Försurningen i VästerbottenI slutet på

1970-talet var situationen sämst.

Låga pH-värden uppträdde även i fjällbäckar i samband med snösmältningen.

Utsläppen av försurande svavel har minskat sedan början av 1980-talet.

Det har skett en stor återhämtning i sjöar och vattendrag.

Fortfarande finns många försurade vatten i länets östra del.

Återhämtningen har stannat av och det krävs mer åtgärder för att komma tillrätta med försurningsproblemen.

4,00

4,20

4,40

4,60

4,80

5,00

5,20

5,40

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

pH

Rickleå Ammarnäs

I Rickleå

har nederbördens kemi övervakats sedan 1972 och i Ammarnäs

sedan 1983. pH-värdet har ökat påtagligt i takt med att utsläppen av försurande svavel minskat i Europa.

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

1983

1985

1986

1988

1989

1991

1992

1994

1996

1998

1999

2001

2002

2004

2005

2007

2008

2010

mekv/l

Buffringsförmåga (ANC) Sulfat

Täftesträsket

ligger ett par mil norr om Umeå. Vattenkemin har övervakats sedan 1983. Sulfathalten i sjön har minskat i takt med att svavelnedfallet minskat. Detta har lett till ökad buffringsförmåga och ökat pH. Även bottendjur och fisk har reagerat positivt

på

minskad försurning.

Fusbäcken

ligger ett par mil söder om Umeå. Vattenkemin har övervakats sedan 1995. Lägsta pH under vårfloden har ökat från 4,6 till 4,9. Halten av giftigt aluminium har halverats. Sedan

2002 har vi fångat öringyngel i bäcken.

O organiskt alum inium (µ g/l)

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

4 ,0

4,2

4,4

4,6

4,8

5,0

5,2

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

pH

Minskning i pH

Försurade sjöar, nulägetKartan bygger på

provtagning i närmare 900 sjöar.

Försurningsbedömningen är gjord med en modell som

kallas MAGIC.

Kalkade sjöar är bedömda efter att kalkeffekten räknats

bort.

Gult, orange och rött klassas som försurade.

Försurade vattendrag, nuläget

Avser medelsituationen under året.

Försurningsbedömningen är gjord med MAGIC.

Kalkade vattendrag är bedömda efter att

kalkeffekten räknats bort.

Gult, orange och rött klassas som försurade.

Minskning i pH

Oorganiskt aluminiumKartan bygger på

provtagning av 252 vattendrag under

vårfloden 2004.

Två

prover analyserades från varje vattendrag, Det innebär att kartan inte kan förväntas

spegla de högsta värdena under året.

I 24 procent uppmättes halter över den kritiska

gränsen för öring (50 µg/l).

Sedan 2004 har situationen sannolikt förbättrats något.

Oorganiskt aluminium

< 10 µg/l

10-30 µg/l

30-50 µg/l

50-70 µg/l

> 70 µg/l

Oorganiskt aluminium fäster på

gälarna. Genom att fisken

utsöndrar slem kan halten minskas men detta försvårar syreupptagningen. Aluminium skadar också

cellmembranen i gälen och det för med sig förlust av salter. Figurerna visar hur hemoglobinhalten ökar i blodet som svar på

försämrad syre-

upptagning

samt hur kloridhalten i blodplasman minskar. Många försöksfiskar avled.

Så

här påverkas öring av lågt pH och oorganiskt aluminium. Resultaten kommer från en studie som vi gjorde i Stridbäcken under våren 2004. Stridbäcken är ett försurat vattendrag i Nordmalings kommun.

60

70

80

90

100

110

120

24/3

-200

4

29/3

-200

4

2/4-

2004

5/4-

2004

7/4-

2004

9/4-

2004

12/4

-200

4

14/4

-200

4

16/4

-200

4

19/4

-200

4

21/4

-200

4

Hem

oglo

bin

(g/l)

0

20

40

60

80

100

120

24/3

-200

4

29/3

-200

4

2/4-

2004

5/4-

2004

7/4-

2004

9/4-

2004

12/4

-200

4

14/4

-200

4

16/4

-200

4

19/4

-200

4

21/4

-200

4

Pla

smak

lori

d (m

mol

/L)

0

50

100

150

200

250

300

24/3

-200

4

29/3

-200

4

2/4-

2004

5/4-

2004

7/4-

2004

9/4-

2004

12/4

-200

4

14/4

-200

4

16/4

-200

4

19/4

-200

4

21/4

-200

4

Alu

min

ium

på

gäle

(µg/

g)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1980 1990 2000 2010 Prognos

2030

Prognos

2100

And

el fö

rsur

ade

sjö

ar (

%)

Framtiden

Ytterligare minskningar av svavelutsläppen i Europa ger minskad försurning.

Ökad skogstillväxt och ökat uttag av skogsråvara ger ökad försurning.

Varmare klimat ger sannolikt ökad försurning.

Figuren visar resultatet av en modellering som gjorts av forskare. Modelleringen innefattar

många osäkra moment.

Underlaget består av 121 sjöar som huvudsakligen ligger i länets östra del.

Om inga ytterligare utsläppsminskningar beslutas internationellt kan ett ökat uttag av

biobränsle innebära att försurningen åter ökar.