Stockholms universitetPedagogiska institutionen

Magisterutbildningen

2001-04-07

d e m o p a r t yK U L T U R E N K R I N G D A T O R K O N V E N T 1 9 9 8 – 2 0 0 1

Thomas Eriksson

Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot multimedia och teknik, 20 p

Vårterminen 2001

Handledare: Ann Skantze och Patrik Hernwall

AbstractEriksson, Thomas Demoparty: Kulturen kring datorkonvent 1998–2001.Magisteruppsats för profilerad påbyggnadskurs i pedagogik, med inriktningmot multimedia och teknik, 20p, vt 2001. Magisterutbildningen, Pedago-giska institutionen, Stockholms Universitet.

Syftet för magisteruppsaten är att beskriva och förstå ett specifikt avgrän-sat fenomen relaterat till datoranvändning och datorkommunikation – s.k.demopartyn (sammankomster där hundra till över tusen datorentusiastermöts över några dagar för att tävla i att göra presentationer, grafik ochmusik samt spela datorspel) och demoscenen (hela kulturen kring att görademon [ickeinteraktiva datorpresentationer]).

Frågeställningen berör ungdomars kulturskapande i datorkommunikationvia Internet och villkor för lärande. Frågeställningen belyses genom att sepå fenomenet demopartyn, vad det är för något och hur de ser ut? Hur kanaspekter av detta fenomen förstås?

Teoribildning som studerats utgör ramen för förståelse utifrån vilken vida-re studier skett. Begreppsbildning från kulturteorier, kommunikation ochlekteori etc. tjänar som bakgrundsplattform som bidragit i förförståelsenför det vidare arbetet med studien.

En kvalitativ fältstudie valdes att genomföras med etnografisk deskriptivmetod. Genomförande skedde genom att demopartyn uppsöktes och un-dersöktes genom deltagande observation och kompletterande djupinter-vjuer. Datainsamlingen skedde både på plats men även on-line via dator-kommunikation. Även dokumentstudier genomfördes. Materialet gav möj-lighet till en utförlig andrahandsbeskrivning av det specifika området.

Resultaten visade en kultur, en microkultur kallad demopartykulturen,med inslag av kampinriktad lek med humoristiska uttryck. Vidare identifie-rades normer, regler och sanktioner som övertas och omskapas i kulturellautvecklingsprocesser. Demopartykulturen utgör en värld där den digitalaoch fysiska verkligheten väver in sina trådar i varandra till en samman-hållen helhet och verklighet.

Nyckelord: datorkommunikation, Internet, kommunikation, kultur, lek

Innehåll1 . I N L E D A N D E B A K G R U N D ............................................................. 6

1.1. Avstamp från tidigare uppsats .......................................................... 61.2. Förflyttat fokus ............................................................................... 6

2 . S Y F T E O C H F O R S K N I N G S F R Å G O R........................................... 72.1. Syfte ................................................................................................ 72.2. Problematisering och forskningsfrågor ............................................ 72.3. Avgränsning ..................................................................................... 82.4. Tidigare forskning............................................................................ 8

3 . T E O R E T I S K B A K G R U N D................................................................ 93.1. Inledning ......................................................................................... 9 3.2. Kultur .............................................................................................. 9

3.2.1. Kultur – från odling till civilisation ...................................... 9 3.2.2. Det antropologiska kulturbegreppet ................................... 9 3.2.3. Semiotiskt kulturbegrepp .................................................. 10 3.2.4. Dynamisk kultur ................................................................. 10 3.2.5. Senare uppfattningar av kultur .......................................... 11 3.2.6. Aspekter av kultur ............................................................. 11

3.3. Datorkulturer ................................................................................. 123.4. Kamratkulturer – Peer Cultures .................................................... 143.5. Sociokulturella perspektiv .............................................................. 14

3.5.1. Vygotskijs teorier .............................................................. 153.5.2. Nutida forskares synsätt .................................................... 15

3.6. Kommunikation ur ett tvärvetenskapligt perspektiv ....................... 163.6.1. Microsocialitet – socialpsykolgiska teorier .......................163.6.2. Dialogistiskt synsätt på kommunikation ............................ 18

3.7. Lekteori kring lek som kulturskapande .......................................... 203.7.1. Social fantasilek – begreppsdefinitioner ........................... 20 3.7.2. Djup lek .............................................................................. 213.7.3. Sociodramatisk lek som uttryck för kulturskapande ......... 213.7.4. Relation till omgivande vuxenkultur ................................. 223.7.5. Utveckling av kulturskapande i sociodramatisk lek .......... 23

3.8. Estetik ........................................................................................... 243.8.1. Konst .................................................................................. 243.8.2. Vardagens estetik .............................................................. 253.8.3. Elektrifiering ..................................................................... 25

3.8.4. Estetiska musikaliska uttryck ........................................... 25

3.8.5. Popularitet och estetik ...................................................... 25

3.9. Sammanfattning ............................................................................ 25

4 . M E T O D .............................................................................................. 274.1. Perspektivval ................................................................................. 274.2. Direkt undersökningsmetod ........................................................... 264.3. Empiri och datainsamling ............................................................. 28

4.3.1. Direkta möten .................................................................... 284.3.2. Textbaserad datainsamling ................................................ 28

4.4. General universe och special universe ............................................ 294.5. Tjock beskrivning .......................................................................... 294.6. Fokusering på det kulturella livet .................................................. 304.7. Öppnande begrepp ........................................................................ 314.8. Validering ...................................................................................... 314.9. Integritet, etik och anonymisering ................................................. 31 4.10. Metoddiskussion .......................................................................... 32

4.10.1. Förmåga att föreställa sig något ...................................... 32 4.10.2. Validitet ........................................................................... 324.10.3. Generaliserbarhet ............................................................ 334.10.4. Tolkning ........................................................................... 334.10.5. Etik .................................................................................. 33

5 . G E N O M F Ö R A N D E .......................................................................... 355.1. Definition av begreppet demoparty ................................................ 35 5.2. Demoparty – deltagande observationer på plats ............................ 35

5.2.1. På besök i idrottshallen ..................................................... 365.2.2. Resan till Norrland ............................................................. 37

5.3. Vidare studier med observationer av demopartyn och intervjuer i textbaserade datormiljöer ........................................................... 395.3.1. Demoparty i Stockholm sommaren 2000 .......................... 39

5.4. Intervjuer vid andra tillfällen ......................................................... 465.5. Dokumentstudier ........................................................................... 49

5.5.1. Demopartyns hemsidor ...................................................... 495.5.2. Övriga dokumentstudier .................................................... 51

6 . T O L K N I N G O C H R E S U L T A T ...................................................... 526.1. Tolkningar kring språket ............................................................... 526.2. Lek, skämt, humor och bråk .......................................................... 536.3. Värderingar, normer och regler ..................................................... 53

6.3.3. Tävlande, regler och sanktioner ........................................ 54 6.3.4. Målkonflikt ......................................................................... 546.3.5. Individ – grupp ................................................................... 54

6.4. Hierarkiska relationer och kommunikation ................................... 556.4.1. Minoritet kontra majoritet ................................................. 56

6.5. Övriga teman.................................................................................. 566.5.1. Microkultur ........................................................................ 566.5.2. Två parallella verkligheter? ............................................... 566.5.3. Vardagsliv .......................................................................... 566.5.4. Få tjejer .............................................................................. 576.5.5. Från elektrifiering till datorisering .................................... 576.5.6. Teknologisk estetisering ................................................... 576.5.7. Relation till masskultur ...................................................... 576.5.8. Utvecklingsprocess från kamratkultur och lek

till vuxenverklighet .......................................................... 586.6. Aktörsorienterad förståelse ............................................................ 58

7 . D I S K U S S I O N ..................................................................................... 607.1. Teori .............................................................................................. 60

7.1.1. Begränsad möjlighet till förståelse .................................... 60 7.1.2. Grad av konvergens ........................................................... 607.1.3. Individ- eller grupporienterade perspektiv i teori ............. 60

7.2. Vidare tolkning och analys ............................................................ 617.3. En kultur med maskulina särdrag? ............................................... 627.4. Resultatdiskussion – summering .................................................... 62

8 . R E F E R E N S E R .................................................................................. 63

1. Inledande bakgrund

1 . 1 . A V S T A M P F R Å N T I D I G A R E U P P S A T S

Jag skrev min c-uppsats på multimediaprogrammet vid Pedagogiska insti-tutionen om ungdomars interaktion kring datormusik på Internet (Eriksson1998b). När jag sedan gick vidare med studier på magisterutbildningen påinstitutionen var min intention att utgående från uppbyggd kunskap ochförståelse gå vidare och göra en fördjupning och vidareutveckling utifråndet område som jag beskrivit i c-uppsatsen.

Nu har jag under de två och ett halvt år som förflutit sedan färdigställan-det av c-uppsatsen kontinuerligt följt utvecklingen inom området och avinformanter och andra inbegripna personer som deltar i kulturen och såle-des vidare arbetat med att undersöka den miljö som jag studerat tidigare.

Det bör här kanske förtydligas något vad intresset har varit riktat mot.Forskningsfältet befinner sig inom området datorkommunikation via Inter-net. Där har jag tidigare identifierat en delkultur (möjligen motkultur, jfr.Willis 1989).

Bakgrunden är sammanfattningsvis, ett kartlagt intresseområde rörandetextbaserad datorkommunikation via Internet, som relaterats till en ung-domsbaserad delkultur inom datorområdet, där datorgenererad musik variten central punkt.

1 . 2 . F Ö R F L Y T T A T F O K U S

Jag har med tiden som gått från mitt c-uppsatsarbete kommit kommit attförflytta fokus mot en del av detta område. Intresset kom mer att riktasmot demopartyn. Demopartyn är mycket kortfattat en dataträff där mångamänniskor främst ungdomar träffas under några dagar (jfr. Nissen 1993 ochEriksson 1998). De befinner sig i en lokal där de sitter nära varandra uppra-dade vid långbord vid sina egna datorer som tagits med till partyt. Delta-garna kommunicerar via ett datornätverk och tävlar i olika tävlingsklasserför olika typer av datorproducerade artefakter, så som musikstycken, bil-der, ickeinteraktiva datorpresentationer/animationer.

Jag bestämde mig för att besöka minst ett demoparty för att kunna sehur ett sådant gestaltar sig och för att kunna fördjupa mig kring fenomenetoch ta del av aspekter kring detta datorkulturrelaterade fenomen.

6

2. Syfte och forskningsfrågor

2 . 1 . S Y F T E

Målet för och som förhoppningsvis eventuellt också kan leda till en nytto-aspekt med studien är att främst att söka beskriva samt även att tolka ochförstå ett avgränsat fenomen – kultur kring demoparty – som existerar iden nya digitala verkligheten, en verksamhet som uppstått genom mötetmellan människor genom användning av persondatorer och datorkommuni-kation via Internet samt att studera villkor för lärande i den nya kontexten.

Vidare är syftet med studien att genomföra en deskriptiv kvalitativ stu-die för att kartlägga en möjlig (del-)kultur baserad på datorkommunikation.Kunskap skall genereras för att söka förstå vad denna delkultur och kom-munikation betyder, vilken mening fenomenen kring demoparty har för depersoner som är delaktiga i kulturen och jag vill således försöka uppnåstörre förståelse för fenomenen. Det som denna magisteruppsats mer kon-kret skall fördjupa sig i och kartlägga är fenomenet demopartyn och aspek-ter kring detta.

Ett tredje syfte är att väcka frågor och se nya aspekter, som eventuelltkan leda vidare till ytterligare problematisering och nya forskningsfrågorsom kan leda över till vidare forskning i framtiden, eventuellt i form av ettavhandlingsarbete.

2 . 2 . P R O B L E M A T I S E R I N G

O C H F O R S K N I N G S F R Å G O R

Nu skall jag problematisera mitt område något och sedan definiera ett parfrågor som skall gälla för de bestämda situationer som jag är inriktad motoch med tydlig avgränsning. Jag har under ett par år sonderat hur kommu-nikation, interaktion, kulturskapande etc. kring vad jag i min c-uppsats de-finierat som trackermusik och trackerkultur kunnat relateras till demon-strationsområdet på Internet och hur detta eventuellt skulle kunna förstås.Demonstrations förkortat demos är ickeinteraktiva linjära datorproducera-de animerade presentationer med musik, jfr. demo i Eriksson 1998, s. 8.

Jag utgick från ett emiskt inifrånperspektiv, där det är främst datormusi-kers (trackers) sätt att se på fenomenet demoparty som har kommit att in-tressera mig. Många frågor har dykt upp som t.ex. Vad är detta för feno-

7

men? Hur kan man förstå vad som sker i personernas handlande i den aktu-ella digitala kulturen? Vad är kulturen uttryck för? Varför färdas deltagarnatill en arena långt bort ifrån där de normalt lever? Är det en gemensamuppgift som ungdomarna löser? Denna möjliga uppgift – vad är det – hurser den ut?

Huvudfrågeställningen är dock: vad är detta demoparty för något feno-men och hur kan detta relateras till och bidra till förståelse för ungdomarskulturskapande genom datorkommunikation via Internet och de villkor förlärande som finns i detta?

Som synes är det många frågeställningar som framträtt och som finnsmed men som sammanfattas av den mer allmänna huvudfrågan.

2 . 3 . A V G R Ä N S N I N G

För att göra arbetet mer fokuserat och för att möjliggöra en tydlig belys-ning av ett fenomen har jag gjort en klar avgränsning mot ett särskilt feno-men, demopartyn.

Platsen eller området för undersökningen, mitt special universe (jfr. be-greppet locus, Geertz 1973/1993) är de datorträffar (demopartyn) där ung-domar träffas under ett par dagar för att delta i aktiviteter baserade på da-toranvändning i nätverk. Denna plats existerar både i en fysisk verklighetoch i en parallell verklighet via datorer och nätverk där man främst kom-municerar via text. Det är båda dessa verkligheter som jag skall studera imin undersökning. Det är ungdomar från Sverige och främst svenska par-tyn som jag valt att undersöka. Det general universe (object), det mer ge-nerella område som jag intresserar mig för, är kulturer i nya sammanhangav datorer och nätverk.

2 . 4 . T I D I G A R E F O R S K N I N G

Jörgen Nissen (1993) har i sin doktorsavhandling skrivit om datorkulturer iSverige under åttiotalet och i detta berört demoområdet.

Thomas Erikssons Trackerkultur (1998b) behandlar området ungdomarstextbaserad datorkommunikation kring datormusik relaterat till identitets-och kulturskapande och utgör den grund som denna studie kommer att ut-gå ifrån och bygga vidare på.

Inom området textbaserad datorkommunikation via Internet finns rap-porterade studier av bl.a. A. Bruckman (1992), R. Hamman (1996), E. Reid(1991), H. Rheingold (1995), A. R. Stone (1991), S. Turkle (1995) och A.Vetter (1997).

Johan Fornäs har skrivit om ungdomskultur, ungdomars användning avmusik och skapande av egna arenor (1989, 1990).

8

3. Teoretisk bakgrund

3 . 1 . I N L E D N I N G

Teoriavsnitten i detta kapitel utgör den bakgrund och referensram mot vil-ken jag förstår mina undersökta fenomen. Genom att lägga fram teoriersom jag funnit intressanta så kan jag öka min förståelse av de fenomen somjag studerar. Den teoretiska bakgrunden till min studie utgör således enbakgrund innehållande redogörelser för mitt perspektiv.

3 . 2 . K U L T U R

3.2.1. Kultur – från odling till civilisation

Kultur stammar i sin ursprungliga etymologiska innebörd från betydelsenodling av växter. Senare har ordet kommit att få en metaforisk betydelsesom odling av själen och utveckling av den samma (Hautaniemi 1999, s. 87f.). Kultur som begrepp har även kommit att användas för att fungera somen kontrast mot natur.

Så småningom (1800-talet) kom G. Klemms kulturbegrepp i svang för be-teckning på delar av samhällslivet bl.a. seder, hantverk, hemliv och offent-ligt liv, vetenskap och konst. Kulturen kom sedan att få betydelsen civili-sation och omfattade både det privata och det kollektiva (a.a., s. 89).

Hautaniemi menar att kultur är ett metabegrepp genom sin abstrak-tionsnivå. Begreppet anammas allt mer och hör numera hemma i ett flertalolika discipliner såsom antropologi, etnografi, historia, ekonomi etc.

Några centrala aspekter hos kultur är att den är (a.a., s. 89 f.): • historisk genom en ärvd social tradition• normativ med delade värderingar• lärande och skapande• anpassningsbar till den sociala miljön

Språket och handlingar är väsentliga delar av kulturen. I språket förmedlaskulturen genom olika metaforer. I metaforerna ges verkligheten och erfa-renheternas komplexitet en mening (a.a., s. 91 ff.).

3.2.2. Det antropologiska kulturbegreppet

Det antropologiska kulturbegreppet förhåller sig värdeneutralt och ickenor-mativt i förhållande till ett estetiskt kulturbegrepp (konstarter). Det antro-

9

pologiska kulturbegreppet, i fortsättningen av framställningen kort ochgott kallat kultur omfattar ”livsformer, värden och normer som dominerarinom en folkgrupp och som genom kommunikationer inom gruppen skaparett kollektivt medvetande […]” (Sundin 1988, s.16).

3.2.3. Semiotiskt kulturbegrepp

Clifford Geertz är kulturantropolog och har skrivit den klassiska boken TheInterpretation of Cultures (utgiven första gången 1973). Det är essän Tjockbeskrivning som jag bygger nedanstående på.

Det kulturbegrepp, alltså sätt att förstå mänsklig kultur, som Geertz base-rar sin verksamhet kring, utgår från semiotiken (teorier kring tecken,teckensystem, fenomen som tecken). Han klargör sin förståelse av kultur icitatet nedan.

[människan] hänger i vävar av betydelser som hon själv har spunnit. Kultur

är just dessa vävar och analysen av den är […] en tolkande vetenskap på jakt

efter mening. (Geertz 1973/1991, s. 14).

Kulturen är vidare:

[…] sammanflätade system av tydbara tecken (vilka jag skulle kalla symboler

[…], sociala händelser, beteenden, institutioner, eller processer […]. Kultur är

ett sammanhang, inom vars ram dessa fenomen kan beskrivas begripligt, dvstjockt. (a.a., s. 21).

Kulturen är offentlig, och kan ses som öppna ”dokument” med gemensam-ma koder och mening. (a.a., s. 20).

3.2.4. Dynamisk kultur

Risken finns att det etablerade kulturbegreppet kan vara begränsandegenom att det snävar in kulturer i fasta ramar av bestämda avgränsadegrupper och kulturer som är oföränderliga i tiden.

Enligt ett dynamiskt kulturbegrepp så som Nyberg beskriver det, somhar lånat detta från Ulf Hannerz, kan kulturen påverkas och förändras ikontakt med andra samhällen och idéer. I detta kulturbegrepp är det me-ningar och innebörder som är av mest avgörande intresse (Nyberg 1999, s.40). Nyberg sammanfattar detta som följer.

Studiet av kultur handlar om studiet av idéer, erfarenheter, känslor och av de

yttre former dessa entiteter intar då de blir tillgängliga för andra människors

sinnen. (a.a., s. 40 f.)

Kulturen har två lokus, dels den externa publika formen och dels det inter-na mänskliga medvetandet. Det som kallas den kulturella processen är detsom rör sig mellan dessa lokus i form av samverkansprocesser mellan ex-ternalisering, uttryck i yttre form, och internalisering, inre tolkning. Den

10

kulturella processen förstås som en (oändligt) pågående process (a.a., s. 41).

3.2.5. Senare uppfattningar av kultur

Kulturkritik har framförts mot den samhällsvetenskapliga (antropologiska)kulturbegreppet. Den traditionella uppfattningen av vad kulturen är kan iallt för hög grad avgränsa, vilket kan innebära hinder i förståelse av feno-men.

Uppfattningen om kultur som ett homogent system har utmanats ochförändrats på senare tid, bl.a. av Gerholm & Gerholm i deras bok Doktors-hatten (1992). Hänsyn tas nu till att kulturer förändras och finns i lokalasammanhang samt att kulturerna kan vara komplexa och heterogena meden mängd olika idéer som existerar sida vid sida (a.a., s.17).

Kulturen har tre olika aspekter eller variabler enligt Gerholm & Gerholm:idéers sammanhållningsgrad, idéers varaktighet och antal personer somomfattas av dessa idéer (a.a., s. 18). Det är dessa tre variabler som avgörhur nära kulturbegreppets idealtyp en viss kultur ligger, det som kallas förkulturlighet, enligt Gerholm & Gerholm (med referens till Hannerz).

Gerholm & Gerholm ger en definition av deras förståelse av kulturbe-greppet i citatet nedan, som lånats från Huges.

Varhelst någon grupp människor har ett stycke liv tillsammans, med något

mått av avskildhet från andra, en gemensam vrå i samhället, gemensamma

problem och kanske ett par gemensamma fiender, där växer kulturen. (Huges ia.a., s. 19).

3.2.6. Aspekter av kultur

Delkultur och mikrokulturDelkulturer kallas kulturer som befinner sig inom ramen för en överordnadkultur till vilket den utgör en del av den överordnade kulturens helhet.

Olika delkulturer existerar samtidigt inom en kultur. Genom ett differen-tierat medvetande kan en person vara en del i flera delkulturer samtidigt.Arbete, medier etc. hjälper till att dela upp medvetandet. Delkulturer ärinte helt isolerade utan lever nära andra delkulturer och samtidigt i en öve-rordnad kultur (Nissen 1993).

Mikrokulturer utgörs av delkulturer som befinner sig långt ner i en kul-turbaserad hierarki (Gerholm & Gerholm 1992, s. 18). Mikrokulturer befin-ner sig ännu längre ”ner” i den ”kulturella hierarkin” än vad delkultur gör.Mikrokulturen baseras på specifika erfarenheter som delas av människor(Nissen 1993).

MasskulturMasskulturen är kommersiell industriell populärkultur som produceras för

11

konsumtion av en viss tänkt målgrupp. Det råder ofta en konflikt mellanmasskultur och en borgerligt präglad (fin)kultur. (Sundin 1988, s.16 ff.).

En traditionell uppdelning av kultur kan således se ut som följer (Sundin2000).

Masskultur Finkultur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mediakultur & popkultur EstetikSociala funktioner Estetiska funktioner

Kritik mot denna uppdelning har dock riktats från Sundin m.fl. som menaratt en ensidig nedvärdering av masskulturen har gjorts. Masskultur behö-ver inte innebära att dess mottagare reduceras till passiv publik och konsu-menter som påverkas i enlighet med uppgjorda mål, utan masskulturen kananvändas aktivt av brukare för meningsskapande på kreativa sätt. Den om-givande masskulturen kan tas in i en delkultur och där brukas (jfr. Qvarsell1987 och 1997).

Kultur på internetarenanBirgitta Qvarsell resonerar om barns kultur och barnkultur och kommer inpå området kulturen i nya digitala arenor på Internet. Hon förklarar här be-hovet av nya synsätt och teorier i förhållande till de nya sammanhangen.

I studier av barn och media, inte minst den nya teknologin och dess internet-

arena, tydliggörs begränsningarna i utvecklingspsykologiska föreställningarom barns behov och barns stadievisa utveckling. Helt nya villkor och nya

arenor att agera på visar helt enkelt att föreställningar om vad som betingar

utveckling måste ifrågasättas. (Qvarsell 1999, s. 108).

3 . 3 . D A T O R K U L T U R E R

Pierre Lévy, Sherry Turkle, Sandy Stone, Nicholas Negroponte, HowardRheingold, Elisabeth Reid, Amy Bruckman m.fl. har skrivit om datorkultu-rer, främst med blicken riktad mot USA. I Sverige har vi Jörgen Nissensom doktorerat på institutionen för Tema i Linköping. Jag väljer att härnedan på ett mycket korttfattat sätt förklara de, som jag tycker, mest rele-vanta delarna av de ovan nämnda forskarnas teorier kring kulturer som ska-pats kring datoranvändning och datorkommunikation. Mer djupgåendekring området datorkultur finns att ta del av i andra uppsatser som jag skri-vit (Eriksson 1998a, 1998b, 2000) och som bl.a. tjänat som förstudier tilldenna framställning.

Turkle, som är psykologiprofessor och sociolog vid Massachusets Insti-tute of Technology (MIT), har undersökt ungdomar vid MIT och då bl.a.hur de använder Multi User Domains/Dungeons (MUD) och Internet RelayChat (IRC) (1995). Hon har etablerat ett antal begrepp så som opak tekno-

12

logi, syftande på datorer som man inte kan se igenom och ta isär i sina be-ståndsdelar och förstå utifrån ett sådant sätt att närma sig tekniken. Hontalar även om multipla identiteter (multiple identities) som en term på för-mågan att skifta mellan olika identiteter (eller kanske snarare roller) vid da-torkommunikation och verksamhet i skiftande datorsammanhang (ej attförväxla med MPD [Multiple Personality Disorder]). Psykologin och psyko-analysen anpassar sig till en ny syn på vad identitet är, hur den är samman-satt och den konstrueras och omkonstrueras. Idag anses det som möjligtatt självet kan vara uppbyggt kring flera olika identiteter som samverkarmed varandra.

Bruckman har inriktat sina studier på MUD:s och MOO:s (Mud ObjectOrientated (MUD:s där spelmomentet tagits bort och där användarna självakan skapa egna objekt och miljöer) bl.a. på ett MOO för datorrelateradeforskare från hela världen (1992). Bruckman menar att ett MUD kan funge-ra som ett laboratorium för att utforska sociala hierarkier. Hon förklarar attMUD:s fungerar som objekt att tänka med bl.a. kring det egna självet. Be-greppet som har hämtats från Turkle syftar på att olika företeelser och ob-jekt i människors livsmiljöer används för att tänka runt bl.a. filosofiska frå-gor kring liv, död, tänkande, människans speciella egenskaper och roll ivärlden.

Jörgen Nissen, som lade fram sin doktorsavhandling (1993), har i dennapresenterat hur han kartlagt datorkulturer i Sverige under åttiotalet och ti-diga nittiotalet och har berört områdena demos (datorpresentationer) ochcopypartyn (sammankomster med datorer). I sin omfattande studie genom-fördes bl.a. intervjuer och deltagande observationer av en stor demogruppmed internationella kontakter.

Nissen identifierade utifrån sina undersökningar av svenska dataintresse-rade ungdomar en microvärld med olika ”medborgartyper” (personer),sammanslutningar och media (Nissen 1993, s. 304 ff.). Nissen konstateradeatt de unga dataintresserade inte var några asociala enstöringar, som ofta ären bild som ges i media, utan intresset ger ett nätverk av kontakter i mic-rovärlden (Nissen 1993, s. 307 f.). Datorintresset innebär ett behärskandeav teknik och drivkraften att bli bättre än någon annan. Datoranvändingenär en verksamhet som till skillnad från skolan innebär ett deltagande i sam-hällslivet och som också kan leda fram till en proffesionell karriär. Nissenmenar att datorintresset bidrar till vuxenblivandet genom att brygga överklyftan mellan ung och vuxen (a.a., s. 317 ff.).

Lévy (1996) riktar sitt intresse mot cyberspace, det gemensamma ”rum”eller verklighet, som skapats av de enorma datornätverk av subdatornät-verk som tillsammans bildar Internet. Lévy talar om den kollektiva intelli-gensen som uppstår som ett emergent fenomen när en mängd idéer ochtankar görs tillgängliga via Internet. Alla datorerna bildar tillsammans hy-

13

percortex, ett system med en analogi till människans hjärna med gemen-samt minne av lagrade texter, bilder, ljud etc. i en kaotisk struktur. Hananvänder fotbollslaget för att konkretisera hur den kollektiva intelligensenfungerar. Hela laget skall fungera som en enhet med fotbollen som en länkdå den fokuserar ansträngningarna i laget. Lévy använder begreppet län-kande objekt om det som sätter igång och håller den kollektiva intelligen-sen levande. Länkobjektet går från man till man och fungerar som en mar-kering av relationer. Det länkande objektet är humaniserande genom attdet möjliggör utveckling, som är en explicit mänsklig aktivitet. Objekt kanstyra sociala relationer och sätta fart på den kollektiva intelligensen, tän-ker sig Lévy. För att ett föremål skall kunna fungera medierande och somlänkande objekt i en kollektiv gemenskap behövs dock alltid fungerandespelregler, så kallade kontrakt.

3 . 4 . K A M R A T K U L T U R E R – P E E R C U L T U R E S

William A. Corsaro och Donna Edler skriver om peer cultures (sv. kamrat-kulturer) bland förskolebarn (1990). De definierar begreppet peer culturespå följande vis.

By peer culture, we mean a stable set of activities or routines, artifacts, valu-

es, and concerns that children produce and share in interaction with peers.(Corsaro & Edler 1990, s. 197)

Corsaro & Edler ställer sig bakom ett interpretativt synsätt på barns socia-lisation och utveckling som baserar sig på Vygotskijs och hans uttolkareWertsch m.fl.:s teorier. Socialisationen sker som uttolkande rutiner i enoffentlighet i grupper menar Corsaro & Edler. De utvecklar sina stånd-punkter nedan, med referens till Bruner.

These theorists offer an interpretativ approach which maintains that child-

hood socialization is a collective process that occurs in a public rather than

a private realm. In this view, it is ”not just that the child must make hisknowldege his own, but that he must make it his own in a community of those

who share his sense of belonging to a culture” (a.a, s. 199)

Barnen träder in i ett socialt sammanhang där de interagerar och förhandlarmed andra för en gemensam social förståelse, som bildar grunden för ensocial kunskap. I olika sammanhang såsom t.ex. förskolan skapar barnen detidigaste kamratgrupperna (peer cultures) som sedan efterträds av andra,där kunskap och praktiker skapas som gradvis transformeras till kunskapsom sedan kommer vara nödvändig för deltagande i vuxenvärlden. (a.a, s.200).

I kamratgruppen sker ett socialt deltagande och delande av gemensamförståelse med funktionen att skänka emotionell trygghet och glädje. (a.a,

14

s. 214).Barnen utmanar och gör motstånd mot vuxenvärldens auktoritet i kam-

ratgruppen. Utmanandet av normer och regler som de vuxna ställer upp ut-gör i en grund för anpassning till dessa normer och regler. Motståndet geräven en upplevelse av autonomi och kontroll. (a.a, s. 215).

3 . 5 . S O C I O K U L T U R E L L A P E R S P E K T I V

I detta avsnitt gås sociokulturella perspektiv kring meningsskapande ochkunskapsbildning igenom.

3.5.1. Vygotskijs teorier

L. S. Vygotskij, som var verksam under början av 1900-talet, är represen-tant för ett kulturhistoriskt perspektiv inom pedagogiken. Han intressera-de sig för en social dimension i utvecklingen av det mänskliga medvetan-det. Människans högre mentala processer såsom t.ex. språk och begrepps-blidning har enligt Vygotskij en historisk och social dimension (Bråten 1998,s. 14).

Människan internaliserar den omgivande kulturen genom att ta in den isig själv där kulturella och sociala aspekter rekonstrueras tillsammans medpsykologiska processer. Individualisering och utveckling är en följd av so-cialisation och kultivering. (a.a, s. 16).

Begreppet den närmaste utvecklingszonen (zone of proximal develop-ment) syftar Vygotskij på kognitiva processer som är under utveckling,människans utvecklingspotential. Med en mer erfaren persons hjälp kanbarnet handla och utvecklas i större utsträckning än vad som begränsas tillden aktuella utvecklingsnivån han befinner sig på. (a.a, s. 24). Det som bar-net kan klara av med en mer kompetent medaktör kan han sedan klara avsjälv.

3.5.2. Nutida forskares synsätt

Den sociala interaktionen, enligt Cobb, (1994b) sker i ett sammanhang i enmicrokultur. Här sker en förhandling (negotiation) mellan olika intressen-ter som bidrar med sina perspektiv och ett ömsesidigt ianspråkstagande avvarandras bidrag i meningsskapande aktivitet genom mediering. (a.a., s.15).

Cobb (1994a) anser att det vore fruktbart med ett synsätt, där lärandeses som socialt konstituerad i en process bestående av inkultiverande i in-tellektuella gemenskaper. Cobb intar genom detta även ett sociokulturelltperspektiv på lärande och vill därmed inte, som många forskare har gjort,tydligt åtskilja konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, utan sökeranvända dem för att komplettera varandra. (a.a., s. 4).

15

Driver et al. (1994) menar att lärande sker i samarbete med andra männi-skor i kulturen, som är en symbolvärld och en värld av andra människor.(a.a., s. 7). Förståelse är konstruerad i sociala aktiviteter och i delade pro-blem. Genom att tillägna sig det kulturella verktyg (jfr. Vygotskij) somspråket är kan lärande ske med hjälp av andra mer kunniga personer i om-givningen. I dialogiska interaktioner kan meningsskapande ske tillsammansså att en gemensam förståelse skapas. (a.a., s. 10). Den kunskapsbildningsom sker är kommunikativt konstruerad och diskursiv och anser Driver etal. (s. 11).

3 . 6 . K O M M U N I K A T I O N U R E T T

T V Ä R V E T E N S K A P L I G T P E R S P E K T I V

3.6.1. Microsocialitet – socialpsykolgiska teorier

Johan Asplund, behandlar i sin monografi (1987) teorier kring microsociali-tet som innebär direkt oförmedlad ansikte-mot-ansikte kommunikationmellan människor.

Asplund är fokuserad mot de allra minsta byggstenarna i det sociala sam-spelet i mellanmänsklig kommunikation. Dessa komponenter utgörs av ba-sala grundbeteenden kallade det sociala livets elementära beteendeformer.(Jfr. begreppet i Asplunds bok Det sociala livets elementära former).

När en människa i direkta sociala situationer fungerar socialt responsitivtförhåller hon sig öppen och gensvarande mot andra. I den sociala responsi-viteten äger ett mellanmänskligt växelspel rum, i en beteendeprocess, mel-lan ett antal deltagande parter.

Parterna som ingår i detta sociala samspel blir så starkt involverade attde förhåller sig inkännande i medaktörernas perspektiv och övertar på såsätt varandras roller. Rollövertagande innebär att sätta sig in i den andressituation, att vara inkännande, något som måste ske för att sociala interak-tioner skall kunna genomföras (not 4, s. 53).

Responsorium. Ett responsorium kan sägas vara ett mellanmänskligt ”so-cialt rum”, som existerar när människor befinner sig i höggradig social re-sponsivitet med varandra. Personerna är mycket involverade i sin socialainteraktion sinsemellan, samtidigt som omvärlden glöms bort och hålls ut-anför i ett asocialt responslöst präglat förhållningssätt (a.a., s. 11). Vad somhänder kring och över gränsen i relationen mellan ett responsorium och denickedeltagande omgivningen anser Asplund vara särskilt spännande. På denandra sidan av den osynliga sociala gränsen hålls alla, i responsoriet ickedeltagande människor, utanför, genom asocial responslöshet (a.a., s. 12).

Asplund redogör för gåvoinstitutioner i kulturer i olika delar av världen(a.a. not 7, s. 5 ff.). I dessa situationer, som Asplund förstår som responso-rier, finns en fastslagen ordning med förpliktelser om att ge, ta emot och

16

återgälda. I gåvoinstitutionen återskapas gång på gång den sociala existen-sen hos de som deltar. Gåvan fungerar som en social skyttel vars själva idéär att föras vidare från person till person för att binda ihop människorna ien ”social väv”.

Begreppet reciprocitet står för ömsesidighet med rollövertagande i ett so-cialt möte och innebär en överenskommelse om att parterna tar över va-randras roller och ser varandra med den andres ögon (a.a., s. 25 f., jfr. Pia-gets idéer om barn som lär sig relatera utanför sig själv, självcentreringsom avtar, vilket torde vara en förutsättning för rollövertagande). Betydel-sen av reciprocitet med rollövertagande kan vara bekräftande med återver-kan på ett djupare mentalt plan.

Hälsningsceremonier som vi alla utför när vi träffas följer ett givetmönster med olika turer, där de inblandade växlar ömsesidigt i att ageraoch att lyssna. Asplund talar i detta sammanhang om genomförande av be-teendesekvenser. Vid dessa enkla ceremonier nyttjas flera av kroppensolika möjligheter till kommunikation med användande av gester, mimiketc. (a.a., s. 25 ff.).

Micromakt och agonistisk lek. Micromakt är en elementär form av maktu-tövning, som sker i direkta konkreta situationer mellan individer. (a.a., s.15). Att t.ex. sluta upp att förhålla sig socialt responsitiv till en person kanvara ett sätt att utöva micromakt. Cooling kallas kvicka orddueller mellanunga män i svarta kulturer i USA:s storstäder. Två personer förolämpar va-randra och den som lyckas formulera sig på det dråpligaste sättet har be-segrat sin kontrahent. Asplund talar i detta sammanhang om rituella för-olämpningar (a.a. not 5. s. 54). Sättet att skapa påståenden kan formaliserasenligt:

x1.1 so x1.2 that x1.3 → x2.1 so xx2.2 that x2.3 → …→ xn.1 so xn.2 that xn.3

där x är olika påståenden och n betecknar den sista förolämpningen.Ett exempel: Your mother so old that she farts dust. (Jfr. a.a. not 5. s. 55).(Asplund refererar till W. Labows Rules for Ritual Insults [1972]). Coolingkan ses som lek av typen agonistisk lek d.v.s. kampinriktad lek, med ut-präglade kampmoment man-mot-man. (a.a. not 5. s. 55).

För att avrunda kommer jag nu fram till frågan om meningen med micro-socialiteten. En viktig funktion hos, och en djupare mening med, de ele-mentära sociala formerna är bekräftelser av jag. Genom att i konkreta socia-la sammanhang uppmärksamma och bekräfta andra skapar människorna va-randra. Jag behöver dig för att du skall bekräfta min existens och tvärt om.I analogi med detta: Om ett socialt möte äger rum, men det ömsesidigaväxelspelet uteblir helt, kan de inblandade uppleva sig som utplånade. (a.a.,s. 17).

Asplund sammanfattar sina teorier om meningen bakom elementär socia-litet på micronivå i följande citat.

17

Innebörden i ordet ”jag” är social. Ett jag förutsätter ett du. Endast i en soci-

al situation är jag jag och du du. Upphävs socialiteten så kan jag inte längre

med mening säga ”jag” (och ej heller ”du”). (a.a., s. 48 f.).

Det är således det kontinuerliga omskapandet och upprätthållandet av jag,som sker i det microsociala växelspelet, där motsvarande sker med mot-partens sociala du. (Jfr. a.a., not 7 s.57).

3.6.2. Dialogistiskt synsätt på kommunikation

Per Linell är lingvist och professor vid tema kommunikation vid Lindkö-pings universitet där kommunikation förstås som en tvärvetenskap. Linell(1999) riktar fokus mot interaktion som sker i talsituationer i dialog i detdirekta mötet mellan människor, interaktiv kommunikation i samtalsform inaturliga sammanhang. Linells huvudtes utgörs av dialogismen som stårsom en antites till den i vetenskapssamhället idag dominerande monologis-men. Dialogismen lägger stor vikt vid att kommunikationen sker i ett väx-elspel i ett socialt sammanhang.

Dialogismen är en kunskapsteori där kognition och kommunikation ärsamtidigt existerande aspekter av både inter- och intrapersonella praktiker(a.a., sid. 17). Kognitionen kan ses som intern intrapersonell kommunika-tion och kommunikation som externa interpersonella kognitiva processer.Kommunikation, språklig praktik, mening som interaktionellt skapad, kon-textens betydelse etc. är grundantaganden, som utgör viktiga beståndsde-lar i Linells teser.

Inom dialogismen är ”lyssnaren” en medaktör i kommunikationen, somär en social interaktiv process och den som talar är samtidigt lyssnare sompåverkar meningsinnehållet under tiden han talar. Kommunikationsproces-sen delas således mellan ingående parter. Det sker ett ömsesidigt mellan-mänsklig givande och tagande när det gäller ”förhandlandet” kring me-ningsinnehållet (a.a. sid. 24).

Social konstruktionism är det perspektiv som Linell har antagit. Hanmenar att kommunikationen sker i ett kontinuerligt meningsskapande, somär omskapande i relation till den kulturella kontexten. Normer, värderingaretc. från kulturen omskapas i interaktiva situationer. Människor i samhälletär inte underkastade en fast ordning, utan kan i interaktion vara delaktiga iett omskapande. (a.a., sid. 59 ff.). För sociala konstruktionister är språketet t symboliskt verktyg för medierade handlingar . (Jfr Vygotskijs semiotiskateorier). Förståelsen av världen byggs upp i situationella sammanhang till-sammans med andra i en förhanlingsprocess där allt återskapas, återkon-ceptualiseras, återkontextualiseras etc. i förhållande till de sociohistoriskaramarna (a.a., sid. 63).

Dialogismen bortser inte från språket som struktur, kognition, traditio-ners betydelse etc. utan framlägger vikten av en dialektik mellan språket

18

som struktur och praktik samt kognition och kommunikation. Det ena ärrelaterat till det andra och det är bara i analyssituationer som det går att se-parera begreppsparen ovan. Begreppsparen är inte klart åtskilda i dikoto-mier och är inte heller satta i ett motsatsförhållande till varandra utan ärkomplementära vilket betyder att de behövs och existerar i relation till va-randra. (a.a., sid. 36 f.).

Idéer inom dialogismen härstammar från äldre väletablerade teoribild-ningar: kognition och kommunikation som perspektivstyrd, d.v.s. perso-nernas egna perspektiv påverkar kognition och kommunikation (fenomeno-logi), mening finns inte bestämd i förväg utan skapas samtidigt som talarentalar (pragmatism), talhandlingar sker i växelspel med omväxlande respon-ser (symbolisk interaktionism à la Blumer) samt att kognition och kommu-nikation sker i form av mediering med språket som ses som en sociokultu-rell artefakt (semiotik enl. Vygotskij, jfr. Björn 1997) (a.a., sid. 39 ff.).

Dubbel dialogiskhet är ett begrepp som innebär att dialogism råder både iden situationella kontexten där konkreta samtal i interaktion sker och påen högre nivå i relation till den omgivande kulturen och den historiska ut-vecklingen. (a.a., sid. 54 och 60).

Linell pekar på ett antal olika principer (a.a., sid. 85 ff.) som han anservara typiska för dialogismen. Sekventiell organisation innebär att ett bidrag ien kommunikativ situation får sin mening i relation till sin plats i samtals-ordningen. Förenad konstruktion står för att mening och diskurs i en kom-munikativ situation konstrueras i en social interaktion. Mening konstruerasi ömsesidigt socialt ”gemen-skapande”. (a.a., sid. 86).

Meningsskapande skapas genom intersubjektiv förståelse som förhandlasfram i interaktionen i kommunikativa situationer. Meningsinnehållet äröppet och föremål för omskapande tolkning i kontexten. Dessa menings-skapande överläggningar sker i samförstånd i samarbete med medaktörernasom agenter ansvariga för sina sätt att verka (a.a., sid. 113). Meningsska-pande sker inte enbart som ett resultat av en talares intentioner utan ge-nomförs vid uttalande av utsagor i en interaktion med omgivningen. Bety-delser skapas som ett vidare fenomen utgående från konversationen närden fortlöpande har sin gång. (a.a., sid. 93 f.). Förståelsen av vad en talareegentligen menar kan även klargöras för honom själv först när han verbali-serar sin i medvetandet kanske något vaga uppfattning. Då framträder me-ningen mer tydligt och talaren blir själv mottagare av sitt budskap. (a.a.,sid. 94). Linell talar om rekontextualisering i detta sammanhang.

Situationell förståelse och kontextens betydelse. Situationell förståelse er-hålles genom förhandling om betydelser i en konkret situation. Tillfälligfixering (temporal fixation) av mening sker i en kontext när aktörerna kom-mer överens om vad som skall gälla kring tolkning av meningsinnehållet idet bestämda sammanhanget. En viss mening förhandlas fram för en av-

19

gränsad situation (a.a., sid. 122 ff.). Långvarig fixering (long-term fixations)sker på analogt sätt som tillfällig fixering, men kommer att gälla underlängre tid och för flera olika sammanhang. Exempel på detta är vetenskap-liga begrepp som definieras i en uppsats och som sedan återanvänds i se-nare arbeten för att kanske bli accepterat som en etablerad term. Termenblir fixerad och kan komma att nyttjas i alla möjliga (och omöjliga) situa-tioner. Genom fixeringen har en liten del av verkligheten blivit definieradoch abstraherad i enlighet med en viss förståelse för lång tid framöver. Or-dets mening har blivit dekontextualiserad (a.a., sid. 125). När ordet tas ibruk i praktiken säger Linell att det rekontextualiseras, betydelsen/me-ningen blir föremål för omprövning i ett konkret sammanhang.

Alla uttalanden har en dubbel kontextualitet vilket betyder att ett uttalan-de både är påverkat av föregående uttalanden och omgivningen samt ävenpåverkar konstituerandet av kontexten och kommande uttalanden (a.a., sid164). En respons-initiativ-struktur betyder att något alltid uttalas både somrespons på något tidigare uttalande, men även som ett initiativ till en re-spons från en adresserad medkommunikatör. Dock varierar tonvikten i för-hållandet mellan respons och initiativ till någons/någots fördel. Här talasdet även om den responsiva respektive initiativa aspekten i interaktionenmed andra (a.a., sid 168). Varje kommunikativ handling är både en påver-kande och en svarande respons.

3 . 7 . L E K T E O R I K R I N G L E K S O M K U L T U R S K A P A N D E

En företeelse som jag funnit möjlig att relatera till mitt forskningsfält ochkommit att fördjupa mig i är lek. Teorier kring lek kan ge en intressantvinkling som jag kan bära med mig till den empiriska delen av denna studie

3.7.1. Social fantasilek – begreppsdefinitioner

Jag vill börja avsnittet med några definitioner av grundläggande begreppinom området social fantasilek.

Barn från småbarnsåldern och uppåt leker i grupp fantasilekar där de tarolika roller. Den sociala fantasileken har ett lektema, deltagarna kan t.ex.leka tågresa där de får vara lokförare, passagerare etc. Lekområde kallasdet sociala fält där de lekande befinner sig när de leker.

Inbjudan ges när en deltagare i leken vill få med någon annan in i leken.Inträde innebär att ett barn tar sig in i en pågående leksituation. Acceptansfår barnet när det tillåts komma in i ett befintligt lekområde genom att göraett lyckat entry. Avslag ges när den som vill komma in i leken ej tillåts till-träde. Orsaken till detta kan vara att leksituationen försvaras eller ettmaktspel. Avslag ges ofta genom ignorerande från de som är inne i lekom-råde.

20

Inslag av social fantasilek finns även i många olika sammanhang hos ung-domar och vuxna.

3.7.2. Djup lek

Socialantropologen Eli Åm behandlar i sin bok (1993) barns sociala fantasi-lek, som hon kallar djup lek.

Åm menar att det sker en pendlande växelrörelse i leken fram och tillbakamellan de deltagande. Initiativ och aktivitet går från den ena till den andra iett samspel. Det förekommer också en pendling mellan uppbyggande avspänning och frigörande utlösande. Det måste hela tiden ske en utvecklingpå ett spännande sätt om leken skall kunna upprätthållas.

I leken förekommer även maktspel som utgör en motpol till den djupaleken. Leken kan ses som existerande någonstans på en skala som går frånrent maktspel om status och resurskontroll till helt självförglömmandetranslik djuplek.

Åm talar om rollspel och regissering av lek som förekommande i leksitua-tionen. I regisserandet är de lekande objekt som finns utanför själva lekenoch barnen talar i detta regisserande ofta i imperfektform om vad som skallhända. I rollspelandet är deltagarna subjekt med vissa roller som spelasbl.a. görs detta tydligare genom att förställa rösterna (lekröster t.ex. gen-om att använda dialekter) och att nyttja gester.

Lekteman förhandlas fram och vidareutvecklas kontinuerligt efter ettskript, som utgörs av regler, som alla måste känna till.

3 . 7 . 3 S O C I O D R A M A T I S K L E K S O M U T T R Y C K

F Ö R K U L T U R S K A P A N D E

Barn skapar gemensamt en barnkultur genom social fantasilek och i dennakultur genom leken vidareutvecklas och omskapas den omgivande vuxen-kulturen. Barnens egen kultur skapas av barnen själva i leken, framför alltviktigt bidrag utgörs av den sociala dramatiska fantasileken i detta barnkul-turskapande. W. Corsaro (1992) använder begreppet kamratkultur (peercultures) för den kultur som barnen själva bygger upp i en egen självregle-rande sfär, till vilken vuxna inte har direkt tillträde.

Tolkande reproduktion (interpretive reproduction, a.a., passim) innebäratt barnen i sin socialisation som bl.a. sker i lek återskapar delar av vuxen-kulturens olika aspekter och i detta tolkar denna värld för att skapa en för-ståelse för den. Corsaro menar att när barnen börjar lämna familjen ochkommer in i nya situationer, först i förskola och senare i skolan, skapas re-lationer till jämnåriga som ger: ”[…]möjlighet att skapa en egen delad världutan direkt beroende av vuxna[…]” (a.a., s 162, min översättning och kursi-vering). Barnen socialiserar varandra i de rutiner som förekommer i de de-

21

lade kontexterna. I denna verksamhet tas erfarenheter från vuxenvärldenin och tolkas. Den barnkultur som utvecklas förhåller sig allt mer fri frånde vuxnas vertikala inflytande.

Social arena. Den sociala fantasileken kan ses som en social arena inomvilken kommunikativt inriktat samspel äger rum. Barnen är aktörer somskapar gemensamma kulturella normer och värderingar. (Åm 1993, s. 72ff.). Språket utgör den grund utifrån vilken en gemensam kultur kan byg-gas. När barnen uppnått en viss nivå av språklig förmåga har de tillsammansett minimum av kognitiv gemenskap. (a.a., s. 80) och genom ett gemen-samt språk och språkanvändning, som vidareutvecklas genom kommunika-tion och interaktion i leken, kan en barnkultur skapas.

3.7.4. Relation till omgivande vuxenkultur

Relationen till vuxenkulturen präglas av en underordnad karaktär genomatt barnen innehar mindre möjligheter till makt genom mindre tillgång ochannan möjligen sämre typ av behärskning av olika resurser. Förhållandettill vuxenkulturen blir med barnens ökade ålder allt självständigare. Bar-nens egen kultur påverkar även vuxenkulturen t.ex. genom att ställa kravpå föräldrarna att bidra till barnkulturen genom att köpa diverse produktersom vänder sig till barn och som har högt värde inom barnkulturen (Corsa-ro 1992, s. 172). Barnens kultur ger bidrag till vuxenkulturen och vidgardenna, t.ex. när det gäller språklig utveckling. På ett överordnat plan ochpå sikt förenas barnens kamratkulturer med vuxenkulturen och bli en delav denna.

I den framväxande barnkulturella sfären tas vuxenkulturen i anspråk påolika sätt. Barnen skapar t.ex. skripts, som utgör lekramar och är ramhisto-rier, med vissa regler, för olika aktiviteter i verkligheten, ofta tagna frånvuxenlivet, t.ex. mamma-pappa,-barn-lek, leka doktor/sjuksköterska, lok-förare, rallyförare etc. Corsaros huvudtes är att barnen här intar olika för-hållningssätt till den omgivande vuxenkulturen och tolkar denna på ettkreativt sätt inom sin kamratkultur. Det kan vara så att vuxenkulturenspeglas och förstås genom att delar av den tas in i fantasileken genom bl.a.symboliseringar där befintliga objekt, lokaler och personer transformerasgenom symbolisering, till aspekter av vuxenkulturen.

I den barnkulturella sfären, i leken, kan även olika konflikter, spänningar,oro etc. som uppstår i kontakten med vuxenvärlden bearbetas så att dessaoroande och förvirrande fenomen görs gripbara och möjliga att förstå. (a.a.,s. 170).

Det anlagda barnkulturella perspektivet till trots finns det även färdighe-ter som är av mer direkt vikt för det framtida vuxenlivet, som barnen kanlära sig i leken. Är leken tillräckligt välfungerande kan sådana nyttigheterläras in som ”sidoeffekt”.

22

En relation som barnkulturen har till vuxenvärlden uttrycks i ett fjärman-de från vuxenkulturen, med syfte att förbereda en övergång från familjentill andra sociala sammanhang. (a.a., s. 170).

3.7.5. Utveckling av kulturskapande i socio-dramatisk lek

I övergångsområdet (Winnicott 1971), mellan barnets inre och den omgi-vande verklighetens yttre miljö, finns ett ”rum” där barn kan känna sig sä-kert och kontrollera situationen. I den tidiga barndomen görs detta medövergångsobjekt, som t.ex. en snuttefilt. När den sociala dramatiska rolle-ken gör sitt intåg i barnets liv (från småbarnsåldern kanske från ca två-års-åldern) då barnet börjar leka med andra barn uppstår lekområde, som är envidareutveckling med ursprung i övergångsområdet. I lekområde sker densociala leken. Lekområdet är den sfär där barnen bygger upp sin egen kul-tur.

När det gäller metakommunikation, kommunikation på ett överordnatplan för samordning av kommunikationen i leken (Giffin 1984) påminnerdenna till stor del om det som Åm (1993) kallar regi av social fantasilek,d.v.s. barnen befinner sig i lekområde icke-verbalt, men utanför verbalt närde gemensamt samordnar leken. Metakommunikationen sker främst inomlekramen men till stor del så sker den verbala kommunikationen utanförlekramen. Det är en kontinuerlig variation av olika sätt att leka som Giffintagit fram. I den änden av ”skalan” som innebär att barnen rör sig på grän-sen mellan lekramen och den omgivande ”verkligheten” i sin lek, t.ex eta-blerande och förhandling av lekskript och symbolantaganden (implicit pre-tend sturctures), kan delar från den omgivande vuxenkulturen föras in ilekram och lekskript i form av ram för handling och roller. Roller förhand-las fram och fördelas, objekt symboliseras, handlingsscenarior läggs fram.Allt detta har ofta sin utgångspunkt i vuxenkulturen. När dessa aspekter avvuxenkulturen tagits in i lekramen kan barnen förhålla sig till dem ochtolka meningen av olika fenomen. I den andra änden, så att säga, finns denlektyp som Giffin benämner medspelande (enactment) i denna typ så flyterleken på och de införlivade aspekterna finns nu med som grund för vilkenagerande sker.

Sekundärsocialistation sker i barnens kamratkultur, när de samspelar ochgemensamma värden skapas. Dessa värden och etiska normer har sitt ur-sprung i vuxenkulturen. I leken sker en samkonstruktion av tolkning avverkligheten, alltså ett gemensamt arbete med att förstå verkligheten.Leken berör frågor om etik och normer mellan människor och det sker iett eget socialt fält.

Giffin (1984) hävdar att barnens lek kan studeras utifrån ett barnkulturelltperspektiv. I detta perspektiv ses inte leken som ett förstadium till vuxenli-vet och en ”institution” där olika förmågor måste läras in. Leken blir istäl-

23

let en självständig aktivitet, som sker i avskildhet, där barnen prövar socia-la konventioner och principer, menar Giffin (a.a. s. 75, med referens tillFein 1976). Det är barnens egna sociala förmågor som praktiseras, mensom hämtar inspiration från de vuxnas värld, som utgör ramen för lekandet.(a.a. ibid). Vuxenvärlden tjänar som en referensram som utgör bakgrund förleken.

I leken sker även utveckling av rollövertagande (jfr. G. H. Mead 1934),som innebär att ”medlekares” perspektiv kan förstås och man kan ställasig utanför sig själv och det egocentriskt perspektivet skjuts åt sidan.Genom rollövertagande kan ett sätt att interagera som följer accepteradekonventioner erhållas. (a.a., s 95). Social skicklighet blir viktig i leken ochgenom detta nära sociala samspel skapas en egen barnkultur.

3 . 8 . E S T E T I K

Estetik täcker ett mycket stort område och bygger på det kulturbegreppsom åsyftar olika konstarter och dessas uttrycksformer. Begrepp och teo-rier inom estetikens område kan tjäna som perspektivskapande verktygsom anläggs i tolkningen av empiriska data. i kommande kapitel, framföralltnär jag lyfter fram teorier kring estetik som en del i ett sammanhang kringmeningsskapande.Bertil Sundin har forskat kring barn och estetik menar:

[…] att estetiska erfarenheter är grundläggande för att skaffa kunskap, bear-

beta känslor och kommunicera. Det finns ett samspel mellan estetiska och

andra aktiviteter i våra liv.(Sundin 1988, s. 19).

Estetiska uttrycksformer är delar av barnet. Det finns en relation mellanvåra tidiga upplevelser i barndomen och upplevelser av estetik senare ilivet. Tidiga konflikter och fantasier aktiveras och får en symbolisk lösningutan krav på mänsklig kontakt. Mottagande av konst blir ett återskapande ien process att förstå världen. (a.a., s. 31). Sundin menar att estetik skall sessom ett mål i sig.

3.8.1. Konst

Inom estetikens område ligger konsten. Det moderna konstbegreppethärstammar från 1700-talet. Efterliknande skall ske inom konsten menademan vid den tiden och framåt. Inom musiken försökte man efterlikna karr-aktärsinnehåll. Det var känslor av t.ex. sorg och glädje som skulle efterlik-nas. (Sundin 2000). Inom konst och estetik är det efterliknandet, på olikaplan, som eftersträvas.

3.8.2. Vardagens estetik

Vardagens estetik syftar på den estetisering som går utanför konsten. Enestetisering av samhället sker allt mer idag, menar Sundin. Detta leder till

24

att framträdandeformen kan uppfattas som viktigare än innehållet. Dettablir särskilt påtagligt inom och genom TV-mediet. Även dramaturgisk este-tik förekommer allt mer i TV, då det dramatiska lyfts fram. Sundin tyckersig se en allt mer ytlig och kroppslig estetisering i det samhälle som växerfram idag. Detta kan exempelvis yttra sig i att tandläkare i ökad grad ägnarsig åt kosmetisk tandvård kring tändernas utseende. (Sundin 2000).

Sundin menar att media påverkar estetiseringen i människors vardags-verklighet.

3.8.3. Elektrifiering

Sundin berättar om ungdomars konsumtion av massmusik, musik riktadmot ungdomar som en social grupp. Rockmusiken som det främst var frå-gan om byggde på svartas musik och på användande av ny teknik, genomen ”elektrifiering av orkestern”. Detta innebar att elektricitet kom att an-vändas i skapandet och återgivandet av estetiska uttryck. (Sundin 1988, s.62).

3.8.4. Estetiska musikaliska uttryck

Musikens estetik kan generera starka inre mentala krafter som kan relate-ras till handlingar och emotioner. Vygotskij säger kring detta i boken ”Thepsychology of Art” (1971), som citeras av Dale (1998) att musiken ”actslike an eartquake as it throws open unknown and hidden strata.” (s. 253).Konsten släpper fram stora energimängder som varit gömda och hämmade.Detta kan uppfattas och förstås som ”en psykodynamisk lust att presteranågot ovanligt.” som Dale uttrycker det. (s.55).

3.8.5. Popularitet och estetik

En faktor som har betydelse när det gäller ungas popularitet är positiv visi-bilitet (Corsaro & Edler 1990, s. 208) Denna grundar sig på hur estetiskttilltalande en individ framstår för de andra i olika gruppsamanhang oftakring skolans verksamhet och hos tonåringar, enligt Corsaro & Edler. Elit-grupper i anslutningen till skolan, såsom t.ex. musikgrupper och idrottslaginverkar på den unges ställning i den sociala hierarkin, som blir allt kom-plexare ju större gruppsamanhang som han verkar i.

3 . 9 . S A M M A N F A T T N I N G

Kultur ses som mänsklig livsvärld med en grupps gemensamma språk,symboler och verksamheter. Kulturen är inte statisk utan förändras konti-nuerligt och gränserna är inte helt klara. Unga människor skapar tillsam-mans egna kamratkulturer.

Kamratkultur skapas när unga kommer samman och träffas på en plats

25

där de bildar egna sammanhang. Kamratkulturen behövs för att relatera tilloch förstå den omgivande vuxenkulturen och för eget nyskapande somförs in i den omslutande kulturen. I kamratkulturen kan de förhålla sig tillen omgivande kultur och bygga gemensam förståelse kring fenomen ideras verklighet.

Kommunikation är social och sker i relationer mellan människor i dialo-giska processer. Kommunikation fungerar i ömsesidighet med gensvaran-den och rollövertaganden, men kan även innebära att stänga ute människoroch att vara kampinriktad. I kommunikationen skapas och omskapas språ-ket. Språket är dock till viss del övertaget från omgivande och tidigare kul-tur.

I symbolisk lek sker verksamheten kring ett tema, en aktivitet som mansymboliskt gestaltar i grupp. Deltagarna tar olika roller och gestaltningsker med hjälp av olika föremål. Leken kan fungera självförglömmande ochsocialt inriktad, men även maktspel där egna intressen går först förekom-mer i leken.

Estetik förstås som meningsskapande verksamhet både i skapandet ochbrukandet. Vardagens estetik innebär estetisering som går utanförkonsten. Media påverkar estetiseringen i människors vardagsverklighet.

Det kan kanske tyckas att avsnitten i detta teorikapitel är löst samman-fogade, men jag vill inte se det som mitt syfte att bygga upp en integreradteori, utan det jag vill är att med hjälp av dessa trådar av teorier i minnet gåvidare och upptäcka nya drag i de ungas kulturskapande som sker i derasdatoranvändning.

26

4. Metod

4 . 1 . P E R S P E K T I V V A L

Jag försöker medvetandegöra mitt eget perspektiv, som är påverkat av deteorier jag känner till och befintlig förförståelse kring kulturen. Ett aktör-sperspektiv antas i undersökningen då jag vill närma mig verklighetenkring demopartyn utifrån deltagarnas eget synsätt så mycket som det ärmöjligt. Det är den verklighet och miljö som människorna lever i och därformande av sociala handlingar i konkreta situationer sker, som jag skallförsöka komma nära.

Jag vill söka inneha ett explorativt perspektiv i min studie. H. Blumer(1986, s. 42) förklarar att explorativ forskning har som syfte att bygga uppen bild av det undersökta området, en bild av empiriska fakta som gör attforskaren blir förtrogen och trygg med sitt forskningsfält vilket gör attspekulation kan elimineras.

4 . 2 . D I R E K T U N D E R S Ö K N I N G S M E T O D

En kvalitativt inriktad pedagogisk etnografisk undersökning genomförs.Kvalitativa data samlas in för att senare kunna bidra till en förståelseinrik-tad tolkning av empirin. Genom att möta den empiriska verkligheten för-håller jag mig varken objektiv eller subjektiv utan tolkande (jfr. Qvarsell1996, s.6).

Jag försöker förhålla mig ständigt undrande och nyfiken på vad jag möteri det jag undersöker. Det som studeras undersöks nära och från olika syn-sätt på ett flexibelt sätt. Det är viktigt att inte följa färdiga receptlika stan-dardlösningar för metoden utan att istället lämna utrymme för kreativitetoch även vissa mått av fantasi. Blumer skriver om detta och säger sam-manfattningsvis om detta med direkt naturalistisk undersökning (direct na-turalistic inspection) av den sociala världen att denna är ”[…] investigationthat is directed to a given empirical world in its natural, ongoing character[…]” (Blumer 1986, s. 46).

I ambitionen att komma människorna nära används fältstudier med delta-gande observationer för insamling av data från empirin. Det föreligger in-slag av longitudinell metod, då vissa undersökningar gjorts i följandet kul-turen och dess utveckling under ca två och ett halvt år.

27

4 . 3 . E M P I R I O C H D A T A I N S A M L I N G

4.3.1. Direkta möten

Empirin utgörs dels av s.k. demopartyn, dataträffar besökta av hundra ochibland tusentals deltagare främst ungdomar. Dessa sammankomster pågårunder tre till fyra dagar och är oftast förlagda till olika idrottsanläggningar.

I den deltagande observationen gick jag från ganska passiv observationmot ett större deltagande. Utifrån mina observationer, som till viss delnedtecknas samtidigt som observation äger rum, men som till största delenskrivs ner vid senare tillfälle, görs sedan beskrivningar. Beskrivningarnagörs så utförliga och korrekta som möjligt, med medvetenhet om den tidsom förflutit mellan de studerade händelserna och nedtecknandet av des-sa. Risken finns att minnet kan påverka när jag gör ett återblickande.

Intervjuer i form av fria samtal med informanter genomförs när demopar-tyna äger rum. Dessa intervjuer fungerar som komplement till observatio-nerna och jag har möjlighet att styra fokus mot frågor som jag finner in-tressanta.

Fotograferande användes också till viss del som metod för att skapadata. Fotografierna har används för att kunna utgöra komplement till övrigakällor. Fotografierna har studerats, valts ut och beskrivits med text.

4.3.2. Textbaserad datainsamling

På demopartyna förekommer även gruppbaserad textkommunikation viadatorer, Internet Relay Chat (IRC), i särskilda för demopartyna skapadesamtalskanaler. On-line-metoder med ostrukturerade intervjuer med infor-manter genomfördes vid andra tillfällen än själva demopartyna och görs dåvia IRC-systemet. Dessa intervjuer utgör komplement till de intervjueroch observationer som görs på plats på demopartyna. Även observation avdemopartynas egna samtalskanaler görs.

Loggar, som är de sparade textfiler med textkommunikation från Inter-net Relay Chat-kanaler (IRC-kanaler), används i studien som material föratt utvinna data. Utifrån dessa textbaserade data kan sedan texttolkandeansatser tillämpas.

Det är ett virvarr av olika korsande samtal i IRC-kanalerna och som finnsmed i texten. Det kan i detta vara möjligt att följa en persons utveckling idet komplexa samtalet. För att underlätta för läsaren har jag i somliga fallvalt att ta bort vissa delar av textkommunikationen som jag funnit mindrerelevant och störande. Ställen där detta gjorts markeras med […].

I de deltagande observationeerna i IRC-miljö väljer jag först i inled-ningsskedet att förhålla mig ganska passiv för att senare, när jag sonderatoch lyssnat in mig, delta mer aktivt. Deltagande sker bland annat genomatt jag försöker etablera gemensamma samtalsteman, ibland av något pro-vocerande art för att få ett gensvar och en diskussion.

28

Även dokumentstudier av bl.a. tidskriftslika publikationer på Internetoch demopartynas hemsidor och nyhets brev görs.

Birgitta Qvarsell som behandlar media och kommunikation som föremålför kulturstudier (1996) hävdar att mänskliga handlingar i mediakontext kanförstås som text som kan läsas och bli föremål för meningsstudier (med re-ferens till Carey och Fiske) (a.a., s. 11). I Qvarsells fall är dessa studier avsemiotisk typ. Det är inte en semiotisk ”läsning” av ”texter” som jag tän-ker göra i min studie, men det jag studerar kan förstås som text som skalltolkas när jag genomför etnografiska studier av mediabruk.

4 . 4 . G E N E R A L U N I V E R S E O C H S P E C I A L U N I V E R S E

Object är det mer vida område som man vill generalisera till. General uni-verse, kallas det som det görs uttalanden om utifrån en undersökning. Denteori som genereras utifrån undersökningens empiri utgör således generaluniverse. Special universe står för det specifika konkreta situationen ellerfältet som studeras och lokus är den specifika platsen (Geertz 1973/1993,s. 22). Platsen där något fenomen förekommer återspeglar något annat igeneral universe. Geertz förklarar att: ”The locus of the study is not theobject of the study.” (Geertz 1973/1993, s. 22) och menar således att stu-dieorten inte är det samma som studieobjektet, det som tilldrar sig forska-rens intresse och som han vill uttala sig om. Antropologer studerar intebyar [etc.], de studerar i byar.” (a.a., s. 27). Om ett fenomen väljs att stude-ras i en viss avgränsad verklighet, då är det inte platsen i sig som är av in-tresse. Lokus är inte fokus, skulle man kunna säga.

Jag väljer ett lokus som är en specifik digital kultur med särskilda plat-ser, bl.a. konkret i form av demopartyn, samtalskanaler på Internet relate-rade till demopartyn och scenverksamhet (scenen kallas hela området medskapande av musik, datorpresentationer etc. och deltagande i demopartynoch tävlingar) och digitala dokument. Mitt general universe skulle kunnautgöras av digitala kulturer, kulturer och kulturskapande relaterat till dator-kommunikation via Internet dominerade av unga människor och objektetför mina studier är demopartyn som kulturskapande. Det är demopartykul-turens betydelsestrukturer jag vill säga något om.

4 . 5 . T J O C K B E S K R I V N I N G

Geertz talar om tjock beskrivning (thick description) av empirin. Ett avhans mest kända exempel på detta är beskrivning av tuppfäktning på Bali.Tjock beskrivning innebär att nedteckna utförligt om vad som sker i detsociala skeendet i en viss situation och på en bestämd plats. Tjocka be-skrivningar är enligt Geertz av central betydelse vid etnografiska och an-

29

tropologiska studier. Begreppet har Geertz hämtat från Gilbert Ryles Col-lected Papers. Det tjock beskrivning är är alltså mycket utförliga och detal-jerade beskrivningar av fenomen och företeelser i kulturen samt dessasbetydelser i relation till varandra, den omgivande kontexten och samhället.Det är således fråga om att försöka beskriva så utförligt som möjligt, attfylligt beskriva ett fenomen.

De data i form av ”tjocka” beskrivande texter, som erhålles vid etnogra-fiska undersökningar, är andrahandstolkningar av de beforskade människor-nas egna tolkningar av sin verksamhet och situation. (Geertz 1991/1973, s.17). Redan i beskrivandestadiet startar tolkningsarbetet, menar Geertz.Analys, i det etnografiska sammanhanget, innebär att ta reda på betydelse-strukturer. Koder utgörs av de socialt etablerade tecken som finns i enkultur och som innehar vissa betydelser, eller betydelsestrukturer (refe-rens till Ryle).

Geertz förklarar: ”Etnografen inskriberar det samhälleliga samtalet; hanskriver ner det.” (a.a., s. 24). På så sätt fixeras händelser och blir möjligaatt granska och återgå till gång på gång. Idéerna om handlingars inskriptionbygger på Paul Ricoeurs teorier om det uttalade i talet. (a.a., s. 25).

Det råder alltid en svårighet att värdera de tjocka beskrivningarna, mendet gäller att ändå hålla fast vid detta förhållningssätt för att anamma ”denvetenskapliga fantasins makt” som Geertz uttrycker det (a.a., s. 23).

4 . 6 . F O K U S E R I N G P Å D E T K U L T U R E L L A L I V E T

Florian Znaniecki polsk-amerikansk sociolog menar på att sociologer stu-derar det kulturella livet för att urskilja och förstå fakta genom återgivandeav andra människors erfarenheter. Han kallar detta den humana koefficien-ten och menar vidare enligt Bron 1999 (s. 83) att detta är det som förelig-ger som observerbara fakta för forskaren. Resonemanget tydliggörs i ne-danstående citat.

En social förening betyder för en sociolog inte något annat än det som den är

för deras medlemmar. Dessa människor är de enda auktoriteter ifråga om de

fakta som sociologerna studerar. Forskaren måste ansluta sig till ”en metodo-

logisk princip att vara blygsam utan villkor”, det betyder att det vad de un-dersökta personerna säger är den enda ”sanningen” för forskare, påpekar

Znaniecki, (Bron 1999, s. 83)

För att förstå det kulturella livet studeras sekundära grupper t.ex. jämnåri-ga grupper och nätverk. ”Människors erfarenheter och, uppfattningar,samt deras attityder och värderingar är viktiga[…]” (Bron 1999, s. 84). Detär vidare människornas egna definitioner av sina situationer som är av in-tresse för att kunna säga något om kulturen. Jag knyter an till denna tradi-tion i min studie då det är informanternas egna erfarenheter som jag för-söker förstå.

30

4 . 7 . Ö P P N A N D E B E G R E P P

Min avsikt med min undersökning är inte att skapa breda abstrakta teoriersom kan appliceras på en mängd olika områden. Jag tänker mig snarare attanvända preliminära empirinära begrepp.

Birgitta Qvarsell resonerar om användbara begrepp i empirisk forskning,begrepp som inte är generella och totaliserande utan som kan vara avkän-nande och fånga kulturen utifrån empirin och få den att framträda. Hontalar här om ”öppnande begrepp som låter omvärlden framträda ur aktörer-nas perspektiv” (Qvarsell 1999, s. 107). Denna metodologiska ansats är detmin ambition att arbeta med i studien. Jag tänker i min studie inte försökautveckla abstrakta teorier utan bygga upp begrepp som ligger nära empirinoch de begrepp som människorna som lever där använder. Det är såledestänkt begrepp som framträder i emperin skall tas fram.

Undersökningen kan också väcka nya frågor och få upp mina ögon förnya aspekter, alltså fungera generativt. (jfr. Qvarsell 1996, s. 31).

4 . 8 . V A L I D E R I N G

Validiteten gäller frågan om att få tag i det som eftersöks i studierna.Genom att anlägga ett inifrånperspektiv, d.v.s. se på fenomen med aktörer-nas synsätt försöker jag se det jag förutsatt mig att studera. Genom s.k.mjuka metoder med deltagande observation och informella intervjuer trorjag mig komma nära denna ambition. Jag har haft tankar på att genomföragruppintervjuer, men valt bort detta då jag tänkt mig att det kan föreliggaproblem kring validitet när endast någon mer dominerande person talar ochandra förblir tysta.

Användning av flera olika metoder och informanter kan verka positivtnär det gäller validitet.

Genom att bygga upp en förtrolig relation till intervjupersoner bl.a. rela-terat till att jag liksom många av dem är student och engagerad i datoran-vänding (bl.a. i musikskapande) tror jag att intervjupersonerna presenteratsina synpunkter på ett ärligt sätt, då de haft förståelse för mitt arbete.

4 . 9 . I N T E G R I T E T , E T I K O C H A N O N Y M I S E R I N G

Slutligen i detta metodkapitel vill jag ta upp frågor kring informanternas in-tegritet och de etiska överväganden kring detta som uppkommit.

Informanterna i min studie utgörs av observerade personer och intervju-personer som deltar i de aktuella sammanhangen kring demopartyn. Skallinformanters identiteter skyddas? Ja, jag väljer att göra det efter visstövervägande och jag motiverar detta med att mina informanter visserligengärna vill bidra och är positivt inställda till min studie, men att de i efter-

31

hand kan ångra vad de sagt och att de i förväg inte till fullo kan förstå i vil-ket sammanhang deras uttalanden kommer att sättas och vilka tolkningarsom kommer att göras utifrån deras uttalanden. Anonymiseringen görs så-ledes med syftet att skydda informanternas integritet. Dessutom kan detske en onödig och irrelevant fokusering på individerna om deras riktigaidentitet framträder.

4 . 1 0 . M E T O D D I S K U S S I O N

4.10.1. Förmåga att föreställa sig något

Min förhoppning är att originalitet, kreativitet och ”fantasi” är delar somkommit med i designen av de metoder jag använt och hur de tillämpats påempirin. Jag har försökt förhålla mig öppen för olika aspekter i arbetet medstudien och har därmed inte valt en färdig standardmetod som kan läggaspå som en mall och tillämpas utan reflektion. Jag vill betona att det är fors-karens föreställningsförmåga, en förmåga att uppfatta och skapa någotnytt, som jag anser som av stor vikt för att uppfatta intressanta aspekter avde studerade fenomenen.

4.10.2. Validitet

Jag vill här diskutera några aspekter av hur validitet (gilgitheten) kan för-stås och relateras till min studie.

Validiteten av de framtagna begreppen är bl.a. relaterade till hur internakonsistenser kan uppfattas, d.v.s. hur enhetligt sammanhållna begreppenrelaterat till empirin är. Undersökningens validitet hänger även sammanmed hur konsistenta begreppen är i förhållande till etablerade begrepps-bildningar.

Blumer säger, kring den välkända studien av Thomas och Znanieckis em-piriska undersökning av polska bönder som emigrerat till USA:

The person who has a broad acquaintance with human beings, who, as we say

popularly, understands human nature, and who has an intimate familiarity

with the area of experience that he is studying, should make a more able ana-

lysis than one who is less well equipped in these respects. (Blumer 1986, s.123.).

Är forskaren en god människokännare och väl insatt i sitt forskningsfältoch empiri så talar det för god validitet i analysen.

Jag vill mena att jag under de år jag har intresserat mig för mitt forsk-ningsfält just kommit att komma mycket nära de människor som jag stude-rat. Jag har haft ett genuint intresse att se vad de gör och förstå hur detänker vilket således kan borga för en viss validitet när det gäller resultat.

4.10.3. Generaliserbarhet

32

Jag har i studien valt att avgränsa mig tydligt. Detta har underlättat arbetetoch gjort att arbetet blivit klarare. Det är demoscenen relaterad till kon-kreta demopartyn i ett svenskt sammanhang under slutet av nittiotalet ochbörjan av tvåtusentalet. Locus (jfr. Geertz) är specifikt, men frågan är omdet går att säga något om mer generella förhållanden i den omgivande kul-turen. Locus är inte fokus som Geertz uttryckt sig med innebörden att detgår att generalisera till något allmänt objekt utanför utifrån en genomfördstudie. Detta objekt skulle kunna vara en allmänt utbredd datorkultur blandfrämst ungdomar i vår samtid i norra delen av Europa (Norden samt ävenmöjligen Holland och Tyskland).

4.10.4. Tolkning

Avkännande begrepp har varit av vikt i stället för ett möjligt uppbyggandeav stora teorier med generella anspråk. Jag har valt att utveckla empirinärabegrepp då detta mitt forskningsfält är tämligen nytt och obeforskat.

Gerholm & Gerholm (1992, s. 208) omnämner erfarenhetsnära begreppsom sådana begrepp som forskningssubjekten (informanterna) själva kananvända och definiera och som ej är expertbegrepp.

Min ambition är att dessa begrepp inte låser in tolkningarna i färdigastela överteoretiserande ramar utan banar vägen för vidare undersökningoch tolkning av forskningsfältet i framtiden.

4.10.5. Etik

Informanternas perspektiv och språkliga uttryckEn del av de redovisade data i denna studie i form av sparade textutdragfrån observationer visar upp ett ganska ”mustigt” språk och ett utagerandesom kanske kan uppfattas som något stötande för somliga läsare. Jag harvalt att vara empirin trogen och inte ryggat för att ta upp sådant som kan-ske kan vara diskutabelt bl.a. ur etiska, jämställdhets och demokratiskahänseenden av anledningen att jag respekterar de studerade personernashandlande eftersom det är deras perspektiv och livsvärld som står icentrum och är av största vikt i min studie. Jag ville här bara omnämna attjag är medveten om denna problematik.

IntegritetsskyddandeAnonymisering har valts för forskningssubjekten för att skydda deras in-tegritet, både de som informerats om studien och de som jag observerat ipublika miljöer utan deras uttryckliga samtycke.

Det förekommer diskussioner om de som är inbegripna i en studie skallgöras anonyma i presentationen eller om de skall framträda med sina rikti-ga identiteter. Det har framförts synpunkter om att det kan uppfattas somnågot ”skumt” från informanternas sida med att ta bort identitifikationer,men jag hävdar att flertalet informanter föredrar detta handhavande,

33

särskilt som jag i min studie stimulerat spontana uttalanden, som kanskekan framträda på ett möjligen generande sätt när de framträder i ett annatsammanhang än det ursprungliga. Det jag menar är att det som sägs i ensamtalssituation präglad av informalitet kan te sig helt annorlunda i en for-maliserad kontext som i texten i denna uppsats.

Återgivna foton är tagna på sådant sätt så att enskilda personer som del-tar i undersökningen inte kan identifieras.

34

5. Genomförande I detta kapitel presenteras studien så som jag genomfört den med olikadelstudier och med utdrag från textbaserad kommunikation och framställ-ning med förklaringar, baserade på insamlade data och omfattande beskriv-ningar av de fenomen som jag undersökt. Syftet här är att måla upp en bildav det studerade fältet som jag försökt kartlägga i min undersökning.

5 . 1 . D E F I N I T I O N A V B E G R E P P E T D E M O P A R T Y

Jag vill inleda med en mer utförlig definition av vad demopartyn är för nå-gonting. Demopartyn är årligt återkommande dataträffar då en stor gruppungdomar träffas över en helg (vanligen torsdag eftermiddag till söndagförmiddag) i en större lokal (en motionshall, ishockyarena, mässcenter ellerliknande) och kopplar samman sina datorer. Deltagarna tävlar i olika täv-lingsklasser som t.e.x. att göra demos (demonstrations), musik, mest uddadatorkreationen (kallas wild) och spela nätverksspel. Dessa träffar pågår iflera dagar och har förekommit på flera håll i Sverige och utomlands åt-minstone sedan slutet på 1980-talet. De kallades då ofta för conventions.

För att tydliggöra vad demopraty är vill jag citera från en hemsida för ettdemoparty i Sverige.

[Namnet på demopartyt] är ett så kallat demoparty. Det innebär att folk runt

om i Sverige tar med sig sin dator och beger sig till Eriksstad för att kopplaihop sig till ett stort nätverk. De stora höjdpunkterna för många av [namnet

på demopartyt] besökare är tävlingarna, de så kallade compona, [från eng.

competitions, min anmärkning] som hålls inom vissa grenar (tex musik, ray-

tracing osv). Nytt för i år vad gäller tävlingar är att vi kommer att arrangeratävlingar i spel.

5 . 2 . D E M O P A R T Y N – D E L T A G A N D E

O B S E R V A T I O N E R P Å P L A T S

Jag kommer här nedan att göra beskrivningar av företeelser som äger rumpå demopartyn. Två demopartyn har jag besökt på plats och tre har jag del-tagit i via Internet.

35

5.2.1. På besök i idrottshallen

Jag besökte i juni 1999 ett demoparty. Jag tog mig dit mitt i natten ochklockan var kring tre när lördagnatt var på väg mot söndag morgon då jagklev in. Jag förundrades över att komma från en tyst, stilla och ljum som-marnatt in till en kokande gryta i form av en idrottshall med mer än tre-hundra personer sittandes tätt inpå varandra uppradade vid långbord medblickarna riktade mot flimrande datorskärmar och med musiken dånandefrån inkopplade högtalare. Längst fram i salen lyste en projicerad bild-skärmsbild på en duk. På golvet satt och låg personer i sovsäckar. Demo-partyt var helt dominerat av grabbar i en ålder av ca sexton till ungefär tju-gotre år.

Jag gick runt och tittade lite och lyckades få kontakt med en kille somvar intresserad av att göra trackad musik på sin dator, d.v.s. att skapa mu-sikstycken med speciella datorprogram som ofta säljs till lågpris eller ärgratis (jfr. tracking i Eriksson 1998b). Vi pratade ca en timme medan hansamtidigt satt och kommunicerade via IRC på sin dator med andra perso-ner på partyt. Han nämnde bl.a. att han tyckte att det inte var lika roligtlängre att göra musik då datorerna blivit mer kraftfulla så att begränsning-arna blivit mycket mindre. Nu kan man t.ex. använda många ljudkanaler ien låt. Tidigare utgjorde datorns processorprestanda och programmen be-gränsande faktorer som innebar att endast ett fåtal kanaler och samtidigtljudande klanger kunde nyttjas. Då fick musikern hålla sig inom de be-gränsningar som detta utgjorde och göra det allra bästa av situationen förfå ut så mycket som möjligt inom ramen för dessa begränsningar. Jag gicksedan runt och kikade på vad de andra deltagarna höll på med på olika håll ilokalen. Sedan blev det uppspelning av inlämnade bidrag till en tävling somgick ut på att göra demonstrations. Bidragen visades på en stor duk längstfram i lokalen. Varje bidrag var gjort av en s.k. demogrupp bestående av enmusiker en grafiker och en programmerare. Det var vissa problem meduppspelningen men det ordnade arrangörerna. När de dussintalet bidragenvar uppspelade kunde de som deltog i demopartyt som aktiva vara medoch rösta på bidragen. Jag såg hur vissa dansade till hög musik längst bak ilokalen. De blev snart tillsagda att sänka musiken. Vid en dator spelades enpornografisk film upp till de omgivande grabbarnas förnöjsamhet. Jag av-slutade mitt besök som varade ett par timmar med att besöka den iord-ningställda godiskiosken och köpa dricka och choklad och sedan titta in iarrangörernas bås på vägen ut. De delade ut fina affischer för ett komman-de demoparty som skulle hållas i södra Norrland under tidiga hösten sammaår. Utanför på parkeringen stod ett gäng ungdomar och var allmänt glada (ihatten).

36

5.2.2. Resan till Norrland

I september 1999 ställde jag så kosan mot en stad i södra Norrland. Därvistades jag (eller kanske snarare levde jag) i en stor idrottshall från fredagförmiddag till söndag vid lunchtid. Jag gick endast ut i den strålande varmasensommar solen ett par gånger under den tiden (det var ca +30° ute pådagen). Jag gick så in och betalade avgift om 300 kr för att få delta i tredagar och nyttja en sittplats vid långbord, el, datornätanslutning och rättenatt anmäla tävlingsbidrag och rösta i alla tävlingar. Jag letade reda på encentralt belägen plats mitt i lokalen, där jag tänkte mig att kunna få en braöverblick över skeendet. Där placerade jag min bärbara dator och börjadeobservera och skriva ned vad jag såg direkt i datorn. Där fanns ca tusensittplatser med el och nätverksanslutning iordningställda. Där satt det mes-tadels unga grabbar (äldre tonåringar och i yngre tjugoårsåldern) i utspriddagrupperingar vid var sin dator hopkopplad med det gemensamma lokalanätverket (med koppling till filserver och Internet). Lokalen var nedsläcktoch det var endast de lysande bildskärmarna och deltagarnas medhavdaofta fantasifulla lampor som lyste upp lite. En stor styrka av organisatörer(ca 30-40 personer) satt för sig själva i rad högst upp på läktarna i lokalen.Jag gick upp och tittade på vad de gjorde och började göra mig bekant mednågra av dessa. Jag berättade om mitt uppsatsarbete och fotograferade endel. Där uppe satt de uppradade vid sina datorer och kommunicerade viaInternet Relay Chat, kollade digitala filmer, arbetade i 3D-program, spela-de (understundom ganska fräcka) mp3-musikfiler eller gjorde något annatmer eller mindre kreativt på sina datorer. Det var trångt och överallt stoddet läskburkar.

Jag hade inte tänkt mig att delta så särdeles aktivt i de organiserade akti-viteterna, d.v.s. ingenting alls, men blev övertalad att omvärdera dettagenom att bidra med ett par musikstycken (som jag gjort tidigare och av enslump hade liggandes i min dators hårddisk) i musiktävlingarna. Jag hannmed hjälp av en av de trevliga organisatörerna precis lämna in dem innanden utsatta deadlinen på lördag förmiddag gick ut. Sedan följde under lör-dagen och natten till söndagen uppspelning av alla bidrag i alla tävlings-klasser, totalt ca ett femtontal klasser varav tre var musikklasser. Det tog

37

En ögonblicksbild från

den pågående verksam-

heten under ett demo-

party i Norrland sen-sommaren 1999.

många timmar och därpå följde röstning bland alla deltagare i ett digitaltröstsystem. När röstningarna pågick kunde resultatet följas i systemet avalla som var uppkopplade i det interna datornätverket. På söndag förmid-dag var röstningen avklarad och det blev prisutdelning på den specialupp-byggda scenen som pryddes av mycket reklam för en huvudsponsor somlånat ut datorer. Priserna utgjordes av enklare datorprodukter och reklam-tröjjor. Viss besvikelse över priserna, som hade ett lågt ekonomiskt värde,syntes hos vinnarna.

Hela tiden under de tre dagarna rådde hög aktivitet och ljudvolymen varkonstant hög. Alla deltagare satt vid sina datorer i stort sett hela dagarna.Spelade någon någon musik för högt började de andra ilsket skrika att deskulle sänka volymen.

Arrangörerna hade gjort iordning ca tjugo datorer som stod uppställda itvå ringformationer nära entrén. Dessa datorer var avsedda att användas förspelande och tävlingar i detta. Man kunde spela ett par nätverksspel sominstallerats tillsammans med andra som satt där och de spelande var tillstor del ganska unga.

Arrangörerna som ordnade demopartyt tillhörde en datorförening/demo-grupp eller var ”hangarounds”, som en kille kallade sig, till denna grupp.De hade orange t-shirts med tryck av demopartyts logotyp på ryggen så attde syntes tydligt. Arrangörerna delade upp sitt ansvar i olika områden såsom t.ex. säkerhet.

På demopartyt fanns även representanter från det största demopartyt iSverige. De delade ut reklammaterial och satt förnöjsamt och svarade påfrågor kring deras kommande evenemang.

Strax innanför ingången fanns en disk där man kunde köpa datorproduk-ter, (t.ex. nödvändig nätverkskabel) eller beställa mat. Ville deltagarna hamat var det alltså bara att göra en beställning hos arrangörerna som hämta-de frukost, lunch, middag och frukost från McDonalds och något annatställe.

En stunds sömn fick deltagarna i medhavda sovsäckar i en nedsläcktbrottningshall. Andra låg och sov på resesängar i en passage. Själv hittadejag en egen sovplats i ett hörn i ett materialförråd där det fanns ett mjukt

38

En scener, alltså enaktiv demopartydeltaga-

re, på ovannämnda de-

moparty. Han är medlemav den grupp som arran-

gerar demopartyt vilket

markeras av hans t-shirt

med tryck på ryggen.

underlag i form av ett hopvikt volleybollnät att sova på. Nu hade det blivit söndag och demopartyt skulle snart slå igen och jag

kände mig tämligen smutsig efter tre dagar i den varma idrottshallen. Dåvar det skönt att hinna gå och ta en dusch innan arrangörerna (Crew) låstedessa strax efter klockan elva. Deltagarna plockade ihop sina datorer ochkörde ut dem på kärror till bilar utanför.

5 . 3 . V I D A R E S T U D I E R M E D O B S E R V A T I O N E R

A V D E M O P A R T Y N O C H I N T E R V J U E R

I T E X T B A S E R A D E D A T O R M I L J Ö E R

Vid tre senare demopartyn (två i Sverige och ett i Finland) har jag deltagitvia Internets Internet Relay Chat (IRC) på de speciella samtalskanaler somskapats för dessa evenemang samt på en kanal som är dedikerad för track-ermusik. Jag har valt att här nedan göra en fördjupad genomgång och be-skrivning utifrån studier av ett av dessa partyn.

5.3.1. Demoparty i Stockholm sommaren 2000

BakgrundJag hade bestämt mig för att följa ytterligare demopartyn och jag valde attstudera ett demoparty i Stockholm sommaren 2000, 29 juni – 2 juli, somalltså varade i fyra dagar från torsdag till söndag, över första helgen underindustrisemestern.

Observationer och intervjuerJag valde att delta helt digitalt via Internets olika kanaler för kommunika-tion (Nyhetsbrev via mail, IRC och WWW). Deltagande observationer gen-om loggning (sparande) av IRC-kanal #thepoison genomfördes. Mina be-skrivningar av vad som händer i dialogen ges inom hakparentes efter an-föringarna. Syftet med detta är att sätta dialogen i ett sammanhang ochskapa grundförståelse för vidare tolkningar.

Det innebär vissa problem med överföring av dynamisk textkommunika-tion till textfil, det som kallas loggning i IRC-programmet. På skärmen rul-lar texten kontinuerligt i en viss rytm och det finns olika fönster för olikafunktioner i programmet. Även ljudsignaler signalerar olika händelser.Denna rytm och andra upplevelser försvinner när IRC:s realtidskommuni-kation transkriberas till statisk text. Kontexten försvinner. Det som åter-ges är endast texten som ackumuleras i kanalfönstret, det fönster som allasom är inne i en samtalskanal kan se på sin bildskärm. Därför kan det varaav vikt att klargöra att jag var med om vad som hände då dialogerna ägderum på annat sätt än vad som kan framställas här. Jag var helt enkelt där idet digitala rummet.

39

Alla namn på personer och demopartyn är omgjorda så att de skall få varaanonyma för att personernas identiteter skall skyddas. En replik som in-leds med t.ex. ete: star: följt av själva textanföringen betyder att jag, somkallar mig för ete, här talar till personen med namnet Star. Jag adresseraralltså min text till personen Star så att alla i kanalen vet att det är tillhonom jag vänder mig. Den citerade texten från dialogerna är återgivna iett ickeproportionellt typsnitt, så som texten framstår på bildskärmen,men i mindre typgrad. Kursiveringar i dialogcitaten från IRC är mina i syfteatt markera. Text inom hakparentes är kommentarer.

Här nedan följer så ett första utdrag från observation gjord under demopar-tyts första dag.

logfile #thepoison 00-06-29 kl. 21.43-23.16 [anger början på av logfil med tider]*** Topic for #thepoison: 60389136 bytes received in 15.08 secs (3911.1 kB/s) [sam-talskanalens aktuella samtalsämne]#thepoison: ete krax xor @AyCo spandex_ Kladdman-R Sandwish cordk_pol @mrdeath mrBB_[…][namnlista över de ca 60 personer som är samtidigt påloggade på kanalen]*** #thepoison :End of /NAMES list.*** Mode is +stn [olika kanalinställningar som är påslagna, anger kanalegenskaper][---]

xor: -FLaSHPILE- [namn på filserver]xor: ftp serverxor: Ip1: 172.20.99.162 [ipnummer/internetadress för inloggningxor: Ip2: 172.20.99.160xor: ------------------xor: Login: theposion [inloggnings-/användarnamn]xor: Pass.: thepoison [lösenord]xor: - VCD/DIVX/GAMEZ/APPZ/BOOKS/MP3 - [innehåll, bl.a. filmer, program och

musik]

Här ovan sker utannonsering av en intern ftp-server, en typ av filservermed många lagrade datafiler, som personen Xor gjort iordning för deltagar-na på demopartyt att kopiera filer ifrån. En ftp-server är en värddator somkommunicerar med andra datorer via datornätverk och via FTP (File Trans-fer Protocoll, en datakommunikationsmetod avsedd för datafilsöverföringvia Internet). I materialet från IRC finns många annonseringar av lokalaservrar som implementerats av partydeltagare. På dessa servrar tillhanda-hålls olika digitala dokument som kan vara av intresse för partydeltagarna,t.ex. mp3-musik, digital video och dataspel.

cord_pol: can someone PLEASE download our entries to submit them to thepoison2k compoorg? or has someone done so already?

En person, cord, som vill veta om någon från hans demogrupp, förkortadPOL, lämnat in deras tävlingsbidrag. Det är vanligt med postfix till använ-darnamnen för att markera olika saker, t.ex. grupptillhörighet eller att maninte är vid datorn eller äter

40

Krax och Spandex som sitter framför sina datorer på partyt känner varandramycket bra (i alla fall via datorkommunikation) och de kivas och skojar medvarandra och bråkar en del med nykomlingar.

poky-: Om nån kan låna ut en 50 meters TP kabel så kan 172.20.13.190 få 100Mbitoch då kommer den inte lagga lika mcyket, Kom till saftblandaren i sånna fal /msgpoky- i sånna fal [lagga: gå långsamt. Identifierar platsen där han är genom en s.k.saftblandarlampa]

krax_: poky-: du skulle inte kunna .. vara tyst?spandex_: poky-, köp en kabeljävelspandex_: svin[…]

krax_: spandex_: ska vi gå o .. göra ngt sexigt på toa eller vad säger du?spandex_: kan vi inte lägga taczon över kablarna så att ingen snubblar på dem?spandex_: vem är det som luktar kaviar..

krax_: TACZON!Diler]O: FTP @ 172.21.1.5 anonymous [en filserver igen]spandex_: JAAAAAaaspandex_: kaviar...

krax_: vad vinner jag? [självsäkert konstaterande]*** Mode change "+o AyCo " on #thepoison by AyCo^Goa [blir kanaloperatör]spandex_: en påse med hundbajs

krax_: woho!krax_: fäbojäntan [ser någon som tittar på porrfilm]

spandex_: uhhuhmm...spandex_: blööspandex_: "tittar ni på porr?" "fyfan va äckligt" [ironiserande]ante2k: ja, kvinnoförnedrande [ironiserande, säger en sak men menar tvärt om]

[…]krax_: jag vill hakrax_: öl?krax_: jaa

spandex_: inte ölspandex_: fy fansvulah: ölkrax_: JOOOO

spandex_: varm bajsölkrax_: ja

spandex_: nej uschkrax_: smaskigtkrax_: men lite alkohol då?

spandex_: orkkrax_: vafankrax_: ditt JÄVLA därgg [felstavning]

spandex_: därgg?krax_: hur kul är det att sitta o irka i 4 dar? [irka innebär att kommunicera via

IRC]spandex_: fetbra [mycket bra]

krax_: ge mig lite dricka nukrax_: du är så jävla tråkig ..

spandex_: du har ju en jolt [burk med Jolt Cola]spandex_: drick denspandex_: svin*** spandex_ has been kicked off channel #thepoison by thepoison2k (flood)

Spandex blev utkastad från kanalen av ett robotprogram som administrerarkanalen. Chatdeltagarna får inte sända in mer än ett visst antal inmatningarav text efter varandra. Att mata in många rader med text efter varandrakallas att flooda (eng. flood) och ses som olämpligt och innebär ett regel-brott.

41

*** spandex_ (-spandex@party-zx3.thepoison.nu) has joined channel #thepoison [kommerin igen]

krax_: jag har ingen joltkrax_: det är nisseskrax_: jag snyltar bara

Spandex kunde emellertid komma in igen. I denna passage var det frågaom prat om drycker vilket kanske kan vara förklarligt och av vikt om man,som Spandex och Krax talar om här ovan, skall sitta och kommunicera pådatorn via IRC i fyra hela dagar. Öl och alkohol blir ett kärt samtalsämne.

Här har vi en utannonsering av ftp-server med något som kallas för ratio.

axa_gone: 172.20.99.160, 172.20.99.162. Login/pass: thepoison Ratio: 1-10spandex_: fett bög me ratio [uttrycker en åsikt präglad av stor negativism]

Ratio betyder att den som önskar att ladda ner filer, d.v.s. kopiera, måsteladda upp och lämna ifrån sig egna filer först och det är inte populärt.

Nu har vi kommit fram till lördag förmiddag då följande meningsutbyteägde rum.

#thepoison 00-07-01 kl. 10.16-10.32*** Topic for #thepoison: http://www.thepoison.nu/ || FTP: 940.12.5.2 & 940.12.5.99 Anonymous [partyts egen ftpserver med standardinställning för inloggning]*** Potäten (~potis@c193.150.216.89.cm-upc.chello.se) has joined channel #thepoison [en person med smeknamnet Potäten kommer in i samtalskanalen]MrsPotato: det är jag som e potatis juuuu :D [säger emot men skrattar samtidigt]MrsPotato: ehehheMrsPotato: rösta på boingclimber!!!!! [uppmaning att rösta på ett tävlingsbidrag]Potäten: IIK!! [gensvarar]Potäten: VEM Ä DU?! [versaler betyder att man ”skriker”]

[…]MrsPotato: rösta på boingclimber!!!!! [röstningsuppmaning igen]Potäten: MrsPotato, å de ä du fan inte alls.... JAG är potatis! [säger emot den

andre]MrsPotato: vi kan va potatisar tesammans i grönsakslandet :D* [introducerar ett gemen-samt tema]Potäten: NEJ! [skriker emot den andre och förkastar förslaget]

MrsPotato: egoPotäten: =) [nöjd att ha klargjort att han inte går med på den gemensamma lösningen,

att båda får behålla sina namn, vill vara med i ett gemensamt tema]MrsPotato: :D [ler åt situationen, vill kanske inte tappa ansiktet][…]*** ete is now known as ete^potatis [jag lägger till en ändelse till mitt användar-namn]ete^potatis: det är cewl å vara grönsak [ett försök till deltagande]

Det gäller att ha ett smeknamn (eng. nickname eller handle) som är tydligtoch originellt och som skiljer sig från andras så att man lätt kan identifierasi den textuella kontexten. Här ser jag både bråk och kamp samt skämtandekring rätten till ett potatisinspirerat smeknamn. Potäten, som jag antar ären kille, är dominerande i kampen. Han säger emot MrsPotato flera gånger,han t.o.m. skriker emot. Potäten motsätter sig det bud om en gemensamlösning som MrsPotato ger.

Ordet ”ju” används ofta sist i en mening som förstärkning av skämtsam-/lättsam karaktär.

42

På slutet deltar jag och byter till en ändelse i mitt smeknamn för att pro-vocera fram en reaktion, som dock uteblev. Cewl: (eng.) cool, tufft – ettord som ofta förekommer och som skrivs ungefär som det låter, d.v.s. etttalspråkligt inslag.

Det är lördag kväll på kanalen nu när det uppstår meningsskiljaktigheterkring en ftp-server med ratio som Sumor har gjort iordning.

Dileyf: Sumor, ration borta nu? [frågar om Sumor tagit bort ratioinställningen]Sumor: Dileyf: Sorry, bara förbättrad..Dileyf: Vad är den på nu då? Uploada 10 och ta ner 1?

*** ozon- (ozon@d222-361-12-32.pipnet.se) has joined channel #thepoisonxor: haha

Sumor: Uploada 1mb ta ner 4mb [1 Megabyte måste kopieras upp för att få kopiera 4Mb]GeneralF: om man bara visste att servern tänkte hålla sig uppe så kunde man ju tankaupp, hata ratiosTomtebus: ah, då jag vetakentan: uploada 10 och sen blir du bannad ;) [bannad: utestängd/utesluten från

kanal]Sumor: Dileyf: Vi hade 4:1 förut, men det var ett misstag.. [fyra gånger så mycket

måste läggas in för att få ta del av en del]Dileyf: Sumor, varför ens ha ratio på ett lanparty?? Kostar det extra mycket att

använda ditt nätverkskort? Eller vill du inte slita på dina små hd's? [lanparty: nät-verksfest]kflight: Sumor ta bort ratiojeppe: fan, ta bort ration

kflight: annars kastar jag karatepinnar på dina snusdoserDileyf: ouchSumor: Om ni är så jävla sugna på att ha det vi har så kan ni väl kämpa lite för

det..kflight: Sumor betyder djurporr på tibetanska [försöker smutskasta Sumor]

*** Quatro_pol (sgst@host-52-17.dp.thepoison.nu) has joined channel #thepoisonDileyf: Ta bort ratio eller bli bannad så jävla snål som du är kan man fan omöjligt

vara på ett lanparty [tal om att utesluta Sumor igen p.g.a. snålhet, främjar ege-nintresse]

Dileyf: Kämpa lite.. Varför inte lägga upp sin recycle bin 100 gångerDileyf: Funkar fintDileyf: Ratio irriterar bara folkDileyf: Vilket gör att dom lägger upp skräpDileyf: Icke fungerande grejer [försöker tillrättavisa Sumor tillbaka till gemen-

skapen]DeepFish: japp info ska vara fri [referens till populär teori kring information]

xor: precis [instämmande]*** prez (janne@host-66-620.dp.thepoison.nu) has joined channel #thepoison

Dileyf: Så bort med ration eller så får du hela partyts recyclebin på din hd [hotarmed att straffa genom att lägga in stor mängd troligen oanvändbar data i Sumors hård-disk]Lindblom: Ratio suger. :) [en ircoperatör som administrerar irc-server, person medstora befogenheter i IRC-nätverket uttrycker sina negativa åsikter i frågan]

xor: hehe [responderar i linje med Lindbloms åsikt]zmicx: 172.20.118.38 login/pass: thepoison (divx/vcd/mp3/auiowarez mm, ingen

ratio) [ftp-annonsering där zmicx betonar ratiofrihet]Lindblom: Vad är det för någon som försöker vara frän & köra en ratiosite? [ironise-rar]

xor: 172.20.99.161 l: movies, p: isgreat [ftp-annons]xor: leech

Tomtebus: Dileyf - heheh [instämmer implicit genom att respondera på Dileyfs uttalan-de]kflight: night; fan va äckelDileyf: Uhm.. Den coola ratio geten heter *trumvirrvel här* Sumor [nedlåtande ironi

och ett införande av skapad kontext genom trumvirrveluttrycket, min kursiv]Tomtebus: Lindblom - heheh, kill? =) [föreslår att Lindblom skall göra kill, totaluteslutning] […]

43

spandex_: det är väl förfan hans grej om han vill ha ratio [en åsikt som avviker]*** Sumor has been kicked off channel #theparty by Dileyf (Welcome to #thepoison, wenow have a user ratio, you are in owerflow. Beat it!)

Tomtebus bad arrangören Lindblom att göra kill d.v.s. ställa in så att en an-vändare inte kan komma in i IRC-systemet via den aktuella servern, vilketbrukar betraktas som ett mycket hårt straff, som Lindblom dock ej verk-ställde. Sumor blev dock så småningom tillfälligt utsparkad från kanalensom bestraffning av en deltagare med kanaloperatörsstatus. Det handlarom att Sumor brutit mot en framförhandlad regel om att användare av enFTP-server iordninggjord på ett demoparty inte skall behöva göra en mot-prestation, lämna något i utbyte. Sanktionen blev en uteslutning, om än avtemporär art. Det finns gemensamma värderingar om informationens frihet.

Kompletterande intervjusamtalNågra kompletterande intervjusamtal med trackerna (datormusikskaparna,se ovan) Deraid 20 år från Stockholm, Xell också från Stockholm och Tetra20 år från Sydsverige genomfördes också. Det är endast samtal med Deraidsom jag valt ut att återge i min framställning från demopartyt. Intervjuernagjordes bl.a. i en speciell kanal med namnet #trakksnakk, som jag skapatför intervjuändamål.

Deraid sitter vid sin dator på partyt och det är fredag förmiddag andradagen.

thepoison 2000 logfile #trakksnakk 00-06-30 kl. 10.59-11.56#trakksnakk: @ete *** #trakksnakk :End of /NAMES list.[Vi pratar först om musik och regler på partyt]--> deraid är det många som trackar jazzinfluerad musik förresten?*deraid* umm nä*deraid* det är för svårt för många :D [ler stort]

--> deraid mest trance va`? [en sorts technomusikgenre]*deraid* eller jobbit kankse*deraid* ja*deraid* eurotrance [en populär musikstil]

--> deraid men goatrance är helt ute? [annan musikgenre]*deraid* jag är ju med i en jazztrackinggrupp [musikgrupp som gör jazz på dator]*deraid* nä det trackas mkt sånt oxå [mkt: mycket, åxå: också]

Vi diskuterar olika musikgenrer och musikaliska preferenser. De flestainom demoområdet som gör musik gör s.k. trancetechno och det är dentyp av musik som brukar lyckas bra i tävlingarna, då de övriga deltagarnauppskattar denna typ av musik. Deraid gillar dock mer att göra jazz ochfunk i datorn.

Senare på kvällen vid halvniotiden talar jag med honom igen när hankommer in på kanalen #thepoison en kort stund. Jag har valt att för tydlig-hetens skull ta bort text från kanalen från andra deltagare som kom mellanreplikerna.

44

*** deraid (sture@serv-82-320.scenelocus.thepoison.nu) has joined channel #thepoison[kommer in i kanalen]

ete: deraid! :) [hälsning]deraid: ete :) [hälsning]

ete: deraid: vad händer?deraid: ete: inte mkt.. har gjort klart en chip till compot.. fixat lite med mina

andra moduler, kellis har gjort en chip oxå... är du på the poison nu?ete: deraid: ne jag sitter hemma

*** Signoff: deraid (Leaving) [lämnar kanalen]

Chip är en sorts musiktyp och tävlingsklass. Compo betyder competitionalltså en förkortning för ordet för tävling på engelska. Moduler är musik-stycken. Oxå är en förkortning för ordet också. Förkortningen går snabbtatt skriva och ser ut som ordet låter vilket kan ses som skriftlig talspråklig-het. Förkortningen ser också ganska rolig ut på skärmen. Förkortningarkan vara exempel på hur IRC-deltagaren gör något lekfullt i sin textkom-munikation.

Lördag förmiddag är jag inne på poisonkanalen igen och ”talar” med De-raid.

ete: deraid: har du lämnat in dina låtar? [inlämning till musiktävling]deraid: ete: japp

ete: deraid: är det dax för uppspelning snart? [uppspelning av tävlingsbidrag]deraid: ete: om en timme börjar chipcompot tror jag...

ete: pågår det nån tävling nu?deraid: ja grafik

Deraid har gjort ett par låtar i olika musikklasser som han anmält till tävlan.Det finns totalt tre stycken olika klasser. Den första uppspelningen skallske en timme senare och för tillfället visas bidragen i grafiktävlingen upppå en stor filmduk med storbildsprojektor.

The Poison 2000. En översiktsplan från partyts hemsida. Deltagarna sitter i radervid långbord som är vända mot varandra. Maximala antalet platser var ca 900 och

antalet deltagare var ca 300–400 personer som placerade sig från scenen längst

fram och bakåt i lokalen, enligt informanten Lindblom från kanalen #thepoison.

45

5 . 4 . I N T E R V J U E R V I D A N D R A T I L L F Ä L L E N

Återkommande textsamtal med personer på IRC-kanaler har genomförts.Några personer har jag ”träffat” relativt regelbundet över två års tid.

#Trakksnakk är som jag nämnde ovan namnet på den IRC-samtalskanalsom jag skapat i syfte att genomföra mina intervjuer i. # Står för att det ären vanlig offentlig kanal, men jag kan om jag så önskar hålla kanalen stängdför oinbjudna gäster.

--> betyder att det är jag som sänder det påföljande textmeddelandet di-rekt en person. Direktmeddelanden möjliggör att ingen annan än mottaga-ren kan läsa texten.

*tetra* inleder meddelanden från personen Tetra.

Här kommer ett utdrag från intervju gjord i augusti 2000 med informantentetra som är student i mediateknik och som gör musik.

logfile #trakksnakk lördag 00-08-12 kl. 15.06-15.15#trakksnakk: @ete *** #trakksnakk :End of NAMES list.*** Mode is +[---]--> tetra vad säger du om trackingscenen då?--> tetra är den på utdöende?

*tetra* bice eller nåt [eller nåt: eller någonting sådant, typ eller ungefär]--> tetra vadå?

*tetra* dead soon [eng. snart utdöd]*tetra* mp3 tar över lätt hihi [lätt: helt klart; hihi: att han (för)svarar sig

själv]*tetra* mods är bice att ge ut hihi [ge ut: publicera via Internet]

Tetra menar att den del av demoverksamheten som handlar om musik hål-ler på att gå över från äldre program och därtill hörande lagrings- och dis-tributionsformat till det nyare och snabbt växande mp3-filformatet. Ordetbice betyder skit eller skräp.

Här nedan visar jag ett kort utdrag från ett samtal en och en halv veckaefter att informanten Tetra kommit hem från ett stort demoparty.

logfile #trakksnakk måndag 00-12-11 kl. 19.29-20.33#trakksnakk: @ete *** #trakksnakk :End of NAMES list.*** Mode is +[---]--> tetra vad är ditt slutomdöme om illusion 2000?

*tetra* mycke wäreznerplokkande o lite sceneparty o mycke spel

Wärez är en förkortning av softwares. Det han säger är att det förekommycket kopiering av program och spelande av datorspel medan det tradi-tionella demopartyt inte upptog mycket plats. Scen står för demoscen allt-så hela området kring demo, demogrupper och demopartyn.

Vidare under samma session frågade jag honom vad som hände på partytoch hur det gick i musiktävlingarna.

46

--> tetra vem van multichannel då?*tetra* hm*tetra* kommer inte ihåg*tetra* nått dåligt var det iaf [iaf: i alla fall]*tetra* pianobice tror ja

--> tetra var det nåt chipcompo?*** niwaway has left channel niwaway

*tetra* joa chipcompo vare

Multichannel står för musik av mångkanalstyp och chip står för musik medfyra kanaler, små och ofta enkla instrumentljud och som bara får uppta liteminnesutrymme, musik som ofta låter som gamla datorspel. Piano är engenre där pianoljud är framträdande t.ex. i melodin. Här förekommer detmusikgenrer som är tydligt definierade utifrån de tekniska förutsättningar-na.

Här nedan samtalar jag med en trackermusiker Mudfield som går sista åretpå gymnasiet.

logfile #trakksnakk 00-12-19#trakksnakk: @ete_ *** #trakksnakk :End of NAMES list.*** Mode is + *** CTCP TIME from ete_ replied [svar på kommando för att få en tidsangivelse via IRC-servern]-ete_- ^Atisdag 19 december 2000 19.46.02^A[---]--> mudfield brukar du vara med på demopartyn nåt?*mudfield* inte så väldigt mycket. mest på sånt som är nära; dvs hawk och thepoison*mudfield* det verkar inte vara så kul på svenska partyn; för några som förstår attman ska sitta ute och dricka öl och umgås med människor [istället för att sitta inne,umgås med datorn och inte få dricka öl vilket är förbjudet]*mudfield* själv?--> mudfield det är nästan missvisande att kalla det för partyn då--> mudfield jag har varit på thepoison och ett demoparty i norrland*mudfield* vilket år thepoison?--> mudfield skulle åkt på illusion men det blev inte av--> mudfield thepoison99*mudfield* oj*mudfield* då var jag också där*mudfield* det var nästan det roligaste jag varit med om faktiskt :) [det var trotsallt roligt på ett demoparty i Sverige]*mudfield* mycket finnar och fest. ramlade ner för de åskådarplatserna en gång tydli-gen, vilket kändes dagen därpå [fysiska handgripligheter]

Mudfield efterlyser som synes mer festande på demopartyn. Att dricka al-kohol inne på demopartyna är dock överlag förbjudet vilket ibland kringåsgenom att gå ut och dricka. Det kommer även ungdomar från andra ländertill demopartyt.

Sedan fortsätter vi och talas vid och så småningom talar om jag om attjag deltog i en tävling och kom fyra.

*mudfield* jag har aldrig hamnat annat än fyra jag heller :)*mudfield* jo, en gång kom jag etta i ett mp3-compo.. fast då var å andra sidan detförsta året partyt gick back och priset var ett present på 8 pizzor på en pizzeria 300meter därifrån--> mudfield var var det nånstans då?*mudfield* hawk*mudfield* jag var rätt mätt sen iaf

47

mp3-compo är en tävling att göra musik där slutresultatet är lagrat i mp3-format (MPEGIII).

Sist här där jag redovisar utdrag från mina kompletterande intervjuer villjag ta ett exempel från 26 december 2000 med 18-årige trackermusikernStar från västsverige inför hans resa till ett stort demoparty i Danmarkunder mellandagarna.

En replik som inleds med ete: star: innebär att jag som kallar mig för eteskriver till star och tvärt om. Vi är inne i en internationell musikkanal så vitalar engelska fast vi båda är från Sverige.

ete: star: are you going to denmark?star: ete: yepsete: star: but its hard to find the place?ete: star: i mean why cant it be in kopenhagenstar: ete: hm, because the messecenter rules? :) [platsen där det är är häftig/bra]ete: star: are you going by car?star: ete: its not _that_ hard finding the placestar: ete: yep i amstar: ete: or in fact; minibus[…]ete: star: when do uou go?star: ete: im leaving home in about an hour, the ferry leaves from göteborg at 16ete: star: see you on irc later maybe :)star: ete: probably ;)ete: star: it starts tomorrow?star: ete: if im not out drinking beerstar: ete: yepstar: ete: at 0800star: ete: so most people will show up today[…]ete: 4000 sceners invading all the restaurants tonite :)star: sceners?star: 300 scenersstar: 3700 gamers

Sceners är de som är intresserade av att göra grafik, musik, demos etc. Ga-mers är den stora flertalet som spelar datorspel i nätverk. Vi talar engelskafast vi är svenskar.

I januari i år efter att Star kommit tillbaka från Danmark så intervjuadejag honom igen. Komihåg att det som kommer efter asterisk är Stars utta-landen och det som finns på samma rad som pilen är text från mig.

--> star^ hur gick det på mp01 egentligen? [mp01: metaparty upplaga 2001 i Danmark]*star^* ?*star^* mp01?

--> star^ jag menar metaparty i danmark :)*star^* ah*star^* vad menar du? hur det gick i trackercompot för mig eller vad?

[trackerkompo: musiktävling]--> star^ jo--> star^ och om det var nåt röj*star^* röj var det ja

--> star^ om du slogs med några danskar*star^* festade hela partyt typ*star^* nopes [nopes: nej. D.v.s. han bråkade ej med några danskar]

--> star^ var det folk från tyskland och holland där åxå?--> star^ det var ett rockband som uppträdde och som spelade chiptunes vad jag harförstått--> star^ på MP--> star^ man fick väl inte dricka öl där eller?*star^* heh [undran,tvekan]

48

*star^* inte inne i partyt*star^* men utanför fanns det inget som stoppade oss :)

--> star^ aha :)*star^* jag festade med mowork och gnu och några till [namn på demogrupper]

--> star^ mowork är det inte en dansk grupp?--> star^ eller är det en person [jag är osäker kring namnet]--> star^ så tävlandet var inte så viktigt--> star^ ?*star^* dansk?*star^* nej det är mest tyskar i den gruppen [demogrupp]*star^* några norrmän, lite annat folk [medlemmar]

--> star^ okej--> star^ är dom bra?*star^* ja*star^* :)*star^* förutom lichtstoff regerade gnu och mowork typ varenda compo på mp [grupper

som var bra och framgångsrika]

Star kommenterade några demogrupper som var dominerande och komhögt placerade i tävlingarna på demopartyt och med vars medlemmar hanfestade med. De flesta aktiva deltagare s.k. sceners är med i demogrupper.Det var förbjudet för scenerpersonerna att festa och dricka alkoholhaltigadrycker inne i lokalen, men utanför dörrarna kunde de dricka öl varje dag.

Lördag 13 januari 2001 kom Badazz in på IRC-kanalen #modul när jag varinloggad där under kvällen. , #Modul är en IRC-kanal för personer som görtrackerbaserad datormusik bl.a. till demos. Badazz var en av intervjuperso-nerna i Trackerkultur (1998b) och brukade vid den tidpunkten vara aktivtracker och delta i demopartyn. Med tiden har hans aktivitet avtagit betyd-ligt, men han dyker ibland upp på kanalen, där han ansvarar för en bot. Enbot är ett robotprogram som bl.a. simulerar en användare och sköter admi-nistrativa uppgifter på en IRC-kanal. Vi diskuterade vad Badazz gjort sedansenast vi talades vid. Han berättade att han hade hoppat av sin utbildningefter ett år och börjat arbeta på utbildningens IT-enhet med bl.a. Linuxre-laterade arbetsuppgifter Linux är ett operativsystem. Till arbetsplatsen harhan även tagit Zenit, som även han varit aktiv tracker och scener tidigare.”Trackers blir hackers” kommenterade Badazz skämtsamt detta att de tvåtidigare datormusikerna fått kvalificerade systemeringsinriktade arbeteninom IT-området.

5 . 5 . D O K U M E N T S T U D I E R

Jag har samlat material i form av olika dokument från Internet, framföralltfrån Word Wide Web. Tidskrifter och demopartyns hemsidor har varit defrämsta källorna.

5.5.1. Demopartyns hemsidor

På dessa sidor från olika demopartyn tas regler frekvent upp. Allt från all-männa ordningsregler till ingående specifikationer över tävlingsklassersförutsättningar.

49

Music Tracker• Maximum size 4 Mb• Maximum running lenght is 3.30 minutes.• Max one song per musician.• Fileformat must be .MOD, .XM, .S3M or .IT• The modules will be playerd using its original tracker (i.e. Impulse

Tracker for .it, Fast Tracker for .xm etc)

Exempel ovan på regelverk för en musikklass där man gör låtar med mångaljudspår Totalt var det tolv tävlingsklasser och en regelspecifikation tillvarje klass. Texten kommer från hemsida för ett större demoparty med ca3000 deltagare.

På en annan hemsida för ett annat, något mindre demoparty (ca 400 del-tagare) så beskrivs under rubriken ”Om lokalen” vilken yta som finns tillförfogande för att sova på och att den är nedsläckt, hur man ordnar medmat i cafeteria i lokalen, från extern restaurang eller hamburgerrestaurang,hur hygienen kan skötas tack vare ombytesrum med duschar samt slutli-gen hur ägodelar skall hanteras.

Bryter man mot regler sker sanktionering av arrangörerna. Den som bry-ter mot reglerna kan bli avvisad från lokalen. Det är lösningar på vardagligagöromål, dock inom kontexten för ett demoparty, som förklaras.

Situationsplan med översikt över ett stort demoparty hösten 2000. Lokalen ären stor idrottshall med ca 3000 iordningställda sittplatser vid långbord med eloch datornätverksanslutning för varje plats.

Varje liten ruta i bilden är en sittplats för en person med dator. Längst tillhöger i lokalen finns en scen med stor duk för bildprojicering och ljudanlägg-ning. Platserna är indelade i två sektioner, en för gamers som spelar spel ochen för sceners som gör demos, musik, grafik eller programmerar. Bilden är

hämtad från en hemsida med material relaterat till detta demoparty.

50

5.5.2. Övriga dokumentstudier

De nyhetsbrev som sänds ut återkommande från demopartyn har studerats.I dessa nyhetsbrev presenteras de senaste nyheterna inför demopartynsamt även grundläggande information som de potentiella deltagarna börkänna till. Det kan gälla vilka tekniska förutsättningar som finns, hur mångadeltagare som kan vara med, hur biljetter kan beställas i förväg etc.

En speciell elektronisk tidning, s.k. e-zine, på Internet för den internatio-nella demoscenen har jag tagit del av. Nyheter presenteras på ett omfat-tande och seriöst sätt. Bland annat omnämns att det andra demopartytgenom tiderna skall hållas i Japan.

Även ett skriftligt dokument där en trackermusiker uttrycker sig på ettfärgstarkt sätt om grupper inom kulturen har studerats. Han uttrycker sinmissaktning mot ett stort antal mer eller mindre välkända grupper ochmenar att de är mycket dåliga. Det blev en livlig diskussion av detta doku-ment bland musikskaparna en tid.

Usenet är ett internetlänkat nätverk med diskussionsforum i form av dis-kussionsgrupper även kallade konferenser. På Usenet finns en konferensför demo i pc-miljö. Denna har jag studerat vid ett antal tillfällen. Där kanolika textinlägg som debatterar olika frågor av relevans för demointresse-rade studeras. På konferensen görs inlägg från demointresserade från helavärlden. Man diskuterar bl.a. om man skall få använda kommersiell musik idemos eller om man alltid måste ha specialkomponerad musik som matchardet visuella.

51

6. Tolkning och resultatI detta kapitel om tolkning och resultat tar jag upp teman från empirin. Jagkommer att genomföra analys från mina empiriska data. Jag vill försökasvara på frågan: hur kan jag förstå demopartykulturen utifrån mina observa-tioner och de återgivna textutdragen som jag var med om live. Vad är ut-märkande för kulturen?

Jag har valt att fokusera på ett antal olika fenomen som jag funnit i denempiri som jag studerat och de data som material från denna empiri gene-rerat. Dessa fenomen väljer jag att se som teman. Några typiska teman idemokulturen som jag funnit är: 1) språkliga uttryck, 2) lek, humor, skämtoch bråk, 3) värderingar, normer, regler och sanktioner, 4) hierarkiska rela-tioner och kommunikation, 5) utmaningar och tävlande. Dessa teman tän-ker jag fördjupa mig i här nedan.

6 . 1 . T O L K N I N G A R K R I N G S P R Å K E T

Egna språkliga uttryck som inte förstås av personer utanför gruppen ska-pas inom gruppen. Exempel är ordet elajt som härstammar från engelskanselite och används t.ex. på följande sätt: ”Han är elajt” vilket betyder unge-fär att han är mycket bra, bland de bästa. Ett annat ord är lamer som kom-mer från engelskans lame. T.ex. ”Han är en riktig jävla lamer” betyder atthan är riktigt dålig, okunnig, värdelös, inte värd att tas på allvar. Ytterligareett ord är bice som är en ”förengelskning” (imiterar engelsk stavning) avordet bajs som i detta sammanhang betyder dåligt eller tråkigt, exempel-vis: ”Idag är det bice på KTH”. Orden stavas olika, men de är vad som kal-las homofoniska, d.v.s. de uttalas på likartat sätt verbalt.

Demoscenen är deltagarnas egna begrepp där jag uppfattar en scen medaktiva deltagare, sceners, som framträder på scen. Gamer innebär överta-gande av engelskt ord för person som har ett stort och framträdande in-tresse av att spela dataspel. Inom kulturen används det i nedlåtande syfte.”Det är bara gamers på Illusion” Det betyder ungefär att det bara är männi-skor som är speltokiga, irriterande och okunniga på Illusion-demopartyt.

Språket kan förstås som ett talspråkligt skriftspråk präglat av amerikanskengelska och teknik. Personer identifierar sig och skapar sig själva och sinverklighet utifrån språk och språkbruk menar Sebrandt (2000).

52

6 . 2 . L E K , S K Ä M T , H U M O R O C H B R Å K

Mycket av kommunikationen präglas av humor och skämtande. En mycketrå men hjärtlig humor förekom bland de, som jag uppfattade det, som va-rande goda vänner. ”Life is a bitch then you marry one” sade en personangående att annan person saknade sin flickvän.

Mycket humor är grov och ibland av sexuell natur (pubertal kanske manskulle säga) vilket kanske inte är så överraskande när det handlar om grab-bar i åldern kring tjugo. Andelen tjejer på samtalskanalen uppskattar jag tillkring några procent. Det brukar förekommer att killar framträder som tjejeri IRC-kontexten generellt, s.k. genderswopping (jfr. Turkle 1995) så det ärinte helt lätt att säkert avgöra vad som är vad så att säga, men jag tror migdock ha en relativt god uppfattning om hur det förhåller sig kring detta i destuderade sammanhangen genom att jag närvarat i den digitala kontextenunder en tid.

Bråk, som förekommer frekvent och ofta i kombination, kan förstås somagonistisk kamp. Kamp mellan spelare och sceners förekommer. Spelarnablir fler och fler och allt mer dominerande på de större demopartyna. På demindre partyna är det väldigt få personer som kommer för att endast spelaspel. De som gör demos, grafik och musik d.v.s. sceners har ofta en nedlå-tande inställning till de som uteslutande spelar datorspel och kanske kopi-erar datorfiler.

Mer eller mindre tabubelagda ämnen och företeelser i samhället kanockså bli föremål för skämt, t.ex. sexuella minoriteter och föreställningarkring dessas beteenden.

6 . 3 . V Ä R D E R I N G A R , N O R M E R O C H R E G L E R

Bråkande och kivande uppträder ganska mycket framförallt vid menings-skiljaktigheter kring regler och normer. Detta gäller t.ex. funktioner hosoffentliga filservrar av ftp-typ som vi sett och även om lämpligt beteende irelation till det motsatta könet. Reglerna som finns omförhandlas i kommu-nikationen. Den som tydligt bryter reglerna blir bestraffad vilket klartframkommer i exemplet med s.k. ration på lokala ftp-servrar.

Annonseringar av lokala ftp-servrar som implementerats av partydeltaga-re sker kontinuerligt i samtalsfönstren på IRC-kanaler som skapats för ochsom lever upp under ett demoparty. Ratio är ett begrepp i detta samman-hang kring ftp-servrar. Begreppet står för att för att få kopiera datafilermåste den som kopplar upp sig först lämna ifrån sig ett visst antal filer. Detförekom en mycket intensiv diskussion av rations vara eller inte vara påett demoparty. Den person som bestämde sig för att använda ration blevförlöjligad och nedvärderad och till slut utkastad och utesluten från sam-talskanalen, om än temporärt som det visade sig senare. Detta visar mot att

53

det finns oskrivna regler och normer i demokulturen. En annan person somvid upprepade tillfällen annonserade sin ftp-server på ett enligt användarnastörande sätt blev också utesluten under en begränsad tid.

Jag vill inte tolka detta för mycket, men tycker mig ändå se att här finnsdet implicita regler för hur en ftp-server-administratör får bete sig i den di-gitala miljön på IRC-kanalen och att överträdelser sanktioneras på fleraolika sätt. De yngre och mer oerfarna deltagarna känner inte till de oskriv-na reglerna och blir då bestraffade när de överträder dem. Det visade sigatt de som överträtt reglerna sedan kom att ändra sitt handlande i enlighetmed normerna. De oskrivna reglerna utgör en tyst kunskap som finns hosde deltagande scenerpersonerna och som skapas och upprätthålls i kom-munikationen mellan dessa..

Att behärska IRC-kanalen och de regler och normer som förekommerdär innebär även möjlighet till dominans och att vara med i och befinna siginom gruppen.

Regler och normer tas efter från de demopartyn som är mest omtalade,de som funnits länge och som är stora. Det skapas ett folklore av allmäntkänd och praktiserad kunskap för hur man handlar i och med att de flestademopartyn ser nästan likadana ut.

6.3.3. Tävlande, regler och sanktioner

Ett tydligt inslag är tävlingarna (compon) som genomförs i många klasseroch i ett antal moment. Tävlingarna sträcker sig över hela partyna. Kringtävlingarna förekommer en rad regler. Regler för allmänt uppförande finnsockså. Den som bryter mot reglerna kan bli bestraffad med olika sanktio-ner, framför allt att bli avvisad och utslängd. Det är fråga om fysisk socialbestraffning i detta fall. Bryter man mot reglerna på demopartyts IRC-kanal blir man utesluten från det digitala rummet oftast temporärt.

Bakom regler och sanktioner finns värderingar och normer, som bl.a. läg-ger vikt vid det gemensamma före individuella önskemål.

6.3.4. Målkonflikt

Det råder en spänning mellan vad som skall betraktas som huvudsakliga ak-tiviteter och händelser alltså vad som är målet för deltagande på ett demo-party. Sceners tycker att det är skapande och det organiserade tävlandetmedan spelarna anser att det är användning av datornätverket för spel ochfilöverföring. Ibland kolliderar dessa intressen och det uppstår en mål- ochinressekonflikt mellan de två huvudsakliga undergrupperingarna.

6.3.5. Individ – grupp

Det är inte nödvändigt att vara med i en demo- eller musikgrupp för att bliaccepterad. Somliga deltar i tävlingar utan att representera en grupp, även

54

om det är vanligare med medlemskap i en demo- eller musikgrupp. Detfinns en intressant relation mellan individen och gruppen här. Det värderassom positivt att vara med i en grupp.

6 . 4 . H I E R A R K I S K A R E L A T I O N E R

O C H K O M M U N I K A T I O N

Jag har identifierat en hierarkisk struktur i demoscenen. Överst i denna hi-erarki finns ett mindre toppskikt, under detta ett mellanskikt och så längstner en bred bas. Detta ger en komplexitet med flera skikt som skapar enhierarkisk struktur. Nedan har jag gjort en uppställning över strukturen påett demoparty.

nivå antal pers. identitet eller roll (beteckning inom kulturen). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1. 010 – 0050 arrangörer (crew, staff och organizers)2. 100 – 0400 aktiva producerande deltagare (sceners och elite)3. 800 – 3000 nätverksspelare och filbytare

(gamers, gaymers, lamers, mainstream och traders)

En hierarkisering sker när det uppstår en komplexitet med många deltagareav olika typer som förekommer i samma situation. (jfr. med ett seminariumpå Universitetet). Det skapas en ordning och klarhet i hierarkiseringspro-cessen.

Namnet demoscenen får mig att tänka på en upphöjd scen med aktörerna,sceners, som agerar sig på scen och en något mer passiv publik, gamers, iutkanten av scenen. Det sker en kommunikation mellan de som är på scenoch de utanför eller i angränsning till scenen. Relationen är inte helt jämlikdå de som är med i scenen dominerar kommunikationen.

Ledarfigurer och ledarroller i demogrupper framstår ej helt tydligt. Snara-re är det de som varit med längst och kanske varit med på många demopar-tyn och kommit högt i placeringarna i tävlingar samt uppskattade arrangö-rer som framträder som ledare. Åm (1993) talar om att när det gäller poj-kars lek är det tiden som deltagarna varit med som är avgörande för vemsom får bestämma i leken, vilket inte har någon avgörande betydelse iflickors lek. Medlemmar ur demogrupper med framgång i flera tävlingsk-lasser kan fungera som ledare och auktoriteter.

Tjejer är minoritet i demopartykulturen. De får gå in och delta gratiseller till reducerat pris. De tjejer som är närvarande är ofta flickvänner tilldeltagande grabbar. Det är få tjejer som gör egna produktioner och deltar itävlingar. Tjejerna chattar och spelar spel i stor utsträckning och är unde-rordnade i rollen som gamers.

55

6.4.1. Minoritet kontra majoritet

Sceners, aktiva deltagare som skapar demos, musik etc., utgör en minori-tet inom dagens demokultur. Demopartyt the Poison var dock bara till försceners för att uppfylla dessas speciella önskemål och de som inte tillhördenna grupp (delkultur) bl.a. s.k. gamers (dataspelsfantaster) talades detnedlåtande om, bl.a. som okunniga och onödigt högljudda. Här råder det enhierarkisk uppdelning. Enligt minoriteten sceners är det de som utgör denöverordnade grupperingen.

6 . 5 . Ö V R I G A T E M A N

6.5.1. Microkultur

En microkultur är en avgränsad kultur av temporär art och som inte är enhelt avgörande del av det vardagliga livet för kulturens deltagarna. (Jfr.Gerholm 1992). Detta passar bra in på demokulturen, då demopartykultu-ren har en begränsad inverkan på individernas liv då den lever upp undervissa avgränsade tider och platser.

6.5.2. Två parallella verkligheter?

Jag ser det som sker i den digitala kommunikationen som en verklighetsom existerar parallellt med den yttre fysiska verkligheten. Dessa tvåverkligheter samverkar på demopartyna, då de flesta deltagarna är upp-kopplade mot datornätverk som används för realtidskommunikation samti-digt som dom finns på plats i en direkt fysisk verklighet. De två verklighe-terna är dock integrerade i en helhet, en total övergripande demoparty-verklighet.

Rumslighet. Det finns en relation mellan det fysiska rummet och det di-gitala. Är det en reell och en virtuell värld? De bildar tillsammans en verk-lig värld, anser jag. I den demopartyverkligheten som existerar skärmar ak-törerna av omgivningen och går in i kulturen. De lever i en instängdhetmen med kanaler utåt. Genom kommunikationen via Internet uppstår enöppenhet.

6.5.3. Vardagsliv

Det vardagliga livet finns i det icke vardagliga. Demopartyn är datafesteroch därmed en speciell händelse, en högtid för sceners. Men jag vill menaatt partyna genom att pågå kontinuerligt under vanligen fyra dagar, en lö-pande tidsrymd inom vilken (var)dagsrutinerna inryms, så existerar det envardagsverklighet inom ramen för det festliga. Därför kan jag förstå dettafenomen som ett vardagsfenomen. Ungdomarna blir uttråkade framför sinadatorer och pratar ”strunt” på samtalskanalen precis som man kan görafrån en datasal i skolan eller hemma vilken vanlig dag som helst.

56

Vardagens rutiner blir problematiska. Det förekommer ganska mycket talom mat och om dryck. Efter ett antal dagar med etablerande av nya var-dagsrutiner där mat måste ordnas på nya sätt blir det ett viktigt samtalsäm-ne, bl.a. därför att hunger är mycket påtagligt. Även problem med hygien-frågor kom upp till diskussion.

6.5.4. Få tjejer

Det förekommer få tjejer på demopartyn och det är en miljö dit grabbarnasöker sin tillflykt i datorer och Coca-Cola. Jag uppskattar att det rör sig omkanske en på trettio ungefär när det gäller deltagande tjejer. I IRC-kanalerna för demopartyna är andelen större. Tjejer får dock komma in gra-tis och delta med snabb nätverksuppkopping m.m. utan att betala inträdeom 300 kr så som grabbarna måste göra. En tjej som fanns på en av de un-dersökta samtalskanalerna var medlem i en speciell tjejgrupp.

6.5.5. Från elektrifiering till datorisering

Rockmusiken var den musikform som först utnyttjade elektriskt förstärk-ning för sin verksamhet något som nu är helt taget som självklarheter.Detta har sedan utgjort bakgrunden för den senare datoriseringen av musi-ken. Musik skapas och registreras idag nästan uteslutande med hjälp av da-torutrustning. Genom datorernas breda användningsområde kan allt flerområden datorieseras genom nya programvaror. I demopartykulturen inte-greras ett flertal olika media i datormedierad form. Vid demopartys är detsom skapas hela tiden lagrat på datorer i olika filformat och är således heltberoende på dessa datorers och datorprograms existens för att kunna ska-pas och återges.

6.5.6. Teknologisk estetisering

Att använda sig av ny teknik för estetiskt skapande innebär en teknologiskestetisering. Ett exempel på denna teknologiska estetisering skulle kunnavara datormusik och demos. Människor använder i dessa sammanhang enny avancerad teknologi för att kunna kreera estetiska uttryck i kulturpro-duktioner. Genom detta skapas också helt nya typer av estetiska uttrycks-former som inte existerat tidigare.

6.5.7. Relation till masskultur

Datorspel inspirerar till musikskapande. S.k. chiptunes som omnämns är entyp av datormusik som simulerar äldre typer av analog datorspelsmusik,t.ex. spelkonsoller från Nintendo från 1980-talet. Chiptunetävlingar blirvanligare och allt populärare i demopartyna. Detta är ett exempel på hurden omgivande masskulturen inspirerar och bidrar till ett aktivt menings-skapande inom demokulturen.

57

6.5.8. Utvecklingsprocess från kamratkultur och lek till vuxenverklighet

Olika processer är något som framträder i mitt material. En specifik utveck-lingsprocess tycker jag mig skönja. Den unge utvecklas från att vara enaktiv socialt orienterad datorentusiast, s.k. scener, i ca 18–22-årsåldern tillen yngre vuxen kompetent datoranvändare och -utvecklare (datorjourna-list, datoringenjör, programmerare, nätverkstekniker etc.). ”Trackers blirhackers” sade Badazz kring att han fått arbete inom IT-området. Detta gåri linje med vad Nissen kommit fram till i sin avhandling (1993). Även De-raid har erhållit arbete inom IT-sektorn bl.a. som frilansjournalist på dator-tidning. Star jobbar som datorsystemadministrationsassistent. Ungdomarnagår från kamratkulturen till vuxenverkligheten i arbete. Kamratkulturenförhåller sig till vuxenkulturens arbetsliv men deltar även i skapandet avden nya dator- och internetrelaterade arbetsmarknaden.

Scenerungdomarna leker på lektemat arbetsgrupp och projektgrupp i de-mokulturen, när de är en grupp med olika roller där de gemensamt skapardemos.

Utvecklingslinje. Jag kan uppfatta en process när det gäller utvecklingenöver tid. Utvecklingen när det gäller de större demopartyna är att de gårfrån demopartyn till stora lanpartyn, tillställningar där användning av lokaladatornätverk är helt avgörande. Detta åskådliggörs i figuren nedan.

Tillställningstyp Demoparty → Lanparty. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .aktiviteter demo och tävling ftp, irc och spelkaraktärsdrag elitism och produktivitet kommunikation

tid →

6 . 6 . A K T Ö R S O R I E N T E R A D F Ö R S T Å E L S E

Allra sist i detta resultatkapitel vill jag redogöra hur jag närmade mig enförståelse av mitt studerade forskningsfält och mina data. Detta gör jagmed hjälp av Clifford Geertz teorier kring etnografi.

Etnografen samtalar med människorna i deras egna kulturella samman-hang. Etnografin studerar vardagsverkligheten ofta i främmande kultureroch på avlägsna platser och kan på det sätt blottlägga och öka förståelsenkring sådant som betraktas som oproblematiskt i vår egen kultur. Att förståfrämmande kulturers normalitet påverkar sättet att förstå den egna kultu-rens normalitet. Geertz talar om aktörsorienterad tolkning som syftar påtolkningar med intentionen att med antropologiska tolkningar försöka för-stå olika folks symbolsystem. (Geertz 1991, s. 21). Beskrivningarna ochtolkningarna görs utifrån aktörernas perspektiv och deras erfarenheter ochutgör konstruerade tolkningar eller gestaltningar, fiktioner, berättelser somär tillverkade, men som för den skull inte är osanna. (a.a., s. 22). I beteen-

58

dets flöde, de sociala handlingarna, uttrycks kulturella former. Samhälletssamtal med sig själv sker genom handlingar på ”olika språk”, d.v.s. olikamöjliga sätt att handla och bete sig på. Kulturen talar genom sina handling-ar, i det som sägs utan ord. Det är detta samtal som jag beskrivit i föregå-ende kapitel och som jag försökte göra mina tolkningar av i detta kapitel.

59

7. Diskussion

7 . 1 . T E O R I

7.1.1. Begränsad möjlighet till förståelse

Den teoretiska bakgrund och perspektiv som forskaren har med sig, sinateoretiska glasögon, färgar alltid hur data tolkas. Teorierna och det ram-verk som de innebär strukturerar data (Blumer 1986, s. 123). Det är viktigtatt göra sig själv medveten om detta fenomen för att förstå att det som kanförstås utifrån genomförda undersökningar är begränsat utifrån det teore-tiska perspektiv som innehas. Man kan således inte gå utanför sig själv ochen studie som denna kan endast ge svar på en forskningsfråga inom enganska snäv och avgränsad ram.

7.1.2. Grad av konvergens

Teorins grad av ”ickespretande” (åt olika oförenliga riktningar), d.v.s. kon-vergens med relativt entydiga riktningar med förmåga att hålla samman,kan alltid diskuteras. Jag har valt att presentera teoribildning inom ettganska brett spektrum inom den pedagogiska disciplinen. De utvalda teori-erna är sådana som jag funnit intresseväckande och som jag uppfattat somrelevanta i relation till mitt forskningsfält och de frågor som jag ställt ochjag hoppas att jag lyckats få dessa teoribildningar och de begrepp somingår att samverka på ett fruktbart sätt.

7.1.3. Individ- eller grupporienterade perspektiv i teori

Inom ämnet pedagogik finns fortfarande en viss uppdelning mellan individ-centrerade konstruktivistiska (individen skapar sig själv) och sociokulturel-la perspektiv. Jag har i min teoretiska förförståelse lagt tonvikten över motgrupper. Det är inte intrapsykiska fenomen eller hur en individ internalise-rar och konstruerar inre strukturer som jag intresserat mig för utan förstå-else av individers relationen till omgivningen och hur denna individ är rela-terad till omgivande sociala och kulturella sammanhang. Det är kulturenutanför individen som är bärare av betydelsestrukturer.

60

7 . 2 . V I D A R E T O L K N I N G O C H A N A L Y S

Här följer diskussion där jag sätter in kulturen i lite vidare och spekula-tionsrika sammanhang.

Om förhållandet mellan global och lokal kultur vill jag säga något. Detfinns flera olika lager och nivåer såsom t.ex.: västvärlden, EU, nationen,det regionala och det lokala. Jag ser en samtidig förstärkning av både detlokala och det globala samhället. Demopartyna är ofta belägna på platserutanför städerna. Det är inget egentligt storstadsfenomen utan i vissa fallknutet till gemenskap i det mindre samhället vilket skulle kunna tala fördet lokala. Genom internet kan kontakter odlas och kommunikation skeöver långa avstånd och traditionella gränser, så att olika individer kan kny-tas samman till en övergripande kultur.

Var är centrum och periferi i samhället? Nya centralpunkter och knut-punkter skapas i och med dessa stora datorkonvent. Detta kan jämförasmed flygtransportmedel som gjort att flygplatser blivit nya knytpunkterdär företag t.ex. genomför konferenser. Ett exempel på detta är Köpen-hamns flygplats där många flyglinjer går samman. På liknande sätt kan de-mopartyn i en ort med bra kommunikationer via t.ex. båt och väg och somligger så placerad så att det är ungefär lika långt till olika regioner i olikaländer bli en centralpunkt för demopartykulturen. På så vis bildas en nycentralpunkt i (demo)samhället.

Internet och lokala datornätverk fyller en allt större funktion. Det väckerfrågor om geografiskhet och rumslighet t.ex. om var demopartyt befinnersig och äger rum. Befinner det sig på nätet eller i den fysiska lokalen?

När datornätverken blir avgörande växer ett nätverkskommunikativt tän-kesätt fram. Användningen av datornät påverkar sättet att tänka. Menings-skapande i en social verklighet som uppstår genom datornätverk och dato-rer ser annorlunda ut än i direkta öga-mot-öga-möten.

E n värld? Kan man tala om en värld när det gäller demopartykulturen?Jag har valt se det som en kultur. En värld är ett mycket allomfattande be-grepp, som dock kanske kan användas.

Demopartyn innebär en uppkopplad värld. Hur blir det när den blirmobil? När det går att delta ständigt på alla platser och alla tider på dygnetkan demopartyna pågå ständigt och överallt.

Min sammanfattning kring analysdiskussionen blir att demopartykulturenkan innebära upplösning av gränser av olika kategorier – geografiska, tids-mässiga, kulturella och sociala gränser blir diffusa och flytande. När degamla gränserna upphör att existera skapar människorna så småning omnya.

61

7 . 3 . E N K U L T U R M E D M A S K U L I N A S Ä R D R A G ?

Demopartykulturen domineras av unga män kring tjugoårsåldern. De temansom uppmärksammats här ovan kanske kan tydas och förstås som varandekaraktäristiska inom kulturer dominerade av unga män. Demopartykulturenkan kanske sägas vara präglad av maskulina eller möjligen pojkaktiga karak-täristika. När fler tjejer lyckas ta sig in i kulturen kommer den troligen attförändras. Kulturer är dynamiska och alltid i förändring.

7 . 4 . R E S U L T A T D I S K U S S I O N – S U M M E R I N G

Denna avrapporterade studie i magisteruppsatsform med kartläggning aven datorrelaterad kultur har givit en grundbeskrivning av ett nytt forsk-ningsfält.

Frågor som framträtt genom detta arbete handlar bl.a. om identiteter ochroller inom kulturen och hur meningsskapande sker i en social verklighetsom uppstår genom datornätverk och datorer.

I framtiden skulle jämförande studier mellan denna kultur och andra da-torkulturer kunna genomföras, eventuellt med användning av andra meto-der och teorier, för att ge vidare och djupare förståelse för samtida dator-kulturer.

62

8. ReferenserAsplund, J. (1987) Om hälsningsceremonier, micromakt och asocial

pratsamhet. Göteborg: Bokförlaget Korpen

Asplund, J. (1987) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen

Björn, C. (1997) Barn skapar text. Om kulturdialog i skolan. Doktors-avhandling. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Blumer, H. (1986) Symbolic Interactionism: Perspective and MethodBerkley: University of California Press

Bron, A. (1999) ”Ett bidrag till kulturpedagogiken – om Florian Znanieckishumana koefficient och om sociologin som kulturvetenskap”. I Qvarsell,B. (red.) Pedagogier om kultur 1999. Stockholm: Pedagogiska institutio-nen, Stockholms universitet.

Bruckman, A. (1992) Identity Workshop: Social and Psychological Phenomena in Text-Based Virtual Reality. Boston: MIT Media Laboratory [ftp-dokument, maj 1998]<ftp.media.mit.edu/pub/asb/papers/identity-workshop> och<ftp.parcftp.xerox.com/pub/MOO/papers/identity-workshop>

Bråten, I. (1998) ”Om Vygotskijs liv och lära”. I Bråten, I (red.) 1998 Vygoskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Cobb, P. (1994a) ”Constructivism in Matematics and Science Education”.I Educational Researcher. 23/7, (s.4)

Cobb, P. (1994b) ”Where is the Mind? Constructivist and SocioculturalPerspectives on Mathematical Development”. I Educational Researcher. 23/7, (s.13–20)

Corsaro, W. A. & Edler, D. (1990) ”Childrens Peer Culturers”. I AnnualReview of Sociology 1990, 16, (s. 197–220)

Corsaro, W. (1992) ”Interpretive Reproduction in Children’s Peer Cultures”. I Social Psycology Quarterly, 55, (s. 160–177)

63

Dale, E. L. (1998) ”Lärande och utveckling i lek och undervisning”. I Bråten, I. (red.) 1998 Vygotskij och pedagogiken.Lund: Studentlitteratur.

Driver, R, Asoko, H., Leach, J., Mortimer, E. & Scott P. (1994) ”Constructing Scientific Knowledge in the Classroom”. I EducationalResearcher. 23/7, (s. 5–12)

Eriksson, T. (1998a) Speciallitteratur. Uppsats kring unga människors dator-och internetanvändning. Stockholm: Utbildningsprogrammet Multimedia– pedagogik–teknik, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Eriksson, T. (1998b) Trackerkultur . Ungdomars kultur- och identitets-skapande i en interaktion kring datormusik på Internet [c-uppsats] Stockholm: Multimediaprogrammet, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Eriksson, T. (2000) Stödjande gemenskap. Internetbaserade kulturlika gemenskaper för stöd och hjälp för funktionshindrade och sjuka. [artikelnär skriven inom ramen för seminariet Postcirkeln] Stockholm: Magisterutbildningen, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede, O. (red.) (1989) Ungdomskultur: Identitet–motstånd Stockolm: Symposion bokförlag

Fornäs, J. (1990) ”Speglingar. Om ungas mediebruk i senmoderniteten.” I. Hannerz, U. (red.) 1990 Medier och kulturer Helsingborg: Carlssonsbokförlag

Geertz, C. (1991/1973) ”Tjock teori. För en tolkande kulturteori” i Häftenför kritiska studier 3/91, (s. 13–33) [översättn: Tomas Gerholm]

Geertz, C. (1993/1973) The Interpretation of Cultures London: FontanaPress

Gerholm, L. & Gerholm, T. (1992) Doktorshatten. En studie av forskarutbildningen inom sex discipliner inom Stockholms universitet.Stockholm: Carlssons bokförlag

Giffin, H. (1984) ”The Coordination of Meaning in the Creation of a SharedMake-believe Reality”. In Inge Bretherton (red), Symbolic Play, The development of social understanding. Orlando: Academic Press

64

Hamman, R. B. (1996) Cyborgasms. Cybersex Amongst Multiple-Selves andCyborgs in the Narrow-Bandwith Space of America Online Chat Rooms.MA Dissertation, Colchester: Department of Sociology, University ofEssex [www-dokument, mars 1988]<http://www.socio.demon.co.uk/Cyborgasms.html>

Hautaniemi, B. (1999) ”Om kulturen och den meningsbärande metaforen i pedagogisk forskning”. I Pedagoger om kultur. Fjorton inlägg i en diskussion om kultur som en pedagogisk fråga. Stockholm: Pedagogiskainstitutionen, Stockholms universitet.

Lévy, P. (1996) Collective Intelligence and its Objects: Many-to-Many Communication in a ’Meaning World’. Speech at the Doors of Perception 3 Conference [www-dokument, 7 juli 1998]

Linell, P. (1999) Approaching Dialogue. Talk, interaction, and context in dialogical perspectives. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company

Mead, G. H. (1934) Mind, Self, & Society: From the Standpoint of a SocialBehviourist. Chicago: The University of Chicago Press

Nissen, J. (1993) Pojkarna vid datorn: unga entusiaster i datateknikens världStockholm, Stehag: Symposion Graduale

Nyberg, C. (1999) ”Kulturbegreppet ur ett antropologiskt perspektiv”. I Pedagoger om kultur. Fjorton inlägg i en diskussion om kultur som en pedagogisk fråga. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholmsuniversitet.

Qvarsell, B. (1987) ”Skolbarn, barnkultur och informationsteknologi. Om kunskapsbildning och utvecklingsuppgifter”. I Hasselrot, T. (red.) Rabalder i människans provins. Fem forskare om dataåldern. Linköping:Tema/Universitetet i Linköping

Qvarsell, B. (1996) Pedagogisk etnografi för praktiken. En diskussion omförändringsfokuserad pedagogisk forskning I Texter om forsknings-metod, nr 2. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Qvarsell, B. (1997) Media och informationsteknik i barns värld. Om framväxten av ett pedagogiskt forskningsfält – från TV till Internet.Pedagogik & Mediaseminariets skriftserie, nr 1.Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholm universitet.

65

Qvarsell, B. (1999) ”Pedagogik och kultur – med exemplet barns kultur.Alternativ eller komplement till utvecklingspsykologi och socialisationsteori”. I Qvarsell, B. (red.) Pedagogier om kultur. Fjortoninlägg i en diskussion om kultur som en pedagogisk fråga. 1999. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Reid, E. M. (1991) Electropolis: Communication and Community On Internet Relay Chat. Melbourne: Department of History, Universityof Melbourne [www-dokument, mars 1998]<http://www.ee.mu.oz.au/papers/emr/electropolis.html>

Rheingold, H. (1995) The Virtual Community. Finding Connection in a Computerized World. London: Minerva.

Sebrandt, U. (2000) Om organisation och identitet. [Anteckningar från disputation 00-12-08] Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholmsuniversitet.

Stone, A. R., (1991) ”Will the Real Body Please Stand Up?” I Benedikt M.(red.) Cybercpace: First Steps. (s. 81–118) Cambridge, Mass.: MIT Press.[www-dokument, 1 juni 1999]<http://www.rochester.edu/College/FS/Publications/StoneBody>

Sundin, B. (1988) Musiken i människan. Om tradition och förnyelse inom detestetiska områdets pedagogik. Stockholm: Natur och kultur.

Sundin, B. (2000) Om estetik vid Barnpedagogiskt forum vid Stockholms universitet. [Noteringar från föredrag 18 oktober 2000] Stockholm: Pedagogiska institutitionen, Stockholms universitet

Turkle, S. (1995) Life on the Screen. Identity in the Age of the Internet. London: Weidenfeld & Nicolson.

Vetter, A. (1997) Det kroppslösa samhället Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen [c-uppsats]

von Wright, G. H. (1971) Explanation and Understanding London: Routledge

Willis, P. E. (1989) ”Symbol och praxis: Rockmusikens sociala betydelsehos ett motorcykelgäng” [original 1978] i Fornäs et al. (red.), Ungdomskultur. Identitet–Motstånd. Stockholm/Stehag: Symposion bokförlag

Winnicott, D. W. (1995) Lek och verklighet. Stockholm: Natur och kultur

Åm, E. (1993) Leken. Ur barnets perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur

66