Examensarbete, 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Höstterminen 2020

Handledare: Eva Boström, universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad

i

Sjuksköterskors erfarenheter av humor i

kommunikationen med patienter – En litteraturstudie av

kvalitativ forskning.

Abstrakt

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av omvårdnadsarbetet. Humor

möjliggör för kommunikation, hantering av känslor och främjande av relationer

mellan sjuksköterskan och patienten. Patienter anser oftast att det är positivt att

sjuksköterskor använder sig av humor om det används i rätt kontext.

Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av humor i

kommunikationen med patienter.

Metod: En litteraturstudie baserad på åtta empiriska kvalitativa studier. Studierna

hittades i fyra databaser, Cinahl, PubMed, Scopus och APA PsycInfo.

Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och sju subteman. Temana är ‘Stärker

den egna utvecklingen’, ‘Möjliggör ett samspel’ och ‘Reflekterar möjligheter och

begränsningar’.

Slutsats: Sjuksköterskor använder humor som ett sätt att etablera relationer till

sina patienter. Humorn ses som ett effektivt kommunikationsverktyg för

sjuksköterskan. Sjuksköterskor använder humor som en strategi i

omvårdnadsarbetet och samtidigt som ett sätt att hantera ilska, stress och

frustrerande känslor, en coping-strategi, ett sätt för sjuksköterskor att få mental vila

och ro. Humorn bör anpassas till situationen och personerna. Sjuksköterskor tycker

oftast att det är positivt när patienter använder humor.

Nyckelord: Erfarenheter, Humor, Kommunikation, Sjuksköterskor

ii

Nurses’ experiences of humor in communication with

patients – A literature study of qualitative research.

Abstract

Background: Communication is an important part of nursing. Humor enables

communication, helps with dealing with emotions and building a relationship

between nurse and patient. Patients usually think that it is positive that the nurse

uses humor if it is used in the right context.

Aim: The aim is to illustrate nurses’ experiences of humor in communication with

patients.

Method: A literature study based on eight empirical qualitative studies. The studies

were collected from four databases: Cinahl, PubMed, Scopus and APA PsycInfo.

Results: The result is presented in three themes and seven subthemes. The themes

are ‘Strengthens own development’, ‘Enables an interaction’ and ‘Reflects

opportunities and limitations’.

Conclusion: Nurses use humor as a way to establish relationships with patients.

Humor is viewed as an effective communication tool for the nurse. Nurses use humor

as a strategy in nursing and as a way to deal with anger, stress and frustrating

emotions. Furthermore, the nurses use humor as a coping strategy and as a way for

them to get mental rest. Humor should be adjusted to the situation and the people.

Nurses usually think it is positive when patients use humor.

Keywords: Communication, Experiences, Humor, Nurses

iii

Innehållsförteckning

Abstrakt i

Abstract ii

Bakgrund 1 Kommunikation i omvårdnad 1 Sjuksköterskans kärnkompetenser 1 Humor i kommunikationen 2 Patienten och humor 3 Problemformulering 4 Syfte 4

Metod 4 Sökmetoder 4 Urval 6 Analys 7 Forskningsetiska överväganden 7

Resultat 7 Stärker den egna utvecklingen 8

En strategi i arbetet 8 Utmanar professionalismen 9 Lyfter fram lämplighet och timing 10

Möjliggör ett samspel 11 Delar positiva erfarenheter av patienters humor 11 Medvetandegör negativa erfarenheter av patienters humor 12 Reflekterar möjligheter och begränsningar 12 Synliggör skillnader mellan kön 12 Fångar kulturers olikheter 13

Diskussion 14 Resultatdiskussion 14 Stärker den egna utvecklingen 14 Möjliggör ett samspel 16 Reflekterar möjligheter och begränsningar 16 Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter 17 Metoddiskussion 18 Forskningsetisk diskussion 20

Slutsats 20

Referenser 22 Bilaga 1. Söktabell

Bilaga 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

1

Bakgrund

Kommunikation i omvårdnad

Fenomenet kommunikation beskrivs som ett komplicerat begrepp inom

omvårdnaden då den påverkas av flertal beståndsdelar såsom tid, uppfattning,

relation, kultur, humör, ansiktsuttryck, plats, gester och personlig förståelse (Afriyie

2020). Kommunikation beskrivs som ett meningsfullt utbyte av exempelvis behov,

tankar, åsikter och uppfattningar, känslor, realitet samt annan fakta mellan två eller

flera personer (Afriyie 2020).

Förr i tiden varken uppmanades eller stöttades sjuksköterskan till att skapa en god

relation till patienter (McCabe 2004). Orsaken var att undvika att försätta

sjuksköterskan i besvärliga och emotionella situationer men också för att motverka

stress. Dessa sjuksköterskor hade i grund och botten de kommunikativa kunskaperna

för att ha en god kommunikation med patienter men kan ha valt att inte agera på

grund av bristen av stöd och uppmuntran (McCabe 2004).

För att kunna bygga upp en relation baserad på trygghet och välbefinnande är

kommunikation den väsentliga beståndsdelen (Afriyie 2020). Kommunikation har

kopplats till förbättrad vårdkvalité, tillgivenhet till vården och belåtenhet hos

patienter som i sig leder till positiva resultat av hälsa. I omvårdnadspraxis är

kommunikationen en viktig del som är förknippad med hälsoutbildning, terapi och

behandling såväl som rehabilitering, hälsofrämjande och förebyggande (Afriyie

2020). En av de viktigaste kunskaperna en sjuksköterska kan ha inom det

professionella och etiska arbetet är kommunikationen till patienten. I relationen

mellan patient och sjuksköterska bör kommunikationen involvera mer än att bara

överlämna information. De bör inkludera att förmedla känslor och att låta patienten

veta att känslorna tas i åtagande och åtanke (McCabe 2004). Begreppet är likaså ett

komplicerat fenomen inom omvårdnaden då de flesta rapporter gällande missnöjda

patienter i vården handlar om bristande eller utebliven kommunikation (Afriyie

2020).

Kommunikation som kärnkompetens

Sjuksköterskans kärnkompetenser beskriver de delar som legitimerade

sjuksköterskor har självständigt ansvar för i omvårdnad av patienter (Svensk

2

sjuksköterskeförening 2017). Av de sex kärnkompetenserna är två direkt kopplade

till kommunikationen med patienten, personcentrerad vård och ledarskap och

pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård handlar om att

patienten och dess närstående ska ses som individer med egna behov, erfarenheter,

resurser, värderingar och förväntningar. Sjuksköterskan ska kunna identifiera vad

hälsa är för patienten och hur det ska uppnås, tillämpa omvårdnadsprocessen i

samarbete med patienten och eventuella närstående, skapa förutsättningar för att

patienten ska kunna vara delaktig i sin egen vård samt advocera för patientens

rättighet till kontinuitet i vården. Pedagogik innebär att sjuksköterskan ska kunna

utbilda och informera patienter och närstående för att bidra till hälsa och förebygga

ohälsa. Detta oavsett personens tidigare kunskaper och särskilda behov (Svensk

sjuksköterskeförening 2017).

Humor i kommunikationen

Kommunikation gynnas av användning av humor och har en viktig roll i den

mänskliga interaktionen (Sousa et al., 2019). Varje människa har en medfödd

förmåga av humor som utvecklas under uppväxten klargör Olsson et al., (2002).

Humorn påverkas över tid samt av människans upplevelser i livet. Det är konstaterat

att det finns en unik känsla för humor hos varje individ som i sig ska motsvara en

särskild fas i utvecklingen (Olsson et al., 2002). När det kommer till människans

samspel förekommer humor överallt och sprider sig till alla aspekter inom mänskligt

beteende, associationer och sociokulturell verklighet (Dean & Major 2008). Ordet

humor har under historiens tid haft många olika sorts betydelser. Humor har

däremot på senaste tid hänvisats till och definierats som ett känslomässigt tillstånd

(Sousa et al., 2019). Ett tillstånd som kan vara mer eller mindre stabilt, men också ett

sätt för en person att uttrycka känslor på som i sin tur kan stärka en människas

välbefinnande. Emotionellt är humor ett gensvar som uttrycks i skratt och glädje. Det

är en beteendeyttring som påverkas av omständigheter och sammanhang (Sousa et

al., 2019).

Forskning kring humor inom omvårdnad påvisar vanligen vikten av humor och hur

det möjliggör kommunikation i form av hantering av känslor, att underlätta

påfrestningar och främja relationer (Dean & Major 2008). Humorn används för att

främja kommunikation samt för att undvika konflikter (McCreaddie & Wiggins

3

2008). Det finns situationer där humor inte uppskattas eller tillfällen då det är svårt

att använda sig av humor, exempelvis vid stark ångest, seriösa samtal eller

livshotande förhållanden (Dean & Major 2008). Forskning om humor i samma

kontext som hälsa avfärdas oftast och hävdas att det inte borde ingå i

utbildningssyfte då det inte tycks vara viktigt inom omvårdnadspraxis eller terapi

(Dean & Major 2008). Ytterligare forskning har dock konstaterat att det finns en

positiv anknytning mellan humor och hälsa (McCreaddie & Wiggins 2008).

Det finns beskrivningar av humor där det är inkluderat både positiva och negativa

reaktioner gällande användningen av humor (Olsson et al., 2002). För att

sjuksköterska och patient ska kunna åstadkomma ett bredare perspektiv av

omvårdnadssituationen är det hjälpsamt att använda sig av humor. Så gott som alla

har ett sinne för humor, däremot betyder det inte att alla personer kommer att

uppskatta all humor då det finns olika uppfattningar kring humor (Olsson et al.,

2002). Samtidigt kan det ses som fördelaktigt att använda humor då det kan vara till

nytta för sjuksköterskans arbete (Jones & Tanay 2016). Det bidrar till lagarbete, ger

en positiv atmosfär i yrket, motiverar arbetskraft och ger uppmuntran till öppen

kommunikation. Humor kan vara en bidragande faktor inom yrket och ett sätt för

sjuksköterskan att hitta kraft till långa arbetspass och den emotionella tyngd som

yrket kan innefatta (Jones & Tanay 2016).

Patienten och humor

Patientberättelser har visat att användningen av humor har hjälp dem att övervinna

sin sjukdom (Mallet 1993). Inom omvårdnad hjälper det patienterna att dölja sin

förlägenhet, hantera sina känslor och minska spänningen. Humor kan hjälpa

patienter att dölja sin förlägenhet samt hantera känslor och minska spänning

(Penson et al., 2005). Patienter använder sig av humor för att framstå som mer

socialt acceptabel, det hjälper dem att urskilja sig från andra patienter samt

distansera sig från sina bekymmer. Humor anses som en viktig beståndsdel för

patienters coping eftersom det ökar patienters möjligheter med att se meningen med

livet (Penson et al., 2005). Patienter anser oftast att det är positivt att sjuksköterskor

använder sig av humor om det används i rätt kontext (Rose, Spencer & Rausch 2013).

Intervjuade patienter anser att användningen av humor kan vara olämplig då de får

tråkiga besked eller då patienten är på dåligt humör. Patienter pekar på att det är

4

viktigt med en relation mellan sjuksköterskan och patienten för att sjuksköterskans

användning av humor ska bli bra (Rose, Spencer & Rausch 2013).

Problemformulering

Kommunikation är en viktig del av sjuksköterskans arbete och kan kopplas till de

kärnkompetenser som sjuksköterskan förväntas ha. Humor kan användas som en del

i kommunikationen för att hjälpa med bland annat hantering av känslor. Därför kan

det vara bra att belysa hur sjuksköterskor upplever användningen av humor i

kommunikationen med patienter för att tydliggöra de fördelar och hinder som

sjuksköterskor ser med användningen av humor. Detta kan ge ökad kunskap om hur

sjuksköterskor kan implementera humor i mötet med patienter.

Syfte

Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av humor i kommunikationen

med patienter.

Metod

För att ge svar till syftet gjordes en systematisk litteraturstudie av empiriska

kvalitativa studier, en litteraturstudie utförs för att få en översiktlig syn och ny

kunskap inom det valda ämnet (Friberg 2017, 141).

Sökmetoder

Inför artikelsökningen utgår val av databaser utifrån studiens valda ämne (Östlundh

2017, 67). Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaser som

omfattar forskning inom omvårdnad och medicin, exempelvis Cinahl som fokuserar

på omvårdnad. Till detta användes också Scopus som omfattar olika

forskningsdiscipliner (Östlundh 2017, 66—67). PubMed innehåller material inom

områden såsom medicin, omvårdnad och tandvård och APA psycinfo fokuserar på

beteendevetenskap och psykologi som kan användas för att få en överblick om

exempelvis sjuksköterskor och patienters erfarenheter (Karlsson 2017, 83). Dessa

fyra valdes ut som relevanta databaser. Sökningarna förhåller sig till avgränsningar

som innefattar det svenska och engelska språket och att artikeln ska vara peer-

reviewed (Österlundh 2017, 76—78). Artiklar som är peer-reviewed ger större

trovärdighet då de granskas och värderas innan publicering (Henricson 2017, 414).

5

Dessa sökord har valts ut baserat på vad som passar bäst in på syftet (Henricson

2017, 414). Sökorden består av: Humor, Humour, Wit, Laughter therapy, Nursing

care, Qualitative, Qualitative research, Communication, Nurs* och Patients

experience*.

Genom Boolesk söklogik kan olika sökord kombineras och det möjliggör en lämplig

sökning (Östlundh 2017, 72—73). De booleska söktermer AND och OR användes för

sökningen av artiklarna. Söktermen AND möjliggjorde en mer specifik och avgränsad

sökning medan OR valdes för att expandera sökningen, som i sig resulterade i fler

träffar. Den tredje termen är NOT, den söktermen frambringar artiklar som utesluter

det sökta ordet i artikeln (Karlsson 2017, 90—93). Söktermen NOT användes inte för

sökningen av artiklar.

Trunkering användes till sökningen för att ge ett bredare omfång av sökningarna då

det inkluderar ordets alla böjningsformer (Östlundh 2017, 71—72). Tecknet som

används för trunkering avgörs beroende på databasen, i exempelvis Cinahl tecknas

trunkering genom att skriva en asterisk (*). Sökorden kombinerades med trunkering

och boolesk söklogik, som i sig gav olika sökningar och resulterade i de åtta valda

artiklarna.

Urval

Urvalet är delen i forskningsprocessen som genererar datainsamlingen, som ska

analyseras, tolkas och redovisas (Borglin 2017, 243). Vid litteraturvalet

dokumenterades och analyserades varje sökning så att sökprocessen kontinuerligt

utvecklades. Resultaten analyserades, genomarbetades och formades för att på bästa

sätt vara av relevans till syftet (Östlundh 2017, 76—77). Inklusion- och

exklusionskriterierna var till hjälp vid bedömningen av framtagna artiklar och

fungerar som en vägledning (Rosén 2017, 382).

Inklusionskriterier för valda artiklar är att de ska vara vetenskapliga artiklar skrivna

på svenska eller engelska och publicerad i vetenskaplig tidskrift. Det ska vara

kvalitativa empiriska studier och att det ska handla om humor, kommunikation,

sjuksköterskor samt vuxna patienter över 18 år.

6

Exklusionskriterier för valda artiklar är de artiklar som inriktar sig inom psykisk

ohälsa. Detta då dessa patienter oftast har mer komplexa omvårdnadsbehov än

somatiska patienter.

Vid litteratururvalet för den slutgiltiga avgränsningen genomfördes det en överblick

av resultaten från sökningarna i databaserna. Titlar som svarar an mot syftet och

upplevdes relevanta valdes ut i det första urvalet. Abstrakten för de valda artiklarna

lästes igenom under det andra urvalet och gav oss en inblick av artiklarnas innehåll.

Utifrån abstrakten bedömdes artiklarnas relevans, om det inte fanns sorterades dem

bort. Däremot om relevans uppfattades i abstrakten gick processen vidare till det

tredje urvalet som innefattade läsning av artiklarnas fulltext av båda granskarna

(Östlundh 2017, 76—77). Artiklarna bedömdes i hänsyn till de valda inklusion- och

exklusionskriterier (Rosén 2017, 382). I det här skedet framkom det att vissa

artiklar inte uppfyllde urvalskriterierna och av orsak till detta sållades dem bort.

Slutligen granskades och bedömdes artiklarna om vilken grad av kvalité dem är och

om det är tillräckligt för att användas till sammanställningen (Östlundh 2017, 76—

77; Friberg 2017, 147). De åtta valda artiklarna är granskade utifrån Olsson &

Sörensens (2011, 284—285) granskningsmall för kvalitativa artiklar.

Analys

De utvalda artiklarna analyserades med Fribergs (2017, 135—137) femstegsmodell.

Under steg ett i modellen lästes artiklarna flera gånger för att säkerställa att

innehållet är korrekt förstått samt för att få helhet och mer förståelse. I steg två

identifierades det väsentliga i artiklarna, vad som besvarade litteraturstudiens syfte.

En diskussion fördes om vad som svarade an på syftet. Därefter i steg tre utfördes ett

gemensamt arbete av artiklarnas sammanställning. Vid steg fyra jämfördes

resultaten i studierna med varandra och till sist i steg fem tolkades det teman och

subteman till resultatet för litteraturstudien (Friberg 2017, 135—137). Relevanta

delar av artiklarna sorterades in under de nya framställda teman och subteman.

Forskningsetiska överväganden

Inom medicinsk- och omvårdnadsforskning används människor som källa för att

åstadkomma kunskap (Kjellström 2017, 57). Forskningsetik finns till för att bevara

människors rättigheter och grundläggande värde. Etiken bidrar till att ge skydd till

7

de människor som deltagit i studien (Kjellström 2017, 57). De etiska aspekterna är

viktiga i forskning med människor. Behovet av ökad kunskap ställs mot att skydda

individernas integritet och handlingsfrihet (Olsson & Sörensen 2011, 86). En

forskningsetisk bedömning är obligatorisk enligt lag (Olsson & Sörensen 2011, 86).

De studier som använts i den här litteraturstudien har fått etiskt godkännande.

Majoriteten av artiklarna har tydliggjort detta i sin text. För att säkerställa att övriga

artiklar har etiskt godkännande kontrollerades att det var ett krav från det tidskrifter

där de är publicerade. Helsingforsdeklarationen (2013) är utarbetad av World

Medical Association och är de främsta etiska riktlinjerna för klinisk forskning inom

medicin och omvårdnad. Den har fyra övergripande etiska krav som innefattar

information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Dessa innebär att deltagarna i

en studie ska få ordentlig information om studien och om att de när som helst kan

avbryta sitt deltagande, det ska finnas dokumenterat samtycke från deltagarna,

deltagarnas integritet ska bevaras samt ett övervägande av studiens nytta och risker

ska vara gjort (World Medical Association, 2013).

Resultat

Resultatet inkluderar åtta kvalitativa artiklar. Dessa artiklar har olika ursprung varav

två (2) artiklar härrör från Finland, två (2) från Australien, en (1) från Iran och tre

(3) från Storbritannien. Tabell 1. presenterar författarnas valda teman och subteman

från sammanställningen av artiklarnas resultat.

Tabell 1. Presentation av teman och subteman.

Teman Subteman

Stärker den egna

utvecklingen

En strategi i

arbetet

Utmanar

professionalismen

Lyfter fram

lämplighet

och timing

Möjliggör ett

samspel

Delar positiva

erfarenheter av

patienters humor

Medvetandegör

negativa erfarenheter

av patienters humor

8

Reflekterar

möjligheter och

begränsningar

Synliggör

skillnader mellan

kön

Fångar kulturers

olikheter

Stärker den egna utvecklingen

En strategi i arbetet

Humoristiska strategier möjliggör för sjuksköterskor att etablera en relation med

patienten (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Haydon & van der Riet 2014;

Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor upplever att humor är en effektiv strategi för att

få information från exempelvis patienter vars blygsamhet, otålighet eller icke

resonabla tillstånd upplevs som ett hinder när de delger sina hälsotillstånd och

sjukdomar (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997). Sjuksköterskor

använder humor som en strategi för att kunna samarbeta, engagera och upprätthålla

interaktionen med oförutsägbara, motvilliga och motstridiga patienter samt för att få

tillåtelse från patienten att utföra oönskade, obehagliga men nödvändiga

omvårdnadsuppgifter (McCreaddie 2010; Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).

Sjuksköterskor tror även att humor kan reducera patienters smärta, vilket är ett

vanligt uttryckt besvär från patienter (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).

Sjuksköterskor betraktar humor som ett produktivt verktyg och tillvägagångssätt till

att ta sig igenom barriärer hos patienter (Beck 1997; Ghaffari, Dehghan-Nayeri &

Shali 2015). I situationer då sjuksköterskor känner hjälplöshet och uppgivenhet i

vårdandet av patienter kan de försöka sig på humor som strategi, som i sin tur kan

göra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient mer resultatrik (Beck

1997). Humor som omvårdnadsstrategi är inte en medveten handling från

sjuksköterskor, det är oftast spontan humor som används i mötet med patienter

(Beck 1997; Haydon, van der Reit & Browne 2015). Däremot anses humor som en

viktig del av omvårdnadsrutinerna för vissa sjuksköterskor. Användningen av humor

kan också vara ett sätt för sjuksköterskor att visa att arbetsplatsen är trevlig samt att

de trivs bra inom yrket (Tanay et al., 2014; Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).

Vid sjuksköterskors hantering av hög arbetsbelastning och stressiga situationer kan

humor vara till hjälp (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997). Det

möjliggör för sjuksköterskor att få vila mentalt, känslomässigt samt fysiskt. I

9

ångestframkallande tillfällen, som när det råder brist på personal och utrustning eller

vid vård av en svårt sjuk patient, har humor effekten att framställa de positiva

aspekterna och får sjuksköterskor att se situationen från en positiv synvinkel vilket

hjälper dem att hantera situationen effektivt till deras och patienters fördel. Humor

kan omvandla stämningen, det kan vara en bidragande faktor till att känna lugn och

harmoni eller en ökad förmåga att omhänderta patienter. Sjuksköterskor upplever

att humor kan bidra vid bemötande av patienters provokativa beteende, ilska och

aggression. Tillämpning av humor från sjuksköterskor kan i sin tur lätta ilska, oro

och rädsla hos patienten (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997).

Humor anses vara en coping- såväl som överlevnadsmekanism för både patient och

sjuksköterska (Haydon & van der Riet 2014; Haydon, van der Reit & Browne 2015).

Humor spelar därför en viktig roll för sjuksköterskors hantering av problem och

krävande patienter på ett effektivt sätt (Beck 1997). Humor är även en bidragande

orsak till reducering av sjuksköterskors ilska, frustration och rädsla. Humor har en

gynnsam effekt, bidrar till välbefinnande och stöd för att tackla stress och besvärliga

situationer i livet (Isola & Åstedt-Kurki 1997).

Utmanar professionalismen

Trots att användningen av humor visat sig ha positiva fördelar upplever

sjuksköterskor en oro angående att det utmanar professionalismen i deras yrke och

vilken påverkan det kan ha på kollegors uppfattning av dem (Tanay et al., 2014). Mer

erfarenhet inom yrket upplevs hjälpa sjuksköterskor att bibehålla sina professionella

gränser (Haydon & van der Riet 2014). Mer erfarna sjuksköterskor upplever att de

kollegor som har kort erfarenhet oftast är för osäker på sig själv och sitt jobb för att

använda humor (Haydon & van der Riet 2014). Nyare kollegor tar direktiv av mer

erfarna sjuksköterskor kring användningen av humor men de använder mer humor

när de är själva (Tanay et al., 2014). En del sjuksköterskor tycker enbart att det är

negativt att använda humor då det gör så att privata gränser passeras och att

relationer som kommer från det kan vara skadlig (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali

2015). Den kunskapen skulle kunna vara en grund för att patienten kan förolämpa

sjuksköterskan. En del sjuksköterskor upplever att humor kunde vara riskabelt att

använda eftersom det kan förolämpa eller uppröra den andra personen (Tanay et al.,

2014). Gränsen mellan att vara en professionell sjuksköterska och en stöttande

10

person är svår och en kontinuerlig balansgång (Haydon, van der Reit & Browne

2015).

Lyfter fram lämplighet och timing

Sjuksköterskors användning av humor och dess lämplighet baseras på patienternas

och kollegornas reaktioner (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det kan vara

olämpligt att försöka använda humor med en patient som inte vill (Haydon & van der

Riet 2014). Sjuksköterskorna upplever dock att det kan vara skönt att slippa använda

humor ibland då det gör att uppgifterna tar kortare tid. Situationer då en del

sjuksköterskor uppger att de tycker att det är olämpligt att använda humor kan vara

till föräldrar med sjuka barn eftersom de är alldeles för oroliga och rädda, med

patienter som har ont eller i livshotande situationer, kring seriösa ämnen som död

eller när en patient får dåliga besked (Haydon & van der Riet 2014; Tanay et al.,

2014). Andra sjuksköterskor anser dock att de kan skämta med sina patienter om

allvarliga ämnen som patientens arbete som prostituerad (McCreaddie 2010).

Ämnen som dessa sjuksköterskor inte använder humor kring är våldtäkter, sexuella

övergrepp på barn och våld då de är brott som begåtts mot patienten. En del

sjuksköterskor anser att humor bara är lämplig att använda kring småsaker som till

exempel när en patient sätter på sig skjortan åt fel håll (Tanay et al., 2014).

Sjuksköterskans relation till patienten är grunden för att förstå om humor är

lämpligt eller inte (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det innebär att saker

som tidigare bekantskap eller vänskap, hur länge patienten vårdas på avdelningen

och de inblandade personernas personligheter avgör hur humorn fungerar i

kommunikationen. Sjuksköterskor behöver konstant reflektera kring och utvärdera

sin användning av humor för att undvika olämplig användning (Tanay et al., 2014).

Även om patienten besvarar sjuksköterskans användning av humor med leenden kan

det vara en riskfylld ansats från sjuksköterskan till att försöka engagera en motvillig

patient (McCreaddie 2010). Lämplighet är väldigt viktigt, alla roliga historier och

skämt måste anpassas till omvårdnadssituationen och får absolut under inga som

helst omständigheter förolämpa eller kränka patienten (Isola & Åstedt-Kurki 1997).

Timing, att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, är väsentligt att tillämpa vid användning

av humor som sjuksköterska (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det är viktigt

eftersom det underlättar förtroendet mellan sjuksköterska och patient. Om vad som

är en lämplig tidpunkt för humor inte tas hänsyn till kan det leda till ilska och

11

aggression i relationen till patienten. Möjligheten till igenkänning av lämplig tid för

användning av humor beror på faktorer såsom mentalt, psykiskt och fysiskt tillstånd

hos patienten samt diagnos och sjukdomsprogression. Från sjuksköterskors

perspektiv ansågs det vara nödvändigt att ta hänsyn till patientens personliga och

unika egenskaper. I samband med detta inkluderas även demografiska

personlighetsdrag att ta hänsyn till, det vill säga kön, ålder, humör och

socioekonomisk nivå (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Trots de terapeutiska

fördelar som upplevts av användningen av humor i relationen mellan sjuksköterska

och patient har det också uppgetts av patienter att humor kan resultera i negativa

konsekvenser om den inte används på ett passande sätt (Tanay et al., 2014). Timing

visade sig vara mycket viktig i bedömningen om humor är lägligt. Att ha en känsla för

när det passar att använda humor, fånga upp känslor från den andra personen och

att tillämpa humor i rätt timing markerades som viktigt för att på bästa sätt undvika

att skada relationen mellan sjuksköterskor och patienter (Tanay et al., 2014;

Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Vissa sjuksköterskor använder humor i

omvårdnaden om de anser att situationen är passande och om patienten uppfattades

ha ett sinne för humor (Isola & Åstedt-Kurki 1997)

Möjliggör ett samspel

Delar positiva erfarenheter av patienters humor

Humor ger upphov till positiva känslor av gemenskap, både mellan patient och

sjuksköterska. Ett humoristiskt tillfälle frambringar känslan av sammanhållning hos

de inblandade parterna (Beck 1997; Isola & Åstedt-Kurki 1997). Humoristiska

stunder som sker mellan sjuksköterskan och patienten kan uppfattas som “något

hemligt”, något som bara delas parterna sinsemellan (Beck 1997). Sjuksköterskor

tycker att det är lättare att jobba med patienter som använder humor eftersom

patienterna då uppfattas som gladare och trevligare personer (Tanay et al., 2014;

Haydon & van der Riet 2014). En sjuksköterska som använder humor kan locka

patienter till att använda humor (Haydon & van der Riet 2014). När patienter i en

flerpersonssal använder humor med varandra så blir det en bättre atmosfär i rummet

som gör att sjuksköterskor tycker att det är trevligare att jobba i den salen och att det

går lätt att falla in i den jargong som pågår (Haydon & van der Riet 2014; Haydon,

van der Reit & Browne 2015). Därför upplever sjuksköterskor att det är svårare att

använda humor med patienter som ligger i enkelsal eftersom interaktionen till andra

12

patienter eller sjuksköterskor begränsas (Haydon, van der Reit & Browne 2015;

Haydon, van der Reit & Browne 2014). Patienter som använder humor kan vara ett

bra sätt för att minska auktoritetsglappet mellan sjuksköterska och patient (Haydon

& van der Riet 2014). När patienter skämtar om något som gått snett så kan det

minska sjuksköterskans skam kring situationen (Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor

och patienter som skrattar tillsammans i omvårdnadsmöten framstår som mer

avslappnade och till lags med varandra. Både sjuksköterska och patient kan se

betydelsen och fördelarna av humorn i relationen (Tanay et al., 2014; Beck 1997).

Medvetandegör negativa erfarenheter av patienters humor

Det kan också finnas negativa effekter av att en patient använder humor.

Sjuksköterskor försöker följa patienters ledning och att använda humor när patienter

gör det men detta kan vara svårt då den enskilda sjuksköterskan inte alltid uppfattar

patientens försök till humor (Haydon & van der Riet 2014). Det kan vara en

besvikelse för sjuksköterskan att ha missat den humorn och det kan försvåra

relationen mellan sjuksköterskan och patienten då sjuksköterskor upplever att

patienter drar slutsatser om sjuksköterskor utifrån hur de reagerar på deras

humoristiska kontaktförsök (Haydon & van der Riet 2014). Det kan även göra jobbet

svårare för sjuksköterskor då patienter kan blir mindre samarbetsvilliga (Haydon &

van der Riet 2014). Patienter kan ibland använda humor som är oförskämd eller

sexistisk (Haydon & van der Riet 2014). Sjuksköterskor upplever att det kan vara för

att patienten vill utöva makt. De flesta sjuksköterskor uttrycker att de inte tar den

sortens humor personligt och att de hanterar det genom att inte bry sig om det eller

att konversera runt det (Haydon & van der Riet 2014).

Reflekterar möjligheter och begränsningar

Synliggör skillnader mellan kön

Sjuksköterskor har tidigt noterat en skillnad mellan könen vid användning av humor

eftersom kvinnliga patienter upplevs vara mer krävande i omvårdnaden medan

manliga uppfattas använda mer humor och vara mer humoristisk genom att skämta

och berätta roliga historier (Haydon, van der Reit & Browne 2015). Utifrån

sjuksköterskors erfarenheter använder män humor mer än kvinnor men de

uppmärksammar dock att det var mer förekommande att män använder

13

förolämpningar förklädda i humor (Haydon, van der Reit & Browne 2015). Den

manliga humorn används som en strategi för att försöka öka deras maktposition och

samtidigt dölja deras sårbarhet eftersom de befinner sig i en miljö som är

kvinnodominerad och att sjuksköterskan i denna situation har mer ‘makt’. Humorn

för män blir likt en sköld som skyddar från intrång i deras personliga sfärer i en

obekant miljö där specifikt kvinnliga sjuksköterskor anses som obehöriga inkräktare

(Haydon, van der Reit & Browne 2015). Generellt anses män vara mer redo för att

använda humor i olika situationer och till följd av detta uttrycker sjuksköterskor att

manliga patienter är lättare att vårda för (Haydon, van der Reit & Browne 2015).

I jämförelse till den manliga användningen av humor anser sjuksköterskor att

kvinnor har en annorlunda inställning till humorns inflytande i omvårdnaden

(Haydon, van der Reit & Browne 2015). Sjuksköterskor uttrycker att kvinnor är mer

krävande och har mer förväntningar än män. Det upplevs utifrån sjuksköterskors

perspektiv att kvinnliga patienter har en förväntan på sina vårdgivare att de ska vara

uppmärksam, omtänksam, lugn, försiktig och mer avskild. Kvinnor kan uttrycka sig i

skratt och ha roligt men humorn är annorlunda (Haydon, van der Reit & Browne

2015). Sjuksköterskor upplever att kvinnor oftare använder humor för att skydda sig

själv och andra från situationer samt från saker som egentligen är jobbiga (Haydon,

van der Reit & Browne 2015). Kvinnliga sjuksköterskor upplever att de har lättare att

förstå vad kvinnliga patienter tycker är roligt och att humorn på så sätt blir mer

ögonblicklig (Haydon, van der Reit & Browne 2015).

Fångar kulturers olikheter

Det finns kulturella olikheter kring sjuksköterskors användning av humor (Haydon &

van der Riet 2014). Användning av humor kräver förståelse för och skiljaktighet av

uppväxt, språk, ordförståelse, kultur, social klass och utbildningsnivå (Ghaffari,

Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Skam som kommer från kulturella hinder och

begränsar användningen av humor förknippas med bristande självsäkerhet,

underlägsenhetskomplex samt att misslyckas med att förhålla sig till arbetsplatsen. I

vissa kulturer är det här är främst förekommande bland kvinnliga sjuksköterskor

som ingått äktenskap eftersom intima samband med någon av motsatt kön ansågs

som en inblandning i familjens integritet. Dela skämt med det motsatta könet

uppfattas vara oacceptabelt exempelvis i det iranska samhället då det lätt kunde

uppstå missförstånd till följd av relationers begränsningar mellan män och kvinnor

14

(Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Humor och mixade kulturer är svårt

(Haydon & van der Riet 2014). Personer från olika kulturer uppfattar möjligtvis inte

varandras perspektiv av humor eller att det som upplevs roligt för vissa kan

eventuellt vara det motsatta för andra. Ibland kan det uppfattas som kulturellt

opassande att använda humor eller om humor inte erbjuds till dig av patienten

(Haydon & van der Riet 2014).

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av

humor i kommunikationen med patienter. Resultatets teman bestod av: ‘Stärker den

egna utvecklingen’, ‘Möjliggör ett samspel’ och ‘Reflekterar möjligheter och

begränsningar’. Resultatet diskuteras gentemot ytterligare relevant forskning samt

Lazarus och Folkmans (1984) teoretiska ramverk av stress, förhållningssätt och

coping.

Stärker den egna utvecklingen

Resultatet visar att sjuksköterskor som använder humor stärker den egna

utvecklingen, genom strategier och reflektion kring sin professionalism.

Beskrivningen i litteraturstudiens resultat om hur humor används som strategi

svarar mot sjuksköterskors erfarenheter av humor i tidigare forskning skriven av van

der Krogt, Coombs & Hooks (2020). Från en tidigare studie beskrivs det hur

humororienterade sjuksköterskor kan se arbetsbelastade situationer ur en positiv

synvinkel när det använts humoristiska strategier i arbetet (Wanzer, Booth-

Butterfield & Booth-Butterfield 2005). Det framkommer i tidigare forskning vikten

av humorns betydelse för att ‘boosta’ personalen och motivera dem både socialt och

till produktivitet i arbetet (Wanzer, Booth-Butterfield & Booth-Butterfield 2005). Det

visar sig även i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskorna ser humor som en

effektiv strategi, verktyg och tillvägagångssätt för både patienter och vårdpersonal.

Båda studierna visade att sjuksköterskor använder humor som strategi, exempelvis

för att etablera relationer, få bra samarbete, engagera och bevara interaktionen med

patienter, skapa känsla av gemenskap och göra kommunikationen mer resultatrik.

Utifrån teorin tillämpas humor som en strategi för att bemästra livets stressfaktorer

(Lazarus & Folkman 1984). I en studie klargörs det att humor används av

15

sjuksköterskor för att hjälpa dem hantera hektiska, stressiga, ångestframkallande

arbetsmiljöer samt hög arbetsbelastning (Miracle 2007). Det överensstämmer med

resultatet i litteraturstudien då det tydliggörs att det ger sjuksköterskorna

möjligheten att vila känslomässigt, mentalt och fysiskt. Teorin säger att coping

preciseras som kontinuerliga förändringar i den kognitiva och beteendemässiga

eftersträvan för att kunna hantera specifika krav, både interna och externa, som kan

överstiga personens egna resurser (Lazarus & Folkman 1984). Sjuksköterskor i

tidigare forskning som använde humor som coping rapporterade högre effektivitet av

sin coping under arbetet (Wanzer, Booth-Butterfield & Booth-Butterfield 2005). I

resultatet bidrog humor till sjuksköterskornas hantering av exempelvis ilska,

frustration och rädsla. Humor gav sjuksköterskorna ett mer effektivt sätt att hantera

problematiska känslor och situationer i arbetet. Det överensstämmer med de två

generella typer av coping som finns; problemfokuserad respektive emotionellt

fokuserad coping. Problemfokuserad coping riktar sig främst mot problemlösning

medan emotionellt fokuserad coping inriktar sig på att reglera problemets

emotionella gensvar (Simon 1990).

Resultatet visar på att sjuksköterskor är försiktiga med att använda humor med

patienter som inte visade intresse för humor. En studie visade att sjuksköterskor

börjar leta efter non-verbala och verbala signaler på att patienten uppskattar humor

direkt som de träffar patienten (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020).

Litteraturstudiens resultat fann också att ett misslyckat försök till humor kunde

skada relationen mellan sjuksköterska och patient och få patienten att tro att

sjuksköterskan är oprofessionell. Tidigare forskning visar att längre erfarenhet gör

det lättare att bedöma när humor är okej och hur humor går att använda med

bibehållen professionalism (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). I resultatet

tyckte sjuksköterskor att timing var en viktig aspekt för användandet av humor, att

det kan ge negativa konsekvenser om humorn inte används vid rätt tid och tillfälle.

Det här svarar an mot tidigare forskning där det framkommer att man bör

tillmötesgå med försiktighet eller avstå för att använda humor om sjuksköterskor har

svårt anpassa humorn till rätt tillfälle eller svårt att läsa av patienters känslomässiga

tillstånd (Buxman 2008). I litteraturstudiens resultat ansågs det vara nödvändigt att

ta hänsyn till personliga och unika egenskaper för att kunna analysera och förstå en

patients personlighet. I samband med detta inkluderas även demografiska

16

personlighetsdrag att ta hänsyn till, det vill säga kön, ålder, personlighet, humör och

socioekonomisk nivå. Det nämns också i ytterligare forskning, att även om humor ses

som ett universellt begrepp finns det även variabler som avgör tidpunkten och

innehållet när humor används samt vem som närvarar i situationen (Adamle &

Turkoski 2006).

Möjliggör ett samspel

Resultatet visade att möjlighet till samspel mellan sjuksköterska och patient

påverkas negativt när sjuksköterskan missar patientens användande av humor. De

viktigaste delarna när patienten använder humor är vilka ord som sägs och med

vilken intoning dessa ord sägs, detta för att sjuksköterskan ska kunna upptäcka

humorn (Adamle et al., 2008). Sjuksköterskorna uppfattade en negativ form av

humor när en del patienter använder humorn för att utöva makt över sjuksköterskan.

Positiv humor kan dock användas av patienten för att visa oro och rädsla utan att det

ska vara för uppenbart och sjuksköterskan kan då svara med humor för att lugna

patienten (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). Det visar sig i både resultatet och

tidigare forskning att ett humoristiskt tillfälle frambringade känslan av

sammanhållning hos de inblandade parterna, att sjuksköterskor och patienter som

skrattade tillsammans i omvårdnadsmöten framstod som mer avslappnad och till

lags med varandra (Tanay, Roberts & Ream 2013).

Reflekterar möjligheter och begränsningar

Resultatet visade att män använder sig av humor oftare än kvinnor för att försöka

hävda sin makt, speciellt mot kvinnliga sjuksköterskor. Det är jämförbart med

tidigare forskning som visar att det ofta är män som använder humor för att

förstärka sin makt, inte sällan genom sexistiska, homofoba eller rasistiska skämt

(Williams 2008). Detta kan vara för att de uppfattar att det är det som krävs för att

dölja sin rädsla vilket är förknippat med att uppfattas som man (Williams 2008). För

den kvinnliga användningen av humor visade resultatet att kvinnor har en

annorlunda inställning till humorns inflytande i vården än vad män har. Kvinnor

använder humor för att skydda sig själv och andra från situationer som upplevs

jobbiga, exempelvis stress. Resultatet motsvarar tidigare forskning där det

framkommer att kvinnor använder humor för sitt eget välmående, för att kunna

komma ner i varv och slappna av efter en intensiv arbetsdag (Forssén 2007).

17

I litteraturstudiens resultat finns det en kulturell medvetenhet hos sjuksköterskorna,

till exempel då de uttrycker att deras skämt kanske inte är lämpliga i alla kulturer.

Tidigare forskning har påvisat samma fakta som i litteraturstudiens resultat, att det

finns en kulturell känslighet bland sjuksköterskorna (van der Krogt, Coombs &

Hooks 2020). Både resultatet och tidigare forskning påvisar sjuksköterskors

medvetenhet om eventuella tabubelagda ämnen samt kulturella skillnader om vad

vissa personer anser vara roligt respektive stötande och även medvetenhet om de

risker som finns och vad det kan leda till för omständigheter av att använda humor

där kulturella skillnader finns (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). I både

resultatet för litteraturstudien och ytterligare forskning framkommer det att i

kulturella sammanhang kräver användningen av humorn förståelse och skiljaktighet

av uppväxt, språk, ordförståelse, kultur, social klass och utbildningsnivå (Olsson et

al., 2001). Sjuksköterskorna i resultatet uppfattade att det var viktigt att vara känslig

för kulturella skillnader för att det skulle fungera att använda humor i

kommunikationen med patienten. Detta kan försvåras av att sjuksköterskan inte

alltid har en insikt i patientens kultur och därmed tycker att patienten beter sig på ett

irrationellt sätt (Alshammari, Duff & Guilhermino 2019).

Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter

Forskning menar att humor påverkas av personens ålder (Proyer, Ruch & Müller

2010). Forskning visar att gott humör är vanligare hos äldre personer men de har

mindre sinne för humor. Dock är äldre personer bättre på att använda humor under

stress. Äldre som ofta träffar vänner uppskattar humor mer och är bättre på att

använda humor (Proyer, Ruch & Müller 2010). Äldre personer skrattar mindre,

uppskattar humor mindre och är något sämre på att uppfatta humor (Svebak, Martin

& Holmen 2004). Detta skulle kunna bero på att de är mer isolerade och därmed

förlorar en del av det sociala samspelet.

Litteraturstudien använder enbart män och kvinnor som könstillhörigheter. Detta då

det är dessa könstillhörigheter som använts i artiklarna. Det finns människor som

inte identifierar sig som något av de binära könen eller som identifierar sig med det

andra binära könet än vad de juridiskt tillhör. Dessa personer faller utanför den

tidigare forskning som gjorts kring humor i förhållande till kön. Dessa personers

18

erfarenhet av vården innehåller oftast brister i bemötandet och att vårdpersonalen

förväntar sig att det ska definiera sig som man eller kvinna (Folkhälsomyndigheten

2016). Detta kan leda till ytterligare missförstånd och missnöje vid användning av

humor.

Metoddiskussion

Val av design och metod är essentiell för att kunna besvara syftet och för att

expandera examensarbetets kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva

sjuksköterskors erfarenheter inom det valda ämnesområdet, av den orsaken valdes

artiklar med kvalitativ metod ut (Mårtensson & Fridlund 2017, 427). Under

sökprocessen stärktes tillförlitligheten av arbetet genom utförda litteratursökningar i

flera relevanta databaser och avgränsning till de valda inklusion respektive

exklusionskriterier samt artiklar som är peer-reviewed, som i sin tur också stärkte

trovärdigheten eftersom de inkluderade artiklarna bedömts som vetenskapliga. Val

av relevanta databaser baserades på vilka som fokuserade sig inom omvårdnad.

Genom att utföra litteratursökning i flera databaser med omvårdnadsfokus ökar

litteraturstudiens validitet och det ökar sannolikheten att hitta artiklar för att kunna

besvara syftet (Henricson 2017, 414; Rosén 2017, 381).

Studiernas kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Olsson och Sörensens (2011,

284—285) granskningsmall för kvalitativa artiklar av båda författarna samt

jämförelse av granskningen diskuterades därefter, vilket stärker reliabiliteten av

arbetet (Henricsson 2017, 414). Under granskningen av de valda artiklarna

bedömdes majoriteten vara av hög eller medelhög kvalitet, däremot bedömdes en

artikel ha låg kvalitet. Trots artikelns låga bedömning av kvalitet beslutades det att

inkludera den i resultatet eftersom de bristfälliga faktorerna i artikeln låg i

diskussionen. Utifrån detta gjordes bedömningen att resultatet i artikeln kunde

nyttjas och att det inte skulle påverka litteraturstudiens resultat. Resultaten från

studier av hög eller medelhög studiekvalitet och relevans är det främsta valet men i

situationer där liknande saknas går det bra att inkludera artiklar av låg studiekvalitet

men med hög relevans (Rosén 2017, 384).

I förberedelse för analysprocessen översattes de valda artiklarna för

litteraturstudiens resultat från engelska till svenska. Det gjordes för att ge en större

19

inblick och förståelse av artiklarnas innehåll. Översättning av artiklar kan vara en

bristfällande faktor för resultatet eftersom betydelse från data kan bli ett bortfall

under översättningens utförande. Det översatta resultatet från artiklarna lästes

parallellt med resultatet från den ursprungliga artikeln för att minska risken för

bortfall av data inför studiens resultat. De valda artiklarna analyserades med

Fribergs (2017, 135—137) femstegsmodell. Det väsentliga i artiklarna och det

relevanta för att kunna besvara litteraturstudiens syfte plockades ut och

sammanställdes, resultaten i artiklarna jämfördes med varandra för att sedan bilda

nya teman och subteman (Friberg 2017, 135—137). Analysen lästes av utomstående

som har tidigare erfarenheter inom vetenskaplig forskning. Trovärdigheten av

resultatet ökar om analysprocessen och resultatet granskas av en utomstående med

kunskap inom området (Henricson 2017, 413; Graneheim & Lundman 2004).

Det är viktigt att det är aktuell forskning som används i resultatet (Mårtensson &

Fridlund 2017, 426). Det innebär att områden där inga större förändringar gjorts de

senaste åren så kan även äldre artiklar användas. Erfarenheter kring humor är ett

sådant område där även tidigare forskning är relevant och därför sågs det inget

problem i att inkludera artiklar från 1997 och framåt. För att få en förståelse för så

många aspekter som möjlig så är det bra med deltagare av olika åldrar, erfarenheter

och kön (Graneheim & Lundman 2004). Studierna i resultatet hade bra spridning

när det gäller ålder och erfarenhet men de allra flesta deltagarna var kvinnor. Det

kan innebära att resultatet blivit ett annat än om fler manliga sjuksköterskor skulle

ha deltagit.

I litteraturstudien ingick det studier som härstammar från Storbritannien, Iran,

Australien och Finland. Det i sig ger ett bredare omfång av forskning till resultatet.

Trots att artiklarna ursprungligen publicerats från olika delar av världen har flertal

gemensamma faktorer av sjuksköterskors erfarenheter inom det valda ämnet funnits

vilket har gett en världssyn och en ökad generaliserbarhet av fenomenet. Resultatets

överförbarhet till andra sammanhang bedöms av läsaren (Graneheim & Lundman

2004).

Forskningsetisk diskussion

20

Reflektioner över de svårigheter som ibland kan uppstå eftersom det finns en viss

förförståelse för ämnet har gjorts. Resultatet ska beskrivas neutralt och utan att

påverkas av författarnas åsikter (Mårtensson & Fridlund 2017, 432). Sjuksköterskors

huvudsakliga uppgift är vård och omsorg. Om sjuksköterskor väljer att delta och

bidra till forskning kan rollen för vårdandet och rollen som ska genomföra forskning

och utvecklingsarbete hamna i konflikt (Sandman & Kjellström 2018, 373). Utifrån

de etiska principerna är patienternas välmående respektive vånda viktigare än

forskningsfrågor. Insamling av materialet får inte ske under vilka omständigheter

som helst när det berör patienters välbefinnande eller integritet. Det är också viktigt

att anmärka för patienter att deras vård inte kommer påverkas av forskningen som

kommer ske (Sandman & Kjellström 2018, 373—374). En forskningsetisk bedömning

är obligatorisk enligt lag (Olsson & Sörensen 2011, 86). Till följd av kravet att artikeln

ska vara etiskt godkänd innan tidskriftens publicering kontrollerades att etiskt

godkännande visat sig i de valda artiklarna, antingen i artikelns text eller från

tidskriften. Det kontrollerades också att personuppgifterna för deltagarna i de studier

som har använts i resultatet har hanterats konfidentiellt. Det är viktigt att

utomstående inte kan identifiera deltagarna då de har rätt att bevara sin integritet

och behålla en del uppgifter privata (Kjellström 2017, 73). Författarna är medvetna

om att begränsade kunskaper i forskningsmetodik kan leda till feltolkning av

litteraturens innehåll (Kjellström 2017, 72—73).

Slutsats

Resultatet i litteraturstudien visar att de flesta sjuksköterskor tycker humor är

användbart inom kommunikationen med patienter. Resultatet visar att

sjuksköterskor som använder humor stärker den egna utvecklingen, genom

strategier och reflektion kring sin professionalism vilket gör att sjuksköterskan kan

anpassa humorn till olika situationer. Humor används även som coping för

sjuksköterskan vid stressiga eller jobbiga situationer. Humorn påverkas av vilken

kultur och vilket kön de inblandade personerna har. När patienter använder humor

såg sjuksköterskor det som något positivt som kunde möjliggöra ett samspel.

Däremot fanns det en oro hos sjuksköterskorna kring att missa patienters humor.

Användningen av humor sågs även som ett sätt att minska auktoritetsglappet som

kan uppstå mellan sjuksköterska och patient. Denna litteraturstudie bidrar till

medvetenheten om vilken påverkan humorn har i omvårdnaden och

21

kommunikationen. Den ger insikt till hur humor påverkar den vardagliga

omvårdnaden och hur det kan användas till fördel för både sjuksköterska och

patient, vilket även påtalats som viktigt i annan forskning (Simon 1990, 20). Detta

kan leda till möjligheter för förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och

patienter samt att patienter får en bättre upplevelse av vården. Vidare forskning bör

göras på patienters erfarenheter av vårdpersonalens användning av humor.

22

Referenslista:

* Granskade artiklar som inkluderats i resultatet.

Adamle, Kathleen N.; Ludwick, Ruth; Zeller, Richard & Winchell, Janice. 2008.

Oncology Nurses’ Responses to Patient-Initiated Humor. Cancer Nursing, 31(6):E1—

9. doi: 10.1097/01.NCC.0000339243.51291.cc

Adamle, Kathleen & Turkoski, Beatrice. 2006. Responding to Patient-Initiated

Humor: Guidelines for Practice. Home Healthcare Nurse: The Journal of the Home

Care and Hospice Professional, 24(10): 638—644. doi: 10.1097/00004045-

200611000-00007

Afriyie, Dorothy. 2020. Effective communication between nurses and patients: an

evolutionary concept analysis’. British Journal of Community Nursing, 25(9): 438—

445. doi: 10.12968/bjcn.2020.25.9.438

Alshammari, Mukhlid; Duff, Jed & Guilhermino, Michelle. 2019. Barriers to nurse–

patient communication in Saudi Arabia: an integrative review. BMC Nursing, 18: 61.

doi: 10.1186/s12912-019-0385-4

*Beck, Cheryl Tatano. 1997. Humor in nursing practice: a phenomenological study.

International Journal of Nursing Studies, 34(5): 346—352. doi: 10.1016/s0020-

7489(97)00026-6

Borglin, Gunilla. 2017. Mixad metod - en introduktion. I Henricson, Maria (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 233—247.

Buxman, Karyn. 2008. Humor in the OR: A stitch in time? AORN Journal, 88(1):

67—77. doi: 10.1016/j.aorn.2008.01.004

Dean Kingsman, Ruth Anne & Major, Joanne E. 2008. From critical care to comfort

care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8): 1088—

1095. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02090.x

23

Folkhälsomyndigheten. 2016. Rätten till hälsa: Hur normer och strukturer inverkar

på transpersoners upplevelser av sexuell hälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3b29bf7ea68948c6af3e6b92b

2ac524a/ratten-halsa-16045-webb.pdf (Hämtad 2020-11-10)

Forssén, Annika S. K. 2007. Humour, beauty, and culture as personal health

resources: Experiences of elderly Swedish women. Scandinavian Journal of Public

Health, 35(3): 228—234. doi: 10.1080/14034940601160680

Friberg, Febe. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvalitativ forskning. I Friberg, Febe (red.). Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 129—139.

Friberg, Febe. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.). Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 140—152.

Friberg, Febe & Öhlén, Joakim. 2017. Fenomenologi och hermeneutik. I Henricson,

Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2.

uppl. Lund: Studentlitteratur, 301—319.

*Ghaffari, Fatameh; Dehghan-Nayeri, Nahid & Shali, Mahboubeh. 2015. Nurses’

experiences of humor in clinical settings. Medical Journal of the Islamic Republic of

Iran, 29:182. doi: 10.1016/j.ijans.2015.05.001

Graneheim, Ulla Hällgren & Lundman, Berit. 2004. Qualitative content analysis in

nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse Education Today, 24(1): 105—112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

*Haydon, Gunilla & van der Riet, Pamela. 2014. A narrative inquiry: How do nurses

respond to patients' use of humour?. Contemporary Nurse: A Journal for the

Australian Nursing Profession, 46(2): 197—205. doi: 10.5172/conu.2014.46.2.197

24

*Hayden, Gunilla; van der Riet, Pamela & Browne, Graeme. 2015. A narrative

inquiry: Humor and gender differences in the therapeutic relationship between

nurses and their patients. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian

Nursing Profession, 50(2—3): 214—226. doi: 10.1080/10376178.2015.1021436

Henricson, Maria. 2017. Diskussion. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori

och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur,

411—420.

Henricson, Maria & Billhult, Annika. 2017. Kvalitativ metod. I Henricson, Maria

(red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur, 111—117.

*Isola, Arja & Åstedt-Kurki, Päivi. 1997. Humor as experienced by patients and

nurses in aged nursing in Finland. International Journal of Nursing Practice, 3(1):

29—33. doi: 10.1111/j.1440-172X.1997.00029.pp.x

*Isola, Arja & Åstedt-Kurki, Päivi. 2001. Humor between nurse and patient, and

among staff: analysis of nurses* diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3): 452—

458. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01860.x

Jones, Philippa & Tanay, Mary Anne. 2016. Perceptions of nurses about potential

barriers to the use of humour in practice: a literature review of qualitative research.

Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 52(1): 106—

118. doi: 10.1080/10376178.2016.1198235

Karlsson, Eva Karin. 2017. Informationssökning. I Henricson, Maria (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 81—96.

Kjellström, Sofia. 2017. Forskningsetik. I Henricson, Maria. (red.). Vetenskaplig

teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 57—77.

25

Lazarus, Richard S. & Folkman, Susan. 1984. Stress, appraisal and coping. New

York: Springer Publishing Company, 1—445.

Mallet, Jane. 1993. Use of humour and laughter in patient care. British Journal of

Nursing, 2(3): 172—175. doi: 10.12968/bjon.1993.2.3.172

McCabe, Catherine. 2004. Nurse–patient communication: an exploration of patients’

experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1): 41—49. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2004.00817.x

*McCreaddie, May. 2010. Harsh humour: a therapeutic discourse. Health and Social

Care in the Community, 18(6): 633—642. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00936.x

McCreaddie, May & Wiggins, Sally. 2008. The purpose and function of humour in

health, health care and nursing: a narrative review. Journal of Advanced Nursing,

61(6): 584—595. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x

Miracle, Vickie A. 2007. A personal reflection: Humor — I’d rather laugh than cry.

Dimensions of Critical Care Nursing, 26(6): 241—243. doi:

10.1097/01.DCC.0000297399.66069.38

Mårtensson, Jan & Fridlund, Bengt. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I

Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom

omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 421—436.

Olsson, Henny; Backe, Harriet; Sörensen, Stefan & Kock, Marianne. 2001. Humour:

A matter of culture — Qualitative study of non-Nordic nurses in Sweden. Nordic

Journal of Nursing Research & Clinical Studies/ Vård i Norden, 21(1): 49—53. doi:

10.1177/010740830102100110

Olsson, Henny; Backe, Harriet; Sörensen, Stefan & Kock, Marianne. 2002. The

essence of humour and its effect and functions: a qualitative study. Journal of

Nursing Management, 10(1): 21—26. doi: 10.1046/j.0966-0429.2001.00272.x

26

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber AB

Penson, Richard T.; Partridge, Rosamund A.; Rudd, Pandora; Seiden, Michael V.;

Nelson, Jill E.; Chabner, Bruce A. & Lynch, Thomas J Jr. 2005. Schwartz Center

Rounds. Laughter: The best medicine?. The Oncologist, 10(8): 651—660. doi:

10.1634/theoncologist.10-8-651

Proyer, René T.; Ruch, Willibald & Müller, L. 2010. Sense of humor among the

elderly: findings using the German version of the SHS. Zeitschrift fur Gerontologie

und Geriatrie, 43(1): 19—24. doi: 10.1007/s00391-009-0082-0

Rose, Stephen L.; Spencer, Ryan J. & Rausch, Margaret M., 2013. The use of humor

in patients with recurrent ovarian cancer: a phenomenological study. International

Journal of Gynecological Cancer, 23(4): 775—779. doi:

10.1080/10376178.2015.1021436

Rosén, Måns. 2017. Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, Maria (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 375—389.

Sandman, Lars & Kjellström, Sofia. 2018. Etikboken: etik för vårdande yrken. 2.

uppl. Lund: Studentlitteratur, 371—295.

Simon, Jolene M. 1990. Humor and its Relationship to Perceived Health, Life

Satisfaction, and Morale in Older Adults. Issues in Mental Health Nursing, 11(1):

17—31. doi: 10.3109/01612849009014542

Sousa, Luis Manuel Mota; Marques-Vieira, Cristina Maria Alves; Antunes, Ana

Vanessa; Frade, Maria de Fatima Graca; Severino, Sandy Pedro Silva & Valentim,

Olga Sousa. 2019. Humor intervention in the nurse-patient interaction. Revista

Brasileira de Enfermagem, 72(4): 1136—1143. doi: 10.1590/0034-7167-2018-0609

27

Svebak, Sven; Martin, Rod A.; & Holmen, Jostein. 2004. The prevalence of sense of

humor in a large, unselected county population in Norway: Relations with age, sex,

and some health indicators. HUMOR, 17(1-2): 121—134. doi: 10.1515/humr.2004.001

Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

(Hämtad 2020-10-06).

Tanay, Mary Anne Lagmay; Roberts, Julia & Ream, Emma. 2013. Humor in adult

cancer care: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 69(9): 2131—2140.

doi: 10.1111/jan.12059

*Tanay, Mary Anne; Wiseman, Theresa; Roberts, Julia & Ream, Emma. 2014. A time

to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult

cancer setting. Supportive Care in Cancer, 22(5): 1295—1301. doi: 10.1007/s00520-

013-2084-0

The World Medical Association, WMA. 2013. WMA declaration of helsinki – ethical

principles for medical research involving human subjects.

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-

for-medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad: 2020-10-26).

van der Krogt, Shelley Rose; Coombs, Maureen & Hooks, Helen. 2020. Humour: A

purposeful and therapeutic tool in surgical nursing practice. Nursing Praxis in

Aotearoa New Zealand, 36(2): 20—30. doi: 10.36951/27034542.2020.008

Wanzer, Melissa; Booth-Butterfield, Melanie & Booth-Butterfield, Steve. 2005. “If we

didn’t use humor, we’d cry”: Humorous Coping Communication in Health Care

Settings. Journal of Health Communication, 10(2): 105—125. doi:

10.1080/10810730590915092

28

Williams, Robert. 2008. ‘Having a laugh’: masculinities, health and humour.

Nursing Inquiry, 16(1): 74—81. doi: 10.1111/j.1440-1800.2009.00437.x

Östlundh, Linda. 2017. Informationssökning. I Friberg, Febe (red.). Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 59—82.

A

Bilaga 1. Söktabell

Datum

Databas

Sökord Antal

Träffar

Filter Urval 1 Titel*

Urval 2

Abstrakt

Urval 3 Hela artikeln

Valda artiklar

30/9 PubMed

humor AND patients experience*, nurs*

86

4 3 3 1 “Humor as experienced by…”

30/9 Cinahl nursing care AND communication AND qualitative research AND humor

17

Peer-reviewed

4 3 3 1 “How do nurses respond…”

30/9 PubMed nursing care AND humor

AND qualitative research

81 6 6 2 1 “Nurses experiences of…”

30/9 PubMed

nurs* AND humor AND communication

25

6 1 1 1 “A time to weep and a…”

30/9 Scopus wit and humor AND nursing care AND communication

64

12 7 4 1 “Humor between nurse and…”

30/9 PubMed communication AND laughter therapy OR wit and humor AND nursing care

634

24 9 3 1 “Humor in nursing practice...”

1/10 Cinahl APA PsycInfo

nurs* AND humor AND communication

146

Peer-reviewed

12 5 3 1 “Humor and gender…”

19/10 PubMed nurs* AND humour OR wit AND nursing care AND

qualitative

111

1 1 1 1 “Harsh humour:.....”

*Tidigare identifierade artiklar ej inräknade

B

Bilaga 2. Artikelöversikt och

kvalitetsgranskning

Författar

e År, Land,

Tidskrift Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet

Tanay,

Mary Anne et al.

- 2014

-

Storbritannien

- Support Care Cancer

(2014)

22:1295-1301

A time to weep

and a time to

laugh: humour in the nurse–

patient relationship in

an adult cancer

setting

Att

undersöka

användningen av humor i

interaktioner mellan

patienter och

sjuksköterskor på en

avdelning för vuxna

cancerpatient

er.

9

sjuksköter

skor som jobbat i

minst ett år och

garanterat

hunnit ta till sig

erfarenhet inom

onkologi.

12 onkologpat

ienter.

Observati

oner,

informella och semi-

strukturerade

formella

intervjuer.

De teman som

identifierades i

resultatet är: fördelarna med

humor i relationen

mellan

sjuksköterskan och patienten,

patienters medvetna

användning av

humor, humor och

professionalism

och humor kräver konstant

utvärdering och reflektion.

Totalt: 38 p,

grad I

Isola, Arja

Åstedt-

Kurki,

Päivi

- 2001 - Finland

- Journal of Advanced

Nursing 35

(3), 452-458

Humor between nurse

and patient, and among

staff: analysis

of nurses* diaries

Att undersöka humorns

natur och hur den utspelar

sig som

upplevts och beskrivits av

en sjuksköterska.

17 sjuksköters

kor som arbetar

inom olika

områden, de blev

utvalda under ett

utbildningss

eminarium.

Analys av sjuksköter

skors dagböcker.

Resultatet visar huvudkategorie

r av humor mellan

sjuksköterskor

och patienter som var: -

Sjuksköterskebaserad humor.

-

Samarbetsorienterad humor

-

Patientorienterad humor.

Mellan personal var

huvudkategorin

resursorienterad humor.

Totalt: 38 p, grad I

C

Haydon, Gunilla,

van der Riet,

Pamela

- 2014

- Australien -

Contempora

ry Nurse: A Journal for

the

Australian Nursing

Profession, 46(2): 197-

205

A narrative

inquiry: How do nurses

respond to

patients' use of humour?

Att belysa hur

viktig humor är i det

teraputiska

förhållandet mellan

sjuksköterska

och patient.

4 st

sjuksköterskor från ett

lokalt

sjukhus.

Semi-

strukturerade

intervjuer.

Resultatet visar

att sjuksköterskans

reaktion på

patienters humor beror på

tidsbegränsning

ar, sjuksköterskans

erfarenhet och i vilken miljö

konversationen

sker.

Totalt: 32p, grad II

Hayden,

Gunilla

van der

Riet, Pamela

Browne, Graeme

- 2015 - Australien

-

Contemporary Nurse: A

Journal for the

Australian

Nursing Profession,

50:2-3,

214-226

A narrative inquiry: Humor

and gender

differences in the therapeutic

relationship between

nurses and

their patients

Att utforska 4 legitimerade

sjuksköterskor

s erfarenhet av att

använda sig av humor i

relation till

könsskillnader och hur det

påverkar den

terapeutiska relationen.

Legitimerade

sjuksköters

kor.

Legitimerade

sjuksköter

skor rekryterad

es från ett regionalt

sjukhus.

Patienter som

intresserad

es av studien

kontaktade forskarna

och delade

med sig av sina

erfarenheter. För att

analysera

data användes

en

berättande undersökni

ng som metod.

Resultatet visade att

sjuksköterskorn

a upplevde en skillnad på hur

humor användes av

kvinnliga och

manliga patienter.

För kvinnliga

patienter var humor

situationsbaserad medans

manliga

patienter använde humor

för att uppmuntra och

engagera.

Totalt: 35 p, grad II

Isola, Arja

Åstedt-

Kurki,

Päivi

- 1997 - Finland

- Internationa

l Journal of

Nursing Practice

1997; 3(1): 29-33

Humor as experienced by

patients and nurses in aged

nursing in

Finland.

Att få en djupare

förståelse av humor inom

äldrevård och

som fenomen som i sig kan

höja kvalitén av

omvårdnaden.

Äldre patienter i

ålder mellan 65-

95 som bor

på äldreboend

e. Sjuksköters

kor som

jobbade inom

äldreomsor

gen eller

Intervjuer av

patienter. Insamling

av

fritextsvar från

sjuksköterskorna.

Resultatet visade att

patienter upplevde humor

på boendet men

sällan. Patienterna

försöker skämta men får ingen

gensvar från

sjuksköterskan och upplever

att hen endast

Totalt: 28p, grad III

D

vuxenvård

på sjukhuset.

är där för att

göra sitt jobb. Resultatet för

sjuksköterskorn

a visade sig basera på flertal

faktorer ex.

passande situation eller

om patienten har ett sinne för

humor. Vissa

valde att bortse humor i

förebyggande syfte av att inte

råka kränka

patienten.

Beck,

Cheryl

Tatano

- 1997 -

Storbritanni

en -

Internationa

l Journal of Nursing

Studies, 34(5): 346-

352

Humor in nursing

practice: a

phenomenological study

Att beskriva betydelsen av

sjuksköterskor

s humor i deras

sjuksköterske

arbete

21 sjuksköters

kor som

studerade på ett

specialistpr

ogram. 19 kvinnor och

2 män. 1 afro-

american

och resterande

var vita.

Sjuksköterskorna

svarade

fritt i text på

uppmaning

en: beskriv en

erfarenhet du har av

att

använda humor i

omvårdnad.

Fem teman upptäcktes.

Humor för att

hantera svåra situationer och

svåra patienter.

Humor för att skapa

sammanhållning. Humor för att

minska

patienternas ångest,

depression och förlägenhet.

Humor som kan

vara planerad och rutin eller

spontan och

oväntad. Humor som skapar

effekt längre tid.

Totalt: 32p, grad II

Ghaffari,

Fatameh

Dehghan-

Nayeri, Nahid

Shali,

Mahboube

h

- 2015 - Iran

- Medical Journal of

the Islamic

Republic of Iran, Vol.

29:182

Nurses’ experiences of

humor in clinical

settings.

Att förklara sjuksköterskor

s erfarenhet av humor

inom kliniska

uppsättningar och faktorer

som skulle kunna

påverka

dessa.

17 sjuksköters

kor med master-

eller

kandidat examen

som har ett minimum

av 12

månaders arbetserfar

enhet.

Semistrukturella

intervjuer som

innefattad

e undersökni

ngsfrågor. Telefoninte

rvjuer för

att kompletter

a erhållen

data.

Resultatet visade att

sjuksköterskornas erfarenhet

klassificerades

och delades in i fem teman;

- Humorns dynamik

- “Påtvingad”

humor - Sannolikhet

för kränkning

Totalt: 36p, grad I

E

- Humor på

andras bekostnad

- Möjlighet och

hot.

McCreaddi

e, May

- 2010 -

Storbritanni

en - Health and

Social Care in the

Community,

18(6): 633-642.

Harsh humour: a therapeutic

discourse

Att analysera tuff humor i

interaktionen

mellan sjuksköterskor

och kvinnliga droganvändar

e.

2 kliniska specialistsju

ksköterskor

Inspelningar av 20

interaktion

er mellan sjuksköter

skorna och patienter.

Sjuksköter

skornas kommenta

rer för och

efter interaktion

en. Intervjuer,

anteckning

ar och fokusgrupp

er.

Tuff humor användes inom

områden där

det eventuellt skulle kunna

finnas oenighet t.ex.

droganvändning

. Det gjorde att sjuksköterskorn

a kunde

samarbeta med motvilliga

patienter.

Totalt: 33p, grad II