Ex-tentahfte

Utvidgad juridisk introduktionskurs

Detta tentamenskompendium innehller tentor bde frn UJIK - utvidgad juridisk introduktionskurs (JURF12) och JIK - juridisk introduktionskurs (JURF11).

De olika kursernas tentor skiljer sig t bde till omfattning och till svrighetsgrad. Tentorna som tillhr juridisk introduktionskurs fungerar ngot smre som vgledning fr hur er tenta kommer att vara upplagd men r likvl bra att anvnda som vning under era frberedelser fr tentamen.

Vilken kurs en tenta tillhr finner ni angivet verst p tentans frsta sida, samt vilket tillflle som tentan skrevs.

UJIK-coacherna kan inte rtta ngra ex-tentor, utan studenterna hnvisas till typsvaren.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS 2010-06-06

ANVISNINGAR OCH GODA RD Ls igenom frgan noggrant och tnk p att vara noga med att ange lagrum, i frekommande fall med angivande av stycke eller punkt det kan vara stor skillnad i innehll mellan olika delar av samma paragraf. Tnk ocks p att skriva klart, tydligt och kortfattat. Upprepa inte frgan och skriv heller inte av lagtexten. OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren! LYCKA TILL! Frga 1 Anders arbetar som busschauffr. Han har arbetat i 20 r och r omtyckt bde av passagerare och av arbetskamrater. Hans syn blir dock allt smre. Han har en progressiv gonsjukdom och han hans syn kommer inte att bli bttre i framtiden, om inte en ny och idag oknd behandlingsmetod dyker upp. I samfrstnd med sin lkare har Anders skrivit till Vgverket och bett dem dra tillbaka krkortet. Anders har ocks varit i kontakt med sin chef. Chefen r bekymrad. Det r uppenbart att Anders inte lngre kan kra buss. Anders menar att arbetsgivaren kan ltas honom sitta i informationskuren p busstorget. Dr kan han hjlpa mnniskor att ladda deras kort och ge dem information om bussarna. Hon som har denna tjnst skall vara tjnstledig fr studier i tv r. Chefen r tveksam. Hon menar att Anders kan bli lurad. Hans dliga syn gr att ohederliga mnniskor kanske lurar honom och t.ex. ger honom en hundralapp men pstr att det r 500 kronor. Anders tycker att det borde kunna lsas genom att han hjlper kunderna att stoppa pengar och kort i en maskin och att maskinen - inte han - rknar pengarna. Ett annat frslag p lsning som Anders ger r att han kan sitta p huvudkontoret och ge upplysningar per telefon, t.ex. avseende vilka bussar man kan ta om man skall resa till olika stllen. Ngon sdan tjnst finns inte. Chefen menar att det r fr dyrt att anstlla en person bara fr att utfra den uppgiften. Kan Anders bli uppsagd frn sitt arbete? Hur lng uppsgningstid har han i s fall?

Typsvar: Nr det gller uppsgningar av arbetstagare s regleras uppsgningstiden i 11 LAS. Anders uppsgningstid r 6 mnader (2 pong). Arbetsgivaren mste ha saklig grund fr sin uppsgning enligt 7 LAS (1 pong) Sjukdom kan vara en saklig grund fr uppsgning men d krvs det att arbetstagaren r varaktigt sjuk. Det r Anders. Hans gonsjukdom blir ju inte bttre. Det krvs dessutom att arbetstagaren inte lngre kan utfra arbete av vsentlig betydelse fr arbetsgivaren (2 pong). Anders kan inte kra buss. Frgan blir d om det finns annat arbete han kan utfra t arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte saklig grund fr uppsgning om det skligen kan krvas att arbetsgivaren omplacerar Anders till ett annat arbete enligt 7 andra stycket LAS. Sdan omplacering krver att det finns lediga arbeten som Anders har tillrckliga kvalifikationer fr Omplacering kan ske ven till ett vikariat om det r ndvndigt fr att undvika uppsgning. (2 pong). Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar fr sina arbetstagare enligt 22 kap. AFL. Om det lediga vikariatet kan erbjudas Anders genom att en maskin kps och den inte r alltfr dyr s har arbetsgivaren en skyldighet att vidta den tgrden, fr att Anders skall kunna behlla om inte sitt jobb s nd ett jobb hos samma arbetsgivare. Arbetsgivaren r absolut inte skyldig att inrtta en ny tjnst t Anders (3 pong).

Frga 2 Samira driver en Pizzeria i Malm. En dag fr hon besk av en frsljare. Han berttar om de stora frdelar som finns med fretagets katalog och internettjnst. Fr bara 10.000 per r s fr hon en annons i telefonkatalogen, sker ngon p kombinationen pizzeria och Malm s kommer hon (och de andra som har annons) hgst upp. Samira sger att hon skall fundera p hans frslag men att hon nog kommer att anta det. Samira funderar. En dag kommer en rkning frn fretaget. Samira kollar och en annons om hennes pizzeria r inne i katalogen och hon kommer hgt upp om man gr ntskningar. Men hon menar att hon inte bestllt denna tjnst. Hon tar kontakt med fretaget. De hvdar att hon och frsljaren ingtt ett muntligt avtal. ven om de skulle ha missfrsttt varandra s har Samira bidragit till att detta missfrstnd uppstod. Hon har dessutom haft nytta av annonsen. Om Samira inte betalar ngonting alls s har hon gjort en obehrig vinst p fretagets bekostnad. Samira har ngra frgor till dig. Kan tv parter ing denna typ av avtal muntligt? Om hon sger att ngot muntligt avtal inte kommit till stnd medan frsljaren sger att ett muntligt avtal kommit till stnd, vem skulle domstolen d tro p? Om det nu skulle visa sig att ett avtal inte kommit till stnd skulle hon nd kunna vara skyldig att betala till fretaget fr att hon haft nytta av annonsen? Om det skulle g att visa att fretagets sljare vet att ngot avtal inte kommit till stnd har denne d gjort sig skyldig till ett brott?

Typsvar: Avtalslagen uppstller inget formkrav. Muntliga avtal r bindande. Anses det bevisat att avtalet har kommit till stnd s kommer Samira att bli betalningsskyldig (2 pong). Om Samira och frsljaren har olika uppfattning i frgan om ett avtal uppkommit eller ej s ligger bevisbrdan p den som pstr att avtalet uppkommit. Verkar bda tala sanning s kommer allts domstolen att tro p Samira. Frsljaren borde ha sett till att avtalet ftt en skriftlig form eller p ngot annat stt skrat ett bevis om avtalets innehll (2 pong). Det mest sannolika i detta fall r allts att ngot avtal inte kommit tillstnd utan att fretaget gjort Samira en tjnst utan att ha ftt ett uppdrag. Tjnster utan uppdrag r inte uttryckligt reglerade i lagen. Enligt allmnna principer gller som huvudregel att tjnstemottagaren inte r betalningsskyldig. En undantagssituation kan vara om tjnstemottagen inte kunde skydda sina intressen. T.ex. om grannen r utomlands och jag (nr jag vattnar blommorna) upptcker att ett rr lcker och en risk fr vattenskada kan uppst om inte rrmockare genast tillkallas. Men Samira r fullt kapabel att handla sjlv. Detta r inte en undantagssituation utan hr skall huvudregeln tillmpas. ven om Samira har haft nytta av annonsen s r hon allts nd inte betalningsskyldig. (3 pong) Om bolagets sljare vet att ngot avtal inte har slutits s skulle denne ha gjort sig skyldig till brottet bedrgeri om Samira betalat fr annonsen enligt 9 kap 1 BrB. Frsljaren har vilselett Samira om avtalet. Detta vilseledande har ftt till fljd att hon vidtagit en handling, betalat 10.000. Den r en skada fr Samira eftersom hon inte ville kpa annonsen och en vinning fr frsljaren eftersom dennes frsljningsresultat kar. Enligt 9 kap 11 BrB r ven frsk till bedrgeri straffbart (3 pong).

Frga 3 Britta arbetar p en restaurang. Tempot r hgt uppskruvat. Det r mnga gster och tv i personalen har sjukskrivit sig med kort varsel. Vid ett bord sitter fyra personer. Tre av dem ter en fin middag som bestr av raclette och dricker vin till. Den fjrde r en vn som samtalar med dem utan att ha bestlld ngonting. Nr de tre personerna tit frdigt skall Britta ta bort raclettegrytan. Hon ser inte att spritbrnnaren fortfarande har sprit i sig. Den brinner med en bl lga som r svr att upptcka. Hon rkar fra grytan s att spritbrnnaren hamnar i knet p den ena matgsten. Byxorna tar eld och mannen ger upp ett illvrl. Hastigt rycker Britta r sig en den tjocka bordsduken och kvver elden med den. Hon rusar in i kket, hmtar is, kyler skadan och ringer ambulansen. Nr tumultet har lagt sig visar det sig att mannen ftt en brnnskada p lret. Den skadan kommer att ta tre till sex mnader att lka. Mannen visar sig vara ishockeyspelare i Malm IF. Han r lagets stjrna och hller p att frhandla med NHL. Han har ftt ett erbjudande om att spela i ett NHL-lag i ett r och d f lnen 5 miljoner kronor. Men med denna skada s har klubben dragit tillbaka erbjudandet. MIF som rknar med att han kommer att vara i bra form nr det om 10 mnader kan bli dags fr kvalserie erbjuder honom istllet 50.000 i mnaden som han har tackat ja till. Nr Britta ryckte till sig duken frstrdes klder fr 8.000 kronor fr de tre matgsterna nr vin och matrester flg omkring. Den fjrde personen som inte t har ocks ftt klder frstrda fr 3.000 kronor. Britta och restaurangchefen menar att han inte borde ha varit dr eftersom han inte tnkt ta och att han drfr inte kan f ngon ersttning. a) Kan Britta bli skadestndsskyldig i denna situation? b) Kan hennes arbetsgivare, restaurangen, bli skadestndsskyldig? c) Kan ishockeyspelaren f ersttning fr det lidande som brnnskadan innebar? d) Kan ishockeyspelaren f ersttning fr att han inte fick ett NHL kontrakt utan istllet

tvingades ta en lgre ln i Malm IF? e) Kan alla som ftt sina klder frstrda f ersttning, ven han som inte tit ngot?

Typvar: Detta handlar om ett utomobligatoriskt skadestnd. Det viktiga r inte vad som str i avtalet mellan restaurangen och deras gster utan det viktiga r den frsiktighet som man alltid mste visa mot andra mnniskor. Drfr kan den fjrde mannen som inte tit f sin skada ersatt p samma villkor som vriga (1 pong). Britta har varit vrdsls enligt 2 kap 1 SkL (kan ven utlsas ur 3 kap 1 ). ven om det var stressigt p jobbet s borde hon ha kollat om spritbrnnaren brann och ha slckt den innan hon tog bort raclettegrytan. Britta skulle allts i princip ha varit ansvarig fr person och sakskador som fljer av hennes vrdsldhet (2 pong). Men det r ingen tvekan om att Britta handlat inom sin tjnst nr hon dukade av raclettegrytan. Enligt 4 kap 1 SkL r en arbetstagare bara skadestndsskyldig fr skador innan tjnsten om synnerliga skl freligger. Hr freligger inga synnerliga skl. Britta har handlat helt oavsiktligt, stressen den kvllen var skert en bidragande orsak till olyckan (2 pong). Enligt 3 kapitlet 1 frsta punkten skall den som har arbetstagare i sin tjnst erstta personskada och sakskada som arbetstagaren orsakar i tjnsten. Det kallas principalansvar. Restaurangen kan allts bli ersttningsskyldig (1 pong). Det lidande som brnnskadan ger upphov till r en personskada. Den skall ersttas (1 pong). Den inkomstfrlust som ishockeyspelaren gr rknas ocks till personskadan enligt 5 kap 1 2 p. SkL (2 pong). Den allmnna jmkningsparagrafen 6 kap 2 kan ge ytterligare (1 pong max 10 pong p frgan). De skadade klderna r sakskador, de skall ocks ersttas (1 pong).

Frga 4 Mariam kper en bostadsrtt av Eva fr 1,75 miljoner. Hon sg annonsen som Eva satte in i tidningen. Eva r lkare och sljer lgenheten fr att hon skall flytta till Ume. Eftersom Mariam r platschef p ett byggfretag som bygger flerbostadshus ansg hon sig kompetent att bedma lgenhetens och husets skick. Hon har underskt huset och lgenheten vid tre tillfllen. Allt hon sett har verkat vara till full beltenhet. Bde huset och lgenheten verkar vara vlvrdade. Hon har ocks frgat Eva om det finns ngra problem i lgenheten. Eva svarade att hon inte tror det. Det senaste ret har hon sammanbott med sin nya man i dennes villa. Det r fr att han har ftt ett nytt arbete i Ume som hon flyttar dit. Lgenheten har sttt tom det senaste ret. Eva har bara tittat till den d och d. Bostadrtten sljs enligt det skriftliga avtalet i befintligt skick och drfr lgger Mariam ner stor tid p att underska bde huset och lgenheten. Mariam betalar 1,5 miljoner p inflyttningsdagen, de sista 250.000 skall hon erlgga nr hon bott tre mnader i lgenheten. Nr Mariam flyttat in och bott en vecka i sin lgenhet upptcker hon kackerlackor. Nr hon underskte huset fre inflyttningen var hon noga med att underska lgenheten i dagsljus. De flesta brister i en lgenhet upptcks betydligt lttare i dagsljus. Men kackerlackor gmmer sig i dagsljus och r nstan omjliga att upptcka fre mrkrets inbrott. Mariam tar kontakt med Anticimex. Det kostar 100.000 att f lgenheten helt sanerad. Under denna sanering mste Mariam i tv veckors tid bo ngon annanstans. Ett ngorlunda billigt hotellrum fr dessa tv veckor skulle kosta henne cirka 10.000 kronor, att ta p restaurang nr hon inte kan laga mat i lgenheten skulle ge en merkostnad p cirka 8.000 kronor, dessutom s tycker hon att ett sdant liv r trkigt och ytterligare 10.000 borde vara en rimlig ersttning fr den ideella skada det innebr att inte kunna anvnda sin lgenhet nr man kommer hem frn jobbet. a) I frsta hand vill Mariam upphva kpet. Hon r s arg ver att Eva lurat henne. b) I andra hand vill hon tminstone att Eva betalar saneringskostnaden och vriga kostnader inklusive den uppskattade ideella skadan. Det smidigaste r helt enkelt att Mariam drar av dessa belopp nr de sista 250.000 kronorna skall betalas. Det r i alla fall Mariams frslag om hvning skulle vara omjligt. Beskriv rttslget fr Mariam. Observera att bostadsrttslagen eller annan speciallagstiftning INTE innehller ngra bestmmelser av betydelse fr lsningen. Denna frga lser ni ENBART med hjlp av lagbestmmelser som finns i kursen och i era bcker.

Typsvar: I detta fall r kplagen den lag som r tillmplig. En bostadsrtt r ls egendom i den mening som avses i kplagens 1 (1 pong). Enligt 19 tredje punkten i kplagen kan en vara som sljs i befintligt skick anses felaktig om den r i ett vsentligt smre skick n kparen med fog kunnat frutstta. Kackerlackorna r ngot som gr att lgenheten r i ett vsentligt smre skick n Mariam kunnat frutstta (2 pong). Mariam har underskt varan (lgenheten). Hennes underskning var noggrann och det var inte hennes fel att kackorlackorna inte kunde upptckas vid underskningstillfllena, 20 kplagen hindrar henne allts inte frn att beropa felet (1 pong). Avhjlpande r den frsta pfljd som ska tillmpas vid fel i bostadsrtt enligt 34 kplagen. Det r frst om avhjlpande inte kan ske eller inte sker inom sklig tid som prisavdrag och hvning kan komma ifrga enligt 37 . Mariam br allts lta frst lta Eva sanera bostadsrtten. Fr hvning gller dessutom ett dubbelt vsentlighetsrekvisit, felet skall ha varit vsentligt fr kparen och sljaren skall ha insett det enligt 39 KpL. Dessa rekvisitet r uppfyllda. Eva visste visserligen inte om kackerlackorna existens nr hon slde lgenheten, men hon vet att felet kackerlackor r vsentligt fr kparen. (2 pong). I Evas skyldighet att avhjlpa ligger att betala rkningen till Anticimex eller ngot annat bolag som hon vljer.Vidtar hon inget avhjlpande s kan Mariam f ett prisavdrag istllet som tcker den rkningen eller fr den delen hva avtalet (1 pong). Merkostnaderna fr hotell och restaurangbesk r exempel p r exempel p indirekta skador enligt kplagens 67 andra stycket punkt 2. Dessa skador uppstr fr att Mariam inte kan anvnda lgenheten p avsett stt. Enligt 40 andra stycket skall dessa frluster bara ersttas av Eva om det visar sig att Eva varit frsumlig. Eva kan knappast anses frsumlig bara genom att lta lgenheten st tom i ett r. Men om hon dessutom haft mat i lgenheten trots att den inte anvnts, och i denna mat borde ha kunnat se spr av kackerlackorna d hon stdat lgenheten, kan frsumlighet diskuteras (2 pong). Ideella skador kan bara ersttas om det finns uttryckligt std i lag. Eva kan allts inte f ngra 10.000 fr den trivselskada som hon drabbats av d hon inte kan anvnda lgenheten (1 pong) I detta fall var det tydligen svrt att hitta till kplagen. Den som tillmpade kplagen kunde f 10 pong ven utan att gra skillnad p den direkta skadan p lgenheten och de indirekta fljdskadorna. De som var i 4 kap jordabalken kunde f 7 pong, Ett sdant resonemang mste bygga p Evas ansvar fr dolda fel om Miriam underskt lgenheten fre kpet. Det krvs ocks att man gr in p Miriams olika ersttningsansprk och reder ut vilka som kan ersttas oberoende av Evas eventuella frsumlighet.

Frga 5 Gran och Anita bor i en villa. En av deras nrmaste grannar och grannen vid ett hus lngre ner p gatan har en tv meter hg mur byggd runt tomten. Tre r senare brjar Gran och Anita tycka att en mur inte skulle vara s dumt. De ansker om bygglov och fr Nej. De verklagar till byggnadsnmnden och fr nej ven dr. Det har nmligen varit val och blivit majoritetsskifte i kommunen. Den nya majoriteten i byggnadsnmnden har ndrat riktlinjerna och numera tillts enbart murar p hgst 60 centimeters hjd. Byggnadsnmndens ordfrande r heltidspolitikern Erik. Han har frklarat fr Gran att de nya reglerna gller fr alla. Om Gran och Anita skulle f bygga sin 2 meters mur bara fr att det redan finns tv murar p gatan med den hjden, s skulle det kunna bli murar verallt p alla gator dr det redan finns minst en mur. Erik frsker frklara att politik handlar om att vlja. En hg mur r bra fr villagaren men otrevlig fr den som tar en promenad p trottoaren. Det r inget konstigt att politikerna beslutar att man inte lngre ska f bygga sdana murar. Gran svarar d fljande: - Jag vet att det bara r de som mutar er eller annars r era vnner som fr den hr typen av tillstnd. Men jag tnker inte muta dig. Du skall f veta att du lever! En dag gr Erik och hans livskamrat Bengt p krogen. De har just bestllt in sin frsta l och vntar p maten nr Gran fr syn p dem. Gran r inne p sin fjrde starkl. Nr han fr syn p Erik och Bengt blir han rasande. Han sger med en mycket hg rst s att alla gster hr det: - Titta hr sitter bgpolitikern som bara ger bygglov till dem som mutar honom eller ingr i rumpnissarnas ntverk. Nog r det vl fr djvligt att en person som arbetat hela livet inte har ngra djvla rttigheter alls i det hr tjuvsamhllet Sedan vnder han sig mot Bengt och sger - lskar du den skitstveln eller tnker du bara gra politisk karrir? D blir Erik rasande. Han reser sig frn bordet och ger Gran en slagserie bestende av fyra knytnvsslag mot ansiktet. Gran faller omkull. Nr han reser sig igen har Bengt stoppat Erik och ftt honom att stta sig. Grans lpp har spruckit och brjar blda, en tand har ocks skadats. P polisens kontor str Gran nsta dag. Han berttar om det intrffade. Han menar att Erik mste ha insett att han var full och borde drfr inte ha tagit s illa vid sig. Gran vill att Erik skall dmas till ett lngt fngelsestraff och tvingas betala skadestnd till Gran. Lite senare p dagen kommer ven Erik och Bengt in. De anmler Gran. De vill att Gran dms till fngelse fr sin frfljelse av Erik. Dessutom vill han och Bengt ha skadestnd av Gran. Erik beklagar misshandeln men menar att Grans provokationer under lng tid gr den ursktlig. Dessutom menar att han i sin egenskap av politiker inte kan talas fr brott i tjnsten. a) Har Gran gjort sig skyldig till brott, vilket eller vilka brott kan i s fall komma ifrga, kan klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd utg? b) Har Erik gjort sig skyldig till brott, vilket eller vilka brott kan i s fall komma ifrga, kan klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd utg?

Typsvar: Under det frsta mtet p Eriks rum kan brottet frolmpning freligga. Pstende att mutor r ndvndiga fr att f bygglov r en beskyllning om ett klandervrt beteende. Om Gran inser eller borde inse att beskyllningen inte r sann s r bde de objektiva och subjektiva rekvisiten uppfyllda BrB 5 kap 3 . Fngelse finns i straffskalan men bara fr grovt brott vilket det knappast r frga om. Brottet frtal kan klagaren tala fr om mlsganden anmler brotten (det har Erik gjort), det gller ocks myndighetsutvning, ven det rekvisitet (som kan ersttas av andra rekvisit) r allts uppfyllt. Ett tredje rekvisit r att det finns srskilda skl frn allmn synpunkt vilket r mera tveksamt. Detta enligt BrB 5 kap 5 (3 pong). Beskyllningarna om mutor p krogen skulle kunna vara frtal enligt BrB 5 kap 1 eftersom de verkar som om Gran avser att alla restauranggster skall hra honom. Dessutom r det terigen en frolmpning som nu ocks anspelar p sexuell lggning. En annan mjlighet r att tillmpa bestmmelserna om hets mot folkgrupp i BrB 16 kap 8 . Det r ingen tvekan om att Grans uttalande r tnkt att krnka (uttrycka missaktning) avseende gruppen homosexuella. I detta fall r det bara om brottet r ringa som fngelsestraff inte skall utdmas. Med tanke p att Gran uttalade sig i ilska r brottet kanske nd ringa. Hr kan man rdda de tv fregende pongen och det finns ven andra relevanta brott. Erik har gjort sig skyldig till en misshandel enligt BrB 3 kap 5. Han har tillfogat Gran bde smrta och kroppsskada och det var ocks hans avsikt med knytnvsslagen. I detta fall skall fngelse utg om brottet inte r ringa och med tanke p slagen och skadorna s kan brottet knappast vara ringa. Brottet r av normalgraden (2 pong). Kommunalpolitiker r inte skyddade av den speciella talsbestmmelsen i RF 4:8. Nr Erik gick p krogen s handlade han inte i sin egenskap av ordfrande i byggnadsnmnden. ven om en byggnadsnmndsordfrande hade varit att jmstlla med en riksdagsman s hade Erik nd inte varit skyddat mot tal. Utan Erik kommer att kunna talas fr misshandeln (2 pong) Ytterligare 1 pong kan inhmtas genom diskussion kring BrB 1 kap 2 om att Grans fylla som huvudregel inte innebr att han saknar uppst till de brott han begtt (1 pong). (Ett annat pong) finns i att Eriks misshandel franleddes av Grans grova krnkningar av honom och Bengt och det kan enligt 29 kapitlet 3 frsta punkten BrB medfra att straffet blir lgre n vad som anges i BrB 3 kap 5 . Den som gr sig skyldig till brott skall ocks betala ersttning till offren bde fr deras lidande och fr den krnkning som brottet innebr och fr den faktiska skada som uppsttt. Tandlkarrkningen och lidandet kan Gran allts f ersatt av Erik medan Erik och Bengt kan f sina lidanden ersatta av Gran SkL 2 kap 1 och 3 (1 pong). I denna frga gavs 2 pong fr att Eriks roll som politiker inte skyddar honom ven till dem som lt bli att kommentera saken.

Frga 6 Jabar och sa blir ett par nr de precis har gtt ut gymnasiet 2002. Jabars frldrar dr i en flygolycka 2003 och han fr rva 5 miljoner. Dessa pengar placerar han i aktier. Han r enda barnet och frldrarna har inte upprttat ngot testamente. Nr han 2004 gifter med sa s skriver de ett ktenskapsfrord, som de sedan registrerar dr Jabars aktier skall vara hans enskilda egendom. Direkt efter smekmnaden sljer Jabar aktier fr 1,5 miljon. Istllet kper han en trevlig bostadsrtt p fyra rum och kk och med en liten trdgrd. Jabar sljer aktier fr ytterligare 200.000 och kper en ny Audi A3. Jabar jobbar natt p ett pappersbruk och har en ganska hg ln. sa som var skoltrtt brjade jobba som vrdbitrde. sa r duktig och har ftt en mjlighet att vidareutbilda sig till sjukskterska. Vid sidan av studiemedel fr hon ocks ett bidrag av sin arbetsgivare som visserligen inte r s stort, men som nd r riktigt vrdefullt. En dag kommer Jabar p sa med att vara otrogen. Det blir ett rejlt brk mellan dem. Frhllandet gr inte att reparera. En mnad senare berttar Jabar att han vill skiljas. Han tnker flytta till Stockholm. Han har redan satt in en annons p bde bilen och bostadsrtten. sa menar att hon mste f ha kvar bostadsrtten. Hon har alla kompisar i omrdet och har lagt ner ett stort arbete med den lilla trdgrden. Dessutom behver hon bilen. Bde till hennes arbete och till hennes skola r resan med kollektivtrafik besvrlig med byten dr man kan f vnta lnge. S bilen kan Jabar inte f slja. Jabar menar att han ger bde bilen och bostadsrtten (han r registrerad som ensam gare i bilregistret och hos bostadsrttsfreningen) och drfr visst kan slja dem. Dessutom skulle sa inte kunna behlla bostadsrtten, hon kan inte betala bde mnadsavgiften samt rntor och amorteringar p det ln hon skulle behva ta om hon skulle kpa den av Jabar. sa sger att mnadsavgiften kan hon betala ven med sin lga ln som student. Naturligtvis skulle hon inte ha rd med rntorna om hon behvde lna 1,5-2 miljoner, inte frrn hon brjar arbeta som skterska. Men hon tycker att hon borde f bostadsrtten utan att betala ngra pengar fr den. Idag finns det inga ln p den. sa r din vn. Hon ber dig om rd. Hur ska hon gra nr Jabar kommer i vermorgon med en anskan om ktenskapsskillnad som han vill att de ska lmna in gemensamt. Han har ocks med sig ett frslag p bodelning. Bostadsrtten som nu r vrd 2 miljoner och bilen som r vrd 120.000 r enligt Jabar hans enskilda egendom. Aktierna som nu r vrda 7 miljoner r ocks hans enskilda egendom. Mblerna i bostadsrtten vrderar han till 80.000. Dessa har paret kpt tillsammans och det r giftorttsgods som skall delas lika. Eftersom det r sa som varit otrogen s kan hon verkligen inte begra ngot mer. Kan sa medan ktenskapet bestr hindra Jabar frn att slja bilen och bostadsrtten? Om sa kan stoppa Jabar frn att slja bilen och bostadsrtten kan hon ocks tvinga honom att hjlpa till med kostnaderna medan ktenskapet bestr? Kan sa hindra att ktenskapet upplses? Om sa inte kan hindra det, vad kommer d att glla efter att ktenskapet upplses? Kan sa d begra att Jabar hjlper till med hennes boendekostnader och andra kostnader? r det verkligen s att sa i skilsmssan bara kan f hlften av de gemensamma mblerna medan Jabar fr hela bostaden, hela bilen och alla aktier?

Typsvar: Huvudregeln i ktenskapsbalken r att varje make rder ver sin egendom. Det stadgas i 1 kap 3 ktB. Jabar rder allts ver den bil han ger och kan slja den. sa kan inte hindra det. (1 pong). Nr det gller bostaden s finns det ett frbud i ktB 7 kap 5 att slja den gemensamma bostaden. Den spelar ingen roll att Jabar ger den och att den r enskild egendom. Den fr nd inte sljas s lnge ktenskapet pgr (1 pong). S lnge ktenskapet bestr har Jabar och sa underhllsplikt gentemot varandra. Om sas inkomster inte rcker till de utgifter hon r ansvarig fr att betala och Jabar har mjlighet att hjlpa henne s r han skyldig att ge henne de pengar hon behver ktB 6 kap 1 och 2 . Eftersom de inte bor tillsammans kan underhllsbidrag frn Jabar utg 6 kap 6 (2 pong). Vill Jabar men inte sa att ktenskapet skall upplsas s kan en upplsning endast ske efter en betnketid. Betnketiden r 6 mnader enligt ktB 5 kap 2 och 3 . Nr betnketiden gtt ut skall ktenskapet upplsas om Jabar framstller ett sdant yrkande inom ett r. Domstolen prvar inte sklen till att ena parten vill upplsa ktenskapet (1 pong). Nr Domstolen p Jabars yrkande frklarar ktenskapet fr upplst s r huvudregeln enligt 6 kap. 7 att vardera exmake svarar fr sin egen frsrjning. Men under en vergngstid kan den ena exmaken ha rtt till underhll frn den andra exmaken. Det faktum att sa om ett r kommer att ha en heltidsln igen, men nu lever p studiemedel och ett litet bidrag frn arbetsgivaren gr att ett underhll frn Jabar under det r hon har kvar av sina studier kan vara skligt (2 pong). Vid ktenskapsskillnad skall en bodelning genomfras. Vardera part skall behlla sin enskilda egendom. Jabars aktier r enskild egendom enligt det ktenskapsfrord som han och sa upprttat 7 kap 2 1 p. Enligt samma lagrum 6 punkten r ven egendom som trder i aktierna stlle enskild eftersom ngot annat inte sgs i ktenskapsfrordet. Det betyder att svl bostadsrtten som bilen (eller pengarna som Jabar fick fr den om den redan r sld) ocks r hans enskilda egendom. Det r bara mblerna som r giftorttsgods och ska delas. sa kommer allts att f mbler fr 40.000 i bodelningen (2 pong). Enligt 11 kap 8 ktB kan sa f verta bostadsrtten i bodelningen trots att den r Jabars enskilda egendom. Eftersom Jabar skall flytta till en annan stad behver han den inte medan sa har behov av den. Men om sa krver att f verta den mste hon erstta Jabar med dess fulla vrde. Det r allts bara om t.ex. en bank eller hennes frldrar kan lna henne de pengar som krvs som ett vertagande r mjligt (1 pong). sas otrohet har ingen som helst betydelse. Det blir minuspong fr den som ger henne ett smre utfall av den anledningen.

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS 2010-08-22

FRGA 1 Anderssons bil sljer bde nya och begagnade bilar, dessutom r de mrkesverkstad fr VW och Audi. Anna skall kpa en bil till sin familj (maken Juan och barnen Carlos och Sonia). Det r i slutet av maj. Familjen har bestmt att de skall semestra den 5-15 juli p Euro Disney i Paris tillsammans med tv andra familjer som r deras nrmaste vnner. Redan i februari bokades vernattningarna p Eurodisney (7-14 juli). Familjens gamla bil r en Hyundai Atos. Den r mycket liten. Det gr att f in hela familjen fr en utflykt. Men det skulle inte g att kra till Paris i den med semesterpackning fr hela familjen. Anna berttar fr frsljaren att de behver en strre bil till semestern (men hon berttar inte vart de skall ka eller nr). Hon tittar p olika bilar och provkr tre bilar. Till slut bestmmer hon sig fr att kpa en Audi A 4 kombi frn r 2000. Den har gtt 22 000 mil och kostar 40.000 kronor. Hon fr 10.000 fr familjens Hyundai och betalar 30.000 emellan. Enligt kontraktet lmnar Anderssons bil tre mnaders garanti p begagnade bilar. Den 30 juni p kvllen dr motorn. Anna tvingas bestlla brgning till Anderssons bil. Den kostar 3.000 kronor. Nsta dag samtalar hon med frsljaren. Naturligtvis skall garantin glla och motorn skall lagas. P eftermiddagen den 1 juli blir Anna uppringd av chefen p Anderssons bil. Han berttar att det som hnt r ett mycket ovanligt fel som ingen kan lastas fr. Ett fste har lossnat och fallit ner i de rrliga delarna. Motorn r totalfrstrd och mste bytas. De ska ta kontakt med skrothandlarna i landet och frska finna en likadan motor som gtt 10.000 15.000 mil och transportera den till Anderssons bil och stta in den istllet. Detta kan ta 1-2 veckor. Anna mste vidare sjlv betala brgningen och nr det gller besket i Euro Disney kan de inte ta ngot ansvar. De har ingen bil som de kan lna ut under s lng tid. Anna mste hyra en bil p egen bekostnad eller stlla in semestern. Ett motorbyte kommer att kosta cirka 35.000 kronor. Nr Anderssons bil tar hela den kostnaden gr de en rejl frlust p just denna bil. Det borde Anna var tacksam fr och inte brka om smsaker. Anna tycker inte att hon brkar om smsaker. Hon tycker det r sjlvklart att fretaget skall betala brgningskostnaden och ordna bil under semestern. Dessutom r hon tveksam till att laga bilen genom att stta in en motor som kpts av en skrothandlare. Chefen svarar att det vore helt orimligt att stta in en ny motor i en s gammal bil, d skulle ju bilen bli bttre n den var nr Anna kpte den. Dessutom r nya bilmotorer ruskigt dyra. Enligt Andersson r fretaget inte skyldigt att gra s dyra saker som motorreparationer bara drfr att garantin rkar glla utan man gr det av vnlighetsskl (goodwill). Enligt chefen kan Anna inte stlla ngra specifika krav p fretaget. Anna vnder sig nu till dig som lst juridik med fljande frgor: A. Har chefen rtt nr denne sger att firman enligt lag inte r skyldig att reparera motorn i denna situation? Om firman r skyldig att laga motorn r det d acceptabelt att bilfirman lagar motorn genom att kpa en begagnad motor p skroten som man monterar in eller kan Anna krva att motorn lagas med nya reservdelar eller att en helt ny motor stts in? B. r bilfirman skyldig att erstta brgningskostnaden?

C. r bilfirman skyldig att lna ut en lmplig mellanstor bil till henne s att semestern till Euro Disney kan genomfras som planerat eller erstta hennes hyrkostnader fr en lmplig bil? Efter att dessa frgor lsts p ett korrekt stt terfr Anna sin bil den 18 juli. I maj nsta r gr luftkonditionering snder totalt. Den reparationen kommer att kosta 17.000 kronor. Handlaren menar att Anna mste betala hela reparationen eftersom det r normalt att saker gr snder p ldre bilar. Anna stller nu fljande frga till dig? D. Kan handlaren vara skyldig att laga luftkonditioneringen?

TYPSVAR FRGA 1 Tillmplig lag r konsumentkplagen. Det framgr av frsta paragrafen i KKL. Anna r konsument och sljaren r en nringsidkare (1 pong). En garanti r ett lfte frn sljaren att produkten kommer att fungera en viss tid (se 19 KKL). Gr varan snder inom denna tid presumerar man (man gr allts ett antagande) att felet frelg redan nr varan avlmnades (jmf 20 a KKL). Felet i denna frga r det onormalt svaga fstet. Det r i princip omjligt fr en sljare att visa att fstet var normalstarkt nr bilen sldes. Vid garantier fr sljaren ansvara fr allt utom frbrukningsvaror. Det r allts ett fel i varan som sljaren ansvarar fr. Motorn mste repareras (2 pong). Bilen skall terstllas i det skick som kparen har rtt att frvnta sig med hnsyn till kpeavtalet. Kparen Anna har i detta fall rtt att frvnta sig en fullgod motor som gtt 22.000 mil och r tio r gammal. En likadan fullgod motor som gtt mindre mil n s och r ungefr lika gammal mste hon godta. Det r helt normalt att en sdan motor kps av en skrothandlare (1 pong). Pfljderna vid fel i varan r avhjlpande, prisavdrag, omleverans eller hvning enligt 22 KKL. Avhjlpande eller omleverans r frstahandstgrden och hr verkar man ha kommit verens om ett avhjlpande (se 26 KKL). En skillnad mellan kplagen och KKL r att man i KKL inte gr skillnad mellan direkt och indirekt skada. Huvudregeln enligt 30 KKL r att all skada erstts. Denna skada beror inte p ett hinder utanfr sljarens kontroll. Sljaren kan kontrollera allt i en bil. ven om det r ovanligt att man kontrollerar saker som inte brukar g snder. Det innebr allts att sljaren mste betala fr brgningen och ven fr kostnaden fr att hyra en semesterbil. Svida inte sljaren kan lna ut en bil (3 pong). Nr det gller luftkonditioneringen har den avtalade garantitiden p tre mnader gtt ut. ven den lagstadgade sexmnadersgarantin i 20 a KKL har gtt ut. Frgan om fel i varan fr d bedmas med utgngspunkt i 16 KKL. Den bil som Anna kpt r vl gnad fr sitt ndaml. Den avviker inte frn vad Anna med fog kunnat frutstta om bilen. En 10 r gammal bil som gtt 22.000 mil har slitits hrt. Det r inte ovanligt att delar gr snder och mste lagas. Kan inte Anna visa att luftkonditioneringen var felaktig redan nr hon kpte bilen (och det r nstan omjligt) s kommer hon att f betala reparationen (3 pong).

FRGA 2 Dalila r en ambitis 16 ring. Hon vill verkligen ha ett sommarjobb. Hon brukar hjlpa sin ensamstende pappa (som har ensam vrdnad om henne) med att handla t familjen p nrbutiken. Varje gng hon handlar frgar hon om hon inte kan f ett sommarjobb dr. Innehavaren svarar kanske. Han har en annan person som brukar hjlpa honom p somrarna, men det r inte skert att den personen kan jobba denna sommar. En dag i slutet av maj tar innehavaren kontakt med Dalila. Hon kan f arbeta 4 veckor heltid och d f lnen 65 kronor per timme. Hon skall i s fall arbeta frn den frsta till den 29 juli. Dalila blir verlycklig. Hon och innehavaren skakar hand p verenskommelsen. Dalilas pappa blir inte glad. Han arbetar p LO och vet att minimilnen enligt gllande kollektivavtal fr en 16-ring som arbetar i en privat butik r 70 kronor och ngra re per timme. Han vill inte att hans dotter skall arbeta under denna ln. Arbetsgivarna skall inte tilltas att anvnda den hga arbetslsheten fr att locka ungdomar att slja sitt arbete till ett lgre pris n det som anges i kollektivavtalet. Det blir ett rejlt brk vid kksbordet. Dalila menar att hon minsann inte kan vlja och vraka bland jobb. Hon r tvungen att ta vad som erbjuds och fem kronor mindre n kollektivavtalets minimiln r mycket bttre n att inte ha ngot jobb alls. Pappan borde inte tvinga henne att leva efter hans politiska vertygelse. Pappan tar nu kontakt med dig. Han r ledsen. Han frstr hur viktigt jobbet r fr Dalila. Samtidigt s r det just valet mellan att ta ett arbete till underpris eller g arbetsls som han menar att ungdomar inte skall tvingas gra. Innan pappan bestmmer sig fr hur han skall gra vill han att du hjlper honom med att analysera situationen rttsligt. A. r det muntliga avtal som arbetsgivaren och Dalila ingtt om arbete i fyra veckor fr lnen

65 kronor per timme bindande fr arbetsgivarens del? B. r det muntliga avtal som arbetsgivaren och Dalila ingtt om arbete i fyra veckor fr lnen

65 kronor per timme bindande fr Dalilas del? C. Kan pappan hindra Dalila frn att arbeta? D. Om Dalila arbetar dessa fyra veckor, kan pappan d tvinga arbetsgivaren att betala ut den

kollektivavtalade minimilnen p drygt 70 kronor om arbetsgivaren inte har kollektivavtal med Handels?

E. Om Dalila arbetar dessa fyra veckor kan pappan d tvinga arbetsgivaren att betala ut den kollektivavtalade minimilnen p drygt 70 kronor om arbetsgivaren har kollektivavtal med Handels?

TYPSVAR FRGA 2 Muntliga avtal r som huvudregel giltiga. Det finns vissa undantag dr skriftliga avtal krvs. Men arbetsrtten r inte ett sdant undantag utan arbetsgivaren och Dalila r bundna av avtalet om man bara ser till arbetsrtten (1 pong). Enligt 9 kap 1 FB fr Dalila inte ta sig frpliktelser om inte ngot undantag r tillmpligt p hennes situation. I 9 kap 2 hnvisas till 6 kapitlet och i det kapitlets 12 ser vi att hon endast kan ing avtal om anstllning om hennes vrdnadshavare samtycker. Ngot samtycke har pappan inte lmnat och utan samtycke inget avtal. Dalila r allts inte bunden av avtalet (2 pong). Arbetsgivaren kan frntrda avtalet innan Dalilas far hunnit godknna det om han inte knde till att Dalila var underrig eller om han hade anledning att tro att hon hade sin pappas tillstnd att ska jobbet enligt 9 kap 6 FB (2 pong). Pappan kan hindra Dalila frn att arbeta i denna situation. Han r Dalilas vrdnadshavare. Situationen att pappan av fackliga politiska skl tycker att lnen r fr lg r inte specialreglerad utan den allmnna regeln om att frlders tillstnd krvs gller (1 pong). P arbetsrttens omrde finns ingen lagreglerad minimiln. Om ngot kollektivavtal inte gller s r lnesttningen i princip fri. Det kan allts inte uppst ngra rttsliga problem om arbetsgivaren betalar ut lnen 65 kronor per timme (2 pong). Dremot kan fackfreningen kanske vidta stridstgrder, t.ex. en blockad fr att tvinga fram ett kollektivavtal. Om det finns ett kollektivavtal s r det tvingande enbart avseende medlemmarna i den fackfrening som undertecknat avtalet. Om Dalila r medlem i fackfreningen (hon kan ju g med innan arbetet brjar) s kan hennes pappa hjlpa henne att med std av 26-27 MBL f ut den kollektivavtalade minimilnen. Men om hon inte r medlem gller den avtalade lnen mellan henne och arbetsgivaren (2 pong). Sedan r det en annan sak att fackfreningen (Handels) kan begra skadestnd av arbetsgivaren om denne betalar ut lgre lner n denne i kollektivavtalet frbundit sig att utbetala.

FRGA 3 Anders r kristen men mycket kritisk mot svenska kyrkan. Tillsammans med kamraterna Ibrahim och Kerstin bildar han en ny frsamling som heter Guds lrjungar. De antar stadgar och utser Anders till ordfrande och Ibrahim till kassr. Kerstin blir vanlig styrelsemedlem. Freningens medlemsantal stiger s smningom till 8 medlemmar utver de tre styrelseledamterna. De trffas hemma hos varandra varje sndag och Anders hller d predikningar ver olika bibelstllen. Anders har drmt om att bli framgngsrik vckelsepredikant. Han vill nu infrskaffa en husbil fr att ka runt med den och predika p gator och torg. En husbil som kan rymma 5 personer (fem av de totalt 11 medlemmarna r beredda att flja med) kostar drygt en miljon. De bidrag som de 11 medlemmarna ger varje mnad skulle inte rcka till rntor och amorteringar. Det tycker inte Anders r ngot problem. Genom vckelseturnn s kommer de att vrva nya medlemmar och deras bidrag kommer att betala bussen. A. r freningen Guds lrjungar en sjlvstndig juridisk person som har rtt att g till en bank

och i eget namn lna drygt en miljon kronor? B. Om freningen inte kan terbetala ln eller rntor kommer d styrelsemedlemmarna eller de

vriga tta medlemmarna att tvingas anvnda sina egna pengar fr att tcka skulden? Freningen fr sitt ln (Anders gick i borgen och lmnade inteckningar i sin fastighet som skerhet) och man ger sig ut p turn. P torgen s stannar mnga och lyssnar p sngerna. Predikningarna mste vara kortare n tv minuter fr att inte hrarna skall frsvinna igen. Mnga verkar intresserade men ingen har betalat in bidrag till Guds lrljungar p de inbetalningskort som delas ut. I samband med torgmten samlar man ocks in pengar till ett barnhem i Etiopien. Det blir 50.000 kronor. Nr medlemmarna i september tervnder till sina jobb sljer de husbussen och frsker lsa lnet. Det blir en riktigt dlig affr. Fr att lsa skulden fr samtliga medlemmar sknka s mycket de kan. Dessutom tar man 30.000 frn de insamlade pengarna till barnhemmet i Etiopien. D kan hela skulden lsas. De terstende 20.000 betalas till barnhemmet. P styrelsemtet r Anders och Ibrahim verens om att detta r enda lsningen. De rstar ner Kerstin som menar att hela det insamlade beloppet mste sknkas till barnhemmet. Kerstin menar att det r brottsligt att bete sig p detta vis. C. Kan freningen Guds lrjungar straffas fr ngot brott i denna situation och vilket eller vilka

brott kan i s fall komma ifrga? D. Kan Anders, Ibrahim eller Kerstin straffas fr ngot brott i denna situation och vilket eller

vilka brott kan i s fall komma ifrga?

TYPSVAR FRGA 3 Det r en ideell frening. En ideell frening fr rttskapacitet genom att anta stadgar och utse styrelse. Det har denna frening gjort. Det finns inget som hindrar freningen frn att frga en bank om de fr lna pengar. Skulle freningen f lna pengar s r det freningen som ansvar fr skulden. Banken kan inte krva styrelsemedlemmarna eller ngon annan p pengar om freningen inte betalar. Svida banken inte har frmtt dessa att g i borgen fr freningens skulder (3 pong). Juridiska personer kan inte gra sig skyldiga till brott och dmas fr dem. Men skadestndsansvar kan komma ifrga. Enbart fysiska personer kan gra sig skyldig till brott (2 pong). Styrelsen r straffrttsligt ansvarig i den hr situationen. Alla tre styrelseledamterna deltog i beslutet, s alla tre kan straffas. Om Kerstin reserverat sig hade hon inte varit ansvarig fr beslutet. Fr att man skall kunna n fram till att ett brott freligger mste samtliga objektiva rekvisit i brottsbeskrivningen tckas subjektivt. Det r den s kallade tckningsprincipen. Brottet bedrgeri kan inte komma ifrga. BrB 9 kap 1 krver att ngon avsiktligt vilseleder ngon annan. Nr pengarna samlades in tnkte frsamlingen sknka hela beloppet till barnhemmet. Vid den tidpunkten blev ingen givare vilseledd. Frskingring BrB 10 kap 1 r dremot ett brott som skulle kunna komma ifrga. Freningen har en skyldighet att betala ut det man samlar in till barnhemmet. Nr barnhemmet fr 30.000 kronor fr lite s r det en skada fr givarna och fr barnhemmet och tminstone Anders gr en vinning eftersom banken kunde krva honom p pengarna om skulden fr husbilen inte betalades. Fr Kerstin och Ibrahims del ligger brottet olovligt frfogande nrmast till hands BrB 10 kap 4 . Pengarna r barnhemmets. De tv styrelsemedlemmarna vidtar en tgrd som bervar barnhemmet 30.000 kronor och det r brottsligt ven om Kerstin och Ibrahim inte gr ngon vinst sjlva (5 pong).

FRGA 4 Gunilla som just fyllt 3 r hlsar p sin kamrat Hamza som fyller 3 r om en vecka. Det r ngot som sker ofta eftersom barnen leker riktigt bra ihop och frldrarna ocks uppskattar varandra. Gunillas mamma lmnar barnen klockan 11.00 till Hamzas pappa. Hon sger att hon mste gra ngra renden p stan och att hon nog terkommer klockan 15.00. Hamzas pappa sitter p altanen och lser korsord. Barnen leker fint. Skottkrran r fylld med regnvatten. Barnen tar en kvist med blad p och doppar den i regnvattnet, sedan mlar barnen frrdet med detta vatten. Det verkar vara en riktigt rolig lek. Grannen Anita r ute och mlar sitt staket. Telefonen ringer. Hon lmnar mlarfrgen och gr in fr att svara. Det r hennes bsta vninna som ringer och samtalet blir lngt - ver 20 minuter. Hamzas pappa hr fortfarande barnens glada rster, srskild orden mla och jttefint, men han ser dem inte lngre s han bestmmer sig att g en runda fr att se vad barnen nu vattenmlar. Det visar sig att barnen nu gtt ver till grannen Anita och hittat hennes frgburk. De har brjat mla hennes bil med staketfrgen. Dessutom har de spillt frg p ngra stenar i hennes carport. Pappan sger t dem att lmna penslarna i frgen. Han tar snabbt in dem i huset. Sedan frsker han torka bort frgen frn grannens bil och stenen under carporten. Det gr inte s bra. Frgen var snabbtorkande. Han hmtar Anita, som mste avbryta sitt telefonsamtal, och visar vad som hnt. Tre dagar senare visade det sig att det kostade 4.000 att f bilen ren och att byta de stenar som ftt frgflckar. Anita tycker att det r sjlvklart att antingen barnen eller deras frldrar betalar denna kostnad.

A) Kan Gunilla och Hamza vara skyldiga att betala detta belopp? B) Kan ngon av Gunillas frldrar vara skyldiga att betala detta belopp? C) Kan ngon av Hamzas frldrar vara skyldig att betala detta belopp? D) Kan Anita bli tvungen att betala hela eller en del av kostnaderna fr barnens mlning?

TYPSVAR FRGA 4 I SkL 2 kap. 4 str det att om ngon under 18 r vllar en skada s skall denne erstta skadan i den mn det r skligt med hnsyn till lder utveckling ansvarsfrskring m.m. r barnet frskrat kan full ersttning i princip utg. I andra fall jmkas ersttningen. Men nr det gller de allra minsta barnen kan man inte krva ngon egen frsiktighet alls. Gunilla och Hamza r bara 3 r. S sm barn kan inte dra sig skadestnd (3 pong). Frldrar har inte strikt ansvar fr sina barn. Fr att en frlder skall bli skadestndsansvarig krvs att frldern sjlv varit vllande enligt SkL 2 kap 1 . Se ocks FB 6 kap 2 2 st. dr frldrarnas tillsynsansvar beskrivs. Ett sdant vllande kan t.ex. best i att frldern inte haft tillrcklig uppsikt ver barnet. Gunillas frldrar har lmnat barnen hos en kamrats pappa. Hamzas pappa verkar vara en bra frlder s Gunillas mamma var inte vrdsls nr hon lmnade Gunilla under hans uppsikt (2 pong). I detta fall freligger tv sakskador. Det finns en uppenbar kausalitet mellan barnens handlande och skadorna. Den svra frgan r om det finns ngon som r vllande i skadestndsrttslig mening. Hamzas pappa kan eventuellt ha varit vllande. Det r en ppen frga. Barnen har lmnat deras tomt och gett sig in p grannens tomt utan att han upptckt det. Det kan tala fr att han varit vllande. Men samtidigt s har Hamzas pappa hela tiden haft kontroll ver barnen. ven om han inte sett dem s har han hrt dem. De har varit glada och hans misstag att tro att orden mla och jttefint betyder att barnen fortfarande lekte mlning med vatten r ett frsteligt misstag. Mnga frldrar lyssnar sig till vad barnen gr. Om det bara var ngon minuts verk att mla bilen och spilla frg p stenarna s kan en hel del tala fr att Hamzas pappa inte varit vllande. Det har ingen betydelse om studenten anser att det mesta talar fr vllande eller om studenten liksom jag lutar t att pappan inte varit vllande (3 pong). Om Hamzas pappa inte r vllande s fr Anita betala hela beloppet. Det r hennes bil och stenar som blivit skadade. Finner man ingen som varit vllande s fr hon sjlv betala (2 pong). Om studenten finner att Hamzas pappa varit vllande s mste studenten fr att f full pong diskutera medvllande frn Anitas sida genom att lmna frgen obevakad i mer n 20 minuter. Det spelar ingen roll om studenten tycker att skadestndet skall jmkas s att Anita fr betala en del av skadan eller om studenten anser att hennes ofrsiktighet varit s liten att fullt skadestnd skall utg.

FRGA 5 Helena r 23 r och arbetar p ICA som fastighetsansvarig. Hon kper en tta veckor gammal hundvalp fr 10.000 kronor. Tre mnader drefter flyttar hon ihop med Preben. Han r 30 r och ger en bostadsrtt vrd tre miljoner. Ett r senare gifter de sig. Efter ytterligare fem r glider de isr och vill d skilja sig. Preben ger aktier fr 3 miljoner, bostadsrtten som kat i vrde till 4 miljoner, och har skulder p bostadsrtten med 2 miljoner kronor. Dessutom ger han en Alfa-Romeo vrd 200.000 kronor. Bilen kptes av Preben fr tv r sedan, men Helena har betalat hlften av bensin och servicekostnader. Helena lskar klder och har mrkesklnningar och mrkesskor vrda cirka 100.000 kronor i sin garderob. Vidare har hon smycken fr 75.000 kronor. Prebens klder och smycken har dremot nstan inget vrde alls. Mblerna r vrda 150.000 kronor och de flesta mbler har Preben kpt innan han trffade Helena. Preben vill att Helena skall f s lite som mjligt i skilsmssan och att han sjlv skall f behlla s mycket som mjligt. Det r srskilt viktigt fr honom att se till att hon inte fr ta ver bostadsrtten och bilen. Preben menar ocks att han br f hunden. Preben har gtt flera kurser p kennelklubben med hunden. Han har dessutom trnat hunden i agility och vunnit ngra fina pris. Preben har ocks de senaste tre ren tagit minst dubbelt s mnga promenader med hunden som Helena. Helena har jobbat hrt och blivit fastighetschef trots sin lga lder. Dessutom dansar hon tvlingsdans (det r ett skl till att hon har s dyra klnningar och skor). Enligt Preben s har Helena inte tid att ta hand om hunden p ett bra stt och drfr br Preben f vrdnaden om hunden. Helena vill ha s mycket som mjligt i skilsmssan. Frutom att hon vill ha sina egna klder och smycken s spelar det ingen roll vilken egendom hon fr. Vad hon n fr tnker hon slja det och kpa en bostadsrtt som hon sjlv valt. Men det r ocks viktigt fr Helena att f behlla hunden. ven om hon arbetar mycket s finns det hunddagis dr hunden har det bra, s hennes aktiva liv hindrar henne inte frn att ha hund. Ngot ktenskapsfrord finns inte och den egendom Preben rvt har han ftt med full gandertt utan inskrnkningar. Frdela egendomen mellan makarna utifrn dessa frutsttningar. Ta ocks stllning till vem som fr hunden.

TYPSVAR FRGA 5 Hunden r egendom (ungefr som en bil eller som en bostadsrtt). Man ska inte ta ngon hnsyn till vem som bst kan skta om hunden, lika lite som man kan ta hnsyn till vem som r bst p att vrda bilen. Hunden skall allts behandlas som vilken annan egendom som helst (2 pong). Utgngspunkten enligt 7 kap 1 ktB r att all egendom r giftorttsgods om det inte finns ett uttryckligt undantag. I 10 kapitlet 2 ktB str det att makarna fr undanta personlig egendom som klder (och ven smycken ven om det inte nmns) i sklig omfattning. P denna kurs krver vi inte att ni ska ha en uppfattning om hur stort vrdet p den undantagna egendomen fr vara i olika situationer. I detta svar rknar vi med att Helena kan undanta all sdan egendom (2 pong). Till den giftorttsegendom som skall delas fr man d fra mblerna fr 150.000 kronor, bostadsrtten som r vrd 2 miljoner (skulden p tv miljoner r ju kopplad till lgenheten och ska dras av frn dess marknadsvrde), bilen som r vrd 200.000 och aktier fr tre miljoner. Hunden r ocks egendom som blivit giftorttsgods och den kan vrderas till 10.000 kronor. Den egendom som finns i r allts vrd 5.360.000 kronor. Vardera parts andel i boet enligt 11 kap 1 ktB blir vrd 2.680.000 kronor. (4 pong) Nr egendomen sedan skall frdelas p lotter s har varje make rtt att f sin egen egendom p sin lott enligt 11 kap 7 ktB. Drfr kan Preben krva att f bostadsrtten och bilen. Han har d ftt egendom vrd 2.200.000 kronor. Helena kan krva att f hunden eftersom hon har gandertten till den. Hon kpte den ju innan de blev ett par. Hon har d ftt ekonomiska vrden fr 10.000 kronor. De mbler Preben kpt innan paret trffades r hans och han kan krva att f dem p sin lott. Men nr mblerna r frdelade s kommer Peter att behva ge Helena aktier till ett vrde som gr att hon totalt fr ut 2.680.000 kronor. Hon fr dessutom behlla sina smycken och klder (2 pong).

FRGA 6 Du har just blivit anstlld p Pettersons bil AB. De flesta bilkpare betalar cirka 20 % av bilens pris kontant. Resten lggs upp som en avbetalning. Avbetalningstiden varierar mellan 24-96 mnader. Fretaget kan inte ligga ute med s mycket pengar som man gr. Man vill drfr slja dessa fodringar till en s.k. factoringfretag som heter Bilbanken. Chefen vill att du som kan juridik ska ta stllning till fljande frgor:

A) Kan fordringar verltas? B) Vad gller enligt lag om det blir en tvist, t.ex. att kunden menar att en viss reparation borde

ha betalats av Pettersons bil, medan Pettersons bil menar att kunden skall betala sjlv. Kan kunden blanda in Bilbanken och dra av reparationskostnaden p sina avbetalningar dit?

C) Vad gller enligt lag om kunden efter en verltelse av fodringen till Bilbanken felaktigt fortstter att betala pengar till Pettersons bil?

D) Vad gller enligt lag om kunden inte klarar av att betala sitt ln utan Bilbanken fr ta tillbaka bilen och gr en frlust, kommer Pettersons bil d att tvingas tcka Bilbankens frlust?

E) r de svar du givit p vad lagen sger i frgorna B-D dispositiva s att Bilbanken och Pettersons bil kan erstta lagens bestmmelser med andra avtalade bestmmelser, bde mellan dessa parter och nr Pettersons bil ingr avtal med bilkpare, eller r lagreglerna tvingande?

TYPSVAR FRGA 6 Huvudregeln i svensk rtt r att fodringar kan verltas frn en borgenr till en annan borgenr. Det r allts den regeln som gller om man inte hittar ngon annan bestmmelse (2 pong). I detta fall r det frgan om en konsument som har kpt en vara frn en nringsidkare och ftt krediten i samband av denne i samband med kpet av varan. D gller konsumentkreditlagen KKrL se 1 . Enligt 16 1 st. KKrL fr kparen gra samma invndningar mot den som vertagit krediten som denne tidigare kunnat gra mot sljaren. Konsumenten kan allts gra ett avdrag (en kvittning) i denna situation. Menar den nye borgenren att konsumenten har fel fr den nye borgenren ta tvisten till domstol (2 pong). Enligt 16 2 st. fr kparen betala till Petterson bil och det har befriande verkan i frhllande till den nye borgenren. Det gller dock inte om kparen vet eller av grov oaktsamhet missat information om att Pettersons bil inte lngre r rtt betalningsmottagare. Det r allts viktigt att den som kper fodringen (den nye borgenren) informerar kparen om detta (2 pong). Det rttsliga frhllandet mellan Pettersons bil och Bilbanken berr tv nringsidkare. D gller inte KkrL. Istllet skall skuldebrevslagen tillmpas. Den handling som upprttas mellan Pettersons bil och kparen r ett enkelt skuldebrev se 26 SkbrL. Skuldebrevslagen skulle ha gllt mellan parterna i frgorna B-C om inte KkrL i egenskap av speciallag haft fretrde. Enligt allmnna principer s ansvarar den borgenr som sljer sin fordran fr att fordran r kta, men sljaren ansvarar inte fr lntagarens vilja eller frmga att terbetala lnet. Klarar inte bilkparen av att betala sitt ln fr Bilbanken ta den frlusten (2 pong). Konsumentkreditlagen r tvingande enligt 4 . Det gr allts inte att frsmra det skydd konsumenten har i frgorna B och C. Den allmnna princip som sger att den som sljer en fordran inte ansvarar fr gldenrens vilja eller frmga att terbetala lnet r dremot avtalsbar. Pettersons bil kan gentemot Bilbanken ta sig att ta hela eller en del av den frlust som kan uppst i frga D. (2 pong).

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS 2010-11-14

Frga 1 Peter och Anna skall parkera sin bil p en parkeringsplats utanfr ett varuhus. Det r trngt. Anna ber Peter kliva ur bilen och stller sig sedan riktigt nra den hgra bilen. Det blir d tillrckligt mycket plats ver fr att Anna skall kunna ppna sin vnsterdrr och klmma sig ut. Nr Anna lst bilen kommer familjen som ger bilen till hger om Annas och Peters bil. Pappan blir arg och sger att Anna mste kra ut sin bil s att han kan komma in. Peter sger d att bda bilarna r parkerade i sina rutor och att pappan kan g in i sin bil p hger sida och drifrn kliva ver till frarplatsen. Pappan tar tag i Annas arm och sger att hon inte ska g ifrn platsen frrn deras bil blivit flyttad. Anna sliter sig fri. Peter blir rasande och knuffar pappan baklnges vid fyra tillfllen. Vid samtliga dessa tillfllen sger han saker som att mannen skall lmna honom och Anna ifred. Peter hotar honom bde med stryk och med polisanmlan. Mannens fru tar tag i Peters arm och sger t honom att sluta. Min man har haft en hjrtattack fr tre veckor sedan och han fr inte bli upprrd. Peter drar sin arm tillbaka fr att komma loss. Hans armbge trffar mannens fru i nrheten av gat. Hon hller handen fr gat. Mannen blir rd i ansiktet. Vad har du gjort med min fru sger han och sedan tar han sig fr brstet och faller ihop. Mannen 52 r dr i en hjrtattack. Hans hustru 53 r fr en bltira men r i vrigt oskadd. Deras barn, 13 r, som sett alltihop r ocks oskadd men chockad. Nr mannen fll ihop frstod Peter vad som hll p att hnda och han ringde drfr ambulans och stannade p platsen till polis och ambulans kom. Vilket eller vilka brott kan Peter ha gjort sig skyldig till i denna situation och vilka delar i denna berttelse pverkar straffvrdet i dessa brott?

Typsvar: Peters fyra knuffar r en form av misshandel enligt BrB 3 kap 5 . Men d smrta eller skada inte typiskt sett uppstr s r misshandeln frmodligen att betrakta som ringa (1 pong). Men Peters uppst tcker att tvinga mannen att rra sig bakt och han f knna den mttliga smrta och vanmakt som det innebr att tvingas rra sig bakt (1 pong) Eftersom Anna redan tagit sig loss frn pappan s freligger frmodligen inte en ndvrnssituation eller en ndsituation, BrB 24 kap 1 och 4 . Men om Peter uppfattade situationen s att mannen tnkt gripa tag i Anna igen kan Peters missfrstnd varit frsteligt och d kan straffrihet freligga. (1 pong). 24 kap 6 r ocks relevant. Nr mannens fru tar tag i Peter och han drar sig loss s har han inte i uppst att orsaka skada. Drfr kan bara vllandebrott komma ifrga. Nrmast till hands ligger brottet vllande till kroppsskada Brb 3 kap 8 (1 pong). I denna situation kan man dock ifrgastta om Peter varit vllande. Det r svrt att ur beskrivningen utlsa om Peter varit vrdsls nr han drog tillbaka sin arm (1 pong). I frhllande till mannens dd s kan ngot brott inte freligga. Det finns ett brott vllande till annans dd i Brb 3 kap 7 . Men det finns ingen adekvat kausalitet mellan Peters fyra knuffar och mannens dd. Den normalt frsiktige personen avstr inte frn att knuffa ngon fr att undvika dennes dd. Det finns ingenting som tyder p att Peter kunde se att mannen hade hjrtproblem och att han drfr borde vara extra frsiktig. Nr Peter fr denna information r det redan fr sent och efter att han har ftt informationen slutar han att angripa mannen (2 pong). Straffvrdet i denna berttelse pverkas av mannens beteende. Hans angrepp p Anna r en provokation som ger Peter rtt till straffrabatt enligt BrB 29 kap. 3 1 p (1 pong). Enligt 5 punkten i samma paragraf s r mannens angrepp en provokation som ger rtt till straffrabatt (1 pong kan ersttas av ndvrnsexcess) Att Peter stannar kvar p platsen och ringer till ambulans r ett frsk att reparera de skador mannen ftt och det ger straffrabatt BRB 29 kap 5 andra punkten (1 pong). Peters hot om polisanmlan r en helt riktigt tgrd om man blir angripen. Peters hot om stryk behver inte vara en frvrrande omstndighet om det r tydligt att stryk bara kommer ifrga om mannen fortstter att angripa Anna, men det kan allts vara en frsvrande omstndighet. Den mest sannolika utgngen r att Peter dms till bter, men det r allts inte skert att han dms fr ngot brott.

Frga 2 Gran gifte sig med Alice1962. Alice dog 2007. Ett r senare trffade Gran Agda, 78 r. Hon slde sin bostadsrtt och flyttade in i Grans hyresrtt. Gran livades upp av detta. Han och Agda gjorde bussutflykter med pensionrsfreningen. I maj 2010 gifte de sig. En mnad senare dr Gran. P begravningsbyrn finns ett testamente frn 2005 dr Gran testamenterar hela sin kvarltenskap till sin lskade maka med full gandertt och det testamentet r undertecknat av tv vittnen. Agda ger 2 miljoner i aktier. Hon kpte aktierna fr pengarna hon fick fr sin bostadsrtt. Bostadsrtten var en gva frn hennes frldrar. Hon fick den med frbehllet att den skulle utgra hennes enskilda egendom. Gran ger aktier fr tre miljoner. Lgenheten r en hyresrtt. Det r Gran och allts numera ddsboet som str p kontraktet. Lgenheten har inget officiellt vrde men alla vet att den kan anvndas som bytesobjekt vid kp av en bostadsrtt eller villa och d skulle vara vrd cirka 400.000. Gran har tv barn, Eva och Gunnar. Hur mycket fr Agda, Eva och Gunnar i arv eller bodelning efter Grans dd och vem fr lgenheten? Typvar: I detta fall skall man frst gra en bodelning med anledning av Grans dd. I bodelningen skall makarnas giftorttsgods ing, ktB 10 kap 1 . Agdas bostad r enskild egendom enligt 7 kap 2 2 p. i ktB. Om det inte str ngot annat i gvohandlingen s kommer de aktier Agda kper fr pengarna hon fick d hon slde bostadsrtten ocks att vara enskild egendom, samma lagrum sjtte punkten. Agda har allts inget giftorttsgods (2 pong). Hyresrtten har inget lagligt vrde. Bostaden skall enligt 11 kap. 8 tillflla den som bst behver den och det r Agda. Ddsboet behver ju ingen bostad (1 pong) Det str ingenting i frgan om Grans aktier. Allts r aktierna giftorttsgods enligt ktB 7 kap. 1 . Allt som inte gjorts till enskild egendom r nmligen giftorttsgods. Huvudprincipen i ktB r likadelning enligt 11 kap. 3 . Det innebr att Agda fr aktier fr 1,5 miljoner i bodelningen (2 pong). Eftersom Grans egendom var giftorttsgods medan Agdas egendom var enskild s kan bodelningen leda till ett skevt resultat. Hr skulle jmkningsregeln i 12 kap 1 ktB kunna bli tillmplig (1 pong). I ddsboet terstr allts aktier vrda 1,5 miljoner (mer om jmkning tillmpats). Detta tillfaller den efterlevande makan enligt rvdabalken 3 kap. 1 (2 pong). Barnen, Gunnar och Eva, kan vlja mellan att f ett efterarv d Agda dr enligt B 3 kap 2 eller att f sin laglott nu. Laglotten r halva arvslotten B 7 kap. 1 . Arvslotten fr Gunnar och Eva blir 750.000 var om ddsboet r vrt 1,5 miljoner. Deras laglott blir 375.000 kronor (2 pong). Jmkning vid bodelning och strre ddsbo och drmed strre laglott r mycket sannolik i detta fall. Testamentet skall man inte fsta ngon vikt vid d det gller Alice

Frga 3 Jabar har ont om pengar. Han stter drfr in en annons p sin fina racercykel som han vill slja fr 5.000 kronor. Olle kommer frbi och tittar p cykeln. Han diskuterar priset med Jabar och prutar ner det till 4.900 kronor. Han betalar kontant och kommer verens med Jabar om att han skall hmta cykeln under eftermiddagen. De undertecknar ocks ett kpekontrakt med datum och plats angiven. Vid lunchtid visar Jabar cykeln fr Karin. Hon bjuder 5.200 fr cykeln. Hon betalar kontant och tar med sig cykeln. Olle blir rasande. Han och tre kompisar skall cykla runt Ringsjn i helgen. Han mste absolut ha en cykel.

A) Har Olle en mjlighet att utkrva den cykel han kpt av Jabar av Karin? B) Har Jabar begtt ngot brott och om s r fallet vilket eller vilka brott kan vara aktuella? C) Kan Jabar bli skadestndsskyldig mot Olle och i s fall enligt vilka principer?

Typsvar: Nr Karin kpte cykeln av Jabar s visste hon frmodligen inte att han redan slt den till Olle. Jabar hade cykeln i sin besittning och nu har Karin cykeln i sin besittning. Karin har varit i god tro och har i enligt med 2 lag om godtroendefrvrv av lsre blivit rttmtig gare till cykeln. Men det var Olle som frst kpte cykeln. Han var cykelns rttmtige gare och har enligt 5 i lagen rtt att krva att Karin ger honom cykeln men d mste han betala lsen (5.200 kronor) till Karin (3 pong) Om Jabar redan nr han tar emot pengarna av Olle har fr avsikt att luta honom s har han gjort sig skyldig till brottet bedrgeri i 9 kap 1 BrB. Samtliga objektiva rekvisit tcks d av ett subjektivt rekvisit. Men om Jabar inte tnkte lura Olle nr han tog emot pengarna utan kom p denna id frst nr Karin kom med pengar och ocks ville kpa cykeln s blir istllet bde de subjektiva och objektiva rekvisiten till brottet frskingring 10 kap. 1 Brb uppfyllt (4 pong). Brottskador erstts enligt de allmnna principerna i SkL 2 kap 1 om ingen specialregel r tillmplig. De kostnader som Olle har fr att lsa cykeln r en frmgenhetsskada, de kostnader han har fr att hmta cykeln hos Karin r ocks en frmgenhetsskada. Frmgenhetsskador orsakade genom brott skall ersttas enligt 2 kap 2 SkL (3 pong)

Frga 4 Said och Allan ger en villa. De skall slja den och kpa en bostadsrtt istllet. De har en annons ute dr villan prissatts till 4 miljoner. Bo och Agneta tittar p villan. De sger att de behver en dag p sig att fundera. De frgar Said och Allan om de kan f denna tid p sig. Said och Allan lovar dem att de skall f denna betnketid. Tv timmar senare kommer ett nytt par. De blir hnfrda ver den fina villan och erbjuder 4,3 miljoner. Said och Allan slr till och skriver ett kpeavtal med paret.

A) Kan Said och Allan gra p detta stt och har de dragit sig skadestndsansvar gentemot Bo och Agneta?

Innan det nya paret, Marju och Simon, kpte huset, underskte de huset och trdgrden. De blev srskilt glada ver det fina kket. Kylskpet hade inbyggd ismaskin och spisen var toppmodern. P tomten fann paret tv trd som sg sjuka ut. Said sa att det inte var ngra problem, trden skulle nog st i mnga r. Men paret blev inte vertygade om det. Said lovade dem d att han skulle sga ner trden innan det blev dags fr inflyttning. Marju ville ocks underska grunden. Allan blev tvungen att flytta ett skrivbord och ta bort en matta fr att kunna skruva bort luckan ner till grunden. Allan gav Marju en ficklampa, men just nr hon skall krypa ner sa Simon till henne att det var ondigt. De skulle ju fira hans pappas 65-rsdag. Med tanke p Marjus kldsel borde hon inte ge sig ner i krypgrunden. Allan skruvade tillbaka luckan. Said och Allan berttade att de fr tilltrde till sin nya lgenhet 1 oktober. De kom verens om att den 2 oktober skulle villan vara inflyttningsklar fr Simon och Marju. Allan berttade ocks att de letar efter en segelbt. Det finns en smbtshamn nedanfr deras nya lgenhet. Simon berttade d att han och Marju har en bt, som r vrd 300 000 kronor. Han freslog att kpekontraktet skulle sttas ned med 300.000 till 4 miljoner kronor och att han och Marju skulle sknka dem bten till vren. D kan de anvnda bten hela denna ssong, men till nsta ssong skulle bten bli Said och Allans. Genom att ltsas att villan bara kostar 4 miljoner kronor skulle reavinstskatten lgre fr Allan och Said och stmpelskatten bli lgre fr Simon och Marju. Alla parter skakar hand p Simons frslag och undertecknade ett kpeavtal med beloppet 4 miljoner angivet.

B) Simon och Marju betalar fyra miljoner och flyttar in den 2 oktober. Efter en vecka kommer de p att Said lovade att ta bort trden, men att han inte gjort det. Kan de krva av Said och Allan att de tar bort trden eller krva dem p kostnaden fr ett borttagande?

C) I januari gr golvvrmen p toaletten snder. Reparatren frsker laga den underifrn och gr drfr ner i krypgrunden. Dr upptcker han stora mgelskador. Det kommer att kosta cirka 300.000 att tgrda. Kan Simon och Marju krva reparationskostnaden fr mgelskadan av Said och Allan?

D) Kan Simon och Marju lta bli att verlmna bten och p detta stt kompensera sig fr mgelskadan?

Typsvar: Kp av fast egendom r formalavtal enligt 4 kap. 1 JB. Det r det skrivna avtalet som r bindande. ven om man kan bevisa att det muntliga avtalet ingtts s r det muntliga avtalet nd inte gllande. Said och Allan kan inte bli skadestndsskyldiga mot Bo och Agneta (2 pong) Alla villkor i ett huskp behver inte vara upptagna i den skriftliga handlingen. Kan det bevisas att Said innan kpet gav lftet att ta bort trden s r detta lfte bindande. I 4 kap 3 JB str det vilka villkor som mste finnas i det skrivna avtalet fr att vara giltiga. Det gr allts utmrkt att krva att Said tar bort trden eller att ersttning fr kostnaden betalas av honom (eller Allan) (2 pong) Mgelskadan mste rimligen ha frelegat redan nr huset verlts. Sljaren ansvarar i princip fr dolda fel enligt 4 kap 19 JB. Men som dolda fel fr man inte beropa det som kunde ha upptckts vid en noggrann underskning enligt samma lagrums andra stycke. Hade Marju krupit ner i grunden hade mglet upptckts. Sledes kan inte Simon och Marju krva ersttning fr denna skada (3 pong) Huvudregeln enligt JB 4 kap 1 2 st r att en sidoverenskommelse om ett annat pris n det skriftligt angivna r ogiltigt. Den huvudregeln sger allts att Simon och Marju inte behver lmna ver bten utan kan behlla den och tjna 300.000. Det finns en jmkningsregel och jmkningsregeln r ett undantag. Det finns inget srskilt skl fr att det undantaget skulle vara tillmpligt i just detta fall. I de flesta fall r det fritt fram att strunta i en muntlig verenskommelse om ett annat pris (3 pong).

Frga 5 Lisa arbetar som snickare p JM. De som kper nya bostadsrtter gr mngder av tillval och frnval. Lisa tar ofta kontakt med leverantrer av kakel, klinkers, badkar, tvttfat osv och bestller nya saker och avbestller gamla saker. Orsaken r alltid att kunden har gjort en ndring i sista stund. Lisa har gjort s i tta rs tid. Men nu har revisorerna slagit larm. Det visar sig att JM kpt misstnkt stora mngder kakel och klinkers, samt att man kpt fler tvttfat och toalettstolar n man satt in i sina hus. Det visar sig att Lisa kpt material som hon tagit hand om sjlv och slt svart. Den totala kostnaden fr JM r 800.000 kronor

A) Kan JM krva av sina leverantrer att de tar ekonomiskt ansvar fr de bestllningar som Lisa gjort fr egen del och terbetalar den kpeskilling som JM lagt ut?

Nr Lisas verksamhet utreds visar det sig att familjen Hansson kpt en komplett badrumsrenovering av Lisa fr 60.000. Lisa har p sin fritid byggt om badrummet i deras 50 r gamla villa. D satte hon in en toalettstol och ett handfat som tillsammans kostar 15.000 kronor och som betalats av JM samt levererats till det bygge dr Lisa fr tillfllet arbetade.

B) Kan familjen Hansson tvingas betala JM fr det handfat och den toalettstol Lisa tagit? C) Hur kan Lisas anstllning i JM pverkas av det intrffade?

Typvar: ven om det kanske inte r vanligt att snickare bestller varor p detta stt s r det ingen tvekan om att JM ltit Lisa bestlla varor p detta stt under lng tid. I detta fall r det allts helt klart att en toleransfullmakt freligger (ven andra fullmaktsstyper kan diskuteras). Lisas inkp har legat inom hennes behrighet och JM r bundna enligt 10 AvtL. Det gr inte att krva av leverantrerna att de tar ngot ansvar fr situationen (3 pong) Familjen Hansson har kpt en kombination av tjnster och varor av Lisa. Toalettstolen och handfatet r frmodligen att betrakta som lsren. Lisa hade dem i sin besittning och familjen visste inte att Lisa tagit dem p sin arbetsplats. Enligt 2 lsreskpslagen har familjen godtrosfrvrvat dessa lsren (3 pong). Lisa har gjort sig skyldig till stld eller frskingring och det rr sig om riktigt stora belopp. Det r ett allvarligt brott mot anstllningsavtalet. Arbetsgivaren har inte bara saklig grund fruppsgning med uppsgningstid enligt 7 LAS i ett sdant fall utan ven fr avsked enligt 18 LAS (4 pong).

Frga 6 Peter har en frmgenhet p 12 miljoner och har tre vuxna barn. Han har alltid frskt vara s rttvis som mjligt mot sina tre barn. Ett av barnen, Ulla, har blivit arbetsls. Hon arbetade tidigare p ett keri som grvmaskinist. Hon vill att Peter skall hjlpa henne att starta upp som egenfretagare. Peter och Ulla bildar ett handelsbolag ihop. Peter satsar en miljon och Ulla satsar sin arbetskraft. Fretaget gr bra. Peter kan f en rimlig rnta p de pengar han satt in i fretaget och nr Ulla har tagit ut en normal grvmaskinistln s brukar det finnas en vinst p 50-100.000 som hon och Peter delar. Men Ulla har inte ngon ansvarsfrskring. Vid ett husbygge rkar hon vnda kartan p fel hll. Istllet fr att sl hl p den vstra vggen dr tillbyggnaden skulle ske s slr hon hl p den norra vggen. Det var en brande vgg och delar av huset rasar ihop. Ulla drar handelsbolaget ett skadestndskrav p 12 miljoner och ngra sdana pengar har hon inte. Hennes syskon Per och Lena blir mycket oroliga. Vad kommer nu att hnda med pappans pengar. Blir det ngot arv kvar till dem?

A) Kan Peter tvingas att betala hela skadestndet? B) Om Ulla fem r senare skulle vinna 7 miljoner p bingolotto, kan Peter d krva att f dessa

pengar? C) Om Peter dr ett r efter Ullas misstag, arvet skiftas och Ulla tv r drefter vinner 7

miljoner p bingolotto kan Per och Lena d krva dessa pengar?

Typsvar: I ett handelsbolag ansvar delgarna solidariskt fr bolagets skuld enligt huvudregeln i 2 kap 20 HL. Den huvudregeln r tillmplig och Peter kan tvingas betala hela skulden (2 pong). Mellan bolagsmnnen gller att de frdelar rets resultat mellan sig enligt 2 kap 7-8 . Har man inte angett ngot annat gller lika frdelningen. Underskottet p 12 miljoner skall allts ersttas av Peter och Ulla med 6 miljoner var. Om Peter Betalat hela beloppet s blir Ulla skyldig honom 6 miljoner fr att han betalade hennes del. Vinner hon 7 miljoner blir det allts dessa sex miljoner han fr krva av henne (4 pong). Nr Peter har betalat skulden har han en fordring p Ulla p 6 miljoner. Det verkar vara hans enda tillgng nr han dr. Han har tre brstarvingar och enligt B 2 kap 1 tar de lika del i arvet. De fr allts en fordran p Ulla p 2 miljoner var. Ullas fordran p sig sjlv frsvinner. Men Per och Lena kan driva in 2 miljoner var av Ulla om hon vinner tillrckligt mycket p lotto (4 pong)

TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS 2011-06-05

Frga 1 Ulla arbetar som frskollrare p en kommunal frskola. I hennes anstllningsavtal str det att hon r anstlld som frskollrare. Barnen p avdelningen r tre till fem r gamla. Ulla har alkoholproblem. Ibland, srskilt p mndagarna, hnder det att Ulla kommer till arbetet och luktar sprit. Ulla har ocks ganska mnga sjukdagar. Under frra ret hade hon 15 perioder med 1-3 sjukdagar. Sammanlagt var hon sjuk i 32 dagar. Enligt arbetsgivaren r den enda rimliga frklaringen till denna frnvaro att Ulla supit fr mycket och inte vgar komma tillbaka frrn alkoholen gtt ur kroppen. Nr Ulla r nykter r hon en duktig frskollrare. De dagar Ulla luktar sprit r hon lttirriterad. Det hnder att barn blivit ledsna nr hon snst till dem. Men ngon mer allvarlig hndelse n s har inte gt rum. Ulla har blivit erbjuden vrd av arbetsgivaren men tackat Nej. Frldrarna r oroliga. Fyra frldrar har flyttat sina barn till en privat frskola fr att de inte riktigt litar p Ulla. Ulla r medlem i Lrarfrbundet och kommunen har kollektivavtal med den fackfreningen. Kan kommunen sga upp Ulla i denna situation? Vilka mjligheter har kommunen att omplacera Ulla till andra arbetsuppgifter, t.ex. att arbete p gatukontoret med att hlla gator och allmnna platser rena? Mste kommunen frhandla med Lrarfrbundet angende Ullas situation innan kommunen fattar ngot beslut? P vems initiativ skall en sdan frhandling ske?

Typsvar: Kommunen vill stadkomma en viktigare frndring av Ullas anstllningssituation. Det gller oavsett om kommunen vill sga upp henne eller omplacera henne. Kommunen mste drfr frhandla med Lrarfrbundet p eget initiativ enligt 11 MBL innan man fattar ngot beslut (3 pong). Fr den som stannar vid 30 LAS (som kan tillmpas om enbart uppsgning r aktuell) krvs en frklaring av att frhandlingen skall ske p fackfreningens initiativ sedan arbetsgivaren underttat arbetstagaren och varslat lrarfrbundet om den planerade uppsgningen. ven i detta fall skall frhandlingen ske innan beslutet fattas. Nr det gller att bedma om arbetsgivaren har saklig grund fr uppsgning enligt 7 1 st LAS vid missktsamhetsfall s ska det ske en intresseavvgning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens intressen. Det r inte acceptabelt att lukta sprit p jobbet och frldrarnas misstnksamhet mot Ulla r befogad. Nr det gtt s lngt att flera frldrar tagit sina barn frn frskolan s har arbetsgivaren tunga skl fr uppsgningen. Sjukfrnvaron r besvrligare. ven om arbetsgivaren kan misstnka att den beror p missktsamhet s kan inte arbetsgivaren veta att det r s. Det r arbetsgivaren som skall visa att sjukfrnvaron beror p alkoholmissbruk. Till Ullas frdel talar att hon r en duktig frskollrare nr hon r nykter och att ngot vrre n att ibland vara lttirriterad inte har lagt henne till last utver lukten och sjukfrnvaron (men man kan inte veta om den beror p supandet) (4 pong). Studenten kan f dessa pong oavsett utgng. Om studenten anser att Ulla inte kan sgas upp s mste studenten svara att hon inte kan omplaceras till gatukontoret. Avtal skall hllas och har Ulla i avtalet lovat att arbeta som frskollrare s ingr det inte att hon lovat att rengra gator och torg. Fr tre pong krvs allts en frklaring till varfr hon inte kan omplaceras. Om studenten dremot anser att Ulla kan sgas upp s finns det ett ytterligare krav i 7 2 st. LAS Uppsgningen r inte sakligt grundad om det r skligt att krva att arbetsgivaren istllet omplacerar arbetstagaren. Om det finns ett ledigt jobb p gatukontoret som Ulla kan skta (ven om hon skulle lukta sprit) s mste arbetsgivaren erbjuda Ulla det jobbet. Enbart om hon tackar Nej till det jobbet kan arbetsgivaren sga upp henne (3 pong). Pong ges fr den som sger kloka saker om att alkoholism ven kan vara en sjukdom, kat anstllningsskydd och rehabiliteringsansvar. Tvmnadersregeln i LAS 7 4 st. r frmodligen inte tillmpningsbar i denna frga. Bara om Ulla varit nykter varje dag de senaste tv mnaderna r hon skyddad av denna regel. Har hon varit full eller bakfull en enda dag s fr hela hennes historia av alkoholproblem ligga till grund fr en uppsgning.

Frga 2 Milan 30 r arbetar som sjukskterska. Han har rvt 4 miljoner i aktier frn sina frldrar som bda r dda. En dag cyklar han omkull och drabbas av en kraftig skallskada. Milan fr svrt att kontrollera sina impulser och frlorar mycket av sin frmga att frutse konsekvenser av olika handlingar. Milan blir efter olyckan tvungen att leva p sjukersttning (frtidspension). Milans syster utses till god man fr honom. Hon trffar honom regelbundet varje vecka. Han fr d kontanter i handen fr att klara sina inkp av t.ex. mat. I slutet av mnaden hjlper hon honom att betala hans rkningar ver internet. Hon anvnder d hans bankkort och dosan fr internetbetalningar som frvaras i ett skp i kket. Milan anvnder sjlv denna dosa ibland, t.ex. nr han laddar kontantkortet i sin mobiltelefon. En dag lyckas tv ohederliga ungdomar 16 r och 17 r vinna Milans frtroende. De visar honom roliga dataspel p internet. De lyckas ocks vertala honom att visa dem hur internetbetalningarna gr till och vilka koder han har. Den ene av dem lurar sedan ut Milan i kket och hjlper honom att stta fram te och mackor. Den andre passar p att kpa tv Iphone hos ett fretag med internetfrsljning och betalar med Milans bankkort. De bda telefonerna kostar 5.000 kronor styck. Nr telefoner kommer med posten hmtar ungdomarna ut telefonerna och tar var sin telefon. I slutet av mnaden upptcker systern vad som har hnt nr hon skall hjlpa Milan med hans rkningar. Hon ser d att det p hans lnekonto bara finns 34.000 istllet fr de 44.000 som borde ha funnits dr. Hon gr d in p fliken betalningshistorik och kan se vad som hnt. Har ngot brott blivit begnget och vilket brott kan det i s fall bli frga om? Vad i denna berttelse talar fr att straffvrdet r hgt och vad i berttelsen talar fr att straffet br sttas lgt? Kan ungdomarna dmas till fngelse? Kan internetfretaget tvingas att terbetala de 10.000 som tagits frn Milans konto och har det ngon betydelse om Milan kan skicka tillbaka telefonerna (om han kan f ungdomarna att terlmna dem)?

Typsvar: Detta r en stld enligt BrB 8 kap 1 . De tv ungdomarna har tagit pengar som tillhr Milan. De har tillgnat sig dem genom att kpa mobiltelefoner fr beloppet. De har haft uppst till sitt handlande och Milan har drabbats av skada (3 pong). ven brotten bedrgeri och urkundsfrfalskning kan ge 3 pong om studenten ger en bra motivering. Ungdomarna har visat stor skicklighet i att lura Milan och har samarbetat. Milan r i en utsatt situation p grund av att hans mentala frmgor inte r s stora som de borde vara. Att dra frdel av en mnniska frstndshandikapp p detta stt r straffvrdeshjande. Ungdomarna har bara tagit pengar och kpt en sak var. De hade lika grna kunnat tmma kontot men det har de inte gjort. Det skulle kunna tala fr ett snkt straffvrde (2 pong). Enligt 30 kap 5 BrB kan den som r under 18 r bara bli dmd till fngelse om synnerliga skl talar fr det, s ven om fngelse r det normala straffet fr stlder enligt BrB 8 kap 1 s kan inte fngelse bli aktuellt i detta fall. (2 pong). Skulle fngelse trots detta lagrum vara aktuellt (om brottet varit grvre) s skulle 32 kap 5 BrB leda till att straffet (som huvudregel) skulle bytas ut mot ungdomsvrd. Milan har en god man (sin syster). Den som har en god man behller hela sin rttshandlingsfrmga. Milan kan allts ing avtal ven ver Internet. Hr gller Distans- och hemfrsljningslagen. Internetfrsljning r distansfrsljning. Milan har 14 dagars ngerrtt (2 kap 9 ) s om han kan terlmna telefonerna inom denna tid har han rtt att terf kpeskillingen (3 pong). Om Milan visar ungdomarna hur internetbetalningarna gr till och ger dem sina koder s har han betett sig s vrdslst att han kommer att tvingas st fast vid kpet. Enligt civilrttens huvudregler kan Milan allts inte invnda ngonting alls mot Internetfretaget (2 pong kan rddas p detta stt fr den som missat Distans- och hemfrsljningslagen, t.ex. genom att diskutera avtalslagens regler om ogiltighet utifrn att internetfretaget r i god tro).

Frga 3 Danuta och Anna diskuterar att flytta ihop. Bda r 23 r och lser p universitetet i Stockholm. Anna har rvt 6 miljoner efter sin mor medan Danuta inte har ngra besparingar utan lever p studiemedel och extraarbete. Anna vnder sig till dig som r jurist. Hon undrar ver vilka alternativ som str till buds hr. Om frhllandet inte skulle hlla s vill hon absolut inte frlora ngon del av sin frmgenhet. Nu vill Anna veta fljande. Vad hnder om de hyr en tvrumslgenhet tillsammans (bda str p hyreskontraktet) och flyttar ihop utan att gifta sig, vem fr den om de separerar? Om Anna kper bil kan Danuta d f den i en eventuell separation? Om Anna kper en avancerad TV-anlggning fr 40.000 kronor kan Danuta d f ut den i en separation? Vad hnder om Anna kper en bostadsrtt fr tv miljoner, vem fr den i en separation? Kan Danuta f del av Annas frmgenhet i en separation? Finns det ngot stt fr Anna att frskra sig om att hon fr behlla allt hon kper under sambofrhllandet om hon och Danuta skulle separera?

Typsvar: Frmgenheten, oavsett vilken form den har, t.ex. pengar, vrdepapper etc., ingr inte i det gemensamma bohaget. I sambolagen omfattar bodelning endast bostad och bohag som r infrskaffad fr gemensamt bruk. Om Anna och Danuta hyr en lgenhet s r den infrskaffad fr gemensamt bruk enligt 3 SamboL. Str bda tv p hyreskontraktet kommer lgenheten vid en separation att tillfalla den som behver den bst enligt 16 . Eftersom en hyreslgenhet inte har ngot vrde kommer den som tar ver den inte att behva betala ngonting till motparten. (3 pong). En bil r inte en del av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget enligt 3 SamboL. Sledes ingr den inte i bodelningen. Den kommer Anna att kunna behlla utan att behva erstta Danuta (2 pong). TV-anlggningen tillhr det gemensamma bohaget. I lottlggningen gr anlggningen till den sambo som bst behver den enligt 16 . Ett sdant vertagande r endast mjligt om det anses skligt mot Anna. Oavsett vem som i slutndan fr TV:n s kommer TV:ns ekonomiska vrde att delas lika enligt 14 . Huvudregeln i sambolagen r likadelning av det ekonomiska vrdet och det gller bostaden och allt bohag som infrskaffas fr gemensamt bruk (2 pong). Kper Anna en lgenhet fr 2 miljoner s blir svaret detsamma som fr TV:n. Anna har ett frsteg nr det gller vem som fr bostadsrtten p sin lott i lottlggningen men det ekonomiska vrdet skall delas lika (1 pong). Enligt 9 SamboL s kan samborna avtala om att bodelning inte skall ske. Anna kan ing ett sdant avtal med Danuta innan de flyttar ihop. I s fall behller vardera part den egendom de frde med sig in i sambofrhllandet och all egendom som drefter inkps och bara ena parten ger r dennes och kan inte fras till motparten. I s fall blir det ingen likadelning av det ekonomiska vrdet avseende bostad och bohag som infrskaffats fr gemensamt bruk (2 pong)

Frga 4 Miro och sa ger en blandrashund och bor p en grd p landet. Hunden r mycket aggressiv, men Miro och sa vill ha den p det viset. De tycker att det r sknt att veta att hunden skulle frsvara dem och huset om tjuvar eller vldsverkare kommer p besk en natt. Ibland tar de med hunden p skogspromenader i Skrylle. I sdana fall r de noggranna med att ha hunden kopplad och att ha munkorg p. En sommardag har Miro lovat sin systerdotter att ta med henne till Tosselilla (en anlggning med roliga utomhusaktiviteter fr barn). sa mste arbeta s Miro tar ocks med hunden. Nr det r dags fr lunch plockar Miro fram matscken. Han ber systerdottern binda hunden vid den tunga bnken dr de ska sitta, ngra sekunder senare tar han av munkorgen s att hunden skall kunna f ta sin mat. D gr pltsligt allt verstyr. Systerdottern r inte frdig med att binda hunden och den sliter sig och stter fart mot en av pfglarna som vandrar fritt. Hunden biter ihjl pfgeln. En anstlld frsker ingripa och ta tag i hundens halsband fr att rdda fgeln. Hunden biter den anstllde s att flera svra skador uppstr innan Miro lyckas f kontroll ver hunden. Den anstllde fick uppska sjukhus, patientavgifter och resor kostade 500 kronor. Tv veckors sjukfrnvaro kostade den anstllde 2.500 kronor. De snderbitna klderna kostade 2.000 kronor. Dessutom vill den anstllde ha 10.000 kronor fr sveda och vrk. Anlggningens gare vill dessutom ha 2.000 kronor fr den dda pfgeln. ven mamman till en trerig pojke som stod 40 meter frn hndelserna har hrt av sig. Pojken har drmt mardrmmar och tvingats uppska psykolog. De har haft kostnader p 200 kronor fr att resa till psykologen och vill ha ersttning med 10.000 kronor fr sveda och vrk. Kan Miro ha gjort sig skyldig till ngot brott med anledning av det intrffade och i s fall vilket brott? Kan Miro vara skyldig att utge skadestnd och vilka skadelidande kan i s fall f ersttning fr vilka skador?

Typsvar: Den som av oaktsamhet orsakar att ngon annan person drabbas av kroppsskada kan dmas fr vllande till kroppsskada enligt 3 kap 8 BrB (2 pong). Frgan r hr om det var oaktsamhet frn Miros sida eller om det var en olyckshndelse. Miro bad systerdottern binda hunden och hade egentligen tnkt ta av munkorgen frst d hunden var bunden. Hade han gjort p detta stt hade han inte varit vllande. Om systerdottern r ung s r Miro frmodligen vllande, om systerdottern t.ex. r sju r s mste Miro nog kolla att hunden verkligen r bunden p ett bra stt. Ju ldre systerdottern r desto rimligare r det att beskriva det hela som en olycka som Miro inte kan vara straffrttsligt ansvarig fr (3 pong). Nr det gller ersttningsskyldigheten s spelar det ingen roll om Miro varit vllande eller ej. Enligt 19 lagen om tillsyn ver hundar s r Miro ansvarig fr de skador som hans hund har orsakat oavsett om han varit vllande eller ej (1 pong). Det barn som har bevittnat hndelsen har visserligen drabbats av en skada. Men det r tveksamt om det rder adekvat kausalitet mellan det barnet upplevt och det som hunden gjort. Miro r ansvarig fr alla skador som ligger i farans riktning om hunden kommer ls och dr ingr nog inte skador hos de som bevittnar en incident (1 pong). Det viktiga r att studenten diskuterar adekvat kausalitet, ponget ges oavsett vad studenten kommer fram till. Fr vriga skador r det uppenbart att adekvat kausalitet freligger. Den som r ansvarig fr en skada blir som regel ersttningsskyldig bde fr personskada och fr sakskada. I begreppet personskada ingr skadan fr sveda och vrk, vrdkostnader och den inkomstfrlust som den anstllde gjort (5 kap 1 SkL). SkL innehller allmnna principer som kompletterar speciallagen om tillsyn av hundar och katter. I sakskadan (5 kap 7 ) ingr klderna och pfgeln. Anlggningens gare och den anstllde kan allts f alla sina skador ersatta. (3 pong). Pong kan ven ges fr medvllande och jmkning. I s fall skall rtt lagrum anges och diskussionen skall utg frn det lagrummet. Vid medvllande skall man t.ex. diskutera om den anstllde varit grovt vllande till sina skador nr denne frskt rdda pfgeln.

Frga 5 Johan bor i en villa och har tnkt kpa en diskmaskin hos en stor hushllskedja. Han vljer ut en maskin av mrket Elektrolux. Den kostar 6 000 kronor. I affren finns ett stort anslag. Enligt detta anslag kostar det 300 kronor att f varan hemkrd, 800 kronor att f varan bde hemkrd och inkopplad, medan man fr 1000 kronor ven fr sin gamla diskmaskin krd till en tervinningscentral. Den maskin Johan kper har fem rs garanti. Garantin innehller regler om t.ex. rengring av filter och det finns inga undantag i den. Johan vljer att f varan hemlevererad med installation. Frsljaren berttar d att installationen utfrs av fristende fretagare men betalas i affren. Frsljaren ringer upp en av dessa fretagare och kommer verens om ett datum d Johan kan vara hemma och ta emot installatren. En natt 18 mnader senare sker det en lcka. Massor av vatten rinner ut p golvet och en fuktskada uppstr. Kopplingen mellan vattenledningen och diskmaskinen har brustit. Det kommer att kosta 75.000 kronor att tgrda golvet medan sjlva kopplingen kan repareras fr 500 kronor. Den installatr som gjorde arbetet dog fr ett r sedan och firman r nedlagd. Affren menar i frsta hand att den inte r ansvarig fr fel som installatren gjort. I andra hand menar affren att installatren inte gjort ngot fel. Eftersom kopplingen har hllit i 18 mnader s mste man anta att installationen var korrekt utfrd. Det kan vara s att kopplingen blivit utsatt fr ett onormalt stort tryck.Vidare menar affren att Johan inte borde