Examensarbete

Kandidatnivå

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom En litteraturöversikt Effects of non-pharmacological interventions for people affected by Alzheimer`s disease with BPSD Författare: Gulseren Tasci, Tetyana Schönning Handledare: Anna Swall Examinator: Jan Florin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ 2018 Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 2016/06/07 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 1

Bakgrund ................................................................................................................................... 1

Den äldre människan och AD ............................................................................................ 1

Alzheimers sjukdom och dess symtom ............................................................................. 2

Beteendemässiga och Psykiska Symtom hos personer med Alzheimers demens ....... 3

Farmakologisk behandling och icke-farmakologiska metoder....................................... 4

Personcentrerad omvårdnad ............................................................................................... 5

Problemformulering ............................................................................................................. 6

Syfte ........................................................................................................................................ 6

Frågeställning ........................................................................................................................ 6

Definition av centrala begrepp ........................................................................................... 7

Metod ......................................................................................................................................... 7

Design .................................................................................................................................... 7

Urval av litteratur .................................................................................................................. 7

Inklusionskriterier ............................................................................................................. 8

Värdering av artiklarnas kvalitet ......................................................................................... 8

Tillvägagångssätt ................................................................................................................... 8

Analys och tolkning av data ................................................................................................ 9

Etiska överväganden ................................................................................................................ 9

Resultat ................................................................................................................................... 10

Effekt av musikterapi ........................................................................................................ 10

Effekt av massage och beröring ...................................................................................... 10

Handmassage och aromaterapi .................................................................................... 11

Massage och öron akupunktur ..................................................................................... 11

Terapeutisk beröring ..................................................................................................... 11

Effekt av ljus ...................................................................................................................... 12

Effekt av reminiscence-terapi .......................................................................................... 12

Effekt av specialiserad utbildning av personal .............................................................. 12

Effekt av vårdhundterapi ................................................................................................. 13

Effekt av kombination av icke-farmakologiska metoder vid BPSD .......................... 13

Diskussion .............................................................................................................................. 13

Sammanfattning av huvudresultat ................................................................................... 13

Musikterapi ur ett personcentrerat perspektiv ......................................................... 14

Massage och beröring ur ett personcentrerat perspektiv ......................................... 15

Ljus ur ett personcentrerat perspektiv ....................................................................... 16

Reminiscence-terapi samt utbildning av vårdpersonal ur ett personcentrerat perspektiv ........................................................................................................................ 16

Vårdhundterapi ur ett personcentrerat perspektiv .................................................. 17

Metoddiskussion ................................................................................................................ 17

Klinisk betydelse för samhället ............................................................................................ 19

Konklusion/Slutsats ............................................................................................................. 20

Förslag till vidare forskning ................................................................................................. 20

Referenslista: .......................................................................................................................... 21

Bilaga I - Sökmatris ............................................................................................................... 28

Bilaga II – Sammanställning av artiklar (n=16) som ligger till grund för resultatet. ... 29

Bilaga III - Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier .............. 35

Sammanfattning

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av

demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka

kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av

beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation,

depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar,

rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra

att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet.

Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder

vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga

och psykiska symtom.

Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa

forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016.

Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa

typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten

visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD.

Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska

agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen

minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av

handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade

aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att

fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos

personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter

kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade.

Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och

ätstörningar.

Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska

symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De

varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör

individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Nyckelord: Alzheimers sjukdom, BPSD, icke-farmakologiska metoder, effekt

Abstract

Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the

number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In

addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and

Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation,

depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances,

anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult

to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing.

Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these

methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural

and psychological symptoms.

Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles

has been performed. The selected articles ware published between years 2006-

2016.

Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain

types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results

showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD.

The literature review showed that music intervention was most effective in

reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special

memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand

massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased

aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage

intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with

dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce

depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was

an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders.

Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural

and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with

varying effect. The varying results can be interpreted as following: non-

pharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case

and that there is a need for further research in this area.

Keywords: Alzheimer's disease, BPSD, non-pharmacological interventions, effect

1

Inledning

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdomen inte bara i

Sverige utan i hela världen. Den ökande populationen av personer med Alzheimers

sjukdom leder till att gruppen kommer att ta mer plats inom vården. Personer med

Alzheimers sjukdom (AD) kännetecknas även av beteendemässiga och psykiska

symtom vid demenssjukdom (BPSD). Personer med AD kan ofta vara

institutionaliserade där de kan känna sig otrygga. I obekanta miljöer kan personer

med Alzheimer bete sig aggressivt, skrika, vandra, bli oroliga, rädda, nedstämda

eller apatiska (Edberg, 2014). Detta påverkar personens livskvalitet negativt och

orsakar lidande. Det är även psykiskt och fysiskt påfrestande för hälso- och

sjukvårdspersonal att vårda AD patienter med BPSD.

Författarnas intresse för det aktuella omvårdnadsområdet väcktes under

verksamhetsförlagd utbildning, eftersom författarna hade observerat många

patienter med AD som har BPSD.

Bakgrund

Den äldre människan och AD

Alzheimers sjukdom förekommer oftast vid hög ålder och vanligtvis drabbas

människor äldre än 65 år, men i några sällsynta fall har AD registrerats vid lägre

ålder (Svenskt Demenscentrum, 2016). I Sverige räknas en person som ”äldre” vid

65 års ålder, det vill säga vid den allmänna pensionsåldern.

Världshälsoorganisationen (WHO, 2015) definierar ”äldre människa” som den

person som har uppnått en ålder av 60 år. Statistiska centralbyrån (SCB, 2015) har

räknat ut att antalet äldre människor kommer att öka med ca 400 000 personer

fram till år 2020. Dessutom förväntas mäns och kvinnors medellivslängd att stiga

(ca 84 år för män respektive ca 86,5 år för kvinnor) fram till år 2050 (ibid.). Detta

innebär att äldre människor, både nu och i framtiden, kommer att utgöra en stor

andel av totala befolkningen. Detta i sin tur kommer att påverka dels hur vården är

organiserad, dels hur omvårdnad utförs (Nygren & Lundman, 2014).

Allt eftersom äldre människor åldras kommer de till den fas i livet där de tittar på

världen med visdom och mycket erfarenhet och vill dela med sig till andra av sina

2

upplevelser eller det som varit viktigt för dem (Nygren & Lundman, 2014). Det

förekommer att äldre människor uttrycker att det är skönt att bli gammal, men det

är vanligt de äldre också känner sig inte lika starka som tidigare. Av många äldre

människor upplevs följande saker som viktiga: självkänsla, integritet, identitet och

människovärdigt liv. Det är även viktigt för de äldre att berätta för andra om sitt

liv, oavsett om det sker i skriftlig form, (till exempel böcker om sin livserfarenhet)

eller i form av muntlig berättelse till någon annan. Genom sin berättelse kan den

äldre människan få en struktur, sammanhang och skapa mening i sitt liv (ibid.).

Åldrandet leder till försämring av kroppens fysiska, psykiska och sociala

funktioner, samt att riskerna för att drabbas av olika sjukdomar blir större. En av

de sjukdomarna som ofta förekommer hos äldre människor är demenssjukdomar

(Socialstyrelsen, 2010). Kognitiv svikt orsakas av demenssjukdom, det betyder att

förmågan att tänka, lära sig och bearbeta information i hjärnan blir nedsatt

(Hayajneh & Shehadeh, 2014). Den äldre människan drabbas främst av kognitiv

nedsättning. Sjukdomens utveckling leder till att personer med demens har svårt

att tolka och förstå sin omgivning och blir alltmer beroende av andra människor.

Demenssjukdomar delas bland annat in i följande grupper: Alzheimers sjukdom,

vaskulär demens, frontallobsdemens, Lewy body demens (ibid.). Alzheimers

sjukdom är den vanligaste sjukdomen bland demenssjukdomar i Sverige (Svenskt

Demenscentrum, 2016).

Alzheimers sjukdom och dess symtom

Enligt Socialstyrelsen finns det ca 160 000 personer med någon form av demens i

Sverige och ca 100 000 av dem har Alzheimers demens (Socialstyrelsen, 2010).

Antalet av Alzheimers-sjuka människor förväntas att fördubblas år 2050

(Brookmeyer, Johnson, Ziegler-Graham & Arrighi, 2007).

AD kännetecknas av nervcellskada och celldöd med onormal hastighet i delar av

hjärnan som kontrollerar minnen, tankar och språk. Följden blir att personen får

svåra handikapp (Edberg, 2014). AD brukar oftast indelas i tre olika stadier. Det

första stadiet är tidig/mild demens som kännetecknas av lätt glömska, svårigheter

att hitta rätt ord och orientera sig i välbekanta miljöer. Måttlig demens

3

kännetecknas av en försämring av språkförmågan och svårigheter att utföra sysslor

i det dagliga livet. Svår demens är det slutliga stadiet där man förlorar sina

kognitiva förmågor. Vid svår demens har den sjuka personen svårt att äta själv, så

småningom kan inte heller personen förflytta sig själv, sitta och hålla huvudet

upprätt (Klimova & Kuca, 2015).

Beteendemässiga och Psykiska Symtom hos personer med Alzheimers demens

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är ett begrepp

och ett samlingsnamn för olika beteende och psykiska symtom som framkommer i

samband med demenssjukdomar (Edberg, 2014). Begreppet introducerades först

av International Psychogeriatric Association i 1990-talet (ibid.). BPSD är vanliga

hos Alzheimers sjuka personer (Rouch et al., 2014). BPSD kan ta sig uttryck

genom apati, depression, aggressivitet, oro, sömnrubbningar och psykos av olika

grad (Li et al., 2014). Andra symptom av BPSD kan vara irritabilitet, rastlöshet,

vandrande, hallucinationer, nedstämdhet och vanföreställningar (BPSD registret,

2015).

Utveckling och intensifiering av BPSD hos Alzheimers dementa kan uppstå i olika

stadier av sjukdomen (Rouch et al., 2014). Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU, 2006) uppger att BPSD kan orsakas av förändrad miljö eller att

personer med AD inte kan känna igen sig. En annan orsak kan vara

överstimulering – när den demenssjuke är utsatt för många intryck och upplevelser

på kort tid. Alternativt orsakas av understimulering – när den demenssjuke inte har

haft möjlighet att använda sin överskottsenergi på ett bra sätt (Socialstyrelsen,

2010). Det är viktigt att poängtera att orsaker till aggressivitet och oro hos

Alzheimers sjuka människor behöver inte nödvändvis alltid bero på beteende eller

psykiska störningar. Personer med AD kan till exempel ha smärta i kroppen och ha

svårt att uttrycka detta på grund av nedsatt kommunikationsförmåga och detta kan

vara den egentliga rotorsaken till oro, aggressivitet och frustration (Sampsona et

al., 2015; Williams, 2011).

De negativa följderna av sjukdomen resulterar även i risk för depression hos AD

patienter och deras vårdgivare, samt sjukhusinläggning och tidig placering på

4

äldreboende (Rouch et al., 2014). BPSD visar sig oftare hos AD vid

sjukhusinläggning och när AD patienter bor på äldre- eller särskilt boende

(Noguchi et al., 2012). Observation av beteendemässiga och psykiska symtom hos

personer med demenssjukdom är viktig för att kunna ge en effektiv behandling

(Rouch et al., 2014).

Farmakologisk behandling och icke-farmakologiska metoder

För att behandla beteendemässiga och psykiska störningar hos personer med

demens används farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar.

Farmakologisk behandling omfattar framför allt antipsykotiska läkemedel samt

antidepressiva, bensodiazepiner, antiepileptiska och andra läkemedel för att

minska eller bromsa symtom av AD och BPSD. Dock finns det inget botemedel

för AD (Sahin Cankuratan, 2014). Enligt de Oliveira et al. (2015) skall

farmakologisk behandling endast användas i svåra situationer, där

omvårdnadsåtgärder inte hjälper och patientens beteende kan leda till personskada

(sig själv eller andra). Dessutom kan användning av antipsykotiska läkemedel leda

till svåra komplikationer och även öka risken för livsfarliga biverkningar (Noguchi

et al., 2012). Av denna anledning behövs det en noggrann hälsoundersökning av

patienter med AD som visar beteendemässiga och psykiska symptom för första

gången, innan farmakologisk behandling eller icke-farmakologiska metoder sätts

in. Detta eftersom UVI, diarré, dehydrering och smärta kan orsaka liknande

symptom och beteende hos en person med AD, dock behöver det inte betyda att

personen har BPSD (Sahin Cankuratan, 2014).

Icke-farmakologiska metoder för att minska BPSD har fått en ökad betydelse för

att komplettera den farmakologiska behandlingen hos AD patienter med BPSD.

Dessutom rekommenderas även icke-farmakologiska metoder som förstahandsval

vid BPSD (Asiret & Kapucu, 2015; Sahin Cankurtaran, 2014). Icke-

farmakologiska metoder omfattar till exempel följande: aromaterapi, musikterapi,

konstterapi, beteendeterapi, verklighetsorientering, fysiska övningar (de Oliveira et

al., 2015). Vissa studier har visat att dessa metoder har positiv effekt på BPSD

och ger mindre sidoeffekter i jämförelse med farmakologisk behandling (ibid.).

5

Icke-farmakologiska metoder eller terapier för BPSD kan agera som grund för

patienternas livskvalitet (Kolanowski et al., 2009). Livskvalitet innebär en persons

individuell uppfattning av sina mål, normer, intressen, förväntningar utifrån egna

och kulturella värderingar som kan påverka personens fysiska och psykiska hälsa

och sociala förhållanden (World Health Organisation [WHO], 2000).

Personcentrerad omvårdnad

En av de viktigaste ansvarsområden för en sjuksköterska är omvårdnadsansvar av

patienten (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Socialstyrelsen (2010) bör omvårdnaden

av personer med demenssjukdom utgå från personcentrerad omvårdnad.

Begreppet personcentrerad omvårdnad infördes först i början av 2000-talet och

innebär att mer fokus läggs på själva personen än på dess sjukdom (Benzein,

Hagberg & Saveman, 2014). Den personcentrerade omvårdnaden syftar till att

främja andliga, existentiella, psykiska och sociala behov hos en person och utgår

från individuella förutsättningar och behov hos varje individ (Svensk

sjuksköterskeförening, 2010).

Tom Kitwood, som grundade konceptet för personcentrerad vård för personer med

demens (Edvardsson et al., 2008), menade att personcentrerad omvårdnad för

Alzheimers sjuka personer som har BPSD betyder att sjukvårdspersonalen bör ta

hänsyn till personens livshistoria, livserfarenhet och aktivt anpassa vården till

konkreta situationer och till personen (Hayajneh & Shehadeh, 2014).

Edvardsson et al. (2008) menade att det bland annat finns olika åsikter rörande

personligheten hos personer med AD. Om vårdpersonalen tycker att

personligheten hos Alzheimers sjuka personer försvinner helt och hållet med tiden

blir vården av sådana patienter meningslös. En annan studie av Edvardssons et al.

(2009) undersöktes personcentrerad omvårdnad utifrån personer med demens,

deras familjemedlemmar och även utifrån vårdpersonalens upplevelser. I studien

konstaterades att personcentrerad omvårdnad innebär individanpassade dagliga

aktiviteter som ger demenspatienter välbefinnande och glädje (ibid.).

6

Personer med AD med BPSD är i stort behov av omvårdnad (Socialstyrelsen,

2010). De har ett behov av trygghet och det är viktigt för dem att känna igen sig i

miljön där de befinner sig och att kunna träffa samma vårdpersonal. Kontinuitet av

omvårdnaden är ett annat viktigt behov (ibid.). God omvårdnad kan stärka

självkänslan hos personer med AD, detta eftersom personer med demens

fortfarande har en bevarad självkänsla i de olika stadierna av sjukdomen (SBU,

2006).

Problemformulering

Sjuksköterskor har ett huvudansvar vad gäller omvårdnad av patienter och i många

fall i det dagliga vårdarbetet kommer sjuksköterskor i kontakt med personer med

Alzheimers sjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med

demenssjukdom är svåra att hantera för vårdpersonalen och kan utmatta både

patienten och vårdaren. Samt att det kan vara psykiskt påfrestande för

vårdpersonalen i de fall där vårdpersonalen inte kan hantera situationen på ett

vederbörligt sätt. För att minska BPSD hos personer med AD används

farmakologiska behandlingar som eventuelltge livsfarliga biverkningar. Av denna

anledning bör icke-farmakologiska behandlingar prioriteras vid BPSD. Författarna

till den föreliggande litteraturöversikten anser att det är viktigt att öka kunskap

kring vilka icke-farmakologiska metoder som används vid BPSD samt effekter av

dessa metoder för att underlätta genomförande av omvårdnaden av personer med

AD vid BPSD.

Syfte

Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa vid

omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och

psykiska symtom.

Frågeställning

Vilka effekter har icke-farmakologiska metoder vid omvårdnad av personer med

AD med BPSD?

Vilka icke-farmakologiska metoder är effektiva för att minska BPSD?

7

Definition av centrala begrepp

Med icke-farmakologiska metoder avser författarna i denna studie alternativa och

komplementära metoder och terapier som inte omfattar användning av läkemedel.

Med äldre människa avser författarna i denna studie en person som är 60 år eller

äldre.

Med effekt avser författarna i denna studie verkan av en icke-farmakologisk metod

eller intervention på BPSD hos personer med AD.

Metod

Design

Metoden i detta arbete är en litteraturöversikt. Enligt Polit och Beck (2012) är

litteraturöversikt en kritisk sammanfattning av området som väcker forskarens

intresse. Med hjälp av en litteraturöversikt kan kunskapssituation inom ett visst

omvårdnadsområde skapas genom granskning, beskrivning och analys (Fridberg,

2012).

Urval av litteratur

Författarna till detta arbete påbörjade sökningen i databaserna CINAHL och

PubMed. CINAHL är en databas som ger stort utbud av vetenskapliga artiklar

inom omvårdnad och PubMed inom medicin och omvårdnad (Polit & Beck, 2012).

Vetenskapliga artiklar som söktes skulle motsvara litteraturöversiktens syfte och

besvara litteraturöversiktens frågeställning. Sökningen påbörjades inom ett brett

område, det vill säga följande sökord användes: Alzheimer, Alzheimers´s disease,

BPSD, non-pharmacological, intervention, management, nursing, effect i olika

kombinationer. Eftersom detta resulterade i ett fåtal artiklar fortsatte författarna att

söka artiklar med hjälp av mer specifika sökord som identifierades i review-

artiklar: agitation, aggression, massage, reminiscence, physical activity, music,

aromatherapy, massage, reminiscence, therapy, complementary, alternative. Det

sistnämnda sökningen gav flest träffar. Därefter användes den booleska operatorn

AND för att ytterligare specificera sökningen. För att översätta svenska termer till

engelska användes svenska MeSH. Artikelsökningen fortsatte därefter i databasen

Web of Science men gav i stort sett samma träffar som i de tidigare databaserna.

8

Google Scholar databas användes för att hitta en relevant artikel i full text, vilket

inte var möjligt via de ovan nämnda databaserna (bilaga I).

Efter genomläsning av abstrakt för varje artikel diskuterade författarna huruvida

artikeln motsvarade litteraturstudiens syfte och frågeställning eller inte. I de fall ett

abstrakt verkade motsvara syftet och besvara frågeställningen så lästes hela

artikeln. Artiklar som inte motsvarade litteraturstudiens syfte eller

inklusionskriterier exkluderades. Totalt 59 artiklar lästes igenom och av dessa

valdes 16 kvantitativa artiklar ut till litteraturöversikters resultat (bilaga II), samt

granskades kritiskt enligt granskningsmallen (bilaga III).

Inklusionskriterier

Artiklar som söktes var studier som undersökte Alzheimers sjukdom, var

publicerade mellan år 2006 och 2016 samt var skrivna på engelska. Artiklarna

skulle vara peer reviewed, vilket innebär att artiklarna är granskade av sakkunniga

forskare innan publicering. Ett av inklusionskriterierna var att alla artiklar skulle

ha ett abstrakt. Artiklar som skulle inkluderas till resultat skulle motsvara arbetets

syfte och besvara frågeställningen. Artiklarna skulle vara originalartiklar och vara

av medel eller hög kvalitet.

Värdering av artiklarnas kvalitet

De granskade artiklarna var alla kvantitativa. Artiklarna granskades noggrant med

hjälp av Högskolan Dalarnas granskningsmall (bilaga III). Granskningsmallen för

att granska kvantitativa artiklar innehöll 29 frågor med svarsalternativ `ja` och

`nej`(Forsberg & Wengström, 2008). För varje `ja` svar fick artikeln en poäng och

för varje `nej` svar fick artikeln ingen poäng. Kriteriet för att inkludera en artikel

sattes till minst 23 poäng som motsvarar medel grad för en artikelns kvalitet.

Artiklarna som inkluderades i examensarbetets resultatdel var av medel och hög

grad – 60% respektive 80% (ibid.).

Tillvägagångssätt

Litteraturöversikten skrevs av två författare. För att kunna genomföra

examinationsarbetet träffades författarna dels fysiskt och dels via Högskolan

Dalarnas samtalsrum i Connect. En av författarna sökte artiklar i PubMed databas

9

och den andra författaren sökte i CINAHL databas. Samma sökord och

ordkombinationer användes av båda författarna. Abstrakt lästes igenom när

relevant titel hittades. I de fall abstrakt motsvarade syftet och besvarade

frågeställningen lästes hela artikeln av båda författarna, var för sig. Artikelns

innehåll och kvalitet diskuterades och granskades av båda författarna. Alla delar i

litteraturöversikten har författarna skrivit gemensamt.

Analys och tolkning av data

Hela innehållet av de utvalda artiklarna lästes av författarna noga och resultatdelen

lästes flertal gånger för att skapa förståelse. Därefter granskades artiklarna,

sammanställdes och jämfördes för att kunna hitta likheter och skillnader för att

komma till ny kunskap (Friberg, 2012). Efter sammanställning sorterades

artiklarna in i olika kategorier och subkategorier (ibid.). Därefter skrev författarna

ner på papper varje resultat för sig, för att lättare hitta både skillnader och

gemensamma områden.

Etiska överväganden

Enligt Forsberg & Wengström (2008) behövs det inget godkännande av en etisk

kommitté för att skriva en litteraturöversikt, eftersom den sammanställer tidigare

genomförd vetenskaplig forskning. Däremot all forskning på människor bör vara

etisk godkänd (World Medication Association, 2013). Forskningsetiska principer

bör utgå från fyra huvudkrav: samtycke-, informations-, konfidentialitets- och

nyttjandekravet (CODEX, 2015). Alla artiklar som användes i den föreliggande

litteraturöversikten hade etiskt resonemang eller var godkända av en etisk

kommitté. Författarna till föreliggande litteraturöversikt har strävat efter att inte

förvränga artiklarnas innebörd vid översättning från engelska till svenska samt har

även strävat efter att förhålla sig objektivt till artiklarnas resultat. Alla använda

informationskällor är refererade (Forsberg & Wengström 2013).

10

Resultat

Resultatet grundas på 16 vetenskapliga artiklar från följande länder: Turkiet,

Taiwan, Australien, Italien, Frankrike, Sverige, Japan, USA, Spanien. Resultatet

delades in i följande kategorier med subkategorier:

- Effekt av musikterapi

- Effekt av massage och beröring

- Handmassage och aromaterapi

- Massage och öron akupunktur

- Terapeutisk beröring

- Effekt av ljus

- Effekt av reminiscense-terapi

- Effekt av specialiserad utbildning av personal

- Effekt av vårdhundterapi

- Effekt av kombination av icke-farmakologiska metoder vid BPSD

Effekt av musikterapi

I fyra studier indikerade resultaten att musikterapi minskade BPSD hos personer

med AD (Cox et al., 2014; Lin et al., 2011; Raglio et al., 2015; Sakamoto et al.,

2013). I dessa studier användes musikinterventioner på olika sätt på deltagarna. De

olika interventionerna innefattade följande: lyssna på utvalda låtar i kombination

med en musikhandledare som uppmuntrar deltagarna att dansa, sjunga och klappa

händer; att själv välja musikinstrument för att spela och sjunga med; rytmisk

instrumentalmusik i lågt tempo; terapeutisk sång; traditionell musik och levande

musik. Alla försöksgrupper visade förbättring i BPSD, depression och livskvalitet.

Resultaten av ovanstående studier visade att personer med AD upplever mindre

stress och har positiva känslor när de lyssnar på musik med interaktion.

Musikterapin minskade dessutom betydligt oro/ångest, vanföreställningar,

aggressivitet, aktivitetstörningar, fobier och affektiva störningar i

interventionsgruppen med interaktion.

Effekt av massage och beröring

Fem studier har visat att olika typer av massage och beröring kan ha olika effekt på

BPSD hos personer med Alzheimer sjukdom.

11

Handmassage och aromaterapi

Fu et al. (2013) gjorde en studie där aromaterapins och handmassagens effekt på

aggressivitet och agitation jämfördes. Studien visade att aromaterapi utan massage,

samt placebo effekt (vattensprej) gör ingen skillnad på BPSD. Däremot

intervention med aromaterapi i kombination med handmassage påvisade något

positiva effekter på agitation och aggression. Icke-aggressivt beteende som

rastlöshet, repetitiva beteenden, konstiga rörelser hade minskat signifikant.

Ett annat resultat presenterades av Suzuki et al. (2010) där effekten av

taktilmassage undersöktes. Taktilmassage definierades i studien som en

handteknik med mjuka rörelser och användning av olivolja på handens in- och

utsida. Studiens resultat indikerade att interventionsgruppens aggressivitet

förbättrades signifikant. Vanföreställningar minskade i interventionsgruppen och

steg upp i kontrollgruppen. Dessutom så verkade taktilmassage ge en bättre

sömnkvalitet.

Massage och öron akupunktur

I studien av Rodriguez-Mansilla et al. (2013) jämfördes öron akupunktur med

massage och i Moyle et al. (2014) studie undersöktes fotmassage som metod för

att minska agitationsbeteende. Rodriguez-Mansilla et al. (2013) observerade tidigt

i studien att ingen skillnad mellan de två interventionsgrupperna, där den ena fick

massage och den andra öron akupunktur. Däremot efter fem månaders intervention

observerades att massagegruppen visade bättre effekt på agitation, samt

sömnkvalitet. Resultatet i Moyle et al. (2014) studie visade att fotmassage ökade

verbal agitation. Studien hade två interventionsgrupper, där den ena gruppen fick

enbart fotmassage och den andra gruppen fick ingen massage utan istället tyst

närvaro av en vårdpersonal i patientens rum.

Terapeutisk beröring

Hawranik et al. (2008) jämförde i sin studie terapeutisk beröring med simulerad

beröring och rapporterade att terapeutisk beröring signifikant minskade fysiskt

icke-aggressivt beteende, jämfört med kontrollgruppen. Terapeutisk beröring

utfördes med händer och mjuka handrörelser, en gång per dag under fem dagar.

12

Effekt av ljus

Två av de analyserade artiklarna påvisade att ljusterapi i form av ljusexponering

kan minska förekomsten av BPSD. Dowling et al. (2007) i sin studie undersökte

två interventionsgrupper som exponerades för starkt ljus under en timme dagligen

på för- respektive eftermiddagen. En kontrollgrupp fick enbart vanligt

inomhusbelysning och deltog i ordinarie aktiviteter. I en annan studie, använde

Figueiro et al. (2014) ett blåvitt ljus för patienter med Alzheimer sjukdom.

Belysningen installerades i patienternas rum och lyste från morgon till 18.00 på

kvällen. Resultaten i de båda ovan nämnda studierna indikerade att ljusbehandling

minskade agitation/aggression och depression. Studien av Dowling et al. (2007)

visade även en positiv förbättring vad gäller aptit/ätstörning, depression/dysfori

och avvikande rörelsemönster. Vidare visade Figueiro et al. (2014) att

ljusbehandling förbättrade sömnkvaliteten och resulterade i en längre total sömntid

som mättes med hjälp av Pittsburgh Sleep Quality Index.

Effekt av reminiscence-terapi

En turkisk studie (Asiret & Kapucu, 2015) visade att reminiscence-terapi kan

förbättra BPSD. Reminiscence-terapi är en form av terapi för personer med

demenssjukdom och grundas på att tidigare händelser, situationer väcks till minne,

verbalt eller icke-verbalt, individuellt eller i en grupp. I studien undersöktes

effekten av terapin på kognitiva funktioner, depression och aktiviteter i det dagliga

livet (ADL) hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien visade en statistiskt

signifikant minskning på depressionsskalan för interventionsgruppen jämfört med

kontrollgruppen. Positiv förändring observerades även för kommunikation,

samarbete och rastlöshet i interventionsgruppen. Ingen förändring upptäcktes

mellan grupperna vad gäller ADL.

Effekt av specialiserad utbildning av personal

En studie av Deudon et al. (2009) visade en positiv effekt av vårdpersonalens

utbildning och kunskaper om BPSD. En interventionsgrupp hade fått utbildning

vad gäller hantering av beteendemässiga och psykiska symtom hos patienter med

demens. Personalen lärde sig bland annat att använda instruktionskort med råd för

att minska BPSD. Resultatet visar att vårdpersonalens ökade kunskaper om BPSD

ledde till en signifikant minskning i agitation, fysiskt icke-aggressivt beteende,

13

verbalt icke-aggressivt beteende och verbalt aggressivt beteende hos

interventionsgruppen. Positiva effekter observerades även tre månader efter

undersökningen.

Effekt av vårdhundterapi

I två studier, Mosello et al. (2011) och Nordgren & Engström (2014), undersöktes

effekten av djurterapi på BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom. Nordgren

& Engströms (2014) studie ägde rum i Sverige, på åtta olika vårdhem med

terapihundar som har tränats för sitt uppdrag. Hundterapigruppen fick tillbringa tid

med hunden under sex månader. Studien visade att hundassisterad intervention inte

hade några positiva effekter på BPSD. Resultat indikerade en signifikant ökning i

verbal agitation medan studien av Mosello et al. (2011) visade att vårdhundterapi-

intervention minskade BPSD och inaktivitet hos personer med Alzheimers

sjukdom. Mosello et al. (2011) studie gjordes i Italien på ett Alzheimer-vårdhem

med tio deltagare. Studien delades i tre olika interventionsperioder. Första två

veckorna fick deltagarna utföra vardagliga aktiviteter, följt av en tre veckors-

kontrollaktivitet med gossedjurshund och de sista tre veckorna fick deltagarna två

stycken vårdhundar för aktiviteten. Studien visade en signifikant minskning av

sorgsenhet, medan glädje och generell uppmärksamhet hade stigit upp, speciell på

morgnarna.

Effekt av kombination av icke-farmakologiska metoder vid BPSD

Chen et al. (2014) undersökte effekten av olika icke-farmakologiska program i sin

studie. Programmen innehöll musikterapi, orienteringsträning, konstkognitiva

aktiviteter och fysisk övning. Resultatet visade förbättring vad gäller

hallucinationer, agitation och vanföreställningar. Studien undersökte dock inte

vilken icke-farmakologisk metod var mest effektiv.

Diskussion

Sammanfattning av huvudresultat

De studerade icke-farmakologiska metoderna i denna litteraturöversikt var

följande: musikterapi, handmassage, fotmassage, reminiscens-terapi,

beröringsterapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-

farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD hos personer med

14

AD. Litteraturöversikten visade att musikintervention verkade effektivt för att

minska agitationsbeteende samt att förbättra känslomässigt tillstånd, inaktivitet,

depression, oro och ångest. Individualiserad musik i samband med speciella

minnen minskade stress, fobier, paranoida tillstånd och ökade avslappning hos

personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil

massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende.

Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde

öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade

att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och

generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn,

minskad depression, agitation och ätstörningar.

Resultatdiskussion

Fynden i den föreliggande studieöversikten är att inte alla icke-farmakologiska

metoder har positiv effekt på BPSD hos personer med AD. Det visade sig att

musikterapi hade positiv effekt på BPSD. Andra icke-farmakologiska metoder som

hade positiv effekt var vissa typer av massage, beröring, aromaterapi, ljusterapi,

reminiscence-terapi, samt utbildning av vårdpersonal. Men det fanns även vissa

metoder som kunde ha negativ effekt på BPSD, så som fotmassage och

vårdhundterapi och kunde öka beteendemässiga och psykiska symtom hos

personer med AD.

Musikterapi ur ett personcentrerat perspektiv

Analysen av studier i litteraturöversikten baserade på musikterapi (aktiv musik-,

individuell musik- och gruppmusikinterventioner) visade betydlig förbättring av

BPSD jämfört med sedvanlig vård eller ingen musikbehandling (Cox et al. 2014;

Lin et al. 2011; Raglio et al. 2015; Sakamoto et al 2013). Artiklarnas resultat

bekräftas även av Raglio et al. (2012) och Ueda et al. (2013) studier som säger att

standardbehandling i kombination med musikterapi kan betraktas som ett

meningsfullt stöd till att styra BPSD (Raglio et al., 2012). Ueda et al. (2013)

påvisade att musikterapi har positiv effekt på BPSD hos patienter med AD och

dessutom att musikterapi har visat större effekt i jämförelse med andra icke-

farmakologiska interventioner. Även de Oliveira et al. (2015) studie bekräftar

15

resultatet i det föreliggande arbetet om att musikterapi har positivt effekt på BPSD.

Cox et al. (2014); Lin et al. (2011); Sakamoto et al. (2013), tar upp i sina studier

att vilken typ av musikterapi som ger bäst effekt på BPSD bör baseras på

individens ålder, bakgrund och musikintresse. Musik som är baserad på välbekanta

låtar för personer med AD i samband med interaktioner kan väcka minnen om

barndom, familj eller roliga händelser från deras liv och ger personen positiva

känslomässiga reaktioner som glädje, välbefinnande och känsla av mening och

detta i sin tur förbättrar livskvalitet och ökar daglig aktivitet. Detta sistnämnda

stödjer Kitwood och Edvardssons (Edvardsson et al., 2009; Hayajneh & Shehadeh,

2014) koncept om att personer med Alzheimers sjukdom bör vårdas utifrån

personcentrerad perspektiv. Författarna till den föreliggande studien anser att en

god omvårdnad kan främjas genom att använda musikterapi i sina dagliga

arbetsrutiner för att reducera BPSD hos personer med AD.

Massage och beröring ur ett personcentrerat perspektiv

Massage har visat sig att ha olika effekter på BPSD hos personer med Alzheimers

sjukdom. Fu et al. (2013) studie med handmassage och aromaterapi (lavendelolja

mixad med eterisk olja) visade ingen större effekt på agitation och aggression,

medan de Oliveira et al. (2015) observerade en positiv effekt av aromaterapi på

BPSD. Skillnaden i resultaten kan bero på att i Fu et al. (2015) studie tillämpades

aromaterapi på ett annat ställe på kroppen jämfört med andra studier, samt att

forskarna inte tog hänsyn till patienternas favoritdoft. Hawranik, Johnston, &

Deatrich (2008), Rodriguez-Mansilla et al. (2013) och Suzuki et al. (2010) har i

sina studier redovisat att massage och terapeutisk beröring kan bidra till minskning

av BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom. Även De Oliveira et al. (2015)

studie stödjer dessa resultat. Medan Moyle et al. (2014) studie påvisade negativ

effekt av fotmassage på agitation och verbal aggression som enbart steg upp. Det

sistnämnda kan bero på att interventionen inte var individanpassad och eventuellt

bättre effekt kunde ha uppnåtts om fotmassage utfördes av någon bekant till

patienten (till exempel en familjemedlem). Författarna till den föreliggande studien

anser att det är viktigt att skapa bra relationer och tillit mellan personer med AD

och vårdpersonalen. Detta för att kunna ge en god omvårdnad och ökad trygghet

till personer med demens. Massage bör alltid utföras i enlighet med personens

16

önskemål och behov, den skall alltså vara individanpassad (Edvardsson et al.,

2009; Hayajneh & Shehadeh, 2014).

Ljus ur ett personcentrerat perspektiv

Ljusterapibehandling också kan minska BPSD hos personer med AD. Dowling et

al. (2007) testade effekten av ljus i sin studie och konstaterade att ljusterapin

visade en signifikant förbättring vad gäller agitation/aggression. Även Figueiro et

al. (2014) studerade effekterna av ljusterapi och kom fram till att ljusterapin

minskade depression, agitation samt att sömnkvaliteten blev bättre. En annan

liknande studie (de Oliveira et al., 2015) bekräftar resultatet i detta arbete om att

ljusterapi är en lämplig metod som kan användas inom vården för att motverka

sömnstörningar. Det bör noteras att i både Dowling et al. (2007) och Figueiro et al.

(2014) artikel diskuterades inte studierna utifrån en personcentrerad vård, enligt

författarna till föreliggande litteraturöversikt. Det är möjligt att interventionen kan

påverka personer på olika sätt med olika effekt som följd (Edvardsson et al., 2009;

Hayajneh & Shehadeh, 2014). Det krävs vidare forskning inom området för att

bringa klarhet i ämnet och vidare studier bör utgå utifrån personcentrerad vård.

Reminiscence-terapi samt utbildning av vårdpersonal ur ett personcentrerat

perspektiv

I en studie av Asiret & Kapucu (2015) har forskarna framkommit fram till att

reminiscence-terapi har positiv effekt på kognitiv status, depression och dagliga

aktiviteter hos patienter med mild till måttlig AD. Dessa interventioner baseras på

personcentrerad omvårdnad och förbättrar social aktivitet, minskar depression och

ökar välbefinnande (Edvardsson, Winblad & Sandman, 2008). Det bör noteras att

Asiret & Kapucu (2015) studie hade en del svagheter, där det viktigaste var att

sjukvårdspersonalen hade otillräcklig utbildning och kunskap om BPSD, vilket

inte var optimalt för att kunna stödja reminiscence-terapin. En studie av Khan och

Curtice (2011) visar att utbildning av personal är avgörande för att kunna hantera

BPSD i särskilda vårdenheter för personer med AD som lider av

beteendestörningar. Också resultaten i den föreliggande studien visar att

vårdpersonalens utbildning vid omvårdnaden av personer med demens och ökade

kunskap om BPSD ledde till en signifikant minskning i agitation, fysiskt icke-

17

aggressivt beteende, verbal icke-aggressiv beteende hos interventionsgruppen

(Deudon et al., 2009).

Författarna till den föreliggande studien anser att när vårdpersonalen har

tillräckligt med kunskap om BPSD, så bör de kunna tillämpa olika metoder för

olika personer när en relevant situation uppstår. Vårdpersonalen bör utgå ifrån

personens livshistoria, bakgrund och livserfarenhet (McCormack et al., 2010).

Vårdhundterapi ur ett personcentrerat perspektiv

Två granskade studier som undersökte djurterapins effekt på BPSD visade

motstridiga resultat. En svensk studie av Mosello et al. (2011) visade positiv effekt

på BPSD och interaktivitet. Medan den andra studien av Nordgren & Engström

(2014) påvisade negativ effekt i form av verbal agitation efter

hundterapiintervention. Författarna till föreliggande studien anser att det

sistnämnda kan ha orsakats av att deltagarna verkligen tyckte om hundarna och när

interventionen avslutades kände deltagarna sig ensamma. Ensamheten kan utrycka

sig i form av verbal aggressivitet (Nordgren & Engström, 2014). En annan

förklaring till förekommande resultat kan vara att studierna hade olika antal

deltagare. Grupper med färre deltagare kan uppleva terapin som mer

individualiserad, jämfört med gruppen med fler deltagare. Utifrån ett

personcentrerat perspektiv kan sådana aggressiva beteenden bero på att personen

vill uttrycka något av sina grundläggande behov (så som hunger, törst eller

smärta). Där personalen har möjlighet att fokusera på personcentrerad vård och

försöka förstå patienten genom att lära känna patienten och förstå dennes

otillfredsställda behov, borde personalen på så sätt kunna påverka patientens

beteende (Edvardsson, Winblad & Sandman, 2008).

Metoddiskussion

Sökningen genomfördes i PubMed och CINAHL databaser vilka innehar det

största utbudet av vetenskapliga artiklar (Polit & Beck, 2012). Utifrån

litteraturöversiktens syfte och frågeställning formulerades följande sökord som

sedan användes i sökningar i olika kombinationer: Alzheimer, Alzheimers´s

disease, BPSD, non-pharmacological, intervention, management, nursing, effect.

18

Eftersom dessa sökord gav för få sökträffar, användes sedan följande specifika

sökord (som upptäcktes vid genomläsning av review artiklar): agitation,

aggression, massage, reminiscence, physical activity, music, aromatherapy,

massage, therapy, complementary, alternative. Ytterligare sökningar gjordes i

Web of Science databas med samma sökord och sökordskombinationer som

användes i PubMed och CINAHL databaser, dock resulterade det i inga nya

sökträffar. Artikelsökningen och sammanställning av artiklar redovisas i Bilaga I

och i Bilaga II. Detta förstärker litteraturöversiktens validitet (Polit & Beck, 2012).

Enligt Polit och Beck (2012) bör resultatet i en litteraturöversikt grundas på aktuell

forskning och detta har tillgodosetts i föreliggande litteraturöversikt. De granskade

studierna var tidsbegränsade från år 2006 och 2016. De flesta artiklar (13 stycken)

var inte äldre än 5 år och resterande (3 stycken) hamnade inom angivna 10

årsperioden. Det bör nämnas att ytterligare artiklar som motsvarade

examenarbetets syfte hittades, men dessa var äldre än tio år och exkluderades.

Författarna analyserade enbart kvantitativa artiklar eftersom kvantitativa ansatser

mäter effekt (Polit & Beck, 2012) och detta i enlighet med litteraturöversiktens

syfte. Författarna till den föreliggande studien har analyserat artiklar som beskriver

icke-farmakologiska metoder så som musik, massage och beröring, ljus,

reminiscence-terapi, vårdhundterapi, specialiserad utbildning av personal. Det kan

finnas andra icke-farmakologiska metoder som kan användas för personer med AD

vid BPSD som inte inkluderats i denna studie vilket är en svaghet.

En av svårigheterna med studien har varit att inkludera artiklar som enbart

undersökte Alzheimers sjukdom och BPSD, eftersom de flesta artiklar inte bara

undersöker AD men även andra typer av demens. Dock hittades artiklar som

undersökte BPSD vid Alzheimers sjukdom även i de fall där forskningsartiklarna

innehöll endast termen ”demens” i titlarna.

Författarna har inkluderat studier från olika länder och vilket är en fördel då det

representerar olika kulturella perspektiv och resultatet kan generaliseras till andra

länder (Polit & Beck, 2012). Enligt Polit och Beck (2012) visar validitet hur

19

trovärdigt resultatet är. Ju högre validitet desto högre är trovärdigheten hos en

studies resultat (ibid.). De utvalda artiklarna i föreliggande studien har lästs

noggrant och analyserats för att sedan kunna diskuteras huruvida innehållet har

förståtts korrekt, vilket höjer trovärdigheten. För att inte förvränga fakta som

presenterades i originalartiklarna har en av författarna till föreliggande studie

översatt innehållet noggrant till svenska och den andra författaren hade läst enbart

på engelska. Därefter jämfördes de båda författarnas uppfattning av artiklarnas

innehåll. Författarnas modersmål är turkiska och ukrainska och vid granskning av

de utvalda engelska artiklar kan författarna eventuellt ha tolkat artiklarna felaktigt,

vilket kan vara en svaghet i denna litteraturöversikt.

Ett annat begrepp som kan styrka studiernas resultat i kvantitativa ansatser är

reliabilitet. Vilket innebär att upprepade mätningar och observationer kan göras

med samma resultat. Hög trovärdighet är även kopplad till hög reliabilitet (Polit &

Beck, 2012). Alla kvantitativa studier som valdes ut till litteraturöversiktens

resultat använde samma mätinstrument som ökar reliabilitet.

Artiklarnas kvalitet bedömdes med granskningsmall för kvantitativa artiklar

(Forsberg & Wengström, 2008). Författarna till föreliggande studie granskade de

utvalda artiklarna noggrant, men eftersom författarna saknar erfarenhet vad gäller

granskning av artiklar kunde detta eventuellt påverka artikelsgranskningens

trovärdighet.

Klinisk betydelse för samhället

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet

människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Denna

litteraturöversikt har bidragit med kunskap om vilka icke-farmakologiska metoder

som förekommer mest i aktuell forskning och vilka av dessa metoder som är

effektiva för att minska BPSD hos personer med AD. Författarna har beskrivit i

litteraturöversikten vilka aspekter som bör tas till hänsyn vid användning av icke-

farmakologiska metoder. Denna kunskap kan användas av både sjuksköterskor och

annan vårdpersonal för att kunna hantera BPSD hos personer med AD för att

minska deras lidande.

20

Konklusion/Slutsats

De undersökta icke-farmakologiska metoder var musikterapi, beröring, vissa typer

av massage, vårdhundterapi, ljusterapi, reminiscence-terapi, samt vårdpersonalens

utbildning. Icke-farmakologiska metoder kan minska BPSD hos personer med AD

dock med varierande effekt. Musik terapi verkar ha en positiv effekt på BPSD.

Vissa åtgärder, så som vårdhundterapi och fotmassage, kunde ge negativ effekt på

BPSD. Den varierande effekten kan kanske bero på att icke-farmakologiska

metoder bör anpassas till varje person med AD som har BPSD utifrån personens

individuella behov.

Förslag till vidare forskning

Litteraturöversikten visar att det finns ett antal icke-farmakologiska metoder som

kan ha varierande effekt på BPSD. Ytterligare studier behövs om andra icke-

farmakologiska metoder som kan minska BPSD. Dessutom har endast kvantitativa

studier inkluderats i litteraturöversikten. För att få en mera komplett översikt

skulle det även vara intressant att inkludera kvalitativa studier i vidare

litteraturöversikt och forskning.

21

Referenslista:

• 1Asiret, G. D., & Kapucu, S. (2015). The effect of Reminiscence therapy on

cognition, depression, and activities of daily living for patients with Alzheimer

disease. Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology, 29 (1), 31-37. doi:

101177/0891988715598233

Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B.-I. (2014). Familj och sociala relationer. I

F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och

förhållningssätt (s.69-88). Stockholm: Studentlitteratur.

BPSD-registret. (2015). Hämtat 31 december, 2015 från Svenska register för

beteendemässiga och psykiska symptom vid demens: http://www.bpsd.se/om-

bpsd-registret/om-svenskt-bpsd-register/

Brookmeyer, R., Johnson, E., Ziegler-Graham, K., & Arrighi, M. (2007).

Forecasting the global burden of Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & Dementia,

3(3), 186-191. doi: 10.1016/j.jalz.2007.04.381

• Chen, R-C., Liu, C-L., Lin, M-H., Peng, L-N., Chen, L-Y., Liu, L-K & Chen,

L-K. (2013). Non-pharmacological treatment reducing not only behavioral

symptoms, but also psychotic symptoms of older adults with dementia: A

prospective cohort study in Taiwan. Geriatrics & Gerontology International,

14(2), 440-446. doi: 10.1111/ggi.12126

CODEX. (2015). Forskarens etik. Hämtad 27 maj 2016, från CODEX,

codex.vr.se/forskarensetik.shtml

• Cox, E., Nowak, M & Buettner, P. (2014). Live music promotes positive

behaviors in people with Alzheimer`s disease. British Journal of Occupational

Therapy, 77(11), 556-564. doi: 10.4276/030802214X14151078348477

• Deudon, A., Maubourguet, N., Gervais, X., Leone, E., Brocker, P., Carcaillon,

L,. … Robert, P. H. (2009). Non-pharmacologic management of behavioural

1• artikel som ingår i resultatdelen

22

symptoms in nursing homes. International Journal of Geriatric Psychiatry,

24(12), 1386-1395. doi: 10.1002/gps.2275

De Olivera, A. M., Radanovic, M., de Mello, P.C., Buchain, P. C., Vizzotto, A. D.,

Celestino, D. L., Stella, F., Forlenza, O. V. (2015).

Nonpharmacological Interventions to Reduce Behavioral and Psychological Sympt

oms of Dementia: A Systematic Review. BioMed Research International, (9). doi:

10.1155/2015/218980. ID 218980

• Dowling, G. A., Graf, C. L., Hubbard, E. M & Luxenberg, J. S. (2007). Light

treatment for neuropsychiatric behaviors in Alzheimer’s disease. Western

Journal of Nursing Research, 29(8), 961-975. doi:

10.1177/0193945907303083

Edberg, A.-K. (2014). Kognitiv svikt. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 645-679). Stockholm:

Studentlitteratur.

Edvardsson, D., Winblad, B & Sandman, P. O. (2008). Person-centred care of

people with severe Alzheimer’s disease: current status and ways forward. Lancet

Neural, 7(4):362-367. doi: 10.1016/S1474-4422(08)70063-2

Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D & Nay, R. (2009). Promoting a continuation

of self and normality: person-centred care as described by people with dementia,

their family members and aged care staff. Journal of clinical Nursing 19(17-18),

2611-2618. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03143.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

Kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier

[Elektronisk resurs]. Natur & Kultur Digital. Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

23

• Figueiro, M. G., Plinick, B. A., Lok, A., Jones, G. E., Higgins, P., Hornick, R.

T & Rea, M. S. (2014). Tailored lighting intervention improves measures of

sleep, depression, and agitation in persons with Alzheimer`s disease and

related dementia living in long-term care facilities. Clinical Interventions

Aging, 9(12), 1527-1537. doi: 10.2147/CIA.S68557

• Fu, C-Y., Moyle, W & Cooke, M. (2013). A randomised controlled trial of the

use of aromatherapy and hand massage to reduce disruptive behaviour in

people with dementia. BMI Complementary & Alternative Medicine

volume:13, doi: 10.1186/1472-6882-13-165

• Hawranik, P., Johnston, P & Deatrich, J. (2008). Therapeutic touch and

agitation in individuals with Alzheimer`s disease. Western journal of Nursing

Research, 30(4), 417-434. doi: 10.1177/0193945907305126

Hayajneh, F. A. & Shehadeh , A. (2014).The impact of adopting person-centred

care approach for people with Alzheimer’s on professional caregivers’ burden: An

interventional study. International Journal of Nusing Practice, 20(4), 438-445.

doi: 10.1111/ijn.12251

Khan, F & Curtice, M. (2011). Non-pharmacological management of behavioural

symptoms of dementia. British Journal of Community Nursing, 16(9), 441-449.

Från http://www.bibproxy.du.se

Klimova, B., & Kuca, K. (2015). Alzheimer’s disease: Potential preventive, non-

invasive, intervention strategies in lowering the risk of cognitive decline - A

review study. Journal of Applied Biomedicine, 13(15), 257-261.

doi:10.1016/j.jab.2015.07.004

Kolanowski, A., Fick, D., Frazer, C & Penrod, J. (2009). It’s About Time: Use of

Nonpharmacological Interventions in the Nursing Home. Journal of Nursing

Scholarship, 42(2), 214-222. doi: 10.1111/j.1547-5069.2010.01338.x

Li, X.-L., Hu, N., Tan, M.-S. Jin-Tai,Y, & Tan, L.(2014). Behavioral and

Psychological Symptoms in Alzheimer’s Disease. BioMed Research International,

(9). doi: 10.1155/2014/927804. ID 927804

24

• Lin, Y., Chu, H., Yang, C-Y., Chen, C-H., Chen, S-G., … Chou, K-R. (2011).

Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly

persons with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry, 26(7),

670-678. doi: 10.1002/gps.2580

McCormack, B., Dewing, J., Breslin, L., Coyne-Nevin, A., Kennedy, K., Manning,

M., …Slater, P. (2010). Developing person-centred practice: nursing outcomes

arising fromchanges to the care environment in residential settings for older

people. International Journal of Older People Nursing, 5 (2), 93-107.

doi: 10.1111/j.1748-3743.2010.00216.x

• Mossello, E., Ridolfi, A., Mello, A. M., Lorenzini, G., Mugnai, F., Piccini, C.,

… Marchionni, N. (2011). Animal-assisted and emotional status of patients

with Alzheimer`s disease in day care. International Psychogeriatrics, 23(6),

899-905. doi: 10.1017/S1041610211000226

• Moyle, Wendy., Cooke, M. L., Beattie, E., Shum H.K, D., O’Dwyer T,

Siobhan & Barrett, S. (2013). Foot massage versus quiet presence on agitation

and mood in people with dementia: A randomised controlled trial.

International Journal of Nursing Studies 51(6), 856-864. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2013.10.019

Noguchi, D., Kawano, Y. & Yamanaka, K. (2013). Care staff training in

residential homes for managing behavioural and psychological symptoms of

dementia based on differential reinforcement procedures of applied behaviour

analysis: a process research. Psychogeriatrics, 13(2),108-117. doi:

10.1111/psyg.12006

• Nordgren, L & Engström, G. (2014). Effects of dog-assisted intervention on

behavioural and psychological symptoms of dementia. Nursing Older People

26(3), 31-38. http://dx.doi.org/10.7748/nop2014.03.26.3.31.e517

Nygren, B. & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg &

J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningsssätt (s.154-

177). Stockholm: Studentlitteratur.

25

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing

evidence for nursing practice. (Red.) Philadelphia: Wolters Kluwer

Health/Lippincott Williams & Wilkins.

• Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Chiara Ubezio, M.,

Zanacchi, E., Stramba-Badiale, M. (2015). Effect of active music therapy and

individualized listening to music on dementia: a multicenter randomized

controlled trial. Journal of the American Geriatrics Society 63(8), 1534-1539.

doi: 10.1111/jgs.13558

Raglio, A., Bellelli, G., Mazzola, P., Bellandi, D., Giovagnoli, A. R., Farina, E.,

…Trabucchi, M. (2012). Music, music therapy and dementia: A review of

literature and the recommendations of the Italian Psychogeriatric Association

Maturitas 72(4), 305-310. doi: 10.1016/j.maturitas.2012.05.016

• Rodriguez-Mansilla, J., Gozàlez-Lòpez-Arza, M. V., Varela-Donoso, E.,

Montane-ro-Fernàndez, J., Jimènez-Palomares, M & Garrido-Ardila, E. M.

(2013). Ear therapy and massage therapy in the elderly with dementia: a pilot

study. Journal of Traditional Chinese Medicine, 33(4), 461-467. doi:

10.1016/S0254-6272(13)60149-1

Rouch, I., Dorey, J.-M., Boublay, N., Henaff, M.-A., Dibie-Racoupeau, F.,

Makaroff, Z., …Krolak-Salmon, P. (2014). Personality, Alzheimer`s disease and

behavioural and cognitive symptoms of dementia: the PACO prospective cohort

study protocol. BMC Geriatrics, 14(110). doi: 10.1186/1471-2318-14-110

Sahin Cankurtaran, E. (2014). Management of Behavioral and Psychological

Symptoms of Dementia. Archives of Neuropsychiatry, 2014; 51: 303-312 doi:

10.5152/npa.2014.7405

• Sakamoto, M., Ando, H & Tsutou, A. (2013). Comparing the effects of

different individualized music interventions for elderly individuals with severe

dementia. International Psychogeriatrics, 25(5), 775-784. doi:

10.1017/S1041610212002256

26

Sampsona, E. L., Whitea, N., Lorda, K., Leurenta, B., Vickerstaffa, V., Scotta, S.,

& Jonesa, L. (2015). Pain, agitation, and behavioural problems in people with

dementia admitted to general hospital wards: a longitudinal cohort study.

International Association for the Study of Pain, 156(2015), 675–683. doi:

10.1097j.pain.0000000000000095

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Hämtad 3 mars, 2016, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/

Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid

demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Hämtad 28 december, 2015,

från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-5-1/Sidor/default.aspx

Socialstyrelsen. (2014) Brister i utredning och behandling av personer med

demens. Hämtad 4 mars, 2016 från, http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/

2014mars/bristeriutredningochbehandlingavpersonermeddemens

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Demenssjukdomar – en

systematisk litteratur översikt. (Rapport, nr 172). Stockholm: SBU. Från

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Demens_sammanfattning.pdf

Statistiska centralbyrån. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060.

Stockholm: Statistiska centralbyrån. Från http://www.scb.se/Statistik/

_Publikationer/BE0401_2015I60_BR_BE51BR1502.pdf

Svenskt Demenscentrum. (2016). Alzheimers sjukdom. Hämtad 27 maj, 2016, från

Svenskt Demenscentrum, http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-

demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 23 februari,

2016, från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/

publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/

om.personcentrerad.vard_web.pdf

27

• Suzuki, M., Tatsumi, A., Otsuka, T., Kikuchi, K., Mizuta, A., Makino, K., …

Saruhara, T. (2010). Physical and psychological Effects of 6-week tactile

massage on elderly patients with severe dementia. American Journal of

Alzheimer’s Disease & other Dementias 25(8), 680-686. doi:

10.1177/1533317510386215

Ueda, T., Suzukamo, Y., Sato, M & Izumi, S.-I. (2013). Effects of music therapy

on behavioral and psychological symptoms of dementia: A systematic review and

meta-analysis. Ageing Research Reviews 12(2), 628-641. doi:

10.1016/j.arr.2013.02.003.

Williams, C.L. (2011). What Spouse Caregivers Know About communication in

Alzheimer’s Disease: Development of the AD Communication Knowledge Test.

Issues in Mental Health Nursing, 32:28-34, 2011. doi:

10.3109/01612840.2010.521292

World Health Organisation. (2015). Ageing and health. Media center. Från

http://www.portal.pmnch.org/mediacentre/factsheets/fs404/en/

World Health Organisation Quality of Life Group (2000). The World Health

Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position paper from the

World Health Organization. Social Science & Medicine. 41(10) 1403-1409.

doi:10.1016/0277-9536(95)00112-K

World Medical Association. Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 10 mars,

2016 från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.

28

Bilaga I - Sökmatris

Databas Sökord Antal träffar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal utvalda artiklar till resultat, n=16

CINAHL BPSD AND Nursing

118 51

1 4

0 1

0 1

CINAHL BPSD AND Treatment

118 64

2 0

1 0

1 0

CINAHL Behavioral and psychological symptoms and treatment

411 568

0 1

0 1

0 1

CINAHL Non-pharmacological AND Treatment AND Alzheimer’s disease

1110 670 26

0 0 2

0 0 1

0 0 1

CINAHL Behavioral and psychological symptoms AND Dementia AND Treatment AND Therapy

411 278 94 81

0 6 1 0

0 3 1 0

0 2 1 0

CINAHL Music and Alzheimer’s disease

5691 82

0 3

0 2

0 1

PubMed Alzheimer AND BPSD AND Intervention

11610 32 17

0 0 8

0 0 3

0 0 1

PubMed Alzheimer AND BPSD AND Non-pharmacological AND Intervention

11651 147 82 11

0 0 3 2

0 0 0 1

0 0 0 1

PubMed

Alzheimer AND Aggression AND Intervention

11651 174 4

0 0 1

0 0 1

0 0 1

PubMed Alzheimer AND Agitation AND Intervention

11651 79 11

0 3 2

0 0 1

0 0 1

PubMed BPSD AND Massage

82 4

0 2

0 2

0 2

PubMed Alzheimer AND Reminiscence AND Therapy

11651 31 23

0 1 0

0 1 0

0 1 0

Google scholar

BPSD and aromatherapy

10700 395

0 1

0 1

0 1

29

Bilaga II – Sammanställning av artiklar (n=16) som ligger till grund för resultatet.

Författare År Land

Titel Syfte Design Metod

Deltagare

Resultat Kvalitets-grad

Asiret, G. D., Kapucu, S. 2015 Turkiet

The effect of Reminiscence therapy on cognition, depression, and activities of daily living for patients with Alzheimer disease.

Att undersöka effekten av reminescence terapi på kognitiv status, depression och vardagliga aktiviteter hos patienter inom anstaltsvård med mild- och medelsvår AD.

Kvantitativ. Kvasi-experimentiell studie. Två grupper: kontrollgrupp och interventionsgrupp. Reminiscence-terapi lektioner med 4-5 deltagare 1g/ vecka, 30-35min, 12 veckor. Mätinstrument:`DS`, `ADLF`,`MMSE`,`GD.

n=62 Sänkning av depression i interv. gruppen var statistiskt signifikant. Positivia fast inte stora förändringar i kommunikation, samverkan, rastlöshet upptäcktes i den interventionsgruppen.

Hög, 93%

Chen, R.-C., Liu, C.-L., Lin, M.-H., Peng, L.-N., Chen, L.-Y., Liu, L.-K., Chen, L.-K. 2014, Taiwan

Non-pharmacological treatment reducing not only behavioral symptoms, but also psychotic symptoms of older adults with dementia: A prospective cohort study in Taiwan.

Utforska effektivitet av ett organiserade icke-farmakologiska interventionsprogram på BPSD hos äldre kinesiska män i Taiwan.

Kvantitativ. PCS. Ett organiserat program i musik terapi, orienterings-träning, fysisk träning, konst-kognitiva aktiviteter användes i grupper med 10-15 pers 1g/ veckan, 12 veckor. Mätinstrument: INP, BI, IADL, MMSE , GDS, TBS, TGS.

n=104 (män) bortfall=12

Icke-farmakologiska organiserade åtgärder är effektiva för att minska agitation, vanföreställningar, hallucination. Studien visar dock inte vilken åtgärd som var mest effektiv.

Hög, 86%

Cox, E., Nowak, M., Buettner, P.

Live music promotes positive behaviors in people with Alzheimer`s

Undersöka den positiva effekten av levande musik på affektivt,

Kvantitativ. Kvasi-experimentell studie. Fiol-behandling användes för

n=7 Den positiva effekten av levande musik behandling ökade från median 4.3 till 30. Vidare undersökning

Hög, 86%

30

2014 Australien

disease. funktionellt och fritidsbeteende hos personer med AD.

varje deltagare separat. Deltagarna filmades. Beteende och citat noterades, kodades och bearbetades.

behövs.

Deudon et al., 2009 Frankrike

Non-pharmacologic management of behavioural symptoms in nursing homes.

Att undersöka effektiviteten av personalutbildning som en icke-farmakologisk intervention för att hantera BPSD hos äldre med diagnosen demens.

Kvantitativ.Kontrollgrupp och interventionsgrupp. Vårdpersonalen har fått utbildining (total 24timmar) hur de bör reagera och vad som skall göras när patienterna får BPSD. Mätinstrument: CMAI, OS.

n=306 Icke-farmakologiska åtgärder som undervisning för vårdpersonalen, individuella instruktionskort och handlednings lektioner kan vara effektiva åtgärder för BPSD. De flesta effekterna var på agitation och aggressivitet.

Hög, 90%

Dowling, G. A., Hubbard, E. M., Luxenberg, J. S. 2007 USA

Light treatment for neuropsychiatric behaviors in Alzheimer`s disease.

Undersöka effekt av för- och eftermiddagens starkt ljus exponering i jämförelse med inomhusljus och hur det kan påverka neuropsykiatriska beteenden hos personer med AD på särskilt boende.

Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Kontroll och två interventionsgrupper. Gr.1- exponering av ljus (>2500 lux) 1 tim på morg. Gr.2- på eftermiddagen 5d/veckan, 10 veckor. Kontrollgrupp- vanligt inomhusljus. Mätinstr.: NPI-NH.

n=69 En signifikant sänkning i agitation/ aggression, avvikande rörelsemönster, depression/dysfori, aptit/ätstörning. Morgongruppen visade större minskning i agitation/aggression i jämförelse med eftermiddagsgruppen före och efter interventionen. Ökade förekomsten av depression/dysfori visade sig i eftermiddags-gruppen i jämförelse med kontrollguppen.

Medel, 76%

Figueiro et al., 2014 USA

Tailored lighting intervention improves measures of sleep, depression, and agitation in persons with

Utforska effektivitet av skräddarsydd belysning på sömn och beteende hos personer med ADRD som bor i

Kvantitativ. Lampor med starkt ljus i 14 rum i 4 veckors period. Mätning av sömnkvalitet, depression och agitation i slutet av 4:a vecka

n=14 (9 kvinnor, 5 män)

Blå-vitt ljus sänker depression och agitation. Sömnkvalitet blev bättre efter att lamporna har tagits bort. Vidare undersökning behövs.

Hög, 83%

31

Alzheimer`s disease and related dementia living in long-term care facilities.

vårdhem. och 4 veckor efter att belysningen har tagits bort (PSQI, MDS-ADL, CSDD, CMAI).

Fu, C.-Y., Moyle, W., Cooke, M 2013 Australien

A randomised controlled trial of the use of aromatherapy and hand massage to reduce disruptive behaviour in people with dementia

Syftet är att undersöka effekten av aromaterapi (3% lavendelolja spray) med och utan handmassage på beteendestörningar hos personer med demens i långtidsvård.

Kvantiativ, RCT. Kombination (aroma och handmassage) terapi, aroma terapi och placebo kontroll (vattenspray). Mätinstrument: CMAI-SF, MMSE. Datasamling före, under och efter interventionen.

n=67 bortfall=6

Aromaterapi och aromaterapi i kombination med handmassage visade en positiv trend för att minska deltagarnas aggression och / eller agitation. Dock kunde ingen statistiskt signifikant effekt påvisas.

Hög, 86%

Hawranik, P., Johnston, P., Deatrich, J 2008 USA

Therapeutic touch and agitation in individuals with Alzheimer`s disease.

Syftet var att jämföra effekten av terapeutisk stimuli med simulerad terapeutisk stimuli med avseende på förekomst av agiterat beteende

Kvantitativ, RKS. Tre-grupps experimentiell design användes för att jämföra effektiviteten av terapeutisk beröring, simulerad terapeutisk beröring, och sedvanlig vård på störande beteende

n=51 Fysiskt icke-aggressivt beteende minskat signifikant hos de patienter som har fått terapeutisk beröring.

Hög, 93%

Lin et al., 2011 Taiwan

Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia.

Att utforska effekten av intervention med musik i grupp på agiterat beteende hos äldre dementa personer.

Kvantitativ. Experimentiell interventionsstudie.Kontrollgrupp, interventiongrupp. Mätinstrument: MMSE, C-CMAI.

n=104 bortfall=4

Statistiskt signifikant sänkning observerades i interventionsgruppen på agitation, fysiskt aggressivt och icke-aggressivt beteende, verbalt icke-aggressivt beteende och verbalt aggressivt beteende.

Hög, 86%

32

Mossello et al.,N. 2011 Italien

Animal-assisted and emotional status of patients with Alzheimer`s disease in day care

Att undersöka effekten av djurassisterade aktiviteter med hundar på kognition, BPSD, emotionell status och motorisk aktivitet hos patienter med svår Alzheimers sjukdom.

Kvantitativ, kontrollerad, icke-slumpmässig studie. Deltagarna besökte Alzheimer dagvård-centrum: två veckor pre-intervention, tre veckor kontrollaktivitet med en plyshhund och tre veckor med djurassisterade aktivitet. Mätinstrument: SIB, CSDD, NPI, CMAI, OERS, ABMI.

n=10 Kognitiv funktion förblev oförändrad under hela studien. Agitation och stämning efter djur-assisterade aktivitet var inte betydande. Ångest har sänkts i jämförelse med plyshhundaktivitet. Nedstämhet har minskat medan glädje och generell uppmärksamhet har gått upp.

Hög, 83%

Moyle et al., 2014 Australien

Foot massage versus quiet presence on agitation and mood in people with dementia: A randomised controlled trial

Att jämföra fotmassage-interventioner och vårdpersonalens tysta närvaro på agitation och sinnesstämning hos personer med demens.

Kvantitativ, RCT. Slumpmässig, kontrollerad studie. Slumpmässigt urval. Kontrollgrupp, interventiongrupp. Mätinstr.: CMAI, OERS.

n=53 (18 män och 35 kvinnor)

Aggressivitet i den verbala formen ökade i båda grupperna, men mer i kontrollgruppen. Positiv ändring i alertness i fotmassagegruppen.

Medel, 79%

Nordgren, L. & Engström, G. 2014 Sverige

Effects of dog-assisted intervention on behavioural and psychological symptoms of dementia.

Utvärdera effekten av djurassisterad intervention med hundar på BPSD hos personer med demens.

Kvantitativ. Kvasi-experimentiell interventionsstudie. Tre grupper: fysiska aggressiva beteenden; fysiska icke- aggressiva beteenden och verbal agitation. Mätinstr.: CMAI, MDDAS.

n=33 ( 8 män och 12 kvinnor)

CMAI medelpoäng för fysiskt icke-aggressivt beteende sänktes från 18.5 till 15.3 precis efter interventionen. Verbal agitation hade ökat signifikant vid uppföljning efter sex månader.

Hög, 90%

33

Raglio et al., 2015 Italien

Effect of active music therapy and individualized listening to music on dementia: a multicenter randomized controlled trial.

Utvärdera effekten av aktiv musikterapi och individuell musiklyssning på BPSD hos personer med demens.

Kvantitativ. Slumpmässig försöksstudie. Tre grupper med: vanlig vård, musikterapi, musiklyssning.

n=120 bortfall - 22

Ingen signifikant skillnad på beteendet mellan grupperna. Alla grupper visade förbättring vad gäller vanföreställning, oro och hämningslöshet.

Hög, 86%

Rodriguez-Mansilla et al., 2013 Spanien

Ear therapy and massage therapy in the elderly with dementia: a pilot study.

Att utvärdera effekten av massage jämfört med öronakupunktur på beteende och deltagande i arbetsterapi av demenspatienter

Kvantitativ. Kontrollerad slumpmässig studie. Kontrollgrupp, akupunkturgrupp, massagegrupp. Mätinstrument: MMSE.

n= 120 bortfall=9

Både akupunktur och massage hade positiv påverkan på beteendeförändringar och dåsighet i slutet av interventionen (p<0.001).

Medel, 76%

Sakamoto, M., Ando, H., Tsutou, A. 2013 Japan

Comparing the effects of different individualized music interventions for elderly individuals with severe dementia.

Undersöka skillnader i kort- och långsiktiga effekter av passiva och interaktiva ansatser med hjälp av individualiserad musik.

Kvantitativ. Kontrollgrupp (tyst miljö), passiv grupp (lyssnade på CD-musik) och interventionsgrupp (lyssnade på valda CD-låtar och deltog i klappning, sång och dans).

n=39 Ångest och fobier sänktes hos den passiva gruppen. Ångest, fobier, paranoida tillstånd, aggressivitet och aktivitetsstörning sänktes betydligt hos den interaktiva gruppen. Aktivitets- och affektiva störningar ökade hos kontrollgruppen.

Hög, 83%

Suzuki et al., 2010 Japan

Physical and psychological Effects of 6-week tactile massage on elderly patients with severe dementia

Att klargöra effekterna berörings-massage på förändringar i psykiska och mentala funktioner, BPSD symptom och stressnivåer över tid hos äldre patienter med demens.

Kvantitativ. Interventionsgrupp (fick taktil massage 5 g/vecka, 6 veckor, ca 20 min varje massage). Kontrollgrupp fick bara vanlig omvårdnad och deltog i regelbundna aktiviter: musikterapi och

n=40 bortfall= 12

Deltagarna av kontrollgruppen fick en betydande sänkning i intellektuella och emotionella funktioner. Medan stress och aggressivitet hade minskat betydligt i interventionsgruppen.

Hög, 86%

34

sysselsättningsterapi. Mätinstrument: MMSE, GBS, BEHAVE-AD, salivary CgA.

35

Bilaga III - Granskningsmall för kvalitetsbedömning av

kvantitativa studier

Fråga Ja Nej

1. Motsvarar titeln studiens innehåll?

2. Återger abstraktet studiens innehåll?

3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

5. Är studiens syfte tydligt formulerat?

6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?

7. Är designen relevant utifrån syftet?

8. Finns inklusionskriterier beskrivna?

9. Är inklusionskriterierna relevanta?

10. Finns exklusionkriterier beskrivna?

11. Är exklusionskriterierna relevanta?

12. Är urvalsmetoden beskriven?

13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14. Finns populationen beskriven?

15. Är populationen representativ för studiens syfte?

16. Anges bortfallets storlek?

17. Kan bortfallet accepteras?

18. Anges var studien genomfördes?

19. Anges när studien genomfördes?

20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?

21. Anges vilka mätmetoder som användes?

22. Beskrivs studiens huvudresultat?

36

23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?

24. Besvaras studiens frågeställningar?

25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?

26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??

27. Diskuterar författarna studiens externa validitet?

28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter

29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Maxpoäng: 29

Erhållen poäng: ?

Kvalitet: låg medel hög

Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och

Forsberg & Wengström (2008).