AGENDA 2030D I S T R I B U E R A S M E D S V E N S K A D A G B L A D E T D E N 1 8 O K T O B E R 2 0 1 5

E N I N F O R M A T I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

globala mål för hållbar utveckling

17 globala mål Agenda 2030 tar vid efter millenniemålen. Ett toppmöte i FN har nyligen antagit målen för hållbar utveckling. Nu är det dags att börja arbeta med dem på fältet. Sidorna 4-5

FN – en viktig aktör för global hållbar ut-veckling Jan Eliasson

Sidan 3

Så ska målen genomförasIntervjuer med Isabella Lövin och Ardalan Shekarabi

Sidan 6

Jämställdhet nyckeln till utveckling

Sidorna 8

Fackligt engagemang för utvecklingsmålen

Sidan 12

FO

TO

: IF

AD

/AN

WA

R H

OS

SA

IN

2 E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Agenda 2030 är en informations- bilaga distribuerad med Svenska Dagbladet den 18 oktober 2015

OmslagsfotoKvinnor som deltar i ett projekt som Internationella jordbruks-utvecklingsfonden IFAD bedri-ver i Bhutan.

Foto: IFAD/Anwar Hossain

Tidningen produceras pro bono av Manderley Media för Svenska FN-förbundet

Publisher Per Axel NordfeldtManderley MediaBastugatan 24 B 118 25 Stockholm08-428 83 20axel@manderley.se

En unik chans att bygga en bättre världDen 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny global utvecklingsagenda på ett toppmöte i FN i New York. Den kallas Agenda 2030 och innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling för alla människor och för vår planet. Det var med andra ord en stor dag för mänskligheten.

De globala målen för hållbar utveckling ersätter de åtta millennie mål som fasas ut vid årsskiftet 2015-16.

Millenniemålen har betytt mycket för utvecklingen i många länder. Bland framgångarna kan nämnas att fattigdomen och barnadödligheten har minskat och att allt fler barn, inte minst flickor, går i skolan, att allt fler människor har tillgång till rent vatten och att kampen mot exempelvis hiv och aids har varit framgångsrik. Men mycket återstår att göra, framför allt i länder som drabbas av krig, naturkatastrofer och smittsamma sjukdo-mar som ebola.

Arbetet med att ta fram de nya målen har pågått i flera år. Fri-villigorganisationer, företag och enskilda personer har påverkat arbetet och varit med om att utforma de nya målen. Svenska FN-förbundet har varit en aktiv aktör under hela processen.

De nya målen är ambitiösa och omfattar fler områden än mil-lenniemålen, bland annat frihet från våld, fungerande rättsstater, energi, migration, hållbar produktion och konsumtion, ekono-misk tillväxt och arbete åt alla. Under de 17 övergripande målen finns 169 delmål.

Svenska FN-förbundet har drivit frågor om fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter och flickors och kvinnors rättigheter inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättig-heter, SRHR. Det är frågor som är kontroversiella i många länder. Glädjande nog återfinns dessa frågor bland de 169 delmålen. Sverige har drivit dessa frågor i förhandlingarna och FN-förbun-det har tryckt på och stöttat regeringen.

FN-förbundet kommer att fortsätta att vara en aktiv aktör när målen ska nås i Sverige och i andra länder. Vi vill se en inrikes-politik som leder till att målen nås i Sverige och en utrikespolitik som bidrar till att målen nås i omvärlden.

FN har en viktig roll i uppföljningen av de globala målen och Sverige måste bidra till ett bättre och starkare FN som är väl rustat

för detta uppdrag. Det är respektive regerings ansvar att målen nås i det egna landet. Det ska ske i samarbete och samförstånd med frivilligorganisationer, företag, forskare och lokala myndigheter.

År 2030 ska målen vara uppnådda. Världens länder har alltså femton år på sig att nå målen. Många hinder finns på vägen och alla mål kommer inte att nås i alla länder, men de ambitiösa och gemensamma målen för världens sociala, ekonomiska och miljö-mässiga utveckling förenar världens länder. Just det är Förenta Nationernas uppdrag.

Du kan vara med i arbetet för en bättre värld. Läs bilagan, stöd FN-förbundets projekt Flicka, Skolmat och Minor, bli medlem i FN-förbundet och engagera dig i vårt arbete för Agenda 2030!

Aleksander Gabelic Linda Nordin Ordförande Svenska FN-förbundet Generalsekreterare Svenska FN-förbundet

För frågor om innehållet kontaktaBerith GranathSvenska FN-förbundet08-462 25 40 berith.granath@fn.se

FormgivningBjörnekull Design0709-99 62 67sven@bjornekulldesign.sewww.bjornekulldesign.se

TryckV-TAB

Ett Svanenmärkt tryckeri

Läs mer om Svenska FN-förbundet på sidorna 10-11.

AGENDA 2030D I S T R I B U E R A S M E D S V E N S K A D A G B L A D E T D E N 1 8 O K T O B E R 2 0 1 5

E N I N F O R M A T I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

globala mål för hållbar utveckling

17 globala mål Agenda 2030 tar vid efter millenniemålen. Ett toppmöte i FN har nyligen antagit målen för hållbar utveckling. Nu är det dags att börja arbeta med dem på fältet. Sidorna 4-5

FN – en viktig aktör för global hållbar ut-veckling, Jan Eliasson

Sidan 3

Så ska målen genomförasIntervjuer med Isabella Lövin och Ardalan Shekarabi

Sidan 6

Jämställdhet nyckeln till utveckling

Sidorna 8

Fackligt engagemang för utvecklingsmålen

Sidan 12

FO

TO

: I F

AD

/ AN

WA

R H

OS

SA

I N

Institutets huvudmän är; Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF).

www.institutetmotmutor.se

Institutet mot mutor stödjer näringslivet

i arbetet mot korruption och för

långsiktiga hållbara affärer.

FN – en viktig aktör för global hållbar utveckling

De officiella talen i generalförsam-lingen är förstås viktiga för att vi ska förstå hur världens länder ser

på den politiska, humanitära, sociala, ekonomiska och miljömässiga utveck-lingen i världen. Men lika viktiga är alla inofficiella möten och diskussioner som sker i korridorerna och på caféerna i FN-huset. Under dessa dagar lever FN upp till sitt mandat att vara en mötes-plats för all världens länder.

2015 ÄR ETT AVGÖRANDE ÅR FÖR DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN I VÄRLDEN.

För några veckor sedan hade vi ett topp-möte här i FN. Efter flera år av konsulta-tioner och förhandlingar antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Det är ett stort framsteg för FN och för världens länder att vi nått så långt. Nu har vi 17 globala mål som ska nås till 2030. Detta är en stor utmaning för oss alla.

Vi vet att det kommer att kosta myck-et pengar att nå målen. Men vi ser det inte som en kostnad utan som en inves-tering i framtiden. Därför anordnade FN en konferens i somras i Addis Abeba i Etiopien om finansiering för utveckling. Vilka ska betala insatserna för att nå målen? Bistånd är en del, men det kom-mer att behövas mycket mer.

En annan viktig fråga är klimatför-ändringarna. Den globala uppvärm-ningen måste upphöra för att vi ska få

till stånd hållbar utveckling. Mötet i Paris i december blir avgörande för hur världens länder kommer att agera för att minska den globala uppvärmningen. Vi är den första generationen som måste tänka på mänsklighetens existens på vår planet.

I FN talar vi om de fem P:na: ”People, Planet, Prosperity, Peace, Partnerships.”

Fattigdom och hunger ska utrotas. Alla människor ska kunna leva fullgoda liv.

Vi ska skydda jorden från utarmning, hantera naturresurserna på ett hållbart sätt och bemöta klimatförändringana. Alla människor ska kunna leva ett full-gott liv. Vi ska främja fredliga och rättvi-sa samhällen. Vi ska mobilisera de resur-ser som behövs för att de globala målen för hållbar utveckling ska nås. Detta är vad Agenda 2030 handlar om.

JAG UPPMUNTRAR DIG som läser detta att engagera dig i arbetet för de globala målen. Målen är universella och ska uppnås i alla länder, inklusive Sverige. Var med och dra ditt strå till stacken! Ingen kan göra allt – men alla kan göra något.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog med Svenska FN-förbundet och dess medlemmar om Agenda 2030.

Jan EliassonVice generalsekreterareFörenta Nationerna

Generalförsamlingens öppnande i september är en höjd-punkt i FN:s arbete under året. Då samlas stats- och reger-ingschefer för att hålla sina tal och delge övriga länder hur de ser på situationen i världen.

UN

PH

OT

O/L

OE

Y F

EL

IPE

KRÖNIKA

FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Checkhäfte för utveckling av: ✓ Resor och varutransporter

✓ Elanvändning

✓ Miljömärkta produkter och tjänster

✓ Personalmatsal och fikarum

✓ Personlig checklista

❒

❒

❒

❒

❒

Klimatsmarta arbetsplatser

– GÖR VAD DU KAN!

Alla kan bidra och vi sätter fokus på enkla tips för att få en klimatsmart arbetsplats.

Beställ den på www.st.org

Vi på fackförbundet ST vill se en hållbar utveckling och att vi ska värna vår miljö.

Jan Eliasson uppmärksammar FN:s 70-årsjubileum av att FN-stadgan undertecknades, New York 2015

EN BÄTTRE VÄRLD

4

DEBATT

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Agenda 2030 – från ord till handling

Globala mål för hållbar utveckling Att FN:s medlemsländer sätter upp

mål för utveckling är inget nytt. Under årens lopp har FN anordnat

ett stort antal internationella konferenser som behandlat olika frågor som miljö, livsmedel, vatten, jämställdhet, barns rät-tigheter, social och ekonomisk utveckling. Varje konferens har antagit en handlings-plan. Den hittills mest omfattande är Agenda 21 som antogs av toppmötet i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling.

I dag behandlas inte längre miljö och utveckling som två separata frågor. I dag talar vi om hållbar utveckling som består av tre sinsemellan lika viktiga perspek-tiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

MILLENNIEMÅLENVid ett toppmöte i FN år 2000 antog värl-dens stats- och regeringschefer Millen-niedeklarationen. De åtta millenniemå-len har sitt ursprung i den deklarationen. Arbetet mellan 2000 och 2015 med att nå millenniemålen har varit framgångsrikt i många länder, men inte i alla. FN:s sista rapport om millenniemålen som kom i juli 2015 visar att en del mål har uppnåtts, andra inte.

Här är några exempel:• Den extrema fattigdomen

har halverats globalt.• Allt fler barn går i skolan, i dag lika

många flickor som pojkar.• Allt fler människor har tillgång

till rent vatten.

Men• Mödradödligheten är fortfa-

rande hög.• Utsläppen av koldioxid ökar.• Det är fortfarande många

människor som inte får till-räckligt med mat.

Det är den situationen som världens länder nu står inför när arbetet med de 17 globala målen för hållbar utveckling ska påbörjas.

AGENDA 2030År 2012 anordnade FN en stor konferens i Rio om hållbar utveckling, 20 år efter den första. Där diskuterades om värld-ens länder skulle anta nya mål för håll-bar utveckling. De deltagande stats- och regeringscheferna enades om att utforma nya utvecklingsmål. Sedan dess har olika arbetsgrupper, forskare och organisa-tioner medverkat i processen med att ta fram nya mål. Sveriges regering och andra aktörer i Sverige har varit mycket aktiva i arbetet.

I september 2015 antogs Agenda 2030 vid ett nytt toppmöte i FN. Dokumen-tet består av en politisk deklaration, en beskrivning av läget i världen, 17 globala mål för hållbar utveckling och 167 delmål samt ett kapitel som anger hur målen ska nås och vilka medel som krävs.

Alla länder i världen ska arbeta för att nå målen, de är alltså universella. Det är respektive regerings ansvar att målen nås i det egna landet. Det ska ske i samarbete mellan nationella och lokala myndigheter, organisationer och föreningar, forskare och näringsliv. FN ska uppmuntra och bistå, men har inte huvudansvaret för att målen nås i respektive land.

Uppföljningen av arbetet med att nå målen görs nationellt, exempelvis i Sveri-ge, regionalt, exempelvis i EU, och globalt, exempelvis i FN. Målen ska nås till 2030.

BERITH GRANATH

Världens ledare har bekräftat att de är redo. Agenda 2030, ett historiskt dokument med 17 universella mål för en global hållbar utveckling som alla världens länder ska arbeta för att uppnå senast år 2030, har antagits vid FN:s toppmöte för hållbar utveckling.

Den nya globala agendan är en ambitiös och universell plan för de för-ändringar vi måste göra för att skapa en hållbar, jämställd och säker värld utan fattigdom för alla – oavsett var i världen du bor eller vilket kön du har. Målen ska uppfyllas i alla länder, även i Sverige.

Under flera år har vi tillsammans med representanter från regeringar, näringslivet och akademin från hela världen träffats för att diskutera och slutligen komma överens om Agenda 2030. Miljoner människor från hela världen har bidragit till den nya agendan i en bred, positiv och inkluderande process.

Den breda uppslutningen för en fredlig och miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar värld utan fattigdom är helt avgörande för hur bra vi kommer att lyckas med att utrota fattigdom och rädda planeten. Vi väl komnar Sveriges ambition att ta en ledande roll i arbetet med Agenda 2030. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Världens befolkning behöver regeringar som tar fattigdom, mänskliga rättigheter, miljöpåverkan, jämställdhet, fred och säkerhet på största allvar. De nya målen definierar vad som behöver göras – nästa steg är att se till att samtliga världens länder lever upp till de krav som ställs. Pengar och politisk vilja att förändra kommer att krävas av alla länder.

Vi kan och vi vill bli generationen som lyckas med att utrota fattigdomen och samtidigt rädda planeten. Världens ledare har nu enats om en ambitiös och universell plan för hållbar utveckling de kommande 15 åren. Tillsam-mans är vi redo att anta utmaningen. Vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta ta ett tydligt ledarskap och arbeta för att uppfylla de nya globala målen, både i Sverige och internationellt.

Om vi lyckas blir världen en bättre plats.

Signerat avAFRIKAGRUPPERNA – Gabi Björsson, GeneralsekreterareCONCORD SVERIGE – Magnus Falklöf, KanslichefDIAKONIA – Bo Forsberg, GeneralsekreterareFORUM SYD – Annica Sohlström, GeneralsekreterareINDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP – Ann Svensén, GeneralsekreterareINTERNATIONELLT CENTRUM FÖR LOKAL DEMOKRATI – Olov Berggren,

GeneralsekreterareLSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER – Rebecka Prentell, OrdförandeKVINNA TILL KVINNA – Lena Ag, GeneralsekreterareMYRIGHT – Tiina Nummi-Södergren, OrdförandeNATURSKYDDSFÖRENINGEN – Svante Axelsson, GeneralsekreterarePALMECENTRET – Jens Orback, GeneralsekreterarePLAN INTERNATIONAL SVERIGE – Anna Hägg-Sjöquist, GeneralsekreterarePMU – Niclas Lindgren, DirektorPRO GLOBAL – Lena Ekroth, OrdförandeRFSU – Maria Andersson, GeneralsekreterareRÄDDA BARNEN – Elisabeth Dahlin, GeneralsekreterareSVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN – Anna-Karin Johansson,

GeneralsekreterareSVENSKA FN-FÖRBUNDET – Aleksander Gabelic, OrdförandeSVENSKA KYRKAN – Gunilla Hallonsten, Tf Internationell ChefSVENSKA MISSIONSRÅDET – Eva Christina Nilsson, GeneralsekreterareUNION TO UNION – Kristina Henschen, KanslichefVÄRLDSNATURFONDEN WWF – Håkan Wirtén, GeneralsekreterareWATERAID – Cecilia Chatterjee-Martinsen, GeneralsekreterareWE EFFECT – Anneli Rogeman, VD

En kvinna skördar ris i Östtimor. 2030 ska jordbruksproduktionen i världen ha fördubblats.

Ungdomar med funktionshinder spelar första matchen i en nyöppnad fotbollsskola i Goma, Kongo.

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/SY

LV

AIN

LIE

CH

TI

UN

PH

OT

O/M

AR

TIN

E P

ER

RE

T

5

KRÖNIKA

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Stärka medlen för genomförande av hållbar utveckling och vitalisera det globala partner-skapet för hållbar utveckling.

Blir det verkligen inte bättre? Det finns en särskilt dålig form av biståndskritik. Den är vanlig, du har säkert hört den. Den låter så här: ”Vi har pumpat in pengar i Afrika, men det blir ju aldrig bättre.” Det finns två uppenbara fel med påståendet. Ett: vi har inte pumpat in pengar. Två: det har blivit mycket bättre.

Först: hur mycket pengar pratar vi om? Det varierar naturligtvis stort mellan olika länder. Tanzania har till exem-pel mottagit 55 miljarder dollar sedan 1960, medan de flesta av Afrikas län-der fått mindre än 10 miljarder dollar, utslaget på 50 år.

De fem fattigaste länderna i världen är Niger, Kongo, Centralafrikanska republiken, Tchad och Sierra Leone. Där bor idag 115 miljoner människor. De har mottagit 82 miljarder dollar. Tillsammans. Totalt sett. Sedan 1960. Det är mindre pengar än det kostade att rädda Irland 2010. Ett land med 5 miljoner invånare fick 100 miljar-der dollar. På ett bräde.

MEN DET ANDRA DÅ, har det verkligen blivit bättre? Jo, det har det. Och det går snabbare än någonsin. Aldrig någonsin har så många barn överlevt sina första år på jorden. Aldrig någonsin har så många barn gått i skola. Vi lever längre, vi är friskare, vi är rikare.

Vi har på 40 år gått från en situation – där kvinnor födde fem till sex barn, varav ett eller två dog innan fem års ålder – till att föda 2 barn. Som överlever. Det är steget vår generation har gjort.

KAMPEN MOT BARNADÖDLIGHET har räddat mer än 100 mil-joner barns liv. Insatserna mot hiv/aids har räddat 8 miljoner, malaria 6 miljoner och tuberkulos 37 miljoner liv bara sedan år 2000. Kom inte och säg att det inte blir bättre, att utveck-ling inte är möjlig.

I början av 90-talet var Rwanda ett av världens fattigaste länder, medellivslängden var 48 år, 15 procent av barnen dog innan fem års ålder. Då inleddes det värsta folkmordet värl-den skådat sedan Pol Pots och Suhartos dagar. När rebellerna efter några månader kastat ut regimen var ödeläggelsen total. Medellivslängden var 16 år. Landet hade det svåraste utgångs-läget, inte bara i Afrika utan i hela världen. Det tog åtta år innan landet, rent statistiskt, återhämtat sig. År 2000 var läget äntligen lika dåligt som innan kriget. Men då satte det fart.

Idag, 20 år efter folkmordet, är medellivslängden i Rwanda 65 år, bara ett land (Namibia) på det afrikanska fastlandet har högre medellivslängd. Barnadödligheten har minskat med 70 procent (!) sedan år 2000. Rwanda har på 15 år gjort vad Sverige gjorde på 50 år. Det finns ingen mer glädjande berät-telse om den globala utvecklingen.

STAFFAN LANDIN

Författare och föreläsare om globala utvecklingsfrågor

EN BÄTTRE VÄRLD

Vem kan mest om läget i världen?

Ladda ner Världskoll-appen gratis från App Store eller Google Play och utmana

dina kompisar! DEN VERKLIGA SITUATIONEN • världskoll.se

Utrota fattigdom i alla former, överallt.

Utrota hunger, säkerställa tillgång-en till näringsrik mat och främja hållbara jordbruk.

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för människor i alla åldrar.

Säkerställa utbildning av god kvalitet och främja livs-långt lärande för alla.

Uppnå jämställdhet för att alla kvinnor och flickor ska få större makt över sina liv.

Säkerställa att alla människor har tillgång till rent vatten och sanitet.

Säkerställa att alla människor har tillgång till säker och hållbar energi som de har råd med.

Främja hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla människor till del och produktiv sysselsättning och anständiga jobb för alla.

Bygga upp hållbar infrastruktur, främja hållbar industrialisering som kommer alla människor till del och främja innovation.

Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Göra städer och samhällen trygga och hållbara.

Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

Skydda, återställa och främja hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen håll-bart, stoppa ökenspridning och markförstöring och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, säkerställa rättvisa för alla och skapa effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer.

17 globala mål

Man med sitt barnbarn, Rio de Janeiro. Agenda 2030 gäller alla människor, i alla åldrar, i hela världen.

Elever hämtar vatten på sin skola i Bangladesh. 2030 ska alla ha tillgång till rent vatten och sanitet.

Lucy Barhs arbete som barnmorska i Monrovia, Liberia, är viktigt för kvinnors sexuella och repro-duktiva hälsa och rättigheter (SRHR).

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/SE

BA

ST

IAO

BA

RB

OS

AF

OT

O:

WO

RL

D B

AN

K/S

CO

TT

WA

LL

AC

EF

OT

O:

WO

RL

D B

AN

K/D

OM

INIC

CH

AV

EZ

EN BÄTTRE VÄRLD

6 E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

1. Hur kommer Sveriges utrikes- och bistånds-politik att förändras för att bidra till att Agenda 2030 nås i andra länder?

Det viktiga är att hela regeringens arbete ska bidra till en hållbar utveckling i fat-tiga länder. Just nu håller samtliga depar-tement på att ta fram handlingsplaner för hur deras arbete kan bidra till detta. Dess-utom uppdaterar vi biståndspolitiken och riksdagen får en skrivelse nästa år om ett nytt biståndspolitiskt ramverk.

2. Vilken betydelse har Sveriges feministiska utrikespolitik för Agenda 2030?

En feministisk politik gör oss bättre rus-tade att genomföra de globala målen. Den signalerar ett nytt och holistiskt sätt att förhålla sig till det faktum att halva jor-dens befolkning lever under systematiskt förtryck. Den feministiska politiken går utanför traditionella ramar, den är inklu-derande, bjuder in till dialog och kopplar samman klimat-, säkerhets- och fredsar-betet där kvinnor spelar en avgörande roll.

3. Regeringen har uttalat att Sverige kommer att ta ett ledarskap för genomförandet av Agenda 2030. Hur kommer ledarskapet att se ut?

Sverige och Stefan Löfven tog i New York initiativ till en högnivåpanel med nio ledare från alla kontinenter. Vi är mycket stolta att knyta samman partner i både syd-syd och nord-syd. De nio ledarna ger synlighet åt den nya agendan och helhets-perspektivet.

4. Hur kommer Sverige att fortsätta verka för mål 5 jämställdhet (SRHR) och mål 16 frihet från våld framöver?

Sverige har varit pådrivande för att såväl målet om jämställdhet som målet om fredliga samhällen finns med i agendan. Vi kommer nu fortsätta att jobba på bred front, genom vårt dagliga envetna arbete för att stärka jämställdheten, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättig-heter – genom EU, FN och bilaterala kon-takter. Vi står bakom UN Womens och OECD:s handlingsplan för att stärka kvin-nors ekonomiska makt, sysselsättning, arv

och landägande som togs i samband med Agenda 2030. Mål 16 är grundläggande med tanke på dagens krig och konflikter, flyktingströmmar och arbetet mot ter-rorism. Vi har koordinerat oss med svik-tande och konfliktdrabbade stater och med gemensamma politiska krafter ska vi få med oss andra för att bryta den onda våldscykel som många länder är fast i.

5. Hur organiserar Regeringskansliet samordning-en mellan berörda departement när det gäller utrikespolitiken till stöd för Agenda 2030?

Politiken för global utveckling är grunden i genomförandet. Alla politikområden måste vara med oavsett om det handlar om åtgärder mot skatteflykt eller den för-da fiskepolitiken.

6. Hur ser Sverige på den planerade uppföljningen av Agenda 2030 i FN?

FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc, och dess högnivåforum är en väg, men fler initiativ och uppföljningsmekanismer kommer att behövas. Sverige och en rad små östater tar till exempel ett särskilt ansvar för mål 14, om hållbara hav, under de närmaste åren. Ytterligare ett exempel är mål 16, om fredliga samhällen, där vi gått samman med sviktande och konflikt-drabbade länder.

PEKKA JOHANSSON

1. Kan man säga att Agenda 2030 är en uppfölj-ning av Agenda 21? Kommer Agenda 2030 att få samma genomslag?

Erfarenheterna av Agenda 21 är värde-fulla för implementeringen av Agenda 2030, men nu finns ett bredare perspek-tiv och dessutom en större medvetenhet om behovet av hållbarhet och utveckling.

Också engagemanget är bredare – det handlar inte längre om bara miljöfrågor.

2. Hur ser organisationen ut för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige?

Som ansvarigt statsråd ansvarar jag för den nationella koordineringen. Vi tillsät-ter också en kommitté för genomförandet

som ska kartlägga behoven. Målen ska få vara ute på remiss och kommuner, stats-förvaltning, frivilligorganisationer och näringsliv får då säga sitt.

3. Kommer regeringen att avsätta medel i kom-mande budgetar för genomförande av Agenda 2030 i Sverige?

Det pågående arbetet för hållbar utveck-ling bedrivs inom befintliga ramar. Vi får återkomma till frågan om särskilda anslag efter remissbehandlingen.

4. Hur ska Sverige (regering, riksdag, berörda departement, myndigheter, kommuner och landsting) kommunicera Agenda 2030?

Remissbehandlingen är ett sätt att med-vetandegöra breda grupper om de globala målen för hållbar utveckling. Dessutom fortsätter vi våra konsultationer med bland annat frivilligorganisationer.

5. Är det några mål som Sverige särskilt kommer att fokusera på nationellt?

Vår målsättning är att arbeta med alla målen och på bred front i alla sektorer. Också här vill vi invänta remissvaren.

6. Vad kan civilsamhället inklusive Svenska FN-förbundet bidra med i implementeringen av målen i Sverige?

Vi har en nära dialog med en rad frivil-ligorganisationer, inte minst Svenska FN-förbundet som har ett starkt engagemang och bred kunskap. Vi kommer att säker-ställa det civila samhällets organisationer medverkan i det kommande kommittéar-betet.

7. Vad kan enskilda människor bidra med när det gäller implementeringen av målen i Sverige?

Genom till exempel Agenda 21 och kon-sumentfrågorna har vi erfarenheter av metoder som öppnar för frivilliga krafter. Aktioner, stödet för mänskliga rättigheter, värderingarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna – vi vill ta tillvara och synliggöra det engagemang som finns.

PEKKA JOHANSSON

Kommitté ska genomdriva Agenda 2030 i Sverige

Sverige tar ledningen för de globala målen

Intervju med biståndsminister Isabella Lövin

EN BÄTTRE VÄRLD

Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.

Sms:a SKOLMAT till 72 909 så skänker du 50 kr

Swishavalfritt belopp

till 1239000795 och ange SKOLMAT

Utbildning är en effektiv väg ur fattigdom. Gratis skolmat får fler barn till skolan.

Skolmat – PROJEKTET SOM FÅR BARN T ILL SKOLAN

Intervju med civilminister Ardalan Shekarabi.

FO

TO

: P

EK

KA

JO

HA

NS

SO

N

FO

TO

: L

OU

ISE

GÅ

RD

EM

YR

www.lo.se

Utvecklingsmål nummer 8Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla.

Vi vet att arbetsmarknaden är global. Det är först när vi ser att den globala ut­vecklingen är vårt gemensamma ansvar som vi kan åstadkomma förändringar. I Sverige. I Europa. I världen.

Schysta villkor och en lön att leva på

8 E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Jämställdhet är en förutsättning för utveckling. Därför måste jämställdhet genomsyra Agenda 2030. Flickor och kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning. Att inte ta tillvara deras kunskap, erfarenhet, energi och vilja i arbetet för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling vore ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser.

Flickor och kvinnor är diskriminerade på olika sätt i olika länder. Kränkningar av flickors och kvinnors rättigheter pågår runt om i världen.

I början av 2016 ersätter de 17 globala målen för hållbar utveckling de åtta mil-lenniemålen.

Mål 5 handlar om jämställdhet. Under det finns nio delmål. Till dessa hör:• Alla former av diskriminering av kvin-

nor och flickor måste stoppas överallt.• Skadliga sedvänjor som barn- och

tvångsäktenskap och könsstympning måste upphöra.

• Kvinnor ska ha samma möjligheter som män att ha högt uppsatta tjänster i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.

• Alla ska ha tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

• Lagstiftning som främjar jämställd-het så att flickor och kvinnor får större makt över sina liv ska stärkas och efter-levas.

Flera av delmålen under mål 5 är kontro-versiella i många länder. Därför är det en framgång för FN och de 193 medlemslän-derna att delmål om exempelvis sexuell

Jämställdhet nyckeln till utveckling

och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, finns med i det antagna dokumen-tet Agenda 2030.

Att barn får utbildning skapar möjlig-het för såväl familjer som samhällen att utvecklas och att ta sig ur fattigdom. FN har genom sitt skolmatsprojekt under flera decennier uppmuntrat föräldrar att skicka sina barn, inte minst sina döttrar, till skolan. I dag börjar för första gången någonsin lika många flickor som pojkar i skolan. De måste också få fullfölja sin utbildning.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rät-tigheter, SRHR, är avgörande för flickors och kvinnors hälsa, överlevnad och möj-lighet att bestämma över sin egen kropp. Men den rättigheten förnekas flickor och kvinnor runt om i världen. FN bidrar till förbättrad mödravård genom hälsoklini-ker i både fredliga och konfliktdrabbade länder.

Omkring 800 flickor och kvinnor dör varje dag i samband med graviditet eller förlossning på grund av att kvinnors hälsa

nedprioriteras i stora delar av världen. Tillgång till utbildad förlossningspersonal och riktig sjukvårdsutrustning kan betyda skillnaden mellan liv och död vid gravidi-tet och förlossning.

Fler än 130 miljoner flickor och unga kvinnor i världen har könsstympats. Ingreppet leder till extrem smärta, kom-plikationer under graviditet och förloss-ning och i värsta fall för tidig död. Genom bland annat utbildning har FN visat att skadliga sedvänjor kan brytas.

Omkring 39 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag mot sin vilja. De får sällan fortsätta sin utbildning och tvingas till tidig graviditet med stora hälsorisker och ofta dödsfall som följd. Problemet finns också i Sverige. Jämställdhet måste genomsyra arbetet för att nå de globala målen för hållbar utveckling i omvärlden och i Sverige.

BERITH GRANATH

Mål 5

Kvinna med sitt barn i byn Sin Chai, Vietnam. Kvinnor på väg att sväras in i Afghanistans parlament. Gravida Fereshta från Afghanistan var nära att mista livet i brist på förlossningspersonal och sjukvårdsutrustning.

Kvinna med dotter i Port-au-Prince, Haiti, köar utanför en hälsoklinik.

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/MA

RC

DO

RM

INO

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/KIB

AE

PA

RK

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/ER

IC K

AN

AL

ST

EIN

FO

TO

: U

NF

PA

/ZU

BA

IDA

AK

BA

R

9

Visst, utvecklingsfrågorna är med. Vi ska utrota fattigdomen, säkerställa god hälsa och se till att alla får gå i skola. Men målen handlar också om hållbar konsumtion och produktion, företagens roll och arbetstillfällen för unga männ-iskor runtom i världen.

Därför säger jag till alla jag träffar: Det är inte biståndet som kommer att göra så att vi når målen. Sedan lägger jag till: Men utan biståndet når vi aldrig alla målen.

Biståndet kommer att vara ett viktigt bidrag även de kommande 15 åren. Med biståndet kan vi stödja direkta insatser som minskar fattigdom och hunger, främja jämställdhet och fred, men ock-så stimulera andra aktörer att arbeta och investera mer hållbart.

Ett fortsatt internationellt bistånd har en avgörande roll för de fattigaste länderna och särskilt för så kallade svik-tande stater.

I dag bor 43 procent av världens fattigaste människor i bräckliga eller sviktande stater. År 2030 väntas denna andel ha ökat till ungefär två tredje-delar. Många av våra samarbetslän-der befinner sig i en konflikt eller har nyligen haft en konflikt, så insatser för fred och säkerhet är helt avgörande i utvecklingssamarbetet. Några exempel på sådana länder är Somalia, Syrien, Myanmar och Afghanistan.

För några mål kommer biståndet att ha stor betydelse för att betala för insat-ser ingen annan betalar för, men för andra mål ska biståndet påverka andra pengar i rätt riktning. Sverige och Sida kommer att fortsätta med ett utveck-lingssamarbete som underlättar för andra finansiella flöden och inhemska resurser att bidra till hållbar utveckling.

De inhemska resurserna i utveck-lingsländer har ökat kraftigt under 2000-talet tack vare den ekonomiska

Gemensamma mål för en hållbar värld

KRÖNIKA

Det är inga biståndsmål, de nya globala målen. Det är våra gemensamma mål för en hållbar värld.

tillväxten. Men resurserna behöver mobiliseras bättre genom exempelvis bättre skatteuppbörd och mer inrikt-ning mot långsiktig hållbarhet. Här kommer utvecklingssamarbetet att spe-la en viktig roll.

Bredden i målen är en styrka. De visar på betydelsen av att alla aktörer drar åt samma håll för att skapa utveck-ling. Sverige har redan visat ledarskap i arbetet för att nå målen. Vi uppskat-tas internationellt för vår tydlighet när det gäller kvinnors deltagande och jäm-

ställdhet, vårt långsiktiga engagemang för miljö och klimat samt vårt fokus på freds- och statsbyggande.

På 25 år har 700 miljoner människ-or tagit sig ur fattigdom. Med de nya målen siktar vi på att slutföra jobbet.

Vi kan bli den första generationen att uppleva en värld där ingen behöver gå hungrig. Det är fantastiskt att få vara med och göra det möjligt.

CHARLOTTE PETRI GORNITZKA

Generaldirektör på Sida

Vi når fram till Syriens nödställda.Når vi fram till dig?

Sms:a SYRIEN till 72 909

så skänker du 50kr

Swishavalfritt belopp

till 1239000795 och ange SYRIEN

EN BÄTTRE VÄRLD

Över 12 miljoner människor är på flykt från inbördeskriget i Syrien. FN:s livsmedelsprogram når ut med matpaket och matkuponger till människor som är i stort behov av hjälp. Maten räddar liv i dag.

SMS:a Syrien till 72 909 så bidrar du med 50 kr. På www.fn.se kan du skänka valfritt belopp, t ex till mat i en hel vecka:

50 kr = 125 kr =

Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.

EN BÄTTRE VÄRLD

10 E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Fackförbundet Kommunal arbetar tillsammans med FN-förbundet för att FN:s utvecklingsmål ska uppnås. Detta innebär bland annat att vi arbetar för jämställdhet, hållbar tillväxt och anständiga jobb både i Sverige och i andra länder. www.likaunika.org

För jämställdhet i Sverige och i världen! Bli medlem hos oss

www.fredrikabremer.se

EN JÄMSTÄLLD VÄRLD ÄR MÖJLIG!www.s-kvinnor.se

www.missioncouncil.se

DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinderDelaktighet - Handlingskraft - Rörelsefrihet

www.dhr.sewww.facebook.com/dhrforbundetwww.twitter.com/@dhrforbundet

Framt iden jus t nu

Kommissionen för rättvisa och fred i Stockholms katolska stift

Justitia et Pax

www.justitiaetpax.sewww.unhcr-northerneurope.org

@UNHCR_NE

www.diakonia.se • facebook.com/diakonia.setwitter.com/DiakoniaSverige

unesco.seSvenska UnescorådetSwedish NationalCommission for UNESCO

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Vi finns på plats i 127 länder. Stöd oss och bli månadsgivare.

fralsningsarmen.se/vardagsangel

www.teskedsorden.se

En av Sveriges äldsta kvinnoorganisationerGemenskap – samhällsengagemang – jämställdhet

Vi är anslutna till Svenska FN-förbundet och arbetar tillsammans med FN-förbundet för en bättre värld.

Riksförbundet Hem och Samhällewww.hemochsamhalle.se

Vi stödjer Agenda 2030Vi arbetar tillsammans med FN- förbundet för en bättre värld. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling gäller alla länder. Vi kommer att verka för att de nås i Sverige och i omvärlden.

www.globalamålen.se

Empowered lives.Resilient nations.

11E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Svenska FN-förbundet arbetar för en bättre värld och välkomnar dig att deltaFN-förbundet verkar i kraft av sina medlem-mar och givare för ett bättre och starkare FN.

FN-förbundet arbetar med• fred, säkerhet och nedrustning• hållbar utveckling och Agenda 2030 • mänskliga rättigheter och demokrati.

FN-förbundet bedriver påverkansarbete och för en ständig dialog med politiker och andra besluts fattare, exempelvis regering, riksdag och myndigheter. Vi vill se en inrikespolitik som leder till att målen för hållbar utveckling nås i Sverige. Vi vill se en utrikespolitik som bidrar till att målen nås i omvärlden.

FN-förbundet stödjer FN:s fältarbete. Det handlar till exempel om att • främja flickors och unga kvinnors rättig-

heter, bland annat genom att arbeta mot barnäktenskap och könsstympning

• bidra till att flickor och pojkar klarar av sin skolgång genom att de får gratis mat i skolan

• röja minor så att barn och vuxna slipper leva i rädsla för att bli offer för gömda minor

• genomföra katastrofinsamlingar för att lindra människors lidande i krig och kon-flikter.

Svenska FN-förbundet samarbetar med FN-förbund i bland annat Armenien, DR Kongo, Georgien, Sydafrika, Tanzania och Zimbabwe. Vi samverkar med FN-förbundens världsfe-deration WFUNA.

FN-förbundet granskar Sveriges agerande i FN och hur Sverige följer FN:s konventioner och beslut.

FN-förbundet arrangerar seminarier, studieresor, utbildningar och FN-rollspel. Vi producerar skolmaterial, kampanjmaterial och faktamaterial.

FN-förbundet kommunicerar via fn.se, varldskoll.se, sociala medier och medlems-tidningen Världs horisont.

FN-förbundet engagerar och utbildar elever och lärare. Gymnasieskolor kan ansöka om att bli certifierade FN-skolor.

FN-förbundet har flera tusen individuella medlemmar som är organiserade i omkring 100 lokala FN-föreningar. Vi är även en paraplyorganisation med närmare 90 an slutna riks organisationer.

Läs mer på www.fn.se

EN BÄTTRE VÄRLD

Förbättra världen. Bli medlem.Tappa inte hoppet om en bättre värld. FN är den enda organisation som dagligen motarbetar världens problem på ett globalt plan. Men det sker inte automatiskt. Vi behöver ditt medlemskap för att göra FN bättre och starkare.

FAMILJEN Mc ALLISTERAlla tre medlemmar i Svenska FN-förbundet

med familjemedlemskap.

Bli medlem härwww.fn.se

08–462 25 40

Vi stödjer FN:s utvecklingsmål Vi är anslutna till Svenska FN-förbundet och arbetar tillsammans med FN-förbundet för en bättre värld. FN:s utvecklingsmål är globala. De ska nås i alla länder, inklusive Sverige. Vi kommer att verka för att de nås i Sverige och i andra länder.

Vision är ett av Sveriges ledande fackförbund och har 176 000 medlemmar. Vision är en Fair Union, Sveriges första miljödiplomerade fackförbund.

Vision är ett av Sveriges ledande fack-förbund och har 176 000 medlemmar. Vision är en Fair Union, Sveriges första miljö-diplomerade fackförbund.

Läs mer på vision.se/fairunion

Vi skapar en bättre värld för alla barn

modulannons 78x42.indd 4 2015-10-02 11:34:32

Fred är ett sätt att leva! Vi utbildar barn och unga.

www.cisv.se

Svenska Lottakåren är kvinnor i alla åldrar med engagemang för frågor som rör din och samhällets säkerhet.

Vi utbildar för att stärka sam-hällets förmåga till krishante-ring, för militära uppdrag och insatser, samt för din egen personliga utveckling.

www.svenskalottakåren.se

svenskalottakaren

@lottakaren

Trygga människor skapar trygga samhällen.

“Gud förändrar inte människornas villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag.”

[Koranen 13:11]

Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa arbetar för att bli en av de främsta organisationerna i Sverige och Europa inom freds- och säkerhetsfrämjande på global basis, grundad på islamiska principer, rättvisa och mänskliga

rättigheter samt att islam ska fortsätta vara en naturlig del av Europas kulturarv.

www.muslimerforfred.orgfacebook.se/muslimskafreds // twitter.com/muslimskafred

EN BÄTTRE VÄRLD

12

Bo Widerberg instruerar Thommy Berggren.

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

– Nyckelbegreppet här är ”decent work”, betonar Oscar Ernerot, ombudsman på LO som arbetar med internationella frågor.

Det viktiga i sam-manhanget är ”decent work” som är ILOs agenda (International Labour organisation, Internationella arbets-organisationen, ett självständigt fackorgan inom FN) för att uppnå grundläggande mänsk-liga rättigheter i arbetslivet. Den sätter upp kriterier för arbetstid, barnarbete, rätt till fackligt arbete, insatser mot ungdoms-arbetslöshet med mera. En del parter ville till en början ha skrivningen ”decent jobs”, vilket är något helt annat, det kan exem-pelvis handla om att en indisk arbetare behöver arbeta 14 timmar i stället för 16.

PROBLEMFORMULERINGARNA VIKTIGA– Det är viktigt att problemen har formu-lerats på rätt sätt, fortsätter Ernerot. Då kan skrivningarna hjälpa oss att utarbeta en plattform och utifrån den ta oss an frå-gorna på rätt sätt.

Oscar Ernerot lyfter också fram att jämställdheten är väldigt viktig ur ett fackligt perspektiv och betonar vikten av att denna fråga nu fått ett helt eget mål, nummer 5:

5. Achieve gender equality and empower all women and girls (uppnå jämställdhet och att alla kvinnor och flickor har större själv­bestämmanderätt)

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwalds-son har deltagit i arbetet – LO anser att anstän-diga arbetsvillkor och att stärka kvinnors möj-lighet att styra sina egna liv är en förutsättning för en bättre värld, säger Karl-Petter Thorwalds-son, LO:s ordförande, som deltagit i arbetet.

Jämfört med millenniemålen, som löper ut i år, är den nya utvecklingsagendan betydligt mer ambitiös och genomarbe-tad. Inte bara att det nu är 17 mål och 169 delmål mot åtta millenniemål, skrivning-arna i den nyss antagna agendan är också mycket mer precisa och belyser i tur och ordning specifika målsättningar. Även om vissa mål är mer intressanta än andra ur facklig synvinkel så kan de självfallet inte stå isolerade från de övriga, poängterar Oscar Ernerot.

– Det finns inga arbeten på en död planet, konstaterar han lakoniskt. Syssel sättning måste naturligtvis skapas på ett klimatsmart sätt som inte skadar planeten.

NU SKA MÅLEN GENOMFÖRASNu har den nya agendan antagits och det är upp till världens alla regeringar att implementera målen så att de kan förverkligas på ett bra sätt. Den svenska regeringen har redan tidigare visat enga-gemang för internationellt fackligt arbete genom det som kallas Global Deal. Detta är ett förslag till spelregler på den globala marknaden för att uppnå neutral konkur-rens där alla har samma förutsättningar, ett globalt saltsjöbadsavtal om man så vill.

Något som skulle kunna vara ett mycket effektivt verktyg för att förverkliga 2030 Agendan.

Nu handlar det i första hand om FN:s nya utvecklingsagenda, och här är det mycket som snabbt måste komma på plats. Hur riktlinjerna för att implemen-tera utvecklingsmålen läggs fast kommer att styra hur väl de faller ut, så det inle-dande arbete som tar vid nu är mycket viktigt.

– Vi på LO förväntar oss förstås att en socialdemokratiskt ledd regering med stöd av Global Deal kommer att ta sig an detta på ett mycket seriöst sätt, säger Oscar Ernerot med ett brett leende.

Karl-Petter Thorwaldsson lyfter fram sitt perspektiv:

– Att utrota fattigdomen, stärka kvin-nors rättigheter och se till att alla om fattas av socialt skydd är en enorm utmaning. För att lyckas krävs ett arbetsliv som respekterar grundläggande mänskliga rättigheter, för det är 2030 Agendan en förutsättning.

PER AXEL NORDFELDT

Starkt fackligt engagemang

Oscar Ernerot

Karl-Petter Thorwaldsson

8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment and decent work for all (främja en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt med produktiv sysselsättning och anstän­

diga jobb för alla)

Den globala fackliga rörelsen är och har varit mycket engagerad och drivande i att ta fram FN:s globala utvecklingsagenda. LO välkomnar alla de 17 målen och är särskilt angelägna och engagerade i att förverkliga målnummer 8 som har bäring på arbetslivet villkor.

Berättelsen om Joe Hill är relevant ur ett fackligt perspektiv också idag. Den visar hur svår den fackliga kampen är och hur knagglig vägen varit (och är) för rätten att arbeta med fackliga frågor. Joe Hills kamp skulle i mångt och mycket lika gärna kunna handla om dagens globala arbetsmarknad. Här visar kulturen sin styrka och hur viktig den är i arbetet: den ger perspektiv och fördjup-ning.

Widerbergs film har varit så gott som omöjlig att få tag på i flera decennier, så

illa kan det gå också för våra märkligaste filmskapare. Nu har Studio S i samarbete med Kungliga biblioteket gjort en kraft-samling och lyckats genomdriva detta projekt med en restaurering utifrån en kopia som hittades i USA där den legat inbäddad i ett arkiv i snart 40 år. Joe Hill lanseras i en dvd-box som också innehål-ler Fimpen, En handelsresandes död, Vic-toria och Lust och fägring stor samt Stefan Jarls dokumentär om Widerberg, Liv till varje pris och ytterligare ungefär 12 tim-mars bonusmaterial. Det är inte tråkigt en minut.

Joel Emmanuel Hägglund föddes 1876 i Gävle och utvandrade 1902 till USA, där han kallade sig Joe Hill. Han kom från ett

musikaliskt hem och försörjde sig som kringvandrande arbetare och sångare innan han engagerade sig i fackförenings-rörelsen IWW. Hill blev en av 1900-talets mest inflytelserika protestsångare, och har inspirerat bland andra Woody Guth-rie, Bob Dylan, John Lennon och Joan Baez. Till hans snabba genombrott bidrog att han skrev nya och politiska texter till kända religiösa visor – alla kunde melo-dierna.

Hill var naturligtvis ett stort irritations-moment för många i den härskande klas-sen och många ville komma åt honom. 1914 begicks ett dubbelmord vid ett rån i den stad där Hill för tillfället vistades. Hill arresterades som misstänkt, dömdes till

döden och avrättades 1915. Att det var ett justitiemord ansåg många redan då.

Bo Widerbergs film är ett mästerverk, med egensinnig klippning, rå realism och poetiska bilder. Som så ofta hos Wider-berg gör Thommy Berggren en fantastisk rolltolkning. Joe Hill är en arbetarklass- och fackaktivistskildring som är viktig att se och lära av.

PER AXEL NORDFELDT

”Sörj inte – organisera”Det klassiska citatet i rubriken kommer från ett telegram som den legendariske fackförenings-aktivisten Joe Hill skrev natten före sin avrättning till William D. Haywood, ledaren för IWW (Industrial Workers of the World). Hills öde har inspirerat till många skildringar. En av de mest myt-omspunna är Bo Widerbergs film från 1971. Nu finns den sensationellt i en äntelig release på dvd.

Joe Hill

En scen ur filmen.

”LO anser att anständiga arbetsvillkor och att stärka kvinnors möjlighet att styra sina egna liv är en förut-sättning för en bättre värld.”Karl­Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande

FO

TO

: L

AR

S F

OR

SS

TE

DT

FO

TO

N:

ST

UD

IO S

När den beväpnade milisen plötsligt dök upp i byn och började skjuta, flydde Maesha Ngendo och hennes familj hals över huvud. Deras hus brändes ner och de bor nu istället hos en värdfamilj. Familjen har fått stöd att köpa nya kläder och köksutrustning via ett kupongsystem där de själva får bestämma vilka varor de bäst behöver.

Maesha Ngendo sitter på gården utanför huset i Hombo där hon och familjen bor sedan tre månader tillbaka. I husen runt omkring bor värdfamiljen som tog emot Maeshas familj när de kom hit efter sin flykt undan den beväpnade milisen.

Livet som internflykting är svårt, men Maesha Ng-endo är ändå positiv.

– Jag är glad för det stöd vi har fått från både värd-familjen och från organisationerna, annars hade vi inte klarat oss, säger hon.

Hombo ligger precis på gränsen mellan provinser-na Syd- och Nord-Kivu och är ett mycket fattigt områ-de i Demokratiska Republiken Kongo. På bara några dagar flydde runt 20 000 utblottade internflyktingar sedan deras byar anfallits.

– Vi var hemma i huset när skottlossningen började västerifrån och vi tog barnen och bara sprang, berättar Maesha Ngendo.

Flyktingarna bor hos värdfamiljerMaesha Ngendos familj består av hennes man Kabeya Ntambwoe, barnen Mojinga, 7, Alain, 5, och Salome 1,5 år samt hennes svärfar och svägerska. Som de fles-ta andra som flydde har de fått husrum hos en av de 4 700 värdfamiljerna i Hombo. De många flyktingarna har lett till en ansträngd situation på ett samhälle där de flesta själva redan är mycket fattiga.

– Här har vi ingen egen mark att odla på men jag försöker arbeta på fälten varje dag, och för det får jag en lön på två dollar om dagen, men de pengarna räcker inte långt, säger Maesha Ngendo.

När internflyktingarnas situation blev känd åkte FN:s barnfond Unicef till Hombo och gjorde en utvärdering av såväl internflyktingarnas som värdfa-miljernas behov. Familjerna registrerades också och man fann att drygt 65 procent av barnen led av diarré. Endast en procent hade tillgång till latriner vilket

riskerade att leda till kolerautbrott, 34 procent hade tillgång till tvål, inga barn gick i skolan, få barn var vaccinerade mot mässling och ett stort antal barn led av undernäring.

Sverige och andra biståndsgivare bestämde sig för att ge flera olika stöd: till en sjukvårdsklinik för att erbjuda läkarvård och mediciner, en skola för barnen och ett kupong-system för att flyktingarna skulle kun-na skaffa det nödvändigaste på marknaden.

– Efter registreringen gav de oss värdekuponger att byta in mot textiler och skor. För kupongerna fick vi också tallrikar, skålar och kläder. Vi kunde också skaffa majs, kassava, ris, matolja och bönor, berättar Maesha Ngendo.

I situationer som denna köper givarna ofta upp sto-ra kvantiteter av olika varor som delas ut, men kupong-systemet går ut på att man inte delar ut samma saker till alla utan varje familj får i stället en kupong på mot-svarande 75 US-dollar för att själva kunna göra inköp av kläder, skor, köksartiklar och andra saker till hushål-let. För att samtidigt stärka den lokala marknaden bjöd Unicef in lokala handlare till en marknad som hölls vid två tillfällen och där internflyktingarna kunde skaffa vad de behövde. De kom nästan mangrant.

– Det var viktigt för oss, vi kom ju hit helt tomhänta, men nu kan vi laga mat när vi själva vill utan att fråga vår värdfamilj om att få låna grytor och skålar av dem, säger Maesha Ngendo.

Med skolan blir framtiden ljusareFör internflyktingarna är barnens skolgång en viktig fråga; att barnen går i skolan och får en bra utbild-ning, både för sin egen skull men också för att det hjälper föräldrarna till ett bättre liv.

Det lilla huset som Maesha Ngendo och familjen får låna ligger alldeles nära skolan. En ny termin startar snart och givargruppen har bidragit till skolans nya tak, och tegelväggar ska sättas upp för att hålla det annalkande regnet ute. Maesha Ngendos dotter är en av de nya eleverna i skolan i höst.

– Min dotter Mojinga är sju år, men striderna satte stopp för hennes utbildning. Livet i dag handlar om att ha en bra utbildning, och ett barn som gått i skola kan hjälpa dig på så många olika sätt, säger Maesha Ngendo.

Maesha Ngendos familj fick själva bestämma vad de behövde

Maesha Ngendo är en av de 18 200 krisdrabbade människor i Demokratiska republiken Kongo som genom Sida fått tillgång till skydd och stöd med kontant- eller kupongbaserade insatser.

Humanitärt stöd genom UNICEF

Sverige stödjer UNICEF:s fond ”Rapid Response for Movement of Population” för att bistå cirka 1,9 miljoner internflyktingar i provinserna Orientale, Nord-Kivu och Syd-Kivu och Katanga i DR Kongo.

Hela programmets budget var 37 miljoner US-dollar, för maj 2014 till april 2015. Under 2014 bidrog Sverige med 20 miljoner kronor.

Siffror om humanitärt bistånd

76 miljoner människor är drabbade av kris eller konflikt.

5,8 miljarder kronor var det totala svenska biståndet för humanitär hjälp 2014. Det gör oss till femte största humanitära givaren.

49 procent av Sidas humani-tära anslag gick till Afrika år 2014.

Resultat av svenskt humanitärt bistånd

På ett år bidrar svenskt humanitärt bistånd exempelvis till att: 312 000 barn får be-handling för akut undernäring.

1,3 miljoner krisdrabbade människor får tillgång till hälsoinrättningar

113 000 krisdrabbade skolbarn får förbättrade utbildnings-möjligheter.

2,1 miljoner krisdrabbade människor får tillgång till rent vatten.

2,2 miljoner krisdrabbade människor får grundläggande förnödenheter.

www.sida.se

Foto

n: R

amon

San

chez

Ore

nse

FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN är myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Vi rekryterar personal till inter-nationella fredsinsatser som leds av till exempel FN, EU och OSSE. Vi bedriver också utbildning, forskning samt policy- och metodutveckling inom freds-, stats- och insti-tutionsbyggande. Vi arbetar bland annat med konflikt-förebyggande, rättsstatsuppbyggnad, säkerhetssektorreform och implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet.

facebook.com/FolkeBernadotteAcademy @FBAFolke Folke Bernadotte AcademyLäs mer på www.fba.se

”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer”

(FN:s globala utvecklingsmål, nr 16)

FÖR FRED, SÄKERHET OCH UTVECKLING

15

i konflikt- och postkonflikt-länder i framtiden.

– Biståndet kan också bidra till att mobilisera ytter-ligare resurser till utveckling. Vi vet att projekt och inves-teringar för att bekämpa fattigdom idag inte kom-mer till stånd för att för att investerare eller långivare bedömer de ekonomiska och politiska riskerna som för höga för att projekten ska uppfylla avkastningskraven. Det handlar om allt mellan att stödja och utveckla små lokala företag till att genomföra infra-strukturinvesteringar som kräver stora resurser och flera finansiärer. Bistånds-givare har större möjlighet att ta risker och genom att utveckla och tillhanda-hålla finansiella instrument som fungerar som säkerhet och undanröjer risker kan utvecklingsprojekt som annars inte skulle ha genomförts komma till stånd.

Stora framsteg har gjorts i fattigdoms-bekämpningen sedan millenniemålen infördes. Med Agenda 2030 kan vi kom-ma ännu längre – under förutsättning att vi får en fungerande utvecklingsfinansie-ring till stånd.

PER AXEL NORDFELDT

– När jag föreläser brukar jag visa bilden av ett svininfluensavirus, säger Helena Sun-dén, generalsekreterare på Institutet mot mutor (IMM). Korruptionen är ett virus som sprider sig i hela samhällskroppen.

I FN:s nya globala utvecklingsmål finns korruptionen med som ett delmål under mål nr 16:

16.5 Substantially reduce corruption

and bribery in all their forms

Helena Sundén ser det som ett framsteg att antikorruptionen finns med i skriv-ningarna, men skulle gärna se att det betonades ännu mer och blir ett övergri-pande mål.

– Antikorruption är inte bara ett ben tillsammans med hållbarhet, miljöaspek-ter och mänskliga rättigheter, antikorrup-tionen är ett paraply över allt detta, beto-nar hon. Och målen är mätbara.

Det finns ett väldigt allvarligt hinder för utveckling som man först på senare tid börjat uppmärksamma fullt ut: korruptionen. För att långsiktigt kunna utveckla och finansiera ett samhälle krävs betydande inhemska resurser, fungerande finansiella system, rätts-system och ett näringsliv med tydliga spelregler. Allt detta bygger på förtroende. Kor-ruptionen är förödande genom att den eroderar förtroendet i ett samhälle inifrån. De som drabbas hårdast är de allra fattigaste.

– Lyckas vi inte med korruptionsfrågorna kommer inte pengarna att gå dit de ska, till de människor som är i störst behov av att få hjälpen.

– Det finns olika typer av korruption, fortsätter hon. I vår del av världen hand-lar det mest om greed-korruption, där folk berikar sig själva. I utvecklingsländer handlar det oftast om need-korruption, där människor tar mutor för att överleva. Det ökar komplexiteten i problemen.

IMM ÄR EN IDEELL näringslivsorgani-sation med anor från 1923, med uppdrag att höja den etiska nivån i näringslivet.

De 17 mål som FN antagit för Agenda 2030 är en hållbarhetsagenda i alla dimen-sioner, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Målen är universella och gäller alla länder. Självfallet kommer det att krävas stora investeringar, mycket utvecklings-arbete etc för att kunna genomföra alla målen. Det är förstås mycket svårt att räkna ut vilka resurser som behövs, men en beräkning från UNCTAD landar på 4 000 miljarder dollar per år, vilket motsvarar 30 gånger världens samlade bistånd.

Finansieringen en stor utmaning

En stor utmaning. Hur ska finansieringen gå till? FN har hållit ett antal stora kon-ferenser om detta under de senaste åren, senast i Addis Abeba i augusti.

– Finansieringen handlar om en kom-bination av skatter, investeringar och bistånd, säger Annika Sundén, chefeko-nom på Sida.

– Biståndet täcker bara en liten del av det totala behovet, fortsätter hon. Län-dernas skatteuppbörd är på lång sikt det viktigaste, och här finns mycket att göra. Många utvecklingsländer har låga skat-tekvoter, i Afrika runt 15 procent, att jäm-föra med den rika delen av världen där kvoten ligger avsevärt högre (Sverige har 44 procent).

Om man långsiktigt ska kunna finan-siera och utveckla ett samhälle krävs inhemska resurser, och att bygga upp fungerande skattesystem är prioriterat. Förutom skatter (där även stopp av skat-te- och kapitalflykt ingår) är investeringar från näringslivet (företagande, arbete och infrastruktur) och remitteringar (peng-ar som migranter skickar hem) viktiga finansieringskällor.

– Biståndet kommer även fortsätt-ningsvis att ha stor betydelse och vara kritiskt, framför allt i de mest utsatta områdena med få andra resurser, exem-pelvis länder det är eller just har varit krig, betonar Annika Sundén. De allra fattigas-te kommer i högre utsträckning att leva

Annika Sundén

Svenska företag kan bidra med mycket för att bekämpa korruption i de utveck-lingsländer där de har verksamhet. Det är ett svårt arbete som ofta kräver raka lin-jer i agerandet från högsta ledningen och längst ut på fältet. Det kan kräva ett bety-dande mått av tuffhet och ibland måste företaget avstå från affärer om de inte kan följa sin etiska agenda.

– Så kan det vara, säger Helena Sun-dén. Men det handlar dels om företagets eget varumärke, dels om långsiktigt fung-erande affärer. Därför är det så viktigt att svenska företag gör detta tillsammans och i så stor utsträckning som möjligt i inter-nationellt samarbete med näringslivet i andra länder, exempelvis genom Global Compact.

Helena Sundén ägnar en betydande del av sin arbetsdag åt att besvara frågor om korruption från företag. IMM har utarbe-tat en kod för näringslivet och kan hjälpa företag med rådgivning och riktlinjer. Vilket är hennes bästa råd för att komma tillrätta med korruptionen?

– Man börjar! säger hon med ett skratt. Bara om vi törs ställa krav och tar itu med problemen finns en chans att lösa dem.

PER AXEL NORDFELDT

ANTIKORRUPTION – svenska företag kan bidra med mycket

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

”Korruptionen är ett virus som sprider sig i hela samhällskroppen.”Helena Sundén, generalsekreterare Institutet mot mutor

FO

TO

: B

JÖ

RN

LE

IJO

N

EN BÄTTRE VÄRLD

16

FN 70 ÅR – EN SÄKRARE OCH BÄTTRE VÄRLD FÖR ALLA

1948 ALLA HAR RÄTT TILL UTBILDNING

1951 FLYKTINGAR SKA GARANTERAS SKYDD

1979 LIKA VILLKOR FÖR KVINNOR OCH MÄN

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig heterna antogs den 10 december 1948. General församlingen uppmanade omedelbart samtliga medlemsstater att sprida förklaring­ens text. Bland annat att utbildning är en rättighet.

Flyktingkonventionen antogs 1951 som en av de första konventionerna i FN. Syftet är att säkra att alla som är på flykt från ohållbara förhållanden i hemlandet ska få uppehåll i ett annat land till dess att de kan återvända hem.

FN:s konvention om avskaffande av diskrimi­nering av kvinnor antogs i generalförsamlingen 1979. Kvinnokonventionen, som den ofta kallas, innehåller 30 artiklar som rör kvinnors rättig­heter inom en rad viktiga områden – däribland politik, arbete, utbildning och hälsa.

Trots att 91 procent av alla barn i världen börjar i grund-skolan är det fortfarande 58 miljoner barn som aldrig får någon utbildning. En majoritet av dessa är flickor.

Kommunal skola i Taliko i Mali. Flyktingläger i Karkh i Irak. Äldre kvinna med barnbarn i byn Pessuapa i norra Colombia.

Idag befinner sig 60 miljoner människor runt om i världen på flykt. Många av dem lever under mycket svåra förhållanden.

Kvinnor och kvinnors hälsa har fortfarande mycket låg prioritet i stora delar av världen. Varje år dör 289 000 kvinnor i samband med sin graviditet eller förlossning.

FN skapades 1945 för att genom internationellt samarbete verka för en säkrare och bättre värld för alla.Sedan 1960­talet har de flesta länder i världen sett en positiv utveckling inom hälsa, utbildning och ekonomi. Stora framsteg har gjorts vad gäller tillgång till hälsovård. Idag är medellivslängden i världen 70 år jämfört med 52 år i början av 1960­talet. Utbildningsnivån i världen har också förbättrats. Idag börjar 91 procent av världens barn i grundskolan, ungefär lika många flickor som pojkar. Kriser till trots är stora framsteg möjliga.

Här följer några milstolpar i FN:s historia.

Hem för blivande mödrar räddar liv i SomaliaVi befinner oss på Banadirsjukhuset i Mogadishu. 29-åriga Sharifa Abdullahi håller i sin nyfödda dotter. Hon har precis överlevt en mycket svår förlossning som tog 18 timmar och som kunde ha kostat både henne och dottern livet.

För två år sedan blev Abdullahi gravid för första gången. Graviditeten slutade i komplikationer som ledde till att hon för-lorade barnet. Hon befarade att hennes andra graviditet skulle sluta på samma sätt.

Men den här gången sökte hon vård på ett hem för blivande mödrar. Det finns 34 sådana hem i Somalia som erbjuder gra-vida kvinnor hälsokontroller och vård. Under den sista månaden av graviditeten erbjuds kvinnorna att bo i hemmet gratis och få sina måltider där. Utbildad perso-nal finns på plats hela tiden. Förlossningar som inte är komplicerade utförs också i hemmen.

Sharifa Abdullahi valde att bo i hem-met för blivande mödrar under den sista tiden av sin graviditet. När förlossningen började insåg personalen att något var fel. De tog henne till närmaste sjukhus där hon efter många timmar förlöstes med kejsarsnitt.

– Hemmen för blivande mödrar drivs av sex lokala partners med bistånd från FN:s befolkningsfond UNFPA och hälso-ministeriet. Fram till i dag har 16  724 kvinnor förlösts på hemmen och fler än 1 300 kvinnor har förts till sjukhus för för-lossning, säger Samia Hassan, UNFPA:s humanitära samordnare i Somalia.

– Vi skulle behöva fler sådana här hem i hela landet så att kvinnor slipper dö i barnsäng, säger Naima Abdulkadir Mohamed, ansvarig för reproduktiv hälsa på hälsoministeriet.

PILIRANISEMU-BANDA

Översättning Berith Granath

FN:s fältarbete – fyra exempelEn lärares vision: Flyktingar måste få utbildningAqeela började som lärare för 22 år sedan i norra Pakistan. Hon lärde sig att hon måste utbilda föräldrarna om vikten av att de lät sina barn börja skolan.

Hon lämnade Afghanistan för grann-landet Pakistan där hon fick skydd i Kot Chandna flyktingläger i Mianwali. Aqeela beslöt att försöka få igång skolorna som stått tomma. Hon har tidigare undervisat flera tusen elever, av vilka många senare blev läkare, ingenjörer, regeringstjäns-temän och företagare. Tack vare hen-nes vision är 900 flickor och 650 pojkar inskrivna i skolor i lägret.

Aqueela hade inte råd med läroböck-er. Ett genombrott kom 1992 med stöd från en hjälporganisation. ”Jag var så lycklig när jag fick böcker, pennor, sudd-gummin och andra saker som eleverna behövde” minns hon. Antalet inskrivna ökade långsamt. En ny svårighet upp-stod när organisationen som hjälpt henne avslutade sin insats i Pakistan. ”Men FN:s flyktingorgan UNHCR ”ingrep och började stödja mig i mina ansträngningar. Jag fick fem tält av UNHCR och jag undervisade i dem i två år.”

Aqeela känner sig stolt idag. ”Kanske Gud sände mig till Pakistan för att undervisa de här barnen”, säger hon och tillägger: ”När jag ser tillbaka känner jag mig så nöjd”.

QAISER KHAN AFRIDI

Översättning Lars Eriksson

© U

NH

CR

/Q.K

. A

FR

IDI

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

FO

TO

: U

NF

PA

SO

MA

LIA

/RU

TH

SO

LO

MO

N

Kvinnor väntar på ett hem för blivande mödrar i Somalia.

Aqeela undervisar sina döttrar. Hon vill att hennes skola ska utvecklas och bli en gymnasieskola så att hennes döttrar och andra barn kan fortsätta att studera.

FO

TO

: M

AR

CO

DO

RM

INO

/ U

N P

HO

TO

FO

TO

: K

UZ

AIE

/ U

NIC

EF

FO

TO

: G

ILL

FL

ICK

ING

/ U

N P

HO

TO

17

1989 BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER

2000 ETT LÖFTE TILL VÄRLDENS FATTIGA

2015 HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ALLA

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs i generalförsamlingen 1989. Konventionen hand­lar om det enskilda barnets rättigheter och att barn är individer och inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Varje människa under 18 år räknas som barn.

Åtta mätbara mål – millenniemålen – formule­rades efter FN:s millennietoppmöte i New York 2000 för att konkretisera det kollektiva ansvar som de deltagande stats­ och regeringscheferna åtagit sig på mötet.

En ny uppsättning globala mål för hållbar utveckling antogs av FN den 25 september 2015. Arbetet med Agenda 2030 har letts av FN:s medlemsstater med ett brett deltagande från övriga aktörer i samhället.

En sudanesisk flicka får vård i ett FN-skyddat område i Khor Abeche i södra Darfur.

En mamma kan ge sitt barn rent vatten i samband med översvämningskatastrofen i Pakistan 2010.

Solpaneler vid herdetält i Khovd-provinsen i västra Mongoliet.

Trots minskad barnadödlighet dör fortfarande 16 000 små barn varje dag. Lunginflammation, diarré och malaria orsakar merparten av alla dödsfall.

Trots att 90 procent av jordens befolkning idag har till-gång till tjänligt vatten, saknar fortfarande 663 miljoner människor rent vatten, och 2,4 miljarder människor sak-nar tillgång till en godtagbar toalett.

FN:s matbistånd i UkrainaIvan Plishenko, 70 år, trodde att han skulle fira sin guldbröllopsdag hemma med sin fru, sin familj och sina vänner. Men kon-flikten i östra Ukraina ändrade hans pla-ner. Han firar inte, han bor inte hemma längre och hans fru dog under en granat-attack för mer än ett år sedan.

Det är nästan ett och ett halvt år sedan konflikten i östra Ukraina bröt ut. Ivan är en av 1,4 miljoner människor som har läm-nat sina hem och arbeten och tvingats flyt-ta till andra platser i Ukraina. Ytterligare 1,1 miljoner människor har flytt från landet.

FN:s livsmedelsprogram WFP bistår en halv miljon människor med mat, männ-iskor som drabbats av den pågående kon-flikten. För många av dem, som för Ivan, är WFP den enda möjligheten att få någon mat över huvud taget.

– Matkupongerna från WFP gör att jag kan köpa mat och en del andra småsaker

som jag behöver för att försöka leva ett normalt liv, säger Ivan. Ivans lilla pension räcker inte till.

Vintern närmar sig i Ukraina och med den följer ökade kostnader för flertalat drabbade människor i landet och livs-medelsbiståndet kommer att bli avgöran-de för dem.

DEBORAH NGUYEN

Översättning Lars Eriksson

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Kaffe med en kvinnas själSonia Leticia Recinos Pérez är medlem i ett litet kooperativ för kaffebönder i en fattig by i Guatemala.

De är 140 medlemar, av vilka 69 är kvinnor. Sonia har medverkat till att ta fram en ny kaffesort som heter Teresa.

Sonia beskriver Teresa som ”perfekt kvalitetskaffe”. ”Och viktigast av allt, det är kvinnor som har producerat kaffet”.

”Kaffekulturen är vårt liv”, förklarar Sonia. Tidigt lärde hon sig av sin far hur man odlar, skördar, rostar och säljer kaffe.

FN:s utvecklingsprogram UNDP arbe-tar bland annat med att stödja demo-krati, lokalt markägande och ekonomisk utveckling. I Guatemala samarbetar UNDP med jordbruksmyndigheten för att stärka jordbruket i landet.

UNDP stödjer flera kooperativ som samlar småskaliga, lokala kaffeproducen-ter i nio samhällen i Huehuetenango och

tre samhällen i Quiché. Sammanlagt har kooperativen 1 222 medlemmar. Arbetet kommer deras familjer och samhällen till-godo. UNDP:s arbete berör totalt 372 899 invånare.

”Jordbruk är en konst”, förklarar Sonia. ”UNDP:s program gör oss starkare och hjälper oss att öppna möjligheter i våra samhällen så att vårt kaffe som har ‘en kvinnas själ’, blir känt i Guatemala och i hela världen.”

CARMEN LUCÍA MORALES HERNÁNDEZ

Översättning Liv Bolmgren

EN BÄTTRE VÄRLD

Ge världens flickor en bättre chans

Att stärka flickor är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom och skapa utveckling.

FLICKA – PROJEKTET FÖR FLICKORS RÄTTIGHETER

Sms:a FLICKA till 72 909

så skänker du 50 kr

Swishavalfritt belopp

till 1239000795 och ange FLICKA

Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.

En av kvinnorna i kaffecoop-erativet.

Ivan med några grannar.

FO

TO

: JE

SÚ

S V

ILL

AT

OR

O/U

ND

P G

UA

TE

MA

LA

FO

TO

: W

FP

/DE

BO

RA

H N

GU

YE

N

Förhoppningsvis kommer Agenda 2030 att leda till en bättre värld. Världens länder har 15 år på sig att nå de globala målen för hållbar utveckling.

FO

TO

: A

LB

ER

T G

ON

ÁL

EZ

FA

RR

AN

/ U

N P

HO

TO

FO

TO

: Z

AK

/ U

N P

HO

TO

/ U

NIC

EF

FO

TO

: E

SK

IND

ER

DE

BE

BE

/ U

N P

HO

TO

EN BÄTTRE VÄRLD

18

Michelle Bucht, Stockholm, 23 årVarför ska unga engagera sig för en bättre värld?Ungdomar är framtiden. Det är vi som kom-mer att påverka hur morgondagen ser ut. Hur ska vi kunna forma en bättre morgondag om vi inte ser bristerna i den rådande samhälls-strukturen?

Vad brinner du mest för och varför? Frihet, självbestämmanderätt och rätten till en giftfri värld. Vi föds som fria individer, ingen har rätt att ta den rätten ifrån oss. Jag kämpar för miljöns välbefinnande för allt liv är heligt.

Nihal Mohamed, Linköping, 23 årVarför ska unga engagera sig för en bättre värld?För att skapa en förändring hos alla och bidra till att många fler får ett bättre liv. När man jobbar med globala frågor så utvecklar man sig själv och får mer förståelse för andras situation.

Vad brinner du mest för och varför?Jag brinner mest för mänskliga rättigheter, framförallt barns rättigheter oavsett var barnen kommer ifrån eller vilken religion de har. Om alla följer reglerna om mänskliga rättigheter får alla det bättre och det leder till utveckling.

Niklas Lundh, Borås, 24 årVarför ska unga engagera sig för en bättre värld? Ungdomarna är framtidens röst och formar framtiden för kommande generationer. Det är därför av betydelse att ungdomar i tidig ålder engagerar sig i hur vi tillsammans gör världen bättre för så många som möjligt.

Vad brinner du mest för och varför? Personligen brinner jag för jämställdhet. Jämställdhet gynnar inte endast kvinnor/flickor eller män/pojkar, det gynnar alla människor över hela världen. Därför har jämställdhetsfrågan en betydande roll för global positiv utveckling.

Sagal Yusuf Mohamed, Helsingborg,18 årVarför ska unga engagera sig för en bättre värld? För att de har energin och styrkan, ungdomar är drivande och har förmågan att förändra världen. De tänker utanför ramarna.

Vad brinner du mest för och varför?Jag brinner för rättvisa och förändring till en bättre värld. Jag fick möj-ligheten till utbildning och ett andra liv. Nu är det min tur att ge tillbaka till mina medmänniskor.

Tove Forsbacka Karlsson, Stockholm, 22 årVarför ska unga engagera sig för en bättre värld?Mitt engagemang började på gymnasiet i och med en välgörenhetskonsert för att samla in pengar till tre skolor i Zambia. Jag fick sedan möjligheten att besöka skolorna i samband med mitt projektarbete. Det är det häftigaste

med att engagera sig – när man ser vilken skillnad man kan göra.

Vad brinner du mest för och varför?Hur vi kan skapa hållbara samhällen. Idag studerar jag vid Handelshög-skolan i Stockholm och jag tror att kunskap inom ekonomi är centralt för att kunna bidra till hållbar utveckling.

INTERVJUER: LIV BOLMGREN

Ungt engagemang för hållbar utvecklingFN-förbundet utbildar varje år mellan 20 och 30 medlemmar i åldern 18 till 26 år till informatörer för utvecklingsfrågor. Vi ställde några frågor till fem av dem.

FO

TO

: E

MIL

Y S

AN

MA

RT

INF

OT

O:

CR

EL

LE

JO

HA

NS

SO

NF

OT

O:

FN

­FÖ

RB

UN

DE

TF

OT

O:

EL

IN A

ND

ER

SS

ON

FO

TO

: H

AN

NA

H L

AR

BY

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Kediga Ali är 15 år. Hon bor i nord-östra Etiopien med sin mamma, pappa, syster och bror. Varje dag föder 20 000 flickor under 18 år i utvecklingsländer barn, och varje dag leder graviditet till döden för 200 tonårsflickor.

Men det kommer inte att drabba Kediga. För att stärka flickor i regionen arbetar FN:s befolk-ningsfond genom tjejgrupper på skolor i områ-det. Fatuma Abduskolan som Kediga går på är en av dem. Genom gruppen har hon fått kunskap om sina rättigheter och om hälsa. Hon har fått information om varför barnäktenskap och köns-stympning är dåligt.

– Jag skulle aldrig könsstympa mina barn. Jag har lärt mig mycket och jag vet att det är dåligt av flera olika anledningar. Det görs ofta med smut-siga redskap som kan smitta barnet. Sen när man blir vuxen är det svårt att ha samlag och svårt för kvinnor att föda barn.

Barnäktenskap och kvinnlig könsstymp-ning är vanliga traditioner där Kediga bor, men tack vare projektet Flicka motverkas dessa ska-liga traditioner. Flickorna får också lära sig hur de kan ta hand om sin hälsa och de som behöver kan få vård på ett sjukhus som särkskilt hjälper flickor och kvinnor. Arbetet är viktigt för att stär-ka flickornas mänskliga rättigheter men också för de mål som alla medlemsstater i FN har enats om, de globala målen för hållbar utveckling. Till

exempel handlar mål 3 och 5 om att stärka jäm-ställdhet och skapa god hälsa för människor.

Kediga och de andra flickorna i gruppen pratar också om sina tankar för framtiden och stöttar varandra att följa sina drömmar. Tillsam-mans blir de starka och tack vare diskussionerna i gruppen har Kediga en tydlig plan för sitt liv.

– Jag vill bli läkare. Sen vill jag gifta mig efter att jag har tagit universitetsexamen och ha två barn.

Flickorna i gruppen får ett paket med skol-material och hygienprodukter, till exempel tvål och bindor.

– Skolmaterialet vi får gör stor skillnad. Inn-an tvingades våra föräldrar att köpa sånt. Ibland hade de inte råd. Vi hade sällan hygienprodukter eftersom min familj är fattig. Att jag får gratis material hjälper inte bara mig, utan även min familj.

Skolmaterialet underlättar för flickor att kun-na gå i skolan. Utbildningen är avgörande för att de ska kunna försörja sig själva och ta sig ur fat-tigdom och svält. Det är vad mål 1, 2 och 4 hand-lar om i Agenda 2030 för hållbar utveckling. De målen fokuserar på att bekämpa fattigdom och hunger samt skapa god undervisning.

Flickor har rätt att leva fria från våld, att få gå i skolan och bestämma över sina egna kroppar. Det är också en förutsättning för hållbar utveck-ling, inte bara för flickorna själva utan för oss alla. Vill du engagera dig i kampen för flickors rättigheter kan du besöka www.fn.se/flicka

CAROLINA GIVEN-SJÖLANDER

JULIA GERESTRAND

Att satsa på flickor är en förutsättning för hållbar utveckling

Vill du engagera dig i kampen för flickors rättigheter kan du besöka www.fn.se/flicka

19

Svar: 1. 20302. 173. Stoppa rasism i alla former, överallt4. Alla länder, både rika och fattiga5. Säkerställa hållbara konsumtions­ och

produktionsmönster

6. Människor som lever på mindre än 1,25 USD per person och dag

7. New York8. 89. Uppnå universell tillgång till reproduktiv

hälsa till 201510. 70 år

2 3

EN BÄTTRE VÄRLD

Kriget är inte slut så länge som bönder

inte vagar bruka sin egen markMinor – PROJEKTET FÖR EN VÄRLD UTAN MINOR www.fn.se #motminor

Sms:a MINA

till 72909 så röjer du 5m2 mark

50 kr

Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.

4

Översättning från engelska av Liv Bolmgren

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Testa dina kunskaper! Vad vet du om de globala målen för hållbar utveckling?

7

De globala målen för håll-bar utveckling antogs i FN:s högkvarter. I vilken stad?

� Rio de Janeiro

� London

� Nairobi

� New York

Lekande barn i ett slumområde i Pnohm Penh, Kambodja.

6

Det första globala målet för hållbar utveckling är att utrota extrem fattigdom. Hur mäter FN för nuvarande extrem fattigdom?

� Människor som är arbetslösa och inte har tillgång till social välfärd

� Människor som lever på mindre än 5 USD per person och dag

� Människor som lever på mindre än 1,25 USD per person och dag

� Människor som uppger att de lever i fattigdom

9

De globala målen för håll-bar utveckling kan ses som uppföljning av millennie-målen. Vilket av följande millenniemål var det minst framgångsrika?

� Halvera andelen männi­skor som lever under 1,25 USD per person och dag till 2015 jäm­fört med 1990

� Avskaffa könsdiskrimi­nering i grund­ och gymnasieskola till 2015

� Uppnå universell till­gång till reproduktiv hälsa till 2015

� Minska mödradödlig­heten med tre fjärde­delar till 2015 jämfört med 1990

10

De globala målen för håll-bar utveckling refereras till som FN:s mest ambitiösa utvecklings agenda. Hur många år fyller FN 2015?

� 50 år

� 70 år

� 80 år

� 90 år

I vilka länder ska de globala målen för hållbar utveckling gälla?

� Endast länder i Afrika söder om Sahara

� Låg­ och medelinkomst­länder, men inte högin­komstländer

� Alla länder, både rika och fattiga

� Endast länder där mer än 50 % av befolkning­en lever under fattig­domsgränsen

1

De globala målen för hållbar utveckling gäller från den 1 januari 2016. När ska de vara uppnådda?

� 2020

� 2030

� 2050

� 2100

Hur många är de globala målen för hållbar utveckling?

� 5

� 8

� 17

� 30

Vilket av följande är inte ett av de globala målen för hållbar utveckling?

� Säkerställa hälso­samma liv och främja välbefinnande för människor i alla åldrar

� Utrota fattigdom i alla former, överallt

� Bekämpa klimatför­ändringarna och dess konsekvenser

� Stoppa rasism i alla former, överallt

5

Vilket av dessa globala mål var inte ett millenniemål?

� Säkerställa hållbara konsumtions­ och pro­duktionsmönster

� Uppnå jämställdhet och öka kvinnors och flickors deltagande

� Utrota fattigdom i alla former, överallt

� Säkerställa inkluder­ande och jämlik utbildning och främja livslångt lärande

8

De globala målen för håll-bar utveckling ersätter millennie målen. Hur många är millenniemålen?

� 5

� 8

� 10

� 25

FO

TO

: U

N P

HO

TO

/KIB

AE

PA

RK

EN BÄTTRE VÄRLD

20 E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

Samtidigt som världens stats- och regeringschefer samlades i FN för att anta Agenda 2030 pågick blodiga konflikter i flera länder runt om i världen. Vi lever i en tudelad värld där världens länder å ena sidan enas om att arbeta för hållbar utveckling under de kommande femton åren samtidigt som ett antal länder å andra sidan stoppar beslut i FN:s säkerhetsråd för att få slut på striderna i exempelvis Syrien.

År 2010 lämnade Syrien sin tredje rapport om millenniemålen till FN. Enligt rapporten var Syrien på

väg att nå flera mål, bland annat att halv-era fattigdomen.

Ett år senare, 2011, bröt kriget ut. De ekonomiska och sociala framsteg som Syrien gjort under de senaste decennierna omintetgjordes och det syriska folket kas-tades in i en katastrof med oöverblickbara följder.

Av landets 23 miljoner invånare är mer än hälften flyktingar i sitt eget land eller i grannländerna. Några riskerar sina liv för att försöka ta sig till Europa över Medel-havet i överfulla gummibåtar.

Enligt FN är situationen i Syrien i dag så här:• hälften av befolkningen lever i extrem

fattigdom • 55 procent av invånarna är arbetslösa• 52 procent av barnen slutar skolan i förväg• 45 procent av sjukhusen har förstörts • 90 procent av landets industrianlägg-

ningar har stängts.

Under arbetet med att utforma de globala målen för hållbar utveckling har Svenska FN-förbundet hävdat att mål om fred och säkerhet måste ingå i Agenda 2030. Hur ska exempelvis det syriska folket få ett bättre liv genom att målen för hållbar utveckling implementeras i landet? Är det överhuvud-taget möjligt med tanke på att president Bashar al-Assad för ett krig mot sin egen befolkning och förtrycker oliktänkande?

Mål 16 i Agenda 2030 handlar om fred och rättvisa. Rubriken lyder ”Främja fred-liga och inkluderande samhällen för håll-bar utveckling, säkerställa rättvisa för alla och skapa effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer”.

Bland de tolv delmålen återfinns följande:• Markant minska alla former av våld och

dödsfall förorsakade av våld överallt. • Stoppa utnyttjande, exploatering, han-

del med och alla former av våld mot och tortyr av barn.

• Markant minska illegal handel med pengar och vapen och bekämpa alla for-mer av organiserad brottslighet senast till 2030.

• Markant minska korruption och mutor i alla former.

• Utveckla effektiva, ansvarstagande och öppna institutioner på alla nivåer.

• Garantera tillgängligt, inkluderande och representativt beslutsfattande på alla nivåer som alla kan delta i.

• Garantera att allmänheten har tillgång till information och skydda grundläg-gande friheter i enlighet med nationell lagstiftning och internationella över-enskommelser.

Förutom målet om fred och säkerhet har världens stats- och regeringschefer ytter-ligare 16 mål för hållbar utveckling att för-hålla sig till.

BERITH GRANATH

Mål 16

Ashraf föddes samma dag som kriget i Syrien började. Han älskar att springa runt i lägret. Men han är rädd för höga ljud och har trau-matiserade minnen från Syrien.

Syrisk-kurdiska flyktingar flyr till Turkiet från Syrien, nära staden Kobane.

Carolina Klüft Medlem i Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD

Nu når vi fram till SYRIENS NÖDSTÄLLDA.

Når vi fram till dig?

Sms:a SYRIEN till 72 909

så skänker du 50 kr

Swishavalfritt belopp

till 1239000795 och ange SYRIEN

Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.

Agenda 2030 i skuggan av Syrien

FO

TO

: U

NH

CR

/ A

. M

CC

ON

NE

LL

F O T O : U N H C R / I . P R I C K E T T