i fråga om sitt eget

liv och sina människorelationer samt kring etik och livsåskådning• kunna motivera sina egna val som baserar sig på värderingar• i samråd med medlemmar i arbetsgemenskapen kunna lösa värde-

och normkonflikter som förekommer inom audiovisuell kommuni-kation på ett etiskt godtagbart sätt

• kunna handla ansvarsfullt och på ett etiskt godtagbart sätt i konflikt-situationer som berör yrket

• under handledning kunna inhämta information om etiska frågor inombranschen.


42

3.1.13 KULTURKÄNNEDOM, 3 SV


De studerande skall kunna fungera med människor från olika kulturer.Hit hör exempelvis sätten att inleda bekantskap, hälsa och ta emot gäster,det fysiska reviret, vad det passar sig att samtala om, männens ochkvinnornas olika roller, och både skrivna och oskrivna regler och normerför klädsel och uppträdande.

� Centralt innehåll:uppträdande och klädsel, sätten att bemöta arbetskamrater, kunder och

gäster.

De studerande skall inom audiovisuell kommunikation kunna identi-fiera kulturskillnader i arbetsplatsbeteende, i arbetsplatshierarkin ochPR-verksamheten och kunna bete sig rätt i normala situationer i arbetet,framför allt i kundsevicesammanhang.

� Centralt innehåll:flexibelt beteende enligt organisationsmiljö och arbetsuppgift.

De studerande skall för personer från andra kulturer kunna presenterade allmänna dragen i sitt eget lands kultur, t.ex. huvuddragen i desshistoria, landets sevärdheter och konst, sportprestationer och underhåll-ning, och noggrannare kunna redogöra för kunnandet, arbetssätten ochinnovationerna inom den egna branschen.


kännedom om de väsentliga kulturdragen och presentation av dem.

De studerande skall kunna ställa betydande händelser och epoker ihembygdens och landets historia i relation till grannländernas historiaoch världshistorien. De skall kunna diskutera olika länders tolkningarav historien. De skall kunna jämföra sitt eget lands och Europas centralakulturströmningar och -påverkare.

� Centralt innehåll:kännedom om och jämförelse av huvuddragen i Finlands och

grannländernas historia och nuläge.

VALFRIA STUDIER

43

De studerande skall känna till särdragen inom audiovisuell kommuni-kation i andra länder.


kännedom om särdragen inom audiovisuell kommunikation.


De studerande skall• under handledning kunna söka information om skillnader mellan

människors vardagliga aktiviteter i Finland och några andra länder• kunna bemöta också utländska kunder och gäster utan större kultur-

konflikter• kunna berätta om centrala fakta om Finland och sitt arbete för

utländska gäster• kunna söka information och berätta om audiovisuell kommunika-

tion i något annat land eller identifiera sådana drag i tjänster ochprodukter inom audiovisuell kommunikation som har sitt ursprung inågot annat land

• under handledning kunna söka information om främmande länderoch kulturer.

3.1.14 PSYKOLOGI, 3 SV


De studerande skall vara medvetna om sitt eget inlärningsbeteende ochkänna till de grundläggande inlärningsmekanismerna så att de kan ut-veckla sina inlärningsfärdigheter. De skall kunna förstå och förklarabåde sitt eget och andra människors agerande i normala arbetssituationergenom att tillämpa psykologiska baskunskaper om varseblivningen, tän-kandet, personligheten, känslorna och andra faktorer som reglerar bete-endet. De skall med hjälp av sitt psykologiska vetande uppfatta egnaoch andras känslor och attityder och kunna hantera dem i enlighet medsituationens krav. De skall kunna tillämpa psykologiskt kunnande föratt utveckla sin självkännedom och sin jagbild.


att förstå och förklara människors agerande med hjälp av kognitivpsykologi och personlighetspsykologi, att utveckla sinainlärningsfärdigheter och sin självkännedom.


44

De studerande skall känna till psykologiska faktorer av betydelse förverksamheten inom grupper och team så att de klarar av kundserviceoch grupparbete. De skall känna till gruppdynamiken på arbetsplatseroch kunna samarbeta i olika roller. De bör klara av samarbete medmänniskor av olika slag. De skall kunna identifiera olika ledarstilar ocharbetsplatskulturer och handla som dessa förutsätter.

� Centralt innehåll:att kunna fungera i människorelationer och växelverkan med andra på

arbetsplatsen och att förstå och förklara agerandet med hjälp av social-och organisationspsykologi.

De studerande skall veta vad motivationen betyder för ett målinriktatagerande i och utanför arbetet och med dess hjälp kunna bedöma ochförklara sin egen prestation och förbättra sin kapacitet. De skall förståhur engagemang för arbetet och identifikation med gruppen inverkar påprestationerna och trivseln i arbetet och försöka tillämpa detta vetande isin egen verksamhet.

� Centralt innehåll:motivation, identifikation och engagemang och deras betydelse föregna och andras arbetsprestationer.

De studerande skall känna till de centrala faktorer och regleringsmekanis-mer som påverkar den psykiska arbets- och funktionsförmågan och aktivtkunna verka för välbefinnandet på arbetsplatsen. De skall vara med-vetna om de psykiska faktorer som påverkar orken och stresshanteringenoch kunna inverka på dessa så att de orkar bättre. De skall känna tillhurdana psykiska problem, kriser och mentala störningar som före-kommer och skall vid behov kunna söka sakkunnig hjälp.


att bevara den psykiska arbets- och funktionsförmågan och kunna sökahjälp för psykiska problem.


De studerande skall• känna till de viktigaste inlärningsfaktorerna och under ledning kunna

bedöma sitt eget inlärande• med hjälp av psykologi kunna förklara människors agerande i nor-

mala situationer i arbetslivet och sitt eget agerande i och utanförarbetslivet

VALFRIA STUDIER

45

• kunna tillämpa central psykologisk kunskap i vanlig kundbetjäningoch i annan växelverkan på arbetsplatsen

• kunna beakta betydelsen av motivation, identifikation och engage-mang för sina egna prestationer

• kunna fundera över sina möjligheter att främja sin psykiska arbets-och funktionsförmåga.

3.1.15 FÖRETAGSVERKSAMHET, 3 SV


De studerande skall kunna utveckla och bedöma affärsidéer av skildaslag och välja en produkt som anknyter till deras utbildning samt för-verkliga den och skydda den. De skall kunna presentera sin idé visuelltoch i skrift samt utforma produkter och tjänster utgående från den. Vidplaneringen skall de beakta kravet på hållbar utveckling. De skall kunnauppställa ekonomiska mål för sin affärsidé.

� Centralt innehåll:utveckling av affärsidé och produktutveckling.

De studerande skall kunna överväga alternativen för startande av egetföretag och hur det eventuella företaget inverkar på arbetskarriär ochprivatliv. De skall behärska de vanligaste företagsformerna, ansvarsför-delningen i dem och beskattningen av dem och behärska förfarandetnär ett företag grundas och veta vilka speciella drag som präglar företagi branschen. De skall kunna uppgöra de handlingar som behövs när mangrundar ett företag och vid byte av företagsform.

� Centralt innehåll:grundandet av företag.

De studerande skall kunna fungera serviceinriktat i ett företags internaoch externa relationer. De skall kunna utgå från faktiska behov vidförsäljningsplanering och kundkontakter. De skall kunna agera så attkunderna är belåtna, vilket är förutsättningen för framgång och konti-nuitet i all företagsverksamhet. I kundrelationerna skall de kunna beaktaföretagens produktansvar och konsumenternas rättigheter.

� Centralt innehåll:kundservice och försäljning.


46

De studerande skall kunna gestalta marknadsföringen av produkter el-ler service i olika skeden. De skall kunna identifiera inre och yttre fak-torer av betydelse för marknadsföringen. De skall förstå att söka derätta målgrupperna för ett företags produkter eller tjänster och att in-rikta marknadsföringen på dem. De skall kunna skaffa behövlig infor-mation via olika kanaler samt utnyttja statistik- och registerdata för attinhämta fakta. Med ledning av dessa skall de studerande kunna planeramarknadsföringen för tilltänkta företag samt fatta beslut om priser, pro-dukter, tillgänglighet och marknadskommunikation. De skall härvidarbeta kundinriktat och eftersträva varaktiga kundrelationer.


marknadsföring av företag och produkter.

De studerande skall kunna handla i enlighet med etiska värderingar isin företagsverksamhet. De skall kunna planera omfattningen av dettilltänkta företagets verksamhet med hänsyn till de behövliga resursernaoch finansieringen av dem. De skall kunna budgetera verksamheten ochfölja med det ekonomiska utfallet. De skall kunna beräkna intäkter ochkostnader, prissätta produkter och tjänster och beakta sambanden mel-lan rabattförsäljning och lönsamhet. De skall på basis härav kunna upp-göra resultatoch balansräkningar samt analysera behoven av omlägg-ningar i verksamheten. De studerande skall behärska de viktigaste avandra nyckeltal i audiovisuell kommunikation, veta var jämförelsetalerhålls och kunna använda dessa vid verksamhetsplaneringen. De skallkunna risktagning och riskhantering. De skall behärska löneuträkning-ens principer, känna till lönernas kostnadseffekter och kunna uppgöramed löneutbetalningen förenade anmälningar till skattemyndigheter ochförsäkringsbolag.

� Centralt innehåll:uppföljning av ett företags ekonomi.


De studerande skall• ha initiativförmåga och kunna bedöma sina möjligheter som yrkes-

utövare• som medlem i en bekant grupp kunna söka information om små och

medelstora företag inom branschen och utveckla affärsidéer i litenskala utgående från egna produkter eller tjänster

• förmå sätta upp ekonomiska mål för sitt företag

VALFRIA STUDIER

47

• kunna marknadsföra sin produkt eller sina tjänster i närmiljön ochbetjäna sina kunder

• kunna prissätta produkten eller tjänsten på ett lönsamt sätt och be-räkna intäkter och kostnader

• kunna söka information om etiska frågor i företagsverksamheten inomsin egen bransch och under handledning kunna fundera över sin egenverksamhet.

3.2 YRKESINRIKTADE STUDIER OCH INLÄRNING I ARBETET – MÅL,CENTRALT INNEHÅLL OCH BEDÖMNING

3.2.A Obligatoriska studier, 30 sv

3.2.1 GRUNDERNA I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, 30 SV


De studerande skall kunna tillämpa de estetiska och innehållsmässigamål som ställs inom olika stilriktningar då de gör medieprodukter. Deskall kunna definiera de viktigaste konstarterna som hänför sig till bild,ljus och ljud och kombinationer av dessa. De studerande skall kunnadefiniera olika konsthistoriska stilperioder och kunna identifiera dem iaudiovisuell konst. De skall känna till konstens och estetikens betydelsesom en del av människors dagliga liv och förstå konstens betydelse somen del av kommunikationen.

De studerande skall kunna skaffa information och göra observationerom främmande kulturer för att de i sin egen verksamhet skall kunnabeakta målgrupper från olika kulturer. De studerande skall kunna iakttasin audiovisuella omgivning för att i sitt yrkesliv kunna tillämpa demöjligheter som detta skapar. De skall kunna kritiskt bedöma sina egnaproduktioner och ställa ut dem offentligt samt förstå offentlighetensbetydelse som en del av medieuttryck. De studerande skall i sin verk-samhet kunna söka nyskapande och särpräglade lösningar.

� Centralt innehåll:att använda estetiska, konstnärliga och kulturella grunder vid

medieuttryck.

De studerande skall kunna fotografera samt behandla fotografierna förolika slags användningsändamål. De studerande skall kunna tillämpaett fotografis uttrycksmöjligheter och -medel vid fotografering, fram-ställning samt bildbehandling.


48

� Centralt innehåll:att fotografera, framställa fotografier, bildbehandling samt fotografiskt

uttryck.

De studerande skall behärska enkel videofilmning och editering av film-materialet. De skall kunna tillämpa videofilmningens uttrycksmöjligheteroch -medel vid både filmning och editering. De studerande skall kunnatillämpa ljusets olika användningsmöjligheter i uttrycket.

� Centralt innehåll:videofilmning, editering, belysning och uttryck med videofilm.

De studerande skall kunna tillämpa de centrala principerna för färger,typografi och bildkomposition i audiovisuell kommunikation.

� Centralt innehåll:att tillämpa färger, typografi och bildkomposition inom kommunikation.

De studerande skall kunna spela in ljud både inomhus och utomhus. Deskall kunna tillämpa ljudets uttrycksmöjligheter och -medel vid bådeinspelning och efterbehandling. De studerande skall kunna tillämpaljudets möjligheter inom audiovisuell kommunikation och kunnaobservera ljud som en del av den omgivande sinnevärlden.

� Centralt innehåll:att spela in ljud och tillämpa ljudets uttrycksmöjligheter.

De studerande skall kunna tillämpa grunderna i dramaturgi när deredigerar innehåll och form i en audiovisuell produkt. De skall kunnaanvända sig av både bild, ljus och ljud i ett uttryck som består av dessadelar.

� Centralt innehåll:en dramaturgisk samordning av bild, ljud och ljus.

De studerande skall kunna göra en grundinspelning av god teknisk kva-litet samt efterbehandla den med något ljudbehandlingssystem. De stude-rande skall kunna definiera hur hela den tekniska processen i ljudarbeteär uppbyggd. De skall känna till hur ljudteknik används i anslutning tillbildteknik och de centrala principerna för dess tillämpningar. De stude-rande skall känna till den grundutrustning som används i ljudarbete. Deskall kunna definiera de centrala principerna för hur utrustningen fung-erar samt deras betydelse vid förverkligandet av målen för ljuduttryck.

GEMENSAMMA YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN

49

� Centralt innehåll:att tillämpa ljudteknik.

De studerande skall kunna gestalta de belysningstekniker som olikaproduktionsformer kräver. De skall rätt, säkert och ergonomiskt kunnakoppla, använda och hänga upp belysningsanordningar. De skall kunnadefiniera de centrala principerna för hur belysningsanordningar samtstyr- och tilläggsutrustning fungerar. De studerande skall känna till deviktigaste belysnings- och brännartyperna som används till belysning.De skall känna till de viktigaste ljusmanövreringssystemen samt tilläggs-utrustningen till dem.

� Centralt innehåll:att tillämpa belysningsteknik.

De studerande skall kunna analysera det etiska och moraliska innehålleti medieprodukter. De skall kunna tillämpa innehållsplaner i arbetet inomsina områden. De skall kunna göra observationer och skaffa upplys-ningar samt analysera och tillämpa dem i sitt eget arbete. De studerandeskall känna till de centrala faktorer som påverkar utbudet och konsum-tionen av samt innehållet i masskommunikation. De skall förstå vilkenbetydelse forskning kring och reglering av kommunikation har förkommunikationsbranschen samt kunna tillämpa dessa uppgifter i sittarbete. De studerande skall gestalta avsändarens, förmedlarens ochmottagarens andelar vid kommunikation för att kunna förstå de centralakommunikativa principer som ansluter sig till betydelseinnehållet samtmarknadsföringskommunikationens karaktär och målinriktning. Destuderande skall gestalta vilken andel och betydelse redigeringsarbetehar som en del av audiovisuell kommunikation.

� Centralt innehåll:att analysera masskommunikationen.

De studerande skall kunna kommunicera och förstå betydelsen avsamarbetsfärdigheter. De skall kunna uttrycka sig muntligt och skrift-ligt både på sitt modersmål och på engelska.

� Centralt innehåll:att kunna kommunicera och uttrycka sig.


50

De studerande skall kunna agera i internationella arbetsrelaterade sam-manhang. De skall kunna använda instruktioner, bruksanvisningar ochandra publikationer på engelska samt kunna skriva en arbetsansökan påengelska. De skall på engelska kunna diskutera sitt område samt hållaett kort anförande om sitt arbete och måste därför behärska engelskastrukturer och basterminologin i branschen på engelska.

� Centralt innehåll:fackengelska inom branschen för audiovisuell kommunikation.

De studerande skall kunna planera ett projekt och fastställa en arbets-plan, tidtabell och kostnadskalkyl för projektet. De studerande skall klaraav de tidtabeller och den systematik som mediearbete kräver. De skallkunna agera både självständigt och som medlemmar av en grupp. Deskall förstå produktionsledning som en helhet och känna till olikaproduktionsmetoder och de hjälpmedel som används i branschen. Deskall känna till olika medieproduktionssätt och -former. De studerandeskall gestalta ansvarsfrågor både i grupparbete och i individuellt arbete.De studerande skall kunna gestalta det centrala innehållet i arbetslag-stiftningen och bestämmelserna om upphovsrätt samt deras betydelse imediearbete. De skall behärska bestämmelser och avtal om kundtjänstsamt den grundläggande affärskorrespondensen i branschen.


att planera och leda en produktion.

De studerande skall behärska grunderna i datateknik så att de kan an-vända tillämpningsprogram inom branschen i något operativsystem. Destuderande skall behärska särdragen hos interaktiv multimedia. De skallkunna välja lämpliga arbetsredskap för enkla nätpublikationer ellermultimedieproduktioner samt självständigt förverkliga en enkel nät-publikation. De studerande skall känna till principerna för grafiskt ut-tryck och dess grundtekniker. De skall kunna använda enkla metoderför grafisk teknik i av-produktion.

� Centralt innehåll:att publicera multimedia.

GEMENSAMMA YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN

51


De studerande skall• känna igen de viktigaste konstarterna som bygger på muntlig fram-

ställning, bild, ljus och ljud och en kombination av dessa samt deväsentligaste stilriktningarna inom dem

• kunna lägga fram en egen produktion offentligt, vid en utställningeller någon annan form av presentation

• kunna fotografera och framställa råkopior av fotografierna• under handledning kunna tillämpa bildbehandlingsmetoder vid foto-

grafering• kunna videofilma• kunna gestalta videofilmningsprocessen och den utrustning som

används där• kunna editera filmmaterialet med något system• vid bilduttryck kunna gestalta betydelsen av rörelsens riktning och

läsriktning och skillnaderna mellan dessa• kunna göra en grundinspelning separat och som en del av en visuell

produktion• kunna editera bild- och ljudmaterial• kunna använda av-utrustning och redskap ergonomiskt och i enlig-

het med bruksanvisningar samt bestämmelser om el-, brand- ochkonstruktionssäkerhet och direktiv för arbetarskyddet

• kunna bygga upp belysningen för en enkel filmningssituation• visa beredskap att uttrycka sig• kunna göra grupp- och projektarbeten inom av-branschen• kunna huvudpunkterna i branschens centrala terminologi på engelska• känna till vilka begränsningar lagarna om upphovsrätt inom av-bran-

schen har för arbetet• kunna följa tidtabeller, planer och spelregler i arbetslivet• kunna använda något operativsystem så att de kan använda sig av

branschens tillämpningsprogram• under handledning kunna göra en elementär nätpublikation.


52

3.2.B Valfria studier, 60 sv

3.2.2 VIDEO, TELEVISION OCH FILM SOM UTTRYCKSMEDEL, 15 SV


De studerande skall ha de nyskapande och berättartekniska bas-färdigheter som behövs för att göra en videobild och ljud samt kunnatillämpa dem i grupparbeten och projekt. De skall kunna grunderna ibilduttryck (bildstorlekar, bildkomposition och bildspråk) och dramaturgisamt kunna gestalta deras betydelse för hela produktionen. De skallkunna grunderna för ljus- och färganvändning i av-arbete. De stude-rande skall behärska användningen och tillämpningen av olika apparat-helheter som redskap för skapande programarbete. De skall på ett per-sonligt sätt kunna tillämpa den teknik som står till förfogande som endel av hela produktionen. De studerande skall kunna tillämpa sinauttrycksfärdigheter inom något delområde, t.ex. i kamerauttryck,editering, animationsproduktion eller studioarbete.

� Centralt innehåll:bilduttryck.


De studerande skall• kunna tillämpa principerna för bilduttryck i sitt eget arbete• kunna arbeta i skapande arbetsgrupper och projekt• kunna tillämpa filmnings- och editeringsutrustning för uttryck i sitt

eget arbete• gestalta den uttryckshelhet som bild och ljud skapar tillsammans.

3.2.3 VIDEO-, TELEVISIONS- OCH FILMTEKNIK, 15 SV


De studerande skall kunna gestalta utrustning som används i arbets-projekt inom branschen samt de system de bildar. De studerande skallkunna använda sådan filmnings-, belysnings- och efterbehandlings-utrustning som används allmänt i branschen. De skall kunna de tekniskatermer som används, känna till de bakomliggande företeelserna samtderas historiska bakgrund. De studerande skall kunna agera i grupp-och projektarbeten.

VALFRIA YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN

53

De studerande skall kunna tillämpa sina tekniska färdigheter inomnågot delområde, t.ex. kamerauttryck, editering, animationsproduktioneller studioarbete samt kunna utföra praktiskt arbete i anslutning tilldessa. De studerande skall kunna utföra det dagliga underhållet av denutrustning de förfogar över och koppla den för användning i olika sam-manhang. De studerande skall kunna beakta skillnaderna och likheternamellan den tekniska kulturen i Finland och utomlands.


att använda video-, televisions- och/eller filmteknik.


De studerande skall• kunna gestalta den utrustning som används i arbetsprojekt i branschen

samt de system de bildar• kunna använda sådan filmnings-, belysnings- och efterbehandlings-

utrustning som allmänt används i branschen• kunna de viktigaste arbetsuppgifterna och -metoderna i filmnings-

teknik• behärska den centrala terminologin i branschen• kunna gestalta sina egna tekniska färdigheter och vid behov begära

hjälp• behärska underhålls- och kopplingsåtgärder på användarnivå.

3.2.4 VIDEO-, TELEVISIONS- OCH FILMARBETE, 15 SV


De studerande skall kunna tillämpa färdigheter inom något delområde,t.ex. kamerauttryck, editering, animationsproduktion eller studioarbete,i grupp- och projektarbete. De studerande skall behärska de termer förproduktion och arbetsledning som används samt kommandospråket ianslutning till dem. De studerande skall kunna arbeta uthålligt i projektoch olika grupparbeten och måste därför förstå vilka uppgifter som hörtill de andra som arbetar på samma arbetsplats, i samma arbetsgruppeller -projekt och deras betydelse för programhelheten. De skall kunnaanpassa sina kunskaper och färdigheter till att uppnå helhetsmålet.

� Centralt innehåll:grupp- och projektarbete.


54


De studerande skall• under handledning kunna utföra sina arbetsuppgifter i projektoch

grupparbete• kunna termerna och kommandospråket för produktion och arbets-

ledning• i praktiken kunna gestalta de olika arbetsskedena i audiovisuell pro-

duktion.

3.2.5 LJUDET SOM UTTRYCKSMEDEL, 15 SV


De studerande skall kunna framställa en episk helhet av ljudmaterialoch måste därför känna till de dramaturgiska möjligheterna med enberättarteknik som bygger på ljud, både som sådan och tillsammansmed bild. De skall kunna skilja åt olika stilarter i ljuduttryck. De skallkunna gestalta ljudets möjligheter som en del av en konstnärlig helhets-produktion. De studerande skall veta hur hörselintryck fungerar i sam-band med olika ljudåtergivningssystem och måste därför kunna de fysi-kaliska grunderna för ljud, de perceptionspsykologiska grunderna förhörande och de fysiologiska grunderna för hörsel.

� Centralt innehåll:att tillämpa perceptionspsykologi och dramaturgi relaterat till hörande

vid ljuduttryck.

De studerande skall förstå och kunna skilja åt tekniska, konstnärligaoch innehållsmässiga delhelheter i ett ljuduttryck. De studerande skallbehärska de uttrycksmässiga grunderna för tal och musik samt inspelnings-,återgivnings- och editeringsteknik för naturliga ljud och artificiella ljudoch måste därför förstå muntlig framställning analytiskt samt kunnaanvända den kreativt som en del av en produktion med ljud. De stude-rande skall känna till den historiska bakgrunden till ljuduttryck.

� Centralt innehåll:muntlig framställning samt att skilja åt och analysera olika delhelheter.


55


De studerande skall• känna igen de viktigaste ljudåtergivningssystemen med en eller flera

kanaler samt de perceptionspsykologiska grunderna för dem• kunna skilja åt delhelheter i tekniskt, konstnärligt och innehållsmäs-

sigt hörande• kunna sammanställa en episk helhet av ljudmaterial.

3.2.6 LJUDTEKNIK, 15 SV


De studerande skall kunna bygga upp en fungerande utrustningshelhetav olika anordningar och måste därför känna till principerna för hur deviktigaste anordningarna för ljudinspelning, -behandling, -återgivningoch -överföring i branschen används och fungerar samt också hurdistributions- och datanäten i branschen är uppbyggda och fungerar. Destuderande skall kunna grunderna för ljudtekniker och fackterminologini branschen.

� Centralt innehåll:att behärska ljudteknik.

De studerande skall känna till de viktigaste ljudtekniska företeelsernasamt deras fysikaliska grunder och beroende på situation kunna tillämpadem när de väljer och använder utrustning. De skall kunna förstå decentrala teoretiska grunderna för akustik och kunna tillämpa dem vidval av inspelningslokal och förändringar i den. De studerande skall kunnaden historiska bakgrunden till ljudteknikens utveckling.

� Centralt innehåll:att tillämpa ljudets fysikaliska grunder i arbete med ljud.


De studerande skall• behärska den centrala fackterminologin inom ljudtekniken• kunna använda viktig utrustning för inspelning, behandling och åter-

givning samt överföring av ljudet• under handledning kunna tillämpa akustikens grunder i arbete med

ljud• kunna hantera utrustningen på ett säkert och rätt sätt.


56

3.2.7 LJUDARBETE, 15 SV


De studerande skall kunna göra ett önskat ljuduttryck av olika element.De skall kunna redigera och behandla olika typer av ljudmaterial medolika system och måste därför känna till de viktigaste ljudbehandlings-tillämpningarna för allt från inspelning till avlyssning. De skall kunnaanvända de viktigaste ljudbehandlingstillämpningarna en och en ellersom en helhet.


att använda ljudbehandlingstillämpningar.

De studerande skall kunna identifiera kvaliteten på ljud och ljudinspelningaroch kunna analysera den. De skall både genom mätning och på gehörkunna identifiera de vanligast förekommande störningarna och felenvid ljudinspelning och ljudbehandling. De studerande skall kunna ur-skilja delområden som kan korrigeras samt kunna utföra nödvändigakorrigeringsåtgärder.


att bedöma ljudets tekniska kvalitet.

De studerande skall kunna samla ihop och koppla sådan utrustning sombehövs i olika situationer samt behärska grundunderhållet av utrust-ningen. De studerande skall kunna spela in och bearbeta ljud med till-gänglig utrustning samt programvara.

� Centralt innehåll:att samla ihop och koppla ljudutrustning samt spela in, efterbehandlaoch återge ljud.


De studerande skall• kunna spela in och efterhandla bandinspelningar av normalt tal• gestalta hur inspelning av musik skiljer sig från inspelning av tal• kunna använda de viktigaste ljudbehandlingstillämpningarna• genom att lyssna och använda mätinstrument kunna analysera ljudets

kvalitet• kunna urskilja centrala fel i en ljudinspelning och kunna korrigera

dem


57

• under handledning kunna sätta ihop en fungerande inspelnings-,ljudbearbetnings- och -återgivningshelhet av ljudutrustning.

3.2.8 FILMPRODUKTION, 15 SV


De studerande skall på ett ändamålsenligt sätt kunna utnyttja egenska-perna och funktionerna hos kameror av olika typer och deras tilläggs-utrustningar i olika fotografiuppgifter. De skall kunna använda utrust-ning och metoder som behövs vid framställning och behandling av foto-grafier och måste därför känna till egenskaperna, kraven och begräns-ningarna hos olika typer av ljuskänsliga material samt digitala lagrings-former. De studerande skall både i en studio och utomhus på egen handkunna sätta upp sådan belysning som fotograferingssituationen kräver.De skall känna till de krav som färganvändningen ställer på arbetet. Deskall redan i fotograferingsskedet kunna beakta de krav som olikapubliceringsmetoder och arkivering ställer. De skall kunna söka upp nyinformation om utvecklingen i branschen och kunna agera på eget ini-tiativ och innovativt i sina uppgifter. De studerande skall kunna hanterautrustning som överlåtits åt dem med behörig omsorg. De studerandeskall kunna prägla bildens innehåll och budskap med sin egen person-liga stil. De skall kunna lagstiftningen om upphovsrätt vad gäller foto-grafier.


att producera fotografier.


De studerande skall• under handledning kunna producera färdiga bilder av ett givet ämne• kunna använda basfunktionerna i en traditionell och digital kamera

samt de viktigaste ljuskänsliga fotograferingsmaterialen• under handledning kunna beakta och tillämpa de viktigaste färg-

effekterna vid produktionen av färgbilder• kunna hantera utrustning som överlåtits åt dem med behörig omsorg• vid behov kunna söka upp mer information om branschen.


58

3.2.9 BILDFRAMSTÄLLNING, 15 SV


De studerande skall på ett situationsanpassat sätt kunna producera ettbildelement som exponerats med kamera i en sådan form att det kanefterbehandlas med önskad metod. De skall känna till framkallnings-processerna och digitaliseringsprogrammen samt kunna använda dessametoder med tillhörande utrustning. De skall känna till de viktigastepublicerings- och distributionskanalerna för fotografier. De studerandeskall kritiskt kunna granska sitt resultat både ur teknisk och innehålls-mässig synvinkel och måste därför känna till vilka faktorer som påver-kar fotografiets kvalitet under bildframställningen. De studerande skallkänna till vilka möjligheter och krav olika typer av arkiveringsmetoderställer med tanke på uppbevaringen av fotografier. De studerande skallkunna söka upp mer information om branschen. De skall kunna följaarbetarskyddsanvisningar samt med omsorg hantera utrustning somöverlåtits åt dem.

� Centralt innehåll:att framkalla exponerat material, göra råkopior och arkivera färdigabilder.


De studerande skall• enligt anvisning kunna framkalla både svartvita och färgnegativ och

kunna göra råkopior på dem enligt anvisningar• kunna skriva ut och lagra bildelement som tagits med digitalkamera

i olika lagringsformat• kunna identifiera de framställningsmetoder som olika typer av ma-

terial kräver samt enligt anvisning kunna använda och sköta sådanutrustning som behövs vid bildframställning.

3.2.10 BILDBEHANDLING, 15 SV


De studerande skall kunna använda olika typer av skannrar och skri-vare beroende på vilken uppgift som givits och måste därför känna tillvilka krav modern multimedia ställer på bilder. De skall kunna användadigitala bildlagringsmetoder på ett ändamålsenligt sätt. De skall behärska


59

bildbehandlingsprogram så att de på ett ändamålsenligt sätt kan användadem till att bearbeta bildens innehåll och budskap och prägla dem medsin personliga stil. De studerande skall i sitt arbete också kunna utnyttjatillgängliga grafiska hjälpprogram samt kunna framställa bilder för olikatyper av medier och uttrycksformer.


att digitalisera, behandla och skriva ut bilder.


De studerande skall• enligt anvisning kunna digitalisera en bild och göra den till en an-

vändbar fil för fortsatt behandling• under handledning behärska de viktigaste metoderna för fortsatt be-

handling och utskrift av bilder samt gestalta hur och till vilka ända-mål den slutliga bilden används.

3.2.11 LJUSET SOM UTTRYCKSMEDEL, 15 SV


De studerande skall med hjälp av olika hjälpmaterial och -utrustningarkunna bearbeta ljus så att det passar i olika situationer och måste därförkänna till ljusets karaktär och väsen. De studerande skall kunna tillämpade perceptionpsykologiska grunder som har samband med ljus och fär-ger. De skall kunna identifiera skillnaderna mellan dagsljus och artifi-ciellt ljus och kunna använda deras uttrycksmöjligheter i belysnings-arbete och måste därför känna till centrala stilar för belysning och hurde används i olika typer av program. De studerande skall förståbelysningens betydelse som en del av programhelhetens kommunikativabetydelseinnehåll och estetiska utseende. De skall känna till belysningenshelhetsbetydelse som en del av miljöestetiken. De studerande skallbehärska principerna för bearbetning av ljusets karaktär och kunna til-lämpa dem.

� Centralt innehåll:att tillämpa perceptionspsykologin för ljusuttryck och ljus.


60


De studerande skall• kunna tillämpa perceptionspsykologin för ljus och färger• kunna skilja mellan dagsljus och artificiell belysning• under handledning kunna tillämpa olika belysningsstilar• behärska belysningens betydelse som en del av programhelhetens

innehåll och estetiska helhet.

3.2.12 BELYSNINGSTEKNIK, 15 SV


De studerande skall kunna det centrala innehållet i fysikalisk färgläraoch kunna tillämpa det i belysningsarbetet och måste därför behärskaljusets centrala fysikaliska grunder och hur de fungerar i det praktiskaarbetet. De studerande skall känna till belysningens tekniska historia.

� Centralt innehåll:att tillämpa ljusets fysik.

De studerande skall på ett rätt och säkert sätt kunna använda olikabelysningsanordningar och brännare och måste därför känna till princi-perna för hur de fungerar. De skall på ett riktigt och säkert sätt kunnaanvända de viktigaste reglerings-, bearbetnings- och styrutrustningarna.De skall kunna använda olika stativ och upphängningsanordningar förbelysningsutrustning på det sätt som situationen kräver.

� Centralt innehåll:att använda belysningsutrustning.


De studerande skall• i sitt arbete kunna tillämpa ljusets fysikaliska grunder• kunna välja de rätta belysningsanordningarna och brännarna i bas-

produktioner• kunna välja de rätta stativen och upphängningsanordningarna för

belysningsutrustning i basproduktioner• under handledning kunna välja ändamålsenlig belysningsmateriel för

basproduktion.


61

3.2.13 BELYSNINGSARBETE, 15 SV


De studerande skall av belysningsmateriel och styrutrustning kunnabygga upp sådana helheter som situationen kräver och måste därför kännatill principerna för ljusplanering och gestalta sin egen arbetsinsats somverkställare av planeringen. De skall gestalta hela produktionsgruppensolika delområden och intressegrupper samt kunna gestalta belysnings-arbetets andel av hela produktionen. De skall kunna hantera belysnings-materielen i fältförhållanden. De skall kunna beakta eldimensioneringeni belysningsarbetet. De studerande skall kunna följa elsäkerhets-bestämmelser för belysningsarbete och kunna beakta andra arbetar-skyddsfaktorer i sitt arbete.

� Centralt innehåll:att behärska helheter som behövs för belysningsarbete samt

arbetarskydd och elsäkerhet.


De studerande skall• gestalta olika delområden i sin produktionsgrupp och sin egen andel

i den• under handledning kunna förverkliga belysningsplaner• kunna bygga upp en belysningshelhet för basproduktion• kunna beakta eldimensioneringen i sitt arbete• kunna följa de elsäkerhetsbestämmelser som arbetet kräver• kunna agera utifrån arbetarskyddssynpunkter.

3.2.14 MULTIMEDIA SOM UTTRYCKSMEDEL, 15 SV


De studerande skall ha de skapande och uttrycksmässiga basfärdighetersom krävs för att göra multimedia samt kunna tillämpa dem i grupp-arbete och projekt. De studerande skall vid multimedieuttryck kunnatillämpa bild-, färg- och ljuduttryck samt muntlig framställning och kom-binationer av dessa. De skall kunna de uttrycksmässiga och dramaturgi-ska termer som används i multimedieuttryck samt deras betydelse. Destuderande skall också behärska principerna för interaktion i användar-gränssnittet vid planeringen och måste därför sätta sig in i hur olika


62

utrustnings- och programhelheter används och tillämpas som instrumentför multimediearbetet. De skall på ett personligt sätt kunna tillämpa denteknik som står till förfogande som en del av hela produktionen. Deskall i sitt eget arbete gestalta och beakta kundens kommunikativa målsamt ekonomiska och etiska ansvar.


kommunikativt kunnande inom multimedieuttryck.


De studerande skall• kunna tillämpa multimedieuttryck och berättarteknik i sitt arbete• kunna redigera bild-, text- och ljudmaterial till en ändamålsenlig

medieprodukt• under handledning kunna planera ett användargränssnitt• kunna de viktigaste datatekniska arbetsmetoderna för bild-, ljudoch

grafiskt uttryck• kunna arbeta i skapande arbetsgrupper och projekt• behärska tillämpad användning av multimedieutrustning.

3.2.15 MULTIMEDIETEKNIK, 15 SV


De studerande skall ha de tekniska basfärdigheter som krävs för att göramultimedia och kunna tillämpa dem i grupp- och projektarbete och måstedärför behärska den digitala informationsteknikens grunder. De stude-rande skall kunna förverkliga ett interaktivt användargränssnitt och måstedärför lära sig använda och tillämpa olika utrustnings- och program-helheter som instrument för multimediearbete. De skall behärska någotspecialområde inom multimedia i sådan utsträckning att de självstän-digt kan utföra det praktiska arbete som ansluter sig till det området. Destuderande skall kunna använda utrustning och program som används ibranschen samt behärska deras tekniska egenskaper och användnings-ändamål. De skall behärska de centrala datatekniska metoderna förproduktion av bild, ljud och text. De skall kunna de tekniska termersom används och känna igen de bakomliggande företeelserna samthuvuddragen i den tekniska utvecklingen i branschen. De studerandeskall kunna underhålla och uppdatera den utrustning och programvarasom de förfogar över.


63

� Centralt innehåll:att tillämpa multimedieteknik.


De studerande skall• under handledning kunna bearbeta bild- och ljudmaterial som de

framställt så att det lämpar sig för multimedieproduktion• under handledning kunna förverkliga användargränssnitt• behärska de mest typiska lagrings- och överföringsteknikerna för

multimediematerial• behärska den centrala terminologin i branschen• kunna tillämpa sina egna tekniska färdigheter i anslutning till

utrustnings- och programhelheter• i det dagliga arbetet kunna underhålla och uppdatera utrustningen

och programmen.

3.2.16 MULTIMEDIEPRODUKTION, 15 SV


De studerande skall ha färdigheter i projektarbete och kunna anpassasina egna färdigheter till helhetsmålet och måste därför förstå vilkenbetydelse yrkeskunskaperna hos de andra som arbetar på samma arbets-plats, i samma arbetsgrupp eller projekt har för multimedieproduktionen.De studerande skall gestalta betydelsen av sitt eget arbete i arbets- ochproduktionsprocessen. De studerande skall kunna de facktermer somanvänds i branschen. De studerande skall kunna tillämpa sitt eget ar-bete på de möjligheter som givits och måste därför känna till vilka eko-nomiska och instrumentella resurser olika produktioner har. De stude-rande skall känna till avtalsförfaranden i produktionsprocesser samt derasintressegrupper.

� Centralt innehåll:att förstå multimedieproduktion som en helhet och det egna arbetetsom en del av helheten.


De studerande skall• kunna arbeta i projektoch grupparbeten• kunna de centrala begreppen inom multimedieproduktion


64

• behärska basuppgifterna i multimedieproduktion• förstå betydelsen av de dokument som ansluter sig till produktionen• under handledning kunna dokumentera sitt eget arbete.

3.2.17 GRAFISK KOMMUNIKATION SOM UTTRYCKSMEDEL, 15 SV


De studerande skall kunna använda och tillämpa olika grafiska uttrycks-sätt i audiovisuell kommunikation. De skall i sitt arbete kunna användaoch tillämpa uttrycksmöjligheterna i förlags- och reklamgrafik. De skallkänna till delområdena, historien och utvecklingen inom grafisk kom-munikation samt kunna utnyttja denna kunskap i sitt eget arbete.

De studerande skall kunna gestalta estetikens betydelse för medie-produkter. De skall på ett ändamålsenligt sätt kunna tillämpa uttrycks-möjligheterna med bild, färger och typografi i sitt arbete. De skall vidbehov också kunna foga ljud till sina grafiska produkter. De skall kännatill skillnaderna mellan rörelseriktning och läsriktning och deras bety-delse i grafiskt uttryck. De skall kunna tillämpa centrala perceptions-psykologiska lagbundenheter vid framställningen av medieprodukter.

De studerande skall kunna gestalta det grafiska uttryckets vidsträcktabetydelse som en delfaktor i bruksgrafik och tolk för innehållet, som enfaktor som ökar klarheten och förståeligheten och som en central faktorsom styr mottagandet av budskapet. De skall också kunna marknads-föringens och reklamens grunder och kunna tillämpa dem i sitt egetarbete. De studerande skall gestalta de tekniska villkoren vid plane-ringen av medieprodukter och –tjänster samt betydelsen av kund-centrering samt det ekonomiska och etiska ansvaret i sitt eget arbete.

� Centralt arbete:grafiskt uttryck.


De studerande skall• kunna begreppen inom grafiskt uttryck• under handledning kunna tillämpa uttrycksteknikerna för grafisk

kommunikation• med någon metod kunna framställa och bearbeta bildmaterial som

lämpar sig för kommunikation.


65

3.2.18 TEKNIK OCH PRODUKTION INOMGRAFISK KOMMUNIKATION, 15 SV


De studerande skall kunna grunderna i kommunikationsteknik och kunnaanvända tekniker för överföring av digitalt material. De skall på ett ända-målsenligt sätt kunna tillämpa de allmännaste manuella och datatekniskaarbets- och tillvägagångssätten vid utförandet av grafiska medieprodukter.De skall kunna gestalta de allmännaste produktionsprocesserna ochdistributionsteknikerna för nymedia och traditionell media i anslutningtill grafisk kommunikation.

De studerande skall kunna gestalta de möjligheter och begränsningarsom tekniken ger vid framställningen av medieprodukter. De skall kunnabeakta sina egna och kundens förutsättningar vid utnyttjandet av teknikensamt kunna gå till väga på ett ekonomiskt och kundcentrerat sätt.

� Centralt innehåll:att behärska och genomföra produktionsprocesser för grafisk

kommunikation.


De studerande skall• under handledning kunna framställa och redigera bilder och texter

till ett material som lämpar sig för fortsatt behandling och utförandebåde manuellt och datatekniskt

• kunna använda centrala utrustningar och program i anslutning tilldet egna arbetet

• kunna använda lagrings- och överföringstekniker för bildmaterial• känna till de allmännaste utskrifts- och tryckmetoderna och hur de

lämpar sig för framställningen av produkten• kunna fungera som medlem i en produktionsgrupp• kunna de centrala begreppen inom grafisk produktion• under handledning kunna agera i enlighet med produktionsplanen.


66

3.2.19 PRODUKTIONSLEDNING, 15 SV


De studerande skall klara av arbetsuppgifter på assistentnivå inomproduktionsledning samt förstå deras andel av hela produktionen. Deskall gestalta delområden och intressegrupper för medlemmar i andraproduktionsgrupper samt förstå deras arbetsuppgifter och betydelse iproduktionskedjan. De studerande skall omfatta betydelsen av grupp-arbete. De skall besitta tillräckliga sociala kunskaper och färdigheterför att kunna fungera som medlemmar i en grupp. De skall behärskaden centrala terminologin inom produktionsledning. De studerande skallkänna till skillnaderna mellan olika produktionstyper samt hur de pla-cerar sig på fältet av medietjänster.

De studerande skall känna till skillnaderna mellan olika tekniska lös-ningar i av-branschen och utifrån detta kunna välja alternativ som läm-par sig för produktionen. De studerande skall kunna analysera vad ettmaterial kan användas till och kunna dokumentera färdigt material pådet sätt som produktionen kräver. De skall ha de datatekniska bas-färdigheter som produktionsarbete kräver. De studerande skall kunnafylla i de blanketter som krävs vid produktionsuppgifter för småskaligproduktion, upprätta dokument och utföra rutinmässigt kontorsarbete.

De studerande skall kunna göra upp ett arbetsavtal så att de vet sinarättigheter och skyldigheter som arbetstagare. De skall känna till dencentrala avtalsjuridiken i branschen och upphovsrättslagstiftningen tillde delar den gäller produktionsledning. De skall förstå de centralastedelområdena i kollektivavtal, arbetsavtalsförfaranden, arbetstidslagensamt i skyldigheterna för arbetsgivare och arbetstagare. De skall vidbehov självständigt kunna skaffa tilläggsinformation och -hjälp i ovannämnda avtalsfrågor.


produktionsledning.


De studerande skall• kunna fungera som medlem i en produktionsgrupp• under handledning kunna utföra basuppgifter inom produktions-

förvaltning• gestalta produktionsplanering som helhet och sin egen andel som

genomförare• kunna den centrala produktionsterminologin


67

• identifiera olika produktionstyper och programformat• behärska något av de centrala textbehandlings- och kalkylprogrammen• identifiera skillnaderna mellan olika tekniska lösningar• i sitt arbete kunna beakta upphovsrättsliga begränsningar• kunna ingå arbetsavtal enligt kollektivavtalet.

3.2.20 PRODUKTIONSEKONOMI OCH FÖRETAGSAMHET, 15 SV


De studerande skall ha baskompetens i företagsamhet och marknadsföring.De skall kunna agera som företagare och sätta sig in i olika områden isamhället och näringslivet som är centrala för företagare. De studerandeskall gestalta de styr- och ekonomiska mekanismer som påverkar verk-samheten i branschen. De skall kunna prissätta sitt eget arbete och sinamedieprodukter. De studerande skall behärska enkla principer för kostnads-beräkning och -uppföljning och under handledning kunna göra uppkalkyler för småskalig produktion.

De skall kunna gestalta reklamens och marknadsföringens betydelsesom en del av hela produktionen och under handledning kunna samman-ställa marknadsföringsmaterial för produktionen. De studerande skallkunna agera i olika arbets- och verksamhetsmiljöer inom mediebranschen.De skall kunna gestalta den centrala avtalsjuridiken och upphovsrätts-lagstiftningen i branschen till de delar den gäller företagsamhet och måstedärför känna till de centralaste delområdena i kollektivavtal, arbetsavtals-praxis, arbetstidslagen samt i skyldigheterna för arbetsgivare och arbets-tagare. De skall vid behov på egen hand kunna skaffa tilläggsinformationoch -hjälp i avtalsfrågor som gäller företagsamhet.

� Centralt innehåll:att behärska produktionsekonomi och företagsamhet.


De studerande skall• under handledning kunna utföra kostnadsberäkning och -uppföljning• känna igen olika företagsformer och skillnaderna mellan dem• ha basfärdigheter i företagsamhet och marknadsföring• under handledning kunna sammanställa marknadsföringsmaterial för

en produktion• kunna tolka ett arbetsavtal• förstå de centralaste delområdena i lagstiftningen om företagsamhet.


68

3.2.21 EVENEMANGSPRODUKTIONSTEKNIK, 15 SV


De studerande skall kunna bygga upp ett enkelt belysnings- ochljudåtergivningssystem samt kunna använda dessa system vid evenemangoch föreställningar. De studerande skall även kunna använda annan bas-utrustning för föreställnings-, effekt- och scenteknik. De studerande skallkunna bedöma och behärska möjligheter, begränsningar, potentiella pro-blem och uttrycksmöjligheter samt -begränsningar för utrustningshelhetersom används vid mindre evenemang och föreställningar. De skall kunnalokalisera fel och störningskällor i systemet och de fel och störningskällorsom påverkar systemet. De studerande skall kunna utföra drifts- och bas-service på den framställningstekniska utrustningen. De studerande skallkunna begreppen inom evenemangsproduktion, de skall känna tillverksamhetsområdena för andra fackmän i branschen och förstå hela pro-duktionsprocessen samt marknadsföringens och reklamens betydelse somen del av evenemangsproduktion. De studerande skall kunna placera olikaevenemangs- och föreställningsformat på fältet av medietjänster och kunnaanpassa sitt eget arbete till deras behov.


att behärska evenemangsproduktionens framställningsteknik.


De studerande skall• under handledning kunna använda enkla scen-, effekt-, ljudoch ljus-

system• kunna begreppen i branschen• kunna sätta ihop och använda ett enkelt ljudoch ljussystem• kunna utföra daglig service på utrustningen.

3.2.22 ÖVRIGA VALFRIA STUDIER, 15 SV

I läroplanen som godkänns av utbildningsanordnaren kan som valfriastudier i de yrkesinriktade studierna ingå också andra än de studiehelhetersom nämns i punkterna 3.2.2 – 3.2.21. Det kan vara frågan om studier ienlighet med arbetslivets regionala och lokala behov, andra studier somfördjupar eller vidgar yrkesstudierna, gemensamma studier eller gymnasie-studier.


69

Omfattningen av de studier som här avses kan i examen utgöra högst15 studieveckor, dock så att högst 10 studieveckor kan utgöra gemen-samma studier och gymnasiestudier.

3.3 VALFRIA STUDIER – MÅL, CENTRALT INNEHÅLL OCH BEDÖMNING

De studerande skall i sina studier innefatta 10 studieveckor valfria studierför vilka mål, centralt innehåll och bedömning en individuell studie-plan skall uppgöras. De valfria studierna kan utgöras av yrkesstudiereller gemensamma studier från det egna utbildningsområdet eller någotannat område, studier som förbereder för fortsatta studier eller föravläggande av studentexamen, arbetserfarenhet eller handledda fritids-intressen som främjar de allmänna och yrkesinriktade syftena med ut-bildningen samt de studerandes personlighetsutveckling.

3.4 MÅL FÖR STUDIEHANDLEDNINGEN

I studierna skall ingå 1,5 studieveckor studiehandledning. Studiehandled-ningens mål skall vara att den studerande kan fungera inom läroanstaltensgemenskap och kan planera sina studier och engagera sig i dem, dvs.känna till studierna och valfriheten i examen. Studerandena skall kunnafölja med sina studieprestationer och be om stöd för planeringen avstudierna. De skall kunna skaffa hjälp vid eventuella svårigheter medstudierna samt söka arbete eller en studieplats även utomlands.

3.5 LÄRDOMSPROVET – MÅL OCH BEDÖMNING

I studierna ingår ett lärdomsprov, vars omfattning är minst två studie-veckor. De studerande skall kunna utarbeta ett lärdomsprov, som kanbestå av en uppgiftshelhet som sammanfattar studierna eller som visarspecialkunnande inom ett delområde av examen. Det kan vara fråganom ett skriftligt arbete, ett multimedie- eller hypermediearbete, en ut-redning, ett projektarbete eller en produkt. Lärdomsprovet skall upp-fylla målen i examen.

De studerande skall kunna planera lärdomsprovet i enlighet med egetintresse och egen yrkesinriktning. Då de utarbetar lärdomsprovet skallde kunna arbeta självständigt, logiskt och systematiskt. De skall kunnaskaffa fram information som de behöver för lärdomsprovet ur olika källoroch förhålla sig kritiskt till den information de får. De skall kunna förenakunnande från olika delområden i examen och använda ändamålsenliga


70

arbetsmetoder. De skall självständigt kunna lösa problem och bedömahur lärdomsprovet framskrider samt dess resultat. De skall kunna pre-sentera sitt lärdomsprov både skriftligt och muntligt.


De studerande skall• som sitt lärdomsprov utarbeta en uppgiftshelhet som sammanfattar

de grundläggande uppgifterna i branschen eller en uppgiftshelhet urett enskilt delområde

• med handledning kunna planera sitt lärdomsprov• med handledning skaffa information ur de viktigaste källorna• med handledning kunna välja ändamålsenliga arbetsmetoder för

lärdomsprovet• vid behov kunna be om hjälp för att lösa problem i samband med

lärdomsprovet• kunna bedöma resultatet av lärdomsprovet• kunna presentera lärdomsprovet.

71

BEDÖMNING AV DE STUDERANDE4

4.1 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE

1 SYFTET OCH MÅLET MED BEDÖMNINGEN

Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 25 §)skall bedömningen förstärka utvecklingen av de studerandes jaguppfatt-ning och tillväxt som yrkesmänniskor. Härvid grundar sig bedömningenpå de studerandes självvärdering och på utvärderingssamtal som försmellan de studerande och lärarna. Vid inlärning i arbetet deltar ocksåarbetsplatsutbildarna i utvärderingssamtal.

Bedömningen skall utom att handleda de studerande också ge infor-mation om deras kunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöraunderlag för ansökan till fortsatta studier.

2 GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN

Utöver vad som bestäms i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,10 §, 11 §) skall de studerande bedömas kvalitativt genom att deraskunnande jämförs med målen för respektive studiehelhet och med debedömningskriterier som är baserade på målen. Strävan att uppnå målenför studiehelheterna skall stödas genom bedömning av olika studie-perioder. Vitsorden för studiehelheter bör ges med tonvikt på de stude-randes kunnande i slutskedet. De studerandes kunnande skall påvisas.Bedömningsresultaten från olika avsnitt i studierna kan inte mekaniskträknas ihop, delas eller betonas.

Bedömningsmetoderna skall väljas så att de mäter hur de uppställdamålen har nåtts, lämpar sig för de studiemetoder som har använts ochstöder de studerandes inlärning. Eftersom de studerande kan visa sittkunnande på olika sätt, skall de också kunna påvisa sitt kunnande påannat sätt än enbart i skrift. Speciellt när det gäller handikapp, sjukdomaroch därmed jämförbara lässvårigheter, t.ex. läs- och skrivsvårigheter, måstebedömningsmetoden anpassas efter respektive studerandes problem.

Alla studerande och alla som deltar i bedömningen skall innanstudierna inleds informeras om bedömningsprinciperna och derastillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsbildningen, vitsords-

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

72

skalan och kravnivåerna, om möjligheterna till omtagning och de villkorsom måste uppfyllas för att kunna avancera i studierna, om bedöm-ningen av inlärning i arbetet, om korrigering av bedömningen, och be-dömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen avvitsord och om innehållet i studiekort och examensbetyg.

3 VITSORDSGIVNING

Utöver bestämmelserna i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,10 §) gäller att vitsord skall ges för alla studiehelheter som motsvararläroplansgrunderna, också för de andra valfria studierna som ingår i deyrkesinriktade studierna.

När en studerande har studerat i enlighet med 12 § L 630/98, antecknasför de ifrågavarande studierna i betyget en hänvisning och i nedre kanten:“Genomfört enligt 12 § L 630/98”.

Om gemensamma studier tilläggsvis har bedrivits i samband med val-fria studier, kan de tas med i bedömningen av de gemensamma studierna.Mängden gemensamma studier överstiger då 20 sv. I anslutning till devalfria studierna nämns studierna med en fotnot: “Fullgjort i sambandmed de gemensamma studierna”.

För de gemensamma studierna (20 sv) som statsrådet beslutat om gesseparata vitsord. De gemensamma studier som ingår i de yrkesinriktadestudiehelheterna skall bedömas som en del av de yrkesinriktade studie-helheterna. I den studerandes studiekort skall dessa studier specificerasmed tanke på tillgodoräknande och fortsatta studier.

En del av en studiehelhet bör kunna godkännas som genomförd ellerräknas till godo också utan vitsord. Då måste man försäkra sig om att destuderande kan ges ett vitsord för ifrågavarande studiehelhet i examens-betyget. Lärdomsprov skall bedömas såsom del av de studiehelheterdär de ingår. För lärdomsprov skall också ett skilt vitsord ges och detskall antecknas i examensbetyget.

Det kunnande som påvisats under perioderna med inlärning i arbetetskall bedömas såsom del av de yrkesinriktade studiehelheter där inlär-ningen i arbetet ingår. På examensbetygen antecknas omfattningen avinlärningen i arbetet men inte vitsorden.

4 TILLGODORÄKNANDE

Utöver bestämmelserna i lagen och förordningen om yrkesutbildning(L 630/ 98, 30 §, F 811/98, 13 §) gäller att man genom tillgodoräknandeav tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta studie-tiden. Vid övergång från en examen till en annan eller från gymnasiumtill yrkesutbildning på andra stadiet skall åtminstone de slutförda gemen-samma studierna och de valfria studierna räknas till godo.

73

Sommararbete och tidigare arbetserfarenhet skall räknas till godo,om det kunnande som har förvärvats konstateras motsvara läroplans-målen.

Vid läroanstalten skall man kontrollera att studierna motsvarar läro-planen i fråga om mål och centralt innehåll. Vid behov bör överens-stämmelsen påvisas med prov. Tillgodoräknandet skall underlättasgenom att utveckla för ändamålet lämpliga bedömningsmetoder.

När de studerandes tidigare studier eller studier som samtidigt bedrivsvid en annan läroanstalt godkänns att kompensera en full studiehelhetskall det givna vitsordet införas i betyget. Skulle vitsordsskalorna varaolika använder man det omvandlingsschema som finns i kapitel 4.3.Namnet på den läroanstalt som givit vitsordet skall noteras i betyget.Om inget vitsord för ifrågavarande studier har givits, bör en bedömninggöras.

5 FÖRNYANDE AV STUDIEPRESTATIONER

Beträffande möjlighet att ta om prestationer och höja vitsord gäller vadsom sägs i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98, 12 §).

6 RÄTTELSE AV BEDÖMNING

Beträffande rättelse av bedömning gäller vad som sägs i förordningenom yrkesutbildning (F 811/98, 15 §).

4.2 FÖREMÅL OCH KRITERIER FÖR BEDÖMNINGEN

Föremålen och kriterierna för bedömning skall härledas från de målsom anges i läroplans- och examensgrunderna. Föremålen för bedöm-ningen är de gemensamma betoningarna och den för alla branschergemensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap,material och arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskapsom ligger till grund för arbetet.

I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, god ochberömlig och på basis av dem fastställer läroanstalterna bedömnings-kriterierna för studiehelheterna.

Nöjaktiga:

De studerande skall kunna sysselsätta sig inom det yrkesområde sommotsvarar examen och sköta uppgifter som motsvarar utbildnings-programmet, oavsett smärre brister i skickligheten och kunskaperna.De studerande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna,


74

arbetsredskapen och materialen och behärska de grundläggandearbetsuppgifterna i audiovisuell kommunikation. De studerande skallkunna fungera i miljöer och situationer de är bekanta med. De skallkunna tillämpa inhämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaperi inövade, ofta återkommande situationer. De skall under handledningkunna söka fram vetande som gäller arbetet och kunna begripligt återgedet muntligt eller skriftligt. De skall kunna utföra de uppgifter de till-delats och bedöma sig själva och sitt arbete. De studerande skall iakttaarbetstider, säkerhetsföreskrifter och andra anvisningar och överens-kommelser samt rådgöra om avsteg från dessa.

Goda:

De studerande skall kunna använda arbetsmetoder, arbetsredskap ochmaterial inom audiovisuell kommunikation. De kan sköta de centralauppgifterna i branschen. De studerande skall reda sig i olika slags situa-tioner och grupper och tillämpa sina färdigheter och för arbetet rele-vanta kunskaper i nya situationer. De skall kunna klassificera, jämföraoch organisera inhämtat vetande och bearbeta det så att det är använd-bart. De studerande skall kunna gestalta sitt arbete som en helhet ochockså beakta arbetsplatsens speciella behov. De skall tillämpa gällanderegler och anvisningar i olika situationer och iaktta föreskrifterna omsäkerhet i arbetet. De studerande skall självständigt kunna utföra arbets-uppgifter som de tilldelats och kunna utvärdera sig själva och sitt arbetemångsidigt. De studerande skall kunna bedöma information medavseende på riktighet och tillförlitlighet.

Berömliga:

De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbets-metoderna, arbetsredskapen och materialen och använda dem på rättsätt. De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sitt arbetssätt. De skallagera aktivt och konstruktivt i olika situationer och i samverkan medolika grupper. De studerande skall finna nya problemlösningar och klaraupp konfliktsituationer. De studerande bör självständigt kunna utföraockså andra än förelagda uppgifter. De skall kunna utveckla sitt arbete,sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sigsjälva och utveckla sin beredskap att verka under förändrade förhållan-den. De studerande skall kunna bedöma inhämtad information vad gällerdess riktighet och tillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföraoch organisera sitt vetande, bearbeta det för användning och dra slut-ledningar av det. De skall kunna gradera frågor i angelägenhetsordning,göra upp planer och begrunda effekterna av olika alternativ för att kunnavälja det lämpligaste i respektive fall. De studerande skall i sin verk-samhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skall kunna se

75

sitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsenoch i hela dess verksamhetsmiljö.

4.3 VITSORDSSKALA OCH OMVANDLING AV VITSORD

1 VITSORDSSKALAN

Beträffande vitsordsskalan gäller vad som bestäms i förordningen omyrkesutbildning (F 811/98, 10 §).

2 OMVANDLING AV VITSORD

De studerande skall bedömas enligt bedömningspraxis vid den läro-anstalt där studieprogrammet eller delar av detta genomförs. Omläroanstalternas vitsordsskalor är olika, skall den läroanstalt som tillgodo-räknar studierna omvandla vitsorden och avgöra motsvarighetsfrågantill de studerandes fördel. Vitsord bör omvandlas enligt följande:

Gymnasiets vitsordsskala Yrkesläroanstaltens Skala(5–10) vitsordsskala (1–5) (1–3)

utmärkta 10 berömliga 5 3

berömliga 9 berömliga 5 3

goda 8 goda 4 2

nöjaktiga 7 goda 3 2

försvarliga 6 nöjaktiga 2 1

hjälpliga 5 nöjaktiga 1 1

4.4 YRKESPROV

Om yrkesproven ges separata föreskrifter.

4.5 BETYG

1 EXAMENSBETYG

Examensbetyget är ett officiellt dokument, vars innehåll skall motsvaragrunderna för läroplanen eller grunderna för fristående examen.Examensbetyg ges i enlighet med bestämmelserna i förordningen omyrkesutbildning (F 811/98, 13 §).


76

Vid läroavtalsutbildning som har ordnats enligt läroplansgrundernaskall examensbetyg ges, när den studerande har genomfört de studiersom hör till examen med godkänt resultat.

Examensbetyg som motsvarar läroplansgrunderna skall innehålla föl-jande uppgifter:• namnet på utbildningsanordnaren eller läroanstalten som beviljar

betyget• den studerandes namn och personbeteckning• namnet på den avlagda grundexamen och dess omfattning 120 sv/3 år• namnet på det avlagda utbildningsprogrammet• examensbenämning• de genomförda studierna, deras omfattning och vitsorden för dem• lärdomsprovet som ingått i studieveckorna, dess omfattning, namn

och vitsord• inlärning i arbetet som ingått i studierna, dess omfattning samt verk-

samhetsområde eller omfattande uppgifter (högst två rader)• datum och underskrifter• stämpel.

På baksidan eller tilläggsbladet• kontaktinformation om utbildningsanordnaren eller läroanstalten som

beviljar betyget• utbildningsanordnarens eller läroanstaltens namn, om det inte nämnts

ovan• tillståndet att ordna utbildning som undervisningsministeriet beviljat• lagstiftning som utbildningen grundar sig på• notis om att utbildningen har genomförts i enlighet med de läroplans-

grunder som Utbildningsstyrelsen godkänt• grundutbildningskrav och den nationella examensnivån• examensnivå enligt EG-klassificeringen• behörighet för fortsatta studier som utbildningen medför• definition av omfattningen av examen, studieår och studievecka• vitsordsskala• de specialbestämmelser som hör till utövandet av yrket.

2 BETYG

Utöver det som sägs om givande av betyg i förordningen om yrkes-utbildning (F 811/98, 13 §) ges de studerande betyg över slutförda studier.I betyget antecknas utöver vitsorden också de studiehelheter som de hardeltagit i utan att ha fått godkänt vitsord. I betygen anges dessutom vaderhållandet av examensbetyg förutsätter av de studerande.

77

3 SKILJEBETYG

Beträffande skiljebetyg gäller vad som bestäms i förordningen om yrkes-utbildning (F 811/98, 13 §).

4.6 BEDÖMNING VID SPECIALUNDERVISNING

Bedömningen av de studerande skall följa samma principer som i andrafall. Eventuella avvikelser från läroplansgrundernas mål med stöd av20 § L 630/98 skall antecknas i betyget. Examensbetyg skall utfärdasäven när examensmålen har anpassats för de studerande. De anpassademålen skall framgå av examensbetyget. Bedömningen skall avpassasefter de anpassade målen, vilket förutsätter att särskilda bedömnings-kriterier uppgörs. Vitsordsskalan skall vara densamma som används iallmänhet. De studerande skall veta att justering av utbildningsmålenkan inverka på möjligheterna till fortsatta studier och framgång i sådanastudier.

Om studierna till väsentliga delar blir ofullständiga ges i stället förexamensbetyg ett betyg över slutförda studier, och i en bilaga uppgesvad de studerande kan bäst.

4.7 BEDÖMNING AV INVANDRARE

Studerande som är invandrare och som tillhör andra särskilda språk-och kulturgrupper skall få sina prestationer bedömda på samma sätt somandra studerande. Kunskaperna och färdigheterna skall bedömas enligtsådana metoder att vitsorden inte påverkas av eventuella brister i språk-kunnandet.

Om svenska eller finska inte är de studerandes modersmål, skall stu-dierna bedömas enligt målen för svenska/finska som andra språk vidfrämmande modersmål också i det fall att sådan undervisning inte sär-skilt anordnats för de studerande. Om läraren och de studerande är över-ens om att de studerandes kunskap i svenska/finska är på modersmåls-nivå, skall kunnandet bedömas enligt målen för modersmål, svenska/finska. I examensbetyget skall det antecknas enligt vilkendera målsätt-ningen prestationerna har bedömts; skalan bör vara 1–5.

Om de studerande inte har läst finska/svenska som det andra inhemskaspråket, skall det antecknas i betyget vilket språk de i stället har studerat.

78

ÖVRIGA BESTÄMMELSER5

5.1 STUDIEHANDLEDNING

Examen skall innefatta minst 1,5 studieveckor studiehandledning. Dess-utom har varje studerande rätt att få tillräcklig personlig och annanbehövlig studiehandledning i sina studier. Läroanstalten skall specielltägna omsorg åt handledningen av sådana studerande som har studie-svårigheter (t.ex. läs- och skrivsvårigheter), många frånvarodagar ellerproblem i sin livssituation.

Studiehandledningen skall läggas upp så, att de studerande• får tillräcklig information om utbildningen i förväg och medan den

pågår• får kunskap om och erfarenhet av arbetslivet, företagsamheten och

yrkena• får vetskap om och möjligheter till internationella kontakter, studier

och arbete• får hjälp med särskilda problem i sina studier och i sitt liv.

De som har blivit antagna till yrkesutbildning skall få information omexamina, hur de bildas och vad de innehåller samt om studier som vidbehov kan väljas ur andra läroanstalters utbud. De studerande skall stö-das i sina olika val. Individuella studieplaner skall uppgöras för de stude-rande utgående från deras val. När de individuella studieplanerna upp-görs bör man särskilt beakta sådana studerande som under skolåren hafteller vid yrkesutbildningens början har svårigheter i anslutning till sinstudie- eller livssituation.

Hela personalen bör delta i handledningen av de studerande, menhuvudansvaret för planeringen av den vilar på studiehandledaren. Föratt lyckas väl kräver studiehandledningen expertsamarbete inom läro-anstalten, samarbete med de studerande och deras hem, samverkanmellan olika läroanstalter och samarbete med utomstående experter.

Yrkesläroanstalterna skall utveckla sina väglednings- och rekryterings-tjänster i samarbete med arbetskraftsbyråerna och näringslivet samtfrämja de studerandes sysselsättnings- och fortbildningsmöjligheter.

79

5.2 INLÄRNING I ARBETET

Utöver bestämmelserna i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,5 §) skall följande principer iakttas i fråga om inlärning i arbetet:

Inlärningen i arbetet skall utgöra målinriktade studier med tillhörandehandledning och bedömning. Inlärningsperioderna måste vara så passlånga och mångsidiga att de studerande kan lära sig behärska yrket. Ibörjan av studietiden bör perioderna vara korta, men i senare studie-skeden, när kunskaperna och färdigheterna ökat, så långa som möjligtför att de studerande skall kunna lära sig större helheter och ta ansvarför sina arbetsuppgifter.

Planeringen av inlärning i arbetet skall ske i samverkan med lokalarepresentanter för arbetslivet och med beaktande av arbetslivets regio-nala och lokala behov och möjligheter. Vid läroanstalten skall man be-sluta hur inlärningen i arbetet och inlärningsmålen inordnas i de stude-randes individuella studieplaner. Det skall framgå hur den inlärning somsker vid läroanstalten och den som sker på arbetsplatsen kompletterarvarandra när det gäller att uppnå examensmålen.

De studerande kan fullgöra en del av inlärningen i arbetet utom-lands, och detta skall i så fall vara överenskommet på förhand.

Bara i undantagsfall och av särskilt vägande skäl kan en studerandesinlärning i arbetet ordnas vid läroanstaltens övningsföretag eller på någotmotsvarande sätt.

Läroanstalten skall ge de studerande träning för arbetsplatserna samtmöjligheter att skaffa sig fackkunskaper som hör till studierna ocksåunder tiden för inlärning i arbetet. På arbetsplatserna måste det särskiltbeaktas att de studerande får handledning, övervakning och respons.

ORGANISERINGEN

Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 16 §)åligger det utbildningsanordnaren att tillsammans med de studerandeordna med platser för inlärningen i arbetet. I avtalet mellan utbildnings-anordnaren och arbetsgivaren kommer man överens om de frågor somnämns i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98, 5 §).

Utbildning på en arbetsplats läggs i regel upp så att den studerandeinte är anställd hos arbetsgivaren. Den studerande har då rätt till studie-stöd och studiesociala förmåner, såsom måltider och eventuella rese-kostnadsersättningar. Om det särskilt avtalas skall inlärningen i arbetetockså kunna ske inom ramen för ett arbetsavtalsförhållande.

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER

80

SKYDD I ARBETET

Utöver bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 19 §, 28§) skall följande iakttas beträffande skydd i arbetet:

Samtliga parter skall ha klart för sig ansvaret och nödiga försäk-ringar i fråga om arbetarskydd, olycksfall och skadestånd. Vid behovkan man separat komma överens om ansvarsfördelningen. Innan arbetetbörjar skall arbetsgivaren och utbildningsanordnaren i samråd förvissasig om att den studerande är tillräckligt insatt i arbetet och kan följaarbetarskyddsanvisningarna.

Anordnandet av inlärning i arbetet regleras dessutom bl.a. av lagenom unga arbetstagare (998/93, ändrad 754/98), förordningen om skyddför unga arbetstagare (508/86, ändrad 679/90 och 1428/93) ocharbetsministeriets med stöd av dessa författningar utfärdade beslut omlätta arbeten lämpliga för unga (1431/93) och beslut om arbeten som ärfarliga för unga arbetstagare (1432/93) samt skadeståndslagen (412/74).

Bedömningen av inlärning i arbetet, se kapitel 4.

5.3 YRKESINRIKTAD SPECIALUNDERVISNING

För att jämlikheten inom utbildningen skall förverkligas bör var och en,oberoende av olikheter i inlärningsförutsättningarna, ha likvärdiga möjlig-heter att delta i yrkesutbildning och efter utbildningen få arbete ochplacera sig i samhället som fullvärdig medborgare.

Yrkesutbildningen för personer i behov av särskilt stöd skall enligtprincipen om jämlikhet i första hand anordnas i vanliga yrkesläroanstalteri samma grupper som för andra eller i specialgrupper eller i vardera.Specialyrkesläroanstalterna skall främst dra försorg om utbildningenför gravt handikappade och om förberedande och rehabiliterande under-visning och handledning för dem. Dessutom skall de tillhandahållaexperthjälp för andra läroanstalter. Yrkesinriktad specialundervisningbör anordnas också i form av läroavtalsutbildning.

Studerande som behöver särskilda undervisnings- eller elevvårds-tjänster på grund av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, emotio-nell störning eller av andra skäl skall få specialundervisning, som avseratt trygga en inlärning baserad på deras individuella förutsättningar ochatt främja deras självutveckling och tillväxt som människor. Till special-undervisningen ansluts stödservice och vid behov rehabilitering i sam-verkan med producenter av rehabiliteringsservice.

Principerna för specialundervisningen skall fastställas i läroplanen:mål, genomförande, undervisningsmetoder, stöd- och specialtjänster,expertservice, samarbetsinstanser och ansvarsfördelning. Tillräckliga

81

resurser skall reserveras för specialundervisningen. Hela läroanstaltenskall främja inlärningen hos dem som behöver särskilt stöd.

Behovet av specialundervisning skall definieras för varje enskild stude-rande utgående från läroplansgrunderna och med stöd av 20 § förord-ningen om yrkesutbildning. Uppnåendet av målen skall understödasgenom en individuellt planerad och handledd inlärningsprocess och medlämpliga stödåtgärder.

INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS

För studerande i behov av specialundervisning skall man alltid uppgöraen skriftlig individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. I planenanges den examen som skall avläggas, de läroplansgrunder som iakttas,omfattningen av examen, de studerandes individuella läroplan, de service-och stödåtgärder som tillhandahålls och vem som svarar för dem samtgrunderna för specialundervisningen. Planen bör uppgöras i samråd medde studerande, vid behov med deras förmyndare, representanter för denföregående skolan samt respektive lärare och elevvårdssakkunniga.

INDIVIDUELL LÄROPLAN

I den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas ingår denindividuella läroplanen, där man skall fastställa de studerandes person-liga inlärningsmål, vilka bör basera sig på läroplansgrunderna för denexamen som studierna siktar till. Den yrkesinriktade specialunder-visningen skall planeras så att de studerande i möjligaste mån uppnårsamma kompetens som studerande inom yrkesutbildningen i övrigt.Målen kan anpassas efter de studerandes förutsättningar antingen genomatt målen för all undervisning har ändrats eller så att målen för bara eneller vissa av studiehelheterna ändras. Man skall i undervisningen betonade områden där de studerandes kunnande är starkt för att förbättra derasutsikter att få arbete. Speciell uppmärksamhet skall ägnas åt den praktiskainträningen under perioder av inlärning i arbetet. De studerande skallinformeras om sina möjligheter att få behövlig specialservice efterutbildningen.

Under utbildningens gång skall man följa med de studerandes fram-steg och vid behov skall de personliga målen och stödåtgärderna justeras.För bedömningen i samband med specialundervisning redogörs i kapitel4.

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER

82

5.4 UNDERVISNING FÖR INVANDRARE OCH OLIKA SPRÅK- OCHKULTURGRUPPER

STUDIEARRANGEMANG

De yrkesinriktade målen skall vara desamma för invandrarstuderandesom för andra studerande.

Studerande vars modersmål är ett annat än läroanstaltens under-visningsspråk skall stödas med särskilda undervisningsarrangemang,speciellt när det gäller språkstudierna.

I läroplanen skall ingå en plan för hur undervisningen skall ordnasför studerande som är invandrare. När det enligt 21 § L 630/98 ingårsärskilda undervisningsarrangemang i läroplanen för studerande som ärinvandrare skall följande iakttas:

Studierna i svenska/finska skall i vårt land vid behov kunna ordnasenligt målen för svenska/finska som andra språk (se kapitel 3, punkt3.1.1.6). Härmed avses då det språk som den studerande har lärt sigefter modersmålet i en svensk- eller finskspråkig miljö.

En studerande med annat modersmål än svenska eller finska kan försina studier i främmande språk också välja sitt modersmål.

MODERSMÅLSSTUDIER

Enligt statsrådets beslut (SRB 213/99) kan utbildningsanordnaren, ifallde studerandes modersmål är något annat språk än svenska eller finska,besluta om att fördela de i 12 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning avseddaobligatoriska studierna i modersmålet och det andra inhemska språketpå ett sätt som avviker från vad som bestäms i 2 mom.

Resurserna för studier i modersmålet och det andra inhemska språketbör flexibelt kunna fördelas på eventuella studier i den studerandes egetmodersmål, studier i svenska/finska som andra språk vid främmandemodersmål och studier i det andra inhemska språket.

De studerande skall läsa svenska/finska1) antingen enligt målen för svenska/finska som andra språk (kap. 3,

punkt 3.1.1.6)2) eller enligt målen för modersmål, svenska/finska (kap. 3, punkt

3.1.1.1/3.1.1.2), om den studerandes kunskap i svenska/finska ansesvara på modersmålsnivå.

De studerandes studieplan kan innefatta båda typerna av studier. Denstuderande skall under studiernas gång också kunna övergå från det förratill det senare alternativet.

83

Enligt lagen (L 630/98, 12 § 3 mom.) kan modersmålsundervisningberoende på de studerandes behov även anordnas i rommani, tecken-språk eller något annat språk som är de studerandes modersmål. Deallmänna läroplansgrunderna för undervisning i det egna modersmåletanges i kapitel 3, punkt 3.1.1.5. Utifrån dem skall utbildningsanordna-ren utforma tillämpningar för de särskilda språk som behövs.

De studerande får för sina modersmålsstudier välja att utnyttja studie-veckor avsedda för svenska eller finska som modersmål (4 sv) ellerockså studera modersmålet som främmande språk (2 sv) eller som val-fria studier.

Om för modersmålet (svenska eller finska) avsedda studieveckoranvänds för studier i de studerandes eget modersmål, skall i varje fallstudier i svenska/finska inrymmas i de studerandes utbildning.

STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

För invandrarstuderande ordnas undervisningen i det andra inhemskaspråket (finska eller svenska) enligt målen för det andra inhemskaspråket, med beaktande av de studerandes situation och nivå.

Studierna i det andra inhemska språket skall för studerande med främ-mande modersmål kunna ersättas med studier i modersmålet och isvenska/finska (6 sv), se kapitel 3, punkt 3.1.1.6.

5.5 LÄROAVTALSUTBILDNING

Beträffande läroavtalsutbildning gäller vad som bestäms i lagen omyrkesutbildning (L 630/98, 17 §) och i lagen om ändring av lagen omyrkesutbildning (L 1185/98, 17 §).

Både för unga och för vuxna kan läroavtalsutbildning som leder tillen yrkesinriktad grundexamen ordnas som grundläggande yrkesutbild-ning enligt läroplansgrunderna eller som läroavtalsutbildning som för-bereder för fristående examen enligt grunderna för fristående examen.

Examensbetyg över examen avlagd enligt läroplansgrundernautfärdas av utbildningsanordnaren och examensbetyg över friståendeexamen av vederbörande examenskommission.

84

LÄROPLANEN6

UPPGÖRANDET AV LÄROPLANEN

Enligt 14 § lag 630/98 skall utbildningsanordnaren godkänna en läro-plan för utbildningen, och planen skall följa läroplansgrunderna i dettadokument. Planen skall godkännas särskilt för svensk-, finsk- ochsamiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på någotannat språk. Läroplanen skall utformas så att den möjliggör individu-ella val för de studerande.

RÄTT ATT FÅ TILLRÄCKLIG UNDERVISNING OCH HANDLEDNING

I läroplanen skall det beaktas, att de studerande har rätt att få tillräckligundervisning och behövlig handledning under varje arbetsdag, oberoendeav hur utbildningen är upplagd. De studerande skall få tillräckligt medhandledning också under tiden för inlärning i arbetet och särskilt i börjanav tiden.

Utbildningsanordnaren skall också svara för att de studerande avan-cerar i sina självständiga studier genom att studieuppgifterna planeras,de studerande vägleds i arbetet och uppnåendet av målen bedöms. Själv-ständiga studier skall övervakas och stödundervisning ges vid behov.Närundervisning och lärarhandledning är centrala i början av studierna.Efterhand som de studerandes självstyrnings- och studiekapacitet utveck-las skall mera utrymme beredas för självständiga studier och ansvaretför arbets- och studieuppgifterna småningom ökas, varvid lärarens rollnärmast går ut på planering, övervakning och bedömning. Studiernasomfattning och mål har definierats så att de förutsätter 40 timmars arbets-insats i veckan av de studerande. Läroanstalten skall sörja för att målenuppnås.

LÄROPLANENS INNEHÅLL

Läroplanen skall innehålla en gemensam del som gäller för samtligautbildningsområden och examina samt separata delar för de olika examina.I den gemensamma delen definieras, vid sidan av principer och för-faringssätt som är gemensamma för alla utbildningsområden, de delarsom är differentierade enligt utbildningsområde.

85

Den gemensamma delen skall ha följande innehåll:• centrala värderingar och strategier för att utveckla verksamheten,

samt en plan för hur man kan förstärka samhörigheten och ge stude-randena möjligheter till att dryfta värderingar och lära känna kultur-arvet

• utbildningens syften och mål samt medel och åtgärder för att uppnåmålen

• anordnande av grundläggande utbildning och utbildning för friståendeexamina

• undervisningens uppläggning (när-, distans-, flerformsundervisning,läroavtalsutbildning)

• uppgörande av individuella studieplaner• principer för tillgodoräknande av tidigare studier• studieutbud i samverkan med andra utbildningsanordnare• stödtjänster i anslutning till studiehandledningen• plan för anordnande av inlärning i arbetet• anordnande av specialundervisning och tillhörande stödtjänster• plan för hur undervisningen för invandrarstuderande ordnas• plan för hur bedömningen av de studerande verkställs• plan för verkställandet av yrkesprov• plan för vidareutvecklingen av personalens yrkesskicklighet; mål och

förverkligande samt metoder med vilka utvecklingen kan utvärderas• plan för hur gemensamma betoningar skall förverkligas, såsom främ-

jande av en hållbar utveckling, internationalism, utnyttjande av tek-nologi och informationsteknik.

• plan för verkställandet av självvärderingen.

För varje examen uppgörs en plan som gäller:• uppläggning och periodisering av studierna• precisering av målen, innehållen och bedömningskriterierna i fråga

om gemensamma studier och yrkesinriktade studiehelheter samtstudiegången

• studiehelheternas uppbyggnad: studieperioder, projekt och andra hel-heter samt inlärning i arbetet

• de prestationer som vitsorden för studiehelheterna förutsätter• möjligheter att tillgodoräkna tidigare studier.

Individuell studieplan• för att den individuella valfriheten skall förverkligas bör individu-

ella studieplaner uppgöras utgående från läroplanen och de stude-randes val.

86

87

D E LI I

G R U N D E R F Ö R F R I S T Å E N D E E X A M E N

DEL II GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

88

89

FRISTÅENDE EXAMINA – SYFTE OCH MÅL1

1.1 FRISTÅENDE EXAMINA

Fristående examina kan avläggas oberoende av hur yrkesskicklighetenhar förvärvats. Kunnande som förvärvats genom utbildning, deltagandei arbetslivet och odling av intressen behandlas som en helhet, så att densom vill få en examen kan utnyttja det för att påvisa den yrkesskicklig-het som krävs.

De fristående examina är uppbyggda av moduler. De består av upp-giftshelheter som hänför sig till arbetslivet och dess utvecklingsbehov.Utmärkande för helheterna är kombinationen av vetande och praktisktkunnande, yrkesskicklighetens mångsidighet och sambandet mellanarbetsprocessen och dess resultat. En modul eller examensdel bildar ettdelområde av yrkeskompetensen som kan särskiljas från den naturligaarbetsprocessen och bedömas som en helhet för sig. Yrkesproven anordnasoch avläggs flexibelt, en examensdel i sänder. I stället för en hel examenkan man också ha som mål att avlägga en bestämd eller vissa bestämdaexamensdelar.

Beskrivningen av kraven på yrkesskickligheten utgår från den kompe-tensklassificering som anses bäst lämpad för ifrågavarande yrkesområde.Beskrivningen inriktas på kraven för de centrala yrkesfunktionerna, påbehärskandet av arbetsprocesserna och på yrkespraxis i vid mening. Ikraven ingår även den språkkunskap och de sociala färdigheter sombehövs i arbetslivet.

1.2 UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA

För deltagandet i fristående examina kan det inte formellt förutsättasnågon bestämd förhandsutbildning, men i regel brukar examina avläggasi samband med olika slag av förberedande utbildning.

Den som anordnar förberedande utbildning bör fastställa en läro-plan som motsvarar grunderna för fristående examina. Utbildningen ochde yrkesprov som ingår i den skall planeras utgående från examens-modulerna. Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesprov somen del av den förberedande utbildningen. Den studerande är skyldig attdelta i yrkesproven som en del av sina studier.


90

De gemensamma studier som hör till grundexamina inom den grund-läggande yrkesutbildningen är inte obligatoriska inom utbildning somförbereder för avläggande av grundexamen som fristående examen.Målen för de gemensamma studierna bör dock i tillämpliga delar beaktasi läroplanerna och undervisningsarrangemangen.

1.3 ALLMÄNNA GRUNDER FÖR BEDÖMNINGEN AV OLIKA SÄTTATT PÅVISA YRKESSKICKLIGHET OCH EXAMENSPRESTATIONER

Bedömningen av yrkesproven förutsätter systematiskt materialsamlande,beslutsfattande och dokumentation av de studerandes yrkes- och arbets-färdigheter i relation till de krav på yrkesskicklighet och bedömnings-kriterier som anges i examensgrunderna. Bedömningen skall främst gällautförande och sätt att fungera i arbetet. Färdigheterna eller kunskapernaskall i regel bedömas direkt utifrån de motsvarande arbetsprestationerna.

Miljön för yrkesproven skall vara så realistisk och autentisk sommöjligt. Vid bedömningen används många olika och framför allt kvali-tativa metoder, bland annat observation, intervjuer, förfrågningar, tidigaredokumenterade prov samt självutvärdering och gruppbedömning. Yrkes-proven skall ordnas modulvis så att man kan bedöma hur de mål haruppnåtts som är centrala med tanke på yrkeskompetensen.

Föremål för bedömningen är de olika kompetensområden som manspeciellt fäster avseende vid. Det gäller då studerandenas kärnkunnande,hur de behärskar den kunskapsmässiga grunden för arbetet, arbets-metoderna, arbetsredskapen och -materialen samt arbetsprocessen.Bedömningsobjekten såväl som bedömningskriterierna härleds från kra-ven på yrkesskicklighet för respektive examensdelar. De på bedömnings-objekten baserade kriterierna skall beskriva och precisera prestationerpå olika nivåer. Kriterierna anger trösklar som gör det möjligt att skiljamellan olika prestationsnivåer.

91

GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION

KOMPETENSOMRÅDET FÖR AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION

De studerande erhåller betyg efter Grunderna i audiovisuell kommunikationatt med godkänt vitsord avlagt delen

Och fyra av följande delar så Video, television och film som uttrycksmedelatt åtminstone två delar är Video-, televisions- och filmteknik

från samma grupp Video-, televisions- och filmarbete

Ljudet som uttrycksmedelLjudteknikLjudarbete

FilmproduktionBildframställningBildbehandling

Ljuset som uttrycksmedelBelysningsteknikBelysningsarbete

Multimedia som uttrycksmedelMultimedieteknikMultimedieproduktion

Grafisk kommunikation som uttrycksmedelTeknik och produktion inom grafisk kommunikation

ProduktionsledningProduktionsekonomi och företagsamhetEvenemangsproduktionsteknik

Figur 1. Uppbyggnaden av grundexamen i audiovisuell kommunikation

UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I

AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION2

2.1 DELAR SOM INGÅR I EXAMEN

Grundexamen i audiovisuell kommunikation kan avläggas inomkompetensområdet för audiovisuell kommunikation. För att få examens-betyg för grundexamen i audiovisuell kommunikation skall alla delarsom ingår i examen avläggas (figur 1). Examensbenämningen är medie-assistent.


92

GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION –

KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH GRUNDERNA

FÖR BEDÖMNING

3

3.1 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNINGEN

Kraven på yrkesskicklighet har fastställts separat för varje examensdelpå berömlig nivå i del I, kapitel 3, punkt 2 (Yrkesinriktade studier ochinlärning i arbetet – mål, centralt innehåll och bedömning). Där har ocksådefinierats det kunnande som krävs för att erhålla det lägsta godkändavitsordet eller nöjaktig (T1).

93

BILAGEDEL

UTGÅNGSPUNKTER VID UPPGÖRANDET AV LÄROPLANSGRUNDER FÖRDEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Läroplanssystemet inom yrkesutbildningen är uppbyggt av läroplans-grunder för varje examen, läroplanen samt individuella studieplaner somuppgörs på basen av dessa. Den utbildning och den inlärningskultursom genomgår förändringar påverkas av uppfattningarna om värderingar,människan, kunskapen och inläringen samt synen på yrkesområdets,arbetets och yrkesfärdighetens utveckling.

I den här bilagan granskas utgångspunkterna för de uppgjorda läro-plansgrunderna: de förnyade examina, läroplansgrundernas syften, yrkes-utbildningens uppgifter och värderingar, människouppfattningen, synenpå kunskap och inlärning samt synen på arbete och yrke. Bilagan inne-håller även de beskrivningar av de olika branscherna och deras värde-ringar som har lagts till grund, när målen för examina och utbildnings-program definierats och studiehelheterna och studiemålsättningarnautformats. Slutligen behandlas uppgörandet av individuella studieplaneroch möjligheterna till fortsatta studier.

1 STYRANDE PRINCIPER VID UPPGÖRANDET AV GRUNDERNA

DE NYA EXAMINA

De yrkesinriktade grundexamina är gemensamma för både unga ochvuxna, vare sig de avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningeni enlighet med lagen om yrkesutbildning (630/98) eller såsom fristå-ende examina i enlighet med lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning(631/98). Den yrkeskompetens som examen ger är densamma i vart-dera fallet.

De yrkesinriktade grundexamina skall ge basfärdigheter för olikauppgifter inom respektive yrken och branscher samt ett mera speciali-serat kunnande och yrkesskicklighet som förutsätts av arbetslivet pånågot delområde av examen. I undervisningsministeriets beslut omexamensstrukturen (7/011/98, 5/011/99, 1/011/2000) fastslås examina,utbildningsprogrammen och examensbenämningarna. Bestämmelsernaär bindande och en utbildningsanordnare kan inte avvika från dem utantillstånd av ministeriet.

Grundexaminas omfattning är tre år (120 sv). En studievecka mot-svarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Ett studieår innehåller40 sv.

BILAGEDEL

94

LÄROPLANSBEGREPPET OCH LÄROPLANENS UPPGIFTER

Grunderna för läroplanen är en med lag jämförbar norm, som utbild-ningsanordnarna inte kan lämna obeaktad eller avvika från. Med dennanorm garanteras den grundläggande rätten till utbildning, jämlikhet ochrättsskydd inom utbildningen samt principerna om enhetlighet ochkvalitet i undervisningen samt en nationellt enhetlig yrkesskicklighet.

Läroplansgrunderna för yrkesutbildningen har till uppgift att angeutbildningspolitiska mål samt visa på de krav som gäller för en riksom-fattande enhetlighet i yrkeskunnandet och för basfärdigheterna, bl.a. decentrala inlärningsfärdigheterna och medborgerliga färdigheterna. Dess-utom skall grunderna utgöra underlag för bedömningen.

I normdelen av läroplansgrunderna beskrivs utbildningens mål ochinnehåll samt målen för examina och utbildningsprogrammen, examensuppbyggnad, studiernas mål och centrala innehåll samt bedömningen.Dessutom ingår bestämmelser om bedömning av de studerande, inlär-ning i arbete, studiehandledning, specialundervisning, utbildning förinvandrare, läroavtalsutbildning samt om läroanstalternas läroplaner.

Enligt statsrådets beslut 25.2.1999 (213/99) innefattar de yrkes-inriktade grundexamina 90 studieveckor yrkesstudier, varav minst 20studieveckor bör utgöras av inlärning i arbetet. Högst 10 studieveckorav yrkesstudierna kan i läroplansgrunderna anvisas för övriga valfriastudier, som kan bestå av gemensamma studier, gymnasiestudier ellerstudier som fördjupar eller breddar de yrkesinriktade studierna.

De gemensamma studierna utgör 20 studieveckor. Valfria studierutgör 10 sv. De kan utgöras av studier från den egna branschen, yrkes-studier från andra branscher, gemensamma studier, studier som förberederför fortsatta studier eller för studentexamen eller intresserelaterade studier.Vidare ingår i studierna 1,5 studieveckor studiehandledning. Studie-strukturen möjliggör allt enligt de studerandes val upp till 100 studie-veckor yrkesstudier, av vilka en del också kan vara studier inom andrabranscher. Å andra sidan kan de studerande välja hela 40 studieveckorgemensamma studier som förbättrar beredskapen för fortsatta studier.

Läroplansgrunderna har utvecklats genom ett samarbete mellan olikaintressegrupper. I samråd med företrädare för närings- och arbetslivetuppgjordes till en början branschbeskrivningar som belyser verksamhets-miljöerna, verksamheterna, de centrala funktionerna och arbetsupp-gifterna, värderingarna och framtidsutsikterna samt det yrkeskunnandesom krävs i respektive branscher. Utbildningsanordnarna och läro-anstalterna har till uppgift att fortsätta arbetet lokalt och regionalt.

Yrkesstudiehelheterna har utformats med ledning av de verksamhets-helheter inom arbetslivet som omtalats i branschbeskrivningarna.Benämningarna på studiehelheterna hänför sig till arbetslivet. Målen

95

för studiehelheterna definieras som ett sådant kunnande på berömlignivå som krävs för medverkan i arbetslivet och utveckling av det. Decentrala innehållen motsvarar de centrala funktioner och uppgifter somstuderandena förutsätts behärska. Dessutom definieras det kunnande pånöjaktig nivå som studerandena åtminstone måste uppnå för att kunnafå arbete. Utifrån dessa utgångspunkter definierar läroanstalterna närmareundervisningens innehåll och preciserar bedömningskriterierna.

De gemensamma studierna anges som läroämnen. Också för demdefinieras målen såsom kunnande på berömlig nivå som stöder yrkes-kompetensen, de centrala innehållen i form av centrala funktioner ochbedömningskriterierna såsom kunnande på nöjaktig nivå.

INNEHÅLL OCH VÄRDEGRUND I YRKESUTBILDNINGEN

Yrkesutbildningens gemensamma syften betonar sambandet mellan denyrkesrelaterade och den personliga tillväxten. I synnerhet inom ungdoms-utbildningen eftersträvas utom yrkesskicklighet en mångsidig utveck-ling av personligheten så att de unga växer till aktiva och ansvars-medvetna samhällsmedlemmar.

Yrkesutbildningen har som mål att stödja de studerande i deras ut-veckling till harmoniska människor med helgjuten personlighet, vilkainser sitt ansvar inom växelverkan människor emellan och mellan männi-skan och naturen och vilka aktivt vill främja sitt lands kultur. Centralavärderingar är demokrati, jämlikhet och tolerans, värdesättning av hem-met och familjen, ansvar för medmänniskorna, respekt för arbetet samtintresse för det nationella kulturarvet och internationalism.

Värderingarna återspeglas i skolans verksamhet. Att klargöra de värde-ringar som styr en läroanstalts arbete och omsätta dem i praktisk verk-samhet är hela läroanstaltens samfällda uppgift. Till yrkesutbildningenhör utom de för all utbildning gemensamma värderingarna också devärderingar som gäller för olika yrkesområden, och dessa skall begrun-das och inlemmas i undervisningen. Att ha gemensamma värderingaroch besluta hur de kan förverkligas utgör en del av läroanstaltens läro-plan.

MÄNNISKOUPPFATTNINGEN

Undervisning och fostran grundar sig på människouppfattningen. Läro-plansarbetet har utgått från att varje människa är värdefull och unik.Envar har rätt till ett människovärdigt liv, ett människovärdigt arbeteoch jämlika studiemöjligheter. Människan är i grunden god till sin naturoch har mångsidiga möjligheter att växa. Enligt denna människosynuppfattas den studerande som en aktiv varelse med lust att inhämta kun-

BILAGEDEL

96

skap och utvecklas. Varje studerande är en individ, som vill träffa indi-viduella val även i sina studier och själv påverka sin inlärning. Det be-tyder dock inte att en studerande är tvungen att klara sig ensam, utan detinnebär full delaktighet och samarbete. Det innebär också att individersom är annorlunda godkänns och respekteras och att man tar hänsyn tillderas olika erfarenheter och sätt att studera. En ansvarskännande männi-ska bryr sig om andra och särskilt om dem vars egna kraftresurser ärbristfälliga.

SYNEN PÅ KUNSKAP OCH INLÄRNING

Synen på kunskap och inlärning har sin egen betydelse för läroplansgrun-derna. I yrkeskunnandet som helhet integreras yrkesteori och praktiskafärdigheter, vilket yttrar sig i smidig verksamhet, gott handlag och för-måga att lösa problem som förekommer i arbetet. Den kunskap somvisar sig i yrkesverksamheten är mångskiktad. Där ingår kunskapsbasenoch den genom övning vunna praktiska skickligheten, men också “tyst”kunskap: känslor, erfarenheter och insikter med vars hjälp en människaflexibelt klarar av olika arbetssituationer. Till kunnandet hör förmågaatt analysera det egna kunnandet, att självständigt lösa problem och attförhålla sig kritiskt till information samt kapacitet att lära sig ständigtnytt genom att utnyttja tidigare erfarenheter. Utveckling i yrket och för-nyande av arbetssätten samt föränderliga krav i arbetslivet förutsättergod självvärderings- och inlärningsförmåga och motivation att hela tidenlära sig mera såsom principerna om livslångt lärande kräver.

Vid sidan av bestående, tidlösa kunskaper finns det allt mera föränder-lig kunskap. Man bör kunna inhämta ny kunskap och dra nytta av data-tekniken. Av den snabbt växande kunskapsmängden kan läroanstalternaförmedla bara en del. Det gäller att noggrant överväga på vilka grunderläroinnehållen väljs ut och bedöms som väsentliga.

Dagens syn på inlärning betonar de studerandes aktiva roll; de börsjälva strukturera sina kunskaper och färdigheter, skaffa sig vetande samthantera och bedöma det. Inlärning innebär att omorganisera och komp-lettera tidigare tanke- och verksamhetsmodeller. De studerande skallkunna kombinera ny kunskap med tidigare kunskap. Förståelsen upp-står, när de studerande aktivt sovrar kunskap och bildar sig en egenuppfattning. Genom sitt handlande bearbetar de inlärningens resultatoch är själva ansvariga för sin inlärning. En fördjupad inlärning krävermöjligheter att behandla inlärningserfarenheterna tillsammans med lärareoch andra erfarna. De studerande, deras personliga erfarenheter ochstudiestil skall beaktas i undervisningen. Att fungera och studera till-sammans med andra blir allt viktigare, då arbete oftare än förut skallutföras i team av olika slag.

97

Inlärningen av ett yrke är nära förbunden med arbetets innehåll ochverksamhetsmiljön. Studier bedrivna i autentiska arbetsmiljöer främjardärför inlärningen effektivt. För att utveckla goda yrkesfärdigheterbehöver de studerande få bekanta sig ordentligt med arbetets innehållså att de kan internalisera processernas olika skeden och öva upp smidig-heten i arbetet.

BEGREPPEN ARBETE OCH YRKE

Sätten att uppfatta arbete och yrke har förändrats. Med yrkeskompetensförstås numera vittomfattande arbets- och verksamhetshelheter, allt oftareockså färdigheter inom flera olika branscher. Utom ett brett kunnandeförutsätts också gediget specialkunnande.

God yrkeskunskap och bred yrkesbildning innebär färdigheter medvars hjälp de studerande kan klara av varierande uppgifter inom sinbransch och mödolöst utveckla sin yrkesskicklighet och kontinuerligtkomplettera den. Yrkesbildning är en helhet där yrkesskicklighet kom-bineras med allmänbildning. I yrkesbildningen ingår också värderingaroch en internaliserad yrkesetik som ger riktlinjer för hur det är rätt atthandla i yrket, i arbetslivet och i samhället. God yrkeskunskap innefat-tar såväl gott handlag som praktisk tillämpning av vetandet. Det förän-derliga arbetslivet kräver ansvarskänsla, engagemang för arbetet och enmental beredskap och förmåga att sköta arbetsuppgifter och funktioner.Då team- och samarbete blir allt vanligare krävs också goda socialafärdigheter.

I de här läroplansgrunderna är yrkeskunskapen definierad som behärs-kande av arbets-och verksamhetshelheter. Det innebär att de studerandebesitter de färdigheter som betonas gemensamt för alla, och den för allabranscher gemensamma baskompetensen. Dessutom har de studerande denkunskap som arbetet bygger på, behärskar arbetsmetoderna, -redskapenoch materialen samt arbetsprocesserna. I dessa förutsättningarna ingårförståelsen av arbetets mål och betydelse samt behärskande av arbetsetiken.I läroplansgrunderna beskrivs detta kunnande i form av mål för examina,utbildningsprogram och studiehelheter. I bedömningskriterierna angesnivåkraven för kunnandet.

BILAGEDEL

98

2 BESKRIVNING AV AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION OCHDESS VÄRDEGRUND

BESKRIVNING AV BRANSCHEN

Audiovisuella medieprodukter planeras, framställs och produceras avförlags-, tidnings- och programvaruhus, medie- och reklambyråer samtfotoateljéer och produktionsenheter för film-, video-, animations-, radio-och tv-arbete. Storleken på företagen i branschen varierar från enmans-företag till stora internationella bolag. Utmärkande för branschen är desmå och medelstora självständiga företagen, som strävar efter att fungerasom nätverk för att förbättra sin konkurrenskraft.

Medieprodukter och –tjänster produceras för grupper av olika storlekoch med olika inriktning. Man kan tala om en medieindustri, om bruks-konst för massorna. Ofta är produkterna riktade till stora, men allt merspecifika konsumentgrupper. Produkter framställs både för den inhemskaoch den internationella marknaden. För den breda allmänheten fungerarmassmedierna, filmer, scenevenemang och olika datanät som distri-butionskanaler. Kommunikation med mindre målgrupper används i deninterna informationsförmedlingen, skolningen och arkiveringen inomföretag och samfund.

I branschen krävs goda språkliga färdigheter, av vilka i synnerhetmodersmålet och engelska är nödvändiga arbetsspråk. Verksamheten ien internationell produktionsmiljö formar produktionskulturen och förmed sig nya slags verksamhetssätt och mångkulturella kompetenskrav.Eftersom arbetet i hög grad är nätverks- och teamarbete, måste de somarbetar i branschen vara kapabla till samarbete men även till självständigalösningar.

Den tekniska utvecklingen i branschen är snabb och kraftigt inriktadpå utnyttjandet av datatekniken. Baskunskaperna och -färdigheternainom datateknik, kännedomen om datorer, perifera enheter och programsamt olika produktionstillämpningar och behärskande av användningenär centrala kompetenskrav för branschen. Branschens arbetstagare måstehela tiden följa med den tekniska utvecklingen i branschen och tillägnasig färdigheter för livslångt lärande.

UTMANINGAR INOM BRANSCHEN

Den digitala produktionstekniken, i synnerhet digitaliseringen avdistributionsnätet håller på att sudda ut gränserna både mellan av-mediaoch bildkonst samt av-media och grafisk kommunikation. Den audio-visuella planeringen och realiseringen av medieprodukter kräver alltoftare att text, typografi, komposition, färg, bild, rörlig bild och ljud

99

med hjälp av digital informationshantering, informationsförmedling ochdatanät kombineras till en medieprodukt eller -tjänst. En gedigen kompe-tens i fråga om kunskaper, färdigheter och teknik i av-branschen är äveni framtiden till nytta vid produktion av tjänster inom olika samhälls-områden. Planering, sammanställning och genomförande av olika till-ställningar, t.ex. konserter, installationskonstverk och föreställningar fört.ex. privata och offentliga företag och samfund torde i fortsättningen iallt större utsträckning sysselsätta de kunniga i branschen.

BRANSCHENS VÄRDEGRUND

Medieprodukter har en stor samhällelig påverkan; de ansluter sig alltmer till var mans dagliga liv i arbetet, på fritiden och i umgänget. Yrkes-folket inom den audiovisuella branschen kan i sitt arbete utnyttja effek-tiva möjligheter till informationsförmedling och konstnärlig påverkan.Ansvaret för slutprodukten vilar på alla dem som arbetar i branschen.Därför får upphovsmannen inte glömma sitt ansvar vid hanteringen avinnehållet. Värden som betonas i branschen är etik, jämställdhet, ansvar,kundcentrering och tillförlitlighet. Med hjälp av kommunikation ochyttrandefriheten kan man främja bl.a. jämställdhet och tolerans.

3 UPPGÖRANDET AV EN INDIVIDUELL STUDIEPLAN

En individuell läroplan uppgörs på basis av läroplanen och de stude-randes egna val. Den utgör en utvecklingsplan för de studerande somstöder karriärplaneringen och självvärderingen. Den individuella studie-planen baserar sig på de studerandes individuella behov; de studerandedeltar i planläggningen av sina studier, valen av studiekurser och denordning i vilken de avläggs samt i utvärderingen av den egna inlär-ningen. De studerande och läraren/lärarna utformar i samarbete, utgå-ende från läroplansmålen och de studerandes egna mål, en plan där destuderandes bakgrund, målsättningar och motivation beaktas och somde studerande förbinder sig att genomföra. Uppgörandet av en individuellstudieplan kan sålunda jämföras med en problemlösningsprocess somgrundar sig på mångsidig växelverkan mellan de studerande och deraslärare.

I den individuella studieplanen definieras målen för inlärningen, destudier som skall bedrivas, studiesätten och –tidtabellen samt bedöm-ningen av studieprestationerna. När man utformar planen beaktas ochtillgodoräknas sådan kunskap som motsvarar grunderna för läroplanen,såsom tidigare studier och arbetserfarenhet. Vid behov skall det förutinhämtade kunnandet kontrolleras med ändamålsenliga metoder. Tillden individuella studieplanen hör också en plan för inlärning i arbetet,

BILAGEDEL

100

där man för varje inlärningsperiod fastslår målen, lärouppgifterna, perio-dernas längd och tidpunkt samt bedömningsförfarandet.

Genomförandet av den individuella studieplanen understöds kontinuer-ligt genom studiehandledningen. Vid enskilda samtal med läraren harde studerande möjlighet att öppet och förtroligt avhandla olika frågoroch problem som står i samband med studierna. Samtalens innehållregisteras dock inte i den individuella studieplanen.

Under utbildningstiden följer man med hur den individuella studie-planen förverkligas. De studerande och alla lärare för fram omständig-heter som påverkar planens förverkligande, och de studerande leds tillatt fatta egna beslut rörande sin inlärning. Vid behov kan en individuellstudieplan ändras medan studierna pågår, eftersom exempelvis inlärningi arbetet kan göra det möjligt att avlägga examen på ett nytt sätt.

Om de studerandes studiemål har anpassats i enlighet med 20 eller21 § L 630, skall den individuella studieplanen uppgöras så att denmotsvarar de ändrade målen och de ändrade bedömningskriterierna.

4 MÖJLIGHETERNA TILL FORTSATTA STUDIER

Den som har avlagt en treårig grundexamen har allmän behörighet förfortsatta studier, dvs. kan söka inträde vid yrkeshögskolor och universitet.(förordning om yrkesutbildning 811/98, universitetsförordning 115/ 98,lag om yrkeshögskolestudier 255/95, UVM:s beslut om behörighet föryrkeshögskolestudier 30.12.1998, dnr 18/011/98)

Den som avlagt en grundexamen som fristående examen har enallmän behörighet för fortsatta studier i en yrkeshögskola. Med stöd avuniversitetsförordningen kan ett universitet besluta att också en somfristående examen avlagd grundexamen ger tillräckliga kunskaper ochfärdigheter för studier, samt en behörighet för universitetsstudier (UVM:sbrev 11.5.1999, dnr 21/500/99).

Vid yrkeshögskolorna kan de studerande avlägga yrkeshögskole-examina inom naturbruk, inom teknik och kommunikation, inom handeloch administration, inom turism, kosthåll och ekonomi, i social- ochhälsovårdsbranschen, i kulturbranschen samt inom humanistisk ochpedagogisk utbildning. Utbildningstiden varierar mellan 140 och 180studieveckor. Den vanligaste tiden är 160 studieveckor. Examens-benämningarna varierar med utbildningsområdena.

Vid universiteten kan de studerande avlägga en lägre högskoleexamenom 120 sv (kandidat) eller en högre högskoleexamen om 160 sv (magister).

Naturliga möjligheter till vidareutbildning för dem som avlagt grund-examen i audiovisuell kommunikation är bl.a. yrkeshögskoleexamen imediekultur, medianom (YH), och magisterexamen vid en högskola.

Documents

GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION · 2 Beskrivning av audiovisuell kommunikation och dess värdegrund 98 3 Uppgörandet av en individuell studieplan 99 ... som förutsätts