Förstudie kretsloppspark i Falun

Falu Energi & Vatten AB Box 213 • 791 25 FALUN tel. 023-77 49 00 fax. 023-77 49 50 www.fev.se Org. nr. 556509-6731

Förstudie kretsloppspark i Falun Förstudierapport kretsloppspark i Falun

Till Falu kommuns kommunstyrelsemöte tisdagen den 28 augusti 2018

Enligt uppdrag: Cajsa Hagberg

Sida Datum/Utgåva

1 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun

Sammanfattning

Avfallet i Falu kommun måste minska och faluborna behöver konsumera mindre

nyproducerat för att gå mot ett mer hållbart Falun i enlighet med beslutade kommunala

och nationella inriktningar samt EU-direktiv. Med två motioner som bakgrund har en

förstudie genomförts för att undersöka möjligheterna att anlägga en kretsloppspark i

Falun och utreda vad det skulle innebära i kostnader och vilka mål som kan uppfyllas.

Hållbarhetsråden tillsammans med Falu Energi & Vatten har finansierat denna förstudie.

Förstudien har genomfört en marknadsundersökning som visat beteendet kring

falubornas konsumtion av second hand varor, gjort omvärldsbevakning av kommuners

olika lösningar på kretsloppsparker samt haft dialog med näringsliv och ideella

organisationer. Utifrån detta arbete har förstudien arbetat fram bästa tänkbara

finansieringsmodell för Falun kring en kretsloppspark.

Förslaget som förstudien har tagit fram är att skapa en arena med en kretsloppspark som

bygger på att förnya den återvinningscentral som finns på Ingarvet och att utveckla

samarbetet med befintliga second hand butiker, ideella organisationer, företag, kommun

och skola samt att höja kunskapen om cirkulär ekonomi hos Falu kommuns invånare.

För att få till beteendeförändring kring hur vi använder våra saker så behövs lärande,

inspiration och förståelse. Kretsloppsparken ska på ett motiverande sätt visa faluborna

hur vi kan konsumera utan att belasta jordens resurser. Vår idé är att kretsloppsparken

ska vara ett centrum för praktiskt lärande där kretsloppstänket och den cirkulära

ekonomin ska genomsyra hela besöket. Här har medarbetarna på kretsloppsparken en

viktig roll. Förstudien har valt att kalla medarbetarna för mottagningsinspiratörer. Dessa

ska ha hög servicekänsla och social kompetens för att kommunicera den information och

budskap som kretsloppsparken ska ge.

Nyttan för Faluborna med att utveckla en kretsloppspark enligt förstudiens förslag är

minskat avfall, ökat återbruk, koldioxidbesparing, mer resurser till bistånd och skapar

meningsfull sysselsättning som är allt ifrån ideella insatser och arbetsträning till rent

marknadsmässiga jobb. Dessa nyttor leder mot målen i de tre hållbarhetsperspektiven;

ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Enligt förstudiens beräkning skulle denna

satsning kunna bryta den stigande trenden att hushållsavfallet per person årligen ökar.

Effektmålen av nyttorna finns redovisade i kapitel 5.

Kretsloppsparkens kostnader för ny byggnad att ta emot återbruksmaterial uppskattas till

1,7 miljoner kronor, vilket ger en årlig kostnad för avskrivning, ränta och drift av lokaler

på 200 000 kronor. Personal- och utvecklingskostnader uppskattas till 3,3 miljoner

kronor per år. Minskade hanteringskostnader och ökade intäkter med kretsloppsparken

uppskattas till 500 000 kr per år.

Totala kostnader per år för kretsloppsparken blir 3 miljoner kronor.

Sida Datum/Utgåva


Förstudiens förslag på finansieringsmodell:

Falu Energi & Vatten finansierar investering av mottagningsbyggnad

och utökning av driftpersonal 1,4 miljoner kronor

o Avfallstaxan får höjas med max 3,5 % och höjningen sker i

två steg

Falu kommun finansierar kostnader för utvecklingsledare,

utvecklingsbudget och kostnader för arbetsträning

o Falu kommun faktureras 1,6 miljoner kronor per år under

minst 5 år

Förstudien med dess förslag ska presenteras på Falu kommuns kommunstyrelsemöte

tisdagen den 28 augusti 2018. Beslutspunkter finns i rapporten under kapitel 12.

Falu Energi & Vattens styrelse stödjer förslagen finansieringsmodell till

kretsloppsparken med villkor att Falu kommun är med och finansierar samt med villkor

om krav på uppföljning om hur verksamheten fungerar. Ärendet togs upp tisdagen den

19 juni 2018.

Sida Datum/Utgåva


Innehåll

1. Bakgrund, syfte, mål ....................................................................................... 5

1.1 Bakgrund ........................................................................................................... 5

1.2 Syfte .................................................................................................................. 5

1.3 Mål .................................................................................................................... 5

2. Organisation .................................................................................................... 5

3. Avgränsning ..................................................................................................... 6

4. Nuläge ............................................................................................................... 7

4.1 Insamling av Ta till vara, Human Bridge och PMU .......................................... 7

4.2 Hushållsavfallet måste minska .......................................................................... 8

4.3 Ett större Falun .................................................................................................. 8

4.3.1 Värderingar ....................................................................................................... 9

4.4 Beslutade mål .................................................................................................. 10

4.4.1 Mål i Miljöprogrammet ................................................................................... 10

4.4.2 Mål i Kommunal avfallsplan ........................................................................... 10

4.4.3 Mål i Folkhälsoprogrammet ............................................................................ 11

4.5 Plockanalys av brännbart grovavfall ............................................................... 12

4.5.1 Övergripande mål 1 och 5 avfallsplan ............................................................ 13

4.5.2 Övergripande mål 4 avfallsplan ...................................................................... 13

5. Effektmål med införande av kretsloppspark .............................................. 13

5.1 Minska avfallet ................................................................................................ 13

5.2 Öka återbruket ................................................................................................. 14

5.3 Koldioxidbesparing ......................................................................................... 14

5.4 Potentiella ökade intäkter ................................................................................ 15

5.5 Social nytta ...................................................................................................... 15

6. Intressentanalys ............................................................................................. 16

6.1 Entreprenörer/butiker ...................................................................................... 16

6.2 Marknadsundersökning kring konsumtion av second hand i Falun ................ 16

6.3 Bytesloppis ...................................................................................................... 18

6.4 Försäljning av återbrukade fönster .................................................................. 19

Sida Datum/Utgåva


6.5 Lokalisering ..................................................................................................... 19

6.6 Arbetskraft ....................................................................................................... 19

7. Förslag på kretsloppspark ............................................................................ 20

7.1 Centrum för cirkulär utveckling ...................................................................... 20

7.2 Beskrivning av återbruksmaterialets färd genom kretsloppsparken ................ 21

7.3 Mottagning av återbruksmaterialet .................................................................. 21

7.4 Användningsområde för återbruksmaterialet .................................................. 22

7.5 Arbetskraft ....................................................................................................... 23

7.5.1 Mottagningsinspiratörer ................................................................................. 23

7.5.2 Utvecklingsledare ............................................................................................ 23

7.5.3 Arbetsträning ................................................................................................... 24

7.6 Landsbygden ................................................................................................... 24

8. Kostnader ....................................................................................................... 25

8.1 Investeringskostnad och drift mottagningsbyggnad ........................................ 26

8.2 Personalkostnader ............................................................................................ 26

8.3 Minskade kostnader och potentiella intäkter ................................................... 26

8.4 Finansiering ..................................................................................................... 26

8.5 Förslag på finansieringsmodell ....................................................................... 27

8.6 Klimatklivet ..................................................................................................... 27

9. Tidplan ........................................................................................................... 28

10. Utvecklingsmöjligheter ................................................................................. 28

10.1 Återbruk av byggmaterial ................................................................................ 28

10.2 Samarbetspartners ........................................................................................... 28

10.3 E-handel .......................................................................................................... 29

10.4 Verkstad .......................................................................................................... 29

11. Risker.............................................................................................................. 29

12. Förslag till beslut ........................................................................................... 30

13. Bilagor ............................................................................................................ 31

Sida Datum/Utgåva


1. Bakgrund, syfte, mål

Sedan oktober 2017 har en förstudie pågått där Falu Energi & Vatten tillsammans med

Falu kommun utreder olika koncept på en kretsloppspark i Falun med syftet att öka

återbruket och minska avfallet.

1.1 Bakgrund Genom att skapa förutsättningar för en kretsloppspark i Falun leder det till ekologisk

hållbarhet genom ökad återanvändning, social hållbarhet genom att vi skapar möjlighet

till sysselsättning och integration samt ekonomisk hållbarhet då det ger förutsättningar

för nya företag samt möjlighet till utveckling av befintliga. Det stödjer således alla tre

hållbarhetsperspektiven.

Falu Energi & Vatten fick ett uppdrag år 2013 att utreda möjligheten att etablera en

kretsloppspark i anslutning till återvinningscentralen på Ingarvet då en motion inkommit

från Centerpartiet. Utredning gjordes och presenterades under våren 2017. I anslutning

till presentationen inkom en ny motion från Falupartiet, Moderaterna, Liberalerna och

Kristdemokraterna, om att inrätta en Återbruksgalleria i Falun. Således beslutades att

Falu Energi & Vatten fick i uppdrag att genomföra en förstudie kring en kretsloppspark.

Förstudien finansieras med medel från Hållbarhetsråden och Falu Energi & Vatten.

Syftet med en kretsloppspark är att utveckla återbruksbranschen i Falun tillsammans

med befintliga och nya aktörer. Ett mer hållbart Falun helt enkelt!

1.2 Syfte Syftet med förstudien är att identifiera några tänkbara affärsmodeller för en

kretsloppspark i Falun och via utvärdering av dessa komma fram till vilken modell som

kan passa i Falun.

Affärsmodellerna ska inkludera upplägg, lämpliga samarbeten, lokalisering, drift och

finansiering. De ska också inkludera en beräkning och utvärdering av verksamhetens

nytta för Falun i form av ökad återanvändning, nya företag, fler arbetstillfällen och

stärkt varumärke.

1.3 Mål Målet är att ett förslag på affärsmodell till en kretsloppspark som minskar avfallet i

Falun. Förslaget ska läggas fram för beslut i Faluns kommunfullmäktige i september

2018.

2. Organisation

Förstudien har genomförts i nära samarbete med Falu kommun och Falu Energi &

Vatten. Hanna Bergman hållbarhetschef på FEV har varit projektägare och Cajsa

Hagberg projektledare.

Sida Datum/Utgåva


Förstudiens styrgrupp:

• Maria Jonsson, Arbetsmarknads- och integrationsförvaltningen

• Linda Wallin, Näringslivskontoret

• Cecilia Berg, hållbarhetsstrateg, Ledningsförvaltningen

• Ola Bergeå, Hållbarhet och Planering

• Thomas Sundin, Hållbarhet och planering

• Hanna Bergman, Falu Energi & Vatten

Styrgruppen har träffats vid 6 tillfällen.

Förstudiens politiska referensgrupp

• Catharina Enhörning (M)

• Anders Runström (FAP)

• Agneta Ängsås (C)

• Richard Holmqvist (MP)

• Ragnar Kroona (S)

Den politiska referensgruppen har träffats vid 5 tillfällen.

3. Avgränsning

Under förstudiens gång har 3 olika koncept utvärderats.

Koncept 1 – Kretsloppspark med aktiv utökad mottagning och utökat

samarbete med aktörer som cirkulerar vidare: Kretsloppspark som

bygger på en aktiv, utökad mottagning av återbruk på

återvinningscentralen på Ingarvet där inlämnade resurser genom avtal

med lokala, regionala och nationella aktörer säljs eller lämnas vidare

till nästa led i aktörernas befintliga eller tillkommande lokaler.

Koncept 2 – Kretsloppspark och second hand butik(er) vid

Återvinningscentral: Kretsloppspark på Ingarvet där det sker en aktiv

mottagning av återbruksmaterial på återvinningscentralen och

försäljning sker i butiker i direkt anslutning till mottagningen.

Koncept 3 - Kretsloppspark och kretsloppsgalleria i tomma lokaler: Kretsloppspark på Ingarvet där det sker en aktiv mottagning av

återbruksmaterial på återvinningscentralen och försäljning sker i en

galleria i befintlig tom lokal.

Sida Datum/Utgåva


Falu Energi & Vatten fick ett uppdrag år 2013 att utreda möjligheten att etablera en

kretsloppspark med försäljnings av återbruksmaterial i direkt anslutning till

återvinningscentralen på Ingarvet då en motion inkommit från Centerpartiet. Utredning

gjordes och presenterades under våren 2017. Det förslag som presenterades var en

mottagningsbyggnad med en investeringskostnad på 28 miljoner kr och en årlig kostnad

för driftpersonal på 3,5 miljoner kr. Investeringen för försäljningsbyggnaden med

butiker landade på 15 miljoner kr. Hyreskostnaden för butikerna beräknades till 1100 kr

per kvadrat per år.

Den politiska referensgruppen och styrgruppen har utifrån omvärldsbevakning och de

marknadsundersökningar som genomförts kommit fram till att koncept 2 och 3 utgör

stor ekonomisk risk. Marknaden för återbruk är omogen, det vill säga efterfrågan och

betalningsviljan för återbruk är i nuläget svag. De båda koncepten ställer därmed stora

krav på enskilda entreprenörers förmåga att driva beteendeförändring i marknaden vilket

sannolikt kräver god ekonomisk uthållighet. Mot den här bakgrunden beslutades att

fördjupa inriktningen mot koncept 1. Därmed har fokus i förstudien lagts på aktiv

mottagning av varor som syftar till att fler saker går till återbruk eller återvinning och

mindre till förbränning vilket verkar för ett mer hållbart samhälle.

Då fokus kommer att ligga på utveckling av en aktiv mottagning av återbruksmaterial så

definieras modellen som finansieringsmodell istället för affärsmodell.

4. Nuläge

4.1 Insamling av Ta till vara, Human Bridge och PMU På Återvinningscentralen på Ingarvet finns det idag möjlighet att lämna material för

återbruk. Ta till vara, som är organiserat hos kommunens arbetsmarknadscenter, har en

bemannad bod på plats. Den ligger i anslutning direkt efter återvinningscontainrarna.

Dagligen kommer en lastbil och hämtar utsorterade saker och kör till sin butik för vidare

försäljning. Försäljningen hos Ta till vara ligger på omkring 160 000 artiklar om året.

Klädinsamling sker via uppsatta boxar på området och dessa går till Human Bridge och

PMU Ingarvet Second Hand. Human Bridge cirkulerar idag ca 72 ton textilier per år och

säger att de kan ta emot mer. PMU Ingarvet Second hand började med sin insamling

under våren 2018 och har ingen statistik på insamlingsuppgifter ännu.

Secondhandförsäljning i större eller mindre omfattning sker dessutom idag även av ett

flertal aktörer utan kontakt med återvinningscentralen i Falun. Röda korset, Hildings

second hand, O-nytt, Slaggens second hand är några exempel. PMU Ingarvet Second

hand har även en betydande försäljning av material som de själva tar emot.

Sida Datum/Utgåva


4.2 Hushållsavfallet måste minska Vi konsumerar mer och människans ekologiska fotavtryck blir allt större. I takt med

ökad befolkningsmängd skapas ett allt högre tryck på ekosystemet. I Falun var den

genomsnittliga förbrukningen av hushållsavfall 412 kg per person år 2017, se bilaga 1.

Tyvärr en siffra som ökat de senaste 9 åren. Denna trend måste gå i motsatt riktning för

att nå visionen om Ett större Falun som tar ansvar för miljö, ekonomi och social

hållbarhet.

4.3 Ett större Falun Visionen säger att Ett större Falun behöver väva samman ekonomi, miljö, folkhälsa och

sociala värden för att vara en långsiktigt hållbar kommun så att även kommande

generationer vill och kan leva här. Respekt och ansvar för människors och miljöns

behov förenas med nyfikenhet, nytänkande och mod att pröva nya vanor och tekniska

lösningar för ett hållbart samhälle. Ett långsiktigt hållbarhetsarbete i framkant har en

potential att skapa nya jobb men är också viktigt för Faluns identitet och kan vara

avgörande för var man väljer att bo.

Nedanstående bild visualiserar en målbild för hur alla kommunövergripande

styrdokument bör hänga ihop:

372

435

300

412

376

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Hushållsavfall kg/person

Hushållsavfall per person hitintills Trend sedan 2009

Miljöprogrammet 2014-2020 Avfallsplan år 2018-2022

Sida Datum/Utgåva


4.3.1 Värderingar

För att åstadkomma Ett större Falun är det två värderingar som behöver genomsyra

verksamheten:

Nyttan för Faluborna Allt som görs ska vara med nyttan för Faluborna för ögonen. Det som inte direkt

eller indirekt ger fördelar för Faluborna måste ifrågasättas. Att komma fram till

ett resultat eller att ge besked är en förutsättning för att skapa nytta.

Enkla att samarbeta med I en stor och multiprofessionell organisation som Falu kommun finns expertis

och ansvariga inom alla verksamhetsområden. Emellanåt händer det att Falubor

eller företagare ”kommer i kläm” på grund av att verksamhetsområden inte är

överens inom organisationen. För att det ska vara enkelt att samarbete med

kommunen måste vi därför se till att vi samarbetar internt först och inte låter

”stuprör” hindra oss.

Sida Datum/Utgåva


4.4 Beslutade mål Falu kommun har beslutat ett antal mätbara mål gällande avfallshantering. Dessa mål är

oerhört tuffa då gapen är mycket stora mellan verklighet och mål. För att nå dem krävs

omfattande och långsiktiga åtgärder.

4.4.1 Mål i Miljöprogrammet

I Miljöprogrammet 2020 beslutades ett delmål, att mängden kärl- och grovavfall är år

2020 maximalt 300 kg per år och invånare. Målet är samma som i Lokalt miljöprogram

2007 men skillnaden att målåret flyttats från år 2010 till 2020. Kärlen är både

komposterbart och brännbart och grovavfallet är det material som körs till

Återvinningscentralerna. Förpackningsinsamlingen ingår ej i detta mål.

En av strategierna nedan är utveckla mötesplatser för konsumenter och redan använda

produkter och här kan en kretsloppspark vara en av strategierna.

Se Miljöprogrammet 2020, antaget av kommunfullmäktige 2014-09-18, §192

4.4.2 Mål i Kommunal avfallsplan

Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering 2018-2022 har

sänkt ambitionsnivån i jämförelse med Miljöprogram 2020 eftersom mängderna inte

minskat utan snarare ökat. Målet i den nya avfallsplanen är att åstadkomma ett

Sida Datum/Utgåva


trendbrott från ökning till minskade mängder fram till 2022. Oavsett styrdokument så

krävs det alltså extra åtgärder för att vända trenden av ökade mängder hushållsavfall.

Den beslutade kommunala planen för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering

för år 2018-2022 ska ses som en del i kommunens arbete med att uppnå en hållbar

avfallshantering med utgångspunkt från EU:s direktiv, nationella miljömål samt olika

nationella och regionala planer och program såsom det avfallsförebyggande

programmet.

De övergripande målen som berör förstudien i avfallsplanen är:

Övergripande mål 1: Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska

minska till förmån för hållbar konsumtion1 och ökad

återanvändning

Övergripande mål 2: Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på

att källsortera och materialåtervinningen ska öka

Övergripande mål 4: Insamlingen av farligt avfall ska förbättras

Övergripande mål 5: Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna

grovavfall till återanvändning ska förbättras

Övergripande mål 9: Minska avfallsmängder och öka återanvändning av

byggavfall samt använda miljövänliga material och

omhänderta farligt avfall på rätt sätt

Ett mätbart mål i övergripande mål 1 är att mängden hushållsavfall ska vara mindre än

463 kg år 2022 i Falun. I siffran 463 kg så ingår insamlade förpackningar och

returpapper. Den fraktionen har ett producentansvar och bör inte räknas med i

hushållsavfallet. Mängden hushållsavfall ska istället räknas om till 378 kg för år 2016.

Det innebär att om man utgår från 2017 års mängd på 412 kg/person så måste mängden

minska med 35 kg vilket är i genomsnitt 7 kg per år.

Trots dagens insatser lyckas vi inte stoppa ökningen. Kundundersökningen visar att folk

blir mer medvetna men trots det går kurvan åt fel håll!

4.4.3 Mål i Folkhälsoprogrammet

Falun är en bra plats att bo på för de flesta. Det kan benämnas social hållbarhet.

Visionen om ett större Falun ger utmaningar att se till att social hållbarhet gäller alla.

1 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk

hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och

konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter”.

Sida Datum/Utgåva


Folkhälsoprogrammet har valt att fokusera på tre av Sveriges elva folkhälsomål. Varav

delaktighet och inflytande är en.

Två av strategierna är:

Stärka samverkan med näringslivet och föreningslivet för att skapa en

meningsfull sysselsättning och fritid för Faluborna.

Utveckla insatser och metoder för att minska sjukfrånvaron framför allt när det

gäller kvinnors sjukfrånvaro.

En kretsloppspark kan skapa meningsfull sysselsättning, allt ifrån ideella insatser och

arbetsträning till rent marknadsmässiga jobb.

4.5 Plockanalys av brännbart grovavfall Trots att det finns möjlighet att lämna saker till återbruk så slängs det för mycket. Med

hänvisningen till en plockanalys som genomfördes av Envir år 2017 på sju

återvinningscentraler så kan det konstateras att 48,5% av det som slängs i containerns

för brännbart grovavfall hamnar fel. 12 procent av grovavfallet var i denna

undersökning hela och rena textilier, möbler och kakel vilket räknas som material som

skulle kunna sorteras ut för att lämnas till återbruk.

Sida Datum/Utgåva


4.5.1 Övergripande mål 1 och 5 avfallsplan

Om vi antar att statistiken från plockanalysen är applicerbar i Falun så skulle

hushållsavfallet kunna minskas med 1 570 ton om rätt material hamnade i det brännbara

grovavfallet. Se bilaga 2.

460 ton till återbruk

300 ton till återvinning av textilier och trä

740 ton till förpackningsåtervinning med producentansvar

70 ton till försäljning av metall

Förutsatt att vi lyckas cirkulera återbruket skulle detta innebära en minskning med 22

kg/person. En förbättrad sortering av det brännbara avfallet skulle ge en årlig mängd

hushållsavfall på 390 kg/person vilket ska jämföras med dagens 412 kg/person. Det är

väg i rätt riktning mot målet år 2020 i Falu kommuns miljöprogram och i linje med

övergripande mål 1 i den antagna Kommunala planen för avfallsförebyggande och

hållbar avfallshantering Falun-Borlänge-Säter 2018-2022.

Flera aktörer har visat intresse att ta emot mer material för återbruk. Human Bridge som

är en nationell aktör kan ta emot mer textilier. Röda korset som håller på att utveckla sin

verksamhet i Dalarna har visat intresse för att ta emot mer än deras egen insamling av

återbrukat material och de är också en nationell aktör.

4.5.2 Övergripande mål 4 avfallsplan

Plockanalysen visar även att 88 ton farligt avfall slängs i det brännbara grovavfallet. En

förbättrad sortering bidrar till det övergripande mål 4, insamling av farligt avfall ska

förbättras.

5. Effektmål med införande av kretsloppspark

Kretsloppsparken stärker Falu kommun och Falu Energi & Vattens varumärke med att

vara en kommun och ett energibolag som ligger i framkant gällande cirkulär ekonomi!

Det stödjer visionen om Ett större Falun och ger högt attraktionsvärde för de som bor

och verkar i Falun samt kan locka fler att flytta till kommunen. Ökat förtroende hos Falu

Energi & Vatten ger nöjdare kunder som väljer att köpa andra tjänster.

5.1 Minska avfallet Syftet med satsningen på en ny mottagningsenhet är att minska avfallet och effektivisera

resursanvändningen. En mer kommunikativ och aktiv mottagning som möter kunden

bidrar båda till att saker som kan återbrukas fångas upp direkt och till att inspirera och

motivera till återbruk och återvinning av avfallet. Andelen felsorterat i brännbart

grovavfall kan över en längre tidsperiod förväntas minska med 1 300 ton.

Uppskattningen bygger på befintlig avfallsstatistik och plockanalyser. Detta skulle ge

Sida Datum/Utgåva


460 ton till återbruk och 740 ton till återvinning årligen. Det är en möjlig minskning av

avfallet totalt med 22 kg/person varav 8 kg/person till återbruk, 12,8 kg/person till

återvinning och 1,2 kg/person till metallförsäljning. Se bilaga 2.

Kretsloppsparken kan vara ett viktigt verktyg för att bryta trenden med ökade

avfallsmängder. Den nya kretsloppsparken skulle till år 2020 kunna bidra till att

avfallsmängderna minskar med 5 kg/person år 2020 för att sedan minska med 11

kg/person år 2021 och 22 kg/person år 2022. Vid år 2022 finns då en möjlighet att

närma sig målet i Avfallsplan 2018-2022, att hushållsavfallet ska vara mindre än 376

kg/person.

5.2 Öka återbruket I dagsläget samlas det in 92 ton material (exklusive textilier) till återbruk på

Återvinningscentralen. Denna mängd skulle kunna öka med 233 % om det andelen

felsorterat i brännbart togs om hand.

I dagsläget samlas det in 74 ton textilier till återbruk på Återvinningscentralen. Denna

mängd skulle kunna öka med 340 % om det andelen felsorterat i brännbart togs om

hand. Se bilaga 2.

5.3 Koldioxidbesparing Det minskade avfallet från brännbart avfall som skulle kunna gå till återbruk ger en

koldioxidbesparingen på 1 674 ton per år. Se bilaga 3 antagande 3.

Vid antagande att 5 % av Faluborna inspireras av mottagningen och börjar att lämna 20

kg material var till återbruk per år ger det en koldioxidbesparing på 210 ton. Se bilaga 3

antagande 4.

372352

412435

300 376

388

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Hushållsavfall kg/person

Hushållsavfall per person hitintills Trend sedan 2009

Miljöprogrammet 2014-2020 Avfallsplan år 2018-2022

Kretsloppspark igång helt år 2020

Sida Datum/Utgåva


Den nya mottagningen ger goda förutsättningar för ideell organisation eller företag att

skapa second hand verksamhet med inriktning mot byggmaterial. Vid antagande att 5 %

av det som slängs som träavfall skulle gå till återbruk ger det en koldioxidbesparing på

680 ton/år. Se bilaga 3 antagande 5.

Med mängden som återbrukas i dagsläget tillsammans med ovanstående antaganden så

minskas koldioxidutsläppen med 3 160 ton/år, vilket motsvarar ca 85 mil/ år och per bil

i Falu kommun i minskad körsträcka. Se bilaga 3.

5.4 Potentiella ökade intäkter Enligt en plockanalys som förstudien tittat på så är 1,8 % av det brännbara materialet

metall. Vid rätt sortering kan den fraktionen säljas vidare och därmed generera en intäkt

på 100 000 kr.

5.5 Social nytta I och med att Falu Energi & Vatten tar över mottagningen finns möjlighet att ta emot

personer som är långt ifrån arbetsmarknaden och erbjuda dem arbetsträning. Nyttan att

ha en meningsfull sysselsättning som stärker individen är stor och möter målet i

Folkhälsoprogrammet.

Andelen arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd var i april 2018 5,9 %.

Detta är 0,1 % lägre än året innan. Det skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda där

arbetslösheten minskat för de inrikes födda och ökat för de utrikesfödda.

Kommande utmaningar enligt rapport Arbetsmarknad Falun 2018 är att antalet äldre

kommer att öka kraftigt vilket sätter press på äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården.

Andra näringsgrenar där det kan bli svårt att hitta rätt kompetens i framtiden är teknik

och industri, IT, utbildning samt offentlig förvaltning.

Det är viktigt att ta vara på den arbetskraftsreserv som idag finns i Falun i form av

nyanlända och utrikesfödda. Med arbetsuppgifterna på kretsloppsparken finns god

möjlighet att ge en bra arbetsträning inklusive språkträning för kommande

arbetsuppgifter i andra näringsgrenar och bidra till att arbetslösheten minskar.

Generellt säger man att det kostar en halv miljon kronor per person för samhället då en

person är långtidsarbetslös.

Det blir en social nytta med att det samlas in mer saker till återbruket då personer med

begränsade resurser har möjlighet att köpa eller få saker som de annars inte hade haft

råd med. Dessa redan använda produkter kan exempelvis vara en skidutrustning som ger

möjlighet för en elev att följa med på en skolutflykt.

Sida Datum/Utgåva


6. Intressentanalys

6.1 Entreprenörer/butiker Det finns ett flertal second hand butiker i Falun och dessa ligger lokaliserade i

stadskärnan och på Ingarvet. Butikerna är intresserade av att få mer material och

efterfrågar främst kvalitetsprodukter. En av butikerna säger att det märks skillnad på hur

exempelvis kläder samlas in. Det är sämre kvalité på de kläder som lämnas i de särskilda

boxarna som är placerade utomhus än de som lämnas in vid butikens mottagningsenhet.

Värdet av att vara och benämna sig som en butik istället för loppis är viktigt. Ta till vara

och PMU ligger på Ingarvet och anser att de har fördel att de båda butikerna ligger nära

varandra då de har samma kundgrupp.

Mottagningen på Återvinningscentralen har som syfte att göra det enklare för besökaren

att lämna sina saker till återbruk istället för att slänga dem. Detta skulle kunna bli

negativt för de second hand butiker som idag får saker skänkta direkt till sin butik.

Risken finns att bidragsgivare väljer att skänka sakerna till återvinningscentralen istället

för att åka till butiksinlämningen som de gjort tidigare. Detta kan upplevas som att

butiken går miste om material. Å andra sidan så förväntas inflödet av material att öka

med en mer aktiv mottagning. Alla de saker som kommer in fördelas mellan de second

hand butiker som har samarbete med Återvinningscentralen vilket resulterar i att

butikerna ändå får sina saker.

Hur fördelningen av återbruksmaterial kommer att delas upp ska utredas efter ett beslut

om kretsloppsparkens genomförande. I olika kommuner finns det olika lösningar. Vissa

har avtal med flera ideella organisationer där de ansvarar för en vecka var och den

aktören ska ta emot allt som kommer in. På andra ställen är det materialet som styr, då

en organisation tar emot möbler, en annan tar emot husgeråd och en tredje tar emot

byggmaterial.

6.2 Marknadsundersökning kring konsumtion av second

hand i Falun En marknadsundersökning genomfördes under mars 2018 med 303 telefonintervjuer

bland invånarna i Falu kommun.

Andelen av de som handlar secondhand varor varje månad eller oftare är låg (18 %). En

tredjedel gör det någon gång per år och en tredjedel har inte handlat second hand men

kan tänka sig att göra det. Resten kan inte tänka sig att handla och har inte heller gjort

det. De butiker som är mest besökta är Ta till vara och PMU Ingarvet Second hand där

mer än hälften av respondenterna har varit.

Sida Datum/Utgåva


Fråga: Om du tänker på de senaste 12 månaderna, ungefär hur ofta har du handlat

second hand varor?

Undersökningen visar att många Falubor tycker att utbudet av second hand butiker är

bra eller mycket bra i Falun (71 %).

Sida Datum/Utgåva


I ett försök att identifiera vad som skulle få Falubor att handla mer second hand listades

ett antal påståenden i mätning kopplat till frågeställningen.

Fråga: Skulle följande få dig att handla mer second hand?

En relativt hög andel uppger i denna fråga att de skulle handla mer second hand om det

fanns större utbud av produkter och fler nischade specialbutiker liksom generösare

öppettider, bättre ordning i butikerna samt möjlighet att köpa begagnat i vanliga butiker.

Sannolikt skymtar vi i resultaten viss övertro på att man skulle handla mer om

omständigheterna förändrades men resultaten visar också tydligt att det krävs ett större

utbud av produkter för att driva en beteendeförändring i marknaden.

Om det skulle tillkomma butiker eller om butikerna skulle vara samlade på en plats så

önskar hälften av respondenterna att butikerna ligger i stadskärnan.

6.3 Bytesloppis I anknytning till återbruksfesten som arrangerades den 18 november 2017 så anordnades

en bytesloppis på återvinningscentralen. I ett tält på kundtorget så kunde besökarna

ställa dit de saker som de inte längre ville ha och det var fritt att ta det man önskade.

Loppisen var populär men tyvärr var vädret inte det bästa. Då det regnade och snöade så

blev vissa saker förstörda och fick lov att slängas innan de kunde hamna i nya hem.

Därav kan konstateras att saker behöver förvaras på ett bra sätt under dygnets alla

timmar. Det genomfördes en mindre marknadsundersökning på besökarna men då

antalet respondenter endast var 62 st. så ger det inte en representativ bild av Faluborna

och presenteras inte i denna rapport.

Sida Datum/Utgåva


6.4 Försäljning av återbrukade fönster Länsstyrelsen i Falun har bytt ut ett stort antal fönster på Åsgatan och i samband med

det kontaktades Falu Energi & Vatten. Deras önskan var att kunna skänka fönstren till

återbruk och i ett nära samarbete med byggföretaget Holmgrens bygg så kunde fönstren,

som annars skulle slängas, transporteras till återvinningscentralen på Ingarvet. Där

såldes de sedan genom att kunden fick swisha valfri välgörenhetsorganisation. För

förstudiens del blev det ett bra pilotprojekt för att undersöka betalningsviljan på

byggmaterial, hur ett samarbete kan fungera med ett byggföretag och hur efterfrågan av

byggmaterial är.

Det som konstaterades från denna pilot är att först var byggföretaget inte så

samarbetsvilliga. Men ju mer kontakt som skapades och dialog kring cirkulär ekonomi

och dess utmaningar ju bättre och positivare blev tongångarna. Dialogen och samarbetet

mellan byggföretaget och Falu Energi & Vatten var mycket bra!

Alla fönster fick en ny ägare. 10 % betalades med utgångspris, 46 % med reducerat pris

andra veckan och 44 % gavs bort den tredje veckan. De flesta hade sett informationen

om försäljningen när de var på återvinningscentralen med anledning av andra ärenden.

1 280 kr skänktes till välgörenhet tack vare detta pilotprojekt.

6.5 Lokalisering I början av förstudien togs det fram ett antal koncept och under förstudiens gång har

dessa jämförts mot varandra. Med marknadsundersökningen som grund visar det sig att

Faluborna främst önskar handla i stadskärnan. Butikerna vill helst inte flytta sin butik

men tar gärna emot mer material. Mottagning av varor bör ske i samband med hantering

av annat material som ska återvinnas eller slängas.

6.6 Arbetskraft Kretsloppsparker i Sverige har olika lösning på hur kretsloppsparken bemannas.

Antingen är det avfallsföretaget som har personal anställd och sköter all drift eller så är

det kommunens arbetsmarknadsenhet eller ett socialt företag eller organisation.

Sörab har sina egna anställda som sköter mottagningen på sin anläggning Stockby på

Lidingö. De anser att det är av stor vikt att ha särskild utbildad personal på plats som

möter kunden så professionellt som möjligt. Hög servicenivå samt social trygghet är

betydelsefullt för att bemöta alla typer av kunder. Vid öppettiderna arbetar 2 personer

vid mottagningen, 2 personer på återvinningsrampen, en kör transporter och en person är

lagbas.

På återvinningscentralen i Gävle finns ett återbruk i direkt anslutning till

återvinningsrampen. Det är en mottagningsbyggnad på 280 kvm med en stor disk där

åvc-personalen tar emot materialet. Personalen gör en första sortering i lokalen bakom

disken och materialet lagras i olika fraktioner. Det är ett samarbete med två

välgörenhetsorganisationer som har ansvaret att ta hand om det återbrukade materialet

Sida Datum/Utgåva


varannan vecka. Personalstyrkan varierar beroende på hur kundtrycket är. Som minst är

det 2 personer på rampen och mottagningen och som flest är det 4 personer. Gävle har

200 000 besök per år och servar omkring 75 000 invånare.

På Alelyckan finns Återbruket som sköter försäljning av byggmaterial och drivs av

Göteborg Kretslopp och Vatten. Där arbetar fast anställda och personer som

arbetstränar. De som är där och arbetstränar har uppgifter som exempelvis

funktionstestning av visst material och har inte hand om försäljningen till kunderna.

Återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna är en form av en kretsloppspark. Eskilstuna

Energi & Miljö driver gallerian som hyresvärd och det är personer från kommunens

resursenhet AMA arbetar på mottagningen. Återbruksgallerian är den första gallerian i

Sverige som bara säljer saker som återbrukas. I motionen- ”Inrätta en Återbruksgalleria i

Falu kommun” var ReTuna den stora förebilden. Investeringskostnaden för gallerian och

återvinningscentralen vid ReTuna blev ca 80 miljoner kr.

7. Förslag på kretsloppspark

Förslag som utgår från Koncept 1 – Kretsloppspark med aktiv utökad mottagning

och utökat samarbete med aktörer som cirkulerar vidare: Kretsloppspark som

bygger på en aktiv, utökad mottagning av återbruk på återvinningscentralen på Ingarvet

där inlämnade resurser genom avtal med lokala, regionala och nationella aktörer säljs

eller lämnas vidare till nästa led i aktörernas befintliga eller tillkommande lokaler.

7.1 Centrum för cirkulär utveckling För att få till beteendeförändring kring hur vi använder våra saker så behövs lärande,

inspiration och förståelse. Kretsloppsparken ska på ett motiverande sätt visa faluborna

hur vi kan konsumera utan att belasta jordens resurser. Vår idé är att kretsloppsparken

ska vara ett centrum för praktiskt lärande där kretsloppstänket och den cirkulära

ekonomin ska genomsyra hela besöket. Med centrum menar vi inte en fysisk plats utan

det praktiska lärandet sker vid möten mellan människor, information på skyltar eller

liknande. Vid behov av lokal för utbildning så kommer till en början befintliga lokaler

att användas och medarbetarna på kretsloppsparken får finna kreativa lösningar som att

använda kundtorget på återvinningscentralen eller lokal hos någon av de aktörer som

tillhör kretsloppsparken.

Förstudiens förslag är att kretsloppsparken fungerar som en övergripande arena med

diverse aktörer. Återvinningscentralen ingår som den part som tar emot allt material.

Återbruksmaterialet lämnas sedan vidare till aktörer som kan vara second hand butiker,

ideella organisationer, företag, kommun, skola med flera. Det är alla aktörers uppgift att

se till att materialet används så länge och så hållbart som möjligt. Till uppdraget ingår

Sida Datum/Utgåva


även att informera kunderna i alla led och påverka Faluborna mot en mer hållbar

konsumtion.

Det ska finnas en tydlig och kontinuerlig kommunikationsstrategi för hur

kretsloppsparken och dess aktörer ska utveckla återbruket i Falun.

7.2 Beskrivning av återbruksmaterialets färd genom

kretsloppsparken I dagsläget finns det möjlighet för kunden att lämna material för återbruk till

kommunens arbetsmarknadsenhet ”Ta till vara” på Ingarvets återvinningscentral. De har

en bod som ligger i slutet på återvinningsrampen. Materialet transporteras sedan vidare

till deras butik som ligger ett par kilometer bort. Att ha mottagandet i slutet av

återvinningsrampen är till nackdel då kunder upptäcker mottagningsboden för sent då

kunderna redan sorterat sina saker. Förstudiens förslag är att istället bygga en större

mottagningsbyggnad precis i början av återvinningsrampen så att det är det första som

kunden möter.

Förslaget är att mottagningen kommer att vara bemannad med personal från Falu Energi

& Vatten som är särskilt inriktade mot återbruk. Dessa ska hjälpa kunden att värdera vad

som kan återanvändas och vad som ska sorteras vidare till återvinning, förbränning eller

deponi. Det personliga mötet ger mycket goda möjligheter till att kunna påverka och ge

kunden ett mervärde vid sitt besök samt att allt material som lämnas sorteras rätt från

början. Förstudien anser att kundservicen kommer att öka då det är en och samma

personalgrupp som möter kunden med gemensamt budskap. Genom att ha mottagandet

närmare återvinningen så förenklar det för besökaren som möter all personal på i princip

samma ställe. Samtidigt får vi möjlighet att kommunicera cirkulärt tänk i flera led till

våra medborgare.

Detta koncept bygger mycket på individens roll och samarbetet mellan besökaren,

kretsloppsparkens personal och återbruksbutikens personal.

Falubor som lämnar saker till återbruk ska behandlas som hjältar och falubor som köper

återbruk ska behandlas som superhjältar!

7.3 Mottagning av återbruksmaterialet Byggnaden för mottagningen kommer att ligga på vänster sida om återvinningsrampen.

Detta är det första som kunden ser när vid sitt besök. Förslagsvis byggs hela eller delar

av byggnaden med återvunnet material. Utsmyckning och informationsskyltar, etc. kan

även bygga på återbruk för att signalera och inspirera till ökat återbruk.

Sida Datum/Utgåva


Välkomnande skyltar och inspirerande personal ska influera kunden att vilja lämna ifrån

sig sina saker till återbruk.

Kunden stannar sin bil direkt utanför mottagningen och lämnar över till personalen som

sorterar in sakerna för förvaring. I byggnaden finns tydlig markering var allt material

ska förvaras och sorteringen sker enligt överenskomma regler vilken organisation som

får just den varan.

Dagligen eller veckovis, beroende på vad som är avtalat, kommer återbruksbutikerna

och hämtar materialet för återbruk och säljer det vidare i sina butiker. Utlastning

kommer att ske från baksidan av byggnaden för att inte trafikera den väg som kunderna

kommer.

7.4 Användningsområde för återbruksmaterialet Det material som kommer till kretsloppsparken är en resurs och kommer att säljas hos

de återbruksbutiker, även kallat second hand butiker, som har avtal med

kretsloppsparken.

Sida Datum/Utgåva


De saker som inte går att sälja ska i möjligaste mån komma till användning på ett eller

annat sätt. Det är ett av utvecklingsledarens uppdrag att knyta avtal även med andra

aktörer som kan ta emot material som kan återanvändas som till exempel ideella

organisationer, kommunen, företag, skolor, biståndsorganisationer med flera.

7.5 Arbetskraft Då mottagningen för återbruksmaterialet sker i direkt anslutning till övrig återvinning så

kan mottagningen integreras med övrig verksamhet på återvinningscentralen.

7.5.1 Mottagningsinspiratörer

För att bemanna med minst en person vid mottagningen under öppningstid behöver

personalen utökas med tre medarbetare. Förstudien har valt att kalla dessa för

mottagningsinspiratörer. Under öppettider med högt kundtryck så bemannas

mottagningen extra. Med fler personal kan vi hjälpa fler kunder och få snabbare

genomströmning. Ju fler som kan svara på frågor och hjälper till desto snabbare flöde på

rampen.

Den kompetens som ska efterfrågas vid rekrytering ska vara hög servicekänsla och

social kompetens då förstudien menar att det är en grundläggande förutsättning för att

kommunicera det budskap som kretsloppsparken ska ge. Mottagningsinspiratörerna

ingår i gruppen som arbetar på återvinningen. Alla som arbetar på återvinningsrampen

servar besökarna vid återbruket, återvinningen och farligt avfall.

7.5.2 Utvecklingsledare

För att utveckla arbetet kring kretsloppsparken ska en utvecklingsledare anställas.

Denna person har till uppgift att utveckla samarbete med lokala, regionala och nationella

aktörer för att omsätta kretsloppsparkens resurser till ökat bistånd och affärer.

Förstudien har identifierat att avtal med biståndsorganisationer måste säkras. Konkret

handlar det om att hitta organisationer som vill ta emot sådant som det inte finns något

intresse i att köpa men änka kan användas.

Utvecklingsledaren har till uppgift att i nära samarbete med Näringslivskontoret bygga

relationer med entreprenörer för att framkalla företagsidéer som kan leda till att

kretsloppens resurser kan säljas vidare och nya företag bildas. För att uppnå syftet med

kretsloppsparken är det viktigt att branschen och marknaden för återbruk utvecklas och

växer. Exempelvis, byggavfallet står för en stor volym av det brännbara grovavfallet (se

plockanalys kapitel 4.5) Vi ser en stor potential att omvandla byggavfall till en resurs

som kan säljas vidare istället för att energiåtervinnas.

Utvecklingsledaren ska tillsammans med kommunens egen personal aktivt arbeta med

förebyggande i kommunen, vara kontaktperson och driva utvecklingen mot ett mer

hållbart Falun. Utvecklingsledarens roll är viktig för kretsloppsparken då någon måste ta

hand om aktuella frågor och driva dem vidare samt hitta nya vägar att nå målet att

minska avfallet.

Sida Datum/Utgåva


Vid mottagningen på återvinningscentralen ska utvecklingsledaren utbilda och inspirera

personalen. Lika så ska alla medarbetare hos organisationerna som säljer eller på något

vis arbetar med materialet utbildas i hur cirkulär ekonomi fungerar för att vara med och

påverka kunderna i rätt riktning. Ju mer man vet själv desto större är chansen att vara

förebild för andra. Avfall Sverige framhåller att deras erfarenhet är att

förebyggandearbetet når väldigt goda resultat om man har stöd av en coach som stöttar i

workshops och andra typer av diskussioner.

Strategiska uppdrag för utvecklingsledaren är:

Säkra avtal som tar oss från återvinning till bättre

cirkulation. Hitta organisationer som vill ta emot sådant

som det inte finns något intresse i att köpa men ändå kan

användas.

Utbildning och kommunikation kring cirkulär ekonomi

Samordningsroll när det gäller utveckling, framkalla

idéer hos entreprenörer, I dagsläget finns byggmaterial

och Falun behöver hitta aktörer som kan ta hand om det.

Ett framgångsrecept är att vision och målbild är densamma för alla medarbetare på

kretsloppsparken. Avfallet ska minska i Falun och gemensamma prioriteringar kommer

att leda mot detta mål. Därför bör utvecklingsledaren ingå i ett team tillsammans med

driftchef och skolinformatör för att gemensamt och kontinuerligt utbilda alla på

kretsloppsparken samt dess samarbetspartners. Tillsammans ska de ständigt förbättra

servicen mot ett ökat återbruk. Förslaget är att utvecklingsledaren är anställd hos Falu

Energi & Vatten för att arbeta så nära verksamheten som möjligt.

7.5.3 Arbetsträning

Inom driften av kretsloppsparken ska det finnas utrymme för arbetsträning.

Personalgruppen kan gemensamt ta hand om 1-2 heltidstjänster som är i behov av någon

form av arbetsträning. Dessa heltidstjänster kan även motsvara flera deltidstjänster.

7.6 Landsbygden Avfallet ska minska i hela kommunen. Utvecklingsledaren har till uppgift att känna till

hur stora volymerna för material som går att återbruka är specifikt på landsbygden.

Återvinningscentralen i Svärdsjö och Bjursås är bemannad med personal som liksom

övriga kommer att utbildas i cirkulär ekonomi. Det är av stor vikt att Falun Energi &

Sida Datum/Utgåva


Vatten har samma budskap i hela kommunen. Personalen på plats kommer att ha ett

rapporteringsuppdrag till utvecklingsledare och driftchef för att ge underlag till och

förslag på hur vi utvecklar återbruket lokalt. Rapporteringen ska utmynna i en strategi

hur förebyggandet på landsbygden ska se ut.

8. Kostnader

Falu Energi & Vatten har tidigare utrett vad det skulle kosta att bygga en kretsloppspark

med försäljning av återbrukat material vid återvinningscentralen på Ingarvet. Dessa

utredningar har landat på investeringar för lokaler på 28-45 miljoner kronor. I förslaget

som förstudien har tagit fram är investeringskostnaden 1,7 miljoner kronor och det finns

stor potential att använda byggnaden till annat vid framtida behov.

Nedanstående diagram är en jämförelse mellan kostnaden för de olika utredningarna.

Här kan utläsas att utredningen succesivt minskat byggnaden och till viss del beräknat

på färre antal driftpersonal. Istället anser förstudien att medel ska läggas på kostnader

för arbete kring förebyggande och utveckling av återbruket i kommunen, så kallade

utvecklingskostnader.

Förstudien anser att det inte behöver göras allt för stora investeringar till en början och

ändå nå resultat likvärdiga de som är beräknade vid investeringar som är 25 gånger så

stora.

0

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

Investeringskostnad Driftkostnad personal Utvecklingskostnader

Jämförelse tidigare utredningar

Utredning kretsloppspark 2013-2017 med försäljningsdel

Utredning kretsloppspark 2013-2017 bara mottagning

Förstudiens 1:a förslag på mottagningsbyggnad

Förstudiens slutgiltiga förslag mottagningsbyggnad

Sida Datum/Utgåva


8.1 Investeringskostnad och drift mottagningsbyggnad Byggnad och markarbete för mottagningen beräknas till 1 700 000 kr.

Avskrivning och ränta för investeringen beräknas till 155 000 kr/år.

Driftskostnader ny mottagningsbyggnad uppskattas till 15 000 kr per

år.

Avskrivning, ränta och drift beräknas till 170 000 kr/år avrundas till 200 000 kr/år.

8.2 Personalkostnader inklusive utvecklingsbudget 3 mottagningsinspiratörer

1 utvecklingsledare

1-2 subventionsanställningar

utvecklingsbudget

Utvecklingsbudgeten ska göra det möjligt för utvecklingsledaren att finansiera mindre

evenemang, kommunikations- och/eller utbildningsinsatser som utvecklingsledaren ser

nödvändigt för att genomföra sitt uppdrag. Utvecklingsbudgeten beräknas till 200 000 kr

per år.

Ovanstående utvecklingsbudget och anställningar innebär en uppskattad kostnad på

3 300 000 kr/år.

8.3 Minskade kostnader och potentiella intäkter Visst material kan vara svårt att värdera hur det ska sorteras och slängs då oftast i

brännbart grovavfall på återvinningscentralen alternativt att det slängs i restavfall i

hemmet. Exempel på detta är möbler som kan gå till återbruk eller wellpapp som kan gå

till återvinning. Om förstudien använder resultatet från plockanalyser som genomförts

på ”hushållsavfallet” i Falun samt plockanalys som genomförts på sju

återvinningscentraler i andra kommuner så kan beräkningar göras vad en förbättring av

sorteringen skulle innebära. Med en blygsam beräkning att 20 % av det som kunden vill

bli av med hamnar där vi vill ha det under första året innebär det minskade

hanteringskostnader och potentiella intäkter för återvinningscentralen med 500 000

kronor per år.

Minskade hanteringskostnader och potentiella intäkter -500 000 kr/år.

8.4 Finansiering

Avskrivning-ränta-driftkostnad/år 200 000

Personalkostnader/år 3 300 000

Minskade kostnader & ökade intäkter/år -500 000

3 000 000 kr/år

Sida Datum/Utgåva


8.5 Förslag på finansieringsmodell Förstudiens förslag är att kostnaden för mottagningsbyggnaden och driftspersonalen

finansieras av avfallstaxan och utvecklingsledare med utvecklingsbudget tillsammans

med kostnader för arbetsträning finansieras av Falu kommun.

Detta grundar sig i informationsinsatser om förebyggande inte går att avgiftsfinansiera

enligt Guide #9, Avfall Sverige.

Kostnad Falu Energi & Vatten 1 400 000 kr/år

Kostnaden finansieras genom avfallstaxan vilket innebär det att de

samlade avgifterna för avfallstaxan totalt höjs med max 3,5 %

o en ökning med 73 kr/år för ett hushåll i villa.

o en ökning med 46 kr/år för ett hushåll i flerbostadshus.

o en ökning med 34 kr/år för ett hushåll i fritidsbostad.

Kostnad Falu kommun 1 600 000 kr/år

o 1 100 000 kr/år är personalkostnader för utvecklingsledare

samt utvecklingsbudget

o 500 000 kr/år är kostnader för arbetsträning

Falun kommun förbinder sig att under minst 5 år finansiera den årliga kostnaden.

500 000 kronor är öronmärkta till arbetsträning och Falu Energi & Vatten ansvarar för

att så sker.

Ett avtal mellan Falu Energi & Vatten och Falu kommun ska upprättas där det framgår

hur hantering av fakturering ska gå till samt vilken avrapportering som ska redovisas

samt till vem.

8.6 Klimatklivet Klimatklivet är ett investeringsstöd som ges till lokala och regionala åtgärder som

minskar utsläppen av koldioxid. Det huvudsakliga syftet är att minska utsläppen som

påverkar klimatet och varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.

Kretsloppsparken har möjlighet att söka bidrag med upp till 50 % av

investeringssumman för investering i informationsinsatser. Då den beräknade

utsläppsminskningen beräknas till mer än 0,75 kg CO2/investerad krona så finns

möjlighet till bidrag från Klimatklivet. Förstudiens förslag är att FEV får i uppdrag att

söka bidrag från Klimatklivet gällande återbrukshantering och informationsinsatser om

förebyggande.

Sida Datum/Utgåva


9. Tidplan

Vid ett godkännande av förslag på finansieringsmodell ska nedanstående punkter

genomföras i ett inledande skede:

Söka bidrag hos Klimatklivet. Ansökningstiden är öppen 27 augusti – 27

september 2018.

Rekrytera en utvecklingsledare – höst 2018

Projektera byggandet av mottagningsbyggnaden – klart februari 2019

Rekrytera mottagningsinspiratörer – klart juni 2019

10. Utvecklingsmöjligheter

Förslaget som presenteras i kapitel 7 är ett första steg att förbättra återbruket och arbeta

med förebyggande åtgärder. Förstudien ser att det finns många utvecklingsmöjligheter

när arenan för kretsloppsparken har startat.

10.1 Återbruk av byggmaterial Den nya mottagningen ger goda förutsättningar att ta emot en ny fraktion av återbruk,

byggmaterial. Omvärldsanalys från förstudien visar att det finns flera verksamheter i

Sverige som inriktar sig mot återbruk av byggmaterial. Ett kommunalt bolag är Malmö

Återbyggdepå som drivs gemensamt av Sysav och Malmö Stads Serviceförvaltning. De

tar hand om överblivet byggmaterial och säljs sedan vidare. Kompanjonen är ett

privatägt byggvaruföretag som säljer och hanterar byggvaror och överskottspartier till

företag på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden.

Sedan år 2017 arbetar Borlänge kommun med en förstudie om en byggdepå för

återbrukat byggmaterial. Falu Energi & Vatten följer denna utredning då det finns

potential om framtida samarbete.

Utvecklingen av Faluns återbruk av byggmaterial är ett område som utvecklingsledaren

behöver lägga mer tid på när kretsloppsparken är i drift.

10.2 Samarbetspartners Kretsloppsparken kommer inte att kunna cirkulera allt på den lokala marknaden. Det

material som second hand butikerna anser att de inte kan sälja ska i så stor volym som

möjligt lämnas vidare till biståndsorganisation. Dessa kan både finnas lokalt och

regionalt.

Kompis Falun är en förening som stödjer personer som har ett akut behov av kläder och

möbler. Dessa har visat ett intresse att ta emot kläder och möbler.

Cykelköket i Falun är en ideell förening som tillsammans med sina medlemmar fixar

cyklar så att de slipper bli skräp. De har visat intresse om ett önskat samarbete med Falu

återvinning och tar gärna emot cyklar som slängts.

Sida Datum/Utgåva


10.3 E-handel Förstudien har valt att skjuta på utredning till hur e-handel skulle vara ett möjligt

tillvägagångssätt för att sälja återbrukat material. Utvecklingen kring just e-handel går

mycket snabbt så därför väljer vi att undersöka e-handeln mer när kretsloppsparken väl

har startats.

10.4 Verkstad Visst material med högre kvalité går att reparera. Potentialen att utveckla verkstäder för

reparation är stor. Detta kan ske i samarbete med kommunens dagligverksamhet eller

annat socialt företag.

11. Risker

Under vissa perioder i veckan är kundtrycket högt på återvinningsrampen. Statistik visar

att under vissa populära lördagar kan det komma uppemot 160 besökare under en

timme. Nedanstående diagram är ett medelvärde för kvartalen under det senaste året på

lördagar.

De mest populära tiderna upplever kunderna att det är väldigt trångt på rampen.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

08:00-09:00 09:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00 14:00-15:00

Antal besökare per timme lördagar

Medel jan-mars Medel april-juni Medel juli-sep Medelvärde okt-dec

Sida Datum/Utgåva


Av de 70 timmarna under veckan som återvinningscentralen har öppet är det 9 timmar

som har ett besöksantal med fler än 100 besökare under den timmen. 9 timmar

motsvarar 13 % av den totala öppettiden. De lösningar som förstudien tagit fram är att

lägga till ett extra körfält på återvinningsrampen samt att mer personal kommer att

bemanna återvinningsrampen och mottagningen under de mest populära öppettiderna.

Fler körfält och att återbruket ligger till vänster kommer att öka risken att personer

korsar körbanan. Detta problem behöver beaktas och hanteras efter hand.

Förstudien ser även över alternativ om att utöka öppettiderna under högsäsongen.

12. Förslag till beslut

Falu kommun och Falu Energi & Vatten överenskommer om att tillsammans utveckla en

kretsloppspark enligt den modell som utredningen föreslår. Det innebär att en

mottagningsanläggning för återbruk byggs på återvinningscentralen på Ingarvet, det

anställs tre driftpersonal och en utvecklingsledare, det avsätts en budget för

utvecklingskostnader och Falu Energi & Vatten tar ansvar för arbetsrehabilitering.

Finansieringsmodellen bygger på nedanstående punkter:

Avfallstaxan får höjas med 3,5 % för anläggandet av kretsloppsparken och

höjning ska ske i en tvåstegsmodell. Uppdraget är att höjningen ska vara så låg

som möjligt.

Falu kommun ska finansiera föreslagen Kretsloppspark med max 1,6 mkr

årligen under minst 5 år.

0

20

40

60

80

100

120

140

Besök per timme under ett år

Måndagar Tisdagar Onsdagar Torsdagar Fredagar lördagar Söndagar

Sida Datum/Utgåva


Falu kommun ger Falu Energi & Vatten uppdraget att söka Klimatklivet eller

andra bidrag för återbrukshantering och för att ge möjlighet att genomföra

informationsinsatser om förebyggande i kommunen.

Falu Energi & Vatten ska årligen redovisa resultat och nyttan med

kretsloppsparken. Hur det ska rapporteras och vad som ska mätas får Falu

Energi & Vatten och Falu kommun avtala.

13. Bilagor

Bilaga 1 Fakta avfall Falun 9 år inkl. förpackningar

Bilaga 2 Fakta avfall Falun 9 år inkl. förpackningar

Bilaga 3 Koldioxidbesparing

Bilaga 4 Kalkyl Kretsloppspark

Documents

Förstudie kretsloppspark i Falun