Fyren nr 4 2011

2 | FYREN vintern 2011-2012

Det ordnas många tävlingar. Vem vill du bli? Vem vill du vara som? Det talas om ”total makeover”. Detsamma gäller faktiskt kris-ten tro. Den handlar om total omvändelse men är en berättelse om en nåd utöver nåd och en kärlek utan gränser.

När ni i år gör iordning er julkrubba hemma så ställ er frågan vem vill jag vara lik av dessa fi gurer i julkrubban? Krubbans huvudfi gurer fi nns där allihop: Jo-sef, Maria och Jesusbarnet. Vad rörde sig inte huvudet på Maria och Josef? Men även de öv-riga fi gurerna är spännande att fundera över om de kan vara ens förebilder. Nämligen her-darna, de vise männen, eller varför inte oxen och åsnan.

HerdarnaDe jobbar jämt, företaget kommer alltid först, familjen i andra hand, herdar jobbar natt som dag, kanske du också har ordnat en sängplats på jobbet. Det gäller att vakta fåren, vakta fö-retaget, försvara mot illasinnade ulvar. Det gäl-ler att försvara, leda och utveckla. Kanske her-dejobbet är besvärligt om man är anställd, men en självklarhet om man är självägande herde som har sina egna får. Plötsligt - något händer något mitt i natten, ett ljussken, en änglasång. Inte har dessa gått på kurs, gått i terapi, eller besökt kloster. Inte är de tokiga heller. De är möjligen något över-arbetade. Nåden bara bryter igenom vardagen för ett ögonblick. Ett klart ljus från becksvart himmel. Det räcker för dem. De lämnar företaget, de ger sig av till stal-let i Betlehem och fi nner en annan herde. En herde för mänskligheten, den gode herden. De fi nner en som är av samma sort som de. ”Jag är den gode herden”, ”jag känner mina får och de lyssnar till min röst” Eller tänk för en stund att du liknar en vis man?

Vise mänKanske vill du vara någon av de tre, Melkior, Kaspar och Baltazar. Det står ordet ”magoy” i den grekiska texten. De var inte bara lärda i största allmänhet utan också magiker. De för-vånade människor genom att kunna allt, veta allt, och vara intresserade av allt. De ser en obekant stjärna. En stjärna, som enligt deras visdom, betydde kung för Juda land. Något fanns som inte ens de kunde eller kände till. En visdom bortom visdomen. Det

fanns en resa kvar i livet att göra. De var så ödmjuka att de i all sin kun-skap visste med sig att de inte vis-ste allt. De gav sig av på sitt livs resa. De följde stjärnan. Det de fann var Jesusbarnet – han som skulle vara alla människors ledljus. Hur är det med ödmjukheten, visheten, är vi beredda till uppbrott mentalt? Är vi öppna för att vi inte behärskar tillvaron fullkomligt? Och vilka ledstjärnor följer vi? Ekonomiska pro-feter, nobelpristagare, miljöhjältar eller bara goda människor i allmänhet? Alla måste vi ha en stjärna att följa. Måtte vi välja rätt stjärna. Aposteln Petrus talar om Jesus som ”morgon-stjärnan” som skall gå upp i era hjärtan.

Oxen och åsnanDe är mina favoritfi gurer. Varför vill jag likna dem? Kanske man ser detta på min intelligenta blick. Nej, det är för den profetia som är ut-talad över dem. Ur profeten Jesajas första ka-pitel.

Hör, himmel, och lyssna, jord! Herren talar.Barn har jag fostrat och vårdat,men nu har de brutit med mig.Oxen känner sin husbondeoch åsnan sin herres krubba,

Det gäller att veta var julens centrum fi nns. Ett barn i en krubba. Det vet t.o.m. djuren. Låt julkrubban i år trigga din fantasi och din inlevelseförmåga. Har du ingen julkrubba? Gå och köp den. Det kan bli din bästa julklapp i år.

Herre Vi ber dig att göra oss mer fantasifullaVi ber dig att göra oss förväntansfulla Vi ber dig att göra oss till sökare Vi ber dig att göra oss bereddaatt ta emot julens gåva

Julkrubban och dess figurerVem vill vi likna?Ledare:Valter Fryxeliuskyrkoherde

Foto:Henric Wallby

Lucia i Älgå kyrka 11 december kl. 14.00

14.00 Luciagudstjänst med Arvikas Lucia och barn från Älgå församling. Därefter: Kyrkliga

arbetskretsens julbasar med kaffe/saft, lotterier, brödförsäljning med mera! Varmt välkomna!

FYREN vintern 2011-2012 | 3

På julafton bjuder Svenska kyrkan i Arvika in till julfest. Det är nu tredje året i rad. Vi tycker det har blivit en trevlig tradition. Så här har vi tänk oss att dagen ser ut ungefär.

12.30 Julbön med Anna Westerholm och Karin Birgersson13.00 Glögg och pepparkakor14.00 Julsånger av Anna15.00 Kalle Anka visas på storbildsskärm16.30 Julbord17.30 Jultomten kommer

Ta gärna med något till vårt julbord, mat, dryck (endast alkoholfritt), kakor eller godis. Har du ingen möjlighet att ta med något är du naturligtvis ändå varmt välkommen. Julkalaset är GRATIS och ingen anmälan krävs. Men vet du om i förväg att du tänker komma får du gärna anmäla dig så att vi lät-tare kan beräkna maten. Din anmälan är inte bindande!

Julänglar sökes!Vi behöver Din hjälp! Många bäckar små bru-kar man säga och det du kan göra betyder mycket för oss inför vårt julkalas. Vad kan man då hjälpa till med? Är du med på julafton kanske du kan hjälpa till med ser-vering, vara tomte eller något annat. Kan du inte vara med på julafton så fi nns det ändå mycket du kan göra.

• Baka kakor, göra godis eller knäck och skän-ka till oss• Skänka julklappar (var tydlig med om det är till barn eller vuxen, man eller kvinna)• Göra julmat som vi sedan kan värma på jul-afton.• Skänka alkoholfri glögg och pepparkakor, julmust• Berätta för dina vänner så de också kan hjäl-pa till• Berätta för dom du tror skulle vilja komma på julfesten.

Hör av dig!Har du frågor, vill du skänka något, eller hjäl-pa till med något så hör av dig! Anna Westerholm, församlingspräst i Ar-vika Västra församling, svarar på telefon 0570-728238 eller via e-post [email protected]

Välkommen till julkalas för stora och små på Mikaeligården!

Fotot ovan:När kylan utomhus kryper inpå stugorna beger vi oss tillMikaeligården och har gemensam julfest!

Foto ovan:Ewa Röllgårdh/IKON

Foto nedan:David Fryxelius

Välkommen till årets sistaÖppet hus i Mikaeligården

1 december kl 12.00Program, sopplunch, fika.


Text & foto:Anna Jonasson

Att skådespelaren Pia Johansson är en män-niska med både humor och värme framgår redan i vår e-post kontakt före intervjun. ”Du är bönhörd” rubricerar hon ämnesraden och i nästa mejl blir jag påmind om att Gud älskade mig långt innan jag fanns till...

När vi träffas över en minisemla på ett café på Söder i Stockholm, för-klarar hon att hennes första Gudsupplevelse ägde rum innan hon ens kunde prata. – När jag var liten var jag ofta i skogen. Jag brukade ha samtal med mossan, träden och ste-narna och upplevde att allting på något sätt var besjälat, att jag var en del av något större. Men när Jesus kom in i hennes liv i söndags-skolan några år senare, fi ck hon något av en chock.

Bönesvar i blå overaller – Det hängde en man på ett kors. Vad är det här, tänkte jag? Vem är det där?

Samtal med GudÄndå fortsatte samtalet med Gud. Inte minst när problemen hopade sig hemma, med en al-koholmissbrukande pappa som stundvis kunde vara hotfull och våldsam. Varje gång det hände

bad Pia intensivt att det skulle avledas och upp-levde att hon fi ck vad hon kallar ”otroliga bö-nesvar”. Men i tonåren upp-stod en konfl ikt. Det var viktigt att vara ”rätt” och att kalla sig kristen innebar att bli stämplad som töntig och kunde i värsta fall leda till att

man aldrig mer skulle få någon kille, berättar Pia. I samma veva pågick en frälsningsvåg i Umeå. Några av Pias vänner blev frälsta över en natt och började slänga sig med olika bi-

””Det hängde enman på ett kors.Vad är det här,tänkte jag?Vem är det där?”

”Jag kunde sitta bredvid en

prostituerad vid ena sidan

och en nunna vid den andra.

Det gjorde att jag kände:

här vill jag ha en hemvist.”


”

Om Pia JohanssonBor: på Söder i Stockholm

Ålder: 51

Aktuell: Hösten 2011 är Pia programledare för SVTs programserie ”Barn till varje pris?”som följer ett antal ofrivilligt barnlösa personer som på olika sätt kämpar

för att bli föräldrar.

Arbetar med: improvisationsteater, TV-uppdrag, föreläsare med mera.

Gör på fritiden: Tränar på gym, går meditationskurs, klappar katten Eucharisto (betyder ”tack”

på grekiska).

Motto: Du kan inte förändra någon annan än dig själv.

Ber: Hela tiden och överallt, ibland med hjälp av Rosenkransen – en serie böner till Jungfru Maria

som beds på radband.

belcitat som Pia upplevde som obehagliga. Många, tyckte hon, blev personlighetsföränd-rade och hon beslöt sig för att hålla sina Guds-upplevelser för sig själv. I vuxen ålder kom funderingarna tillbaka. Bilden av en straffande Gud hade ju egentligen aldrig hört till hennes barndomsupplevelse. För att reda ut begreppen gick hon en föreläsnings-serie i Katolska kyrkan i Stockholm. – Med hjälp av jesuitprästen Rainer Carls insåg jag att det inte fanns några enkla svar på alla mina frågor. Och det var en insikt som kändes rätt. Där det fi nns en paradox, fi nns det en sanning.

Gudomlig plan för allaPia började gå i mässan, där det alltid var fullt med folk ifrån uppemot 80 olika nationaliteter.– Jag kunde sitta bredvid en prostituerad vid ena sidan och en nunna vid den andra. Det gjorde att jag kände: här vill jag ha en hemvist. Att få ”tanka på” och fi ra nattvard tillsam-mans med andra människor ger mig otroligt mycket kraft och energi. Jag blir påmind om mitt uppdrag på jorden som människa. Men hon poängterar att alla måste söka sig fram till det som känns rätt för dem. – Gud är inte katolik. Och Jesus var ju jude. Så det fi nns ingen anledning att försöka be-stämma vad som är rätt eller fel, alla måste gå sin väg. Men, fortsätter hon, jag tror att det

fi nns en gudomlig plan för varje människa. Det gäller att påminna sig om det. Varför är jag här på denna jord, vad är det jag ska göra? Det är viktigt att våga lyssna inåt – något den här generationen är mycket bättre på än vi som är äldre. Det är underbart!

Bad om beskydd Att Pia Johansson själv stannar upp och lyss-nar är något som blir tydligare ju längre in i samtalet vi kommer. En morgon då hon kände sig lite risig bad hon specifi kt om beskydd från ängeln Mikael, som betecknas som beskydda-rens ängel med ett svärd klädd i blått. – När jag kom ut på gatan såg jag hur en hord ungdomar klädda i blåa träningsoveraller kom springande mot mig. När de fi ck syn på mig sa en av dem ”men där är ju hon som vi tycker om”. Ungdomarna kom fram och frågade om de fi ck ta ett kort på Pia. När hon frågade vilka de var och var de kom ifrån svarade de: för-svarsmakten. – Jag tog en bild på dem och så sprang de vi-dare. Det var ett bönesvar med Mikaels änglar som talade om för mig ”vi skyddar dig, du be-höver inte vara orolig”. Om man håller ögonen öppna fi nns det gott om tecken.

”Gud är inte katolik. Och Jesus var ju jude. Så det finns ingen anledning

att försöka bestämma vad som är rätt eller fel, alla måste gå sin väg.”


Kenneth prövar sig fram!

För de allra flesta av oss är det en självklar-het att ta sig in i ett hus genom en dörr. Det är så pass invant att vi nästan aldrig tänker på det. För andra är det ibland ett helt före-tag att bara forcera en tröskel. Möt Kenneth Nordal som kartlägger alla fastigheter inom Arvika Kyrkliga Samfällighet.

Det är ganska många fastigheter vi pratar om; kyrkor, församlingshem och olika förvalt-nings- och ekonomibyggnader, totalt 19 styck-en. De är i olika utsträckning publika, men de har alla det gemensamt att entréer ska fungera för in- och utpassage, samt i händelse av fara även för nödutrymning. Här kommer Kenneth Nordals projekt in i bilden. Kennet kartlägger sedan i oktober 2011 alla fastigheterna i Arvi-ka Kyrkliga Samfällighet ur en rörelsehindrad persons perspektiv.

Permobilen ett arbetsredskap! Kenneth är själv rörelsehindrad från födseln, men kör själv bil och går de sträckor han kla-rar av. En del dagar behöver han dock sin per-

Text:David Fryxelius

Foton på upplsaget:Hans Gustafsson

Fotot ovan:Kenneth Nordalanvänder sinpermobil som hjälpmedel för att inventera tillgänglig-heten i lokalerna.

Inventerar tillgänglighet i nytt projekt

mobil för att ta sig fram. Något som faktiskt kommer till nytta i projektet. Kennet prövar nu, på plats framkomligheten i fastigheterna. Vad fungerar för den som sitter i rullstol eller permobil? Vilka hinder fi nns? Vad fungerar bra och vad gör det inte? Kan man tänka annor-lunda kring någon entré? Kenneth tar fältanteckningar, fotograferar sådant som bör ses över och sedan blir det en hel del sammanställning i datorn på kansliet. Projektet håller på fram till sista mars 2012 och då ska Kenneths rapport vara klar. Även om projektet nyligen startat tog vi en pratstund med Kenneth för att se hur det går.

Vilka brister kan man redan nu se?”Äldre lokaler har fl er problem än de nya” bör-jar Kenneth och förklarar att det då ofta hand-lar till exempel om trösklar och ledstänger. ”I nyare lokaler har man tänkt på en del av pro-blematiken när man byggde”. Kenneth fortsät-ter ”Mikaeligården har förvisso en del saker att åtgärda, men är annars den lokal som vid en


””Ett mål måste vara att alla ska kunna delta,även om man måste ändra i äldre lokaler.”

första inventering klarat sig bäst”. Vi resonerar lite om olika lokaler och Kenneth poängterar att han inte alls är klar men att Sockenstugan vid Mikaelikyrkan är en av de svåraste loka-lerna. ”Den nya rampen är mycket bättre än den gamla så det är ett steg framåt, men invändigt fi nns en del att göra”. Vi pratar vidare och resonerar fram och till-baka om gamla byggna-der och hur vissa saker i dem ändrats medan an-nat tar längre tid. Det handlar ju inte bara om kyrkor utan även om till exempel församlings-hem. Kenneth jämför med kommunen som blivit mycket duktigare på senare år med att tänka på tillgänglighe-ten. Det är nu relativt enkelt att ta sig in till exempelvis badhuset. Vi pratar vidare om de kyrkliga lokalerna och Kenneth säger ”Ett mål måste vara att alla ska kunna delta, även om man måste ändra i äldre lokaler.” Det är ju bara att hålla med honom. Så borde det vara. Många gånger tror jag tyvärr att antikvariska argu-ment väger tyngre än tillgängligheten...

Vad i miljön skapar problem?Det är många olika saker som Kenneth tittar på. Entréerna till exempel har många moment; det handlar det om dörren, om den går lätt att öppna, om den har automatisk dörröppnare, var en sådan knapp i så fall sitter och hur länge den står uppställd? Dörröppnare verkar dessut-om vara särskilt knepiga vad gäller tidsfaktorn. ”Det gäller att skynda sig igenom för att inte

fastna i dörren om tiden är kort” säger Ken-neth. Vidare noteras om infarten sker rakt in

eller om hinder fi nns på vägen? Är det en tröskel och hur hög den är i så fall? Går det att ta sig igenom med permobil, rullstol och/eller rolla-tor? Om det är kraftig lutning upp till dörren noteras också. Jag inser sakta vad mycket detal-jer det handlar om som jag som rör mig obe-hindrat inte tänker på. Väl inne i lokalerna står foajéerna på tur att granskas. Här tittar Kenneth bland annat på om man kan manövrera till exempel en rullstol, vad klädhängarnas höjd är, hur skyltningen till toaletter ser ut, om det fi nns larm på toaletter och hur nödskyltningen uppfattas. Vi pratar lite mer om de lokaler vi har och kommer in på en massa sidospår som man kan förbättra. Det är lätt att bli ”hemmablind” och Kenneths projekt känns därför extra angeläget.

Inventeringen blir rap-port till samfällighetenI slutet av mars 2012 ska Kenneth alltså pre-sentera en rapport om lokalerna för Arvika Kyrkliga Samfällighet. I rapporten kommer alla

inventerade uppgifter att presenteras och de brister som hittats kommer att belysas. Rapporten kan samfälligheten använda som en del i det kontinuerliga underhålls- och åt-gärdsarbete som ständigt pågår i lokalerna. Dessutom kan det användas inför eventuella nya ombyggnationer.

Om Kenneth NordalNamn: Kenneth Nordal.Ålder: 43.Bor: Parkgatan i Arvika.Intressen: läser, ser på filmoch sport, har tidigare trivitsmed att rida häst.Motto: Den gyllene regeln.

Fotot övesrt:Det gäller att måtta noga när man ska igenom en entrédörr med en permobil. Ibland måste man ”provtrycka” för att veta hur lång tid dörren står öppen.

Fotot på mitten:Det blir mycket sammanställning för Kenneth på kontoret.

***

Missa inte årets sistaTisdagsträff i Ny församling

29 november kl 13.00Julbord.

Lennart Nilsson kåserar omNils”Jesus” Jonsson mfl.


Text:David Fryxelius

Fotot:Det är dags attta ut färdiktningenför 2014.

Foto ovan:Linnea Kesti/IKON

Fotot nedan:David Fryxelius

Allt pekar på att Arvika Pastorats fyra för-samlingar, Arvika Östra, Arvika Västra, Älgå och Ny från och med år 2014 går samman med de övriga pastoraten i Arvika Kommun; Brunskog-Mangskog, Stavnäs-Höge-rud, Glava och Gunnarskog-Bogen. Tillsammans kommer vi att gemensamt bilda ett nytt storpastorat med Arvi-kas kommungränser som ny pastoratsgräns. Under 2012 tas de sista kyrkopolitiska besluten i de olika instan-serna för att denna sam-manläggning ska bli verk-lighet. Sammanläggningen medför många funderingar och en hel del förändringar. Fyren kommer att belysa något av det vi vet och tror redan idag.

En kyrkoherde – nio församlingarDe tydligaste förändringarna är de som gäl-ler antalet kyrkoherdar, antalet pastorat och antalet samfälligheter. Det blir en kyrkoherde och ett pastorat. Däremot blir det inga försam-lingssammanläggningar. De kommer fortsatt att vara nio till antalet. De, för oss, nya för-samlingarna i Arvika pastorat blir alltså Gun-narskog/Bogen, Brunskog, Mangskog, Stavnäs/Högerud, Glava.

År 2014 ur olika perspektivEn kyrkoavgift och en begravningsavgiftEn annan tydlig förändring är att alla inom den nya pastoratsgränsen får samma kyrko- och

begravningsavgift. Avgifter som idag skiljer sig fl era pro-cent kommer i framtiden att vara lika.

Förändringarna börjar 2013Redan 2013 börjar föränd-ringarna märkas då de in-gående parternas strukturer kommer att lösas upp och börjar omformas tillsam-mans. Tanken är att vi gemen-samt under ett år skall forma den nya organisation som skall börja fungera 2014. Or-ganisationen ska anpassas så

att den fungerar i alla möjliga frågor; till exem-pel verksamhet, begravningsfrågor, personal, fastigheter och IT-miljö. Första januari 2014 träder sedan den nya organisationen i kraft en-ligt den framtagna modellen. Här nedan kan du läsa mer om denna fråga ur några ansvarigas perspektiv:

Ur kyrkoherdens perspektivDet är främst några saker som blir bättre. Präs-ter och andra församlingsarbetare till exempel, som jobbar ensamma i sina pastorat, mår inte bra ur arbetsmiljösynpunkt när man inte kan


””Men det bör understrykas att verksamheteni församlingen inte skall bli mindre utan

förhoppningsvis skall vi få mer resurser överför att öka församlingslivets ställning.”

dela arbetet med någon. Man skall tillhöra ett kollegium som kan hjälpa varandra. För det andra bör vi arbeta solidariskt så att vi som vill tillhöra Svenska Kyrkan behandlas jämlikt i avgifter. Sedan ser vi att kraven på en arbets-givares kompetens ökar och att ny teknik gör att arbetet förändras. Men det bör understrykas att verksamheten i församlingen inte skall bli mindre utan för-hoppningsvis skall vi få mer resurser över för att öka församlingslivets ställning.

Ur administrativt perspektivKanslichef Lars-Inge Lilja menar att genom en sammanläggning skapas bättre förutsättningar att möta framtiden. Vi ser möjlighet att effekti-visera många adminsitrativa frågor. När anta-let medarbetare ökar blir också utrymmet för att dela erfarenheter, delta på fortbildning och möjligheter till professio-nell specialisering. Kvalitet kan ytterligare höjas och tillgodose de förändringar som bland annat sker inom området personal- och lö-neadminstration. Vi ser möjliga samordningsförde-lar inom de fl esta områden och vi tror att en fortsatt god service gentemot för-samlingsbor kommer att kunna bibehållas och även förbättras.

Ur begravningsverksam-hetens perspektivAnders Degertorp, kyr-kogårdsföreståndare i Ar-vika, pekar på fl era olika punkter: ”Framförallt ger den nya större organisa-tionen möjlighet att kunna erbjuda alla församlings-bor likadana tjänster och skötselavtal oavsett vilken församling man tillhör. Ut-ökade öppettider och till-gänglighet bör också kunna bli verklighet.” Anders resonerar vidare: ”Det kommer att bli en styrka att kunna göra ge-mensamma upphandlingar, att arbeta efter gemensamma rutiner och att kunna utnyttja en större gemensam maskin-park.” Avslutingvis säger Anders: ”För per-sonalens del bör en större organisation också medföra fl er möjligheter till utbildning”.

Ur ett IT-perspektivSvenska Kyrkan är idag ett av Sveriges allra största nätverk och har över 20 rikstäckande IT-system som når alla de 2500 enheterna inom kyrkan. Exempel på dessa är kyrkobokföring-en, som behandlar medlemsuppgifter och ett

Ingående församlingari det nya pastoratet:Arvika VästraArvika ÖstraBrunskogGlavaGunnarskogMangskogNyStavnäs-HögerudÄlgå

Fotona från toppen:Lars-Inge Lilja,kanslichef.Anders Degertorp,kyrkogårdsföreståndare.David Fryxelius,IT-ansvarig.

kollekt- & betalsystemet. Det fi nns andra sys-tem som t.ex.; ”Organisationsregistret”, ”Sta-tistikdatabasen”, ”Utbildningsportalen”.

I tillägg till den natio-nella systemen fi nns lokala system. För Arvika Kyrkli-ga Samfällighet handlar det främst en programsvit som behandlar kyrkornas bok-ningsprogram gravböcker, kalendrar i bokningspro-gram, anläggningsregister, diarium med mera. Sedan fl era år tillbaka sker viss samverkan i IT-frågor mel-lan de ingående pastoraten. I den nya organisationen måste alla system fortsatt fungera och de olika ma-skinparkerna måste även passa in i en gemensam miljö. De ingående enhe-terna har nyligen varit med i en oberoende IT-invente-ring som utförts av Karl-stads stift. Under hösten 2011 får alla samfälligheter återkoppling från stiftet om hur situationen ser ut och rekomendationer för fram-tiden presenteras. Under våren kommer vi därför att kunna presentera mer om planerna framöver.

En lång processKyrkans struktur fi nns syn-

lig sedan tusen år tillbaka i våra bygder. Själv-klart tar det sin tid att fi nna former för att det nya skall fungera. Fyren kommer att få åter-komma i detta ämne. Vi är precis i början av en lång process.

Meditation i TrefaldighetskyrkanVi träffas 28/11, 5/12, 12/12 och 19/12.

Introduktion för nybörjare 17.30. Välkomna!


Tack alla glada jubileumsfirare. Tänk så roligt vi har haft det under detta år. Vilket stor-artat jubileum det blev när både staden och kyrkan fick möjligheten att samplanera re-dan från början. Det har varit en ren fröjd att få vara med om detta!

Trefaldighetskyrkan hade ett datum, ”Trefaldighetssönda-gen skall det vara” och då ha-kade kommunen på. Staden hade ju bara ett årtal att gå på. Alltsedan dess har vi haft gemensamma planläggningsmöten och haft det roligt.

Skolutställningen startade jubileumsåretTänk så många bra initiativ som kommit fram både i staden och i församlingen. Det började med skolutställningen på vårkanten. Det var församlingspedagogen Carina Adrian, med medhjälpare, som genomförde utställningen där 17 skolor bidrog med tävlingsbidrag och där 300 deltagare på familjegudstjänsten rös-tade fram det bästa bidraget. Ja, det var en fest bara det. I maj började det nära samarbetet med Rackstadsmuseet och Trefaldighetskyr-kan. Arne Sandberg var pappa till den dubbla utställningen som gick i nästan fyra månader och samlade otroligt många besökare, såväl i kyrkan som på muséet. Själva jubileumshelgen och jubileumsdagen skall vi inte tala om. Det var en alldeles fantas-tisk helg i staden och en alldeles fantastisk sön-

dag. Den glada förväntan och den positivism som rådde i luften var otrolig. Vi kände en so-lidarisk uppslutning från alla håll och kanter. Både biskop och landshövding menade att en stad som Arvika har speciella förutsättningar till närhet och uppslutning vilket till exempel

Karlstad inte har. Att sedan 4000 kakor till vårt berömda kyrkkaffe inte räckte långt är en bagatell i sammanhanget...

FöreläsningarJubileumsföreläsningen om arkitekten Ivar Tengbom var en riktig höjdarföreläsning om man har intresse för arkitektur. Detsamma gällde vår jubileumsföreläsning om Harald Hallén, som kanske mer än andra arvikabor har varit en tongivande riksdagsman och sam-tidigt kyrkoherde i Trefaldighetskyrkan. Båda dessa föreläsningar fi nns bevarade i ljudform. Och så fi nalen – vilket fi n uppslutning kring vårt projekt ”Altare”. Vår präst Bengt Larne och Rustan Andersson har haft alla planering-ar och hållit i alla trådar inför detta konstpro-jekt. År 1911 kontaktades de samtida konstnä-rarena. Varför inte göra samma sak 2011? Det har varit stort intresse vid vernissage och under utställningstiden (du kan läsa mer om det på nästa sida). Man kan inte göra sånt här varje år, men vad kul det var att man lever just när det är 100-års jubileum – eller vad säger ni?

Sammanfattning av jubileumsåretText:Valter Fryxelius

Foto:David Fryxelius

Fotot ovan:Fastighetsassistent Annelie Ulfvenstier-na (tv) i samspråk med universitets-lektor Anders Berg-ström (mitten) och Valter Fryxelius strax innan Bergströms föreläsning om Ivar Tengbom.

Bilder:Fler bilder frånjubileumsåret finns att se på vårhemsida. Adress finner du längstbak i tidningen.

”Trefaldighetssöndagenska det vara”


Det fanns en tid då kyrkan var den självklara kulturplattformen för alla. I konstens värld var motiven alltid av kristet ursprung, så var det i medeltidens Europa. Men även under senare epoker har det varit en självklarhet att utrycka sig i en kristen bild- och symbol-värld. Så är det inte längre. Ändå har kyrkans och trons sammanhang stark dragning på bild och formskapare i vår tid. Det var inte så märkligt att alla de som inbjöds att delta i Trefaldighetskyrkans jubileumsutställning, antog utmaningen.

Det är spännande att se hur centralt de med-verkande i projektet ”Altare” har hållit sig, och hur de utryckt sig i och närmat sig sin uppgift med centralt bibliska motiv och problemställ-ningar. För några konstnärer är mässan i cen-trum. Jag tänker på Jörgen Zetterqvists ”Altar-skåp” och Rustan Anderson videoinstallation ”Didaskalos. Så är det offertanken som tang-erar mässan, med Helene Karlssons stärkta dukar, som visar på människor som självklart offrar sin tid för att pynta och dekorera. Altar-dukar ovanpå varandra för att synliggöra det som säkert går under namnet ”förspilld kvin-nokraft” för många men som i Helenes instal-lation verkligen synliggjorts. På samma sätt har Jan-Ove Ekstedts ”Altarskåp” eller om jag får säga ”elektroniska krucifi x”, lyft fram sår-mystik på ett nytt sätt. Något oväntat kommer Kristi sår få en tolkning som låter läkedomens under få en framträdande plats.

Livet och döden är ett tema som får en tolkning hos Joel Stuart-Becks gravhäll ”Av Jord…”, Mia Tingvalls vävnad ”Jorden möter himmelen” och Eva Hillarp med ”Mammons altare”. My Niltzéns ”Stjärnsvindel” och An-ders Nybergs ”Evolutionsteori” lovsjunger el-ler väcker tillbedjan för konst och musik, som andligheten uttycksformer. Så gör även Lars Uno Erixson med sina Kristocentriska fi gurer. Maria Strands ”Petrus och linneduken” är en direkt gestaltning av Apostlagärningarna kapi-tel tio, som lyfter fl era etiska och estetiska frå-geställningar om rent och orent, innanför och utanför våra gemensamma normer. Att vernissagen har dragit många besökare var roligt, men det är också många övriga be-sökare som hittat till Trefaldighetskyrkan mel-lan alla gudstjänster och andra evenemang. Det har glatt oss mycket. Det har också upplevts som meningsfullt med små kulturarrangemang i samband med visningar av verk i utställning-en. Där har musiken som konstform fått stort utrymme. Det är en konstform som är borta när det väl är genomfört men som förhopp-ningsvis präglat och satt spår hos åhörarna. Anna Braws föredrag om sin bok ”Fester med rester” blev en god avslutning på konstfesti-valen. Hennes böcker om kyrkkaffe och mat, sätter gemenskapen och måltiden i fokus. Nå-got som fl era av installationerna i utställningen också tangerat.

Text:Bengt Larne


Fotot ovan:Rustan Andersson (tv) och Bengt Larne i en, av många, diskussioner inför jubileums-utställningen ”Altare”.

Samtidskonst relevant för kyrkan


Gud vi kommer till dig med våra önskningar och behov och ber om din hjälp.

Vi ber om jordens framtid och fred och rättvisa mellan folken, om godhet och rättvisahos de människor som fått makt att styra.

Vi ber för vår kyrka, för Ny församling, att människor vill leva och bo i Ny, att unga människor ska upptäcka att landsbygden ger livskvalite och att vår kyrka har mycken gemenskap och glädje att tillföra livet.

Vi ber att vår skola i Ny ska få fi nnas kvar.

Så ber vi då för alla barn som lider av både kroppslig och själslig ohälsa. Barn som far illa och som glöms bort då föräldrarnas konfl ikter inte kan lösas på ett vuxet vis. Barn som lever i hem där missbruk råder. Barn, särskilt invandrarbarn som känner sig utanför i skola och samhälle, hjälp dem så att de inte kommer in på orätta vägar, utan fi nner gemenskap med andra. Barn som har drabbats av cancer, ge dom styrka att genomgå svåra behandlingar. Ge deras föräldrar och närstående kraft att uthärda det outhärdliga.

Vi tackar för den mångfald naturen gett oss denna sommar, både i natur upplevelse och skörd.

Vi ber för vår natur att den inte ska påverkas av klimatförändringar och miljöförstörelseutan att vi får behålla vår biologiska mångfald.

Vi ber för de som brukar jorden både i vår närhet och i andra länder. Ge dom styrkanär missväxt råder. Hjälp dem att inte ge upp.

Gud du är vår tillfl ykt och vår starkhet.

Ge oss vad vi i tro har bett om.

För din kärleks skull överlämnar vi oss åt dig i Jesu Namn. Amen.

Tacksägelsebön från Ny församlingText:Församlingsbo frånNy församling


Välkommen till gemensamma

Böneveckan 16-22 januari 2012Glöm inte bort att boka in Arvikas gemensamma bönevecka 2012. I år träffas vi under vecka tre med Pingstkyrkan som värd. Preliminärt program se ut som följer: Tisdag 19.00 gudstjänst iMissionskyrkan. Onsdag 19.00 Veckomässa i Trefaldighetskyrkan. Torsdag 19.00 Gudstjänst i Mika-eligården. Fredag 19.00 Gudstjänst hos Frälsningsarmen. Lördag 18.00 samling i Pingskyrkan. Söndag 11.00 Gudsjänst i Pingskyrkan. Mer information kommer längre fram. Arrangör: Arvika Kristna Råd.

!


Kontakta Fyren: Redaktör:Post: Fyren, box 111, 671 23 Arvika David Fryxelius, [email protected]: [email protected] Bildredaktör:Telefon: 0570-728200 Hans Gustafsson, [email protected]: 0570-19982 Ansvarig utgivare:Webb: www.svenskakyrkan.se/arvika Valter Fryxelius, [email protected]ök: Cisterngatan 25-27

Fyren ges ut fyra gånger om året av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar. Fyren ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika Pastorat. På grund av priset sorteras ej tidningen mellan kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga utan delas ut till alla. Fyren trycks hos City Tryck AB i Karlstad (Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

PastorsexpeditionExpedition, Marianne Myrman.......................................72 82 00Kyrkoherde, Valter Fryxelius ..........................................72 82 10Assistent Gunnar Kullgren ..............................................72 82 19Alf Dalberg nås genom pastorsexpeditionen ............ 72 82 00

Öppettider för reception och växel:Måndag-fredag 09.00-15.00, lunch mellan 12.00-12.30. Reception och växel håller stängt på röda dagar och aftnar.

KansliKanslichef, Lars-Inge Lilja ...............................................72 82 02Kamrer, Håkan Karlsson ..................................................72 82 03Vik personalsekreterare, Camilla Nyman ....................72 82 04Information & IT, David Fryxelius .................................72 82 05Assistent, Mia Nilsson ......................................................72 82 09Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna ................72 82 43

Arvika Västra församlingPräst, Anna Westerholm ................................................72 82 38Diakon, Eva-Märtha Tranemyr .....................................72 82 11Kantor, Karin Birgersson .................................................72 82 64Fritidsledare, Nina Zethelius .........................................72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax ..................72 82 31Kyrkvaktmästare, Åke Widén ........................................72 82 35Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson ............................72 82 32Kyrkvaktmästare, Olof Willman ....................................72 82 34Mikaeligården, Dottevik .....................................................181 70Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .....................................104 49

Arvika Östra församlingPräst, Valter Fryxelius ......................................................72 82 10Präst, Klas Nilsson ............................................................72 82 13Präst, Bengt Larne ...........................................................72 82 15Diakon, Marina Ingvarsdotter .......................................72 82 12Organist, Åke Skommar ..................................................72 82 60Kantor, Carina Tholf ......................................................... 72 82 65Körledare SingOut, Joakim Adriansson .......................72 82 61Diakoniassistent, Mona Vikström ................................72 82 28Elizabeth Andersson ........................................................ 72 82 29Församlingspedagog, Carina Adrian ............................72 82 20Vik. fritidsledare, Lotta Paas ..........................................72 82 21Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson .........................72 82 36Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson ...........................72 82 37Assistent, Lena Sjösten ................................................... 72 82 30

Ny församlingPräst ...................................................................................... 72 82 00Kantor, Birgitta Nolgård ........................72 82 63, hem 301 02Fritidsledare, Carina Larsson ...............72 82 24, hem 201 55Vaktmästare, Mikael Nilsson .........728245, 076-847 37 62Församlingshemmet ............................................................200 79Fax ............................................................................................200 42

Älgå församlingPräst, Monica Fryxelius ...................................................72 82 17Kantor, Annika Lindahl ...........................72 82 62, hem 330 17Fritidsledare, Carola Riddargård ....................................72 82 26Vaktmästare, Annika Kaspersson .................................72 82 48Församlingshemmet ...........................................................260 13Fax ............................................................................................260 19

Kyrkan i vård och omsorgPräst, Klas Nilsson ............................................................72 82 13Diakon, Gunnel Widin ................................. 71 20 66, 72 82 18

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp .............72 82 42Utredningssekreterare, Liv Bjurheden .........................72 82 40Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen .............72 82 41Mikael Skoog, krematoriemästare ...............................72 82 54Fax ............................................................................................804 99

Ordförande i kyrkonämndNils-Gunnar Andersson .......................................................310 55

Ordförande i kyrkorådArvika Västra, Jan Westergren ..........................................330 33Arvika Östra, Hans Forssell ................................................149 61Ny, Kajsa Högberg ................................................................201 60Älgå, Lennart Björn ..............................................................260 31

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaBesöksadress: Cisterngatan 25-27Telefon: 72 82 00Fax: 199 82E-post: [email protected]: www.svenskakyrkan.se/arvikaFacebook: www.facebook.com/svenskakyrkaniarvikaTwitter: www.twitter.com/svk_arvika

Fler nyheter, reportage och information från Arvika Pastorat: www.svenskakyrkan.se/arvika

Kontakta oss!

Observera! På grund av lång pressläggning reserverar vi oss för eventuella ändringar för arrangemangen.Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, på hemsidan och genom övrig affischering för senaste informationen.

Nästa nummer av Fyren utkommer

omkring den4 april 2012.

Manusstopp1 februari

Documents

Fyren nr 4 2011