Examensguiden VT 2009

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVETwww.examensguiden.seSedan 1990

Läs hur det är att jobba hos:

Tema Arbetsmiljö

Karriärhjälp

Här fi nns framtidsjobben

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Vår nye

Robin Hood

Din framtid finns på Alstom

Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem

som vi och vår planet står inför idag.

Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö,

erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför

framtiden.

Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom!

Läs mer på www.alstom.se

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

3EXAMENSGUIDEN VT09

Chefredaktör: Malin Svensson

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: Matilda Andréasson, Carolina Eek, Patrik Eng-ström, Astrid Feldreich, Kristoffer Ingemansson, Livia Jakobsson, Ellen Persson, Annika Sundin, Elisabeth Ohlson Wallin

Grafi sk form: Helena Wikström, Jenny Larsson

Jag vet inte vad det är men det ligger i luft en. Släkt, vänner, jobbarkompisar,

grannar och folk på gatan instämmer. Vintern var ovanligt mörk, allt fl er får

pollenallergi och det är oroväckande att svinen håller på att ta över världen.

Det var ju kärnkraft en som skulle rustas ned 2010, inte immunförsvaret!

Miljö är ett genomgående tema i det här numret. Hur påverkar allt det här

dig som är på väg ut i arbetslivet? Vi har kopplat på stora miljögreppet

och intervjuat olika experter om hur den fysiska och psykosociala miljön

påverkar kreativiteten och hälsan men även hur miljön genererar nya

produkter och arbetstillfällen i olika branscher.

Trots att en fi nanskris utan motstycke tonat upp sig och påverkat

hela omvärlden så kan vi vara säkra på en sak, det kommer alltid nya

arbetstillfällen, förr eller senare. Branschintervjuerna på sidan 48 och

framåt, ger en bra indikation på var man satsar nu.

Vi vill också inspirera till din egen företagsamhet och träff ade Glocalnets

grundare Stefan Krook. Eft er framgångarna i IT-bubblan och dess baksmäll

tog han sig en djup funderare. Det resulterade i en comeback som en ny

Robin Hood. Möt entreprenören som vågar storsatsa på välgörenhetsfonder

mitt i börsraset.

God läsning!Malin Svensson, chefredaktör

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-660 75 22

Annonsbokning: Evelina Bernerskog, 08-459 24 05, [email protected] Rivera, 08-459 24 39, [email protected]

Annonsmaterial/traffi c: Matilda Andréasson, 08-459 24 36, traffi [email protected]

Internet: www.examensguiden.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB

FÖR

NY

A A

KA

DEM

IKER

PÅ

VÄ

G U

T I

AR

BET

SLI

VET

Ser möjligheterna

4 EXAMENSGUIDEN VT09

Redaktionella

5examensguiden vt09 5EXAMENSGUIDEN VT09

8-13 Tema: Karriärhjälp Hur kan man förbereda sig på bästa sätt för att hitta rätt jobb? Marina Mourad på ekonomernas karriärcenter vid Stockholms universitet ger tips och Stefan Görwik hjälper medarbetare att förstå hur man funkar i team och vad de själva kan göra för att stärka sin roll i teamet.

14-19 Tema: Karriärvägar Hannah Bergqvist gjorde sitt exjobb i New York genom distansstudier samtidigt som hon nu etablerar sig som frilansjournalist. Och Johan Eklund på Horton International tipsar om vilka vägar som fi nns för dig som siktar mot en ledande position i arbetslivet.

20-29 Tema: Arbetsmiljö Vems fel är det när någon kraschlandar i väggen på jobbet? Förändrings- experten Susanne Pettersson pratar allvar om ansvar. Och Förlaget Ordfront har utsetts till årets fulaste kontor. Priset blev en total makeover, en förvandling som inspirerade till nya sätt att umgås på.

30-31 Tema: Energi Sverige ska vara fritt från koldioxidutsläpp 2050. Under tiden har Alstom blivit världsledande på att rena de rökgaser som industrierna släpper ut.

32-37 Profi len: Stefan Krook Möt entreprenören som under studierna på Handels startade telekom- bolaget Glocalnet. Efter några år på skolbänken är han nu aktuell med nytt välgörenhetskoncept designat av Lasse Åberg.

38-41 Tema: Trainee En attraktiv karriärväg är den genom ett traineeprogram. Här får du tips om vad du kan tänka på när du söker en sådan tjänst.

reportage

alla_sidor.indd 5 09-05-06 11.17


Redaktionella

7EXAMENSGUIDEN VT09

Fackförbund Natasja Kavalic, Sveriges Ingenjörer 42 Lisa Nyberg, Tria 44

Bygg & Fastighet Carolina Lindström, Fredrik Djurklou, Fortifikationsverket 48 Karin Brofelth, Statens Fastighetsverk 50 Frida Nordvall, NCC 52

Energi & Kraft Krister Stralström, Fortum 54 Alexander Lindqvist, OKG 56 Anna Rylander, Vattenfall 58

Ekonomi, Revision & Skatter Alexandra Leonhard och Joakim Lundgren, ESV 62 Niklas Feiff, KPMG 64

Transport, Resor & Logistik Evert Boeye, Vägverket 66

Industri & Verkstad Anders Ericsson, AkzoNobel 70 Christian Wiklund, ITT 72 Elin Sohlberg, Perstorp 74

Forskning, Teknik & Utveckling Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV 76 Ida Johansson, FOI 78 Markus Alsbjer, SP 80

Handel & Varumärken Anna Barrner, Unilever 84

IT, Management & Telekom Carima Hajjoub, Fujitsu 86 Ellinor Jonsson, HP 88 Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto 90

branschintervjuer


Nytt karriärcenter med tydlig väg till arbetslivet

karriärhjälp

EXAMENSGUIDEN VT09 9

p å 8 0 - t a l e t f a n n s j o b b e n antingen internt på

företagen, i exklusiva nätverk eller i bästa fall i Arbetsförmedlingens

platsannonsbilaga. På 90-talet etablerades headhunters, till en början

olagligt men allteftersom växte de nya stora rekryterings- och beman-

ningsföretagen fram på marknaden. Branschen har utvecklats enormt

och idag erbjuder även högskolor och universitet kvalificerad karriärhjälp.

Varför ett karriärcenter?– Studenterna vill ha mer kontakt med arbetsmarknaden och vi är ef-

tertraktade i arbetslivet, därför såg vi ett behov av att strukturera upp

kontakten mellan skola och arbetsliv. Företag söker människor med

”know-how”, där ute är det upp till bevis vad du kan. Dina personliga

erfarenheter blir a och o och detta vill vi hjälpa studenterna med.

Hur hjälper ni studenterna?– Vi förmedlar projektanställningar, sommarjobb, praktikplatser,

examensarbeten och traineeplatser som företag skickar till oss. Vi

matchar studenterna och hoppas att det kan leda vidare till en riktig

anställning. Fördelen för företagen är att urvalet redan är gjort. En

student berättade att hon tyckte det var helt fantastiskt att få prova på

sitt drömjobb redan innan hon var klar. Vi gör det möjligt.

– Vi förmedlar även uppsatser, ämnen och case som granskas och

godkänns av våra professorer innan de läggs ut på karriärcentrets

hemsida. Där finns också guider och länkar till hur man söker jobb.

– Vi erbjuder workshops och föreläsningar om till exempel inter-

vjuteknik och hur man marknadsför sig genom ett cv. Dessa hålls på

Campus av olika företag och på så sätt skapar vi en ”win-win” situa-

tion. Vi har sått ett frö och det här är bara början på vad vi kommer

att kunna erbjuda.

Att söka och hitta jobb har blivit ett hantverk

som går att träna upp ordentligt. Examens-

guiden träffade Marina Mourad som är

ansvarig för Företagsekonomiska institutio-

nens nyinvigda karriärcenter vid Stockholms

universitet.

- Vi vill att det ska växa upp en hel djungel

av möjligheter här, säger Marina.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N F O T O : C A R O L I N A E E K , A N N I K A S U N D I N

”Vi förmedlar projektanställningar, sommarjobb, praktikplatser, examensarbeten och traineeplatser.”

karriärhjälp


karriärhjälp

Marina Mourad, karriärutvecklare på Stockholms universitet, tipsar om vägar till nytt jobb.

1. Hitta jobbet Var aktiv och envis, ge inte upp bara för att du får ett nej. Fastna inte i sådana

detaljer utan se varje intervju som en träning.

Var dig själv, ljug inte i din ansökan eller under intervjun.

Ta del av workshops.

Lägg in ditt cv i jobbdatabaser.

2. Kontakta företaget Om du söker jobb spontant, gör en research, ring sedan företagets växel och be

att få prata med den som är ansvarig för det område du är intresserad av.

Om du söker jobb genom en annons så kan du ringa ett samtal och presentera

dig. Gör det kort och koncist med någon fråga utifrån annonsen. Då kan du

sedan referera till samtalet i din ansökan.

3. Skriv en ansökan Var intresserad! Gör varje ansökan unik.

Läs igenom annonsen noggrant, vilka nyckelord som används och med dem

berätta varför just du skulle passa för jobbet.

Skriv ”Referenser lämnas på begäran.” så slipper du stämma av med dem inför

varje jobb.

4. Gå på anställningsintervju Grattis, om du har kommit så här långt då har du stuckit ut! Läs på om företa-

get och förbered frågor som är relevanta för tjänsten.

Ta reda på vilka du ska träffa och använd deras dresscode. Klä dig alltid propert

oavsett.

Ta reda på exakt var du ska vara och var där i god tid så att du inte behöver

känna dig stressad.

Intervjun börjar från den stunden du kliver in i rummet. Den icke-verbala

kommunikationen har mycket större genomslagskraft än det du säger. Tänk

därför på hur du vill uppfattas, till exempel genom din hållning, ögonkontakt

och ditt handslag.

Ta ett djupt andetag och kom ihåg att det antagligen inte bara är du som är

nervös. Lyssna mycket och fråga när du inte förstår.

5. Skriv på anställningsavtal Ta reda på lönenivå genom fackliga representanter, de brukar stå med i annon-

sen, eller genom att googla på branschen.

Våga löneförhandla! Särskilt kvinnor är dåliga på det men vi har rätt till minst

lika bra lön som män.

Läs igenom avtalet noggrant innan du skriver på. Ta gärna hem det och be

någon annan läsa igenom det också.

5 steg

till jobbet


Så skapar du ett vinnande team

Säg kickoff och de flesta tänker teambuilding. Men varför är

det egentligen viktigt med övningar som skapar gemenskap?

Och vilka roller får eller tar vi oss i en grupp? Experten

Stefan Görwik reder ut begreppen och ger er verktygen för

att skapa ett vinnande samarbete.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H

karriärhjälp

EXAMENSGUIDEN VT0912

s t e f a n g ö r w i k va r d e n f ö r s t a som startade seriösa teambuil-

dande aktiviteter för företag och ledningsgrupper i Sverige för 17 år sedan. Nu driver

han sitt eget företag, Görwik Management AB, där han föreläser och vägleder företag

i konsten att kommunicera och lösa problem i grupp. Intresset för beteendevetenskap

föddes när han gick en utbildning i pedagogik i USA, så kallad ”learning by doing”. Där

kom han i kontakt med ett antal internationella utbildningsföretag, däribland Wilson

Learning och Pecos Learning, som han inledde ett samarbete med. Tillbaka i Sverige

satsade han på att utveckla teambuildande aktiviteter baserade på pedagogiska övning-

ar. Sedan dess har han coachat flera av Sveriges största företag.

Olika sätt att kommuniceraStefan tycker att det är viktigt att skilja på personlighet och beteende. I analysen av en

grupp och dess problem utgår han från ett vetenskapligt baserat beteendetest där delta-

garna får svara på en rad påståenden om sig själva och andra i gruppen.

– Med hjälp av den här typen av beteendepro-

filer kan jag lättare ta fram en handlingsplan till-

sammans med gruppen, förklarar Stefan.

Modellen består av fyra kommunikationsstilar –

samordnare, expressiv, analytisk och pådrivande.

De analytiska och pådrivande personerna tende-

rar att visa mindre känslor än de övriga två, medan

de expressiva och pådrivande påstår oftare saker

istället för att fråga. Oberoende av stil har man

olika grader av flexibilitet.

– Flexibilitet är en grundförutsättning för att

kunna mötas och ”connecta” med en person som

inte delar vår uppfattning. En person med låg flex-

ibilitet reducerar sitt synfält till mig och mitt. Det

SAMORDNARETeamspelareSmidigLyssnarVänligStöttande

ANALYTISKOrganisatoriskLugnMetodiskFormellNoggrann

FRÅGA MER

karriärhjälp

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärhjälp

13

handlar egentligen om förståelse för mänskliga relationer. Vi måste respektera varandras

olikheter för att förebygga missförstånd och konflikter.

SjälvkännedomGlappet mellan vår egen och omgivningens tolkning är ibland stor. Många gånger ser vi

oss själva på ett sätt, medan våra kollegor har en helt annan uppfattning.

– Det intressanta är att alla kommunikationsstilar är lika vanliga. Ingen stil är sämre

än den andra, det är bara olika sätt att nå målet, säger Stefan.

Som exempel hjälpte Stefan en högt uppsatt ledningsgrupp på ett stort telekomföretag

för ett par år sedan. Gruppen upplevde att de inte kom framåt i sitt arbete. Det visade sig

att ingen av medlemmarna i gruppen var pådrivande i sin kommunikation.

– Jag tror att det första steget är att bli medveten om problemet. Då kan alla anstränga

sig för att vara mer pådrivande, och vid nästa rekrytering ser man till att anställa någon

med pådrivande drag som naturlig tar den rollen och sätter igång saker och ting.

Hur skapar man ett vinnande team?Först och främst måste vi vara beredda att se verk-

ligheten som den är. Förändring kan vara obehag-

lig. När vi är unga har vi en naturlig kraft framåt i

livet och välkomnar förändringar. Efter ett tag blir

vi komfortabla och lämnar ogärna den trygga zon

vi skapat. Detsamma gäller med roller i en grupp.

Ibland kan det vara svårt att bryta gamla mönster.

– Första fasen handlar om struktur. Du måste

välkomna och vara beredd att ta in och acceptera

sanningen även om den är obehaglig. Därefter

måste gruppen fastställa mål och vilka ansvarsom-

råden och befogenheter var och en i gruppen har.

Steg nummer två handlar om värderingar. På en

bra arbetsplats måste det vara högt i tak.

– Det finns alldeles för många mötesrum runt

om i landet där chefen frågar om det är någon som

vill tillägga något - och det blir tyst. För att nå re-

sultat och effektivitet behövs engagemang. Enga-

gemang föds ur delaktighet som i sin tur kräver

god kommunikation.

Och kommunikation är ett nyckelord. God så-

dan kan bara existera i ett arbetsklimat där med-

arbetarna har förtroende och respekt för varandra.

Så är vi tillbaka till flexibiliteten igen.

– Även om min utvecklingsmodell bara är en

slags bilkarta är den bra som riktmärke. Den säger

ingenting om gupp och hinder i vägen, men ger en

aning om vart man är på väg i alla fall.

Oväntade sidorPå en kickoff upptäcker vi nya sidor hos varandra.

Den tysta personen längst bak blir plötsligt en le-

dare. Andra kör sitt race utan att ta hänsyn till nå-

gon annan. Egentligen handlar det om att få med-

arbetare att jobba bättre tillsammans. Bästa sättet

är enligt Stefan att använda sig av upplevelsebase-

rade metoder där deltagarna får arbeta med olika

problemställningar. Stefan använder också humor

för att öka deltagarnas mottaglighet för förändring

och utveckling.

– Jag arbetar med olika typer av övningar både

inom- och utomhus och på låg och hög höjd. Del-

tagarna ställs inför frågor som; Vet vi vem som gör

vad? Får alla komma till tals? På höga höjder kan

plötsligt den tillbakadragna i en grupp börja ta ini-

tiativ och vara den trygga punkten. Det är nyttigt

för en grupp att utforska nya situationer där andra

personligheter får lysa igenom, säger Stefan.

Sekundära och primära rollerEn spännande aspekt är att när vi blir pressade till

det yttersta har vi en förmåga att förvandlas till vår

egen motsats.

– Jag brukar kalla det för gummibandseffekten.

Kämpar vi tillräckligt länge för något utan att få

gehör slår det tillbaka och vi hamnar i andra änden

av modellen. En expressiv människa blir analytisk

och en samordnare som vänligt försökt påpeka nå-

got utan resultat förvandlas plötsligt till en beslut-

sam och pådrivande person. Ingen människa är ju

bara på ett sätt.

EXPRESSIVUttrycksfullInformellInitiativtagareEntusiastiskIntuitiv

PÅDRIVANDEBeslutsamDirektFormellOberoendeSnabb

PÅSTÅR MER

VIS

AR

MER

KÄ

NSL

OR

MER

KO

NT

RO

LLERA

D

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar

14


Blev journalist i

New York

karriärvägar

När Hannah Bergqvist började på juristlinjen var det inte

främst för en karriär som jurist. Halvvägs in i studierna tog

hon första steget till sin dröm att jobba som frilansjournalist

utomlands. Sedan ett år tillbaka bor hon i New York och gör

uppdrag för svenska medier.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N

Hur vågade du ta steget och satsa?– Man måste ha en dröm och bestämma sig för att den går att uppfylla. För mig fanns inga

tvivel på vad jag skulle hålla på med och jag var säker på att lyckas. Lite naiv var jag väl

också, det bidrog nog till att jag vågade ta steget.

Var föddes din dröm?– Min pappa läste mycket för mig när jag var liten, jag själv har läst mycket och i skolan

blev jag alltid uppmuntrad att skriva mer när lärarna läste mina uppsatser. Jag fortsatte

skriva, bland annat var jag med i olika communities, men det var väl någonstans där som

jag insåg att jag kanske inte skulle överleva som skönlitterär författare eller poet. När jag

bodde i London träffade jag en jurist som inspirerade mig och jag bestämde mig för att

söka till juristlinjen, till mina föräldrars glädje. De ville gärna att jag skulle ha en säker

examen som grund.

Så juridik var ett säkrare kort?– Ja, plus att det kändes som ett smart drag att ha en ytterligare kompetens som journalist.

Jag började på juristlinjen vid Stockholms universitet hösten 2004. Jag har alltid haft lätt

för mig och var inte beredd på den betygshets och konkurrens som existerar på juristlinjen.

Inte var det särskilt kreativt heller. Jag älskar ord och det juridiska språket är ju inte särskilt

fantasifullt om man säger så. Jag tänkte hoppa av flera gånger och till slut bestämde jag mig

för att ta en sabbatstermin och läsa grundkursen på Poppius Journalistskola. Den gav mig

de praktiska verktygen för att skriva. Samtidigt insåg jag värdet av att ha en examen och

beslutade mig för att slutföra juristlinjen.

Varför blev det New York?– Jag har alltid haft en längtan bort och efter att uppleva något annat än Stockholm. Jag ville

känna pulsen, människorna och ljudet. Min nuvarande pojkvän och jag träffades för snart

fyra år sedan. Han bodde i London då men när han flyttade till New York blev valet ganska

enkelt. När jag kom hit gjorde jag först mitt exjobb och nu läser jag mina sista poäng via

distans från Lunds universitet.

karriärvägar


Det låter som att du har fått smak på att bo utomlands?– Ja, vi kommer att nog att bo kvar här i ett par år men jag är rastlös och vill hela tiden

vidare så det kommer att bli nya platser och nya länder. Nästa stopp blir Buenos Aires har

vi sagt, eller kanske Amalfikusten i Italien, vem vet.

Vad skriver du om?– Jag har haft ett slags motstånd till att skriva om rent juridiska frågor så hittills har jag

framför allt skrivit om mänskliga rättigheter blandat med rese- och livsstilsreportage samt

en del mode. Sedan en tid tillbaka känner jag att vill utnyttja min juridiska kompetens

ytterligare så jag håller på att styra in mina uppdrag så att jag får skriva mer om interna-

tionella frågor.

Hur kom du i kontakt med branschfolk i New York?– När jag kom hit tog jag kontakt med svenskar som skrev eller fotade. Den första frilan-

saren träffade jag genom en tidning i Sverige. Han har hjälpt mig mycket. Kontakter med

redaktörer har jag fått bygga upp via telefon, mail och genom att leverera bra jobb.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?– Det gäller att vara disciplinerad och veta hur och när man jobbar bäst. Jag skriver bäst

mellan nio och elva på dagen och efter elva på kvällen. Jag varierar mellan att jobba he-

mifrån och på olika caféer. Det är vanligt här att man jobbar ute bland folk. Jag tar med

mig datorn och inspireras av det jag ser runt omkring mig. Som frilans jobbar man också

ständigt för att utöka sitt kontaktnät och få uppdragen att rulla.

Men är det inte svårt att få jobb med tanke på konjunkturläget?– Jag tror inte att det är ett vinnande koncept att sitta och vänta tills finanskrisen är över.

Livet kan förändras på några månader även med investerade pengar. Jag vet ingen som

ångrat sig efteråt när de följt sina drömmar. Gör det bara!

”Som frilans jobbar man också ständigt för att utöka sitt kontaktnät och få uppdragen att rulla.”

Att tänka påPengar– Det är alltid bra att ha en liten buffert för oförutsedda utgifter, sådana kom-

mer garanterat när man flyttar utomlands. Speciellt när man startar upp ett eget

företag samtidigt som jag gjorde, då är det nog ett måste.

Arbetstillstånd– Jag har ett journalistvisum som innebär att jag får vara här i fem år och jobba

för svenska tidningar, däremot inte för amerikanska arbetsgivare.

Hitta jobb– Man måste vara påhittig och inte ge sig. I början får man inte vara för kräsen,

men samtidigt ska man alltid ha sitt mål tydligt i sikte. Det gäller att få in en del

regelbundna jobb, de behöver inte vara jätteroliga alla gånger men efter att man

har betalat hyran kan man fokusera på att få göra de jobb man verkligen vill.

Hitta bostad– Det var lätt för mig som bara kunde flytta in hos min pojkvän. De flesta som

kommer hit börjar med att hitta ett rum att hyra via Craigslist. På det sättet kan

man komma undan mäklare och onödiga avgifter.

EXAMENSGUIDEN VT09

Hannah BergqvistÅlder: 25

Bor: New York

Familj: Mamma, pappa, extra-mamma, två bröder, pojkvän och den franska bulldogen Nancye

karriärvägar

17


Karriär mot toppen

Så går chefsrekryteringen till

karriärvägar


ferna i Dagens Industri så tar det tid att komma upp till den nivån

men du kan lika gärna vara chef på ett mindre bolag som vd eller

försäljningschef och då kan det idag vara lättare. Man vill ha lite nya

impulser i bolaget.

När Johan hjälper ett företag med chefsrekrytering, görs först en

profil på vilka arbetsuppgifter tjänsten ska innehålla, och därefter vil-

ken kompetens som krävs för det. Det utgör företagets kravprofil som

sedan matchas mot en kandidats profil. Johan menar att de som arbe-

tar dagligen med att matcha kandidater kan se åldern på ett annat sätt.

– Många gånger får vi önskemål om att kandidaten bör vara mellan

35-40. Det kan hända att vi då presenterar någon som är 50 år eller

någon som är yngre. Vi tittar ju inte på personbeviset utan på vem

personen är.

Viktiga ledaregenskaperHorton International arbetar uteslutande med executive search som

innebär rekrytering på chefsnivå. För ett par år sedan gick de ut med

en enkät till 3500 chefer om morgondagens ledares egenskaper. Ma-

joriteten ansåg att det viktigaste kommer vara förmågan att motivera

och vara med och skapa förändring, och därmed själv vara föränd-

ringsbenägen. Detta med tanke på de snabba vändningar som kan ske

i olika konjunkturlägen.

– Detta gäller nu också. Man måste kunna vara mottaglig för en

förändring och samtidigt kunna leda den för det finns ingen trygg

organisation längre, säger Johan.

Vill man bli chef så rekommenderar han att man i första hand ska

hitta ett jobb som man trivs med för genom intresset kommer man

vilja utvecklas och ta ett allt större ansvar. Finns då ledarambitioner

blir det naturligt att gå från en informellt ledande roll till att så små-

ningom kunna axla rollen som chef.

– Man ska förtjäna att bli chef, det är ingenting man bara kan säga

att man ska bli, menar han.

Branschen som urvalOftast hittar Johan kandidaterna för tjänsten i samma bransch som

kunden verkar i. Han tycker att det är lite synd då det i vissa lägen är

bra att plocka chefsämnen från andra branscher som kanske har ett

annat synsätt.

– Tyvärr är det rätt vanligt att man ändå väljer den personen som

har branschkunskapen och därmed har snabbare startsträcka. Om fö-

retaget hade vågat hade de kanske vunnit någonting mer och fått ännu

bättre effekt, menar han.

Nätverkens betydelseKandidaterna hittar Johan genom sitt eget nätverk av företag och kon-

takter som han har byggt upp. Till sin hjälp har han även en kandi-

datbank.

– Nätverk är alltid viktigt. Våra researchers jobbar mer med det

digitala nätverket medan vi konsulter jobbar mer med det personliga

nätverket. Jag tycker det är viktigt att tänka på att varje arbetsplats

skapar sina nätverk. Stäng och lämna företaget på ett snyggt sätt för

det är ditt nätverk även i framtiden, tipsar han.

Snabba ingångarJu snabbare man vill avancera till en ledande position, desto viktigare

blir utbildningen. Dubbel examina slår högre i sådana sammanhang

men inte på sikt då erfarenheten kommer ifatt.

– Sedan finns det traineeprogram, det är ett tufft nålsöga och många

som söker men kommer man in där så kan man hitta chefspositioner i

den organisationen, säger Johan.

Se webbklipp med Johan Eklund på www.examensguiden.se

Anta att du vill bli chef. Det är slutmålet,

drömmen och det självklara som funnits

i bakhuvudet under hela studietiden. Hur

enkelt är det då att ta sig från skolbänken till

en ledande position idag? Johan Eklund är

seniorkonsult på Horton International och

specialiserad på chefsrekrytering.

– Om man vill bli chef så går det att avan-

cera ganska snabbt. Frågan är bara vilken typ

av chefskap man är ute efter, menar han.


å e n a s i d a n blir man chef senare idag. Man hittar på andra sa-

ker innan man börjar plugga, många studerar under en längre period

och det är inte heller givet att göra en spikrak karriär uppåt längre. Å

andra sidan är det kanske lättare än någonsin att bli chef som ung nu.

– Det beror på vad du tittar på för ledarskap. Läser du om che-

karriärvägar

arbetsmiljö


examensguiden vt09 21

Att må bra på arbetsplatsen är nödvändigt för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt. En sund arbetsmiljö känne- tecknas av att individerna har bra inställning och av att led-ningen har skapat en organisation där alla drar åt samma håll. Enligt förändringsexperten Susanne Pettersson är det viktigt att alla tar ansvar för sin egen lycka.

T E X T : L I V I A J A K O B S S O N F O T O : E L I S A B E T h O h L S O N WA L L I N

e n l i g t e n u n d e r s ö k n i n g gjord av Arbetsmiljöverket så var stress och andra psykiska påfrestningar en av de vanligaste orsakerna till arbetsorsakande besvär under 2008. Det finns flera anledningar till varför människor blir stressade, arbetsmiljön är en av dem.

– Otydlighet på avdelningen, i arbetsbeskrivningen och i konflikter är de vanligaste

Skapa en bra

arbetsmiljö orsakerna till en ohälsosam arbetsmiljö, förklarar Susanne Pettersson, föreläsare och konsult inom förändringsarbete.

När det gäller att skapa en bra arbetssituation så ligger ansvaret både på individen och på organi-sationen. Susannes utgångspunkt är dock att alla måste ta ansvar för sin egen lycka.

– Så fort någon går in i väggen skyller personen ofta på arbetsgivaren. Visst kan det vara arbetsgi-varens fel ibland, men man måste själv ta ansvar för sin egen lycka. Trivs du inte på jobbet, byt jobb! Trivs du inte med din partner, byt partner! Trivs du inte med dina vänner, byt vänner! Det kvittar hur bra arbetsplatsen är om en människa inte trivs med sig själv. Trivs man inte med sig själv och är på en dålig arbetsplats, då blir det ju dubbelt dåligt, säger hon.

För att må bra på arbetsplatsen gäller det att all-tid försöka bibehålla en positiv inställning och att

arbetsmiljö

arbetsmiljö

examensguiden vt0922

arbetsmiljö


Den första handlar om att personen vill uppnå

någonting, den andra om att personen i fråga inte

trivs med sin nuvarande situation och den tredje

är att personen är nyfiken på något nytt.

– När man gör ett förändringsarbete är det oer-

hört viktigt att ha roligt under resans gång. Vissa

tror att livet är när man har nått målet. Jag brukar

fråga de OS-idrottare som jag jobbar med om när

de ska vara lyckliga? Är det när de står på prispal-

len och tar emot OS-medaljen eller är på vägen

dit? Många glömmer bort att livet är nu. Det svåra

är inte att vara mentalt stark när allting går bra.

Det svåra är att vara det när oväntade och dåliga

saker dyker upp. Allting handlar inte om vad som

händer, utan hur du hanterar det och du har alltid

ett val.

tänka långsiktigt. Det är också viktigt att skilja på person och prestation. Självkänsla ska

komma ifrån vem jag är som person och inte vara grundat på vad jag gör.

– Det gäller att vara medveten om att jag inte är mitt arbete. Jag är Susanne Pettersson,

en sprallig och spontan busunge som älskar livet och jag har många bra egenskaper. Ib-

land går det dåligt på jobbet, men jag är fortfarande härliga Susanne. Det är alltid lätt att

berömma sig själv utifrån prestationen, men istället ska man berömma sig själv utifrån

människan, förklarar Susanne.

Var lugnI tider med stor arbetslöshet, finansiella kriser och lågkonjunkturer är det lätt att bli

stressad på grund av oro och ovisshet.

– Med tanke på tiderna vi lever i just nu så finns det en inre oro och ovisshet om vad

som ska hända i framtiden. Jag förstår att många känner så, men tänk på att vi ändå har

det väldigt bra i vårt land. Jag vill att folk ska förstå att vi har både hängslen och livrem

här. Om man blir uppsagd så har vi en arbetsförmedling, vi får hjälp med utbildning, vi

har mat för dagen och någonstans att bo.

Susanne märker också att det finns en viss oro hos studenter och nyutexaminerade

om framtida jobb.

– Jag har stor sympati för alla som utbildar sig, vill flytta hemifrån och få ett bra jobb.

Det är klart att det blir tungt om man inte får en permanent anställning och inte kan

börja leva sitt vuxenliv. Jag tycker att det borde finnas bättre former för företag att skola

in unga på ett vettigt sätt. Hur ska man få erfarenhet om man inte får chansen? Oavsett

vilken stress du upplever så är det viktigt att fortsätta vara lugn och ha positiva tankar,

säger hon.

FörändringsarbetetFör att förändra sina dåliga stressvanor, oavsett om det gäller arbetsmiljön eller oro för

framtiden, så är det viktigt att bli medveten om sitt eget tillstånd och sina egna mönster.

– Ställ frågor som: Hur har jag det i dag? Hur är mina tillstånd? Är jag stressad och

orolig? Hur skulle jag vilja ha det? Gör sedan en plan på vad du behöver förändra och

gör sedan förändringen.

Enligt Susanne finns det tre anledningar till varför människor vill ha förändringar.

Susannes tips:

Tänk långsiktigt.

Beröm dig själv utifrån din person och

inte dina prestationer.

Ta ansvar för din egen lycka.

Lär dig att förändra dina dåliga

stressvanor.

”Man måste själv ta ansvar för sin egen lycka”

arbetsmiljö


arbetsmiljö


Årets fulaste kontorÅrets fulaste kontor

arbetsmiljö


27

Struktur är specialister på arbetsplatsförändringar och hjäl-

per företag med allt ifrån lokalstrategi till flyttprojekt. För att

lyfta fram frågan om arbetsmiljö har Struktur, i samarbete

med Elle Interiör, instiftat tävlingen Årets Fulaste Kontor.

– Arbetsmiljön är ofta enormt underskattad på många

företag. Prestationen hos medarbetarna skapar ju värdet i

företaget och alla påverkas av arbetsmiljön. Vi ser ett stort

samband mellan arbetsmiljö och kreativitet samt effektivitet,

säger Sture Nilsson, VD på Struktur.

T E X T : L I V I A J A K O B S S O N

d e t ä r f ö r f j ä r d e å r e t i r a d som Struktur har utsett Årets Fulaste

Kontor. Genom åren har tävlingen bevisat hur det faktiskt står till med arbetsmiljön på

många företag.

– Alla bidrag som har skickats in är ett fantastiskt tydligt bevis på hur undermåligt det

är på många olika företag. Personalen förväntas vara kreativa och bidragande i företaget,

men sitter i miljöer som inte ger några bra förutsättningar. Vi suckar högt när vi ser alla

bidragen för det är totalt kaos i väldigt många, berättar Sture Nilsson, VD på Struktur.

Ett bidrag som juryn särskilt fastnade för var det som kom från förlaget Ordfront. I

Ordfronts ansökan stod det bland annat att: ”Vi skulle nog ha goda chanser att vinna även

i kategorin århundradets – eller kanske till och med, årtusendets – fulaste kontor.”

– Vi har de senaste åren dragit ner på verksamheten och gått från tre våningsplan till ett.

Vi sitter många på en begränsad yta, vilket har gjort att vi har fått hitta förvaring lite var-

stans på kontoret. Fram tills nu har vi prioriterat att vi har jobben kvar än att lägga pengar

på nya möbler, förklarar Fredrika Morén, VD på Ordfront.

Okreativ miljöJuryn har därför utsett Ordfront som vinnaren av Årets Fulaste Kontor och i motiveringen

stod det: ”Hur kan ett förlag som publicerar kreativa verk och ofta har besök av interna-

tionella författare, journalister, fotografer, grafiska formgivare, representanter från olika

organisationer, litterära agenter fungera i en så okreativ miljö?”

– Kreativiteten har funnits hos personerna som jobbar här och kanske inte så mycket i

omgivningen. När man har ett halvstökigt kontor så orkar folk inte hålla det så rent som

möjligt och vi har haft mycket öppen förvaring så det har sett stökigt ut. Jag märker dock

nu när det har blivit omgjort att hela stämningen på företaget är annorlunda, säger Fredrika.

Som vinnaren av tävlingen har Ordfront fått sin entrédel med reception och flera ar-

betsplatser omgjorda av Struktur. Ordfront har en tydlig profil i hela sin affärsverksamhet,

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljö

28

med tydliga urval av vilka författare och verk som lanseras, men entrén och receptionen

speglade inte detta.

– På den ytan som vi gjorde om satt sju personer på 24 kvadratmeter och miljön speg-

lade kaos istället för kreativitet. Vi ville därför dels skapa en miljö som visade deras profil

så att besökare känner vilket förlag man har kommit till och vad det står för. Dels ville vi

göra en funktionell miljö, med en tydlig reception, en tydlig mötesdel och effektiv arbets-

plats för det interna arbetet, säger Sture.

En enhetlig tankeTidigare tyckte Fredrika att det viktigaste var att medarbetarna hade höj- och sänkbara

bord, bra stolar och bra belysning. Efter Strukturs förändring har hon dock märkt stor

skillnad.

– Det har blivit mycket bättre akustik i och med att de använt sig av mycket textilier.

Den lilla soffdelen främjar att folk sätter sig vid receptionen och umgås, så det har blivit

mer socialt. Dessutom har de löst all förvaring på ett fantastiskt sätt. Vi är jättenöjda, det

har verkligen blivit kanon!

Just förvaring är en viktig del i skapandet av bra arbetsmiljö. Stängd förvaring lönar sig

och skapar ett lugn som inte finns om alla papper och pärmar står framme.

– Dessutom måste det finnas en enhetlig tanke som skapar mer harmoni på arbetsplat-

sen. Så länge man tänker till går det med enkla medel att skapa en stor förändring. Som

student som ska ut i arbetslivet, skulle jag välja företag där arbetsplatserna ger närhet och

bidrar till kommunikation. Isolerade arbetsmiljöer gör det mycket svårare att förstå helhe-

ten i hur företaget fungerar, säger Sture.

På Ordfront har de omgjorda ytorna bidragit till att företaget även börjat röja på andra

avdelningar.

– När nu en del av våra lokaler har blivit så snygga vill vi ju självklart att resten ska se

bra ut också. Struktur har lyft fram det som är Ordfront och gett oss en tanke, därför vill

vi fortsätta i samma stil, säger Fredrika.

Ordfront har därför inga planer på att få utmärkelsen Årets Fulaste Kontor igen, utan

kommer att fortsätta hålla ordning. Fredrika vet hur och ger avslutningsvis några tips.

– Skapa ett system redan från början för vad man ska göra av sina papper, mappar och

pärmar. Det är även skönt att inte behöva ha alla förvaringshyllor öppna. Försök också att

tänka på att åtgärda papper på en gång och samla dem inte på hög!

Ett bevis på att allt fler inser värdet av sin arbetsmiljö och tar hjälp att skapa förbätt-

ringar är företaget Strukturs kraftiga tillväxt från ca 40 medarbetare för drygt ett år sedan

till drygt 90 idag.

”Vi ville skapa en miljö som visade deras profil så att besökare känner vilket förlag man har kommit till.”

arbetsmiljö

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljö



att minska

När det stod klart att koldioxidutsläppen är växthuseffektens största näringskälla blev följden en

hårdare lagstiftning. Målet är att ha ett EU fritt från utsläpp av koldioxid 2050. Idag är Alstom

världsledande på att rena koldioxid från de rökgaser som släpps ut från kraftverken.


energi

miljöhotenSå hjälper de energibolagen


a l s t o m p o w e r ä r e t t g l o b a l t f ö r e t a g med kontor över

hela världen. De har produkter för ett kraftverks hela system, från pannan till rökgasre-

ning till ångturbinerna. Som världsledande företag inom rökgasrening hjälper de kraft-

verk att miljöanpassa sina anläggningar.

– Åttio procent av världens energi kommer fortfarande från olja, kol eller naturgas

som alla bidrar till att öka atmosfärens koldioxidhalt. Vi håller därför på att utveckla

flera olika metoder att minska koldioxidutsläppen på, säger Christina Edvardsson som

är utvecklingschef inom rökgasrening på Alstom.

Renar koldioxidAlstom Environmental Systems arbetar med förbättringar och utveckling av nya pro-

dukter för traditionell rökgasrening av bland annat svaveldioxid, kväveoxid, tungme-

taller, kvicksilver och partiklar. Dessutom är en stor del av arbetet just nu inriktat på

koldioxidavskiljning efter kol eller gasförbränning.

– Utsläppen efter en koleldad anläggning idag med avancerad rökgasreningsystem är

otroligt låga jämfört med för tjugo år sedan. Miljön är fantastiskt mycket bättre. Kraven

som ställs i Europa till exempel är nere på så låg nivå att utmaningen i många fall är att

hitta mätmetoder som kan mäta tillräckligt lågt.

Stort intresse från kraftverken1997 upprättades Kyotoprotokollet med målsättning att minska växthusgaserna i EU-

länderna och Japan med minst fem procent fram till 2008, med utgångspunkt från de

värden som fanns 1990. Under året träffas avtalsländerna igen för att utvärdera och sätta

nya mål. Samtidigt har sextioen elproducenter, som står för sjuttio procent av elproduk-

tionen i Europa, skrivit på avtal att de ska vara helt fria från koldioxid 2050.

– Koldioxid är en av de stora växthusgaserna och helt tydligt är att med de kraven som

finns så är vår marknadspotential väldigt stor. Vi får mycket samtal från olika kraftverk

som vill bygga demonstrationsanläggningar tillsammans med oss redan nu.

Leder internationellt forskningscenterChristina leder femtio personer från Alstom’s Technology Center i Växjö, de flesta är

kemi- och maskiningenjörer eller doktorer. De har en egen metallverkstad där de kan

tillverka och utveckla prototyper samt ett analyslab. I anslutning ligger också två pro-

cesshallar där modeller och pilotanläggningar testas under kontrollerade former med

tillsatts av syntetiska rökgaser.

– Behovet av produktutveckling kommer framför allt från våra ”business” kontor i

Växjö, Oslo, Milano, Knoxville, San Paolo, Peking och Calcutta. Vi är ett internationellt

forskningscenter som stöttar alla enheterna.

Så sker produktutvecklingenProduktutvecklingen görs först i bänkskala, sedan blir det en liten pilot som normalt

testas i Alstom’s Technology Center. Det kan leda till en större pilot som testas ute på

något kraftverk.

– Vår senaste pilot i forskningscentret är en produkt för koldioxidavskiljning som vi

började utveckla i Kalifornien på SRI forskningsinstitut och som vi nu har flyttat till

Växjö för fortsatta tester. I processen används en ammoniaklösning som vi tvättar rök-

gasen med. Syftet med att flytta hit piloten är att få en ökad förståelse för kinetiken och

termodynamiken i processen så att vi kan göra avskiljningen så effektiv och kostnadsef-

fektiv som möjligt.

Ny pilot i KarlshamnFörutan den lilla piloten i Växjö, som har kapacitet av att avskilja 1500 ton koldioxid

per år, håller de också på att starta upp en större pilot som har byggts i samarbete med

E.On i Karlshamn. Den är en tio gånger större pilot och ska kunna avskilja 15000 ton

koldioxid per år.

– Det är viktigt för energiföretag att ha demonstrationsanläggningar och kunna visa

vad de gör samtidigt som de lär sig mer. Många vill vara långt fram.

Globala meriter värderasChristina har jobbat med rökgasrening och vattenrening sedan hon gick ut från Chal-

mers i Göteborg -85. Hon har bott och jobbat i USA i arton år men är nu tillbaka i Sverige

sedan tre år. Hon tycker det är roligt att jobba internationellt på det sättet som Alstom

kan erbjuda.

– Global erfarenhet värderas högt inom Alstom

och det finns möjligheter att skaffa sig sådana här.

Man kan flytta nästan vart man vill. Och när vi sö-

ker folk söker vi i hela Europa. Vi har till och med

haft en person för intervju från Indien.

Energibranschen är en stor marknad som har

anställt många nya medarbetare de senaste åren.

För Christina kändes Europa intressant igen med

tanke på EU och den öppenhet som skapats mel-

lan länderna.

– Just nu är det jättekul för det vi gör både be-

hövs och gör skillnad på miljön. Det är globalt

viktiga frågor som är väldigt aktuella och som

man kan läsa om i medierna nästan varje dag.

Olika miljökrav avgörChristina tycker att det mest utmanande är att få

folk att jobba med varandra från olika kulturer.

Hon har hunnit skaffa en stor förståelse för olika

länders behov och skillnader med de kontakter

hon skapar på sina resor till de olika kontoren

inom Alstom.

– Vi säljer ju våra produkter på grund av de

lagkrav som finns. Lagar finns även i Kina och In-

dien men det är inte alls samma översyn än. Här i

Europa har vi mer fokus på att kontinuerligt klara

höga avskiljningskrav eftersom dessa rapporteras

till myndigheterna, i Kina råder en helt annan

konkurrenssituation. Där är det mer fokus på

kostnader men det kommer att ändras där också,

det är bara en tidsfråga.

Alstom Alstom är en global koncern inom ut-

rustning och service för kraftgenerering

och järnvägstransport med 76 000 anställ-

da i 70 länder.

Alstom Sverige har cirka 800 anställda

med huvudkontoret i Norrköping. Övriga

huvudorter är Stockholm, Västerås och

Växjö.

Alstom Power erbjuder underhåll och

effekthöjande åtgärder på kraftverk, rök-

gasrening, forskning och utveckling för ren

miljö, nya kraftverk och vattenkraft. Mer

än 70 procent av den svenska elen produ-

ceras i anläggningar levererade av Alstom.

Alstom Transport är en världsledande

leverantör av tåg, spårvagnar och kringut-

rustning som signal- och kontrollsystem,

bl.a. Arlanda Express.

energi


Han var med och grundade teleoperatören Glocalnet redan

som 24-åring och är hjärnan och hjärtat bakom GodEl. Nu

har elbolaget fått ett systerbolag, GodFond, där hundra pro-

cent av avkastningen går till välgörenhet. Examensguiden

har träffat entreprenören Stefan Krook och pratat om goda

idéer och moraliskt ansvar samt hur man kan kombinera

dem båda.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H F O T O : P A T R I K E N G S T R Ö M

d e t ä r d a g e n e f t e r a t t s t e f a n k r o o k s nya projekt, fond-

bolaget GodFond, startat. Med en fantastisk utsikt över Råsunda Stadion sitter 37 personer

och jobbar för att fler svenskar ska bli lite godare genom att byta elbolag – och numera även

fondförvaltare. GodFond drivs liksom GodEl helt utan privata vinstintressen. Överskottet

som vanliga bolag ger i utdelning till sina aktieägare ger bolagen till olika välgörenhetsor-

ganisationer efter kundernas val. I tre års tid har Stefan förberett inför starten den 22 april.

– Redan första dagen tecknades 160 miljoner kronor i fonden GodFond Sverige & Värl-

den. Tack vare hemliga ”Good Founding Investors” hade vi ett stort kapital till fonden

redan från dag ett. Vilka dessa investerare är kommer vi att offentliggöra senare, säger han.

Med stor riskspridning, låga avgifter och långsiktigt ansvarsfullt förvaltande är Stefans

målsättning att GodFond ska bli Sveriges mest älskade fond. Förhoppningen är att satsa

internationellt och sälja fonder i hela Europa i framtiden.

– Sparmarknaden är en djungel med tusentals olika alternativ. Visserligen är det ingen

bra marknad för oss att börja i just nu men samtidigt är det guldläge för alla som vill börja

spara i aktier, menar han.

Många gånger kan ett intresse för att göra gott avfärdas med viss skepsis som ett sätt att

tjäna pengar på en trend. Men enligt Stefan är det inte pengarna som är drivkraften. De är

godaidéer

Visionär med

EXAMENSGUIDEN VT09

EXAMENSGUIDEN VT09EXAMENSGUIDEN VT09 33


mer en bekräftelse på framgång.

– Pengar är inte så viktigt, jag bodde kvar i mitt studentboende jättelänge. Ambitionen

är att lyckas med det jag gör och samtidigt dra mitt strå till stacken. Jag anser att vi som

välbärgade svenskar har ett moraliskt ansvar att göra något bra för världen.

Visionen är att skapa en bolagsgrupp under ett gemensamt varumärke där folk ska kän-

na igen logotypen och veta att den står för något bra.

– Prisvärdhet, enkelhet och ärlighet har varit vårt motto och våra kärnvärden genom

hela processen. Vi har fått hjälp av Lasse Åberg att designa en snygg logotyp som kunderna

kommer att känna igen från GodEl.

Började tidigtStefan har sålt saker sedan barnsben men rivstartade sin professionella entreprenörskar-

riär under utbildningstiden på Handelshögskolan i Stockholm. Då grundade han tele-

operatören Glocalnet tillsammans med en vän. Under fem års tid stannade han kvar på

företaget, där han även var vd, men i slutet av år 2000 började det se mörkt ut med kapital.

IT-bubblan var på väg att spricka.

– Jag hade egentligen velat avgå redan under våren 2000, men övertalades att vara kvar

under 2001. Det var det jobbigaste året i mitt liv. Jag tvingades säga upp duktig och trogen

personal, säger han.

När Stefan slutligen lämnade Glocalnet följde en grubblande fas där han funderade på

vad han skulle göra med sitt liv. I mars 2002 satte han sig i skolbänken igen.

– Många naiva drömmar hade fått sig en törn eller gått i kras. Det var skönt att komma

tillbaka till skolan och få tid att tänka och få ut min examen. Största skillnaden mellan mig

och en vanlig nybakad student från Handelshögskolan var nog att jag hade lärt känna mig

själv och visste vad jag var bra på.

Inspirerad av Dalai Lamas ”Lycka” föddes nya tankar om att Stefan som välbärgad

svensk har ett moraliskt ansvar att bidra till att förbättra världen på ett eller annat sätt.

Även om han inte engagerat sig tidigare.

– Jag är dålig på nästan allt. Men jag kan en sak – företagande. Under en lång tid var

välgörenhet och företagande två spår i mitt huvud. Men om jag ska bidra med något för att

göra världen bättre, var jag tvungen att hitta ett sätt att kombinera dessa två. En kväll insåg

jag detta och kom på att det är ”ett” spår.

Bra företagskulturUnder skoltiden skrev Stefan en uppsats i ett ämne han brinner för – företagskultur. Han

berättar att han inspirerats av svenska företag som Ikea och H&M.

– De har en stark företagskultur som ständigt lockar till sig nya medarbetare. Jag tror

på att en tydlig och god företagskultur skapar sina egna chefer. Hos oss börjar de flesta på

sälj- eller kundtjänstavdelningarna och är man ambitiös kan man i princip vara vd om

några år, säger Stefan.

Ett levande bevis på deras goda företagskultur är GodEl: s nya vd, Peter Roland.

– Peter skickade ett mail till mig när han var nyutexaminerad från Uppsala universitet.

EXAMENSGUIDEN VT09

”Prisvärdhet, enkelhet och ärlighet har varit vårt motto och våra kärnvärden genom hela processen.”

EXAMENSGUIDEN VT09EXAMENSGUIDEN VT09

Fakta GodFondGodFond är ett nystartat fondbolag. Det är helägt av den stockholms-baserade Stiftelsen GoodCause som bildades 2005 och har som syfte att starta och driva bolag som genererar avkastning till ide-ella organisationer. GoodCause som har fått donationer, och därmed startkapi-talet till GodEl och GodFond, av kända näringslivsprofiler. Kunderna i GodFond får styra vart fond-bolagets avkastning skall gå samtidigt som spararen själv får behålla hela sin avkastning och endast betalar en relativt låg för-valtningsavgift till fondbolaget.

35


Det hade subjektet ”Jag vill hjälpa er att nå era mål”. Mitt tips till nybakade studenter är

att inte ta den lätta vägen utan göra spontanansökningar och lägga ner tid på att hitta rätt

företag, säger han.

Tänk säljDet vanligaste misstaget bland aspirerande entreprenörer är att de tror sig ha en helt unik

idé.

– I början har man ofta mycket tankar och naiva drömmar. Visst kan man ha en idé

som både är briljant och unik. Men troligtvis inte. Sitt inte hemma på kammaren med en

affärsplan som skolan tvingat dig att göra. Gå ut så fort som möjligt från skrivbordet och

träffa kunder och sälj din idé. Berätta också om din affärsidé, ju fler som du pratar med

desto större chans att de kan hjälpa till, tipsar Stefan.

Ett annat klokt råd är att inte spendera pengar på en idé innan du testat att den fungerar.

Börja med att testa den på en person. Stefan och en kollega ringde exempelvis runt till

potentiella kunder för att testa om att GodEl gick att sälja via telefon. Ett bättre sätt att testa

och lära än att anlita ett TM-företag i steg ett.

– Du bör också hitta något om du googlar din idé. Troligtvis har någon i världen redan

testat den, poängterar Stefan och tillägger att han inser att det kanske låter lättare i teorin

än det är i praktiken.

Han menar också att entreprenörskap är 95 procent sälj. Kan du inte sälja din idé är den

inte värd något. Bäst är att vara direkt och personlig.

– Jag gillar att ge mig in i nya branscher och fungerar nog bäst rent operativt i uppstarts-

fasen, även om jag kan brinna långsiktigt för ett projekt också.

EXAMENSGUIDEN VT09

Några bra råd till nyutexaminerade som vill starta eget

Kom bort från skrivbordet.Berätta om din idé för alla.Träffa kunder och sälj.Testa alltid idén på någon/några

personer innan du satsar pengar.Entreprenörskap är 95 procent sälj och

5 procent idé.Googla idén, den bör ha genomförts

av någon tidigare.

”Gå ut så fort som möjligt från skrivbordet och träffa kunder och sälj din idé.”

EXAMENSGUIDEN VT09EXAMENSGUIDEN VT09

Fakta GodElGodEl drivs helt utan privata vinst-intressen och med syftet att generera pengar till välgö-renhet. Överskottet som vanliga bolag ger i utdelning till sina aktieägare ger GodEl till olika väl-görenhetsorganisa-tioner, efter kunder-nas val. När Stefan startade GodEl hade bara 2 procent av Sveriges befolkning rörligt elpris, idag är samma siffra 23 procent. Kunderna bestämmer själva hur pengarna ska fördelas mellan de organisationer som GodEl stödjer, vilka i dagsläget är SOS-Barnbyar, Natur-skyddsföreningen, Stockholm Stads-mission, Rädda Barnen och Läkare Utan Gränser.

37

trainee


Håll utkik efter traineeprogrammen hos de företag som presenteras här på Examensguiden.se

trainee


Är du ännu ett oupptäckt guld-

korn som skulle vilja hitta en

snabb men stabil väg in i arbets-

livet? Då kan en traineetjänst vara

något för dig.

Att vara trainee ger en unik ingång

till ett företag. Istället för att vara

låst till en tjänst får du prova på

flera olika yrkesområden under

ett till två år. Samtidigt varvas

praktikperioderna med utbildning

så att du får ett helhetsgrepp om

företaget och slutligen klarar av att

anta utmaningarna inom en

ansvarsfull position.

Traineesmart övergång från studier till arbetsliv

Traineens krav på programmetPrecis som när du söker jobb är det viktigt att traineeprogrammet stämmer överens

med dina egna mål och visioner. Även om det mer är undantag än regel finns det

företag som anställer nyutexaminerade till lägre lön och sämre arbetsförhållanden

under täcknamnet ”trainee”. Så ska det inte vara. Är du osäker kan du stämma av med

något av fackförbunden.

MinimikravenProgrammet ska:

Ange mål, innehåll och hålltider för hela traineeperioden.

Presenteras för den som söker innan anställning sker.

Vara minst i ett år men inte längre än två.

Omfatta både praktik och teori.

Ha en kontaktman som följer traineen under hela programmet.

Kunna ge traineen kvalificerad handledning.

Vara väl förankrat i företaget så att chefer på olika nivåer ger den assistans

som krävs för att uppfylla programmets intentioner och kvalitet.

Anställningen ska motsvara ett verkligt behov av kvalificerad kompetens i

företaget och kunna leda till en fortsatt anställning efter fullbordat program.

ÖnskemålenProgrammet bör innehålla:

Både obligatoriska och individanpassade moment som utformas i samråd

efter individuella behov och ambitioner.

Teorimoment som löper parallellt med annan verksamhet. Den kan innefatta

företags- eller branschinformation och fördjupad utbildning i ämnes-

områden som är viktiga för företaget.

Praktikmoment som innefattar systematisk cirkulation mellan olika

avdelningar och funktioner. Arbetet bör vara så kvalificerat som möjligt.

Praktik/studiebesök vid andra bolag inom koncernen när det gäller ett

traineeprogram vid koncernbolag.

Praktik utomlands när det handlar om internationella företag.

Tre tips om lönen Traineelönen bör ligga på samma nivå som för andra nyutexaminerade.

Traineen ska omfattas av ordinarie lönerevisioner.

I samband med övergång till ordinarie tjänst ska förhandling om lön och

anställningsvillkor ske. Traineetiden ska då betraktas som en merit.

trainee


Internationellt traineeprogram på ett

Vattenfall har 32 000 anställda och är Europas femte största elproducent och den

största värmeproducenten. Förutom i Sverige så finns Vattenfall även i Tyskland,

Polen, Finland, Danmark och Storbritannien. Från och med 1 juli kommer Vatten-

fall även att ha verksamhet i Holland. Civilekonomen Johanna Wahlberg är trainee

på Vattenfall och får arbeta med alltifrån utlandsprojekt och marknadsaktiviteter

till att gå utbildningar om strategier och ledarskap.

T E X T O C H F O T O : L I V I A J A K O B S S O N

Varför sökte du till Vattenfalls traineeprogram?– För mig är det viktigt att få jobba med en intressant produkt och i en

spännande bransch. Då jag alltid har varit intresserad av samhällsfrågor

passar energibranschen bra, för den känns ständigt aktuell. Energi är

något alla debatterar och diskuterar och det står nästan alltid någonting

om det i tidningarna. Vattenfall kändes också intressant för att det är ett

stort internationellt företag med ett bra traineeprogram.

Hur gick rekryteringen till?– Först fick jag genomgå två intervjuer med rekryterare från Vattenfall,

där jag bland annat fick presentera ett case på engelska. Därefter gick jag

vidare till en assessment day där jag, och övriga sökande som var kvar i

processen, fick delta i rollspel och göra olika tester.

Vad får du göra under din traineeperiod?– Under ett års tid så får jag ta del av hela Vattenfalls verksamhet. Un-

der sammanlagt sex veckor får alla 19 traineer delta i seminarieveckor.

Vi får lära oss om Vattenfalls verksamhet, om ledarskap och Vattenfalls

strategier. Dessutom får vi göra så kallade assignments utomlands där

vi får lära oss mer om verksamheterna i Polen, Tyskland, Finland, Dan-

mark, Storbritannien och samtidigt hjälpa till med skarpa uppgifter och

projekt. Själv har jag även gjort verksamhetspraktik här i Sverige, där jag

fått arbeta på en vattenkraftsstation samt gräva ner elkablar. Parallellt

med övriga aktiviteter utför vi uppgifter åt våra hemavdelningar. Just

nu arbetar jag med att samordna några av våra marknadsaktiviteter i

samband med Vattenfalls 100-årsjubileum. Det är minst sagt varierande

uppgifter!

Vad är det bästa med att vara trainee?– Det bästa är nog att vi i traineegruppen har blivit så tighta. Vi lär oss

mycket av varandra då vi arbetar inom olika områden och kommer från

olika kulturer. Alla är extremt trevliga människor. I samband med semi-

narieveckorna försöker vi ses en extra helg för att kunna umgås privat.

Sedan tycker jag det är ett bra program för att jag får se så mycket av

Vattenfall och kan bygga upp ett nätverk som jag kommer att ha nytta

av i min fortsatta karriär. Sedan är det ju

bara positivt att det är ett internationellt

program, det tillför något extra. Jag gillar

att resa och blir inspirerad av att lära mig

om olika marknader.

Vad kommer du att göra efter avslutad traineeperiod?– Som trainee blir du tillsvidareanställd

från dag ett, vilket innebär att vi redan från

början vet vilken avdelning vi kommer att

hamna på. Så när programmet är avslutat

så vet jag att jag har min plats på marknads-

avdelningen. Även om det är en otroligt

rolig tid som trainee så ser jag fram emot

att komma igång att jobba på riktigt på av-

delningen. Det kliar i fingrarna att få sätta

igång på allvar, att långsiktigt få arbeta med

ett projekt och få ett större ansvar.

Kan du rekommendera studenter att söka till ett traineeprogram?– Absolut. Genom traineeprogrammet har

jag fått chanser som jag inte hade kunnat

drömma om annars. Inlärningskurvan är

jättebrant här och jag har fått se många

spännande delar av Vattenfalls verksamhet.

Det känns som att allt är möjligt här och

att det finns stor utvecklingspotential, både

när det gäller geografiska och yrkesmässiga

möjligheter.

storföretag

trainee


Vattenfalls traineeprogramMarie Gunnarsson är programme manager för traineeprogrammet.

Varför har ni ett traineeprogram?– Energibranschen är, och kommer under många år att vara

i händelsernas centrum. Stora investeringsplaner skapar till-

sammans med en generationsväxling tusentals arbetstillfällen

hos oss de närmaste åren. Således fyller traineeprogrammet en

viktig funktion i arbetet med att få in unga och duktiga med-

arbetare. Vattenfall har även en strategi att bli mer av ett inter-

nationellt företag och förbättra kunskapsöverföring länderna

emellan. Det nätverkande som vi skapar kring vårt traineepro-

gram är en åtgärd för detta.

Hur ser upplägget ut?– Traineeprogrammet är på ett år och vi har sex utbildnings-

veckor där våra deltagare får lära känna Vattenfall, utbilda sig i

ledarskap och management samt ta del av våra strategiska am-

bitioner. Vi har även internationella assignments där varje trai-

nee får arbeta utomlands i upp till fyra månader. Under årets

gång får alla traineer jobba i virtuella projektgrupper med en

redovisning i slutet av perioden. Som trainee är man tillsvida-

reanställd och måste samtidigt sköta sitt jobb på sin hemavdel-

ning.

Vad söker ni för personer?– Många tror att vi bara söker ingenjörer men så är absolut inte

fallet. Varje affärsenhet erbjuder en traineeplats och vi söker

därför personer inom olika områden. Förutom teknologer sö-

ker vi även ekonomer, personalvetare och kommunikatörer.

Det är bra om man redan har internationell erfarenhet sedan

tidigare och att man vill fortsätta att jobba internationellt.

Varför söka ert traineeprogram?– Man kan säga att energibranschen är ”the heartbeat of the

society”. Vi tillhandahåller el och värme för hela samhället och

är en drivande europeisk aktör för att lösa klimatfrågan. Det

innebär att man på Vattenfall får man vara med och påverka

utvecklingen åt rätt håll. Jag tror att det kommer hända oerhört

mycket inom branschen de närmsta åren och att få vara med på

detta är otroligt spännande. Dessutom får man som trainee en

bra start på sin karriär inom Vattenfall.

Vilka kommentarer får ni om ert traineeprogram?– Nu när vi är halvvägs in det nuvarande programmet så var

det en trainee som nyligen sa till mig: ”Nu fattar jag hur privili-

gerad jag är som får se alla aspekter av Vattenfall.” Som trainee

får man verkligen lära känna Vattenfall utifrån ett helhetsper-

spektiv.

VattenfallVattenfall är en internationell koncern som produce-

rar, distribuerar och säljer energi. Huvudproduktio-

nerna är el och värme samt nättjänster, entreprenad

och konsulttjänster. Verksamheten bedrivs huvud-

sakligen i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och

Polen. Företaget har ca 32 000 anställda, varav 8 500 i

Sverige och ägs till 100 procent av svenska staten.

42

FAC

KFÖ

RB

UN

D

individnivå. En viktig del är att hjälpa medlem-

mar i sin karriärutveckling. Natashas jobb handlar

därför numera främst om att skapa och utveckla

nya tjänster för medlemmar inom karriär- och

kompetensutvecklingsområdet. Mycket fokus ligger

på omvärldsbevakning och projektledning. Några

exempel på projekt är karriärseminarier, coach-

program, jobbmingelkvällar och cv-gransknings-

projekt.

– Det vanligaste misstaget ingenjörer gör är att

rabbla upp allt av rädsla att missa någon detalj.

Använd nyckelord i annonsen istället och visa vad

du kan genom att ge exempel på sådant du har

gjort.

n ä t v e r k ä r v i k t i g t i jobbsökan-

det men hon menar att det är få som har kontakter

direkt in i ett företag.

– Det kan ju låta lite klyschigt men alla har

ett nätverk som kan användas, det gäller bara att

identifiera dem. Det kan vara kusinen, föräld-

rarna, grannen eller kanske Alumniföreningen.

Det är inte meningen att de ska fixa jobbet åt dig

men genom dem kan du få namn på personer, till

exempel försäljningschefen eller utvecklings-

chefen, som vet mer exakt vad de har för behov av att

anställa nytt på det företaget som du är intresserad av.

Sveriges Ingenjörer har 5000 förtroendevalda

ute på ett par tusen arbetsplatser i landet.

– Det gör att vi får en mycket bra inblick i olika

arbetsplatser och vad våra medlemmar behöver

för stöd, både arbetsrättsligt och i sin karriär.

Så snart man har gått ut skolan öppnas en helt ny värld.

Skriva anställningsavtal, löneförhandla, utveckla sin

kompetens, vara tjänstledig, komma tillbaka, bli förälder

eller ibland bara tröttna.

- Vi hjälper våra medlemmar med jobbiga frågor som

man inte vill diskutera på jobbet, säger Natasha Kavalic.


s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r t r a d i t i o n e l l t sett

gett stöd i arbetsrättsliga frågor och förhandlar fram avtal för yrkesgruppen ingenjörer.

Nu satsar de alltmer på individens totala arbetssituation där den individuella

karriärutvecklingen får en betydande plats.

– Det är ett ganska nytt sätt att tänka på inom fackförbunden men nödvändigt för

framtiden, säger Natasha Kavalic som är specialiserad på karriär- och kompetens-

utvecklingsfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Natasha projektleder det nystartade karriärcentret för medlemmar som är ute i

arbetslivet. Till en början satsar de på personlig coachning och hoppas att medlem-

marna ska uppskatta det. De erbjuder också en mängd seminarier och webbinarier,

från intervjuträning och hur man kan marknadsföra sig själv och sitt cv på arbets-

marknaden, till att starta eget. I coachningen hjälper de till att bena ut medlem-

marnas frågor.

– I nittio procent av fallen handlar frågan om att man har ett jobb och vill byta

men vet inte till vad. För studenter handlar det nästan alltid om att de har en utbild-

ning men vet inte vad de ska söka för jobb.

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r 1 2 1 0 0 0 medlemmar. Över

hälften bor i Göteborg, Malmö och Stockholm. Linköping, Västerås och Luleå

är också ingenjörstäta områden med stora arbetsgivare för ingenjörer och tunga

ingenjörshögskolor. Civilingenjörerna har varit den stora medlemsgruppen men nu

växer antalet högskoleingenjörer som har nya typer av inriktningar.

– En maskiningenjör rekryterar gärna en maskiningenjör så har du en ny ingen-

jörsutbildning måste du vara beredd på att marknadsföra dig ännu tydligare när du

söker jobb, säger Natasha.

Natasha tycker jobbet är jätteroligt. Hon får både skapa opinion, utveckla med-

lemstjänster och samtidigt bibehålla den viktiga kontakten med medlemmar på

Karriärcoach i arbetslivet

Vart pekar din kompass?

Med Sveriges Ingenjörer hittar du vägen.

Ett medlemskap ger dig stöd och trygghet

genom hela arbetslivet.

Bli medlem du också

www.sverigesingenjorer.se

Teknikkonsult

i Gnosjö

Produktchef

på ABB

Utvecklings-

ingenjör i Kina

44

FAC

KFÖ

RB

UN

D

medlemsförmånerna ingår även i studentmedlem-

skapet.

– Nästan alla studenter på universitet och hög-

skolor får gå med. Vi vänder oss inte till lärare och

sjuksköterskor, det finns andra TCO-förbund som

organiserar dem, men i princip alla andra studen-

ter kan bli medlemmar i Tria, säger Lisa.

Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela

studieperioden, och Tria erbjuder en rad olika

tjänster och förmåner av praktisk karaktär.

– Tria har en ”checklista för arbetslivet” som

innebär att våra medlemmar får stöd hela vä-

gen från att de börjar söka jobb till att de skriver

på anställningsavtalet. De får bland annat CV-

granskning inom tre arbetsdagar, simulerade

anställningsintervjuer, lönerådgivning, gransk-

ning av sitt anställningsavtal och information om

kollektivavtal. Dessutom får de en prenumeration

på en branschtidning för att kunna hålla koll på sin

framtida bransch, berättar Lisa.

e t t m e d l e m s k a p i Tria gäller under

hela studietiden och upp till två år efter examen

om man inte får ett jobb som är kopplat till sin ut-

bildning direkt.

– När du har fått ett kvalificerat jobb så väljer du

istället ett yrkesverksamt medlemskap i ST, SKTF

eller Unionen, beroende på vilken arbetsplats du

har hamnat på. Om du får jobb inom den privata

sektorn så är det Unionen du ska bli medlem i, är

det i en statlig verksamhet så är det ST och om du

får jobb inom kommun, landsting eller kyrka så

ska du gå med i SKTF. Om du har varit medlem i

Tria innan kostar det fackliga medlemskapet bara

100 kr för hela första året, avslutar Lisa.

Tria är ett fackligt samarbete mellan de tre fackförbunden

ST, SKTF och Unionen för studenter. På Tria arbetar

man för att hjälpa studenter att förbereda sig på arbets-

livet och att få en bra start på karriären.

T E X T : E L L E N P E R S S O N

t r i a ä r i d a g e n p o p u l ä r f a c k l i g organisation för

studenter som är verksam på nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Tria

har 30 000 studentmedlemmar och en samlad kompetens från tre fackförbund med

över 750 000 medlemmar. Bakom Tria står tre stora fackförbund, som tillsammans

täcker in nästan hela arbetsmarknaden inom privat, statlig och kommunal sektor.

Genom ST, SKTF och Unionen kan Tria erbjuda en unik bredd på kunskap om

svensk arbetsmarknad.

– Vi kan dina villkor, oavsett om du ska jobba på Volvo Group, Svenska ambas-

saden i Pretoria, SOS Alarm i Falun eller på personalavdelningen i Umeå kommun,

säger Lisa Nyberg, verksamhetschef på Tria.

e f t e r s o m t r i a t ä c k e r i n stora delar av arbetsmarknaden kan

de hålla många dörrar öppna för studenterna. Genom Tria slipper studenterna

välja förbund under studietiden men kan ändå få tillgång till relevant information,

kunskap och möten med arbetslivet från alla tre sektorerna.

– Vi hjälper våra medlemmar att förbereda sig på arbetslivet, dels genom att er-

bjuda stöd från och med att de börjar söka jobb tills de skriver på anställningsavtalet

för sitt nya jobb, och dels genom att ge dem kunskap och kontaktvägar in i deras

framtida yrke och bransch, förklarar Lisa.

Att vara fackligt ansluten under studietiden har sina fördelar.

– Trias fackliga medlemskap är helt anpassat för studenter, vilket gör att vi

erbjuder den hjälp som just studenter efterfrågar. Det är ju innan man får jobb som

man bör ta reda på vilka löner och villkor som gäller i branschen. Den hjälpen

erbjuder vi, antingen genom vår fackliga rådgivning Tria Direkt eller genom för-

bundens lokala fackliga företrädare som är experter på löner och villkor på just den

arbetsplats som du söker jobb på, förklarar Lisa.

Trias medlemmar erbjuds också förhandlingshjälp om de skulle få problem på

sitt extrajobb eller sommarjobb under studietiden, så de mer traditionella fackliga

Tria guidar dig rätt i karriären

CHECKLISTA FÖR ARBETSLIVET

Anställningsintervju

Lönerådgivning

Avtalsgranskning

Öka dina chanser att ta dig till intervjun. Som medlem i Tria får du dina

ansökningshandlingar granskade inom tre dagar.

Förbered dig inför anställningsintervjun genom Trias simulerade anställnings-

intervjuer.

Vad ska du begära i lön? Och hur är löneläget i din bransch? Tria hjälper dig

med lönerådgivning.

Vad är viktigt att tänka på när det gäller ditt anställningsavtal? Ta Tria till hjälp

för att granska ditt anställningsavtal.

CV

För 100 kronor kan du bli medlem i Tria och få hjälp med att bocka av listan.

När du börjat jobba så betalar du som tidigare medlem i Tria endast 100 kronor

under ditt första år som medlem i ST, SKTF eller Unionen!

TRIA DIREKT 0771 18 33 33

[email protected]

WWW.TRIA.SE

TRIA. ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN ST, SKTF OCH UNIONEN.

EXAMENSGUIDEN VT0946 EXAMENSGUIDEN VT09

EXAMENSGUIDEN VT09 47EXAMENSGUIDEN VT09

BYGG &FASTIGHET

ENERGI &KRAFT


BYG

G &

FA

STIG

HE

T

– Parallellt med praktiken löper även teoridelar

med projektledarutbildning och utbildningsdagar

med fokus på personlig utveckling. Dessutom har

vi väldigt engagerade handledare, säger Carolina.

Till sitt traineeprogram söker Fortifikationsverket

väg- och vatteningenjörer, lantmätare och sam-

hällsbyggare. Individer som är mogna, ambitiösa,

flexibla och intresserade av att utvecklas efterfrågas.

– Efter avslutat traineeprogram är det dags att

lämna in intresseanmälningar till olika befattningar

inom verket. Jag har redan märkt att det finns stora

utvecklingsmöjligheter inom Fortifikationsverket

och dessutom är det en väldigt bred verksamhet,

vilket gör det möjligt att prova på olika positioner

och byta inriktning, säger Carolina.

f o r t i f i k a t i o n s v e r k e t s mål är

att bli Sveriges bästa förvaltare av nyttofastigheter.

De samarbetar även med andra fastighetsägare när

det gäller kompetensförsörjning, tjänsteutbyte och

utveckling. Redan efter ett par månader på trainee-

programmet har Carolina fått vara med och sköta

drift och underhåll, ansvarat för ett eget projekt där

hon inventerat avloppsanläggningar och arbetat

med projekt för Försvarsmaktens räkning.

– Jag är verkligen jättenöjd med mitt trainee-

program. Det bästa är att jag har fått se väldigt

mycket och rest runt i Sverige, då vi har många

kontor runt om i landet. Det är otroligt lärorikt att

få ta del av mina kollegors kunskap och erfarenhet.

Det nätverk jag har byggt upp är ovärderligt och

jag blir otroligt väl omhändertagen. Det märks att

Fortifikationsverket månar om sina medarbetare

och deras karriärmässiga och personliga utveck-

ling, säger Carolina.

Fortifikationsverkets breda verksamhet och Carolina

Lidströms stora intresse för fastighetsförvaltning

avgjorde valet när hon bestämde sig för att söka till ett

traineeprogram. Efter ett par månader som trainee har

hon besökt alltifrån kontorsförråd till kulturhistoriska

slott och dessutom jobbat med inventeringsprojekt

inom skyddsteknik.


c a r o l i n a l i d s t r ö m h a r a l l t i d varit intresserad av historia

och historiska byggnader. Hon valde därför att läsa till civilingenjör inom samhälls-

teknik med inriktning mot bygg- och fastighetsförvaltning på Mälardalens Högskola.

Efter avslutade studier kände sig Carolina redo för att gå ett traineeprogram.

– Ett traineeprogram är som en förlängd utbildning och ett bra sätt att komma in

hos en arbetsgivare när man är nyexaminerad. Fortifikationsverket lät spännande

eftersom de förvaltar ett intressant fastighetsbestånd med allt ifrån enkla förråd till

kulturhistoriska byggnader, säger Carolina.

Fortifikationsverket är specialister på skyddsteknik och säkerhet. Verket

förser försvarssektorn med berganläggningar, ledningscentraler, specialbygg-

nader, hamnar och övningsfält. Fortifikationsverket har också som uppgift

att skydda det civila samhället, bland annat genom att vara en del av Sveriges

krishanteringsberedskap.

– Jag arbetar just nu på centrum för skyddsteknik. Här kommer jag att vara i sju

veckor och för närvarande tar jag fram ett underlag som beskriver grundläggande

principer för skydd och utformning av byggnader. Underlaget är sedan tänkt att

användas i Fortifikationsverkets byggregler, förklarar Carolina.

f o r t i f i k a t i o n s v e r k e t s traineeprogram ska locka talanger

som kan tillgodose verkets framtida behov av chefer, projektledare och specialis-

ter. Förhoppningen är att programmet ska stärka Fortifikationsverkets varumärke

och göra dem till en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att visa på tydliga

karriärvägar. Efter avslutat traineeprogram erbjuds många valmöjligheter, bland

annat specialistroller och möjligheter att nå en ledande position. Programmet är

arton månader långt och deltagarna får pröva på praktikblock inom förvaltning,

mark, bygg och skyddsteknik.

Carolina håller många

karriärvägar öppna på Fortifikationsverkets traineeprogram

Fredrik analyserar framtidens säkerhetsbehov på Fortifikationsverket

För 27-åriga Fredrik Djurklou, som läst till civilingenjör med inriktning mot riskhantering på Lunds tekniska högskola, är förebyggande säkerhetsarbete ett stort intresse och något han gärna ville lära sig mer om när han skulle inleda sin karriär. När han såg en platsannons från Fortifikationsverket insåg han att det var en arbetsgivare som kunde erbjuda det han ville ha - ett fritt, rörligt och utmanande arbete.

När det var dags för examensarbete valde Fredrik, som kommer från Sollentuna, att återvända till Stockholm efter fem år i Lund. I sitt exjobb skapade han en analysmodell för hur klimatförändringar påverkar risken för naturkatastrofer. Fredrik upptäckte hur intressant det var att ta fram och testa olika analysmodeller, något som bidrog till att han sökte sig till Fortifikationsverket. Han hade hört talas om myndigheten tidigare, men kände inte till verksamheten närmare. I början av året fick han jobb på verkets avdelning för skyddsteknik.Fortifikationsverket, som länge haft Försvars-makten som sin primära kund, har de senaste åren breddat sin målgrupp och vänder sig numera även till det civila samhället. Fredrik är stationerad på Karlbergs slott i Stockholm och jobbar även någon dag i veckan på huvudkon-toret i Eskilstuna.- Jag ingår i en grupp som arbetar med att modifiera en analysmodell som undersöker och säkerställer byggnaders fysiska säker-hetsnivå. Mina arbetsdagar består både av fältarbete och skrivbordsarbete. Jag under-söker byggnaders riskfaktorer, exempelvis sannolikheten att råka ut för skadegörelse, spionage och intrång säger Fredrik.

Generationsskifte öppnar upp

intressanta specialistroller

Det fria och rörliga fältarbetet och möjligheten att planera sitt eget arbete är några av förde-larna med att jobba på Fortifikationsverket.

Fredrik ser det också som en fördel att stat-liga verk är relativt trygga arbetsgivare och tycker det är spännande att vara delaktig i arbetet med att föryngra myndigheten och hitta nya tillämpningsområden för specialist-kunskapen inom skyddsteknik.- De kommande åren går många på Fortifi-kationsverket i pension och man arbetar just nu med att föryngra sin personalstyrka. De är otroligt välkomnande gentemot nya männis-kor och det märks att de anstränger sig för att föryngra personalstyrkan. Lönen och förmå-nerna är i nivå med det privata näringslivet och Fortifikationsverket kan verkligen erbjuda intressanta arbetsuppgifter, säger Fredrik.I framtiden siktar Fredrik på en specialistroll och han har goda möjligheter att få speciali-sera sig på ett område som han brinner för lite extra. Efter två månader på jobbet fokuserar han på att ta reda på så mycket som möjligt om olika delar av verksamheten och hitta ett område som han vill fördjupa sig inom.- Den som har utbildat sig och är intres-serad av anläggnings- och byggnadsteknik har många intressanta jobb att söka här. Detsamma gäller de som är intresserade av att arbeta analytiskt och självständigt med skydds- och säkerhetsarbete. Jag tycker absolut att fler studenter borde ta sig tid att upptäcka myndigheten och vad som finns att erbjuda. Här får man arbeta självständigt och i team samtidigt som man gör en insats för samhället, säger Fredrik.

Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknikwww.fortv.se

Fakta: Fortifikationsverket har en unik kompetens inom skydd och säkerhet. Skyddsteknik i olika typer av anläggningar under jord är vår specialitet. Fortifikations-verket förser försvarssektorn med berganläggningar, ledningscentraler, specialbygg-nader, hamnar, övningsfält och mycket mer. Vi arbetar också med skydda det civila samhället. Hoten förändras och vi är en del av Sveriges krishantering. Vi samarbetar också internationellt med länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma

historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker, slott och

kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta med skog och mark.

- När och hur fi ck du jobbet som förvaltare

på Dramaten och Operan i Stockholm?

Jag såg en annons hösten 2005 då SFV sökte en biträdande förvaltare till Skeppsholmen. Det ledde till att jag först vikarierade på Riddarholmen i fyra månader och sedan på SFV:s olika musei- och tea-terbyggnader i fyra månader. Sedan årsskiftet är jag ordinarie förvaltare för Operan och Dramaten. - Vad har du för utbildning och erfarenhe-

ter?

Jag läste Lantmäteri med inriktning mot bygg - och fastighetsekonomi på KTH mellan 1994 och 1999. Sen jobbade jag i sju år på Fabege med att köpa och sälja fastigheter, förvalta bostadshus och senast med så kallad Facility Management*. - När är ditt jobb som allra roligast?

Det roligaste är när jag får vara med och avsluta projekt, som när vi gick på slutbesiktning i Dra-matens stora salong och vi såg hur fantastiskt fi nt det blivit efter renoveringen som vi gjorde i som-ras. Jag gillar också att förhandla. När vi skrev nytt avtal med Dramaten innan jul kändes det mycket bra. Förhandlingarna är samtidigt svåra innan man

kommer i mål och alla är överens.

- Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för

dig?

Ingen dag är den andra lik, men jag försöker ha vissa dagar mötesfria. Andra dagar kan jag ha fl era möten - projektmöten, utvecklingsmöten, hyres-gästmöten med mera.

- Har du några speciella drömmar som för-

valtare, för Dramaten och Operan?

Jag skulle vilja ha bättre klimat- och energihus-hållning i båda fastigheterna. Det fi nns mycket pengar att spara om vi återvinner lite mer. Statens fastighetsverk är miljöcertifi erade och det är vik-tigt att vi ständigt jobbar för en bättre miljö.

- Har du någon favoritfastighet i världen

som du drömmer om att förvalta?

Det fi nns det säkert, men i Sverige tycker jag att de jag förvaltar i dag inte är så pjåkiga! - Vad kände du till om SFV innan du bör-

jade arbeta här?

Under mitt sista år på KTH på Lantmäteripro-

grammet hörde jag en person från SFV berätta om sitt arbete och om kulturfastigheterna som SFV förvaltar. Sedan dess har det varit lite av en dröm att få arbeta här med Sveriges kanske förnämsta kulturminnen och fastigheter. Att det sedan blev två av Sveriges allra mest kända hus, Operan och Dramaten, är helt fantastiskt.

- Vad menar du med att vi äger tillsam-

mans?

Staten - det är du och jag, vi är delägare kan man säga. Visst är det häftigt!

*Facility Management = term som betecknar olika ty-per av internservice inom företag, men huvudsakligen omfattande fastighetsservice och arbetsplatsservice. Fa-cility management bedrivs antingen i regi av det egna företaget eller genom en renodlad tjänsteleverantör. Den senare kategorin består såväl av tjänstespecifi ka leve-rantörer som av helhetsleverantörer. Outsourcad facility management växer snabbt men verksamheten som be-drivs i egen regi är fortfarande betydligt mer vanligt.

STATENS FASTIGHETSVERK

Karin arbetar på Statens fastighetsverk, SFV, och förvaltar två av Sveriges mest kända hus

– Du och jag äger Dramaten och Operan tillsammans.

Namn: Karin Brofelth

Från: Nyköping

Ålder: 35 år

Utbildning: Lantmäterilinjen (heter idag Samhällsbyggnad) på KTH

Titel: Förvaltare för Operan och Dramaten i Stockholm

Arbetar på: Statens fastighetsverk

ANNONSSIDA

Fotograf: Anna Eriksson

Statens fastighetsverk

bevarar och utvecklar det nationella kulturarvet

För att lyckas med vårt uppdrag och för att uppnå våra egna högt ställda krav krävs medarbetare med stort engagemang och gedigen kompetens när det gäller att bevara, utveckla och skapa nytt. Vi erbjuder stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter inom fastighetsförvaltning och nyproduktion med en möjlighet att vara med och skapa en del av vår gemensamma historia och framtid.

www.sfv.se

Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta med skog och mark.


BYG

G &

FA

STIG

HE

T

– För att få en helhetsförståelse för NCC valde

jag att först vara på kalkylavdelningen där det görs

anbudsberäkningar på inkommande projekt. Nu

är jag i produktion och slutligen blir det en period

på inköpssidan.

Åttio procent av hennes dag går åt till att

arbetsleda och vara ute på plats. Hon sköter den

praktiska planeringen på bygget och bestämmer

när och hur saker och ting ska genomföras enligt

planritningarna.

– Det är ganska komplext när det gäller tids-

planering eftersom allt måste finnas på plats när

betongarbetare, markarbetare, snickare, rörmokare

och elektriker kommer till bygget. Som arbetsledare

måste jag hela tiden ligga steget före dem.

k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r n a är

många då NCC är ett stort företag med många

olika avdelningar inom samma väggar. Som trai-

nee får hon möjlighet att se hela företaget och det

ger henne en känsla för vad hon kan göra av sin

karriär.

– NCC öppnar upp möjligheterna till nätver-

kande på flera olika sätt. De ordnar bland annat

nationella träffar med övriga traineer. Jag är också

med i ett kvinnligt nätverk som heter Stella där

jag träffar andra kvinnor i NCC. Jag har en jämn-

årig fadder under traineeperioden samt en mentor

som jag försöker träffa var åttonde vecka för att

prata med och få tips på vad man kan göra här-

näst. Just nu trivs jag jättebra på produktion men

jag måste göra färdigt min traineeperiod först för

att veta helt säkert vad det blir i framtiden. NCC

blir det i vilket fall.

Frida Nordvall fick kontakt med byggföretaget NCC

tidigt genom Kompetensbygget, ett praktikprogram för

studenter under utbildning. Efter utbildningen fick hon

möjlighet att välja mellan en vanlig tjänst eller att börja

som trainee.

– Jag ville gärna se flera delar av företaget så jag valde

därför att bli trainee, säger Frida.


f r i d a n o r d va l l ä r c i v i l i n g e n j ö r inom väg och vatten

och kom i kontakt med NCC redan under första studieåret på Lunds Tekniska Hög-

skola 2003. De erbjöd då studenter att söka till Kompetensbygget, ett tre år långt

program inom NCC som garanterade praktik på somrarna samt ex-jobb.

– Först jobbade jag i produktionen under två somrar och sedan en sommar på

kontor. Under terminerna arrangerade NCC seminarier och när jag skulle göra mitt

examensarbete, åkte jag till huvudkontoret i Solna för att göra det där.

– Även om Malmöregionen är attraktiv och det händer mycket här så är det en

stor fördel att kunna flytta runt på det sättet.

Sedan ett år tillbaka är Frida trainee på NCC Construction i Malmö och leder

bygget av ett parkeringshus precis intill NCC:s nybyggda kontor. Det ska bli sex

våningar högt med ett gym i botten.

– Det är superkul att vara ute i produktion och man förstår lättare hela proces-

sen från anbud till färdig produkt. Just nu är vi i gjutnings- och grundfasen och jag

kommer vara här under ett år tills hela bygget är klart.

t r a i n e e p e r i o d e n s t r ä c k e r s i g upp till två år och förutom

teoretisk fördjupning inom ekonomi, juridik och ledarskap, ska Frida få praktisk

kompetens i bland annat produktionsplanering, arbetsplatsekonomi, inköp och

kalkylering. Upplägget är individuellt och hon har valt att dela upp traineetjänsten

i tre perioder.

Kompetensbygget ledde till traineeplats på NCC

www.ncc.se/trainee

PROVSMAKA PÅ NCC

VÅRT TRAINEEPROGRAM är den perfekta övergången från teori till praktik. Här har du chansen att prova på olika saker innan du väljer vad som lockar mest. På så sätt utvecklar du en bred kunskap om både NCC och byggbranschen.

På vår webbplats kan du läsa mer och göra en intresseanmälan. Där hittar du också vår blogg och kan läsa om vardagen som trainee. Välkommen!

FOTO

: BR

UN

O E

HR

S I

LLU

STR

AT

ION

: TO

BIA

S FL

YGA

R


EN

ER

GI &

KR

AFT

Arbetsdagarna går sällan på rutin. Han pendlar

mellan flera projekt som befinner sig i olika faser,

från förstudie och genomförande till uppföljning.

Det är ett roligt men tungt ansvar.

– Jag brukar ha femtio procent av dagen inbokad

med möten som jag oftast har planerat in själv.

Resten av dagen fylls med löpande uppgifter. För att

hålla uppe energin brukar jag göra små avbrott och

sticker ofta ner till gymmet eller spelar lite pingis

med någon kollega. Det är mycket värt tycker jag.

p å f o r t u m r å d e r en kultur där man

uppmuntras till att utveckla sina egna intressen. De

personliga utvecklingsmålen fångas upp genom

mål- och utvecklingssamtal.

– Företaget har lärt sig att vara snabbfotad och

se möjligheterna i sina medarbetare. Kan jag bara

motivera varför jag behöver en viss bok eller kurs så

får jag gehör för det.

För den som är villig att ta ett allt större ansvar

finns stora chanser att göra karriär i företaget. Ener-

gin ska vara helt koldioxidfri 2050 och med dessa

miljömål har Fortum flera utvecklingsprojekt på

gång, bland annat helt nya kraftvärmeverk.

– Om jag sköter mina projekt rätt så kan jag få

möj ligheten att driva projekt i femtio till hundramil-

jonersklassen redan om något år här på Fortum.

Krister Stralström fick en ansvarsfull post som

projektledare på Fortum direkt efter sina studier.

– Det finns företag som förväntar sig att man ska

jobba långt mer än fyrtio timmar i veckan men så är det

inte här. Jag planerar min arbetstid själv som gör att jag

kan styra mitt sociala liv och få en bra balans mellan

arbete och fritid.


k r i s t e r s t r a l s t r ö m , 2 7 h a r f a s c i n e r a t s av stora

industrier så länge han kan minnas. Som liten kunde han se den höga pannanlägg-

ningen i Norrköping och förundras över konstruktionen.

– Jag har alltid velat driva stora projekt inom industrin. Att skapa något som kanske

står kvar om 50–60 år är en enorm kick för mig och det var därför jag läste industriell

ekonomi vid Linköpings universitet.

Krister började jobba på Fortum i Stockholm för ett år sedan. Det föll sig naturligt.

Dels ville han efter examensarbetet fortsätta jobba i energibranschen på ett företag

som han tycker är dynamiskt och hänger med i utvecklingen. Dels ville han komma

närmare vännerna.

– Jag kom i kontakt med Fortum när jag skrev mitt examensjobb för ett annat

energibolag. Vi hade idéer på hur industrier kan utnyttja kraftvärmen på ett mer

direkt sätt från energianläggningarna, och ofta hade folk från Fortum redan kontaktat

industrierna angående liknande idéer.

u n d e r s t u d e n t t i d e n l ä s t e k r i s t e r marknadsföring

och industriell organisation, med kurser i projektledning och ledarskap. Nu driver

han halvårslånga projekt i storleken en till tio miljoner kronor.

Egentligen sökte de en person som hade mer projektledarerfarenhet men jag fick

ändå jobbet. Det var tack vare att jag redan hade gått projektskolan på Linköpings

universitet, och hade fått ihop ledarerfarenhet från mina sommarjobb.

Skapar bra balans mellan arbete, fritid och egen utveckling

Utveckla framtidens energi med oss!


EN

ER

GI &

KR

AFT

gå åt i samband med effekthöjningarna och be-

räkna kostnader för det. Han utgår från priserna

på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att

skapa goda relationer med leverantörerna som

främst finns i Kanada, Australien, Kazakstan och

Ryssland. De leverantörerna träffar han regelbundet.

– Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene

man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk.

För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi

måste se att de följer våra samarbetskrav på plats

när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får

inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett

råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positio-

nen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med

i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraften

väntas öka.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för

klimatet och att det inte går med fossila bränslen

längre. Kärnkraften står idag för femtio procent av

elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och

förnyelsebar kraft i form av vindkraft, solenergi,

solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning,

ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om

i Sverige.

OKG byggdes upp under 70-talet och många

chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står

öppna för den som är intresserad och det kommer

att finnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste

åren.

– Nu effekthöjer vi O3:an, vår senast byggda

reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an.

Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i

ledarpositioner sedan så den som anställs nu har

verkligen chansen att visa framfötterna.

Alexander ser inga hinder för någonting när det

gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON.

– Förra året fick jag gå en ledarskapsutbildning

på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens

bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller

fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får

vara ambitiösa här.

På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till

2010. Snubblande nära tidsfristen satsas nu miljarder på

att höja effekten av kärnkraftsreaktorerna istället.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klima-

tet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger

Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör

på OKG.


o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar

elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraftverket

utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950

fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som

genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige.

Fram till 2013 satsar E.ON flera miljarder kronor på ett omfattande effekthöj-

ningsprogram för de tre kärnkraftsreaktorerna på OKG. I sommar avgörs var

slutförvaringen av svenskt kärnbränsle ska ligga. Det står mellan Laxemar som lig-

ger intill OKG, och Östhammar. I Oskarshamn finns sedan tidigare centrallagret för

använt kärnbränsle, CLAB. Dessutom finns förhoppningen att det i en snar framtid

kommer ett beslut om att få bygga nya kärnreaktorer.

– Det är häftigt att vara med från start till mål i ett av de största industriprojekten

som är på gång i Sverige nu. Vi skulle gärna se en samlad kärnkraftkompetens här i

Oskarshamn, säger Alexander Lindqvist.

Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han

kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för

fem år sedan. Efter sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik,

antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet.

e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten.

Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det

tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reakto-

rerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader

varmare än resten av havet året om.

– Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt

rätt dålig koll på hur ett kärnkraftverk fungerar innan jag började jobba här. Varje

del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee

fick jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON.

Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik

och reaktorfysik. Det var enormt spännande.

Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

Kärnbränsle ett hett ämne

Vill du vara med och utveckla kärnkraften?

Vi är inte främmande för att kunna

överträffa dina förväntningar…

OKG är ett kärnkraftföretag i E.ON-koncernen och ett av de största företagen i Kalmar län. Företaget driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än tio procent av landets elförsörjning. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling är det vår ambition att producera koldioxidfri el i våra anläggningar under sextio års tid.

På OKG arbetar cirka 900 medarbetare. Vi driver Oskarshamnsverken 1, 2 och 3. OKG har ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren med bland an-nat ett stort generationsskifte till följd av pensionsavgångar. Främst kommer vi att behöva anställa ingenjörer och tekniker inom underhåll, drift och teknik.


EN

ER

GI &

KR

AFT

Hur är det då med arbetsmiljön på Vattenfall?

– Jag kan tänka mig att en del ser framför sig

ett kontor med äldre män som jobbat inom före-

taget länge. Men i min grupp är det mycket unga

människor och en jämn fördelning mellan män

och kvinnor. Det bidrar naturligtvis till att det är

kul att gå till jobbet, säger hon.

d e t m ä r k s a t t a n n a gillar sitt upp-

drag på Vattenfall Power Consultant. Variationen

i arbetet är en av fördelarna. Kundkontakten är en

annan. Hon tycker även att möjligheterna att växa

med företaget är goda. I och med att Vattenfall eta-

blerar sig i Storbritannien och Holland ökar chan-

sen till utlandsuppdrag framöver.

– Som konsult blir du automatiskt exponerad för

andra delar av företaget och får bra insikt i vilka ut-

vecklingsmöjligheter som finns. Jag knyter mycket

kontakter, och eftersom Vattenfall är ett så pass stort

företag finns det goda möjligheter att skapa sig en

intressant karriär inom bolaget. En förutsättning för

att trivas med mitt jobb är att du sätter ett värde i att

arbeta med andra människor och vill vara en del av

ett team.

I framtiden vill hon fortsätta arbeta med miljö-

frågor. Inom Sustainable Stategies har Anna och

hennes 20 kollegor flera spännande uppdrag som

att skapa hållbara städer, energieffektiva kontor

och leda arbetet med Vattenfalls prisbelönta CSR-

rapport.

– Jag kan definitivt se mig själv få en intressant

karriär här. Jag vill vara med på resan mot att

bygga en uthållig energiförsörjning och i det har

ju Vattenfall har en väldigt viktig roll. Med klimat-

frågan följer stora utmaningar.

Sedan augusti 2007 arbetar Anna Rylander som mana-

gementkonsult på Vattenfall Power Consultant. Hon

ingår i ett sammansvetsat team som arbetar med lång-

siktigt hållbar affärsutveckling. Och hennes arbetsgrupp

Sustainable Strategies växer i takt med att klimatfrågan

blir allt viktigare i samhället.


f r a s e n ” h å l l b a r u t v e c k l i n g ” används flitigt lite här och

var. Men Anna Rylander är en av dem som vet vad uttrycket betyder egentligen.

– Hållbar utveckling omfattar tre perspektiv; ekonomi, miljö och den sociala

delen. I mitt jobb utformar jag strategier som tar hänsyn till mer än ett perspektiv.

Det ska vara lönsamt att vara klimatsmart.

Att skapa strategier för hållbar utveckling kräver mycket kundkontakt och ett kre-

ativt tankesätt. Mycket av Annas dagliga arbete handlar om att förstärka ett företags

arbete med hållbar utveckling, så kallad Corporate Responsibility.

– Vi jobbar brett med olika energifrågor som gemensam nämnare för våra upp-

drag.

M i l j ö i n t r e s s e t f ö d d e s efter en tid på resande fot i Australien.

Väl hemma på svensk mark bestämde sig Anna för att plugga till ekosystemtekniker

i Lund. Därefter kompletterade hon utbildningen med att läsa Technology Mana-

gement som innehöll bland annat projektledning och ekonomi. Så när Vattenfall

sökte personer med kompetens inom management och miljö tvekade hon inte att

söka. För tillfället arbetar Anna med Vattenfalls miljö- och klimatstrategi för verk-

samheten i Norden.

– Vattenfall Nordens elproduktion kommer från en mängd olika kraftslag, från

vind och vatten till kärnkraft. Strategin ska fokusera på de miljöaspekter som är

gemensamma för hela verksamheten. Ett team med representanter från alla delar av

företaget skapar sedan en strategi som är giltig för helheten.

Tre dagar i veckan sitter Anna på Vattenfalls kontor och resterande två är hon på

Svenskt Näringsliv där hon arbetar med omvärldsfrågor inom energi och klimat.

– Omvärldsfrågorna och politiken utgör vår spelplan. Kunskapen om det ger mig

en bra grund i mitt arbete med att utveckla Vattenfalls framtida strategier. Arbetet

kräver att jag hela tiden håller mig ajour med omvärldsförändringar, förklarar hon.

”Med klimatfrågan följer stora utmaningar.”

energi för nytänkare

Energibranschen kommer att vara i händel sernas centrum under

de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här

är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner,

inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstill fällen

hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka

3000 nytänkare inom fl era yrkeskategorier. Är du en av dem?

Välkommen in på vattenfall.se/student

följ med oss på resan

Fo

to: M

ax A

lm-N

ore

ll



EKONOMI, REVISION & SKATTER

TRANSPORTER,RESOR &LOGISTIK


EK

ON

OM

I, R

EVIS

ION

& S

KATTE

R

– Det är kul att jobba här eftersom man får se

hur koncernen staten styrs. Man tar ingen större

notis om högskolans budget på 44 miljarder diffar

med 30 miljoner en månad. Det är helt normalt

och ens egen privatekonomi känns ganska fjuttig i

jämförelse, menar Joakim.

ESV har en central position i statsförvaltningen

och exponeras mot myndigheter och Regerings-

kansliet. Det ger möjlighet att skapa ett brett kon-

taktnät. 80 procent av de 170 medarbetarna är

akademiker med expertkompetens inom redovis-

ning, revision, finansiering, IT, nationalekonomi

och statsvetenskap.

– Vi kan vara tjänstlediga för andra upp-

drag inom staten, många blir utlånade till olika

departement och kommer sedan tillbaka. Omsätt-

ningen på medarbetare blir rätt hög och därför tar

vi in en hel del unga akademiker här, säger Joakim.

a l e x a n d r a g i c k ut som national-

ekonom med internationell inriktning 2004. När

hon var klar fick hon jobb i Tyskland och samti-

digt påbörjade hon sin doktorsavhandling inom

penningpolitik. Det är hård konkurrens om job-

ben och många hon läste med har helt andra jobb

idag. Alexandra ville verkligen arbeta med det hon

utbildat sig för. När hon kom tillbaka till Sverige

för ett och ett halvt år sedan tackade hon därför ja

till vikariatet på ESV. Redan efter två månader blev

hon erbjuden en fast tjänst.

– Det är utvecklande här. Alla är så kompetenta

och det är spännande arbetsuppgifter att jobba

med. I höst tar jag över rollen som redaktör och

får då hela ansvaret att koordinera arbetet med att

sammanställa hela prognospublikationen, som är

den mest omfattande av de fyra som ges ut varje

år. Det ser jag fram emot.

Ekonomistyrningsverket kan konsten att förutspå statens

ekonomi. Nyligen släpptes den senaste prognosen som

sträcker sig fram till 2012. Hur ser konjunkturläget ut

egentligen framöver?

– Ett svart hål stod det i en tidning och jag kan väl

hålla med om att det inte ser så positivt ut, säger

Alexandra Leonhard som jobbar med prognoserna.


e k o n o m i s t y r n i n g s v e r k e t f u n g e r a r s o m statens

controller med uppgift att följa upp Sveriges statsbudget på 800 miljarder kronor.

De samlar in, bearbetar och analyserar data om statens finanser för att kunna ge

information om statens ekonomi.

Regeringen högprioriterar nu de prognoser som blickar framåt på statens inkom-

ster och utgifter. Alexandra Leonhard är nationalekonom och jobbar med att göra

prognoser med hjälp av makroekonomiska antaganden från Konjunkturinstitutet

och ekonomiskt utfall från myndigheterna. En gång i månaden fryser de bilden av

statens ekonomiska situation.

– Prognoserna beställs från Finansdepartementet och fungerar som en extra

oberoende information vid sidan om deras egna prognoser. Vi följer upp utfallen

månadsvis för att kunna avgöra om prognoserna måste revideras, säger Alexandra.

Underlaget hämtas från statens koncerninformationssystem Hermes. Det bygger

på att siffrorna som myndigheterna levererar till systemet är kvalitetssäkrade. ESV

har även uppdraget att ansvara för god redovisningssed inom staten.

– Jag känner inte till något annat land som har ett så välutvecklat och integrerat system

för ekonomisk rapportering från olika myndigheter som vi har, säger Joakim Lundgren

som ansvarar för de strategiska frågorna avseende Hermes.

j o a k i m g i c k ut som civilekonom 2003. Ett år senare började han jobba

på ESV med support för Hermes. ESV uppmuntrar intern rörlighet och sedan

dess har Joakim hunnit arbeta på fyra olika avdelningar. Idag arbetar han med den

långsiktiga utvecklingen av Hermes, vilken information systemet ska innehålla,

vilka processer systemet ska stödja och vad som krävs för att nå dit.

Spår framtiden för statens ekonomi

Vill du hänga med i svängarna i statens fi nanser?

Som ”Statens huvudkontor för ekonomi” samlar Ekonomistyrningsverket några av landets skarpaste och mest ambitiösa ekonomer. Och tur är väl det. För med en statsbudget på runt 900 miljarder kronor fi nns det mycket att vinna på att effektivisera användningen av våra skattepengar. För detta krävs att någon har koll på statens fi nanser både nu och i framtiden.

Att jobba hos oss innebär ett omväxlande och lärorikt arbete, med kompetenta kollegor i en stimulerande miljö. Utvecklingsmöjligheterna är mycket goda och tack vare ESV:s centrala position i statsförvaltningen skapar våra anställda lätt värdefulla kontakter på andra myndigheter och inom Finansdepartementet.

Förutom ekonomer behöver vi också system-, samhälls-, och statsvetare för att klara av vårt uppdrag.

På www.esv.se kan du läsa mer om vår verksamhet. Och hur det går till att ha koll på de riktigt stora pengarna.


EK

ON

OM

I, R

EVIS

ION

& S

KATTE

R

Varje nyanställd blir också tilldelad en så kallad

Performance Manager, en person som jobbat inom

företaget några år. Denne fungerar som en coach

man kan vända sig till för råd om jobbet och ens

personliga utveckling.

– Man sätter upp mål tillsammans som sedan

följs upp noggrant en gång per år. Lite längre fram

kanske jag själv kommer att agera coach för en ny-

anställd. Niklas och hans kollegor arbetar mesta-

dels i team, vars storlek kan variera. Vanligen är

man två till sex medarbetare i ett team, men på

vissa stora bolag kan det handla om upp till 15

personer. Längden på uppdragen är också skiftande.

Niklas längsta uppdrag sträcker sig över tre veckor

medan det kortaste klaras av under en dag.

n i k l a s f u n g e r a r också som repre-

sentant mot Uppsala universitet, där han själv var

student.

– Jag är ansvarig för våra aktiviteter, som till

exempel arbetsmarknadsdagar och KPMG Case

Competition. Då finns jag på plats för att svara på

frågor och för att berätta om oss. Dessutom är jag

ofta tillgänglig under arbetstid för att besvara frågor

om KPMG, där de flesta frågor rör jobbansök-

ningar och uppsatsskrivande.

I framtiden ser Niklas som sitt främsta mål att

bygga upp en stark kundportfölj med de bolag han

tycker är mest intressanta. Och självklart hägrar de

högre positionerna inom KPMG.

– Som nyanställd från universitet eller högskola får

man titeln Associate, sedan följer en rad karriärnivåer.

Självklart finns tanken på att ta sig hela vägen och

bli Partner, säger Niklas.

Niklas Feiff visste tidigt att det var ekonomi som gällde,

men att det skulle bli inom revision var ingen självklarhet.

– Jag trodde att revision var tråkigt och osocialt, och

ingenting för mig. Men efter möten med företagsrepre-

sentanter som jobbade med revision visade det sig vara

ett omväxlande, socialt och framförallt väldigt intressant

yrke, säger Niklas.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O N

k p m g ä r e n vä r l d s o m s p ä n n a n d e k o n c e r n som

erbjuder tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Bara i Sverige finns företaget

på 60 orter och har 1500 medarbetare. På Stockholmskontoret hittar man sedan

början av 2008 Niklas Feiff, 26-årig civilekonom som är uppvuxen och utbildad

i Uppsala. Han jobbar som revisor mot större bolag inom finans, och berättar att

valet av KPMG var självklart.

– Det kändes bäst helt enkelt. Anledningen var att KPMG var det starkaste varu-

märket och jag kände att jag kunde identifiera mig med de anställda som jag träffade.

Och förväntningarna har infriats. Niklas trivs väldigt bra med den öppna

atmosfären och att det inte finns någon på kontoret han inte kan be om hjälp. Vissa

perioder blir mer intensiva än andra, framför allt från januari till mars då boksluts-

granskningen utförs. Det innebär långa dagar och tajta deadlines, men genom det

hårda arbetet utvecklas man snabbare och kommer sina kollegor nära. Niklas gillar

också att han hela tiden träffar nya människor och får mycket eget ansvar.

– Efter ett år här hade jag redan medarbetare under mig, så det är en ganska

snabb resa, berättar Niklas.

a n s va r e t i n n e b ä r också möjligheten att påverka sin egen situation.

Initialt blir man tilldelad en kundportfölj med ett antal uppdrag, men sedan är det

mycket upp till en själv.

– Gör man ett bra jobb kommer förfrågningar om nya uppdrag. Man kan också

själv söka upp uppdrag som verkar intressanta.

Snabb utvecklingoch intensiva perioder

på KPMG

© 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

Du söker en

arbetsplats som

satsar på dig

Och förra året

satsade vi 11 200 000

timmar i utbildning

Vilket

sammanträffande

Vår kunskap är vår framgång. Att vinna och behålla de

bästa talangerna är vitalt för KPMG. Därför måste vi

också erbjuda de bästa utvecklingsmöjligheterna. Förra

året satsade vi 11 200 000 timmar globalt i individuell

kompetensutveckling. Målet är att vara Employer of

Choice och vi har ett globalt program för din professionella

utveckling. Som nyanställd får du 148 timmar i grund-

utbildning, en individuell utvecklingsplan och tydlig

karriärtrappa. Våra Global Opportunities ger dig inter-

nationella karriärmöjligheter. Söker du en arbetsplats

som satsar på dig? Nu söker vi ekonomer med intellektuell

styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya

utmaningar.

Ansök på kpmg.se/careers

aast

roem

.se

/ tbk

.se

/ fot

o: C

orbi

s


TR

AN

SP

OR

T, R

ESO

R &

LO

GIS

TIK

projektledare inom drift i Östersund. Han är den

som beställer och följer upp entreprenörernas arbete

som utförs på vägarna.

– Vintertid handlar det mest om att kontrollera

om kraven är uppfyllda genom att titta på väg-

standarden och föra protokoll. På sommaren

kan det hända att vi delvis stänger av en väg för

större underhåll. Nu är vi på gång att göra en ny

vägbeläggning vid Funäsdalen och innan dess

måste jag bland annat bedöma vilka eventuella

trummor som ska bytas och om det finns dik-

ningsbehov.

vä g v e r k e t h a r ö v e r 100 olika

yrken och kontor på många ställen i Sverige. De

närmaste åren behövs många nya medarbetare.

Ingenjörer, ekonomer, jurister, beteendevetare och

personer med kompetens inom samhällsbyggnad

är exempel på yrkesgrupper som måste fyllas på.

– Jag uppskattar att Vägverket är en trygg och

stabil arbetsgivare samtidigt som man hela tiden lär

sig nya saker. Det finns många utvecklingsmöjlig-

heter och vem vet, kanske jag åker ner till Bryssel

och jobbar för Vägverket inom EU en period. Det

är kul att den möjligheten finns eftersom jag kom-

mer därifrån.

På Vägverket satsar man högt, målet är att bli världs-

mästare inom drift och underhåll. Fokus på förbättring

och utveckling ger många möjligheter till spännande

utmaningar i jobbet. Evert Boye började som trainee för

två år sedan och ansvarar nu för driften av vägarna

i Härjedalen.


vä g v e r k e t t r a f i k u t b i l d a r barn, godkänner cykelhjälmar,

utfärdar körkortstillstånd, upplyser om trafikstörningar samtidigt som de designar

stora vägbyggen och underhåller 98 000 kilometer svensk väg. Evert Boeye har lärt

känna Härjedalens vägar väl som består av 910 kilometer belagd väg och 96 kilo-

meter grusväg.

– Jag ansvarar för underhållsbehovet i det här området och därför är jag ute och kör

på vägarna minst en gång i veckan.

Evert började på Vägverket i Östersund som trainee sommaren 2007, direkt efter sin

byggingenjörsexamen från Mittuniversitetet. Till skillnad från många andra traineeprogram,

sökte de en trainee som var direkt kopplad till en driftledartjänst. Programmet var på

18 månader. 50 procent av tiden var han knuten till kontoret i Östersund och resten

av tiden var han involverad i andra projekt.

– Jag fick bestämma upplägget tillsammans med min chef och gjorde bland annat

en inventering av vägbelysningen i hela Jämtland. Det var ett bra sätt att lära känna

vägnätet.

vä g u n d e r h å l l e t s k ö t s a v o l i k a entreprenadföretag som

NCC, Peab, Skanska och Svevia. I praktiktjänstgöring erbjöds möjlighet till två

månaders praktikarbete via Sweroad i Laos, Vägverkets utlandsavdelning.

– Mitt projekt var att under tio veckor fördjupa mig i vägarna på landsbygden och

skriva en rapport om dem. Det viktigaste jag kom fram till var att de var onödigt

breda, med smalare vägar hade underhållet blivit billigare.

Nu är traineeperioden över och sedan några månader tillbaka jobbar Evert som

Bäst i Världen på Drift och Underhåll

Logik med känslaHanna Mandir

ITS Förvaltare/Projektledare

Vägverket

Vägverket – mer än du trorwww.vv.se



INDUSTRI &VERKSTAD

FORSKNING,TEKNIK &UTVECKLING


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

Däremot ser företaget lite annorlunda ut idag, då

vi även blivit mer marknadsstyrda på labbnivå.

Det han mest gillar med sitt jobb är att det hela

tiden händer nya saker.

– Det tilltalar mig, då jag av naturen är mycket

nyfiken. Mitt jobb innebär att jag får vara med och

följa en produkts utveckling, vilket ger en tydlig

verklighetsuppfattning. Det innebär flera resor i

arbetet och att jag får träffa många nya människor,

vilket jag klart ser som fördelar.

u t v e c k l i n g s m ä s s i g t använder

sig AkzoNobel av ett verktyg som kallas för mål-

och utvecklingsdialog, som innebär att ha koll

på vad var och en gör. Det ska finnas tydliga mål

genom hela organisationen.

– Varje anställd har personliga mål, som också är

kopplade till företagets mål. Det ger bra tydlighet

och delaktighet, samtidigt som varje person har

möjlighet att påverka sina mål och utvecklings-

möjligheter. Två gånger per år följer vi upp våra

mål, vilket inte bara innebär arbetet man utför,

utan inkluderar även hälsa, säkerhet, miljömedve-

tenhet och kvalitetsarbete.

Det finns gott om karriärmöjligheter för den

som vill avancera inom företaget.

– Jag har kommit en bit framåt under mina år på fö-

retaget och det känns jättekul att nu ha produktansvar.

I framtiden skulle jag gärna ha personalansvar, då

jag gillar att guida och arbeta med människor mot

utsatta mål. Annars skulle det också vara intressant

att vara projektledare inom något större projekt.

Kemiföretaget AkzoNobel är en världsledande

industrikoncern som ständigt söker nya kreativa

talanger inom flera olika arbetsområden.

T E X T : E L L E N P E R S S O N

p å d e t m u l t i i n t e r n a t i o n e l l a och världsledande färg-

företaget AkzoNobel är nyfikenhet, kreativitet och en stark drivkraft a och o hos

medarbetarna. Företaget har idag 60 000 medarbetare i mer än 80 länder, med sitt

huvudkontor beläget i Amsterdam. I Sverige arbetar nära 4000 personer på ett 20-

tal platser inom företaget. Medarbetarna på AkzoNobel är bland annat kända för att

brinna för nytänkande och innovation.

– Vi jobbar med utvecklingsprocesser och ska ofta komma på något unikt som

aldrig gjorts tidigare, och det kan man säga är utmanande, berättar Anders Ericsson,

utvecklingsingenjör och produktansvarig på AkzoNobel.

Anders intresse för naturvetenskap väcktes redan på gymnasiet när han gick

en 4-årig teknisk linje med kemiinriktning. Efter lumpen och ett halvårs resande,

började han studera på kemi- och biologiprogrammet vid Karlstad universitet.

När han var klar med utbildningen valde han sedan utlandsstudier i Australien.

Målet var att kunna prata engelska flytande, eftersom han gärna ville jobba i en

internationell miljö.

i d a g a r b e t a r a n d e r s på en forsknings- och utvecklingsavdelning

på AkzoNobel, och trivs mycket bra i sin roll. Han beskriver sitt arbete som flexibelt

och mycket varierande.

– Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån direkta marknadskrav, till exempel ett miljö-

eller produktivitetskrav, vilka vi sedan får i uppgift att ta fram idéer kring. Det är

ett mycket spännande och kreativt arbete och arbetet bedrivs oftast i grupp om 4–6

personer. Min roll som produktansvarig är mer självständig, där jag ger produktre-

kommendationer och hjälper våra kunder med processoptimeringar.

Anders började arbeta på AkzoNobel för sex år sedan. Det var titeln och arbets-

uppgifterna som gjorde att han tog steget och sökte jobbet som utvecklingsingen-

jör. Karriären på företaget har mestadels blivit som han tänkt sig, men kanske inte

riktigt så utstakat.

– Med åren har jag fått ett större ansvar och det hade jag nog räknat med.

Nyfiken, driven och beredd på att arbeta med något annorlunda?

Visste du att hela 20 % av Akzo Nobels omsättning kommer från produkter som ger våra kunder miljöeffektiva lösningar? Tack vare produktinnovation, bättre användning av råmaterial och effektiva tillverkningsprocesser utvecklar vi ständigt miljösmarta produkter som även bjuder på nya affärsmöjligheter.

Men vi nöjer oss inte med det. Före 2015 tänker vi öka andelen till 30 % av den totala omsättningen. Och sedan fortsätter vi mot ännu högre höjder.

Vill du också ha ett utvecklande jobb samtidigt som du ger miljön ett lyft?

Våra lediga tjänster finns på www.akzonobel.se

Välkommen med din ansökan!

Med fokus på framtiden


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

utbildningen på KTH i Stockholm. Det blev ett års

parallella studier.

– Det är bra för självförtroendet att veta att man

klarar av att läsa avancerade kurser under tidspress

och det blev en trygghet att våga anta de utma-

ningar jag har fått efteråt.

h a n h a r h u n n i t prova på några olika

roller sedan han började på ITT för fem år sedan.

Trots att exjobbet på ITT ledde till ett nytt kon-

cept för en pump, var det inte självklart att få jobb

då det var anställningsstopp vid den tidpunkten.

Första jobbet blev därför ett föräldravikariat som

miljö- och kvalitetskoordinator. Man kan säga att

Christian sedan har saxat sig till den chefspositionen

han har idag.

– Efter det fick jag en fast tjänst inom hydraulik

som konstruktör. När jag sedan skulle tillbaka till

miljö och fortsätta som verksamhetsutvecklare,

blev jag erbjuden att stanna kvar på hydraulik och

vikariera sex månader som avdelningschef. Det

kändes rätt bisarrt att plötsligt bli chef över min

gamla chef men det funkade bra.

Sedan två år leder han projektutvecklingen på

ITT och det är just ledarskapet han drivs av. Han

har uppmuntrat sina medarbetare att gå UGL-

kurs, en orienteringskurs i ledarskap och grupput-

veckling som han även själv har gått.

– Jag vill veta vilka mina medarbetare är och

kunna interagera med dem. Jag bedöms ju på hur

mina medarbetare presterar och att lyfta dem är

otroligt inspirerande. Det här jobbet har aldrig

hunnit bli tråkigt, det är fortfarande utmanande

och därför har jag ingen brådska med att kliva

vidare, säger Christian.

ITT Water & Wastewater är världsledande på att rena

vatten. Här pågår en ständig utveckling.

– Behovet av våra produkter bara ökar, särskilt i områden

som Indien och Kina, säger Christian Wiklund som jobbar

inom produktutvecklingsgruppen i Sundbyberg utanför

Stockholm.


i t t wa t e r & wa s t e wa t e r är specialiserade på transportering och

behandling av avloppsvatten. De har produkter för vattnets hela livscykel, från att

reningsverk tar vattnet från sjön, gör rent det för användning i toaletter, till att de tar

hand om vattnet igen och släpper ut det i sjön. På huvudkontoret i Sundbyberg finns

företagets forsknings- och utvecklingsavdelning. Här är Christian Wiklund projekt-

chef sedan två år tillbaka. Hans uppgift är bland annat att se till att strukturen för att

driva utvecklingsprojekt finns på plats.

– Vi har 75 projekt i vår produktutvecklingsportfölj och min roll är att ansvara

för strukturen hur de ska prioriteras och sedan driva dem framåt med rätt resurser,

säger Christian.

När någon vill starta ett nytt utvecklingsprojekt inom ITT är det honom de vänder

sig till. Nya produkter kräver involvering av hela företaget, från marknad och sälj till

inköp och produktion och det är viktigt att hanteringen av projekten är genomtänkt.

– Låt säga att avdelningen för affärsutveckling vill starta ett nytt segment, då

kommer de till mig för att starta upp ett projekt. Vid uppstarten krävs att de har en

affärshypotes, en projektledare och en beställare.

i t t h a r 8 0 0 0 a n s t ä l l d a och verkar inom tre olika affärsområden.

I Sundbyberg är de specialiserade på transport av vatten och på biologisk rening,

i Herford i Tyskland utvecklar de reningsprodukter med UV-ljus och ozon och i

Zelienople i USA är de specialiserade på filter och separering. Christian ser till att

projektstyrningsstrukturen finns på plats i alla länder.

– Utmaningen tycker jag ligger i de kulturella skillnaderna. I Tyskland är det mer

hierarkiskt och i USA har folk svårare att ta egna beslut.

Christian har pluggat i fem och ett halvt år, först började han läsa till högskole-

ingenjör med maskininriktning i Karlstad. Sedan fortsatte han på civilingenjörs-

Rent vattenen framtidsbransch

Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen.

ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och des-inficering av vatten.

I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje.

Vill du bli vår 6001:e medarbetare?Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 an-ställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter.

Läs mer på: www.ittwww.se

Världen behöver rent vatten

info

bah

nrek

lam

byr

a.se


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

De gör även kritikalitetsbedömningar av anlägg-

ningens alla objekt och arbetar förebyggande med

smörjning av pumpar och kalibrering av mätin-

strument. Teknikgruppen ansvarar för den tekniska

utvecklingen av anläggningen men servar även

med teknisk kompetens. Eftersom anläggningarna

alltid är igång, är driftförhållandena inte alltid

stabila. Ibland sticker temperaturen iväg och då

måste problemet lösas.

– Att felsöka och optimera befintlig utrustning,

som vi gör i produktion, är en utmanande upp-

gift för den som har kompetensen att tolka alla de

driftdata som vi har tillgång till.

d e t g å r a t t a va n c e r a snabbt på

Perstorp. För att ta till vara kompetensen i företaget,

finns ett ”high potential” program. För Elins del, i

rollen som ny chef, ligger fokus nu på att organisa-

tionsförändringen ska fungera.

– Jag drivs av att optimera både produktionen

och medarbetarna i min roll. Vill man sedan fort-

sätta som ledare och få hela bilden över ett företag,

kan man till exempel gå vidare som produktions-

chef för någon enhet, eller gå över på marknad för

att lära sig mer om intäktssidan.

Perstorp är ett tekniktungt område som ligger

inbäddad mitt i den skånska myllan. I Perstorp

teknikpark jobbar över 2 000 personer och utgör

den största av sitt slag i södra Sverige. Företaget

i Perstorp omfattas av åtta produktionsanlägg-

ningar som är mer eller mindre integrerade med

varandra. Företaget finns även i Stenungsund och

globalt finns ytterligare elva anläggningar, med

totalt 2 700 anställda. Elin är dessutom med i ett

globalt initiativ som innebär ett antal resor runt

om i världen varje år.

– Det tar mig 35 minuter till jobbet från hem-

met i Helsingborg, det är nära till Kastrup och jag

kan i princip pendla till Stockholm med flyg från

Ängelholm om jag vill. Nä, läget är inga problem.

– Gillar man teknik och att fixa problem är produktion ett

bra val. Här jobbar många ingenjörer med olika inrikt-

ningar och vi kommer behöva anställa fler, säger Elin

Sohlberg.


e l i n s o h l b e r g ä r k e m i n g e n j ö r e n s o m på sex år gått

från studentlivet på Chalmers till att leda och utveckla verksamheten teknik och

underhåll på produktionsanläggningen i Perstorp. Karriären började som driftin-

genjör på Kemira i Helsingborg.

– Ena dagen kunde jag prata med tillverkare av ”fluid bed” granulatorer i syfte att

utveckla nya spraymunstycken, nästa dag med en driftoperatör om ett trilskandes

filter. Tredje dagen kunde jag ha diskussion med leverantörer om våra råvaror och

vara med i den tekniska delen av upphandlingen. Det var en enorm bredd på upp-

drag som lade grunden till den kompetens jag behöver idag.

Perstorp har anor från 1800-talet och förser bil- och byggindustrin med kem-

tekniska produkter, så som reptåligt glas och snabbtorkande lacker. Råvaror köps

in, blandas och ger olika produkter som renas och separeras från varandra med

minimalt spill som mål. Tack vare optimeringen är företaget världsledande på flera

produkter. Nu står Perstorp inför ett generationsskifte och behöver anställa fler in-

genjörer.

– Det är lätt att tro att vi bara anställer kemiingenjörer men vi har behov av

ingenjörer inom både maskin-, process-, miljö- och styr- och reglerteknikområdet.

Elin kom till Perstorp för tre år sedan då hon blev erbjuden en projektledar-

tjänst inom automation och styr- och reglerteknik. Tillsammans med kollegan

Krister Forsman, som är doktor inom reglerteknik, körde hon igång fyra projekt i tre

länder. Uppdraget var att optimera styrsystemet genom att omvandla idéer på hög

teknisk nivå till praktisk nytta hos teknikerna på respektive anläggning.

– Jag skapade en projektstruktur och utbildade nya projektledare enligt den. Det

var fantastiskt roligt att se hur de själva utvecklades och även vidareutvecklade den

till något ännu bättre.

s e d a n e t t å r t i l l b a k a ä r e l i n c h e f över ett femtiotal

ingenjörer och tekniker. Hon har precis gjort en omorganisation inom underhåll

och teknik och har tre mellanchefer under sig nu.

– Mitt uppdrag är att engagera, tydliggöra roller och ansvar, se till att folk träffas i

rätt konstellationer och utveckla avdelningens strategier för framtiden.

Underhållsgruppens huvuduppgift är att laga det som går sönder i produktion.

Produktion som kräver olika slags ingenjörer

www.perstorp.com

Vi värdesätter även högt EQEftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen.

Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något.

Karin uppskattar det ansvar Perstorp har för människa och miljö. Miljöfrågorna var också en av anledningarna till att hon började läsa kemi. Nu går också utvecklingen allt mer i en riktning mot gröna lösningar. Det är något Karins hjärta verkligen klappar extra hårt för.

Känner även du för att bidra till en bättre värld är du välkommen att höra av dig.

{IQ}

Karin Bengtsson, processingenjör


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

nog påstå att vi är bäst på upphandling i Sverige. Vi

måste syna leverantörernas kort, vilket kräver stort

kunnande, konstaterar han.

d e t ä r e t t j o b b i rörelse, där det gäller

att hitta smarta lösningar och undvika störningar av

olika slag. Både tekniska och personliga.

– Chefspositionen handlar mycket om att peppa

människor och finnas där när de behöver prata.

Det här är mitt roligaste jobb hittills eftersom det är

både stimulerande och utmanande, säger Magnus.

– Jobbet är otroligt givande och varierande. Ingen

dag är den andra lik, fyller Anna i.

Eftersom deras avdelning bildades i samband

med att de fick chefspositionerna har de varit fria att

utforma nya arbetssätt. Ödmjukhet inför kollegors

kunskaper anser de vara nyckeln till framgång som

ny chef.

– Vi har en delaktig personal som välkomnar för-

ändringar. Som ung chef måste man vara medveten

om, och ta vara på, sina medarbetares kunskaper,

säger Anna.

De prisar FMV som arbetsgivare och har en

lång lista med fördelar. Ett exempel är att företaget

erbjuder sina anställda stora möjligheter att växa.

– Om tre år kanske du vill jobba med JAS 39

Gripen eller nya logistiklösingar, och då finns

chansen att få göra det. Man lär sig otroligt mycket

och får intressanta arbetsuppgifter. Friskvård, för-

eningar, fördelaktig semester och bra lön är en del

av alla fördelar. Om jag får välja är jag garanterat

kvar här om fem år, säger Magnus.

Han menar också att det är en intressant tid att

jobba på FMV.

– Det händer otroligt mycket kring försvaret

nu. 2008 var ett tufft år med stora förändringar.

Resultaten pekar samtidigt uppåt och för tillfället

utvecklar man Sveriges framtida försvar. Det är

spännande.

Anna Palmgren är chef och Magnus Wakander

ställföreträdande chef på ett av Försvaret Materielverks

Anskaffningskontor. Ingen av dem hade ursprungligen

som mål att bli chef, men båda tycker att det är det

roligaste de gjort hittills i karriären.

– Det här är det roligaste jobb jag har haft eftersom det

är både stimulerande och utmanande, säger Magnus.


a n s k a f f n i n g s k o n t o r e t där Anna och Magnus jobbar producerar,

levererar och underhåller viktiga delar bland annat Försvarsmaktens ledningssystem.

Kortfattat innebär det att de sköter förhandlingar och strategier vid definition, upp-

handling och underhåll av IT och säkerhetsprodukter. Det är Anna och Magnus som

garanterar att en produkt eller ett system fungerar. Avdelningen Ledningssystem om-

fattar 26 anställda runt om i Sverige.

– Vi får exempelvis en beställning från Försvarsmakten om att de vill ha en ny

produkt, som kan vara allt från en dator till olika egenskaper i ett system. Inled-

ningsvis gör vi en kravanalys för att ta reda på vilka behov som tekniken ska möta.

Därefter är det vårt ansvar att upphandla i konkurrens och kontinuerligt se till att

produkten håller standarden, förklarar Anna.

– Vad många inte vet är att FMV är en civil myndighet. Vi har andra uppdrags-

givare än Försvarsmakten, exempelvis Regeringskansliet, säger Magnus medan han

ritar en karta över organisationen.

d e t f i n n s s a m m a n l a g t sex anskaffningskontor med uppdrag

inom mark, sjö, flyg, rymd, ledningssystem, logistik samt ett för gemensamma

myndighetsuppdrag. Anna arbetade på en annan avdelning inom FMV innan

hon tog klivet upp till en chefsposition, medan Magnus kommer från industrin.

Anna var tidigare projektledare inom IT och teknik och har varit chef i snart ett år.

Magnus, som har en civilingenjörsutbildning och ett antal år som konsult åt FMV

och Försvarsmakten bakom sig, började i höstas. Ingen av dem hade som mål att bli

chef, men båda tycker att det är det roligaste de gjort hittills i karriären.

– Man får vara med i produktionen och är insatt i alla uppdrag och kontakter

gentemot kunder och leverantörer. Jobbet innebär också att leda projekt och stödja

projektledare. Man måste gilla kontakter, säger Anna.

Magnus menar att FMV:s styrka är att de verkar i det tysta.

– Om vi gjort rätt syns det inte, vi ska vara transparenta. Samtidigt vågar jag

Transparent och stimulerande lagarbete


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

Det är en uppdragsfinansierad myndighet som

ligger under Försvarsdepartementet och ett av

Europas ledande forskningsinstitut inom försvar

och säkerhet. Huvudkontoret finns i Kista, men

verksamhet finns också i Linköping, Umeå och

Grindsjön, där Ida jobbar. Grindsjön ligger en bit

utanför Stockholm och anläggningen där har eget

försöksområde – och en egen badsjö.

– På sommaren kan man ta sig en simtur på

lunchrasten, och på vintern tar en del med sig

skridskor till jobbet. Det blir en lite speciell sam-

manhållning, eftersom vi bara är 100 personer

som jobbar här.

i f r a m t i d e n ser Ida sig själv i rollen som

projektledare på FOI, men först vill hon fördjupa

sig och vidareutvecklas praktiskt inom sitt område.

– Jag upplever FOI som en platt organisation.

Det känns som att jag kan vara med och påverka

min egen situation väldigt mycket och komma

med egna idéer. Jag kan absolut tänka mig att

stanna kvar här länge, jag tycker att jag utvecklas

på jobbet och det är spännande att vi har interna-

tionella projekt.

Ett sådant som Ida jobbar med just nu är för

DARPA, en myndighet under amerikanska för-

svarsdepartementet, som behöver hjälp med av-

ståndsdetektion av explosiva ämnen. FOI leder

också EU-projekt där många andra länder deltar.

Det mest utmanande med jobbet tycker Ida är

att hon får vara med och utveckla nya idéer och

metoder, och att hon får arbeta med tillämpad

fysik i aktuella frågor.

– Jag är glad att kunna bidra inom det här om-

rådet, det känns väldigt samhällsnyttigt. Mina

förväntningar på arbetslivet har verkligen infriats,

avslutar Ida.

På FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ser Ida Johansson

nya idéer födas inom explosivämnesdetektion. Hon

trivs med utmaningen i att skapa och testa nya metoder.

– Jag gillar att det inte finns något facit till mitt jobb,

vi gör saker som ingen annan gjort, säger Ida.


i d a j o h a n s s o n h a m n a d e på FOI efter att ha läst till civilingenjör

i teknisk fysik, men det kunde ha blivit något helt annat.

– När jag skulle välja till gymnasiet stod det mellan barn- och fritidsprogrammet

och det naturvetenskapliga. Jag älskar utmaningar och har lätt för att lära mig nya

saker, så jag valde natur.

Ida började på FOI i augusti 2007, och jobbar som forskningsingenjör på institutionen

för Energetiska material. Hon ingår i en grupp om sju personer med det effektfulla

namnet Lasergruppen, som tar fram och testar nya metoder för att med laser spåra

explosiva ämnen. I gruppen, och på institutionen i stort, är det blandade åldrar och

i Idas grupp är kvinnorna i majoritet.

– Det är en kul grupp, vi diskuterar mycket med varandra och trivs verkligen ihop.

En vanlig dag på jobbet gör jag research, analyserar resultat och skriver rapporter.

Jag spenderar mycket av min tid i labbet, där jag sätter upp och genomför olika

experiment.

u n d e r s i n a s t u d i e r funderade Ida på att doktorera, men bestäm-

de sig för att först arbeta praktiskt inom industrin, och riktade in sig på kurser i

tillämpbar fysik. I sitt examensarbete jobbade hon med lasrar till elektrooptiska

avståndsmätare, så när FOI sökte laserfysiker kändes det helt rätt. Men planerna på

att doktorera finns kvar.

– Forskarnivån på FOI är väldigt hög. Fyra av sju i vår grupp är disputerade och

en femte doktorerar just nu. Jag och en kollega har bestämt att vi ska välja inriktning

för vår forskning nu under våren. Då kommer vi att forska med utgångspunkt i

våra projekt här på FOI. Mitt jobb rör sig faktiskt i gränslandet mellan industri och

forskning redan nu, till exempel skriver och publicerar jag vetenskapliga artiklar i

mitt arbete.

FOI är en stor arbetsplats med runt 1000 anställda, varav 800 är forskare.

Både industri och forskning på FOI

Forska med oss för en säkrare värld

På FOI är vi ungefär 1000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys.

Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, It-säkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-fors-kare fi nns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn.

Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

sitter framför sina datorer, vilket alltså inte är

fallet på SP.

– Vi är även inblandade i många olika forsk-

ningsprojekt och som medlem i en forsknings-

grupp finns det möjligheter att arbeta utomlands.

I dagsläget är jag till exempel med i ett projekt

med representanter från Norge och Korea, be-

rättar Markus.

Då både miljö- och energifrågor kommer allt hö-

gre upp på många företags agendor växer behovet

för SP:s tjänster, vilket har gjort att organisationen

kontinuerligt nyanställer.

– Det som är unikt med arbetsplatsen är att

expansionen av energiteknikenheten har gjort

att många nyexaminerade har anställts. Många

kommer direkt från skolan så det är ett ungt folk

som jobbar här och en hög procentandel tjejer. Jag

har verkligen jättebra arbetskamrater och det gör

mycket för min trivsel.

h a n å t e r k o m m e r flera gånger till det

trevliga arbetsklimatet och tycker det är en fördel

att SP är en platt organisation.

– Under min utbildningstid fick jag en bild av

att många ingenjörer inte är så sociala men så är

det verkligen inte här. Det märks tydligt att de

som jobbar här är sociala, det är nästan ett krav,

skrattar Markus.

Inom några år hoppas han att han fått bredda

sin kompetens och att han då även jobbar med

solceller. Markus ser inga tecken på att debatterna

kring miljö- och energifrågorna kommer att svalna,

tvärtom.

– Det här är absolut en bransch att satsa på.

Energiteknik är den del inom SP som växer mest

och jag tror inte att energi och miljö bara är en

boom. Vi får lära oss att leva med att vi nu måste

lägga mer resurser och tid på miljön.

Det finns inget som är så hett just nu som miljöfrågor.

För Markus Alsbjer, på SP Sveriges Tekniska Forsk-

ningsinstitut, har alltid varit intresserad av miljöteknik.

Genom sitt arbete på SP är Markus med och kvalitets-

säkrar fjärrvärmecentraler.

– Det känns otroligt meningsfullt att få jobba med att lösa

dessa miljöfrågor och på SP är arbetet väldigt omväxlande.

Ena dagen står jag i labbet med arbetskläder för att nästa

syssla med teoretisk forskning, säger han.


n ä r m a r k u s a l s b j e r l ä s t e t i l l civilingenjör i teknisk

fysik och elektroteknik på Linköpings universitet togs miljötekniksprofilen bort. Då

valde han att skapa sin egen profil med inriktning på energisystem och miljöteknik.

– I mitt ansökningsbrev till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, skrev jag att

energifrågor upprör mig. Jag är ruskigt irriterad över företag som inte tar ansvar för

sin omvärld. Det finns många skräckexempel där företag vill tjäna lite pengar och

samtidigt gör miljön en stor otjänst.

När vi pratas vid firar Markus ett år som ingenjör hos SP. Koncernen har totalt

950 anställda och består av flera institut samt en rad olika enheter som brand, bygg,

elektronik och livsmedel.

– Under mitt första år har det handlat mycket om att lära mig nya saker hela

tiden. Jag är förvånad över att det har tagit så lång tid. Samtidigt tror jag att det

finns en risk att jag tröttnar om jag inte får lära mig något nytt. På SP finns det stora

möjligheter till att bredda sin kompetens, förklarar han.

m a r k u s a r b e t a r m e d system- och installationsteknik, inom energi-

teknikenheten. Han får dagligen testa både sina teoretiska och praktiska kunskaper.

SP-koncernen har ett eget kvalitetsmärke, P-märket, som innebär att produkterna

uppfyller en viss kravnivå.

– Jag är ofta ute i labbet och testar produkterna. Det är inte något labb med vita

rockar utan mer som en verkstad, där jag står i arbetsbyxor och arbetar med rejäla

don. Jag får verkligen jobba med händerna vilket jag tycker är otroligt kul.

Han berättar att många av hans studiekamrater i dag har tjänster där de enbart

Energi- och miljöteknik

– en het bransch

Teknikutveckling i framkant

www.sp.se

På SP erbjuder vi en teknisk bredd där du kan arbeta

med varierande uppgifter inom en mängd olika tek-

nikområden. Hos oss kan du också få en industrinära

forskarutbildning. Vår forskning utgår från tydliga

behov i industrin eller samhället och du får vara med

och utveckla framtidens teknik tillsammans med

industrin, andra institut och universitet och högskolor,

både i Sverige och internationellt.

Sveriges största institutsgrupp

SP-koncernen, med moderbolaget och dotterbolagen

CBI, Glafo, SIK, SMP, YKI och JTI, utgör tillsammans

Sveriges största institutsgrupp för hållbar utveckling

av näringsliv och samhälle. Vi är ca 950 medarbetare,

varav hälften akademiker och ca 225 med forskar-

utbildning. Vi har ca 9 000 kunder och arbetar med

kunskapsspridning och ett brett utbud av tjänster från

behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation

till mätning, analys och certifi ering. SP är en viktig

aktör för industriell utveckling och innovation inom

miljö och energi.

SP S

veri

ges

Tek

nis

ka F

ors

knin

gsi

nst

itu

t

82 EXAMENSGUIDEN VT0982 EXAMENSGUIDEN VT09


HANDEL &VARUMÄRKEN

IT,MANAGEMENT& TELEKOM


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

men just nu vill jag göra det bästa av det ansvar jag

precis har fått.

Sedan några månader tillbaka är hon Nordic

Brand Manager för Ben & Jerry’s, GB:s och Carte

D’Or:s skopglass.

– Jag lanserar nya produkter och jobbar med

kommunikationsmaterialet kring dem. Allt handlar

om att stärka våra varumärken och att sälja så

mycket som möjligt.

Anna känner att hon har hittat rätt på Unilever

men beslutet att gå den här vägen har inte alltid

varit glasklart.

– Jag tog studieuppehåll en period för att jobba

som marknadsförare på Kraft Foods. Jag jobbade

och pluggade också utomlands i perioder. Det

verkade enklare att prova på olika saker då än att

vänta tills jag kom ut i arbetslivet. Men genom

Unilevers traineeprogram behöver man inte veta

från början exakt vad man vill göra, det är det som

är så bra.

m ö j l i g h e t e r n a a t t f å arbeta in-

ternationellt var ett starkt skäl till att hon sökte sig

till Unilever, som finns i över hundra länder. För-

utom säljkontor och fabriker har företaget ett glo-

balt samarbete med FN:s World Food Programme.

I höstas fick hon chansen att jobba för FN i Ghana

och nu har hon blivit ambassadör för World Food

Programme på Unilever.

– Det var helt fantastiskt, som natt och dag mot

hemma. Där jobbade jag bland annat med ett pro-

jekt som ger stöd till skolluncher för att få barnen

att gå till skolan. Jag hade hönor som följde mig

längs grusvägen till jobbet.

Anna hoppas att det blir en självklarhet för större

företag att jobba med etik och hållbar utveckling

på liknande sätt, att alla tar ett ordentligt ansvar.

– Det görs så mycket bra saker här och det skapar

dessutom en djupare mening och engagemang i

huvudet på oss medarbetare.

Ny sköljmedelsdoft, nya smaker i glassboxen och nyttigare

Milda i miljövänligare flaska – på Unilever finns ett

ständigt flöde av nya produkter som ska lanseras och nå

butikerna.

– Finns vi inte ute på hyllorna och i konsumentens

huvud så finns vi inte alls. Med dagliga utmaningar som

dessa blir det aldrig tråkigt att gå till jobbet, säger Anna

Barrner.


a n n a b a r r n e r g i c k ut Handelshögskolan i Stockholm 2006 och blev

direkt antagen till Unilevers Management Traineeprogram. Unilever har en gedigen

produktportfölj av välkända varumärken som vart och ett förknippas med olika bud-

skap. Och det är det som Unilever är experter på. Vem vill inte ha en fräsch andedräkt

med Pepsodent, lugn och ro med en kopp Lipton eller bli överraskad med Carte D’Or?

– Konsumentvaror ligger mig varmt om hjärtat. Att arbeta med marknadsföring

utifrån vad som händer i konsumentens huvud är riktigt spännande tycker jag.

Unilevers produkter konsumeras världen över varje dag av människor som för-

väntar sig att varorna ska finnas på plats exakt i den stund när de behöver dem. Det

är ett ständigt varuflöde och därför måste besluten tas snabbt.

– Vi säljer varje dag, varje sekund. Jag gillar att leverera och se resultat av mina

ansträngningar och därför passar det här företaget mig väldigt bra.

Anna började som Junior Brand Manager för Jif och Via. Under traineeperioden

fick hon se bredden av verksamheten genom att arbeta inom flera affärsområden,

göra studiebesök på olika anläggningar och samtidigt utveckla sina ledaregenska-

per. Sista perioden inom traineeprogrammet var hon på säljsidan som Key Account

Manager för Lidl och Netto.

– Jag gillade den tjänsten så mycket att jag stannade kvar efter traineeprogrammets

slut, med fullt resultatansvar. Att arbeta direkt mot våra kunder var mycket roligare

och mer utmanande än vad jag hade trott. Som kundansvarig får man direkt feedback

från inköparna vilket är otroligt lärorikt.

a n n a s m å l s ä t t n i n g är att göra karriär inom marknad eller sälj.

Unilever erbjuder utveckling både på djupet och på bredden, anställda uppmuntras

att byta avdelning vilket passar henne väldigt bra.

– Jag föredrar att arbeta med en helhetsbild och på sikt vill jag ha en bredare roll,

Utmanande och roligt med starka varumärken

We believe ‘dirt is good’.Not surprisingly we’re lookingfor people who aren’t afraidto get their hands dirty.

We love dirt and for a laundry brand, like Via, that may seem a little odd.

However, we understand that if people are going to live full active lives then,

on occasions, they’re going to get a little grubby. If you want to work with

brands, like Via that literally think outside the soapbox then we’ll give you the

tools and opportunities for a great career in marketing or sales.

Want to get stuck in? Then visit www.unilever.se

Could it be


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

– Man kan styra lite själv hur länge man vill sitta

kvar men vanligtvis är vi involverade i ett projekt i

minst sex månader. Varje nytt uppdrag blir som ett

nytt jobb. Du lär dig att prata med okända männis-

kor, vara väldigt social och får skapa ditt eget nät-

verk. Med sådana utmaningar växer man snabbt

som person och det är väldigt positivt tycker jag.

f u j i t s u vä x e r p å marknaden

och är just nu inne i en stor rekryteringsfas på

Stockholmsmarknaden. De spänner över många

branscher, från bank/finans, industri, offentlig

sektor till detaljhandel och telekom.

– Vi ser stora expansionmöjligheter i Stockholm

och satsar nu på att växa i den regionen, särskilt

inom driftövertagandeprojekten.

Det finns också möjlighet att jobba i många

olika roller, till exempel med verksamhets- och

affärskonsulting, teknisk konsulting, systemintegra-

tion eller drift och förvaltning.

– Den stora fördelen är att jag kan jobba i olika

typer av projekt och jag behöver inte byta företag

om jag blir sugen på att testa en annan bransch.

Framtidsmöjligheterna finns här inom vilket område

jag än vill fortsätta med.

Med ett av världens största företag i ryggen är Fujitsu

Services en stabil aktör på den svenska IT-marknaden.

Nu ska de växa och bli ännu större.

– Vi spänner över många branscher och det gör att

det finns många spännande projekt att jobba med, säger

Carima Hajjoub.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N F O T O : K R I S T O F F E R I N G E M A N S S O N

c a r i m a h a j j o u b är projektledare på Fujitsu Services, en av världens

största IT-leverantörer. Hon jobbar med projektledning, kravhantering och system-

förvaltning.

– Just nu är jag ute i ett stort outsourcingprojekt på ett företag där vi har tagit

över IT-driften. Min uppgift är ta fram en kommunikationsplan för hur man ska

kommunicera internt och externt i företagets olika projektfaser. Jag jobbar också

med att förbättra deras projektplats för dokumenthantering.

Carima har samlat på sig lång arbetslivserfarenhet inom IT-branschen sedan hon

tog sin magisterexamen i Data- och Systemvetenskap för nästan tio år sedan.

– Jag kom ut precis innan hela IT-bubblan sprack och det är klart att det idag

känns tryggt att jobba på ett företag som Fujitsu som är en komplett IT-leverantör.

Här finns möjlighet att jobba med många olika typer av projekt, det är en snabb och

flexibel organisation med starkt fokus på både kunden och medarbetare.

f u j i t s u t a r h a n d o m företags IT-drift genom outsourcing av

arbetsplatser, nätverk och applikationer. De erbjuder även konsulttjänster och

projektgrupper inom bland annat systemutveckling, integration och projektledning.

– Roligast är att komma ut till en ny kund där jag får styra upp, reda ut problem och

i slutändan se resultatet med en nöjd kund. Jag trivs med att träffa nya människor och

få jobba i olika typer av verksamheter.

Som konsult ska man fylla upp sin tjänst med ett eller flera projekt, helst till 100

procent. Ofta jobbar man i ett projekt i taget, från en månad upp till tre år.

Komplett IT-leverantör som växer iStockholmsregionen

Fujitsu är ett av världens största IT-företag. En kombination av japanskt och västerländskt tänkande ger oss ett lite annorlunda perspektiv. Vi gillar långa relationer. Vi uppmuntrar entreprenörsanda. Och vi har en realistisk och förnuftig syn på vad IT kan erbjuda. Låter det intressant? Vi söker fler IT-specialister och konsulter som vill se på IT med nya ögon. Läs om våra lediga tjänster på http://se.fujitsu.com.


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

– Ena året kan man jobba som Account Delivery

Manager och nästa år som marknadsförare. Det

finns en flexibilitet att skapa sina egna vägar på

HP. Inget är stöpt i sten och jag tror att det är det

som ligger till grund för ödmjukheten som finns

i företaget.

Lika viktigt är det att vara affärsorienterad, inte

minst i hennes nuvarande tjänst.

– Man måste kunna prata om nyttan med IT-

lösningarna på alla nivåer inom ett företag så att

de verkligen förstår våra tjänster. Jag har en tvär-

vetenskaplig bakgrund som stämmer väl överens

med det jag arbetar med, där jag har ett ben i lös-

ningsbaserad försäljning och ett ben i leveransfrå-

gor. Det är mycket utvecklande.

h p ä r e t t s t o r t internationellt fö-

retag och Ellinor känner att hon har hamnat helt

rätt.

– Jag var väldigt intresserad av att arbeta utom-

lands när jag sökte hit. Globalt finns HP i stort

sett världen över. Man kan arbeta inom vitt skilda

områden så karriärutvecklingen på företaget ser

bra ut. Jag kände några människor på HP innan

jag började här och visste att företaget hade värde-

ringar och en personalpolitik som stämde för mig.

Ellinor tycker att man får mycket uppbackning

av sina chefer. En gång i halvåret gör hon uppfölj-

ning med sin chef och på det ena sätts karriärmål på

ett, tre och fem år inom organisationen. Det är ett

bra sätt att visa sina aspirationer på menar Ellinor.

– Det är öppna dörrar inom hela HP och jag

tycker det är värdefullt att man kan ha den raka

kommunikationen. Är man villig att satsa själv så

satsar HP på en.

Hewlett Packard är en av världens ledande IT-leverantörer

med cirka 300 000 anställda och kontor i över 170 länder.

– HP är känt för sin ”open door” policy och människorna

här är helt fantastiska. Det kändes rätt från första stund,

säger Ellinor Jonsson.


s o m k o n s u m e n t f å r n a m n e t h p dig troligtvis att tänka på

produkter som datorer och printrar, men HP:s portfölj innehåller även ett omfat-

tande tjänsteutbud med skräddarsydda helhetslösningar för företag. IT har gått från

att ses som ett affärsstöd till att utgöra själva navet i affärsverksamheten. Ellinor

Jonsson är HP-tjänstespecialist inom Technology Solutions Group. Just nu jobbar

hon ute hos en partner med försäljning och leverans av installations- och startup-

tjänster.

– Det är en koordinerade roll där jag är länken mellan HP och vår partners

säljare, koordinatorer och tekniska konsulter. Jobbet är processorienterat och jag

hjälper dem bland annat med att effektivisera rutiner och vara ett specialistsäljstöd

för deras säljare. Utvecklingen går otroligt snabbt, vilket gör HP till en dynamisk

arbetsplats. Det är jättekul!

e l l i n o r h a r e n d u b b e l m a g i s t e r i internationell ekono-

mi och i IT-managent. Hon blev klar 2005 och efter ett par år i mjukvarubranschen

kom hon till HP som trainee på Technology Services Delivery Operation. Där fick

hon lära sig teknisk infrastruktur genom att förstå hur support och leverans knyts

ihop på företaget. Efter traineeperioden blev hon Account Delivery Manager. Det

är ett förebyggande arbete med ansvar att leveranser och support ska fortgå utan

incidenter eller problem.

– Förebyggande arbete är viktigt för våra kunder. Tänk dig att en Internetbanks

server går ned, vilka förluster det skulle innebära. Vårt uppdrag är att hjälpa kunden

att öka serverns tillgänglighet och effektivitet, att hela tiden arbeta i förebyggande

syfte så att till exempel den här servern inte går ned.

Inom affärsområdet finns en stor bredd på tjänster så som specialistsäljare,

controller, produktchef, affärsanalytiker, programansvarig, leveransansvarig och

teknisk specialist.

”Det kändes rätt från första stund.”

Stretch. Strive. Succeed.Hewlett Packard (HP) is a market leading IT company with presence in

more than 170 countries worldwide and around 300 000 employees.

The HP head offi ce is situated in Palo Alto, California.

The HP portfolio is wide and includes hardware products as well as

services and solutions.

The career opportunities for young graduates are endless. The roles

at HP include account managers, sales specialists, project managers,

solutions architects, delivery managers, fi nancial analysts and more!

Working for HP is about winning the right way for customers,

for employees and as a global citizen.

www.hp.com/go/jobs www.hp.com/go/video


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

ledare och koordinator. Det är också variationen

hon tycker är det bästa med jobbet som konsult.

När det gäller framtiden är Ronny och Marit

överens om att Tieto erbjuder många bra möjlig-

heter till utveckling, och som anställd finns stort

utrymme att påverka åt vilket håll man vill ut-

vecklas. För Ronny är det en roll som arkitekt som

hägrar, vilket skulle innebära ett mer övergripande

ansvar för utformningen av de webbapplikationer

han jobbar med. Han kan också tänka sig att jobba

utomlands, vilket det finns goda möjligheter till då

Tieto har kontor i nästan 30 länder och uppmunt-

rar sin personal att ta chansen att utnyttja det.

Marit har inget specifikt mål just nu.

– Jag vill fortsätta jobba och bredda min kom-

petens genom att prova nya roller och uppdrag,

det är så jag vill utvecklas. Men man vet aldrig, i

framtiden kanske jag blir avdelningschef, eller VD

för Tieto, ler hon.

Tieto är ett av norra Europas ledande IT-tjänsteföretag,

och sysselsätter cirka 16 000 personer världen över,

varav cirka 3300 i Sverige. Två av dem är Marit Täpp

och Ronny Pettersson.


t i e t o ä r r e s u l t a t e t a v sammanslagningen av det finska IT-

företaget Tieto och svenska Enator. De båda företagen gick samman i juli 1999 och

bildade TietoEnator, som sedan december 2008 heter Tieto. Företaget erbjuder IT-,

FoU- och konsulttjänster och är världsledande inom vissa branscher. Inom om-

rådena telekom, skog, olja och gas samt digitala tjänster arbetar bolaget globalt.

Huvudmarknader är norra Europa, Tyskland och Ryssland.

Ronny Pettersson är utbildad systemutvecklare från Mälardalens högskola

och jobbar nu på Tietos kontor i Kista där vi träffas. Han ingår i ett projekt som

utvecklar onlinetjänster för en kund inom den offentliga sektorn. Ronny har varit

på Tieto i ett och ett halvt år, och jobbade innan dess i en mindre verksamhet.

– Jag ville gärna jobba på ett stort företag och Tieto stack ut från mängden av

konsultföretag genom all den moderna teknik som används här, berättar han.

t e k n i k e n ä r n å g o t s o m a n vä n d s i stor utsträckning även

i kommunikationen inom företaget. Tieto ligger i framkant när det gäller digitala

tjänster för videomöten och facebook-liknande verktyg för att snabbt kunna ta

kontakt, vilket framförallt är viktigt när det gäller kontakten med kollegor utom-

lands.

Marit Täpp är civilingenjör inom datavetenskap och har jobbat på Tieto sedan

2004, då hon tog examen i Linköping. Hennes ingång till jobbet var via en kompis.

– Jag har alltid sjungit i kör och det var genom en tjej där som jag fick jobb på

Tieto i Linköping, där jag jobbade de första tre och ett halvt åren.

Sedan förra våren bor och arbetar Marit i Stockholm, dit hon flyttade för

kärlekens skull. Nu har hon ett uppdrag i en ny roll som integratör, vilket innebär

att på systemnivå få olika mjukvaror och hårdvaror att fungera tillsammans. Marits

tidigare roller på Tieto har varierat; hon har varit programmerare, testare, projekt-

med alla vägar öppnaVarierat arbete

Vi hjälper våra kunder att förverkliga sina visioner genom att utveckla riktigt smarta IT-lösningar. Som ett av de största IT-företagen i norra Europa är vi världsledande inom flera områden. Vår styrka är kunskapen om teknologier och trender i den digitala världen och hur man omvandlar dem till hållbara resultat för kunderna. Exempel på de branscher vi jobbar med är telekom, media, bank, energi och logistik. I ett nära samarbete med många av världens ledande företag och organisationer utvecklas vi ständigt och har idag verksamhet i närmare 30 länder.

Var med och skapa framtidens IT.

Bäst i klassen?Då är chansen stor att du kommer arbeta hos oss.

tieto.se

MILJÖFRÅGOR, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ELLER KATASTROFBISTÅND?

Livet är så mycket mer än jobb. Du vill göra karriär men har också energin att påverka och vill göra skillnad. Vi kan hjälpa dig hitta den ideella organisation som är rätt för dig att stödja.

Charity Rating står på givarens sida. Vårt uppdrag är att göra information om ideella organisationer mer lättillgänglig - oavsett om du vill ge din tid eller dina pengar. På www.charityrating.org hittar du vår kostnadsfria webbguide med information, analyser och rapporter om ideella organisationer.

Välj inte bara jobb – välj hur du ska hjälpa till att göra världen lite bättre!Lycka till.

CHARITY RATINGKungsgatan 29, 4tr, 111 56 Stockholm

Tel: 08 - 525 05 155, Fax: 08 - 525 05 101www.charityrating.org, [email protected]

EXAMENSGUIDEN VT09

Mitt jobb är en

katastrof!Vi på Röda Korset arbetar med katastrofer.

Stora och små. I Bangladesh och i Tranås.

Hjälp oss att göra världen till en

mänskligare plats genom att bli månads-

givare i Röda Korset. Du kan bidra

med 100 kr eller mer i månaden. Mer

info på www.redcross.se eller anmäl dig

på 020-213 213. Tack.

www.redcross.se

Läs Examensguiden på nätet!

- stor branschguide- hitta företag och kontaktpersoner- hitta traineeplatser- läs branschintervjuer- läs reportage om arbetslivet- se filmpresentationer

www.examensguiden.se


Carolina Lindström, Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . .48Fredrik Djurklou, Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . . . .49Karin Brofelth, Statens Fastighetsverk. . . . . . . . . . . . . .50Frida Nordvall, NCC. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Christina Edvarsson, Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Krister Stralström, Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Alexander Lindqvist, OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56Anna Rylander, Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Alexandra Leonhard och Joakim Lundgren, ESV . . . . .62Niklas Feiff, KPMG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64Skatteverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99

Natasja Kavalic, Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . .42Lisa Nyberg, Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44Finansförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV. . . . . . . .76Ida Johansson, FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78Markus Alsbjer, SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80

Anna Barrner, Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84

Anders Ericsson, AkzoNobel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70Christian Wiklund, ITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72Elin Sohlberg, Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74

Carima Hajjoub, Fujitsu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86Ellinor Jonsson, HP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto . . . . . . . . . . . .90Accenture. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93

Evert Boeye, Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66

Register företag branschvisBygg & Fastighet

Energi & Kraft

Ekonomi, Revision & Skatter

Fackförbund

Forskning, Teknik & Utveckling

Handel & Varumärken

Industri & Verkstad

IT, Management & Telekom

Transport, Resor & Logistik

97EXAMENSGUIDEN VT09

Accenture. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93AkzoNobel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Ekonomistyrningsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62Finansförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98FMV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Fujitsu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86HP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88ITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64Statens Fastighetsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74Skatteverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Tieto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Register företag A-Ö

Karriären närmar sig... Se till att du är förberedd.

Vi kan finansbranschen − ta hjälp av oss!CV-granskning, information och nyheter om branschen, söka-jobb-hjälp, personlig rådgivning om lön och villkor, seminarier, medlemsförmåner och mycket mer − helt gratis.

Läs mer på www.finansforbundet.se

Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är

förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och boupp-

teckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om

skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan

finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och

företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att

göra rätt från början. Det tjänar vi alla på!

Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med ut-

manande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utveck-

las och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med

spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor.

Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och

privatliv.

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdel-

ningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av

såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du

rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk

nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som

medborgare och företagare möter på våra servicekontor.

Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och

förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras

förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision

är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Mer information hittar du på vår webbplats

www.skatteverket.se.

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig!

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

Energibranschen kommer att vara i händel sernas centrum under

de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här

är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner,

inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstill fällen

hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka

3000 nytänkare inom fl era yrkeskategorier. Är du en av dem?

Välkommen in på vattenfall.se/student

följ med oss på resan

energi för nytänkare

Documents

Examensguiden VT 2009