Exaktare med PIXE - web.abo.fiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2008_16.pdf · från Åbo Akademi Nr 16 14.11.2008 Exaktare med PIXE Djupt nere i Gadolinias källare – i accelerator-laboratoriet

från Åbo Akademi Nr 16 14.11.2008

Exaktaremed PIXE

Djupt nere i Gadolinias källare – i accelerator-

laboratoriet – jobbar Jan-Olof Lill med att

utveckla PIXE-metoden, som är väldigt exakt vid

grundämnesanalys.

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Åbo Akademis enhet för barnpedagogik, som ansvarar för den svenskspråkiga utbild-ningen av barnträdgårdslä-rare i Finland, fyller i höst 50 år. Barnpedagogiken hör till pedagogiska fakulteten och är placerad i Jakobstad. Vid enheten utbildas barnträd-gårdslärare som blir pedagogie kandidater eller pedagogie magistrar med inriktning på barnpedagogik.

Hur kommer jubileet att fi ras, barnpedagogikens äm-nesansvariga professor Ma-rita Lindahl?

– Vi ger ut boken ”Tro-hopp-kärlek, barnträdgårdslärarut-bildningen i Jakobstad 1958–1995” där f.d. rektorn för ut-bildningen, Erik Sjöberg, har dokumenterat utbildningens historia i Jakobstad. Boken kan ses som ett intressant stycke fi nlandssvensk lokal-, utbild-nings- och kulturhistoria.

ÅA:s barnträdgårdslä-rarutbildning i Jakobstad inleddes år 1958 på Svenska Barnträdgårdsseminariet och 1995 övertogs det dåvarande Barnträdgårdslärarinstitutet av ÅA och utbildningen aka-demiserades. Forskning inom det barnpedagogiska området bedrivs sedan 1998 också vid enhetens Center för barnpe-dagogisk forskning. Centret leds av professorn i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren.

Om drygt två år fl yttar en-heten till nya utrymmen i det s.k. Lassfolkska kvarteret, där ett nytt campus för bl.a. ÅA och yrkeshögskolan Novia som bäst uppförs.

50-års jubileet fi ras lörda-gen den 15 november med bör-jan kl. 12 med ett jubileums-seminarium i de nuvarande utrymmena. Kl. 19 ordnas festsupé i Jakobstads nyreno-verade gymnasium. – AN

EN FRÅGA FÅR SVAR

Barnpedagogiken 50 år Telefonerandet in i ny tidsålderÅA-samtalen börjar gå via datanätet

Tummen upp igen, nu för EST Ekonomiska Samfundets Tidskrift, som har nära ÅA-anknytning, har till-

delats en utmärkelse av Nätverket Språkförsvaret i Sverige. Diplomet kallas ”Tummen upp” och ges för ett medvetet språkarbete. I senaste nummer av Meddelanden från Åbo Akademi kunde vi konstatera att motsvarande diplom också tilldelats Finsk Tidskrift.

Professor Leif Nordberg är huvudredaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift och Annica Karlsson är redaktionssekreterare. Av de tre övriga medlemmarna i redaktionen har två nära ÅA-anknytning (Ralf Eriksson, Tom Björkroth).

I motiveringarna konstatateras bl.a. att ”Ekonomiska Samfundets Tid-skrift, svenskspråkig på högsta nivå vetenskaplig tidskrift för ekonomi tilldelas detta diplom för att redaktionen medvetet publicerar forskning och information inom ämnesområdet på svenska språket”.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift utges tre gånger om året av Ekonomis-ka Samfundet i Finland. Tidskriften, som grundades år 1913 är en av de få ekonomiska tidskrifter i Norden som fortfarande utkommer på svenska.

Telefontrafi ken vid Åbo Aka-demi går in i en ny tidsålder. Från mitten av november kommer alla samtal inom ÅA i Åbo att gå via datanätet.

– IP-telefoni är en lösning som ligger i tiden. På sikt innebär det stora inbesparingar att vi kan utnyttja ÅA:s befi ntliga datanät också för telefontrafi ken. I dags-läget går en hel del pengar åt till kabelhyra för telefonerandet, konstaterar projektingenjör Ulf Tigerstedt, som håller i trådarna för telefonreformen vid ÅA.

Den vanliga användaren kom-mer att märka av reformen främst via en ny telefonapparat. Sam-manlagt drygt tusen apparater delas som bäst ut i ÅA-kvarteren.

– Normaltelefonerna är tusen stycken, sen fi nns det tjugo speci-alapparater, varav tio är sekreter-artelefoner och tio WLAN-telefo-ner, berättar Ulf Tigerstedt.

Även om den nya apparaten i grund och botten fungerar som

en vanlig telefon är tekniken helt annorlunda. Inne i telefonen fi nns en dator som ser till att all kom-munikation sker digitalt. Även i gamla växelsystemet skedde di-gital kommunikation, men där skötte växeln konverteringen.

– Den nya tekniken är avsevärt bättre än den nuvarande. Telefo-nerandet kommer i praktiken att vara som förr, men det kommer sannolikt att låta bättre.

Parallell lösningAlla anställda kommer nu att ha likadana apparater på sina bord, och den nya telefonerna har dis-play, som visar numret som ring-er.

– Systemet möjliggör i teorin också att displayen kunde an-vändas som ett slags elektronisk anslagstavla för information. Men den praktiska sidan av denna möjlighet är ännu inte utredd, sä-ger Ulf Tigerstedt.

Att ÅA nu går över till IP-tele-

3MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

foni hänger samman med att den nuvarande växeln börjar bli för-åldrad, och att det inte längre är praktiskt möjligt att serva den.

– Övergången sker mjukt på så vis att det gamla systemet inte tas ur bruk innan vi har testat det

nya systemet och konstaterat att det fungerar.

Nästa år är det meningen att också Vasa och Jakobstad ska integreras i systemet, något som innebär att all telefoni mellan ÅA-nummer blir intern.

– Många länder har mer eller mindre helt gått in för IP-telefoni, men i Finland är vi lite på efter-kälken. Detta är ett steg i rätt rikt-ning, konstaterar Ulf Tigerstedt.

PETER SANDSTRÖM

INNEHÅLL NR 16/2008

Telefonerandet in i ny tidsålderÅA-samtalen börjar gå via datanätet.................

PIXE ger exaktare analysÅA-forskare utvecklar tekniken ytterligare.........

Behöver religionen verbalt språk?Omsorgsprästen Nalle Öhman disputerar..........

Kreativt nätverk för kvinnovetareNy kunskap genereras i nord och syd.................

Psalmer, samhälle, tro, politikTvärvetenskapligt om Luthers psalmer............

Om konsten att kommuniceraÅrets Kompetens drog fullt hus.....................

Musik kombinerad med teknikSynthar visas i Sibeliusmuseum......................

Veckans skribent: Johan WillnerÄnnu en universitetslag..................................

ÅA stärker marknadsföringenMålet är att locka fler studerande.................

BaksidanAdventskonserter med Flora, BD, AO.............

Disputationer............................................... Examina........................................................

Avhandlingar................................................ Annonser och kungörelser.......................

1214162228

2468

101823

2426

Den vanliga använda-ren kommer att märka av reformen främst via en ny telefonapparat. Drygt tusen apparater delas som bäst ut i ÅA-kvarteren, säger Ulf Tigerstedt.


AK TUELL FORSKNING

PIXE ger exaktare analysForskargrupp vid Åbo Akademi utvecklar tekniken ytterligare

Kunnandet inom grundämnes-analys med hjälp av jonstråle, den så kallade PIXE-metoden, blir allt större vid Åbo Akademi. Den forskargrupp som jobbar med PIXE har sedan början av 90-talet breddat området för tillämpningar så att analyser kan göras på bland an-nat industriella, geologiska och biologiska materi-al samt historiskt värdefulla före-mål. Samtidigt har själva tekniken trimmats och bli-vit mera exakt.

– Den tvärve-tenskapliga di-mensionen med tanke på metodens tillämpningsmöj-ligheter är otro-ligt intressant och sporrande. Inte minst därför känns det utma-nande att utveckla analysmetoderna, konstaterar FL Jan-Olof Lill, som har ingått i forskargruppen sedan starten år 1991.

Den 28 november disputerar han på avhandlingen ”Quantita-tive elemental analysis of thick solid samples using the PIXE technique and a millimeter-sized proton beam”, ett verk som i arti-kelform beskriver mycket av de erfarenheter som han har fått via praktiskt arbete i PIXE-gruppen.

– Och arbetet går vidare, säger Jan-Olof Lill, och konstaterar att PIXE är en teknik som ständigt kan erbjuda nya utmaningar med tanke på att få fram så exakta analyser som möjligt.

Själva metoden handlar om partikelinducerad röntgenemis-sionsspektrometri, något som baserar sig på att provet bestrå-las med en partikelstråle, det vill

säga en stråle av laddade partik-lar, oftast protoner, från en acce-lerator.

– Det att metoden behöver en accelerator är ett faktum som gör att PIXE är rätt okänd för många, trots att metoden är väletablerad. Acceleratorer fi nns vid relativt få universitet och forskningsinrätt-ningar, konstaterar Jan-Olof Lill.

Behövlig cyklotronDjupt nere i Gadolinias källare fi nns Åbo Akademis accelerator, en cyklotron som är grundför-utsättningen för PIXE-gruppens arbete.

– Cyklotronen slungar ut pro-toner som träffar det prov som

skall analyseras med en tiondedel av ljusets hastighet, berättar Jan-Olof Lill.

Då protonerna träffar provet slår de ut elektroner ur atomer-

nas inre skal. När elementen de-exciteras, d.v.s. återgår till sitt u r spr u ngst i l l-stånd, avges en-ergi bland annat i form av karak-teristisk röntgen-strålning.

Bestrålnings-tiderna vid den PIXE-analys som görs vid ÅA är 2-10 minuter per prov. Partikel-strålen från cyk-lotronen fokuse-ras och kollime-ras till en dia-meter på 1 mm och extraheras ur cyklotronens va kuumsystem genom en tunn kaptonfolie.

– Provet bestrålas i luft, vilket innebär att även stora föremål kan analyseras. Fördelen med att bestråla provet utanför va-kuumsystemet är framför allt att en uppladdning av provet förhin-dras, berättar Jan-Olof Lill.

Den för de enskilda elementen karakteristiska röntgenstrålning-en, som emitteras vid bestrål-ningen av ett prov, uppmäts med en halvledardetektor. Pulserna från detektorn förstärks, konver-teras till digitalkod och ordnas till ett spektrum i en PC utrustad med ett mångkanalsanalysatorkort.

– I det röntgenspektrum som registreras fi nns toppar, som till sina ytor är proportionella mot

Partikelstrålen från cyklotronen fokuseras och kollimeras till en diameter på 1 mm och extraheras ur cyklotronens vakuumsystem genom en tunn kaptonfolie.


koncentrationerna av elementen i provet. Genom att man bestäm-mer de enskilda toppytorna er-håller man underlag för kvanti-fi ering, d.v.s. bestämning av kon-centrationen av grundämnen i det aktuella provet, berättar Jan-Olof Lill, som har specialiserat sig på faktorer som påverkar analys-känsligheten.

DetektivarbeteÅA-forskarna har utvecklat PIXE för direkt analys av fasta prover, och en fl exibel uppställning har utvecklats vilket möjliggör analys av prov som har mycket varie-rande typ och ursprung, från små polymerprov till stora konstföre-mål.

– Det att provet bestrålas ut-anför vakuumsystemet innebär också problem när antalet lad-dade partiklar som träffar provet under bestrålningen måste mätas för att man ska få den rätta kvan-titativa grundämneskoncentra-tionen i analysresultatet, berättar Jan-Olof Lill.

– En stor osäkerhet vid ladd-ningsbestämningen har återspeg-lats i de slutliga koncentrationer-na, men vår forskargrupp har un-der åren utvecklat en metod som bygger på mätning av ljuset som induceras av partikelstrålen i luft. Metoden har visat sig mycket sä-ker och pålitlig, konstaterar Lill.

Andra faktorer som granskats är geometrins betydelse för re-sultatet samt analysområdets av-gräsning.

– Man måste iaktta det faktum att en del av partiklarna i strålen sprids så att analysområdet blir diffust i kanten. Också provets sammansättning kan påverka analysnoggrannheten, konstate-rar Jan-Olof Lill.

Flyktiga ämnen på provets yta kan delvis försvinna under bestrålningen, vilket förvränger analysen. Det här gäller speciellt biologiska prover.

– Ett stabilare prov erhålls om provmaterialet föraskas före be-strålningen. Men det är endast möjligt om provmängden är till-räckligt stor, säger Jan-Olof Lill.

På detta vis har PIXE utvecklats till en metod som kan ge mycket stor säkerhet i bestämningarna, oberoende av provets beskaffen-het. Så är också de praktiska till-lämpningarna många, som iden-tifi ering av pigment i konstverk, karakterisering av murbruk, be-stämning av föroreningar i or-ganiska halvledarmaterial och grundämnesfördelningar i ved.

Ständigt fi nlir– Det är ett ständigt fi nlir. Man får försöka vara expert på elektronik, kärnfysik och vakuumteknik, det stör inte heller ifall man behärs-kar mekanik, konstaterar Jan-Olof Lill.

Han började studera fysik vid ÅA år 1981, och extraknäckte som

operatör vid acceleratorn i mitten på 80-talet. Då väcktes hans in-tresse för området.

I dagsläget är han anställd som forskare vid PET-centret, och har bland annat hand om uppgifter i anknytning till strålskyddet vid acceleratorlaboratoriet. Doktors-avhandlingen framläggs i ämnet fysik och består av fyra utvalda artiklar plus femton stödartiklar.

– Man har ju skrivit en del ge-nom åren. Men på sätt och vis känns det som om själva avhand-lingen är en biprodukt av det ar-bete som jag har utfört egentli-gen. Det är själva arbetet och den tillhörande forskningen som fas-cinerar mig mest, säger Jan-Olof Lill.

PETER SANDSTRÖM

Djupt nere i Gadolinias käl-lare fi nns Åbo Akademis accelerator, en cyklotron som är grundförutsättningen för PIXE-gruppens arbete, berättar Jan-Olof Lill.


AK TUELL FORSKNING

Behöver religion verbalt språk?Omsorgsprästen Nalle Öhman disputerar i religionsfilosofi

– I arbetet som om-sorgspräst med perso-ner som har grava funk-tionshinder uppstår frågor om hur man får kontakt med någon, då man inte kan använda ord. Hur kan man för-verkliga en skriftskola utan verbalt språk? Man tvingas fundera på vad religion egentligen är, säger Björn Nalle Öh-man.

Han disputerar i re-ligionsfi losofi den 24 november på avhand-lingen Kropp, handling och ritual – Hur förstå re-ligion och personer med grava funktionshinder?

Nalle Öhman har va-rit Borgå stifts omsorgs-präst sedan 1990, och arbetat med framförallt konfirmationsunder-visning för handikap-pade. Området var inte nytt för honom då han fi ck tjänsten. Han blev prästvigd 1981, och hade då gjort själavårdsprak-tik på Kårkulla vårdhem redan åren 1976–1977. Från år 1982 framåt, då han var kyrkoher-de i Iniö, arbetade han deltid med handikappade församlingsmed-lemmar på Kårkulla vårdhem.

– En orsak till att jag har skrivit min doktorsavhandling om vad religion betyder för personer med grava funktionshinder är att jag tillsammans med fysioterapeu-ten Karin Isaksson på 1990-ta-let började pröva på en ny verk-samhetsform för dem på Kårkulla vårdhem. Det handlade om av-slappning med hjälp av beröring och kontemplativ sång, berättar Öhman.

Isaksson hade gått på kurser om beröring och inspirerats av

Kerstin Uvnäs-Mobergs forsk-ning kring oxytocin och männis-kans antistressystem i kroppen som kan stimuleras av beröring. Öhman å sin sida hade lärt sig kontemplativ gregoriansk sång av professor Iegor Reznikoff.

– Man sjunger olika vokaler, och lär sig att intonera dem så att de sitter på rätt ställen i krop-pen. Det handlar mera om reso-nans än om styrka. Det påminner om meditation, och jag upplevde själv att det hade stor betydelse för andhämtningen. Den lugnan-de och stimulerande beröringen kombinerad med kontemplativ musik användes med en grupp gravt funktionshindrade perso-

ner och det visade sig fungera bra.

– Tystnaden i grup-pen ökade märkbart. De som var med i gruppen, klarade helt tydligt av att nå en bättre avslapp-ning – som fysioterapeu-ten Karin skulle ha sagt. Själv kallade jag det he-lig närvaro. Det intres-santa är att det fanns olika sätt att se på det här, och då vi hade hållit på med gruppen i några år tyckte jag att det var värt att i ett forsknings-projekt arbeta vidare med hur vi kan förstå en sådan verksamhet, sä-ger Öhman.

Aaa-gruppenNalle Öhman fi ck klar-tecken för att forska vid Kårkulla vårdhem, och samlade 2002–03 in ma-terial om Aaa-gruppen. Sex personer med grava funktionshinder och deras personliga hand-ledare deltog och sam-lades regelbundet i den

så kallade Aaa-gruppen.– Handledarna fyllde i observa-

tionsprotokoll och följde med hur processen gick framåt. De fyllde också i frågeformulär, och dess-utom intervjuade jag dem och fi ck material den vägen att refl ektera kring, säger Öhman.

– I avhandlingen diskuterar jag sättet att tänka och mäta sa-ker och ting. Jag använder inte materialet empiriskt, utan mer fi -losofi skt. Vi föreställer oss till ex-empel att en upplevelse kan delas upp i mätbara komponenter som till exempel gott/ont, stress/lugn, tystnad/ljud och att vi kan ge en verbal tolkning av en sådan mät-ning.

– Det är viktigt att gå djupare in i det mänskliga och inte bara observera det religiösa språket och de verbala föreställningarna, säger Nalle Öhman.


– I forskningsmaterialet kom-mer det tydligt fram att växelver-kan är mycket viktig. Det är inte självklart att man kan använda beröring såsom ”keep in touch”-metoden för att beröra personer med gravt funktionshinder. Man kan beröra en annan människa bara om man får tillåtelse av ho-nom/henne. I Aaa-gruppen var fl era deltagare väldigt berörings-känsliga och visade det tydligt på olika sätt. Där uppstår frågan om en dialog, tycker jag. Man måste hitta fram till varandra och hand-ledaren skall respektera den an-dras viljeyttringar, som görs ge-nom att till exempel svänga på sig eller föra oljud. Ömsesidigheten och grundtilliten är viktig för att ritualen skall kännas trygg.

– Också personer som har gravt funktionshinder lär sig hur det fungerar, blir trygga och slappnar så småningom av. Det skedde en tydlig utveckling för alla i Aaa-gruppen. En del kom visserligen djupare in än andra, konstaterar Öhman.

Paren i Aaa-gruppen hade känt varandra länge i den van-liga, dagliga verksamheten.

– Därför var det spännande att följa med hur förhållandena ut-vecklades. För ett av paren som hade varit tillsammans i över 20 år kom det fram helt nya sidor i relationen. För ett annat par gick det så att en kvinna som tidigare aldrig godkände att någon berör-de henne så småningom började tillåta beröring av allt utom kin-derna. Hon tyckte verkligen om det.

Olika sätt att se på sakenI avhandlingen poängterar Öh-man att det fi nns många sätt att se på forskningsmaterialet. Tre sammanhang är aktuella då det gäller förståelse.

– Det första kallar jag omsorgs-sammanhang, konkret represen-terat av Kårkulla samkommun. Det handlar om ett socialt/medi-cinskt vårdsammanhang, där vi använder ord som avslappning, antistress, etc. Det andra kall-lar jag religiöst sammanhang, som representeras av Finlands

evangelisk-lutherska kyrka. I det sammanhanget kan Aaa-grup-pen uppfattas som ett gudsmöte på ett lite annorlunda kropps-ligt sätt, men med en dimension av helighet. Det tredje samman-hanget är forskarsammanhanget, som konkret representeras av re-ligionsfi losofi n vid Åbo Akademi. Aaa-gruppens material utmanar religionsfi losofi sk forskningstra-dition att beakta nonverbala as-pekter, förklarar Öhman.

Öhman använder tre olika fi -losofi ska perspektiv för att belysa problematiken i Aaa-gruppen: dialogfi losofi , utgående från Martin Bubers tänkande om två mänskliga förhållningssätt ut-tryckta i ordparen Jag-Du och Jag-Det, och neurofi losofi utgåen-de från Antonio Damasios hypo-tes om ett tredelat jag (protojag, kärnjag och självbiografi skt jag), som innebär ett kritiskt förhåll-ningssätt till människans upp-delning i ett medvetande och en kropp. Damasio hävdar att man inte kan skilja dem från varan-dra. Det tredje perspektivet kallar Öhman livsformsfi losofi skt, utgå-ende från Ludwig Wittgensteins metodiska ansats i livsformer, primitiva reaktioner och språk-spel, en ansats som motverkar ett atomistiskt synsätt.

– Orsaken till att jag har velat använda både ett dialogfi losofi skt och neurofi losofi skt perspektiv är att personerna som har grava funktionshinder och inget språk i vedertagen bemärkelse ofta blir betraktade som ickepersoner. De får inte samma respekt som an-dra människor. Men Bubers och Damasios tankar ger förståelse för att en funktionshindrad per-son kan ha kontakt med sin om-givning. Han/hon är också en människa.

– Vi kan igenkänna spontana reaktioner i en nära relation som kan handla om att till exempel i Aaa-gruppen mötas genom be-röring. Hur man förstår det här beror på sammanhanget förstås, men oftast fi nns det en väldigt befriande känsla i att man inte behöver vara någon annan än den man är.

Religion och språkReligioner förknippas ofta med språk. Vad kan då religion betyda för människor som inte kan an-vända språk?

– Religion är så mycket mer än det verbala språket. Buber sade att man kan möta Gud på ett para-doxalt sätt i naturen, bland män-niskorna och i det andliga. Den andliga sfären är kanske lite svår att förstå, men det här med natu-ren och människorna är enklare. Till exempel en gravt funktions-hindrad person, som inte kan använda verbalt språk, har ändå nytta av en anpassad skriftskola. Han/hon har möjlighet att så att säga lära sig via de inarbetade re-ligiösa ritualer som också är non-verbala, där kan man få förståelse för vad det innebär att vara kyr-komedlem utan att använda reli-giöst språk.

Ser man kyrkligt på saken, så är avsikten med predikan att evangeliet får människor att kän-na sig glada och befriade.

– I fallet med Aaa-gruppen kan man se det som så, att när man blir berörd med ömsesidig respekt så är det ett uttryck för ett kroppens evangelium. Det är kanske en lite konstig och utma-nande tanke, men jag hoppas att den ändå är klar.

I slutet av avhandlingen gör Öhman en del sammanfattande konklusioner om religion.

– Det som arbetet med Aaa-gruppen har lärt mig är att det är viktigt att gå djupare in i det mänskliga och inte bara obser-vera det religiösa språket och de verbala föreställningarna. Rent spontant har vi mycket av det ri-tuella i oss. Det uppstår spontana ritualer till exempel vid olycks-platser – det räcker inte länge före någon tänder ljus och häm-tar blommor. Ser man det på det viset, så blir religion lite vardag-ligare och förknippad med de liv vi faktiskt lever. Religion är då ett samlingsbegrepp för de kraf-ter och förhållningssätt som hjä-per oss att leva. Hur man allmänt uppfattar religion idag är kanske lite väl snävt.

MICHAEL KARLSSON


INTERNATIONELLT

Kvinnovetare i kreativt nätverkNy kunskap ska främja kvinnovetenskap i nord och syd

Nya pedagogiska metoder och kreativa miljöer utvecklas inom ett nytt samarbete mellan kvinnovetare i Finland och kvin-novetare vid fl era afrikanska universitet. Nätverket fokuserar på frågor som repre-sentationer av kön och sexualitet, nationa-lism och aktivism.

– Samarbetet har startat i mycket kreati-va tecken, konstaterar doktorand Katarina Jungar vid ämnet kvinnovetenskap, Åbo Akademi.

Det är ÅA:s kvinnovetenskap som fung-erar som koordinerande instans för projek-tet Globalization, Nationalism and the Body, en ny satsning som sammankallade till sitt första planeringsmöte i Åbo i slutet av ok-

tober. Katarina Jungar är administrativ ko-ordinator, medan Harriet Silius, professor i kvinnovetenskap vid ÅA, fungerar som vetenskaplig koordinator.

– Tidigare planering har vi skött via nät-kontakter, men nu hoppas vi att planerna kan avancera på en mera konkret nivå, sä-ger Harriet Silius.

Inom projektet fi nns samarbetsparter i Uganda, Etiopien, Kenya och Sydafrika. I Finland medverkar också Lapplands uni-versitet, med professor Päivi Naskali, som är projektets pedagogiska expert.

Vad går det hela ut på?– Fokuseringen är bred, med många

kopplingar till konkreta samhällsfrågor.

På workshopen i Åbo medverkade bl.a. Hannah Tegegn (fr.v.), Harriet Silius, Grace Musila, Consolata Kabonesa, Salla Tuori, Katarina Jungar, Katriina Honkanen och Desiree Lewis.


Det handlar om att skapa ny kunskap kring kön, nationalism och aktivism och med ett globalt perspektiv, konstaterar Salla Tuori, doktorand vid ÅA.

Inte minst därför är det fruktbart att projektet nu skapar en plattform för utbyte av studenter och lärare.

– Samtliga parter har mycket att lära av varandras olika perspektiv på de aktuella frågorna. Med en kritisk feministisk pe-dagogik i botten planerar vi till en början två intensivkurser, berättar PhD Katriina Honkanen, koordinator för workshopen i Åbo.

Följande steg är därmed ett intensivare samarbete inom nätverket, som är tvärve-tenskapligt med deltagare från samhällsve-tenskap, humaniora och pedagogik.

Mångsidiga parterDeltagarna i det nya projektet komplette-rar varandra på fl era olika områden. Två av de äldsta och mest renommerade insti-tutionerna för kvinnovetenskap i Afrika fi nns representerade i form av University of the Western Cape och Makerere Univer-sity. Sydafrikanska UWC har ett välkänt Women´s Studies program, medan ugandis-ka Makerere har en avdelning för Women´s and Gender Studies med 25 anställda.

– Både UWC och Makerere är viktiga inte bara i sina respektive länder, utan för hela afrikanska kontinenten, något som märks inte minst i studenttillströmningen från andra afrikanska länder, ofta länder som inte har kvinnovetenskap på sin ut-bildningsagenda ännu, konstaterar Kata-rina Jungar.

– Centren för kvinnovetenskap vid UWC och Makerere har båda vuxit fram som en kombination mellan aktivism och forsk-ning, säger Consolata Kabonesa från Ma-kerere University.

– Arbetet med frågor om gender har mycket långa traditioner i såväl Sydafrika som Uganda. Det handlar om frågor kring lag och rätt, forskning, lobbyverksamhet. Vår historia beträffande feministisk ak-tivism är lång, konstaterar Dr Grace Mu-sila från University of Witwatersrand, som också ingår i nätverket bakom det aktuella projeketet.

Institutet för Gender Studies vid Addis Ababa University är inte ännu så väl eta-blerat som de andra deltagande parterna.

– Vi ser det nya projektet som en mycket fi n möjlighet till utvidgat samarbete dels med afrikanska parter, dels med våra kol-leger i Finland, säger Dr Hanna Tegegn

från Institute of Gender Studies vid Addis Ababa University.

Insitutet för kvinnovetenskap vid ÅA är äldst i sitt slag i Finland, och har lång erfa-renhet av samarbete på det internationella planet, inte minst inom forskarskolor, nät-verk och konferenser.

– Ett mera konkret samarbete med de afrikanska parterna är av mycket stort värde för oss, inte minst med tanke på den satsning som vi för tillfället har på postko-lonial feminism. Vi förväntar oss mycket av det nu aktuella nätverket, säger Harriet Silius.

Lapplands universitet har igen, i synner-het via professor Päivi Naskali, profi lerat sig speciellt inom kritisk feministisk peda-gogik, vilket är av stor vikt vid planeringen och genomförandet av projektet.

IntensivkurserEn intensivkurs planeras hösten 2010, och platsen blir då Addis Ababa University i Etiopien. Meningen är att studenter från Etiopien, Uganda, Sydafrika och Finland ska ges möjlighet att delta.

– Planeringen är i full gång, och det handlar om en process som är fl exibel. Vi kan lära oss många saker av varandra re-dan i planeringsstadiet, säger Dr Desiree Lewis från UWC

– Det här projektet är spännande för oss eftersom vi också fokuserar på processen i själva nord-sydsamarbetet och hur det kan fungera.

Enligt planerna ska nätverket via analys av frågor kring nationalism och globalise-ring behandla teman i anslutning till kvin-nors hälsa, representationer av kvinnor, sexualitet, ras och kön, det vill säga tematik som är ytterst aktuell i samtliga deltagar-länder.

– Här vill vi i intensivkurserna ta fasta på element som aktivism och empowerment, konstaterar Grace Musila.

Med termen ”empowerment” avses då ett höjande av självkänslan och förmågan att påverka sitt liv.

Projektet Globalization, Nationalism and the Body ingår i helheten North-South-South Higher Education Institution Net-work Programme, som fi nansieras av ut-rikesministeriet i Finland och Finnish Universities’ Partnership for Internatio-nal Development (UniPID). Tanken är att bygga upp och stärka bestående samarbete mellan fi nländska universitet och parter i utvecklingsländerna, främst Afrika.

PETER SANDSTRÖM


AK TUELL FORSKNING

Psalmer, samhälle, tro och politik Sociologi, pedagogik,

historia, politisk kom-munikation, musik- och litteraturvetenskap och givetvis teologi. Allt det kan man ha att göra med när man granskar Mar-tin Luthers psalmer ur ett brett interdisciplinärt perspektiv.

Det har över 60 nord-iska forskare nu gjort och resultatet är en 800 sidor tjock bok med 70 artik-lar. Boken ”Martin Luth-ers psalmer i de nordiska folkens liv” har redigerats av Karl-Johan Hansson och Sven-Åke Selander, professor emeritus vid ÅA-TF respektive Lunds universitet.

Hur har Luthers psal-mer påverkat kyrka, kul-tur och samhälle? Vilka av psalmerna har sjungits och hur har de använts? I vilken mån används de fortfarande? Det är några av de många frågor kring Luthers psalmer som be-svaras i boken.

”Vår Gud är oss en väldig borg, han är vår sköld och värja.Han hjälper oss ur nöd och sorgoch allt som vill oss snärja.Nu mörkrets furste vred han villoss trampa ned.Stor makt och mycken list hans rustning är förvisst.Likväl vi ej må frukta.”

Psalm 154 är kanske den mest kända av Martin Luthers psal-mer. Men t.ex. ”Av himlens höjd” är minst lika populär åtminstone i Svenskfi nland. Av de ungefär 40 psalmer Luther skrev för knappt 500 år sedan fi nns idag hälften kvar både på svenska och fi nska.

– Undersökningen visar att i synnerhet Luthers psalmer alltid har haft tydlig politisk och kultu-

rell betydelse och inverkan utöver den religiösa dimensionen. Han skrev sina psalmer för att sprida sina läror och reformationen, den nya tron. De var på sin tid politiskt sprängstoff och bidrog också till att läskunnighet och ut-bildning överlag blev mer vanligt bland vanliga dödliga, säger Jocke Hansson.

Psalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg” används och har an-vänts i många politiska samman-hang som en sorts politisk frihets-sång för att visa enighet mot för-tryck, hot och faror överlag. Den sjöngs t.ex. på perrongen av alla de som år 1940 följde statsminister Risto Rytis delegation till tåget för de svåra fredsförhandlingarna i Moskva och har på skämt citerats för att bedyra racerföraren Kimi

Räikkönen sina fi nska supportrars stöd. Psal-men förekommer också i romaner och i fl era fi lmer såsom ”Okänd soldat”. Men även ”Av himlens höjd” förekommer både i skönlitteraturen och i po-pulärkulturen. Psalmer som redan på 1500-talet blev mäkta populära.

– Jag är imponerad av hur snabbt Luthers psalmer spred sig ända upp till Norden. De dröj-de inte länge förrän 90 procent av dem fanns på svenska, norska och danska och fortfarande fi nns närmare hälften av dem kvar i våra psalm-böcker. Det trots att han endast skrev bara ca 40 psalmer medan t.ex. den kända danska psalmdik-taren Grundtvig skrev ca 1 500.

Psalmtraditionen naggas i kanternaMen bruket av Luth-ers psalmer har tydligt

minskat sedan 1970-talet. Då var 5 procent av de psalmer som sjöngs i gudstjänsterna Luthers, nu på 2000-talet bara 2,5 procent. Samtidigt har psalmsjungandet överlag minskat och hela psalm-traditionen naggas i kanterna av moderna visor.

Men fortfarande har psalmer-na ändå kvar en stor roll i vår kul-tur och i hela samhället.

– Jag är mycket intresserad av idéhistoria och psalmerna har alltid haft en stor effekt på hur olika idéer har spridit sig genom tiderna. Luthers psalmer översat-tes något olika i olika länder och vissa av hans psalmer var mer populära i vissa länder än i andra. T.ex. ”Vår Gud är oss en väldig borg” blev och är mycket populär i Finland, medan den i Sverige

Prof.em. Karl-Johan Hansson har tillsammans med Sven-Åke Selander redigerat den 800-sidiga boken ”Martin Luthers psalmer i de nordiska folkens liv”.


Havtornen i Vasa fyller 100 år I hundra år har de varit blickfånget i

och symbol för stadens siluett mot havet. Många år var de tomma, förfallna och bort-glömda. Men nu är det igen full fart både i och runt Havtornen vid Åbo Akademi i Vasa.

Idag är det inte längre kvarnarbetare och sjömän som huserar i de två elevatortornen vid stranden utanför Academill, ÅA:s cam-pus i Vasa. För i fjol tog KAV, studentkårs-avdelningen i Vasa över hela det totalreno-verade huset.

– Här fi nns vårt kansli, en pappershandel, utrymmen för våra specialföreningar, allak-tivitetsrum, dator- och läsplatser för stude-rande, bastu, en stor terrass mot havet och mötes- samt festutrymmen, säger Angelica Löfqvist, KAV:s verksamhetsledare.

De nuvarande elevatortornen med den 64 meter långa transportbryggan från f.d. ångkvarnen ut till tornen togs i bruk 1908 för lossning och lastning av spannmål och olika kvarnprodukter till och från fartyg. De är skyddade som mycket värdefulla ur såväl ett kultur-historiskt, byggnadshistoriskt som miljömässigt perspektiv.

– Havtornen har blivit populära bland olika föreningar, företag, organisatio-ner och också bland enheter inom ÅA och utrymmena är ofta uthyrda. Här ordnas allt från möten och bastukvällar till middagar, privata examensfester och förlovningskalas.

Målet är att inkomsterna från uthyrningen ska täcka de löpande utgifterna för tornen, men trots det har KAV ändå en hel del byggskulder kvar att be-tala. Renoveringen av de två tornen på totalt 600 kvadratmeter kostade sist och slutligen nämligen ca 1,8 miljoner euro. Nu har KAV äntligen ändamåls-enliga utrymmen.

– Allt fl er studerande börjar hitta hit. Läs- och datorplatserna används dagligen och KAV:s ämnes- och specialföreningar använder Havtornen för en lång rad olika ändamål, påpekar Angelica Löfqvist.

Havtornen är alltså igen i full gång från tidig morgon till sen kväll, precis som för hundra år sedan. –AN

i dag anses vara lite väl tung och dyster och därför sjungs rätt säl-lan där. Men på det hela taget har Luthers psalmer ändå förändrats rätt lite under åren och tycks fort-farande gå hem.

Nya kända och aktiva psalm-skrivare i Norden är bl.a. Svein Ellingsen i Norge (hedersdoktor vid ÅA/TF), Ylva Eggehorn i Sverige och Hans Anker Jørgen-sen i Danmark. I Svenskfi nland har t.ex. Ull-Britt Gustafsson-Pensar i Nykarleby och förfat-taren Lars Huldén skrivit nya psalmer.

– Det skrivs fi na nya psalmer och koraler hela tiden, men idag är de nya psalmerna sällan lika märgfulla och saftiga som Luthers på 1500-talet, säger Jocke Hans-son som av fl era olika orsaker har nattvardspsalmen ”Jesus Kristus är vår hälsa” som sin personliga favorit.

Unikt projektÅr 1695 utkom den första offi ciella psalmboken för hela det svenska riket och först 1886, nästan 200 år senare, utkom den första psalm-boken på svenska i Finland. Den andra gavs ut på 1940-talet och 1986 kom så den senaste. En mo-derniserad psalmbok som genast väckte en del frågor bl.a. kring hur texterna hade ändrats. Det var Jocke Hansson som ledde även det stora projektet.

– Vår nuvarande psalmbok lig-ger närmare den fi nska än den tidigare och idag ligger den fi n-landsvenska psalmboken ungefär mellan den rikssvenska och den fi nska vad psalmernas karaktär, innehåll och stil gäller.

I boken om Luthers psalmer diskuteras psalmerna just i ett nordiskt jämförande perspektiv t.ex. kring hur de har översatts och idag används. Projektet som inleddes för tio år sedan är unikt också internationellt sett. Det är mycket ovanligt att så många länders forskare slår sig ihop och direkt arbetar tillsammans och jämför sina resultat med var-andra på det här sättet. Bakom projektet fi nns forskarnätverket NordHymn som Jocke Hansson

MfÅA NOTERAR

var med att sätta igång och som på 1980-talet fi ck fastare former. Den aktiva forskningsperioden för projektet var år 2002–2005.

– Alla som deltog har arbetat gratis med boken; de har endast fått resekostnader ersatta men inga arvoden, löner eller ens dag-traktamenten. Så det handlar om ett billigt men ändå ett stort nord-iskt forsknings- och bokprojekt.

Jocke Hansson har bl.a. varit t.f. professor i musikvetenskap på HF, sedan professor på TF. Från Åbo Akademi har även prof. emeritus Fredrik Cleve och prof. Bernice Sundqvist på TF medverkat i

projektet. Stiftelsens för Åbo Aka-demi forskningsinstitut har stött tryckningen av boken. Nu är det stora forsknings- och bokprojek-tet över, men Jocke Hansson har redan vissa tankar på en fortsätt-ning tillsammans med andra fors-kare inom NordHymn.

– Att forska vidare i hur psal-mer idag fungerar som en identi-tetsfaktor, hur de socialt används t.ex. som en sorts katalysator för minnen, känslor och gemenskap. Det är ett projekt under planering och som jag kanske fortsätter med så småningom.

ARI NYKVIST

Havtornen i Vasa, fotade av Helena Hurme.


KOMPETENS 2008

Om konsten att kommuniceraMänniskosynen skiner igenom vårt sätt att uttrycka oss

Förmågan att kommunicera är den kan-ske viktigaste ledaregenskapen idag.

Det låter så enkelt. Men det kan vara så svårt.

– Vår kommunkationsförmåga bottnar alltid i den människosyn vi har. Vi måste se människan i den vi talar med, annars kan kommunikationen inte väcka tillit och gen-svar, säger Gillis Herlitz, som är expert på mänskliga relationer och beteenden.

Herlitz, som är antroplog och etnolog från Uppsala, höll en uppskattad föreläs-ning på årets upplaga av ledarskapskon-ferensen Kompetens, som hölls i Fortbil-ningscentralens vid Åbo Akademi regi den 6-7 november under temat ”Om ledarskap, förändring, välbefi nnande”.

Gillis Herlitz specialområden är förtags-kultur, kulturgrammatik och socialgram-matik, något som handlar om kulturella skillnader och om konsten att umgås med folk. Han har omfattande praktisk erfa-renhet från många kulturer, och har ägnat mycket uppmärksamhet åt arbetsplatser-nas sociala mekanismer.

– Forskningen visar att kvaliteten på de mänskliga relationerna på arbetsplatsen är en av de viktigaste enskilda faktorerna som gör att människor uppfattar arbetsplatsen som bra, säger Gillis Herlitz, och slänger fram ett par centrala frågeställningar:

– Det ligger ett stort ansvar på ledare att förstå inte bara detta utan också vad som krävs för att uppnå detta tillstånd. Hur fungerar människor? Varför har man för-troende för vissa, men inte för andra?

Gillis Herlitz noterar att en ledares sätt att kommunicera har en enorm inverkan på hela organisationen.

– Detta kan inte underskattas. Färdig-heter att lösa problem och möjligheten att entusiasmera de anställda hänger helt på förmågan att kommunicera.

Att se människanEn god kommunikation är kopplad till människosyn; vi måste se varandra som människor, inte som funktioner eller eti-ketterade rollinnehavare. Faktum är att

det dagliga språkbruket kan återspegla en särskiljande funktion. Gillis Herlitz tar som exempel ord som har använts när man talar om handikappade i Sverige.

– En handikappad är inte ”hyresgäst”, utan ”boende”. En handikappad åker inte buss, utan ”busstränar”.

Det handlar om att vi snabbt förser män-niskor med etiketter, och att vi sedan söker förklaringen till olika människors beteende i dessa etiketter.

– Det kan handla om ”pensionärer”, ”ton-åringar”, ”kvinnor”, ”muslimer”. Det blir lätt benämningar som döljer människan bakom.

Det är också lätt hänt att folk klistrar eti-kett på sig själva, som ett sätt att dölja sig.

– Vem har inte på arbetsplatsen hört nån säga att ”nu är man för gammal för att lära sig nåt nytt”, undrar Gillis Herlitz.

– Men lika lite som vi ska klistra etikett på andra borde vi låta folk gömma sig bak-om olika etiketter, konstaterar han.

Här måste vi minnas identitetens bety-delse, det vill säga rätten att på arbetsplat-sen känna att man är någon med ett värde som är unikt och eget, att man inte bara är en kugge i ett maskineri.

– Alla borde samtidigt få inse att de är en del av sina arbetskamraters arbetsmiljö. Då går det inte att bete sig hur som helst.

Förtroendet i fokusGillis Herlitz påpekar att det är förtroendet som är den centrala länken, inte bara från ledarskapshåll utan människor emellan överhuvudtaget.

– Den som vi litar på kan vi samarbeta med även om han eller hon nån gång kom-mer med ett halvdåligt förslag. Men den som vi inte litar på misstror vi, även om han eller hon lovar oss bättre villkor. Den up-penbara reaktionen kan då vara att ”vad är dom nu ute efter?”

Att känna förtroende för en annan män-niska innebär samtidigt att man träder in i en riskzon: tillit innefattar också risken att bli sviken.

– Men ett gott samarbete måste alltid


bygga på förtroende. Man skulle tycka att universiteten och forskarna borde ha rett ut frågor om förtroende, säger Herlitz.

När han sökte efter litteratur med or-det ”förtroende” i titeln fi ck han dock inte många napp inom universitetsvärlden. Den yrkesgrupp som hade publicerat mest i äm-net var ekonomerna.

– I den branschen har man ständigt be-aktat rykte och anseende till exempel hos varumärken. Detta borde också samhälls-funktioner och arbetsplatser värna om.

Herlitz noterar att vi lever i en tid där misstron överlag har ökat dramatiskt i samhället, vi bygger upp miljöer som domi-neras av larm och övervakning.

– Om jag som vuxen står längre än nån minut och iakttar barn som leker i en sand-låda, bara för att jag tycker om att göra det, räcker det inte länge innan nån förälder börjar misstänka att jag är en pedofi l. Vi le-ver i en tid då vi väljer att se mänsklig ond-ska, då vi tolkar allt till det värsta.

Den utbredda misstron i samhällsklima-tet gör att uppförsbacken är längre också på arbetsplatserna; det tar tid att vinna nåns förtroende.

Vilka egenskaper ger förtroende?Vad är det då som gör att vi känner förtroen-de för en människa? Det fi nns många olika egenskaper som väcker förtroende; den som visar förtroende brukar få förtroende.

– Att man är en god lyssnare är viktigt, och ögonkontakt. Det fi nns många till sy-nes små gester som spelar in.

Uppriktighet och ärlighet är viktiga egenskaper. Men, som Gillis Herlitz konsta-terar, ärlighet är inget enkelt begrepp.

– Omtanke kan vara viktigare än san-ning i vissa fall. Ärlighet måste alltid vara kringlindad av omtanke, konstaterar Gillis Herlitz.

Det fi nns alltför gott om exempel på människor som försöker dölja ren elakhet bakom ett slags hjältegloria av att de är per-soner som minsann vågar säga som det är.

– En så kallad rak kommentar kan då dölja vilken ondska som helst.

Kompetens väckte som vanligt stort in-tresse; under de gemensamma föreläsning-arna var auditorium Armfelt i Arken så fullt att extrastolar fi ck bäras in.

Bland föredragshållarna fanns också bland andra författare Birgitta Boucht som talade under rubriken ”Orden är bedrägliga kompanjoner”, äventyrsresande Patrik Degerman som föreläste om ”Att namnge ett berg – vett eller galenskap?”, psykolog Lars Svedberg som hade valt titeln ”Språk har anspråk – om de ledande orden!” samt professor Bjarne Holmbom som talade om innovationer, förändring och ledarskap.

PETER SANDSTRÖM

Gillis Herlitz påpekar att

det är förtro-endet som är den centrala länken, inte

bara från ledarskapshåll

utan männis-kor emellan överhuvud-

taget.


Musik kombinerad mFinländska och andra synthar visas i Sibeliusmus

Moog, Oberheim, ARP, Korg ... Är de bekanta namn? Det hand-lar om klassiska tidiga synthar från 1970-talet.

På Sibeliusmuseum öppnades den 2 november utställningen ”DICO – Finländska och andra synthar”. Där visas förutom in-ternationella 1970-talsdyrgripar också tidiga fi nländska elorglar gjorda av WLM och Walton, och 1980-talssuccéer som Yamaha DX7 och Casios familjesynthar. Man kan också lyssna på inspel-ningar där instrumenten an-vänds.

Synthpionjären i Finland var Erkki Kurenniemi (f. 1941). Från början på 1960-talet fram till mit-ten av 1970-talet byggde han elek-troniska instrument för både eget och andras bruk. Han kompone-rade också elektronisk musik. I början på 1960-talet studerade Kurenniemi kärnfysik vid Hel-singfors universitet, och byggde ett ljudtekniskt laboratorium för universitetets musikvetenskap-liga institution.

– Kurenniemi var otroligt inno-vativ, och använde delar som ingen hade använt i instrument tidigare. Vissa komponenter var väldigt dyra – det var inga van-liga saker på den tiden, berättar Sibeliusmuseets intendent Inger Jakobsson-Wärn, som har sam-manställt utställningen.

Kurenniemi konstruera-de bland annat instrumentet ”Sähkökvartetti”, som kunde an-vändas samtidigt av fyra musi-ker. Det blev känt 1968, då M.A. Numminen använde det. Kuren-niemi är känd också för sin egen inspelning ”Antropoidien Tanssi” från 1968, som ett par år senare användes av Wigwam på skivan ”Tombstone Valentine”.

På utställningen i Sibeliusmu-seum visas alla instrument kon-struerade av Kurenniemi som fi nns kvar i Finland. Normalt fi nns de i Helsingfors universitets samlingar.

Kurenniemi gjorde redan på 1960-talet synthar med digitala minnen och andra moderna funk-tioner, men de ser väldigt olika ut jämfört med dagens synthar. Det

handlar inte om keyboards med vanliga tangenter, utan plåtlådor med sladdar, lampor, knappar, tv-rutor, etc.

– Det han byggde är unikt, speciellt för fi nska förhållanden men också internationellt. Da-gens synthar ser annorlunda ut, men de bygger faktiskt på samma logik som Kurenniemi använde. Utställningen är döpt efter hans synth Dico, som kom 1969 och hade bland annat en tolvstegsse-quencer, säger Jakobsson-Wärn.

På utställningen visas fi na år-gångssynthar som Minimoog, Po-

lymoog, ARP 2600, Oberheim OB-1A och MiniKorg. Men dessutom också till exempel två 80-tals-synthar från Casio – en av dem i barnstorlek.

– Casio är en helt annat typ av synthar. Deras första modell kom 1980, och de satsade från början på hemanvändning. Casiosynthar är enkla, roliga och lätta att an-vända, och de har sålts inte bara i musikaffärer. Casio var ett av de första företagen som medvetet de-signade keyboards även för barn – små modeller med små tangen-ter, säger Jakobsson-Wärn.

På Synthens dag i Sibeliusmuseum uppträdde gruppen NEUM. Närmast på bilden Esa Kotilainen. Foto: Sibeliusmuseum


med teknikseum fram till maj 2009

– Idag fi nns det otroligt många olika slag av synthar. De som vi-sas på utställningen ger en liten bild av syntharnas värld. Jag har försökt göra en överblick över ett brett spektrum. Synthar är på ett fascinerande sätt en kombination av musik, teknik och ingenjör-skap. Människor som samlar på synthar använder dem också, och de har ofta helt otroliga saker som används i studion och på spel-ningar.

Synthutställningen visas i Sibeliusmuseum fram till den 31 maj 2009.

Synthens dagSamma dag som utställningen öppnades ordnades det nordiska evenemanget Synthens dag, som förutom i Sibeliusmuseum också skedde i musikmuseerna i Stock-holm och Trondheim.

I Sibeliusmuseet uppträdde NEUM, en grupp som då den grundades 1974 var den första i Norden som spelade elektronisk musik live. NEUM har tre med-lemmar: keyboardisterna Esa Kotilainen och Otto Romanow-ski, samt gitarristen Ilkka Nie-meläinen. Alla tre är kompositö-

rer, men NEUM:s ambienta musik bygger främst på improvisationer. Kotilainen och Niemeläinen är proffsmusiker, medan Romanow-ski är lektor i musikteknologi vid Sibelius-Akademin.

– NEUM gör stämningsskapan-de ljudlandskap. Efter konserten berättade de för publiken om hur deras musik bygger på vissa fär-digt gjorda noteringar, men också improvisationer. När en idé tynar gör någon av dem något oväntat, och de andra följer efter, berättar Inger Jakobsson-Wärn.

MICHAEL KARLSSON

Till de fi naste 70-talssyntharna hör Polymoog och Minimoog.

– Instrumenten Erkki Kurenniemi byggde är unika, speciellt för fi nska förhållanden men också internationellt, säger Sibeliusmuseets intendent Inger Jakobsson-Wärn.


VECKANS SKRIBENT

Johan Willner är professor i nationalekonomi.

Ännu enuniversitetslag

UNDER DEN SENASTE tioårsperioden har reger-ingen tre gånger ägnat sig åt att förändra universi-tetslagen. Universitet och samhälle skall nu närma sig varandra, och den ”strategiska” ledningen skall förstärkas. Detta betyder en extern styrelsemajori-tet, med en allt mäktigare VD-rektor som föredra-gande. Staten kommer visserligen att styra och del-vis fi nansiera universiteten, men de kommer inte längre att ingå i den offentliga sektorn. Personalen får därför ett försämrat anställningsskydd.

Dagens förslag ingår i en utveckling som redan medfört företeelser som den tredje uppgiften, mins-kad basfi nansiering i förhållande till externfi nan-sieringen (och därmed mera snuttarbete), mäktiga-re centralförvaltning, externa styrelsemedlemmar, resultatstyrning, individuella löner, produktivitets-program, kvalitetssäkring, planerad tidsuppföljning och tydligare hierarkier. ÅA har särskilda kurser riktade till ”ledare” och ”chefer”, och alla förutsätts ha “förmän”.

DENNA UTVECKLING ÄR SVÅR att förena med defi nitionen av ett universitet som en autonom kun-skapsorganisation kännetecknad av akademisk fri-het och kollegialt beslutsfattande. Kunskapsorgani-sationer leds vanligen av någon som är överlägset kunnig när det gäller dess verksamhet, som till ex-empel en chefredaktör eller en överläkare. Men ett universitet består av så högt utbildade specialister att det inte går att hitta ”chefer” som skulle ha detta överlägsna kunnande.

Yngre forskare har visserligen handledare, men i övrigt tilldelas den forskande och undervisande personalen inte arbetsuppgifter av överordnade som skulle övervaka och bestämma hur uppgifterna skall skötas. Vi saknar med andra ord förmän. Så-dana beslut som vi inte kan fatta på egen hand, som när det gäller att tillsätta personal eller fördela un-dervisningsuppgifter, fattas kollegialt. Denna själv-förvaltning betyder att makten i ett universitet skall utövas av kollegier bestående av förvaltningsama-törer vars beslut förverkligas av lojala och professi-

onella tjänste-män. Institu-tionsförestån-dare, dekaner och rektorer är inte chefer utan inneha-vare av tids-b e g r ä n s a d e för t r o ende-uppdrag.

För att det inte skall vara viktigare att betjäna mak-ten än san-ningen måste fast anställda vetenskaps-män dessutom åtnjuta fullt anställningsskydd (”tenure”).

Akademisk frihet skiljer civiliserade länder från skurkstater där obekväma personer kan sägas upp, till exempel med nya styrkeområden som förevänd-ning.

REGERINGEN LOVAR VISSERLIGEN större autonomi, men avser därmed ett större svängrum för affärsverksamhet och ekonomisk risktagning, vilket avviker från den normala innebörden av au-tonomi och akademisk frihet. Vems autonomi och frihet ökas av att underställas en stark ledning och en styrelse dominerad av utomstående? Hur gagnas autonomi och frihet av att forskningens innehåll i allt högre grad bestäms av utomstående fi nansiä-rer?

Lagförslaget innebär också autonomi beträffande kompetenskraven. Men fördelen med utifrån givna och relativt rigida kompetenskrav är att vi kan välja den mest meriterade forskaren till en tjänst utan att förstöra relationerna till våra arbetskamrater. Fria kompetenskrav betyder däremot missämja, och en


risk för minskad akademisk frihet genom godtycke och nepotism om ledningen dessutom förstärks.

DET HAR HÄNT FÖRR ATT utomstående har sett snett på universitetens frihet och autonomi. Denna misstänksamhet mellan ”town” och ”gown” har varit ömsesidig, vilket illustreras av gamla be-nämningar som ”fi lister” och ”bracka” (på engelska ”philistine”) om akademiskt obildade personer fria från kulturella intressen. Man kan i så fall beskriva lagförslaget som ett tecken på en fi listermentalitet som innebär att universitetssamfundet en gång för alla underordnas och omstöps i enlighet med utom-stående intressen.

Detta syns i den externa majoriteten i styrelsen, liksom i betoningen av sponsorering, kommersia-lisering och matnyttighet, men kanske framför allt i en oförmåga att förstå kreativa yrkesutövare som drivs av entusiasm, av så kallad inre motivation. De behandlas därför som pavlovska hundar som fås att göra konster med hjälp av övervakning, hot om straff och löften om belöningar. Varför skulle detta få forskare som redan anstränger sig maximalt att arbeta hårdare?

BESLUTSFATTARE SOM ÄR yrkesadministratö-rer tycks inte heller förstå att kreativt arbete inne-bär en aversion mot att vidta praktiska åtgärder som stör koncentrationen. De ser inte dynamiken inne i forskarrummen, och stör därmed kärnverksam-heten genom att i stället göra de yttre ramarna dy-namiska. Deras vision av effektivitet är att fylla de universitetsanställdas arbetstid med praktiska åt-gärder i stället för kreativt arbete.

Man försöker därför fylla forskarnas vardag med resultatstyrning, kvalitetssäkring, arbetsplaner, produktivitetsprogram, prestations- och kravbase-rad lönesättning, utvecklingssamtal, arbetstidsupp-följning och ständiga reformer samt ansökningar om pengar. (Professorerna sägs dessutom vara tvungna att övervaka att projektanställda följer statens ar-betstider och inte forskar gratis på övertid. Täcks

någon på ansvarigt håll bekräfta en sådan idioti?) Vi får dessutom system som Rondo och Travel, som kräver åtgärder i stället för snabba signaturer på papper, samt MinPlan.

Man frågar sig vart utvecklingen är på väg. För-vandlas professorerna, vars forskning inte har kun-nat styras, till utbytbara administratörer? Kommer framtidens forskning enbart att skötas av snutt-arbetare, på beställning av dem som har pengar? Kommer kontakter till näringslivet att betyda mera än vetenskaplig kompetens när man utser perso-nal? Kommer universitetsstiftelserna att prioritera lyxiga köpcentra framom drägliga forskarutrym-men?

UNIVERSITETEN HAR INTE VARIT särskilt ef-fektiva i att sätta sig till motvärn, eftersom forskning ofta redan nu bedrivs på tid som stulits genom att låtsas glömma att vidta en mängd praktiska åtgär-der. Regeringen kanske driver igenom sin lag. Men lagen står inte över defi nitionen av ett universitet, som betyder att forskare inte tar order av brackor. Vilken makt har de över forskare som enhälligt bojkottar deras påhitt, börjande från arbetstids-uppföljningen? Hur kan folk som kallar sig chefer bestämma om de samfällt avfärdas som de slutna avdelningarnas Napoleon-gestalter i folkhumorn?

Om detta låter subversivt, tänk då på vad absolut hörsamhet skulle betyda. Antag att alla lärare och forskare snällt fyller i sina 1600-timmars arbetspla-ner, med N timmar för praktiska åtgärder. Efter att ha fått den så kallade förmannens godkännande ut-nyttjar de sedan tidsuppföljningen till att upphöra med alla praktiska åtgärder efter N timmar, och äg-nar resten av året enbart åt forskning och undervis-ning. Inga lönesamtal äger rum och inga blanketter fylls i. Travel, Rondo, MinPlan och alla andra admi-nistrativa påhitt bojkottas. Inga sammanträden blir beslutföra, och ingen kvalitet blir säkrad. Finns det något bättre sätt att ställa till kaos?

JOHAN WILLNER

”Vems autonomi och frihet ökas av att underställas en stark ledning och en styrelse dominerad av utomstående? Hur gag-

nas autonomi och frihet av att forskningens innehåll i allt högre grad bestäms av utomstående fi nansiärer?”


DISPUTATIONER

PSYKOLOGI

FM Marja Portin disputerar i psyko-logi fredagen den 21 november på avhandlingen ”Morphological proces-sing in Swedish: Effects of language background on word recognition”.

Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. Maisa Martin, Jyväskylä universitet, och som kustos fung-erar prof. Matti Laine.

Så här sammanfattar Marja Portin själv sin avhandling:

”Barn som lär sig sitt mo-dersmål (L1) har inte tidigare kunnande i något annat språk. Däremot baserar sig senare in-lärning av ett nytt språk (L2) på det språkliga kunnande som personen redan har. Denna grundliga skillnad mellan L1- och L2-inlärning motiverar den centrala frågan i min avhandling: Är språklig processering i L2 li-kadant som hos en infödd talare i respektive L1 eller processeras L2 på annorlunda sätt p.g.a. in-verkan från L1?

Morfologi syftar till ordens interna struktur, t.ex. ordformen ’bil+en’ består av två morfem. Experimentell forskning om morfologi indikerar att igenkän-ningen av böjda ord sker antigen via minnesrepresentationer för hela ordformer eller via enskilda morfem (morfologisk spjälkning).

Det fi nns stora skillnader mel-

lan olika språk i antalet möjliga böjningsformer. Vid morfologiskt rika språk (t.ex. fi nska, unger-ska) igenkänns böjningsformer huvudsakligen genom morfolo-gisk spjälkning, medan ett språk som kinesiskan har bara några få böjningsformer som igenkänns huvudsakligen som helhetsfor-mer. Kan detta påverka morfolo-gisk processering i L2?

I denna avhandling studeras om informanternas L1 (fi nska, ungerska eller kinesiska) påver-kar visuell igenkänning av böjda ord i L2-svenska. Undersökning-en genomfördes med hjälp av en uppgift där försökspersonen ska besluta så fort som möjligt om bokstavsraden på datorskärmen är ett svenskt ord eller inte.

Reaktionstiderna och felan-talen tyder på att hos personer som har lärt sig svenska som L2 tidigt i barndomen eller senare verkar morfologisk processering av böjda ord vara i hög grad li-kadan som hos infödda talare av språket.

Ett undantag var dock grup-pen med kinesiska som L1. De kände nämligen igen svenska böjda ord enbart som helhetsfor-mer medan de fi nska och unger-ska försökspersonernas resultat tydde också på morfologisk spjälkning. Morfologiska proces-seringssätt kan alltså bli över-förda från L1- till L2-svenska i sådana fall där L1:s morfologiska struktur är starkt annorlunda från svenskans.”

KEMINS DIDAK TIK

FM Berit Kurtén-Finnäs disputerar i kemins didaktik den 21 november på avhandlingen ”Det var intressant, man måste tänka så mycket. Öppna laborationer och V-diagram i kemiun-dervisningen.”

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Bruhn, Academill. Oppo-nent är prof. Helge Strömdahl, Linköpings universitet, och som

kustos fungerar prof. Ole Björk-qvist.

Så här sammanfattar Berit Kurtén-Finnäs själv sin avhand-ling:

”Laborationerna utgör i många skolor inom den grundläggande utbildningen en självklar del av kemiundervisningen. Laboratio-nerna har kritiserats för att de ofta är formulerade som recept och eleverna genomför dem ge-nom att följa en given beskriv-ning. Kravet på eget tänkande från eleverna blir minimalt och laborationerna kan vara rätt in-effektiva ur lärandesynvinkel. S.k. öppna laborationer är en form av laborationer där eleverna ställs inför ett problem eller en utmaning. Eleverna får ingen be-skrivning hur de skall genomföra laboration, utan de skall själva inom sin laborationsgrupp lösa problemet och planera genomför-andet av laborationen.

I studien har elever i en klass i årskurs 7 under sin första ke-mikurs arbetat med öppna la-borationer. Laborationerna har av klassens lärare formulerats som utmaningar för eleverna. Eleverna har som ett hjälpverk-tyg vid planeringen och under själva laborationen använt s.k. V-diagram. V-diagrammet utgör ett grafi skt verktyg som kan an-vändas för att göra anteckningar under laborationen och som en laborationsrapport. I V-diagram-met synliggörs de olika momen-


ten som ingår i en laboration eller en undersökning, såsom forsk-ningsfrågan, tillvägagångssättet, resultaten och slutsatserna samt laborationens teoretiska och be-greppsliga förankring.

Resultaten från studien visar att arbetet med öppna labora-tioner i kombination med V-dia-gram för många av eleverna i un-dersökningen inverkade positivt på deras intresse för kemi och deras självuppfattning i kemi. Då eleverna i grupp arbetade med problemlösning fi ck de möjlighet att utveckla sin egen förståelse för problemet och för de aktuella begreppen, i dialog med andra elever och med läraren. Många elever upplevde tänkandet som utmärkande för de öppna labora-tionerna och samtidigt som nå-gonting positivt. V-diagrammen bidrog till en förståelse såväl i samband med elevernas plane-ring av laborationen som efteråt i samband med provläsning. Labo-rationerna hade alla en förank-ring i vardagen vilket bidrog till att eleverna uppfattade dem som intressanta. Att laborationsgrup-perna ställdes inför utmaningar som var på en nivå som krävde tänkande och diskussion, men samtidigt på en nivå som gjorde att de klarade av utmaningarna, hade en positiv inverkan på många elevers självuppfattning.

De öppna laborationerna ställde stora krav på elevernas samarbetsförmåga och ledde till större interaktion mellan elev-erna jämfört med interaktionen vid traditionella laborationer. Detta ledde samtidigt till att de var känsliga för grupprelaterade problem. För elever med en ne-gativ självuppfattning kan en tillrättalagd laboration med klara instruktioner kännas tryggare än en öppen laboration, där utma-ningen är större.

För läraren i undersökningen innebar arbetet med öppna la-borationer och V-diagram nya insikter i fråga om den egna undervisningen och om elever-

nas lärande. Eleverna intog en aktivare roll och tog ett större ansvar. Läraren hade mera rol-len av handledare och bollplank än den styrandes roll. Samtidigt fungerade hon som representant för det naturvetenskapliga sam-fundet och hennes uppgift var att ge eleverna tillgång till teori och begrepp som de behövde för att kunna förstå och genomföra sina undersökningar.

Studien visar att användning-en av öppna laborationer inte är speciellt utbredd inom kemiun-dervisningen i den grundläg-gande utbildningen. Lärare som ställer sig negativa till öppna laborationer motiverar detta med att dessa är för tidskrävande och för svåra för eleverna. Lärarna saknar i allmänhet själva erfa-renheter av öppna laborationer från sin egen utbildning och kan därför känna sig osäkra inför att använda dem i den egna under-visningen.”

VÅRDVETENSK AP

FM Lena-Karin Gustafsson dis-puterar i vårdvetenskap fredagen den 21 november på avhandlingen ”Försoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv”.

Disputationen äger rum kl. 13 i Akademisalen, Academill. Opponent är prof. Elisabeth Severinsson, Universitetet i Sta-

vanger, och som kustos fungerar prof. Unni Å. Lindström.

Så här sammanfattar Lena-Karin Gustafsson själv sin av-handling:

”Avhandlingens övergripande syfte var att ur ett vårdveten-skapligt perspektiv belysa för-soningens innebörder i förhål-lande till människans hälsa och lidande. Valet av perspektiv har grundat sig på vårdvetenskapens ställningstaganden i relation till hälsa och lidande.

Föreliggande forsknings över-gripande frågeställning var: Vad är försoningens innebörder? Samt: Vad är försoning relaterat till hälsa och lidande? Forsk-ningen har genomförts via fyra delstudier som alla skiftat gäl-lande material och metod. Den övergripande metodologin har haft sin utgångspunkt i herme-neutik inspirerad av Paul Ri-coeur. Den första delstudien be-står av en metasyntes av aktuell forskning som berört försoning, medan den andra delstudien utgörs av en begreppsanalys av ordböcker. Delstudie tre består av skönlitterära texter som lyfter fram innebörder av försoning. Tolkningsprocessen i den tredje delstudien har följt en fenome-nologisk hermeneutikriktning. Den fjärde delstudien är empi-risk och utgår från berättelser om försoning. Dessa försoningsbe-rättelser, från åtta kvinnor med personlig erfarenhet av sorg, har tolkats med utgångspunkt i en hermeneutisk narrativ ansats.

Slutligen har en stillbild ska-pats utifrån förståelsen så som den framträder framför texten då avhandlingens olika delstu-dier går i dialektik med varan-dra samt med tolkningsramen. Stillbilden utgör en belysning av försoningens innebörder i förhål-lande till människans hälsa och lidande. I denna visuella stillbild framträder två olika former av innebörder; de yttre formerna av försoningens innebörder belyser försoningens gestaltning


DISPUTATIONER

och position i förhållande till hälsa och lidande. Försoning innehar en progressiv form som innebär en övergång från upp-levelse av delar till helhet men också en helande process mellan dåtid och nutid samt utgör där-med en länk till framtiden. De inre formerna av försoningens innebörder belyser människans inre förhållande till hälsa och lidande. Försoningens innebörd kan ses som ett förenande genom härbärgerande av motsatser som tidigare varit skilda och omöjliga att rymma inom människan i en heterogen syntes.”

TEOLOGISK ETIKMED RELIGIONSFILOSOFI

TM Björn Öhman disputerar i teologisk etik med religionsfi lo-sofi måndagen den 24 november på avhandlingen ”Kropp, handling och ritual. Hur förstå religion och personer med grava funktionshinder”.

Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Ringbom, Axelia. Opponent är prof. Eberhard Herrmann, Uppsala universitet, och som kustos fungerar prof. Tage Kur-tén.

Så här sammanfattar Björn Öhman själv sin avhandling:

”Mitt arbete som omsorgspräst sedan 1990 har väckt många frågor i samband med mötet

med personer som har grava funktionshinder. Det har skett framför allt i skriftskolor och konfi rmationsundervisning från år 1984 framåt.

Men speciellt samarbetet med fysioterapeut Karin Isaksson fi ck betydelse. Vi inbjöd personer med svåra spänningar och lite aktivitet att delta i en grupp med avslappning och kontemplativ sång. Gruppen (1997–2001)som höll på en timme gav uppmunt-rande resultat. Men det var lätt-tare för Isaksson att tänka på det i termer av avslappning och fysiskt välbefi nnande då det för mig ingick sådant som helig närvaro och tystnad i mötet med deltagarna.

Det resulterade så småningom i ett forskningsprojekt som jag kallar för Aaa-gruppen efter de kontemplativa intonations-övningar som ingår i ritualen. (AÅOM). Sex par (deltagare och handledare) anmälde sig till forskningsprojektet. Materialet samlades in åren 2002–2003. Aaa-gruppens ritual består av kontemplativ gregoriansk sång(intonationsövningar + antifoner som Kyrie eleison, Ho-sanna Filio David, Sanctus, Non i solo pane - Människan skall icke leva av bröd allenast och Fader Vår-bönen.) Samarbetet i Aaa-gruppen mellan deltagare och handledare omfattade taktil stimulans (beröring enligt stryk-ningar och ”Keep in Touch”) Ma-terialet samlades in som observa-tionsprotokoll, frågeformulär och intervjuer.

Materialet har jag använt för att refl ektera över hur vi kan för-stå Aaa-gruppen och verklighet. I avhandlingen utgår jag från tankar om kontextens betydelse för en förståelse. Jag uppfattar att tre sammanhang är av betydelse för förståelsen. Dem har jag kall-lat för omsorgssammanhang, religiöst sammanhang och fors-karsammanhang. I avhandlingen användes tre perspektiv som jag kallar för dialogfi losofi , neurofi -

losofi och livsformsfi losofi för att refl ektera materialet.

Den nära relationen mellan deltagare och handledare i Aaa-gruppen kan förstås ur olika sammanhang. Resultatet av den religionsfi losofi ska refl ektionen är att sammanhangen liksom de olika fi losofi ska perspek-tiven kompletterar och ger en mångsidig förståelse för religion och personer med grava funk-tionshinder. Refl ektionen berör grundläggande frågeställningar kring kropp och medvetande och frågan om språk (nonverbalt och verbalt) och verklighet. En dua-listisk uppfattning om jaget, som delbart i kropp och medvetande, avisas till förmån för ett så kallat ’kroppsjag’. Religion i Aaa-grup-pen kan förstås som ett möte i en nära relation. Ett möte som är nonverbalt men inbegriper en mänskligt förhållningssätt som inom dialogfi losofi n kan beskri-vas med ordparet Jag-Du.”

BIOKEMI

FM Katrin Hallling disputerar i biokemi fredagen den 28 november på avhandlingen ”Effects of sterol, phospholipid and intercalator struc-ture on the properties of lipid model membranes”.

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, Biocity.


Opponent är prof. Ilpo Vattulai-nen, Tammerfors tekniska uni-versitet, och som kustos fungerar prof. Mark S. Johnson.

Så här sammanfattar Katrin Halling själv sin avhandling:

”Min avhandling i lipidbio-kemi innefattar fyra delstudier som behandlar hur skillnader i membranlipidernas struktur re-fl ekteras i egenskaperna hos de membraner lipiderna ingår i.

Cellernas membraner fung-erar som skiljeväggar mellan cellens organeller och mellan cellen och dess omgivning, men är också av avgörande betydelse t.ex. som säten för cellernas energiomvandling och signal-överföring.

Membranerna består av både proteiner och lipider, men det är lipiderna (främst steroler, fosfolipider och glykolipider) som bildar det bilager som utgör membranernas grundstruktur. Specifi ka lipider kan påverka membranernas funktion t.ex. genom att styra membrankom-ponenternas packningstäthet och rörlighet, inverka på mem-branernas permeabilitet och ge-nom att reglera membranprotei-nernas struktur. Det verkar som om lipiderna kan styra mem-branernas funktion också genom att påverka huruvida membran-komponenterna segregerar och bildar domäner i membranets plan, vilket under de senaste åren har uppmärksammats stort inom lipid- och membranforsk-ningen.

Målet med mitt avhandlings-arbete var att (främst med hjälp av kalorimetri- och fl uorimetri-baserade tekniker) karakterisera betydelsen av specifi ka struktu-rella enheter hos lipider för de-ras inverkan på membranernas egenskaper. Arbetet utfördes genom studier av artifi ciella pro-teinfria membraner som utgör modeller av de bilager som lipi-derna bildar i celler.

Resultaten visar ett tydligt samband mellan strukturen hos

steroler och fosfolipider och hur lipiderna i ett bilager packas. Ef-fekten av strukturen ses även i de olika lipidernas förmåga att stabilisera, och inkorporeras i, ordnade domäner. En av delstu-dierna visar också att vissa lång-kedjade lipider kan konkurrera ut steroler ur ordnade domäner. Resultaten som presenteras i avhandlingen bidrar till förstå-elsen av hur specifi ka lipider kan påverka egenskaperna och därmed funktionen hos cellens membraner.”

F YSIK

FL Jan-Olof Lill disputerar i fysik fredagen den 28 november på av-handlingen ”Quantitative elemental analysis of thick solid samples using the PIXE technique and a millimeter-sized proton beam”.

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Ekwall, Gadolinia. Oppo-nent är prof. Klas Malmkvist, Lunds universitet, och som kus-tos fungerar prof. Ronald Öster-backa.

Så här sammanfattar Jan-Olof Lill själv sin avhandling:

”Avhandlingen behandlar olika faktorer som påverkar noggrannheten vid grundäm-nesanalys av fasta prover med partikelinducerad röntgenemis-sion och en extern partikelstråle.

Partiklarna produceras med Åbo Akademis cyklotron och lämnar acceleratorns vakuumsystem genom en tunn folie. Fördelen med att bestråla provet utanför vakuumsystemet är framförallt att en uppladdning av provet förhindras. Men för kvantitativ bestämning av grundämneskon-centrationer måste antalet lad-dade partiklar som träffar provet under bestrålningen mätas. En stor osäkerhet vid denna be-stämning återspeglas i de slutliga koncentrationerna.

Vid Åbo Akademi har en me-tod utvecklats som bygger på mätning av ljuset som induceras av partikelstrålen i luft. Metoden har visat sig vara mycket nog-grann och pålitlig.

Andra faktorer som granskas är mätgeometrins betydelse för analysresultaten samt strål-ningen som induceras av spridda partiklar. Partikelstrålen är kol-limerad till en diameter på 1 mm men passerar vid utträdet ur vakuumsystemet genom en folie. En del av partiklarna sprids då mot atomkärnorna i folien samt mot atomkärnor i luften. Denna spridning gör att det bestrålade området blir diffust i kanterna.

En effekt av detta är att en hög koncentration av ett grundämne utanför det egentliga analysom-rådet kan ge ett litet bidrag som vid analys av rena material lätt kan misstolkas.

Också provets sammansätt-ning kan påverka analysnog-grannheten. Flyktiga ämnen vid provets yta kan delvis försvinna under partikelbestrålningen trots låga strålströmmar. Ett sta-bilare prov erhålls om provmate-rialet föraskas före bestrålning. Detta gäller främst biologiska prov i sådana fall då provmäng-den är tillräckligt stor. De fl esta grundämnen av intresse anrikas då i provet men en partiell förlust av vissa ämnen kan förekomma.

I avhandlingen diskuteras hur dessa förluster beror av förask-ningstemperaturen.”


ÅA satsar på marknadsföring

VATTENGYM-NASTIK I Åbo simhall onsdagar kl. 20.45–21.30. Deltagaravgift: 2 euro/gång. Många fl era ryms med!

VOLLEYBOLL FÖR PERSONALEN Tisdagar i Raunistula kl. 20.00–22.00.

COOPERTEST (Isaskar) Tisdag 18.11 kl. 12.00 i Kuppis Idrottshall. Tremannalag eller enbart individuellt om man så vill. Anmälningar till idrotts-kansliet senast 17.11 kl. 12.00.

GRUNDKURS I TENNIS Ar-rangeras veck-orna 47–48. Mera info på webben och i Kårbulletinen.

SALIBANDY/NATTURNE-

RING (Isaskar) Arrangeras i Turun SalibandyAreena natten mellan den 25 och den 26 novem-ber. Mixedturnering, hälften av laget på planen måste hela tiden bestå av damer. Anmälningar till idrottskansliet senast 17.11 kl. 15.00.

Åbo Akademi satsar på att stärka marknadsföringen, främst för att locka mera studerande till utbildningarna. Rektor Jorma Mattinen tillsatte en arbetsgrupp i februari 2007, som har gjort upp en ny handlingsplan för mark-nadsföringen.

Planen blev klar i somras och ett första steg togs i augusti, då Jessica Pettersson anställdes som marknadsföringskoordina-tor.

– I höst har jag börjat med att sätta in mig i vad man tycker att behövs i marknadsföringen för rekrytering. Varje fakultet har utsett marknadsföringsansva-riga, och gör upp egna strategier för vad som skall lyftas fram. Det är på mitt ansvar sedan att se till att ÅA får ut rätt budskap.

Den första konkreta åtgärden har redan gjorts, i och med att en ny marknadsföringsbroschyr för potentiella studerande samt infokort om ÅA:s fakulteter har tryckts upp.

– De är gjorda för att presentera utbildningarna och studiemiljön vid Åbo Akademi på ett modernt och fräscht sätt. De kommer att användas främst på studiemäs-sor. I höst besöker jag själv några mässor, för att bekanta mig med vad andra universitet visar upp, säger Pettersson.

En större satsning på ÅA:s

marknadsföring kommer att gö-ras efter nyår.

– Just nu lägger vi ut offertför-frågan för att hitta en partner, en professionell reklambyrå, som kan hjälpa oss att marknadsföra ÅA effektivt och hitta rätt kana-ler.

En sak som det lönar sig att satsa på för studentrekrytering är ÅA:s webbsidor.

– Det är viktigt att göra det så lätt som möjligt för alla att hitta den info de söker. Det behövs mera material på engelska, och vi kunde också till exempel ha mera foton. ÅA skall dessutom synas på andra ställen på webben och den vägen locka in besökare till de egna sidorna, säger Jessica Pettersson.

– Åbo Akademi tar gärna in fl er fi nskspråkiga studerande, och en ny målgrupp är ”nyfi nländare”, alltså människor med invandrar-bakgrund.

Det första marknadsförings-projektet pågår fram till 2010.

– Men marknadsföringen är ju inget projekt i sig, det är en fortlö-pande sak som blir allt viktigare. Vid företag har marknadsföring fått större strategisk vikt och nu kommer det också till universite-ten, vartefter konkurrensen i jak-ten efter duktiga studerande blir allt hårdare.

Pettersson känner sig motive-rad för det hon arbetar med.

– Det här är det roligaste jobbet vid ÅA, tycker jag. Jag har tidi-gare jobbat med marknadskom-munikation på ett storföretag, och nu känns det som jag har kommit hem.

MICHAEL KARLSSON

FOLK & FÄ

Den 16–17 oktober 2008 ord-nades i London den årliga kon-ferensen Internet Librarian International (ILI) med temat ”Translating 2.0 technologies for tangible benefi ts & transparen-cy”. Forskare från ämnet Infor-mationsförvaltning presenterade där sitt FA-projekt ”Library 2.0 – a new participatory context”. For-skargruppen representerades av professor Gunilla Widén-Wulff och forskarna Maria Kronqvist-Berg och Outi Nivakoski.


EXAMINA

Examina avlagda under tiden 31.7.2008– 4.11.2008

HF Filosofi e doktorsexamen har

inom humanistiska fakulteten avlagts av Anu Juva, Åbo (Säky-län seudun lukio).

Filosofi e licentiatexamen har avlagts av Annemarie Söder-gård, Åbo (Katedralskolan i Åbo).

Filosofi e magisterexamen har avlagts av Tove Knutar, Kro-noby (Kronoby gymnasium), Linda Loikkanen, Åbo (Borgå gymnasium).

Psykologie magisterexamen har avlagts av Camilla Maarsnäs, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax).

Kandidatexamen i humanis-tiska vetenskaper har avlagts av Lisa Boström, Åbo (Katedral-skolan i Åbo), Joonas Kotkamaa, Helsingfors (Gymnasiet svenska normallyceum), Matias Pentti, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Re-gina Sandström, Sibbo (Sibbo gymnasium), Nina Suni, Björne-borg (Björneborgs svenska sam-skola), Sanna Söderlund, Eckerö (Riihikedon lukio), Markus Ahl-fors, Åbo (Ekenäs gymnasium), Sofi a Aittomaa, Helsingfors (Brändö gymnasium), Benita Lindström, Houtskär (Katedral-skolan i Åbo).

MNF Filosofi e doktorsexamen har

inom matematisk-naturveten-skapliga fakulteten avlagts av Benny Björkblom, Åbo (Närpes gymnasium).

Filosofi e licentiatexamen har avlagts av Pernilla Sund, Åbo (Vasa övningsskola).

Filosofi e magisterexamen har avlagts av Omar El Begawy, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Petter Sandvik, Åbo (Vörå sam-gymnasium), Anmol Kumar, ut-landet (utländsk skola).

Kandidatexamen i naturve-tenskaper har avlagts av Vero-nica Kalhori, Åbo (Vasa svenska aftonläroverk), Maja Fortelius, Ekenäs (Ekenäs gymnasium).

Farmaceutexamen har av-lagts av Maja Fortelius, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Heidi Törnroos, Borgå (Borgå gymna-sium), Susanna Saarinen, Villnäs (Nousiaisten lukio).

ESF Ekonomie doktorsexamen

har inom ekonomisk-statsveten-skapliga fakulteten avlagts av Anna-Greta Nyström, Åbo (Lo-visa gymnasium).

Politices magisterexamen har avlagts av Heli Järvinen, Pargas (Pargas svenska gymna-sium), Tim Viitala, utlandet (ut-ländsk skola).

Rättsnotarieexamen har avlagts av Eva Grönlund, Vasa (Kristinestads gymnasium), Rose-Marie Gustafsson, Ekenäs.

Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Francois Simon, Frankrike (utländsk skola).

Politices kandidatexamen har avlagts av Charlotta Back-man, Nykarleby (Topeliusgym-nasiet i Nykarleby), Sven Karvo-nen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Josefi ne Penttinen, Åbo (Borgå gymnasium).

TkF Teknologie doktorsexamen

har inom tekniska fakulteten av-lagts av Juha Leimu, Åbo (Turun normaalilyseo), Tom Lundin, Åbo (Jakobstads gymnasium), Johan Werkelin, Åbo (utländsk skola).

Ekonomie doktorsexamen har avlagts av Anna Sell, S:t Ka-rins (Katedralskolan i Åbo).

Filosofi e doktorsexamen har avlagts av Di Zhang, utlandet (utländsk skola).

Teknologie licentiatexamen har avlagts av Sébastian Leve-neur, Åbo (utländsk skola).

Diplomingenjörsexamen har avlagts av Jonas Asplund, Jakob-stad (Jakobstads gymnasium), Johannes Berg, Geta (Korsholms gymnasium), Niklas Fors, Ny-karleby (Topeliusgymnasiet i

Nykarleby), Simon Fröjdö, Kro-noby (Kronoby gymnasium), Jens Nissinen, Närpes (Närpes gymnasium), Kenneth Nylander, Åbo (Kupittaan lukio), Riikka Päärni, Åbo (Kastun lukio),Jan Andersson, Larsmo (Jakobstads gymnasium), Päivi Holmi, Sats-mola (Merikarvian lukio), Hema Reddy Koyya, utlandet (utländsk skola), Hong Zhai, Åbo (utländsk skola).

Teknologie kandidatexa-men har avlagts av Thomas-Åke Mattsson, Åbo (Borgå gymna-sium), Niklas Pääkkönen, Kyrk-slätt (Kyrkslätts gymnasium), Tommy Rahkila, Karleby (Kar-leby svenska gymnasium).

TF Teologie magisterexamen

har inom teologiska fakulteten avlagts av Harry Backström, Pe-dersöre (Ekenäs skogsläroantalt), Torbjörn Helmner, Sverige (ut-ländsk skola).

Teologie kandidatexamen har avlagts av Torbjörn Helmner, Sverige (utländsk skola).

PF Pedagogie doktorsexamen

har inom pedagogiska fakulteten avlagts av Outi Toropainen, Ule-åborg (Madetojan musiikkilukio).

Pedagogie magisterexamen har avlagts av Jenny Backlund, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Jenni Hägglund, Närpes (Närpes gymnasium), Deciree Jokinen, Helsingfors (Vasa övningsskola), Kasper Ny-berg, Vanda (Sibbo gymnasium), Ida-Lina Nyholm, Vasa (Kors-holms gymnasium), Anna Pen-sar, Korsholm (Vasa svenska af-tonläroverk), Eleonora Poppius, Helsingfors (Gymnasiet Gran-kulla samskola), Annika Rajala, Vasa (Kronoby gymnasium), Peder Sjöberg, Sverige (utländsk skola), Catarina Slotte, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Ann-Sofi e Smeds-Nylund, När-pes (Korsholms gymnasium),


EXAMINA, forts.

Anna Stenstrand, Borgå (Borgå gymnasium), Clary-Ann Still, Åbo (Jakobstads samlyce-um), Kira Takko, Vasa (Björne-borgs svenska samskola), Anna Törnroos, Korsholm (Ekenäs gymnasium), Fredrik Åbacka, Korsholm (Korsholms gymnasi-um), Hanna Östman, Vasa (Kors-holms gymnasium).

Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Katarina Ek, Närpes (Närpes gymnasium), Lee Esselström, Vasa (Vasa öv-ningsskola), Elin Fagerström, Jakobstad (Vörå samgymna-sium), Anna Karlsson, Malax (Vörå samgymnasium), Jennifer Karlsson, Nagu (Pargas svenska gymnasium), Kickan Kåll, Pe-dersöre (Barnträdgårdslärarin-neinstitutet i Jakobstad), Kasper Nyberg, Vanda (Sibbo gymna-sium), Lina Saarela, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Peder Sjöberg, Sverige (utländsk sko-la), Johanna Björknäs, Korsholm

(Vasa övningsskola), Anna Bru-nell, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Marie Cederberg, Jakobstad (Jakobstads gymna-sium), Sofi a Granholm, Vörå-Maxmo (Vörå samgymnasium), Linn Grundvall, Jakobstad (Ja-kobstads gymnasium), Alexan-dra Henriksson, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Andreas Hollsten, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Emmelin Isaksson, Kimito (Ka-tedralskolan i Åbo), Eliisa La-hola, Korsholm, Johanna Molan-der, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Johanna Nylund, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Mari-Helen Rusk, Ekenäs (Vasa övningsskola), Annina Sveholm, Borgå (Borgå gymnasium), Daniela Weurlan-der, Esbo (Gymnasiet Grankulla samskola).

Fristående pedagogiska studier har fullgjorts av Maria Sundvik, Pedersöre (Pedersöre gymnasium).

SVF

Politices kandidatexamen har inom samhälls- och vårdve-tenskapliga fakulteten avlagts av Luzilla Backa, Vasa (Vörå samgymnasium), Linda-Mari Broo, Malax (Gymnasiet i Peta-lax), Andréa Högberg, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Anna Jungner-Nordgren, Vasa (Vasa övningsskola), Malin Nyman, Ja-kobstad (Pedersöre gymnasium), Hans Thors, Vasa (Vasa tekniska läroanstalt), Fredrik Westblom, Korsholm (Korsholms gymna-sium), Henrik Hökman, Vasa (Ålands lyceum), Jonas Ström, Korsholm (Korsholms gymna-sium).

Magisterexamen i hälsove-tenskaper har avlagts av Teija Svenfelt, Jakobstad.

Kandidatexamen i hälsove-tenskaper har avlagts Annika Skogster, Sibbo (Sibbo gymna-sium).

AVHANDLINGAR

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

Avhandlingar pro gradu: Santeri Kiviluoto/biokemi:

”Vimentin in the Regulation of Integrin-Mediated Matrix Adhe-sion and Cell Motility: a Study of the MDA-MB-231 and MCF10a Cell Lines”.

Sven Forsell/informations-behandling: ”Tyst kunskap och kunskapskategorisering vid kravanalys”

Petra Öhman/biologi (mil-jöbiologi): ”Potentiellt skadliga planktonalger i olika typer av skärgårdsvatten, exempel från Houtskär och Brändö”

Elin Siggberg/geologi och mineralogi: ”The Taporova iron occurrence in Kolari, Finnish Lapland – A possible member of the IOCG class deposits”

Sofi a Gammelgård/biologi (miljöbiologi): ”Aerial photogra-phy and digital image analysis

as a method for mapping macro-phytes in shallow soft-bottom la-goons in the Åland Archipelago”

Hannu Lehtovuori/biologi (miljöbiologi): ”Abborrens (Perca fl uviatilis L.) födokonsumtion, kondition och tillväxt i en skär-gårdsgradient i nordvästra Åland – kan dessa parametrar relateras till vattnets grumlighet?”

Camilla Aspelin/bioveten-skap: ”Genterapi av EAE med rekombinant HSV-1 som expres-serar IL-5”

Carolina Salenius/bioveten-skap: ”Inhibition of excitotoxic signalling by TAK1-based se-quences”

Antti Penninkangas/kemi (or-ganisk kemi): ”Om grupp IV-me-tallocener i teori och praktik”

Ben Solin/geologi och minera-logi: ”On the Tampere schist belt, South-West Finland – observa-tions from lake Koskuenjärvi to lake Peräjärvi”

Peter Halin/informationsbe-

handling: ”3D-motor inplemen-terad i C och Assembler - en jämförelse”

Johan Hindström/informa-tionsbehandling: ”Energiaspek-ter i säkra trådlösa sensornät-verk”

Jessica Alm/biologi (cellbio-logi): ”Den kombinerade effekten av rekombinant adenovirus-medierad BMP-2 genterapi och bioaktivt glas på nybildningen av benvävnad”

Anne-Marie Kronholm/fysik (ämneslärarinriktningen): ”Fysik inom den grundläggande utbild-ningen i årskurs 5-6”

Dag Ågren/fysik: ”Naturlig radioaktivitet från berylliumiso-topen 7Be. En tvärvetenskaplig studie”

Hanneke Helminen/geologi och mineralogi: ”Spatiala och temporala vattenkvalitetsvaria-tioner i Sirppujoki, Laajoki, My-näjoki och Pemarån i sydvästra Finland”


AVHANDLINGAR

Petter Sandvik/informations-behandling: ”Adapting Peer-to-Peer File Sharing Technology for On-Demand Media Stream-ing”

Tommy Staffans/informa-tionsbehandling: ”Backtracking-algoritmer för villkorsproblem”

Mia Blomqvist/biokemi: ”Vär-mechockfaktorerna HSF1 och HSF2: DNA-bindning och lokali-sation i nukleära stresskroppar”

Liselotte Risberg/biokemi: ”Biokemiundervisningen i gym-nasiet – var fi nns den?”

Henna Sihvonen/biologi (cellbiologi): ”JNK Substrate Sensitivity to L-JNKI-1 Peptide Inhibition”

Maria Ström-Bestor/biologi (cellbiologi): ”Inhibering av till-växten av den fi skpatogena bak-terien Flavobacteriium psych-rophilum med Pseudomonas sp. MSB1”

Malin Piippo/geologi och mi-neralogi: ”En allmän analys av murbruk från den romerska vil-lan Torre de Palma i Portugal”

Matias Siljander/geologi och mineralogi: ”Short Wavelength infrared (SWIR) spectral analy-sis of the Haveri Au – Cu deposit”

Jill Nylund/kemi (analytisk kemi): ”Kloridselektiva elektro-der med fast kontakt samt deras respons vid låga koncentrationer”

Pia Roering/biologi (cellbio-logi): ”Karakterisering av två nya kondrogena gener”

Terhi Kuru/biokemi: ”Inver-kan av sfi ngomyelinasinducerad modifi ering av plasmamembran på den aukarota värmechock-responsen”

Emmy Rannikko/biokemi: ”Regulation of Microtubule Homeostasis by Stathmin Fam-ily Proteins – use of miRNA and JNK1 Phosphorylation Site Mu-tants”

Simon Sandén/fysik: ”Optisk karakterisering av kiselnanopar-tiklar”

Márius Brunberg/informa-tionsbehandling: ”Trådlöst Dolby Surround System”

Anette Gulin/matematik (för-säkrings- och fi nansmatematik): ”Tidsserieanalys och volatilitets-modellering med ARMA- och ARCH-modeller”

Mathias Nyman/fysik: ”En kombinerad optisk och elektrisk metod för mätning av laddnings-dynamik i polymera solcellsma-terial”

Anmol Kumar/biokemi: ”Sup-pression of Pim expression by RNAi”

Katja Kokkala/kemi (organisk kemi): ”Syntes av nya norligna-ner ur hydroximatairesinol”

Magnus Glader/matematik (ämneslärarinriktningen): ”Kon-form avbildning”

Annastina Sarlin/biologi (mil-jöbiologi): ”Limits of Acceptable Changes som metod för natur-skydd i Skärgårdshavets natio-nalpark”

Jessica Sundman/biologi (mil-jöbiologi): ”Klassifi cering av det ekologiska tillståndet i Kyro älv, Lappfjärds å och Malax å – en granskning av vattenramdirek-tivet”

Joakim Slotte/fysik: ”Analys av aktivitetsdata från reaktionen α+natPb - > Po - identifi ering av eventuella fi ssionsfragment”

Regina Öhman/fysik: ”Excite-rade tillstånd i 211Po”

Ann-Sofi Österberg/fysik: ”Vindkraft i världen idag”

Jonas Lindgård/informations-behandling: ”Software Emulation of Electric Guitar Amplifi ers and Effects”

Terese Blomqvist/matematik (ämneslärarlinjen): ”Bevisens roll i matematikundervisningen”

Bodil Holmström/matematik (ämneslärarlinjen): ”Det reella talsystemet”

Marie Nyman/biologi (cellbio-logi): ”Effekterna av sfi ngosin-1-fosfat och sfi ngosylfosforylkolin på adhesion och migration av cancerceller från sköldkörteln”

Nora Braskén/biokemi: ”Es-tablishing methods for cytokine mRNA detection in samples from equine airways”

Omar El Begawy/biologi (cellbiologi): ”Evolution of lyso-phospholipid G protein-coupled receptors”

Pernilla Stenroos/biologi (cellbiologi): ”Samverkan mellan miRNA-18 och värmechockfaktor 2”

Marianne Suominen/biologi (cellbiologi): ”Study on Endothe-lial Nitric Oxide Synthase Using Real-Time RT-PCR”

Sari Tiljander-Karlsberg/bio-kemi: ”Syntes och rening av cera-midfosforyletanolamin”

Heidi Håkans/biologi (mil-jöbiologi): ”Utvärdering av små skogssjöars skyddsvärde på ba-sen av förekomst, abundans och diversitet av desmiden Micras-terias”

Jenny Westerlund/biologi (miljöbiologi): ”Förekomsten av partnervalskopiering hos dvärg-tandkarpen (Heterandria for-mosa) – skillnader mellan jung-fruhonor och erfarna honor”

Alexander Stenroos/bio-logi (miljöbiologi): ”Antikropps-respons hos regnbågslax (Oncor-hynchus mykiss) efter upprepad immunisering med Flavobacte-rium psychrophilum”

Kim Gustafsson/fysik: ”Kon-struktion av en kryostat för Mössbauermätningar av 151EuBa-

2Cu3O7-δ”

Humanistiska fakulteten

Avhandlingar pro gradu: Camilla Maarsnäs (psykologi):

Subjektiv och objektiv koncen-trationsförmåga hos högskole-studerande: en experimentell studie.

Annika Härmälä (psykologi): Normering av dyslexiscreening-testet FS-DUVAN för fi nlands-svenska gymnasieelever.

Oliver Winkler (tyska): Das Aushandeln von Beziehungen in August Strindbergs Dödsdansen und Friedrich Dürrenmatts Play Strindberg.

Jonas Ahlskog (allmän


Uthyres2 r + k, 59 m², Österlånggatan 37, 7:e vå-ningen, fi n utsikt. Genast ledig. Tfn: 0400-729 350/Wikman

Mysig möblerad lägenhet 1 r + kök, 32 m², i gammalt trähus nära akademikvarteren. Uthyres 10.01.2009–31.12.2009 (möjli-gen längre) 400 euro/mån. 040-550 3014.

DagvårdEtt nytt gullegryn får plats i Christinas lilla grupp för fyra dagbarn invid Vårdberget från januari. Ring 0400-521 469.

AVHANDLINGAR, forts.

historia): Kolonisationens politiska ekonomi. En idéhis-torisk undersökning av Carl Berhard Wadströms texter i den brittiska slavhandelsdebatten 1789–1795.

Lina Antman (svenska): ”Bergful, vill du bida efter mig under sängen i härbärget på vän-sälla hotellet i Myggvatten?” Om vanliga problem vid skönlitterär översättning från isländska till svenska.

Minna Asplund (engelska): Politeness and adolescents’ lan-guage – a study of request in the Bergen Corpus of London Teen-age Language.

Johanna Berts (litt.vet): För-bannad och välsignad. Sibyllans och den harmyntas gudsrelatio-ner i två romaner av Pär Lager-kvist.

Johanna Björklund (psyko-logi): Evidence for gene-environ-ment correlations on traumatic childhood experiences.

Britt-Marie Bonn (tyska): Tierbezeichnungen als beleidi-gungswörter – und ihre Überset-zung ins Schwedische.

Marika Fast (engelska): ”Din-nae fash yersel”: A study of at-titudes toward the Scots tongue and their impact on the notion of identity.

Ludvig Forsman (svenska): Språkdöd i Gammalsvenskby.

Ann-Katrin Gull (nordisk his-toria): Utomäktenskaplig sexu-alitet i Närpes 1850–1851.

Nina Haglund (franska): L’ex-patrié professionnel Finlandias en France: étude qualitative sur des expériences interculturelles.

Krista Hagner (engelska): Language Technology at the Translator’s Disposal: Theory and Practice.

Jenny Harjula-Mensakov (tyska): Jobs und Karriere-Web-seiten im deutsch – fi nnischen Vergelich.

Thomas Helenius (engelska): Comics: Second-class Literature or Source of Motivation in the L2 Classroom?

Camilla Hautala (nordisk et-nologi): De fi nska statkarlarna – en bortglömd folkgrupp? Bil-den av en arbetarkategori i olika källor.

Isabelle Hedman (tyska): Un-terschiede in den schwedischen und deutschen Übersetzung von Mumins wundersame Inselaben-teuer.

Janna Husari (psykologi): Utveckling av mentaliserng hos normala barn i åldern 3–15 år. – Inverkan av ålder, kön, familje-förhållanden och andra kognitiva funktioner.

Maria Höglund (psykologi): Genomgivningskorrelationer för traumatiska barndomsupplevel-ser.

Anne Kaskinen (svenska): Grunderna för läroplanen – lära-rens rättesnöre? Svenska språket och kulturen i den grundläg-gande utbildningen.

Laura Kuisma (tyska): Das Universität- und Bildungsideal Wilhelm von Humboldts und die Entwicklung der fi nnischen Uni-versität.

Camilla Kåla (tyska): Die Sprachverwendung bei Morgen-stern auf der basis der Wortbil-dung in ausgewählten Gedichten aud den ”Galgenliedern”.

Tua Lindroos (svenska): Fin-landssvenskar i Sverige – en stu-die i språk och identitet.

Maria Lundström (litt.vet.): Nyfi kenhet och skydd. Tematisk läsning i en gymnasieklass och i en yrkesskolklass.

Tove Luther (engelska): Britain´s Role in European Inte-gration: A Comparative Study of British Attitudes.

Kristoffer Nöjd (svenska): ”Några välgrillade Kent-burgare”. En analys av sju skivrecensioner enligt Lennart Hellspongs och Per Ledins modell.

Martina Pesonen (engelska): Translation Strategies Used by Mother Tongue and Non-mother Tongue Translators. What is a good translation?

Helena Prytz-Kanerva (psyko-

logi): Brandbefälhavare och psy-kisk belastning under fri bered-skap. ”Där skriker frun, barnen och alarmeraren”.

Malin Rikberg (ryska): Ryska unga söker sin identitet – En jäm-förelse av två ungdomsromaner från olika tid.

Shweta Singla (rel.vet): Kvin-nans ställning i SKOCON. En jämförande religionsvetenskaplig analys av forskares, medlemmars och ex-medlemmars åsikter.

Jaana Simula (konstvet): Turku – The European Sculpture City. Ett internationellt konst-projekt i Åbo.

Maud Stolpe-Asunta (nord-isk folkloristik: Specialpris bara för Er Mister. En studie av den thailändska prostitutionen som riktar sig till utlänningar.

Kerstin Sundholm (engel-ska): The Infl uence of Television Viewing on Students’ Learning of a Receptive Vocabulary in English.

Seppo Suojanen (ryska): Aleksandr Solzenitsyn som sam-hällsfi losof – från statsfi ende till rysk patriot.

Anja Söderström (fi nska): Henkilöhahmot Eeva Joenpellon romaanissa Kaakerholman kau-punki.

Veronica Vähäkainu (svens-ka): SMS – en genre? En kvali-tativ analys med genreteoretiska utgångspunkter.


Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfi nland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAK TIONPeter Sandström, chefredaktör tfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

Michael Karlsson, redaktörtfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

WEBBREDAK TÖRBen Roimolatfn (02) 215 3229e-post: [email protected]

REDAK TÖR I VASAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESSÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

W W Wwww.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVAREKommunikationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2008

Till Åbo Akademis enheter i Vasa och Jakobstad

Anslag för timundervisning på engelska läsåret 2009–2010Nu kan ni ansöka om medel för timundervisning på engelska nästa läsår!

Medel kan ges för kurser eller kurshelheter som erbjuds på engelska till utbytes-studerande vid våra enheter. Medel ges endast för undervisning (föreläsningar eller annan gruppundervisning).

Ansökan måste innehålla följande uppgifter:Tidpunkt för kursenKursbeskrivning, som skall vara detaljerad.Nivå: Basic/Intermediate /AdvancedKostnadskalkyl (kom ihåg socialskyddsavgifterna)Ansvarig enhetAnsökan undertecknas av ämnesansvarig

Ansökningstiden utgår måndagen den 15 december 2008.

Sänd ansökan till: Internationella enheten vid Åbo akademi i Vasa, Strandgatan 2, 65101 Vasa. Ta gärna kontakt om ni vill diskutera: Camilla Westermark, tfn: (06) 324 7203, e-post: [email protected]

Professorsförbundets lokalavdelning vid Åbo Akademi håller ordinarie stämma på Café Arken, Fabriksgatan 2 i Åbo, tisdagen den 25 november 2008 kl. 18.

Efter mötet informerar professor Risto Laitinen, ordf. i Professorsförbundet, om den pågående universitetsreformen och andra aktuella frågor.

En personlig inbjudan skickas via e-post.Styrelsen

Klangfullt och storslaget

Årets adventskonserter med Florakören, Brahe Djäknar och Akademiska Orkestern ordnas i Dom-kyrkan i Åbo fredag 28.11 kl. 19 och lördag 29.11 kl. 20. Flororna och BD har dessutom en adventskon-sert i Hangö kyrka lördag 22.11 kl. 18.

– Vi har sökt fram några väldigt vackra kör-stycken, som åtminstone jag tycker är några av de fi naste som någonsin skrivits. Vi har en storkör, och det ger möjlighet att göra stora saker, säger Ulf Långbacka, som är dirigent tillsammans med Sauli Huhtala.

Kören är speciellt stor, eftersom både Brahe Djäknar och Florakören har haft lyckad rekryte-ring i höst. I BD sjunger sammanlagt ungefär 45 personer, varav 16 är nya, och Florakören har 60 medlemmar, 19 nya. I storkören sjunger alltså över 100 personer.

– På adventskonserterna framförs bland annat ”O Magnum Mysterium”, som skrevs av amerika-nen Morten Lauridsen 1995. Det är en internatio-nell körhit som har spridits i världen och gjorts av många, men inte tidigare i Finland. Kompositionen är meditativ och anknyter till gammal musik, men är också klangfull och storslagen, säger Långbacka.

BD och Florakören kommer att sjunga också två körklassiker av Johannes Brahms och Richard Strauss, som de inte har gett sig i kast med tidigare.

Tillsammans med Akademiska Orkestern fram-för körerna librettot ur Ludwig van Beethovens

sjunde symfoni, och efter det ett knippe jul- och adventssånger, som avslutas med Hallelujah-kö-ren från Georg Friedrich Händels ”Messias”.

Benny Salo, som är styrelseordförande i BD, tycker att repertoaren är givande.

– Den är utmärkt eftersom den ger oss utma-ningar. Det är musik i olika stilar. Flera sånger är bekanta från tidigare, men en del är nya och det är bra. Det skulle vara tråkigt med bara endera. Nu kräver musiken jobb, men det gör vi gärna.

Florakörens ordförande Petra Louhimies in-stämmer.

– Vi har redan haft många övningar, och också svårare stycken börjar klinga allt bättre. Det är värt att satsa på det här, för konserterna i Dom-kyrkan brukar vara så fi na och stämningsfulla.

30.11 har det gått 100 år sedan professorn i musikvetenskap John Rosas föddes, och Brahe Ärkedjäknar inleder jubileet i samband med ad-ventskonserten 28.11.

Biljettförsäljningen börjar 19.11 i Luckan. I ÅA-kvarteren säljs biljetter dessutom 20.11 i Gadolinia, 25.11 på Kåren och 27.11 i Arken, kl. 11–13. Priset är 15 euro, för studerande 5 euro för fredag och 7 euro för lördag. Några biljetter säljs också vid dörren.

– Konserten i Hangö är gratis, men där säljs programblad. Julgågatan öppnas samma dag, och det ordnas fest på stan med fyrverkeri kl. 17, alltså en timme före vår konsert, tipsar Louhimies. –MK

Documents

Exaktare med PIXE - web.abo.fiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2008_16.pdf · från Åbo Akademi Nr 16 14.11.2008 Exaktare med PIXE Djupt nere i Gadolinias källare – i accelerator-laboratoriet