GC-plan 2013–2016 1

Gång- och cykelplan2013–2016

KUNGSBACKA KOMMUN

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–20162 3

InledningSedan mitten av 80-talet har Kungsbacka kommun haft ett planeringsinstrument för utbyggnad av gång- och cykelvägar (GC-vägar). Dokumentet har benämnts GC-plan för Kungs-backa kommun och planen har fungerat som utbyggnadsplan för det övergripande nätet. Denna nya gång- och cykelplan (GC-plan) för Kungsbacka kommun 2013-2016 har utvecklas något och behandlar utö-ver utbyggnadsplanen även frågor om utformning, drift och underhåll, cykelparkeringar samt planeringsprinciper i all-mänhet.

Den första delen i denna GC-plan beskriver gång- och cykel-trafikanter och hur deras situation ser ut i Kungsbacka kom-mun idag. Den andra delen behandlar infrastruktur och pla-nering och innehåller en översikt över det befintliga gång- och cykelnätet och en beskrivning över vilka förbättringar som krävs för att göra detta system mer attraktivt samt var utbygg-nader för att göra det komplett ska göras. I slutet av dokumen-tet finns investeringsplanen för perioden samt en lista på de åtgärder som föreslås i planen.

Syfte, uppdrag och övergripande målSyftet med denna GC-plan är att belysa gångtrafikanters och cyklisters behov i transportsystemet. Planen innehåller en kartläggning över hur arbetet med dessa trafikanter ser ut idag samt hur detta kan förbättras. Planen ska också verka som stöd för arbetet med att höja framförallt cykelns status i pla-neringen.

Uppdrag

I april 2011 gav nämnden för Teknik förvaltningen i uppdrag att revidera den nuvarande GC-planen för 2009-2012. Föl-jande direktiv gavs av nämnden inför revideringen:

z GC-förbindelse till Ölmanäs ska studeras. z Planering ska ske i samråd med projektet Kattegattleden. z Planen ska innehålla en GC-förbindelse utmed Inlags-

leden. z GC-väg utmed väg 939 planeras i samråd med projektet

Kattegattleden. z Projektlistan bör omfatta projekt för 8 miljoner om året.

(Under arbetets gång har detta direktiv förändrats till att projektlistan bör omfatta en utbyggnadstakt på i snitt 4,5 km cykelväg alternativt en bro eller tunnel per år.)

I nämndens direktiv till förvaltningen för 2012 finns flera direktiv gällande cykeltrafik:

z Att utreda möjligheten till markering av cykelbanor i Kungsbacka innerstad med en färgskala.

z Att ta fram ett handlingsprogram för bättre cykelmiljö och som uppmuntrar invånarna i Kungsbacka att använda cykel mer.

z Samtliga GC-vägar ska vara belysta år 2016 i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna.

Utifrån dessa direktiv har en vision för GC-arbetet i kommu-nen formulerats (se ovan).

Övergripande mål

Även om det de senaste åren har märkts en skillnad i attity-der och ett ökat tryck från personer som arbetspendlar långt med cykel, är den stora vinsten med ett säkert och attraktivt GC-nät att barn och ungdomar kan ta sig själva till skolan och till fritidsaktiviteter. Detta minskar trycket från biltrafiken runt våra skolor och idrottsanläggningar vilket förbättrar mil-jön samtidigt som olycksrisken minskar. Det finns även stora hälsomässiga fördelar med att gå eller cykla både för barn och vuxna.

Politikernas mål är att tillgängligheten för cykel ska öka.

” ”Att ta sig fram till fots eller med cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens tätorter.

För de som vill ta sig mellan kommunens tätorter till fots eller med cykel ska en attraktiv GC-väg finnas med hög framkomlighet och säkerhet.

Innehåll

Inledning 3Syfte, uppdrag och övergripande mål 3Avgränsningar 4

Fotgängaren, cyklisten och mopedisten 4Mätning, uppföljning och granskningar 5Olycksstatistik 6

Planering och infrastruktur 7Utformning 7Belysning 7Drift och underhåll 8Vägvisning 8Cyklar och kollektivtrafik 8Cykelparkering 9Cykelservice 9Hyrcyklar 9Rekreationscykling 10Marknadsföring och kampanjer 10

GC-nätet 13Särö – Kullavik 13Onsala – Vallda 15Anneberg – Älvsåker 17Fjärås 17Åsa – Frillesås 19Kungsbacka 21

GC-vägar med statligt huvudmannaskap 22GC-vägar med kommunalt huvudmannaskap 22GC-vägar med enskilt huvudmannaskap 22

Objektslista 23Åtgärdslista 23

Kungsbacka kommuns vison

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–20164 5

än cykelväg eftersom de kräver en mycket god framkomlighet. Andra cyklister tar det mer lugnt och störs inte nämnvärt av bilspärrar som står i vägen så länge det går hyfsat enkelt att komma förbi dem. Cyklarna ser också olika ut, det finns cyklar för barn och för vuxna, det finns liggcyklar, tandemcyklar, minicyklar, tre-hjulingar, transportcyklar och cyklar för landsvägscykling, så kallade racers. Till sin cykel kan man också koppla på diverse tillbehör så som cykelkärror både för transport av barn eller varor vilket ställer krav på god framkomlighet. Dessa tillbehör är inte så vanliga ute på cykelvägarna idag men användandet kommer att öka inte minst med ökad cykelturism.

Mätning, uppföljning och granskningarHistoriskt sett har väldigt få mätningar gjorts på antalet perso-ner som går och cyklar runt om i kommunen. I juni 2011 togs det första steget i att kartlägga cyklisterna i Kungsbacka stad då den första fasta cykelräknaren installerades i en mätpunkt vid Lindens torg. En fast mätpunkt ger mycket värdefull infor-mation för hur cyklandet ser ut under årets alla årstider. Flest cyklister är det under sommarmånaderna. Under höst och vår går antalet cyklister ner något. Under vintermånaderna sjunker antalet ytterliggare men uppgår ändå till 42 procent av trafiken under sommaren, vilket betyder att det trots kyla passerar cirka 250 cyklister per dag. Det ska dock tilläggas att vintern under det första mätåret var mild och med mycket lite snö och halka.

Fler mätpunkter skulle behövas i Kungsbacka och någon av dessa kan med fördel kombineras med en informationstavla som visar antalet passager i realtid på plats. Detta ger ett mer-värde som reklampelare för cykelvägnätet och kan även fung-era som informationsspridare till gång- och cykeltrafikanterna.

Resvaneundersökning

För att få en helhetssyn på de resor som görs till fot eller med cykel i hela kommunen krävs det en övergripande resvane-undersökning. Denna ger en bild över hur resvanorna ser ut generellt och hur stor andel gång och cykling är i det totala trafikarbetet.

Satsning på gång- och cykeltrafiken är helt i linje med vad som sägs i en rad kommunala dokument:

Översiktsplan för Kungsbacka kommun

z När den nya fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka revideras ska man se på möjligheten att föra centrumkär-nan med fotgängarvänlig genom att ge möjlighet att ställa bilen i parkeringsanläggningar i utkanten av stadskärnan.

z Längs hela Kungsbackaån bör ett gång- och cykelstråk anläggas som sträcker sig hela vägen ner till fjorden.

z I de centrala delarna kan fotgängare, cyklister och bilister röra sig på lika villkor.

Miljömål för Kungsbacka 2008-2015

z Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 procent jämfört med 2004 års nivå.

z Tillgängligheten ska öka för gående och cyklister.

Fördjupad översiktsplan Kungsbacka stad 2020

z Skapa en gång- och cykelvänlig stad. Detta gäller både i bostadsområden och på platser där företag är belägna.

z Folkhälsa: En stad bör byggas så att den främjar fysisk akti-vitet. Att anlägga trivsamma, sammanhängande och säkra gång- och cykelstråk är centralt

z Ett levande centrum: …utvecklande gång- och cykelstråk är viktigt eftersom det ökar känslan av tillgänglighet till centrum. En mer gångvänlig miljö gör Kungsbacka cen-trum mer stadslik.

z Cykelparkeringar på strategiska platser ska också planeras in för att göra gång- och cykelnätet komplett.

AvgränsningarDenna GC-plan behandlar i första hand trafik med gång- och cykeltrafikanter. Eftersom förare av moped klass II enligt lag räknas som en cyklist och eftersom de får färdas på GC-vägar så länge det inte är förbjudet enligt lokal trafikföreskrift inklu-deras dock även denna trafikantgrupp i GC-planen.

GC-planen behandlar kommunens övergripande GC-nät som i huvudsak vänder sig till vuxna och barn i trafikmogen ålder. Barn under 12 år bör därför ha sällskap av en vuxen när de färdas i trafiken.

Fotgängaren, cyklisten och mopedistenFotgängare, cyklister och mopedister räknas ofta samman till en grupp och kallas ”oskyddade trafikanter”. Detta på grund av att trafikanterna, till skillnad från exempelvis bilister, inte omgärdas av ett skyddande skal i form av en kaross. Även om de i stor utsträckning samsas på samma yta är skillnaderna mellan dem väldigt stora vilket är viktigt att förstå för att kunna förstå varje trafikantgrupps behov. Men det finns inte bara skillnader mellan trafikantgrupperna i sig utan även mel-lan trafikanter inom samma grupp, detta beskrivs mer längre fram i texten.

Fotgängaren

Det kan finnas flera syften med att gå. Det kan handla om en ren transportsträcka som exempelvis från hemmet till jobbet då målet är väldigt tydligt. I dessa fall är fotgängaren mycket avståndskänslig och vill ha en så nära väg som möjligt. Fot-gängare som går mer planlöst exempelvis när de är ute på pro-menad i naturen eller flanerar i staden har andra krav. I dessa fall spelar avstånd och genvägar mindre roll. Istället ställs det högre krav på den omgivande miljön. Bilfria områden så som gågator, parker, skog och mark anses då som attraktiva miljöer. Det kan vara svårt att objektivt räkna på gångstråks gångvän-lighet och attraktivitet men till detta finns idag flera metoder framarbetade.Till trafikantgruppen fotgängare räknas enligt Trafikförord-ningen (1998:1276) en person som:

z åker skidor, rullskidor, rullskridskor eller liknande, z för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller

liknande fordon, z leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn

eller rullstol, eller z för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående. z också en person som i gångfart själv för en rullstol, eller ett

annat eldrivet fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som en cykel.

Gruppen gångtrafikanter är väldigt heterogen och består av människor i alla olika åldrar, livsstil, fysik, hälsa, ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå. En stor del av Sveriges befolkning har någon form av funk-tionsnedsättning. Detta ställer höga krav på tillgänglighet. Enligt 8 kap 2 § andra stycket och 12 § andra stycket i plan- och bygglagen (PBL) ska publika lokaler och allmänna plat-ser göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta kommer inte diskuteras mer i denna skrift utan frågan är behandlad i Till-gänglighetsplan Kungsbacka centrum 2007-01-22 (GF).

Cyklisten och mopedisten

En cyklist är enligt Trafikförordningen (1998:1276) en person som färdas på ett fordon som:

z är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och som inte är ett lekfordon.

z är eldrivet utan tramp- eller vevanordning som är konstru-erat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen men också ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningenmen inte ger något krafttillskott vid has-tigheter över 25 kilometer i timmen eller har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

Detta betyder att även elcyklar, segways och mopeder räknas som en cykel enligt lagen.

Det finns väldigt många olika typer av cyklar och cyklister och dessa ställer olika krav på infrastrukturen. Vissa cyklister cyklar långt och snabbt och väljer i många fall hellre bilväg Cyklister, fotgängare och mopedister räknas till gruppen oskyddade trafikanter eftersom de inte omges av en skyddande kaross.

Antal cyklister som passerat Lindens torg per dag, uppdelat på månad 2011-2012.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–20166 7

Planering och infrastrukturStadsplaneringen har sedan bilens intåg i första hand fokuse-rat på att göra det smidigt och lätt för den som brukar bilen. Fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer fick länge stå tillbaka för bilisten vilket lett till att och deras behov inte har uppfyllts i planeringen. I dag är dock inriktningen en annan och det satsas mer på icke bilburna trafikanter. GC-vägnäten byggs ut i högre takt än tidigare, det satsas på kollektivtrafiken och stadskärnor blir mer anpassade för fotgängare.I Kungsbacka har det sedan 1980-talet funnits en GC-plan för kommunen. GC-nätet har byggts ut till att idag bestå av över 160 km GC-väg. GC-vägnätet i kommunens tätorter är på flera ställen väl utbyggt vilket betyder att vi parallellt med arbetet med utbyggnadsplanen kan arbeta för att höja attrakti-viteten på det befintliga GC-nätet och samtidigt informera om fördelarna med att använda det.

Utformning För att skapa ett attraktivt GC-nät krävs det att GC-vägarna håller en hög och kontinuerlig standard. GC-nätet ska vara sammanhängande och det ska vara lätta att orientera sig. GC-vägarna ska vara utformade för bästa möjliga säkerhet, fram-komlighet och bekvämlighet. Detaljutformningen är viktigt för cyklisterna. Kantstenar, stolpar och vegetation som står för nära, onödiga omvägar och bilspärrar medför irritation hos cyklisterna. Samtidigt ökar små hinder risken för olyckor. Bilspärrar ska användas restriktivt och endast i syfte att sänka hastigheten på gång- och cykeltrafikanter och på så sätt höja säkerheten i exempelvis skymda korsningar. I de fall där man vill minska framkomligheten för motorfordon ska detta göras utan påverkan på gång- och cykeltrafiken. Att anlägga GC-vägar som byter sida av vägen betyder inte bara att man utsätter de oskyddade trafikanterna för en ökad risk för olycka, utan man sänker också standarden på vägnätet eftersom framkomligheten försämras. I planeringen av ny GC-väg ska det därför alltid eftersträvas att den nya GC-väg läggs på en och samma sida av vägen. I de fall där det inte går att bredda åt ett håll ska en flytt av vägbanan utredas. Där detta inte går är det viktigt att säkra passagen över vägen genom att reducera motorfordonens hastigheter. Upphöjda passager har visat sig halvera risken för personskador. När nya bostads- och verksamhetsområden planeras är det vik-tigt att först tänka på hur de som kommer utan bil enkelt kan ta sig till och runt i området på ett smidigt och säkert sätt. Detta för att skapa en miljö där bilen inte blir ett måste.

Allmänna kvalitetskrav

z Trottoarer ska vara minst 1,5 meter breda men önskvärd bredd är 2,0 meter.

z GC-banor ska vara minst 2,5 meter breda och där det är mycket trafik ska standarden höjas och bredden bör då vara minst 3,0 meter.

z På separerad gång- och cykelväg ska gångvägen minst vara 1,5 meter bred och cykelvägen minst 2,5 meter bred.

z Ridväg ska vara minst 1,2 meter bred och skiljas från GC-vägen med en skiljeremsa på minst 1 meter.

Åtgärder

Under planperioden ska Teknik kontinuerligt arbeta för att öka trafiksäkerheten och attraktiviteten på det befintliga GC-nätet.

BelysningFrån säkerhets- och trygghetssynpunkt är det viktigt att belysa gång- och cykelvägar, och för att öka resandet är detta en vik-tig fråga att arbeta med. Vid nybyggnation är därför belysning standard.

Nämnden för Teknik har gett förvaltningen ett direktiv att ”Samtliga GC-vägar ska vara belysta år 2016 i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna”. Ett arbete pågår därför med att komplettera med belysning på de stråk som idag sak-nar detta.

Under 2011 byggdes belysning ut utmed banvallen i Särö vilket gör att större delen av GC-vägarna i Särö och Kullavik nu är belysta. I Vallda har GC-nätet låg standard gällande belysning och på många ställen saknas det belysning helt. Detta kom-mer dock att åtgärdas under 2012-2013. GC-vägen utmed Onsalavägen saknar i stort sett helt separat GC-belysning men vägbelysningen spiller över och standarden har bedömts som tillfredställande. I samband med att befintlig Onsalaväg omformas till lokalgata kommer belysningsstandarden att ses

Cykelfrämjandets Kommunvelometer

2011 var Kungsbacka kommun med i Cykelfrämjandets Kom-munvelometer som är en granskning och jämförelse av kom-munernas satsningar på att öka cykling och att göra cykling säkrare och mer attraktivt. Kommunernas arbete inom föl-jande områden granskades: uppföljning och mätning, cykel-politik, aktiviteter, investeringar (information/marknadsfö-ring), investeringar (infrastruktur/underhåll) och befintlig infrastruktur. Malmö var bäst i granskningen och Kungsbacka hamnade i den nedre delen av fältet. Resultatet visade att arbe-tet med cykelfrågor behöver intensifieras för att Kungsbacka ska bli en riktigt bra cykelkommun. Att i framtiden vara med i denna typ av granskning igen, ger en indikation på hur arbetet med GC-frågor går och om våra satsningar ger resultat.

Åtgärder

En plan för cykeltrafikmätningar ska upprättas

OlycksstatistikI Kungsbacka kommun har det under den senaste femårspe-rioden rapporterats i snitt strax under 100 olyckor per år till Strada Polis (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Knappt 27 av dessa olyckor involverade fotgängare, cyklister eller mopeder klass II, alltså en kategori trafikanter som får nyttja GC-nätet. Denna statistik är rapporterad av poliser som antingen varit på plats efter olyckan eller där en anmälan inkommit i efterhand. Till Strada rapporterar även alla sjukhus i och runt Kungsbacka om trafikolyckor som inträffar i kom-munen. Denna statistik ser något annorlunda ut. I Strada Sjuk-vård rapporterades det i snitt knappt 145 olyckor per år och av dessa stod fotgängare, cyklister och mopedister för 82 stycken, alltså 57 procent jämfört med endast 27 procent av de polisrap-porterade. Förklaringen till detta är att polisen i många fall inte blir larmad vid olyckor med oskyddade trafikanter utan enbart ambulans har tillkallats eller så har de inblandade klarat upp olyckan på egen hand.Flertalet av de olyckor som enbart rapporterats av sjukvården är singelolyckor med oskyddade trafikanter, alltså där någon exempelvis har halkat eller cyklat och vält. I polisstatistiken finns inte en enda olycka rapporterad som singelolycka med fotgängare. Man ska dock komma ihåg många av dessa olyckor varken rapporteras till polis eller sjukvård då många inte ser det som en trafikolycka och inte heller behöver sjukvård.Som man kan se av diagrammet nedan till vänster är sing-

elolyckor med fotgängare mycket vanligt. 63 av dessa, alltså cirka 13 olyckor per år, har inträffat när en fotgängare halkat på antingen snö, is eller hala löv. Var dessa har inträffat har inte utretts vidare så de kan vara på allmän platsmark skött av kom-munen, allmän platsmark där angränsande fastighetsägare har ansvar för halkbekämpning enligt gällande ordningsstadga, på det enskilda vägnätet eller på vägar där staten är väghållare. Om man tittar närmre på cykel- och mopedolyckorna är väg-miljön också här inblandad i flertalet av olyckorna. Enligt Nollvisionen som är beslutad av Riksdagen ska ingen människa dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Det är där-för intressant att dela upp olycksstatistiken och endast se på olyckor där någon dödats eller skadats allvarligt (se diagram-met nedan till höger).

Under åren 2006-2010 inträffade en dödsolycka i kommunen, mellan en fotgängare och ett motorfordon. Det finns ingen plats i kommunen som kan pekas ut som överrepresenterad i olycksstatistiken. Statistiken visar att den största delen av de olyckor som slutar med svårt skakade även de är av singel-karaktär, även om motorfordonen här tagit en större andel. Vad som är anmärkningsvärt är att kollisioner mellan trafikanterna som får använda GC-vägar är så få. Detta betyder i stort sett att det inte behövs satsas på separering av olika slags trafikan-ter på GC-vägarna i kommunen framöver. Arbetet kan istället fokuseras på att minimera singelolyckorna. För att göra detta behöver hinder avlägsnas och driften och underhållsarbetet behöver skärpas.

Trygghet är en annan aspekt som är viktig att arbeta med. Om trafikanter inte känner sig trygga att använda våra GC-banor kanske de tar bilen i stället eller väljer att stanna hemma. Sammanfattningsvis kan man säga att de viktigaste åtgärderna för säker gång- och cykelinfrastruktur är:

z utbyggnad av separata GC-vägar z satsning på drift och underhåll (belysning, vinterväghåll-

ning och beläggning) z säkring av korsningar z säkring av motortrafikens hastighet i blandtrafik

Nämnden för Teknik har satt som mål att alla GC-vägar i kommunen ska vara belysta senast 2016.

Olycksstatistik för fotgängare, cyklister och mopedister uppdelat på typ av olycka.

Kungsbacka kommun, 2006-2010 (STRADA-sjukvård)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Fotgängare (n=112) Cykel (n=217) Moped (n=65)

MotorfordonMopedCykelFotgängareSingel

Olycksstatistik för svårtskadade och döda fotgängare, cyklister och mopedister uppdelat på typ av olycka.

Kungsbacka kommun, 2006-2010 (STRADA-sjukvård)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Fotgängare (n=12) Cykel (n=23) Moped (n=9)

MotorfordonMopedCykelFotgängareSingel

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–20168 9

CykelparkeringEn parkeringspolicy för Kungsbacka stad har under det senaste året arbetats fram av förvaltningen för Teknik. Denna behand-lar bil- och cykelparkering på offentlig plats men även parke-ringsnormer vid bostäder och verksamheter.

Våren 2011 gjordes en beläggningsstudie för cykelparkering-arna i Kungsbacka centrum. Av denna kunde man utläsa att antalet parkeringsplatser tillgodoser behovet i staden utom vid resecentrum där det särskilt på den östra sidan finns en större efterfrågan än vad det finns platser. I Innerstaden fanns det ledig kapacitet i de cykelställ som finns men många parkerar ändå sin cykel på trottoarerna. Detta kan bero på att stan-darden på cykelparkeringarna på många ställen är låg. Detta gäller dock inte bara i Kungsbacka stad utan i stort sett i hela kommunen. Trasiga och oattraktiva cykelställ gör att många parkerar sina cyklar utanför de ordnade cykelparkeringarna. En bidragande orsak till detta är att det i många fall saknas parkeringsmöjligheter i direkt anslutning till målpunkter.Nya cykelparkeringar som anläggs ska vara attraktiva och ha ett konsekvent utseende så det blir ett varumärke för kommu-nens cykelsatsning. I alla ställ ska det vara möjligt att låsa fast sin cykel och flertalet ska ha tak.

På flera platser finns det kvarlämnade skrotcyklar som både hindrar framkomligheten, tar upp plats i onödan samt ger ett skräpigt intryck. Att ha en rutin för hur man hanterar så kall-lade skrotcyklar är ett måste för att bibehålla cykelparkering-arnas standard. Teknik har som rutin att skrotcyklar - det vill

säga cyklar med noll eller inget värde - tas om hand och förva-ras i en månad innan de skrotas.

Åtgärder

Ett kommungemensamt cykelparkeringsprogram ska tas fram.

CykelserviceVid stora målpunkter bör det finnas extra service för cyklister. Denna service kan exempelvis vara en cykelpump, cykelkartor samt enklare reparationsverktyg.

Åtgärder

Teknik ska utreda var servicestationer skulle kunna vara belägna samt hur de ska vara utformade.

HyrcyklarUnder de senaste åren har Stockholm, Göteborg och flera andra stora europeiska städer utvecklat ett system med hyr-cyklar. Dessa system fungerar som ett komplement till kollek-tivtrafiken och stationerna är placerade vid hållplatser och vid andra stora målpunkter. Ett eventuellt införande om hyrcykel-system i Kungsbacka stad ska utredas.

över. Samma låga belysningsstandard som på Onsalavägen har också Mariedalsvägen men här planeras en utbyggnad 2015. I Anneberg behöver belysningen på GC-vägen utmed Älvs-åkersvägen kompletteras eftersom stolparna står väldigt glest. Detta är planerat att åtgärdas 2013. I Fjärås är standarden på huvudnätet tillfredställande och det samma gäller för tätor-terna Åsa och Frillesås. Banvallen som binder samman de två orterna saknar dock helt belysning och enligt planerna ska denna byggas ut 2014. I Kungsbacka stad kommer belysningen under 2014-2015 att kompletteras där så behövs.

Drift och underhållDrift och underhållsfrågor är särskilt viktiga när man pratar om säkerheten för gång- och cykeltrafikanter. Löv, sand, grus, dålig beläggning eller snö och is på vägbanan kan förorsaka olyckor. Som tidigare nämnts i avsnittet om olycksstatistik lig-ger dessa faktorer bakom flertalet av de olyckor där framförallt gångtrafikanter är inblandade. Då gångtrafikanter och cyklis-ter inte bara färdas på GC-vägar utan även på våra vanliga vägar är det viktigt att tänka på driften och underhållet även här och då främst på vägrenar.Idag har Kungsbacka kommun skötselansvar för merparten av GC-vägarna i kommunen, även flera av dem som ligger utmed det statliga vägnätet. Separata avtal som reglerar detta skrivs mellan Trafikverket och kommunen för varje nytt GC-vägs-projekt.

En viktig faktor för att höja standarden på våra cykelvägar är när vi sopar upp sand och flis vid vinterns slut. Kantig flis kan orsaka punkteringar för cyklister och mopedister. Grus och sand som ligger kan också medföra halkrisk. Det är därför viktigt att jobba med att få upp gruset så snart risken för snö och is upphört.I samband med vägarbeten tas det ofta mycket stor hänsyn till motorfordonstrafiken. Detsamma måste även gälla GC-vägar då en dåligt utmärkt grop eller beläggningskant kan få förö-dande konsekvenser för en cyklist eller en inlines-åkare. Under hösten 2011 har ett nytt program för tillfälliga anordnings-planer tagits fram för kommunen som kommer att gälla både vägar och GC-vägar. Teknik kommer därmed ställa minst lika höga krav på arbeten på GC-nätet jämfört med arbeten på väg-nätet.

Åtgärder

Under planperioden ska Teknik se på möjligheten att definiera huvudstråk där standarden på snöröjning och halkbekämpning ska höjas. Vårstädning har i kommunen redan idag hög prio-ritet men information till brukarna om tidplan och färdigstäl-lande ska bli tydligare. Högre krav för säkerhet och framkom-lighet för fotgängare och cyklister vid väg- och gatuarbeten ska ställas.

VägvisningCykelvägvisning är en av grunderna för att få ett attraktivt GC-nät. Skyltarna ger i första hand information till trafikan-terna om vilken väg som är rekommenderad till en viss mål-punkt, men skyltarna tjänar även som reklampelare för själva vägnätet. I Kungsbacka kommun finns ett övergripande cykel-vägvisningssystem vilket behöver underhållas och förbättras. I Kungsbacka stad har ett nytt vägvisningssystem framarbetats och skyltarna beräknas vara på plats under 2012. En plan för vägvisning i både Kungsbacka stad och för kommunen som helhet bör finnas. Skyltarna måste inspekteras årligen och underhållas regelbundet. Vägvisningen behöver självklart även justeras och uppgraderas i samband med nya exploateringar eller när nya cykelstråk färdigställs.

Åtgärder

Teknik ska upprätta en vägvisningsplan för Kungsbacka stad och för kommunen som helhet.

Cyklar och kollektivtrafikenI dagsläget får cyklar inte tas med på bussar inom Kungsbacka kommun. Detta gäller dock inte hopfällbara minicyklar som kan betraktas som bagage. På pendeltåget får man ta med sin cykel i mån av plats. Detta kostar i dagsläget 30 kr per resa. På regionaltåget får cykel tas med i mån av plats (maximalt 9 st/tågset). Kostnaden för att ta med cykeln beror på hur långt man åker och kostnaden uppgår till priset av en barnbiljett, det vill säga 31 kr för den som vill ha med sig cykeln till Göteborg.Eftersom en resa med cykel ofta kombineras med en resa med kollektivtrafiken och det inte alltid går att ta med sin cykel på bussar och tåg ställer det höga krav på att det finns nära och attraktiva parkeringsmöjligheter vid stationer och hållplatser. Kungsbacka ska ta fram ett cykelparkeringsprogram som omfattar hela kommunen.

0 2 300 4 600 mGrå sträckor visar var kommunen har ansvar för skötseln, röda sträckor var Trafikverket har ansvaret för skötseln.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201610 11

kommunen finns på kungsbacka.se.

Våren 2012 gick Kungsbacka tillsammans med Varberg och Kungälv med i Göteborgregionens samarbete kring den webb-baserade cykelreseplaneraren. Med cykelreseplaneraren kan man enkelt beräkna sin rutt, ungefärlig restid och kaloriåtgång för cykelfärden. Man kan även lätt se närmsta cykelparkering och var det finns serviceställen.

Under hösten 2011 startades cykelnätverket ”Tyck om Cykel” vars syfte är att samla Kungsbacka cyklister så att kommunen kan få feedback på vad vi gör bra rsepektive mindre bra. Vi har för avsikt att ha regelbundna träffar där vi diskuterar olika aspekter av cykling. Gruppen ska även användas som referens-grupp i olika projekt där kommunen behöver bolla frågor.

Åtgärder

En marknadsföringsstrategi ska tas fram.Cykelnätverket ”Tyck om Cykel” ska utvecklas.

Rekreationscykling

Det finns idag tre skyltade cykelleder som går genom Kungs-backa kommun: Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden. Ginstleden och Cykelspåret följer varandra i stort sett genom hela kommunen. Skillnaden är att cykelspåret i Frillesås viker av österut mot Stråvalla kyrka och sträcker sig sedan genom inlandet ner till Laholm och sedan ut till Båstad och slutli-gen Helsingborg. Sverigeleden har samma sträckning som de andra lederna genom norra delen av kommunen ända till Särö där den bryter sig ut och tar riktning mot Släp, genom Kungsbacka, Gåsevadholm, Fjärås, Gällinge, Idala över Hal-landsgränsen till Västergötland och vidare till Småland och slutligen Karlshamn.Standarden på de tre cykellederna varierar mycket och lederna går både på separerade GC-vägar och i blandtrafik där hastig-hetsgränsen ibland kan vara upp till 90km/h.

Kattegattleden

Kattegattleden är ett nytt turistcykelledsprojekt; en havsnära cykelled mellan Göteborg och Helsingborg genom totalt tre regioner och tio kommuner. Delar av leden planeras att öppna under 2014. Satsningen ingår i regeringens infrastrukturpaket och finansiärer och projektägare är kommunerna längs leden, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland, Trafikverket samt Europeiska Unionen (EU). Ambitionen är att skapa en cykelled som är kustnära, bilfri och asfalterad, men arbetet med leden innefattar inte endast vägar och skyltning utan även rastplatser och annan service. I projek-tet arbetar man också i nära samarbete med lokala företagare för att få en cykelled med bra service.

Eftersom det idag inte finns separerad cykelväg längs hela sträckan pågår nu ett arbete med att planera och bygga infra-struktur. Trots en relativt stor projektbudget kommer leden vid öppnandet inte att uppnå ambitionen om en bilfri led då delar kommer att gå i blandtrafik. Denna typ av sträckor kommer dock att minimeras och arbetet för att skapa bilfria alternativ kommer att fortsätta.

Åtgärder

Utbyggnaden av Kattegattleden genom kommunen ska sam-ordnas med utbyggnaden av kommunens GC-nät.

Marknadsföring och kampanjerFör att öka andelen hållbara resor gäller det att, förutom att förbättra infrastrukturen, också att informera om och visa hur man på ett lätt sätt tar sig från en punkt till en annan, både till fots och med cykel.Mellan 2008-2011 pågick projektet ”Förändrat kortväga resande” vars syfte var att genom informationsinsatser sti-mulera till ökat resande med kollektivtrafiken och samtidigt öka andelen gång- och cykelresor. Kommunstyrelsens förvalt-ning var huvudman för projektet och projektgruppen bestod av tjänstemän från olika förvaltningar. ”Nya vägvanor” var en av de kampanjer som genomfördes för kommunens anställda. Projektets informatör gjorde också projektet synligt vid flera arrangemang och mässor så som Centimetermaran och Kul-turnatten. En webbsida om cykling i kommunen framarbeta-des och en cykelkarta för Kungsbacka stad togs fram. Efter-frågan på kartan var väldigt stor och den trycktes upp i en ny version till vårsäsongen 2011. En webbaserad karta för hela Kungsbacka är en av de kommuner i landet som bygger mest gång- och cykelvägar.

Kattegattledens sträckning genom Kungsbacka.Turistcykelleder genom Kungsbacka: Ginstleden är på denna kartamarkerad med blå, Cykelspåret är röd och Sverigeleden är grön.

Cykelreseplaneraren hittar du via www.trafiken.nu.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201612 13

Särö – Kullavik

GC-nätetI kommunen finns idag cirka 160 km GC-vägar. Utbyggnads-planen omfattar länkar till en sträcka av cirka 60 km. Kommu-nens mål är att bygga i snitt 4-5 km ny GC-väg om året. Till detta tillkommer sedan beläggning, framkomlighetsförbätt-ringar, belysning, cykelparkeringar och annan service.Vid planering av ny GC-väg ska utredning om ridväg genom-föras enligt Kommunfullmäktiges beslut 2005-08-11, § 123.

GC-länkarnas standard

GRÖN Till största del separerad GC-väg. Under förutsättning att hastighetsgränsen respekteras anses gator med hastighetsgränsen 30km/h tillräckligt säkra för att cykla på i blandtrafik.

GULDe länkar som har blandtrafik med låga flöden av antingen bilar eller cyklar redovisas som gul standard.

RÖDPå länkar som redovisas som röd standard blandas stora flö-den av fordon med oskyddade trafikanter. Den röda nivån har mycket låg säkerhetsstandard och låg framkomlighetsstandard för GC-trafikanter. GC-trafikanter väljer då andra färdmedel eller avstår resan. Den låga standarden inom GC-nätet upplevs i dessa fall som en barriär. Länkar där det finns behov av GC-förbindelse men där det helt saknas väg (=möjlighet att ta sig fram) markeras också med röd standard.

Det övergripande nätet bör vara utformat på sådant sätt att det på ett bekvämt, säkert och snabbt sätt sammanbinder större målpunkter. Genom att definiera stråk mellan olika kommun-delar och nät inom kommundelarna visar GC-planen hur detta vägnät kan byggas. I de olika stråken och näten finns idag län-kar med varierande standard. Varje kommundel är beskriven var för sig och varje avsnitt är uppdelat i Stråk, Tätortsystem och Åtgärdsprogram.

Särö – KullavikStråk

Från Kungsbacka når man kommundelen via en separat GC-väg utmed Säröleden (v158) som ansluter till Östra Särövägen (v955) som utgör en länk med blandtrafik fram till Särö cen-trum. Vägen är smal och saknar vägrenar. Trafiken på vägen har de senaste åren ökat på grund av exploatering i området vilket talar för att en GC-väg bör byggas. När Ekenässkolan läggs ner till hösten 2012 kommer de flesta barnen i området sannolikt att gå i skolan i Särö centrum och även detta talar för en GC-väg.

Tätortssystem

Inom kommundelen bör ett nät skapas med två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket, medan det centrala stråket går utmed Gamla Särövägen ner till Särö centrum och sedan vidare på Östra Särövägen ner till

anslutningen mot Guntoftavägen. Detta stråk behöver kom-pletteras med en GC-väg utmed Gamla Särövägen (v953) mellan Hagryd dalavägen och Liabovägen samt med GC-väg utmed Östra Särövägen (v955) mellan Sofielundsvägen och Kyrkoby-Dalavägen. Längs det kustnära stråket finns det idag en separerad GC-väg på den gamla banvallen. Framkomlighe-ten på denna sträcka måste dock förbättras genom att ta bort bilspärrar och göra korsningar med bilvägar säkrare.För att binda samman det kustnära och det centrala strå-ket behövs det en GC-väg utmed Guntoftavägen (v954). De ökade trafikmängderna på Guntoftavägen har gett upphov till ett behov av GC-stråk på sträckan mellan Säröleden och Särö Danska väg. Därifrån kan man sedan ta sig vidare till det kustnära GC-stråket via Särö Danska väg som är mycket lågt trafikerad. Denna sträckning är även en del av Kattegattleden.Det finns även behov av GC-väg på de sträckor längs Västra Särövägen (v955) som inte ligger utmed Säröbanan, mellan Särö Lundaväg och Budskärsvägen samt mellan Budskärsvä-gen och vidare ner till Strandängen. Idag finns dock en alter-nativ sträckning via lokalvägnätet, men denna väg är inte den genaste och kan vara svår att hitta för dem som inte känner till området.

Det finns ett bra lokalt GC-nät i både Särö och Kullavik. Dessa sammanbinder bostadsområdena med varandra samt med skola, kollektivtrafik och handel. Trafiksäkerheten måste dock höjas i korsningen Gamla Särövägen och Västra Särövägen.

Åtgärdsprogram

Kommundelen Särö – Kullavik behöver i första hand en kom-plettering av dess centrala GC-stråk utmed Gamla Särövägen (v953) och Östra Särövägen (v955). På det kustnära stråket behövs framkomlighetsförbättringar göras.De ökade trafikmängderna på Guntoftavägen (v954), har gett upphov till ett behov av GC-stråk utmed Guntoftavägen (v954), på sträckan mellan Säröleden och Särö Danska väg, som binder ihop öster med väster. Dessutom finns behov av en separat GC-väg utmed Västra Särövägen (v955), på de delar som inte ligger utmed Säröbanan.För att få en säkrare trafikmiljö vid korsningen Västra Särövä-gen/Gamla Särövägen behövs åtgärder göras. Byggandet av en cirkulationsplats finns med i Trafikverkets planering och den kommer förhoppningsvis stå klar under planperioden.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201614 15

Onsala – Vallda

Onsala – ValldaStråk

Från Kungsbacka når man Onsala via en GC-väg utmed Onsa-lavägen som leder hela vägen ner till Klaraplan i Gottskär. GC-vägen är i stort sett separerad hela vägen men dess attraktivitet måste öka genom att framkomligheten förbättras och säkerhe-ten höjs. En GC-väg finns även från Kungsbacka ner till Vallda. Den går först utmed Säröleden (v158) ner till Vallda trekant och delar här upp sig i två stråk, ett längst Sandövägen (v950) ner till Råhagsvägen och ett längs Valldavägen (v942) ner till Smar-holmsvägen (v965). Ett sammanhängande GC-stråk bör skapas på Onsalahalvön genom separerade GC-vägar utmed väg 940 (Onsalavägen och Gottskärsvägen) och väg 942 (Valldavägen och Gathes väg). Den del som fattas idag är den utmed Valldavägen (v942) mel-lan Smarholmsvägen (v965) och Lunnavägen (v948). Utmed denna sträcka finns det även flera stora bostadsområden vilket även det talar för en ny GC-väg.

Tätortssystem Onsala

För att nå målpunkter inom Onsala finns GC-väg utmed Onsa-lavägen/Gottskärsvägen (v940), Mariedalsvägen (v946), Skäl-laredsvägen och delvis längs med Gathesväg (v942). Utefter Gathes väg saknas det en bit GC-väg men här kan GC-trafiken ta sig fram i blandtrafik på bland annat Sträveliden. Denna väg är något genare men aningen mer kuperad och kan vara svår att hitta för den som inte känner till området. Det saknas en säker förbindelse längs Gottskärsvägen (v940) från Klaraplan ner till Utholmens badplats och Gottskärs hamn. Onsalavägen utgör med sina stora trafikmängder en kraftig barriär för GC-tra-fikanter. Detta kommer dock att förbättras när den nya vägen byggs och dagens Onsalaväg byggs om.

Tätortssystem Vallda

För att nå målpunkter så som idrottsanläggningar, skolor, han-del och bostadsområden inom Vallda finns GC-väg utmed Valldavägen (v942) och Sandövägen (v950). Det finns dock inga säkra förbindelser till bad- och hamnanläggningar vid kusten. GC-planen föreslår därför att GC-väg byggs utmed Sandövä-gen (v950) på den återstående sträckan mellan Råhagsvägen och Vallda-Sandö, samt längs Lerkilsvägen (v951) ut till Ler-kils hamn. Längs Lerkilsvägen (v951) finns det även flera fri-tidsanläggningar vilket också talar för en GC-väg. Sandövägen (v950) mellan Vallda-Sandö och Lerkilsvägen kommer på sikt bli en del av Kattegattleden. I övrigt har bedömningen gjorts att Lunnavägen (v948) kan nyttjas för GC-trafik med bland-trafik då trafikflödena fortfarande är relativt låga på sträckorna. Utbyggnad kan komma att bli aktuell om exploatering sker utefter sträckan.

Åtgärdsprogram

De kompletteringar som krävs i GC-nätet för kommundelen är främst den återstående delen utmed Valldavägen (v942). När denna etapp står klar har vi en slinga på nära 3 mil runt Onsalahalvön; en slinga som binder ihop Onsala, Vallda och Kungsbacka.Förbindelserna ut till kusten längs Gottskärsvägen, Lerkilsvä-

gen och Sandövägen är även de väldigt viktiga. Där vi inte kan bygga separerade cykelvägar bör vi höja säkerheten för cyklister och gångtrafikanter genom att sänka hastigheten för motorfor-don. GC-väg utmed Sandövägen bör byggas ut så snart Lerkilsvägen och etappen längs Sandövägen ner till Vallda Sandö är klara.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201616 17

Fjärås

Anneberg – Älvsåker

Anneberg – ÄlvsåkerStråk

Från Kungsbacka når man kommundelen via Göteborgsvä-gen (v970) där det mellan Björkrisvägen och Älvsåkersvägen är blandtrafik med mycket hög trafik och höga hastigheter. Fortsättningen norrut från Älvsåkersvägen och vidare upp till kommungränsen och vidare till Lindome saknar också GC-väg. Om detta stråk byggs ut kan man cykla säkert hela vägen mellan Kungsbacka och Göteborg. Man kan även nå kommundelen via de smala men inte fullt så trafikerade vägarna Höglandavägen (v975) och Lerbergsvägen (v975). En GC-väg utmed Lerbergsvägen planeras i samband med utvecklingen av området omkring Höglanda gård

Tätortssystem

En GC-väg finns utbyggd utefter Älvsåkersvägen mellan Göteborgsvägen och Djursjövägen. Det finns även ett utbyggt lokalt GC-nät som sammanbinder bostadsområdena med var-andra samt med skola, kollektivtrafik och handel. En GC-väg som kompletterar detta planeras längs Dalavägen som ska sam-manbinda GC-vägen längs Älvsåkersvägen med idrottsplatsen.

Åtgärdsprogram

För att få ett sammanhängande stråk mellan Kungsbacka och kommundelen bör en GC-väg längs Göteborgsvägen (v970) byggas. En GC-förbindelse vidare upp mot kommungränsen bör också byggas ut men detta i samarbete med Mölndals kom-mun eftersom GC-väg saknas även på andra sidan kommun-gränsen.GC-väg längs Dalavägen som ska sammanbinda GC-vägen längs Älvsåkersvägen med idrottsplatsen bör byggas. GC-förbindelsen utmed Hällingsjövägen (v974) från Tölö till Hjälm samt utmed Höglandavägen (v978) till Alekärret behandlas under Kungsbacka stad.

FjäråsStråk

För att från Kungsbacka nå Fjärås tätort finns två möjliga vägar; Myravägen (v933) eller Varbergsvägen (v939) och Vallbyvägen (v934). Myravägen är mycket smal men väldigt lågt trafikerad. Varbergsvägen och Vallbyvägen är genare men avsevärt mer trafikerad. En GC-väg utmed denna stäcka bör därför byggas ut. Denna kommer även fylla ett turistsyfte eftersom sträckan utmed Varbergsvägen ingår i Kattegattsleden. Att sedan få en säker GC-väg hela vägen upp till Fjärås tätort stärker även området runt Fjärås Bräcka som turistmål.

Tätortssystem

Inom Fjärås finns ett väl utbyggt GC-nät mellan bostadsområ-den, skola, fritidsanläggning och centrumfunktioner. Därutö-ver utgör Lygnen och Fjärås Bräcka en stor målpunkt för bad och rekreation.En GC-väg genom Fjärås längs Gåsevadholmsvägen bör byg-gas för att sammanlänka planerade bostadsområden längs vägen med centrum och den planerade GC-vägen längs Vall-byvägen. Idag kan man ta sig via lokalvägnätet i nord-sydlig riktning men denna sträckning är inte helt tydlig och svår att hitta för den som inte känner till området.

Åtgärdsprogram

GC-väg till Fjärås via Varbergsvägen och Vallbyvägen bör byggas. Delen längs Varbergsvägen bör byggas först eftersom denna sträcka är mest trafikerad. Sträckan utgör även en del av Kattegattleden. I samband med byggandet av de nya bostads-områdena längs med Gåsevadholmsvägen (v932) bör GC-vägen utmed Gåsevadholmsvägen (v932) byggas.GC-väg utmed Varbergsvägen (v939) mellan Kungsbacka och Åsa behandlas i avsnittet om Åsa - Frillesås.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201618 19

Åsa – Frillesås

Åsa – FrillesåsStråk

Åsa är beläget cirka 20 km söder om Kungsbacka och idag finns ingen GC-väg mellan orterna. De senaste åren har intresset att cykla mellan orterna både genom arbetspendling och för lokalturismen ökat. Kattegattleden kommer även att gå här vilket även det talar för en GC-väg utmed Varbergsvägen (v939). Åsa och Frillesås är förbundna med en GC-väg på den gamla banvallen.

Tätortssystem Åsa

Åsa har GC-väg genom centrum utmed Varbergsvägen (v939). Dessutom finns ett väl utbyggt system mellan centrum, skola och vårdcentral.Det finns idag ingen trygg och säker GC-förbindelse med bra framkomlighet mellan Åsa centrum och Gårda Brygga. I tidi-gare GC-planer har vägen via Åsa Jutegårdsväg och Christ-mansvägen identifierats men väghållaren vill inte upplåta vägen för gång- och cykeltrafik. Säkerheten och tryggheten på sträckan är också dålig då det helt saknas belysning samt att snöröjning och halkbekämpning vintertid inte är tillfredstäl-lande ur gång- och cykelperspektiv.I och med arbetet med den nya fördjupade översiktsplanen för Åsa tog man fram en Trafikutredning Ölmanäs som hade fokus på gång- och cykelfrågor. I denna identifierade man fyra olika lösningar på tillgänglighetsproblemet; Koppling A-Ölmanäs Ringväg, Koppling B- Åsa Jutegårdsväg, Gund-lehögsvägen och Christmansvägen (den som identifierats i tidigare GC-planer), Koppling C-Jute Tvärväg samt Koppling D- ny gång- och cykelväg med utgångspunkt i Österbyn vidare längs Ölmanäs Ringväg samt en ny GC-väg över åkermark mot centrum.Av dessa förslag är Koppling A den som borde prioriteras efter-som detta förslag gagnar flest trafikanter, men då denna väg inte är en genväg för transporter mellan Åsa och Gårda brygga behöver den kompletteras med kopplingarna B och C. Mark-åtkomst och drift- och underhållsfrågor måste dock här lösas med markägare och vägföreningar.När den nya tågstationen i Åsa byggs ska en GC-väg byggas mellan Åsa samhälle, den nya stationen och Kläppa. Detta ger inte bara invånarna i Åsa och Kläppa god tillgänglighet till den nya stationen utan de boende i Kläppa får även en säker GC-väg in till Åsa. Denna sträckning är även en del av Kat-tegattleden.

Tätortssystem Frillesås

Frillesås har en god GC-standard genom utbyggnad av sepa-rat GC-väg utmed Torstensviksvägen / Frillesåsvägen (v900), fram till Frillesåsskolan. För att få ett bra tätortssystem krävs även separat GC-väg utmed Göteborgsvägen (v845), från kommungränsen vid Löftaån och norr ut till Bastevägen. Där-ifrån kan man ta sig vidare norrut på banvallen. Idag nyttjas lokalvägnätet väster om Göteborgsvägen och det är svårt att hitta rätt för de trafikanter som inte känner till området.

Åtgärdsprogram

Gång- och cykelväg utmed Varbergsvägen (v939) från Hanhals via Fjärås station och vidare ner till Åsa bör byggas. Denna kan delas in i flera olika etapper där etappen mellan Torkelstorps-vägen och Torpavägen (v915) är den viktigaste eftersom det här inte finns några alternativa vägar via det enskilda vägnätet. Etappen mellan Hanhals och Torkestorpsvägen är identifie-rad som mycket viktig under kapitlet om Fjärås. Förbättring av framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter mellan Åsa och Ölmanäs bör göras. Alternativ A, Ölmanäs Ringväg bör här prioriteras men Alternativ B och C bör utredas parallell. GC-väg utmed Kläppavägen byggs i samband med den nya stationen i Åsa. Utbyggnad av separat GC-väg utmed Göte-borgsvägen (v845) i Frillesås föreslås.En GC-väg ut till Tjolöholm bör byggas så att tillgänglighe-ten till slottet och de naturområdena runt omkring det ökar. Tjolöholm slott är idag ett stort turistmål i kommunen och andelen turister som kommer med cykel förväntas öka i och med byggandet av Kattegattleden.

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201620 21

Kungsbacka stad

KungsbackaStråk

Kopplingar mellan Kungsbacka och övriga kommundelar finns beskrivna under respektive kommundelsavsnitt. Hur dessa sedan är kopplade från stadsgränsen och vidare in till centrum är mycket viktigt för helheten för stråken, de så kall-lade kommundelsstråken. Alla dessa förutom det från Onsala är kompletta i dag men då dessa även fyller en stor funktion för resor inom Kungsbacka bör dessa ses över för att öka fram-komligheten, tryggheten och säkerheten. Stråket från Onsala är idag mycket dåligt och det är svårt att orientera sig och för-stå vilken den bästa vägen in till centrum är. Detta kommer att förbättras i och med byggandes av stadsdelen Kolla men även av förbättringar i projektet med Kungsbacka sportcentrum. Tills dessa två projekt är klara behövs det dock punktinsatser för att förbättra framkomligheten.I öster finns på grund av exploatering ett behov av en GC-förbindelse österut, utmed Hällingsjövägen (v947) och Hög-landavägen (v978) mot Alekärret och ridanläggningen där. Därmed ges också möjlighet till en ny GC-väg vidare längs Hällingsjövägen (v974) mot Hjälm.

Tätortssystem

Kungsbacka centrum har ett väl fungerande GC-system med god säkerhet och hög framkomlighet, delvis på separata GC-vägar och delvis i en trafikmiljö med låga fordonshastigheter. Kungsbackaån och järnvägen utgör dock barriärer för gång- och cykeltrafikanter och det behövs fler broar och undergångar för att förbättra framkomligheten. I och med utbyggnaden av det nya bostadsområdet Kolla har prioriteten av GC-väg utmed Inlagsleden ökat. Här kan dock idag gång- och cykeltrafikan-ter ta sig över järnvägen utmed bilvägen men trafikflödena är höga och säkerheten är mycket låg.I och med att det inte finns någon möjlighet för gång- och cykeltrafikanter att ta sig genom viadukten under järnvägen vid Badhusparken är dessa trafikantgruppen hänvisade att ta vägen genom Innerstaden alternativt via Klockaregatan. Efter-som dessa vägar utgör en omväg för de som ska genom staden ställer detta höga krav på mycket god framkomlighet och väg-visning.

Åtgärdsprogram

I söder behövs en sammanbindning i öst-västlig riktning längs Inlagsleden över järnvägen. Det behövs också flera kopplingar över Kungsbackaån och under/över järnvägen.Bättre framkomlighet behövs på alla kommundelsstråk, sär-skilt det från Onsala. Framkomlighet och vägvisning för cyklister som trafikerar sträckan Varbergsvägen-Göteborgsvä-gen bör förbättras. En GC-väg utmed Höglandavägen (v978) bör byggas i och med exploateringar i Höglanda. l

GC-plan 2013–2016 GC-plan 2013–201622 23

Väg Etapp kmKläppavägen (v912) (k) Åsa- Gustav Alberts väg 1,5Varbergsvägen (v939) (k) Torkelstorpsvägen-Torpavägen (v915) 2,5Valldavägen (v942) Smarholmsv.(v965)-Lunnav. (v948) 4,7Gamla Särövägen (v953) Hagryd dalavägen-Liabovägen 1Guntoftavägen (v954) (k) Västra Särövägen-Dalslyckevägen 2,3Östra Särövägen (v955) Sofielundsvägen-Kyrkobyn Dalavägen 2Göteborgsvägen (v970) Björkrisvägen-Älvsåkersvägen (v980) 2,8(k) Etapp av Kattegattleden, finansieras 50/50 av kommunen och Trafikverket

Väg Etapp kmGöteborgsvägen (v845) Bastevägen-Lurendalsvägen 1,2Ölmanäs Ringväg (v903) Hela sträckan 7Vallbyvägen (v934) Varbergsv.(v939) -Gåsevadholmsvägen 2,2Varbergsvägen (v939) Hanhals kyrkäg (v928)-Torkelstorpsvägen 3,5Sandövägen (v950) Råhagsvägen-Vallda Sandö 1,3Västra Särövägen (v955) Särö Lundaväg-Strandängen 0,7Östra Särövägen (v956) Kyrkobyn Dalavägen-Säröleden (v158) 2,3Lerbergsvägen (v975) Lärkvägen-Älvsåkers Byväg (v979) 2

Väg Etapp kmFörlandavägen (v919) Förlanda ekoby-Förlanda kyrka -Gåsevadholmsvägen (v932) Vallbyvägen (v934)-Raskens väg 1,2Varbergsvägen (v939) Torpavägen (v915)-Dotetorpsvägen 3,2Varbergsvägen (v939) Dotetorpsvägen-Ölmevallavägen (v913) 2,3Varbergsvägen (v939) Ölmevallav.-Ö.Ringv./Kläppav.(v903/v912) 2Gottskärsvägen (v940) Klaraplan-Gottskärshamn 0,5Gathes väg (v942) Sträveliden-Kuttervägen 1,1Sandövägen (v950) Vallda Sandö-Lerkilsvägen (v951) 3,5Göteborgsvägen (v970) Älvsåkersvägen (v980)-Kommungränsen 2Hällingsjövägen (v974) Höglandavägen (v978)-Hjälm 3,3

Väg Etapp kmInlagsleden Södra Infarten-Hantverksgatan -

Väg Etapp kmBro över Kungsbackaån Kolla-Inlag -

Väg Etapp kmBro över Kungsbackaån Hede -Bro/Undergång vid järnvägen Hede -Bro/Undergång vid järnvägen Signeskulle –Gamla Göteborgsvägen -

Väg Etapp kmÖlmanäs Åsa Jutegårdsv. och Gundlehögsv. 1,2Ölmanäs Ny gång- och cykelväg med utgångspunkt i Österbyn vidare längs Ölmanäs Ringväg samt en ny GC-väg över åkermark mot centrum 1,4

Väg Etapp kmTjolöholmsvägen Varbergsvägen (v939)–Tjolöholms slott 3,8

GC-vägar med statligt huvudmannaskap

GC-vägar med kommunalt huvudmannaskap

GC-vägar med enskilt huvudmannaskap

Planerad utbyggnad under planperioden

Påbörjad planering under planperioden

Objekt för framtida planering

Planerad utbyggnad under planperioden

Påbörjad planering under planperioden

Objekt för framtida planering

Påbörjad planering under planperioden

Objekt för framtida planering

ObjektslistaObjektslistan (föregående sida) ska ses som ett planeringsin-strument och utbyggnad får ske i den takt som tilldelade bud-getmedel tillåter. Objektlistan i sig är uppdelad på väghållare men oavsett väghållare, nyttjas kommunens investeringsram för GC-projekt. Teknik prioriterar inom objektlistan, där Tra-

fikverket vid vissa tillfällen tar ansvar för del eller för hela pro-jekt. I projektet med att skapa Kattegattleden har kommunerna och Trafikverket gått in med överenskommelsen att samfinan-siera GC-väg som ingår i leden. Det kommunala väghållningsområdet hanteras helt av Kungs-backa kommun, med hjälp av eventuella statsbidrag.

z En plan för cykeltrafikmätningar ska upprättas

z Under planperioden ska Teknik kontinuerligt arbeta för att öka trafiksäker-heten och attraktiviteten på det befintliga GC-nätet.

z Under planperioden ska Teknik se på möjligheten att definiera huvudstråk där standarden på snöröjning och halkbekämpning ska höjas.

z Vårstädning har i kommunen redan idag hög prioritet men information till brukarna om tidplan och färdigställande ska bli tydligare.

z Högre krav för säkerhet och framkomlighet för fotgängare och cyklister vid väg- och gatuarbeten ska ställas.

z Teknik ska upprätta en vägvisningsplan för Kungsbacka stad och för kom-munen som helhet.

z Ett kommungemensamt cykelparkeringsprogram ska tas fram

z Teknik ska utreda var servicestationer kan vara aktuella samt hur de skall vara utformade.

z Utbyggnaden av Kattegattleden genom kommunen ska samordnas med utbyggnaden av kommunens GC-nät.

z En marknadsföringsstrategi ska tas fram.

z Cykelnätverket ”Tyck om Cykel” ska utvecklas

Åtgärdslista

GC-plan 2013-2016 är framtagen av Trafik & Park-avdelningen på förvaltningen för Teknik. Den antogs av kommunfullmäktige 11 december 2012.

GC-plan 2013–201624

Att ta sig fram till fots eller med cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens tätorter.

För de som vill ta sig mellan kommunens tätorter till fots eller med cykel ska en attraktiv GC-väg finnas med hög framkomlighet och säkerhet.

Det är Kungsbacka kommuns vision.

I kommunen finns idag över 160 km gång- och cykel-väg. Gång- och cykelplanen (GC-plan) är en översiktlig planering av behoven av utbyggnad för de närmaste åren.

Layo

ut: I

nfor

mat

örer

na p

å Se

rvic

e l

Fot

o om

slag

: Ann

a Re

hnbe

rg, f

oto

övrig

t: A

dam

Fol

cker

, Han

nah

Lars

son l

Dec

embe

r 20

12