Fokus skogsbruk 16-03-24

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

”Öka antalet kvinnor så ökar lönsamheten”Skogsutbildningar, sidan 4

Moderna skogsägare är välutbildade kvinnorGenerationsskifte, sidan 8

STOCKHOLM 24–26 May 2016iwbweek.com

One week.Three events.Insights, networking, business.

”Det vi står inför nu är att skapa en modern biobaserad ekonomi”

Profilintervju

SVEN-ERIK BUCHT

FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT MARS 2016

”Mer än hälften av alla skogsägare prioriterar en rättvis affär”Ekonomi, sidan 6

”Bygga i trä är rationellt, klimatsmart och kalkylsäkert”Framtidens bostäder, sidan 16

Arne Olsson: ”En industri som gör skillnad”Krönikan, sidan 18

FOKUS SKOGSBRUKflowbox

get� owbox.com

Turn consumer-generated content into your most valuable brand asset.

Bygg för framtiden. Välj trä.

www.setragroup.com

WOOD FOR LIFE

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledaren Carina Håkansson FOKUSSKOGSBRUK.SE

Framtidens bioekonomi finns i Domsjö

www.domsjo.adityabirla.com

Vid millenniumskiftet startade vi resan mot ett bioraffinaderi. Vår målsättning var att göra mer av trädet, att skapa hållbara produkter ur skogen. Idag återfinns vår huvudprodukt, cellulosan, i vackra viskos- kläder men även i medicintabletter, hygienprodukter och olika livsmedel. Vi gör även bioetanol som används i gröna kemi kalier och lignin, ett naturligt tillsatsmedel i betong.

Sedan några år tillbaka ingår vi i indiska Aditya Birla Group, världens största tillverkare av viskosfibrer. Vi utvecklar fram-tidens textil material, från norrländska granar till catwalks över hela världen.

Tillsammans med våra kunder vill vi göra skillnad. Vi är redan idag delaktiga i att skapa en hållbar bioekonomi som tillvaratar skogen som den unika resurs den är. Vi gör mer av trädet.

Framtidens bioekonomi finns i DomsjöFramtidens bioekonomi finns i Domsjö

Vill du vara en del i en hållbar utveckling? Finna sätt att leva och konsumera

utan att förbruka jordens ändliga resurser? Med skogens hjälp kan vi skapa ökad tillväxt och hållbarhet. I Sverige finns råvaran, industrin, visionerna och innovationerna. Allt som görs av olja kan faktiskt göras av skogsråvara.

FN:s klimatavtal, som antogs i Paris i december, siktar på en halv-ering av växthusgaser till år 2050. I Sverige har vi högre ambitioner än så. Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det förutsätter ett skifte till en ekonomi som bygger på kretslopp istället för förbrukning. Produkter baserade på fossila råvaror, som kol och olja, måste bytas mot produkter tillverka-de av förnybar råvara, som skog. Att driva utvecklingen mot hållbarhet, både i Sverige och globalt, förutsät-ter att vi alla gör bioekonomiska val, i butiken, fabriken och politiken.

När du köper mat förpackad i kartong istället för i plast, väljer du ett material som kan återanvändas upp till sju gånger innan den slutligen används till bioenergi. När du städar ditt hem och tvättar dina kläder med såpa gör du ett bra miljöval, eftersom såpa innehåller en stor

04 Aktuellt Skogsutbildningar

06 Fördjupning Ekonomi

08 Fördjupning Generationsskifte

11 Profilen Sven-Erik Bucht

16 Fokus Framtidens bostäder

18 Krönikan Arne Olsson

Allt som görs av olja kan göras av skogsråvara

Trevlig läsning!Hanna Landström

Projektledare

08

FOKUS SKOGSBRUKProjektledare Hanna Landströ[email protected] LagergrenRedaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annika Wihlborg, Annmarie PalmOmslagsbild Johan Umenius Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Johan Umenius

Distribution Dagens Industri, mars 2016 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, UmeåWebb www.fokusskogsbruk.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email [email protected]

Läs mer om...

PREMIUM PARTNER:Träindustriföretaget Setra förädlar råvara från ansvarsfullt brukade skogar och erbjuder klimatvänliga produkter och lösningar för byggande och boende på en global marknad. Vi är 900 anställda och omsätter 4,2 miljarder SEK, varav 60 % utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. www.setragroup.com

Läs ledaren i mobilen! FOKUSSKOGSBRUK.SE

andel tallolja som är en biprodukt från massatillverkning. När du byg-ger ditt hus i trä istället för i betong håller du nere energiförbrukningen samtidigt som du minskar utsläp-pen av koldioxid radikalt, både när huset byggs och när du bor i det. Trä lagrar nämligen kol under hela sin livstid. Visste du förresten att marknadsandelen för trähus i tre vå-ningar och högre har ökat från noll till tio procent av nybyggnationen de senaste tio åren?

Svensk skogsindustri driver tillväxt i världens bioekonomi. Vi driver en ständig utveckling mot fler produk-ter tillverkade av förnybar råvara. Vi vet att allt som görs av olja kan göras av skogsråvara. Idag produce-rar vi smarta förpackningar, trägolv, papper, hygienartiklar, bioenergi och bostäder. Imorgon kommer vi ersätta fossila material i en mängd

andra produkter. Vad som står näst på tur – textiler, bildskärmar, bilar eller något annat – styrs snarare av efterfrågan och konkurrenskraft än av svensk innovationsförmåga. För den är hög. Just nu sker en spännan-de utveckling med skogsråvarorna lignin och cellulosa. Sverige innehar en tätposition inom skoglig och skogsindustriell forskning, tack vare de resurser industrin och akademin årligen satsar för att utveckla nya material och produkter.

Svensk skogsindustri har ett globalt perspektiv. Drygt 80 procent av våra produkter går på export. Vi vill även exportera vår svenska mo-dell för skogsskötsel till länder som har problem med avskogning och ett utarmande skogsbruk. I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd som skördas. På så sätt får vi mer skog för varje dag som går.

En växande skog tar också upp stora mängder koldioxid, vilket i sig är bra för klimatet. Sverige har alla förutsättningar att vara ett bioeko-nomiskt föregångsland. Vi vill bli världens första fossilfria välfärdsstat med en blomstrande skogsindustri som ger jobb och välstånd.

Som du hör saknas varken visioner el-ler innovationsförmåga inom svensk skogsindustri. Att en övergång till

bioekonomi är central för att målen i klimatavtalet ska kunna uppfyllas är vi många som skriver under på. Därför måste vi också hjälpas åt och dra åt samma håll. Våra beslutsfat-tare måste bidra genom att skapa konkurrenskraftiga villkor som underlättar tillväxten inom bioeko-nomin. Det handlar bland annat om att inte skapa begränsningar i ett hållbart brukande av skogen och att säkerställa en långsiktigt stabil elför-sörjning med lågt klimatavtryck, till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Till sist, och som är högst aktuellt just nu, så krävs det också stora in-vesteringar i underhåll och upprust-ning av våra järnvägar för säkra och klimatsmarta transporter. ■

Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna

Since 1938 we have been generating bright ideas– and been a proud supplier of power for them.

www.sodra.com

Ever since Södra started up in 1938, we have been seeking to balance innovative thinking with energy efficiency. We know that our customers can never stand still, so neither can we. We believe there are many more bright ideas waiting to be discovered from the forest and that together we can harvest them. Our 6 billion SEK investment to expand our capacity, optimise product quality and increase our energy efficiency yet further is a good start. Follow the expansion at #expansionsodra


4 Aktuellt Skogsutbildningar FOKUSSKOGSBRUK.SE

Drygt tio procent av skogsbranschens medarbetare är kvinnor. Runtom i landet bedrivs därför många satsningar som ska få fler kvinnor att välja skogsbranschen. Jämställdhetsarbetet är av strategisk betydelse för branschen, som breddar sitt rekryteringsunderlag, moderniseras och dessutom kan öka lönsamheten genom att öka andelen kvinnliga medarbetare.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Fortsatt brist på kvinnor inom skogsindustrin

Linnéuniversitetet erbjuder flera utbildningar inom Skog och trä, där Ingenjörsprogrammet är ett alternativ, Skogskandidatprogrammet med allmän behörighet ett annat. Dessutom finns masterprogrammet Skog och träteknik och kurser i Hållbart familjeskogsbruk. Du kan studera på campus i Växjö eller på distans.Ansök senast 15 april

Nu ser jag skogen med helt andra ögon

En viktig åtgärd för skogsutbildning-ar och arbetsgivare är att få fler kvin-nor att aktivt söka sig till branschen. Det räcker inte att utbildningarna håller hög klass, kvinnors framtids-utsikter i branschen behöver också vara lovande. Bland initiativen som ska öka jämställdheten i skogsbran-schen finns Skogsriket Västerbotten, som står bakom satsningen Jämlys, en genomlysning av jämställdheten i länets skogsbransch. Motsvarande analys har även gjorts i Norrbotten.

– Eftersom kvinnor är i minoritet i skogsbranschen så förekommer en exkluderande kultur med tydliga föreställningar kring vad som defi-nierar skoglig kompetens i relation till kön. En skogsutbildad mans kompetens ifrågasätts exempelvis inte lika ofta som en skogsutbildad kvinnas kompetens, säger Gun Lidestav, forskare vid Sveriges lant-bruksuniversitet och fortsätter:

– Trenden på utbildningssida n säger att andelen kvinnor på akademiska skogsutbildningar ökar, medan andelen kvinnor på gymnasiet naturbruksprogram med skoglig inriktning fortfarande är

försvinnande liten. Initiativ som Skogskollo, Tjejer drar till skogs och det Skogliga basåret har bidragit till att öka andelen kvinnor på skogs-mästar- och jägmästarprogrammen, vilket förstås är mycket positivt för branschen.

Industrins image måste förändrasGun Lidestav menar att det inte bara är kvinnor som undviker att söka sig till skogsbranschen eftersom den i många sammanhang betraktas som mansdominerad, traditionell och ”gubbig”. Branschens image kan även få män att hellre söka sig till andra sektorer.

– I dagsläget studerar fler kvin-nor än män på högskola. Kvinnor har dessutom överlag bättre resul-tatnivåer än män, vilket innebär att de är attraktiva i många branscher. För kvinnor är det därför inte en direkt karriärmässig förlust att välja bort skogsbranschen. Det innebär att ansvaret för att åstadkomma en strukturförändring faller på bran-schens aktörer, säger Gun Lidestav.

– En intressant satsning för att sänka trösklarna för kvinnor som

vill börja arbeta i skogsbranschen är det Skogliga basåret. Tanken är att basåret ska ge kvinnor som tidigare studerat inom andra områden eller varit verksam i andra branscher en genomtänkt introduktion till skogsbranschen, säger Jenny Claes-son, marknadschef på Addgender, som i många år verkat för en ökad mångfald i skogsbranschen.

Hon anser att skogliga utbild-ningsarrangörer bör reflektera kring vilka förebilder de presenterar, lärar-nas attityd till mångfald och vilket

Trenden på utbildningssidan säger att andelen kvinnor på akademiska skogsutbildningar ökar.

Gun Lidestav

En intressant satsning för att sänka trösklarna för kvinnor som vill börja arbeta i skogsbranschen är det Skogliga basåret.

Jenny Claessson

Gun Lidestav, forskare Sveriges lantbruksuniversitet


FOKUSSKOGSBRUK.SE Aktuellt Skogsutbildningar 5

Intensivutbildning inom skogssektornGammelkroppa Skogshögskola har flera vägar till arbete i skogen, högskolan samt fortbildningskursen Planeraren, som tagits fram för de som vill byta karriär eller omskola sig inom skogsbruket.TEXT ANNMARIE PALM

Planeraren pågår under sex månader fördelat på lika många kursveckor, med studietid en vecka i månaden. Utbildningen är förlagd på Gammelkroppa i Värmland samt i Lycksele i Västerbotten.

– Planeraren är främst tänkt för personer som inte har möjlighet att läsa en flerårig kurs på högskolan. Många av våra deltagare är entreprenörer och skogsvårds arbetare samt personer som vill göra karriärbyten. Vi utbildar även ägare av skogsfastigheter inför arvskiften och liknande, berättar Björn Nyström som är fortbildningsledare på Gammelkroppa Skogshögskola.

God chans till jobbDet finns inga behörighetskrav för att bli antagen till Planeraren och Gammelkroppa erbjuder högskolelärare på fortbildningen. Skolan har som ambition att locka fler kvinnor till alla utbildningar och det ses även som positivt att ha en annan bakgrund då det ger nya infallsvinklar till problemlösning.

Alla godkända kursdeltagare får nödvändiga intyg enligt de certifieringar som gäller för arbete i skogen och andelen som får jobb efter kursen är hög. Planeraren ger även behörighet till Gammelkroppas Skogsteknikerprogram, 120 hp.

Vill du veta mer om Planeraren och Gammelkroppa Skogshögskola,

kontakta Björn Nyström.

Telefon: 0590-910 10

Mobil: 070-270 07 92

E-post: [email protected]

GAMMELKROPPA SKOGSHÖGSKOLA

Många av våra deltagare är entreprenörer och skogsvårdsarbetare samt personer som vill göra karriärbyten. Vi utbildar även ägare av skogsfastigheter.

Björn Nyström

www.gammelkroppa.se

Björn Nyström, fortbildningsledare Gammelkroppa Skogshögskola

ANNONS

tillt al de använder när de mark-nadsför sina utbildningar. Ytterligare en avgörande faktor är att framhäva fler egenskaper och kompetenser som värdesätts i branschen, utöver de traditionella egenskaper som ofta nämns.

– För den som ska arbeta ute i skogen krävs exempelvis en väl-grundad förståelse för hur samspelet mellan djur och natur fungerar. Det är en kompetens som sällan lyfts fram när de skogliga utbildningarna presenteras. Det gör att kvinnor kan få intrycket av att skogsbranschen innebär tungt arbete som kräver stora muskler och en utpräglad ma-choattityd. I själva verket har man ofta större nytta av att kunna agera problemlösande och hitta smarta lösningar på utmaningar som dyker upp, än av ren råstyrka, säger Jenny Claesson.

Jämställdhetsintegrering behövsForskning visar att företag med en jämn könsbalans ofta har bättre lönsamhet, högre innovations-höjd och högre välbefinnande på arbetsplatsen än företag med en ojämn könsbalans. Jämställdhet är med andra ord i mångt och mycket en lönsamhetsfråga och framtida konkurrensfaktor, inte minst för skogsbolagen.

– Skogsbranschen är strategiskt viktig för hela Sveriges BNP och tillväxt. För att branschen ska kunna säkra sina framtida kompetensbehov så är det viktigt att rekryterings-underlaget inte begränsas till halva befolkningen, säger Jenny Claesson.

Enligt Elias Andersson vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som ledde forskningsprojektet Jämställdhet som branschgemensam strategi i jordbrukssektorn som utvecklade

skogsnäringens jämställdhetsar-bete och avslutades hösten 2015, så har skogen särskilda utmaningar när det gäller arbetsplatser. För skogsmaskinförare och annan perso-nal som befinner sig ute i skogen förekommer det ensamarbete och övernattningar i skogskojor och liknande. Här behöver branschen se hur miljön anpassats för att främja mångfald bland medarbetarna.

Han anser även att branschen bör göra mer för att jämställdhetsin-tegrera de skogliga utbildningarna, bland annat genom att bredda mångfalden bland de som söker sig till utbildningar vid exempelvis SLU. I dagsläget är majoriteten av sökan-den män från landsbygden. Elias Anderson menar också att skogssek-torn måste göra mer för att attrahera kvinnor, storstadsbor och sökande med andra etniska bakgrunder och att en systematisk översyn och jäm-ställdhetsintegrering av de skogliga utbildningarna är en viktig del av branschens strategiska agenda.

Smart faktaFler förebilder är en faktor som kan bidra till att fler kvinnor söker sig till skogsutbildningar framöver. Runtom i landet finns flera kvinnliga nätverk som till-varatar kvinnors skogsintresse. Nätverken är en viktig mötes-plats för kvinnor från olika delar av skogsbranschen. Ett exempel är Spillkråkan, ett kvinnligt nätverk som finns i flera delar av landet. Spillkråkan ska bland annat bidra till att bygga starka kvinnliga nätverk och stärka kvinnors inflytande i skogsnä-ringen.

Fortsatt utveckling av skogsråvarorSverige befinner sig i en händelserik period vad gäller förädling av skogsråvara och Norden är ledande när det kommer till forskning och utveckling av biobaserade produkter.TEXT ANNIKA WIHLBORG

På branschmässan The International Wood Biorefining Week, som äger rum den 24–26 maj på Stockholms-mässan, delas kompetens och nya rön kring skogsråvara som kan för-ädlas till biobaserade produkter, som exempelvis biokemikalier, innovativa förpackningar och textilfiber.

– Utvecklingstakten är för närvarande hög på förädlingssida n. Inför 2016 års upplaga av The International Wood Biorefining Week har vi därför breddat kon-ferensprogrammet, vilket innebär att det innehåller programpunkt er med fokus på innovationer, bio-energi och den nya genera tionens produkter som kan tillverkas med skogsråvara som bas, säger Marcus Bergström, vd på Adforum som organiserar mässan.

Drygt 200 företag medverkar som utställare på mässan, som arrangeras vartannat år. I år väntas drygt 3000 besökare från flera nordiska länder.

– Vi har satt ihop ett konferens-program som inspirerar och stärker deltagarnas kompetens kring förädling av skogsråvara. Lands-bygdsminister Sven-Erik Bucht står för invigningstalet och dessutom medverkar en rad nordiska forskare som delar med sig av sina senaste rön, säger Marcus Bergström.

Marcus Bergström, vd Adforum

Aktuellt

Jenny Claesson, marknadschef Addgender


6 Fördjupning Ekonomi FOKUSSKOGSBRUK.SE

Smart fakta

Köp av skogsfastighetDen som överväger att förvärva en skogsfastighet har många frågor att ta ställning till. För att köpet ska bli långsiktigt lönsamt och framgångsrikt gäller det att vara noga med förberedelserna. Ett gediget grundarbete lönar sig ofta mångdubbelt.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Börja med att utvärdera skogs-fastighetens skick. Undersök om den är välskött och välinvesterad. Säkerställ att skogen har gallrats på rätt sätt och hur tillgänglig skogsfastigheten är i förhållande till kringliggande vägar, säger Tina Westlund, skogsrådgivare på Hus-hållningssällskapet.

Hon uppmanar blivande skogsägare att undersöka hur bördig marken är, antingen genom att okulärbesiktiga skogen eller genom att ta en titt i skogsbruksplanen. Un-dersök också vilka grannar som bor i närheten. En nära samverkan och dialog med grannarna kan nämligen underlätta ditt framtida skogsägande.

– Gör en analys som kartlägge r ungefär hur skogsfastighetens intäkter och kostnader kommer att se ut de närmaste tio åren samt hur skattesituationen ser ut nu och framöver.

– Fundera även på hur du ska finansiera köpet av skogsfastigheten. Det är vanligt att affären delfinan-sieras med skogsavverkning. Då är det viktigt att välja virkesköpare med stor omsorg och begära in jämför-bara offerter från minst ett par olika köpare. Virkespriserna skiljer sig ofta markant mellan olika köpare, därför lönar det sig verkligen att jämföra noga. Det är också viktigt att konti-nuerligt vara aktiv i skötseln av sin skog, avslutar Tina Westlund.

Tina Westlund, skogsrådgivare Hushållningssällskapet

Aktuellt

Generationsskifte – en rättvis affär

För många skogsägare är ett ägarskifte inom familjen eller till en extern köpare en av livets viktigaste affärer. Att genomföra ett generationsskifte är en omfattande affär som kräver långsiktiga förberedelser för att samtliga involverade parter garanterat ska bli nöjda. Även om ett generationsskifte innefattar många ekonomiska och praktiska frågeställningar prioriterar många skogsägare att affären blir rättvis.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Ett generationsskifte är strategiskt viktigt för alla inblandade parter, inte minst eftersom det påver-kar levnads villkor och framtida inkomst möjligheter.

Den som ska genomföra ett gene-rationsskifte kan välja mellan flera olika överlåtelseformer. Skiftet kan ske som köp, gåva eller arv. Då valet av överlåtelseform på många sätt kan vara avgörande, kan det vara klokt att söka såväl juridisk som ekono-misk rådgivning med erfarenhet av generationsskiften.

Att genomföra ett generationsskifte rent praktiskt tar ofta minst ett par månader i anspråk, därför är det vik-tigt att välja en rådgivare som man verkligen känner förtroende för och många skogsföretagare kontaktar en rådgivare minst ett år innan skiftet är tänkt att äga rum.

Kompetent rådgivning är viktigtMånga gårds- och skogsägare väntar allt längre med att genomföra ett generationsskifte vilket medför att medel åldern bland ägare som genomför generationsskiften stiger. Enligt LRF Konsult, som har kartlagt övertagarnas attityder till genera-tionsskifte, så anser åttio procent av de som ska ta över en gård att tillgången till bra rådgivare är en viktig faktor. 63 procent tycker att det är viktigt att affären blir rättvis mellan familjens syskon.

30 procent av gårdsägarna anser att det är viktigt att man som överlå-tare har tillräckligt mycket tillgångar

över att leva på efter överlåtelsen, medan 35 procent tycker det är viktigt att överlåta gården under sin livstid så de själva kan styra generationsskiftets villkor, exem-pelvis inteckningsförbud, hembud eller att föräldrarna ska få bo kvar i fastigheten under sin livstid. Den här typen av villkor kan dock ha en hämmande inverkan på den över-tagande generationens möjligheter att utveckla verksamheten i den riktning de önskar.

Endast fyrtio procent av köparna anser att det är viktigt att genera-tionsskiftet genomförs på ett eko-nomiskt fördelaktigt sätt, som ger resurser att utveckla och investera i sitt nyförvärvade företag.

Några av de frågor som bör beaktas under förberedelserna av ett generationsskifte är pensionsskydd, framtida investeringsbehov och bo-endelösningar samt hur skogsbruket juridiskt och ekonomiskt kan delas upp rättvist.

Organisationen Företagarna har i en undersökning tittat på hur före tagare i olika branscher ser på framtiden för sina verksam-heter och eventuella ägarskiften.

Resultatet visar att långt ifrån alla företagare har en naturlig övertagare, 32 procent av företa-garna tror att det mest sannolika utfallet är att deras företag läggs ned. Undersökningen visar också att mer än var femte företag ser ett möjligt ägarskifte inom fem år och mer än vart tredje inom tio år.

Att genomföra ett generationsskifte rent praktiskt tar ofta minst ett par månader i anspråk.

63 procent tycker att det är viktigt att affären blir rättvis mellan familjens syskon.

Volvo Penta gör comeback i skogsbranschen genom samarbete med Eco LogVolvo Penta är en av Sveriges mest välkända motortillverkare, som vid sidan av båtbranschen bland annat levererar motorer till maskintillverkare i flertalet industriella segment såsom lantbrukets maskiner. Våren 2016 gör Volvo Pentas kraftfulla och driftsäkra motorer comeback i skogsbranschen. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Ett samarbete med Eco Log har in-letts, vilket innebär att Volvo Pentas motorer ingår i Eco Logs senaste skördarserie. Det är bara början på Volvo Pentas återkomst i skogsma-skinsbranschen.

Våren 2016 lanseras den senaste generationen av Eco Logs 550-, 560-, 580- och 590-skördare med Volvo Penta D8-motorer på mellan 218 och 320 hk. Volvo Pentas dieselmotorer är konstruerade för mångsidig an-vändning och kännetecknas av hög prestanda, tillförlitlighet, bränsle-effektivitet och låga utsläppsnivåer. Motorerna har utvecklats särskilt för tillämpning inom skogsbruk och deras låga vikt, kompakta utform-ning och enkla installation gör att de passar perfekt för att driva den nya generationens skördar från Eco Log.

Volvo har en stolt tradition och

en nästintill heltäckande geografisk närvaro på den svenska marknaden. Det innebär att skogsföretag som väljer Volvo Penta motorer har tillgång till ett omfattande service- och supportnätverk med en hög tillgänglighet och en stark lokal förankring.

Många skogsmaskinanvändare efterfrågar Volvo Penta motorer– Vår målsättning är att, med hjälp av vår kraftfulla och beprövade teknologi, bidra till en ökad pro-duktivitet på skogsmaskinsidan. Vi vill vara skogsmaskinstillverkarnas självklara val av motorleverantör och ser fram emot att framöver inleda samarbete med fler skogsma-skintillverkare. Vi ser en omfattande tillväxtpotential på den nordiska marknaden och ser därför ljust på framtiden. Vi är stolta över att ha

återkommit till skogsbranschen, säger Johan Burgren, key account manager på Volvo Penta.

Det är tydligt att många skogsägare och skogsmaskinförare efterfrågar skogsmaskiner med Volvo Penta motorer. När Volvo Penta medverkade på SkogsNolia fick de mycket positiv respons från mässbesökarna.

Enkelheten, robustheten och en teknik som kombinerar en kraftfull motor med en låg bränsleförbruk-ning är några av Volvo Pentas

Vi vill vara skogsmaskins tillverkarnas självklara val av motorleverantör och ser fram emot att framöver inleda samarbete med fler skogsmaskintillverkare.

Johan Burgren

För att läsa mer om Volvo Penta och hitta din närmaste återför-säljare, besök volvopenta.com

VOLVO PENTAfrämsta styrkor. Ett minimalt un-derhållsbehov möjliggör förlängda serviceintervaller. Det innebär i sin tur drifttider på uppemot 1000 timmar innan det är dags att serva. Volvo Penta är därför det självkla-ra valet för skogskunder som vill maximera drifttiden och söker en pålitlig och robust motor. Volvo Penta ger rätt förutsättningar för en hög tillgänglighet och en god driftekonomi, vilket är precis vad många skogsmaskinanvändare prioriterar.

ANNONS

Johan Burgren, key account manager Volvo Penta

www.natraalven.se

Nu är vitusen medlemmarVi fortsätter att växa. Inte bara i hemtrakterna iSidensjö, utan i hela norra Västernorrland.Nätraälven Skog är Sveriges äldsta skogsägareförening. Det är vistolta över. Men vi är ännu stoltare över föreningens positiva utvecklingde senaste åren. Antalet medlemmar ökar och vi är nu över tusen.Vi ser oss som en lokal och oberoende utmanare.Vårt huvudkontor ligger i Sidensjö utanför Örnsköldsvik.

Vill du också bli medlem? Läs mer om oss på hemsidan.

CLARK TXL FÖR MAXIMAL BÄRIGHET

BAND OCH KEDJOR FÖR VARSAMT SKOGSBRUK

NORDIC TRACTION AB, I SMÅLÄNDSKA GUNNEBO, TILLVERKAR OCH MARKNADSFÖR SLIRSKYDD OCH BOGGIBAND. TOTALT 100 ANSTÄLLDA OCH FÖRSÄLJNING ÖVER HELA VÄRLDEN

NORDCHAIN MULTISTUD BRA GREPP MINSKAR KÖRSKADORNA

www.nordchain.se

Nordic Traction ABGunnebo


8 Fördjupning Generationsskifte FOKUSSKOGSBRUK.SE

Ett nytt skogsägande

Vi sätter stort värde på din skog!

rundvirkeskog.se

Den nya generationens skogsägare har kartlagts i forskningsprojektet Plural, som drivs av Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Forskningen visar att många av dagens skogsägare är välutbildade kvinnor som bor i städer, en konsekvens av den tilltagande urbaniseringstrenden.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult, bekräftar att storstads-bor som köper en bit skogsmark med tillhörande fastighet är en växande grupp. Många av den nya generatio-nens skogsägare är fyrtiotalister som köper skog som en attraktiv investe-ring och får möjlighet till friluftsliv och rekreation samt i vissa fall också jaktmark, på köpet.

– I statistiken över säljare och köpare av skogsmark ser vi att drygt 12 procent av köparna finns i åldersgruppen 60-69 år. Medelål-dern bland säljarna är 64 år, vilket innebär att den nya generationens skogsköpare alltså i vissa fall är äldre än säljarna, säger Katarina Wiklund.

Underskattar kompetens som krävsForskningsprojektet Plural delar in skogsägarna i två grupper: åbo och utbo. Åbo bor i den kommun där de äger skog, medan utbo är bosatta i en annan kommun.

Kerstin Westin, forskare vid Umeå universitet, menar att många nya skogsägare är välutbildade och värnar om den biologiska mångfal-den. En enkätundersökning bland 2100 skogsägare visar att en utbo sällan är ekonomiskt beroende av skogen eftersom de ofta har andra yrken vid sidan om och de lägger större vikt vid skogsskötsel.

Samtidigt har gruppen ”Urbana skogsägare” sällan en tradition av skogsägande i familjen och har därför ofta sämre förkunskaper kring hur man bör planera och agera för att öka förutsättningarna för ett långsiktigt lönsamt skogsbruk.

– Jag upplever att många nya skogsägare underskattar den kunskap och den planeringsför-måga som krävs kring exempelvis planering av skogskonton samt en generell kännedom om skogsföreta-gandets spelregler. Att driva skogs-företag skiljer sig från andra typer av företagande eftersom intäkterna i allmänhet kommer in betydligt mer sällan. De intäkter som skogsav-verkningen genererar ska ofta täcka

in företagets kostnader i flera år, tills det är dags för nästa avverkning, säger Katarina Wiklund.

Integrerar modern teknikEnligt en undersökning från LRF Konsult värdesätter drygt åttio procent av skogsköparna kompetent rådgivning allra högst. Katarina Wiklunds erfarenhet är att rådgiv-ningsbehovet bland nya skogsägare ofta är omfattande, bland annat kring frågor som berör skogsförvalt-ning, hur man bör disponera de in-komster skogen ger, samt planering av skogsbruket. Samtidigt söker de smidiga lösningar som innebär att administrationen kan hanteras på ett effektivt sätt.

Hon ser även en yngre ge-neration skogsägare växa fram, nittiotalister som i dagsläget går

Nittiotalisterna som snart gör sitt inträde i skogsbranschen är överlag välutbildade och mycket medvetna vad gäller skogsbrukets miljö och hållbarhets aspekter.

Katarina Wiklund

skogsutbildningar på högskole- och gymnasial nivå.

– Jämfört med tidigare genera-tioner så använder nittiotalisterna betydligt mer modern teknik som kan effektivisera skogsägandet, ex-empelvis datorprogram som under-lättar planeringen av skogsbruket. Nittiotalisterna som snart gör sitt inträde i skogsbranschen är överlag välutbildade och mycket medvetna vad gäller skogsbrukets miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Katarina Wiklund.

Ställer högre kravDen moderna skogsägaren är mer angelägen om att generellt både kunna maximera skogens ekono-miska uttag och att samtidigt bevara naturvärdena, att kunna vistas i och vara stolt över sin skogsmark. En

annan gemensam nämnare för den nya generationens skogsägare är att de ställer högre krav på de entre-prenörer de anlitar för att gallra och avverka skogen.

– Om tidigare generationers skogsägare var tacksamma när entreprenörer kom och hjälpte dem med gallring och avverkning så stäl-ler den nya generationens medvetna skogsägare tydliga krav angående hur arbetet ska utföras och vilken typ av maskiner som ska användas. Allt fler upptäcker att om man använder mindre skogsmaskiner under den första hälften av skogens levnadstid så skonar det marken och tillväxten, vilket kan ge en tätare skog och ökade intäkter när det är dags för slutavverkning säger Kris-tian Laurell som är vd på maskintill-verkningsföretaget Alstor.

Utbudet av mindre skogsmaskiner som orsakar mindre åverkan på skogsmarken har på senare år vuxit. När gallring och avverkning kan ge-nomföras med maskiner som klarar sig med en vägbredd på tre meter snarare än sex meter så medför det förstås en minskad inverkan på skogslandskapet och den biologiska mångfalden, i synnerhet i en känslig ungskogsmiljö.

– Den nya generationens skogsägare är pålästa och hänger med i debatten kring exempelvis markpackning och de markskador skogsmaskiner kan åstadkomma. Skogsmaskinsutvecklingen har gjort snabba framsteg, numera är det möjligt att åstadkomma samma resultat med betydligt mindre och skonsammare maskiner, säger Kristian Laurell.

Om tidigare generationers skogsägare var tacksamma när entreprenörer kom och hjälpte dem med gallring och avverkning så ställer den nya genera tionens medvetna skogsägare tydliga krav.

Kristian Laurell

Katarina Wiklund, chefsjurist LRF Konsult

Kristian Laurell, vd Alstor

Stark ekonomi och höga naturvärden i skogsbruket

HYPROs kunder är tydliga exempel på att bra arbetsmiljö och stark ekonomi för maskinförare och skogs-ägare framgångsrikt kan kombineras med bibehållna höga naturvärden. När skogens resurser ska till-

godose många intressen krävs avverkning med maskiner som både är högproduktiva och skonsamma mot naturen. Hypro har under snart 30 år levererat maskiner för ett medvetet skogsbruk.

Mycket av lagstiftning, teknik och syn på skogens resurser har föränd-rats under den tid som det meka-niserade skogsbruket har utveck-lats i Sverige. Trakthyggesbruken och de monotona granodlingarna får allt mer ge vika till förmån för en mångfald av ytor i skogen. Den gröna medvetenheten är inte bara sprungen ur en ökad kunskap om vilken hänsyn som behöver tas för olika natur- och kulturvärden, utan också ur en krass verklighet där stor-

skaligt skogsbruk varit särskilt utsatt för stormskador och insektsangrepp. För en hel omloppstid i skogsbruket finns alltså pengar att tjäna för den medvetne skogsbrukaren.

– Från våra kunder ser vi att Hypros mindre maskiner ger en enastående långsiktig ekonomi och skonsamhet i skogen jämfört med stora skör-dare, säger Tommy Karlsson, VD på Hypro AB. Vi behöver inte ta ut lika mycket virke ur skogen vid gall-

ringarna för att täcka avverknings-kostnaderna och körskadorna blir i princip obefintliga. Stickvägarna kan hållas smalare och färre, vilket ger en jämnare tillväxt, högre produktions-volym per tillgänglig yta och mindre utsatthet för stormskador.

– Och det finns en styrka i att inte be-höva investera så mycket i maskinen att den måste vara aktiv i skift eller kosta stora summor att reparera. För ägaren är det en stressfaktor mindre

och vi menar att det ger våra kunder en helt annan arbetsmiljö, fortsätter Tommy. Om man är mindre pressad att maskinen ska användas konstant kan man i större utsträckning också välja tidpunkten för av-verkningen, till exempel efter väderförutsättningar.

Hypro är i grunden ett familjeföretag där många brin-ner för skogsvård, jakt och friluftsliv. – Vi befinner oss själva i skogen så ofta vi kan på ledig tid. Det ger oss både erfarenhet och trovärdighet när vi använder våra egna produkter.

– I ett uthålligt skogsbruk har man koll på många fak-torer i skogen. Man är medveten om platser som är viktiga för djur- och växtliv, samtidigt som man vet vad man behöver avverka för bra tillväxt och ekono-mi. Man vet också var man behöver producera vilt-foder, både för att hålla rika viltstammar och för att styra betningen bort från känsliga föryngringar. Det går att ta hänsyn till allt detta och ändå tjäna bra på skogsbruket, vilket trots allt är en grundförutsättning. För att kunna göra det behöver man också en maskin som både i sin investering och framfart i skogen inte tvingar till breda stickvägar eller för stora virkesuttag. Då passar en traktorprocessor som Hypro perfekt, avslutar Tommy.

Kort om HYPRO ABHYPRO har sedan starten 1987 varit ledande i teknik och utveckling av traktorprocessorer. Företaget erbjuder ett rikt utbud av maskinmo-deller och valmöjligheter, för att passa såväl själv-verksamma skogsägare som yrkesverksamma en-treprenörer. Huvudmarknaden är Skandinavien, men närmare hälften av tillverkningen exporteras till över 30 länder runt om i världen. Läs mer på www.hypro.se

ANNONS

A BETTER SAW STARTS HERE.SpeedCut™

Den NYA generationen sågkedjor och svärd finns snart hos din Oregon® återförsäljare

OregonSpeedCut.com*Jämfört med Oregon® kedjan 95VPX och svärdet Oregon® Pro-Lite®

Sågkedjan: Sågsvärdet:SNABBAREVASSAREENKLARE STARKARE

LÄTTARE

Svenska Blount AB. Tel: 0340 645 480.

STABILARE

System

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare!

Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan.

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut!

Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

Rädda

skogen

An

vän

d v

äxts

kyd

dsm

edel

med

fö

rsik

tig

het

. Läs

allt

id e

tike

tten

och

pro

du

ktin

form

atio

nen

fö

re a

nvä

nd

nin

g.

Sampo Rosenlew FR28

Låt oss räkna på er nästa maskininvestering!

Micke Bohmgsm + 46 705 705 [email protected]

Mikael Ingemarssongsm + 46 703 480 [email protected]

Se fl er skotarbilder på

Sampo-Rosenlew fi lial SverigeIndustrigatan 37A, 544 50 Hjo

Myrvolds Maskiner ABStorgatan 63, 672 91 ÅRJÄNGDaniel Myrvold 070-670 55 [email protected]

Försäljning Skogsmaskiner: Återförsäljare:

Sampo Rosenlews nya gallringsgruppEn vinnare i längden nu med nya Sampo Rosenlew HR46X

NYHET!NYHET!Sampo Rosenlew HR46X

Nyheter på Sampo Rosenlew HR46X• Motor Acgo Power 49AWF AdBlue• Större arbetspump 140 cc• Större hydraultank• Större bränsletank• Ny bromslänk BlackBruin• Ny rotator BBR08


FOKUSSKOGSBRUK.SE Sven-Erik Bucht Profilen 11

”Att debattera handlar lika mycket om att lyssna, som att prata”Den svenska landsbygdsministern SvenErik Bucht har ett hjärta som klappar för den svenska skogen, både privat och i sin roll som politiker.

– Skogen kan ju tjäna oss människor på så många olika sätt. Förutom att den erbjuder jobb och en biologisk mångfald, så är den ju så härlig att bara vistas i som en form av rekreation, med möjligheter till svamp och bärplockning plus jakt för den som är intresserad av det.TEXT ANNMARIE PALM FOTO JOHAN UMENIUS ORIGAMI HANNA LANDSTRÖM

Starkavaru-märkeni skogen!FTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogs produkter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 BäckeforsTfn: 0521-26 26 30. E-mail: [email protected] www.ftgforest.com


12 Profilen Sven-Erik Bucht FOKUSSKOGSBRUK.SE

Hushållningssällskapet är Sveriges oberoende skogsrådgivare. Vi sysslar inte med virkesförsäljning för egen räkning. Enda syftet med vår rådgivning är att skogen och pengarna på ditt konto ska växa mer.

Hushållningssällskapet www.hushallningssallskapet.se/skog

Då är oberoende förvaltning något för dig.

Vill du att både skogen och pengarna ska växa mer?

Sven-Erik Bucht är norrlänning. Sin politiska bana påbörjad e han som fritidspolitiker

hemma i Norrland. År 2003 blev han kommunalråd i Haparanda och 2010 kryssades han in i riksdagen.

– Det har varit en spännande politisk resa, konstaterar han.

År 2014 kallade Stefan Löfven och ville ha Sven-Erik Bucht som statsråd. Att bli landsbygdsminister var ett fint erbjudande som inte gick att tacka nej till. Landsbygdsfrågor och de gröna näringarna har alltid intresserat Sven-Erik och han brinner för skogsfrågorna. Han äger själv en liten lantbruks- och skogsfastighet.

– Men jag sköter den inte i egen-skap av ett proffs. Man kan väl säga att det är lite av en hobbyverksamhet.

Den svenska skogen har en stark ställning i svensk politik. I politiken pratar man om skogen som en viktig förutsättning för ett fortsatt svenskt välstånd.

– Den inställningen är vi alla inom riksdag och regering eniga om. Sverige var först i världen om att ha en skogsvårdslagstiftning, säger Sven-Erik Bucht.

Tack vare en god skötsel så är de svenska skogarna som naturtillgång inte heller någonting som kommer att minska i omfång.

– Det kanske inte är så många som vet, men tillväxten av skog i Sverige är faktiskt större än avverk-ningen. För varje träd som vi avver-kar så planteras det minst två nya. Detta innebär att den totala arealen skog, som idag uppgår till cirka 70 procent av landets yta, fortsätter att expandera.

En modern bioekonomiSedan förra hösten har Sven-Erik Bucht haft fullt upp med arbetet med det nya nationella skogspro-grammet. Programmet syftar till att ta tillvara den enorma potential som Sverige har med skogen som en förnyelsebar resurs.

Regeringens vision är att ”Skogen – det gröna guldet ” ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi, det vill säga en ekonomi som använder förnyelsebara naturre-surser för att skapa energi, produkter och tjänster. Just nu arbetar regering-en i bred dialog med organisationer i det civila samhället och myndigheter för att ta fram ett nationellt skogspro-gram som ska presenteras nästa år, 2017.

– Det är första gången som vi i Sverige tar ett initiativ till att samlas kring skogsfrågorna på detta sätt, berättar han.

Ambitionsnivån med program-met är hög.

– Med det nya nationella skogs-programmet ska vi även kunna bidra till att stimulera flera andra strategiska satsningar och politik-områden som till exempel klimat- och miljömål, landsbygdsutveckling, nyindustrialisering, utveckling av export, besöksnäring med mera.

Sveriges omställning till en bioekonomi ska gälla från och med år 2050. En stor utmaning, enligt Sven-Erik Bucht, är att nå ut med budskapet till gemene man.

– I samband med våra dialog-möten ute i landet, där det sitter 150-200 personer som fullkomligt

Det kanske inte är så många som vet, men tillväxten av skog i Sverige är faktiskt större än avverkningen. För varje träd som vi avverkar så planteras det minst två nya.


Läs intervjun i mobilen! FOKUSSKOGSBRUK.SE

FOKUSSKOGSBRUK.SE Sven-Erik Bucht Profilen 13

I nära samarbete med ett 40-tal seniora forskare inom växt/skogsbioteknik analyserar vi hur träd påverkas av olika tillväxtförhål-landen och hur olika gener påverkar trädets egenskaper. Dessa kunskaper ligger till grund för SweTree Technologies innovationer inom miljövänlig växtnäring, skogsföryngring och avancerad trädförädling.

SweTree Technologies förbättrar träds egen-skaper bl.a. med hjälp av genteknik. Genom innovativ bioteknik kan träd bland annat:• Anpassas för det förändrade klimatet • Öka sin tillväxt• Bli resistenta mot skadedjur och sjukdomar • Utgöra grunden för biobränslen, nya material och biokemikalier

”Vårt samarbete med forskarna är en ovärderlig tillgång för vår

vision att utveckla produkter och lösningar för en hållbar framtid”

Carl-Gustav LöfVD SweTree Technologies

WWW.SWETREE.COM

BIOTEKNIK- FÖR NYA PRODUKTER OCH EN HÅLLBAR UTVECKLINGSweTree Technologies är världsledande inom skogsbioteknik. Våra innovationer skapar betydande och uthålliga värden för skogsbruket och samhället i form av ökad produktivitet, miljöeffektivitet och en råvara som möter behoven för omställningen till det biobaserade samhället.

brinner av engagemang så brukar jag passa på att säga: Det räcker inte med att vi sitter och pratar med var-andra härinne i detta rum. Vi måste börja nå ut, prata och skapa engage-mang och förståelse om skogen och dess möjligheter.

– Jag hoppas att framöver när vi som konsumenter står inför ett val i butiken så ska det vara möjligt att välja produkter som är producerade av ett biobaserat material, säger han.

Sven-Erik påminner samtidigt om att övergången till biobaserade råvaror egentligen är en återgång.

– Förr i tiden, innan vi börjad e använda olja och andra fossila bränslen som råvara, så var ju allting faktiskt biobaserat. Det vi står inför nu är att skapa en modern biobase-rad ekonomi.

– Man brukar ju säga att allting som nu tillverkas av olja, också går att ta fram med biobaserade material. Det nationella skogspro-grammets utgångspunkt handlar om hur vi i Sverige ska kunna använda skogens resurser ännu bättre. Detta genom att fortsätta och börja med att producera biobensin, plaster, textilier, traditionella produkter som papper och plankor och att bygga hus i trä.

Stillasittande – på resande fotSven-Erik beskriver sin tillvaro som mycket hektisk, men också rolig.

– Mina dagar består av deltagan-de i intervjuer, debatter och möten. Det blir många resor i Sverige, allt från Ystad till Haparanda och allt däremellan. Jag är nog också den i

regeringen som oftast har anledning att resa till Bryssel. Detta eftersom vi i EU har en gemensam jordbruks- och fiskepolitik. Faktum är att när det va-rit mycket resor en tid händer det är jag får fråga mina medarbetare, ”vart ska vi resa idag”, skrattar han.

– Men jag möter väldigt många intressanta människor i jobbet och är van att debattera. Det innebär att jag ofta talar men att jag också är väldigt noga med att lyssna. Förmå-gan att också kunna lyssna, det är det som är verklig debatt!

Fulltecknade och långa dagar innebär också mycket stillasittande. Trots det dagliga engagemanget för svensk skog hinner Sven-Erik Bucht numera inte själv med att vistas där så ofta som han vill.

– Det är det som är medaljens baksida när man jobbar som jag. Men det här uppdraget kommer jag ju å andra sidan inte ha för evigt så möj-ligheterna kommer åter, säger han.

– Jag försöker däremot att få in små träningspass där det går. Igår var jag i Amsterdam. Det första som jag gjorde när jag kom tillbaka till min lägenhet i Stockholm igår kväll var faktiskt att hoppa upp på träningscykeln.

Stockholm i all ära, men Sven-Erik Bucht är ändå en typisk norr-landsprodukt som också vill verka för att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden.

– Jag ser de gröna näringarna, landsbygdsutveckling och regional tillväxt som viktiga delar i att skapa jobb och tillväxt i hela landet, avslu-tar han. ■

Förmågan att också kunna lyssna, det är det som är verklig debatt!

Att äga skog och bedriva ett aktivt skogsbruk är för många en aktiv livsstil. För att skogsägandet ska bli långsiktigt framgångsrikt krävs ofta stöd och hjälp i form av kvalificerad rådgivning kring ekonomisk planering, investeringar och generationsskifte. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Undersökningar visar att mer än hälften av alla skog- och markägare bedriver sin verksamhet av andra skäl än strikt lönsamhetsmässiga. Det finns ofta starka känslomässiga band och emotionella drivkrafter bakom den här typen av företagan-de, exempelvis en vilja att förvalta skogen väl inför nästa generation. Många skogsägare betraktar också skogen som en attraktiv investering, ett komplement till aktier, fonder och andra börsplaceringar, säger Per Skargren, segmentsansvarig för Skog och lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.

Kostnadsfri kunskapsbank för skogsägareAlla som äger en lantbruksfastighet är per automatik enskilda närings-idkare och har samtidigt kravet på sig att upprätta redovisning. Många skogsägare präglas av en nyfikenhet och en vilja att stärka sin kompetens kring skogsägandets villkor och hur man kan planera och agera för att driva ett framgångsrikt skogsbruk.

För att stärka kompetensen kring långsiktigt framgångsrikt skogsägan-de erbjuder Swedbank och Sparban-

För att läsa mer om Swedbanks företagsrådgivning besök swedbank.se/foretag/skog-och-lantbruk.

kerna en kostnadsfri kunskapsbank för skog- och lantbrukssägare som driver enskild firma. I kunskapsban-ken kan man bland annat ta del av filmer och podcasts om att planera ett generationsskifte, att skapa trygg-het och lönsamhet i sitt skogsbruk och att bedriva skogsbruk på friti-den. Målsättningen är att kunskaps-banken ska leda till nya insikter som kan stärka skogsägare.

Nya eller presumtiva skogs-ägare bör ha en god uppfattning om underhållsbehoven i sin skog och de eventuella byggnader som finns på fastigheten. De bör även känna till om det finns arrendeavtal eller nyttjandeavtal kopplade till marken och hur företagets förväntade kas-saflöde ser ut.

– Som skogsägare är det viktigt att ha insikt i hur företagets betal-ningsströmmar ser ut. Om du vet ungefär när nästa större intäkt från gallring eller slutavverkning väntas i företaget kan du planera verksam-hetens ekonomi och likviditetshan-tering utifrån det. I förvaltningen av din skogsfastighet bör du bland annat inkludera en långsiktig under-hållsplan för fastigheten, särskilt om

du har många hus och byggnader, säger Per Skargren.

Kvalificerad rådgivning kan till-föra mycket nyttaYtterligare en viktig del av ett lång-siktigt lönsamt skogsägande är att ha förståelse för hur beskattning av verksamheten fungerar. En rådgiva-re kan exempelvis hjälpa dig att hitta bra vägar att planera beskattningen i ditt företag. De flesta skogsägare är i behov av kvalificerad rådgivning vid olika stadier av sitt skogsägande, exempelvis i samband med förvärv, slutavverkning, generationsskifte eller öka lönsamheten.

– Det långsiktiga målet med vår rådgivning är att bidra till ett sunt företagande och öka skogsägarens trygghet kopplat till deras mål med skogsägandet. Rådgivaren kan exempelvis stödja i samband med förvärv, planera pension eller göra upp en långsiktig plan för skogsä-gandet i avvägning med privateko-nomin. Rådgivaren och skogsägaren har ofta en långsiktig relation, vilket innebär att rådgivaren finns där i takt med att verksamheten utvecklas och förändras, säger Per Skargren.

Rätt rådgivning tillför mervärden och bidrar till ett långsiktigt tryggt skogsägande

SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

Per Skargren, segmentsansvarig Skog och lantbruk på Swedbank och Sparbankerna

ANNONS

Fokus Skogsbruk DI.pdf 1 2016-03-15 10:49:47

Palms skogsvagnarStarkast i skogenTack vare att Palms skogsvagnar är moduluppbyggda kan du enkelt sätta ihop ditt eget ekipage. Palms har kranar från 5,0 till 8,4 m, vagnar från 6,0 till 15 ton. Många olika tillval att utrusta din skogsvagn med. Bland annat ventilpaket, 4WD-drift, vinsch med radioenhet, stöttor och mycket mer.

nordfarm.seHitta din närmsta återförsäljare på nordfarm.se.

SIMPLY FINE MACHINES

www.kranman.com 0525-799100

Nu är den här!

Kranmans stickvägsfriagallringsmaskin P25


16 Fokus Framtidens bostäder FOKUSSKOGSBRUK.SE

Sverige – en ledande träbyggnadsnationTrots att Sverige historiskt sett är en träbyggnadsnation så begränsade brandsäkerhetslagar träbyggandet i 120 år. Först år 1994 blev det återigen tillåtet att bygga flervåningshus i trä. Sedan dess har den svenska träbyggnadsbranschen fått en rejäl skjuts framåt i takt med att allt fler upptäcker träets styrka som ett förnybart byggmaterial.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Vi är stolta över vår svenska uppfödning av grisar. Vi har ett högt djurskydd, friska grisar med knorr, vilket gör att vi har en av världens lägsta förbrukning av antibiotika.www.sverigesgrisforetagare.se

Vi är stolta övgrisar. r. r Vi har ett högt djumed knorr, vilr, vilrlägsta förbförbf rukning www.sverigesgris

1994 var ett avgörande år för träbyggnadsbranschen. Då blev det återigen tillåtet att bygga trähus som överstiger två våningsplan, vilket hade varit förbjudet sedan år 1874. På den tiden var bränder relativt vanliga och förbudet mot flervå-ningshus med trästomme tillkom utifrån syftet att minska antalet bränder i bostadshus runtom i Sverige. När förbudet togs bort efter 120 år hade trähusbranschen mycket att ta igen.

Idag är Sverige en av världens ledand e trähusbyggnationsnationer och ingår, tillsammans med fram-stående träbyggnadsnationer som Norge och Österrike, i nätverket European Wood Initiative som exporterar kompetens från Europas ledande träbyggnadsnationer.

Det snabbast växande trähus-segmentet i Sverige är bostadsfas-tigheter, men även byggherrar som projekterar exempelvis idrottshallar eller skolor har i ser alltfler fördelar med träbyggnation.

Via det svenska nätverket Trä-stad, som funnits i tolv år, sprids kompetens kring modern träbygg-nation. En av nätverkets viktigaste uppgifter är att stärka privata och kommunala byggherrars kompetens kring träbyggnadsfrågor, så att de ska kunna agera ytterligare mer professionellt i sin beställning.

– De främsta argumenten för att bygga i trä är att det är rationellt, resurseffektivt, klimatsmart och kal-kylsäkert. När träbyggande började ta fart handlade mycket om viktiga trovärdighetsfrågor kring ljudnivåer och brandsäkerhet. Idag berör fråge-ställningarna snarare hur byggpro-jekten kan bli mer effektiva, rationella och smartare med hjälp av trä, säger

David Öberg, marknadschef på Mo-elven Byggmodul och fortsätter:

– En trend är att träbyggnads-företag överlag lägger mer fokus på fastigheternas arkitektoniska utformning. Träbyggnadsproces-sen har även rationaliserats, vilket innebär att ett flerfamiljshus i trä numera kan färdigställas snabbare än någonsin tidigare.

Lägre koldioxidutsläpp jämfört med betonghusJohan Fröbel, chef för teknik och distribution på branschorganisa-tionen Svenskt Trä, anser att trähus är ett fenomen som ligger i tiden. Ett av de starkaste argumenten för trähus är att de genererar betyd-ligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med betonghus, både under själva byggprocessen och under husets livslängd då trä är ett biologiskt material som absorberar koldi-oxid. Eftersom trähusmoduler ofta byggs i fabriker och transporteras färdigbyggda till byggarbetsplatsen är trähusbyggnation dessutom både tystare och snabbare än traditionella husbyggnadsprojekt.

– Studier som genomförts på ett åttavåningshus i Sundbyberg – ett av Sveriges hittills mest kända trä-

Ett av Sveriges hittills mest kända trähusprojekt visar att byggnationen av huset genererade 600 ton koldioxid utsläpp. Under samma period absorberade huset 1600 ton koldioxid.

Johan Fröbel

De främsta argumenten för att bygga i trä är att det är rationellt, resurseffektivt, klimatsmart och kalkylsäkert.

David Öberg

husprojekt, visar att byggnationen av huset genererade 600 ton kol-dioxidutsläpp. Under samma pe-riod absorberade huset 1600 ton koldioxid, vilket innebär att de samlade koldioxidutsläppen blir minus 1000 ton. Ett motsvarande bostadshus som istället byggs i betong genererar uppskattnings-vis 1200 ton koldioxidutsläpp,

säger Johan Fröbel. De senaste tjugo åren har svenska

träbyggnadsföretag investerat mycket i forskning och produktut-veckling, bland annat i nära samver-kan med akademin. En drivkraft för FoU-satsningarna var, enligt Johan Fröbel, att utveckla träets tekniska egenskaper utifrån ett byggnations-perspektiv.

David Öberg, marknadschef Moelven Byggmodul

Johan Fröbel, chef för teknik och distribution Svenskt Trä

LYSSNA OCH LÄRVåra kunder, samarbetspartners och rådgivare har massor att berätta. Därför gör vi filmer och poddar om och med dem. Här är några exempel på det vi har gjort, som vi tror intresserar dig. Varsågod – ta för dig. Ladda ner, lyssna

och lär. Du hittar alla poddar och filmer på swedbank.se/kunskapsbanken.

SKOGSBRUK PÅ FRITIDENStefan älskar skog. För fyra år sedan blev han skogsägare. Här delar han med sig av sina tankar och idéer. Bosse Tivell, skogsägare och tidigare rådgivare på banken, ger sina bästa tips på hur du får skogen lönsam.

SKOGSKONTO ELLER SKOGSTOKIG?Från en skogsfastighet har man ofta ojämna inkomster. Det är därför viktigt att man sätter sig in i de skatteregler som finns i en enskild firma och att man utnyttjar de möjligheter som finns.

ENSKILD FIRMA ELLER AKTIEBOLAG?Vi går igenom skillnaderna mellan enskild firma och aktiebolag, till exempel vad man ska tänka på vid räntefördelning, vad innebär redovisningsskyldighet och hur fungerar beskattning.

SÅ LYCKAS DU MED ÄGARSKIFTET”Vid ett lyckat generationsskifte är alla lite missnöjda”, säger Ulf Skarin expert på Swedbank Private Banking. Här tipsar han om hur du undviker konflikter när det är dags för nästa ägare att ta över.

Sök efter Kunskapsbanken i din podcastapp eller gå in på swedbank.se/kunskapsbanken

Skellest eå leder svenskt träbyggande in i framtidenI Skellest eå satsar man helhjärtat på ökad produktion av trähus och byggande i trä. Med Trästad Skellest eå bidrar man både lokalt och globalt till en god hållbar social-, miljö- och ekonomisk utveckling. TEXT ANNMARIE PALM

Trästad Skelle� eå är idag en av Sveriges ledande trästäder. Här har kommunen antagit en träbyggnads-strategi. Allt ska företrädelsevis byggas av trä, en ambition som också ska gestalta en god livsmiljö för alla invånare.

– En del av det hållbara byggan-det är att byggherrar behöver mo-tivera sina val av material, berättar � erese Kreisel som är planarkitekt på Skelle� eå kommun.

Numera är begreppet Trästad en nationell förening och organisation. Trästad Sverige är branschöverskri-dande och medlemmarna består av representanter från kommuner, länsstyrelser, företag och forskning. Det växer också fram � er och � er samarbeten som resulterar i ett nationellt erfarenhetsutbyte.

– Vi i Skelle� eå har valt att samarbeta med bland annat Växjö kommun, som även de satsar vidare på att bygga i trä.

Att bygga i trä gör stor skillnadEnligt � erese innehåller ambitio-nen med att bygga mer i trä även ett bidrag till social hållbarhet. En stor del av ett hållbart samhälle handlar om det mellanmänskliga beteendet, integration och jämställdhet på alla plan.

ANNONS

– Därför gläder det mig mycket att häl� en av medlemmarna Trästad Sverige numera också är kvinnor, säger � erese Kreisel.

Med en stark träindustri stärks näringslivet i regioner där man annars skulle tappa befolkning. Det skapas nya jobb vilket också bidrar till infrastruktur, integration och gemenskap.

– Det är ett sätt att satsa på lång-siktig utveckling och på ett framtida hållbart Sverige.

Nya bostäder snabbt men med mindre negativt avtryckDe svenska skogarna erbjuder en mycket bra träråvara.

– Vår skog är långsamtväxande i ett kallare klimat, vilket ger ett hårdare och konkurrenskra� igt material på marknaden, berättar � erese Kreisel.

Byggande innebär en stor belastning på miljön, dels i form av koldioxidutsläpp från alla transpor-ter och dels i materialet självt.

– Vi kommer inte sluta bygga i betong och stål men i Skelle� eå kan vi nu ta fram närproducerade hus som reducerar belastningen på miljön och därmed minskar koldi-oxidavtrycket.

Träbyggnadsbranschen kan genom modulbyggen och element bidra till att minska den skenande bostadsbristen.

Prefabricerade trähus har en kort byggtid, och därtill fi nns möjligheter till utökad byggkapa-citet inom träbygg-branschen. Det är en framtidsbransch.

Therese Kreisel

Therese Kreisel, planarkitekt Skellest eå kommun

– Prefabricerade trähus har en kort byggtid, och därtill � nns möjlig-heter till utökad byggkapacitet inom träbyggbranschen. Det är en framtidsbransch, avslutar � erese Kreisel.

Älvsbackabron, Nordens längsta snedstagsbro i trä.

FOTO

JO

NA

S W

ES

TLIN

G

För mer information om Trästad Skellest eå, kontakta projektsamordnare via Skellest eå kommuns kundtjänst 0910-73 50 00 eller besök www.skellest ea.se/trastad

SKELLEFTEÅ KOMMUN


18 Krönikan Arne Olsson FOKUSSKOGSBRUK.SE

Ibland får man frågor som gör att man funderar på hur det står till med mänskligheten. Efter att

haft förmånen att delta i COP21 i Paris och sett och känt den atmosfär som på någon vecka förvandlades från vissa farhågor att man även denna gång kanske inte skulle lyckas till fullständig eufori bland alla delegater, känns det förvånande att beslutsförmågan att inse vad som behöver göras verkar helt frånva-rande när allt ska övergå från teori till praktik.

De beslut som togs i Paris och som i framtiden ska leda oss mot en bättre värld kommer att få omfattande påverkan på många länder då man i princip enades om att allt som ligger inbäddat i vår fantastiska jord kom-mer att bli värdelöst, det vill säga alla fossila tillgångar. Jag tror att vi fortfarande inte förstått innebörden av detta; tusentals miljarder kronor ska transfereras om från ”smutsig” ekonomi till gröna investeringar, en enorm uppoffring från många länder som vi i framtiden ska känna tacksamhet till. Att då se rubriker om att vi slagit ett nytt fantastiskt rekord i Sverige i betongförbruk-ning under 2015 gör att det väcks funderingar.

Att sedan också läsa om att drömmen om att bygga bort bostadsbristen i vårt land bara är en dröm då byggindustrin redan nått kapacitetstaket, vad är det som pågår? Byggbranschen, myndighe-ter och banker lever fortfarande i en liten inskränkt egen värld.

Klart att det går att bygga en mil-jon nya bostäder men om vi börjar använda vår skog på ett bättre sätt så

behöver det inte ta femton år utan ett år, rent teoretiskt förstås, men ett faktum som aldrig diskuteras. Vi har en tillväxt som medger att vi skulle kunna öka kapaciteten på ett markant sätt utan att skövla våra skogar, bara ett bättre utnyttjande av våra skogars årliga tillväxt. Notera, vår årliga tillväxt! Trä är idag det enda kända förnyelsebara byggnads-materialet, alla andra material finns endast i en begränsad mängd, de kommer förr eller senare att ta slut.

Vi har möjlighet att avgöra när och skapa oss tid att kanske hitta nya innovativa lösningar genom att an-vända så mycket av våra skogar som naturen medger. Öka kunskapen om vårt hållbara skogsbruk.

En industri som inte bara löser de mest akuta frågorna när det gäller vår bostadsbrist utan också bidrar med åtminstone en möjlig lösning, av många, när det gäller klimatpro-blemen. Dessutom skapas det äntli-gen något som kan betraktas som ett modernt, industriellt byggande som man verkligen kan kalla hållbart. En industri som gör skillnad. Jobb skapas i regioner med arbetslöshet och utflyttning, regioner som dock idag får ta emot stora mängder med människor som kommer till vårt land för att skapa sig en ny och bättre framtid. Människor som vi kan utbilda och ge sysselsättning och kanske till och med ge en kunskap som de kan använda sig av för att så småningom utveckla de regioner som de lämnat.

Att lära ut ett fungerande skogsbruk och därtill koppla ett industrikunnande vore väl en fantastisk exportprodukt, då kan man verkligen säga att ” Träd räddar världen”! ■

”Kan man bygga en miljon bostäder på femton år?”

Klart att det går att bygga en miljon nya bostäder men om vi börjar använda vår skog på ett bättre sätt så behöver det inte ta femton år.

Läs krönikan i mobilen! FOKUSSKOGSBRUK.SE

PATENTERAD KISELTEKNIK • NATURLIG SILVERGRÅ PATINA

LENA OCH STICKFRIA YTOR • MINIMALT UNDERHÅLL

HELT MILJÖVÄNLIG • LÄS MER PÅ SIOOX.SE

Hållbart träskydd på naturlig väg

D

ESIGNED BY NATUR

E

DESIG

NED BY NATU

RE

Arne Olsson, vd Folkhem trä

KOM IN OCH LYSSNA!

EN TYST NYHET

ALSTOR 833

FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE: WWW.ALSTOR.SE | INFO@ALSTOR | 0524-40745

Goda rum

Skagershuset i Årsta, Stockholm. Industriellt producerat i fabrik med modern och rationell volymbyggnadsteknik i trä. Välkommen med i utvecklingen av klimartsmart byggande - att skapa goda rum helt enkelt!

moelven.se Moelven Byggmodul AB

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Moelven_Byggmodul_250-175+5_SVD-Bilaga_Riksbyggen_09jun2015.pdf 1 2015-06-09 12:31:11

roxx.se

www.linax-royal.se

• Naturligt vacker med bra totalekonomi

• 20 års rötskyddsgaranti + 12 års produktgaranti

• Traditionellt träskydd + inkokt linolja

• Dimensions- och formstabil

Miljövänligt virke meddubbelt träskydd

SCA investerar nästan åtta miljarder kronor i Östrands

massafabrik i Timrå, den största industriinvesteringen

i Norrland – någonsin.

Östrand ökar produktionen från 430 000 ton till 900 000 ton

och får den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa

i världen.

Projektet har fått namnet Helios, efter

solens gud i den grekiska mytologin.

Genom Helios får Timrå och Norrland

världens mest konkurrenskraftiga massa-

fabrik som i decennier framåt kommer

att skapa tillväxt, sysselsättning och

välfärd i Norrland.

LYFTET FÖR OSS OCH FÖR NORRLAND

SCA FOREST PRODUCTS www.sca.com

Documents

Fokus skogsbruk 16-03-24