S i d a | 1

Av Dan Svensson, Jennifer Samuelsson & Mikael Eriksson

fd

Freinet

S i d a | 2

Freinet - Arbetets pedagogik Vad är Freinet?

Organisationen Freinet

Innehåll

Freinet

Arbetets pedagogik 2

Organisationen Freinet 2

Historik 3

Ett urval av Freinets tankar 4

Freinetpedagogik Idag 5

Freinetpedagogik Idag (2) 6

Freinetpedagogik Idag (3) 7

Jämförelser

Jämförelse 8

Jämförelse (2) 9

Källor 10

Freinet är en typ av pedagogik som används ute i samhället och har fått sitt namn efter Celecestin Freinet som levde i Sydfrankrike mellan 1896 till 1966. Freinet har skapat stort intresse hos andra med sin speciella pedagogiska modell som sedan har utvecklats ytterligare hos andra. En viktig sak med just Freinet är att praktiskt arbete ska värderas precis lika högt som det teoretiska, en jämn linje ska finnas. Pedagogiken började kallas för Freinet efter hans död. Freinets egna namn på den var "Arbetets pedagogik" eller "den moderna skolan".

Freinet är en pedagogisk modell men också en rörelse Den internationella Freinetsrörelsen FINEM (förkortning för det franska namnet Fédération Internationale des Mouvements de l'École Modernel) har konferenser vartannat år och firade 50 års jubileum under 2008. Det finns en svensk freinetrörelse och den ingår i FIMEM. Den heter Freinetsrörelsen i Sverige - Kooperativet Arbetets Pedagogik. Freinetsrörelsen har medlemmar i många länder, framförallt i Europa där det finns i länder som Frankrike, Tyskland, Spanien och Schweiz. Man hittar även rörelsen i Japan, Västafrika och Latinamerika.

2009-09-17

S i d a | 3

Historik

Freinetrörelsen utvecklades av Célestin Freinet (1896-1966), han var en fransk pedagog och verkade från 30-talets Frankrike. Han var från början en byskollärare med visioner och strävan var att en skola för folket, där klasskillnader fanns mellan de franska arbetarna och centralmakten i Paris. Freinet ansåg att skolans läromedel var för skilt från barnens erfarenheter. Han ordnade så att barnen fick göra utflykter i sin näromgivning, där de besökte olika arbetare i byn. Väl tillbaka i klassrummet fick barnen berätta och skriva om sina upplevelser och tankar runt vad dom gjort. Han upplevde att genom barnens intresse för detta sätt att arbeta så föddes idén om ett tryckeri. Barnens intresse ökade till den milda grad att de började skiva dagböcker, brev till andra skolor samt en skoltidning där föräldrarna kunde läsa vad barnen gjorde. Han startade sedermera ett kooperativ CEL (La Coopérative de ’Eseignement Laic). Där arbetade dem tätt ihop med fackföreningsrörelsen som jobbade med pedagogiska och praktiska frågor. Under andra världskrigets utbrott utpekades CEL som vapendepå och Freinet blev hämtad som terroristledare. Detta i kombination med att man fann böcker av Marx och Lenin i Frinet's skola. Han blev placerad i koncentrationsläger fram till 1941. Efter kriget samlades ledarna för Cel där Freinet presenterade en ny plan för skolverksamheten med dessa grundtankar.

Genom brevväxling och arbete med skoltidning utövas det fria

uttrycket.

Skolan ska fungera som en integrerad del i samhället och utbyte ska ske

mellan kooperativet i klassen och andra medborgare i samhället.

Elevernas nyfikenhet och lust att lära ska stimuleras med hjälp av vissa

läromedel så som så som självrättade problemfrågor samt barnens

egna alster.

Elevernas konstnärliga behov ska tillfredställas med dans, teater,

trycksaker, gravyr och mim.

Historik

S i d a | 4

Historik

17 Sep 2009¨

Freinets Tankar

Freinets Tankar

Här är några tankar och idéer som kommer från Freinet..

Alla har rätt att prova saker men även misslyckas och pröva igen. Man ska låta

barnet få behålla sin nyfikenhet om saker.

Alla har olika begåvningar som visar sig och de ska få uttrycka sig fritt och även

själv välja vad de vill arbeta med.

Det ska inte vara något tvång när man lär sig. "Det blir en tom kunskap utan

relation till verkligheten".

Som tidigare nämnt är en stor del av Freinets idé att arbete är en väldigt stor

sak. Att jobba med händerna är lika viktigt som att bara jobba med hjärnan.

Det egna arbetet anses som den "enda vägen att nå kunskap".

En känsla av att betyda något och att man kan något är viktigt.

Bygga vidare på det man redan kan.

Barnen och läraren är jämlikar.

Lyssna på barnen så att det själva lyssnar på varandra. På så sätt respekterar

de varandra bättre och får ökat förståelse.

Positiva eller negativa händelser diskuteras gemensamt.

Det är viktigt att känna att man har användning för det man lär sig. Att helt

enkelt känna att den fungerar.

En stor tonvikt ligger på följande: Individens hälsa och kraft, att kunna

förverkliga sig själv, göra framsteg osv. Att ha en rik pedagogisk miljö.

Barnet ska behandlas som människa och i andra hand som barn. Mycket viktigt

att läraren lyssnar och tar hänsyn precis som man gör till en vuxen.

S i d a | 5

Freinetpedagogik Idag

Nutida Freinetpedagogik

Freinet ansåg att allt arbete i förskola och skola skulle förbereda barnen för deras kommande liv som vuxna, men det är viktigt att barnet självt ser att arbetet leder till viktig kunskap. Vad är viktig kunskap för barn? Jo, sådant som de ser vuxna göra runt om i samhället. Barn vill arbeta , det är bara att lära dem hur de ska arbeta, sa Freinet. I förskolan innebär arbetet bl.a. att få upptäcka omvärlden med hjälp av trevande försök, att leka rollekar, experimentera med naturmaterial och att arbeta med konstnärliga uttryck. Även för de äldre barnen fyller de trevande försöken i olika verkstäder sin funktion i lärandet. Människan lär till stor del genom att praktiskt hantera verkligheten. Detta gäller i synnerhet barn. Därför erbjuds rika möjligheter att bearbeta teoretiska problem praktiskt genom att t.ex. använda pengar, våg, måttband m.m. i matematik, men också genom att arbeta med handens arbete, så som bygga saker, såga, spika, måla skulptera, sy, virka, väva o.s.v. har, förutom sitt egenvärde, stora pedagogiska värden på andra områden. Det övar motoriken, förmågan att planera sitt arbete, matematiken (konstruktion, uträkning, geometri bl.a.), språket, kreativiteten och mer ändå. Det praktiska arbetet har sin givna plats i barnens egna planerade arbete och deras egna projektredovisningar i samband med temaarbeten. Kontakten med natur och samhälle i den närmaste omgivningen är viktig, både för att barnet ska kunna hitta i sitt närsamhälle och för att det ska kunna använda sina kunskaper i praktiken. I undervisning i såväl naturorienterade som samhällsorienterade ämnen arbetar barnet i natur och samhälle i skolans närhet. Barnet går ut och undersöker omgivningarna, studerar naturen, besöker museer, arbetsplatser, institutioner och sportanläggningar även utanför närområdet. Ju äldre barnet blir, desto mer vidgas det område det utforskar. På förskolan räcker den omgivande skogen långt för dagliga utflykter. I årskurs 9 tar ungdomarnas egna projekt dem långt utanför skolans närområde i sökande efter kunskap. I samhället kan barn och ungdomar se vartåt deras arbete i förskola och skola strävar, här kan man öva sig att vara vuxen. För att lära sig något, måste man vilja lära sig detta. Det är därför viktigt att barnet ges möjlighet att, under lärarens ledning, ta ansvar för sitt eget lärande och därmed genomförandet av sitt eget arbete i skolan. Barnet i skolan planerar sitt arbete för en dag, en vecka eller en temaperiod, utifrån ålder och förmåga. Planeringen är viktig, så att inte arbetet blir nyckfullt och så att barnet klarar av att slutföra påbörjade arbeten. I planeringen finns också saker som barnet måste utföra enligt läroplanen. Hur själva planeringssystemet ser ut är olika under olika skolår.

S i d a | 6

I samtliga åldrar arbetar barngrupperna med teman. Innehåll och längd varierar mellan åldersgrupperna. I de yngre åldrarna dominerar färdighetsträning som ett inslag på det egna planerade arbetet. Temat blir där ett gemensamt utforskande av något som väckt barnens nyfikenhet. För ungdomarna är hela det egna planerade arbetet en integrerad del i temat. Förutom gemensamma temaaktiviteter, arbetar varje barn med ett enskilt arbete i samband med temat. De egna temaarbetena redovisas för kamraterna och man får räkna med kritik. Gruppen hjälper barnet att se både av vad som är bra och av vad som kan förbättras. De individuella temaarbetena redovisas med hjälp av både intellektuella och kreativa produkter, d.v.s. med fria uttrycksformer som bild, musik, och hantverk. Varje människa har rätt att veta vad de ska göra under dagen. Det gäller också skolan. Genom ett schema som finns uppsatt i gruppernas lokal går barnen och pedagogen gemensamt igenom vad som ska hända under arbetsdagen. Barnet kan när som helst under arbetet kontrollera vad som ska hända under olika tider på dagen och anpassa sitt eget arbete efter gruppens gemensamma aktiviteter. Arbetet hos oss ska ge barnet meningsfull kunskap. Barnet ska själv kunna se vad meningen är med att lära sig en sak. Barnet blir inte motiverat att t.ex. träna sig på att skriva bara för att det ska "kunna skriva när man blir äldre". Livet pågår nu för barnet. Motivationen att skriva måste också finnas nu. Att skriva är en kommunikativ handling, d.v.s. något man gör för att meddela något, fråga, berätta, minnas själv. Skriven text har en författare och en adressat. Så ska det också vara i skolan. Att skriva är viktigt i Freinetskolan, både för att själv minnas och fantisera och för att kommunicera med andra. "Skrivandet" startar redan i förskolan, där barn och pedagog utvärderar sin dag genom att pedagogen skriver ner barnens tankar på blädderblock. Att brevväxla med andra ger rika tillfällen att träna sitt skriftspråk och det ger också en naturlig adressat för klassens egna fria texter. Genom brev och e-post mellan olika Freinetskolor runt om i landet och utomlands, får barnen insikt i andras levnadsvillkor geografi och samhällskunskap. Många Freinetgrupper publicerar också sina texter i en klasstidning eller på en hemsida till släkt och vänner. Genom försäljning kan man skaffa sig en egen kassa, som gruppen kan använda till gemensamma inköp. Barnen lägger ner mycket tid och möda på sina texter. Då ska de också se vackra och professionella ut. Freinet själv använde sig av ett tryckeri, men numera använder Freinetklasserna datorn som skrivhjälp. Datorn ger också möjlighet att redigera och rätta utan tidsödande processer. Datorn ger skrivandet en viktig mening. Att använda datorer är något som många föräldrar gör på sitt arbete, och barnen betraktar det därför som viktig kunskap. Presentation av det lärostoff som läroplanen föreskriver sker i vår verksamhet med utgångspunkt i att så långt som möjligt göra arbetet meningsfullt för barnen. Här kan det vara på sin plats att nämna något om pedagogens och lärarens roll i Freinetpedagogik. Som ni ser, överlåter pedagogen mycket ansvar till barnen och ställer ofta sig själv i bakgrunden. Men glöm inte att det är lärarens idé och tanke, som styr arbetet i barngruppen! Barnets egna planerade arbete ger läraren tid att ägna sig åt varje barn, en stund i taget och hjälpa det vidare i dess utveckling.

S i d a | 7

Pedagogen är arbetsledare, medmänniska och en i gruppen, men också en medmänniska med mer erfarenhet. Samtidigt är pedagogen också den som leder arbetet mot det som är önskvärt. Pedagogens uppgift är att se när ett barn är färdigt att ta ytterligare ett steg i utvecklingen, möta barnet där och visa det på vilka vägar det kan gå vidare. Barnet kan nå en viss insikt och kunskap på egen hand, men det har också en möjlig utvecklingszon, d.v.s. möjlighet att nå ännu ett steg med en vuxens ledning. Det är pedagogens uppgift att så långt som möjligt hjälpa barnet att förstå de sammanhang som det har möjlighet att förstå. Det är också lärarens uppgift att kontrollera att eleverna går framåt i utveckling och kunskap. Detta sker hos oss genom återkommande diagnoser, uppföljningar och utvärderingar. Men det är lika viktigt att barnet självt ser hur det går framåt och hur det ska gå vidare. Barnets utveckling dokumenteras genom deras egen pärm, som följer dem under deras tid på skolan. Där samlas också barnets egen produktion, bilder, projektarbeten och fria texter. Diagnosticering, uppföljning och utvärdering ska inte förväxlas med betygssättning. Diagnos och uppföljning har som syfte att hjälpa pedagog, barn och förälder att se vad barnet kan och vad som är nästa steg i dess utveckling. Utvärdering syftar till att systematisera de erfarenheter man gjort under arbetet, för att kunna dra slutsatser om förbättringar inför framtiden. Betyg däremot syftar till att rangordna och sortera barnen inför intagning till kommande utbildningar. Forskning visar att betygen sällan ger en rättvis bild av barnens verkliga kunskaper. En viktig del i Freinetgrupper är det sociala klimatet. Ska man arbeta tillsammans och hjälpa varandra vidare genom kritik, måste stämningen i gruppen vara öppen och utan dolda konflikter. På råd och i storsamling i de olika barngrupperna utvärderas arbetet i gruppen och det sociala klimatet. Har alla varit bra kamrater? Har alla kunnat arbeta ostört? Har innehåll i arbeten och teman varit meningsfullt? Problem och kritik såväl som positiva omdömen tas upp och bearbetas av gruppen gemensamt. Barnen väljer själva sin ordförande och sekreterare till dessa möten. En positiv, hjälpande och accepterande atmosfär med respekt för varandras olikheter är grunden för ett förtroendefullt klimat. Ett förtroendefullt klimat är grunden för att lärande ska ske. En praktisk organisationsform för att stärka förutsättningarna för detta är bl.a. blandade grupper över alla åldrar och en relativt liten enhet, där alla känner varandra. Barnen lär sig tidigt att ansvara både för sitt eget arbete, för varandra och för arbetsrum och material. I både förskola, skola och fritidshem finns rika möjligheter att vidareutveckla ansvaret till att omfatta husdjursskötsel, trädgårdsarbete, matlagning och mycket mer. Barnet kan arbeta vidare med sina fria uttrycksformer på fritids eller i skolans lokaler på fritiden. Ingen kan lära sig någon djupare kunskap utan att förstå vad man lär sig. Varje barn måste få arbeta i takt med sin egen utveckling och med utgångspunkt från det barnet kan. Ingen ska behöva vänta på att få gå vidare i arbete och utveckling, när man är färdig för att gå vidare. Ingen ska heller behöva arbeta med något man inte kan förstå. I vår verksamhet är arbetsmaterial och metodik utvecklade för att fylla detta behov av individualisering. Läroböcker är ofta omöjliga att använda i Freinetskolans arbete. De är för torftigt och knapphändigt skrivna. I stället används skönlitteratur, uppslagsverk, faktaböcker, internet, kartotek, spel och laborativa material m.m. Och tekniska hjälpmedel! TV, bandspelare, video, filmer, dagstidningar, dator, alla är viktiga och bra sätt att söka kunskap.

S i d a | 8

Jämförelser

Jämförelser Kort om Reggio Emilia Reggio Emilias pedagogik grundar sig på att en lärare tillsammans med barnen upptäcker olika former av kunskap. På http://www.youngchildrenslearning.ecsd.net/reggio%20emilia%20philosophy.htm finns en lista över grundläggande saker som en lärare förväntas vara och göra, bland annat att snappa upp idéer från barnen via dialog och lek, för att sedan inspirera barnet till projekt via dessa idéer, och också att tillhandahålla och demonstrera olika uttrycksformer med vilket barnen kan uttrycka dessa projekt och idéer. Freinet vs Reggio Emilia Freinet och Reggio Emiliapedagogiken liknar varandra i det att läraren inte förväntas ta en ”diktatorroll” dvs pedagogiken är mera orienterad kring jämlikhet. T.ex så ville Freinet att hans elever skulle lära sig genom att själva observera och utforska sin omvärld, för att lära sig genom att skriva om det i hans tryckeri. Skillnaden här är att en smula mer ansvar ligger hos eleverna, eftersom man i reggio Emilia låter läraren ”snappa upp” idéer från sina elever och Freinet låter eleverna formulera idéerna själva. I reggio emilia ska läraren som sagt vägleda och formulera idéer åt sina elever, dessutom ska läraren stå för material till olika uttrycksformer för dessa idéer, hos freinet var fokus att eleverna skulle samarbeta och trycka sina egna alster. Skillnaden ligger också en smula i målgrupp. Freinet arbetade med arbetarbarn och bönder, vilket gör det mera logiskt att placera dem i en ”arbetets pedagogik”. Kort om Montessori Inom montessoripedagogiken tillämpar man idéer om att varje person själv besitter viljan att lära sig saker, och att man i vanlig skolmiljö blockerar den i stor utsträckning genom scheman och regler för vad man ska/måste göra när. Maria Montessoris idé är att gå från att lära sig en sak konkret för att sedan gradvis lära sig det abstrakt. T.ex om man vill lära sig matte kan man syssla med mynt eller geometriska former på olika sätt, för att sedan lära sig räkna utan dem. Man arbetar inte heller efter ett schema, varje elev bestämmer själv vad hon vill lära sig och när, men på högre nivå (än förskolan) måste eleven även ta ansvar för att lära sig det som finns inskrivet i en läroplan. Källa: http://www.luth.se/depts/lib/skolsidan/montessori/index.html Freinet vs Montessori Montessori och Freinet liknar varandra i att båda synsätten håller på att varje individ vill lära sig saker, men att undervisningsnormen blockerar den viljan alltför mycket. Båda har utvecklat en friare variant av lärande, skillnaden är att Freinet hela tiden ser till att eleverna skriver i hans tryckeri, går på utflykter och så vidare. Inte heller har han samma abstrakt – konkret utveckling som framträder i montessori. Dessutom finns en stor skillnad i att Freinet främjar samarbete och lagkänsla i långt större utsträckning än montessori, men även här beror det antagligen på målgrupp. Montessoripedagogiken utvecklades trots allt för utvecklingsstörda barn – sålunda hade barnen större behov av att utvecklas individuellt. Kort om Waldorf ”Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människan - tanke, känsla och vilja. Teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete integreras så långt som möjligt. Undervisningen ger näring för hela personligheten och reduceras aldrig till enbart inlärning.” Så står det på http://www.waldorf.se/ped.php

S i d a | 9

http://sv.wikipedia.org/wiki/Waldorfpedagogik#.C3.96versikt_.C3.B6ver_Waldorfpedagogiken Waldorfpedagogikens idé är att utveckla barns fantasi och tilltro till sin omgivning. Man delar upp all undervisning efter idén om att alla har olika sinnesstämningar vid olika tillfällen på dagen. Man undervisar i matematik, litteratur och historia på förmiddagen (på waldorf.se refererar man till dessa ämnen som ”tanke”), konst och musik i anslutning till det (”känsla” enligt waldorf.se), och så vid slutet av dagen gymnastik och hantverk (”vilja”). Man använder sig av dockor och andra leksaker tillverkade av naturmaterial för att stärka barns fantasi, men tillämpar också efterhärmning som en metod för inlärning. Freinet vs Waldorf Man kan tänka sig att om dessa pedagogiken vore personer, så vore de ovänner. Freinets pedagogik tillämpar en praktisk metod, med ord som ”arbetets pedagogik” och samarbete. Waldorf står grundad i byggstenar som ”vilja”, ”tanke” och ”känsla”. I Waldorf betraktar man människan som en andlig varelse i lika stor utsträckning som hon är känslomässig eller praktisk. Det är lätt att uppleva denna pedagogik som ”flummig”. Dock finns likheter. Till exempel är båda synsätten fokuserade på omgivning – barnen bör sättas i relation till den, studera den och formulera egna intryck.

”Ma det möjligt för eleverna att så fullt som möjligt som vuxna i frihet välja och följa sin individuella väg genom livet.”

Jämförelser

S i d a | 10

Källor för arbetet http://www.vandraren.se/pedagogik.htm http://www.rurik.nu/norrtalje/Mimer/FAV1-0000E907/001D99F4-70E903AC-001D9C74 http://www.freinet.se/ http://www.tryggabarn.nu/barn/Page3855.html

Källor