GLÖM INTE DEN NYA ÅRSAVGIFTEN! 70:-för alla, oavsett familjestorlek. PG 150164-2 Kontaktpersoner i styrelsen: Brittmarie Urve, Furuvägen 7 Tel.551 715 75 Ingel Eriksson, Rödsippstigen 1 Tel.551 740 16 Johan Pettersson, Källvägen 3 Tel. 551 707 90 Medlemsavgifter och adressändringar: Bengt Rogstam, Moraberg, 159 93 Järna. Tel. 551 520 66

Medlemsblad för Järna Hembygds-förening C//O Eriksson Rödsippstigen 1, 153 31 JÄRNA Redaktör: Johan Pettersson, tel 551 707 90 Grafisk form: Pontus Åström, tel 554 800 37 Tryck: Södertälje Kommun ©1999

16

Nr 1 1999 Årgång 14

Världens äldsta Järnabo! Marin Larsson, som har 13 generationer Överjärnabor

bakom sig, blev medlem i Järna Hembygdsförening den 26e januari 1999

”Ifädersspår- för fram-

tids segrar” Står det på

äreporten när man åker

in i Mora efter att ha

fullföljt vasaloppet. Jag

åkte igenom denna port

vid målgång i Tjejvasan.

Bara 3 mil, men ändå.

Tänk på alla dem som

åker hela vägen från

Sälen till Mora, 9 mil.

Puh! Idag går det väl

ändå an med alla dessa supersmala, super-

snabba skidor, handskbekväma skidskor

och slimmade, färggranna kläder. Jag garan-

terar att ingen mer än jag körde på Touring-

skidor köpta på Domus för sådär 20 år

sedan. Till dem hör naturligtvis korta

stavar och halvdåliga bindningar och

pjäxor som ser ut som gangsterskor.

Och detta straffade sig genast. Innan jag

ens hade hunnit ur startfällan hade mina

bindningar löst ut 5-6 gånger. Hjälp, vad

göra. Jag hittade en stor, stark karl som lyck-

ades klämma ihop bindning och skidsko så

att de höll in i mål.

Men i jämförelse med gamla tiders utrust-

ning var min ett under av funktiona-

litet. Tänk att åka 9 mil och många gånger

ännu mycket längre på tunga, breda skidor

och en stav. Det kallar jag en presen-

tation. Då var det inte någon vallaservice

som tog hand om skidorna innan man

skulle åka och inte heller varma kläder

som väntade i mål. En stor eloge till alla

våra tappra män och kvinnor som stretade

i ur och skur, dåligt utrustade men som

inte hade något annat val för att ta sig

fram.

Som ni kommer att läsa längre fram i

tidningen kommer julnumret att handla

om transporter av alla slag. Så finns det

någon som tagit sig fram på ovanstående

sätt är vi tacksamma att även få höra om

detta.

Årsmöte kommer vi att ha den 25 april.

Till det mötet har vi inbjudit Nils Ringstedt,

som är doktor i arkeologi. Han kommer

på ett illustrativt sätt berätta om Birka och

dess omgivningar. Nils Ringstedt har ett

förflutet som stf generaldirektör på Konsu-

mentverket, men har på fritiden ägnat sig

åt ”forntidsforskning”, vilket så smånin-

gom lett fram till en doktorsgrad. Han är

mycket kunnig och entusiastisk. Hoppas

att ni alla har tillfälle att komma på årsmötet

och lyssna på honom.

Övrigt program för våren finns längre

fram i Järningen. Om ni har några önskemål

om utflykter eller reportage i Järningen är

ni som vanligt välkomna att kontakt någon

i styrelse.

Väl mött vid vårens aktiviteter!

Även Hembygdsföreningens styrelse har

tagit det lugnt över den gångna perioden

med jul och nyår. Men nu är vi åter i full

färd med att smida planer för den kom-

mande verksamhet.

Förra årets julnummer av Järningen

uppskattades av läsarna och antalet positi-

va kommentarer har varit stort. Både gam-

la Järnabor och andra har hört av sig

och yttrligare kunskaper om bygdens histo-

ria har dokumenterats. Ett stort tack till er

alla. Ett kort referat av de nya uppgifterna

finns på annan plats i denna Järning.

Under några kvällar har vi plockat i vårt

arkiv. Konstigt nog finns det alltid något

som bör göras där. Tråkigt nog har vi fått

besked om att lokalen kan vara drabbad av

mögelangrepp då detta konstateras på flera

platser i Enegårdens källare. Vid mögel-

hundbesöket var dock vårt arkiv inte

tillgängligt så vi är fortfarande ovissa om

vad som måste åtgärdas.

Johan har sammanställt en del av de

uppgifter som vi har arkiverat om bebyg-

gelse i Järnabygden till ett sökbart regis-

ter. Yttrjärna och tätorten är i stort sett

klara och arbetet med Överjärna har på-

börjats. Registret upptar vilka år bebyggel-

sen finns noterat i jodeböcker, mantals-

längder och kyrkobokföring. Dessutom

vilka noteringar som Ortnamnsakivet har

från de medeltida pergamentbreven. I de

fall bebyggelsen är raserad har vi försökt

notera när detta skett. Nästa steg blir att

förse registret med lägeskoordinater så att

det går att återfinna bebyggelsen på den

ekonomiska kartan och in situ. För tätorten

har vi angivit nuvarande gatuadresser.

Eventuellt kommer vi även att föra in om

det finns gravfält eller andra fornlämningar

i bebyggelsens närhet.

Föreningens kulturväxtvurmare, Johan,

har skrivit ett upprop till länets hembygds-

föreningar angående bevarande och odling

av äldre kulturväxter. Texten är ämnad

att publiceras i länsförbundets tidning

Ledungen.

forts på nästa sida

2 3

Ordförande har ordet

INNEHÅLL Ordföranden har ordet .................................................................................. 2

Från styrelsen ............................................................................................... 3

Hjälp, vi behöver hjälp!................................................................................ 4

Kallelse till årsmötet .................................................................................... 5

Mor Huldas asklut ........................................................................................ 6

Tavesta på 1780- talet .................................................................................. 7

Program för våren och försommaren 1999 ................................................... 8

Om Järningens framtid ................................................................................. 10

Mjölkblommor ............................................................................................. 11

Handel i Järnabygden - ytterligare uppgifter från Järningens läsare ............ 14

Bildgåtan ...................................................................................................... 14

Till salu ........................................................................................................ 15

Från styrelsen

Arbetet med ett framställa sekelskiftes-

kort har påbörjats. Vi ämnar göra en liten

begränsad upplaga vykort med ett förra

sekelskiftets motiv ställt mot samma inför

det stundande.

Vi har även börjat planera inför vår

Hembygdsförenings kommande 25- års-

jubileum år 2001. En publikation med

gamla vykort från Järna är ett förslag som

vi bearbetar. Alla som har idéer till hur vi

skall fira är välkomna att höra av sig.

Funderingarna kring informationsskyltar

vid våra rivna torp har konkretiserats. Vi

kommer att prova en enkel plastad variant

vid Vadsbro. Den är inte vandalsäkrad

men billig att framställa så vi kan ersätta

förstörda vartefter så länge vi orkar. Om

försöket faller väl ut kommer vi att fort-

sätta på andra platser i bygden. Förslags-

vis utefter ”Mora-” och ”Lingarundorna”

Vi har även blivit tillfrågade om en bättre

skyltning av torpen och gruvurna utefter

Sörmlandsleden.

I höst, antagligen i början av september,

har vi planer på att vara med och genomföra

en temavecka med kolmila, gruvor och

järnframställning. Eventuellt blir det även

tillfälle att prova smide.

Från och med i år kommer Järna Hem-

bygdsförening att få alla plan- och bygg-

ärenden inom kommundelen på remiss.

Föreningen besitter den största samlade kun-

skapen om bygdens kulturvärden och vi kan

på detta sätt bevaka att nödvändigt hänsyn

tas till bland annat fornlämningar och vi kan

säkert även bidra med andra konstruktiva

synpunkter.

Styrelsen

4

Kallelse till årsmöte

Medlemmarna i Järna Hembygdsförening kallas till

Årsmöte söndagen den 25 april 1999 kl 14.00 i Järnagården.

Årsmötesförhandlingar

”Birka- Vikingastaden, dess historia, utgrävningar, gravar”

Nils Ringstedt, doktor i arkeologi, ger oss en inblick i Birkas

historia, den centrala handelsplanken i Östsverige.

Vi bjuder på sedvanlig spelmansmusik och kaffe.

Alla gamla och nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna.

5

Finn det bland medlemmarna någon med

utrustning och intresse som kan hjälpa oss

att skanna in negativ och diabilder till

elektroniskt format? Vi behöver bilder till

Järningen och andra tillfällen. Miljö-

aspekten, kostnaden och tiden för att fram-

ställa bilder på vanlig kemisk väg börjar

kännas besvärande. Har du kunskap och

intresse för digital bildbehandling så är

Du mycket välkommen att hör av Dig

till oss. Vårt bildbehov inskränker sig till

något eller några tiotal årligen.

Johan, tfn 551 707 90

Hjälp, vi behöver hjälp!

En gjutjärnsgryta, som nu står vid Hjul-

åker, använde vid Ålsta till lutlakning och

svinpotatiskokning av min mormor Hulda

Gustavsson, född Karlsson.

Hulda föddes 1890 vid Björkarö på

Mörkö. Föräldrarna var Karl-Johan Karls-

son och Mari född Laurell, gifta omkring

1885. Familjen flyttade runt i östra Sörm-

land och bodde på olika ställen i Grödinge,

Eldtomta och Tallbacken, och i Järna vid

Slottenstorp, Björkbohagen och slutningen

som torpare vid Vackå. Huldas syskon

var Karl, Konrad (dödad av blixten vid

Björkarö), Malin (död på Mörkö), Augusta

(död i difteri vid Björkbohagen) och

Jenny. Karl kom som dräng till Svarttorp

1905 och Hulda tog plats vid Orrsättra

något år efter.

Vid Orrsättra i Överjärna var Hulda piga

och hon arbetade och bodde senare bl.a. vid,

Moräng (Johansson), Backa (Nyström),

hos familjen vid Björkbohagen och

efter äktenskapets ingång 1915, med

Karl Gustavsson, vid Åhlsta som torpar-

kärring.

Grytan i fråga kommer från Huldas mor-

föräldrahem, Laurells. De var bönder vid

Trosa by i Trosa lands församling på

1850-talet. Herr Laurell ödelade fami-

ljens ekonomi genom gott dricka och dog

en för tidig död omkring 1875. Fru Maja-

Stina Laurell var från Ävlinge by i Väster-

ljung. Dottern Mari gifte sig med Karl-

Johan Karlsson och blev min mormors-

mor. Mari hade två bröder, Gustav och

Ludvig. Ludvig flyttade till Tystberga och

blev måg hos Dalbergs vid Torsåker.

Askluten bereddes sålunda:

I bykkaret lades tvätten och ovanpå denna

säckar. Överst stöddes björkaska. Kok-

hett vatten östes över byken. När vattnet

nådde över tvätten tappades luten ur karet

och värmdes på nytt i gjutjärngrytan. När

den ånyo var kokhet östes luten tillbaka i

bykkaret och så upprepades proceduren

ett antal gånger. Därefter blev det klapp-

ning och sköljning av tvätten i Kvarnsjöns

friska vatten. Tvättades gjorde det i regel

två gånger årligen. På våren kring första

maj och på hösten i september eller okto-

ber.

Företom asklut nyttjades grytan till svin-

potatis som kokades två grytfyllor dagligen.

Ibland tillsattes gröpe och om det var

säsong nässlor.

Av detta kan man dra slutsatsen att en

bra gjutjärnsgryta räcker i flera generatio-

ner.

Johan

Mor Huldas asklut

6

Tavesta på1780-talet

Mellangården i Tavesta by som den kan ha sett ut i slutet av 1700-talet. Teckningen är

konstruerad utifrån kvarvarande husgrunder. Vill Du veta mer om Tavesta

rekommenderar vi promenaden den 27 maj.

7

Brandalsund Lördag den 27 mars kl 10.40. Samling på Klockartorget eller kl. 11.00 vid Vallastugan.

Bilutflykt tillsammans med STF i Södertälje. Vi besöker norra delen av Ytterjärna.

Området kring Vallstugan och Quarsta med fornlämningar och bebyggelserester. Stäl-

len som Snutan, Spinkehättan, Andersboda, Lusasken, Stjärtkvarn och Lugnet kommer

vi också att bese. Dessutom lovar vi fågelsång och härlig utsikt. Kanske har de första

blåsipporna slagit upp sina ljusblå i backen vid Ahlby! Johan visar och berättar kring

kulturminnen och natur. Ändamålsenlig klädsel och matsäck anbefalls! Promenaden

kommer att till största delen följa vägar och stigar men avsteg in i naturen kan inte

undvikas. Tid för utflykten beräknas till ungefär 5 timmar.

Kontaktperson; Johan, tfn 551 707 90.

Årsmöte Söndag den 25 april kl. 14.00 i Järnagården.

Program enligt separat kallelse.

Gökotta Lördag den 15 maj kl 5.00. Samling på Klockartorget.

Johan tar oss med på en traditionsenlig utflykt till ett av bygdens morgonsolsberg.

Kaffekorg och kikare tillhör den essentiella utrustningen.

Kontaktperson: Johan, tfn 551 707 90

Promenad på Tavesta. Torsdag den 27 maj kl.19.00. Samling vid Q8-Macken.

Tavesta by har en lång och intressant historia som få i dag känner till. Platsen har varit

bebodd i mer än 1000 år. I dag är det svårt att se något som påminner om detta. Johan

har ägnat många år till att forska i byns historia och denna afton visar han runt bland

fornlämningar och husgrunder. Dessutom är fågellivet och floran rik.

Kontaktperson: Anna-Stina, tfn 551 707 13

Järna gruvor Lördagen den 5 juni kl.12.00. Samling vid Vattengruvan eller kl.11.30 på klockartorget.

Bilutflykt till gruvorna och en promenad på Sörmlandsleden tillsammans med STF i

Södertälje. Vi går från Bajorstorp till Storgruvan.Vi blir guidade av Johan som visar på

och berättar om lämningar efter gruvbrytning, torpgrunder, geologi, flora och fauna. Vet

Du att området kring gruvurna är bygdens orkidérikaste? Dessutom finns här tre arter av

köttätande växter! Oöm klädsel och matsäck rekommenderas.

Kontaktperson: Johan,tfn 551 707 90

Hembygdsdag Söndag 6 juni från kl.11.00

Högmässa i Överjärna kyrka åtföljd av kyrkkaffe i Församlingshemmet. Om Du har en

bygdedräkt så är detta ett fint tillfälle att visa upp den.

Samarr. med Församlingskåren.

kontaktperson: Ingel, tfn 551 740 16

Telleby Torsdag 10 juni kl. 19.00.Samling vid korsning Prästgårdsvägen- Smedjevägen.

Kvällspromenad kring Järna gamla prästgård. Mitt i samhället har vi många kulturhisto-

riskt intressanta platser. Tellebyområdet tillhör ett av de mest besöksvärda. Här finns

bland mycket annat många fornlämningar att bese. Dessutom är fågellivet kring Moraån

en stor attraktion. Birgitta, som under många år bott i området, är vår sakkunniga guide.

Kontaktperson: Birgitta, tfn 551 741 23

Slåtter vid Skräddarns. Lördagen den 27 juli från kl.9.00

Vi rekommenderar SNF-s årliga slåtter vid Skräddartorpet på Tullgarn i Hölö socken.

Hjälp till att bevara Sörmlands finaste orkidéäng. Honungsblomster, ängsnycklar, kärr-

knipprot, nästrot och jungfru Marie nycklar är några av de rara arterna. Om Du inte har

egna slåtterredskap så finns det att låna på plats. Kaffe och lunch ingår kostnadsfritt i

övningen. Vägen till slåtterängen är skyltad från allén mitt emot infarten till Tullgarns-

slott.

Kontaktperson: Johan, tfn 551 707 90

Har Du inte egen bil så är det inget problem. De som åker brukar alltid ha platser över.

Alla gamla och nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna!

Styrelsen

9 8

Program för våren och försommaren 1999

Om Järningens framtid

Styrelsen har beslutar om en förändring

för utgivningen av Järningen. Från och

med i år blir det två vanliga Järningar.

Den som tidigare kommit ut efter somma-

ren blir ersatt med ett enklare ”vykort”

där vi meddelar höst- och vinter-

programmet. Anledningen är den arbets-

börda som utgivningen innebär och att vi

i fortsättningen försöker satsa lite mera

av tid och material till ett bra julnummer.

I fortsättningen kommer vi även att försö-

ka hålla ett tema för julnumret. För årets

har vi enats om kommunikationer. Detta

tema innefattar det mesta som har med

transporter i eller på samtliga element att

göra. Har Du bilder eller vill berätta något

så är Du välkommen att höra av Dig till

någon i styrelsen. Redan nu vet vi att vi

har dåligt med material om vintervägar

och andra sjötransporter. Naturligtvis vill

vi också låna bilder med olika fordon. Allt

från sparkstöttningar och cyklar till häst

och motordrivet har vi användning för.

Fordon använda i arbete är av speciellt

intresse. Har Du post stämplad i Järna

kring sekelskiftet vill vi kopiera frankering

och stämpel även om det bara är på ett

adresserat kuvert.

Eftersom eld ingår i de fyra elementen

har vi också ett brinnande intresse av ma-

terial från brandbekämpning och eldsvådor

Styrelsen

Har någon skådat ett liknande ekipage på våra landsvägar?

Fordonet valdes till årets tricykel 1899!

10

Finns det någon trädgård utan snödrop-

par? Dessa mest älskade av vårens bud-

bärare. Blyga, nästan ursäktande, med

blomman ödmjukt sänkt mot marken

utmanar de kung Bore de första soldaga-

rna påsen senvintern. Milda vintrar, som

vi haft några av de senaste åren, står

snödropparna i full blom redan i mitten

av januari, hemma hos mig. Nattkyla

med flera tiotal minusgrader förefaller

inte bekymra dem det minsta. På morgo-

nen ser de lite trötta ut där de ligger

huller om buller men bara solen dyker

fram reser de på sig och ser ut som om

ingenting hänt.

Det botaniska namnet Galanthus är

bildat av de grekiska orden gala och

anthos, Vilket betyder mjölk respektive

blomma, dvs mjölkblomma. Ett minst

lika bra namn som snödroppe.

Snödropparna tillhör växtfamiljen

Amaryllidaceae, samma familj som

påskliljor och narcisser. Fröämnet sitter

under blomman och vänder man upp

den så är den inte olik en liten narciss.

Blom- färgen är alltid vit och de inre

kortare kalkbladen, som är strutformigt

ordnade i mitten av blomman, har en

liten hästskoformad grönaktig markering

vilket är typiskt för släktet. På normala

blommor är de yttre och de inre kalkbla-

den tre till antalet. Doften är liten men

synnerligen behaglig. Svag violdoft med

inslag av honungssött. Mer vårdoft än

att sticka näsan i en liten knippa

snödroppar har jag svårt att föreställa

mig.

Galanthus nivalis, som är den absolut

vanligaste av snödropparna. Plantan har

smala grågröna blad. Denna snödroppe

har jag hittad som kvarstående på många

övergivna torptomter. På ett ställe fann

jag även den helt fyllda formen.

Galanthus elweii, turkisk snödroppe,

är också i odling. Till alla delar kraftiga-

re än G. nivalis och med breda grå-

gröna blad. Denna har jag inte hittat i

socknarna men den förekommer förvil-

dad. Jag har sett den i mängd på Skepps-

holmen. Även i ett par av Södertäljes-

parker finns den spridd i gräsmattor.

Den turkiska snödroppen blommor tidi-

gare än den vanliga och är till alla delar

kraftigare.

Av snödroppar finns det ett 20-tal arter

som i huvudsak är spridda kring östra

medelhavet. I England där trädgårdsin-

tresset odlats(!) under århundrade finns

minst hundratalet sorter registrerade.

Skillnaden mellan en del av dessa kan

inte ett otränat öga märka. På våren

anordnas tävlingarna och utställningar

med bara olika snödroppssorter. Träd-

gårdssällskapen ordnar studiebesök i

snödroppsträdgårdar och entusiasterna

inbjuder varandra till snödroppsluncher.

Specialistplantskolor erbjuder gamla och

nya sorter där de senare betingar priset

av flera tiotal pund per enstaka lök. Och

visst finns det godsaker som även en

måttlig intresserad kan höja på ögonbry-

nen inför. Ett exempel är sorten ”Lady

Elphinstone”, som är helt fylld med

aprikosgula kronblad omgärdad av de

vita med starkt söt violdoft.

Mjölkblommor

11

Inte bara i trädgården uppmärksammas

snödropparna. I ett försök att finna ett

läkemedel mot Alzheimers sjukdom an-

vänds ett extrakt från snödroppar.

Hos människorna med Alzheimer har det

konstaterats att en signalsubstans, acetyl-

kolin, minskar eller försvinner i hjärnan.

Antagligen därför att en del av de celler

som producerar substansen förstörts av

sjukdomen. Acetylkolin har en mycket

viktig funktion i hjärnan bland annat för

minnet och förmågan att lära sig saker.

Det är även känt att ett enzym i kroppen

bryter ner acetylkolin till kolin, som inte

har någon funktion. Därför pågår forsk-

ning för att hitta ämnen som kan stoppa

enzymets arbete så att acetylkolin stannar

kvar onedbrutet i hjärnan. Sådana ämnen

kallas acetylkolinesterashämmare. Ett

ämnen som har den funktionen heter

galantamin och finns i naturen hos växter

i familjen Amaryllidaceae. Det ren-

framställdes för första gången ur snödrop-

pen Galanthus woronowii i början av

1950-talet. Några år senare hittades det

även i växter från Narcissussläktet.

Under senare år har galantamin testats

på patienter med Alzheimers sjukdom

och hos dessa iakttagits förbättringar.

Utvecklingen mot ett läkemedel har därför

påbörjats. Årsproduktionen av galatamin

från växtmaterial har uppskattats till ett

kilo per år, vilket inte räcker till på långa

vägar. Därför framställs det nu på synte-

tisk väg, dock till en mycket högre kost-

nad.

Ämnen som hindrar nedbrytningen av

acetylkolin återfinns i naturen hos flera

växter. Ett par exempel är Kalabarböna,

Physostigmavenenosum (physostigimin).

och Huperzia serrata (huperzine A). Troli-

gen tjänar acetylkolinesterashämmarna

som skydd för plantorna mot att bli

uppätna.

Andra syntetiskt framställda acetykolin-

hämmare används nämligen som nervga-

ser och bekämpningsmedel mot insekter.

En välrenommerad engelsk snödropps-

plantskola är North Green Snowdrops,

som innehas av Mr J Morley med adress

North Green Only, Stoven, Beccles, Suf-

folk, NR34 8DG, U.K. Bara den väl-

illustrerade katalogen (£ 1,50), från vilken

bilden är tagen, är en nöjsam läsning.

Johan P

12

Äkta engelska snödroppar av sorten ”Johan Gray” (£9.00/lök)

”En mycket vacker tidig snödroppe, blommorna blir omkring 1 1/2 ”långa, kraftigt

markerade med grönt på de inre kronblad, E.B. Anderson berättar i sin bok ”sju

Trädgårdar ”om ett besök i trädgården hos ”Jok” Gray på Bendall i Saxmundam. ”…Jag

hittade två träetiketter markerade XXX i närheten av det som återstod av snödroppsblad.

Jag tog med dessa lökar till Lower Slaughter och en av dem kom att bära en anslående stor

blomma och dessutom bland de tidigaste att blomma. Denna gav jag namnet ”John Gray”

som minne av en underbar vän. Sir Fredrick Stern påstod att det var den finaste

tidigblommande snödroppe han sett. Jag för min del tycker att det var den andra, men

naturligtvis är jag inte helt säker i detta avseende. Den andra är en dvärgväxande

storblommig och tidig som jag gav namnet ”Mighty Atom” Min fria översättning från

North Greens katalog där dryga 50-talet snödroppssorter beskrivs lika ingående.

13

Handel i Järnabygden- ytterligare uppgifter från

Järningens läsare

14

Till salu Järna smycket

Lingaskeppet

Slipsnål ................................................................................................. 320:-

Brosch .................................................................................................... 260:-

Hängsmycke .......................................................................................... 240:-

Hängsmycke med kedja ......................................................................... 300:-

Lingasvärdet

Slipsnål .................................................................................................. 340:-

Brosch .................................................................................................... 300:-

Hängsmycke .......................................................................................... 290:-

Hängsmycke med kedja ......................................................................... 350:-

Smycken finns till salu hos DAX på Storgatan.

Köp förmedlas även av Anna-Stina Strandin Freij,

tel 551 707 13

Kort

Lingaskeppet i färg ................................................................................ 4:-

Hällristningen vid liga, dubbelt med kuvert .......................................... 2,50:-

Vykort med gamla Järnamotiv ............................................................... 1,50:-

Skrifter och övrigt

NYHET- Tygkasse ”Kulturbärare” svart el. vit ..................................... 25/30:-

Tegelbruk på Brandalsund ..................................................................... 20:-

Anvapen I Ytterjärna kyrka ................................................................... 10:-

Tre texter och sexton bilder från Järna .................................................. 40:-

Älgpussen- en mosse minns................................................................... 50:-

Järna som det var ................................................................................... 125:-

Ytterjärna en minnesrik socken ............................................................. 60:-

Järna Gruva 1913-1915 ......................................................................... 20:-

Färg och målare i Södertälje .................................................................. 40:-

Runristningar i Järnasocknarna .............................................................. 10:-

Ritningsats till Pilkrogsskåpet ............................................................... 20:-

Äldre nummer av Järningen 5:-/st eller 10:-årgång

Köp förmedlas av Johan Pettersson, tel 551 707 90.

15

Tack för alla som har hört av sig med

kommentarer och nya uppgifter om han-

deln i bygden.

Här är lite ”nytt”;

Teiko Sybehör på Turingevägen, i Dal-

hem.

Ågrens Kemiska tvätt, Norra Järnvägsga-

tan och Storgatan, 1950- tal respektive

1960- tal

Järna Livsmedel i Anneberg på storgatan

stängde 1966.

Thore Lindströms Radio AB, filial på Ha-

gagatan 8.

Dahlsta Trädgård hade lördagsförsäljning

på Torget.

Tegnérs Fiskaffär på Kyrkvägen och Järna

Fiskaffär på Industrigatan 1.

Elwis Möbler

Sörmländska Centralföreningens försälj-

ning vid Nykvarn fram till 1970.

Gulf , bensinstation på Sunnemovägen.

Texaco, bensinstation vid Rönnvägen.

BP, bensinstation vid Järnaheden.

Bensin såldes även vid Weines, Livsme-

del, Wengelins och Wessmans.

Flygares Ångbageri vid Nydal. Järna bage-

ristuga vid Solhem. Verksamheten startade

1893 och flyttade 1902 till Södertälje.

Vid Lilla Fridhem fanns en tillverkning

och försäljning av plastsaker.

Brandalsunds Handel; mellan handlarna

Duval och August Jansson var Ström.

På landsbygden kom varubilar. Namn på

dessa saknas men minst två olika körde.

Även bryggeribilar med pilsner och andra

dricka. Tegnérs fiskbil och ”Slaktar Ar-

vid”. Kanske ytterligare uppgifter om des-

sa finns hos någon an Järningens läsare.

Hör av er!

Johan

Bildgåtan

Ingen av alla de som gissat på årets bildgåta

fick rätt. Många har ringt och många som jag

mött har undrat. Motivet var hämtat från cen-

trala Järna. närmare bestämt kvarteret Sten-

bocken eller” röda torget” som det benämns i

folkmun. Bilden var tagen från Åsgatan mot

Storgatan under den ”korta” tid som området

var obebyggt. Ett stort tack till K.G Holmberg

som ställt bilden till förfogande.

För nästa bildgåta finn önskemål om en

byggnad som fortfarande finns kvar. Det finns

några goda kandidater men har Du något klu-

rigt på hyllan så hör gärna av Dig.

Johan