Folksamrapport: Varning för låg pension

Informationsklass = Öppen

Sid 2(26)

Datum Beteckning

2011 Varning för låg pension


Varning för låg pension -

En rapport om utrikesföddas pensioner.

Inledning Om mindre än fyra år kommer de första personerna som omfattas av det reformerade allmänna pensionssystemet som infördes år 2000 kunna börja gå i pension. Och sedan dröjer det inte mer än tre år förrän den sista årskullen från det gamla folk- och ATP-pensionssystemet går i pension. Det reformerade allmänna pensionssystemet är mycket enkelt i sin grundkonstruktion. Tjäna pengar genom arbete eller företagande, beskatta dem och från och med 61-

Sid 3(26)

Datum Beteckning



årsdagen har man möjlighet att börja ta ut sina pensionspengar. Pensionens storlek avgörs alltså av hur mycket pengar vi har lyckats tjäna ihop och vid vilken ålder vi väljer eller tvingas att gå i pension. När statsmakten sjösatte det nya pensionssystemet var avsikten att det skulle ge minst en lika hög pension som det gamla, det vill säga en pension som motsvarar 55-65 procent av slutlönen. Flera studier visar att det kommer att bli svårt att infria denna avsikt. Folksam rapportserie Vad blev det för pension? visar att den allmänna pensionen för årskullarna födda mellan 1938 och 1943 har minskat från 61 till 55 procent av slutlönen. Mycket talar för att pensionsnivån fortsätter att sjunka på grund av att medellivslängden stiger snabbare än vad som förväntades när det reformerade pensionssystemet infördes. Folksams studie, utgår i likhet med de flesta andra motsvarande studier, antigen från samtliga pensionärer eller antaganden om att samtliga pensionssparare kommer att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden under hela sitt yrkesverksamma liv. Men långt ifrån alla blivande pensionärer kommer att lyckas med det. Det gäller särskilt personer som har invandrat till Sverige i vuxen ålder. Syftet med denna rapport är dels att undersöka det faktiska pensionsutfallet för personer som är födda i början 1940-talet och som invandrade till Sverige i slutet av 1960-talet. Hur står sig deras pensionsnivåer gentemot riksgenomsnittet för motsvarande årskullar? Dels göra en prognos för pensionsutfallet för personer som var mellan 25 till 30 år när de invandrade till Sverige under perioden 1985 - 1994. Har de yngre invandrarna förutsättningar att skaffa sig en motsvarande pension som de äldre och hur blir deras pensioner jämfört med inrikesfödda personer födda mellan åren 1965 och 1974? Vi har valt att studera tre grupper av personer som är födda utanför Norden och som har invandrat till Sverige under olika perioder. Statistiska Centralbyrån (SCB) har på Folksams uppdrag tagit fram uppgifter om inkomster, pensionsförmåner och pensionsbehållning i respektive grupp. Undersökningen omfattar samtliga personer i Sverige i varje grupp. Totalt 30 050 personer.1 Den första gruppen består av personer födda utanför Norden under åren 1939-1943 och som bosatte sig i Sverige under åren 1965-1969. Fortsättningsvis kommer vi kalla denna grupp för utrikesfödda 40-talister. Den andra gruppen är de så kallade 60-talisterna som är födda under åren 1965-1969 och bosatte sig i Sverige under åren 1985 -1989. Och den tredje gruppen är utrikesfödda 70-talister som är födda under åren 1970-1974 och som bosatte sig i Sverige under åren 1990-1994. Vi har dessutom delat in respektive grupp i ytterligare två kategorier, dels personer som bor i så kallade LUA-områden, dels personer som inte bor i dessa områden. LUA-områden är stadsdelar i landets storstadskommuner som kännetecknas av lägre sysselsättningsgrad, högre andel med långvarigt försörjningsstöd och lägre andel med högre utbildning. Storstadskommunerna har ingått så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten som syftar att bryta den hittillsvarande nedåtgående spiralen. Regeringens och riksdagens övergripande mål för storstadspolitiken är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt och bryta den

1 Vår undersökning omfattar samtliga utrikesfödda som var folkbokförda i Sverige som hade invandrat till Sverige under de aktuella perioderna. Sammanlagt 30 050 personer, var av 4 752 stycken 40-talister, 12 570 stycken 60-taliser och 16 728 stycken 70-talister.

Sid 4(26)

Datum Beteckning



sociala, etniska och diskriminerade segregationen. Sammanlagt finns det 38 LUA-områden i 21 kommuner. Endast en mindre andel av de utrikesfödda invandrarna bor i LUA-områdena (folkbokförda i LUA-områden år 2009). Av 40-talisterna är det 9 procent som bor i dessa områden. Motsvarande andel för 60-talisterna är 17 procent och av 70-talisterna är det 18 procent. Vi har undersökt vad de utrikesfödda 40-talisterna i och utanför LUA-områdena har fått i total ålderspension och jämfört deras pensionsnivåer med vad samtliga 40-talister inom samma årskullar har uppnått.2 Vi undersöker också i vilken utsträckning de utrikesfödda personerna har tjänstepension, privat pension och bostadstillägg. Därutöver har vi tagit fram uppgifter genomsnittlig årsinkomst och intjänad pensionsrätt för utrikesfödda 60- och 70-talister. På grundval av dessa uppgifter har vi sedan prognostiserat deras framtida pensioner och jämfört med vad inrikesfödda personer inom samma årskullar kan förväntas få. Rapporten är skriven av Håkan Svärdman, välfärsanalytiker, på uppdrag av Folksams mångfaldsansvarige Mikael Petersson.

2 Total pension motsvarar allmän pension, tjänstepension och privat pension.

Sid 5(26)

Datum Beteckning



De utrikesfödda 40-talisterna Av de utrikesfödda 40-talisterna i LUA-områdena var 49 procent låginkomsttagare innan de blev pensionärer .3 Andelen medelinkomsttagare uppgick till 46 procent och 6 procent var höginkomsttagare. Av de utrikesfödda 40-talisterna som bor utanför LUA-områdena var 34 procent låginkomsttagare innan de gick i pension, 52 procent var medelinkomsttagare och 14 procent var höginkomsttagare. Andelen låginkomsttagare bland samtliga personer som tog ut hel ålderspension vid 65 år i årskullarna födda mellan 1939-1943 var 26 procent. Andelen medelinkomsttagare var 53 procent och andelen höginkomsttagare var 21 procent. Intressant att notera är att höginkomsttagarna bland utrikesfödda 40-talister hade lika eller högre slutlön än vad höginkomsttagare bland samtliga 40-talister i Sverige uppnådde under sina sista yrkesår (se tabell 1 och 2). Sex av tio utrikesfödda i LUA-områdena hade sjukersättning innan de blev ålderspensionärer Hela 62 procent av de utrikesfödda 40-talisterna i LUA-områdena hade hel sjukersättning innan de blev ålderspensionärer. Bland utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena hade 47 procent sjukersättning innan de pensionerade sig. Motsvarande andel för samtliga personer födda mellan åren 1939 och 1943 var 20 procent.

3 Låginkomsttagare är pensionärer som har en inkomst som ligger under den första kvartilen för personer mellan 24 – 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. Medelinkomsttagare är pensionärer som har inkomst som ligger mellan första och tredje kvartilen och höginkomsttagare ligger över den tredje kvartilen för personer mellan 24 – 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår.

Sid 6(26)

Datum Beteckning



Tabell 1: Slutlön för utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan 1939-1943.

Genomsnittlig slutlön, kr/år* Utrikesfödda 40-talister

Jämfört med samtliga födda mellan 1939-1943

Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Samtliga 185 325 75 % – 63 062 Kvinnor 168 621 77 % – 49 753 Män 193 481 69 % – 88 682 Låginkomsttagare 125 476 86 % – 20 416 Kvinnor 124 245 85 % – 22 173 Män 126 265 87 % – 18 234 Medelinkomsttagare 222 406 92 % – 18 977 Kvinnor 217 003 92 % – 18 793 Män 224 479 91 % – 22 851 Höginkomsttagare 400 421 100 % – 500 Kvinnor 372 271 101 % 4 952 män 407 458 98 % – 7 908 *Inkomst i 2009 års priser

Tabell 2: Slutlön för utrikesfödda 40-talister boende utanför LUA-områdena jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan 1939-1943.

Genomsnittlig slutlön, kr/år* Utrikesfödda 40-talister


Inkomstgrupp

Ej boende i LUA i % i kr Samtliga 221 404 89 % – 26 983 Kvinnor 193 621 89 % – 24 753 Män 238 757 85 % – 43 405 Låginkomsttagare 122 790 84 % – 23 102 Kvinnor 122 033 83 % – 24 385 Män 123 580 86 % – 20 919 Medelinkomsttagare 230 638 96 % – 10 745 Kvinnor 222 344 94 % – 13 451 Män 234 892 95 % – 12 438 Höginkomsttagare 437 049 109 % 36 129 Kvinnor 425 513 116 % 58 194 män 440 677 106 % 25 311 *Inkomst i 2009 års priser

Utrikesfödda 40-talister – vad fick de i pension? Den genomsnittliga totala pensionen för utrikesfödda 40-talister boende i LUA-områden uppgår till 13 420 kronor per månad år 2009. Det ger en pensionsnivå som motsvarar 87 procent av deras genomsnittliga slutlön. Både män och kvinnor i dessa områden uppnår denna pensionsnivå, men i kronor räknat så har kvinnorna 12 220 kronor och männen 14 000 kronor per månad i pension. Den genomsnittliga pensionsnivån för utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena uppgår till 15 350 kronor per månad år 2009, vilket motsvarar 83 procent av slutlönen. Männen får 16 450 kronor i pension per månad, vilket motsvarar 83 procent av deras

Sid 7(26)

Datum Beteckning



slutlön, medan kvinnorna får 13 590 kronor i pension per månad, vilket ger en pensionsnivå på 84 procent. Av tabell 3 framgår att utrikesfödda i LUA-områdena får en pension som motsvarar 79 procent av den genomsnittliga pensionen för samtliga personer i landet födda under åren 1939-1943. I kronor motsvarar det en skillnad på närmare 44 000 kronor per år. Ingen inkomstgrupp av de boende i LUA-områdena får högre pension än vad motsvarande grupper bland samtliga 40-talister får i Sverige. Utfallet blev bättre för utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena, som tangerade 90 procent av den riksgenomsnittliga pensionsnivån, vilket är drygt 21 000 kronor mindre per år. Däremot får höginkomsttagarna bland de utrikesfödda 40-talisterna högre pension än vad motsvarande grupp bland samtliga 40-talisterna i landet får. När vi jämför nivån på den allmänna pensionen mellan de utrikesfödda 40-talisterna och samtliga personer i landet födda under åren 1939-1943 är skillnaderna emellertid betydligt mindre. Utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena får en allmän pension som motsvarar 93 procent av den genomsnittliga allmänna pensionen för samtliga personer inom samma årskullar. I kronor motsvarar skillnaden 9 700 kronor per år. Medan motsvarade andel hos övriga utrikesfödda 40-talister uppgår till 96 procent, vilket betyder en skillnad på 5 900 kronor per år. Tabell 3: Total pension (kr/år) för utrikesfödda 40-talister boende i LUA-områden jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan 1939-1943.

Total pension, kr/år* Utrikesfödda 40-talister


Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Samtliga 160 984 79 % – 43 952 Kvinnor 146 604 82 % – 32 751 Män 168 005 72 % – 65 708 Låginkomsttagare 132 415 89 % – 15 606 Kvinnor 130 431 90 % – 13 766 Män 133 686 84 % – 24 817 Medelinkomsttagare 177 464 90 % – 19 329 Kvinnor 165 476 89 % – 19 880 Män 182 062 87 % – 26 898 Höginkomsttagare 273 526 91 % – 27 517 Kvinnor 206 948 78 % – 56 868 Män 290 171 92 % – 26 885 *Pension i 2009 års priser

Sid 8(26)

Datum Beteckning



Tabell 4: Total pension (kr/år) för utrikesfödda 40-talister boende utanför LUA-områden jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan 1939-1943.

Total pension, kr/år* Utrikesfödda 40-talister


Inkomstgrupp

Ej boende i LUA i % i kr Samtliga 184 242 90 % – 20 694 Kvinnor 163 135 91 % – 16 220 Män 197 425 84 % – 36 288 Låginkomsttagare 135 211 91 % – 12 809 Kvinnor 131 087 91 % – 13 110 Män 139 511 88 % – 18 992 Medelinkomsttagare 185 132 94 % – 11 661 Kvinnor 173 438 94 % – 11 917 Män 191 128 91 % – 17 832 Höginkomsttagare 305 781 102 % 4 737 Kvinnor 280 954 106 % 17 137 män 313 588 99 % – 3 467 *Pension i 2009 års priser

Tjänstepension och privat pension Att de utrikesfödda 40-talisterna generellt har lägre pension än riksgenomsnittet är en effekt av flera orsaker. För det första har de utrikesfödda haft lägre slutlön. För det andra är det fler av de utrikesfödda som saknar eller har låg tjänstepension och privat pension. Av utrikesfödda 40-talister i LUA-områden är det 89 procent som har tjänstepension och den utgör i genomsnitt 14 procent av deras slutlön. Något fler män än kvinnor har tjänstpension, 90 respektive 88 procent. Andelen med tjänstpension hos de utrikesfödda som bor utanför LUA-områdena uppgår till 92 procent och den utgör 18 procent av slutlönen i genomsnitt. Av kvinnorna är det 92 procent och av männen är det 91 procent som har tjänstepension. Bland samtliga personer födda mellan 1939 och 1943 är det 92 procent som tjänste pension och den utgör i genomsnitt 20 procent av slutlönen. Drygt 45 procent av samtliga personer i Sverige födda mellan åren 1939 och 1943 har en privat pension och den utgör drygt 7 procent av deras slutlön. Av de utrikesfödda 40-taliserna i LUA-områdena har 22 procent en privat pension och den utgör 12 procent av slutlönen. Bland övriga utrikesfödda 40-talister har 33 procent en sådan pension och den utgör 15 procent av deras slutlön. Bostadstillägg Jämfört med samtliga ålderspensionärer som är födda under åren 1939 och 1943 är det mer än dubbelt så stor andel av de utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena som får bostadstillägg, 23 procent. Av övriga utrikesfödda 40-talister är det 13 procent som har bostadstillägg.

Sid 9(26)

Datum Beteckning



Vad blir pensionen för de utrikesfödda 60- och 70-talisterna? Vi har hittills visat att de utrikesfödda 40-talisterna har en sammanlagd pension som ligger på en påtagligt lägre nivå än den genomsnittliga pensionen för samtliga personer i landet inom samma årskullar. Detta gäller särskilt bland utrikesfödda personer som bor i LUA-områdena. Skillnaden mellan utrikesfödda 40-talister och samtliga som är födda mellan 1939 och 1943 är emellertid mindre när vi jämför gruppernas allmänna pension. Det kan förklaras av en rad gynnsamma omständigheter. De kom till Sverige vid en tid då arbetsmarknaden formligen jagade efter arbetskraft. När pensionssystemet reformerades under 1990-talet fick den så kallade mellangenerationen där 40-talisterna ingår bibehålla betydande fördelar från det gamla ATP-systemet. Dessa omständigheter har sannolikt medverkat till att de utrikesfödda 40-talisterna inte har fått ännu sämre pension, särskilt med tanke på att de kom till Sverige när de var mellan 25 och 30 år gamla. Hur ser då förutsättningarna ut för de utrikesfödda 60- och 70-talisterna att skaffa sig en pension som är jämförbar med de inrikesfödda personerna i samma generation eller åtminstone jämfört med de utrikesfödda 40-talisterna? Vi har gjort en prognos för båda grupperna på grund val av uppgifter som SCB har tagit fram på Folksam uppdrag angående gruppernas genomsnittliga inkomster och hittillsvarande intjänande pensionsrätter. Många med låga inkomster bland utrikesfödda 60-och 70-talister Vi har valt att beräkna de utrikesfödda 60- och 70-talisternas förvärvsinkomst som ett genomsnitt av årsinkomsten för åren 2005 till 2009. Hälften av de utrikesfödda 60- och 70 –talisterna som bor i LUA-områdena är låginkomsttagare, var fjärde är medelinkomsttagare och övriga är höginkomsttagare. För utrikesfödda i samma generation som bo utanför dessa områden är det en tredjedel som är låginkomsttagare, hälften medelinkomsttagare och resterande del höginkomsttagare. Bland de inrikesfödda 60- och 70-talisterna är det endast en femtedel som är låginkomsttagare, hälften är medelinkomsttagare och en tredjedel är höginkomsttagare. I tabell 5 och 6 visar vi att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena har en årsinkomst på 185 650 kronor, vilket endast motsvarar 60 procent av genomsnittsinkomsten för inrikesfödda i samma årskullar. För utrikesfödda 60-talister utanför LUA-områdena är årsinkomsten 232 371 kronor, vilket motsvarar 75 procent av genomsnittinkomsten bland inrikesfödda 60-talister. Hos de utrikesfödda 70-talisterna i LUA-områdena är årsinkomsten 166 228 kronor, som motsvarar 59 procent av de inrikesföddas inkomst. Utanför LUA-områdena kommer de utrikesfödda 70-talisterna upp i en årsinkomst på 212 868 kronor, vilket är 75 procent av inrikesfödds genomsnittsinkomst.

Sid 10(26)

Datum Beteckning



Tabell 5: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 60-talister boende i LUA-områdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar.

Genomsnittlig inkomst för 60-talister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan 1965-1969

Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 185 650 60 % – 122 642 308 292 Låginkomsttagare 96 516 85 % – 16 495 113 011 Kvinnor 94 936 79 % – 25 200 120 136 Män 98 138 98 % – 2 311 100 449 Medelinkomsttagare 242 244 94 % – 15 397 257 641 Kvinnor 234 081 95 % – 13 614 247 695 Män 250 250 92 % – 20 869 271 120 Höginkomsttagare 417 958 86 % – 67 418 485 376 Kvinnor 416 449 92 % – 35 476 451 925 Män 418 368 84 % – 79 389 497 757

Tabell 6: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 60-talister utanför LUA-områdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar.

Genomsnittlig inkomst för 60-tlister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan 1965-1969

Inkomstgrupp

Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 232 371 75 % – 75 921 308 292 Låginkomsttagare 100 327 89 % – 12 684 113 011 Kvinnor 106 374 89 % – 13 762 120 136 Män 93 468 93 % – 6 982 100 449 Medelinkomsttagare 249 474 97 % – 8 167 257 641 Kvinnor 242 602 98 % – 5 093 247 695 Män 258 108 95 % – 13 012 271 120 Höginkomsttagare 454 699 94 % – 30 677 485 376 Kvinnor 440 093 97 % – 11 832 451 925 män 461 836 93 % – 35 921 497 757

Sid 11(26)

Datum Beteckning



Tabell 7: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 70-talister i LUA-områdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar.


Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 166 228 59 % – 117 759 283 987 Låginkomsttagare 87 283 77 % – 26 801 114 084 Kvinnor 83 975 69 % – 37 335 121 310 Män 93 399 93 % – 6 535 99 934 Medelinkomsttagare 239 478 94 % – 14 866 254 344 Kvinnor 229 905 95 % – 12 066 241 971 Män 249 202 92 % – 20 293 269 494 Höginkomsttagare 394 251 86 % – 64 029 458 279 Kvinnor 390 172 91 % – 40 008 430 180 Män 395 454 85 % – 71 642 467 096

Tabell 8: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 70-talister utanför LUA-områdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar.


Inkomstgrupp


Sid 12(26)

Datum Beteckning



Låga inkomster ger mager pensionsbehållning Utrikesfödda 60-talister i LUA-områdena har en genomsnittlig pensionsbehållning på 465 223 kronor.4 Utanför dessa områden har de utrikesfödda 60-talisterna fått ihop 557 723 kronor, vilket kan jämföras genomsnittet för samma årskullar av inrikesfödda som har en pensionsbehållning på 788 559 kronor. De utrikesfödda 70-talisterna i LUA-områdena har fått ihop 325 995 kronor och utanför dessa områden har de utrikesfödda tjänat in 422 085 kronor och de inrikesfödda i samma årskullar har tjänat in 637 638 kronor. På grund val av ovanstående uppgifter om inkomst och pensionsbehållning har vi gjort en pensionsprognos på samtliga grupper av 60- och 70-talister. Vi har använt en prognosmodell som har stora likheter med den modell som Pensionsmyndigheten använder för det så kallade nolltillväxtalternativet i den personliga prognosen som samtliga pensionssparare får i det Orangea kuvertet.5 Mer detaljer om prognosmodellen finns i bilaga 2. Varning för låg pension för utrikesfödda Utrikesfödda 60-talister boende i LUA-områdena får en genomsnittlig allmän pension på 107 375 kronor per år, vilket motsvarar 78 procent av den genomsnittliga allmänna pensionen för inrikesfödda inom samma årskullar (se tabellerna 9 och 10) . I kronor motsvarar skillnaden 29 708 kronor per år. För utrikesfödda 60-talister utanför LUA-områdena beräknas den allmänna pensionen bli 117 786 kronor per år. Det motsvarar 86 procent av vad de inrikesfödda i samma generation beräknas få. Eller 19 297 kronor lägre pension per år. Utfallet blir ännu sämre för de utrikesfödda 70-talisterna (se tabell 11 och 12). Av de som bor i LUA-områdena beräknas den genomsnittliga pensionen bli 108 140 kronor per år. Det motsvarar 76 procent av de inrikesföddas pension. Eller drygt 34 247 kronor mindre per år. Utrikesfödda utanför LUA-områdena får en allmän pension på 120 906 kronor per år, vilket motsvarar 85 procent av de inrikesföddas pension. Omräknat i kronor betyder det en skillnad på drygt 21 481 kronor per år. Till skillnad från de utrikesfödda 40-talisterna är det ingen inkomstgrupp bland de utrikesfödda 60- och 70-talisterna som får en allmän pension som tangerar eller överstiger de inrikesföddas nivåer. Garantipensionen utgör en betydande del av den allmänna pensionen för de utrikesfödda 60-och 70-talisterna. I LUA-områdena uppgår garantipensionen till drygt en tredjedel av den allmänna pensionen och för utrikesfödda utanför dessa områden är motsvarande andel knappt en femtedel. Hos de inrikesfödda motsvarar garantipensionen mellan fem till sju procent av den allmänna pensionen beroende på årskull.

4 Pensionsbehållningen är summan av respektive års pensionsrätt en individ har intjänat. Före år 1999 beräknas den årliga pensionsrätten enligt följande: Årets pensionsgrundande inkomst ( PGI) x 18,5 % x årets inkomstindex = årets pensionsrätt. Efter år 1999 har pensionsrätten beräknats enligt följande: Årets PGI x 18,5 % x året arvsvinstfaktor x årets inkomstindex x förvaltningskostnadsfaktor = årets pensionsrätt 5 Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten har bistått med värdefulla synpunkter och bidrag när rapportens prognosmodell togs fram.

Sid 13(26)

Datum Beteckning



Tabell 9: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 60-talister boende i LUA-områden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1965-1969.

Pensionsprognos för 60-talister, kr/år*

Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1965-1969

Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 107 375 78 % – 24 021 kr 137 083

Låginkomsttagare 98 083 99 % – 1 182 kr 99 265 Kvinnor 97 969 98 % – 1 807 kr 99 776

Män 98 199 100 % – 166 kr 98 365 Medelinkomsttagare 120 636 94 % – 7 121 kr 127 757

Kvinnor 117 997 95 % – 6 530 kr 124 527 Män 123 225 93 % – 8 910 kr 132 135

Höginkomsttagare 166 515 86 % – 27 701 kr 194 216 Kvinnor 163 974 91 % – 17 125 kr 181 099

Män 167 206 84 % – 31 865 kr 199 071 *pension i 2009 års priser

Tabell 10: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 60-talister boende utanför LUA-områden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1965-1969.



Inkomstgrupp

Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 117 786 86 % – 13 610 137 083 Låginkomsttagare 98 356 99 % – 909 99 265 Kvinnor 98 789 99 % – 987 99 776 Män 97 864 99 % – 501 98 365 Medelinkomsttagare 122 556 96 % – 5 201 127 757 Kvinnor 120 478 97 % – 4 049 124 527 Män 125 168 95 % – 6 967 132 135 Höginkomsttagare 177 796 92 % – 16 420 194 216 Kvinnor 171 329 95 % – 9 770 181 099 män 180 957 91 % – 18 114 199 071

*pension i 2009 års priser

Tabell 11: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 70-talister boende i LUA-områden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1970-1974.



Inkomstgrupp

Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga 108 140 76 % – 34 247 142 387

Låginkomsttagare 100 094 97 % – 2 742 102 836 Kvinnor 99 756 96 % – 3 820 103 576 Män 100 720 99 % – 669 101 389 Medelinkomsttagare 128 025 94 % – 7 892 135 917 Kvinnor 125 028 95 % – 7 002 132 030 Män 131 068 93 % – 9 609 140 677 Höginkomsttagare 178 112 86 % – 28 146 206 258 Kvinnor 173 666 88 % – 22 700 196 366 Män 179 424 84 % – 33 880 213 304

Sid 14(26)

Datum Beteckning




Tabell 12: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 70-talister boende utanför LUA-områden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1970-1974.

Pensionsprognos för 70-talister, kr/år Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan 1970-1974

Inkomstgrupp



Vad får de utrikesfödda 60- och 70-talisterna i tjänstpension? Hur mycket de utrikesfödda 60- och 70-talisterna kommer att få i sammanlagd pension, allmän pension och tjänstepension tillsammans, är svårare att beräkna än den allmänna pensionen på grund av avsaknad av uppgift om deras eventuella tjänstepensionsförmåner. För att åstadkomma en sådan prognos är vi hänvisade till att göra ett antal antaganden. I nedanstående tabell har vi utgått från att den genomsnittliga utrikesfödda 60- och 70-talisten och de inrikesfödda i samma årskullar omfattades av ett tjänstepensionsavtal mellan åren 1999 och 2009. Under dessa år har de avsatt 4,5 procent av lönen i en premiebestämd tjänstepension. Samma premie kommer sedan att avsättas under deras kvarvarande yrkesår fram till 65-årsdagen. Av tabellen framgår att utrikesfödda 60-talister får en sammanlagd pension som uppgår till 74 procent av vad de inrikesfödda i samma årskullar beräknas få. Utrikesfödda utanför dessa områden får en sammanlagd pension på 84 procent. Det betyder att de utrikesfödda 60-talisterna uppnår en pensionsnivå som ligger fem till sex procentenheter under vad de utrikesfödda 40-talisterna har fått. De utrikesfödda 70-talisterna kommer att få en sammanlagd pensionsnivå som ligger mellan sju till nio procentenheter under 40-talisernas nivå. Det är emellertid vanskligt att utgå från att den yngre gruppen utrikesfödda har och kommer att ha tjänstepension i motsvarande grad som de äldre invandrarna. Vi har i tidigare studier visat att det är framför allt personer med låga inkomster som tenderar arbeta inom branscher där det är mindre vanligt med tjänstepension. För att kompensera skillnaden i sammanlagd pension har de utrikesfödda huvudsakligen två alternativ, som givetvis kan kombineras. Det första är att påbörja ett ganska omfattande privat pensionssparande, som kräver en sparhorisont på mellan 17 till 25 år

Sid 15(26)

Datum Beteckning



vid en månadspremie på 3 000 kronor ifall de önskar att gå i pension vid 65-årsdagen. Det andra alternativet som står till buds är att senarelägga ålderspensionen. Den allmänna pensionen ökar med 7,5 procent för varje extra yrkesår.6 Om vi även antar att tjänstepensionen ökar i samma omfattning måste de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena gå i pension vid 68-årsdagen för att uppnå en motsvarande sammanlagd pension som inrikesfödda 60-talister. Utrikesfödda 60-talister utanför dessa områden måste skjuta upp pensionen till 67-årsdagen. De utrikesfödda 70-talisterna i LUA-områdena måste däremot arbeta tills de fyller 69 år, medan utrikesfödda utanför dessa områden måste arbeta tills de fyller 67 år.

Tabell 13: Sparbehov och senareläggning av pensionsåldern för att kompensera den lägre pensionsnivån för utrikesfödda 60- och 70-talistern jämfört med inrikesfödda.

Utrikesfödda jämfört med inrikesfödda

Generationsgrupp

Inkomst 2009

Sammanlagd pension

i % i kr

Sparbehov vid en förväntad livslängd på 17,59 år

Spartid vid en årspremie på 36 000 kr, antal år7

Alternativ pensionsålder

60‐talister Inrikesfödda 308 292 182 716 - - - - -

Utrikesfödda i LUA 185 650 135 967 74 % (80 %)* – 46 749 kr 822 315 kr 22

68

Utrikesfödda ej i LUA 232 371 153 574 84 % (89 %) – 29 142 kr 512 608 kr 17

67

70‐talister

Sparbehov vid en förväntad livslängd på 17,82 år

Inrikesfödda 283 987 201 769 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐

Utrikesfödda i LUA 166 228 142 898 71 % (80 %) – 58 871 kr 1 049 081 kr 25 69

Utrikesfödda ej i LUA 212 868 165 414 82 % (89 %) – 36 355 kr 647 846 kr 19

67

*Sammanlagd pension, det vill säga allmän pension och tjänstepension i 2009 års priser

6 Pensionsreformen i halvtid, Rapport från LO 2011. 7 Det privata pensionssparandet förväntas ha en real värdeökning på 3,5 procent årligen.

Sid 16(26)

Datum Beteckning



Sammanfattning och reflektioner De utrikesfödda 40-talisterna som invandrade till Sverige i slutet av 1960-talet får en allmän pension som är fyra procentenheter lägre än vad den genomsnittliga allmänna pensionen är för personer födda mellan 1939 och 1943. Utrikesfödda 40-talister som bor i LUA-områdena ligger sju procentenheter under riksgenomsnittet. Den totala pensionen, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension, för utrikesfödda var däremot väsentligt lägre än riksgenomsnitt. Utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena har i genomsnitt 44 000 kronor längre pension per år än vad en genomsnittspensionär i de aktuella årskullarna har. Utrikesfödda 40-talister utanför dessa områden får en högre pension, men fortfarande lägre än riksgenomsnittet, nästan 21 000 kronor per år.

De yngre invandrarna som är födda på 60- och 70-talet och som bosatte sig i Sverige under åren 1985 och 1994 har sämre förutsättningar att skaffa sig en pension i nivå med vad de utrikesfödda 40-talisterna har uppnått. Våra prognoser visar att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena får en allmän pension som motsvarar 82 procent av vad inrikesfödda i samma årskullar beräknas få. I kronor skiljer det 24 000 kronor per år. Utanför dessa områden beräknas de utrikesfödda 60-talisterna få en allmän pension som är 10 procentenheter, eller drygt 14 000 kronor mindre per år än vad inrikesfödda 60-talister får. Skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda 70-talister är ännu större. Utrikesfödda i LUA-områdena får 24 procentenheter lägre, eller 34 000 kronor mindre per år, i allmän pension än vad de inrikesfödda får. Utrikesfödda utanför LUA-områdena uppnår en allmän pension som motsvarar 85 procent av de inrikesfödas allmänna pension, vilket ger ett pensionsgap på 21 000 kronor per år.

Sid 17(26)

Datum Beteckning



Vad de utrikesfödda 60- och 70-talisterna får i både allmän pension och tjänstepension är däremot vanskligare att beräkna på grund av stora svårigheter att få fram vederhäftiga uppgifter om enskilda individers tjänstepensionsförmåner. Vår prognosmodell visar att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena får en pension som motsvarar 74 procent av de inrikesföddas pension i samma årskullar. Motsvarande andel för övriga utrikesfödda 60-talister är 84 procent. För de utrikesfödda 70-talisterna sänks pensionerna. I LUA-områdena uppgår pensionen till 71 procent och utanför dessa områden till 82 procent av de inrikesföddas pension i samma årskullar. Det betyder att en utrikesfödd 60-talist skulle behöva gå i pension mellan 67- och 68- årsålder för att kompensera skillnaden gentemot de inrikesfödda. De utrikesfödda 70-talisterna i LUA-områdena behöver lägga till ytterligare ett yrkesår för att komma i samma nivå som de inrikesfödda. Pensionsgapet kan även kompenseras med ett privat pensionssparande, men det kräver långa sparperioder på mellan 19 och 25 år vid en månadspremie på 3 000 kronor, beroende på inkomst och årskull. Förvisso kan båda alternativen kombineras, men det är långt ifrån ett alternativ för alla. Många utrikesfödda har redan i dag små ekonomiska marginaler i dag och stora svårigheter på arbetsmarknaden och det lär inte bli lättare när de blir äldre. Gapet mellan inrikes- och utrikesfödda fortsätter att vidgas även efter att de har gått i pension. Orsaken är att en betydande del av de utrikesföddas allmänna pension består av garantipension som värdesäkras gentemot prisbasbeloppet, medan inkomstpensionen följer löneutvecklingen. Den bästa pensionsförsäkringen för utrikesfödda är att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, men för att kompensera de redan uppkomna pensionsförlusterna ser vi två möjligheter som statsmakten bör utreda vidare. För det första låta löneindexera garantipensionen och därmed förhindra att pensionsgapet vidgas ytterligare. För det andra bör skatteavdraget för privat pensionssparande för individer som riskerar låg allmän pension höjas. Det kan åstadkommas genom att avdragsrätten kopplas till individens pensionsbehållning. En sådan reform skulle dessutom göra det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta mera.

Sid 18(26)

Datum Beteckning



Bilaga 1

Tabell grupp 1 Utrikesfödda 40-talister

Grupp 1 LUA-områden:

Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden

åren 1939-1943 med senaste invandringsår 1965-1969

Medelvärde för samtliga grupper

Boende i LUA-områden 2009 Antal personer

Inkomst mellan 60 och 64 års ålder2

Deklarerad pension i 2009 års priser

Allmän pension i 2009 års priser

Tjänstepension i 2009 års priser

Med hel ålderspension från och med 65 år 442 185 325 160 984 131 410 23 749

varav kvinnor 145 168 621 146 604 122 236 18 916

varav män 297 193 481 168 005 135 889 26 109

varav låg inkomst 215 125 476 132 415 116 660 14 310

varav kvinnor 84 124 245 130 431 113 359 14 901

varav män 131 126 265 133 686 118 776 13 931

varav medelinkomst 202 222 406 177 464 141 467 28 376

varav kvinnor 56 217 003 165 476 130 995 24 497

varav män 146 224 479 182 062 145 484 29 863

varav hög inkomst 25 400 421 273 526 176 998 67 545

varav kvinnor 5 372 271 206 948 173 252 23 873

varav män 20 407 458 290 171 177 934 78 463varav personer med hel sjukersättning 273 162 239 152 923 129 453 20 771

varav kvinnor 108 152 890 144 359 122 018 18 733

varav män 165 168 359 158 529 134 319 22 104

Sid 19(26)

Datum Beteckning



Boende i LUA-områden 2009

Annan pension 2009

Bostadstillägg för pensionärer 2009

Med hel ålderspension från och med 65 å 4 862 4 903

varav kvinnor 2 724 7 306

varav män 5 905 3 730

varav låg inkomst 972 8 673

varav kvinnor 962 10 525

varav män 979 7 486

varav medelinkomst 6 016 1 498



varav hög inkomst 28 984 0


varav män 33 774 0

varav personer med hel sjukersättning 1 880 5 835


varav män 2 106 4 417

Sid 20(26)

Datum Beteckning



Grupp 1, ej boende i LUA-områden:




Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer

Inkomst mellan 60 och 64 års ålder2

Deklarerad pension i 2009 års priser

Allmän pension i 2009 års priser

Tjänstepension i 2009 års priser

Med hel ålderspension från och med 65 år 4 310 221 404 184 242 135 214 36 530

varav kvinnor 1 657 193 621 163 135 120 993 28 079

varav män 2 653 238 757 197 425 144 095 41 809

varav låg inkomst 1 481 122 790 135 211 113 819 15 410

varav kvinnor 756 122 033 131 087 107 977 16 352

varav män 725 123 580 139 511 119 911 14 428

varav medelinkomst 2 248 230 638 185 132 141 277 32 081

varav kvinnor 762 222 344 173 438 128 591 29 050

varav män 1 486 234 892 191 128 147 783 33 635

varav hög inkomst 581 437 049 305 781 166 286 107 581

varav kvinnor 139 425 513 280 954 150 133 86 541

varav män 442 440 677 313 588 171 366 114 198varav personer med hel sjukersättning 2 013 174 667 162 662 131 263 24 053

varav kvinnor 921 160 945 150 873 120 638 22 129

varav män 1 092 186 241 172 604 140 223 25 676

Sid 21(26)

Datum Beteckning



Boende i LUA-områden 2009

Annan pension 2009

Bostadstillägg för pensionärer 2009

Med hel ålderspension från och med 65 år 11 040 2 818


varav män 11 339 1 965

varav låg inkomst 4 897 6 724


varav män 5 119 6 119

varav medelinkomst 10 215 969



varav hög inkomst 29 887 16


varav män 27 558 9

varav personer med hel sjukersättning 6 028 4 275


varav män 6 646 3 134

Sid 22(26)

Datum Beteckning



Tabell grupp 2 Utrikesfödda 60-talister Grupp 2 LUA-områden:




Boende i LUA-områden 2009 Antal personer1

Inkomst 2005-2009

Genomsnittlig summerad pensionsrätt/behållning 1985‐2009

Samtliga 2 146185 650 465 223

varav låg inkomst 1 042 96 516 277 875

varav kvinnor 528 94 936 239 620

varav män 514 98 138 317 172

varav medelinkomst 931 242 244 599 288

varav kvinnor 461 234 081 555 380

varav män 470 250 250 642 355

varav hög inkomst 173 417 958 872 167

varav kvinnor 37 416 449 834 894

varav män 136 418 368 882 307

Grupp 2 ej boende i LUA-områden:




Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer1

Inkomst 2005-2009


Samtliga 10 424232 371 557 723


varav kvinnor 1 932 106 374 302 605

varav män 1 703 93 468 306 054

varav medelinkomst 5 016 249 474 624 053

varav kvinnor 2 793 242 602 591 924

varav män 2 223 258 108 664 421

varav hög inkomst 1 773 454 699 889 794

varav kvinnor 582 440 093 847 908

varav män 1 191 461 836 910 262

Sid 23(26)

Datum Beteckning



Tabell grupp 3 Utrikesfödda 70-talister

Grupp 3 LUA-områden:




Boende i LUA-områden 2009 Antal personer1

Inkomst 2005-2009


Samtliga 3 082166 228 325 995


varav kvinnor 1 067 83 975 159 038

varav män 577 93 399 210 504


varav kvinnor 645 229 905 438 649

varav män 635 249 202 504 384

varav hög inkomst 158 394 251 698 411

varav kvinnor 36 390 172 644 784

varav män 122 395 454 714 236

Grupp 3 ej boende i LUA-områden:




Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer1

Inkomst 2005-2009


Samtliga 13 646212 868 422 085


varav kvinnor 3 173 101 109 212 830

varav män 1 757 89 491 216 200


varav kvinnor 4 173 237 954 464 520

varav män 2 933 259 214 543 271


varav kvinnor 509 408 489 688 990

varav män 1 101 422 862 746 628

Sid 24(26)

Datum Beteckning



Inrikesfödda 60‐talister


Antal personer

Inkomst 2005-2009


Samtliga 539 541308 292 788 559


varav kvinnor 55 116 120 136 421 595

varav män 31 263 100 449 400 566


varav kvinnor 160 138 247 695 700 602

varav män 118 166 271 120 827 765

varav hög inkomst 174 858 485 376 1 027 655

varav kvinnor 47 236 451 925 961 534

varav män 127 622 497 757 1 052 128

Inrikesfödda 70‐talister


Antal personer

Inkomst 2005-2009


Samtliga 510 700283 987 637 638


varav kvinnor 64 667 121 310 357 593

varav män 33 026 99 934 309 616


varav kvinnor 149 498 241 971 590 263

varav män 122 085 269 494 685 115


varav kvinnor 33 777 430 180 798 080

varav män 107 647 467 096 868 112

Sid 25(26)

Datum Beteckning



Bilaga 2 Följande antagande har vi gjort pensionsberäkningen Inkomstpensionen: Lön x 14,88 % (inkomstpensionsavgift)x 1,07 (arvsvinst)x 0,9995 (administration) x antal kvarvarande år till pension + faktisk pensionsbehållning/årskullarnas genomsnittliga delningstal vid 65 år. Premiepensionen: Lön x 0,02325 (premiepensionsavgift)X 1,07 (arvsvinst)x 0,999 (administration) x antal kvarvarande år till pension x avkastningsfaktorn/årskullarnas genomsnittliga delningstal vid 65 år. Exempel för genomsnitts 60-talisten i LUA-områdena:

Genomsnittlig årslön 185 650

PGI 172 655

Pensionsbehållning 465 223

Antal år kvar till 65 23 Snitt för födda 1965‐1969

Delningstal 17,59

Pensionsbehållning vid 65 1 144 727,26

kr

Inkomstpension per år 65 078,30 kr

Premiepensionsbehållning 234 110,19 kr Avkastningsfaktor 2,2061 används för dessa årskullar

Premiepension per år 13 309,28 kr

Sammanlagd statlig pension 78 387,58 kr

Prisbasbelopp 2009 42800

Garantipension 2009 91164

Basnivåavdrag 53928

inkomstpensionsreducering 71 111,24 kr

48 % avdraget 8 247,96 kr

Garantipensionstillägg 28 988,04 kr

Slutlig pension 107 375,62 kr

Garantipensionstak 131 396 kr

Sid 26(26)

Datum Beteckning



Exempel för genomsnitts 70-talisten i LUA-områdena:

Årslön 166 228

PGI 154 592

Pensionsbehållning 325 995

Antal år kvar till 65 28 Snitt för födda 1970-1974

Delningstal 17,82

Pensionsbehållning vid 65 1 066 678,70 kr

Inkomstpension per år 59 858,51 kr

Premiepensionsbehållning 303 088,90 kr Avkastningsfaktor 2,6202 används för dessa årskullar

Premiepension per år 17 008,36 kr Sammanlagd statlig pension 76 866,87 kr

Prisbasbelopp 2009 42800

Garantipension 2009 91164

Basnivåavdrag 53928

inkomstpensionsreducering 66 349,76 kr

48 % avdraget 5 962,44 kr

Garantipensionstillägg 31 273,56 kr

Slutlig pension 108 140,43 kr

Garantipensionstak 131 396 kr

Documents

Folksamrapport: Varning för låg pension