Genesis 4-97 1

Är skapelsetro viktig?Den omöjliga utvecklingen

Sköldpadda i Australien nytt levande fossilÖversvämningsberättelser – en statistisk analys

Nr 4 1997

Genesis 4-972

REDAKTÖR OCH LAYOUTErik Österlund, tel 0582/165 75, 150 70Pl 5062 B, 694 92 HALLSBERG

ANSVARIG UTGIVAREMats Molén. Tel 090/13 84 66

Respektive artikelförfattares åsikter behöverej nödvändigtvis överensstämma med re-daktionens.

PRENUMERATION"Genesis" utkommer med 4 nr/år. Man pre-numererar genom att sätta in 120 kr på före-ningens postgiro (90 kr för studerande).

LÖSNUMMERPRIS: 30:- kr

Föreningen GENESISVetenskap Ursprung SkapelsetroFöreningen GENESIS är en allkristen sam-manslutning som främjar spridandet av böck-er, broschyrer och annan information somstöder skapelsetron. Vi granskar och presen-terar material som belyser utvecklingsläranskaraktär och konsekvenser. Föreningen villverka för en kristen grundsyn påvetenskaperna och för att den bibliska synenfår komma till tals i skola och samhälle.

STYRELSE:Anders Gärdeborn, ordfMats Molén, v ordfStefan Halldorf, kassörPaul Annala, sekrOla Grankvist, v kassörMaria Gyllensvärd, v sekrJoakim Linder

John Bruce (suppl)Lennart Ohlsson (suppl)Robert Granath (suppl)Stefan Karlsson (suppl)Ingrid Heidenborg (suppl)Ingegerd Carlsson (suppl)

MEDLEMSKAPStöd detta viktiga arbete genom med-lemskap! Begär föreningens stadgar.

FÖRENINGSADRESSFöreningen Genesis, Vetenskap Ursprung Skapelsetroc/o Anders Gärdeborn, Krakas väg 56,72355 Västerås. Tel 021/221 81

Manus och tips till tidningen skickas till:GENESIS, c/o Erik Österlund,Pl 5062 B, 694 92 HALLSBERG

Postgiro:29 55 88-8 (Sverige)2 92 15 61 (Danmark)1099 447 (Finland)1 98 75 93 (Norge)

Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm

GENESIS trycks på miljövänligt papper

Pl 5062 B, 69492 Hallsberg

Titelbild: Sköldpaddan är unikFoto: DigitalVision

ISSN 0284-5237

et här numret av Ge-nesis uppmärksam-mar livets uppkomstoch dess första eventu-

ella stapplande steg så som evolution-ister gärna ser det.

En av de evolutionistiska forskare somnamnges i tidningen är Gerald Joyce. Hansätter fingret på en mycket viktig punkt isammanhanget. Vi vet egentligen inte vad livär för något. Hur ska man på allvar kunnaforska och spekulera om något man inte vetvad det är?

Många forskare har vänt sig mot rymdenför att där leta efter ursprunget till livet påjorden. Men man kommer ju inte närmarelösningen för det. Någonstans måste ju ändålivet ha uppstått. Vi lever ju.

När man inte längre räknar med att man ärberoende av någon annan kunskapskälla änden människan kan finna ut med vetenskap-liga metoder, då kan uppfattningar om livet tasig många extrema uttryck. Aktuell i debattenär för närvarande en filosof vid namn PeterSinger som i sina filosofiska slutsatser drarkonsekvenserna av sin evolutionistiska ut-gångspunkt beträffande bl a människans ochdjurens förhållande till varandra och vem som

bestämmer över vilka som fårleva och vilka man kan ta livetav.

Det är inte bara starten avlivet som evolutionister har problem

med. Det är faktiskt så att problemen barablir fler ju fler förhållanden man studerar.Man hamnar snart i matematiska absurditeterom man börjar undersöka t ex möjligheternaför slumpen att vara orsaken till framväxtenav DNA-koden och de komplicerade proces-serna för uppbyggnaden av olika proteiner.Dessa är ju byggstenarna i alla de olika organoch egenskaper som skapelsens myller avvarelser uppvisar.

Den källa som vi skapelsetroende har fun-nit stort värde i att hämta upplysningar ifrånär Bibeln. Livet kräver en Skapare. Vi tror attBibeln är ett viktigt instrument för Skaparenatt meddela sig med dem Han skapat till sinavbild, oss människor. Det finns heller ingetsom på allvar motsäger att Bibeln är ett tillför-litligt dokument och en tillförlitlig kunskaps-källa.

Logotyp: Lars Tjärnström.

Prenumeration sker numera löpande, dvs 4 kommande nr per inbetalning.Prenumeration sker numera löpande, dvs 4 kommande nr per inbetalning.Prenumeration sker numera löpande, dvs 4 kommande nr per inbetalning.Prenumeration sker numera löpande, dvs 4 kommande nr per inbetalning.Prenumeration sker numera löpande, dvs 4 kommande nr per inbetalning.

Efterbeställningar!Det mesta av arbetet på tidningen sköts ideellt. När dugör en efterbeställning av äldre nummer av Genesisräkna med att det kan ta några veckor. Vi försöker setill att ingen skall behöva vänta längre än 4 veckor.Undrar du över din beställning? Ring AndreasEkfjorden 031/883254.

ANNONSPRISER1/1 sida 2200 kr, 1/2 sida 1100 kr, 1/4 sida 650 kr,

1/8 sida 350 kr, 1/16 sida 250 kr, 1/32 sida 200 kr, minipris 150 kr

Erik Österlund, red

Vad är liv?

Beställ reklambroschyr!Beställ av Andreas Ekfjorden, 031-883254

Skapelselitteratur!Tro eller veta eller bådadera? av Av Vesa Annala (190 kr inkl porto betalas till Genesis pg-konto).Dinosauriemysteriet och Bibeln av Paul Taylor (140 kr inkl porto betalas till Genesis pg-konto).Fundamentalism? av Per Landgren (35 kr, inklusive porto, betalas till postgiro 4494825-5/Per Landgren).Hans händers verk (30 kr inklusive porto, betalas till Genesis postgiro).Darwin on trial av Philip E Johnson. Storpocket 195 sidor (120 kr inkl porto

betalas till Genesis postgiro).The Facts of Life av Richard Milton. Pocket 334 sid (110 kr inkl porto betalas

till Genesis postgiro).Bones of Contention av Marvin L Lubenow. Storpocket 295 sid (140 kr inkl

porto till Genesis postgiro).Utländska och svenska skapelseböcker kan också beställas per telefongenom: Genesis, c/o John Bruce, tel 054/864488. Ta kontakt omportokostnaderna när du ska beställa mer än en bok. Beställ boklista.Letar du efter en bok, fråga oss.Videofilmer om skapelse kan hyras från Dagenhuset 08/7747832Utländska skapelsetidskrifter - se GENESIS nr 2 1991.Diabildsserier - MIM Ljud och Bildproduktion. Tel 033/256262

4-974-974-974-974-97

Stöd Genesis genom att annonseraOm Du sätter in en annons i GENESIS kommer deninte bara att vara aktuell just för tillfället utan underflera års tid! Ring till vår redaktör i Hallsberg ochbeställ plats! Erik Österlund, tel 0582/15070. Adress:Pl 5062 B,

Stoppdatumför artiklar i GENESIS

nr 2 1998, 1 mars — nr 3 1998, 1 juli

Genesis 4-97 3

Detta nummersskribenter:

Prenumerationsavgiften för “GENESIS - en tid-ning om ursprung” är endast 120 kr för 1997 (stud: 90 kr).(Tillägg för porto utom Norden är 50 kronor för yt- och 90kronor för flygpost.) Pgnr: 29 55 88-8 (Sverige)

Vill man ytterligare stödja verksamheten kan man , för-utom att bara prenumerera, bli medlem i FöreningenGenesis . Medlemsavgiften är 65 kr per år (studerande:40 kr). Begär föreningens stadgar!

Hur vet jag om jag har betalat prenumerationen på GENESIS?Jo, längst uppe till höger på adressetiketten på kuvertet finns en liten kod.

Det första tecknet, en bokstav, anger vad Du är för slags prenumerant. (P= prenumerant, Z = företag, S = skola, A = gåvoprenumeration, osv.)

Det andra tecknet, oftast en siffra, anger för vilket år Du senast betalatprenumerationsavgift. ( 7=1997, 8=1998 osv.) Snart kommer info om sistanumret för din senaste prenumerationsinbetalning.Hur vet jag om jag är medlem i Föreningen GENESIS?Jo, helt enkelt om det första tecknet på adressetikettens övre högra hörn ärett M. M = medlem (antingen Du har betalt medlemsavgift eller ej).

Postgiro och pris i våra grannländer!Inga besvär med växlingsavgifter o dyl, enkelt att prenumerera!

Prenumerationsavgiften i respektive lands valuta:

Danmark: 130 kr (95kr för studerande). Danskt postgiro: 2 92 15 61

Finland: 95 mark (75 mark för studerande). Postgiro: 800054-1099 447

Norge: 130 kr (95 kr för studerande). Norskt postgiro: 1 98 75 93OBS!!! Vid beställning av böcker el dyl över postgiro i Danmark,

Finland eller Norge: Räkna ut det ungefärliga priset i svenskakronor och lägg till 5-10 mark/kronor. Vi får nämligen själva betalaen liten växlingsavgift när vi flyttar över pengarna till Sverige!

EXTRAPRIS!!!BESTÄLL EXTRA NUMMER av nr 4-97. Inkl porto:1 ex 30 kr, 2 ex 53 kr, 3 ex 70 kr, 4 ex 80 kr, 5 ex 90 kr, 9 ex 120 kr.Sätt in pengarna på pg 295588-8 så kommer tidningarna på posten.

Sköldpadda i Australien nytt levande fossil Gunnel Molén ....................... 4

Populärmusik med skapelsetro Erik Österlund ........................................ 5

Är skapelsetro viktig? Anders Gärdeborn ................................................ 6

Att ge namn åt djuren – ett dagsverke för Adam? Gunnel Molén ............. 8Den omöjliga utvecklingen Pekka Reinikainen ...................................... 11Finns det intelligent liv på jorden?

– Skapelsekonferensen 1997 Erik Österlund ..................................... 13

Skapelsetroende litar på Bibeln Bernt Lindberg ...................................... 20

Översvämningsberättelser – en statistisk analys James E Strickling ..... 24

Hur började livet? Erik Österlund ............................................................ 29

SETT OCH HÖRT .................................................................................. 30

– Bakterier i urtidsbi, DNA i fossilt dinosaurieägg, Ur Sunday Times

Gunnel Molén harstuderat geoveten-skap och arbetar till-sammans med sinman Mats Molén påskapelsecentret iUmeå.

Erik Österlund ärredaktör för Gene-sis och för biodlar-nas tidskrift i Sve-rige, Bitidningen.Han arbetar ävenmed bigenetik.

James E Stricklinghar bl a examen somelektroingenjör och ien tvärvetenskapligutbildning i naturve-tenskap, fornhistoriaoch filosofi. Han hararbetat med statistikoch kvalitetskontrollinom industrin ochundervisar nu i mate-matik vid Georgiauniversity,

Anders Gärdebornär ordförande i För-eningen Genesis.Han har studeratfysik vid KTH ochhar en civilingenjör-sexamen. Han ar-betar som data-platschef på ICA.

Bernt Lindberg ärdocent i kemi. Hanhar skrivit flera ar-tiklar i Genesis ochär speciellt intres-serad av veten-skapsfilosofi.

Pekka Reinikainenär hälsocentral-läkare i Helsingforsoch universitetslä-rare. Han har stude-rat många år i USAoch Frankrike. Hanär en flitig skribent iursprungsfrågor iFinland.

Genesis 4-974

Både fossil och levande exemplar av samma slags sköldpadda har hittats påsamma plats i Queensland, Australien. Fram till 1996 trodde forskarna attdenna snappsköldpadda varit utdöd sedan 20 000 - 50 000 år sedan. Denenda skillnaden är storleken. Som oftast då det gäller “levande fossil” varden fossila sköldpaddan större.

Det är inte första gången som en ny artupptäckts inom ett svårtillgängligt område,och knappast den sista heller. Helt nyligenupptäcktes på Filippinerna en ny fågelartoch ett slags ekorre. Området i Australiendär sköldpaddorna hittats är tämligenoutforskat och forskarna tror att man därkommer att hitta många nya arter, inte baraav sköldpaddor. Jordens zoologi är långtifrån färdigutforskad.

GUNNEL MOLÉN

Här simmar en annan art av sköld-padda än den som hittats i Australien.Lägg märke till var frambenen sitterfästade, motsvarande innanförbröstkorgen på andra djur. Finns detnågot fler djur som har det så, somskulle kunna vara sköldpaddans för-fader, levande eller fossil? Nej! Sköld-paddan är också unik i skapelsen!(Karta: MapArt. Foto: Mats Molén)

Källor till uppgifterna om sköldpaddan:• Earth Almanac, National Geographic, July 1997• Zimmer C “Shell game” 1997 jan Discover

Genesis 4-97 5

an musiken användas för attpåverka? Naturligtvis kan dendet. Ett intressant initiativ togsdå William Booth, hans fru och

vänner ställde sig i gathörnen medsenaste modet i klädväg och speladeden tidens populärmusik, men medkristet budskap i texten. Det blevFrälsningsarmén.

Varför skulle då inte dagenspopulärmusik kunna användas, pop,ballader, folkmusik, country, rock ellerallt vad det kallas. Hur är det förresteni våra psalm- och sångböcker? Vad stårdet om Gud som Skaparen i dem?

Av en händelse stötte jag på enreaskiva med ett amerikanskt band medtiteln “Evolution” på omslaget. Det ärklart att jag tog en närmare titt på textenoch lyssnade på skivan.

Javisst var det en kristen musik-grupp, Geoff Moore & The Distanceheter den. Skivan och låten börjar meden evolutionistisk lärare med knarrigröst som mässar följande:

Darwin var denförste som gjordeoss den eminentatjänsten attuppväcka en känslaför möjligheten avförändring i denorganiska såväl somi den oorganiskavärlden, som ettresultat avlagbundehet inaturen och integenom övernaturligtingripande, ty allt livär en kontinuitet,trots dessförunderligavariationsrikedom ärallt levande besläktatoch evolution är detnamn vi gett denprocess genomvilkenuppbyggnaden avväxter och djurförändras

allteftersom tiden går och som på dettasätt är ursprunget till .... Cro Magnon.

Varefter låten börjar. Men inte troddede på evolution i bandet. Nej, textenskvallrar om låtskrivarnas förvåningöver hur evolutionen lärdes ut som endogm i skolan. Deras reaktion blev attomdefiniera begreppet evolution och tafasta på den del i begreppet som betyder

förändring och sedan tala om i låtenvilken slags förändring de tror att deraskärleksfulle Skapare är mest intresseradav, nämligen att förändra människorsliv.

Deras evolutionslärare var tydligenganska tråkig att lyssna till, men när hanbeskrev hur människans förmodadeförfäder såg ut tyckte de att det blevkomiskt: ....

Jag stirrade på svarta tavlan och försökte att intesomnajag gjorde mitt bästa att lyssna på lektionenNär jag blev förvånad, jag kunde inte tro mina öronSå här såg du ut, miljoner år tillbakaDin morbror var en apa, som hoppade i trädenHan levde på bananer och armarna gick till knänaHan talade med sån tro, att jag verkligen tänkte efterMin lärare är kanske den felande länken.......

Läraren bekänner i texten sin tro påevolutionen. Och han kunde tydligeninte ange några starka skäl för sinevolutionstro för gruppen fortsätter...

Det går åt en massa tro att säga vi kom från slumpen,men jag tror vi gjordes av en kärleksfull SkapareDu kan hoppas i miljoner år, att naturen ska få till detmen det behövs en sekund för Gud att ändra ditt inreDärför....Tror Jag på en evolution-revolutionen förändring av ditt inre, en förnyelse av ditt sinne.....

Det är den enda evolution som kanhända, säger man, den enda somverkligen finns. Och Gud är ständigt på

5

Genesis 4-976

gång med att förändra och förbättramänniskors liv.

Ska man försöka sig på att karak-terisera musiken på skivan, kan mansäga att många av gruppens låtar ärcountryinfluerad amerikansk västkust-rock. Just den här skivan är "gammal"nu. Den kom ut -93, men bandet existeraroch har gett ut flera skivor sen dess.Gruppen har erhållit den kristna skiv-utmärkelsen Dove Award och har enegen webbsite på Internet. Är du upp-kopplad kan du titta på adressen:http://www.geoffmoore.com

Vill man försöka på tag skivan idagkanske det är bäst att skriva till bandetpå adress: Geoff Moore & the Distance,P. O. Box 1562, Brentwood, TN 37024-

1562, USA. Om inte din kristna bok-eller musihandel kan få fram den. Frågaom det är Naxos som distribuerar den.

Jag hittade ytterligare en av derasskivor med ordet evolution i titeln.Gruppen har också bibelstudier utlagdapå sin webbsite, med utgångspunkt frånlåtar de gjort, men den här låten omevolution, “Evolution redefined”, fannsinte med där. Men efter låttexten somfinns återgiven på ett omslagsuppslagskriver man att de som vill lära sig merom teorin om evolutionen och skapel-sens faktum, kan ringa eller skriva tillInstitute for Creation Research, P. O.Box 26060, Colorado Springs, CO80936. Tel 009-1-800-999-3777.

Att skriva om skapelse och evolution

i musiktexter är något att tänka på förlåtskrivare, musikintresserade ochandra. Det vore inte fel att få fram någrapopulära låtar i Sverige, helst påsvenska, som handlade om skapelseoch evolution. Eller hur?

RED.

ag hoppas att de flesta av Er, läsareav GENESIS, håller med mig omatt den tidning Ni just nu håller i Erhand är av hög kvalitet. Artiklarna

är skrivna av kunniga personer ochnoggrant granskade innan publicering.Mycket möda är nedlagd på bildmaterialoch överskådlighet. Och som Ni nogmärkt har layouten genomgått en “an-siktslyftning” de senaste numren. Vi fårmycket uppmuntrande kritik som talarför att vi lyckats göra en bra tidning.

Men allt detta kostar pengar.Föreningen GENESIS, som alltså gerut tidningen med samma namn, går förnärvarande med minus. Våra storautgiftsposter är lön och arvoden förtidningen, tryckkostnader och porto. Föratt kunna fortsätta att ge ut tidningen påsamma sätt måste vi alltså se till attföreningens resultat blir icke-negativt.Vi försöker naturligtvis att minskakostnaderna så mycket som möjligt,men det finns en gräns då detta påverkartidningens kvalitet negativt, något somvi inte önskar.

Ett annat sätt att vända resultatet äratt öka våra intäkter. Att öka antaletprenumeranter skulle direkt få en positivföljd eftersom marginalkostnaden att

trycka varje extra tidning är relativtliten. Så jag uppmuntrar alla läsare attberätta för Era vänner och bekanta omtidningen för att på så sätt öka antaletintresserade.

Ytterligare ett sätt att stödja tidningenekonomiskt är att bli medlem i fö-reningen GENESIS. Vi har idag etttusental läsare som inte är medlemmar.Naturligtvis skulle det ge ett värdefulltbidrag om flera av Er blir medlemmar.Rutan på sidan tre beskriver hur detpraktiskt går till. (Man betalar helt enkeltin 65 kr, eller 40 kr om man är stu-derande, på föreningens postgirokonto.)

Är det då viktigt att stödja föreningenGENESIS engagemang i att sprida denbibliska skapelsetron som alternativ tillevolutionsläran i sina olika skepnader?Som ordförande i föreningen måste jagibland stanna upp och ställa mig dennafråga. Har den inte bara ett akademisktvärde? Tar den inte bara tid ochuppmärksamhet från de verkligt centralakristna ämnena som frågan om vemGud är och vad Jesu död och upp-ståndelse betyder för oss?

Jovisst, skapelsefrågan är sekundäri förhållande till dessa andra fun-damentala kristna sanningar. Men visysslar inte med frågan för att det är den

viktigaste, utan för att det är den mesteftersatta. Om inte föreningenGENESIS sprider skapelsetron i Sverigeså finns det stor risk att det inte blir gjortöver huvud taget. Och som kristna är viskyldiga att kunna ge människor ävenintellektuella svar på deras existentiellafunderingar (dvs sådant som har medlivets mening att göra). Och attskapelsefrågan inte på något sätt äroviktig vill jag visa i nedanstående trepunkter:

FÖR DET FÖRSTA är den idagallmänt spridda tron på att livet är ettresultat av en lång utvecklingsprocessett hinder för många att bli kristna. Enengelsk undersökning ställde frågan tillungdomar varför de inte är kristna, ochdet klart övervägande svaret var attevolutionsläran visat att Bibeln har fel.Och vem vill i vår tid riskera att bliansedd som mindre upplyst, om inte vikristna kan visa att Bibelns skapelse-och syndaflodsberättelse håller även fören vetenskaplig prövning? Vi måste(gråtande) acceptera att Jesus är enstötesten för många människor, och attde därför inte kommer att bjuda inHonom i sina liv. Men vi får aldrigacceptera att någon annan stötesten

F-DATA för familjen, företa-get, föreningen och församlingen.

SPCS prisvärda programBeställ SPCS:s katalog & F-

DATAs prislista.Datorpaket*Bokföring/Deklaration

F-DATA, Basvägen 8,711 35 LINDESBERG.

0581-611135.

Genesis 4-97 7

ligger i vägen som hindrar människoratt möta Jesus. Utvecklingsläran är idagen sådan stötesten som hindrar mångaatt ge Jesus en chans i sina liv.

FÖR DET ANDRA är utvecklingsläranoförenlig med Bibelns Gud. Tänk er engud som skapat människan genom enårmiljoner lång kedja av dödande,ätande, konkurrens och utslagning avde svagaste. Vi får en blodtörstig gud.När sedan samme gud sätter sina fötterhär på jorden (som Jesus) och uppmanaross till kärlek och omsorg om de svaga,så blir han även schizofren. Varför skalljag plötsligt ta hand om den svage, närhela min existens som art beror på attjag tidigare slagit ihjäl honom? Ochinte nog med detta. Samme gud påståratt döden är ett resultat av människanssynd. Men hur kan den vara det? Dödenhar ju funnits på jorden i miljoner årinnan människan trädde in på scenen.Gud blir alltså även en lurendrejare.Och varför dör Jesus på ett kors? GörHan det för att rädda oss från döden somju bara är Guds egen metod att skapa

oss? Plötsligt är Gud också inkonse-kvent. Och vem vill tillbedja och ge sittliv till en blodtörstig, schizofren ochinkonsekvent lurendrejare? Inte jag ialla fall. Evolutionsläran är totalt ofö-renlig med Bibelns budskap om vemGud är.

Och FÖR DET TREDJE leder ut-vecklingsläran till en del otäcka etiskakonsekvenser. Enligt denna lära befin-ner sig ju allt liv på olika utvecklings-nivåer, allt från amöban till människan.En mycket berättigad fråga att ställablir då om individens utvecklingsnivåhar något med dess värde att göra. Svararvi “ja” på frågan står rasismen omhörnet. Sannolikheten att alla idaglevande människoraser kommit exaktlika långt i den antagna utvecklingen ärju obefintlig. Då blir tanken om allamänniskors lika värde ett önsketänkandeistället för att konsekvent följa på dengrundsyn vi har. Om vi istället svarar“nej” på frågan om värdet har medutvecklingsnivån att göra så reducerasmänniskan till ett djur. Även om hon

kommit en bit längre i utvecklingen såger detta henne inget unikt värde iförhållande till djuren.

Med utvecklingsläran som grund stårvi alltså inför ett val mellan pest ochkolera - antingen rasism eller en ut-suddning av det unika i människovärdettillsammans med ett överdrivet upp-höjande av djur. Därför är det inte ettdugg underligt att båda dessa trender ärså tydliga i vårt samhälle idag. De ärbara en naturlig konsekvens av dengrundsyn på vårt ursprung som vi valt.Som kristna och skapelsetroendebehöver vi inte hamna i detta dilemma.Vi är alla Guds avbilder med sammavärde och med ett unikt värde i för-hållande till djuren. Med denna grundkan vi sedan konsekvent och effektivtbekämpa både rasism och olika formerav urspårad, militant upphöjande av avdjurarter.

Därför är den bibliska skapelsetronviktig, och därför engagerar sig Före-ningen GENESIS helhjärtat i den.

ANDERS GÄRDEBORN

Skapelsetron ger livet mening. Alla människor är skapade till gemenskap med Gud. Vi har ett värde som Skaparen har gett oss. Och vi harett ansvar att förvalta. Att förstå att evolutionsläran inte har bevisat att Bibeln har fel och att Gud inte är en blodtörstig gud, gör det lättareatt överlåta sitt liv till Gud. (Foto: DigitalStock)

Genesis 4-978

og var det intres-sant så det förslog,men jobbigt ocksåkanske någon tyck-

er. Frågan som rest sig förmånga är hur i all sin darhan hann med det. Är detrealistiskt att tro att Adamhann med att namnge allaslags djur under loppet aven enda dag? Ja, om vi fårtro Russell Grigg i en arti-kel i den australiska tid-skriften Ex Nihilo, så är

det fullt möjligt, och det utan alltförsnäva tidsramar.

DAGEN BÖRJADE PÅ KVÄLLENMed utgångspunkt från att dag sex bör-jade på kvällen (liksom det judiska dyg-net även i våra dagar) finns det ingen-ting som hindrar, menar Grigg, att Gudkan ha skapat både landdjuren och Adamunder dygnets mörka timmar så att dealla fanns på plats redan när morgon-ljuset bröt fram. Men även om Gudskapade dem under dygnets ljusa tim-mar, finns det ingenting som säger att

Tänk vilken intressant dag han hade Adam, den allra första dagen av sitt liv. Inte nog medatt han själv blev till liv. När han bekantat sig med sin omgivning, som var långt härligareän vad någon av oss kan föreställa sig, fick han se andra levande varelser komma fram införsina förbluffade ögon. Glada tankebollar rörde sig i hans huvud och han fann på namn åt demalla, han - Adam - som själv just fått sitt namn. Och sedan, när allt var klart med djuren, vikanske kan förmoda det var framåt aftonen, fick han en hustru.

(Fo

to: D

igita

lVis

ion

.)

(Collage: EÖ. Foton: EÖ, DigitalVision, Kennie Elmersson. Teckning: Anne Sjölund.)

8 Genesis 4-97

Genesis 4-97 9

själva skapelseakten behövde ta längretid än vad det tog för Gud att bjudadessa ting att bli till.

Vi kan i vilket fall som helst anta attAdam hade det mesta av dygnets ljusatid till förfogande för att fullborda sittuppdrag. Enligt 1 Mosebok 2:19 be-hövde inte heller Adam ta sig runt ochsöka upp djuren, utan Gud ”förde demfram till mannen för att se, hur denneskulle kalla dem”. Vi kan också utgåfrån att här i Eden före fallet, levdedjuren i harmoni både med människanoch med varandra. ”Och Gud såg att detvar gott”, kan vi läsa efter varje särskildskapelseakt.

NAMNGAV HAN ALLA DJUR?Vilka av djuren var det då som Adamskulle namnge? Tillbaka till 1 Mosebok2:19. Där heter det ”ty såsom mannenkallade var levande varelse, så skulleden heta”. Innebär det inte allting somGud just hade skapat? Men Grigg me-nar här, med stöd av 1 Mosebok 2:20,att det endast var vissa grupper, nämli-

gen boskapsdjuren, ”fåglarna underhimmelen” och ”markens djur” (dethebreiska ordet för "marken" innehål-ler också betydelsen för öppen mark imotsats till skog). Enligt Grigg skulledet utesluta vissa grupper, som exem-pelvis havsdjuren men också djur somlever i skogar och djungler. Men exaktvilka djur som ryms inom begreppet”markens djur” kan ju vara lite svårt attavgöra, likaså vilka levnadsvanor somutvecklats efterhand och hur nära för-bundna djuren var med människan frånbörjan. En klar skillnad syns dock havarit rådande mellan så kallade boskaps-djur och ”vilda” djur, även om de frånbörjan inte var vilda i den bemärkelsenatt fiendskap och rädsla rådde mellandem och människan.

Klart är också att det från skapelsensdagar har uppstått en mängd olika va-riationer inom de olika grundtyper avdjur som Gud från började skapade.Detta innebär att Adam hade ett betyd-ligt färre antal djur att namnge än om viskulle gå ut och namnge alla de djur och

fåglar som finns idag, även om vi räk-nar in dem som dött ut.

BOSKAPSDJUROm vi exempelvis ser på de djur vi idagbenämner som boskapsdjur, kan deflesta av dem spåras tillbaka till uroxen,som i sin tur kan spåras tillbaka tillsamma skapade slag som också bison-oxen är en variant av. Och vilka de djurnu än var som inräknades i begreppetboskapsdjur så kanske hela antalet stan-nade vid några dussin.

FÅGLARLikadant var det säkerligen bland fåg-larna. Säkert fanns det inte från början300 olika papegojarter, utan kanske baraett par eller några få som alla dagensarter av papegojer har utvecklats ifrån.Kanske en handfull med sparvar, ett parduvor, ett par pingviner osv. Grigg refe-rerar till Colliers Encyclopedia där manlistat 163 familjer av alla levande, fos-sila och utdöda fåglar. Om Adam hadeatt namnge någon representant för varje

De flesta av dagens boskapsdjur kan spåras tillbaka till uroxen, som i sin tur kan spåras tillbaka till samma skapade slag som ocksåbisonoxen är en variant av. Visenten får här representera oxtypen. (Foto: Kennie Elmersson.)

Genesis 4-9710

sådan grupp skulle antalet inte enskomma upp till ett par hundra.

MARKENS DJURJa, så var det då, om vi ska gå efterGriggs indelning, endast en grupp kvar,den något osäkra till innehållet ”mar-kens djur”. Grigg menar att det i prak-tiken kan ha rört sig om endast någrahundra olika, och att det är mer ängeneröst om man räknar med att därfanns ca 1000. Till detta kan tilläggasatt det knappast var någon lång, krång-lig beskrivning som Adam skulle gevarje enskilt djur eller fågel. Nej, säker-ligen rörde det sig endast om ett kortfat-tat, enkelt men praktiskt namn som hansjälv och hans efterkommande kundeanvända på djuren.

INTELLIGENT OCH ALERTVi kan också utgå ifrån att Adam hela

tiden var pigg och på alerten. Tänk en såfascinerande uppgift! Det är knappasttroligt att hans ens blev trött, denna, denförsta dagen av sitt liv. (Visserligen sovhan senare när Gud skapade Eva, menenligt 1 Mosebok 2:21 ”lät Herren Guden tung sömn falla på mannen”, vilketindikerar att Adam inte var trött av sigsjälv.) Människan skapades fullständigfrån början, och Adams förstånd, minneoch intellekt bör ha fungerat perfekt.Han kunde också uttrycka sig på ettfullständigt språk. Det är knappast tro-ligt han funderade särskilt länge på vartoch ett av namnen, och han mindes demsäkert jättebra efteråt.

GOTT OM TIDOm vi tänker på att det är 3600 sekun-der på en timma, och det kanske interörde sig om mer än ett par tusen djuroch fåglar och om vi lägger till lite till

Griggs siffror, så ser vi att det fanns gottom tid. Kanske han hann med att namn-ge allesammans inom loppet av entimme? Men kanske tog han sig liteextra tid med vart och ett av dem. Pra-tade lite med dem, kelade lite extra mednågra av dem? Hur som helst bör Adamha hunnit sitt uppdrag ganska bra innanskymningmörkret föll och gick över idag nummer sju. Och då hade han ocksåhunnit få sig en hustru.

GUNNEL MOLÉN

Källa: Grigg R ”Naming the animals: All in a day’swork for Adam” Creation Ex Nihilo 1996 vol 18nr 4 sid 46-49.

Även bland fåglarna fanns det, såväl som bland andra djur, endast vissa grundtyper tillatt börja med. Kanske hade Adam exempelvis endast ett par pingviner att namnge. Allade olika varianterna, likt denna klipphopparpingvin t v, uppkom troligen långt senare ,liksom den variant som ses ovan - humboldtpingvinen. (Bilden t v från den berömdadjurparken Sea World i San Diego, Kalifornien. Sea World Photo ©. Bilden ovan frånKolmårdens djurpark. Foto: Mats Molén.)

Genesis 4-97 11

Biätare på rad. (Foto: DigitalVision.)

et är mycket spännande att vi idag kan testa utvecklingsläranför att se om den kan åstad-komma vad den lovar. Med

hjälp av slumpmässiga tryckfel (muta-tioner) i generna skulle det nämligenuppstå ett råmaterial ur vilket det natur-liga urvalet sedan skulle kunna plockafram nya anatomisk-fysiologiska sys-tem eller helheter som t ex skapar nyasätt för ämnesomsättningen att fung-era. Man kan i dag visa, att det är heltomöjligt för dessa mekanismer att pro-ducera sådana resultat.

I naturen uppkommer det hela tidenmassor av tryckfel. Hos människan t exuppstår det 5000 mutationer dagligen ialla de 10.000 miljarder celler som byg-ger upp en människa. Med hjälp av enmycket komplicerad provläsnings- ochreparationsmekanism korrigerar män-niskocellerna hela tiden automatisktnästan alla dessa tryckfel. I bakteriernaär reparationsmekanismerna inte sågoda, och vi kan studera bakterier foratt se huruvida det över huvud tagetsker någon evolution. Bakterierna ärintressanta också därfor, att de delar sig

i två nya mycket snabbt. Vi kan få enhelt ny generation inom 20 minuter.Om vi antar, att det skulle finnas enenkel bakterie i en ursoppa, är det lättatt förstå, att näringen mycket snabbtskulle ta slut på grund av bakterie-massans snabba ökning. Inom någradagar skulle nämligen bakterierna hafyllt hela uroceanen och de skulle habehövt ett nytt system att produceraenergi för att kunna överleva. Vi behö-ver alltså något nytt, ett nytt system förämnesomsättning. Om vi tar som ex-empel enklast tänkbara nya system,

Man vet i dag, att det finns mycket variation i naturen. Vi har t ex olika underarter av fåglar,som uppstår på kort tid. Det här kallas också mikroevolution och är ett väl etableratfaktum. Om mikroevolution har någonting att göra med en storskalig utveckling, makro-evolution, är däremot helt utan bevis. Vi har inte sådana helt odiskutabla exempel inaturen som visar att det kan uppstå alldeles nya anatomiska och fysiologiska strukturersom kan arbeta med de organ som redan existerar. Alla exempel i evolutionslitteratursysslar enbart med mikroevolution, variation inom en grupp.

Genesis 4-9712

skulle vi behöva minst 17 mutationer (iverkligheten många fler) i samma bak-terie. Varför i samma bakterie så mångamutationer och genduplikationer? Där-för att vi behöver genkopior for attkunna få fram helt nya enzymer, som ärnödvändiga för nya kemiska reaktions-vägar. Vi kan anta en mycket snabbtryckfelshastighet för att gynna utveck-lingen på t ex 1 tryckfel för 100.000DNA-bokstäver för varje generation.Vi kan sedan beräkna att för att hitta enbakterie med de önskade egenskapernamåste vi ha 1085 bakterier att utgå ifrån.Antalet bakterier skulle alltså vara störreän antalet atomer i hela universum.Även om hela uroceanen var fylld avbakterier under 1 miljard år skulle vidär hitta högst 1045 bakterier. Chansenatt få den önskade nya ämnesomsätt-ningen skulle då bli 10-85 x 1045 = 10-40.Det här betyder inom matematiken attsaken är omöjlig.

Det här var det enklaste exempletsom man kan tänka sig och även här ärdet lätt att påvisa att det inte uppstår heltnya ämnesomsättningsenheter i natu-ren. Det här sker inte heller stegvis, förbakterierna bär inte med sig halvfärdigasystem i naturen. Även bakterier sombär med sig gener för antibiotika-resistens förlorar sin förmånsställningdå man avslutar användningen av anti-biotika. Det krävs nämligen extra en-ergi för att upprätthålla mekanismenoch sådana bakterier kan inte fram-gångsrikt konkurrera med andra i natu-ren. Det borde vara lätt att förstå att detär helt omöjligt att med tryckfel produ-cera en ny ämnesomsättningsfunktionoch inte heller t ex en elektrisk motorför en bakterie. Vi måste också kommaihåg att information försvinner i natu-ren 1 000 gånger snabbare än det upp-står ny nyttig information och därförborde evolutionister kunna svara på frå-gan varför det över huvud taget finnskvar någon information alls om bakte-rierna har funnits här i 3 500 miljonerår. Man kan inte hitta svaret på den härfrågan i evolutionistlitteratur, och inteheller ens några allvarliga försök attkunna förklara utvecklingen av en mo-tor i en bakterie.

Cellerna är mycket kompliceradekemiska fabriker där det i genomsnittproduceras i genomsnitt 700 fler ke-miska ämnen än i en genomsnittlig ke-misk fabrik. Ingen har på ett någor-

lunda övertygande sätt kunnat förklarautvecklingen av dessa kompliceradeämnesomsättningssystem och det in-bördes samarbetet av de olika funktio-nerna. Hur sker blodets koaguleringoch hur har det systemet utvecklats?Det fınns över 20 komponenter sommåste samarbeta på ett felfritt sätt föratt blod skall koagulera om vi har fått ettsår. Koaguleringen måste också stanna,annars blir det katastrof om hela blod-omloppet skulle koagulera. Blodskor-pan måste också senare lösas upp. Alltdet här sker automatiskt i ett otroligtkomplicerat system. Det är absolut ute-slutet att sådana system kan uppstå ge-nom mutation, genduplikation och na-turligt urval. Ingen har ens försökt för-klara eller räkna mutationshastigheteroch sannolikheter på detta område. Var-för? Enbart därför att man inte har tid attvänta årmiljarder tills blodet skulle börjakoagulera.

Det är mycket viktigt att vi i dag kanvetenskapligt påvisa att makroevolutioninte är möjlig. Vi känner till mutations-

hastigheterna, vi vet hurudana systemvi måste producera och hur lång tid vihar på oss. Vi måste samtidigt kommaihåg att det för 570 miljoner år sedan,enligt evolutionsläran, uppstod 100 hu-vudgrupper (phyla) i djurriket. Enligtevolutionsläran skedde detta inom baranågra årmiljoner. Det har sedan dessinte heller uppstått några nya phyla. Vikan mycket klart bevisa, att utvecklings-läran har enorma problem som den intekan förklara på ett tillfredsställandesätt. Hundra olika phyla innehåller mil-jontals gener, vilket betyder en så om-fattande gensamarbete att det blir otänk-bart att man skall kunna förklara det pånågot som helst sätt. Alla iakttagelser inaturen pekar tydligt på att det finns enSkapare bakom den här kompliceradevärlden.

PEKKA REINIKAINENReferenser:Junker, R. - Scherer, S., Entstehung und Ge-schichte der Lebewesen. Weyel Biologie, 3.durchgesehene Auflage, 1992.Behe, M.J., Darwin’s Black Box - the biochemicalchallenge to evolution. The Free Press, 1996.

Om den s k uroceanen en gång i tiden var fylld med bakterier under 1000 miljoner år skulle detfinnas högst 1045 bakterier där.Den statistiska chansen för att denna bakterie skulle kunnautveckla en önskad ny ämnesomsättning blir enligt de gynnsamma omständighter som finnsangivna i texten 10-40. Det är ett så litet tal att man inom matematiken anser att ett sådantalternativ är helt omöjligt. (Foto:NASA/DigitalVision.)

Genesis 4-97 13

Skapelsekonferensen 1997

uvudtalare var dr Ariel Rothfrån Kalifornien i USA. Hanhar doktorerat i parasitologi ochbedrivit studier i geologi och

var under många år ledare för Geo-science Research Institue. Mats Molénoch Anders Gärdeborn var de andra.Och John Bruce och Eric Christianssonvar där med ett omfattande bokbordmed många läckerheter. Stefan Halldorfoch Aila och Vesa Annala bor lägligt iKalmar och hade naturligtvis hjälpt tillatt få konferensen att fungera. För attinte tala om alla frivilliga krafter iVästerportkyrkan.

Ariel Roth, och hans fru var enmycket trevlig och intressant bekant-skap. Jag kommer att kortfattat redogöraför en del av vad dr Roth föreläste om.Man kan säga att en röd tråd i hansföredrag var frågan om det bästa sättetatt tolka de fakta man har som kan geupplysning om vårt ursprung. Harevolutionsmodellen svaret? (Kanskeman borde säga evolutionsmodellerna.)Eller är det så att alla bitar bäst faller påplats om man räknar med en intelligentSkapare som medvetet konstrueratvärlden.

Efter att ha redovisat fakta av olikaslag och sannolikheter, eller snarare

osannolikheter, frestas man att med drRoth skämtsamt fråga:

— Finns det intelligent liv på jorden?— Ja, men vi är bara på besök.Men visst måste man kalla mängder

av evolutionister för intelligenta. Dockär det nog så att människan mycket lättlåter också andra faktorer spela en stor

roll i sina liv än intelligensen. Behovetav att vara accepterad av en grupp män-niskor styr oss lätt att sätta sannings-kriteriet lägre än trycket från gruppenoch strävan efter bekvämlighet. Hurska man annars förklara att så mångabortser från så många problem medevolutionsmodellen. Dvs har veten-

Föreningen Genesis ordförande Anders Gärdeborn tackar här paret Roth för deras besökoch den värdefulla insatsen under konferensen.. (Foto: EÖ.)

Kalmar är en idyllisk stad. Kullerstensgator och parker, vattendrag och mysigaaffärer. Den 5-7 september hade Föreningen GENESIS sin årligen återkommandeskapelsekonferens, denna gång i Västerportkyrkan i Kalmar. Samtidigt passade mansom alltid på att avhålla föreningens årsmöte.

Genesis 4-9714

skapen idag moraliska ochetiska problem? Tja, att detinte är helt problemfritt blevvi ju påminda om för någramånader sedan då ny-hetsmedia basunerade ut hurforskare vid Umeå univer-sitet fuskat med fakta. For-skare är väl inte mer än män-niskor de heller. En del klararinte av att låta bli att “hjälpa”sanningen på traven.

BRISTANDEHELHETSSYNOfta då man hör evolutionister uttalasig är det något eller några saker manpekar på som man menar är det eller deavgörande bevisen för att evolutionenär sann. En molekylärbiolog kan nämnas k skräp-DNA, en zoolog likhetenmellan olika djurformer, en geolog kannämna den geologiska tidskalan, enkosmolog kan triumferande peka på enstenbit på jorden som kanske kommerfrån Mars som möjligtvis kan innehållaspår av något som eventuellt kan vararester av bakterieliknande liv varvidandra drar den önskade slusatsen att livinte bara finns på jorden utan är ettresultat av en universell “lag”.

Skräp-DNA eller avstängda generär beteckningar människor har gettsådant de saknar kunskap om.Likheten mellan djurformerna ärtolkad i önskad riktning, det finnsbättre svar. Gelogens kreativatänkande är styrt av en begränsadkunskap. Kosmologens och ideolo-gers önsketänkande kan forma någotsom närmast borde liknas vid enscience fiction-saga.

Vad vi får oss till del är bitar sominte passar in i en helhet, men bordegöra det. Ingen har någonsin vad jagvet försökt att presentera enevolutionär helhetsbild av de faktaman har som verkligen passar ihopoch därmed visat på den över-väldigande sannolikheten för attdenna bild är riktig. Sanningen är attdet inte finns någon sådan helhetsbild.Därför skriker en del högt ibland ochpåstår att evolutionen är bevisadbortom allt tvivel. Ett sådantpåstående får det bara att snurra i mitthuvud över hur någon med fakta-kännedom, och då speciellt envetenskapsföreträdare, kan uttrycka

sig på ett sådant sätt och fortfarandehålla sanningens fana högt. Det skulleinte skada med lite mer ödmjukhetibland, liknande den som paleontologen,museiföreståndaren och evolutionistendr Colin Patterson vid British Museumuppvisade i uttalandet i Genesis nr 3 -97, sid 12.

Livets ursprung

Ariel Roth redogjorde för spekulatio-nerna om livets eventuella slumpartadeuppkomst. Ett tjugotal aminosyror är

grundstenarna i uppbygg-naden av det biologiska livet.Även om mycket forskningpågår på detta område kanman konstatera att manfamlar i mörkret när det gällerförståelsen av livets upp-komst, om man inte räknarmed möjligheten av ettintelligent övernaturligt in-gripande.

Stanley Millers berömdaexperiment på 50-talet åter-kommer i evolutionsberät-telser nästan lika ofta som

urfågeln och björkmätaren, men detkastar i verkligheten inget ljus överlivets uppkomst. Teorierna är mångaom livets början, liksom problemen.

AMINOSYRORSyre är väsentligt för liv, men syreförstör aminosyror som “flyter” om-kring för sig själva.

Aminosyror som framställs i labo-ratorier uppkommer i två spegelvändavarianter, D-typer och L-typer, “höger-och vänsterhänta”. Det blir ungefär likamycket av varje typ. (I Millers experi-ment fick man inte fram alla aminosyror

och faktiskt flest av D-typen.) I allalevande organismer är det L-typensom finns, till minst 99,99%. Kanslumpen verkligen föredra en variantoch utesluta en annan?

DNA-KODENAminsosyror bygger i sin tur uppproteiner, som man kan säga är livetsbyggstenar. Proteiner uppstår inteslumpartat. Produktionen styrs av enkod, som finns i alla cellkärnor. Ko-den utgörs av något som liknar enspiralformad stege. Delar man stegenpå längden får man två halva stegar.Varje stegpinne består av två kväve-baser, som vi kan kalla bokstäver.Och det finns bara 4 olika som an-vänds i stegen. De brukar kallas förA, T, C och G. Och de passar bara attsitta ihop två och två, A med T,respektive C med G. Stegen är alltsådet man kallar DNA. Om man tittarpå en halv stege så utgör tre halvastegpinnar, tre bokstäver, koden fören särskild aminosyra. Ett visst styckeav en halv stege kallar man för engen då de aminosyror den bildar styren speciell egenskap hos individen,

Aminosyror framställda i laboratorier ger alltidspegelvända varianter av varje aminosyra, hälftenav varje ungefär. Varför är det bara den ena typensom finns i levande vävnad. (Ill. Creation Ex Nihilo.)

Genesis 4-97 15

dvs kodar för ett visst protein. Denandra halvan av stegen finns med somen del i processen att kopiera stegen.Hela stegen, som utgörs av en lång radgener, kallas för kromosom. Den kanbestå av mellan 1000 och 1 000 000“stegpinnar”. Kromosomerna finns icellkärnorna.

MUTATIONERMutationer, s k tryckfel i arvsanlagen,är förändringar av bokstävernas ord-ning, dvs av orden. Det som händer äratt koden inte längre styr tillverkningenav en eller flera aminosyror i en sekvens,tillverkningen av ett protein störs. Envanlig mening blir mer eller mindresvårförståelig då tryckfel uppkommer.Detsamma gäller dessa livets meningar.

RNA är en slags motsvarighet till enhalv stege i DNA-molekylen. Ett slagsRNA är en omistlig del i kopierings-processen av DNA. Ett annan slagsRNA är budbäraren av DNA-koden tillolika delar i cellen, en del i självalivsprocessen. Vid kopieringsprocessendå DNA reproduceras finns ett raffine-rat felsökningssystem som upptäckerfelaktiga kopieringar och korrigerardem. Ett sådant system befrämjar inteuppkomsten av mutationer, tryckfel ochförändringar i arvsmassan, tvärtom.Ändå är det ju mutationerna som skallutgöra förutsättningen för att evo-lutionen skall vara möjlig. Och det är såatt efter 200 år av evolutionsteoretiskaspekulationer och undersökningar harman ännu inte hittat någon evolutionärmekanism, tvärtom har man däremothittat system som kontrollmekanismenovan, som sänker trovärdigheten hosdet evolutionära tankemönstret.

VILKET KOM FÖRSTEtt populär diskussionsämne blandevolutionister är vilket som kom förstDNA eller RNA, dvs hönan eller ägget.Eller det som DNA kodar, proteinernaytterst, kom de först eller kom DNAförst. Det är så osannolikt att något avdem skulle ha kommit först att en realistmåste erkänna att de verkar ha upp-kommit samtidigt. Och hur kan de hagjort det om inte genom en speciellskapelse.

100 AMINSOSYROREtt enkelt protein kan innehålla drygt100 aminosyror. Dr Roth pekade på att

sannolikheten för att ett protein sominnehåller 100 specifika aminosyrorskall uppstå av sig själv är 1/49 x 10-190.Det är så låg sannolikhet att vår tankehar svårt att förstå det. Tänk sen på attkromosomerna i en människas cellkärnakodar 1 000 000 000 aminosyror, deinnehåller totalt 3 miljarder baspar. Ochom allt DNA i en människokroppsträcktes ut skulle det räcka från Jorden

till Jupiter 60 gånger. Hur var det OlaÖsterbacka skrev i sin artikel om Trooch vetande (Genesis 3 -97) om för-svinnande små statistiska möjligheter ifysikens värld? Jo, att de väl finns, menatt de är så små att de i praktiken aldriginträffar.

MYCOPLASMADet som man brukar säga är den enkla-

DNA-koden talar om hur allting är uppbyggt och hur det skall byggas. Det är samtidigten del av livet och kopierar sig själv. Kan mållösa tillfälligheter åstadkomma så enormtkomplicerad systematisk information som det här är frågan om? Nej, de exempel sompåvisas i texten tyder på att tiden som evolutionsläran gett till förfogande är för kort föratt kunna fungera som ram för tillfälligheterna att fungera inom. (Illl Corel och EÖ.)

Genesis 4-9716

ste självständiga livsformen, är någotsom kallas mycoplasma. De brukarjämställas med bakterier men har ingencellvägg. Och just uppkomsten avcellväggen är ett stort problem ocksådet för evolutionen. En mycoplasma ärungefär 0,0002mm stor. Den statistiskachansen för ett mycoplasma att upp-komma av sig själv, påpekade ArielRoth, ligger i storleksordningen 1/5 x10-1000000000. Läs Ola Österbergs artikeligen i nr 3-97. Fortfarande är vi bara ibörjan av problemen. Betänk också denhelhetsbild av evolutionens sanno-likheter jag efterlyste litet tidigare idenna artikel.

CELLERNästa sannoliketskalkyl kan vi göra övercellens uppkomst, cellen som inte allsär enkel i sin konstruktion. Cellenfungerar mycket komplicerat, medenergiproducerande enheter, lager-centraler, återvinningsstationer, bygg-nadscentraler, m m.

Sedan skall celler fungera tillsam-mans på ett meningsfullt sätt för attbilda flercelliga organismer.

Nästa steg är organismer med olikautformade organ. Hos sådana individermed olika organ, som då har musklerför att kunna röra sig, behövs det enmängd olika kontrollmekanismer ochuppdragsgivare. Det behövs nervcelleroch ett samspel mellan nerver ochmuskler.

HJÄRNANDen mest komplicerade organiskastrukturen är hjärnan och då specielltmänniskans hjärna. Den består av 100miljarder celler. Varje cell har 60 000kontakter med andra nervceller.

ABSURDITETERFör att styra en egenskap hos en individkrävs så gott som alltid mer än en gen,även om en gen kan vara den domi-nerande för utformningen av en speciellegenskap. Sedan kan en gen ocksåpåverka mer än en egenskap. Det finnsolika typer av gener. Ett slags gen ärkontrollgener som styr användningenav de gener som utformar själva egen-skapen. Gener som samarbetar om enegenskap fungerar enklast ihop om deockså ligger intill varandra på kromo-somen. Det är så det oftast ser ut.

1965 samlades evolutionister, 4matematiker och 48 biologer i Schweizför att diskutera statistiska sannolikhetersom hade att göra med evolutionen.1967 samlades man igen i Philadelphiai USA. Som ett resultat av vad de komfram till gavs ett antal skrifter ut 1967,The Wistar Institue SymposiumMonographs, red Paul S Moorland ochMartin M Kaplan. I nr 4 o 5 finnsåtergivet hur lång tid det skulle ta förtvå gener hos E. coli-bakterien att hamnabredvid varandra i rätt ordning. Detskulle behövas så många bakterier attde bildade ett 2 cm tjockt lager runt hela

jorden och det skulle behöva finnas däri 5 miljarder år.

Detta är inte en låg statistisk möj-lighet. Det är en matematisk absurditet.

John Keosian, vid Marine BiologicalLaboratory, Wood Hole, Massachusettsoch professor emeritus vid RutgersUniversity, uttalade sig på följande sättom livets spontana uppkomst i boken“Origin of Life” (red. Haruhiko Noda,Center for Academic PublicationsJapan, Japan Scientific Societies Press,Tokyo, 1978, sid 573, 574.):

Idén att alla delar hos den förstalevande strukturen skulle ha existeratvar för sig före denna struktur formats,och att dennas tillkomst helt enkeltbara var en fråga om en spontansammansmältning av dessa är enmatematisk absurditet, inte enmöjlighet. Alla nuvarande sätt attnärma sig lösningen på livets ursprungär antingen irrelevanta eller också lederde in i en återvändsgränd.

Tiden är för kort

Tiden är trollkarlen som för evolu-tionister gör absurditeter till inte baramöjligheter och sannolikheter utanäven, för en del, bevisade fakta.

Det var när den nuvarande geolo-giska tidsskalan utformades, under desenaste seklen, som evolutionen blevmöjlig, trodde man, och tror man. Menhur är det? Räcker tiden till ändå? Av deexempel som redan berörts undrar manom tiden någonsin räcker till.

DATERINGARMan har också tydligen alltmer insettatt tiden trots allt kanske inte är såmagisk i alla fall, då man fogat tillalltmer av den. År 1900 ansåg man attjorden var ca 100 miljoner år, 1920menade man att den var 1 miljard, 19302 miljarder, 1945 3 miljarder, 1950 4,2miljarder samt 1960 landade man påden siffra som de flesta evolutionisteromfattar idag ca 4,6 miljarder år.

Till sin hjälp har man radiometriskadateringsmetoder. Det är dock dengeologiska tidsskalan man utformat medhjälp av s k nyckelfossil i olika typer avsedimentlager, som har den avgörandebetydelsen för dateringar. Hela skalanfinns inte representerad någonstans isin helhet, utan man har gjort en teoretiskskala. Utgångspunkten är den alltmer

Ariel Roth, t h, och Mats Molén var talare under skapelsekonferensen 1997 iVästerportkyrkan i Kalmar. (Foto: EÖ.)

Genesis 4-97 17

tilltagande komplexiteten hosfossilen och att man menar attkomplexiteten tilltar och därförbör mer komplexa organismerfinnas högre upp i lagren,närmare ytan. (Se vidareGenesis nr 3 -96 sid 8-14.)Utgångspunkten är alltså attevolutionen har skett. Date-ringar med hjälp av den tids-skalan kan ju då inte vara någotstöd för evolutionen, bara endel i evolutionisters modell-byggande.

RADIOMETRISKAMETODERKalium/Argon-metoden är enradiometrisk metod i vilken mananvänder sig av det faktum attkalium 40 (K-40) faller söndertill argon 40 (Ar-40). K-40 haren halveringstid på 1,28 miljar-der år. Ju mer Ar-40 man hittari ett prov ju äldre är det sägerman. Men riktigt så enkelt kandet inte vara. Redan det faktumatt argon är en gas och kan rörasig friare än kalium bör göra ossmisstänksam beträffande metodenstillförlitlighet. När man sedan får redapå att argon finns jordens mantel ochsipprar uppåt börjar man undra ännumer.

Ett exempel kan belysa metoden. PåNya Zeeland har man åldersbestämt ettträstycke insmält i lava till 400 år. Lavanåldersbestämdes dock till 400 000 årmed K-40/A-40-metoden.

Ett annat är ett lavaflöde på Hawaiisom daterats på olika djup, sammalavaflöde alltså. Det gav olika åldrarberoende på hur djupt provet togs. Närlavan kyldes av och stelnade hann inteså mycket argon “dunsta” bort från dedjupare lagren som från de ytligare.Dessutom verkar det som man aldrigkan få tag på ett tillräckligt rent, ickeförorenat stycke, om inte åldern passar.(Se Genesis 3- 97, sid 31.)

Kol-14-metoden är en välkändmetod som används i ett kortaretidsperspektiv. Ju mindre C14 man hittari ett organiskt prov ju äldre är det.Halveringstiden för C14 är 5730 år.Men också här har man hittat ab-surditeter vid mätningar. Vid mätningarav ett sedimentlager på Nya Zeelandfick man inte en jämnt ökande ålder ju

djupare man kom. Kraftiga svängningarförekom. Man måste kalibrera me-toderna säger man. Och det måste mannog, men hur vet man att man kalibreraträtt? Och hur vet man att de grundan-taganden man gör är de rätta? Läs merom radiometriska dateringsmetoder ibl a Genesis nr 1 -97.

DEN KAMBRISKAEXPLOSIONENDet prekambriska lagret är daterat tillca 4,6 - 0,6 miljarder år. Där har manendast hittat enstaka encelliga orga-nismer. Plötsligt finns representanter ien mängd skiftande olika former, frånalla de olika djurgrupperna, som fossillängst ner i det lager man kallar förkambrium. Inga mellanformer finns,inte något gemensamt släktträd. Och avvad vi förstått av början av den härartikeln är 600 miljoner en alldeles förkort tid för att åstadkomma liv, och livi alla dess skiftande former.

Tiden är osäker

För att de dateringar man gör med olikametoder skall vara trovärdiga bör

enskilda dateringar verifieras avandra metoder och själva me-toderna styrkas från annat håll.Men det är ju inte så att det barafinns några radiometriskametoder och inga andra metoder.Det finns en mängd andra me-toder för att bedöma jordensålder, t ex anhopning avkalkskelett på havsbottnen avhavsdjur, koncentration avmetallsalter i världshaven ochinstabiliteten i Saturnus ringar,för att nämna några av de andra35-talet metoder. (se Molén.Mats, Vårt ursprung?, 1991, sid116.) De ger alla kraftigtvarierande åldrar. Det står merklart än någonsin då man studerardessa saker att den experimen-tella vetenskapen är mycket merpålitlig än den historiska, som ärmer spekulativ. Och frågan omvårt ursprung är verkligen någotsom är historia.

EROSIONEN OCH BERGENAriel Roth nämnde bl a erosionensom ger förvillande fakta att

ställas mot de långa åldrar man lagt in iden geologiska tidsskalan. Erosionenär nämligen mycket snabbare än vadden föregivna åldern på kontinenternatillåter. Är dessa verkligen 2,7 miljardereller t o m 4,6 miljarder år gamla. Erosionär så kraftig på sina håll idag attkontinenterna skulle kunna vara plattapå 10 miljoner år. Men det är de inte.B.W. Sparks säger i boken “Geo-morphology” (3:e uppl, Longman, Lon-don & New York, 1986, sid 510)följande:

Några av dessa [erosions]hastigheterär verkligen förbluffande: Gula flodenskulle kunna erodera ner ett områdemed en genomsnittlig höjd som MtEverest har på 10 miljoner år.

Det märkliga är också att det fort-farande finns mycket höga och spetsigaberg, dessutom med sedimentavlag-ringar högt upp. För att göra förhållan-dena än mer komplicerade så är det såatt Alperna, Appalacherna, KlippigaBergen och Himalaya för närvarandestiger med 1-5 mm per år. Men det kantilläggas att erosionshastigheten vidaöverstiger denna hastighet. Dessutom

Dr Ariel Roth gav en klar och utmanande undervisning omevolutionsteorins ohållbarhet och skapelsetron som ett tro-värdigt alternativ. (Foto: EÖ.)

Genesis 4-9718

Genesis 4-97 19

går inte fossilbärande sedimentlagerhögt uppe på berget ihop med erosions-hastigheten och uniformismens princip.

Kangaroo Island utanför Australienskust är platt och uppvisar inga teckenpå erosion vid dess kust. Varför?

Det finns 75% mer vulkaniskt ma-terial i berggrunden än vad dagensvulkaniska aktivitet kan förklara.Varför?

Alla de processer som på olika sättbyggt upp jordytans nuvarande utseen-de försiggår nog inte på samma sättidag som de alltid gjort. "Nutiden ärnyckeln till det förflutna." Det var enslogan som myntades då man börjadeutforma den geologiska tidsskalan somden ser ut idag och är kännetecknet påuniformismens princip. Nej, idag vet viså mycket om dessa processer att viborde vara mycket försiktiga attanvända dem till att åldersbestämmanågonting.

Icke kreationistisk kritikav evolutionsläran

Ariel Roth redovisade också en in-tressant lista över författare och derasböcker som ifrågasatte den vedertagnaevolutionära modellen.

Michal Behe. 1996. Darwin’s Black Box:The Biochemical Challenge toEvolution.

Francis Crick. 1981. Life Itself: Its Origineand Nature.

Michael Denton. 1985. Evolution: ATheory in Crisis.

Francis Hitching. 1982. The Neck of theGiraffe: Where Darwin Went Wrong.

Mac-Wan Ho and Peter Saunders. 1984.Beyond Neo-Darwinism.

Søren Løvtrup. 1987. Darwinism: TheRefutaion of a Myth.

Mark Ridley. 1985. The Problems ofEvolution.

Rober t Shapiro. 1986. Origins: ASkeptic’s Guide to the Creation ofLife on Earth.

Gordon Rattary Taylor. 1983. The GreatEvolution Mystery.

Sköldpaddan

Dr Roth berättade också litet från sinstudietid och sina doktorandstudier. Hanstuderade vid ett universitet som varuttryckligt antikreationistiskt.

Han blev vid ett tillfälle inkallad tillsin professor och varnad för att krea-tionister inte släpptes fram till examen.Dr Roth ställde då en fråga till sinprofessor angående sköldpaddan.

Hos sköldpaddans förmodade för-fäder reptilerna är frambenen fästadeutanför bröstkorgen. Men motsva-righeten hos sköldpaddan till andra djursbröstkorg är dess skal, och sköldpaddans

Varför finns det fortfarande höga berg medsedimentavlagringar nära toppen om nuti-den är nyckeln till det förgångna, dvs omnutida processers hastigheter också gällerför forntiden. Då kan man svårligen för-klara varför inte alla berg redan är ned-eroderade, om det är evolutionismens tids-skala som gäller. (Foto: PhotoGear.)

framben är fästade innanför skalet. Vemär sköldpaddans evolutionära före-gångare?

Professorn kunde inte ge något svarutan diskuterade frågan med sinakollegor. De kunde emellertid intekomma överens om hur de skullebehandla den upproriske Roth, så desläppte fram honom till examen, trotshans kreationistiska inställning.

Och sköldpaddan simmar på i sinalugna laguner, ovetande om att den intehar några föregångare. Den är ju skapadtill att vara det den är. En sköldpadda.

ERIK ÖSTERLUND

Sköldpaddan har ingen förfader. Vilken skulle det vara i så fall? Sköldpaddan är unik i det attden har sina frmben fästade innanför skalet, som motsvarar revbenen/bröstkorgen hos andradjur. (Foto: DigitalVision.)

Genesis 4-9720

volutionsteorins hypoteser gårdock inte fria från vetenskapligkritik. Denna kritik välkomnasav kreationister, därför att den

visar att evolutionsteorin inte behöverutgöra något vetenskapligt eller intel-lektuellt hinder att tro på en allsmäktigövernaturlig skapare. Tron är inte påskapelsen utan på Skaparen och hansLogos, som är Kristus. Allt är skapat,dvs har blivit till av, till och genomHonom.

BIBELN GUDS ORDTron är inte i egentlig mening på Bibelnsom sådan, utan på Fadern och Sonen(Logos), vars Ord Skriften är. Vi litar påBibeln, därför att den är Guds Ord. Vifinner att kritiskt granskade forsknings-resultat inte emotsäger Guds Ord. Dettauttrycker man ibland som att resultatenockså stöder Ordet. Egentligen behö-ver Guds Ord inget stöd. Jag ser detsnarare som så, att det är Ordet som gerrätt förståelse och tolkning av gjorda

upptäckter. På grund av vad vi vet frånOrdet, kan vi fastställa att vissa upp-täckter gäller vissa bestämda händel-ser, som vi redan kände till från Ordet.

Evolutionstroende störs inte av attevolution inte stämmer med Bibeln.Däremot störs evolutionister eller lek-män, som blivit evolutionistiskt indok-trinerade, om vetenskapliga resultat intestämmer med evolutionsteorin, därföratt de fått sig itutat att darwinistisktevolutionärt ursprung skulle vara ve-

Ett skäl till att många människor tror på evolutionshypotesen som förklaring till ursprung äratt alternativet mirakulös skapelse faller utanför vetenskapens område. Mirakulös skapelsekan de inte tänka sig, till synes av rädsla att bli stämplade som ovetenskapliga av detevolutionistiska vetenskapssamhället. Det synes också finnas en stor rädsla för att erkännaatt yttersta ursprung inte är tillgängligt för empirisk naturvetenskap. Detta är begripligt motbakgrund av hur oerhört mycket fakta den naturvetenskapliga forskningen ackumuleratunder sekler. Att samla fakta har den nyfikna människan varit bra på. Men att samla fakta ärinte detsamma som att förstå eller tolka dessa fakta. Yttersta ursprung är inte vetenskapligtförklarbart utan hör till metafysiken och är otillgängligt för materialistiska förklaringar

Genesis 4-97 21

tenskapligt bevisat och bortom all inom-vetenskaplig kritik, vilket inte är fallet.

Biblisk skapelse(tro) har liten elleringen relevans för dem som inte tror påSkaparen och Logos. Begreppet ska-pelse och vad kreationister har att sägaom ursprung uppväcker mestadels ennegativ och avog attityd hos evolutions-troende. Men vetenskaplig kritik avevolutionsteorin har däremot relevansför evolutionister, och är något som deinte utan vidare kan avvisa, även ommånga intar attityden att sådan kritikinte kan rubba evolutionens faktum el-ler sanning. Evolutionsteorin har ”perdefinition” blivit lika oantastbar fördessa som Guds Ord för skapelse-troende.

Bibeltroende kreationister hävdar attövernaturlig skapelse av grundtyper ären bättre förklaringsmodell till existen-sen av dagens arter än evolution. Dettaär en tankemodell, som har viss analogimed naturvetenskapens sätt att ställaupp mekanismer, men den är inte veten-skaplig, därför att övernaturliga feno-men inte är tillgängliga för naturveten-skaplig metod. Den kreationistiska mo-dellen är inte vetenskaplig utan filoso-fisk eller religiös och ligger utanförnaturvetenskapens område. Detta är or-saken till att kreationisterna förloraträttegångar i USA beträffande under-

visning i s k skapelsevetenskap i denobligatoriska skolan.

Tron på Bibelns Gud som Skapareär inte vetenskap, men en person somtror på Bibelns Gud kan naturligtvislika väl som icke troende kolleger utövaoch bedriva vetenskaplig forskning ochinomvetenskaplig kritik av evolutions-teorin. Detta är då inte någon speciellvetenskap för särskilt invigda, som be-höver något särskilt namn, utan vanligvetenskaplig verksamhet.

Bibliskt skapelsetroende utgår ifrånatt Bibelns skapelseberättelse är en sannhistorisk redogörelse för alltings tillbli-velse. Den är mycket kortfattad medöversiktlig karaktär och är nedskrivenlångt innan alla de vetenskapliga faktavi känner till idag var upptäckta. Berät-telsen använder ett språk, som anknytertill allmänmänsklig alldaglig erfaren-het, på ett sådant sätt att förståelsen avbudskapet inte är tidsbundet till vår tidsvetenskapliga ståndpunkter. Men det ärockså viktigt att Bibelns utsagor, som vilitar på, inte emotsägs av kritiskt gran-skade forskningsresultat, även om deinte kan bevisas av dylika resultat. Dä-remot finns det vetenskapliga resultat,som motsäger evolutionsteorin. Dettaär ”hårdvara”, som evolutionister intekan avfärda, då de ställs inför dem. Detär sådan kritik de berömda debatterna i

USA och många inlägg i de internatio-nella skapelsekonferenserna handlarom.

TRON PÅ SKAPARENVid 1994 års årsstämma i Föreningenför Biblisk Skapelsetro (numera fören-ingen Genesis) höll docent Seth Erlands-son ett föredrag ”Kan vi lita på Bi-beln?”, som på ett utmärkt sätt anfördeskäl för ett jakande svar på denna fråga(de läsare, som inte var med kan be-ställa föredraget på kassett från fören-ingen). Personligen litar jag på Bibelnsutsagor av samma skäl, som Erlands-son lade fram i sitt föredrag. Varförtroende kristna litar på Bibeln framgårockså mycket klart av professor Ode-bergs skrift ”Kristus och Skriften”.Odeberg var en av Seth Erlandssonslärofäder.

Det är av största vikt att tron är påSkaparen som Logos och inte i förstahand på något fenomen eller något an-nat som helst bredvid honom. Det ärheller inte fråga om tro på något veten-skapligt bevisbart vare sig bibliskt ellerutombibliskt faktum, utan att vi litar påBibeln därför att vi tror på Sonen (Lo-gos). Detta klargjorde Seth Erlandssonpå ett enligt min mening utmärkt sätt.

Informationsteorin har gått framåtmed stormsteg. Då vår förening star-

Bibeltroende kreationister hävdar att övernaturlig skapelse av grund-typer och variation inom dessa är en bättre förklaringsmodell tillexistensen av dagens arter än evolution. (Ill: EÖ, Foton frånDigitalVision.)

Genesis 4-9722

tade var denna vetenskap tämligenokänd bland allmänheten. I datasam-hället har den nu relevans för envar,som har en PC, och en PC är på väg attbli ”var mans egendom”. Det skapadesexistens kräver en skapare (skapelse-axiomet), och man behöver inte ens troatt skaparen är Bibelns Gud för att in-formationsteorin och skapelseaxiometskall vederlägga utvecklingslärans ur-sprungshypotes. Det måste finnas in-formation från begynnelsen för att enlevande organism skall kunna uppståoch reproduceras, och information krä-ver en informatör.

På detta faller evolutionsteorin somhållbar eller trovärdig ursprungsteori,helt oberoende av var man söker källantill den nödvändiga informationen.Informationens betydelse för livets ur-sprung har klargjorts på ett övertygandesätt och med glänsande pedagogik avinformationsteoretikern professor Wer-ner Gitt, t ex i böckerna "Energi - opti-mal durch Information" och "Am An-fang war die Information", Hänssler,Neuhausen-Stuttgart,1986 resp. 1994.

Det mest väsentliga är inte tro på enmodell, ett fenomen, en bok eller "tropå en tro", utan att en skapare måste hagett den för livet nödvändiga informa-tionen. Denne skapare är uppenbar iLogos, som blev kött. Tron på Gud somLogos är förutsättningen för att kunnalita på Bibeln. Bibliska argument motevolutionsteorin är därför inte menings-fulla för en evolutionist, som inte hardenna tro. Men vi kan visa att evo-lutionsteorin saknar det ur vetenskap-lig synpunkt mest väsentliga för attkunna ha giltighet som ursprungsteori,nämligen hur den information, som ärnödvändig för liv skulle kunna ha upp-kommit. Evolutionsteorin som ur-sprungsteori är ett missförstånd, somförst måste avslöjas, innan någon sompå grund av denna teori inte tror på Gudsom skapare, skall kunna komma tilltro på Honom. Skapelseaxiomet är såinrotat i människan, att t o m de mestinbitna evolutionister fortfarande an-vänder uttrycket skapelsen för den fy-siska värld, som de utforskar, även omde förnekar att Gud skapat den. Före-trädare för tron på den stora smällentalar om skapelseögonblicket trots attde förnekar existensen av en skapare.Utvecklas kan endast något som redanfinns till. Utveckling är inget svar på

frågan om vårt ursprung.Skriften talar inte om tro på skapelse

utan om tro på Sonen, Logos, av, till ochgenom vilken allt har skapats. Betydel-sen av detta har tydligt klargjorts avprofessor Edgar Andrews i hans före-drag, artiklar och böcker om Kristusoch Kosmos (E.H. Andrews, Christ andthe Cosmos, Evangelical Press, Welwyn1992).

Skriften utgår från de fakta som deav människor uppställda trosbekän-nelserna deklarerar och bekänner tropå. Aposteln Paulus säger inte att om viinte tror på uppståndelsen så är vi deuslaste av alla människor. Han utgårfrån att Kristus har uppstått som ett

faktum. På liknande sätt utgår skapelse-troende ifrån att Gud har skapat himmeloch jord som ett faktum och tror påSkaparen såväl som på en uppståndenHerre. Betydelsen av vem som är före-mål för vår tro klargjordes på ett ut-märkt sätt av Seth Erlandsson i diskus-sionen till nämnda föredrag. Därvidframhöll han att vi inte i första hand litarpå Bibeln på grund av dess inre konsis-tens och överensstämmelse med vissafynd, även om detta talar sitt eget språk,utan därför att den är den trovärdige,treenige Gudens Ord, hans som är up-penbarad i inkarnationen.

Utan tron på Skaparen skulle vi intekunna lita på Bibeln som en sann histo-

risk beskrivning av vadsom skedde i begyn-

Doc Seth Erlandssontalade på Genesis ska-pelsekonferens för treår sedan om varför vitror på Skaparen ochlitar på Bibeln. (Foto:EÖ.)

Prof Werner Gitt taladepå Genesis skapelse-konferens för två år sedanom att informationsteorinpekar på nödvändighetenav en skapare som är ur-sprunget till den informa-tion som är nedlagd i t exDNA-koden. (Foto: EÖ.)

Genesis 4-97 23

nelsen. Detta är unika händelser, sominte är tillgängliga för vetenskaplig un-dersökning. Men vad Gud har skapatkan vi iakttaga med hjälp av våra sin-nen, och hur livet fungerar kan vi utrönagenom vetenskaplig forskning.

Vår existens som iakttagare av denfysiska världen innebär att skapelsemåste ha ägt rum. Detta är skapelsensfaktum Sedan vi blivit övertygadedärom och medvetna om Skaparensexistens, blir det meningsfullt att frågaefter vem han är och tillvarons ursprungoch mening, samt hur han uppenbarardetta för människor. Evolutionismeninnebär att tillvaron inte har någonmening utan endast är en naturnödvän-dig följd av materiens egenskaper. VemSkaparen är och tillvarons ursprung ochmening kan inte utforskas med naturve-tenskaplig metod. För detta är Bibelnvår främsta kunskapskälla.

BERNT LINDBERG

Skapelsetroende som bekänner sig till Bibelns budskap utgår ifrån att Gud har skapat himmel och jord som ett faktum och tror på Skaparensåväl som på en uppstånden Herre. (Foto: DigitalVision.)

Kommentar: Flera av de argument som jagi denna artikel kortfattat tar upp som skälför att lita på Bibeln har närmare utveck-lats i tidigare artiklar i Skapelsetro ochGenesis, men Erlandssons föredrag gavdem ett värdefullt teologiskt perspektiv,som denna artikel vill understryka. Dettaperspektiv kan riskera att komma i skym-undan vid starkt engagemang i kritik av

evolutionsteorin ur naturvetenskaplig ochfilosofisk synpunkt. Det skadar dock inteatt erinras om de bidrag till teologiskaaspekter, som framstående teologiskt in-tresserade kreationistiska forskare i för-eningens kontaktnät bidragit med i an-knytning till sina olika forsknings-specialiteter.

BL

Genesis 4-9724

e flesta av flodlegenderna somfinns över hela världen kan in-delas i två huvudgrupper. I denena gruppen finns det en ut-

vald familj som överlever, i den andragruppen överlever ett varierande antalmänniskor med varierande släktskaps-förhållanden. Fyra aspekter, centrala iden bibliska berättelsen, finns genom-gående, och i varierande kombinatio-ner i båda grupperna. På grund av kom-binationerna finns det inga enhetligagrupper av berättelser. Däremot pekaren statistisk analys på att den versionsom återges i Bibeln är den ursprung-liga, medan alla de andra versionernavisar tecken på upprepade ingrepp somresulterat i en varierande grad av för-vrängning.

INLEDNINGIn sin bok “The Deluge Story in Stone1“visar Byron Nelson på variationerna ide legender om översvämningar somfinns runt om i världen. I Nelsons stu-die, och i andras studier2, kan systema-tiska uppställningar göras över vissa avdetaljerna i berättelserna, som sedankan jämföras med Bibelns återgivning.Kanske kan en kortfattad statistisk be-handling av de ingående data åskådlig-göra betydelsefulla samband mellan

vissa aspekter i berättelserna. Sam-banden kan hjälpa till att belysa ur-sprunget för berättelserna och ett möj-ligt samband med den centrala bibliskaberättelsen.

Låt oss nu granska några av dessaaspekter så som de förekommer i deolika berättelserna:

1. I trettiotvå av berättelserna överle-ver en utvald familj.

2. I femton berättelser överlever enfolkspillra, ett mindre, ospecificeratantal människor, som inte nödvän-digtvis är besläktade.

3. I tjugoen berättelser beror överlev-naden på en båt.

4. I sexton berättelser beror över-

levnaden på andra föremål (bergs-toppar t.ex)

5. I trettiofyra berättelser nämns en-dast översvämningen.

6. I fjorton berättelser förekommer för-utom översvämningen ocksåjordbävningar, eld och tecken i skyn.

De trettiotvå berättelser där en fa-milj överlever kan delas in på följandesätt:

A. Arton beskriver överlevnad i en båt56%),

B. Tio beskriver överlevnad på annatsätt (31%),

C. Tio pekar på överlevnad av andratyper av liv (31%),

Av James E. Strickling

Många legender om översvämningar lever kvar i alla världsdelar. Nästan samt-liga är variationer på den bibliska berättelsen, men ingen enda är i total

överenstämmelse med den. Alla avviker på ett eller flera sätt.

Genesis 4-97 25

D. I tolv berättelser förvarnas familjen(38%) och

E. I sju av berättelserna förekommeromvälvningar utöver översväm-ningen (22%).

De femton berättelser där en litenfolkspillra överlever får fäljande upp-delning:

A. Fyra beskriver överlevnad i båt(27%),

B. Sju beskriver överlevnad på annatsätt (47%),

C. Inga pekar på överlevnad för andralivsformer,

D. I två berättelser förvarnas ett fåtal(13%) och

E. I nio förekommer omvälvningarutöver översvämningen (60%).

Uppställningen i Tabell 1 gör detlättare att jämföra. Utifrån uppgifternai tabell 1 kan en hypotes formulerassom sedan kan utsättas för ett statistiskttest för att avgöra dess trovärdighet.

Testet kallas chikvadrattest3. På grundav det begränsade antalet uppgifter kanresultaten på intet vis anses vara avgö-rande. Även med större datamängdermåste alla statistiskt härledda slutsatseråtföljas av en sannolikhetsbedömning.Ytterligare antal uppgifter skulle för-stås öka säkerheten och minska fel-möjligheten.

I arken räddades människor och djur undan den världsvida översvämningen. Förutom att ge korrekta skildringar av vad som händeinnehåller också Bibelns skildringar förebilder som har att göra med Bibelns andliga budskap. Det illustreras bl a på denna målning somhänger i pingstkyrkan i Hällabrottet. (Foto: EÖ.)

De olika uppgifterna i Tabell 1 kom-mer att granskas en efter en, och enallmän slutsats kommer att dras utifrånde resultat som erhållits.

ANALYS AV DE OLIKA SÄTTENATT ÖVERLEVAGenom att först granska överlevnads-

*Det begränsade antalet berättelser som finns att tillgå för denna typ av undersökning ses bl a av attfrekvenser för detta test helst bör överstiga fem.

25Genesis 4-97

Genesis 4-9726

sätten kommer vi att försöka visa attöverlevnad med båt sammanfaller meden familj, till skillnad från andraöverlevnadssätt där en liten folkspillraöverlever, i vilken släktskapet perso-nerna emellan är ospecificerat.

I dessa fall undersöker vi huruvidade berättelser som talar om överlevnadav endast en familj också knyter rädd-ningen till en båt (och inte till andraföremål). Vi kommer att göra detta påett något negativt sätt som följande hy-potes visar. Hypotesen utgör startpunk-ten för testet.

HYPOTES: I de tillgängliga uppgif-terna finns det ingenting som pekarpå ett samband mellan en utvaldfamilj och räddning med båt.

Vi börjar med en systematisk upp-ställning av antalet (frekvensen) av deolika uppgifterna i detta avseende (Ta-bell 2).

Om den uppställda hypotesen voresann, dvs att det inte finns något sam-band mellan uppgifterna om en räddadfamilj och båt, skulle det förväntadeantalet berättelser där en båt förekom-mer vara proportionellt lika stort ifamiljegruppen som i folkspillra-gruppen jämfört med det totala antaletiakttagelser i varje grupp. Istället för 18för familj-båt, skulle vi finna 22 (32/47)= 14,98. Istället för 7 för folkspillra-annat, skulle vi finna 17 (15/47) = 5,43,osv. Varje uppgift i Tabell 2 utsätts fördenna granskning.

I Tabell 3 visas det högsta antalberättelser som man väntar sig ska fin-nas med de olika uppgifterna om denuppställda hypotesen är sann.

Förbundet med detta jämförelsetalovan (3,78 i detta fallet) är ett begreppsom kallas “frihetsgrad“. "Frihets-graden" är ett (1) mindre än antaletkolumner, dvs, 2 i fallet Tabell 3 (ko-lumnen "Totalt" ej medräknad).

I en chikvadrat standardtabell4, letarvi rätt på det första chikvadrat-värdetmed frihetsgraden två som är närmastunder det i uträkningen framräknadetalet 3,78. Det sökta värdet är 3,22. Fråndenna tabell får vi också en sannolikhetpå 80% som hör ihop med det erhållnavärdet.

Enkelt uttryckt kan vi på grundvalav detta resultat avfärda den uppställdahypotesen, och med 80% sannolikhetanta att beslutet är riktigt. Uttryckt påett annat sätt kan vi säga att sannolikhe-ten att vi valt fel endast är 20%. (Dettaär som vi kommer att se av fortsätt-ningen den sämsta siffran jämfört medde andra som erhålls i denna undersök-

ning. För ytterligare kommentarer sevidare i slutsatsavsnittet.)

Vi kan i det här fallet vara ganskasäkra på att räddning med båt hör ihopmed uppgifften att en familj blir räd-dad. Detta i motsats till vad som gällerför de berättelser där en folkspillra räd-dades. De berättelser där endast en folk-spillra räddades har ett större sambandän väntat med uppgiften om att deräddade överlevde på annat sätt än ge-nom en båt.

I de tabeller som följer detalj-redovisas inte de beräkningar som lig-ger till grund för dem.

ANDRA TYPER AV LIV RÄDDASVi ska nu granska de fall där andra typerav liv räddas. Ibland berättelserna finnsinga fall där en folkspillra räddat andralivsformer för att se till att andra arter änsin egen överlevt. Denna detalj finnervi endast i de berättelser där en familjräddats.

Utifrån förekomsten av en för-varningen om en kommande katastrofkan vi en än gång formulera en negativhypotes.

HYPOTES: Det finns inget sambandi de studerade berättelserna mellanförekomsten av att en familj bliviträddad och en “förvarning“.

Resultat: χ2 = 2,90. Frihetsgrad = 1.Nästa värde mindre än χ2 i chikvadrat-tabellen = 2.71. Från tabellen fås ocksåen sannolikhet på 90%.

Vi kan därför avfärda vår hypotes

Med hjälp av uppgifterna i Tabell 3 beräknar vi ett statistiskt jämförelsetal enligtden metod som är känd under namnet chikvadrat (χ2). Det grekiska tecknet∑(sigma) betyder summering:

= ( 18− 14, 98) 2

14, 98 +

( 4 − 7 , 02) 2

7 , 02 +

( 10− 11, 57) 2

11, 57

+ ( 7 − 5 , 43) 2

5 , 43 +

( 4 − 5 , 45) 2

5 , 45 +

( 4 − 2 , 55) 2

2 , 55

= 3 , 78

χ 2 =3 (observerad frekvens – förväntad frekvens)2

förväntad frekvens

Genesis 4-97 27

och med 90% sannolikhet är beslutet ettriktigt beslut, dvs vi kan vara ganskasäkra att det faktum att en förvarningges har samband med det förhållandetatt det är en familj som blir räddad ochinte en folkspillra.

OMVÄLVNINGAR FÖRUTOMEN ÖVERSVÄMNINGVi ska nu se på omvälvningar förutomförekomsten av en stor översvämning.Än en gång gör vi en negativt formule-rad hypotes:

HYPOTES: I de tillgängliga data finnsdet inget som bekräftar ett sambandmellan förekomsten av en familj somräddas och en översvämning utanandra tillhörande omvälvningar.

Resultat: χ2 = 6,60. Frihetsgrad = 1.Nästa värde mindre än χ2 i diagrammet= 5,41. Från diagrammet erhålls ocksåett sannolikhetsvärde = 98%.

Vi kan därför avfärda vår hypotesmed 98% sannolikhet att vi har fattat ettriktigt beslut och vi kan vara relativtsäkra på ett större samband mellan an-dra tillhörande omvälvningar och före-komsten av en folkspillra som överlevt.Där berättelsen handlar om en familjberättas det endast om en översväm-ning, utan andra tillhörande omvälv-ningar.

Ytterligare en granskning, av sammakategorier (dvs, Familj och Folkspillra),utifrån sin geografiska fördelning visarföljande:

Europa: I fyra av sex fall där över-levande beskrivs, beskrivs en enda fa-milj. Två anger en folkspillra som över-lever.

Mellanöstern och Afrika: I sex avsju fall där överlevande beskrivs, är deöverlevande en enda familj, ett fall be-skriver en folkspillra som överlever.

Asien och Stillahavsöarna: I fyraav sex fall där överlevande beskrivs, ärde överlevande en enda familj, ett fallbeskriver en folkspillra som överlever.

Amerika: I tolv fall av tjugotvå däröverlevande beskrivs, är de överlevandeen enda familj, tio fall beskriver enfolkspillra som överlever.

Om vi gör en tabell över detta får vifram en intressant bild. (Se Tabell 8)

När jag först bestämde mig för attundersöka den geografiska fördelningen

Genesis 4-9728

förväntade jag mig att kategoriserings-förhållandet (familj:folkspillra) i varjeområde skulle likna det för hela värl-den. Det visar sig dock att förhållandetminskar i proportion med avståndet frånden plats varifrån människan spred sigefter översvämningen, nämligen Mel-lanöstern. Det verkar därför inte rimligtatt beskriva förekomsten av alla dessaberättelserna som ett resultat av lokalakatastrofer. Båda kategorierna uppvi-sar inom sig för många likheter överhela världen.

SLUTSATSERDet sägs att man kan bevisa vad somhelst med statistik. Ingenting påstås varabevisat i och med dessa data som redo-visats här. Däremot kan vi, från det sompresenterats, observera att översväm-ningsberättelserna som helhet tyder påtvå eller fler världsomfattande kata-strofer.

En är den stora översvämning sombeskrivs i Första Mosebok och där be-rättelsen anger att Noa förvarnades ochuppmanades att bygga en båt, i vilkenhan och hans familj skulle räddas fråndöden. Här bär han med sig andra livs-former (växter och djur) för att bevaraarterna.

Den andra katastrofen (katastrofer-na) skulle också innebära en översväm-ning, men vid detta tillfälle observera-des många andra omvälvningar samti-digt. Översvämningen kom plötsligt,utan varning. Människorna gjorde vadsom helst för att överleva, utan hänsyntill andra livsformer än deras egen ochderas närmaste.

Det sämsta sannolikhetsvärdet på80% för sambandet mellan en räddadfamilj och räddningshjälpmedlet en båtuttrycker faktiskt ett väntat och troligtsamband. Om inte total förvirring råddeskulle en båt också vara det naturligasättet för vilka som helst av en folk-spillra att rädda sig ur en översväm-ning.

Om överlevnaden hos folkspillranofta hade skett med hjälp av båt skulleskulle detta reducera familj-båt sam-bandet. De resultat som erhållits när detgäller sambanden antyder däremot attbefolkningen, vid de tillfällen dåöverlevnaden av en folkspillra anges,förmodligen till stor del var förvirradoch att överlevnaden av folkspillranmer beror på att de befunnit sig på en

geografiskt lämplig plats än på någotannat.

Trots att många människor förmod-ligen dog under den/dessa senarehändelse(n/r), fanns det en skara somförblev utspridda och överlevde. Utantvekan fanns det bland dessa överle-vande muntliga traditioner om den storaöversvämningen (Noas flod), och dessahar byggts ut och blandats med berät-telser från andra, senare händelser.

Noas flod utgjorde uppenbarligenden grund som många andra legenderbyggde på och vävdes in i. Senareöversvämningsberättelser utsattes försubjektiva tolkningar av omvälvningarsom varierade beroende på var de be-fann sig geografiskt.

Det är värt att notera att där det finnsett element av överensstämmelse medBibelns berättelse, uppträder också an-dra element som stämmer med Bibelnsversion. Oftare än vad som normaltskulle förväntas ske av en slump ser viett samband mellan en enda räddadfamilj och (1) räddning med båt, (2) enförvarning, (3) endast översvämning ,och (4) andra livsformer bevaras. Dessasamband är av värde och stödjer defini-tivt 1 Moseboks berättelse som dentidigast nedtecknade berättelsen.

Referenser1 Nelson, Byron. 1931. The deluge story instone. Augsburg Publishing House, Minnea-polis, Minn. Appendix II, pp. 170-190.2 Böcker som använts på ett eller annat sättför att få fram uppgifter som denna statistiskaanalys bygger på är följande:

Kramer, S. N 1959. History befins at Sumer.Falcon’s Wing Press, Garden City, N. Y.pp. 152-154.

Rogers, R. W. 1912. Cuneform parallels tothe Old Testament. Abington Press, N.Y. pp. 90-98.

Lucian (120-180 A. D. ) The goddess ofSyria, 12-13. (Translation into Old Eng-lish by A. M. Harmon.)

Laroussc Encyclopedia of mythology, 2ndEdition. 1968. The Hamlyn Group Ltd.,

London.Pindar (522-438 B. C. ) Olympian Odes

IX:49-51. (Translation by John Sandys.)Apollodorous ( 150 B. C.) The library, Book

I, VII:2. (Translaffon by J. G. Frazer. )Cohane, J. P. 1969. The key. Crown

Publishers, Inc., N. Y D. 107.Ovid, (43 B. C.-17 A. D.) Metamorphoses,

Book I, 259-416. (Translation by F. L.Miller.)

Thorpe and Blackwell. 1906. The elderEddas. (Translation by Benjamin Thorpe,Norroena Society London. ) pp. 7-8 and263.

Cambrey, Leonne de. 1926. Lapland legends.Yale Univ. Press. New Haven, Conn. pp.35-39.

Clark, E. E. 1960. Indian legends of thePacific Northwest. University of Califor-nia Press, Berkeley Calif. pp. 31-32.

3 För en detaljerad genomgång att dettastatistiktest se Hoel, P. G. 1947. Introduction tomathematical statistics. John Wiley and Sons,N. Y.4 Ibid.

Artikeln har tidigare varit publicerad i CreationResearch Society Quarterly, dec 1972, sid152-155. Översättning: Bob Miller.

Nedanstående bok på 298 sid i stort formatbehandlar trovärdigheten i möjligheterna förNoas ark att kunna hålla så många djur och hurde kunde återuppbygga jordens flora och faunaefteråt. Boken kan beställas via Genesis, se sid2 i tidningen: Woodmorappe, John, Noah's Ark:A Feasibility Study, ICR, 1996.

28

Genesis 4-97 29

n liten grupp forskare i La Jolla,Kalifornien har i 40 år funderat ochforskat i hur livet började. En avdem är Stanley Miller vid Univer-

sity of California, som var med om detberömda Miller-Urey-experimentet 1953.Sedan dess har man fått höra, och kanfortfarande läsa i läroböcker, att så bör-jade livet.

Idag är det fem forskare som samar-betar i en liten grupp. Stanley Miller är enav dem. Gustaf Arrhenius vid ScrippsInstitution of Oceonography är en annan.Han liksom många andra forskare, trorinte längre att Millers berömda experi-ment har någon betydelse för forskningenomkring livets tillkomst. Detta experi-ment vilade på antagandet om en “redu-cerande“ atmosfär, som innehöll rikligtmed molekyler med mycket väte. SomMiller visade senare kunde han inteåstadkomma organiska molekyler i en“oxiderande“ atmosfär, som har rikligtmed molekyler med mycket syre.Arrhenius påpekar att jorden har alldelesför mycket vatten, som är starkt oxide-rande, för att göra det troligt att jordenunder sin “barndom“ var fattig på vatten.Sannolikt hade jorden då ännu mer vattenän idag, säger han. Dessutom förstörs lättmetan och ammoniak av ultraviolett ljus,vilka ugjorde grundstenarna i Millers ex-periment. Ett annat problem för Millersmodell är de forskningsrapporter (Sci-ence, 12 febr 1993, s 920) som tyder på,att solen gav 30% mindre ljus än idag dåjorden formades. Då skulle allt vatten påjorden vara fruset, vilket kräver mycket

högre halter av koldioxid (CO2) i atmos-fären och därmed tillräcklig växthusef-fekt för att ge en så hög temperatur att inteallt vatten skulle vara fruset. Koldioxidmotverkar också förloppet i Millers ex-periment. Eftersom de första organiskamolekylerna måste formas i kontakt medatmosfären innebär dessa fakta svåra pro-blem för evolutionistscenariot.

En alternativ idé, för att undvika kol-dioxiden i atmosfären är att anta, att hetautbrott från jordens inre kom medmolekylmaterial, värmde upp istäcket(solen gav ju mindre med ljus) och gavrätt miljö för att kunna forma de förstaorganiska molekylerna. Men sedan krävsju en fortsättning också, dvs en miljö somtar hand om de nybildade organiska mo-lekylerna så att de inte bryts ner snabbtigen. En annan idé är att livet började medinformationsförmedlande lerkristaller.Ovanstående grupp anser båda dessa al-ternativa idéer osannolika.

En annan idé som undersökts är möj-ligheten att meteoriter skall ha bidragitmed rätt sorts molekyler i tillräckligmängd för att tjänstgöra som byggstenar.Det är något som den tredje medlemmeni gruppen, Jeffrey Bada vid Scripps insti-tution of Oceonography, undersöker.Hans resultat visar dock att meteoriternafört med sig alldeles för lite molekyler avsådant slag för att kunna bidra till utveck-lingen av livets byggstenar.

Trots ovanstående förödande kritikvidhåller Miller att hans experiment från1953 visar på rätt färdriktning för forsk-ningen. Liknande kommentarer som den

han ger här nedan till denna kritik brukarskapelsetroende ge evolutionister beträf-fande påstådda förhållande avseende för-flutna tidpunkter i jordens historia: “Ingenvet hur jordens tidiga atmosför såg ut. Detfinns inga bevis.“ Ett mycket intressantuttalande av evolutionisten Miller sommanar till lite mer ödmjukhet frånevolutionsförespråkarna.

Hela ovanstående problem handlarbara om uppkomsten av byggstenarna tilllivets molekyler. Ett ännu större problemär överföringen av information och bil-dandet av DNA-molekyler. Här har juRNA den avgörande rollen idag. Men huruppkom RNA-molekylen. Här synes idé-erna befinna sig i ännu mera kaos än vadgäller uppkomsten av byggstenarna. Ge-rald Joyce, den fjärde forskaren i grup-pen, verksam vid Scripps Research Insti-tute, kommer till slut fram till den ound-vikliga och stora frågan för att kunnaförstå hur livet uppkom: Vad är liv?

All vår erfarenhet säger oss att detkrävs liv för att ge liv. Liv uppkommerinte av sig självt idag. Något sådant haraldrig observerats. Men dagens processerskall ju utgöra förklaringen till gårdagensenligt uniformismens idéer. Slutsatsenligger nära till hands att liv inte kan upp-komma av sig självt. Det krävs Någon“utanför“ världen som ger det första livet.

REDKälla: "Novel Center Seeks to Add Spark to

Origins of Life", Science, vol 270, 22 decem-ber 1995, s 1925.

Livet kom utifrån till ön Surtsey efter att den bildats utanför Islands kust. Det uppstod inte av sig själv på ön. Den endalogiska slutsatsen av alla vetenskapsmäns forskning är att livet också kom utifrån till jorden. Det är därför så mångasöker livets ursprung i rymden. Men även om man mot all förmodan skulle hitta liv där, är inte detta heller svaret. Nästafråga följer omedelbart: Var kom det livet ifrån? (Från jorden kanske?) Livet kom så långt bort att det också kom frånen källa utanför skapelsen, från Skaparen själv naturligtvis. (Foto: Stefan Josefsson.)

Genesis 4-9730

merikanska forskarehar lyckats återupp-liva bakterier från ettbi som legat inne-

slutet i dominikansk bärnsten i25-40 miljoner år enligt dendatering man gjort. Bakteriernai form av sporer togs ur magenpå biet och lades i näringslös-ning. Två veckor senare vardet fullt av bakterier i lös-ningen. Den enzym- och DNA-analys man gjorde på bakte-rierna visade att de var mestlika Bacillus sphaericus, somockså idag finns i dominikan-ska bin. Forskarnas kollegorär inte genast beredda att ac-ceptera dessa resultat utan villse dem bekräftade av liknandeexperiment. Det är ju inte såkonstigt då enligt andra under-sökningar DNA inte ska kunnaöverleva längre än tid mätt itiotusentalet år. En slutsats ärju att bärnstenen inte är 25-40miljoner år. Det är kanske såatt den mätmetod man använ-der sig av är otillförlitlig. Fleraforskare menar ju också det.

REDKällor: Sv Dagbladet fre 26 maj 1995

och Science 19/5 1995.

Bakterieri urtidsbi

Fossilt dinosaurierede med ägg från Kina. Finns nu på Den FörhistoriskaVärlden i Umeå. (Foto: Mats Molén.)

Nutida bin i Sverige. (Foto: Bo Lundberg.)

-Reuter har skick-at ut ett medde-lande om att fors-kare hittat DNA

från ett fossilt dinosaurieägg iKina. DNA:t är mycket liktDNA från dinosaurieben iUSA. Enligt gängse dateringskall det vara 65 miljoner årgammalt. Detta är mycket in-tressant ur två aspekter. Delshar man återigen hittat DNA iså gamla ben. Och det ställer

åter igen i tvivelsmål de date-ringsmetoder man använder dåDNA bara kan överleva en tids-period som räknas i tiotusentalår. Dels liknar DNA:t DNAfrån dinosaurieben från USA.Det styrker att det verkligen ärDNA från de fossila benen ochinte föroreningar från annathåll.

REDKälla: Nerikes Allehanda ons 14 juni

1995.

DNA i fossilt dinosaurieägg

Genesis 4-97 31

Skapelse – evolution!Kortkurs på Kalix folkhögskola 22-26/7 1998

EN KURS FÖR ALLA som vill lära sig mer om tro ochvetenskap, speciellt med tanke på debatten om univer-sums, jordens samt livets uppkomst och historia. I kurseningår föreläsningar, eget fördjupningsarbete (med hand-ledning och referensbibliotek - hör gärna av Dig redannu, om det är något speciellt Du vill studera), fossil-bestämningsövningar samt någon exkursion.

Total lärarledd kurstid, ca 30 timmar. Målgrupp - allasom kommer i kontakt med dessa frågor, men kanskespeciellt naturvetare, lärare och präster/pastorer.

Pris, helpension, ca 1300 kr (varierar beroende påboendealternativ/husvagn/mat etc). Barn 0-5 år gra-tis, 6-12 år 40% rabatt.

Kalix folkögskola ligger naturskönt just där Kalixälvengår ut i Bottenviken.

Obligatorisk anmälningsavgift, 150 kr per person (ejbarn), betalas in på postgiro 68359-9 till Kalix folk-högskola. Ange antal personer samt ålder på allabarn. (Anmälningsavgiften avräknas i priserna, menbetalas ej tillbaka vid avbokning senare än tvåveckor innan kursens start.)

Sista anmälningsdag 5 juni! För förfrågningar omkursen, ring: Mats Molén, 090/138466. För förfrågningar om kost och logi, ring: Kalixfolkhögskola tel 0923/66610, fax 66619, e-mail: info@kalix.fhsk.se

Anmälan skickas till: Kalix Folkhögskola, Box 1009, 952 27 KALIX

"30 ÅR EFTER Crick ochWatsons upptäckt, har andravetenskapsmän framgångsriktanvänt deras upptäckt för attutveckla nya tekniker inombioteknologin. Upptäckten avuppbyggnaden av DNA öpp-

nade upp ett helt nytt områdeinom vetenskapen: genteknik.

Men 30 år senare finns detfortfarande två stora olöstamysterier som hör ihop medDNA. Ett är hur gener slås påoch av så att celler som inne-

håller identiska uppsättningarav gener kan utforma så olikakonstruktioner som nerver,ben, hud och muskler. Det an-dra mysteriet är hur DNA-ba-serat liv över huvud taget bör-jade. Ingen har ännu kunnatkomma med ett bra förslag hurdet har kunnat utvecklas viaenkla livsformer som kanskehar uppstått av en slump till

det ofattbart komplicerade sys-tem som vi finner idag. Pro-blemet är så svårlöst att Crickpå allvar lyfter fram teorin attlivet inte alls började på jor-den, utan att det kom från yttrerymden.

Kanske detta speciella pro-blem aldrig kommer att lösas.Men Watsons och Cricks upp-täckt är numera odiskutabelten av de centrala upptäckternainom biologin."

SD/RED

Ur Sunday Times 7 jan 1990, från en arti-kel till 30-årsdagen av upptäckten av DNA:

Genesis 4-9732

Missa inte nästa nummer av Genesis!

Postgirot i Finland ger oss inte dinadress och dina meddelanden frånpostgiroinbetalningskortet, tex vad dubeställt. Endast ditt namn och hurmycket du betalt till oss får vi veta.Därför måste du som är prenume-rant eller beställer äldre nummer avGenesis samtidigt med din inbetal-ning på postgirot skicka ett brev tillGenesis, c/o Pär Andersson, Klöver-vägen 4, 79030 Insjön, Sverige. ochmeddela : 1. Namn och adress 2. Vaddu beställt. 3. Summan och datum förinbetalningen.

Prenumeranteri Finland!

Nr 1-88, nr 1, 3, 4 -89, nr 1 -90, nr 1, 4 -91, nr 1, 2, 3 -92, nr 1-4 -93, nr 1-4 -94,nr 1-4 -95, nr 1-4 -96, nr 1,2,3 -97: 25 kr/st . Lägg till porto + exp.avg: 1-3tidningar: 15 kr. 4 eller fler portofritt. Hela årgångar kostar inkl porto 100:-. Betalain på vårt pg 29 55 88-8 (till GENESIS) och ange din beställning på talongen. FörPRENUMERATION (årsvis och ej löpande) är priset 120 kr (90 kr för stud.) (iSverige). Beställ prenumeration genom att betala in på vårt postgiro.

Beställ extranummer av GENESIS

Föredrag – Seminarier – Undervisning

OBS!ADRESSÄNDRINGAR

görs tillPär Andersson,Klövervägen 4,790 30 INSJÖN

Det räcker ofta inte attDu skriver en ny adressnär Du betalar prenu-merationsavgiften, omDu inte samtidigt påpe-kar att detta är Din nyaadress! Och glöm inteatt skriva namn ochadress.

Flera av medlemmarna i FBSkan i mån av tid hålla föredragom ursprungsfrågor i olika grup-per, på skolor, universitet, kyr-kor och olika offentliga platser.Alla föredragshållare anknytertill frågor som rör Bibeln ochdess trovärdighet.

Ring och boka!Föreläsningar med Mats Molén:14-15/11 Ytterby/Göteborg, 15-16/11 Jönköping, 20-22/11 Stock-holm, 3/3 Stockholm.

Hur fick giraffen sin långa hals?Trodde kyrkan att jorden var platt?

En ny teori om dinosauriernas utdöende?

Följande personer finns till förfogande:Namn Ämne TelVesa Annala Naturvetenskap, teologi 0480/420394

Anders Gärdeborn Bibeln och naturvetenskap 021/221 81

Per Landgren Idéhistoria, vetenskapsteori 031/ 288119

Mats Molén Naturvetenskap, biologi, geologi 090/138466

Lennart Ohlsson Allmänt om naturvetenskap 090/178833

Göran Schmidt Allmänt om naturvetenskap 031/964041

Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändning återsänds

försändelsen med nya adressen här nedan:

Sprid tidningen till nya prenumeranter!

Returadress:GENESIS, Box 35, 790 30 INSJÖN

Posttidning B