23

Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

  • Upload
    vantu

  • View
    221

  • Download
    7

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen
Page 2: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Esoterismens historia

Från Pythagoras till RenässansenFrån Pythagoras till Renässansen

Page 3: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Esoterismens rötter

• Egypten? Hellenismen och mötet mellan grekisk och egyptisk kultur.

• Persien? Mithraism och magismPersien? Mithraism och magism. • Arabien? 1100-talets renässans.

Page 4: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

P th lä D fö t tt b äPythagoras läror - De första att benämnas som ”esoteriska”.

Page 5: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

P th fö å till t iPythagoras - föregångare till senare esoterism, via Platon

• ”Sfärernas harmoni”. Världen är i grunden musikalisk och matematisk.

• Tro på reinkarnationTro på reinkarnation.• Vegetarian, fast ansåg bönor farliga.

Page 6: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Esoterismen som bild

Page 7: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Är västerländsk esoterismÄr västerländsk esoterism platonism?platonism?

• Idévärlden och grottan. • Gyllene tidsåldern och• Gyllene tidsåldern och

devolution (Atlantis).• Den tredelade

verkligheten och sociala strukturen.I i d li• Invigd elit.

• Nyplatonismens mellanvärldarmellanvärldar.

• Florens platonska akademi

Page 8: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Invigning och förborgad kunskap

• Mitras-kulterna och andra antika mysteriekulter

• HermetismenHermetismen• Gnosticismen• Judisk mystik på 300-talet

Page 9: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Kabbala

Page 10: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Olika stavningar olika innebörd?

• Kabbalah• Cabala• Qabalah• Qabalah

Page 11: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Vad är kabbala?

• Betyder ”tradition”, ”överföring”. • Judisk mystik i allmänhet?• Talmystik?• Talmystik?• Spekulationer om livets träd och sefirot?• Börjar redan på 300-talet med Sefer Jetsirah

eller ska början räknas från Bahir på 1100-eller ska början räknas från Bahir på 1100-talet?

Page 12: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

En definition?

"Most if not all Kabbalistic speculation and doctrine is concerned with the realm of the divine emanations or Sefiroth, in which God's creative power unfolds".

Gershom Scholem, i On the Kabbalah and its Symbolism, 1965Symbolism, 1965

Page 13: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Emiska och etiska definitioner

Kabbala-forskningen varit en del av Västerländsk esoterism sedan början. Scholem med i Eranos-konferenserna, Yates ,och Faivre tar upp kabbala. Kabbla-forskning delar samma problematik somforskning delar samma problematik som VE-forskning i allmänhet, trots till synes

ä t fältmer avgränsat fält.

Page 14: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Äkta kabbala?

Page 15: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

E ti ll d fi iti ft t i kEssentiella definitioner oftast emiska, VE deskriptivp

• Sann eller falsk kabbala inget kabbala-forskare lägger sig i.

• Enligt kabbala-professorer som Joseph DanEnligt kabbala professorer som Joseph Dan och Boaz Huss ”it is not the scholars task to define ”real” or ”true” kabbalah but to mapdefine ”real” or ”true” kabbalah, but to map and describe that which is called kabbalah in different ages”.

Page 16: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Centrala idéer inom kabbalan

• Livets träd• Ain Sof• Sephiroth• Sephiroth• Shekinah• Sitra Ahra och de vänstra emanationerna

Zi• Zimzum• Tikkun

Page 17: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Ilan - Trädet

• Kirchers version från O di A iOedipus Aegyptiacus, 1652

• Tio sefirot och 22 stigar.

• Modell för nutida kabbala via Golden Dawn.

Page 18: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Paul Riccius träd från Porta Lucis, 1516.

Page 19: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

k l i k j l iKarta över skapelsen, människans själ, universum och Guds attribut. Talmystik: 10, 22, 3, 7, 4 etc.

Page 20: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

De tio sefirot

• 1. Keter, Kronan. Urprincipen.• 2. Chokmah, Visdomen.2. Chokmah, Visdomen.• 3. Binah, Förståelsen. Intelligensen. • 4. Chesed, Nåden. Den sammanfogande kraften.

5 Di ll G b h S ä h D dö d h ö d d l d• 5. Din eller Geburah, Strängheten. Den dömande och sönderdelande kraften.

• 6. Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan.

• 7. Netzach, Seger.• 8. Hod, Strålglansen. , g• 9. Yesod, Grundvalen för de alstrande krafterna. • 10. Malkuth, Kungadömet. Den materiella världen.

Page 21: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Kabbalan delades tidigt upp i två huvudgrenar:

• kabbala iyyunit, spekulativ kabbala,• kabbala ma'asit, praktisk kabbala.kabbala ma asit, praktisk kabbala.

Delas sedan upp i fyra grenar:

• a) Praktisk kabbala.• b) Bokstavskabbala.)• c) Muntlig kabbala.• d) Skriftlig kabbala

Central boksta skabbalistisk m stik:Central bokstavskabbalistisk mystik:

• gematria, notarikon och themura

Page 22: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Översiktlig historik

• ca. 300: Sefer Jezira

• 1100 1200: Bahir och Zohar Provence och norra Spanien• 1100 - 1200: Bahir och Zohar, Provence och norra Spanien.

• 1400-tal: Framväxt av kristen kabbala. Pico della Mirandola och Johann Reuchlin

• 1500-tal: centrum i Safed, norra Palestina efter att judarna år 1492 fördrevs från Spanien. Moses Cordovero (1522-70) och Isak Luria (1534-72).

• 1600-tal: Götisk kabbala i Sverige. Messiansk kabbala med Sabbatai Zvi (1626 - 1676) och dennes lärljunge Nathan av Gaza.

• 1700-tal: heretisk kabbala, Jacob Frank. Kabbalan kommer in ordensmystik.

• 1800-tal: Kabbala blir central i ockultistiska läror som Eliphas Levis' och i ordnar som Golden Dawn.

• 1900-tal - 2000-tal: Kabbala och New Age. Eklektisk, blandas med yoga och andra esoteriska

traditioner.

Page 23: Esoterism hist sommar11 [Skrivskyddad] …/PPThomas1.pdf · Tifareth, Skönheten. Harmonin som balanserar nåden och den dömande sidan. •7. Netzach, Seger. •8. Hod,,g Strålglansen

Kabbala viktig bro inom VE• Bro mellan medeltid och

renässansrenässans.• Bro mellan judendom och

kristendom• Bro mellan aristotelism

och platonism. Vik i k l i• Viktiga nyckelpersoner i kristen kabbala: Pico della Mirandola, Reuchlin, , ,Agrippa och i Sverige Bureus.