Ghonder huvudjagande djungelfauner

Ett folkslag till Gondica

Av Anders Blixt och Erik Sieurin

Det finns en hel del faun-stammar i Zagrosias djungler. P lokalbefolkningens sprk bhakrit kallas de ghonder och de anses ha en nrmast vernaturlig frmga att rra sig omrkligt genom vildmarken. De lever p jakt, fdoinsam-ling och svedjebruk och har mycket lg status bland mn-niskorna. Mnga jagar med giftpilar. Ghonderna r ngot lngre och magrare n de vidoniska faunerna och har lng-re horn. De har sitt eget sprk och sin egen kultur; de har aldrig blivit en del av den mnskliga kulturen. P en del stllen finns det ghonder som r huvudjgare. De anser att huvuden besitter magisk kraft frn den ursprunglige ga-ren och att denna kraft p ngot stt verfrs till den br huvudet dinglande i sitt blte.

Ghondernas sinnelag pminner om vidoniska fauners stillvida att de har svrt att tnka lngsiktigt men r mycket skickliga p att tnka kortsiktigt och anpassa sig till situationer, ngot som gr dem till ypperliga jgare och samlare. De vildmarkslevande mnskliga stammarna er-knner villigt att deras jgare och spejare inte kan mta sig med ghondernas. Ghonderna r ocks, liksom vidoniska fauner, livsnjutare av stora mtt, ven om deras syn p vad som r trevligt skiljer sig.

De r framfrallt stora finsmakare som har en hgt ut-vecklad kultur vad gller kokkonst, tillverkning av starkar br- och savdrycker och tillredning av njutningsdroger. Mjligtvis kan en mnsklig gst vilja undvika att se vad som r i maten; dodjaberna (Zagrosias majoritetsbefolk-ning) sger att ghonder ter allt som rr sig, utom mjligtvis oxkrror och flodbtar.

Deras syn p knsumgnge kompliceras av att ghon-der helst gr nakna, men samtidigt anser det som mycket ofrskmt att se p en frmmande persons knsdelar, an-sikte eller (nr det gller kvinnor) brst. Detta gller ven pkldda frmlingar artiga ghonder tittar oftast upp i tr-den nr de mter ngon de inte knner, och vad mnni-skor ser som en rlig blick eller handslag kan de se som en sorts sexuella trakasserier och bli oerhrt frolmpade. Detta gller inte de man knner; dr r ghonder oerhrt frisprkiga. (Oartiga ghonder har utvecklat att snegla p folk utan att se direkt p dem till en skn konst, varp de

diskuterar frmlingarnas fretrden nr dessa inte kan hra p.)

Ghonder framstlls i mnsklig folklore ofta som hem-ska vildar mnniskotare och huvudjgare som utstter sina fngar fr grym tortyr och utvar svartkonst. Detta r mest nys, men ghonder r fr den skull inga dla vildar. De r fullstndigt hnsynslsa mot dem som hotar dem, och anvnder grna mnniskornas frdomar om dem fr att skrmma bort inkrktare. Ghonder anser det mer be-undransvrt att skrmma ivg n att dda en fiende, efter-som man ju d ocks frnedrar honom. De slss ocks inbrdes om jaktmarker och dylikt, men r d mer sansade n fejdande mnniskostammar. Det ligger inte fr fauner att vara lngsiktiga, s fejder r korta, blodiga och snabbt verstkade. De anvnder olika gifter nr de jagar, dels som tel fr att frgifta djur, dels p pilar och i fllor. (Se Gondicas Bestiarium fr regler fr olika djurgifter. Ghon-dernas gifter motsvarar oftast dessa.) Dessa kunskaper vnder de ocks mot sina fiender i konflikter. I strid an-vnder de jaktvapen som spjut och pilar. Krutvapen r de helt ointresserade av.

Av tradition har detta varit effektivt mot dodjaber bnder svl som furstar har resignerat nr ghonder har stoppat dem frn att expandera in i djungeln. Det r bttre att ge upp nyodlingar eller gruvdrift nr nybyggare ter-finns uppspikade i trna och kor dr i drsar av frgift-ning.

Zakier (det aristokratiska krigarfolk som dominerar Zagrosia) ser annorlunda p saken. Blir deras mn beseg-rade av ghondernas gerillakrig r detta en utmaning som dessutom krver att ledarens ra upprttas genom blods-hmnd. Ghonder har visserligen vett att dra sig tillbaka om de kan, men nr de inte kan det leder det till fr-tvivlade konflikter. Zakierna har ett taktiskt underlge, men de r fler och vgrar konsekvent att ge upp, vilket r mycket icke-ghondiskt. Det hr gr att zakier och ghonder ofta ser varandra som fiender, medan ghonder betraktar dodjaber med roat frakt och dodjaber r rdda fr ghonder.

Ghonder har oftast ingen uppfattning om hur terma-lier skiljer sig frn andra mnniskor, medan termalier ten-derar att ha hrt skrckhistorier om dem frn sina zagro-siska vrdar. Vidoniska fauner kan intressera dem oerhrt och vice versa. Vidoniska fauner betraktas ofta som ngon sorts ghonder av zagrosier, till deras stora frtret. r han tam, den dr?

Ghondisk religion Ghonderna r andedyrkare, med en vldigt skeptisk in-stllning till andra andar n sina frfder. Sdana ande-vsenden anses vara fientligt instllda och det bsta man kan gra r att undvika dem. Djungelns andar kallar de med ett gemensamt ord fr lejak. Dessa antas ibland manifestera sig med ktt och blod, och pminner nrmast om vttar och troll.

Orangutanger betraktas som frfdernas lejaker, s ghonder jagar dem aldrig och hller sig undan frn dem, ven om de ofta lmnar dem godsaker. Man skall inte bli frvnad om man stter p en full orangutang - det be-tyder att det funnits ghonder i nrheten som lmnat en kalebass fruktvin till farfarsfar.

Ghonder ser religisa ritualer som ngot vldigt privat, och den som utvar dem i frmlingars syn ger ungefr samma intryck p en ghond som en blottare p en genom-snittlig svensk. De har inga egentliga prster eller shama-ner utan religisa ritualer skts av en ldre familjemedlem, oftast gruppens ledare. De har dremot visa kvinnor som utvar en sjlvstndig form av ekomantiska frdigheter som motsvarar galenik och mesmerism (se artikeln om

denna magi p Gondica-delen av Rvspels sajt). Detta ses som en sorts hantverk, och i motsats till mystagoger r de beredda att framstlla rysliga gifter med sin galenik.

Ghondiska mn som har mental perception kan istllet bli medlemmar av deras huvudjgarkult, ven om de flesta ghondiska huvudjgare inte r fullt invigda i kulten. De r beroende av viss hjlp frn de kvinnliga drogblandarna, som ser till att de inte driver sin trofiver s lngt att de skadar stammen. Sdana huvudjgare sker frmst efter mktiga fiender, eftersom man har ett ansvar fr de tj-nande andar som r bundna till ens trofer. En svag stack-are r ngon man antas f ta hand om bde nu och i livet efter detta, och hans huvud r bara till besvr. Dessutom mste huvudet komma frn en bokstavlig fiende. Dristiga ghondiska trollkarlar ser allts till att skaffa sig mktiga fiender att besegra.

Ghondiska ventyrare Ghondiska ventyrare kan fungera som spejare eller guider vid expeditioner i vildmarken - detta r den frmsta kontakt zakier och dodjaber har med dem, nr de lokala frhllandena r ngorlunda fredliga. En del ghonder idkar ocks handel med mnniskor, frmst med mat, dryck, droger och kryddor, som de bde har att slja och vill kpa. De r extra frtjusta i vin och olja. De fredrar att man inte blandar in pengar i det hela. De ser dem som en ondig komplikation.

Copyright 2004 Anders Blixt och Erik Sieurin

Ghonder huvudjagande djungelfaunerEtt folkslag till GondicaAv Anders Blixt och Erik SieurinGhondisk religionGhondiska ventyrare