Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige

Leena Huss Hugo Valentin-centrum

Uppsala universitet

INNEHÅLL

•  Termer •  Vad är flerspråkighet? •  Varför flerspråkighet? •  Flerspråkighet och förskola i Sverige •  Möjligheter och hinder •  Några exempel på flerspråkiga förskolor

Termer ”Förskola” •  Åren 1-5 > förskola •  6 > förskoleklass •  7 > skola

”Modersmålsstöd (förskolan), modersmålsundervisning (skolan)” •  Stöd eller undervisning i alla andra modersmål än

svenska

Flerspråkighet

n  Iprincipsammaslagsfenomensom’tvåspråkighet’;sammamekanismer,menomfattarfleräntvåspråk

n  Idenvetenskapligadiskussionenanvändsofta’tvåspråkighet’synonymtmed’flerspråkighet’

Flerspråkighet är vanligt

•  Långt mer än hälften av världens befolkning växer upp med fler än ett språk

•  Enspråkighet är alltså inte ”normaltillståndet”

•  ”Vilken betydelse har det för ett barn att växa upp med bara ett språk?” (Suzanne Romaine 1995: Bilingualism)

När är man flerspråkig?

Ursprung: ”Jag lärde mig två språk från allra första början” Kompetens: ”Jag kan tala tre språk” Funktion: ”Jag använder flera språk i mitt dagliga liv” Identitet: ”Jag betraktar mig själv som flerspråkig”

(Fritt efter Tove Skutnabb-Kangas 1981)

n  Detintelättattdefinieravadindividuellflerspråkighetärellerinteär;detäringenenkelfrågaomattkunnaellerintekunnafleraspråk;snarareärflerspråkighetenendynamiskblandningavolikagraderavspråkbehärskningsomständigtförändrasallteftersomomständigheternaförändras,närvifårellerförlorartillfällenattanvändaettspråk.

FrittöversattfrånDavidCrystal(TheLanguageRevolution2004,s.95)

Inteettstatiskttillståndutanendynamiskprocess

•  Detäraldrigförtidigt,menintehellerförsent,attbörjalärasigettspråk.

•  Manbehärskarolikaspråkpåolikanivåer

Olika nivåer

•  Kännaigen•  Någraord•  Vanligafraser,rimochramsor•  Förståmenintetala•  Talainågraspeciellasituationer•  Talaenkeltvardagsspråk•  Läsa•  Skriva•  Kunnaanvändaimångaolikasituationerbådemuntligtochskriftligt

Tre förutsättningar för flerspråkighet

•  Möjlighet att lära sig språken •  Möjlighet att använda sina språk i olika

sammanhang •  Vilja att använda sina språk

FrittefterFrançoisGrin2003

Varför viktigt att sträva efter flerspråkighet?

•  Det är utvecklande och stimulerande för människan att kunna flera språk.

•  Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer uppfattar vi,

desto mer kan vi jämföra och se likheter och skillnader. •  Flerspråkighet främjar människans sociala och mentala

utveckling.

Rapporterade fördelar

•  Forskningsresultatenentydiga:braförbarnet,familjen,samhället

•  Tydligakognitiva,socialaochidentitetsmässigafördelar;tidigspråkligmedvetenhet,bättreinlärningavmajoritetsspråket,bättrekommunikativkompetens,tryggareidentitet

•  Viktigtförsammanhållningenifamiljen,släktband•  Viktigtförsamhälletistort,intellektuelltkapital;envärdefullresursförindividen–öppnardörrar,ettpluspåarbetsmarknaden

o.s.v.

•  ”Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer kreativa eller att flerspråkighet kan skydda mot demens.”

(---) •  ”Inom forskningen är man nu överens om att det bara finns fördelar med att behärska

flera språk. Även om det inte gör att man blir mer kreativ än den som bara kan ett språk.”

•  Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, 26 september 2017, forskning,se

Vissapositivaresultattonasnerinyforskning

•  ”Att tvåspråkighet skulle ge en fördel då man fokuserar på uppgifter och vara till nytta vid problemlösning stämmer inte, visar ny forskning vid Åbo Akademi.”

•  ”Det som ÅA-forskningen fokuserat på är så kallade exekutiva funktioner, det innebär förmåga att rikta uppmärksamhet, eller stänga bort konkurrerande impulser och störande stimuli från omgivningen. ”

•  ”Alla analyser verkar tyda på att tvåspråkiga och enspråkiga presterar lika bra i olika kognitiva tester som mäter exekutiva funktioner.”

Minna Lehtonen, docent i psykologi vid Åbo Akademi, den 9 mars 2018, svenska yle.

Svenska erfarenheter

•  Ny språkpolitik 2000, 2010 •  Ny lagstiftning 2009, 2010

Ur språklagen (SFS 2009:600) •  ”Denenskildestillgångtillspråk”

–  14§VarochensomärbosattiSverigeskagesmöjlighetattlärasig,utvecklaochanvändasvenska.Därutöverska

–  1.densomtillhörennationellminoritetgesmöjlighetattlärasig,utvecklaochanvändaminoritetsspråket,och

–  2.densomärdövellerhörselskadadochdensomavandraskälharbehovavteckenspråkgesmöjlighetattlärasig,utvecklaochanvändadetsvenskateckenspråket.

–  Densomharettannatmodersmåländespråksomangesiförstastycket[svenska,minoritetsspråk,detsvenskateckenspråket]skagesmöjlighetattutvecklaochanvändasittmodersmål.

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724)

•  4§Ispråklagen(2009:600)angesattdetallmännaharettsärskiltansvarförattskyddaochfrämjadenationellaminoritetsspråken.

•  DetallmännaskaäveniövrigtfrämjadenationellaminoriteternasmöjligheterattbehållaochutvecklasinkulturiSverige.Barnsutvecklingavenkulturellidentitetochanvändningavdetegnaminoritetsspråketskafrämjassärskilt.

•  (Denationellaminoritetsspråken:finska,jiddisch,meänkieli,romanioch

samiska)

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724)

•  17§Närenkommuniettförvaltningsområdeerbjuderplatsiförskolaellersådanpedagogiskverksamhetsomavsesi25kap.skollagen(2010:800)somkompletterarellererbjudsiställetförförskola,skakommunenerbjudabarnvarsvårdnadshavarebegärdetplatsisådanverksamhetdärhelaellerdelaravverksamhetenbedrivspåfinska,meänkielirespektivesamiska.

Förskolans läroplan Lpfö 98, rev. 2016: •  Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett

annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (s. 10-11)

Skollag (2010:800): •  10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Nya trender

•  Intresset har ökat bland unga föräldrar, inte minst bland tre nationella minoriteter (samer, sverigefinnar, tornedalingar) och särskilt i de s.k. förvaltningskommunerna.

Finskspråkiga och tvåspråkiga förskolor: antalet har ökat under den senaste tiden, speciellt efter 2010.

”Helt eller delvis” Samtidigt hårdnar klimatet i många kommuner •  Tolkningen av ”helt eller

delvis” varierar stort •  En ny trend:

modersmålspedagoger ersätts av tekniska hjälpmedel mm.

Ur Sveriges radio/Sisuradios hemsida: ”Är tekniska hjälpmedel lika med finskspråkig förskoleverksamhet?”

”Helt eller delvis” på minoritetsspråket? –  Svenskspråkig personal stimulerar minoritetsbarns språk med hjälp av Ipads,

sånger, ordlistor, böcker på olika språk; lär sig några ord som de använder •  Malmö (FO fi) stads förskolor sedan sommaren 2014 då även de

finsktalande pedagogerna ersattes av tekniska hjälpmedel –  Ambulerande modersmålspedagoger kommer till förskolan en gång i veckan

och stannar 1-2 timmar. Ska vara integrerade i den övriga verksamheten •  I många kommuner deltar även minoritetsbarnen i sådan verksamhet

–  Delar av den ordinarie personalen använder ett annat språk än svenska med vissa barn •  Övertorneå (FO fi me): all personal har kunskaper i meänkieli/finska;

föräldrar får begära att meänkieli/finska används med deras barn. En ambulerande kulturpedagog besöker förskolorna med jämna mellanrum.

–  Största delen av verksamheten på minoritetsspråk •  Uppsala (FO fi): verksamhet på finska kl 9-15, resten i blandad grupp •  Jokkmokk (FO sa): verksamhet huvudsakligen på tre olika samiska språk

–  All verksamhet på minoritetsspråk •  Kiruna (FO fi me sa) En avdelning där all verksamhet är på meänkieli/

finska

Ny utredning 2017

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik.

Delbetänkande av Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. SOU 2017:60

•  ”Heltellerdelvis”>Utredningenföreslårattkommunerskavaraskyldigaatterbjudahelaellerenväsentligdelavförskoleundervisningenpådessaspråk,attdeskavaraskyldigaattfrågavårdnadshavareomderasönskemålomförskolapåspråkenochattdettydliggörsattdengenerellatidsfristenförerbjudandeomförskolaävengällererbjudandeomförskolapåminoritetsspråk(avsnitt6.3.2-6.3.4).

•  Den21mars:Regeringsbeslutblaomdetovanstående.

Projektet”Språkpolicyiflerspråkigaförskolorochfamiljer”

EttsamarbetemellanLinköpings,UppsalaochGöteborgsuniversitet(Projektledare:PollyBjörk-Willén,Linköpingsuniversitet)Delstudier•  språkpolicypåenövergripandenivå•  språkpolicyiförskolorochifamiljersspråkligapraktik

•  Intervjuer •  Videoinspelningar •  ”Fri lek” – hur fungerar språkpolicyn då? •  Barnens aktiva roll

•  SallyBoyd&LeenaHuss–  Youngchildrenaslanguagepolicy-makers:studiesofinteractioninpreschoolsinFinlandandSweden(SpecialIssue,Multilingua,2017)

(Isamarbetemedprojektet”Språkligauppfattningarochpraktikerkringtvåspråkigasmåbarn.Svensk/finskatvåspråkigabarnvidsvenskspråkigadaghemiFinland”)

Lokal språkpolicy, fem exempel:

1.Ingensärskildspråkstrategi,mångaspråkpåavdelningen,månganyanlända.Barasvenskaanvändsavpersonalen.(fokus:svenska)2.Tvåpedagogeranvändervarsittspråkmednågon/någrabarnnågratimmarvarjedag,annarssvenska.Mångaspråkpåavdelningen.(fokus:svenska,arabiska,romani)3.Tvåvägsundervisningdärnågraidenpermanentapersonalenpåavdelningenförväntastalaettannatspråkochdeandrasvenskaiallverksamhet.Barnenförväntaslärasigvarandrasspråk.(fokus:svenska,spanska)4.Enavdelningdärpersonalenundervissatimmar(9-15)använderettannatspråk.Målethöggradigtvåspråkighet.(fokus:finska,svenska)5.Enavdelningdärpersonalenhelatidenanvänderettannatspråkänsvenska.Måletmycketgodakunskaperiförskolansspråk.(fokus:engelska)

•  Ide”svagare”modellerna:Andraspråk(arabiska,romani)användskompensatoriskt(förattunderlättaförbarnsominteharhunnitlärasigtillräckligtmedsvenska),ellerberikande:bådaspråkgruppernafårstimulansmensvenskandominerar(spanska,svenska).•  Ide”starkare”modellerna”:Klarstruktur,allavetvadsomgäller.Personalenkonsekvent,menbarnentillåtsväljaspråk.Ingaförbudelleruppmaningaratttala”rätt”språk.Personalenfungerarsomtvåspråkigaförebilder.