Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft

Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013

Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert

Innehåll

1) Introduktion

2) Globala värdekedjors framväxt och betydelse

3) En enkel modellram för globala värdekedjor och offshoring

4) Offshoring och utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden

5) Den svenska FoU-paradoxen ─ en illusion?

6) Strukturförändringar, internationell konkurrenskraft och omvandlingseffekter inom tjänstesektorn

Vad är globala värdekedjor?

Separation av produktion och konsumtion (1st unbundling)

• Utbyggnad av järnvägsnät och ångfartyg i mitten och slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet → möjliggjorde rumslig separation av produktion och konsumtion

• I kombination med skalfördelar och komparativa fördelar ekonomiskt lönsamt

*

Världshandel och handelskostnader 1870-2000

1870 1878 1886 1894 1902 1910 1918 1926 1934 1942 1950 1958 1966 1974 1982 1990 19981

1.1

1.2

1.3

1.4

1.5

1.6

1.7

1.8

1.9

8

9

10

11

12

13

14

15

Handelskostnader

Världshandel

Måt

t på

hand

elsk

ostn

ader

Världshandel (logaritm

erad)

Källa: Jacks, Meissner och Novy (2011) och Baldwin (2012)

Uppdelning av produktionen i aktiviteter/steg (2nd unbundling)

• IKT revolutionen → drastiskt minskade informations- och kommunikationskostnader → avsevärt lättare att samordna olika aktiviteter på distans → produktionsaktiviteter som tidigare utförts nära varandra kunde nu spridas geografiskt

• Har förbättrat möjligheterna att kombinera teknologi från de utvecklade länderna med billig arbetskraft från de mindre utvecklade länderna

• Skiftat fokus från sektorer/branscher mot aktiviteter/steg inom de globala värdekedjorna

• Värdekedjorna har blivit alltmer finfördelade (fractionalisation) samtidigt som aktiviteterna/stegen blivit mer geografiskt utspridda (dispersion)

• Första globaliseringsvågen: Ökad handel i varor (och ökad migration) Andra globaliseringsvågen: Handel i varor har fortsatt att stiga, i synnerhet insatsvaror och komponenter. Ökad tjänstehandel och kraftigt ökade direktinvesteringar.

i

Implikationer av GVK

Den leende värdekedjan

Anmärkning: Grundidén bakom den leende värdekedjan kommer från Acers grundare Stan Shih. Han använde den för att illustrera de problem taiwanesiska IT tillverkare skulle möta om de fortsatte att enbart förlita sig på sina konkurrensfördelar inom tillverkning.

Den svenska FoU paradoxen − en illusion?

0 2 4 6 8 10 12 1402468

1012141618202224262830

Irland

Ungern

And

el h

ögte

knol

ogis

k pr

oduk

tion

(pro

cent

)

Sverige

FoU intensitet (procent)

Korea

Finland

JapanUSA

Tyskland

ÖsterrikeNederländerna

Belgien

Island

Storbritannien

Norge

Slovenien

Tjeckien

Italien

Spanien

Portugal

Polen

Frankrike

Danmark

Källa: OECD Science, Technology and R&D Statistics och National Accounts Statistics

Den svenska FoU paradoxen − en illusion?

• Paradoxen består i att Sverige varit ledande vad gäller FoU-intensitet samtidigt som andelen för högteknologisk produktion varit medelmåttig eller låg.

• Sverige förefaller ha haft komparativ fördel i FoU-verksamheten, men inte i tillverkningen.

• FoU-paradoxen skulle mycket väl kunna förklaras inom ramen för ett resonemang kring globala värdekedjor och frågan är om den då egentligen utgör ett problem.

Lärdomar av FoU paradoxen

• Det är viktigt att göra en väl underbyggd analys av problemet innan rekommendationer av policyåtgärder görs.

• De globala värdekedjornas ökade betydelse har gjort att det blivit allt svårare att identifiera internationell konkurrenskraft med mått som enbart bygger på produktionsvärden.

”Revealed comparative advantage” RCA

RCA är större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i sektor i

WorldSwiWorldiSwi XXXXRCA ///

RCA kontors- och telekommunikationsutrustning

År Kina Sverige

1985 0.22 0.88

1990 0.89 0.7

1995 1.01 0.75

2000 1.19 1.05

2005 1.85 0.78

2011 1.92 0.84

Källa: WTO

Genomsnittlig utbildningstid i Sverige och Kina i befolkningen över 25 år

År Kina Sverige1985 4,32 9,52

2010 7,54 11,61

Källa: Barro and Lee

Globala värdekedjor och internationell handel i tjänster

• Ökad internationell handel inom globala värdekedjor → internationellt utbyte på alltmer finfördelad nivå → handeln i tjänster får ökad betydelse

• Identifikation i vilka branscher inom tjänstesektorn som det förekommer (eller potentiellt skulle kunna förekomma) internationell handel baseras på hur regionalt koncentrerad verksamheten är i en bransch.

Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005

0 .2 .4 .6 .8 1Ginikoefficienter

ByggverksamhetUtbildning

FastighetsverksamhetHälso och sjukvård

Offentlig förvaltningParti och detaljhandel

El, gas och vattenAnnan service

Hotell och restaurangUthyrning

FöretagstjänsterTransport och kommunikationJordbruk, skogbruk och fiske

Finansiell verksamhetTillverkning

Utvinning

Sysselsättningsandelar i tillverkning, exponerad och icke-exponerad

tjänstesektor 1990-2010

0

10

20

30

40

50

60

70

Tillverkning

Exponerade tjänster

Icke-exponerade tjänsterProc

ent

Källa: SCB RAMS

Andel kvalificerad arbetskraft i tillverkning, exponerad och icke-exponerad

tjänstesektor 1990-2010

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

0

10

20

30

40

50

60

Tillverkning

Exponerade tjänster

Icke-exponerade tjänster

Proc

ent

Källa: SCB RAMS

Partiellt samband mellan andel sysselsatta med högskoleutbildning och exportintensitet 2008

Byggverksamhet

Trävaru

Detaljhandel

Stål- och metall

Plast-, jord- och sten

Transporttjänster

Konfektion

Livsmedel

Hotell, restauranger och rekreation

Övriga företagstjänster

Parti- och agenturhandel

Maskin- och konsumentvaru

Massa- och papper

Offentlig tjänster och annan service

Transportmedel

Förlag och grafisk

Avfall, vatten- och kraft

Instrument

Bränsle- och kemisk

Teknisk konsultverksamhet

IT- och kommunikationstjänster

Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet

TeleproduktFoU

Läkemedel

-2-1

01

2ln

exp

ortin

tens

itet

-1 -.5 0 .5 1ln andel högskoleutbildade

Anmärkning: Egna beräkningar baserade på data från SCB över varu- och tjänstehandel, Företagens ekonomi samt den longitudinella integrationsdatabasen LISA.

Antal högskoleexamina bland 20-29 åringar som andel av befolkningsgruppen 20-29 år

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

Pro

cent

Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken

Lönepremier för sysselsatta i exponerade branscher och yrken 2005

Hela ekonomin Tjänster0

2

4

6

8

10

12

14

11.6

12.7

7.1 6.8

3.2 3.5

Exponerad bransch och exponerat yrke

Exponerad bransch och icke-exponerat yrke

Icke-exponerad bransch och exponerat yrke

Pro

cent

Sannolikhet att bli friställd och bli återanställd om man arbetar i exponerad tjänstesektor eller tillverkning

jämfört med icke-exponerad tjänstesektor

Sektor Friställd ÅteranställdExponerad tjänstesektor + +

Tillverkning + -

Anmärkning: Resultaten baseras på probitskattningar för perioden 2000 till 2009

Effekter av friställning på årsbruttolön

t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

Tillverkningsindustri

Exponerade tjänster

Icke-exponerade tjänster

Pro

cent

Anmärkning: Inkomsteffekterna är skattade för individer som blivit friställda under perioden 2000 till 2005.

Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta i exponerade

tjänstebranscher 2010

2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 6.0 6.50

5

10

15

20

25

30

35

40

And

el i

expo

nera

de tj

änste

bran

sche

r (pr

ocen

t)

Sysselsättning (logaritmerad)

Stockholm

Göteborg

Malmö

Östergötland

ÄlmhultBorås

Umeå

Eda Fagersta

Åsele

Arjeplog

Källa: SCB RAMS

Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta inom tillverkning 2010

2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 6.0 6.50

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Sysselsättning (logaritmerad)

And

el in

om ti

llver

knin

gsin

dustr

in (p

roce

nt)

Stockholm

Göteborg

Malmö

Fagersta

Värnamo

Arjeplog Sollefteå

Dorotea

Östergötland

Källa: RAMS

Varför är exponerad tjänstesektor koncentrerad till stora regioner?

• Företag kan dra fördel av en större pool av arbetskraft med de kvalifikationer de behöver och arbetskraften värdesätter att de lätt kan röra sig mellan olika arbetsgivare inom sin profession.

• Företag kan utnyttja kunskaps- och informationsspillovers när företag inom liknande verksamheter är samlokaliserade.

• Det finns olika inrättningar i stora urbana regioner som attraherar välutbildad arbetskraft inom tjänstesektorn

Regionala effekter av expansion av exponerade tjänster

• Ökad tjänsteexport innebär att i stora regioner kommer sysselsättningen sannolikt att öka och de jobb som skapas har höga löner.

• Även om det kommer att ske omlokaliseringar som ett resultat av ökad internationell handel i tjänster är dessa regioner så pass stora, diversifierade och dynamiska att de med stor sannolikhet kan absorbera dessa chocker utan alltför stora svårigheter.

• Strukturomvandlingsproblemen blir förmodligen större om det är regioner som är starkt koncentrerade på industriell verksamhet som drabbas.

Några avslutande kommentarer

• Expansion av exponerad tjänstesektor kräver lägre hinder för tjänstehandel i snabbväxande länder

• FoU: positiva externa effekter, men stort läckage utomlands

• Human kapital: positiva spillovers och låg mobilitet