GCO MBTI - muep.mau.se Causality... · Det finns studier, till exempel av Carlyn 7, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel

GCO & MBTI ®

General Causality Orientation och Myers-Briggs Type Indicator ®

En studie av sambandet mellan två modeller för att mäta motivationsorientering och

personlighetstyp

General Causality Orientation and Myers-Briggs Type Indicator ®

A study of the relationship between two models for measuring causality orientation and per-

sonality type

TORBJÖRN JONASSON

VER 1.1

Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation 61-90 hp, HT 2012

Malmö Högskola Urbana Studier

Handledare: Jonas Lundsten

Examinator: Peter Parker

2012-12-31

i

ABSTRACT

Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indi-

cator ®, MBTI® 1. This should make the instrument one of the most widely used psychologi-

cal tests in the world 2 and it means that a lot of people get a description of their personality

type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn 3, suggest that

the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger 4, that

claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a

leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a

more complete profile of an individual.

A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related

sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and

the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas

controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is

that the two models measure different aspects of personality and therefore they can comple-

ment each other.

Keywords

MBTI, Myers-Briggs Type Indicator, SDT, Self-Determination Theory, GCO, General Cau-

sality Orientation, GCOS, General Causality OrientationScale, personality, personality type,

motivation, causality orientation

1 According to training documentation from Assessio (http://www.assessio.se/),

2 Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003)

3 Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72)

4 Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72)

http://www.assessio.se/

ii

SAMMANFATTNING

Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type

Indicator®, MBTI® 5. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i

världen 6 och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som

kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn 7, som talar för att MBTI

är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger 8, som hävdar

motsatsen. James Michael 9 menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en leda-

res beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en

komplettare bild av en individ.

En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination The-

ory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie jäm-

förs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala

samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss över-

lappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de

därför kan komplettera varandra.

Nyckelord

MBTI, Myers-Briggs Type Indicator, SDT, Self-Determination Theory, GCO, General Causa-

lity Orientation, GCOS, General Causality OrientationScale, personlighet, personlighetstyp,

motivation, motivationsorientering

5 Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som i Sverige genomförs av Assessio

(http://www.assessio.se/), 6 Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003)

7 Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72)

8 Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72)

9 (Michael, 2003, s. 77)


iii

TACK TILL ER ALLA

Den här uppsatsen är frukten av två års djupdykning i teorier om ledarskap och organisation.

Min familj har fått se make och pappa glida in i bubblan och mentalt försvinna från omvärl-

den. Tack för att jag fick göra det.

Mina kolleger, kunder och elever har kastats in i diskussioner som inte alltid har handlat om

det som stod på agendan. Nya teorier måste ju stötas och blötas för att bli begripliga. Tack för

att ni lät mig hållas.

Anders Hectorlinde på Assessio har hanterat MBTI-profileringar och ordnat sponsring av

kostnader för detta. Tack till dig och gänget på Assessio som hjälpte mig utan att påverka stu-

dien eller kräva någon ersättning.

Alla ni svarade på formulären – ett varmt tack.

Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till min studiekamrat Johan Stenfell för att han ifrågasatte

det mesta och till min handledare Jonas Lundsten för att han med aldrig sinande entusiasm

diskuterade även de mest tokiga idéer. Jag bär med mig ett nytt uttryck som visat sig skärpa

sinnet till det yttersta: ”jag ser ett problem med din undersökning”.

Limhamn Nyårsafton 2012

Torbjörn Jonasson

iv

BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR

Förkortning Begrepp Förklaring

FFM Five Factor Model Femfaktormodellen. Beskriver person-lighetsegenskaper.

GCO General Causality Orientation Motivationsorientering, en del av SDT

GCOS General Causality Orientation Scale Ett sätt att mäta motivationsoriente-ring. Kopplad till GCO.

MBTI Myers-Briggs Type Indicator En metod för att beskriva personlig-hetstyper

SDT Self-Determination Theory En motivationsteori

A Autonomy Orientation En av tre motivationsorienteringar i GCO

C Controlled Orientation En av tre motivationsorienteringar i GCO

I Impersonal Orientation En av tre motivationsorienteringar i GCO

E Extravert MBTI

I Introvert MBTI

N Intuition MBTI

S Sensing MBTI

T Thinking MBTI

F Feeling MBTI

J Judgement MBTI

P Perception MBTI

Svåröversatta begrepp används i sin engelska form och markeras med kursiverad stil. Utskrif-

ter från statistikprogrammet SPSS redovisas på engelska.

v

INNEHÅLL

Inledning ................................................................................................................................... 1

Myers-Briggs Type Indicator ................................................................................................. 1

En bredare bild av personligheten .......................................................................................... 2

Målgrupp för rapporten .......................................................................................................... 3

Rapportens struktur ................................................................................................................ 4

Teorier, tidigare forskning och litteratur .............................................................................. 5

Sambandet mellan MBTI och GCO förefaller vara dåligt undersökt .................................... 5

Motivationsteorier .................................................................................................................. 6

Self-Determination Theory och General Causality Orientation ......................................... 6

Herzbergs motivationsteori ................................................................................................ 8

Personlighetsteorier ................................................................................................................ 8

Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ® ......................................................................... 8

Femfaktormodellen, FMM ............................................................................................... 11

Eysencks personlighetsdimensioner ................................................................................. 12

Sambanden mellan FFM och motivationsorientering .......................................................... 13

Sambanden mellan FFM, Eysenck och MBTI ..................................................................... 15

Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM, MBTI och GCO ........................................... 17

Tidigare studier ger underlag för att formulera hypoteser kring sambandet mellan GCO och

MBTI .................................................................................................................................... 19

Denna undersökning .............................................................................................................. 22

Syfte ..................................................................................................................................... 22

Hypoteser ............................................................................................................................. 22

Metod ................................................................................................................................... 23

Design ............................................................................................................................... 23

Instrument ......................................................................................................................... 24

Deltagare .......................................................................................................................... 27

Primärdata ........................................................................................................................ 28

Analys av data .................................................................................................................. 28

Begränsningar och avgränsningar .................................................................................... 29

Forskningsetik .................................................................................................................. 30

vi

Felkällor ........................................................................................................................... 31

Resultat .................................................................................................................................... 32

De fyra dikotomierna ........................................................................................................... 32

De fyra funktionsparen ......................................................................................................... 34

Demografiska data ................................................................................................................ 35

Diskussion ............................................................................................................................... 36

Alla hypoteser utom en förkastas ......................................................................................... 36

Varför höll inte hypoteserna? ............................................................................................... 37

Hypotes 1: MBTI-funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-

funktionen S ..................................................................................................................... 37

Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-

orienteringen I. ................................................................................................................. 37

Hypotes 3: MBTI-funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-

funktionen T ..................................................................................................................... 37

Hypotes 4: MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-

funktionen F ..................................................................................................................... 38

Hypotes 5: MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-

orienteringen I .................................................................................................................. 38

Hypotes 6: MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-

funktionen T. .................................................................................................................... 38

Hypotes 7: MBTI-orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-

orienteringen P ................................................................................................................. 38

Hypotes 8: MBTI-orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI-

orienteringen J .................................................................................................................. 38

Studien visar på några samband även om nästan alla hypoteser förkastas .......................... 39

MBTI och autonomi orientation ...................................................................................... 39

MBTI och controlled orientation ..................................................................................... 39

MBTI och impersonal orientation ................................................................................... 39

Slutsats: GCO och MBTI är konceptuellt skilda modeller .................................................. 40

Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................ 40

Litteraturförteckning ............................................................................................................. 41

Bilaga 1: Författaren .............................................................................................................. 45

Torbjörn Jonasson ................................................................................................................ 45

Bilaga 2: GCOS formulär – svensk version ......................................................................... 46

Bilaga 3: Tolkning av t-test ................................................................................................... 54

vii

Hypotesprövning med t-test ................................................................................................ 54

Exempel: ........................................................................................................................... 54

Bilaga 4: Utskrifter från SPSS .............................................................................................. 56

Deltagarna ............................................................................................................................ 56

Test-retest av GCOS-formuläret i svensk version ................................................................ 58

Cronbachs α .......................................................................................................................... 59

Scale: Autonomi Orientation ............................................................................................ 59

Scale: Controlled Orientation ........................................................................................... 61

Scale: Impersonal Orientation .......................................................................................... 63

Grundläggande statistik ........................................................................................................ 65

Resultat från t-test ................................................................................................................ 70

E och I .............................................................................................................................. 70

S och N ............................................................................................................................. 71

T och F ............................................................................................................................. 72

J och P .............................................................................................................................. 73

Man och kvinna ................................................................................................................ 74

Utbildning ......................................................................................................................... 75

Ålder ................................................................................................................................. 76

Funktionspar ......................................................................................................................... 78

1

INLEDNING

Myers-Briggs Type Indicator

Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type

Indicator®, MBTI® 10

. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i

världen 11

och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som

kan användas på olika sätt. När man utvecklar arbetsgrupper kan deltagarna jämföra sina per-

sonlighetstyper och hitta potentiella orsaker till konflikter eller hitta vägar för att kommuni-

cera bättre med varandra. För chefer kan medarbetarnas MBTI-profiler ge ledtrådar till hur de

vill bli behandlade och hur de vill ha det på jobbet. För lärare kan elevernas MBTI-profiler ge

stöd vid valet av lämplig pedagogik. När MBTI är som bäst hjälper kunskapen om den egna

profilen människor att utvecklas och att hitta ett sätt att förhålla sig till andra människor 12

.

Det finns också en möjlig baksida av att bli klassificerad som en av de 16 typer som ingår i

MBTI: det kan bli självuppfyllande och begränsande. MBTI är till exempel mindre lämpligt

att använda vid rekrytering 13

, eftersom det inte finns några hållbara bevis för att en viss per-

sonlighetstyp skulle lyckas bättre i ett visst yrke än andra personlighetstyper. Det förefaller

som om vissa personlighetstyper är överrepresenterade inom vissa yrken, men det säger abso-

lut ingenting om en persons förmåga eller lämplighet 14

.

Förespråkarna hävdar att MBTI är en väg till självkännedom som underlättar samarbete, in-

lärning och kommunikation. Kritikerna menar att MBTI är ungefär lika trovärdigt som astro-

logi. Ett argument för att ifrågasätta MBTI är att teorin visserligen baseras på psykologen

Jungs teorier men också avviker från dem. Jung menar att om en viss typ överanvänds kan det

resultera i någon typ av neuros. Myers och Briggs anser däremot att det inte finns någon typ

som är rätt eller fel 15

. Det finns studier, till exempel av Carlyn 16

, som talar för att MBTI är

10

Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som i Sverige genomförs av Assessio

(http://www.assessio.se/), 11

Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003) 12

(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Lycken, 2007) 13

(Townsend, 2011). 14

(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 15

(Michael, 2003, s. 72)


2

ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger 17

, som hävdar

motsatsen.

Enskilda delar av MBTI är också utsatta för kritik. Enligt MBTI-teorin är en person antingen

extravert eller introvert 18

. Garden 19

menar att en person aldrig är antingen extravert eller

introvert utan kan växla mellan dem av fri vilja. Vi kan alltså konstatera att MBTI har sina

förespråkare och sina kritiker. Det är ett populärt verktyg ute på fältet bland konsulter och

utbildare. I den akademiska världen förefaller en annan personlighetsteori vara mer etablerad,

nämligen femfaktormodellen FFM 20

.

Varför är då diskussionen om MBTI-teorin och tillhörande testverktyg så viktig? Svaret ligger

i dess popularitet och spridning. Det finns en risk att 3,5 miljoner människor varje år får en

alltför förenklad bild av sig själv och kanske drar felaktiga slutsatser. Det är inte säkert att det

leder till negativa konsekvenser, men det kan inte uteslutas. James Michael 21

som har stude-

rat hur MBTI används i ledarutbildning menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild

av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument

för att får en komplettare bild av en individ.

En bredare bild av personligheten

Om nu MBTI inte är tillräckligt för att beskriva en person på djupet, så inställer sig frågan vad

vi ska komplettera med? Människor är komplicerade varelser och den mängd teorier som

finns om hur människor fungerar är inte helt lätta att tränga igenom. Ibland motsäger teorierna

varandra och ibland är de bara omskrivningar av tidigare teorier. McAdams & Pals 22

efterly-

ser ett integrerat ramverk som ger oss en möjlighet att förstå hela människan. De föreslår en

modell som bl.a. tar höjd för den mänskliga naturen, individuella personlighetsdrag, motiva-

tionsfaktorer och social påverkan. Vi kan också notera att många ledarskapsteorier förefaller

16

Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72) 17

Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72) 18

Den extraverte hämtar sin energi utifrån, alltså från andra människor och från omgivningen. Den introverte

hämtar sin energi i huvudsak inifrån. (Briggs Myers, 2000) 19

Garden 1991 i (Michael, 2003, s. 73) 20

(Furnham, 1996, s. 303) 21

(Michael, 2003, s. 77) 22

(McAdams & Pals, 2006)

3

att ta avstamp från två teoribildningar, nämligen personlighetsteorier och motivationsteorier

23. Kan en lämplig motivationsteori vara ett bra komplement till MBTI?

Ett rimligt krav på en kompletterande teori är att den faktiskt kompletterar och inte bara är ett

annat sätt att beskriva samma sak. En motivationsteori som det forskats mycket på de senaste

25 åren är Self-Determination Theory, SDT 24

. Frågan som måste besvaras är då om MBTI

och SDT är konceptuellt skilda modeller eller om de bara är olika sätt att beskriva samma

personlighetsfaktorer. Jag hittar ingen studie som ger svaret på den frågan, så svaret måste

sökas i närliggande forskning, till exempel i en studie utförd av Olesen, Thomsen, Schnieber

& Tønnesvang 25

. De ställer frågan om de två etablerade teorierna GCO

26 och FFM

27 beskri-

ver samma bakomliggande koncept eller om de beskriver olika aspekter av personlighet. GCO

är en del av SDT, det vill säga en motivationsteori medan FFM är en personlighetsteori precis

som MBTI.

Denna studie kommer att ta avstamp i Olesens et. al. resultat och söka svaret på om det finns

några kausalsamband 28

mellan variablerna som mäts i MBTI och variablerna som mäts i

GCO. Om det saknas sådana samband kan GCO vara en lämplig modell att använda parallellt

med MBTI för att kompensera för de brister som beskrivits ovan. Skulle det visa sig att de två

modellerna i princip beskriver samma egenskaper så får vi leta i andra riktningar för att hitta

ett komplement till MBTI.

Målgrupp för rapporten

Den första målgruppen är forskarkollektivet inom ledarskap och organisation. Uppsatsen kan

tillföra ny kunskap som andra sedan kan bygga vidare på i sin forskning. Den akademiska

världens behov tillgodoses bland annat i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.

23

Se t.ex. (Andersson & Klintrot, 2009) och (Northouse, 2010) 24

(Gagné & Deci, 2005), (Deci & Ryan, 1985), (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 25

(Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 26

Teorin beskrivs av Gagné & Deci (2005). 27

Femfaktormodellen, FFM. Se t.ex. (Kaufmann & Kaufmann, 2010, s. 176) 28

Kausalsamband eller orsakssamband innebär att en förändring i en variabel medför en förutsägbar förändring i

en annan variabel.

4

Under arbetets gång ska andra studenter kunna ge feedback på uppsatsen och i bästa fall

kunna inspireras av den. Den andra målgruppen blir därmed studenter.

Den tredje målgruppen är den icke akademiska omvärlden i form av studiens deltagare och

andra intresserade som till exempel chefer, ledarutvecklare och rekryterare. Feedbacken från

några av dem har varit att det akademiska skrivsättet med referenser inom parenteser in-

sprängda i texten gör det jobbigt att läsa. Av denna anledning finns referenserna som noter

trots att det akademiska samfundet tycks föredra den andra varianten.

Rapportens struktur

Rapporten inleds med en bakgrund till varför studien är intressant att genomföra. Därefter

kommer en genomgång av teori och tidigare forskning. Det är mot bakgrund av den tidigare

forskningen som denna studies hypoteser (antaganden) formuleras. Utifrån dessa hypoteser

beskrivs sedan hur studien gått till väga för att verifiera eller förkasta hypoteserna.

Resultatkapitlet redogör för den statistiska bearbetningen av data och vad dessa data visar.

Det är också här som hypoteserna accepteras eller förkastas. Avslutningsvis diskuteras resul-

tatet och författarens egna tankar får fritt spelrum.

För den som bara vill ha en snabb uppfattning om vad det hela handlar om rekommenderas

den inledande bakgrunden samt diskussionskapitlet.

Utskrifter från den statistiska bearbetningen av data återfinns i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.

Dataunderlaget kan dock inte publiceras utan att äventyra deltagarnas integritet.

5

TEORIER, TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR

Detta kapitel innehåller en sammanfattning av relevant litteratur och ett axplock av tidigare

forskning på temat motivation och personlighetstyp. Kapitlet ger den teoretiska bakgrunden

till studien och används också som grund för diskussionen.

Sambandet mellan MBTI och GCO förefaller vara dåligt undersökt

I Malmö Högskolas omfattande bibliotek hittar jag ingen studie som har undersökt sambandet

mellan MBTI och GCO. Det behöver inte innebära att det saknas forskning, men finns det

sådan har den inte varit tillgänglig för mig. Jag har därför gått en omväg och korsrelaterat

andra typer av studier:

Studier som utforskar sambandet mellan GCO och FFM

Studier som utforskar sambandet mellan FFM och MBTI

Studier som utforskar sambandet mellan Eysencks personlighetsfaktorer och

Herzbergs motivationsteori

Studier som utforskar sambandet mellan Eysencks personlighetsfaktorer och MBTI

Utifrån ovan nämnda forskning går det att pröva sambandet mellan MBTI och GCO. I den

fortsatta framställningen används beteckningen GCO (General Causality Orientation) om

modellen och beteckningen GCOS (General Causality Orientation Scale) om mätinstrumen-

tet.

6

Motivationsteorier

Self-Determination Theory och General Causality Orientation

Self-Determination Theory, SDT, som innehåller General Causality Orientation, GCO, defi-

nierar tre olika motivationsorienteringar 29

:

Autonomi Orientation anger i vilken utsträckning en individ är orienterad mot en om-

givning som stimulerar inre motivation (intrinsic motivation), som är utmanande och

som tillhandahåller feedback. En person som är inriktad mot denna orientering tende-

rar att visa större självgående, att söka sig till aktiviteter som är intressanta och utma-

nande och att ta större ansvar för sitt eget beteende.

Controlled Orientation anger i vilken utsträckning en individ är orienterad mot att sty-

ras av belöningar, deadlines, stukturer, ego-involvements och andras direktiv (styr-

ning). En person som är inriktad mot denna orientering är troligen beroende av belö-

ningar eller andra kontrollmedel och kan anpassa sig mer till andras krav än till sina

egna behov. En person som får höga poäng på denna orientering kommer troligen att

fästa stor vikt vid rikedom, berömmelse och andra externa (extrinsic) faktorer.

Impersonal Orientation anger i vilken utsträckning en individ anser att behovstill-

fredsställelse ligger utanför den egna kontrollen och snarare beror på tur eller ödet. In-

divider som har höga poäng i denna orientering känner troligen oro och upplever sig

vara mycket ineffektiva. De har en tendens att vara omotiverade och vill att saker ska

förbli som de alltid har varit.

De tre motivationsorienteringarna speglar tre typer av motivation:

Inre motivation (intrinsic motivation) innebär att en person utövar en aktivitet eller

har ett visst beteende därför att han/hon tycker att det är roligt och att det ger en inre

tillfredsställelse 30

. Den inre motivationen är stark och kräver ingen aktivitet från om-

givningen, t.ex. från chefen. Uppgiften uppfattas som så rolig och intressant att den ut-

29

(The General Causality Orientations Scale (GCOS)), (Deci & Ryan, 1985), (Gagné & Deci, 2005) 30

Porter and Lawler 1968 i (Gagné & Deci, 2005, s. 331)

7

förs frivilligt och med glädje. Den inre motivationen är autonom i motsats till den yttre

motivationen som beskrivs som kontrollerad .

Yttre motivation (extrinsic motivation) innebär att en person utövar en aktivitet eller

har ett visst beteende eftersom det ger en yttre belöning eller gör att han/hon undviker

bestraffning 31

. Vid kontrollerad motivation påverkas individens beteende av en känsla

av tvång och tryck från omgivningen. Om uppgiften upplevs som meningslös och trå-

kig behövs det någon form av yttre motivation. Det kan röra sig om önskan att få en

belöning eller att undvika obehag. Ett beteende som kräver yttre motivation kan så

småningom internaliseras så att det blir ett naturligt inslag hos individen. Ett oinspire-

rande och tråkigt arbete utförs då frivilligt för att det uppfattas som viktigt av indivi-

den. Ett internaliserat beteende behöver inte längre någon yttre belöning 32

.

Amotivation är svårt att översätta till svenska. Det ligger nära till hands att använda

begreppet omotivation, men det säger inte allt. Att vara omotiverad för en sak kan ju

innebära att jag är motiverad till motsatsen. När jag är amotivated så kan man uppleva

att det saknas motivation över huvud taget. Jag styrs av ödet oavsett vad jag vill eller

tycker 33

.

Gagné & Deci 34

hävdar att vi mår bäst och presterar bäst när vi hittar vår inre motivation och

får tillfredsställa de tre grundläggande behoven (a) att känna oss kompetenta, (b) att få vara

självständiga och (c) att känna samhörighet med andra människor.

31

Porter and Lawler 1968 i (Gagné & Deci, 2005, s. 331) 32

(Gagné & Deci, 2005) 33

(Gagné & Deci, 2005, s. 334) 34

(Gagné & Deci, 2005, s. 331 ff), (Deci & with Flaste, 1996). De tre behoven heter på engelska competence,

autonomi och relatedness.

8

Herzbergs motivationsteori

Frederick Herzbergs 35

arbetsmotivationsteori skiljer på motivations- och hygienfaktorer. Mo-

tivationsfaktorer höjer motivationen om de finns:

Framgång

Erkännande

Arbetets innehåll

Ansvar

Avancemang

Utveckling

Hygienfaktorer sänker motivationen om de saknas eller är otillfredsställande:

Policy och administration

Ledarskap

Relationer

Arbetsförhållande

Lön

Privatliv

Status

Säkerhet

Personlighetsteorier

Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®

Myers-Briggs Type Indicator, MBTI, är enligt Davito 36

ett av världens mest använda instru-

ment som icke-psykologer använder för personlighetstestning. Upphovspersonerna bakom

35

(Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1993)

9

instrumentet föredrar dock att inte använda ordet ”test” utan något mindre värdeladdat som

t.ex. ”indikator”. Begreppet ”test” antyder att det finns rätt eller fel svar, vilket det inte finns.

Alla personlighetstyper är lika bra och lika mycket värda 37

.

MBTI beskriver personlighetstyper i fyra dimensioner 38

:

Orientering E eller I. Vart man riktar och finner sin energi, i den yttre världen

(E=extravert) eller i den inre världen (I=introvert). E-personen föredrar att hämta

energi från omvärlden, att agera, att ha mycket kontakt med andra och stimuleras av

aktiviteter. I-personen föredrar att hämta energi från den inre världen, fokuserar på och

stimuleras av egna tankar och idéer.

Funktion S eller N. Hur man föredrar att ta in information, med de fem sinnena

(S=sensing) eller som övergripande mönster (N=intuition). S-personen föredrar att

ägna uppmärksamhet åt specifik information och fakta för att ta reda på hur saker

verkligen förhåller sig. Observant på vad som sker runt omkring och speciellt inriktad

på en situations praktiska realiteter. N-personen föredrar att ta in information genom

att se till mönster och kopplingar mellan fakta snarare än fakta i sig. Mer intresserad

av nya möjligheter än vad som finns för handen just nu. Fokuserar på idéer och möj-

ligheter.

Funktion T eller F. Hur man fattar beslut, med tanke (T=thinking) eller med känsla

(F=feeling). T-personen föredrar att fatta beslut utifrån en objektiv ståndpunkt genom

att analysera de logiska konsekvenserna av ett val eller en handling. Tillämpar objek-

tiva kriterier och konsekventa regler och principer. Försöker ställa sig utanför situa-

tionen för att kunna granska den objektivt och analysera orsak och verkan. F-personen

föredrar att fatta beslut utifrån en personlig ståndpunkt genom att ställa tänkbara kon-

sekvenser av olika handlingar mot den egna personliga övertygelsen. Eftersträvar

harmoni och tar hänsyn till personliga värderingar. Försöker sätta sig in i situationen

36

Davito 1985 i (Furnham, 1996, s. 303) 37


(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009)

10

för att kunna identifiera sig med de värdemässiga konsekvenserna olika handlingar

kan få.

Orientering J eller P. Hur man är orienterad mot den yttre världen, planerat och or-

ganiserat (J=judgement) eller mer tar det som det kommer (P=perception). J-personen

föredrar att leva på ett planerat ordnat sätt och vill ha kontroll över saker och ting.

Tycker om att göra upp planer och genomföra dessa. Vill fatta beslut, få saker gjorda

och sedan gå vidare. P-personen föredrar att hålla öppet för nya erfarenheter och ny in-

formation. Han/hon vill leva på ett spontant och flexibelt sätt. Tar dagen som den

kommer och fångar tillfället i flykten. Känner sig bunden av planer och struktur.

Det går att studera varje dimension för sig, men eftersom de samverkar så utgörs personlig-

hetstyperna av de 16 möjliga kombinationerna. Se Tabell 1. MBTI-formuläret ger det som

kallas rapporterad profil. Efter att en person fått återkoppling på sina svar och getts en chans

att bedöma sig själv, får man en best-fit-profil som kan avvika från den rapporterade profilen.

Tabell 1: MBTI - 16 personlighetstyper

ISTJ ISFJ INFJ INTJ

ISTP ISFP INFP INTP

ESTP ESFP ENFP ENTP

ESTJ ESFJ ENFJ ENTJ

Betydelsen av funktionsparen

De två mittersta bokstäverna i MBTI-profilen kallas för funktionspar och de har stor betydelse

därför att varje funktionspar beskriver bärande inslag i respektive personlighetstyp 39

. Tabell 1

är uppställd med funktionsparen ST, SF, NF och NT i separata kolumner.

39


11

NT. Rationalisten som tänker i övergripandet termer kring möjligheter och innebörder.

Han/hon kan leverera en objektiv, opersonlig analys med utgångspunkt i effektiv upp-

giftsorientering Kompetens är ett hedersbegrepp, men en svaghet kan vara en motvilja

att i längden arbeta med rutinuppgifter.

NF. Idealisten som tänker i övergripandet termer och har visioner som handlar om

människor. En svaghet kan vara svårigheter med att intressera sig för rutinuppgifter

såvida man inte uppfattar dem som viktiga för helheten. Tidrapporter och statistik pri-

oriteras till exempel gärna bort.

SF. Den praktiskt serviceinriktade som gillar att hjälpa andra människor med olika

slags praktiska problem. Han/hon vill skapa trivsamma förhållanden. Generellt svårt

för personer som man uppfattar som strebrar. Undviker helst abstrakta teoretiska reso-

nemang, utan förankring i det mänskliga.

ST. Den saklige realisten som är intresserad av konkreta fakta och föredrar att hantera

dessa på ett objektivt sätt. Han/hon har svårt för det man uppfattar som ”flummigt”,

d.v.s. sådant som inte är konkret och logiskt.

Femfaktormodellen, FMM

FFM beskriver personlighet (egenskaper) i fem dimensioner 40

:

Extraversion mäter omfattning och intensitet i mellanmänskligt umgänge och för-

mågan att glädja sig.

Neuroticism mäter god anpassning kontra emotionell instabilitet.

Tillgänglighet (agreeableness) mäter kvaliteten i personens mellanmänskliga oriente-

ring.

Samvetsgrannhet (conscientiousness) mäter individens grad av orientering, uthållig-

het och motivation i målinriktat beteende.

40

(Kaufmann & Kaufmann, 2010, s. 176)

12

Öppenhet (openness) mäter framtidsorientering och värdesättande av upplevelser för

deras egen skull.

Eysencks personlighetsdimensioner

Hans Eysenck beskriver ursprungligen personlighetsdimensioner enligt följande 41

:

Extraversion: Den extraverte personen är mindre mottaglig för stimuli än den intro-

verte. Han/hon söker stimulans i kontakt med andra och är i allmänhet livligare och

mer optimistisk. Det finns också ett möjligt drag av att vara mer risktagande och opå-

litlig. Motsatsen till extraversion är introversion. Den typiske extroverte kan upplevas

som om han/hon är optimistisk och agerar på ögonblickets ingivelse.

Introversion: Den introverta personen är mer mottaglig för stimuli vilket ger ho-

nom/henne ett rikare inre liv och gör personen mer sårbar för humörsvängningar. Per-

soner med introverta drag undviker överdriven social interaktion som de ibland upple-

ver som påfrestande. Det kan också vara så att de inte behöver så mycket interaktion

p.g.a. ett rikt inre liv. De tycks uppleva saker mer intensivt och har ett mer djupgående

och ibland smärtsamt förhållningssätt till livet. Reserverade, allvarliga och pessimist-

iska. Kan ha problem med skuldkänslor och bristande självkänsla.

Neurotiskhet: Ett mått på hur upprörda, nervösa, oroliga, ängsliga eller stressade vi

brukar bli. Hamnar man högt på denna skala så behöver man inte vara neurotisk, men

man är fördisponerad för neuroser. Ett lågt värde tyder på att personen är mer emo-

tionellt stabil. Neurotiskt lagda kan överreagera på stimuli medan de som inte är det är

lugnare och förmår sätta saker i sitt sammanhang. Neurotiskt lagda introverta är mot-

tagliga för fobier och panikattacker i sina försöka att hantera inkommande stimuli.

Neurotisk lagda extraverta tenderar att undervärdera påverkan från olika livsavgörande

händelser och kan utveckla neuroser i form av förnekelse och bortträngning. I extrem-

fallet är höga poäng på skalan ett tecken på psykisk ohälsa. Man kan då uppleva para-

noida tankar och brist på sympati hos personen. Motsatsen till neurotiskhet är mental

stabilitet.

41

(Butler-Browdon, 2008, s. 95 ff), (Francis & Jones, 2000)

13

Varje dimension mäts på en kontinuerlig skala som benämns introverson-extraversion och

stabilitet-neurotiskhet. Eysenck kompletterade senare med en skala för ömhet-

psykotiskhet.

Sambanden mellan FFM och motivationsorientering

Komarraju, Karau & Schmeck 42

visar korrelationen mellan FFM och Self-Determination

Theory enligt Tabell 2. Inre motivation är kopplad till autonomy orientation, yttre motivation

är kopplad till controlled orientation och amotivation är kopplad till impersonal orientation.

Tabell 2: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och Self-Determination Theory enligt Komarraju, Karau & Schmeck

43

Inre motivation Yttre motivation Amotivation

Neuroticism 0,21**

Extraversion 0,15* 0,17** -0,12*

Öppenhet 0,24** -0,15*

Tillgänglighet 0,14* 0,11* -0,26*

Samvetsgrannhet 0,28** 0,29** -0,27**

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

I sin studie av collegestudenters motivation menar Komarraju et. al. att regressionsanalysen

visar att samvetsgrannhet och öppenhet förklarar 17% av variationen i inre motivation; sam-

vetsgrannhet och extraversion förklarar 13% av variationen i yttre motivation; och att sam-

vetsgrannhet och tillgänglighet förklarar 11% av variationen i amotivation.

När resultaten i Tabell 2 jämförs med resultaten i Tabell 3 och Tabell 4 bör följande noteras.

Komarraju et. al. använder inte GCOS utan The Academic Motivations Scale som också mäter

enligt Self-Determination Theory 44

. Korrelationen anger riktning och styrka i sambandet, men

det är också intressant att veta riktningskoefficientens (β) storlek. β ger ett mått på hur mycket

42

(Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 48) 43


Vallerand et. al. 1992 i (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 47)

14

den beroende variabeln ökar/minskar när den oberoende variabeln ökar. I den multipla

regressionsanalysen rapporterar Komarraju et. al. signifikanta β-värden på mellan -0,19 och

0,33. De påpekar också att regressionsanalysen inte ger besked om orsaksriktning, enbart om

samband.

Deponte 45

visar korrelationen mellan FFM och GCO enligt Tabell 3. Intressant att notera är

att korrelationen mellan tillgänglighet och yttre motivation är positiv enligt Komaarraju me-

dan korrelationen mellan tillgänglighet och controlled orientation är negativ enligt Deponte.

De borde ha samma riktning eftersom yttre motivation är kopplad till controlled orientation.

Tabell 3: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och GCO enligt Deponte

46

Autonomy Orienta-tion

Controlled Orienta-tion

Impersonal Orienta-tion

Neuroticism 0,48***

Extraversion 0,29** -0,33***

Öppenhet

Tillgänglighet 0,27** -0,47***

Samvetsgrannhet -0,26**

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

En av slutsatserna i Depontes studie är att ju mer impersonal orientation en person visar,

desto högre värde på neuroticism och lägre värde på extraversion och samvetsgrannhet. De-

ponte menar att varje motivationsorientering i GCO är associerad med distinkta mönster av

egenskaper (traits) och motiv. Från varje motivationsorientering framkommer en distinkt per-

sonlighetsbeskrivning, men det bör noteras att Deponte drar sina slutsatser efter att ha jämfört

GCO med flera olika teorier, inte bara med FFM. GCO betraktas av Deponte som en länk

mellan personlighet och motivation.

45

(Deponte, 2004, s. 39) 46

(Deponte, 2004, s. 39)

15

Olesen, Thomsen, Schnieber & Tønnesvang 47

visar korrelationen mellan FFM och GCO en-

ligt Tabell 4. Intressant att notera är att trots korrelationer i nivå med Deponte och Komarraju

et. al. konstaterar Olesen et. al. efter en omfattande statistisk bearbetning att autonomi

orientation är konceptuellt skilt från FFM-egenskaper. Vidare drar de slutsatsen att controlled

orientation delvis överlappar tillgänglighet men är i huvudsak skilt från FFM-egenskaper. På

samma sätt överlappar impersonal orientation neuroticism, men är i huvudsak skilt från FFM.

Olesen et. al. menar sammanfattningsvis att FMM är konceptuellt skild från GCO.

Tabell 4: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och GCO enligt Olesen, Thomsen, Schnieber & Tønnesvang

48

Autonomy Orienta-tion

Controlled Orienta-tion

Impersonal Orienta-tion

Neuroticism 0,52***

Extraversion 0,33*** 0,16*** -0,48***

Öppenhet 0,35*** -0,20***

Tillgänglighet 0,26*** -0,44*** 0,10***

Samvetsgrannhet 0,22*** -0,15***

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

Sambanden mellan FFM, Eysenck och MBTI

En avgörande skillnad mellan FFM, Eysenck och MBTI är att de två första mäts med en

skala som anger hur mycket av en viss egenskap en individ har. MBTI mäter i dikotomier,

d.v.s. en person är antingen extravert eller introvert. I MBTI finns ingen storlek på egenskap-

en.

47


(Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010, s. 541)

16

En annan avgörande skillnad är att beskrivningarna av de 16 personlighetstyperna i MBTI är

gjorda positiva. Det finns ingen värdering att den ena typen skulle vara bättre än den andra.

Om man jämför med FFM så kan man uppleva att vissa drag är negativt laddade, t.ex. neuro-

ticism. Vem vill bli klassad som emotionellt instabil?

I en jämförelse mellan NEO-PI (som är ett instrument för att mäta FFM) och MBTI konstate-

rar Furnham 49

de signifikanta korrelationerna i Tabell 5

Tabell 5: Korrelation mellan FFM och MBTI enligt Furnham 50

E I S N T F J P

Tillgänglighet

Agreeableness

-0,47*** 0,40***

Samvetsgrannhet

Conscientiousness

0,20** -0,24*** 0,19** 0,28*** 0,50*** -0,41***

Extraversion 0,69*** -0,69*** -0,18* 0,16*

Neuroticism 0,24** 0,26*** -0,16* 0,18*

Öppenhet

Openness

0,21** -0,22** -0,52*** 0,49*** -0,26** 0,22** -0,24* 0,24***

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

Studier som har jämfört Eysencks personlighetsfaktorer med MBTI har visat att de båda ska-

lornas resultat på extraversion-introversion korrelerar signifikant 51

. Francis & Jones 52

menar

att det är rimligt att betrakta resultat genererade med Eysencks personlighetsfaktorer respek-

tive med MBTI som likvärdiga avseende faktorerna extraversion-introversion.

49

(Furnham, 1996) 50

(Furnham, 1996, s. 305) 51

Wakefield, Sasek, Brubaker & Friedman 1976 i (Francis & Jones, 2000, s. 380), Cann & Donderi 1986 i

(Francis & Jones, 2000, s. 380) 52

(Francis & Jones, 2000, s. 384)

17

Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM, MBTI och GCO

Resultaten från Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5 visas i en grafisk tolkning i Figur 1. Linjerna

är inte skalenliga och lutningen är enbart markerad utan hänsyn till den verkliga riktningsko-

efficienten.

Från den översta vänstra delfiguren kan man utläsa följande: Höga poäng på FFM-faktorn

tillgänglighet ger höga poäng på autonomi orientation och på impersonal orientation medan

det ger låga poäng på controlled orientation. Under x-axeln är sambandet mellan FFM och

MBTI illustrerat. Överfört till MBTI kan detta tolkas som att en F-profil har högre poäng på

autonomi orientation respektive impersonal orientation och lägre poäng på controlled

orientation än en T-profil. Notera att detta är författarens tolkning av de samband som kan

utläsas från Deponte 53

, Olesen et. al. 54

och Furnham 55

. Övriga delfigurer tolkas enligt

samma princip.

53

(Deponte, 2004) 54


(Furnham, 1996)

18

Figur 1: Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM och GCO res-pektive FFM och MBTI baserad på Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5

Tolkningen i Figur 1 leder fram till tänkbara samband mellan GCO och MBTI vilka visas i

Tabell 6. Det framgår av tabellen att tolkningen av samband inte är entydig.

19

Tabell 6: Tänkbara samband mellan GCO och MBTI baserad på Ta-bell 3, Tabell 4 och Tabell 5 och Figur 1

E-I S-N T-F J-P

A E>I S>N, S<N T<F, T=F J>P, J<P

C E>I S<N T>F

I E<I, E=I S<N, S>N T<F, T=F, T>F J<P, J>P

Tabellen visar vilken av MBTI-orienteringarna eller -funktionerna som förväntas ha störst värde på respektive motivationsorientering baserat på från Deponte

56, Olesen et. al.

57 och Furnham

58. Om det

finns mer än ett alternativ i en tabellcell beror detta på att tolkningen ger flera möjligheter.

Tidigare studier ger underlag för att formulera hypoteser kring sambandet mellan GCO

och MBTI

Baserat på tidigare forskning om samband mellan personlighet och motivation, kan man göra

förutsägelser om sambanden mellan MBTI och GCO. Dessa samband kan sedan hypotesprö-

vas.

Kommaraju, Karau & Schmeck 59

menar att FFM-faktorn öppenhet är positivt relaterad till

inre motivation, det vill säga autonomi orientation. Öppenhet mäter framtidsorientering vilket

vi finner i MBTI-funktionen N 60

. Det skulle kunna innebära att MBTI-funktionen N har

högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S.

Vidare visar Kommaraju et. al. 61

att FFM-faktorn extraversion är positivt relaterad till yttre

motivation, det vill säga till controlled orientation. Furnham 62

anser att det finns en stark

koppling mellan FFM-faktorn extraversion och MBTI-orienteringen extraversion. Överfört till

MBTI skulle det kunna leda till att MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled

orientation än MBTI-orienteringen I.

56

(Deponte, 2004) 57


(Furnham, 1996) 59


(Briggs Myers, Introduktion till psykologiska typer, 2000) 61


(Furnham, 1996)

20

Komarraju et. al. 63

visar också i sin studie att FFM-faktorerna samvetsgrannhet och öppenhet

förklarar 17% av variationen i inre motivation med positiv korrelation. Furnham 64

visar att

FFM-faktorn samvetsgrannhet är positivt korrelerad till S, T, F och J samt negativt korrelerad

till N och P. FFM-faktorn öppenhet är positivt korrelerad till E, N, F och P samt negativt kor-

relerad till I, S, T och J. Den enda MBTI-funktionen som är positivt korrelerad till både sam-

vetsgrannhet och öppenhet är enligt Furnham 65

F, vilket skulle kunna innebära att MBTI-

funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen T.

Samvetsgrannhet och tillgänglighet förklarar 11% av variationen i amotivation med negativ

korrelation 66

. FFM-faktorn tillgänglighet är positivt korrelerad till F samt negativt korrelerad

till T. Den enda MBTI-funktionen som är positivt korrelerad till både samvetsgrannhet och

tillgänglighet är F 67

vilket kan tolkas som att MBTI-funktionen T har högre värde på imper-

sonal orientation än MBTI-funktionen F.

Olesen et. al 68

anser att resultatet av deras undersökning ger stöd för att betrakta FFM och

GCO som konceptuellt skilda modeller, vilket motsäger Komarraju et. al. Det finns enligt

dem inget samband mellan FFM och autonomi orientation. Olesen et. al. menar dock att

FFM-faktorn tillgänglighet har en viss överlappning med controlled orientation och att neu-

roticism har en viss överlappning med impersonal orientation. Neuroticism är svagt positivt

korrelerad till F och svagt negativt korrelerad till T 69

vilket skulle motsäga tolkningen ovan

(MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F).

Furnham, Forde & Ferrari 70

visar att extraverta enligt Eysenck Personality Profiler lyfter

fram betydelsen av motivationsfaktorer enligt Herzberg 71

medan neurotiska anser att hygien-

faktorer är viktigast när de ska välja ett speciellt arbete. Motivationsfaktorer är besläktade

med inre motivation och därmed länkade till autonomi orientation medan hygienfaktorer är

63


(Furnham, 1996) 65

(Furnham, 1996) 66

(Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009) 67

(Furnham, 1996) 68


(Furnham, 1996) 70

(Furnham, Forde, & Ferrari, 1999, s. 1035) 71

(Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1993)

21

länkade till controlled orientation. Francis & Jones 72

menar att det är rimligt att betrakta re-

sultat genererade med Eysencks personlighetsfaktorer respektive med MBTI som likvärdiga

avseende faktorerna extraversion-introversion. Om vi antar att det också finns en korrelation

mellan FFM-faktorn neuroticism och Eysencks motsvarighet, leder detta fram till följande: (a)

MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I och

(b) MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T.

En direkt jämförelse mellan MBTI-teorin och GCO leder fram till fler tänkbara samband.

MBTI-dikotomin bedömning-perception anger i vilken utsträckning en individ föredrar en

ordnad och regelstyrd tillvaro 73

. Det antyder att bedömning skulle kunna ha ett samband med

controlled orientation medan perception skulle kunna ha ett samband med autonomi orienta-

tion. Om detta stämmer borde följande vara sant: (a) MBTI-orienteringen J har högre värde på

controlled orientation än MBTI-orienteringen P och (b) MBTI-orienteringen P har högre

värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J.

72

(Francis & Jones, 2000, s. 384) 73


22

DENNA UNDERSÖKNING

Detta kapitel beskriver undersökningen och hur den har genomförts. Det är information för

den som vill förstå och utvärdera resultatet och för den som vill upprepa eller bygga vidare

på studien.

Syfte

Denna studie har ambitionen att komplettera Olesens et. als. undersökning 74

genom att göra

en kvantitativ jämförelse av GCO och MBTI. Enligt Assessio, som innehar rättigheterna för

MBTI i Sverige, genomförs årligen mer än 3,5 miljoner profileringar med MBTI i världen 75

.

Det torde göra instrumentet till ett av de mest använda redskapen för att kartlägga individuella

skillnader. Att avgöra om MBTI och GCO mäter samma sak eller kompletterar varandra kan

vara till stor nytta för såväl forskarvärlden som praktikern. Om de kompletterar varandra kan

MBTI-teorin användas för att utveckla McAdams & Pals 76

modell. Om båda instrumenten

mäter samma sak kan kanske det ena anses vara redundant och därmed överges.

Hypoteser

Baserat på ovanstående resonemang formuleras hypoteser enligt följande struktur:

H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)

H1: µ1- µ2>0 (medelvärdet för grupp 1 är större än medelvärdet för grupp 2)

Hypoteser


funktionen S

Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än

MBTI-orienteringen I.

74


Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som genomförs av Assessio

(http://www.assessio.se/) 76

(McAdams & Pals, 2006)

23


funktionen T


funktionen F


orienteringen I


funktionen T.


orienteringen P


orienteringen J

Metod

Design

I studien jämförs två instrument som kartlägger personlighetstyper respektive motivationsori-

entering:

GCO (formuläret benämns GCOS) som visar motivationsorientering

MBTI som visar personlighetstyp

Det är alltså dessa instrument som är studieobjekt och undersökningen söker svar på om det

finns ett samband mellan instrumenten eller om de är konceptuellt skilda åt. För att kunna

genomföra studien tas hjälp försökspersoner som fyller i formulär för de båda instrumenten.

Båda instrumenten är testade för validitet och reliabilitet i andra studier 77

.

Den svenska översättningen av GCOS (formuläret) som används i denna studie har dock inte

använts tidigare och därför testas intern reliabilitet med Cronbachs alfa (se nedan). Syftet med

77

(Deci & Ryan, 1985) och (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009)

24

detta test är att utröna om delfrågorna som rör respektive motivationsorientering med rimlig

sannolikhet speglar autonomi orientation, controlled orientation och impersonal orientation.

Det ger ingen fullständig kontroll på att översättningen är rätt, men ett alfavärde i nivå med

originalformulärets indikerar att den svenska översättningen fungerar.

48 personer har fyllt i båda formulären (GCOS och MBTI) och sambandet mellan dem har

undersökts med t-test (se nedan samt Bilaga 3: Tolkning av t-test) och ANOVA. Dessa test

visar om medelvärdet för respektive motivationsorientering skiljer sig åt mellan olika resultat

på MBTI. T-test är lämpligt eftersom det fungerar även för små stickprov 78

och ANOVA

används när flera parametrar ska jämföras samtidigt.

Notera att de personer som fyllt i formulären inte utgör ett stickprov ur en population. Det är

inte deltagarna som undersöks utan de två instrumenten.

Instrument

För att mäta personlighetstyp med MBTI krävs tillstånd från rättighetsinnehavaren, som i Sve-

rige är Assessio. Assessio har välvilligt sponsrat undersökningen med profiltester. Instrumen-

tet är väl etablerat med dokumenterad validitet och reliabilitet 79

.

Användningen av The General Causality Orientations Scale (GCOS) är gratis för forsknings-

ändamål och underlag kan hämtas från http://www.selfdeterminationtheory.org/theory. In-

strumentet är väl validerat och mäter styrkan av tre motivationsorienteringar hos en individ.

Blanketten översattes till svenska av författaren och översättningen verifierades genom

samma kontroller av reliabilitet som Deci & Ryan gjorde när instrumentet utvecklades 80

:

Intern konsistens enligt Cronbach α

Test-rest på en pilotgrupp om 11 personer, 1 månads mellanrum

Reliabilitet - Cronbachs α

Cronbachs α är ett mått på intern reliabilitet. I GCOS-formuläret finns 12 påståenden att ta

ställning till för varje faktor (A, C, I). Hög intern reliabilitet innebär att varje påstående inom

varje grupp verkligen mäter samma sak.

78

(Körner & Wahlgren, 2011, s. 139 ff) 79


(Deci & Ryan, 1985, ss. 118-119)

25

Cronbachs α varierar mellan 0 (ingen reliabilitet) och 1 (perfekt reliabilitet). Bryman 81

anger

ett acceptabelt värde på α till 0,8 men hänvisar också till Berthoud 82

som menar att α=0,6 är

acceptabelt. α -värden för denna undersökning jämförs med några andra studier i Tabell 7.

Tabell 7: Cronbachs α för GCOS

Autonomy Controlled Impersonal

Denna studie, svensk översättning 0,686 0,602 0,787

Olesen et. al 83

, dansk översättning * 0,78 0,70 0,82

Deci & Ryan 84

, amerikanskt original 0,744 0,694 0,741

Deponte 85

, italiensk översättning 0,70 0,64 0,69

* Olesen et. al. använde en version av GCOS med 17 sektioner istället för 12

Reliabilitet: Test-retest

11 av deltagarna fyllde i GCOS-formuläret vid två tillfällen med 1 månads mellanrum. Skill-

naden mellan tillfällena för de tre dimensionerna autonomi orientation, controlled orientation

och impersonal orientation testades som parvisa observationer 86

.

H0: µ=0 (medelvärdet av skillnaden = 0, d.v.s. samma resultat vid båda tillfällena))

H1: µ≠0 (medelvärdet av skillnaden ≠ 0, d.v.s. olika resultat vid de två tillfällena))

81

(Bryman, 2011, s. 161 f) 82

Berthoud 2000b, s 169 i (Bryman, 2011, s. 162) 83

(Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010, s. 540) 84

(Deci & Ryan, 1985, s. 118 f) 85

(Deponte, 2004, s. 37) 86

För metodbeskrivning se (Körner & Wahlgren, 2011, s. 143)

26

Tabell 8: Resultat från test-retest av GCOS-formuläret

Paired Samples Test

Paired Differences t df Sig. (2-

tailed) Mean Std. Deviat-

ion

Std. Error

Mean

95% Confidence Interval of the

Difference

Lower Upper

A A:första –

A:andra ,09091 4,20606 1,26817 -2,73476 2,91658 ,072 10 ,944

C C:första –

C:andra -,81818 5,54650 1,67233 -4,54437 2,90801 -,489 10 ,635

I I:första –

I:andra

-

2,81818 7,57388 2,28361 -7,90638 2,27002

-

1,234 10 ,245

Resultatet, se Tabell 8, visar att skillnaden mellan första och andra tillfället inte är signifikant

skild från 0. P-värdet (Sig) är större än 0,05 och vi kan inte förkasta nollhypotesen H0. Vi kan

alltså anse att GCOS-formuläret har tillräcklig reliabilitet eftersom skillnaden mellan första

och andra tillfället är försumbar. I detta sammanhang innebär hög reliabilitet att instrumentet

ger samma resultat vid upprepade mätningar.

Validitet

Hög validitet hos ett mätinstrument innebär att instrumentet verkligen mäter det som det avser

att mäta. Både GCOS och MBTI är validerade av upphovsmännen 87

.

I denna studie används inte de två instrumenten för att dra slutsatser om en population. Istället

jämförs resultatet från dem för att undersöka om det finns ett samband mellan dem. Frågan

om validitet får då en annan innebörd, nämligen är den statistiska metod som används valid?

Får vi fram ett ”sant” svar på om instrumenten är konceptuellt skilda från varandra?

De statistiska metoder som används, t-test och ANOVA, är väl etablerade och vilar på en ge-

digen matematisk grund 88

. Vi kan aldrig uttala oss med absolut säkerhet om det finns ett

samband eller inte, men genom att använda beprövade test ökar vi sannolikheten att dra rim-

ligt korrekta slutsatser.

87

(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Deci & Ryan, 1985) 88

(Körner & Wahlgren, 2011), (Edling & Hedström, 2011)

27

Samma resonemang skulle kunna användas för reliabilitet, men det är nog säkert att anta att

SPSS ger samma resultat vid upprepade körningar och att olika applicerbara statistiska meto-

der ger i stort sett samma resultat.

Deltagare

De 48 deltagarna är rekryterade från olika utvecklingsinsatser i författarens konsultverksam-

het. De har alla deltagit i någon form av ledarutbildning, grupputvecklingsprogram eller pro-

gram för personlig utveckling. Demografiska data för deltagarna redovisas i Tabell 9: Delta-

garna.

Tabell 9: Deltagarna

Frequency Percent

Ålder

16-25 år 13 27,1

26-35 år 6 12,5

36-45 år 9 18,8

46-55 år 14 29,2

56 - år 6 12,5

Utbild-

ning

Grundskola 1 2,1

Gymnasieskola 14 29,2

Universitet/Högskola 33 68,8

Kön

Kvinna 23 47,9

Man 25 52,1

Total 48

28

Primärdata

MBTI-formulär och GCOS-formulär genererade ett stort antal parametrar som ställdes mot

varandra (sambandstest). Från GCOS kommer 89

:

”A” = Autonomi Orientation

”C” = Controlled Orientation

”I” = Impersonal Orientation

Från MBTI kommer 90

:

8 stycken preferenser utifrån 4 dimensioner (E, I, S, N, T, F, J, P)

4 stycken funktionspar som är mittbokstäverna i personlighetstypen (ST, SF, NF, NT).

Dessa har en speciell tolkning MBTI-teorin.

Till detta kommer följande demografiska data:

Ålder

Kön

Utbildningsnivå (grundskola, gymnasium, universitet/högskola)

Analys av data

GCOS består av 12 sektioner där respondenten ska ta ställning till sitt eget agerande i en gi-

ven situation. Varje sektion innehåller tre beskrivningar som motsvarar ett agerande enligt de

tre motivationsorienteringarna Autonomi, Controlled och Impersonal orientation. Svaren för

respektive motivationsorientering summeras till ett värde på A, C och I. Se formulär i Bilaga

2: GCOS formulär – svensk version.

GCOS innehåller data på en ordinalskala 91

, d.v.s det finns en rangordning mellan talvärdena

men det går inte att definiera intervall. Det är upp till varje respondent att ladda skalan med

betydelse vilket innebär att skillnaden mellan värdena 2 och 5 kan vara olika stora för olika

respondenter. Svaren för respektive motivationsorientering (A, C och I) summeras sedan och

behandlas som en intervallskala i den statistiska bearbetningen.

89

(The General Causality Orientations Scale (GCOS)) 90


(Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff)

29

MBTI och demografiska variabler mäts på nominalskala 92

, d.v.s. de utgörs av diskreta variab-

ler utan inbördes rangordning. Exempelvis kan ”man” ges värdet 0 och ”kvinna” ges värdet 1

i den statistiska bearbetningen.

För att studera sambanden mellan personlighetstyp och motivationsorientering användes t-

test. Detta test visar om medelvärdena för två stickprov är signifikant olika och kan användas

även för små stickprov 93

. Exempel: sambandet mellan MBTI-dikotomin E-I och motivations-

orienteringen A testas genom att jämföra medelvärdet på A för samtliga respondenter med E-

profil och med I-profil. Om medelvärdena är signifikant lika tolkas detta som att det inte går

att påvisa ett samband. Om medelvärdena är signifikant olika tolkas detta som att det kan fin-

nas ett samband. En kort beskrivning av t-test finns i Bilaga 3: Tolkning av t-test.

Funktionsparen, d.v.s. mittbokstäverna i MBTI-profilen (ST, SF, NF och NT) har en speciell

betydelse i MBTI-teorin. Eftersom det finns fyra funktionspar som alla måste jämföras samti-

digt fungerar inte t-test. Istället användes därför variansanalys, One-Way ANOVA, för detta.

För statistisk analys av data användes IBM SPSS, version 20.0.0.

Begränsningar och avgränsningar

t-test och ANOVA är inte vattentäta. Det finns en viss sannolikhet för att en hypotes förkastas

felaktigt 94

.

Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda så en viss försiktighet måste användas innan resulta-

tet tolkas allt för generellt.

92

(Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff) 93


(Körner & Wahlgren, 2011)

30

Forskningsetik

Forskningsetiska principer

Studien har haft som målsättning att följa de forskningsetiska principer som publicerats av

vetenskapsrådet 95

. De innebär i korthet följande:

Personer som är berörda av ett forskningsprojekt ska veta att det är frivilligt att delta. De ska

också vara på det klara med att de kan avsluta sin medverkan när helst de önskar, utan att be-

höva utsättas för otillbörlig påtryckning. Uppgifter ska inte samlas in utan berörda personers

samtycke.

Information som kan kopplas till en specifik individ ska hanteras så att den inte kan kommas

åt av utomstående. Berörda personer ska kunna lita på att lämnade uppgifter inte används för

andra ändamål än det som de gett sitt medgivande till. När forskningsarbetet publiceras ska

det inte gå att koppla data till enskild individ. PUL ska följas när forskningsdata hanteras.

Tillämpning i denna studie

Deltagarna har blivit tillfrågade om de lämnade svaren får användas i forskningssyfte och

endast om de gett sitt medgivande används svaren i studien. Deltagarna har också fått infor-

mation om syftet och om att studien genomförs på Malmö Högskola 96

.

Data samlades in via Internet, dels med hjälp av Google Docs-formulär, dels med hjälp av ett

privat konsultföretag som sponsrar delar av undersökningen. Det privata konsultföretaget föl-

jer sina egna etiska riktlinjer och PUL. Den datainsamling som sker via Google Docs är mer

tveksam ur sekretesshänseende. Informationen är tillgänglig för Googles operatörer och när

den väl finns i ”molnet” har författaren ingen kontroll över den. Det är först när data laddats

ner och anonymiserat den, som man kan hävda att det råder fullständig sekretess.

Informationen i de två formulären kan upplevas som känslig av deltagarna. Det är kanske inte

så lyckat om t.ex. arbetsgivaren får information om en persons personlighetstyp och motiva-

tionsorientering, om den informationen sedan missbrukas. I författarens åtagande gentemot

95

(Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning) 96

För en genomgång av forskningsetiska principer, se (Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning)

31

deltagarna ingår därför att information som kan hänföras till en specifik individ eller grupp

inte delges någon annan utan deltagarens/deltagarnas samtycke.

Som motprestation till deltagarna har de erbjudits återkoppling på sin MBTI-profil i grupp.

Detta har varit frivilligt och de som valde att delta fick själv välja om de vill avslöja sin profil

för gruppen.

Efter att data bearbetats och kopplingen mellan de två enkäterna säkerställts, raderades samt-

liga deltagares namn från datamängden.

Felkällor

Den svenska översättningen av GCOS har inte använts i tidigare studier och det är möjligt att

nyanser oavsiktligt försvunnit i översättningen. Några formuleringar justerades för att passa

bättre in i svenska förhållanden. Som framgår ovan är Cronbachs α lägre än för andra över-

sättningar, framför allt för controlled orientation. Det kan tyda på att den svenska översätt-

ningen för denna motivationsorientering har tveksam reliabilitet.

Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda. Mellan några av deltagarna finns samband i form av

att de arbetar på samma arbetsplats eller deltar i samma utbildning. Det kan alltså uppkomma

systematiska fel. GCOS-formuläret innehåller några formuleringar som kan uppfattas som

mindre socialt önskvärda än andra. Det kan alltså uppstå en form prestigebias, d.v.s. respon-

denten svarar såsom han/hon uppfattar som socialt accepterat 97

.

97

För vidare resonemang om felkällor och risker vid hypotesprövning, se t.ex. (Körner & Wahlgren, 2011, s. 14

ff) och (Edling & Hedström, 2011, s. 133)

32

RESULTAT

Detta kapitel beskriver resultatet av undersökningen så objektivt som möjligt. Här redovisas

resultat och statistisk bearbetning utan att diskuteras. Kapitlet är viktigt för att den senare

diskussionen ska kunna följas och utvärderas.

De fyra dikotomierna

För att pröva hypoteserna sambandstestades de fyra MBTI-dikotomierna E-I, S-N, T-F och J-

P med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin helhet

i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammanställd form i Tabell 10.

Om p-värdet > 0,05 blir tolkningen att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de jäm-

förda medelvärdena. Den erhållna skillnaden i medelvärde kan alltså då bero på slumpen.

Tabell 10: Resultat av t-test för samband mellan MBTI och motiva-tionsorientering, p-värden och riktning.

E-I S-N T-F J-P

A 0,106 (E=I) 0,105 (S=N) 0,136 (T=F) 0,238 (J=P)

C 0,043* (E>I) 0,027* (S>N) 0,032* (T>F) 0,325 (J=P)

I 0,009** (I>E) 0,007** (S>N) 0,478 (T=F) 0,039* (J>P)

Ensidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden delas med 2.

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

Tolkning: Nedre högra cellen ”0,039* (J>P)” ska tolkas som att medelvärdet för impersonal orientation är högre för J än för P med en signifikansnivå på 0,039.

Som framgår av Tabell 10 finns det 6 p-värden som är mindre än 0,05 och där vi ska förkasta

nollhypotesen. Det innebär att skillnaden är signifikant. För övriga p-värden accepteras noll-

hypotesen, d.v.s. det finns ingen signifikant skillnad.

För att kunna testa hypoteserna måste vi också studera medelvärdena vilka visas i Tabell 11.

33

Tabell 11: Medelvärden för de tre motivationsorienteringarna (A, C, I) för respektive MBTI-dikotomi

E och I

E-I N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A E 37 72,8649 6,32966 1,04059

I 11 70,1818 5,58244 1,68317

C E 37 45,8378 7,71547 1,26842

I 11 41,0000 9,05539 2,73030

I E 37 29,0811 8,49960 1,39733

I 11 36,3636 9,09145 2,74118

S och N

S-N N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A S 25 71,1600 6,66258 1,33252

N 23 73,4348 5,59079 1,16576

C S 25 46,9200 7,85239 1,57048

N 23 42,3478 8,06569 1,68181

I S 25 33,8000 8,42120 1,68424

N 23 27,4348 8,76370 1,82736

T och F

T-F N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A T 27 71,3704 6,52303 1,25536

F 21 73,3810 5,74871 1,25447

C T 27 46,6667 8,54400 1,64429

F 21 42,2381 7,18265 1,56738

I T 27 30,8148 9,27792 1,78554

F 21 30,6667 9,05170 1,97524

J och P

J-P N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A J 29 71,7241 6,41926 1,19203

P 19 73,0526 5,96726 1,36898

C J 29 45,1724 7,58791 1,40904

P 19 44,0526 9,23444 2,11853

I J 29 32,6207 8,87377 1,64782

P 19 27,8947 8,86876 2,03463

34

Följande hypoteser kan förkastas eftersom skillnaden inte är signifikant och respektive noll-

hypotes accepteras.


funktionen S


funktionen T


funktionen F


orienteringen I


orienteringen P


orienteringen J

Följande hypoteser förkastas eftersom medelvärdena pekar på det omvända förhållandet.


funktionen T.

Följande hypotes accepteras.

Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-

orienteringen I.

De fyra funktionsparen

Utöver hypotesprövningen sambandstestades de fyra funktionsparen i MBTI (ST, SF, NF och

NT) med ANOVA mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin

helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.

35

Som testhypotes användes för varje enskild kombination:


H1: µ1- µ2≠0 (medelvärdet för de två grupperna är inte lika)

Ingen kombination visar ett p-värde < 0,05 så nollhypotesen accepteras. Det finns inget signi-

fikant samband mellan MBTI-funktionspar och GCO.

Demografiska data

Demografiska data sambandstestades med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C

och I. Som testhypotes användes för varje enskild kombination:



Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammafattad form i

Tabell 12.

Tabell 12: Resultat av t-test för samband mellan demografiska data och motivationsorientering, p-värden.

Man & Kvinna 16-45 år & 46 - år Grundskola/Gymnasium &

Universitet/Högskola

A 0,012* 0,457 0,259

C 0,198 0,003** 0,879

I 0,678 0,339 0,571

Tvåsidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden.

* p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001

Det är bara två samband som är signifikant olika och omvandlar vi dem till en ensidig hypotes

och studerar medelvärdena ser vi att

Den yngre åldersgruppen har signifikant högre medelvärde på controlled orientation

Kvinnor har signifikant högre medelvärde än män på autonomi orientation

36

DISKUSSION

I detta kapitel diskuteras resultatet och det kopplas till teori och tidigare studier. Resultatet

analyseras mot bakgrund av tidigare forskning.

Alla hypoteser utom en förkastas

Som framgår av resultatkapitlet förkastas samtliga hypoteser utom nr 2. Det kan finnas några

tänkbara skäl till detta. Hypoteserna bygger på ett antagande om att FFM, Eysencks person-

lighetsfaktorer och MBTI korrelerar på något sätt. Furnham 98

och Francis & Jones 99

antyder

ju att så skulle vara fallet. Ett skäl till att hypoteserna faller kan vara att MBTI skiljer sig så

mycket från FFM och Eysencks personlighetsfaktorer att hypoteserna 1-6 helt enkelt är base-

rade på ett felaktigt antagande.

En annan tänkbar anledning till att hypoteserna förkastas kan vara att MBTI och GCO saknar

kausala samband, så att det inte går att förutsäga vilken motivationsorientering en viss MBTI-

profil har och vice versa. Resultatet, se Tabell 10, indikerar att autonomi orientation inte har

ett signifikant samband med en viss MBTI-profil. Controlled orientation och impersonal

orientation har en viss överlappning. Detta resultat påminner om vad Olesen, Thomsen, Sch-

neiber & Tønnesvang 100

fann i sin studie av GCO och FFM. De drar slutsatsen att FFM och

GCO är konceptuellt skilda modeller. Lägger vi samman resultatet från de två studierna är det

rimligt att anta att även MBTI är konceptuellt skild från GCO.

De studier som legat till grund för hypoteserna är inte entydiga 101

. Korrelationerna mellan

FFM och GCO respektive inre, yttre och amotivation är ganska lika i de tre studierna, men

författarna drar lite olika slutsatser. Lägger vi på denna studies resultat så blir bilden inte tyd-

ligare, snarare tvärtom. Det förefaller svårt att göra förutsägelser om hur olika personlighets-

faktorer och personlighetstyper förhåller sig till de tre motivationsorienteringarna. Detta för-

stärker idén att MBTI och GCO är två skilda koncept som kompletterar varandra.

98

(Furnham, 1996) 99

(Francis & Jones, 2000, s. 384) 100


(Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010), (Deponte, 2004), (Komarraju, Karau, & Schmeck,

2009)

37

Varför höll inte hypoteserna?

Om vi studerar hypoteserna var för sig genom att direkt koppla ihop teorin bakom MBTI och

GCO kan vi kanske hitta en förklaring till att hypoteserna föll.

Hypotes 1: MBTI-funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S

Dikotomin S och N beskriver hur en person föredrar att ta in information. S-personen vill ha

fakta och detaljer medan N-person vi ha övergripande principer och är mer inriktad på möns-

ter och det astrakta. S-personen är fokuserad här och nu medan N-personen är mer framtids-

och möjlighetsinriktad.

En person som är inriktad mot autonomi orientation tenderar att söka sig till aktiviteter som är

intressanta och utmanande och att ta större ansvar för sitt eget beteende. Möjligen skulle ten-

densen att söka sig till nya utmaningar vara mer tilltalande för en N-person än en S-person,

men för övrigt finns det inte mycket som kopplar ihop S-N-dikotomin med autonomi orientat-

ion.

Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen I.

En E-person hämtar sin energi från den yttre världen och i samverkan med andra människor.

En I-person hämtar sin energi inifrån och ha inte samma behov av andra människor i det av-

seendet. Eftersom controlled orientation kräver någon form av agerande från andra människor

skulle det kanske vara mer tilltalande för en E-person än för en I-person. Denna hypotes var

den enda som accepterades.

Hypotes 3: MBTI-funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen T

Medelvärdet för F är visserligen högre än medelvärdet för T avseende autonomi orientation

men skillnaden är inte signifikant och det svårt att se varför den skulle vara det. F-människor

fattar beslut baserade på värderingar och känsla medan T-människor fattar beslut baserade på

logiska överväganden. Varför skulle den ena typen påverkas mindre av inre motivation än den

andre?

38

Hypotes 4: MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F

Samma resonemang som för hypotes 3. Det finns inget i beskrivningen av T- respektive F-

personer som antyder att den ena typen skulle vara mindre motiverad än den andre.

Hypotes 5: MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I

E-typer som söker sin energi i den yttre världen och I-typer som hittar sin energi i den inre

världen, borde inte vara olika påverkade av inre motivation. En av upphovsmännen till Self-

Determination Theory och GCO, Edward L. Deci 102

, ägnar en hel populärvetenskapligt skri-

ven bok åt att argumentera för autonomi orientation som det enda rätta för alla. Studiens re-

sultat styrker detta.

Hypotes 6: MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T.

Det finns en signifikant skillnad men den pekar i andra riktningen, T har högre medelvärde än

F för controlled orientation. F-människor beskrivs som mer relationsorienterade medan T-

människor har lite högre fokus på uppgiften. Det är möjligt att en uppgiftsorienterad person

attraheras mer av yttre krav och riktlinjer än en relationsorienterad person.

Hypotes 7: MBTI-orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen P

Här finns ingen signifikant skillnad. P-människor har generellt mindre benägenhet att vara

regelstyrda än J-människor. J borde därför ha ett högre medelvärde på controlled orientation

vilket också studien visar. Skillnaden är dock så liten att den lika gärna kan bero på slumpen.

Hypotes 8: MBTI-orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J

Det omvända förhållandet mot resonemanget för hypotes 7 vilket också visas i studien. Dock

är skillnaden försumbar.

102

(Deci & with Flaste, 1996)

39

Studien visar på några samband även om nästan alla hypoteser förkastas

MBTI och autonomi orientation

Enligt Tabell 10 finns det inga signifikanta samband mellan MBTI och GCO. Det ligger i

linje med teorin eftersom upphovsmännen Deci och Ryan menar att autonomi orientation är

den bästa formen av motivation och den som föredras av nästan alla friska individer 103

.

MBTI och controlled orientation

Hypoteserna bygger på tidigare studier och resultatet visar att endast hypotes 2 kan accepte-

ras. Det är med andra ord svårt att hitta kausala samband mellan MBTI och GCO enbart med

ledning av tidigare forskning. Trots detta indikerar denna studie att det kan finnas vissa sam-

band.

Personer med E, S och T i sina MBTI-profiler förefaller ha högre värde på controlled

orientation än personer med I, N och F (se Tabell 10). Det kan tolkas som att E, S och T-

profiler i högre utsträckning än sina motsatser behöver eller accepterar yttre motivationsfak-

torer. Den typiske E-personen hämtar sin energi från omvärlden och det är rimligt att han/hon

då också är mer mottaglig för andra människors påverkan än I-personen.

S-personen är mer inriktad på fakta och det som händer i nuet än N-personen. Om fakta och

ramar tillhandahålls av närmaste chef kan S-personen kanske ha lättare att acceptera styrning

och kontroll än N-personen som inte vill låsas in i andras tankemönster.

T-personen fattar beslut baserat på logiska överväganden medan F-personen låter magkänslan

och värderingarna styra besluten. F-personen förefaller ibland prioritera harmoni före resultat,

men varför detta skulle leda till mindre acceptans av yttre motivationsfaktorer är inte helt en-

kelt att se.

MBTI och impersonal orientation

Personer med I, S och J-profil förefaller ha högre poäng på impersonal orientation än perso-

ner med E, N och P-profil (se Tabell 10). Det här resultatet är svårt att tolka för det finns

ingenting i MBTI-teorin som antyder att I, S och J-profiler generellt skulle var amotivated.

103

(Deci & with Flaste, 1996), (Deci & Ryan, 1985)

40

Slutsats: GCO och MBTI är konceptuellt skilda modeller

Self-Determination Theory där också GCO ingår betonar att alla människor har de tre grund-

läggande behoven (a) att känna oss kompetenta, (b) att få vara självständiga och (c) att känna

samhörighet med andra människor 104

. Vi presterar bäst och mår bäst när den inre motivation-

en får styra och vi får ägna oss åt det som är roligt, intressant och utvecklande.

MBTI-teorin menar att vi alla har en förmåga att röra oss i de olika rum som utgörs av 16 per-

sonlighetstyper, men att vi också har ett favoritrum där vi trivs bäst: vår sanna MBTI-profil

105.

Studien indikerar att det saknas kausala samband mellan MBTI och autonomi orientation,

medan det finns viss överlappning mellan MBTI och controlled orientation respektive imper-

sonal orientation. När resultatet tolkas och jämförs med tidigare studier blir slutsatsen att

MBTI och GCO är i huvudsak olika modeller som visar olika aspekter av personlighet och

preferenser.

Om den slutsats som dras i denna studie är korrekt, nämligen att GCO och MBTI är

saknar kausala samband eller att dessa samband är svaga, innebär det att båda mo-

dellerna kan existera parallellt och hjälpa oss att förstå olika aspekter av människor.

Förslag till fortsatt forskning

Även om slutsatsen blir att MBTI och GCO mäter olika aspekter av personlighet och prefe-

renser, indikerar studien att det finns vissa kausala samband mellan MBTI och GCO. MBTI-

teorin förklarar dock inte fullt ut varför E, S och T-profiler får högre poäng på controlled

orientation än sina motsatser eller varför I, S och J-profil förefaller ha högre poäng på imper-

sonal orientation Dessa frågor kan förhoppningsvis besvaras i kommande forskningsprojekt.

104

(Gagné & Deci, 2005, s. 331 ff), (Deci & with Flaste, 1996). De tre behoven heter på engelska competence,

autonomi och relatedness. 105

(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Briggs Myers, 2000)

41

LITTERATURFÖRTECKNING

Andersson, L., & Klintrot, M. (2009). OBM – Ledarskapets psykologi. Sanoma Utbildning.

Briggs Myers, I. (2000). Introduktion till psykologiska typer. Oxford: Alden Group Ltd.

Briggs Myers, I., Mccaulley, M. H., Quenk, N. L., & Hammer, A. L. (2009). MBTI Manual -

A guide to development and use of the Myers-Briggs Type Indicator Instrument.

Mountain View: CPP Inc.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Butler-Browdon, T. (2008). Psykologi - de 50 viktigaste böckerna i en bok. Sundbyberg:

Pagina Förlags AB / Optimal Förlag.

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). The General Causality Scale: Self Determination in

Personality. Journal of Research in Personality, 19, 109-134.

Deci, E. L., & with Flaste, R. (1996). Why we do what we do. New Yourk: Penguin Books.

Deponte, A. (2004). Linking Motivation to Personality: Causality Orientations, Motives and

Self-descriptions. European Journal of Personality, 18, 31-44.

Edling, C., & Hedström, P. (2011). Kvantitativa metoder - grundläggande analysmetoder för

samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur AB.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (u.d.). Hämtat

från CODEX regler och riktlinjer för forskning: http://www.codex.vr.se den 01 12

2012

Francis, L. J., & Jones, S. H. (2000). The relationship between the Myers-Briggs Type

Indicator and the Eysenck Personality Questionaore among adult churchgoers.

Pastoral Psychology, 58(5), 377-386.

Furnham, A. (1996). The big five versus the big four: the relationship between the Myers-

Briggs Type Indicator (MBTI) and NEO-PI five factor model of personality.

Personality and Individual Differences, 21(2), 303-307.

Furnham, A., Forde, L., & Ferrari, K. (1999). Personality and work motivation. Personality

and Individual Differences, 26, 1035-1043.

Gagné, M., & Deci, E. L. (June 2005). Self-Determination Theory and Work Motivation.

Journal of Organizational Behaviour, 26(4), 331-362.

Herzberg, F., Mausner, B., & Snyderman, B. B. (1993). The motivation to work. Transaction

Publishers.

Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2010). Psykologi i organisation och förändring. Lund:

Studentlitteratur AB.

Komarraju, M., Karau, S. J., & Schmeck, R. R. (2009). Role of the Big Five personality traits

in predicting college student's academic motivation and achievment. Learning and

Individual Differences, 19, 47-52.

42

Körner, S., & Wahlgren, L. (2011). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Lycken, M. (2007). Vad är du för en typ? MBTI – en väg till självkännedom. Summarum.

McAdams, D. P., & Pals, J. L. (2006). Fundamental Principles for an Integrative Science of

Personality. America Psychologist, 61(3), 204-217.

Michael, J. (2003). Using the Myers-Briggs Type Indicator as a Tool for Leadership

Development? Apply With Caution. Journal of Leadership and Organizational

Studies, 10(1), 68-81.

Northouse, P. G. (2010). Leadership – theory and practice. Fifth edition. London: Sage

Publications.

Olesen, M. H., Thomsen, D. K., Schneiber, A., & Tønnesvang, J. (2010). Distinguishing

general causality orientations from personality traits. Personality and individual

differences, 48, 538-543.

The General Causality Orientations Scale (GCOS). (u.d.). Hämtat från Self-Determination

Theory: http://www.selfdeterminationtheory.org/theory den 20 09 2012

Townsend, S. (2011). Myers-Briggs more than assessment tool - can also help with employee

engagement, mentorship, stress management. Canadian HR Reporter, 24(14), 20.

BILAGOR

Bilaga 1: Författaren

Bilaga 2: GCOS formulär – svensk version

Bilaga 3: Tolkning av t-test

Bilaga 4: Utskrifter från SPSS

45

BILAGA 1: FÖRFATTAREN

Torbjörn Jonasson

52-årig civilingenjör och reservofficer som ägnar sin yrkesgärning åt ledarskap och verksam-

hetsutveckling. Hans speciella intresse som organisationskonsult är att visa hur människor i

samspel kan producera resultat långt utöver vad man kan göra som enskild individ. Torbjörn

har lång erfarenhet av ledarskap på olika positioner i företag och är delägare i Albatross 88

Organisationskonsulter.

Torbjörn är certifierad användare av Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®.

46

BILAGA 2: GCOS FORMULÄR – SVENSK VERSION

Formuläret är översatt och bearbetat för svenska förhållanden av författaren.

Enkäten undersöker vilken motivationsstil du har. Om du tillåter det så kan resultatet komma att användas i forskningssyfte tillsammans med din rapporterade MBTI-profil. Det blir i så fall helt anonymt och ingen kommer att veta vem som svarat, vilken person som avses eller vilket företag det handlar om.

Enkäten och min MBTI-profil får användas i forskningssyfte: □ Ja □ Nej

Svensk version 1/2012. Formuläret baseras på The General Causality Orientations Scale,

http://www.selfdeterminationtheory.org/.

Du som svarar

Mina svar avser: _______________________________________________ (ditt namn)

Denna uppgift kommer att tas bort innan svaren används i forskningssyfte.

Ålder: □ 16-25 □ 26-35 □ 36-45 □ 46-55 □ 56-

Kön: □ Man □ Kvinna

Utbildning (ange högsta): □ Grundskola □ Gymnasieskola □ Universitet/Högskola

Är du chef eller arbetsledare?

Med chef menas en person som ha personalansvar och sätter löner. Är du både chef och arbetsledare

väljer du alternativet "chef". Arbetsledare kan vara t.ex. skiftledare, försteman eller liknande.

□ Jag är chef

□ Jag är arbetsledare

□ Jag är varken chef eller arbetsledare och har ingen underställd personal

http://www.selfdeterminationtheory.org/

47

Vilket agerande stämmer bäst in på dig?

Varje sektion (1-12) består av ett antal hypotetiska situationer. För varje situation beskrivs tre olika sätt

att agera (a-c). Tänk dig in i situationen och hur du skulle agera. Ange sedan för varje alternativ (a-c) hur

väl beskrivningen stämmer in på dig genom att kryss för valt alternativ (1-7).

1. Du har blivit erbjuden en ny befattning på din nuvarande arbetsplats. Den första frågan som dyker upp

i ditt huvud är:

Mycket osanno-

likt Ganska troligt Mycket troligt

a) Vad händer om jag inte kan hantera den nya tjänsten?

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Kommer jag att tjäna mer? ① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Jag undrar om den nya tjänsten är mer intressant än min nuvarande?

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

2. Du har en dotter i skolåldern. På ett utvecklingssamtal berättar läraren att din dotter inte når målen

och att hon inte verkar engagerad i skolarbetet. Du kommer då att:

Mycket osanno-


a) Prata igenom situationen med din dotter för att öka din förståelse för var pro-blemet ligger.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Skälla ut henne och hoppas att det ska hjälpa.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Se till att hon gör sina upp-gifter för hon måste arbeta hårdare.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

48

3. Du var på en anställningsintervju för flera veckor sedan. Nu har du fått ett brev som berättar att

tjänsten har gått till en annan sökande. Då tänker du:

Mycket osanno-


a) Det handlar tydligen inte om vad man kan, utan om vilka kontakter man har.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Jag är förmodligen inte tillräckligt bra för det job-bet.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Förmodligen tyckte de inte att mina kvalifikationer passade in på deras behov.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

4. Du är skiftledare på en fabrik och du måste fördela fikatider för tre medarbetare som inte kan ta paus

samtidigt. Du hanterar detta genom att:

Mycket osanno-


a) Berätta för de tre medarbe-tarna om situationen och be dem arbeta fram ett fi-kaschema tillsammans med dig.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Fördela fikatider på ett sätt som fungerar för verksam-heten.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Fråga någon överordnad chef vad du ska göra eller göra som man har gjort ti-digare.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

49

5. En nära vän till dig har varit lynnig och irriterad den senaste tiden. Vid några tillfällen har vännen blivit

arg på dig för något som du betraktar som en struntsak. Du reagerar genom att:

Mycket osanno-


a) Berätta för honom/henne hur du upplever situationen och fråga vad som står på.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Ignorera det eftersom det ändå inte finns något du kan göra åt saken.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Tala om för honom/henne att du vill bara umgås om han/hon anstränger sig för att kontrollera sitt humör.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

6. Du har just fått resultatet från ett prov (test) som du har gjort. Resultatet var dåligt. Du reagerar

genom att:

Mycket osanno-


a) Känna dig ledsen och säga ”jag kan inte göra någon-ting rätt”.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Bli besviken och säga ”jag undrar varför jag preste-rade så dåligt”.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Bli arg och säga ”det där korkade testet visar ändå ingenting”.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

50

7. Du har blivit inbjuden till en stor fest där du inte känner så många. När du tänker på festen du ska gå

på så förväntar du dig:

Mycket osanno-


a) Att du ska försöka passa in oavsett vad som händer, så att du får en trevlig kväll och inte ger ett otrevligt in-tryck.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Att du säkert hittar några personer som du kan känna dig komfortabel med.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Att du förmodligen kommer att känna dig aningen isole-rad och att ingen uppmärk-sammar dig.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

8. Du har blivit ombedd att planera en picknick för dig själv och några medarbetare. Sättet som du

angriper den här uppgiften på kan närmast beskrivas som:

Mycket osanno-


a) Ta kommandot! Du tar de flesta och viktigaste beslu-ten själv.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Göra som man alltid har gjort! Du tycker egentligen inte att den här uppgiften passar dig, så du gör som man har gjort förut.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Söka deltagare! Få idéer från andra innan du sätter planerna i verket.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

51

9. Det har nyligen annonserats ut en tjänst på din arbetsplats som skulle innebära en befordran för dig.

Du är intresserad och söker tjänsten. En person som du arbetar med får tjänsten och du blir inte ens

kallad till intervju. Du tänker så här:

Mycket osanno-


a) Jag hade ändå inte förvän-tat mig att få jobbet. De brukar hoppa över mig när det öppnas nya möjlighet-er.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Den andre personen gjorde förmodligen det som var politiskt korrekt för att få jobbet.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Jag måste fundera igenom om det fanns något i mina egna prestationer som gjorde att jag inte fick job-bet.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

10. Du funderar på att byta jobb och inleda en ny karriär. Det som är viktigast för dig är:

Mycket osanno-


a) Att du kan göra jobbet utan att ”arbeta ihjäl dig”.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Att arbetet är intressant. ① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Att arbetet innehåller goda möjligheter för avance-mang.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

52

11. En kvinna som arbetar för dig har generellt sett gjort ett tillfredsställande jobb. De senaste två

veckorna har hon dock inte uppfyllt förväntningarna och hon verkar vara mindre intresserad av arbetet

än tidigare. Du reagerar på detta genom att:

Mycket osanno-


a) Berätta för henne att hen-nes arbete inte lever upp till förväntningarna och att hon måste börja arbeta hårdare.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Fråga henne om hon har något problem och om det finns något du kan göra för att hjälpa henne.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Konstatera att det är svårt att veta hur du ska få upp henne på banan igen.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

12. Du har fått en befordran som innebär att ditt arbete kommer att ligga i en helt annan stad långt bort

från din nuvarande arbetsplats. När du funderar över förflyttningen kommer du att:

Mycket osanno-


a) Vara intresserad av den nya utmaningen men samtidigt känna dig lite nervös.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

b) Känna dig inspirerad av den högre statusen och den högre lönen.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

c) Känna dig stressad och orolig över de kommande förändringarna.

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦

53

Beräkningsblad

För in dina poäng på respektive svar i tabellen nedan. Summera därefter poängen i varje kolumn.

1 c: b: a:

2 a: c: b:

3 c: a: b:

4 a: b: c:

5 a: c: b:

6 b: c: a:

7 b: a: c:

8 c: a: b:

9 c: b: a:

10 b: c: a:

11 b: a: c:

12 a: b: c:

Summa A: C: I:

54

BILAGA 3: TOLKNING AV T-TEST

Denna bilaga innehåller en kort beskrivning av hur t-test används och tolkas. Tabellen kom-

mer från statistikprogrammet SPSS.

Hypotesprövning med t-test 106

Testhypoteser formuleras enligt följande:



I t-testet beräknas nollhypotesens (H0) p-värde. Ju mindre p-värdet är, desto större stöd för

mothypotesen. Signifikans anges enligt följande 107

:

p < 0,1% innebär mycket starkt stöd för mothypotesen. Trestjärnig signifikans.

0,1 % ≤ p < 1% innebär starkt stöd för mothypotesen. Tvåstjärnig signifikans.

1 % ≤ p ≤ 5% innebär stöd för mothypotesen. Enstjärnig signifikans.

p > 5 % innebär inget stöd för mothypotesen. Ingen statistisk signifikans. Då kan noll-

hypotesen inte förkastas.

Exempel:

t-test för en studie som behandlar ledarstilar på två olika företag redovisas i Tabell 13 och ska

tolkas så här:

p = 0,001 (Sig 2-tailed) i detta fall. Det innebär starkt stöd, trestjärnig signifikans, för mothy-

potesen. Det finns alltså en signifikant skillnad mellan ledarstilen på företag 1 och företag 2.

106


(Körner & Wahlgren, 2011, s. 131)

55

Tabell 13: Resultat från t-test med SPSS

Independent Samples Test

Levene's Test for

Equality of Vari-

ances

t-test for Equality of Means

F Sig. t df Sig. (2-

tailed)

Mean Diffe-

rence

Std. Error

Diffe-

rence

95% Confidence Inter-

val of the Difference

Lower Upper

Beräknad

faktisk ledar-

stil

Equal varian-

ces assumed 1,269 ,266 3,594 44 ,001 9,90769 2,75669 4,35195 15,46343

Equal varian-

ces not as-

sumed

3,735 43,966 ,001 9,90769 2,65274 4,56133 15,25405

Signifikansnivån p = 0,001 innebär att vi med 99,9 % sannolikhet kan säga att skillnaden mel-

lan de upplevda ledarstilarna i de två företagen inte beror på slumpen. Vi kan förkasta H0 och

medelvärdena för ledarstil i respektive företag indikerar att företag (µ1 = 48,1) tillämpar ledar-

stil 1 medan företag 2 (µ2 = 38,2) tillämpar ledarstil 2. Därmed finner vi stöd för hypotesen

Företag 1 tillämpar en högre grad av ledarstil 1 än företag 2.

Levene’s test (markerat med fetstil i tabellen) används för att kontrollera om spridningen

inom grupperna är lika. Sig<0,05 betyder att spridningen inte är densamma. Då använder man

nedersta raden. Om Sig>0,05 använder man översta raden. I detta exempel ger det samma

resultat: p=0,001 (Sig. (2-tailed)).

Om mothypotesen är ensidig formuleras den så här:

H1: µ1- µ2<0 (medelvärdet ledarstil är större i grupp 2)

Samma test används men p-värdet från tabellen halveras, i detta fall p=0,0005 vilket innebär

mycket starkts stöd för mothypotesen.

56

BILAGA 4: UTSKRIFTER FRÅN SPSS

Denna bilaga innehåller utskrifter från den statistiska bearbetningen i SPSS. I några fall har

tabellerna kompletterats med tolkning. För tolkning av t-test hänvisas till beskrivningen i Bi-

laga 3: Tolkning av t-test.

Deltagarna

Ålder

Frequency Percent Valid Percent Cumulative

Percent

Valid

16-25 år 13 27,1 27,1 27,1

26-35 år 6 12,5 12,5 39,6

36-45 år 9 18,8 18,8 58,3

46-55 år 14 29,2 29,2 87,5

56 - år 6 12,5 12,5 100,0

Total 48 100,0 100,0

Utbildning


Percent

Valid

Grundskola 1 2,1 2,1 2,1

Gymnasieskola 14 29,2 29,2 31,3

Universitet/Högskola 33 68,8 68,8 100,0

Total 48 100,0 100,0

Kön


Percent

Valid

Kvinna 23 47,9 47,9 47,9

Man 25 52,1 52,1 100,0

Total 48 100,0 100,0

57

MBTI


Percent

Valid

ENFJ 3 6,3 6,3 6,3

ENFP 6 12,5 12,5 18,8

ENTJ 5 10,4 10,4 29,2

ENTP 4 8,3 8,3 37,5

ESFJ 4 8,3 8,3 45,8

ESFP 3 6,3 6,3 52,1

ESTJ 10 20,8 20,8 72,9

ESTP 2 4,2 4,2 77,1

INFP 2 4,2 4,2 81,3

INTJ 2 4,2 4,2 85,4

INTP 1 2,1 2,1 87,5

ISFJ 3 6,3 6,3 93,8

ISTJ 2 4,2 4,2 97,9

ISTP 1 2,1 2,1 100,0

Total 48 100,0 100,0

Samtliga MBTI-funktioner (S, N, T, F), orienteringar (E, I, J, P) och funktionspar (ST, SF,

NT, NF) är representerade i studien även om profilerna INFJ och ISFP saknas.

Motivationsorientering

A C I

N Valid 48 48 48

Missing 0 0 0

Mean 72,2500 44,7292 30,7500

Median 72,0000 44,0000 30,5000

Std. Deviation 6,21426 8,20156 9,08237

Minimum 57,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

58

Test-retest av GCOS-formuläret i svensk version

11 personer fyllde i GCOS-formuläret två gånger med 1 månads mellanrum. Skillnaden har

analyserats resultatet visar att poängskillnaden mellan gångerna inte är signifikant skild från 0

(p-värdet > 0,05). Formuläret uppfyller därmed ett av kraven på reliabilitet 108

.

Paired Samples Statistics

Mean N Std. Deviation Std. Error Mean

Pair 1 A - första 70,4545 11 7,43456 2,24161

A - andra 70,3636 11 5,23971 1,57983

Pair 2 C - första 42,7273 11 5,84963 1,76373

C - andra 43,5455 11 8,89228 2,68112

Pair 3 I - första 29,3636 11 8,84616 2,66722

I - andra 32,1818 11 10,61902 3,20176

Paired Samples Correlations

N Correlation Sig.

Pair 1 A - första & A - andra 11 ,835 ,001

Pair 2 C - första & C - andra 11 ,793 ,004

Pair 3 I - första & I - andra 11 ,711 ,014

Paired Samples Test

Paired Differences t df Sig. (2-

tailed) Mean Std. Devi-

ation

Std. Error

Mean

95% Confidence Interval of

the Difference

Lower Upper

Pair

1

A - första - A

- andra ,09091 4,20606 1,26817 -2,73476 2,91658 ,072 10 ,944

Pair

2

C - första - C

- andra -,81818 5,54650 1,67233 -4,54437 2,90801 -,489 10 ,635

Pair

3

I - första - I -

andra

-

2,81818 7,57388 2,28361 -7,90638 2,27002

-

1,234 10 ,245

108

(Körner & Wahlgren, 2011, s. 15)

59

Cronbachs α

Cronbachs α visar hur väl de olika delfrågorna svarar på samma sak. Resultatet för GCOS-

formuläret visar αA=0,686, αC=0,602 och αI=0,787 vilket är acceptabelt enligt Berthoud 109

.

Ett krav på reliabilitet är därmed uppfyllt. Man kan också utläsa vilket α-värde man får om

man tar bort en fråga. Exempelvis skulle αA=0,711 om fråga 4 ströks. För att göra denna stu-

die jämförbar med tidigare studier har dock alla frågor behållits.

Scale: Autonomi Orientation

Case Processing Summary

N %

Cases

Valid 48 100,0

Excludeda 0 ,0

Total 48 100,0

a. Listwise deletion based on all variables in the proce-

dure.

Reliability Statistics

Cronbach's Alpha N of Items

,686 12

Item Statistics

Mean Std. Deviation N

A gcos 1c 6,2292 1,13437 48

A gcos 2a 6,6042 1,00508 48

A gcos 3c 5,6250 1,36249 48

A gcos 4a 5,8542 1,28807 48

A gcos 5a 5,9167 1,04847 48

A gcos 6b 5,8125 1,12337 48

A gcos 7b 5,8542 1,20265 48

A gcos 8c 5,9375 ,78296 48

A gcos 9c 6,0417 ,94437 48

A gcos 10b 6,5833 ,53924 48

A gcos 11b 6,3750 ,76144 48

A gcos 12a 5,4167 1,52753 48

109

Berthoud 2000b, s 169 i (Bryman, 2011, s. 162)

60

Item-Total Statistics

Scale Mean if Item

Deleted

Scale Variance if

Item Deleted

Corrected Item-

Total Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

A gcos 1c 66,0208 34,148 ,240 ,680

A gcos 2a 65,6458 35,000 ,219 ,681

A gcos 3c 66,6250 32,622 ,266 ,679

A gcos 4a 66,3958 35,819 ,074 ,711

A gcos 5a 66,3333 31,674 ,495 ,641

A gcos 6b 66,4375 35,145 ,166 ,691

A gcos 7b 66,3958 30,202 ,527 ,631

A gcos 8c 66,3125 34,645 ,364 ,665

A gcos 9c 66,2083 31,530 ,584 ,631

A gcos 10b 65,6667 34,823 ,551 ,657

A gcos 11b 65,8750 32,920 ,586 ,641

A gcos 12a 66,8333 31,972 ,250 ,687

Scale Statistics

Mean Variance Std. Deviation N of Items

72,2500 38,617 6,21426 12

61

Scale: Controlled Orientation


N %

Cases

Valid 48 100,0

Excludeda 0 ,0

Total 48 100,0


dure.



,602 12

Item Statistics


C gcos 1b 4,2708 1,67255 48

C gcos 2c 4,6458 1,50869 48

C gcos 3a 2,5000 1,38380 48

C gcos 4b 4,7083 1,47256 48

C gcos 5c 2,5208 1,65014 48

C gcos 6c 2,0208 1,10106 48

C gcos 7a 4,8125 1,80609 48

C gcos 8a 3,6250 1,60617 48

C gcos 9b 3,2708 1,89893 48

C gcos 10c 4,6458 1,53664 48

C gcos 11a 3,0833 1,58226 48

C gcos 12b 4,6250 1,65831 48

62


Scale Mean if Item

Deleted

Scale Variance if

Item Deleted

Corrected Item-

Total Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

C gcos 1b 40,4583 52,849 ,478 ,531

C gcos 2c 40,0833 58,546 ,279 ,576

C gcos 3a 42,2292 54,946 ,507 ,535

C gcos 4b 40,0208 66,404 -,054 ,636

C gcos 5c 42,2083 65,317 -,029 ,638

C gcos 6c 42,7083 61,871 ,241 ,585

C gcos 7a 39,9167 59,184 ,173 ,600

C gcos 8a 41,1042 56,606 ,334 ,564

C gcos 9b 41,4583 57,445 ,216 ,592

C gcos 10c 40,0833 56,504 ,364 ,559

C gcos 11a 41,6458 59,340 ,222 ,587

C gcos 12b 40,1042 53,797 ,441 ,540

Scale Statistics


44,7292 67,266 8,20156 12

63

Scale: Impersonal Orientation


N %

Cases

Valid 48 100,0

Excludeda 0 ,0

Total 48 100,0


dure.



,787 12

Item Statistics


I gcos 1a 3,1042 1,58771 48

I gcos 2b 1,2708 ,49420 48

I gcos 3b 3,3958 1,68522 48

I gcos 4c 2,3958 1,36428 48

I gcos 5b 2,3958 1,30040 48

I gcos 6a 2,2708 1,41029 48

I gcos 7c 2,1458 1,20265 48

I gcos 8b 2,3542 1,21146 48

I gcos 9a 1,6875 ,92613 48

I gcos 10a 3,9167 1,87745 48

I gcos 11c 2,4167 1,31818 48

I gcos 12c 3,3958 1,67255 48

64


Scale Mean if Item

Deleted

Scale Variance if

Item Deleted

Corrected Item-

Total Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

I gcos 1a 27,6458 64,106 ,624 ,749

I gcos 2b 29,4792 80,212 ,230 ,788

I gcos 3b 27,3542 65,893 ,503 ,764

I gcos 4c 28,3542 74,063 ,280 ,786

I gcos 5b 28,3542 73,255 ,339 ,780

I gcos 6a 28,4792 68,170 ,529 ,761

I gcos 7c 28,6042 73,180 ,382 ,776

I gcos 8b 28,3958 73,393 ,368 ,778

I gcos 9a 29,0625 75,549 ,378 ,778

I gcos 10a 26,8333 67,078 ,387 ,781

I gcos 11c 28,3333 70,823 ,448 ,770

I gcos 12c 27,3542 62,148 ,665 ,743

Scale Statistics


30,7500 82,489 9,08237 12

65

Grundläggande statistik

Total A C I

Total

Mean 72,2500 44,7292 30,7500

N 48 48 48

Std. Deviation 6,21426 8,20156 9,08237

Median 72,0000 44,0000 30,5000

Std. Error of Mean ,89695 1,18379 1,31093

Minimum 57,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 33,00 36,00

Kön A C I

Kvinna

Mean 74,5652 43,1304 30,1739

N 23 23 23

Std. Deviation 5,39213 9,44026 9,91167

Median 76,0000 44,0000 29,0000

Std. Error of

Mean 1,12434 1,96843 2,06673

Minimum 62,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 45,00

Range 20,00 33,00 31,00

Man

Mean 70,1200 46,2000 31,2800

N 25 25 25

Std. Deviation 6,25380 6,73300 8,41883

Median 70,0000 44,0000 31,0000

Std. Error of

Mean 1,25076 1,34660 1,68377

Minimum 57,00 36,00 16,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 24,00 34,00

MBTI A C I

E

Mean 72,8649 45,8378 29,0811

N 37 37 37

Std. Deviation 6,32966 7,71547 8,49960

Median 75,0000 45,0000 29,0000

Std. Error of Mean 1,04059 1,26842 1,39733

Minimum 57,00 31,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 29,00 36,00

I

Mean 70,1818 41,0000 36,3636

N 11 11 11

Std. Deviation 5,58244 9,05539 9,09145

Median 68,0000 43,0000 39,0000

Std. Error of Mean 1,68317 2,73030 2,74118

Minimum 62,00 27,00 22,00

Maximum 81,00 54,00 47,00

Range 19,00 27,00 25,00

N

Mean 73,4348 42,3478 27,4348

N 23 23 23

Std. Deviation 5,59079 8,06569 8,76370

Median 76,0000 42,0000 28,0000

Std. Error of Mean 1,16576 1,68181 1,82736

Minimum 62,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 59,00 44,00

Range 20,00 32,00 30,00

66

MBTI A C I

S

Mean 71,1600 46,9200 33,8000

N 25 25 25

Std. Deviation 6,66258 7,85239 8,42120

Median 70,0000 45,0000 35,0000

Std. Error of

Mean 1,33252 1,57048 1,68424

Minimum 57,00 28,00 19,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 32,00 31,00

F

Mean 73,3810 42,2381 30,6667

N 21 21 21

Std. Deviation 5,74871 7,18265 9,05170

Median 72,0000 42,0000 31,0000

Std. Error of

Mean 1,25447 1,56738 1,97524

Minimum 65,00 28,00 16,00

Maximum 82,00 55,00 47,00

Range 17,00 27,00 31,00

T

Mean 71,3704 46,6667 30,8148

N 27 27 27

Std. Deviation 6,52303 8,54400 9,27792

Median 72,0000 47,0000 30,0000

Std. Error of

Mean 1,25536 1,64429 1,78554

Minimum 57,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 33,00 36,00

MBTI A C I

J

Mean 71,7241 45,1724 32,6207

N 29 29 29

Std. Deviation 6,41926 7,58791 8,87377

Median 70,0000 44,0000 32,0000

Std. Error of Mean 1,19203 1,40904 1,64782

Minimum 57,00 28,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 32,00 36,00

P

Mean 73,0526 44,0526 27,8947

N 19 19 19

Std. Deviation 5,96726 9,23444 8,86876

Median 75,0000 43,0000 26,0000

Std. Error of Mean 1,36898 2,11853 2,03463

Minimum 62,00 27,00 16,00

Maximum 82,00 59,00 43,00

Range 20,00 32,00 27,00

67

MBTI Funktionspar A C I

NF

Mean 74,2727 42,1818 26,4545

N 11 11 11

Std. Deviation 6,10067 7,62651 6,91901

Median 75,0000 41,0000 28,0000

Std. Error of Mean 1,83942 2,29948 2,08616

Minimum 65,00 31,00 16,00

Maximum 82,00 55,00 37,00

Range 17,00 24,00 21,00

NT

Mean 72,6667 42,5000 28,3333

N 12 12 12

Std. Deviation 5,22813 8,78532 10,40396

Median 76,0000 44,0000 27,5000

Std. Error of Mean 1,50923 2,53610 3,00337

Minimum 62,00 27,00 14,00

Maximum 78,00 59,00 44,00

Range 16,00 32,00 30,00

SF

Mean 72,4000 42,3000 35,3000

N 10 10 10

Std. Deviation 5,48128 7,07185 9,12932

Median 71,0000 43,5000 36,0000

Std. Error of Mean 1,73333 2,23632 2,88694

Minimum 66,00 28,00 21,00

Maximum 81,00 53,00 47,00

Range 15,00 25,00 26,00

MBTI Funktionspar A C I

ST

Mean 70,3333 50,0000 32,8000

N 15 15 15

Std. Deviation 7,41299 6,93851 8,08173

Median 70,0000 52,0000 32,0000

Std. Error of Mean 1,91403 1,79151 2,08669

Minimum 57,00 40,00 19,00

Maximum 82,00 60,00 50,00

Range 25,00 20,00 31,00

68

Ålder A C I

16-25

år

Mean 72,6154 48,3846 34,1538

N 13 13 13

Std. Deviation 6,71489 7,06563 8,87737

Median 75,0000 47,0000 36,0000

Std. Error of

Mean 1,86238 1,95965 2,46214

Minimum 59,00 39,00 17,00

Maximum 82,00 60,00 45,00

Range 23,00 21,00 28,00

26-35

år

Mean 74,6667 44,0000 30,0000

N 6 6 6

Std. Deviation 7,33939 8,57904 4,51664

Median 77,5000 43,0000 28,5000

Std. Error of

Mean 2,99629 3,50238 1,84391

Minimum 65,00 31,00 25,00

Maximum 81,00 54,00 38,00

Range 16,00 23,00 13,00

36-45

år

Mean 71,8889 49,0000 29,6667

N 9 9 9

Std. Deviation 7,60665 6,53835 8,58778

Median 72,0000 49,0000 31,0000

Std. Error of

Mean 2,53555 2,17945 2,86259

Minimum 57,00 40,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 42,00

Range 25,00 20,00 28,00

Ålder A C I

46-55

år

Mean 72,0000 39,5000 28,1429

N 14 14 14

Std. Deviation 5,67044 6,40613 10,03729

Median 70,0000 40,5000 26,5000

Std. Error of

Mean 1,51549 1,71211 2,68258

Minimum 62,00 27,00 16,00

Maximum 82,00 48,00 47,00

Range 20,00 21,00 31,00

56 - år

Mean 70,1667 43,3333 31,8333

N 6 6 6

Std. Deviation 3,43026 10,80123 11,51376

Median 69,5000 43,0000 32,0000

Std. Error of

Mean 1,40040 4,40959 4,70047

Minimum 67,00 31,00 18,00

Maximum 76,00 56,00 50,00

Range 9,00 25,00 32,00

69

Utbildning A C I

Grundskola

N=1

Anonymiserad

Mean

N 1 1 1

Std.

Deviation . . .

Median

Std. Error

of Mean

Minimum

Maxi-

mum

Range

Gymnasie-

skola

Mean 70,214

3

45,214

3

32,428

6

N 14 14 14

Std.

Deviation

5,4090

9

7,9728

2

9,4112

4

Median 68,000

0

44,000

0

29,500

0

Std. Error

of Mean

1,4456

4

2,1308

3

2,5152

6

Minimum 66,00 31,00 22,00

Maxi-

mum 82,00 60,00 50,00

Range 16,00 29,00 28,00

Utbildning A C I

Universitet/

Högskola

Mean 72,9394 44,6061 30,2424

N 33 33 33

Std. Deviation 6,44176 8,52181 9,06928

Median 75,0000 45,0000 31,0000

Std. Error of Mean 1,12137 1,48346 1,57876

Minimum 57,00 27,00 14,00

Maximum 82,00 60,00 44,00

Range 25,00 33,00 30,00

70

Resultat från t-test

E och I

Group Statistics

E-I N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A E 37 72,8649 6,32966 1,04059

I 11 70,1818 5,58244 1,68317

C E 37 45,8378 7,71547 1,26842

I 11 41,0000 9,05539 2,73030

I E 37 29,0811 8,49960 1,39733

I 11 36,3636 9,09145 2,74118


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference



Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

,773 ,384 1,265 46 ,212 2,68305 2,12058 -1,58546 6,95155

Equal va-

riances not

assumed

1,356 18,360 ,192 2,68305 1,97886 -1,46855 6,83464

C

Equal va-

riances as-

sumed

,226 ,637 1,755 46 ,086 4,83784 2,75621 -,71013 10,38580

Equal va-

riances not

assumed

1,607 14,593 ,129 4,83784 3,01055 -1,59461 11,27028

I

Equal va-

riances as-

sumed

,301 ,586 -

2,457 46 ,018 -7,28256 2,96429 -13,24936 -1,31575

Equal va-

riances not

assumed

-

2,367 15,580 ,031 -7,28256 3,07678 -13,81936 -,74575

71

S och N

Group Statistics

S-N N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A S 25 71,1600 6,66258 1,33252

N 23 73,4348 5,59079 1,16576

C S 25 46,9200 7,85239 1,57048

N 23 42,3478 8,06569 1,68181

I S 25 33,8000 8,42120 1,68424

N 23 27,4348 8,76370 1,82736


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference



Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

,358 ,552 -

1,275 46 ,209 -2,27478 1,78361 -5,86501 1,31544

Equal va-

riances not

assumed

-

1,285 45,634 ,205 -2,27478 1,77048 -5,83934 1,28978

C

Equal va-

riances as-

sumed

,001 ,973 1,989 46 ,053 4,57217 2,29844 -,05435 9,19869

Equal va-

riances not

assumed

1,987 45,430 ,053 4,57217 2,30106 -,06119 9,20554

I

Equal va-

riances as-

sumed

,005 ,945 2,566 46 ,014 6,36522 2,48092 1,37138 11,35906

Equal va-

riances not

assumed

2,561 45,293 ,014 6,36522 2,48514 1,36079 11,36965

72

T och F

Group Statistics

T-F N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A T 27 71,3704 6,52303 1,25536

F 21 73,3810 5,74871 1,25447

C T 27 46,6667 8,54400 1,64429

F 21 42,2381 7,18265 1,56738

I T 27 30,8148 9,27792 1,78554

F 21 30,6667 9,05170 1,97524


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference

95% Confidence In-

terval of the Difference

Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

,128 ,723 -

1,115 46 ,271 -2,01058 1,80343 -5,64070 1,61953

Equal va-

riances not

assumed

-

1,133 45,226 ,263 -2,01058 1,77472 -5,58455 1,56339

C

Equal va-

riances as-

sumed

,876 ,354 1,907 46 ,063 4,42857 2,32204 -,24545 9,10260

Equal va-

riances not

assumed

1,949 45,683 ,057 4,42857 2,27165 -,14488 9,00202

I

Equal va-

riances as-

sumed

,019 ,890 ,055 46 ,956 ,14815 2,67106 -5,22842 5,52471

Equal va-

riances not

assumed

,056 43,630 ,956 ,14815 2,66265 -5,21936 5,51566

73

J och P

Group Statistics

J-P N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A J 29 71,7241 6,41926 1,19203

P 19 73,0526 5,96726 1,36898

C J 29 45,1724 7,58791 1,40904

P 19 44,0526 9,23444 2,11853

I J 29 32,6207 8,87377 1,64782

P 19 27,8947 8,86876 2,03463


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference



Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

,010 ,921 -,721 46 ,475 -1,32849 1,84360 -5,03947 2,38248

Equal va-

riances not

assumed

-,732 40,628 ,468 -1,32849 1,81523 -4,99543 2,33845

C

Equal va-

riances as-

sumed

2,032 ,161 ,459 46 ,649 1,11978 2,44129 -3,79429 6,03385

Equal va-

riances not

assumed

,440 33,263 ,663 1,11978 2,54432 -4,05511 6,29468

I

Equal va-

riances as-

sumed

,052 ,821 1,805 46 ,078 4,72595 2,61853 -,54487 9,99678

Equal va-

riances not

assumed

1,805 38,664 ,079 4,72595 2,61821 -,57136 10,02326

74

Man och kvinna

Group Statistics

Kön N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A Man 25 70,1200 6,25380 1,25076

Kvinna 23 74,5652 5,39213 1,12434

C Man 25 46,2000 6,73300 1,34660

Kvinna 23 43,1304 9,44026 1,96843

I Man 25 31,2800 8,41883 1,68377

Kvinna 23 30,1739 9,91167 2,06673


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference

95% Confidence In-

terval of the Differ-

ence

Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

,235 ,630 -

2,627 46 ,012 -4,44522 1,69239 -7,85183 -1,03860

Equal va-

riances not

assumed

-

2,643 45,820 ,011 -4,44522 1,68182 -7,83091 -1,05952

C

Equal va-

riances as-

sumed

2,524 ,119 1,305 46 ,198 3,06957 2,35212 -1,66500 7,80413

Equal va-

riances not

assumed

1,287 39,483 ,206 3,06957 2,38496 -1,75259 7,89172

I

Equal va-

riances as-

sumed

2,344 ,133 ,418 46 ,678 1,10609 2,64748 -4,22302 6,43520

Equal va-

riances not

assumed

,415 43,379 ,680 1,10609 2,66579 -4,26863 6,48080

75

Utbildning

t-testet medger bara två jämförelseparametrar så utbildning delas in grundskola/gymnasium

och universitet/högskola.

Group Statistics

Utbildn kort N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A GrGy 15 70,7333 5,58655 1,44244

UniHög 33 72,9394 6,44176 1,12137

C GrGy 15 45,0000 7,72750 1,99523

UniHög 33 44,6061 8,52181 1,48346

I GrGy 15 31,8667 9,32636 2,40806

UniHög 33 30,2424 9,06928 1,57876


Levene's Test for

Equality of Vari-

ances



tailed)

Mean Diffe-

rence

Std. Error

Difference

95% Confidence Interval

of the Difference

Lower Upper

A

Equal varian-

ces assumed ,444 ,509 -1,144 46 ,259 -2,20606 1,92881 -6,08854 1,67642

Equal varian-

ces not as-

sumed

-1,207 31,071 ,236 -2,20606 1,82705 -5,93200 1,51988

C

Equal varian-

ces assumed ,399 ,531 ,153 46 ,879 ,39394 2,58092 -4,80118 5,58906

Equal varian-

ces not as-

sumed

,158 29,776 ,875 ,39394 2,48628 -4,68533 5,47321

I

Equal varian-

ces assumed ,003 ,959 ,570 46 ,571 1,62424 2,84877 -4,11004 7,35853

Equal varian-

ces not as-

sumed

,564 26,481 ,577 1,62424 2,87945 -4,28931 7,53780

76

Ålder

t-testet medger bara två jämförelseparametrar så ålder delades in i låg (16-45) och hög (46-).

Enligt MBTI-teorin ändrar man inte sin typ under livet, men man utvecklar hur man använder

av sina preferenser. I medelåldern börjar man utforska de delar av sin profil som man hittills

inte använt 110

. Det finns alltså visst stöd för att lägga brytpunkten mellan hög och låg ålder

vid 45 år även om det i detta fall är motivationsorientering som relateras till ålder.

Group Statistics

Ålder kort N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

A 16-45 år 28 72,8214 6,94451 1,31239

46 - år 20 71,4500 5,08325 1,13665

C 16-45 år 28 47,6429 7,23272 1,36685

46 - år 20 40,6500 7,87585 1,76109

I 16-45 år 28 31,8214 8,09688 1,53017

46 - år 20 29,2500 10,33581 2,31116

110

(Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009, s. 27 ff)

77


Levene's Test

for Equality of

Variances



tailed)

Mean Dif-

ference

Std. Error

Difference



Lower Upper

A

Equal va-

riances as-

sumed

2,910 ,095 ,750 46 ,457 1,37143 1,82787 -2,30788 5,05074

Equal va-

riances not

assumed

,790 45,954 ,434 1,37143 1,73618 -2,12342 4,86628

C

Equal va-

riances as-

sumed

,077 ,782 3,183 46 ,003 6,99286 2,19725 2,57002 11,41569

Equal va-

riances not

assumed

3,137 38,862 ,003 6,99286 2,22929 2,48318 11,50254

I

Equal va-

riances as-

sumed

1,818 ,184 ,966 46 ,339 2,57143 2,66092 -2,78472 7,92758

Equal va-

riances not

assumed

,928 34,626 ,360 2,57143 2,77180 -3,05779 8,20065

78

Funktionspar

Det finns fyra funktionspar i MBTI: ST, SF, NF och NT som alla ger sin prägel på personlig-

hetstypen. Det t-test som använts ovan kan bara jämföra två serier så analys av funktionsparen

jämförs med variansanalys.

Hypetsprövningen blir densamma som vid t-test, nämligen nollhypotesen att skillnaden mel-

lan medelvärdena inte är skilt från noll.



Som framgår av tabellerna nedan finns det inget p-värde (Sig.) som är mindre än 0,05. Noll-

hypotesen kan alltså inte förkastas vilket kan tolkas som att det inte finns något signifikant

samband mellan funktionspar och respektive motivationsorientering.

79

Multiple Comparisons

Tukey HSD

Dependent Vari-

able

(I) Kodad F-

par

(J) Kodad F-

par

Mean Difference (I-

J)

Std.

Error

Sig. 95% Confidence Interval

Lower

Bound

Upper

Bound

A

ST

SF -2,06667 2,54697 ,849 -8,8671 4,7338

NF -3,93939 2,47653 ,394 -10,5517 2,6730

NT -2,33333 2,41627 ,769 -8,7848 4,1181

SF

ST 2,06667 2,54697 ,849 -4,7338 8,8671

NF -1,87273 2,72592 ,902 -9,1509 5,4055

NT -,26667 2,67128 1,000 -7,3990 6,8657

NF

ST 3,93939 2,47653 ,394 -2,6730 10,5517

SF 1,87273 2,72592 ,902 -5,4055 9,1509

NT 1,60606 2,60421 ,926 -5,3472 8,5593

NT

ST 2,33333 2,41627 ,769 -4,1181 8,7848

SF ,26667 2,67128 1,000 -6,8657 7,3990

NF -1,60606 2,60421 ,926 -8,5593 5,3472

C

ST

SF 7,70000 3,11079 ,078 -,6058 16,0058

NF 7,81818 3,02476 ,061 -,2580 15,8943

NT 7,50000 2,95116 ,067 -,3796 15,3796

SF

ST -7,70000 3,11079 ,078 -16,0058 ,6058

NF ,11818 3,32935 1,000 -8,7712 9,0076

NT -,20000 3,26263 1,000 -8,9112 8,5112

NF

ST -7,81818 3,02476 ,061 -15,8943 ,2580

SF -,11818 3,32935 1,000 -9,0076 8,7712

NT -,31818 3,18071 1,000 -8,8107 8,1743

NT

ST -7,50000 2,95116 ,067 -15,3796 ,3796

SF ,20000 3,26263 1,000 -8,5112 8,9112

NF ,31818 3,18071 1,000 -8,1743 8,8107

80

Multiple Comparisons

Tukey HSD

Dependent Vari-

able

(I) Kodad F-par (J) Kodad F-par Mean Difference

(I-J)

Std. Error Sig. 95% Confidence Interval

Lower Bound Upper

Bound

I

ST

SF -2,50000 3,55364 ,895 -11,9882 6,9882

NF 6,34545 3,45537 ,270 -2,8804 15,5713

NT 4,46667 3,37128 ,552 -4,5347 13,4680

SF

ST 2,50000 3,55364 ,895 -6,9882 11,9882

NF 8,84545 3,80332 ,108 -1,3094 19,0003

NT 6,96667 3,72709 ,256 -2,9847 16,9180

NF

ST -6,34545 3,45537 ,270 -15,5713 2,8804

SF -8,84545 3,80332 ,108 -19,0003 1,3094

NT -1,87879 3,63351 ,955 -11,5803 7,8227

NT

ST -4,46667 3,37128 ,552 -13,4680 4,5347

SF -6,96667 3,72709 ,256 -16,9180 2,9847

NF 1,87879 3,63351 ,955 -7,8227 11,5803

Documents

GCO MBTI - muep.mau.se Causality... · Det finns studier, till exempel av Carlyn 7, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel