1 19 November 2014

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation

Peter Lindgren

IVBAR & Karolinska Institutet

2 19 November 2014

SNS-rapport – publicerad april 2014

Syfte och innehåll

• Vilka olika modeller finns?

• Hur ersätts vården i Sverige idag?

• Effekter av de olika modellerna

• Rekommendationer

• www.sns.se

Metod

• Genomgång av litteraturen

• Intervjuer med företrädare för regioner och landsting samt konsultation av styrdokument

3 19 November 2014

Ersättningsmodeller – fem standardtyper

Anslag

All verksamhet under en viss tidsperiod

Tidigare resultat och/eller beräknat behov

Nej

Kapitation

Vård för varje listad patient under en viss tidsperiod

Förväntat vårdbehov per patient

Ja (t ex CNI, ACG, ålder, läge)

Vårdepisod

All vård för ett visst tillstånd

Typisk kostnad för episoden

Ja (case-mix)

DRG

Varje vårdtillfälle

Genomsnittlig kostnad för vårdtillfällen med liknande diagnoser/åtgärder

Nej

Åtgärd

Varje åtgärd/insats för sig

Styckprislista

Nej

Vad ersätts?

Vad bestämmer ersättningens

storlek?

Justering för patientegenskaper

möjlig?

Ersättning per sängplats Ersättning per utförd timme

4 19 November 2014

Resultatbaserad ersättning som modell

Kombineras med andra modeller för att styra mot specifika mål

Målrelaterad ersättning kopplar bonus eller viten till uppsatta mål

Vid värdebaserad ersättning kan ersättningen också knytas till hälsoutfall och bör då omfatta alla aktiviteter som påverkar detta

• Andel patienter med läkemedelsgenomgång

• Patienter registrerade i kvalitetsregister

• Målvärden (t.ex. blodtryck) • Täckningsgrad • Kötid (vård inom tidsgräns) • Andel patienter med vårdplan

Exempel på mål Beskrivning

5 19 November 2014

Innovation ur ett värdeperspektiv

Värde = Hälsoutfall

Resursåtgång

Syftet med innovation är att förbättra värdet

Värdet ökar om vi får bättre utfall till en rimlig kostnadsökning

Värdet ökar om vi minskar resurs-åtgången för att uppnå ett givet utfall

Hur kan innovation ökat värdet?

Minskad resursåtgång

• Flytt av aktiviteter till billigare resurser

– Läkarbesök mot sköterskebesök

– Klinikbesök mot telefonbesök

• Teknik för uppföljning som minskar behov av besök

• Kortare vårdtider med anledning av bättre flöde

• Skifte av aktiviteter från sluten- till öppenvård

Bättre utfall men högre kostnad

• Teknikinnovation

– Diagnostik

– Läkemedel

– Annan teknologi

• Bättre utfall till följd av högre aktivitet

7 19 November 2014

Mekanismer för påverkan på innovation

• Genom de incitament modellen introducerar

– Kan verka både hindrande och pådrivande

• Hinder: Mer resurssnålt arbete vid åtgärdsbaserad finansiering

• Pådrivande: Komplikationsgaranti

• Genom de strukturella ramar som skapas

– Oftast hindrande, till exempel genom inlåsningseffekter

• Flytt av aktiviteter från sluten- till öppenvård vid DRG-finansiering

• Dessa mekanismer kan samverka

Förutsättningar för ökad innovation vid anslagsersättning

Minskad resursåtgång

• Möjligt att implementera processinnovationer

– Kan påverkas av hur styrt anslaget är

• Teoretiskt kan modellens incitament verka hindrande

– ”Spendera eller förlora budgeten nästa år”

Bättre utfall men högre kostnad

• Kräver separat finansiering eller omfördelning inom anslaget

Förutsättningar för ökad innovation vid åtgärdsbaserad ersättning

Minskad resursåtgång

• Modellens incitament leder till ökad resursåtgång till följd av hög aktivitet

• Förhindrar skifte till mindre kostsamma resurser då dessa ger mindre intäkter

Bättre utfall men högre kostnad

• Kan ske om förbättringen nås med ökad aktivitet

• Nya innovationer behöver inkorporeras i ersättningsstrukturen för att användas

Förutsättningar för ökad innovation vid DRG-baserad ersättning

Minskad resursåtgång

• Möjligt inom slutenvårdstillfället

• Driver högre aktivitet vilket kan leda till ökad resursåtgång på systemnivå

• Kan hindra skifte från slutenvård till öppenvård

Bättre utfall men högre kostnad

• Baseras på historiska kostnader

– Nya kostnader behöver täckas separat

11 19 November 2014

Ett exempel på nytänk: Vårdepisodersättning inom Vårdval Ryggkirurgi inom SLL

• Utvecklad i samarbete mellan Stockholms Läns Landsting (HSF), IVBAR och Svensk Ryggkirurgisk Förening

• Paketpris med komplikationsgaranti – ersättning baserad på patientrapporterat utfall • Case-mix-justering på individnivå • I bruk sedan oktober 2013

F ö rst a b e sö k

O p e ra t i o n Vå rd t i d Åt e rb e sö k / Rehab

Sj u k patient F ri ska re patient

Ko mp l i ka t i o n

Pa ke t p ri s b a se ra t på

h ä l so u t f a l l

12 19 November 2014

Utfallsersättning baserad på GA

Global Assessment: Hur är din smärta nu jämfört med innan operation?

Utfallsersättning = GA-poängersättning + Individjustering

Pelle1 = 3 000 kr + 1 000 kr = 4 000 kr

Pelle2 = 1 000 kr + -1 000 kr = 0 kr

-1000 kr 0 kr 1 000 kr 2 000 kr 3 000 kr

PP PU1 PU2

13 19 November 2014

Värdebaserad ersättning som en väg framåt?

Mål

• Att ersättningssystemen möjliggör värdeutveckling i sjukvården.

• Att ersättningssystemen möjliggör och stimulerar till fokus på varje patients förbättrade hälsa, till att reducera icke värdeskapande aktiviteter och till att skapa en integrerad vårdkedja med patienten i centrum.

Metod

• Värdebaserad ersättning kan utformas på olika sätt.

• Man kan beskriva olika modeller som mer eller mindre värdebaserade.

• Det viktiga är att ansvaret för värde förflyttas från beställaren till vårdgivaren och att vårdgivaren får ekonomiskt ansvar och möjlighet att säkerställa högt värde.

14 19 November 2014

Ersättningsmodellen bara en komponent

Lagstiftning

Ersättning

Upphandling

TACK! peter.lindgren@ivbar.com