ETRURIEN &

ROMARRIKET

KULTURHISTORISKA STENCILER - del 3

-1-

ETRURIEN c:a 700 - 100 f.Kr

HISTORISK ÖVERSIKT

Varginna, c:a 500 f.Kr., brons, 85 cm,

Kapitolinska Museet, Rom

/pojkarnas porträttskulpturer (Romulus och Remus)

tillkom först under Renässansen på 1500-talet e.Kr.)

- 800-talet f.Kr. - italiensk Järnålder. Villanova- och Ltiumkulturerna, samt en yngre gravkultur

(schaktgravar) utvecklas

- 21 April 775 f.Kr. - enligt traditionen, dagen då Romulus och Remus grundlägger staden Rom - c:a 730 f.Kr. - lokala aristokratier bildas i Etrurien

- 630 - 580 f.Kr. - de viktigaste samhällena i mellersta Etrurien, samt Rom blir städer. Tydlig etruskisk

närvaro i Campana. Ett förbund av 12 städer i det centrala Etrurien

- 616 - 578 f.Kr. - det etruskiska kungadömet i Rom börjar. Tarquinius Priscus, son till korinthiern -

Demaratos, regerar

- 579 - 534 f.Kr. - Servius Tullius regerar. Den romerska traditionen tillskriver honom tribusindelningen

- c:a 550 f.Kr. - etruskisk kolonnisation av Poslätten, där Villanova kulturen utvecklats sedan 800-t. f.Kr.

Ett förbund av 1 städer bildas.

- 535 f.Kr. - etruskerna och kartagerna egrar över fokierna vid Alalia (Aleria), som

kommer i etruskiskt herravälde

- 534 - 509 f.Kr. - Tarquinius Superbus’ regering. Jupiter templet fullbordas

- 524 f.Kr. - Aristodemus från Cumae, senare tyrann i staden, besegrar etruskerna

- 509 f-kr. - slut på Tarquinius’ tyrani. Rom blir republik

- 474 f.Kr. - Syrakusa segrar över etruskerna vid Cumae

- 407 f.Kr. - belägringen av Veji

- 338 f.Kr. - den första romerska kolonin grundas

- 334 - 326 f.Kr. - Rom får kontrollen över Campana

- 295 f.Kr. - etrusker, galler och samniter besegras vid Sentium

- 265 f.Kr. - Volsinii faller och Etrurien underkuvas

-2-

KULTURHISTORISK ÖVERSIKT

Ett begrepp i kulturhistoria är det s.k. etruskiska mysteriet. Mer än i andra kulturskeenden är

uttrycket ”mysterium” så passande som just i fallet med etruskerna.

Deras intåg på världscenen var lika plötsligt och mystiskt som det etruskiska folkets

försvinnande. Ett mystiskt dunkel verkar sprida sig över det udda folkets öde. Var etruekerna

kom ifrån, vet man inte. Enligt den grekiska historikern Herodotos, hade etruskerna invandrat

från Lydien i Mindre Asien. Detta skulle förklara de tydliga orientaliska elementen i deras

konst - måleri, skulptur, smyckekonst, m m., Men förutom dessa konstnärliga band till det

Främre Orienten, har etruskisk kultur många drag som inte har några paraleller någon

annanstans. Etruskernas språk har inga släktingar bland kända språk, däremot har deras alfabet

lånats från det grekiska alfabetet, som i sin tur byggde på det finicianska alfabetet.

Etruskerna skapade en lös federation av städer, som grälade ständigt sins emellan. De har

aldrig bildat en stat.

Den etruskiska kulturens blomstring sammanföll med den arkaiska perioden i Antika

Grekland. 600- och 500-talet f.Kr. var en period av en stark etruskisk makt. Etruskiska städer

tävlade med grekiska och etruskisk flotta dominerade större delen av Västra Medelhavet.

Etruskerna skapade ett stort handelsimperium, vars välde sträckte sig från neapel i söder till

Podalens nedre del i norr. T.o.m. Rom styrdes under ett århundrade av etruskiska kungar, fram

tills upprättande av den romerska republiken - 510 f.Kr.

Det starkaste etrukiska området var Toscana på Appeninska halvön, och de viktigaste städerna

var: Cerveteri, Tarquini, Veji, Perusia och Vulci.

Etruskisk sarkofag från Cerveteri, c: a 520 f.Kr.lera, längd 201cm, Museo Nazionale di Villa Giulia, Rom

-3-

Etruskisk dans vet

man väldigt lite om.

Vittnesbörden om

dess utforming är

sparsamma och oftast

i form av reliefer och

freskframställningar

funna i de etruskiska

gravarna. De typiska

etruskiska danser var

knuttna till

dödskulten. Det var

begravningsdanser av

orientaliskt ursprung

som karaktärierades

av höga hopp och

kraftfulla rörelser, samt kultdanser, bl a. Marsdansen (krigsguden) och Luperdansen

(eldguden).

Musiken och drama vet man ingenting om och litteratur ytterst lite om. de enda bevarade

texterna, bl a. gravinskriptioner från den s.k. Zagreb mumie, ett stele i Perugia, samt en

steninskription från Capua, är otillräckliga vittnesbörd om litteraturen, för att man skall få en

veteskapligt säker uppfattning om den etruskiska litteraturen.

ARKITEKTUR, SKULPTUR & MÅLERI

I.o.m. att etruskernas rikedom grundade sig på

exploatering av koppar- och järnfyndigheter, var de

mycket skickliga metallhantverkare. Också därför,

bland de tallrikaste etruskiska föremålen som har

hittats, finns bl a. bronsstatyer, silver- och

guldsmycken, speglar och andra föremål i olika

metaller. De flesta av dessa föremål hittades i de

etruskiska gravar.

Yngling och dödsdemon. Askbehållare. Tidig 300-t. f.Kr.

Pietra fetida, längd 119,5cm. Arkeologiska museet, Florens

Den etruskiska Brutus’ huvud.

Etruskisk skulptur.

-4-

Byggda i sten, efterliknade dessa gravar interiörer av vanliga bostäder. De var täckta med valv

eller kupol, byggda av horisontala överskjutande ringar av stenblock.Dessa gravar innehöll ett

stort kulturhistoriskt skatt, bl a. målningar, reliefer, samt begravnings statyer och skulpturer.

En stor mängd av lerkärl som hade mänskliga former som förebild, då kärlets lock

förvandlades till den dödes huvud och kroppsmarkeringar uppträdde på kärlets kropp hittades.

Även många guldsmedsarbeten med orientaliserande motiv, tillsammans med importerade

arbeten från Orienten påhittades.

De etruskiska sarkofager, samt statyer

och skulpturer är tillverkade i lera och

inte ett hårt material som sten (som hos

greker och egyptier). Etruskisk dödskult

var mycket framträdande i denna kultur.

De döda framställdes ofta i naturlig

storlek, utsträckta på sarkofaglocken.

Etruskiska konstforemål präglas av

mindre formell disciplin, men istället av

en sällsyn direkthet och livfullhet.

Gravarna var boningar för kroppen och

själen (bilder av banketter, fester,

danser och olika spel). Stuckreliefer

förekom ofta istället för fresker i de

etruskiska gravarna. Både fresker och

reliefer föreställde ofta olika

husredskap, vapen, husdjur,

dödsdemoner, landskap och olika vardags sysslor.

Även deras tempel var byggda i ett mjukt material, förmodligen i lera och trä. Anledningen att

de undvek sten i samband med deras religions utövning var själva tron och religionen. Enbart

templets grund kunde göras i sten (stenpostamentet). Det etruskiska templets viktigaste

utrymme var, som i grekiska tempelbyggnader - cellan. Etruskisk cella var tredelad, ty den

etruskiska religionen dominerades av treenigheten, som var föregångarna till romerska Juno,

Jupiter och Minerva. -5-

Det etruskiska templet var fyrkantig och mycket primitivare och klumpigare än de grekiska

tempelbyggnader.Etruskerna var ett vidskepligt folk, vilket illustrerades och bevittnades i

Askurna, s.k. ansiktsurna, c:a 675 - 650 f.Kr.

terrakota, 65cm, Etruskiska museet, Chiusi

Chimera från Arezzo

många bevarade kulturföremål. De trodde t ex. på att gudarnas vilja uppenbarade sig genom

olika tecken i naturen (åskväder, fåglarnas flykt, etc.). De trodde också att offerdjurens lever

var platsen för det gudomliga budskapet. Levern var för etruskerna platsen för det gudomliga

budskapet och människans vitigaste centrum.

Naturen tycks ha spelat en stor roll i den etruskiska religionen. Den mest kända etruskiska

skulpturen är en varginna, som gav Romulus och Remus - Roms grundarna - di. Denna

skulptur från Veji, härstammar från etruskisk mytologi, där vargar tycks ha spelat en viktig

och framträdande roll.

Få arkitektoniska verk är bevarade från den etruskiska tiden (bl a. Porta d’Augusto i

Perusia/Perugia/ från c:a 100-t. f.Kr.). Den etruskiska ingenjörskonsten, arkitekturen, samt den

etruskiska stadsplaneringskonsten hade enorm betydelse för utveckling av den romerska

byggnadstekniken. Bland de tydligast etruskiskt inspirerade byggnadskonstruktioner i romersk

arkitektur återfanns bl a. valvbågs portkonstruktion, akvedukter, atrium (det romerska husets

centralhall), försvarsmurar kring städer (fortifikationer), broar, dräneringssystem samt

stadsanläggningar i rutmönster, med centrum i skärningspunkten mellan två huvudgator, som

delade staden i fyra stadsdelar.

Två huvudgator som korsade varandra hette:

CARDO - löpte från norr till söder

DECUMANUS - löpte från öster till väster

Etruskiskt måleri samt deras hantverkskonst bar på tydliga orientaliska drag.

-6-

Etruskisk kultur förföljdes starkt av de tidiga romerska härskare, som nästintill lyckades

utplåna den etruskiska kulturen.

Redan 272 f.Kr. härskade romarna i Etrurien, men fortfarande vid c:a 100 f.Kr. och även

senare kan man finna tydliga spår av etruskisk kultur.

Etruskisk kultur och etruskernas mystiska öde har alltid varit, och förmodligen alltid förbli, en

gåta i Västerlandets kulturhistoria.

Porta d’Augusto, 100-talet f.Kr., Perusia (Perugia)

Apollo från Veji, c:a 510 f-Kr.,

lera, 175cm, Museo Nazionale di Villa Giulia, Rom