1

1

Fonetik & Fonologi

Föreläsning 3 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2009-09-03

2

Fonetik & Fonologi

  Alla naturliga språk baseras på ljud (när talarna kunnat uppfatta sådana)

  Effektivt (få byggstenar oändligt antal meddelanden)

  Svårt, många organ inkopplade   Vi fyller i det som ”fattas”

3

Talorganet

4

Skrift

  Yngre än talet   Skild från talet   Kodar inte allt som hörs, sägs, förstås

  Vi tolkar texter

  Olika principer för skrift   Representation av olika enheter: talljud, stavelse,

betydelse

  Svensk stavning:   En bokstav/ett ljud + undantag   Olika principer för betonade och obetonade stavelser

5

Fonetik och Fonologi

  Studerar språkets ljudstruktur   Fonetiken studerar, bl.a., hur talet bildas

och uppfattas, hur barnet tillägnar sig det   Fonologin studerar talljudens språkliga

funktion och hur ljuden används i det enskilda språket

6

Fonologi

  Analys av talljuden som system   Vilka är de minsta byggstenarna i ett visst

språk?   Hur kan de kombineras?   Vilka kombinationer får inte finnas?

2

7

Fonem

  Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i språket

  Allofon = variant av ett fonem Ex:

  bakre och främre uttal av sje-ljudet på svenska är två varianter av samma fonem

  Skånskt och uppsvenskt /r/ är dialektala allofoner

8

Fonemförråd

  Fonemen i ett språk utgör dess fonemförråd

  Olika ljud är fonem i olika språk   Två talljud kan vara allofoner i ett språk

och två olika fonem i ett annat   Ett språks fonemförråd kan ändras med

tiden   Antal fonem i språken kan variera

mycket   Hawaiiskan 15 fonem, svenskan 27(?),

abchasiskan 68

9

Fonologi, fonem flödesschema

Kan de förekomma i samma kontext?

Fonetisk likhet? Betydelseskillnad?

samma fonem

(allofoner) olika

fonem olika

fonem

samma fonem

(allofoner i fri variation)

Nej Ja

Nej Nej Ja Ja

10

Enheter???

11

Betonad stavelse: K*V:, K*V:K Ex. vi, vit K*VK:, K*VKKK* Ex. Vitt, vits, bitskt

Obetonad stavelse: K*VKK* Ex. Vital, mystisk

Svenskans stavelsestruktur

12

Svenskans konsonantkluster

I början av stavelsen: Högst 3 konsonanter: str, spr, skv

men inte: *sdr, *sbr, *sgv, *mb I slutet av stavelsen:

Högst 3 konsonanter + ändelser: rst, rsk, stskt (ett västkustskt kvastskaft)

men inte: *str, *spr, *skv Sveriges huvudstad på andra språk:

Fi. T’ukholma, Sp. Estoc’olmo, Fr. Stock’holm , It. Stocc’olma

3

13

Kommunikationskedjan

14

  Ljud består av variationer i lufttrycket

  Talljuden uppstår genom vibrationer i stämbandet eller brus som uppstår vid förträngningar i talröret

  Talljuden påverkas av talrörets form

Talproduktion

15

Talljuden delas in i:   Vokaler

  stämbandston   variationer i käköppningen, tungans läge och läpparnas form

skapar de olika ljuden   Konsonanter

  luftströmmen hindras och brus uppstår   artikulationsstället, artikulationssättet samt närvaro eller frånvaro

av stämbandston skapar de olika ljuden

Talljud

16

Vokaler

  Alla vokaler är tonande   Tungans läge i två dimensioner:

  horisontellt: främre/bakre   vertikalt: öppen/sluten

  Läpparnas utformning:   orundad/rundad

17

Vokalfyrsidingen

18

De svenska vokalerna

Grafem

Ljud Traditionell beteckning

Särdrag Exempel

a [ɑ:] [a]

Långt A Kort A

Orundad, bakre, öppen Orundad, främre, öppen

Tak, dag Katt, hamn

e [e:] [ɛ] [ә]

Långt E Kort E

Orundad, främre, halvsluten Orundad, främre, halvöppen Orundad, central, halvsluten

Deg, lera Sett, den Pojke, dille

i [i:] [ɪ]

Långt I Kort I

Orundad, främre, sluten Orundad, främre, sluten

Fin, sik Mitt, titt

o [u:] [ʊ]

Långt O Kort O

Rundad, bakre, sluten Rundad, bakre, sluten

Bro, ko, stor Bott, trott

4

19

De svenska vokalerna

Grafem Ljud Traditionell beteckning

Särdrag Exempel

u [ʉ:] [θ]

Långt U Kort U

Rundad, främre, halvsluten Rundad, central, halvsluten

Ful, gul, sur Full, guld, russ

y [y:] [ʏ]

Långt Y Kort Y

Rundad, främre, sluten Rundad, främre, sluten

Mys, myra Hyss, sytt

å [o:] [ɔ]

Långt Å Kort Å

Rundad, bakre, halvsluten Rundad, bakre, sluten

Låg, måne, bås Mått, fond, boss

ä [ɛ:] [æ:] [ɛ]

Långt Ä

Kort Ä

Orundad, främre, halvöppen Orundad, främre, öppen Orundad, främre, halvöppen

Häl, lät, nät Här, kär, näring Häll, fäll, nätt

ö [ø:] [œ:] [œ]

Långt Ö

Kort Ö

Rundad, främre, halvsluten Rundad, främre, halvöppen Rundad, främre halvöppen

Föl, lös, lön För, kör, skör Föll, löss, lönn

20

Konsonanterna

  Skapas genom en förträngning i talorganet   bruskälla: när luften passerar förträngningen

uppstår brus   Variationerna som gör att vi uppfattar olika

ljud ges av: 1.  stämbandstonen: vibration i stämbanden eller ej 2.  artikulationsstället: var i munnen ljudet skapas 3.  artikulationssättet: hur ljudet skapas

21

  Tonande   /m/, /v/, /d/, ...

  Tonlösa   /p/, /f/, /t/, ...

Konsonanter: Stämbandston

22

  frikativ (f, v, s, j…)

  klusil (p, b, t, d, k, g)

  lateral (l)

  tremulant (r)

  nasal (m, n, …)

Konsonanter: Artikulationssätt

23

Konsonanter: Artikulationsställen

  Läpparna: labial   Underläpp mot tänderna: labiodental   Tänderna: dental   Tandvallens bakre del: retroflex

(alveolar)   Hårda gommen: palatal   Mjuka gommen: velar   Struphuvudet: laryngal

24

Fonetik - Talorganet

5

25

Sje-ljudet []: tonlös, frikativ, men var?

  Vid artikulationen av bakre sje-ljudet uppstår bruset i mjuka gommen (velar) men läpparna tenderar att vara något rundade. Därför kallas det av vissa fonetiker för ”labio-velar” för att skilja det från [x] som också är tonlös, frikativ, velar.

  Främre sje-ljudet uttalas oftast som det retroflexa s-et, dvs [ʂ].

26

IPA

27

I flytande tal

  Uttalas inte alla ljud, sk. reduktioner   vi fyller i med vår kunskap

  Ett fonem låter (och skapas) inte alltid precis på samma sätt, det beror på kontexten   ljud ”assimileras”, anpassar sig till omgivningen   uttalet av det ena börjas ”i förtid”

28

  Förmedlar:   betydelseskillnader   informationsstruktur   personliga egenskaper

  grupptillhörighet, känslor, mm

  Behandlar företeelser som påverkar mer än ett ljud   längd   betoning (ord-, fras- och satsnivå)   intonation (ord- och satsnivå)

Prosodi

29

  Betonade stavelser i svenska har längdskillnad   kort vokal - lång konsonant   lång vokal - kort

  Jmf finska:   tuli, tuuli, tulli, tuulli

Längd

30

  Betoningen framhäver en stavelse i ordet   I svenskan är betoningen fri och kan då

användas för att åstadkomma betydelseskillnader   ’formel – for’mell   ’massiv – ma’ssiv

Betoning på ordnivå

6

31

  Betoningen kan också påverka betydelsen av flera ord. Jmf.   Jag drog en historia, allt var lögn, men han gick ’på den

i alla fall.   Jag sa att isen inte höll, men han ’gick på den i alla fall.

Betoning på frasnivå

32

Betoning på satsnivå

  Betoning tar fram de ord som är viktiga i ett yttrande - vanligen innehållsord

  Vilket ord som har betoning påverkar tolkningen, t.ex. genom olika presuppositioner   ”Först kallade han mig smålänning, sedan förolämpade

jag honom”

33

Intonation

  ”Språkets melodi”   Åstadkoms med variationer i grundtonen   Svenskan har:

  ordintonation, s.k. tonaccent   satsintonation

34

  Svenskan har två tonaccenter, akut (accent I) och grav (accent II)   För att kunna göra skillnad mellan accent I och accent II

måste ordet ha minst en stavelse efter den betonade

  Olika realisering i olika dialekter   Vissa dialekter (t.ex. finlandssvenskan) gör ingen

skillnad mellan accenterna

Tonaccent

35

Akut och grav accent

36

  Intonation kan också ge satser olika betydelse   Jmf uttalet av:

  Då kommer han.   Då kommer han?

  Satsintonationen kan också uttrycka talarens attityd gentemot det sagda, som t.ex. tvekan, ironi, säkerhet eller osäkerhet.

Satsintonation

7

37

Fonetik - användningsområden

  Lingvistik, psykologi   Språkpedagogik   Taligenkänning / talarigenkänning

  röststyrning   säkerhetssystem

  Talsyntes   talad kommunikation från datorsystem   uppläsning av text

  Informationssystem - in/utmatning

38

Länkar

  Swedia, aktuellt dialektprojekt:   swedia.ling.umu.se/

  En resa i fonetikens marker:   www.ling.su.se/staff/hartmut/tur.htm

  Sven Öhman, Svenska dialekter (SVD):   www.svd.se/statiskt/multimedia/dialekt/index.asp

  IPAtecken + ljud   hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/

VowelsandConsonants/course/chapter1/chapter1.html

  WaveSurfer, fri programvara:   www.speech.kth.se/wavesurfer (för tal- och ljudanalys och

annotering/transkribering)