Förebyggande åtgärder mot skred, ras och erosion – goda exempel · 2008-01-29 · Skred, ras och erosion är naturliga geologiska processer. När något av värde är hotat av

Förebyggande åtgärder mot skred, rasoch erosion – goda exempel

2008 Räddningsverket, KarlstadOlycksförebyggande avdelningenISBN 978-91-7253-374-5

Beställningsnummer P21-487/082008 års utgåva

Förebyggande åtgärder mot skred, rasoch erosion – goda exempel

1

SidFörord ............................................................................ 3

Introduktion .................................................................... 4

Åtta goda exempel ........................................................ 5

Stabilitetsrisker vid detaljplan ..................................... 6Stora Viken, Ale kommun

Förstärkning av slänt vid småhus .............................. 10Råbäcken, Bodens kommun

Åtgärder vid akut skredrisk för småhus ..................... 14Torpadal, Lerums kommun

Fördjupad stabilitetsutredning löste problemet .......... 18N. Sävedalen, Partille kommun

Stranderosion – planer, policy och åtgärder ............... 22Ystad Sandskog, Ystads kommun

Åtgärder mot ras och erosion i moränslänter ............. 26Kvarnbäcken, SysslebäckTorsby kommun

Förstärkning mot bergras .......................................... 30Skriketorp, Norrköpings kommun

Unik teknisk lösning vid förstärkning av slänt ............ 34Pjältån, Norrköpings kommun

Mer att läsa .................................................................... 39

Information/Adresser ..................................................... 40

Innehåll

GODA EXEMPEL – SKRED, RAS OCH EROSION

2

Skred, ras och erosion är naturliga geologiska processer.När något av värde är hotat av sådana processer kan detfinnas behov av förebyggande åtgärder för att inte enolycka ska uppstå. Det kan också finnas önskemål omtillgång till mark för exploatering som kräverförstärkningsåtgärder för att göra marken lämplig förändamålet. I vissa fall kan markens nyttjande ävenbehöva regleras för att undvika skada.

Räddningsverket stödjer kommuner med översiktligakartläggningar av stabiliteten och fördelar statsbidrag tillförebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggdaområden. Vi arbetar också med säkerhetsfrågor i fysiskplanering. I vår kontakt med kommuner möter vi oftafrågor åtgärder för att säkerställa markens stabilitet inombefintlig bebyggelse men också inför nyexploatering ochdetaljplanläggning.

Räddningsverket gav därför Statens geotekniska institut(SGI) i uppdrag att ta fram ett antal goda exempel därdet finns värdefulla erfarenheter som kan användas avflera. SGI är landets expertmyndighet inom skred, rasoch erosion och har i sin myndighetsfunktion medverkati de flesta av exemplen genom att vara remissinstans iplanfrågor, rådgivande till räddningstjänsten vid över-hängande fara för skred och ras eller biträtt Räddnings-verket vid ansökningar om statsbidrag till förebyggandeåtgärder.

Denna skrift har sammanställts av Bengt Rydell,Ann-Christine Hågeryd och Göran Karlsson vid SGI.Värdefulla synpunkter har lämnats av en referensgruppbestående av Peter Abrahamsson, länsstyrelsen VästraGötaland, Bho Eklund, Valdemarsviks kommun,Ullacarin Lundgren, Lerums kommun, Martin Karlsson,Boverket, Elvin Ottosson, SGI samt Susanne Edsgårdoch Anna Nordlander, Räddningsverket.

Vi hoppas att denna exempelsamling ska komma tillnytta i olika kommunala förvaltningar och länsstyrelserberoende på var och när frågor om markens stabilitetdyker upp. Exempelsamlingen kan också utgöra ettutmärkt diskussionsunderlag mellan kommunens förvalt-ningar och politiker, respektive fastighetsägare ochmyndigheter.

Vårt tydliga budskap är att ”all ny bebyggelse skaplaneras på mark som är stabil - även i det långa per-spektivet samt att det för befintlig bebyggelse i de flestafall är möjligt och samhällsekonomiskt fördelaktigt attförebygga naturolyckor”.

Karlstad i december 2007

Räddningsverket

Förord

3


Foto

: Ler

ums

kom

mun

Syftet med exempelsamlingenI Sverige finns ett stort antal områden med bebyggelse ochinfrastruktur där det finns risk för ras, skred eller erosion.Genom att arbeta stegvis via kartering och utredningar medsuccessivt ökad detaljeringsgrad kan sådana områdenidentifieras och förebyggande åtgärder vidtas för befintligbebyggelse.

Det finns många goda exempel på åtgärder som har utförtsgenom åren. Vi har valt ut några som presenteras här.Exemplen är valda utifrån olika aspekter och för de flestafallen har det utgått statsbidrag till förebyggande åtgärder.Några av exemplen berör områden som identifierats vidRäddningsverkets översiktliga stabilitetskarteringar förbefintlig bebyggelse. Något exempel handlar om hur kom-munen har hanterat markens stabilitet i detaljplanearbetet.

Vem bör läsa denna exempelsamling?Denna sammanställning är avsedd för dem som på olikasätt kommer i kontakt med frågor om naturolyckor somskred, ras och erosion. Den vänder sig till personal ikommuner som arbetar med fysisk planering, bygglov-frågor, teknisk förvaltning eller inom räddningstjänsten.De som arbetar med samhällsplanering på länsstyrelsereller centrala myndigheter kan också få förslag till hante-ring av sådana naturolyckor i fysisk planering.

Hur använder jag exempelsamlingen?För varje exempel finns en beskrivning av området ochvilka problemställningar som man ställdes inför. Vidareredovisas hur problemen hanterades och vilket beslutsun-derlag som användes samt vilka åtgärder som man valdeatt vidta. En viktig del i alla exemplen är hur åtgärdernafinansierades och det stöd till förebyggande åtgärder somRäddningsverket bidragit med. Kommunikation med deboende och berörda myndigheter är fundamental och hurdetta hanterats beskrivs också.

Varje exempel är unikt för just den aktuella platsen menkan vara en hjälp genom att visa på hur man kan gåtillväga när man råkar ut för en liknande situation.

Hänvisningar i exemplenI flera av exemplen hänvisas till olika dokument ochförutsättningar som tillämpats.

Översiktlig stabilitetskarteringTill stöd för den kommunala riskhanteringen framställerRäddningsverket översiktliga kartläggningar av markensstabilitet i områden med befintlig bebyggelse.På kartorna redovisas områden som har förutsättningarför skred och områden som är i behov av detaljeradegeotekniska utredningar för att klarlägga markens stabi-litet. Många kommuner har idag tillgång till denna typ avkartläggning.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderI Sverige finns områden som på grund av läge, topografioch markens beskaffenhet utgör riskområden för skred,ras och översvämning. Sådana naturolyckor i befintligbebyggelse medför stora kostnader för samhället.

För bebyggda områden där risken för naturolyckor ärsärskilt stor har staten anvisat medel, för närvarande40 miljoner kronor per år (2007) till förebyggandeåtgärder. Kommuner som utfört eller tänker utföraförebyggande åtgärder kan söka bidrag från detta anslaghos Räddningsverket.

SkredkommissionensanvisningarSkredkommissionen - en bredsamverkansgrupp med myndigheter,kommuner, högskolor och privataföretag - sammanställde anvisningar föratt säkra kvalitetsnivån vid utredningarav slänters stabilitet. Här redovisades

olika steg i utredningsprocessen och riktvärden försäkerhetsförhållanden för olika typer av markanvändning.

I flera av exemplen i denna skrift hänvisas till Skred-kommissionens anvisningar.

Mer informationFör den som vill få mer information och fördjupa sinakunskaper finns en förteckning över lämplig litteratur islutet av denna skrift.

Introduktion

4


Åtta goda exempel

5


Stabilitetsrisker vid detaljplanStora Viken, Ale kommun

Åtgärder vid akut skredriskför småhusTorpadal, Lerums kommun

Fördjupad stabilitetsutredninglöste problemetNorra Sävedalen, Partille kommun

Åtgärder mot ras och erosioni moränslänterKvarnbäcken, SysslebäckTorsby kommun

Förstärkning av släntvid småhusRåbäcken,Bodens kommun

Unik teknisk lösning vidförstärkning av släntPjältån,Norrköpings kommun

Förstärkning mot bergrasSkriketorp,Norrköpings kommun

Stranderosion– planer, policy och åtgärderYstad Sandskog,Ystads kommun

– Geotekniska förutsättningar var styrande för plan-läggningen

– Planhandlingarna redovisade behov av förstärknings-åtgärder

– Markanvändning och byggande måste anpassas tilllokala geotekniska förhållanden

STORA VIKEN, ALE KOMMUN

Foto

: SG

I

6

Stora VikenAle kommun

2002-2004

Stabilitetsrisker vid detaljplan

Problem och riskerI samband med arbetet med en detaljplan för området vidStora Viken i Ale kommun konstaterades att stabilitetenmot skred inte var tillfredsställande.

Området är beläget öster om riksväg 45 och begränsas avVättlefjälls branta sluttning i söder och öster. Markensluttar från bergspartiet i öster mot Göta älv längst iväster. Stabilitetsproblemen var begränsade till plan-området och berörde inte marken vid Göta älv. Nivå-skillnaden är 20 m från fastmarken till Rv 45. Från bergeti öster ökar jordlagrens mäktighet successivt till 20-25 m.Jorden utgörs till större delen av lera och därunderfriktionsjord på berg. Leran består i stor utsträckning avkvicklera, som vid störning kan förlora sin hållfashet.


Foto

: SG

I

Utredningar och beslut

Med hänsyn till att mycket låga säkerhetsfaktorer hadekonstaterats i den södra delen av området bedömdes helaområdet ha otillfredsställande stabilitet. Då kvicklera finnsi hela jordprofilen var risken påtaglig för att bakåt-gripande skred kunde uppkomma om ett initiellt skredhade skett inom någon del av området.

Med hänsyn till förekomst av kvicklera erfordrades därföratt hela området uppnådde kraven i Skredkommissionensanvisningar för nyexploatering.

PlanförhållandenFör området gällde en äldre detaljplan avsedd för verk-samheter/industriändamål. Avsikten var att området skulleanvändas för handelsverksamhet. Ändrad markanvänd-ning krävde därför en ny detaljplan.

7

Geotekniska utredningarDet bedömdes som angeläget att genomföra geotekniskaundersökningar. Kommunen beställde därför såväl

detaljerade som fördjupade utredningar i olika omgångar.Slutsatserna från den fördjupade utredningen var attområdet inom vissa delar hade otillfredsställande stabili-tet.

Då kvicklera finns inom området kunde lokala initialskredge upphov till sekundärskred, som kunde beröra storaområden. Det var därför av särskild vikt att även områdenmed lokalt otillfredsställande stabilitet åtgärdades.

Plankarta med bestämmelser för Stora Viken 2:14.

SkredriskanalysPlanområdet ingår i den del av Göta älvs dalgång, där enöversiktlig skredriskanalys utförts. Med utgångspunktfrån denna indelas markområden i olika klasser med av-seende på skredrisken, d.v.s. sannolikheten för uppkomstav skred och konsekvenserna av ett skred.

Tre skredriskklasser används:– godtagbar– osäker– ej godtagbar

Det område som berördes av aktuell detaljplan varmarkerat som "osäker" riskklass. Detta innebär att detalltid finns behov av särskild utredning av stabiliteten närmarkens användning förändras.

MiljökonsekvenserI planarbetet har hänsyn tagits till en bäckravin i södradelen av området. Det konstaterades dock att bäcken inteberördes av de nu planerade förstärkningsåtgärderna. Detfanns inte heller några andra värden ur naturvårdssyn-punkt som berördes, vilket konstaterades vid samråd medkommunens biolog/ekolog, myndigheter och andraberörda.

Det bedömdes att åtgärder för att minska skredrisken inteinnebar några skador på naturmiljön under förutsättningatt de utfördes med den omfattning och på det sätt somsäkerställdes i detaljplanen.


Statsbidrag till stabilitetshöjande åtgärderDen tidigare fastighetsägaren påbörjade geotekniskautredningar men under processens gång såldes fastigheten.Enligt överenskommelse i köpehandlingarna hade dentidigare ägaren ansvar för att genomföra de åtgärder somkrävdes för att säkra markområdet mot eventuella fram-tida skred.

Eftersom det endast är kommuner som kan söka statligabidrag från Räddningsverket söktes bidraget av kommu-nen. Kommunen ställde sig bakom ansökan om statligtbidrag under förutsättning att fastighetsägaren svarade föralla övriga kostnader i projektet, vilket reglerades i ettsärskilt avtal.

Räddningsverket beviljade statsbidrag till förstärknings-åtgärder för den del av området som avsåg befintligbebyggelse. Bidrag lämnades med 682 tkr. Kostnaden förhela området uppgick till 1 300 tkr.

8

Nivåskillnaden i området är 20 m från fastmark till Rv 45. Jorden utgörs av successivt ökad lermäktighet till20-25 m. Här finns även kvicklera, som vid vibrationer eller schaktning helt kan förlora sin hållfashet.

Foto

: SG

I

– Vid all markanvändning och byggande måste hänsyn tas till lokala geotekniska förhållanden.– Exploateringsområden med otillfredsställande stabilitet måste förstärkas.– I planhandlingarna angavs geotekniska förutsättningar och behov av förstärkningsåtgärder.– Geotekniska förutsättningar var styrande vid planläggning.

Slutsatser

Eftersom området inte hade tillfredställande säkerhet motskred krävdes stabilitetsförbättrande åtgärder för attplanen skulle kunna antas.

Behovet av förstärkningsåtgärder illustrerades på en kartasom bifogades detaljplanen. På denna karta redovisadesäven nivåer för lokalvägar och GC-vägar. Innan utbygg-nad av området fick påbörjas skulle alla stabilitets-förbättrande åtgärder inom och i anslutning till plan-området utföras, d.v.s. stödfyllning och avschaktning tillangivna nivåer. Avvikelser från detta kunde medges omkompletterande stabilitetsutredningar visade att kraven förnyexploatering enligt Skredkommissionens anvisningarvar uppfyllda. Detta förfarande överensstämmer inte medföreskrifterna i Plan- och bygglagen men kommunen valdeändå detta sätt för att möjliggöra exploatering.

Stabilitetsförbättrande åtgärder utgjordes av stödfyll-ningar, delvis i kombination med avschaktning och be-gränsning av markbelastningar. Stödfyllningar erfordradesbåde inom aktuellt planområde och inom ett angränsandedetaljplanelagt område.

Eftersom leran är extremt känslig för störning (kvicklera)var det viktigt att ta hänsyn till detta vid all framtidaverksamhet, vid markarbeten och byggnation. Ingabelastningar får påföras i området, inte heller får por-trycket ökas i något skede så att säkerheten understigerkraven i Skredkommissionens anvisningar.

Markarbeten och schakter får inte heller utföras så attmothållande jordvolymer som har en stabiliserande effekttas bort.

Innan några markarbeten påbörjas skall ett kontrollpro-gram upprättas, där bl.a. rörelser och portryck kontinuer-ligt mäts. Syftet är att arbetena ska anpassas till områdetsstabilitetsförhållanden.


9

Så här serbehovet avförstärknings-åtgärder ut iområdet. Häranges också debegränsningarsom gäller i nyadetaljplanen.

Åtgärder

Inga uppfyllnader eller övrigatilläggsbelastningar får utföras iområdet utan kompletterandestabilitetsutredning.

Marken kan belastas med maximalt5 kPa utbredd last. Lasten mot-svarar parkeringsyta förutsatt attinga uppfyllnader påförs marken.

Marken skall schaktas till angivennivå. Eventuell tilläggsbelastningskall maximalt uppgå till 10 kPa.

Marken kan belastas med 10 kPautbredd last. Lasten motsvararlokalväg och lastzon förutsatt attinga uppfyllnader påförs marken.

Stödfyllning.

– Lämpliga förstärkningsåtgärder baserade på gedigetgeotekniskt underlag

– Miljöanpassade åtgärder vid vattendrag– Bra samråd med de berörda

Foto

: Bod

ens

kom

mun

RÅBÄCKEN, BODENS KOMMUN

10

RåbäckenBodens kommun

2002-2003

Förstärkning av slänt vid småhus

Problem och riskerVid en översiktlig stabilitetsutredning inom ett område iRåbäcken i Bodens kommun konstaterades att sju fastig-heter inte hade tillfredsställande stabilitet. Området bestårav en 5 -12 meter hög slänt som ansluter mot Luleälven.Slänten lutar brant med en lutning mellan 30 och 35°.

I delar av slänten fanns ytliga skred och pågående erosion.Ras hade tidigare skett i närliggande områden. Vid slänt-

krönet pågick rörelser och en besiktning visade att slänt-krönet sakta rörde sig mot byggnaderna.

Jorden består överst av 2-5 m löst lagrad sand och siltsom underlagras av ca 2 m löst lagrad silt. Därunder finns4-5 m lera på friktionsjord. Grundvattnet bedömdesutifrån besiktningar och genom mätningar strömma ut islänten ovan det tätare lerskiktet.

Foto

: Bod

ens

kom

mun


11

0

5

-5

m

10

Slänten i Råbäcken före åtgärd.


Samråd och kontakterKommunen tog kontakt med Räddningsverket angåendestatsbidrag för förebyggande åtgärder. Vid ett besök påplatsen av kommunen, Räddningsverket, SGI och konsul-ten konstaterades att det fanns lokala problem för enskildahus men också stabilitetsproblem för hela området.

Föreslagna åtgärder skulle utföras i anslutning till Lule-älven. Kommunen samrådde med länsstyrelsen omåtgärden var en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt11 kap. miljöbalken. Efter detta samråd beslutade kom-munen att inte söka tillstånd enligt miljöbalken, eftersomåtgärderna inte ansågs skada allmänna eller enskildaintressen.

Information till de boendeEtt samrådsmöte med de berörda fastighetsägarna genom-fördes året innan förstärkningsåtgärden utfördes för attinformera om den utförda stabilitetsutredningen.

När Räddningsverket beviljat statsbidrag informeradesfastighetsägarna om tidplan och utförande av stabili-seringsåtgärder. Dessutom hölls enskilda kontakter medalla fastighetsägare för detaljerad information om respek-tive fastighet.

Geotekniskt underlagRäddningsverket hade gjort en översiktlig stabilitets-kartering i området som visade att stabiliteten inte vartillfredsställande. Kommunen beslutade då att göra endetaljerad utredning. Kommunens geotekniska konsulthade konstaterat att ingen av de undersökta beräknings-sektionerna var tillfredsställande stabil. Träd i släntenlutade både inåt och utåt vilket tydde på rörelser i slänten.

Marksprickor hade observerats ca en meter in frånsläntkrön på någon fastighet. Rörelser fanns både intillsläntkrön och vid byggnader. Det kontaterades att områdetinte uppfyllde kraven i Skredkommissionens anvisningar.

En fråga som diskuterades var hur snabbt och allvarligtett skredförlopp skulle kunna bli och vilka faktorer somhade betydelse för en bedömning av detta. Det kunde inteuteslutas att det pågick rörelser djupt ner i slänten.

För att få ett bättre beslutsunderlag och kunna optimeraförstärkningsåtgärder genomfördes en fördjupadstabilitetsutredning.

Samtliga fastighetsägare blev kallade till slutbesiktningenoch de informerades även efter att förstärkningsarbetenaslutredovisats och godkänts av Räddningsverket.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderEfter att den fördjupade geotekniska utredningen medförslag till förstärkningsåtgärder hade redovisats beslutadeBodens kommun att ansöka om statsbidrag till före-byggande åtgärder mot skred vid Råbäcken.

Räddningsverket krävde vissa kompletteringar av ut-formningen av åtgärderna. Efter att ansökan kompletteratsbeslutade Räddningsverket att bevilja 1 264 tkr i statsbidragav en total kostnad på 1 580 tkr.

Ett avtal träffades mellan kommunen och berörda fastig-hetsägare, där fastighetsägarna åtog sig att betala hälftenav den kostnad som inte finansierades av Räddningsverket.


Huvudbyggnaderna kunde ståkvar när stödbanken uppfördes.Ett antal mindre uthus flyttades

temporärt under pågåendearbete.

12

Samtliga fastigheter närmast Lule älv hade låg stabilitet.

– Genom successivt ökad kunskap om stabilitets-förhållandena kunde en teknisk-ekonomisk lämpligåtgärd genomföras för att säkra befintlig bebyggelse.

– Den naturliga miljön har inte påverkats i någonstörre omfattning.

– Genom täta samråd med myndigheter ochinformation till fastighetsägarna har utredningaroch ansökan om statsbidrag genomförts på ett föralla parter bra sätt och inom rimlig tid.

För att säkra totalstabiliteten i området måste stabilitets-höjande åtgärder utföras för att uppnå rekommendatio-nerna i Skredkommissionens anvisningar. I avsikt attbegränsa omfattningen av åtgärderna beslutades att påvissa fastigheter utföra en fördjupad utredning.

Första åtgärden var att upprätta ett kontrollprogram förbland annat grundvattennivåer, men också rörelser hosbyggnader och släntkrön. Kontrollprogrammet innehöllgränsvärden för när rörelser och marknivåer kunde leda tillskadliga konsekvenser i området.

Dessutom måste området åtgärdas mot fortsatt inre ochyttre erosion. Om inte erosionen kunde stoppas fanns ingaförutsättningar för tillfredställande stabilitet i ett längreperspektiv. Till exempel diskuterades erosionsskydd medfilterfunktion i slänten och eventuellt förlängning av ettgrundvattenavskärande dräneringsdike. Genom att be-gränsa markvattenflödet påverkades hastigheten hos deninre erosionen. Detta påverkade emellertid inte säkerhetenmot skred i ett kort perspektiv.

En viktig förutsättning för släntens stabilitet var attförhindra ytterligare erosion i strandkanten. Ett högtvattenstånd i älven skulle innebära högre vattenhastighetermed kraftigare virvelströmmar vid släntfoten, vilket måstebeaktas vid dimensionering av erosionsskydden.

Stödbank som förstärkningFör att förbättra områdets stabilitet undersöktes möjlig-heten att bygga upp ett mothåll eller stödbank vid slänt-foten eller att minska belastningen genom avschaktning avsläntkrönet. Eftersom byggnader fanns omedelbart intillsläntkrönet var avschaktning inte lämplig. En stödbankskulle däremot även fungera som erosionsskydd motälven.

Ett annat alternativ var att flytta byggnader som kundeberöras av ett skred till en plats längre från slänten medbättre stabilitetsförhållanden.

Utifrån en teknisk-ekonomisk värdering valdes att byggaen stödbank och erosionsskydd med filterfunktion på ensträcka av ca 300 m och att anlägga ett avskärande dikeför att minska erosion av yt- och grundvattenströmning.Befintliga huvudbyggnader kunde därmed kvarstå itidigare lägen och ett antal mindre uthus flyttades tempo-rärt för att sedan återplaceras på stödbanken.

Slutsatser

Åtgärder

Foto

: Bod

ens

kom

mun

Foto

: Bod

ens

kom

mun


13

Ortofoto efter åtgärd.

Slänten i Råbäcken efter förstärkningsåtgärder.

– Fastighetsägarna observerade rörelser i markenoch slog larm

– Snabba akuta och förebyggande åtgärdersäkrade stabiliteten

– Öppen information och täta kontakter medkommunen och specialister

TORPADAL, LERUMS KOMMUN

Foto

: Ler

ums

kom

mun

14

TorpadalLerums kommun

2007

Åtgärder vid akut skredriskför småhus

Problem och risker

Utredningar och beslutGeotekniskt underlagInom Torpadalsbäckens dalgång har tidigare utförts ettflertal stabilitetsutredningar, dels i samband med nybygg-nation, dels vid inträffade skred i dalgångens östra slutt-ningar. I samband med att rörelserna i slänten observera-des utfördes en detaljerad stabilitetsutredning i områdetssödra delar, där det kunde konstateras att flera sektionerhade låg eller mycket låg säkerhet. Utredningen har syftattill att klargöra stabiliteten inom de områden som tidigareinte kunnat förklaras stabila och föreslå förstärknings-åtgärder.

En fastighetsägare i ett småhusområde i Lerum kontaktadehösten 2006 kommunen eftersom han under en längre tidiakttagit sättningar och glidningar av marken i en slänt påsin tomt. Kommunen besökte fastigheten tillsammans meden geoteknisk konsult. Skredrisken bedömdes inte somakut men mätningar borde utföras för att visa på eventu-ella markrörelser.

Mätningar visade på ökade markrörelser och ytliga skred.I samråd med berörda fastighetsägare beslutades att ut-rymma två byggnader och omedelbart förstärka området.

Stabilitetsberäkningar som genomförts visade på otill-fredsställande stabilitet för flera fastigheter liksom förtillfartsvägen i dalgången och sekundärt för fastigheteröster därom.

Området är ett ravinområde med kraftigt sluttande terrängmot Torpadalsbäcken. Parallellt med bäcken löper enmindre väg, som utgör enda tillfart till ett 40-tal be-byggda fastigheter i den övre delen av ravinen. Områdetbörjade byggas ut under 1940- och 1950-talen och harsedan förtätats. Det finns flera äldre detaljplaner för delarav området. Jordlagren består av lera med mäktighet somvarierar mellan 10 och 40 m. På större djup förekommerkvicklera.

Foto

: Ler

ums

kom

mun


15

Vid besiktning tillsammans med kommunen konstateradeSGI att det inte kunde uteslutas att ett omfattande skredskulle kunna ske utan förvarning. En stödfyllning för attförbättra stabiliteten borde därför utföras omgående.Vidare rekommenderades att människor inte skulle vistas ifastigheterna förrän den akuta stödfyllningen genomförts.

Den geotekniska utredningen föreslogs kompletteras till för-djupad nivå enligt Skredkommissionens anvisningar somunderlag för dimensionering av förstärkningsåtgärder.

Samråd och kontakterUnder hela tiden från det att riskerna upptäcktes och tillatt förstärkning utförts, har det varit fortlöpande kontaktermellan kommunen och de närmast berörda fastighets-ägarna, försäkringsbolag, övriga boende, vägsamfällig-heten, SGI, geotekniska konsulten, entreprenören,räddningstjänsten, Räddningsverket och länsstyrelsen.Inom kommunen har kommunledningen informerats omde viktiga stegen. Det har också rapporterats till kommun-styrelsens arbetsutskott under processen.

Information till de boendeKommunen beslutade att den överhängande skredriskenvar akut och innebar behov av snabba åtgärder, t.ex. attsäkra vägen till området i norr och att informera deboende om riskerna för skred. Kommunen hade fort-löpande samråd och lämnade information till de boende.

I samband med de akuta åtgärderna fick alla boendeskriftlig och muntlig information från kommunens tjänste-män som även besökte de boende i området.

Några månader efter att de akuta åtgärderna genomförtsinbjöd kommunen de boende till ett möte för att informeraom arbetet med att säkra stabiliteten. Vid ytterligare etttillfälle informerades de boende om åtgärder vid enpromenad genom området. Kommunen hade också endialog med närmast berörda fastigheternas försäkringsbo-lag. Dessa var tveksamma till att betala för åtgärder somsyftade till att förebygga skador. Däremot var försäkrings-bolagen beredda att ersätta för kostnader för tillfälligt boende.

Foto

: Ler

ums

kom

mun

Foto

: Ler

ums

kom

mun


16

NaturvärdenKommunen hade samråd med länsstyrel-sen som besökte området och ansåg attman om möjligt borde undvika att kulvert-era bäcken. Länsstyrelsen motsatte sigdock inte att de akuta åtgärderna genom-fördes. Under andra, mindre akutaomständigheter, hade en kulvertering avbäcken krävt en vattendom.

Kommunen har bedömt att åtgärderna varnödvändiga och att man i efterhand fårutreda miljöeffekterna.

Kommunen har utfört en översiktliginventering av bäcken samt undersökningav fiskbeståndet. Förstärkningsåtgärdernahar endast i mindre utsträckning påverkatnaturliga vandringshinder för fisk.

Statsbidrag till förebyggandeåtgärderLerums kommun beslutade att ansöka omstatsbidrag till vidtagna och planeradeåtgärder mot skred och ras i Torpadals-området. Akuta åtgärder har genomförtsoch detaljprojektering av fortsatta åtgär-der kommer att genomföras för att uppnåen tillfredsställande säkerhet i området.

Kommunen tog inledningsvis på sig samtliga kostnaderför geotekniska undersökningar och stabilitetsåtgärder.Kontakt har tagits med fastighetsägarnas olika försäk-ringsbolag. Det är ännu oklart vilka kostnader bolagen ärvilliga att ta på sig, men försäkringsbolagen tycks göraolika bedömningar.

Kommunen har förklarat sin avsikt att stå för den geotek-niska utredningen, förslag till åtgärder och kulvertering avbäcken då den ligger på kommunens mark. Fastighets-ägarna har tillskrivits om att kommunen förbehåller sigrätten att kräva fastighetsägarna på ersättning för de delarav arbetet som fastighetsägarna bör vidta.

Den totala kostnaden uppskattats till drygt 5 Mkr.Ansökan om statsbidrag behandlas för närvarande (2007)av Räddningsverket.

Kulvertering av Torpadalsbäcken.

Geoteknisk utredning och de markrörelser som pågickvisade att det var olämpligt att bo i vissa fastigheter.Ett underlag för akuta stabilitetshöjande åtgärder togsdärför fram snabbt och principen var att skapa mothåll isläntens nedre del och samtidigt minska belastningen isläntens övre del.

I en första etapp kulverterades bäcken på en sträcka av ca55 meter och en stödfyllnad av ca 3 500 ton sprängstenlades ut. Kulvertering var nödvändig för att stödfyllningenskulle få effekt.

Efter dessa förstärkningar kunde fastighetsägarna flyttatillbaka till sina hus.

De geotekniska utredningarna fortsatte och resulterade iförslag till ytterligare åtgärder för att förstärka området.Det innebar bland annat att bäcken behövde kulverteraspå ytterligare en sträcka, att motfyllnaden behövde för-längas och avschaktning utföras även i den östra delen avområdet.

Genom dessa förstärkningsåtgärder bedöms alla delarinom området ha tillfredställande stabilitet. Utgångspunk-ten har varit att uppnå Skredkommissionens rekommen-derade säkerhetsfaktorer för fördjupad nivå och förnyexploatering. Detta ger också möjlighet till komplette-rande bebyggelse.


17

Åtgärder

Foto

: Ler

ums

kom

mun

Slutsatser– Geotekniska utredningar visade vilka akuta och förebyggande åtgärder som

behövdes för att öka stabiliteten. Faran för skred i den nedre delen av Torpadals-området har undanröjts och vägen till ovanförliggande bebyggelse säkrats.

– Den naturliga miljön liksom den visuella miljön har förändrats genom att bäckenkulverterats. En inventering av bäckens fiskbestånd visade att det var svårt attgenomföra meningsfulla fiskevårdsåtgärder.

– Det har varit täta kontakter med de boende via brev, informationsmöten ochmöjlighet att lätt kontakta tjänstemän på kommunen samt kommunens geotekniskakonsult.

Utläggning av stödfyllning.

– Lönsamt att göra fördjupad stabilitetsutredning– Kostnader för förstärkningsåtgärder kunde undvikas– Begränsning av byggnader och marklaster

NORRA SÄVEDALEN, PARTILLE KOMMUN

Foto

: SG

I

18

Norra SävedalenPartille kommun

2002-2003

Fördjupad stabilitetsutredninglöste problemet

Inom Norra Sävedalens industriområde finns i huvudsakverkstäder av olika slag. Området ligger på krönet av enslänt mot Säveån och i närheten av Västra stambanan ochväg E 20.

Inom det aktuella området har det inträffat två större skred,år 1892 och 1966. En översiktlig stabilitetskarteringvisade att stabilitetsförhållandena inom delar av industri-området inte uppfyllde de krav som ställs på denna typ avmarkområde enligt Skredkommissionens anvisningar.

Det var därför angeläget att klargöra stabilitetsförhållan-dena och även att undvika att skada miljön i Säveån, somhär utgör ett Natura 2000-område. Flera geotekniskautredningar har utförts och det har även utförts stabilitets-förbättrande åtgärder för stora delar av industriområdet.Under 1970- till 1980-talet har exempelvis utförts kalk-pelarförstärkning, avschaktning och pålning för ökadstabilitet.

Problem och risker

Slänten mot Säveån har en nivåskillnad på ca 6-8 m.Släntlutningen varierar på grund av avschaktningar menär generellt ca 1:5. Jordlagren i Norra Sävedalen utgörsöverst av 1-2 m torrskorpelera på lös siltig lera somsuccessivt blir fastare mot djupet. Djupet till fast bottenöverstiger 30 m.

Flygbild över Norra Sävedalens industiområde (markerat med röd linje). Två skred har tidigare gått i området nedmot Säveån (markerade med gul linje).

19

Foto

: SG

I

Säveån och utredningsområdet från öster.


Foto

: Lan

tmät

erie

t /S

WE

CO

VB

B, u

ppdr

agsn

umm

er 2

305

096

(200

3-06

-23)

Geotekniskt underlagDå den översiktliga stabilitetskarteringenvisade att det fanns områden med låg stabilitetbeslutade kommunen att utföra ytterligaregeotekniska utredningar för att lokaliserabehovet och omfattningen av eventuellaförstärkningsåtgärder för att säkerställastabiliteten.

Den utredningsmodell som Skred-kommissionen rekommenderar innebär attkunskapen successivt ökas om stabilitets-förhållandena. För Norra Sävedalens industri-område visade den detaljerade stabilitets-utredningen att delar av området inte upp-fyllde de krav som ställs på denna typ avmarkområden, befintlig bebyggelse ochanläggningar, trots att omfattande stabilitets-åtgärder tidigare har utförts.

För att höja säkerheten till rekommenderadnivå skulle det erfordras avschaktningar medsom mest upp till 3,5 m och med en omfatt-ning av ca 12 000 m3. De största avschakt-ningarna behövde göras vid släntkrön i deöstra delarna av skredområdet från 1966.


Arbetsgång vid utredning avsläntstabilitet från geoteknisk

besiktning till eventuell åtgärd.

Kommunen beslutade då att utföra enfördjupad utredning för att undersöka om man kundereducera omfattningen av stabilitetsåtgärder med av-schaktningar och därmed minska kostnaderna. Det skulleockså innebära att den markareal som behövde tas ianspråk kunde reduceras och därmed minska påverkan påindustriverksamheten inom området. Det finns mångabyggnader och anläggningar som i största möjliga månskulle bevaras.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderGenom den fördjupade stabilitetsutredningen har detvisats att stabiliteten är godtagbar för befintliga förhållan-den för den västra delen av området. Kostnader förförstärkningsåtgärder, beräknade till ca 550 tkr, kundedärmed undvikas.

Räddningsverket beviljade Partille kommun 112 tkr förden fördjupade utredningen.

Skredkommissionensutredningsmodell

20

Foto

: SG

I


Förstärkningsåtgärder som kunde undvikas genom ökad kunskap från en fördjupadstabilitetsutredning.

Det visade sig att områdetkunde indelas i två del-områden med olika behovav åtgärder. Den västradelen av området bedömdesefter fördjupad stabilitets-utredning uppnå Skred-kommissionens riktvärdenoch inga förstärknings-åtgärder behövde vidtas.För den östra delen avområdet behövde markenförstärkas, vilket intebehandlas i denna skrift.

För den västra delenerfordrades således ingastabilitetsförbättrande

Åtgärder

åtgärder. Den fördjupade stabilitetsutredningen visadegodtagbar stabilitet för befintliga förhållanden inomdagens industriområde.

Om markanvändningen förändras genom t.ex. nybygg-nation, schaktning, ändrade dräneringsförutsättningar,lastförändringar, upplag etc. måste stabilitetsförhållan-dena beaktas.

– Det kan löna sig att att göra fördjupade stabilitetsutredningar.– Ökad kunskap om stabilitetsförhållandena kan innebära att

förstärkningsåtgärder kan undvikas eller begränsas.

21

Slutsatser


Detta innebar att kommunen måste säkerställa att intenågra ökade belastningar tillkom på marken. Kommunenrekommenderades därför att ange lastrestriktioner inomområdet.

Erosionen längs Säveåns strandkant bedömdes vara av ringaomfattning, varför behovet av nya erosionsskydd inte be-dömdes vara akut. Däremot måste kommunen regelbundetkontrollera erosionsförhållandena i Säveån.

– Framsynt planering av kustområden– Kustskyddsåtgärder har skyddat mark och byggnader– Åtgärder genomförda i samråd med myndigheter

och berörda

YSTAD SANDSKOG, YSTADS KOMMUN

Foto

: Yst

ads

kom

mun

22

Ystad SandskogYstads kommun

Stranderosion – planer, policyoch åtgärder

11111

Kusten i Ystads kommun har under en lång följd av årutsatts för kraftig erosion. Vissa platser är mer utsatta änandra, beroende på belägenhet och platsens förutsätt-ningar. Ystad Sandskog är en sådan plats, där det finnsmycket stora värden i form av bebyggelse, tekniskaanläggningar och badstränder. Området är också enangelägenhet för hela landet, bland annat finns riksintresseför friluftslivet och ett rikt fågel- och djurliv med fleraNatura 2000-områden. Dessa värden riskerar att skadaseller förloras till havet om inga åtgärder görs.

Ystad Sandskog är belägen i den västra delen av Ystad-bukten, strax öster om Ystad tätort. Erosionen i områdethar varit känd sedan 1820-talet men har först på 1950-talet upplevts som ett problem genom att byggnader ochbadstränder har försvunnit ut i havet.

Kustremsan består av en lång, sammanhängande sand-strand som är av stor betydelse för de boende och turis-men i kommunen. Området i Ystad Sandskog består avflacka sandstränder med relativt låga dynbildningar.Bakom dynerna finns lågt belägna markområden medfritidsbebyggelse och välbesökta områden för rekreationoch fritidsaktiviteter.

Geotekniska och geomorfologiska förhållandenJordmaterialet utgörs av sand som är starkt erosions-benägen. En betydande orsak till erosionsproblemen vidYstad Sandskog är buktens form. Den förhärskandevindriktningen är sydvästlig, vilket innebär att vågornaträffar buktens västra del under en sned vinkel, medanvågorna faller vinkelrät in mot buktens östra del.

Detta innebär att material eroderar i västra delen avområdet och transporteras österut parallellt med kusten.Hamnen i Ystad spelar också en betydande roll, då dennaskärmar av den naturliga sandtransporten från väster.


23

Bild

: SG

I

Problem och risker


Ystads kommun har beslutat att man vill skydda destrandavsnitt där stora värden står på spel. Detta medförstora investeringar och innebär att kommunen måsteprioritera sina insatser till sådana platser där de störstavärdena finns.

Strandlinje 1956-57Strandlinje 1971Strandlinje 2001

Kommunens handlingsplanKommunens grundinställning till stranderosion är att"naturen ska ha sin gång". Erosion och ackumulation avsand är en del av kustens dynamik och i största möjligamån ska dessa naturliga processer bevaras. Stranderosionkan dock leda till stora negativa konsekvenser för kust-nära områden och i några sammanhang kan åtgärderbehöva vidtas:

– Skydd mot förlust av värdefull mark, bebyggelseoch anläggningar

– Skydd mot översvämning av lågt liggande områden– Bevara strandens utbredning och bredd

Där det finns erosionsrisker har kommunen tidigare gjortinsatser för att säkerställa strandlinjen genom att anläggaolika typer av skydd för att begränsa erosionen i de utsattaområdena.

Stranderosion i fysisk planeringKommunen har redovisat sina riktlinjer i den nu gällandeöversiktsplanen. Här anges bland annat att man ska vararestriktiv med att lämna tillstånd till byggnader ochanläggningar inom områden som kan utsättas för erosion.Kommunen har också påbörjat en översyn av gällandeplaner för att t.ex. begränsa eller helt förhindra nybyggnadi erosionskänsliga områden.

Ystads kommun har även upprättat en policy som skagälla för förvaltning och skydd av kusten. I denna policyfinns angivet övergripande principer, riktlinjer för fysiskplanering, kustskyddsåtgärder och inriktning av informa-tion, kunskap och samordning.

Samråd och kontakterUnder början av 1990-talet drabbades Ystads kommun avkraftig erosion och det fanns stort behov av att vidtaåtgärder. Kommunen arbetade tillsammans med lokalaintresseorganisationer för att ta fram lämpliga skyddsåt-gärder.

Samråd hölls med länsstyrelsen och centrala myndigheterför att få tillstånd att anlägga ett antal kuststabiliserandekonstruktioner och flera olika åtgärder har vidtagits underåren.

De boende och övriga berörda inom erosionskänsligaområden har informerats om de olika åtgärderna och flerahar också varit delaktiga i arbetet och i dialogen medmyndigheterna.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderI de riktlinjer som gäller för statsbidrag till förebyggandeåtgärder kan bidrag inte beviljas till händelser som har ettlångsamt förlopp som kusterosion.

Under 1996 fick kommunen emellertid ett statligt bidragtill åtgärder mot kusterosion i projektet "Erosionsskydds-teknik - skydd av naturresurser och stränder". Inom dettaprojekt utfördes kustskydd på flera platser längs kusten.

Foto

: Håk

an R

osqv

ist,

SG

I

Foto

: Yst

ads

kom

mun


24

Stranden vid Ystad Sandskog.

Erosion vid stranden utanför Löderups campingplats.

Åtgärder

KustskyddYstads kommun har under årens lopp utfört olika typer avkustskydd. Avsikten har varit att förhindra erosion eller attminska skadliga effekter av sandtransporten. I Sand-skogen har exempelvis använts hövder, en pir-konstruktion som ofta anläggs vinkelrätt mot stranden.Avsikten är att fånga upp den sand som transporteraslängs stranden. Hövderna fungerar samtidigt sombadbryggor.

På vissa sträckor har utförts strandskoning,där ett skyddande skikt av sten läggs på deerosionskänsliga slänterna. Sådana skydd hindrar erosionmen risken finns att erosionen fortsätter utanför släntenoch att en tidigare badstrand kommer att försvinna.Kommunen har också på andra sträckor planterat växterför att förstärka dyner och sandbankar. Växterna utgörsav sådana arter som normalt finns på stränder, t.ex.strandråg, och planteras i någon form av stabiliserandematta eller väv.

Vågbrytare av sten har också byggts på ett visst avståndfrån stranden för att minska vågorna och därmed erosio-nen på stränderna. Till största delen är vågbrytarna be-lägna under vattenytan.

Kommunen har genom strandfodring tillfört sand till vissaområden där sand försvunnit. Denna metod följer denaturliga förloppen med erosion och sedimentation avnaturligt material och kallas ofta "mjukt erosionsskydd"till skillnad från de "hårda" skydd som beskrivits ovan.

Kommunens ambition om god kustförvaltning är att kom-binera de nuvarande hårda skydden med mjuka åtgärderså att sand tillförs området. Därmed kan de naturliga pro-cesserna fortgå samtidigt som kustlinjen påverkas imindre utsträckning.

– Framsynt planering och långsiktiga åtgärder har genomförts för att skydda kusten.– De skyddsåtgärder kommunen har utfört har minskat erosionen och förlust av mark.– Befintliga byggnader och anläggningar har bevarats och skyddats mot skador.– Kommunen har genomfört åtgärder i samråd med berörda och ansvariga myndigheter.

Kommunen har sedan mitten av 1990-talet följt kust-linjens utveckling och förändringar av sediment-transporterna. Mätning av nivåer av havsbottnar ochstrandnära områden har utförts årligen och en beräkninggjorts av erosionsförhållanden. Detta har legat till grundför beslut om åtgärder på kort och lång sikt.


25

Slutsatser

Hövd, en konstruktion för att förhindra erosion.

Foto

: Håk

an R

osqv

ist,

SG

I

Havsbottenivå utanför Ystad Sandskog, gjord medlasermätning där djupet ökar ju mörkare den blåfärgen är. Grön färg anger land.

– En samlad bedömning av åtgärder för helavattendraget

– Akuta och förebyggande åtgärder utfördes– Tillsyn och underhåll nödvändigt för långsiktig

funktion

Foto

: Han

s Li

ndqv

ist

KVARNBÄCKEN, TORSBY KOMMUN

26

KvarnbäckenSysslebäck,

Torsby kommun

1998

Foto

: Pet

er W

illén

Foto

: Wal

lis E

spel

l

Foto

: Han

s Li

ndqv

ist

Åtgärder mot ras och erosioni moränslänter

Problem och risker


Kraftig nederbörd under våren 1997 och de höga vatten-flöden som följde orsakade omfattande skador på byggna-der, broar och dagvattensystem i Sysslebäcks samhälle iTorsby kommun. Under ett par dygn föll ca 200 mmnederbörd och eftersom marken var tjälad i området blevytavrinningen mycket stor.

Delar av Sysslebäcks samhälle översvämmades, rasinträffade i de branta moränsluttningarna och erosionenvar mycket kraftig i bäckarna och åarna. Riksväg 62skars av vid Kvarnbäcken och mindre vägar som korsadevattendragen genomskars av vattenmassorna.

Kvarnbäcken rinner från Motjärnen till Klarälven, ensträcka av ca 3 km och en fallhöjd på ca 200 m. Bäckenhar ett stort avrinningsområde och mycket material somkan transporteras.

Sluttningarna är mycket branta ned mot Sysslebäck,mellan 25 och 30 grader, och har under årens lopp utsattsför lokala ras och skred. Med dagens metoder för skogs-avverkning har avrinningsförhållandena från höjd-

Geologiska förhållandenEfter händelserna 1997 gjordes en utredning av händelse-förloppet för hela det berörda området i Sysslebäck.Några år senare gjordes en översiktlig besiktning avKvarnbäckens ravin. Utredningarna visar på problemati-ken när det gäller naturliga förhållanden och mänskligpåverkan t.ex. skogsbruk och avvattningsåtgärder.

Det gjordes en överslagsberäkning av vilka volymer avmaterial som skulle kunna transporteras vid höga flödeni bäcken. Det har också konstaterats att vid höga vatten-

områdena mot de branta sluttningarna ned mot samhälletradikalt förändrats.

Terrängen är blockig med tunt jordtäcke som består avmorän, silt och sand. Slänterna är bevuxna med huvud-sakligen gran av varierande storlek, som under senare åravverkats inom stora områden. En tydlig indikator pårörelser i slänterna var böjda trädstammar.

flöden i Kvarnbäcken föreligger risk för översvämningav 15 fastigheter samt riksväg 62. Översvämningar meddenna omfattning bedöms statistiskt återkomma medintervaller på 10 till 20 år.

I utredningen konstaterades att det krävdes omfattandeåtgärder för att återställa de väger, broar m.m, somskadats men även för att förebygga liknande skador iframtiden.


27

Foto

: Han

s Li

ndqv

ist

Foto

: Wal

lis E

spel

l

Foto

: Wal

lis E

spel

l

Erosionskydd i Kvarnbäckens botten och sidor.

Erosion i moränslänt.

ÅtgärderUtgångspunkten för åtgärderna var att händelserna iSysslebäck är en naturlig process och att det varken finnsanledning eller praktisk möjlighet att helt förhindra ellerstoppa denna. När det finns bebyggelse eller andra värdennedströms bör någon form av förebyggande åtgärdervidtas för att minska riskerna för skador.

Lokala mindre ras och skred i bäckravinen innebär ingenrisk för bebyggelsen. Risk för skador kan befaras vid ras ikombination med höga flöden (kraftig nederbörd) då ettlokalt ras kan dämma bäcken. Konsekvenserna av dettakan bli omfattande när en sådan fördämning brister och enkraftig flodvåg eroderar bäckfåran ned mot samhället.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderKommunen kontaktade Räddningsverket om möjlighe-terna att erhålla statsbidrag till förebyggande åtgärder.Ansökningar om statsbidrag lämnades till åtgärderuppdelade i två etapper. För den första etappen beviljadeRäddningsverket medel för att utföra de planerade åtgär-derna med 1 031 tkr av en total kostnad på 1 265 tkr.Kommunen beslutade att svara för den del av kostnadernasom inte täcktes av statsbidrag.

Kommunen lämnade vid ett senare tillfälle ansökan omstatsbidrag för den andra etappen. Räddningsverketbedömde att åtgärderna var befogade för att säkra områ-det mot fortsatta skador. För dessa åtgärder erfordradestillstånd enligt miljöbalken och Räddningsverket beslutadeatt avvakta detta beslut innan bidrag kunde lämnas.Etapp 2 har emellertid inte utförts.

Samråd med länsstyrelsenTorsby kommun hade samråd med länsstyrelsen kringmiljöpåverkan av anläggningsarbetena. Åtgärderna skulleutföras för att styra och bromsa högvattenflödet i bäck-arna. Det konstaterades att det inom det aktuella områdetinte fanns några naturvärden som skulle påverkas nega-tivt.

Det befintliga beståndet av bäcköring bedömdes positivtkunna påverkas av de spegeldammar som etablerades ianslutning till erosionstrapporna. För att minska eventu-ella skador på öringbeståndet vid lågvattenföring lämnadelänsstyrelsen förslag till hur åtgärderna skulle kunnautföras. Kommunen anlade fisktrappor för att underlättafiskens vandring i bäcken.

För att undvika framtida skador beslöts att utöver akutgenomförda åtgärder även utföra förebyggande åtgärder.I en första etapp utfördes täckning av bäckbottnar medbetongplattor och vid bäckslänter murar av betongblock.I bäcken byggdes överfallsdammar i betong och så kalladeerosionstrappor av trä för att minska energin i vatten-strömmarna.

Efter utförda åtgärder undviks översvämningar i sambandmed långvarig och riklig nederbörd för 15 fastigheter,bestående av permanent bebyggelse, ett gruppboende ochålderdomshem.

Denna typ av åtgärder kräver tillsyn och underhåll för attvara långsiktigt hållbar.

För en helhetslösning av materialtransporten i Kvarn-bäcken finns framtagna principlösningar som ännu integenomförts.

Foto

: Wal

lis E

spel

l

Foto

: Wal

lis E

spel

lKVARNBÄCKEN, TORSBY KOMMUN

28

Erosionstrappor av träanlades i Kvarnbäcken.

Slutsatser– Det gjordes en bedömning av åtgärdsbehovet för hela

vattendraget.

– De åtgärder som har vidtagits har varit nödvändigamen är inte en totallösning för problemen i Kvarnbäcken.

– Utförda åtgärder kräver tillsyn och underhåll för att varalångsiktigt hållbara.

– Det behövs en samlad bedömning av naturliga förhållandenoch mänskliga aktiviteter när det gäller bland annat skogs-bruk och vattenavledning.

Foto

: Räd

dnin

gsve

rket


29

– Bergförstärkning minskade risker för skador– Återkommande besiktningar för att upptäcka

förändringar i berget– Kommun och fastighetsägare samverkade för

bästa lösning

Foto

: Nils

Gra

nlun

d

SKRIKETORP, NORRKÖPINGS KOMMUN

30

1998

SkriketorpNorrköpings kommun

Förstärkning mot bergras

Problem och risker

Utredningar och beslutGeotekniskt underlagEn detaljerad bergteknisk besiktning genomfördes inomrasområdet och intilliggande fastigheter. Åtgärder före-slogs för att minska faran för ytterligare ras.

Dessutom utfördes en översiktlig inventering av hela detbebyggda området. Detta för att få en uppfattning omvilka områden, som eventuellt hade stabilitetsproblem somkunde beröra byggnader, vägar eller tomtmark.

Besiktningen visade att omfattande bergras tidigare hadeinträffat inom området. Utredningen inriktades på attklarlägga den storskaliga stabiliteten hos berget för attupptäcka områden med fara för nedfall av block och sten.

Hela området indelades i sex delområden. De olikaplatserna klassificerades efter fara för bergras enligt enskala 1 - 3, med innebörden:– 1 låg fara– 2 viss fara– 3 akut fara

Ett bergras inträffade 1998 på en fastighet i Skriketorp,Norrköpings kommun. En besiktning gjordes av kommu-nens räddningstjänst, länsstyrelsen, polismyndigheten ochmarkägaren omedelbart efter raset. Länsstyrelsen medde-lade därefter tillträdesförbud utifrån ordningslagen tilldess att kommunen gjort sådana åtgärder att olycksriskenhade undanröjts.

Utredningar genomfördes därefter om stabiliteten hosberget vid bebyggelse i närliggande områden. Då konsta-terades att det fanns akut fara för bergras på ytterligarefem fastigheter. Därför var det nödvändigt att utföraförstärkningsåtgärder inom delar av området.

Markytan inom området är delvis kraftigt kuperad medbranta och höga bergslänter. Bergarten består i huvudsakav en relativt lättvittrad, grovkristallin granit.

Bergmassan innehåller flera spricksystem i olika plan somi några fall har brant lutning, vilket skapar förutsättningarför att det kan lossna sten och block från berget. Bergrasär en del i den naturliga vittringsprocessen.

Foto

: Nils

Gra

nlun

d


31

Foto

: SG

I

Bergras, sett från en punkt ovanför en av de berördabyggnaderna.

Besiktning av rasområdet.

ÅtgärderOmrådets omfattning och varierande struktur innebar attdet inte var möjligt att inom praktiska och ekonomiskaramar föreslå och genomföra åtgärder för alla mindrepartier med löst berg. Detta innebär att nedfall av stenaroch block kommer att förekomma i bergbranterna ävenefter att förstärkningsåtgärderna genomförts.

För att minska risken för bergras beslutades att omgåendeskrota (avlägsna) instabilt berg. I vissa fall behövde bergetförstärkas med bultar. Arbetet måste till stor del utförassom manuell skrotning, delvis med hjälp av arbetskorgoch stor mobilkran. Rasrisken kontrolleras genom regel-bundet återkommande besiktningar.

Foto

: Nils

Gra

nlun

d


32

Överenskommelse mellan kommunen ochfastighetsägarnaOmedelbart efter att bergraset hade inträffat beställdeNorrköpings kommun en bergteknisk utredning. Närresultaten redovisats och behov av åtgärder hade klar-gjorts träffades en överenskommelse mellan kommunenoch områdets samfällighetsförening.

Föreningen var enligt jordabalken ansvarig för att avhjälparasriskerna inom fastigheterna. Kommunen åtog sigemellertid att ansöka om statsbidrag från Räddningsverketoch att teckna entreprenadkontrakt för förstärknings-arbetena.

Särskilt avtal träffades mellan kommunen och varje en-skild fastighetsägare angående ansökan om statsbidrag,upphandling av förstärkningsåtgärder, kostnadsfördel-ning m.m.

Samfällighetsföreningen begärde i samråd med kommu-nen in offerter från lämpliga entreprenörer för att avhjälparasriskerna. När föreningen valt entreprenör och konsulttecknade kommunen entreprenadkontrakt och avtal.

Statsbidrag till förebyggande åtgärderKommunen lämnade ansökan till Räddningsverket omstatsbidrag till förebyggande åtgärder. Eftersom förstärk-ningsarbetena behövde utföras omgående kunde man inteinvänta beslut om bidrag. Kommunen tecknade därförentreprenadkontrakt för arbetena och stod också förkostnaderna fram till dess beslut från Räddningsverkethade kommit medan samfällighetsföreningen betalade ettvisst belopp i förskott.

Föreningen förband sig att svara för övriga kostnader sominte täcktes av statsbidraget.

Överenskommelsen innebar också att om inte bidragbeviljades eller begränsades skulle föreningen erläggaersättning till kommunen för den kostnad som inte täcktesav statsbidrag. En avbetalningsplan för detta beloppskulle i så fall upprättas.

Foto

: Nils

Gra

nlun

d

Den totala kostnaden för förstärkningsarbetena uppgicktill 1 229 tkr. Räddningsverket beviljade 1 022 tkr tillförstärkningsåtgärderna och förutsatte att området omfat-tas av ett framtida besiktnings- och kontrollprogram.Resterande kostnader fördelades mellan berörda fastig-hetsägare.

Inspektion av löst liggande block.

Bergras inträffade mycket nära flera byggnader.

Slutsatser– Förstärkningsarbetet har minskat risken för oförutsedda bergras. Men den naturliga

vittringsprocessen fortsätter. Sten och block kommer att lossna från berget ävenframöver.

– Den storskaliga stabiliteten är säkrad för lång tid. Regelbundna besiktningar behövsför att upptäcka förändringar.

– Eftersom det var överhängande risk för skador på liv och egendom måste förstärk-ningsarbetet påbörjas innan beslut om statsbidrag lämnats. Kommunen tog därföransvar för att teckna entreprenadkontrakt och stå för entreprenadkostnaderna framtill dess beslut från Räddningsverket erhållits.

– Fastighetsägarna tecknade avtal med kommunen om att reglera kostnadernai efterhand och att svara för fortsatta övervakningsåtgärder.

Ett krav var var att skrotninginte skulle utföras då frostförekom, eftersom så kallade"bompartier" (löst berg somligger kvar i bergmassan) dåkunde förbigås.

Vidare skall bergtekniskbesiktning utföras av sak-kunnig geolog med olikaårsintervall beroende påobjektets status.

Föreningen har ansvar för attbesiktning utförs inomberörda fastigheter för attupptäcka och åtgärda risk-fyllda förändringar i berget.

Två år efter förstärkningengjordes en besiktning avsamtliga delområden. Därefterbestämdes att besiktningarskall utföras vart fjärde år förde områden som är mestangelägna och med åtta årsintervall för övriga områden.

Foto

: Nils

Gra

nlun

d


33

Skrotning av bergsläntfrån en mobilkran.

– Skredrisk för villabebyggelse eliminerad– Unik teknisk lösning– Föredömlig kommunal handläggning

PJÄLTÅN, NORRKÖPINGS KOMMUN

Foto

: And

ers

Witt

, Pro

dukt

ion

AWI

1998-2000

PjältånNorrköpings kommun

Unik teknisk lösning vidförstärkning av slänt

34

��

��

� � � � �

�

�

�

�

�

��

��

��

�

��

Det aktuella bostadsområdet, som byggdes i mitten av1960-talet är beläget vid Gästgivarevägen i Åby, Norr-köpings kommun. Bostadsområdet består av 29 fastig-heter.

När villaområdet byggdes funderade man inte så mycketöver skredrisker. Utifrån den tidens kunskap beviljadesbyggnadslov av dåvarande Kvillinge kommun, utan attman gjorde några geotekniska stabilitetsundersökningar.

Problem och risker

Generaliserad jordlagerprofil överområdets centrala delar. Jorden beståröverst av en ca 3-4 m tjock torrskorpeleraunderlagrad av en 6-7 m mäktig lera medrikliga skikt av sand och silt. Leranunderlagras av friktionsjord.

Slänten är brantfrån villorna ner

mot Pjältån.De geotekniska

förhållandenainnebar uppenbar

risk för skred.

m

Men efter skredet i Vagnhärad 1997 tog Norrköpingskommun de boendes farhågor på allvar. KommunensGEO-grupp med representanter från olika förvaltningarmed arbetsuppgifter som berör geoteknik, meddelade deberörda fastighetsägarna att området skulle undersökas.

Slänten mot ån är brant. Det är drygt tio meter från denärliggande husens källare till åns botten. Slänten utgörsav mäktiga lerlager med skikt av sand och silt under-lagrade av friktionsjord. Hållfastheten i leran är låg.

I de grövre jordlagren förekommer höga grundvattentryckvilket gör att friktionen är låg. Jordens tyngd tillsammansmed lutningen och riklig nederbörd skulle vara tillräckligtför att en stor del av slänten skulle kunna glida ner motPjältån.

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

en


35

Samråd och kontakterKommunen tog underhandskontakt med SGI och Rädd-ningsverket för att diskutera hur man skulle gå tillväga,bland annat vilka möjligheter som fanns till ekonomiskabidrag till förebyggande arbete.

Samrådsprocessen fungerade väl och kommunen beslu-tade tidigt att ta en del av det ekonomiska ansvarettillsammans med fastighetsägare, försäkringsbolag,Räddningsverket med flera. Kommunstyrelsen beviljadeett förskott på hela den kostnad som åtgärderna ochåterställandet skulle innebära, en kostnad som sedanskulle fördelas mellan de berörda.

Den preliminära bedömningen av tillgängliga fakta visadeatt det var allvarlig risk för skred. Man bedömde attvattentrycket underifrån skulle kunna lyfta lerskikten vidån med ett skred som följd. Belastningen på marken hadeockså ökat genom påfyllning av massor när villatomternaplanerades på 1960-talet.

De geotekniska undersökningarna visade att det var sexav totalt 29 hus som berördes av primärt och sekundärtriskområde. Det primära riskområdet var den del avslänten, som riskerade att glida ner i Pjältån med hus ochmarkanläggningar (rött område). Det sekundära risk-området (gult område) ligger i omedelbar anslutning tillriskområdet och kunde också påverkas vid ett eventuelltskred.


Kommunens handläggning ochinformation till de boende

Statsbidrag tilförebyggandeåtgärderNorrköpings kommunlämnade en förstaansökan om statsbidragför Pjältån till Rädd-ningsverket. Ansökanvar dock inte komplett.De tekniska handlingar,som erfordrades för attkunna bedöma behovetoch omfattningen avåtgärder, saknades.

Förnyad ansökan sändes därför in ett år senare, dennagång med fullständigt material. Räddningsverket beviljadedärefter bidrag till arbetet.

De totala kostnaderna för att stabilisera och återställaområdet samt standardhöjning av byggnader uppgick till5 400 tkr. Räddningsverket bidrog med 3 750 tkr,fastighetsägarna med 300 tkr och kommunen för denresterande delen.

De politiskt ansvariga i kommunen informerades ochansvarigt kommunalråd underrättades löpande. Tekniskanämnden och kommunens GEO-grupp fick ansvaret förärendet, för beredning och ställningstagande. Innan fråganbehandlades av kommunstyrelsen och fullmäktige genom-fördes en omfattande dialog med Räddningsverket, somställde i utsikt att man skulle kunna få statligt bidrag tillstabilitetshöjande åtgärder.

Sedan kommunen kommit överens med fastighetsägarnaom förstärkningsåtgärder och finansiering beslutadekommunen att genomföra projektet.

Norrköpings kommun informerade vid ett första möte medfastighetsägarna om risken för skred och att undersök-ningarna skulle fortsätta för att senare utmynna i förslagtill åtgärder. Kommunen informerade de boende om valetav åtgärd för att förebygga skred.

Ytterligare geotekniska undersökningar genomfördes iangränsande områden för att kontrollera stabilitetsför-hållandena och för att optimera förstärkningsåtgärderna.

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

en


36

ÅtgärderAlternativa lösningarDet konstaterades snabbt att förhållandena var sådana attgeotekniska utredningar måste utföras. Dessa gav klaraindikationer på låg stabilitet i en del av bostadsområdetmedan stabiliteten var tillfredsställande i övriga delar.Fördjupade undersökningar utfördes samtidigt som manstuderade olika alternativa lösningar på problemet.

Till en början diskuterades att försöka undanröja skred-risken genom att kulvertera Pjältån eller göra stödfyllninglängs ån. Då skulle villaägarna och deras tomter intekomma att beröras särskilt mycket. Man kunde samtidigtkonstatera att det skulle bli ett omfattande projekt, inteminst eftersom det skulle kräva miljödom - en processsom troligen skulle ta flera år. Det kunde också bli bety-dande kostnader. Ett annat alternativ, som uteslöts på etttidigt stadium, var att lösa in de hotade fastigheterna ochdärefter riva dem.

Det alternativ som slutligen valdes var att minska belast-ningen på slänten. Genom att schakta bort 4 000 m3 jordkunde skredrisken successivt undanröjas. En djupdräne-ring med bräddavlopp utfördes för att förhindra risken förhöga vattentryck under leran.

Genom att gräva bort jordmassorna förvandlades ocksåvillorna till suterränghus från att tidigare ha varit en ochen halvplansvillor med källare.

För att minska vattentrycket i jorden utfördesdjupdränering med vertikala rörbrunnar.Dräneringsrören mynnar i ett bräddavlopp somleder vattnet till Pjältån.

GenomförandeEfter kommunfullmäktiges beslut om förstärkningsåtgär-der upphandlades arbetena. Vid samma tid fick kommu-nen ett preliminärt beslut om statsbidrag från Räddnings-verket. Schaktningarna inleddes efter att de boende iområdet informerats.

I bygghandlingarna fanns mycket noggranna anvisningaroch restriktioner för hur arbetet skulle utföras. Man fickinte riskera att ett skred skulle inträffa när man körde inpå området med tunga maskiner. Schaktningen gjordesförsiktigt bit för bit, med kontroll av vibrationer i byggna-der och i marken. Grundvattennivån (vattentrycket underlerskiktet), kontrollerades noga under hela byggtiden.

Massorna transporterades bort via en förstärkt cykelvägför att undvika skador på ordinarie vägar i området.

Avschaktningen omfattade 4 000 m3 eller ca 7 000 ton.Återfyllning gjordes med lättare material som cellplast ochlättklinker. Balkonger, trappor och entréer byggdes.Åtgärderna innebar att nivåskillnaden mellan tomtmarkoch Pjältån minskade.

För att undvika skador på byggnader och anläggningargenomfördes ett omfattande övervakningsprogram därman kontinuerligt mätte vattentrycket i jorden. Kontrollenfortsätter tills vidare också efter det att området säkrats.Nu handlar det om att kontrollera att dräneringsåtgärdernaunder leran fungerar - de som sattes in för att säkra ochkontrollera vattentrycket i sandlagret. Kommunen haransvar för att kontrollera och underhålla anläggningen fördjupdränering.

För att stabiliteten fortsättningsvis ska bibehållas får ingauppfyllnader göras på de tomter som schaktats av. Dendetaljplan som upprättades 1962 har emellertid inteändrats. Respektive fastighetsägare ansvarar för att debefintliga marknivåerna bibehålls.

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

en

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

enPJÄLTÅN, NORRKÖPINGS KOMMUN

37

4 000 m3 jord schaktades bort för att undanröja skred-risken i området.

Den biologiska renings-anläggningen.

– Kommunen tog tag i problemen på ett bra sätt när man väl insågriskerna. Stabiliteten för bebyggelsen var klart otillfredsställande.

– Efter genomförda åtgärder kunde man konstatera att den avseddastabiliteten i slänten hade uppnåtts.

– Lösningen med avschaktning ända fram till husen vid Pjältån varunik. Hotbilden för bebyggelsen vid Pjältån undanröjdes på ett brasätt till rimliga kostnader.

– Kommunens förtroendevalda och tjänstemän samt konsulter ochentreprenörer hanterade problem och åtgärder på ett föredömligtsätt.

– Bra och öppen dialog med de boende och myndigheter.Kommunen och entreprenörer tog social hänsyn till de boendeoch deras utsatta situation.

Slutsatser

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

enFo

to: B

jörn

Alm

gren

Foto

: Bjö

rn A

lmgr

en


38

Slänten vid Pjältån före förstärknings-åtgärder.

Avschaktning av slänt.

Området efterförstärkning.

Ansvars- och ersättningsfrågor vid ras och skred. (1994). Skredkommissionen,Rapport 3:94.

Kostnadsansvar vid skred. Fyra tänkbara situationer. (1995). Skredkommissionen,Rapport 1:95.

Naturvärden och miljökonsekvenser i samband med stabilitetsarbeten. (1995).Skredkommissionen, Rapport 2:95.

Skredrisker i fysisk planering. (1999). Boverket.

Anvisningar för släntstabilitetsutredningar. Information. (1995).Skredkommissionen, Rapport 5:95.

Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse. Infor-mationsblad, 2007-03-27, Räddningsverket. www.raddningsverket.se/naturolyckor(2007-11-15)

Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner. (2006). Räddningsverket och Boverket.Vägledningsrapport. Räddningsverket, R 16-282/06.

Risk för skred? Om kommunens beredskap, roller och ansvar. (1998).Svenska kommunförbundet, Rapport 24.

Översiktliga stabilitetskarteringar och översvämningskarteringar. Räddningsverket.www.raddningsverket.se/naturolyckor (2007-11-15)

Kartläggning av stranderosion. Statens geotekniska institut. www.swedgeo.se underrubrik Myndighetsfunktion (2007-11-15)

Guide till Miljöregler. www.swedgeo.se/miljobalken (2007-11-15)

Johansson, L (2003). Stranderosionsskydd. Typer, dimensionering, modellering.Statens geotekniska institut, SGI. Varia 532, Linköping.

Lerman, P, Rydell, B (2003). Ansvar och regler vid stranderosion. Statens geotekniskainstitut, SGI. Varia 534, Linköping.

Mer att läsa


39

Räddningsverket651 80 Karlstadtel. 054-13 50 00e-post: [email protected]

Statens geotekniska institut, SGI581 93 Linköpingtel. 013-20 18 00e-post: [email protected]

Sveriges geologiska undersökning, SGU751 28 Uppsalatel. 018-17 90 00e-post: [email protected]

Sveriges Meteorologiska ochHydrologiska Institut, SMHI601 76 Norrköpingtel. 011-495 80 00e-post: [email protected]

Boverket371 23 Karlskronatel. 0455-35 30 00e-post: [email protected]

Naturvårdsverket106 48 Stockholmtel. 08-698 10 00e-post: [email protected]

Information/Adresser


40

Räddningsverket, 651 80 KarlstadTelefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00. www.raddningsverket.se

Beställningsnummer P21-487/08. Fax 054-13 56 05 ISBN 978-91-7253-374-5

Documents

Förebyggande åtgärder mot skred, ras och erosion – goda exempel · 2008-01-29 · Skred, ras och erosion är naturliga geologiska processer. När något av värde är hotat av