Eniro årsredovisning 069% 4% Sverige Eniro Gula Sidorna Gula Sidorna – på väg Din Del Emfas 41% 48% eniro.se emfas.com dindel.se passagen.se bilweb.se 118118office.com dittpris.se

Eniro Årsredovisning 2006

Eniro2006 1

Koncernchefensord 2

Strategiskinriktning 4

Marknadsöversikt 10

MarknadSverige 12

MarknadNorge 15

MarknadFinland 18

MarknadDanmark 20

MarknadPolen 21

MarknadTyskland 22

Enirosintäktsmodeller 23

Medarbetare 24

Miljö 26

Riskhantering 28

Aktien 30

Bolagsstyrningsrapport 32

Styrelseochrevisorer 41

Koncernledning 43

Förvaltningsberättelse 44

Koncernensresultaträkning 48

Koncernensbalansräkning 49

Förändringarikoncernensegetkapital 50

Koncernenskassaflödesanalys 50

Moderbolagetsresultaträkning 51

Moderbolagetsbalansräkning 52

Förändringariegetkapital,moderbolaget 53

Moderbolagetskassaflödesanalys 53

Redovisningsprinciper 54

Noter 61

Styrelsensochvd:sförsäkran 71

Revisionsberättelse 71

Flerårsöversiktochdefinitioner 72

Kvartalsöversikt 74

Årsstämmaochadresser 76

Tidplanförekonomiskinformation 77

Innehåll

Denformellaårsredovisningensomharupprättatsienlighetmedinternationellaredovisningsstandarder(InternationalFinancialReportingStandards–IFRS)sådanadeantagitsavEU,återfinnspåsidorna44–75.Endastdenformellaårs-redovisningenhargranskatsavbolagetsrevisorer.

9% 4%

Sverige EniroGulaSidorna

GulaSidorna–påväg

DinDel

Emfas

41% 48%

eniro.se

emfas.com

dindel.se

passagen.se

bilweb.se

118118office.com

dittpris.se

leta.se

bubblare.se

Eniro118118

Eniro118119

Eniro118118sms

mobil.eniro.se

Andel av koncernensrörelseintäkter EBITDA

Internettjänster Nummerupplysning Mobiltjänster

GuleSider

Telefonkatalogen

DittDistrikt

Proff

32% 39%

gulesidor.no

kvasir.no

sol.no

proff.no

dinpris.no

GuleSider1880 wap.sol.no

wap.gulesider.no

wap.telefonkatalogen.no

wap.tlf.no

GuleSider1880sms

Norge

EnirosTelefonkataloger

Kaupunki-Info

Yritystele

eniro.fi

yritystele.fi

suomi24.fi

Eniro0100100

118

wap.eniro.fi

16123Nummersök

Finland

MostrupVejviser

Enirolokalkataloger

7% 2%

eniro.dk

sol.dk

Enirosms1928

wap.eniro.dk

Danmark

PanoramaFirm

PanoramaLokalna

PanoramaBudownictwa

PanoramaDo

Samochodu6% 4%

pf.pl PanoramaFirm

118118

Polen

5% 3%

wlw.com

wlw.de

Tyskland

Marknader Kataloger

mobil.eniro.se

wap.sol.no

wap.gulesider.no

wap.telefonkatalogen.no

wap.tlf.no

GuleSider1880sms

wap.eniro.fi

16123Nummersök

Enirosms1928

wap.eniro.dk

Rörelseintäkter per marknad, MSEK

Rörelseintäkter per kanal, MSEK Rörelseintäkter, MSEK och EBITDA-marginal, %

Nyckeltal

MSEK 2006proforma1)

2005 2005 2004

Rörelseintäkter 6697 6628 4827 4745

EBITDAexkl.kostnaderisambandmedförvärv 2290 2093 1234 1324

Kostnaderisambandmedförvärv –113Rörelseresultatföreavskrivningar(EBITDA) 2290 1980 1234 1324Resultatföreskatter 1336 1017 1131Resultatperaktie,SEK 5,82 5,84 4,62CashEarningsperaktie,SEK 8,13 6,88 5,20Utdelningperaktie,SEK 4,402) 2,20 2,20Avkastningpåegetkapital,% 22 42 35Räntebärandenettoskuld 8872 10564 2832Räntebärandenettoskuld/EBITDA,ggr 3,9 5,0 8,6 2,1Medelantalheltidsanställda 4801 4754 47521)EniroproformainklusiveFindexa2005.2)Styrelsensförslag.

200620052004

� Of�ine� Online

� VoiceEBITDA-marginal

2 704

1 250

791

28 26

34

2 621

1 422

784

3 852

1 938

907

Tyskland

Polen

Danmark

Finland

Norge

Sverige

� 2005� 2006

2 7722 779

2 121293

642637

442396

395375

325347

118-tjänster/nummerupplysning (voice)

Internet och mibniltjänster (online

Tryckta kataloger (offline)

2004

2005

2006

� Internet- och mobiltjänster (online)� Print (offline)

� 118-tjänster/nummerupplysning (voice)

3 852

2 621

2 704

1 938

1 422

1 250

907

784

791

Under 2006 lades grunden för en accelererad onlinetillväxt. Eniro blev nordisk marknadsledare inom sök genom integrationen av norska Findexa. Förbättrade operationella EBITDA-marginaler på samtliga marknader. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 4,40 SEK per aktie för 2006. Den föreslagna utdelningen uppgår totalt till 797 MSEK, eller 76 procent av årets resultat.

Eniro 2006 – Nordens ledande sökföretag

2 E N I R O Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Under 2006 fortsatte Eniros starka

tillväxt inom Internet, såväl Inter-

netintäkterna som användningen

ökade på samtliga marknader.

Även om intäkterna för tryckta

kataloger är under fortsatt press

har vi på de fl esta marknaderna

kommit en god bit på väg mot

stabilisering av intäkterna. Den

norska katalogmarknaden är

en fortsatt utmaning. För 118-

tjänsterna lyckas vi behålla och

stärka positionerna. Genom fort-

satt god kostnadskontroll och

utnyttjande av synergier har vi

under året stärkt våra marginaler.

Starka marknadspositioner

och goda kassafl öden innebär

också att vi har stora möjligheter

att även framgent ge en bra

avkastning till våra aktieägare.

Eniro utvecklades väl under 2006. Trots hård

konkurrens på samtliga marknader fortsatte

intäkterna från Internet att öka starkt. Samt-

liga nordiska marknader uppvisade tvåsiffri-

ga tillväxttal och Internetintäkternas andel av

koncernens totala intäkter var 29 procent.

Trafi ken till våra sajter i de olika länderna fort-

satte att öka – totalt med mer än 20 procent.

Samtidigt som såväl Internetannonse-

ringens andel som andelen intäkter från 118-

tjänsterna ökar, minskar Eniros andel av

intäkterna från tryckta kataloger. På fem år

har vårt beroende av printintäkterna minskat

från 80 procent till 57 procent. Vi tror dock

att de tryckta katalogerna kommer fylla ett

stort behov för såväl användare som annon-

sörer länge än. Vår utmaning ligger i att så

långt som möjligt, genom ökad användar-

vänlighet och utvecklade erbjudanden till

annonsörerna, stimulera efterfrågan av de

tryckta katalogerna.

Med ökad mobilanvändning och efterfrå-

gan av en ökad servicebredd ser vi en fort-

satt stabil utveckling för 118-tjänsterna.

Introduktionen av nya servicekoncept och

tjänster bidrar till ökade intäkter.

Vår ställning som det ledande sökföreta-

get i Norden har stärkts och 2006 gjordes

1,4 miljarder sökningar i Eniros Internetnät-

verk. Under året har vi arbetat med att inte-

grera det under 2005 förvärvade Findexa

med vår tidigare norska verksamhet. De två

enheterna Findexa AS och Eniro AS är nu

helt integrerade och de anställda har fl yttat

till gemensamma lokaler. Findexa har bytt

namn till Eniro AS. De utlovade kostnads-

synergierna om 50 MSEK under 2006 har

levererats och för 2007 avser vi att leverera

ytterligare 50 MSEK.

Arbetet med att öka kostnadsmedveten-

heten inom koncernen har givit resultat.

Årets rörelseresultat före avskrivningar

(EBITDA) förbättrades med 9 procent till

2 290 MSEK (2 093), inklusive en realisa-

tionsvinst om 43 MSEK. Vår marknadsut-

blick var en förbättring på 5–7 procent.

Exklusive reavinsten blev utfallet i översta

delen av spannet och med en marginal på

koncernnivå om 34 procent. Vinsten per

aktie blev 5,82 SEK och utdelningsförslaget

till årsstämman innebär att 76 procent av

netto resultatet delas ut.

Vår ambition

Ambitionen är att vi på medellång sikt ska

uppnå en intäktstillväxt om 3–5 procent per

år, med en uthållig EBITDA-marginal över 30

procent. Vår balansräkning ska kontinuerligt

optimeras med hänsyn tagen till krav på fi nan-

siell fl exibilitet och stabilitet. Målsättningen är

en effektiv kapitalstruktur med en nettoskuld-

sättning på upp till 5 gånger EBITDA. Eniros

verksamhet genererar goda kassafl öden och

investeringsbehovet är relativt begränsat vil-

ket möjliggör hög avkastning till aktieägarna.

Eniros utdelningspolicy är en utdelning mot-

svarande 75 procent av nettoresultatet.

Vår utmaning framöver ligger framförallt

på tillväxtsidan. Under 2006 ökade intäkterna

organiskt med 1 procent och för att nå målet

om en tillväxt om 3–5 procent ska vi accelere-

ra tillväxttakten på våra Internetintäkter, öka

intäkterna från 118-tjänsterna samt minska

intäktstappet för de tryckta katalogerna. Vi

ska bibehålla kostnadskontrollen men också

bli bättre på att realisera koncernsynergier,

framförallt ska vi bättre tillvarata fördelarna av

vår nordiska Internetposition.

Accelererad Internetintäktstillväxt

Norge, Finland, Danmark och Polen visar

hög Internetintäktstillväxt. Utmaningen lig-

ger i att öka takten på tillväxten i Tyskland

och Sverige. För att möta användarnas

behov och för att öka Internettrafi ken har

nya versioner av eniro.se, eniro.fi , eniro.dk,

gulesider.no och kvasir.no med ny design

och förbättrad funktionalitet lanserats.

Ut över utveckling av nya funktioner och för-

bättrad funktionalitet för våra Internettjänster

ägnar vi betydande ansträngningar åt nya

kunderbjudanden baserade på transak-

tionsbaserade betalningsmodeller. Dessa

erbjudanden gör det möjligt att aktivt delta

inom det snabbast växande marknadsseg-

mentet, marknaden för sponsrade länkar.

Från 2006 har vi också specialiserade Inter-

netsäljare på samtliga marknader.

K O N C E R N C H E F E N S O R D

Fokus på intäktstillväxt

02_KC_stratXinrik_cmyk.indd 202_KC_stratXinrik_cmyk.indd 2 07-03-09 14.33.2207-03-09 14.33.22

E N I R O 3Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Tomas Franzén

VD och koncernchef

Stockholm februari 2007

Tomas Franzén

VD och koncernchef

Stabila eller något ökande intäkter från

118-tjänsterna

Ambitionen är att intäkterna från 118-tjänsterna

ska behållas eller ökas något i Sverige och Norge

samt växa i Finland. Vi kommer att fortsätta

utveckla våra servicekoncept och erbjuda en

betydligt bredare service än tidigare med bland

annat vägbeskrivningar och webbsökningar.

Minskat intäktsbortfall från katalog

Intäkterna från tryckta kataloger sjönk med 5

procent under 2006. Ambitionen är att minska

och helst stabilisera intäktsnedgången. Dan-

mark och Polen visar redan stabila printintäkter,

i Sverige och Finland är vi på god väg medan

Norge är den marknad där vi idag står inför den

största utmaningen. Nyckeln till framgång är en

kontinuerlig produktutveckling för att stimulera

användningen och öka annonseringens effekt,

vår förmåga att leda och utveckla säljkåren utifrån

Eniros säljkoncept och vår förmåga att för annon-

sörerna påvisa värdet av deras annonsering.

Realisera gruppsynergierna

Synergier inom Enirokoncernen genereras idag

främst inom inköp, produktutveckling och IT,

genom att gemensamma plattformar kan nyttjas

av fl era av de nordiska länderna. Vi bedömer att

det fi nns möjligheter att realisera ytterligare

synergier inom dessa områden.

Framtiden

Under de två senaste åren har vi lyckats accele-

rera Internetintäkterna, minska nedgången av

printintäkterna och stabilisera intäkterna från

våra 118-tjänster på fl ertalet marknader samt

förbättra vår lönsamhet. Detta ger oss råg i ryg-

gen och en stark tro på vår förmåga att lyckas

höja oss ytterligare. Vi har en organisation med

kompetenta och lojala medarbetare och till dessa

vill jag rikta ett varmt tack. Jag är övertygad om

att vi kan fortsätta öka aktieägarvädet under

kommande år genom en fortsatt satsning på

organisk tillväxt under god lönsamhet.

K O N C E R N C H E F E N S O R D



Det ledande nordiska sökföretaget – idag och i morgon

S T R A T E G I S K I N R I K T N I N G

Hörnstenar i Eniros affär

Eniro erbjuder sökmöjligheter via tryckta

kataloger, Internettjänster, 118-tjänster och

mobiltjänster.

Genom dessa kanaler gör Eniro informa-

tion tillgänglig för användarna varhelst och

närhelst de vill ha den samtidigt som annon-

sörerna exponeras för användarna i enstaka

eller flera sökkanaler utifrån just deras

behov. Hög användning av tjänsterna driver

nyttan för annonsörerna och relevant infor-

mation från många annonsörer ökar nyttan

för användarna.

Eniros kanaler karaktäriseras av att köpare

tar initiativ och söker upp säljare och leve-

rantörer. Genom aktiva användare nära köp-

beslut blir Eniros söktjänster effektiva mark-

nadsföringskanaler för annonsörer.

Eniros tjänster är i stor utsträckning

an non sörsfi nansierade och gratis att nyttja

för användarna. 118-tjänsterna via telefon är

däremot användarfi nansierade.

Vision

”Eniro är det ledande sökföretaget på den

nordiska mediemarknaden.”

Eniro ska vara det ledande sökföretaget,

agera som det ledande sökföretaget och

också uppfattas vara det ledande sökföre-

taget.

Affärsidé

”För användare som söker efter företag, per-

soner, platser, produkter eller tjänster, till-

handahåller Eniro relevant, lokal och hög-

kvalitativ information – enkel att hitta och

utvärdera samt tillgänglig varhelst ett behov

uppstår.

För annonsörer som riktar sig till köpbe-

nägna kunder tillhandahåller Eniro effektiva

annonseringslösningar – enkla att använda

och mäta samt anpassade till annonsörers

behov i fl era olika kanaler.”

Genom ovanstående inriktning i erbju-

dandet till användare och annonsörer ska

Eniro fortsätta vara framgångsrikt och bibe-

hålla och utveckla positionen som bransch-

ledare.

Mission

”Genom ständig utveckling av innovativa

söktjänster är Eniro den hjälpande hand som

gör sökande enkelt för alla.”

Den grundläggande tanken bakom Eniro

som företag och det uppdrag som ytterst

driver Eniromedarbetarna framåt.

Finansiella mål

Enirokoncernen styr övergripande mot att

uppfylla en uppsättning fi nansiella mål som i

balans skapar såväl god avkastning till aktie-

ägarna som fi nansiell stabilitet för verksam-

heten.

De fi nansiella mål som fastslagits av

Eniros styrelse på medellång, sikt, det vill

säga 3–5 år, beskrivs och kommenteras i

tabellen på nästa sida.

Via telefonkataloger, 118-tjänster,

Internet och mobiltelefon erbjuder

Eniro de bästa sökmöjligheterna

för köpare och säljare som enkelt

vill hitta varandra. Starka varu-

märken och hög användning av

Eniros produkter och tjänster gör

det värdefullt för annonsörer att

fi nnas med i Eniros sökkanaler.

kataloger

118-tjänster

Internet

mobil-

tjänster

ENIROS KANALERvälje

r sökkanal efter behov och situation

ANVÄNDAREN

når ut i alla

sökkanaler

ANNONSÖREN

Annonsören exponeras i fl era sökkanaler och möter användaren

på användarens villkor.

758 katalogtitlar publicerade

1,4 miljarder Internetsökningar i Eniros

nätverk

Cirka 60 miljoner förfrågningar till 118-

tjänsterna enbart i Sverige

U N D E R 2 0 0 6




Mål Bakgrund Utfall 2006 (2005) Kommentar

Årlig intäktstillväxt om 3-5 procent på medellång sikt.

Motsvarar en tillväxtnivå i linje med de ledande aktörerna i branschen.

1,0%1) (1,7%) Genom stark tillväxt på Internet har Eniro, trots viss press på offl ineintäkterna, ökat intäktsnivån något 2006. Målet om 3–5 procents tillväxt ska nås genom accelererad tillväxttakt för onlineintäkter, ökade intäkter från voice samt minskat intäktstapp för offl ine.

Uthållig EBITDA-marginal på över 30 procent och ett starkt kassafl öde.

Målet är satt utifrån en samman-vägd bedömning av Eniros respektive marknadspositioner, förändringar på marknaderna, tillväxttakt och kostnadsutveckling.

34% (26%) Genom framförallt kostnadsbesparingar i koncernen har Eniro 2006 stärkt marginalen. Intäktstillväxt, bibehållen kostnadskon-troll och realisering av synergier inom koncernen ska bidra till fortsatt måluppfyllelse. Eniros investeringsbehov begränsas till cirka 2 procent av rörelseintäkterna. Kassafl ödesbidraget från EBITDA blir därför högt.

En effektiv kapitalstruktur med en nettoskuldsättning på upp till 5 gånger EBITDA.

Nivån är satt utifrån att Eniros kapital på ett effektivt sätt ska utnyttjas med en bibehållen sund operationell risknivå.

3,9 (5,0 proforma inkl. Findexa 2005)

Förvärvet av Findexa 5 december 2005 ökade Eniros skuldsätt-ning. Vid ingången av 2006 var nettoskuldsättningen 8,6 gånger EBITDA, vilket baserat på proforma för den nya Enirokoncernen inklusive Findexa samt exklusive engångskostnader motsvarar nivån 5,0 gånger EBITDA. Nivån 31 december 2006 var 3,9 gånger.

Utdelning till aktieägarna motsvarande 75 procent av nettovinsten.

Målet baseras på Eniros bedömda investeringsbehov samt mål för nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA.

76% (43%) På grund av förvärvet av Findexa understeg utdelningen för 2005 målnivån. Den föreslagna utdelningen 2007, det vill säga avseende 2006 års resultat, uppfyller målet. Värdet på utfallet för 2006, 76 procent av nettovinsten, baseras på den av styrelsen föreslagna utdelningen om 4,40 kr/aktie, och gäller under förutsättning att årsstämman så beslutar 30 mars 2007.

0

000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

200620052004

6 697

4 8274 745

200620052004

28

26

34

0

2

4

6

8

10

200620052004

2,1

8,6

3,9

0

300

600

900

200

500

200620052004

1 016 1 007

1 436

Intäktstillväxt, MSEK

Den stora intäktsökningen 2006 beror på att

Findexa förvärvades 5 december 2005. Den

organiska intäktsökningen 2006 jämfört med

2005 var 1 procent.

EBITDA-marginal, %

EBITDA-marginalen 2006 påverkades positivt

av förvärvet av Findexa. Under 2006 förbättra-

des Eniros operationella EBITDA-marginaler för

samtliga bolag.

Nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, ggr

Proforma inklusive Findexa samt exklusive

förvärvsrelaterade engångskostnader var

nettoskuldsättningen vid ingången av 2006

5,0 gånger EBITDA. Nivån 31 december 2006

var 3,9 gånger.

Kassafl öde från den löpande verksamheten, MSEK

Eniros investeringsbehov begränsas till cirka

2 procent av rörelseintäkterna. Kassafl ödes-

bidraget från EBITDA blir därför högt.

1) Jämfört med proforma inkl. Findexa 2005.

Hög användning av Eniros tjänster driver nyttan för annonsörerna och relevant information från många annonsörer ökar nyttan för användarna.




Strategiska framgångsfaktorer

Informationen och innehållet

i söktjänsterna, ett starkt varu-

märke och säljkåren är några

av de faktorer som är förutsätt-

ningar för Eniros möjligheter

att uppfylla fi nansiella mål och

klara kommande verksamhets-

utmaningar.

Produktutveckling

Utvecklandet av nya produkter och tjänster

– genom egen produktutveckling och genom

allianser med olika samarbetspartners – är

en central del i Eniros strategi att befästa

och utveckla positionen som det ledande

nordiska sökföretaget. Hög användning är

det som främst driver sökkanalernas värde

för annonsörerna och därmed annonsintäk-

terna.

För att kunna förbli ledande arbetar Eniro

kontinuerligt med att fördjupa kunskaperna

om användarmönster, användarbehov och

användarvänlighet, bland annat genom

undersökningar, testpaneler och betatester.

Kataloger, Internet- och mobiltjänsterna

utvecklas kontinuerligt för att bli mer lättan-

vända. Utifrån förståelse för hur ny teknik

kan an vändas och olika sökkanaler kan

kombineras för att möta förändrade använ-

darmönster utvärderar Eniro tjänsteutbudet

och anpassar produktportföljen.

Produktutvecklingen inriktas mot tjänster

för användare som söker kommersiell infor-

mation, tjänster som är nära den faktiska

transaktionen mellan köpare och säljare

samt tjänster som innebär att värdet av kun-

dernas annonsering blir mätbart och tydligt.

Den gemensamma plattform för Internet-

tjänsterna eniro.se, eniro.fi och eniro.dk som

lanserades i januari 2007 kommer att inne-

bära snabbare och effektivare produkt-

utveckling. Plattformen är ett exempel på

hur synergier kan nyttjas inom koncernen.

Även erbjudandet gentemot annonsörer-

na utvecklas. Eniro har tidigare i huvudsak

tagit betalt utifrån annonsinföranden – i

katalog eller på Internet. Eniro erbjuder idag

även kunderna sökordsannonsering där

annonsören betalar per klick samt har till-

gång till ett nätverk av mediepartners genom

vilket Eniros annonsörer kan annonsera med

sponsrade länkar i redaktionella miljöer.

Säljkår och värdebaserad försäljning

Att leda säljkåren på ett effektivt sätt är av

avgörande betydelse för Eniros framgång.

För ökad effektivitet och för att möta kun-

derna med mer specialiserad kompetens

fokuserar delar av säljkåren på fl era av Eniros

marknader på ett varumärke och/eller en

söktjänst. Specialiserade Internetsäljkårer

fi nns på alla Eniros marknader.

Säljkåren styrs och utvecklas utifrån

Eniros säljkoncept som ger struktur och

inriktning för säljarbetet. Konceptet – som

bland annat omfattar planering, mötesge-

nomförande, sambesök, säljträning och

nyckeltal för uppföljning – är inriktat på ett

resultatfrämjande beteende och fokuserar

på att utveckla såväl individer som team.

Ett fokuserat område för Eniro och sälj-

kåren är värdebaserad försäljning, att bättre

tydliggöra värdet i att annonsera hos Eniro

och minska gapet mellan upplevt och verk-

ligt värde. I detta arbete har säljarna stöd av

bland annat samtalsmätning, webbstatistik

och undersökningar.

Säljkåren fyller också en viktig funktion i

insamling och kvalitetssäkring av informa-

tion till sökkanalerna.

Lokalt och högkvalitativt innehåll

Information och innehåll i sökkanalerna som

upplevs som relevant, lokalt och av hög kva-

litet är en betydelsefull konkurrensfaktor för

att Eniro ska kunna erbjuda den bästa sök-

hjälpen på varje enskild geografi sk marknad.

En mycket viktig del i att åstadkomma detta

är den etablerade säljkåren som i kundkon-

takterna säkerställer informationens djup

och kvalitet.

I ökad utsträckning bidrar även använ-

darna med innehåll – inte bara till Eniros portal-

tjänster utan också genom att exempelvis

uppdatera uppgifter om sig själva, att ge

omdömen om olika leverantörer eller att

lägga upp radannonser.

Starkt varumärke

Eniro vill vara det självklara valet när använ-

dare söker efter företag, personer, platser,

produkter eller tjänster. Utöver kvalitativa

erbjudanden kräver detta också ett starkt

varumärke. Särskilt inom söktjänster på

Internet – där steget mellan behov och age-

rande är kort – är det viktigt att vara använ-

darens förstahandsval.




Varumärket Eniro, etablerat 2000, började

under 2003 att utvecklas till ett paraplyvaru-

märke under vilket de olika produkt- och

tjänstevarumärkena samlades. Eniro har

utvecklats till ett starkt varumärke i Norden.

Utöver Eniro fi nns starka lokala produkt-

varumärken, exempelvis Gule Sider® i

Norge och Panorama Firm® i Polen.

Under 2006 har varumärkesarbetet foku-

serat på att lyfta fram de olika kanalerna och

på att fylla varumärket med emotionella vär-

den, som att Eniro är hjälpsamma och alltid

vet var informationen fi nns.

Multikanalstrategi

Hur människor vill söka och hitta information

varierar både över tid, mellan individer och

hos samma person beroende på situation.

Eniro har därför valt en strategi som innebär

att relevant och lokalt innehåll erbjuds på

fl era sätt via olika kanaler och söktjänster.

Därmed fi nns alltid en produkt eller tjänst

som passar användarens behov och som

ger utmärkta möjligheter för annonsörerna

att få en anpassad annonsexponering.

Geografi skt fokus

Sökbranschen, och särkilt katalogverksam-

heten, karaktäriseras av ett starkt samband

mellan marknadsposition och lönsamhet.

Eniro fokuserar därför på Norden och Polen,

marknader där Eniro är den ledande aktören

eller bland de ledande. Eniros tyska verk-

samhet ”Wer liefert Was?” är att betrakta

som en finansiell investering som Eniro

behåller och utvecklar så länge den bedöms

skapa mervärde för aktieägarna. Eniro har

mellan 2003 och 2006 avyttrat verksamhe-

ter med svagare marknadspositioner i Ukrai-

na, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och

Vitryssland. Under 2005 förvärvades

Findexa, det ledande sökföretaget i Norge.

Eniro1)

December 2005

December 2006

Sverige 93 94

Norge 47 46

Norge – Gule Sider 952) 97

Finland 69 82

Danmark 463) 403)

1) Varumärkeskännedom inkluderar både spontan och

hjälpt känne dom. Källa: Research International (Sifo).2) Mätningen genomfördes i januari 2006.3) Mätningen genomfördes i november månad.

V A R U M Ä R K E S K Ä N N E D O M

Ett fokuserat område för Eniro och säljkåren är värdebaserad försäljning – att bättre tydliggöra värdet i att annonsera hos Eniro och minska gapet mellan upplevt och verkligt värde.




Utmaningar och utfall 2006

Utifrån omvärlds- och kon kur-

rens situation, fi nansiella mål

och strategiska vägval defi nierar

Eniros ledning varje höst de

viktigaste utmaningarna för

nästkommande år.

Under 2006 stod fem huvud-

sakliga utmaningar i fokus för

Eniros ledning och medarbetare.

Här beskrivs insatserna och

utfallen på respektive område.

1. Intäktsutvecklingen för tryckta kataloger i Sverige och Norge

Utmaning

I både Sverige och Norge har de organiska

printintäkterna minskat de senaste åren.

Efter att nya initiativ tagits bromsades

intäktsnedgången i Sverige till –2 procent

under 2005. Vid ingången av 2006 var målet

för året oförändrade printintäkter organiskt

jämfört med 2005, vilket senare kom att revi-

deras till en nedgång om 2 procent. För 2006

var målet för de norska printintäkterna ett

organiskt intäktsfall på cirka 10 procent.

Åtgärder

I Sverige har katalogförnyelsen pågått sedan

2004. 2007 års utgåva av Gula Sidorna har

bland annat fått ny layout, förbättrade index

och söksidor och en ny Hälso- & sjukvårds-

guide för att underlätta ytterligare för använ-

darna. Under 2006 distribuerades för första

gången en pocketversion, Gula Sidorna – på

väg, för Stockholmsregionen. Säljstyrkan

delades upp i en del för katalog och en del

för Internet för att öka fokuseringen vid för-

säljningen av respektive erbjudande. Mer

fl exibla betalningsvillkor infördes för kunder-

na och åtgärder för att bättre kunna demon-

strera värdet av en annonsering har genom-

förts.

I Norge har 2007 års utgåvor av Gule

Sider fått fyra temaguider med restauranger,

bröllop, hälsa & skönhet samt dygnetrunt-

öppna servicefunktioner plus att mobilnum-

mer tas med i de vita sidorna. Den lokala

katalogen Ditt Distrikt har förbättrats både

vad gäller innehåll och användarvänlighet.

Att påvisa värdet av en annonsering har varit

ett fortsatt tema för säljkåren under 2006.

Mer skräddarsydda presentationsmaterial

för respektive säljkanal har ökat effektiviteten

liksom en centralisering av tidigare fragmen-

terade enheter inom telefonförsäljning. Pris-

sättning och erbjudanden har förenklats.

Resultat

Printintäkterna i Sverige minskade organiskt

med 2 procent, vilket var i linje med den revi-

derade utblicken för 2006 men ej i linje med

det initialt uppsatta målet.

I Norge minskade printintäkterna orga-

niskt med 7 procent under 2006, vilket är ett

något bättre resultat än förväntat. Dock

kvarstår utmaningen i Norge för 2007 då

nedgången i printintäkter inte brutits.

Faktiska offl ineintäkter och organisk intäktsnedgång, MSEK

2. Hantera de ändrade marknads-villkoren i Finland

Utmaning

På grund av en förändrad marknadssitua-

tion där både Eniro och Fonecta publicerade

direkt konkurrerande regionala kataloger

sjönk katalogintäkterna i Helsingfors och

Tammerfors med 27 procent för Eniro 2005.

Lägre intäkter plus ökade kostnader för att

etablera en egen säljorganisation och ett

nationellt katalogerbjudande innebar att

EBITDA-marginalen för den fi nska verksam-

heten, exklusive omstruktureringskostnader,

var 8 procent 2005. Utmaningen för 2006

var att återta förlorade intäkter, öka effektivi-

teten i organisationen samt få fart på Inter-

net- och 118-tjänsterna för att uppnå en

EBITDA-marginal över 10 procent.

Åtgärder

Fokus har under året varit att förbättra orga-

nisationens effektivitet och reducera kost-

nader. Under 2006 har Eniro Finland föränd-

rat organisationen på ledningsnivå samt i

0

500

1000

1500

2000

20062005

1 598

Sverige Norge

1 4431 522

–2%–7%

1 344




sälj- och backoffi ceverksamheten. Säljkå-

rens effektivitet har ökat genom bland annat

förbättrad kampanjplanering samt tydligare

målstyrning och uppföljning. Samtidigt har

förberedelser för kommande produktut-

veckling och ökad varumärkeskännedom

genomförts.

Resultat

Katalogkonkurrensen är fortfarande hård i

Helsingfors och Tammerfors, men intäkter-

na växer i övriga Finland. Internetintäkterna

har ökat starkt och nummerupplysnings-

verksamheten har tagit marknadsandelar.

Eniro har ökat omsättningen något i Finland

till 642 MSEK (637 MSEK). EBITDA-margi-

nalen för 2006 blev 13 procent (5), vilket var

bättre än det uppsatta målet.

3. Vidareutveckla Interneterbjudandet

Utmaning

Användning och annonsintäkter växer på

Internet samtidigt som konkurrensen ökar.

Eniros utmaning för 2006 var att öka trafi ken

och att vidareutveckla våra erbjudanden och

paketeringar av tjänster till annonsörerna.

Ett mål var också att i allt större utsträckning

förfl ytta användarna närmare den faktiska

transaktionen.

Åtgärder

Under första kvartalet 2006 beslutade Eniro

att investera ytterligare 50 MSEK årligen i

produktutveckling inom Internet. Det största

enskilda resultatet är nya eniro.se, eniro.fi

och eniro.dk som lanserades i januari 2007.

Tidigare under året har en rad funktioner

utvecklats som för användaren närmare ett

köp, exempelvis mer avancerade sökmöjlig-

heter för produkter och tjänster, click-to-

call-lösning, användaromdömen och en

prisjämförelsetjänst. Statistikverktyg har

utvecklats för att stödja säljarna i dialogen

om värdet av att annonsera i Eniros nätverk.

Nya betalningsmodeller har införts och vida-

reutvecklats baserat på sponsrade länkar.

Resultat

Eniros produktutveckling har mottagits posi-

tivt av kunder och användare. Koncernens

onlineintäkter ökade under året organiskt

med 14 procent och antalet sökningar i Eni-

ros nätverk ökade under året till 1,4 miljarder

(1,1).

Utvecklingen av unika webbläsare i hela Eniros Internetnätverk

4. Kostnadsnivån

Utmaning

Ett för högt kostnadsläge.

Åtgärder

Under 2004 implementerades ett kostnads-

besparingsprogram för att sänka Eniros

totala kostnadsnivå, beräknat i fast penning-

värde jämfört med kostnadsnivån 2003 och

angivet som nettobesparingar. Efter juste-

ring av programmet för den ökade investe-

ringstakten i Internetrelaterad produktut-

veckling avses totalt 300 MSEK att sparas,

varav 100 MSEK fick genomslag under

2005, ytterligare 100 MSEK planerades få

genomslag under 2006 och sedan ytterligare

100 MSEK under 2007.

Besparingarna under 2006 har bland

annat realiserats inom inköp och IT.

Resultat

För 2006 låg kostnadsbesparingarna i linje

med det uppsatta målet om 200 MSEK (ack-

umulerat). Målet för kostnadsbesparingarna

för 2007 ligger fast.

5. Integrationen av Findexa

Utmaning

Att integrera Findexa i Enirokoncernen.

Målet var att sammanslagningen skulle

generera kostnadssynergier om 50 MSEK

under 2006 och 100 MSEK under 2007

genom integrering av koncernens två verk-

samheter i Norge. Dessutom skulle arbetet

med koncerngemensamma synergifrågor

på områden som produktutveckling, mark-

nadsföring och IT ha påbörjats.

Åtgärder

Arbete med att praktiskt integrera de två

norska verksamheterna har bedrivits, liksom

arbete med att realisera de kostnadssyner-

gier som uppstår i och med sammanslag-

ningen. Medarbetarna har fl yttat samman

och Findexa namnändrades till Eniro per

1 oktober 2006. Antalet varumärken har

reducerats och Eniro har valt att fokusera på

de marknadsledande varumärkena Gule

Sider® och Kvasir®.

Ett projekt i syfte att identifi era och pla-

nera för koncerngemensamma synergier har

genomförts.

Resultat

De två norska verksamheterna är fullt inte-

grerade. Målet för kostnadssynergier om 50

MSEK 2006 har uppnåtts och målet om

totalt 100 MSEK för 2007 står fast.

Under 2007 kommer arbetet med att

genomföra de identifi erade koncerngemen-

samma synergierna inom inköp, it och pro-

duktutveckling att vara i fokus.

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

200620052004

Antal unika webbläsare per vecka

i genomsnitt per månad.


1 0 E N I R O Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

M A R K N A D S Ö V E R S I K T

Sökmarknad i förändring

Den nordiska sökmarknaden

omfattar tryckta kataloger, Inter-

nettjänster, mobiltjänster och

118-tjänster. Förändrade använ-

darbeteenden och tekniska lös-

ningar som möjliggör mer avan-

cerade annonsmöjligheter ställer

krav på kontinuerlig utveckling av

produkter, tjänster och affärsmo-

deller samtidigt som branschen

under senare år har genomgått

en tydlig konsolidering.

Annonsmarknaden för Internet- och mobil-

tjänster växer snabbt. Inträdesbarriärerna

för att starta en tjänst i de nyare kanalerna är

lägre än på katalogsidan, men vikten av

funktionalitet, starka varumärken, högkvali-

tativt innehåll och en stor säljkår gör det

ändå utmanande för nya aktörer att fram-

gångsrikt lansera och kapitalisera på helt

nya produkter och tjänster.

Den nordiska katalogmarknaden är

mogen och användningen av katalogpro-

dukter fortsätter ligga på en hög nivå. Mark-

naden domineras av ett fåtal aktörer och

inträdesbarriärerna är höga.

Marknadsutveckling

Europa utgör cirka 30 procent av sökmark-

naden i världen uppskattar The Kelsey Group

(USA). De nordiska länderna har fortfarande,

tillsammans med USA, den största andelen

annonsering i sökrelaterad media i relation

till total annonsering och högst andel inves-

teringar i sökrelaterad media per capita. His-

toriskt har de nordiska marknaderna karak-

täriserats av ett företag med en stark ställ-

ning, oftast avknoppade verksamheter från

teleoperatörer. Efter European Directories

(EDSA) förvärv av TDC Förlag och Fonecta

har den nordiska marknaden kommit att

ändras till att delas mellan två ledande före-

tag; Eniro och EDSA.

Den nordiska sökmarknaden uppskattas

av The Kelsey Group visa en genomsnittlig

årlig tillväxttakt mellan 2005 och 2010 på 4,5

procent, där tillväxten främst väntas ligga i

Internet och mobiltjänster.

De flesta traditionella sökföretagen i

Europa, Eniros branschkollegor, har gått från

att huvudsakligen distribuera Gula Sidor i

tryckt format till att också ha utökat sina

portföljer med Internettjänster, 118-tjänster

och mobiltjänster.

Internetannonsering i stark tillväxt

Internetanvändningen ökar och Internet blir

alltmer ett självklart verktyg för både profes-

sionell och privat användning, för såväl nytta

som nöje. I Sverige och Norge beräknas

exempelvis cirka hälften av hushållen ha till-

gång till bredband i hemmet, vilket möjliggör

allt mer avancerade och bandbreddskrävan-

de tjänster. Mycket av de senaste årens

Internettjänstutveckling har varit teknikdri-

ven och begreppet ”webb 2.0” har etable-

rats. Webb 2.0-tjänster låter användare

kommunicera och samarbeta mer via Inter-

net och dela information på nya sätt.

Utifrån dessa förutsättningar utvecklar

sökföretagen nya annonslösningar för att

attrahera annonsörer att annonsera och

locka användare till att klicka på annonser-

na. Ett exempel på marknadstillväxten är att

Institutet för Reklam och Mediestatistik

(IRM) uppskattar att den svenska markna-

den för Internetreklam 2006 uppgick till 2,6

miljarder SEK och bedöms växa med drygt

30 procent 2007.

Om Webb 2.0 är den främsta utveck-

lingstrenden så är sökordsmarknadsföring

den snabbast växande annonseringstren-

den på många marknader. I Sverige bedö-

mer IRM att sökordsmarknadsföring växer

med cirka 260 procent 2006 och 70 procent

2007. Sökordsannonsering innebär att

annonsörer köper annonsutrymme kopplat

till ett visst sökord, på en sökmotor eller

Internetkatalog.

Kataloger bibehåller sin starka ställning

Tryckta kataloger har en stark ställning i

Europa, med höga intäkter och hög använd-

ning. För att möta förändrade användar-

mönster och ökad Internetanvändning har

de nordiska sökföretagen ökat sina sats-

ningar inom produktutveckling för såväl

kataloger som Internettjänster och mobil-

tjänster.

Ny konkurrenssituation

Många sökföretag har höga vinstmarginaler

och stabila kassafl öden vilket gör dem till

attraktiva mål för företagsförvärv, och bran-

schen har de senaste åren i stor utsträck-

ning konsoliderats. Framför allt har riskkapi-

talbolag varit aktiva i konsolideringen men

även industriella förvärv har gjorts, till exem-

pel av mediebolag som velat bredda sina

erbjudanden genom att kombinera nyheter,

För marknadsdata i årsredovisningen har

följande källor använts: IRM, WARC, IAB,

TNS Adex, Dansk Oplagskontrol, ZAW,

BVDW, CR Media Consulting och Eniro-

estimat. Siffrorna för 2005 har justerats med

anledning av ändrade marknadsdata från de

olika instituten och ändrade källor.

Reklam i traditionell media omfattar

dagspress, tidskrifter, tv, radio, bio och

utomhusreklam.

03_Marknad_cmyk.indd 1003_Marknad_cmyk.indd 10 07-03-07 15.56.0807-03-07 15.56.08

E N I R O 1 1Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

M A R K N A D S Ö V E R S I K T

kartor och företagssökningar. Några av de

stora förvärven på senare tid är brittiska Yell

som förvärvade spanska TPI och riskkapi-

talbolaget KKR som förvärvade majoriteten

av aktierna i franska Pages Jaunes.

De traditionella sökföretagen har på

senare år fått konkurrens från nya aktörer i

och med att Internet har blivit ett allmänt

verktyg för att söka efter information. På de

olika lokala marknaderna möter de traditio-

nella sökföretagen konkurrens från såväl

globala sökmotorer som från mindre, lokala

Internet baserade sökföretag. De globala

Internettjänstföretagen har fortsatt sin eta-

blering på lokala, mindre marknader och

lanserar söktjänster anpassade för den

aktuella marknaden. Radannonserings-,

prisjämförelse- och auktionssajter blir allt-

mer populära när det gäller att söka och

utvärdera produkter. Denna utmaning har

fått de traditionella sökföretagen att kom-

plettera sina ursprungliga affärsmodeller

och matcha sina konkurrenter med attrakti-

va tjänster och annonslösningar för Internet

och mobiltjänster.

Sökmarknaden står inför stora utmaningar:

användarmässigt, produktmässigt men

även strukturmässigt. De förändringar, med

konsolidering av branschen, produktutveck-

ling av både befi ntliga och nya produkter

samt nya strategiska allianser, som före-

kommit under de senaste åren kommer med

största sannolikhet att fortsätta även under

de kommande åren.

Onoterade företag Främsta marknader Ägare Främsta marknadsposition Ungefärliga intäkter 2005

European Directories Danmark, Österrike, Finland, Sverige och Nederländerna

Macquarie Capital Alliance Group, Caisse de Depot et Placement du Qubéc och Nikko Principal Investment Ltd

Nummer 1 i Danmark, Österrike 5,6 miljarder SEK

World Directories Group Nederländerna, Belgien, Irland och Portugal

Apax Partners Worldwide LLP och Cinven Limited

Nummer 1 i Belgien, Irland och Portugal

4,5 miljarder SEK

Noterade företag

Eniro Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen

Noterat i Stockholm

Nummer 1 i Sverige, Norge och Polen

6,6 miljarder SEK (proforma inkl. Findexa)

Pages Jaunes Frankrike och Spanien Noterat i Paris Nummer 1 i Frankrike 9,8 miljarder SEK

SEAT Italien, Tyskland och Storbritannien

Noterat i Milano Nummer 1 i Italien 13,2 miljarder SEK

Yell Storbritannien, USA och Spanien

Noterat i London Nummer 1 i Storbritannien och Spanien

22,0 miljarder SEK

Några av Eniros branschkollegor med verksamhet i Europa. Av dessa konkurrerar Eniro direkt enbart med European Directories på de fi nska, danska och svenska marknaderna.

Branschkollegor

De nordiska länderna har, tillsammans med USA, den största andelen annonsering i sökrelaterad media i relation till total annonsering.



M A R K N A D

• Eniro.se: Flygfoton, prisjämförelsetjänst

och click-to-call-lösning är några av de

funktioner som lades till under året. En helt

ny version av eniro.se med ny design och

förbättrad funktionalitet lanserades

• Katalogen Eniro Gula Sidorna® utvecklades

med bland anant förbättrad layout och

rubriker, guider inom restaurang, bröllop

och kropp & själ samt förbättrad

samhällsinformation

• Stockholmsutgåvan av Gula Sidorna

publicerades i pocketformat, med ett

urval av 280 rubriker. Pocketkatalogen

distribuerades i 250 000 exemplar

• I december lanserade Din Del lokala

Internetportaler för Sveriges kommuner

• Telenor valde Eniro 118 118 som

leverantör av sin svenska nummerupp-

lysning för en tvåårsperiod

• Eniro 118 118 utsågs till ”Europas bästa

personliga söktjänst” och ”Bästa söktjänst

för mobila användare” av 118tracker

• mobil.eniro.se utsågs till Sveriges bästa

mobiltjänst av Internetworld

Nyckeltal, MSEK 2006 2005 2004

Intäkter 2 772 2 779 2 786

Varav Offl ine 1 522 1 598 1 645

Varav Online 653 581 522

Varav Voice 597 600 619

EBITDA 1 143 1 116 1 097

EBITDA-marginal totalt, % 41 40 39

EBITDA-marginal Sverige exkl. Voice, % 46 46 44

EBITDA-marginal Sverige Voice, % 23 20 22

Antal heltidsanställda 1 459 1 522 1 507

Å R E T I K O R T H E T

Sverige

Under 2006 ökade onlineintäk-

terna i Sverige med 13 procent

organiskt, intäkterna från 118-

tjänsterna minskade med 1 pro-

cent och offl ineintäkterna mins-

kade organiskt med 2 procent.

God kostnadskontroll resulte-

rade i ett förbättrat rörelseresul-

tat före avskrivningar (EBITDA).

Marknad

Sverige är Eniros största marknad. I Sverige

har Eniro en stark ställning inom samtliga

delmarknader: Marknadsandelen inom

tryckta kataloger uppgick till cirka 78 pro-

cent (82) och inom den kraftigt växande

marknaden för Internetreklam uppgick Eni-

ros marknadsandel till 26 procent (33). Eniro

är marknadsledande inom nummerupplys-

nings- eller 118-tjänster i Sverige och har

under 2006 behållit sina marknadsandelar.

Erbjudande

På den svenska marknaden har Eniro som

enda företag ett komplett erbjudande

med tryckta kataloger, Internettjänster, 118-

tjänster och mobiltjänster. Eniro är mark-

nadsledande inom samtliga områden.

Med en kombinerad grunduppgift i Gula

Sidorna® inkluderas annonsörernas uppgif-

ter i såväl den tryckta katalogen som i Eniros

Internettjänst, mobiltjänst samt 118-tjänst.

Inom både katalog och Internet erbjuder

Eniro annonsörerna en komplett portfölj av

annonseringsmöjligheter.

Konkurrenter

Konkurrenterna återfi nns inom de enskilda

delmarknaderna. Eniro har en ledande ställ-

ning inom regionala och lokala kataloger.

Största konkurrenten till Eniros katalogpro-

dukter är EDSA Förlag som ger ut den lokala

katalogen Lokaldelen samt företagskatalo-

gen Stortele.

Konkurrensen inom Internettjänster kom-

mer från en rad olika aktörer. Däribland kan

nämnas globala och lokala sökmotorer som

t ex Google och Sesam, webbplatser för

upplysningar om privatpersoner och företag

som Hitta, samt shoppingsajter som Kelkoo

och radannonseringssajter som Blocket.

Inom 118-tjänster är Eniros huvud sakliga

konkurrenter Ahhaaa och Tele2. Även ett

antal mindre aktörer fi nns inom personlig

nummerupplysning och sms-baserad num-

merupplysning.

Kunder

Eniro bedömer att det i Sverige fi nns cirka

300 000 potentiella företagskunder. Eniros

kundbas utgörs av små och medelstora före-

tag, samt större företag och organisationer.

Under 2006 ökade antalet fakturerade före-

tagskunder till 171 000, jämfört med 166 000

föregående år. Ökningen kan främst hän föras

till Din Del, men också för andra produkter

har antalet kunder ökat. Av kunderna köper

cirka 37 000 artiklar utöver grundinförande

på Internet och drygt 82 000 kunder köper

artiklar utöver grundinförandet i de tryckta

katalogerna. Under 2006 fortsatte utveck-

lingen av verktyg för att tydligare påvisa vär-

det av en annonsering för kunderna.

Under 2006 använde omkring 56 procent

av Sveriges befolkning någon av Eniros 118-

tjänster en eller fl era gånger per år och totalt

hanteras närmare 60 miljoner förfrågningar

per år.

Kataloger

Katalogen Gula Sidorna® är Eniros största

enskilda produkt, med intäkter motsvarande

29 procent av de totala intäkterna för tryckta

produkter i koncernen. Den innehåller

annonser från företag, organisationer, lands-

ting och kommuner och produceras för

samtliga hushåll och företag i 28 regioner.

Stockholm, Göteborg och Malmö är de

största utgåvorna. Den sammanlagda upp-

lagan under 2006 uppgick till cirka 5,9 miljo-

ner exemplar.

Gula Sidorna hade under året cirka

151 000 fakturerade kunder. Återköpsfrek-

vensen för Gula Sidorna under året var 89



M A R K N A D S V E R I G E M A R K N A D S V E R I G E

Antal unika webbläsare per vecka i genomsnitt per månad

procent (89). En undersökning av Research

International (Sifo) 2006 visar att 95 procent

av alla svenskar mellan 15 och 79 år använ-

der de tryckta Gula Sidorna.

Under våren 2006 publicerades en pocket-

version av Gula Sidorna i Stockholm: ”Gula

Sidorna – på väg” med ett urval av drygt 280

rubriker. Den distribuerades på bensinsta-

tioner och köpcentra i Stockholmsområdet.

2007 års utgåva av Gula Sidorna – på väg

kommer att ges ut i Stockholm, Göteborg

och Malmö och urvalet av rubriker utökas till

350.

Din Del® är Sveriges mest använda lokal-

katalog med information om lokala företag i

en stad eller delar av en stad, enligt Research

International (Sifo). Den publicerades 2006

för 181 lokala handelsområden i Sverige

med en sammanlagd upplaga på cirka 4,5

miljoner exemplar. Antalet fakturerade Din

Del-kunder 2006 var strax under 70 000. Av

Sveriges befolkning mellan 15 och 79 år

använder 75 procent Din Del minst en gång

om året, enligt Research International (Sifo).

Från december 2006 fi nns Din Del också

tillgänglig via Internet med lokala portaler i

alla kommuner.

Emfas® är en av de ledande företags-

katalogerna med detaljerad information om

cirka 200 000 företag och deras produkter.

Emfas publiceras i en tryckt utgåva om

130 000 exemplar och fi nns även tillgänglig

via Internet. Utöver basuppgifter innehåller

Internettjänsten årsredovisningar, uppgifter

om kreditvärdighet, ekonomiska nyckeltal

samt information om offentliga upphand-

lingar.

Internettjänster

Med cirka 2,5 miljoner unika webbläsare

i genomsnitt per vecka i december 2006

(2,5) är Eniros Internetnätverk ett av de störs-

ta i Sverige vad gäller användning. Eniros

nätverk av svenska webbplatser omfattar

eniro.se, passagen.se, bilweb.se, dindel.se

och emfas.com. Under början av 2007 för-

värvades även leta.se och bubblare.se.

Sveriges reklammarknad 200622,1 miljarder SEK (20,1)

Internet 12%Katalog 9%Traditionell media 79%

Eniros andel avkatalogreklammarknaden 2006 i Sverige

78%

Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Sverige

26%

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

200620052004

eniro.se Eniros Internettjänster totalt



M A R K N A D S V E R I G E

Eniro erbjuder kunderna samtalsmätning. Ett

unikt telefonnummer används i kundens kata-

logannons och gör det lätt att mäta hur

många samtal annonsen genererar. Så här

ser branschgenomsnittet ut för annonser

under rubriken advokater i Gula Sidorna:

Antal uppmätta samtal per månad: 27,5

Andelen samtal som resulterar i köp: 62%1)

Genomsnittligt ordervärde: 8 500 SEK1)

Intäkt per månad av annonsen: cirka

145 000 SEK

Annonsinvestering per månad: 4 900 SEK

Nettointäkt per månad genom annonsen:

140 100 SEK

k Kunden får cirka 30 SEK i försäljningsintäkt

för varje investerad krona hos Eniro.

1) Källa: Research International (SIFO)

A N N O N S M E D E F F E K T

Eniro.se är en av Sveriges mest använda

webbplatser. På eniro.se kan användarna

söka i Gula Sidorna, hitta privatpersoner,

hämta kartor och vägbeskrivningar samt

använda Internets mest omfattande webb-

sök. Här fi nns även ett stort utbud av andra

nyttotjänster som till exempel Köp & Sälj,

prisjämförelse, nyhetssök, jobbsök och en

välanvänd länkguide.

Under 2006 kompletterades eniro.se

med bland annat fl ygfoton och funktioner för

att underlätta för användarna att hitta pro-

dukter och tjänster. En ny version av eniro.se

med utvecklad funktionalitet och design lan-

serades. Annonsörerna på eniro.se erbjuds

även att annonsera via sponsrade länkar

och bannerreklam.

Dindel.se är en Internettjänst som sam-

lar 290 lokala portaler med företagsinforma-

tion samt lokal information om bland annat

sport, evenemang, nyheter och väder. Inne-

hållet kommer från katalogen Din Del samt

från ett fl ertal samarbetspartners. Dindel.se

lanserades i november 2006.

Passagen.se är en av Sveriges största

portaler med ett innehåll som skapas utifrån

användarnas intressen. Bilweb.se är en

tjänst för försäljning av nya och begagnade

bilar på Internet. Eniros annonsörer erbjuds

via passagen.se och bilweb.se möjlighet till

exponering för stora och intressanta använ-

dargrupper.

118-tjänster

118 118® är Sveriges mest anlitade 118-

tjänst. Utöver telefonnummer och adress-

uppgifter kan telefonisterna hjälpa till med

e-postadresser, öppettider, webbsökningar

på till exempel eniro.se och vägbeskrivningar.

Telefonisterna guidar till exempelvis när-

maste bankomat eller blomsteraffär och kan

skicka kartor och vägbeskrivningar till kun-

dens mobiltelefon. Utan extra kostnad kan

kunden bli framkopplad och få den efterfrå-

gade uppgiften i ett sms.

118 118 är den enda tjänsten i Sverige

som hjälper användare med namn och

adressuppgifter utomlands. Tjänsten är

direktansluten till 20 olika databaser med

över 500 miljoner nummer och kan erbjuda

uppgifter från nästan hela världen. Tjänsten

nås också direkt via 118 119® eller från

utlandet via +46 649 118 118.

Med 118 118 sms får användare via sms

hjälp med telefonnummer, adresser eller

namn. Användaren kan också hitta exem-

pelvis närmaste pizzeria eller apotek. Svaret

kan presenteras med karta, vägbeskrivning

och öppettider. Tjänsten nås genom att

skicka ett sms till 118118.

Mobiltjänster

På mobil.eniro.se fi nns Eniros söktjänster

samlade. Användarna kan via mobiltelefon

söka information om företag i Gula Sidorna,

hitta uppgifter om privatpersoner och få kar-

tor och vägbeskrivningar. Användningen av

mobil.eniro.se har ökat kraftigt under senare

år och under juli månad 2006 besöktes för-

stasidan drygt 300 000 gånger.

Prioriteringar 2007

Genom kontinuerlig produktutveckling, sats-

ningar på värdebaserad försäljning och att

bli bättre på att visa kundvärdet av expone-

ring i Eniros sökkanaler är Eniros ambition

att printintäkterna ska minska i nivå med

2006 samt att intäkterna från Internet- och

mobiltjänster ska öka.



M A R K N A D

Norge

Integrationen mellan Findexa

och Eniro är nu genomförd och

kostnadssynergierna har realise-

rats enligt plan. Norge visade

2006 stark onlinetillväxt med en

organisk intäktsökning om 23

procent1). Offl ineintäkterna mins-

kade organiskt med 7 procent

och intäkterna från nummerupp-

lysning organiskt med 3 procent.

Marknad

Norge är Eniros näst största marknad. Sedan

förvärvet av Findexa i december 2005 har

Eniro en mycket stark marknadsposition. På

Internetreklammarknaden, där Eniro varit

verksamt sedan förvärvet av Scandinavia

Online 2001, har Eniro de mest använda sök-

tjänsterna genom gulesider.no och kvasir.no

och en marknadsandel på 31 procent (34).

Den norska Internetreklammarknaden är den

intäktsmässigt näst största i Norden. Den nor-

ska marknaden för nummerupplysning avreg-

lerades 2002 och samma år tog Findexa över

företaget som levererar den manuella num-

merupplysningen Telefonkatalogen 1880.

Med denna tjänst – som nu heter Gule Sider

1880 – är Eniro nummer två på marknaden

för nummerupplysning.

Erbjudande

Efter förvärvet av Findexa har Eniro ett kom-

plett multikanalerbjudande på den norska

marknaden med kataloger, Internettjänster,

nummerupplysning och mobiltjänster. Eniro

är det enda företaget på den norska mark-

naden som erbjuder användarna informa-

tion i samtliga sökkanaler.

Genom ett kombinerat grundinförande

presenteras annonsörens information både i

katalogen Gule Sider® och på Internettjänsten

gulesider.no. Utöver det kombinerade grund-

införandet erbjuder Eniro en mängd annon-

seringsmöjligheter i såväl katalog som på

Internet. På Internettjänsterna gulesider.no,

kvasir.no samt sol.no erbjuds annonsörerna

förutom exponering via informationssidorna

att annonsera via sponsrade länkar och

banner reklam.

Konkurrenter

Inom regionala och lokala kataloger samt

företagskataloger har Eniro en marknads-

ledande ställning.

• Enheterna Findexa och Eniro integrerades

och fl yttade till gemensamma lokaler

• I den trycka katalogen Gule Sider

introducerades fyra nya guider –

bröllopsguiden, restaurangguiden,

hälsoguiden samt en särskild guide för

24-timmarsservice

• Nya versioner av Internettjänsterna

gulesider.no och kvasir.no lanserades

• Portalen SOL tillförs ökad mediekompe-

tens genom samarbete med Aller. Det

samägda bolaget konsolideras i Eniro

Norge från 1 januari 2007


Intäkter 2 121 293 179

Varav Offl ine 1 344 13 n/a


Varav Voice 102 6 n/a

EBITDA 925 –39 –15

EBITDA-marginal, % 44 –13 –8

Antal heltidsanställda 1 069 1 156 218


1) Jämfört med proforma 2005 inkl. Findexa.

Norge är Eniros näst största marknad och sedan förvärvet av Findexa 2005 har Eniro en mycket stark marknadsposition.



M A R K N A D N O R G E

Den norska Internetreklammarknaden är

mycket konkurrensutsatt. Konkurrenter

inom Internettjänster är ett fl ertal globala

och lokala sökmotorer, bland andra Google

och Sesam.

Inom nummerupplysningstjänster är den

största konkurrenten Opplysningen 1881.

Kunder

Eniro bedömer att det fi nns cirka 220 000

potentiella företagskunder i Norge. Kundba-

sen utgörs av små och medelstora företag,

samt större företag och organisationer.

Under 2006 uppgick antalet fakturerade

företagskunder till cirka 143 000 kunder.

Kataloger

Telefonkatalogen® med en förteckning över

alla telefonabonnenter distribueras till nor-

ska hushåll, företag och organisationer till-

sammans med Gule Sider.

Gule Sider® är den ledande regionala

katalogen i Norge med uppgifter och annon-

ser från företag och ges ut i 13 utgåvor, där

Osloutgåvan är den största. Under 2006 gavs

den ut i en sammanlagd upplaga på 2,7 mil-

joner exemplar. Gule Sider står för huvudde-

len av Eniros intäkter från tryckta kataloger i

Norge, med en andel på cirka 73 procent.

Gule Sider hade under 2006 cirka

134 000 fakturerade kunder. Återköpsfrek-

vensen för Gule Sider under året var 83 pro-

cent.

För Osloregionen ger Eniro även ut en

pocketversion av Gule Sider. Pocketkatalo-

gen distribueras via Statoil-stationer i Oslo-

regionen och har en total upplaga på 80 000

exemplar.

Ditt Distrikt® är en lokalkatalog som ges

ut i 73 utgåvor med en sammanlagd uppla-

ga på 1,9 miljoner exemplar. Ditt Distrikt

innehåller lokal information om företag och

privatpersoner, kommunal information, kul-

turinformation och annan nyttoinformation.

Katalogen distribueras till samtliga hushåll,

företag, organisationer samt fritidshus i res-

pektive område. Under 2006 var antalet fak-

turerade kunder till Ditt Distrikt knappt

34 000. Inför 2007 har Ditt Distrikt fått ny lay-

out.

Proff® är en företagsinriktad B2B-kata-

log med information om 220 000 företag

som publiceras i en total upplaga om 70 000.

Proff, som tidigare hette BizKit, fi nns också

tillgängligt via Internet och på cd. Proff inrik-

tar sig på affärsrelaterad information för pro-

fessionella användare, med utökat innehåll

såsom fi nansiell information och presenta-

tion av styrelser.

Internettjänster

Eniro har ett av de största Internetnätverken

i Norge vad gäller användning med över 1,8

miljoner unika webbläsare i genomsnitt per

vecka i december 2006. Eniros nätverk av

norska Internettjänster omfattar huvudsakli-

gen söktjänsterna gulesider.no och kvasir.no

samt portalen sol.no.

Gulesider.no® är en av Norges mest

använda Internettjänster. På gulesider.no

kan användarna söka i Gule Sider, hitta pri-

vatpersoner och radannonser, hämta kartor,

fl ygfoton och vägbeskrivningar samt använ da

webbsök. Här fi nns även ett stort utbud av

andra nyttofunktioner som till exempel en

prisjämförelsetjänst.

Under 2006 lanserades en ny version av

gulesider.no med ny design och en förbätt-

rad kartfunktion inklusive introduktion av

fl ygfoton. En fl ik med radannonser lansera-

des och på informationssidorna infördes

möjligheten för annonsörerna att exponeras

via video.

Kvasir® är en av de mest besökta norska

Internettjänsterna. Utöver generellt webb-

sök har Kvasir en omfattande länkguide. I

Kvasir Firmasök kan användarna söka efter

företag, produkter och tjänster. Därtill fi nns

även kartor och vägbeskrivningar. Kvasir

fi ck ett nytt utseende i oktober 2006 och

samtidigt infördes möjligheten att annonse-

ra via sponsrade länkar.

SOL® är en av Norges ledande Internet-

portaler med ett brett utbud av bland annat

nyheter, underhållning, chat- och community-

tjänster samt söktjänsten Kvasir. Den fristå-

Norges reklammarknad 200619,1 miljarder SEK (15,8)


Eniros andel av katalogreklammarknaden 2006 i Norge

97%

Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Norge

31%

0

400 000

800 000

1 200 000

1 600 000

2 000 000

200620052004

kvasir.no

Eniros Internettjänster totalt

gulesider.no




ende webbplatsen bilguiden.no, en mark-

nadsplats för nya och begagnade bilar, är

knuten till portalen. I december 2006 kom

Eniro och Norsk Aller AS överens om att från

1 januari 2007 driva sol.no via ett samägt

bolag i vilket Eniro äger 50,1 procent.

Proff®, den företagsinriktade B2B-kata-

logen, fi nns också tillgängligt via Internet.

Nummerupplysning

Gule Sider 1880® är en nummerupplys-

ningstjänst som ger upplysning om telefon-

nummer samt kontaktuppgifter till norska

telefonabonnenter. Användarna erbjuds att

bli kopplade och kan även få uppgifterna

skickade via sms utan kostnad. Gule Sider

1880 utmärker sig som den mest prisvärda

nummerupplysningstjänsten i Norge. Tjäns-

ten fi nns ockå tillgänglig via sms.

Mobiltjänster

Eniro har ett fl ertal mobiltjänster i Norge. På

wap.gulesider.no, wap.telefonkatalogen.

no och wap.tlf.no kan användarna via

mobiltelefon söka efter företag, privatperso-

ner och få kartor. Mobiltjänsten wap.sol.no

har bland annat nyhetsöversikter.

Prioriteringar 2007

Under 2007 fokuserar Eniro Norge på att

minska den negativa intäktsutvecklingen

inom tryckta produkter, bibehålla den starka

tillväxten inom Internet, både avseende

användning och intäkter, samt realisera

synergier.

Ekebergrestauranten i Oslo har en annons i

Eniro Norges Internettjänst Gule Sider. Så här

ser statistiken ut för vad deras annons under

rubriken Restauranter genererade under

augusti 2006:

1 250 klick på informations- eller kartsidan för

Ekebergrestauranten eller länken till

restaurangens hemsida

608 direkta telefonsamtal (via samtalsmät-

ning)

50 samtal via ”Ring upp gratis”-funktionen i

annonsen

25 e-postmeddelanden skickade via funktion

i annonsen

G U L E S I D E R . N O L E V E R E R A R K U N D E R

Norge visade 2006 stark onlinetillväxt med en organisk intäktsökning om 23 procent.



M A R K N A D

Finland

Under året förbättrades såväl

EBITDA-resultatet som EBITDA-

marginalen starkt relativt 2005

tack vare högre intäkter och

genomförda kostnadsbespa-

ringsprogram. Organiskt ökade

onlineintäkterna med 29 procent

och intäkterna från nummerupp-

lysning med 13 procent samtidigt

som offl ineintäkterna minskade

organiskt med 12 procent.

Marknad

Före 2004 hanterades försäljningen av de

regionala katalogerna i Helsingfors och Tam-

merfors gemensamt av Eniro och en annan

aktör. Detta förändrades under 2004 och

försäljningen av 2005 och 2006 års katalog-

upplagor ägde rum under full konkurrens

och kraftig prispress. Samtliga fi nska hus-

håll erhöll kataloger från två leverantörer.

Eniros marknadsandel för tryckta kataloger i

Finland uppgick 2006 till cirka 26 procent.

Den fi nska marknaden för Internettjäns-

ter är mer fragmenterad och mindre utveck-

lad än Internetmarknaderna i de andra nord-

iska länderna. Internetreklammarknaden i

Finland utgör en mindre andel av landets

totala mediemarknad än i Sverige, Norge

och Danmark.

Den finska marknaden kännetecknas

även av att nummerupplysningstjänster och

mobila tjänster används i högre utsträckning

än i övriga Norden. I Finland styrs användar-

nas utnyttjande av nummerupplysnings-

tjänster av vilken telefonioperatör de använ-

der.

Erbjudande

Eniro har idag en landsomfattande närvaro i

Finland och ett multikanalerbjudande som

omfattar samtliga aktuella sökkanaler, det

vill säga tryckta kataloger, Internet- och

mobiltjänster samt nummerupplysning.

Eniro erbjuder en mängd annonserings-

lösningar i såväl katalog som på Internet. På

Eniros Internettjänster erbjuds annonsörerna

exponering via informations sidor, sponsrade

länkar samt bannerannonser.

Konkurrenter

Eniro är näst största aktören på den fi nska

sökmarknaden. Den största konkurrenten är

Fonecta som ägs av European Directories

och som vid sidan av Eniro är den andra

stora aktören inom marknaden för regionala

och lokala kataloger, B2B-kataloger och

nummerupplysningstjänster. På marknaden

för Internettjänster och mobiltjänster möter

Eniro konkurrens från fl era nationella och

internationella aktörer.

Kunder

Eniro Finlands kunder omfattar allt från små

till stora företag och bolaget bedömer att det

fi nns cirka 240 000 aktiva företag som är

potentiella kunder. Under 2006 fakturerade

Eniro knappt 60 000 kunder, en ökning med

10 procent jämfört med 2005.

Kataloger

Eniros telefonkataloger distribueras till

hela Finland och publiceras i 32 handelsom-

råden inklusive Helsingfors- och Tammer-

forsregionerna. Katalogerna innehåller infor-

mation om företag och privatpersoner, kar-

tor samt information från kommuner och

städer. Den totala upplagan för 2006 upp-

gick till cirka 3,0 miljoner exemplar.

Kaupunki-info® är Eniros lokala katalog

som innehåller information om lokala företag

och kommunal service samt privatpersoner.

Kaupunki-info ges ut för 6 områden.

Yritystele® är Finlands ledande B2B-

katalog med information om företag, myn-

digheter och offentlig service.

Internettjänster

Eniros nätverk av fi nska webbplatser inklu-

derar söktjänsterna eniro.fi , yritystele.fi och

portalen suomi24.fi och hade i genomsnitt

1,1 miljoner unika webbläsare per vecka i

december 2006, en ökning med cirka 26

procent jämfört med 2005.

• En ny version av eniro.fi med ny design

och förbättrad funktionalitet lanserades

• Förändrad organisation på ledningsnivå

och av sälj- och backoffi ceverksamheten


Intäkter 642 637 703

Varav Offl ine 311 363 442


Varav Voice 208 178 172

EBITDA 84 34 167

EBITDA-marginal, % 13 5 24

Antal heltidsanställda 530 549 589




Eniro.fi samlar en rad tjänster på en och

samma plats. Här kan användarna söka

efter företag och personer, få kartor och väg-

beskrivningar samt använda Internets mest

omfattande bild- och webbsök. En ny ver-

sion med ny funktionalitet och design har

lanserats. Förutom de traditionella informa-

tionssidorna erbjuds kunderna att annonse-

ra via sponsrade länkar och bannerreklam.

Under 2006 förstärkte eniro.fi sin marknads-

position som ledande lokal söktjänst och

blev den mest använda, välkända och upp-

skattade lokala söktjänsten.

Yritystele.fi är en B2B-tjänst med natio-

nell, regional och branschspecialiserad

information om företag och offentlig service.

Suomi24.fi är en portal som förutom län-

kar och söktjänster också innehåller en

populär dejtingtjänst, debatter och chattar

samt erbjuder Internetanslutning utan

månadsavgift och kostnadsfri e-post.

Nummerupplysning

Eniro: 0100100® är en operatörsoberoende

nummerupplysningstjänst med information

om både fi nska och svenska telefonnum-

mer, namn och adresser till företag och pri-

vatpersoner samt möjlighet att skicka kartor

och vägbeskrivningar till mobiltelefoner.

Dessutom tillhandahåller Eniro den riksom-

fattande nummerupplysningstjänsten 118

som landets teleoperatörer erbjuder sina

kunder. Eniro producerar denna tjänst för

fasta abonnenter från Elisa i Helsingfors,

Tammerfors, Riihimäki, Jyväskylä och Joen-

suu, för Elisas mobilabonnenter samt för

fasta abonnenter hos vissa bolag inom

Finnet-koncernen.

Mobiltjänster

Söktjänsten eniro.fi är också tillgänglig via

mobiltelefon, wap.eniro.fi . I tjänsten erbjuds

kontaktinformation till företag och privatper-

soner i hela Finland tillsammans med kartor

och länkar till andra mobiltjänster. Med sms-

söktjänsten 16123 går det att få information

om telefonnummer, personer och företag.

Prioriteringar 2007

Fortsatt utveckling på katalogsidan parallellt

med tillväxt för och ökad kapitalisering av

Internettjänsterna står på agendan. Detta

ska åstadkommas genom bland annat pro-

duktutveckling och fortsatt fokus på effekti-

visering av säljkåren.

M A R K N A D F I N L A N D

Finlands reklammarknad 200612,8 miljarder SEK (12,5)


Eniros andel av katalogreklammarknaden 2006 i Finland

26%

Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Finland

15%

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

200620052004

eniro.fi Eniros Internettjänster totalt


Eniros nätverk av fi nska webbplatser hade i genomsnitt 1,1 miljoner unika webbläsare per vecka i december 2006, en ökning med cirka 26 procent jämfört med 2005.



0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

200620052004

eniro.dk Eniros Internettjänster totalt

M A R K N A D

Danmark

Expansionen av säljstyrkan inom

online visade resultat och online-

intäkterna ökade organiskt med

27 procent. Offl ineintäkterna

ökade organiskt med 2 procent

under året och EBITDA-margina-

len stärktes till 13 procent.

Marknad

Eniro har funnits i Danmark sedan 1996 då

Den Røde Lokalbog och Mostrup förvärva-

des och har fokuserat sitt erbjudande på

lokala kataloger samt Internet- och mobil-

tjänster. Marknadsandelen inom tryckta

kataloger uppgick till cirka 32 procent (27)

och inom marknaden för Internetreklam var

marknadsandelen 8 procent (8).

Erbjudande

Eniro har separata erbjudanden för expone-

ring i katalog respektive på Internet och

mobiltjänster.

Konkurrenter

På den danska marknaden för tryckta katalo-

ger är Eniros konkurrenter De Gule Sider A/S

och ett fl ertal lokala utgivare. Inom kommer-

siell sökning på Internet är De Gule Sider

och Krak de största konkurrenterna. Eniro

möter också konkurrens från globala sök-

motorer.

Kunder

Eniro bedömer att det i Danmark fi nns cirka

200 000 potentiella företagskunder. Eniros

kundbas utgörs av små och medelstora

företag, samt större företag och organisatio-

ner. Under 2006 uppgick antalet fakturerade

unika företagskunder till 54 000.

Kataloger

Under varumärket Mostrup® publicerar

Eniro tre kataloger: Den Grønne Vejviser som

ges ut i 274 lokalområden i Danmark och

innehåller kommuninformation, branschre-

gister och telefonnummer till privatpersoner,

Kommunalhåndbogen som är en katalog

med kommunal och offentlig information

samt Mostrup Kortbog som är en kartbok

med annonser. Grønne Vejviser används

minst en gång per år av cirka 88 procent av

de som bor i områdena där den distribueras.

Eniro ger ut lokala kataloger i 72 områ-

den. Sedan förvärvet av Webdirs lokalkata-

loger i början av 2006 marknadsförs en del

av dem under egna varumärken, som till

exempel Viborg:Bogen. De fl esta marknads-

förs dock under varumärket Den Røde

Lokalbog®, som varit etablerat på markna-

den sedan 1927.

Totalt uppgår Eniros distribution av kata-

loger i Danmark till cirka 4,6 miljoner exem-

plar.

Internettjänster

Söktjänsten eniro.dk ger möjlighet att söka

efter företag och privatpersoner, se kartor

och vägbeskrivningar samt använda Inter-

nets mest omfattande bild- och webbsök.

Sedan juli 2005 har portalen sol.dk och bil-

tjänsten bilguiden.dk inkluderats i eniro.dk.

En ny version av eniro.dk med ny design och

förbättrad funktionalitet lanserades. I

december 2006 uppgick antalet unika

webbläsare per vecka i genomsnitt till 0,7

miljoner.

Mobiltjänster

Eniro.dk fi nns även tillgänglig som mobil-

tjänst, wap.eniro.dk. Eniro Danmark erbju-

der tjänsten sms 1928 där användarna kan

få uppgifter om företag, privatpersoner,

nummer och namn.

Prioriteringar 2007

Stärkt täckning för de lokala katalogerna

samt ökad tillväxt för Internettjänsterna,

bland annat genom produktutveckling mot

såväl användare som annonsörer är priorite-

rade områden för Eniro Danmark.


• En ny version av eniro.dk med ny design

och förbättrad funktionalitet lanserades

• Webdir med sju lokalkataloger förvärvades

och konsoliderades i Eniro Danmark från

1 februari 2006

• Utökad säljkår, huvudsakligen på Online





EBITDA 58 37 22




Danmarks reklammarknad 200615,1 miljarder SEK (14,6)


Eniros andel av katalogreklammarknaden 2006 i Danmark

32%

Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Danmark

8%



M A R K N A D

Polen

• Varumärkeskännedomen (spontan) om

Panorama Firm ökade till 42 procent

• Utsedd till bästa telefonkatalog i Polen

(Panorama Firm) av Media Partner Group





EBITDA 91 83 70


Antal heltidsanställda 1 108 1 112 1 026

Å R E T I K O R T H E TOnlineintäkterna ökade organiskt

med 32 procent. Offl ineintäkterna

minskade organiskt med 2 pro-

cent medan EBITDA-resultatet

ökade.

Marknad

Eniro är störst på den polska katalogmark-

naden med en marknadsandel på 50 pro-

cent (55). Eniros marknadsandel av Internet-

reklammarknaden uppgick till 10 procent

(11). Av Polens 38 miljoner invånare använ-

der idag cirka 33 procent Internet, jämfört

med cirka 25 procent 2004 (källa: The Kelsey

Group).

Erbjudande

I Polen ger Eniro ut kataloger och tillhanda-

håller Internet- och mobiltjänster. Nyligen

startade Eniro även en 118-tjänst. Expone-

ring i katalog och på Internet säljs separat.

Kunder

Antalet fakturerade kunder låg kvar på

samma nivå 2006 som 2005, 108 000. Eni-

ros databas över potentiella kunder i Polen

omfattar över 1,2 miljoner företag. Varje år

kontaktas cirka 650 000 företag av Eniro

Polen.

Konkurrenter

Inom tryckta kataloger har Eniro två konkur-

renter på den polska marknaden; PKT och

DiTel S.A. med 25 respektive 20 procents

marknadsandel. Inom Internettjänster är den

största konkurrenten ITI Holdings portal

Onet.

Kataloger

Eniros regionala katalog Panorama Firm®

är Polens ledande katalog för branschinde-

lad information. Panorama Firm ges ut i 33

utgåvor som täcker hela Polen. Distributio-

nen till hushållen grundar sig på geografi skt

läge och inkomstnivå över genomsnittet. I

Warsawaregionen distribueras tre lokala

kataloger under varumärket Panorama

Lokalna®. Dessutom ger Eniro ut en specifi k

katalog för bilister och en B2B-katalog för

byggindustrin. Totalt uppgår Eniros katalog-

distribution i Polen till cirka 2,9 miljoner

exemplar.

Internettjänster

Pf.pl är en av Polens mest populära webb-

platser och den möjliggör sökningar efter

företag och som komplement fi nns kartfunk-

tioner och vägbeskrivningar. I december

2006 besöktes pf.pl av i genomsnitt cirka

415 000 unika webbläsare per vecka i snitt –

en ökning med 237 procent jämfört med

föregående år (123 000). Pf.pl fi ck pris som

bästa söktjänst med bästa databasen i

”Now Internet 2006” (Teraz Internet).

Mobiltjänster

Panorama Firm fi nns också tillgänglig som

mobiltjänst via Nokia plug-in och Era

Omnix.

118-tjänster

I slutet av 2006 startade Eniro en 118-tjänst,

initialt i mindre skala för en av telefoniopera-

törerna. 118-tjänsten besvarar frågor om

företag, men innehåller inte information om

privatpersoner.

Prioriteringar 2007

Att stärka erbjudandet för annonsörerna, att

förbättra strukturer och processer inom sälj

samt att stärka varumärkeskännedomen är

de huvudsakliga fokusområdena för 2007.

Antal unika webbläsare per vecka på Eniros Internettjänster i genomsnitt per månad

Polens reklammarknad 200615,3 miljarder SEK (13,4)


Eniros andel av katalogreklammarknaden 2006 i Polen

50%

Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Polen

10%

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

200620052004



M A R K N A D

Tyskland

• Kunderbjudande utvecklat och ny modell

för säljprocessen införd

• Processorientering av organisationen

genomförd för att bättre stödja kärnpro-

cesserna



EBITDA 70 72 86



Å R E T I K O R T H E T”Wer liefert Was?” jobbar nu helt

med en onlinebaserad affärs-

modell. Intäkterna minskade

under året med 6 procent.

Resultatmässigt kompenseras

intäktsminskningen delvis av

lägre produktions- och försälj-

ningskostnader.

Marknad

Eniro fi nns på den tyska marknaden genom

det helägda dotterbolaget ”Wer liefert Was?”

vars huvudkontor ligger i Hamburg, Tysk-

land. Säljkontor fi nns i Österrike, Kroatien,

Tjeckien och Schweiz. Genom ”Wer liefert

Was?” uppgick Eniros marknadsandel på

den tyska Internetreklammarknaden i slutet

av 2006 till 2 procent (4).

Erbjudande

”Wer liefert Was?” erbjuder en leverantörs-

söktjänst med samma namn som företaget

(Vem levererar vad?). Söktjänsten är mark-

nadsledande inom Internetbaserade B2B-

söktjänster för målgruppen kommersiella

inköpare. ”Wer liefert Was?” databas inne-

håller information om totalt cirka 370 000

företag (350 000), med uppgifter om pro-

duktsortiment, försäljningsområden, före-

tagsledning med mera.

Tjänsten och informationen finns till-

gänglig på tyska och engelska. Användning-

en av söktjänsten ökade och under 2006

registrerades mer än 43 miljoner (38) pro-

dukt- och företagssökningar på wlw.de.

Konkurrenter

De främsta konkurrenterna till ”Wer liefert

Was?” utgörs av Google, Gelbe Seiten och

GoYellow.

Kunder

Kunderna är primärt små och medelstora

företag som är aktiva i de fl esta branscher.

Genom breddat erbjudande och fokus för

”Wer liefert Was?” under 2005 och 2006 har

antalet potentiella kunder ökat till 370 000

företag. Under 2006 fakturerade ”Wer liefert

Was?” cirka 21 500 kunder (19 500) enbart i

Tyskland.

Prioriteringar 2007

Utveckling av värdebaserad prissättning,

segmentering och ökad varumärkeskänne-

dom är fokuserade aktiviteter för ”Wer liefert

Was?” ledning under 2007.

Antal unika webbläsare per vecka på wlw.de i genomsnitt per månad

Tysklands reklammarknad 2006213,9 miljarder SEK (204,0)


Eniros andel av Internetreklammarknaden 2006 i Tyskland

2%

0

70 000

140 000

210 000

280 000

350 000

200620052004



N Y A P R O D U K T E R O C H T J Ä N S T E R

KapitelrubrikEniros intäktsmodeller

På Eniros söktjänster på Internet säljs olika typer

av informationssidor som fungerar som ett skylt-

fönster för företagen och ger mer information än en

enkel basuppgift med namn, adress och telefon-

nummer. Informationssidorna säljs per införande

och för en viss tidsperiod. Priset beror exempelvis

på hur mycket och vilken information som sidan

innehåller (text, bilder, bildspel, fi lm), antal sökord

som kopplas till företaget och varierar mellan olika

geografi ska marknader.

Banner är det vanligaste annonseringssättet på

Internet. Bannerannonser säljs för en viss tids-

period och priset sätts bland annat utifrån typ av

webbplats och dess trafi k, annonsernas storlek

och deras placering. Annonser kan också ofta

kopplas till speciella sökord eller till enskilda rubri-

ker vid företagssök och då varierar priset i olika

kategorier och eventuellt geografi skt område.

Banner annonser säljs också i mobiltjänster som

exempelvis mobil.eniro.se. Bannern kan kopplas

till kundens egen mobilsajt eller till en speciell

kampanjsajt som Eniro skapar åt kunden. Eniro tar

ett fast pris per tidsperiod annonsen ligger ute.

Sökordsannonsering är möjlig på många av

Eniro nätverkets webbplatser men även på externa

partnersajter. Med en sponsrad länk som visas i

anslutning till sökresultat eller i andra relevanta

samman hang får kunderna mer trafi k till sin infor-

mationssida eller företagswebbplats. Eniro tar be-

talt per klick på länken eller annonsen och priset

sätts via ett Internetbaserat auktionsförfarande.

Eniros kunder kan i dag köpa annonsplats av Eniro och nå

sina målgrupper via fl era annonskanaler. Här beskrivs några

av de olika intäktsmodeller som används av Eniro för olika

typer av produkter och tjänster.

En stor del av Eniros produkter och tjänster är

annonsfi nansierade och därför gratis att nyttja för

användarna. Tjänsterna för nummerupplysning

via telefon är däremot användarfi nansierade.

Vanligast är att Eniro tar betalt för de personliga

tjänsterna genom en startavgift plus en minut-

taxa. För nummerupplysning via sms från mobil-

telefonen tar Eniro vanligen betalt med en fast

avgift per förfrågan.

Annonser i lokala, regionala eller specialkataloger

säljs per införande. Katalogerna utkommer van-

ligen en gång per år och annonspriset styrs av

faktorer som upplaga, katalogområde, annonser-

nas storlek, informationsinnehåll och utformning.

04_prod_medar_cmyk.indd 2304_prod_medar_cmyk.indd 23 07-03-07 16.04.1507-03-07 16.04.15


M E D A R B E T A R E

Attraktiv arbetsgivare

Eniros ambition är att vara en

attraktiv arbetsgivare för kom-

petenta och motiverade med-

arbetare. Kompetensutveckling,

ledarförsörjning, ersättnings-

former och humankapitalupp-

följningar är därför prioriterade

områden för Eniro. Genom att

vid varje tidpunkt ha rätt kompe-

tens på rätt plats bidrar Human

Resource-arbetet till att Eniro-

koncernen når sina kort- och

långsiktiga affärsmål.

Försäljningsorganisationen är kärnan i ett

säljorienterat bolag som Eniro och en viktig

framgångsfaktor. På Eniros kärnmarknader

– Sverige, Norge, Finland, Danmark och

Polen – utgjorde säljstyrkan under året majo-

riteten av Eniros personal. I Sverige arbeta-

de 55 procent av medarbetarna inom för-

säljning, inklusive Din Del men exklusive

nummerupplysningen. Säljarnas andel av

det totala antalet medarbetare, exklusive

118-tjänsterna, var i Norge 54 procent och i

Finland 58 procent. I Danmark var säljarnas

andel 62 procent, i Polen 64 procent och i

”Wer liefert Was?” 54 procent.

Eniros affär drivs på lokala sökmarkna-

der och Eniro är därför organiserat utifrån

självständiga dotterbolag på de olika geo-

grafi ska marknaderna med lokala ledningar.

Även försäljningsorganisationerna utformas

efter förhållandena i respektive land, med

utgångspunkt i en modell där Internettjäns-

terna och katalogerbjudandena säljs sepa-

rat. En särskild grupp hanterar befi ntliga och

potentiella storkunder. Mindre kunder bear-

betas vanligtvis per telefon med ett samlat

erbjudande.

Några andra större medarbetargrupper

sköter orderhantering och annonsproduk-

tion, produkt- och IT-utveckling, kundservice

och bemanning av 118-tjänsterna.

Nöjda medarbetare

Årligen genomförs en koncerngemensam

humankapitalundersökning som är ett vik-

tigt verktyg för att utvärdera och utveckla

Eniros verksamhet, ledarskap och medarbe-

tare. Det övergripande målet med mätningen

är att förbättra förutsättningarna för medar-

betarna och för snabbare produktutveck-

ling, förenklade affärsprocesser och ökad

kundorientering.

Mätningen hösten 2006 visade att det

strukturerade arbetet för att, utifrån 2005 års

undersökning, förbättra medarbetarnöjdhe-

ten har gett positiva resultat på de prioriterade

områdena kundorientering, ledarskap och

organisation. Koncernens totala human-

kapitalindex har ökat de senaste åren och

mätningarna visar ett bättre resultat än

genomsnittet för liknande bolag.

Ledarutveckling och kompetens-

försörjning

Eniro strävar efter att i stor utsträckning

rekrytera ledare ur de egna leden och låta

dem utvecklas. Under 2005 och 2006 har

ledarutvecklingsprogram genomförts i Sve-

rige, Norge och Danmark.

Som säljbolag genomför Eniro kontinuer-

ligt stora satsningar på säljutbildning. I både

Norge och Sverige drevs under 2006 ett

program för att utveckla huvudsakligen sälj-

chefer i deras roll som tränare och coacher.

Programmet befäster ett systematiskt arbets-

sätt för säljarbete och utvecklar färdigheter

hos såväl individer som team. Programmet

har även fungerat som en del av integrations-

arbetet mellan det förvärvade norska företa-

get Findexa och Eniro Norge.

Utöver satsningar på befi ntliga ledare

arbetar Eniro med årliga utvecklingsprogram

för kommande ledare och nyckelpersoner.

Programmet är koncernövergripande och

syftar till att ge deltagarna en helhetssyn på

Eniro, utveckla individerna och deras per-

sonliga nätverk men också till att gruppen

ska bidra till Eniros operativa och strategiska

utveckling. Utöver kompetensutveckling

syftar programmet till att attrahera och

behålla kvalifi cerade medarbetare.

Ersättningsformer inklusive

aktiesparprogram

Eniro strävar efter att erbjuda marknads-

mässiga ersättningar som gör det möjligt att

rekrytera och behålla medarbetare.

Som säljorienterat bolag har Eniro en tra-

dition av ersättning med rörlig lön. Alla med-

arbetare inom försäljning har en ersättning

som består av såväl en fast som en rörlig

lönedel. Syftet med en rörlig lönemodell är

att stärka bolagets kort- och långsiktiga

resultatutveckling. I försäljningsbolagen i

Sverige är sedan 2005 cirka 70 procent av

ersättningen fast och cirka 30 procent rörlig.

I Norge är cirka 80 procent av ersättningen

Index per land 2004 2005 2006 Trend

Sverige 66 72 73 j

Norge1) 72 69 71 j

Finland 66 57 59 j

Danmark 71 75 80 j

Polen 71 74 74 k

Koncernen (exklusive Tyskland) 68 70 72 j

1) Resultaten för 2004 och 2005 härrör från dåvarande

Eniro Norge medan resultatet för 2006 omfattar Eniro

Norge inklusive norska Findexa som förvärvades i

december 2005.

Ett humankapitalindexvärde över 68 är mycket bra för

denna typ av verksamhet (Källa: Synovate). Svarsfrek-

vensen i 2006 års undersökning blev hela 91 procent (88

procent 2005).

H U M A N K A P I TA L U T V E C K L I N G E N



fast och cirka 20 procent rörlig. I Finland och

Polen är fördelningen cirka 60 procent fast

och 40 procent rörlig ersättning medan för-

delningen i Danmark är ungefär hälften fast

och hälften rörlig ersättning.

Ledande befattningshavare och nyckel-

personer, cirka 150 i Enirokoncernen, har en

rörlig lön motsvarande 10 till 60 procent av

den fasta lönen. Den rörliga delen är huvud-

sakligen kopplad till bolagets intäkts- och

lönsamhetsutveckling men påverkas också

av marknads- och humankapital samt stra-

tegiska initiativ.

För vd, koncernledning och vissa nyckel-

personer utgår dessutom en del av den rör-

liga lönedelen i form av ett aktierelaterat inci-

tamentsprogram som kan motsvara upp till

20 procent av den fasta lönen. Detta pro-

gram är i form av så kallade syntetiska aktier

som omvandlas till kontanter efter två år, om

personen då fortfarande är anställd i Eniro-

koncernen.

Årsstämman 2005 beslutade att införa

ett aktiesparprogram. Aktiesparprogrammet

omfattar samtliga anställda i Eniro i Sverige,

Norge (inklusive det tidigare Findexa) och

Finland, samt ledande befattningshavare i

Danmark och Polen. Syftet med program-

met är att tydliggöra sambandet mellan

medarbetarnas insatser, Eniros resultat och

värdet på Eniroaktien. Genom att tänka,

agera och bli belönad som aktieägare upp-

muntras medarbetarna till att bidra till

utvecklingen av verksamheten och göra

företaget mer lönsamt. Första juni 2006 del-

tog omkring 300 personer i aktiesparpro-

grammet, vilket motsvarar drygt 10 procent

av de medarbetare som omfattas.

Mångfald på Eniro

Rätt kompetens på rätt plats vid varje tid-

punkt är ett mål för Eniros HR-arbete. Att

verka för jämställdhet och mångfald är ett av

många steg i att åstadkomma detta – det är

kompetens som är avgörande vid tillsättning

av tjänster. Eniro mäter och följer jämställd-

heten genom exempelvis kartläggning av

könsfördelning i ledningen och bland chefer,

kompetensinvesteringar och lönejämförelser.

Eniros koncernledning bestod vid

utgången av 2006 av en tredjedel kvinnor

(5 kvinnor, 10 män). Av cheferna i koncernen

är cirka 43 procent kvinnor.

2006 2005

Land Totalt

Andel kvinnor,

% Totalt

Andel kvinnor,

%

Sverige 1 455 68 1 430 65

Norge 1 094 47 283 44

Finland 530 74 549 72

Danmark 372 51 308 49

Polen 1 098 60 1 059 61

Tyskland 173 26 180 27

Övriga 79 39 945 78

Totalt 4 801 59 4 754 64

I kategorin Övriga ingick 2005 medarbetare i Ryssland,

Vitryssland och Baltikum. Verksamheterna på dessa

marknader har avyttrats. Antalet heltidsanställda vid

utgången av 2006 var 4 821.

Andel säljare1)

Sverige 55%

Norge 54%

Finland 58%

Danmark 62%

Polen 64%

WLW 54%

1) Andelen säljare och säljchefer av alla medarbetare

(exklusive 118-tjänsterna i respektive land och verk-

samhet).

M E D E L A N T A L H E LT I D S A N S T Ä L L D A

Koncernens totala humankapitalindex har ökat de senaste åren och mätningarna visar ett bättre resultat än genomsnittet för liknande bolag.



Eniro arbetar aktivt för att minimera miljöpåverkan

Då Eniro bland annat producerar

och distribuerar tryckta kataloger

är viss påverkan på miljön ofrån-

komlig. Eniro arbetar därför aktivt

för att minimera miljöeffekterna

av företagets verksamhet och

31 januari 2007 miljöcertifi erades

Eniro AB.

Utifrån en miljövision som övergripande

sammanfattar det förhållningssätt som Eniro

vill ska genomsyra koncernen har Eniro

utvecklat en policy för miljöarbetet.

Miljöpolicy

”Eniro ska uppfylla och tillämpa lagar, avtal

och myndighetskrav inom miljöområdet.

Våra produkter ska vara så skonsamma som

möjligt för hälsa och miljö, dock utan att vi

ger avkall på våra kvalitetskrav. Eniro efter-

strävar ständiga förbättringar inom miljöom-

rådet.

Eniro erbjuder kanaler för köpare och säl-

jare som enkelt vill hitta varandra. Bland

kanalerna idag fi nns kataloger, nummerupp-

lysning, Internet och mobiltjänster.

Kommunikation av miljöfrågor ska genom-

syras av öppenhet och tydlighet i linje med

företagets långsiktiga miljöarbete.

Eniro ska:

• Prioritera miljömärkta och kretsloppsan-

passade produkter vid inköp. Informera

och ställa krav på våra leverantörer om vik-

ten att leva upp till Eniros miljökrav

• Arbeta förebyggande och aktivt följa

utvecklingen inom miljöområdet

• Värdera ny teknik/produkter med hänsyn

tagen till miljön

• Utveckla ett personligt ansvar hos våra

medarbetare genom utbildning, informa-

tion och en aktiv medverkan i miljöarbetet

• Verka för en relevant miljömärkning av våra

produkter

• Marknadsföra miljöargument som grundas

på fakta och en helhetssyn”

Miljöcertifi ering

Under 2006 drevs arbetet med att miljöcerti-

fiera Eniro AB enligt standarden ISO

14001:2004. Den externa revisionen genom-

fördes i slutet av december och 31 januari

2007 erhölls det formella godkännandet.

Genom att initialt certifi era koncernbola-

get underlättas processen för de övriga

Eniro bolag som ska certifi eras genom att

beprövade rutiner och processer fi nns fram-

tagna. Målet är att under 2007 certifi era

också Eniro Gula Sidorna AB och Eniro Gula

Sidorna Försäljning AB.

Inför certifi eringen har berörda medarbe-

tare genomgått en särskild miljöutbildning

anpassad efter respektive personalgrupp.

Sedan 2005 har Eniro i Sverige också arbe-

tat aktivt med en interaktiv miljöutbildning

via intranätet.

Betydande miljöaspekter

Genom en miljöutredning har Eniros verk-

samhet kartlagts och potentiellt miljöpåver-

kande aktiviteter undersökts inför miljöcerti-

fi eringen. De viktigaste av de så kallade

betydande miljöaspekter som defi nierats för

Eniro är skogsråvara, papperstillverkning,

pappersförbrukning, katalog och transpor-

ter. Längre ner på listan återfi nns aspekter

som energiförbrukning och avfallsprodukter.

Miljöarbetets organisation

En naturlig följd av att huvuddelen av de

betydande miljöaspekterna kan kopplas till

material och tjänster som Eniro upphandlar

är att Eniro på koncernnivå samlat ansvaret

för inköp och miljö i en gemensam funktion.

Avdelningen Inköp & miljö ansvarar för att

rutiner, uppföljning och lagefterlevnad sköts

på ett sådant sätt att Eniro lever upp till lag-

stiftningens och certifi eringens krav. För

varje inköpskategori fi nns framtagna miljö-

rutiner som ska följas vid inköp eller upp-

handling.

I övrigt drivs miljöarbetet i linjen och ingår

som en dimension bland andra i koncernens

sedvanliga affärsplanearbete. Linjechefer,

projektledare och funktionsansvariga har

som uppgift att inom sitt ansvarsområde ta

hänsyn till miljöaspekter och besluta om

åtgärder.

De lokala bolagens miljöarbete är i vissa

fall starkt kopplat till koncernaktiviteter.

Exempelvis upphandlas allt katalogpapper

centralt, från miljöcertifi erade leverantörer.

En genomgång av miljöarbetet genom-

förs två gånger per år där resultat avrappor-

teras till ledningen som fattar beslut om

inriktning samt eventuella korrigerande

åtgärder.

M I L J Ö

Miljömål Eniro Sverige 2006 Resultat

Drivmedelsinköpen i liter ska sänkas med 10 procent

Sänkning med 26,5%

Avfallsmängden i kg på Frösunda-kontoret ska sänkas med 5 procent

Sänkning med 7,6%

Elenergiförbrukningen ska sänkas med 5 procent

Sänkning med 7,5%

Pappersförbrukningen (innefattar ej katalog papper) ska sänkas med 10 procent

Sänkning med 29,8%

25 procent av de tjänstebilar som byts årligen ska bytas mot miljöbilar

39% av de utbytta bilarna

ersattes med miljöbilar

Samma mål gäller även under 2007, men relativt 2006

års nivåer.

M I L J Ö M Å L – E N I R O S V E R I G E



Eniros tjänster minskar miljöpåverkan

Eniros produkter och tjänster bidrar också

till minskad miljöpåverkan genom att effekti-

visera inköp och resor.

Kataloger, nummerupplysning, mobil-

och Internettjänster gör det lätt att hitta när-

maste leverantör och minskar de långa

transporterna. Genom att kontakta potenti-

ella leverantörer i förväg kan onödiga resor

undvikas om exempelvis en produkt är till-

fälligt slut. Med kartor och vägbeskrivnings-

funktioner kan rutter planeras effektivt och

länkar till trafi kkameror (eniro.se) gör att

trafi kstockningar kan undvikas.

• Eniros kataloger består av helt klorfritt papper och i tryckprocessen används endast färg, lack och

lim som är godkända av SIS Miljömärkning

• Leverantörerna av papper och tryck är i världsklass och är bland annat ISO 14001-certifi erade

• Eniro Sverige ställer högsta möjliga miljökrav på alla distributörer som anlitas, både centralt och

lokalt. De använder till exempel miljöklassade motorer och däck, har avgasrening och använder

miljöklassat drivmedel

• 80 procent av alla kataloger återvinns och samlas in som returpapper. Eniro Sverige står även för

hämtning av kataloger som utsatts för åverkan och förorsakar nedskräpning

• Genom att använda 30 procent returpapper i katalogerna sparas cirka 77 000 träd

H Ö G A M I L J Ö K R A V F Ö R K A T A L O G E R N A – E N I R O S V E R I G E

Eniros produkter och tjänster bidrar till minskad miljöpåverkan genom att effektivisera inköp och resor.



Eniros defi nition av risk

Risker är ett naturligt inslag i all affärsverk-

samhet, vilka måste hanteras av organisatio-

nen på ett effektivt sätt. Riskhantering syftar

till att förebygga att risker materialiseras eller

att begränsa eller förhindra att riskerna drab-

bar verksamheten på ett negativt sätt. Eniro

defi nierar risk som en osäkerhet av att en

händelse inträffar som kan komma att påver-

ka bolagets förmåga att uppnå fastställda

affärsmål inom en given tidsperiod.

Syftet med riskhantering inom Eniro

Eniro har defi nierat följande tre primära syf-

ten med bolagets riskhanteringsprocesser:

1. Att skapa en hög medvetenhet om bola-

gets risker hos bolagets ledning och sty-

relse samt att säkerställa en effektiv

löpande information om bolagets riskex-

ponering

2. Att understödja den operativa affärsled-

ningen med relevant riskinformation och

beslutsunderlag för att erhålla en effektiv

riskhantering samt effektiv styrning och

kontroll av verksamheten för att uppnå

fastställda affärsmål

3. Att underlätta för företagsledning och sty-

relse att på ett strukturerat sätt identifi era

samt hantera och kontrollera risker på

olika organisatoriska nivåer för att mini-

mera skador i verksamheten

Riskkategorier

Eniro eftersträvar en effektiv identifi ering,

utvärdering och hantering av ett brett spek-

trum av olika risker. Bolaget har kategorise-

rat och delat upp olika risker i dimensionerna

bransch- och marknadsrisker, kommersiella

risker, operationella risker, fi nansiella risker,

efterlevnadsrisker kopplade till lagar och

regelverk samt fi nansiella rapporteringsrisker.

Processen för riskanalys

och riskhantering

Eniro har en årlig återkommande process för

genomförande av riskanalys avseende ovan

nämnda riskkategorier. En årlig utvärdering

av de olika riskkategorierna genomförs av

koncernledningen samt andra funktioner

med kunskap inom de olika riskkategori-

områdena.

I samband med riskanalysen identifi eras

olika risker på ett strukturerat sätt. Alla iden-

tifi erade risker värderas utifrån parametrarna

sannolikhet för att en risk kan komma att

materialiseras och konsekvensen detta skulle

kunna få på Eniros förmåga att uppnå de

fastställda affärsmålen som satts upp för den

kommande treårsperioden. För varje identi-

fi erad risk erhålls således en riskvärdering

relativt andra risker i verksamheten i relation

till dess påverkan på förmågan att nå affärs-

målen.

För varje värderad risk görs även en

bedömning av huruvida risken skall bevakas,

elimineras, reduceras eller ökas. Riskanaly-

sen utgör bland annat input till det årliga

affärsplanarbetet där riskhanteringsaktiviteter

utarbetas som en del av de strategiska eller

operationella initiativ som beslutas.

Bolagets riskanalys inklusive riskhante-

ringsåtgärder rapporteras till bolagets revi-

sionsutskott samt styrelsen för utvärdering

och godkännande. Statusen avseende bola-

gets riskhanteringsaktiviteter följs löpande

upp av företagsledning och styrelse.

Eniro har för avsikt att under 2007 inves-

tera ytterligare i utveckling och förbättring av

bolagets riskhanteringsprocesser.

Bransch- och marknadsrisker

I samband med den årliga riskanalysen görs en

strukturerad analys av bransch- och mark-

nadsrisker där bland annat följande utvärde-

ras:

• Branschstruktur

• Marknadstrender

• Teknikutveckling

• Konjunkturläge

• Kundbeteenden

• Konkurrentbeteende

Exempel på väsentliga bransch- och mark-

nadsrisker i Eniros verksamhet är risker för

nya typer av konkurrentkonstellationer och

konkurrentsamarbeten, risker för förändrade

kundbeteenden och användarbeteenden

samt risker för snabb teknikutveckling eller

teknologiskiften samt risker för att konkur-

renter utvecklar nya förbättrade produkter

och tjänster.

Kommersiella risker

För att identifi era relevanta kommersiella

risker utvärderas följande:

• Produkter och tjänster

• Prissättningsmodeller

• Betalningsmodeller

• Distributionskanaler

• Samarbetspartners och allianser

• Affärsmodeller

Exempel på väsentliga kommersiella risker i

Eniros verksamhet är risker vid val av strate-

giska samarbetspartners och distributions-

kanaler, hastigheten vad gäller utveckling

och lansering av nya produkter och tjänster.

Exempel på andra väsentliga risker är risker

för prisförändringar avseende Internettrafi k,

prisförändringar från samarbetspartners,

samt risker för att bolagets produkter och

tjänster samt prissättningsmodeller ej upp-

fattas som konkurrenskraftiga.

Operationella risker

Eniro genomför i samband med den årliga

riskanalysen en strukturerad analys av bola-

gets operationella risker:

• Organisationsstrukturer

• Styrmodeller

• Verksamhetssystem

• Processer

Exempel på väsentliga operationella risker i

Eniros verksamhet är risker för att affärskri-

tiska processer såsom t ex marknadsföring,

försäljning, produktutveckling samt IT-sys-

tem ej är tillräckligt effektiva. Vidare förelig-

ger såsom i alla andra verksamheter risker

för att organisationsstrukturer och styrmo-

deller i vissa lägen ej är optimala med hänsyn

till bolagets affärsmål och övriga omvärlds-

faktorer.

Riskhantering



Finansiella risker

Eniro genomför i samband med den årliga risk-

analysen en strukturerad analys av bolagets

fi nansiella risker där följande utvärderas:

• Finansiering

• Valutor

• Räntor

• Likviditet

Eniros fi nanspolicy som fastställts av styrel-

sen ligger till grund för hantering av fi nans-

verksamheten, ansvarsfördelning och fi nan-

siella risker. Inriktningen i Eniros riskhante-

ring är att begränsa eller eliminera fi nansiel-

la risker med hänsyn tagen till kostnader, lik-

viditet och fi nansiell ställning. Vid sidan av

den årliga riskanalysen utvärderas och över-

vakas de fi nansiella riskerna löpande.

För en utförlig beskrivning av fi nansiell

riskhantering se särskilt avsnitt på sid 58.

Efterlevnadsrisker

Eniro genomför i samband med den årliga

riskanalysen en strukturerad analys av bola-

gets efterlevnadsrisker:

• Lagar

• Regelverk

• Interna policys

Förändrade lagar, regler och nya myndig-

hetsbeslut kan ge andra förutsättningar för

verksamheten och därmed påverka Eniro.

Bolaget har ett väletablerat system för inter-

na regler och policys vilka klart reglerar och

ger direktiv för hur verksamheten ska skötas

i olika avseenden. Bolaget genomför löpan-

de uppföljningar av att lagar, regelverk samt

interna policys följs genom t ex internrevi-

sionens arbete som innefattar bland annat

övervakning av efterlevnadsrisker.

Finansiella rapporteringsrisker

En korrekt och ändamålsenlig fi nansiell rap-

portering och en god intern kontroll är av

väsentlig vikt för bolagets trovärdighet gen-

temot aktieägare och övriga intressenter.

Eniro satsar på att utveckla processer för

riskanalys och riskhantering i syfte att upp-

rätthålla en god intern kontroll över den

fi nansiella rapporteringen i enlighet med

intentionerna i Bolagsstyrningskoden.

Risken för väsentliga fel i bolagets fi nan-

siella rapportering analyseras med utgångs-

punkt från koncernens resultat och balans-

räkning samt väsentliga notuppgifter i bola-

gets årsredovisning. Identifi ering av väsent-

liga konton har skett och en riskanalys har

genomförts där såväl kvantitativa som kvali-

tativa riskparametrar utvärderats. För en

utförlig beskrivning av bolagets riskanalys

och riskhanteringsaktiviteter avseende den

fi nansiella rapporteringen hänvisas till avsnit-

tet om intern kontroll avseende den fi nansiella

rapporteringen i Bolagsstyrningsrapporten.

R I S K H A N T E R I N G



Hög likviditet i Eniroaktien

Börshandel

Eniroaktien (ENRO) noterades på Stock-

holmsbörsen år 2000. Under 2006 uppgick

den totala omsättningen av Eniroaktier till

474 miljoner aktier (349), motsvarande ett

värde av cirka 41,1 miljarder SEK (29,2). Den

genomsnittliga omsättningen per dag mot-

svarade ett värde av 163,7 MSEK (117,4).

Omsättningshastigheten, det vill säga

aktiens likviditet, uppgick under året till 2,60

gånger (2,22), vilket kan jämföras med börs-

snittet på 1,48 gånger (1,23). En noterings-

post är 100 aktier.

Kursutveckling

Eniros börsvärde uppgick vid ingången av

2006 till 18,2 miljarder SEK och vid årets

utgång till 16,5 miljarder SEK. Vid ingången

av 2006 var aktiekursen 100 SEK och vid

utgången av året var aktiekursen 90,50 SEK.

Indexet OMX Stockholm 30 (OMXS30) steg

under året med 19,1 procent och indexet

OMX Stockholmsbörsen All-Share (OMX-

SPI) steg med 23,4 procent. Den högsta kur-

sen för Eniroaktien under 2006 var 103,50

SEK och noterades den 9 januari. Den lägsta

kursen, 71,25 SEK, noterades den 18 juli.

Index

Vid årsskiftet 2006/2007 ingick Eniroaktien

med vikten 0,39 procent i indexet OMXSPI.

På OMX nordiska lista tillhör Eniro segmen-

tet Large Cap, sektorn Konsument Sällan-

köpsvaror.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Eniro uppgick den 31

december 2006 till 5 257 (4 961). Enligt de

uppgifter som är kända för bolaget står de

tio största ägarna för ett ägande motsvaran-

de 41,7 procent (29,6) av aktiekapitalet och

de utländska ägarna för 78 procent (80) av

aktiekapitalet. Det svenska ägandet fördela-

des mellan institutioner med 35,7 procent

(40,7), aktiefonder med 46,9 procent (44,7)

och privatpersoner med 17,4 procent

(14,6).

Aktiekapital och överföring till

aktieägarna

Vid ingången av året uppgick antalet aktier i

Eniro till 182 102 392, varav Eniro innehade

totalt 1 000 000 egna aktier. Avsikten med

innehavet av egna aktier är att de ska utnytt-

jas till aktiesparprogrammet som omfattar

anställda i Enirokoncernen. Under året

utnyttjades 140 aktier. Vid årets utgång var

aktiekapitalet oförändrat, medan antalet

egna Eniroaktier uppgick till 999 860. Det

genomsnittliga innehavet av egna aktier

under året var 999 943.

För utdelningen avseende 2005 års resul-

tat gjordes, till följd av förvärvet av Findexa i

december 2005, ett avsteg från Eniros utdel-

ningspolicy om 75 procent av årets resultat.

Ordinarie bolagsstämma i Eniro AB den 5

april 2006 beslutade om utdelning om 2,20

SEK per aktie (2,20), vilket motsvarade 43

procent av 2005 års resultat baserat på

antalet aktier vid årets slut efter återköp. Det

totala beloppet som delades ut till aktieä-

garna uppgick till 398 MSEK.

Utdelningsförslag

Efter justeringar i låneavtalet under 2006,

fi ck Eniro fl exibiliteten att återgå till den tidi-

gare fastlagda utdelningspolicyn. För 2006

föreslår styrelsen en utdelning om 4,40 SEK

(2,20) per aktie, vilket motsvarar 76 procent

av årets resultat. Det totala beloppet som

föreslås utdelas uppgår till 797 MSEK (398).

Data per aktieSEK om ej annat anges 2006 2005 2004 20031) 20021)

Börskurs vid årets slut 90,50 100 68 69 55

Börskurs, årshögsta 103,50 100 76,50 73 89

Börskurs, årslägsta 71,25 67,50 55 47,30 40

Årets resultat 5,82 5,84 4,62 1,14 –4,34

Cash Earnings 8,13 6,88 5,20 5,30 2,86

Eget kapital 28,27 25,59 12,00 14,14 21,07

Utdelning 4,402) 2,20 2,20 1,80 1,40

Utdelning, % av årets resultat 76 43 45 152 n/a

Direktavkastning, % 4,86 2,20 3,24 2,61 2,54

P/E-tal vid årets slut, ggr 15,5 17,1 14,7 60,5 n/a

Antal aktieägare vid årets slut 5 257 4 961 4 954 5 843 6 237

1) Enligt tidigare svenska redovisningsprinciper, dvs ej IFRS.2) Styrelsens förslag.

Defi nitioner, se sid 73.

Kursutveckling Eniroaktien okt 2000–dec 2006

30 000

60 000

90 000

120 000

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120 130

00 01 02 03 04 05 06

Aktien OMX Stockholm_PI OMX 30 Stockholm

Omsatt antal aktier 1 000-tal (inkl. efteranm.)

(c) FINDATA

A K T I E N



A K T I E N

Förändringar i aktiekapitalet

Tidpunkt Transaktion Antal aktierNominellt

värde/aktie Aktiekapital SEKMars 2000 Eniro bildades 1 000 100 100 000

September 2000 Split 100:1 1 000 000 1 100 000

September 2000 Nyemission1) 150 000 000 1 150 000 000

Februari 2001 Nyemission2) 155 725 287 1 155 725 287

Juni 2001 Nyemission3) 163 922 687 1 163 922 687

November 2001 Nyemission4) 176 180 952 1 176 180 952

Augusti 2003 Inlösen5) 167 397 557 1 167 397 557

Oktober 2004 Inlösen6) 158 151 875 1 158 151 875

November 2005 Nyemission7) 182 102 392 1 182 102 392

1) Riktad emission till Telia Cable Holding BV. Teckningskurs 1,21 SEK per aktie. 2) Riktad emission till SBC Ameritech. Teckningskurs 93,42 SEK per aktie. 3) Riktad emission till Telia AB. Teckningskurs 116,40 SEK per aktie.4) Riktad emission till Elisa Communications Oy. Teckningskurs 76,15 SEK per aktie. 5) Inlösen av var tjugonde aktie, 80 SEK per aktie. 6) Inlösen av var artonde aktie, 86 SEK per aktie. 7) Riktad emission till aktieägarna i Findexa Limited som delbetalning för förvärvet av Findexa Limited.

Aktieägarstruktur per den 31 december 2006

AktieinnehavAntal

aktieägare % Antal aktier %1–1 000 3 870 73,6 1 244 980 0,7

1 001–10 000 910 17,3 2 955 655 1,6

10 001–50 000 239 4,5 5 790 148 3,2

50 001–500 000 168 3,2 25 275 269 13,9

500 001–1 000 000 32 0,6 22 221 888 12,2

1 000 001–5 000 000 32 0,6 69 303 938 38,1

5 000 001–10 000 000 3 <0,1 22 991 700 12,6

10 000 001–50 000 000 3 <0,1 32 318 814 17,7

Summa 5 257 100,0 182 102 392 100,0

Källa: SIS Ägarservice

Största aktieägare per den 31 december 2006

Aktieägare Antal aktierAndel av aktier

och röster, %Fidelity fonder 14 968 634 8,2

Hermes Focus Asset Management 13 659 991 7,5

Kairos Investment Management 12 346 823 6,8

Parvus Asset Management 8 521 642 4,7

Richmond Capital 8 149 000 4,5

SHB/SPP fonder 5 707 786 3,1

SEB fonder 3 385 897 1,9

Swedbank Robur fonder 3 336 258 1,8

Övriga 112 026 361 61,5

Totalt 182 102 392 100,0


Företag AnalytikerABG Sundal Collier Patrick Clase

ABN AMRO Paul Gooden

Carnegie Daniel Ek

Cheuvreux Niklas Kristoffersson

Citigroup Smith Barney Thomas Singlehurst

Den Danske Bank Henrik Schultz

Företag AnalytikerDeutsche Bank Stefan Lycke

Exane BNP Paribas Sami Kassab

Goldman Sachs Veronika Pechlaner

Handelsbanken Securities Rasmus Engberg

JP Morgan Craig Watson

Kaupthing Bank Henrik Fröjd

Företag AnalytikerLehman Brothers Colin Tennant

Morgan Stanley Edward Hill-Wood

SEB Enskilda Nicklas Fhärm

Swedbank Patrik Nygård

UBS Warburg Albin Sandberg

Öhman Patrik Egnell

Kontaktuppgifter till analytikerna fi nns på eniro.com

Överföringar av kapital till aktieägarna

MSEK 2006 2005 2004 2003 2002 Utdelning 398 345 301 247 123

Inlösen av aktier n/a n/a 795 703 n/a

Återköp n/a 193 100 n/a n/a

Totalt 398 538 1 196 950 123

Den av styrelsen föreslagna utdelningen för 2006 uppgår till

totalt 797 MSEK, att utbetalas 2007.


Ägarfördelning per land den 31 december 2006

UK 18%Luxemburg 4%Italien 7%USA 38%

Sverige 22%Frankrike 3%

Övriga 8%

Analytiker som följer Eniro



Bolagsstyrningsrapport 2006

Denna bolagsstyrningsrapport för 2006 har inte revi-

derats av bolagets externa revisorer och är inte en

del av den formella årsredovisningen.

Som framgår nedan karaktäriseras Eniros

ägarstruktur av ett stort antal utländska

investerare. Frågor från dessa kring den

svenska bolagstyrningsstrukturen är vanligt

förekommande. För att i viss mån underlätta

för denna majoritet av aktieägare, och för att

beskriva och förklara den bakomliggande

regleringen och dess påverkan på Eniros

dagliga verksamhet, har Eniro valt att detta

år göra denna rapport något mer omfattande

och detaljerad än vad som annars skulle ha

ansetts nödvändigt.

Eniro AB (publ) (”Bolaget”) är ett svenskt

aktiebolag. Enirokoncernen (”Eniro” eller

”Koncernen”) styrs utifrån Eniros bolagsord-

ning, aktiebolagslagen, noteringsavtalet

med Stockholmsbörsen, den svenska koden

för bolagsstyrning (inklusive anvisningarna

avseende koden utgivna av Kollegiet för

svensk bolagsstyrning) och andra tillämpli-

ga svenska och utländska lagar och förord-

ningar.

Den svenska koden för bolagsstyrning

(”Koden”) är sedan den 1 juli 2005 del av

Stockholmsbörsens noteringskrav och har

tillämpats av Bolaget från och med detta

datum. Bolaget hade redan före detta datum

i praktiken tillämpat regler motsvarande de

fl esta bestämmelserna i Koden, och har

sedan den 1 juli 2005 implementerat åter-

stoden av bestämmelserna.

Sedan Bolaget noterades på Stock-

holmsbörsen hösten år 2000, har Bolaget

för sin interna bolagsstyrning utvecklat och

tillämpat Eniro Code of Corporate Gover-

nance (”ECCG”). I samband med att Koden

trädde i kraft i juli 2005, granskades ECCG i

sin helhet för att tillförsäkra dess överens-

stämmelse med Kodens bestämmelser.

Trots att ECCG skapats redan år 2000 kräv-

des endast mindre korrigeringar.

Ägande

Aktieägarstruktur

Enligt aktieboken förd av VPC AB hade

Bolaget vid utgången av 2006 5 257 aktie-

ägare. Aktierna som innehades av de tio

största aktieägarna uppgick till ca 41,7 pro-

cent av det totala aktiekapitalet och rösterna.

Cirka 22 procent av aktiekapitalet ägdes av

svenska institutioner, fonder och privatper-

soner, och cirka 78 procent av motsvarande

utländska investerare.

Största aktieägarna1)

Andel av aktier och röster %

Fidelity Fonder 8,2

Hermes Focus Asset Management 7,5

Kairos Investment Management 6,8

Parvus Asset Management 4,7

Richmond Capital 4,5

SHB/SPP fonder 3,1

SEB fonder 1,9

Swedbank Robur fonder 1,8

Totalt 38,5

Aktier ägda av Eniro 0,55

Styrelsens och koncern-ledningens innehav 0,09

1) Källa: SIS Ägarservice per 31 december 2006.

Bolagsstämma

Aktieägarnas beslutanderätt i Bolaget utövas

på bolagsstämman.

En årsstämman skall hållas inom sex

månader från räkenskapsårets utgång. Kal-

Interna regler och policys

• Arbetsordning för styrelsen inklusive instruktioner

för vd och koncernchef

• Eniro Code of Corporate Governance

• Etisk kod för Eniro

• Processer för internkontroll och styrning

Externa regler som påverkar Enirosbolagsstyrning

• Aktiebolagslagen

• Noteringsavtalet med Stockholmsbörsen

• Svensk kod för bolagsstyrning (inklusive

anvisningar)

Årsstämma

Revisionsutskott

Ersättningsutskott

Valberedning

Styrelse

Externa revisorer

Affärsenheter och

dotterbolag

Koncernchef och

koncernledning

Intern revision

Bolagstyrningsstruktur

05_bolagsstyrn_cmyk.indd Avs1:3205_bolagsstyrn_cmyk.indd Avs1:32 07-03-07 16.12.2107-03-07 16.12.21


lelsen till årsstämman skall offentliggöras

senast fyra veckor och inte tidigare än sex

veckor före stämman. Årsstämman beslutar

om utdelning, godkännande av årsbokslu-

tet, val av styrelseledamöter och revisorer

(om tillämpligt), ersättning till styrelseleda-

möter och revisorer, riktlinjer om ersättning

och andra anställningsvillkor till ledande

befattningshavare och andra viktiga frågor.

En extra bolagsstämma kan sammankal-

las av styrelsen eller efter begäran av reviso-

rerna eller ägare till minst tio procent av

samtliga aktier i Bolaget.

Deltagande i bolagsstämma, antingen

årsstämma eller extra bolagsstämma förut-

sätter personlig närvaro eller närvaro genom

ombud. Aktieägare representerade av

ombud måste utfärda en fullmakt för sitt

ombud. Fullmakten skall skickas till Bolaget

i föreskriven tid inför stämman och, om full-

makten är utfärdad av en juridisk person,

skall en vidimerad kopia av dess registre-

ringsbevis bifogas.

Aktieägaren måste vara registrerad i

aktieboken på avstämningsdagen för delta-

gande i stämman och måste anmäla sitt del-

tagande i förskriven ordning. Aktieägaren

kan anmäla sitt deltagande i stämman till

Bolaget genom vanlig post, e-post eller fax.

Aktieägare vars aktier är registrerade i för-

valtares namn måste se till att aktierna är till-

fälligt registrerade i aktieägarens namn på

avstämningsdagen för att kunna delta i

stämman.

Beslut på stämman fattas vanligtvis

genom enkel majoritet. I vissa frågor krävs

emellertid, enligt aktiebolagslagen och

bolagsordningen, att en högre andel av

aktierna och rösterna företrädda på stäm-

man godkänner förslaget.

Enskilda aktieägare som vill att ett speci-

fi kt ärende skall tas upp på dagordningen

för stämman kan begära detta skriftligen

hos styrelsen i god tid före stämman. Styrel-

sens adress fi nns på Bolagets hemsida,

www.eniro.com.

På årsstämman 2006 var aktieägare

representerande cirka 23 procent av aktie-

kapitalet och rösterna i Bolaget närvarande.

Bolagsstämmoprotokollet, såväl på svenska

som översatt till engelska, fi nns tillgängligt

på Bolagets hemsida.

För att underlätta för Bolagets utländska

aktieägare att medverka på stämman fi nns

simultantolkning tillgängligt. Baserat på

ägarstrukturen från tid till annan, och teknik-

utvecklingen, utvärderar Bolaget ur såväl

fi nansiella som säkerhetsmässiga utgångs-

punkter löpande även om teknik för att

kunna delta i stämman på distans skall infö-

ras.

Tillvägagångssätt för tillsättande av

styrelseledamöter och revisorer

Årsstämman 2006 beslöt att utseendet

av en valberedning för nomineringen av sty-

relseledamöter, och i förekommande fall

revisorer, skulle ske i enlighet med följande

förfarande. Beslutet från 2006 var i stor

utsträckning baserat på samma grunder

som beslutet på årsstämman 2005.

Styrelsens ordförande skall kontakta de

fyra röstmässigt största aktieägarna, som

var och en får utse en representant att utgöra

valberedningen tillsammans med styrelsens

ordförande intill nästa årsstämma, eller om

erforderligt, intill dess att en ny valberedning

har tillsatts. Om någon av de ovan nämnda

aktieägarna inte utnyttjar sin rätt att utse en

representant, övergår denna rätt till den

aktieägare som äger fl est aktier efter de fyra

största aktieägarna. Om en ledamot lämnar

valberedningen innan valberedningens

arbete har slutförts skall den aktieägare som

har utsett denna ledamot, om det anses

erforderligt, utse en efterträdare, eller om

denna aktieägare inte längre är en av de fyra

röstmässigt största ägarna, skall den nye

aktieägaren i den gruppen utse en ledamot

som tillsätter den lediga platsen. Valbered-

ningen utser inom sig ordförande. Styrel-

sens ordförande kan inte utses som valbe-

redningens ordförande.

Valberedningens sammansättning skall

offentliggöras genom ett separat pressmed-

delande så snart den har blivit utsedd och

senast sex månader före årsstämman.

Denna information skall hållas tillgänglig på

Bolagets hemsida. På hemsidan skall även

fi nnas information om hur aktieägare kan

lämna förslag till valberedningen.

Om en väsentlig förändring av ägarstruk-

turen skulle inträffa därefter skall samman-

sättningen av valberedningen ändras i enlig-

het därmed.

Valberedningens uppgift skall vara att

inför bolagsstämman lämna förslag avseende

det antal styrelseledamöter som skall väljas

av bolagsstämman, arvode till styrelseleda-

möter, eventuell ersättning för arbete i sty-

relsens utskott, sammansättningen av sty-

relsen, styrelsens ordförande, ordförande på

bolagsstämman samt i förekommande fall,

val av revisorer och arvoden till dessa.

Valberedningens förslag skall presenteras i

kallelsen till bolagsstämman och skall anges

på Bolagets hemsida.

Valberedningen för årsstämman 2007

Enligt det beskrivna tillvägagångssättet

består valberedningen för årsstämman 2007

av de fyra röstmässigt största aktieägarna.

Tillsammans representerar de cirka 23 pro-

cent av antalet röster. Namnen på valbered-

ningens ledamöter och de aktieägare som

dessa representerar offentliggjordes genom

ett pressmeddelande och publicerades på

Eniros hemsida den 22 september 2006.

Valberedningen inför årsstämman 2007

utgörs av Wouter Rosingh, Hermes Focus

Asset Management, Luca Bechis, Richmond

Capital, Niklas Antman, Kairos Investment

Management, Mads Eg Gensmann, Parvus

Asset Management och Lars Berg, styrelse-

ordförande i Eniro. Från samma tidpunkt var

det också möjligt för aktieägarna att lägga

fram förslag till valberedningen via hem sidan.

Per den 31 december 2006 hade inga förslag

lagts fram.

Som en del av vad årsstämman fastslagit

som valberedningens uppgift enligt ovan,

har valberedningen huvudsakligen behand-

lat följande frågor. Då valberedningen i stor

utsträckning är ny i förhållande till förra året

har den intervjuat varje styrelseledamot indi-

viduellt som grund för såväl en utvärdering

av styrelsens erforderliga kompetens och

B O L A G S S T Y R N I N G R A P P O R T 2 0 0 6



erfarenhet som lämpligt antal styrelseleda-

möter. Därutöver har arvodesnivån för styrelse-

ledamöterna diskuterats, särskilt utifrån per-

spektivet att sammansättningen av styrel-

sen är internationell, och behovet av en

anpassning till vad som kan anses som

marknadsstandard.

Valberedningens förslag och en rapport

om hur valberedningen har utfört sitt arbete

offentliggörs i samband med kallelsen till

årsstämman den 30 mars 2007.

Styrelsen

Oberoende

Valberedningen bedömde att styrelsen i

dess helhet, förutom VD, uppfyller de krav

på oberoende som uppställs av Stock-

holmsbörsen och Koden. En mer detaljerad

presentation av de enskilda styrelseledamö-

terna återfi nns på sidan 41 i årsredovisningen,

samt på Eniros hemsida.

Valberedningens bedömning av huruvida

varje enskild styrelseledamot som föreslås

bli vald på årsstämman 2007 överensstäm-

mer med kraven på oberoende presenteras

tillsammans med valberedningens förslag till

stämman.

Huvudsaklig uppgift och ansvar

Styrelsens övergripande uppgift är att för-

valta Eniros angelägenheter på ett sådant

sätt att ägarnas intresse av långsiktigt god

kapitalavkastning tillgodoses på bästa möj-

liga sätt. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen

ansvarig för bolagets organisation och för-

valtningen av bolagets angelägenheter. Sty-

relsen är därutöver ansvarig för att fortlö-

pande utvärdera bolagets och koncernens

ekonomiska ställning. Styrelsens arbete i

Eniro regleras förutom av aktiebolagslagen

också av bolagsordningen, Koden, styrel-

sens arbetsordning samt av ECCG.

Arbetsordning och möten

Arbetsordningen för styrelsen skall granskas

och antas av styrelsen årligen, normalt på

det konstituerande styrelsemötet.

Utöver det konstituerande styrelsemötet

skall styrelsen normalt hålla fem ordinarie

möten per kalenderår. Fyra styrelsemöten

koordineras med tidpunkten för den externa

fi nansiella rapporteringen, varav ett hålls i

december och innefattar en granskning av

verksamhetsplanen och budgeten. Därut-

över håller styrelsen varje år ett möte under

två dagar som behandlar strategiska frågor.

Revisionssrelaterade frågor skall avhandlas

som en särskild punkt under ett styrelsemöte

en gång per år och i samband därmed skall

styrelsen träffa bolagets revisor utan att den

verkställande direktören eller någon annan

medlem av ledningen är närvarande.

Under 2006 har styrelsen arbetat i enlig-

het med den ovan angivna arbetsordningen.

Koncernens revisorer medverkade på styrelse-

mötet den 13 februari 2006 då bokslutsrap-

porten för 2005 godkändes och på mötet

den 25 oktober 2006 i samband med styrel-

sens granskning av rapporten för tredje

kvartalet 2006.

Styrelsesammansättning och ersättning (från och med årsstämman 5 april 2006)

Styrelseledamot1) Född NationalitetI styrelsen sedan

Revisions-utskott

Ersättnings-utskott Ersättning (KSEK)2)

Aktieinnehav i Eniro3)

Lars Berg (ordförande) 1947 Svensk 2000 x x 825 50 000

Per Bystedt 1965 Svensk 2000 x 330+50 2 500

Barbara Donoghue 1951 Engelsk 2003 x 330+50 12 834

Gunilla Fransson 1960 Svensk 2006 330 0

Urban Jansson 1945 Svensk 2003 x 330+100 10 000

Luca Majocchi 1959 Italiensk 2006 330 0

Tom Vidar Rygh 1958 Norsk 2006 330 2 142

Tomas Franzén 1962 Svensk 2005 – 36 095

Bengt Sandin4) 1952 Svensk 2001 11 293

Daniel Hultenius4) 1974 Svensk 2005 12 0

Ola Leander4) 1967 Svensk 2006 9 269

1) Förutom koncernchef och vd ingår ingen styrelseledamot i koncernledningen.2) Styrelseledamöterna deltar inte i något aktie- eller aktiekursbaserat incitamentsprogram riktat till företagsledningen, och inget särskilt sådant program fi nns för styrelsen.3) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra fi nansiella instrument i bolaget per den 31 december 2006.4) Arbetstagarrepresentant.

B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T 2 0 0 6



Extra styrelsemöten kan hållas för att

behandla frågor som inte lämpligen kan

behandlas på ordinarie styrelsemöten.

Sådana möten kan hållas per telefon, genom

videokonferens eller per capsulam.

Styrelsens arbete under 2006

Under åren 2004 och 2005 fokuserade sty-

relsen på frågor huvudsakligen relaterade till

organisationsstrukturen, inklusive ledning-

en, kostnadsbesparande åtgärder samt

lämplig kapitalstruktur för Koncernen. Under

2006 har en betydande del av arbetet i sty-

relsen koncentrerats till långsiktiga strate-

gier, utvecklingen av den tryckta telefonka-

talogen och en ökning av on-line relaterade

tjänster. För detta syfte har styrelsen genom-

fört ett antal olika strategiseminarier.

Under 2006 höll styrelsen totalt elva

möten, varav två var per capsulam och två

hölls per telefon. De frågor som behandla-

des under styrelsens möten, vid sidan av de

långsiktiga strategierna, har varit viktigare

frågor relaterade till fi nansiering, kapital-

struktur, investeringar, nyförvärv och avytt-

ringar. Utöver detta behandlade styrelsen

frågor kring uppföljningen och kontrollen av

Eniros verksamhet, vilket även omfattade en

strukturerad process för utvärdering av den

verkställande ledningen. Såsom övergripan-

de ansvarig för dessa frågor ägnade styrel-

sen också väsentlig tid åt införandet av ett

effektivt system för intern kontroll och risk-

hantering samt åt generella revisionsfrågor

som även omfattar Bolagets efterlevnad av

lagar och etiska riktlinjer. Styrelsen genom-

förde också den årliga utvärderingen av den

verkställande direktören. Vid detta tillfällen

var ingen ledande befattningshavare närva-

rande.

Styrelsen skall biträdas av en sekreterare

som inte är ledamot i styrelsen. Koncernens

chefsjurist, Mikael Engqvist, var sekreterare

vid alla styrelsemöten under 2006.

Utskott

Styrelsen kan, bland dess ledamöter, inrätta

utskott eller utse ledamöter för särskilda

uppdrag. Utskotten skall förbereda ärenden

och presentera förslag, rapporter etc. för

styrelsens beslut eller handläggning. Styrel-

sen kan också i enskilda fall, till utskotten

delegera beslutsrätten i enlighet med direk-

tiv och anvisningar som styrelsen beslutat.

Styrelsen har inrättat ett ersättningsut-

skott och ett revisionsutskott.

Ersättningsutskottet

Styrelsen är ansvarig för att tillse att Bolaget

har en formell process, som är transparent

för samtliga styrelseledamöter, för faststäl-

landet av Bolagets principer för ersättning

och andra anställningsvillkor till ledande

befattningshavare samt för beslut avseende

verkställande direktörens ersättning och

andra anställningsvillkor.

Ersättningsutskottet skall vara ansvarigt

för beredandet av styrelsens förslag till års-

stämman avseende Bolagets principer för

ersättning och andra anställningsvillkor till

ledande befattningshavare. Utskottets för-

slag skall presenteras för styrelsen i sin hel-

Deltagande vid styrelse- och utskottsmöten under 2006

Styrelseledamot Styrelsemöte Revisionsutskottsmöte Ersättningsutskottsmöte

Lars Berg 11 6 4

Per Bystedt 11 2

Barbara Donoghue 11 6

Gunilla Fransson1) 8

Urban Jansson 10 6

Luca Majocchi1) 7

Tom Vidar Rygh1) 8

Tomas Franzén 11

Erik Engström2) 3

Birgitta Klasén2) 3 2

Bengt Sandin 11

Daniel Hultenius 9

Ola Leander1) 8

1) Från och med 5 april 2006. 2) Till och med 5 april 2006.




het varvid styrelsen skall fatta beslut avse-

ende förslaget. Beslutsförslaget som beretts

av utskottet skall vara i överensstämmelse

med god sed för börsnoterade bolag.

Styrelsen har delegerat till ersättningsut-

skottet att, för styrelsens räkning, besluta

om individuella löner, andra ersättningar och

pensionsförmåner för ledande befattnings-

havare i Koncernen, exklusive den verkstäl-

lande direktören.

Ersättningsutskottet består av två styrel-

seledamöter som utses av styrelsen. Det

konstituerande styrelsemötet i april 2006

utsåg Lars Berg (ordförande) och Per

Bystedt som ledamöter av utskottet.

Under 2006 arbetade ersättningsutskot-

tet i enlighet med vad som ovan beskrivits

och höll fyra möten. Arbetet i utskottet under

2006 ägnades till stor del dessutom åt frågor

rörande rörlig ersättning, förhållandet mellan

rörlig och fast lön, kriterier för utvärdering av

rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram,

pensionsvillkor och andra förmåner.

Revisionsutskottet

Styrelsen är bland annat ansvarig för Bola-

gets och Koncernens interna kontroll, vars

huvudsakliga syfte är att skydda ägarnas

investeringar och Bolagets och Koncernens

tillgångar.

Revisionsutskottets övergripande arbets-

uppgift är att bistå styrelsen med att överva-

ka processerna för revision och den fi nan-

siella rapporteringen, inklusive uppföljning

av avvikelserapportering och effektiviteten

av den interna kontrollen av den fi nansiella

rapporteringen. Vid sitt arbete ska utskottet,

i enlighet med vad som anges i styrelsens

arbetsordning, vara ansvarig för beredning-

en av styrelsens arbete med att säkerställa

kvaliteten avseende Bolagets och Koncer-

nens fi nansiella rapportering, löpande sam-

manträffa med Bolagets revisorer och hålla

sig informerad om inriktningen och omfatt-

ningen av revisionen samt diskutera synen

på riskerna i Bolaget, upprätta riktlinjer för

vilka andra tjänster än revisionstjänster som

Bolaget får upphandla av Bolagets revisorer,

utvärdera revisionsarbetet samt informera

Bolagets valberedning om utfallet av reviso-

rernas granskning och bistå valberedningen

i dess arbete avseende framtagande av för-

slag till val av revisorer och arvode för revi-

sionsarbetet.

Revisionsutskottet består av tre styrelse-

ledamöter, av vilka en majoritet skall vara

oberoende i förhållande till Bolaget och dess

verksamhet och minst en av dessa skall vara

oberoende i förhållande till större ägare.

Revisionsutskottet träffas minst tre gånger per

år. Särskilda möten kan sammankallas vid

behov.

Under 2006 höll revisionsutskottet sex

möten. Arbetet i utskottet under 2006 ägna-

des i huvudsak åt frågor rörande den interna

kontrollen av den fi nansiella rapporteringen

och riskbedömning, inklusive riskhantering.

Revisionsutskottet skall biträdas av en

sekreterare som bör vara styrelsens sekre-

terare. Koncernens chefsjurist, Mikael Eng-

qvist, var sekreterare vid samtliga möten

med revisionsutskottet under 2006.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen utvärderar årligen sitt arbete,

inklusive arbetet i utskotten, med avseende

på arbetsmetoder och arbetsklimat, samt

inriktningen på styrelsens arbete.

Koncernledning

Organisation

Koncernens verksamhet är organiserad i

åtta affärsenheter och åtta stabsfunktioner.

KoncernchefTomas Franzén1)

Danmark

Henrik Dyring

HR/Inköp

Ingrid Engström

Finans

Joachim Jaginder

IR & Kommunikation

Boel Sundvall

IT

Mattias Wedar

Juridik

Mikael Engqvist

Produkt & Marknad

Cecilia Geijer

Affärsprojekt

Martin Carlesund

Strategi och M&A

Mats Eklund

Norge

Wenche Holen

Finland

Ilkka Wäck

Polen

Roger Asplund

118 118

Barbro Sjölander

Sverige

Tomas Franzén

Din Del

Peter Kusendal

WLW

Andrew Pylyp

Peter Schulze

1) Mer information om vd och koncernchef återfi nns på sidan 43 i årsredovisningen.




Den verkställande direktören är ansvarig för

den löpande förvaltningen av Koncernen i

enlighet med styrelsens riktlinjer och instruk-

tioner.

Koncernledningen håller varannan vecka

möten för att utvärdera den föregående peri-

odens resultat, affärsverksamhet, mark-

nadsutveckling, utvecklingen av strategiska

projekt, koordinering av gemensamma kon-

cernverksamheter och strategiska frågor.

Ersättning till vd och koncernledningen

Ersättningen till den verkställande direktö-

ren och koncernledningen består av en fast

lön, rörlig lön baserad på årliga prestations-

mål, långsiktiga incitamentsprogram och

förmåner som pension och försäkring.

Rörlig lön betalas i förhållande till presta-

tion. Intäkter och EBITDA är de viktigaste

fi nansiella indikatorerna. Under 2006 foku-

serade de icke-fi nansiella målsättningarna

på integrationen av Findexa i Norge, utveck-

lingen av den fi nska verksamheten, stabili-

seringen av intäkter relaterad till tryckta

tjänster, utvecklingen av on-line relaterade

tjänster och allmänna kostnadsbesparande

åtgärder.

Från och med den 1 juli 2006 ersattes de

fl esta bestämmelserna i Koden om riktlinjer

rörande ersättning och andra anställnings-

villkor till ledande befattningshavare i bolag

av motsvarande regler i aktiebolagslagen.

Koden är dock fortfarande tillämplig med

avseende på vad som skall anges i bolags-

styrningsrapporten och för styrelsens arbe-

te med att ta fram riktlinjer rörande ersätt-

ning till ledande befattningshavare i bola-

get.

Styrelsens arbete under 2006 avseende

riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare i Bolaget har redogjorts för

ovan (se främst ”Ersättningsutskottet”).

Principerna för ersättning och andra anställ-

ningsvillkor till ledande befattningshavare i

bolaget som godkändes av årsstämman i

april 2006 beskrivs även i årsredovisningen,

sid. 62-63.

Principerna avseende ersättning och

andra anställningsvillkor till ledande befatt-

ningshavare i Bolaget som skall föreslås

inför årsstämman 2007 presenteras i sam-

band med kallelsen till stämman.

Årsstämman i april 2006 godkände också

ett incitamentsprogram avsett för verkstäl-

lande direktören, koncernledningen och

vissa nyckelpersoner, totalt cirka 20 perso-

ner. Ytterligare detaljer, inklusive Eniros

kostnader för incitamentsprogrammet,

beskrivs på sidan 63 i årsredovisningen.

Externa revisorer

Enligt lag är mandatperioden för revisorer

fyra år. På årsstämman 2004 valdes Price-

waterhouseCoopers AB (PWC), med aukto-

riserad revisor Peter Bladh som huvudan-

svarig revisor, för en period om fyra år.

Kostnaderna för revision, revisionsrelate-

rade tjänster och konsulttjänster under

2004–2006 redogörs för i tabellen nedan.

MSEKÅr Revision

Revisions-relaterade

tjänsterKonsult-tjänster

2004 4,1 0 1,9

2005 5,2 3,6 2,2

2006 6,0 0 2,3

Huvuddelen av PWC:s konsulttjänster under

2006 hänförde sig till arbete för Eniro AB

(publ) avseende förvärv och IFRS. Under

2005 avsåg merparten av de konsulttjänster

som utfördes av PWC, tjänster för Eniro AB

(publ) och omfattade Koncernens kapital-

struktur och arbete i samband med förvär-

vet av Findexa.

Utöver att utföra revision för Eniros räk-

ning är Peter Bladh revisor för Gambro, Pay-

nova, Phadia och Biovitrum. Peter Bladh

utför också granskningar för Stockholms-

börsens Bolagskommittés räkning avseen-

de börsfähigheten av bolag som skall bli

föremål för en börsnotering.

Styrelsens rapport om intern kontroll

avseende den fi nansiella rapporteringen

för räkenskapsåret 2006

Introduktion

Denna rapport har upprättats i enlighet med

koden och är begränsad till en beskrivning

av hur den interna kontrollen av den fi nan-

siella rapporteringen är organiserad.

Rapporten är inte en del av den formella

årsredovisningen för 2006 och har inte gran-

skats av Bolagets revisorer.

Ramverket för intern kontroll

Under 2006 implementerade Eniro COSO-

ramverket som definierar intern kontroll

avseende den finansiella rapporteringen

uppdelat i fem olika komponenter: Kontroll-

miljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter,

Information och Kommunikation samt Upp-

följning.

Eniro tillämpar ett riskbaserat angrepps-

sätt (s.k. Top-Down Risk Based Approach)

som tar sin utgångspunkt i årsredovisning-

ens resultat- och balansräkningar för kon-

cernen samt tillhörande fotnoter.

Kontrollmiljö

Styrelsen definierar Eniros kontrollmiljö

genom ett antal policys, riktlinjer och ram-

verk relaterade till den fi nansiella rapporte-

ringen. Det inkluderar exempelvis en Eko-

nomihandbok med instruktioner för redovis-

ning och rapportering, Finanspolicy, direktiv

avseende beslutsnivåer för olika områden,

instruktioner avseende allmänna beslutsni-

våer och bemyndiganden, direktiv avseende

insiderfrågor och information samt etiska

riktlinjer. Avsikten med riktlinjerna är att de

skall utgöra grunden för en effektiv intern

kontroll. Riktlinjerna följs upp och uppdate-

ras regelbundet samt kommuniceras till alla

anställda involverade i arbetet med den

fi nansiella rapporteringen.

Styrelsen har därutöver säkerställt att

organisationsstrukturen är logisk och trans-

parant med en tydlig rollfördelning, ansvar

och processer för att säkerställa en effektiv

hantering av affärsrisker, inklusive fi nansiel-

la rapporteringsrisker.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter

omfattar utvärderingar och diskussioner

avseende viktiga redovisningsfrågor och frå-

gor relaterade till den fi nansiella rapporte-

ringen. Bolagets ledning har det operativa

ansvaret för den interna kontrollen. Ledning-




en har fastställt en tydlig roll- och ansvars-

fördelning för anställda involverade i den

fi nansiella rapporteringen på både koncern-

och dotterbolagsnivå.

Riskbedömning

Bolaget har under 2006 utfört en omfattan-

de utvärdering på koncernnivå av riskerna

för väsentliga fel i olika balans- och resultat-

räkningskonton samt tillhörande fotnoter

med beaktande av både kvantitativa och

kvalitativa riskparametrar. I Bolagets verk-

samhet är dessa risker främst relaterade till

intäktsredovisningen, redovisning av pro-

duktions- och försäljningskostnader, värde-

ring av goodwill och andra immateriella till-

gångar, värdering av pågående arbete, vär-

dering av kundfordringar, avsättningar samt

skatter. Riskutvärderingen kommer att utfö-

ras årligen och kommer att utvärderas och

godkännas av styrelsen.

En riskbedömning har därefter genom-

förts på dotterbolagsnivå. I samband med

riskanalysen har risken för väsentliga fel

baserat på materialiteten i olika balans- och

resultaträkningsposter bedömts. Vidare har

risken för fel hänförliga till komplexiteten i

redovisningen av olika poster samt i redo-

visningsregler för olika balans- och resultat-

räkningsposter utvärderats. Riskerna har

även bedömts vad gäller komplexiteten i de

processer som väsentligt påverkar signifi -

kanta konton. Därutöver har risken för fel

relaterad till den inneboende risken för

bedrägerier och manipulation av fi nansiell

information utvärderats.

Bolaget har sedan tidigare infört en

mängd riskhanteringsåtgärder som har en

påtaglig effekt på Bolagets möjlighet att

säkerställa en korrekt fi nansiell rapportering.

Dessa åtgärder omfattar i huvudsak följande

områden:

• Riskbedömning i syfte att identifi era hän-

delser på marknaden eller inom verk-

samheten som kan påverka möjligheter-

na att avge den fi nansiella rapportering-

en vid rätt tidpunkt.

• Åtgärder för att identifi era förändringar i

redovisningsregler och rekommendatio-

ner som säkerställer att dessa föränd-

ringar återspeglas i bolagets fi nansiella

rapportering på ett korrekt sätt.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter är utformade för att han-

tera riskerna som styrelsen bedömer vara

väsentliga med avseende på den interna

kontrollen av den fi nansiella rapporteringen.

Med utgångspunkt från den ursprungliga

riskbedömningen identifierades ett antal

signifi kanta konton där dokumentation och

utvärdering av bolagets kontroller för att

förebygga eller upptäcka väsentliga fel

pågår. Initialt har fokus i detta arbete legat

på dokumentation och analys av Koncernen

i enlighet med COSO-ramverket med sär-

skild tyngdpunkt på kontrollmiljön. Vidare

har analys och dokumentation av kontroller

på process-, transaktions- och applikations-

nivå genomförts för de svenska enheterna

under 2006. Dokumentation och analys av

kontroller för de större utländska dotterbola-

gen inom Koncernen inleddes under 2006

och kommer att slutföras under 2007. Dess-

utom påbörjades dokumentation och analys

av generella IT kontroller kopplade till den

fi nansiella rapporteringen under 2006.

Exempel på kontrollaktiviteter är bland

annat tydliga beslutsprocesser och besluts-

ordning för viktiga beslut (till exempel inves-

teringar, avtal, godkännande av bokförings-

transaktioner etc.), analys av nyckeltal och

relationer samt annan analytisk uppföljning

av fi nansiell information, avstämningar och

applikationskontroller av fi nansiell informa-

tion i väsentliga IT-system som stödjer den

fi nansiella rapporteringen.

Resultatet av det pågående interna kon-

trollprojektet kommer att vara väl analysera-

de, tydligt utformade och dokumenterade

kontrollaktiviteter. Vidare kommer alla kon-

trollaktiviteter att på ett strukturerat sätt vara

länkade till olika räkenskapspåståenden i

balans- och resultaträkning.

Information och kommunikation

Bolagets policy, direktiv och riktlinjer avse-

ende den fi nansiella rapporteringen uppda-

teras regelbundet och kommuniceras via

relevanta kommunikationskanaler såsom

intranät och interna möten. Vidare finns

skriftliga instruktioner, interna informations-

möten och workshops där metoderna och

ramverket för den interna kontrollen klar-

görs. Intern rapportering avseende den ope-

rationella effektiviteten i den interna kontrol-

len kommer att införas i Koncernen och utfö-

ras löpande från och med 2007.

En informationspolicy fastställer riktlin-

jerna för hur kommunikation med externa

parter skall ske. Syftet med denna policy är

att säkerställa att all informationsskyldighet

efterlevs.

Revisionsutskottet har under 2006 över-

vakat systemen för riskhantering och intern

kontroll och har löpande erhållit rapporter

från koncernledningen om hur arbetet med

det interna kontrollprojektet fortskrider.

Styrelsen godkänner kvartalsrapporter,

bokslutskommunikéer samt Årsredovisning-

en vid ordinarie styrelsemöten innan de

offentliggörs.

Uppföljning

Bolaget har etablerat en internrevisionsfunk-

tion med huvudsakligt ansvar för att överva-

ka effektiviteten i bolagets riskhantering av

den interna kontrollen. En av de viktigare

uppgifterna för internrevisionsfunktionen

utgörs av särskilda granskningar av hur väl

vissa utvalda principer och riktlinjer efterlevs

samt utvärdering av effektiviteten i utförda

kontrollaktiviteter. Internrevisionen planerar

arbetet i samarbete med revisionsutskottet,

som godkänner internrevisionsplanen.

Internrevisionen rapporterar löpande resul-

tatet av sitt arbete direkt till revisionsutskot-

tet och koncernledningen.




Uppföljningen som kommer att ske med

varierande djup och omfattning i olika före-

tag inom koncernen, kommer att huvudsak-

ligen vara inriktad på utformningen av och

effektiviteten i genomförda kontrollåtgärder

inom områden med stor risk för väsentliga

fel i den fi nansiella rapporteringen. Denna

uppföljning är planerad att genomföras

under 2007 genom en kombination av själv-

utvärderingar genomförda av linjepersonal

och oberoende testning utförd av internrevi-

sionen. Resultatet av uppföljningen kommer

att rapporteras från varje dotterbolag till

Bolagets fi nansdirektör, som är ansvarig för

att vidarebefordra utfallet och alla eventuel-

la nödvändiga åtgärder till Bolagets revi-

sionsutskott. Detta arbete kommer att utgö-

ra underlaget för styrelsens utvärdering av

effektiviteten av den interna kontrollen avse-

ende den fi nansiella rapporteringen. Styrel-

sen har angett riktlinjerna för ovannämnda

arbete innefattande roller, ansvarsområden

och viktigare arbetsuppgifter för att kunna

säkerställa ett väl fungerande internt kon-

trollsystem.

Revisionsutskottet har tagit del av och utvär-

derat tillvägagångssättet för redovisning

och fi nansiell rapportering samt gjort en

uppföljning av och bedömt de externa revi-

sorernas arbete, kvalifi kationer och obero-

ende. Revisionsutskottet utvärderar även

den riskrapportering till styrelsen som led-

ningen utför och vidtar i samråd med bola-

gets ledning lämpliga åtgärder grundat på

denna utvärdering.




79

5

1

6

4

1 1

4 82

1 0

3



Styrelse och revisorer

1 L A R S B E R GStyrelseordförande sedan 2003.

Ledamot sedan 2000. Född 1947.

Civilekonom, Handelshögskolan i

Göteborg.

Tidigare befattningar: Medlem i Man-

nesmanns verkställande ledning med

särskilt ansvar för telekomdivisionen,

vd och koncernchef för Telia samt

ledande befattningar inom Ericsson-

koncernen.

Övriga större styrelseuppdrag: Via-

mare, Ratos och Net Insight.

Aktieinnehav i Eniro1): 50 000.

2 P E R B Y S T E D T Ledamot sedan 2000. Född 1965.


Stockholm.

Huvudsyssla: Vd för Spray AB.

Tidigare befattningar: Vice vd MTG,

vd TV3 Broadcasting Group Ltd, vd

ZTV.

Övriga större styrelseuppdrag: Axel

Johnson AB, Servera, Neonode Inc

och AIK Fotboll AB.


3 B A R B A R A D O N O G H U ELedamot sedan 2003. Född 1951.

MBA, McGill University. Bachelor of

Commerce, McGill University.

Tidigare befattningar: Vd för NatWest

Markets och Hawkpoint Partners,

medlem i Independent Television

Commission, verksam vid London

Business School och direktör Noven-

tus Partners.

Övriga större styrelseuppdrag: Panel-

medlem i UK Competition Commission.


4 G U N I L L A F R A N S S O NLedamot sedan 2006. Född 1960.

Huvudsaklig utbildning: Teknologie

Licentiat i kärnkemi, KTH.

Huvudsyssla: VP Ericsson Enterprise,

ansvarig för produktportfölj och

utveckling.

Tidigare befattningar: Olika chefs-

befattningar inom Ericssonkoncernen,

senast områdeschef för Mobila Inter-

netapplikationer.

Aktieinnehav i Eniro1): 300.

5 U R B A N J A N S S O NLedamot sedan 2003. Född 1945.

Diplomerad bankekonom (Skandina-

viska Banken).

Tidigare befattningar: Ledande

befattningar inom SEB och Incentive

Group, vd för Ratos.

Övriga större styrelseuppdrag: Add-

tech, Ahlström Corp., W Becker, Cap-

Man, Clas Ohlson, Ferd A/S, HMS, Jet-

pak Group, Rezidor Hotel Group, SEB,

Siemens AB, Stockholmsbörsens

bolagskommitté och Tylö.


6 L U C A M A J O C C H ILedamot sedan 2006. Född 1959.

Magister i Engineering management,

Polytechnic Institute i Milano. Gäst-

forskare vid National Research Council

i Milano.

Huvudsyssla: Vd och koncernchef

Seat Pagine Gialle.

Tidigare befattningar: Vd och kon-

cernchef i UniCredit Banca SpA, vice

vd i UniCredit-koncernen, ledande

befattningar inom UniCredit Banca

SpA-koncernen, Senior Engagement

Manager McKinsey & Company.

Övriga större styrelseuppdrag: Thomson Directories Limited,

Telegate AG.


7 T O M V I D A R R Y G HLedamot sedan 2006. Född 1958.

Civilekonom, Norges Handelshögskola

(NHH).

Tidigare befattningar: Vd Enskilda

Securities AB; vice vd Orkla ASA, chef

kapitalförvaltningen Orkla Borregaard.

Övriga större styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Aktiv Kapital ASA.


8 T O M A S F R A N Z É NLedamot sedan 2005. Född 1962.

Civilingenjörsutbildning, Industriell

ekonomi, Linköpings tekniska högskola.

Huvudsyssla: Vd och koncernchef

Eniro AB.

Tidigare befattningar: Vd och kon-

cernchef Song Networks Holding AB,

vd AU-System, försäljningsdirektör

Nokia Data/ICL Data AB.

Övriga större styrelseuppdrag: BTS

Group AB, OEM International AB och

Securitas Systems AB.


9 B E N G T S A N D I NArbetstagarnas representant i styrelsen

sedan 2001. Född 1952.

Huvudsyssla: Miljöansvarig i Eniro.


1 0 D A N I E L H U L T E N I U SArbetstagarnas representant i styrelsen


Huvudsyssla: Säljchef Eniro Sverige,

Internet Media Sales.


1 1 O L A L E A N D E RArbetstagarnas representant i styrelsen


Huvudsyssla: Handledare och huvud-

skyddsombud Eniro 118118 AB.


Revisorer

P E T E R B L A D HFödd 1949.

Auktoriserad revisor.

PricewaterhouseCoopers AB.

Eniro sedan 2004.

Övriga större revisionsuppdrag: Gambro, Paynova, Phadia och

Biovitrum.

S T E N H Å K A N S S O NFödd 1960.

Auktoriserad revisor.

PricewaterhouseCoopers AB.

Eniro sedan 2004.

Övriga större revisionsuppdrag: Lundin Mining, Coor, Biacore och

Vattenfall Eldistribution.

1) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra fi nansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget

senast tillgängliga uppgifterna.


4 2 E N I R O

4

1 0

3

1 1

44

6

1

1 2

7

1 4

8

1 5

2

1 3

9

5



Koncernledning

1 T O M A S F R A N Z É NVd och koncernchef.

Eniro sedan 2004. Född 1962.

Civilingenjörsutbildning, Industriell

ekonomi vid Linköpings tekniska

högskola.

Tidigare: Vd och koncernchef, Song

Networks Holding AB.

Styrelseuppdrag: BTS Group AB,

OEM International AB och Securitas

Systems AB.


2 R O G E R A S P L U N DVd Eniro Polen.


Marknadsekonom IHM.

Tidigare: Försäljningsdirektör Eniro

Sverige Försäljning AB.


3 M A R T I N C A R L E S U N DDirektör Affärsprojekt.


Ekonomie Magister, Högskolan i

Borås/Handelshögskolan vid

Göteborgs Universitet.

Tidigare: Vd och koncernchef 3L

System AB.


4 H E N R I K D Y R I N GVd Eniro Danmark.


MSc Försäljning och marknadsföring,

Copenhagen Business School.

Tidigare: Vd People Group A/S.


5 M A T S E K L U N DDirektör Affärsutveckling och M&A.



Göteborg.

Tidigare: Grundare och partner Accel

Consult AB.


6 M I K A E L E N G Q V I S TChefsjurist.


Jur. kand., Uppsala Universitet.

Tidigare: Chefsjurist Teliakoncernen.


7 I N G R I D E N G S T R Ö MDirektör Inköp, HR och Operations

Sverige.

Eniro 2003-2007. Född 1958.

Magister i tillämpad psykologi,

Uppsala Universitet.

Tidigare: Vd och koncernchef KnowIT.


8 C E C I L I A G E I J E RDirektör Produkt & marknad.



Stockholm.

Tidigare: Vd Telia InfoMedia

Interactive.


9 W E N C H E H O L E NVd Eniro Norge.

Eniro/Findexa sedan 1994. Född 1964.

Gjøvik Ingeniørhøgskole och NHH

Kursvirksomhet.

Tidigare: Chief Operating

Offi cer Findexa Group AS.


1 0 J O A C H I M J A G I N D E RFinansdirektör.


Civilekonom, Stockholms Universitet.

Tidigare: Finansdirektör Song Net-

works Holding AB.


1 1 P E T E R K U S E N D A H LVd Din Del AB och koordinering tryckta

kataloger.

Eniro (DinDel/Telia) sedan 1987. Född

1958.

IFL Management training, Advanced

Management Program, Handelshög-

skolan i Stockholm.

Tidigare: Vd Eniro International AB.


1 2 B A R B R O S J Ö L A N D E RVd Eniro 118 118.

Eniro 118 118 sedan 1998. Född 1950.

Ekonomi Frans Schartau, Stockholm.

Tidigare: Chef för kundserviceutveck-

ling Telia Nära AB.


1 3 B O E L S U N D V A L LInformationsdirektör.



Stockholm.

Tidigare: IR-chef Swedish Match AB.


1 4 M A T T I A S W E D A RIT-direktör.


Magister i informatik och system-

vetenskap, Lunds Universitet.

Tidigare: Projektledare och kund-

ansvarig Accenture.


1 5 I L K K A W Ä C KVd Eniro Finland.


Magister i Utbildning, Åbos Universitet.

Executive MBA, Handelshögskolan i

Helsingfors.

Tidigare: Vd Inoa Finland.


1) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra fi nansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget

senast tillgängliga uppgifterna.



Förvaltningsberättelse

Koncernens verksamhet och struktur

Enirokoncernen bildades den 1 juli 2000

genom att ett antal bolag med likartad verk-

samhet samordnades under ett moder-

bolag, Eniro AB (publ). Den 10 oktober 2000

noterades Eniro AB (publ) på Stockholms-

börsens O-lista.

Via telefonkataloger, 118-tjänster, Inter-

net och mobiltelefon erbjuder Eniro de bästa

sökmöjligheterna för köpare och säljare som

enkelt vill hitta varandra. För användare som

söker efter företag, personer, platser, pro-

dukter eller tjänster tillhandahåller Eniro rele-

vant, lokal och högkvalitativ information och

för annonsörer som riktar sig till köpbenägna

kunder tillhandahåller Eniro effektiva annon-

seringslösningar.

Eniros verksamhet är organiserad i sju

geografiska marknadsenheter: Sverige

exklusive Voice, Sverige Voice, Norge, Fin-

land, Danmark, Polen och Tyskland. Den

externa fi nansiella rapporteringen sker per

geografi sk marknadsenhet och per produkt:

offl ine, online och voice.

Förvärv och avyttringar

Eniro förvärvade det norska företaget Din

Pris AS i slutet av januari 2006 och gick där-

med in på marknaden för prisjämförelser

och shopping. Köpeskillingen för Din Pris

AS uppgick till cirka 31 MSEK. Därtill kommer

en rörlig del som ej kan överstiga 31 MSEK

och som baseras på resultatet över en tre-

årsperiod. Din Pris AS har konsoliderats i

Eniro Norge från den 1 februari 2006.

Webdir, ett företag verksamhet inom

lokala kataloger i Danmark, förvärvades i

februari 2006. Webdir konsoliderades i Eniro

Danmark från den 1 februari 2006. Företaget

omsatte 2005 drygt 20 MSEK. Köpeskillingen

uppgick initialt till 32 MSEK.

Kataloger i Norr, som ger ut åtta lokala

kataloger i Norrland, förvärvades och kon-

soliderades i Din Del från 1 juni, 2006. Köpe-

skillingen utgjordes av 8,5 MSEK plus en

rörlig del om maximalt 8,5 MSEK

I maj 2006 avyttrade Eniro sina aktier i det

norska direktreklam-företaget DM Huset AS,

som Eniro erhöll genom förvärvet av Findexa.

Det totala försäljningspriset var 44 MSEK

och realisationsvisten uppgick till 34 MSEK.

Eniro sålde även sin ägarandel i Tradera Nord-

ic AB i det andra kvartalet 2006 för cirka 9

MSEK med en realisationsvinst om 9

MSEK.

I oktober 2005 avtalade Eniro om försälj-

ning av den ryska verksamheten för 5 MEUR,

dvs cirka 47 MSEK. Försäljningen förutsatte

godkännande från den ryska antimonopol-

myndigheten vilket erhölls i januari 2006.

Den 14 december 2005 avtalade Eniro även

om avyttring av verksamheten i Vitryssland

till en köpeskilling av 850 TEUR, dvs cirka 8

MSEK. Försäljningen var villkorad av god-

kännande från den vitryska antimonopol-

myndigheten, vilket erhölls i mars 2006. Se

även avsnitt om Avvecklade verksamheter.

Intäkter och resultat

Rörelseintäkterna uppgick till 6 697 MSEK

(4 827). Jämfört med pro forma inklusive

Findexa 2005, ökade rörelseintäkterna med

1 procent till 6 697 MSEK (6 628). Stark till-

växt inom online och voice uppvägde den

svagare utvecklingen i offl ineintäkter.

Organiskt (justerat för valutakurseffekter,

ändrade publiceringsdatum, förvärv, avytt-

ringar samt exklusive effekter från ändrad

reklamskatt) var ökningen också 1 procent.

Onlineintäkterna ökade med 14 procent

till 1 938 MSEK (1 693) och den organiska

ökningen var också 14 procent. Norge var

den huvudsakliga tillväxtmotorn, med en

organisk onlinetillväxt på 23 procent.

Voiceintäkterna ökade med 3 procent till

907 MSEK (884). Den organiska ökningen

var 2 procent.

Offl ineintäkterna minskade med 5 pro-

cent till 3 852 MSEK (4 051). Även organiskt

minskade offl ineintäkterna med 5 procent,

till följd av lägre offl ineintäkter främst i Norge,

Finland och Sverige.

EBITDA ökade med 9 procent till 2 290

MSEK (2 093). En realisationsvinst om 43

MSEK från försäljningen av aktier i DM-huset

och Tradera är inkluderad. Exklusive realisa-

tionsvinsten är förbättringen av EBITDA 7

procent.

Marknadsenhet Sverige exklusive Voice

Rörelseintäkterna minskade marginellt till

2 175 MSEK (2 179). Organiskt ökade rörelse-

intäkterna med 2 procent.

Organiskt minskade offl ineintäkterna med 2

procent. Förändrad reklamskatt, publice-

ringsskift och nedläggningen av ”Gula Tid-

ningen” innebar ett intäktstapp i offl ineintä-

ker om 45 MSEK för 2006.

Offl ineintäkterna för Din Del och Emfas

var 318 MSEK (289), en ökning med 10 pro-

cent jämfört med 2005.

Onlineintäkterna ökade organiskt med

13 procent.

EBITDA ökade till 1 003 MSEK (994).

Jämförbara siffror för 2005 påverkades

också av ersättningen från förlikningen med

TDC som Eniro erhöll. Den starka förbätt-

ringen av EBITDA var ett resultat av effektiv

kostnadskontroll.

Marknadsenhet Sverige Voice

Rörelseintäkterna minskade marginellt till

597 MSEK (600). Organiskt minskade rörelse-

intäkterna med 1 procent.

EBITDA uppgick till 140 MSEK (122).

Ökningen berodde huvudsakligen på god

kostnadskontroll. 2005 belastades med

omstruktureringskostnader om 15 MSEK.

Telenor valde under oktober 2006 Eniro

118 118 som sin tjänsteleverantör för num-

merupplysning i Sverige under två år. Order-

värdet motsvarar 10–15 MSEK i ytterligare

intäkter per år.

Marknadsenhet Norge

De två enheterna Findexa AS och Eniro AS

är nu fullt integrerade.

Rörelseintäkterna ökade till 2 121 MSEK

(293). Organiskt ökade rörelseintäkterna

med 1 procent jämfört med pro forma inklu-

sive Findexa för 2005.

Offlineintäkterna minskade organiskt

med 7 procent medan onlineintäkterna

ökade organiskt med 23 procent och voice

minskade organiskt med 3 procent.


EBITDA inkluderar en realisationsvinst om

37 MSEK som erhölls under andra kvartalet.

Kostnadssynergier realiserades enligt plan.

Marknadsenhet Finland

Rörelseintäkterna uppgick till 642 MSEK

(637). Organiskt ökade rörelseintäkterna

med 1 procent.

06_Forvaltn_koncern_cmyk.indd 4406_Forvaltn_koncern_cmyk.indd 44 07-03-07 16.17.2607-03-07 16.17.26


F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E

Offl ineintäkterna minskade organiskt med 12

procent medan onlineintäkterna ökade med

29 procent och voice med 13 procent.

Katalogerna för Helsingfors och Tammer-

fors är de kataloger som är mest konkurrens-

utsatta. Totalt minskade intäkterna för dessa

två utgåvor till cirka 170 MSEK (210), vilket

inkluderar en förlorad publiceringsersättning

om 8 MSEK från Elisa. Eniros övriga telefon-

kataloger i Finland utvecklades väl.

Såväl online som voice uppvisade stark

tillväxt. De 118-verksamheter som förvärva-

des under året förbättrade intäkterna med

cirka 6 MSEK på årsbasis.

EBITDA förbättrades till 84 MSEK (34) till

följd av kostnadsbesparingar och högre

intäkter. EBITDA-marginalen förbättrades till

13 procent (5).

Marknadsenhet Danmark

Rörelseintäkterna ökade till 442 MSEK (396).

Organiskt ökade rörelseintäkterna med 6

procent.

Offl ineintäkterna ökade organiskt med 2

procent. För att säkerställa fortsatt onlinetill-

växt har fl er säljare rekryterats under året.

Onlineintäkterna ökade organiskt med 27

procent

EBITDA ökade till 58 MSEK (37). EBITDA-

marginalen förbättrades till 13 procent (9).

Marknadsenhet Polen

Rörelseintäkterna ökade till 395 MSEK (375).

Organiskt ökade rörelseintäkterna med 2

procent.

Offlineintäkterna minskade organiskt

med 2 procent och onlineintäkterna ökade

organiskt med 32 procent.


Marknadsenhet Tyskland

Rörelseintäkterna minskade till 325 MSEK

(347). Organiskt minskade rörelseintäkterna

med 6 procent. Emellertid har intäkterna

ökat kvartal för kvartal från andra kvartalet

2006.

EBITDA uppgick till 70 MSEK (72). Lägre

produktions- och försäljningskostnader upp-

vägde delvis minskningen av intäkterna. För

2005 ingick upplösta reserver om 20 MSEK.

Övrigt

I övrigt ingår kostnader för koncernhuvud-

kontoret och koncerngemensamma projekt.

EBITDA uppgick till –81 MSEK (–69).

Avvecklade verksamheter

Vid utgången av 2005 hade förhandlingar om

försäljning av verksamheterna i Ryssland

och Vitryssland slutförts, men slutligt till-

stånd från konkurrensmyndigheterna erhölls

under första kvartalet 2006 då rearesultatet

från försäljningarna redovisades. Resultat

från avvecklade verksamheter uppgick till 43

MSEK (81), varav 52 MSEK avser reavinst vid

försäljning av verksamheterna i Ryssland

och Vitryssland.

Forskning och utveckling

Eniro bedriver ett kontinuerligt arbete med

att förbättra och utveckla tjänster och teknisk

plattform. För att möta användarnas behov

och för att öka Internettrafi ken, har under 2006

en ny version av eniro.se, eniro.fi , eniro.dk,

gulesider.no och kvasir.no med ny design

och förbättrad funktionalitet, lanserats. I den

nya versionen används en mer avancerad

sökteknologi för att säkerställa en god

användarupplevelse. Totalt har ca 62 MSEK

(12) i utvecklingskostnader aktiverats i

balansräkningen.

Koncernens kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten

uppgick till 1 436 MSEK (1 007) och påverka-

des positivt av högre rörelseresultat, medan

ökade räntebetalningar hade negativ effekt.

Kassafl öde från investeringsverksamheten

uppgick till –225 MSEK (–5 141). I investerings-

verksamheten föregående år ingår förvärvet

av Findexa med –5 055 MSEK. Kassafl öde

från fi nansieringsverksamheten uppgick till

–1 486 MSEK (4 468) och inkluderar amorte-

ringar av låneskulder med 1 088 MSEK och

utdelning med 398 MSEK. I fi nansierings-

verksamheten föregående år ingår belåning i

samband med förvärvet av Findexa.

Finansiell ställning

Koncernens räntebärande nettoskuld upp-

gick den 31 december 2006 till 8 872 MSEK

(10 564). Soliditeten uppgick till 28 procent

(24). Skuldsättningsgraden var 1,73 jämfört

med 2,28 den 31 december 2005. Den ränte-

bärande nettoskulden i förhållande till EBIT-

DA var 3,9 gånger vid utgången av 2006.

Exklusive kostnader i samband med förvärvet

av Findexa, uppgick den räntebärande netto-

skulden i förhållande till EBITDA proforma till

5,0 gånger vid utgången av 2005. Avkast-

ningen på det egna kapitalet var 22 procent

för 2006. Orealiserade valutaeffekter på

externa lån och värdeförändringar från deri-

vat på totalt 862 MSEK hade en positiv effekt

på nettoskulden.

Finansnettot uppgick till –536 MSEK (–56)

och inkluderade valutakurseffekter om –13

MSEK (68). Det försämrade fi nansnettot 2006

berodde på högre skuldsättning i samband

med förvärvet av Findexa då Eniro ingick ett

låneavtal motsvarande 12 000 MSEK. Syftet

var att fi nansiera kontantdelen i förvärvet av

Findexa, refi nansiera Eniros och Findexas

tidigare skulder, samt för den löpande verk-

samheten och för rörelsekapitalbehovet.

Faciliteten löper på fem år. Under året amor-

terades 1 088 MSEK. Ytterligare cirka 850

MSEK kommer att amorteras under 2007 och

2008, samt cirka 600 MSEK under de reste-

rande två åren.

Den 31 december 2006 hade faciliteten

utnyttjats med 6 877 MNOK, 100 MEUR och

927 MSEK. Till största del är den utnyttjade

delen av faciliteten i NOK och EUR säkrad till

en fast räntesats.

Finansiella risker

Koncernens gemensamma fi nanspolicy som

fastställts av styrelsen ligger till grund för

hantering av fi nansverksamheten, ansvars-

fördelning och fi nansiella risker. Inriktningen

i Eniros riskhantering är att begränsa eller eli-

minera fi nansiella risker med hänsyn tagen

till kostnader, likviditet och fi nansiell ställ-

ning. Eniro Treasury har ett centraliserat

ansvar för fi nansiering och riskhantering. För

beskrivning av riskhantering se avsnitt om

fi nansiell riskhantering under redovisnings-

principer med hänvisning till relevanta noter.

Eget kapital

Aktiekapitalet uppgick den 31 december

2006 till 182 102 392 SEK fördelat på lika



många aktier. Under året har ingen föränd-

ring av aktiekapitalet skett.

Vid början av året innehade Eniro 1 000 000

egna aktier. Under året har 140 aktier utnytt-

jats i aktiesparprogrammet. I slutet av 2006

innehade Eniro 999 860 egna aktier. Dessa

aktier kommer att behållas för att utnyttjas till

aktiesparprogrammet. Det genomsnittliga

innehavet under 2006 var 999 943.

Koncernens egna kapital uppgick vid

utgången av 2006 till 5 120 MSEK (4 634).

Skatter

För 2006 uppgick skattekostnaden till 325

MSEK (181), vilket innebar en genomsnittlig

skattesats om 24 procent (18). Föregående

år inkluderade positiva engångseffekter från

förvärvet av Findexa, vilket minskade 2005

års skattekostnad med cirka 100 MSEK.

Resultat per aktie

Resultat per aktie uppgick till 5,82 SEK

(5,84). 2005 inkluderade engångseffekter

från förvärvet av Findexa, vilket minskade

skattekostnaden. Resultatet per aktie före

skatt uppgick till 7,38 SEK (6,47).

Genomsnittligt antal aktier beräknas som

ett genomsnitt av antal aktier efter återköp

och nyemission på daglig basis.

Legala frågor

I tvisten mellan Eniro Windhager Medien

GmbH och DeTeMedien GmbH i Tyskland,

har tyska högsta domstolen nu fattat beslut

i frågan om prövningstillstånd skall medges

eller ej. Domstolen har beslutat att ärendet

skall återremitteras till andra instans, appella-

tionsdomstolen i Frankfurt. Skälen för beslu-

tet om återremiss är processuella. Frågan

väntas bli behandlad i andra instans under

senhösten 2007. Eniro har inte tagit upp

någon tillgång i balansräkningen avseende

tvisten med DeTeMedien, ej heller har Eniro

under 2006 gjort någon förändring av den

ekonomiska bedömningen av tvisten.

Personal

Antalet heltidsanställda uppgick per den 31

december 2006 till 4 821 personer (5 429). I

uppgiften för 2005 ingår 556 medarbetare i

Vitryssland och Ryssland som redovisas

som verksamheter under avveckling.

Ökningen av antalet anställda är i huvudsak

hänförlig till Danmark och beror på ytterligare

säljpersonal samt förvärvet av Webdir.

Miljöpåverkan

Då Eniro bland annat producerar och distri-

buerar tryckta kataloger är viss påverkan på

miljön ofrånkomlig. Utifrån en miljövision som

övergripande sammanfattar det förhållnings-

sätt som Eniro vill ska genomsyra koncernen

har Eniro utvecklat en policy för miljöarbetet.

”Eniro ska uppfylla och tillämpa lagar, avtal

och myndighetskrav inom miljöområdet. Våra

produkter ska vara så skonsamma som möj-

ligt för hälsa och miljö, dock utan att vi ger

avkall på våra kvalitetskrav. Eniro eftersträvar

ständiga förbättringar inom miljöområdet.”

Eniro arbetar därför aktivt för att minime-

ra miljöeffekterna av företagets verksamhet.

Under 2006 drevs arbetet med att miljöcerti-

fi era Eniro AB och den 31 januari 2007 miljö-

certifi erades Eniro AB enligt standarden ISO

14001:2004. Målet är att under 2007 certifi e-

ra också Eniro Sverige AB och Eniro Sverige

Försäljning AB. För en utförligare beskriv-

ning av Eniros miljöarbete se särskilt avsnitt

i årsredovisningen.

Moderbolaget

Moderbolaget Eniro AB (publ) hade vid års-

skiftet 31 heltidsanställda (23).

Rörelseintäkterna under 2006 uppgick till

28 MSEK (30). Samtliga rörelseintäkter avser

koncernintern försäljning. Resultat före skatt

under 2006 uppgick till 362 MSEK (32). I

resultatet ingår nedskrivningar av aktier i

dotterbolag med 52 MSEK (322) samt bok-

slutsdispositioner med –131 MSEK (–224).

Investeringar uppgick till 921 MSEK (8 054)

och bestod av kapitaltillskott till dotterbolag.

Moderbolagets externa räntebärande netto-

skuld uppgick vid periodens utgång till

6 MSEK (–1). All extern finansiering har

sedan december 2005 överförts till koncern-

bolaget Eniro Treasury AB.

Moderbolagets egna kapital uppgick vid

utgången av 2006 till 5 110 MSEK (4 354),

varav fritt eget kapital uppgick till 2 779

MSEK (2 023).

Bolagets ledning och styrelsens arbete

Styrelsen i Eniro AB (publ) bestod av åtta

stämmovalda ledamöter, varav en är Eniros

verkställande direktör Tomas Franzén. Tre

styrelseledamöter är utsedda av de anställda.

Förutom det konstituerande styrelsemötet

ska normalt fem ordinarie styrelsemöten

hållas per år. Under 2006 uppgick antalet

styrelsemöten till elva varav ett per capsu-

lam och ett via telefon. Under 2006 ägnade

styrelsen särskild uppmärksamhet åt frågor

avseende koncernens strategi samt viktiga

frågor avseende fi nansiering, kapitalstruk-

tur, investeringar, förvärv och avyttringar.

Styrelsen genomför även en årlig utvärde-

ring av den verkställande direktörens och

koncernchefens arbete.

Styrelsen har ett ersättningsutskott och ett

revisionsutskott. Under 2006 utgjorde Lars

Berg (ordförande) och Per Bystedt ersätt-

ningsutskott. Urban Jansson (ordförande),

Barbara Donoghue och Lars Berg utgjorde

revisionsutskottet. För en utförlig beskriv-

ning av styrelsens arbete, se särskild bolags-

styrningsrapport på sida 32.

Eniros koncernledning består av koncern-

chef, vd:arna för dotterbolagen i Sverige,

Norge, Finland, Danmark och Polen samt de

ansvariga för ett antal stabsfunktioner. Totalt

ingår 15 personer i Eniros koncernledning.

Koncernledningen har möten varannan

vecka för att gå igenom föregående periods

resultat, affärsaktiviteter, marknadsutveck-

ling, utvecklingen av strategiska projekt,

koordinering av koncernaktiviteter och stra-

tegiska frågor.

Kapitalstruktur och utdelning

För verksamhetsåret 2006 har styrelsen

föreslagit bolagsstämman en utdelning om

4,40 SEK (2,20) per aktie vilket motsvarar 76

procent (43) av årets nettoresultat (baserat

på antalet aktier vid årets slut, exklusive

innehav av egna aktier). Det totala beloppet

som föreslås utdelas uppgår till 797 MSEK

(398). Den föreslagna utdelningen för verk-

samhetsåret 2006 är i linje med utdelnings-

policyn –75 procent av nettoresultatet. Jus-

teringar i låneavtalet har gjort det möjligt att

återgå till utdelningspolicyn redan under

året.




Väsentliga händelser efter årets utgång

Eniro Finland har avyttrat dess 35 procentiga

innehav i Finnet Media Oy, för en ersättning

om 17 MSEK. Samtidigt förvärvades 15 pro-

cent av aktierna i SNOY för 5 MSEK. SNOY

samlar in, administrerar och distribuerar alla

grunduppgifter i Finland.

För att öka trafi ken och intäkterna för

sol.no, Eniros Internetportal i Norge träffades

en överenskommelse med Norsk Aller AS

om att bilda ett samägt bolag från 1 januari

2007. Eniro kommer att äga 50,1 procent av

bolaget medan Aller äger totalt 49,9 procent

i det nyskapade bolaget Scandinavia Online

AS (SOL). Pro forma-intäkter 2006 för SOL-

verksamheten var cirka 42 MNOK, med

EBITDA om cirka 6 MNOK. Realisationsvin-

sten för Eniro Norway beräknas till cirka 100

MNOK som redovisas under 2007.

I januari 2007 förvärvade Eniro 100 pro-

cent av aktierna i svenska Leta AB för en

kontant betalning om 48 MSEK. Verksam-

heten konsolideras från 1 februari 2007.

Bolaget redovisade intäkter 2006 om unge-

fär 7 MSEK och en EBITDA om ungefär

6 MSEK. Leta.se är en etablerad startsida i

Sverige med fl er än 1,1 miljoner besök per

vecka.

Den 13 februari 2007 godkände styrelsen

en ny organisatorisk struktur för den svenska

verksamheten. Verksamheten i Sverige orga-

niseras i fyra självständiga enheter. Utöver de

nuvarande självständiga verksamheterna

Eniro 118 118 och Din Del kommer enheterna

Print och Online att bildas. Peter Kusendahl

kommer förutom att vara Vd för Din Del också

vara Vd för Printenheten, medan Tomas

Franzén kommer att ansvara för Online-

enheten.

Marknadsutblick

Koncernens totala rörelseintäkter förväntas

öka organiskt under 2007 som en följd av

stark onlinetillväxt och trots fortsatt press på

offl ine.

Koncernens EBITDA förväntas ligga i nivå

med 2006, inklusive kostnadsbesparingar

relaterade till det sedan tidigare kommuni-

cerade kostnadsbesparingsprogrammet

från 2004, liksom kostnadssynergier från

integrationen av de norska verksamheterna.

Kassafl ödesbidraget från EBITDA förväntas

förbli fortsatt starkt.

De totala intäkterna för Sverige förväntas

öka organiskt 2007. Offl ine förväntas mins-

ka i nivå med 2006, onlinetillväxten förvän-

tas vara högre än 2006 och voice att visa en

svag ökning.

De totala intäkterna för Norge förväntas

organiskt bli i linje med 2006 års nivå. Offl ine

förväntas att minska med cirka 10 procent

organiskt och online att öka med cirka 20

procent organiskt. Därtill upphör publice-

ringsersättningar om totalt 52 MNOK den 1

januari 2007.


Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:

Årets vinst 499 681 738

Balanserade vinstmedel 2 279 782 461

Summa 2 779 464 199

Styrelsen föreslår att:

Till externa aktieägarna dela ut 4,40 per aktie 796 851 141

I ny räkning överföres 1 982 613 058

Summa 2 779 464 199

Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 4 april 2007.

Utbetalning genom VPC beräknas ske den 11 april 2007.

Styrelsens yttrande över den föreslagna

utdelningen enligt ABL 18 kap 4§

Den föreslagna utdelningen till aktieägarna

reducerar moderbolagets soliditet från 34

procent till 31 procent och koncernens soli-

ditet från 28 procent till 25 procent. Solidite-

ten är, mot bakgrund av att koncernens

verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet

och betydande positiva kassaflöden,

betryggande.

Styrelsen bedömer att den föreslagna utdel-

ningen är förenlig med de krav på amorte-

ringar och räntebetalningar som koncernen

har enligt låneavtal i Eniro Treasury AB.

Bolagets egna kapital har inte påverkats

av orealiserade vinster till följd av marknads-

värdering av fi nansiella instrument.

Styrelsens uppfattning är att den före-

slagna utdelningen ej hindrar bolaget, och

övriga i koncernen ingående bolag, från att

fullgöra sina förpliktelser på kort och lång

sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investe-

ringar. Den föreslagna utdelningen kan där-

med anses försvarlig med hänsyn till vad

som anges i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.



Koncernens resultaträkning

MSEK Not 2006 2005

Kvarvarande verksamheter

Brutto rörelseintäkter 6 771 4 910

Reklamskatt –74 –83

Rörelseintäkter 1 6 697 4 827

Produktionskostnader 2, 5 –1 899 –1 569

Försäljningskostnader 2, 5 –1 646 –1 294

Marknadsföringskostnader 2, 5 –701 –404

Administrationskostnader 2, 5, 6, 7 –531 –427

Produktutvecklingskostnader 2, 5 –121 –118

Övriga intäkter 79 76

Övriga kostnader –6 –18

Rörelseresultat 1 872 1 073

Finansiella intäkter 8 61 140

Finansiella kostnader 8 –597 –196

Resultat före skatt 1 336 1 017

Inkomstskatt 9 –325 –181

Årets resultat från kvarvarande verksamheter 1 011 836

Resultat från avvecklade verksamheter 3 43 81

Årets resultat 1 054 917

Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter, SEK–före utspädning 5,58 5,32

–efter utspädning 5,58 5,32

Resultat per aktie från avvecklade verksamheter, SEK–före utspädning 0,24 0,52


Resultat per aktie, SEK–före utspädning 5,82 5,84


Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental 25 181 102 157 079

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental 25 181 309 157 231



MSEK Not 2006–12–31 2005–12–31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 10 259 292

Immateriella anläggningstillgångar 12 15 459 16 497

Uppskjutna skattefordringar 9 138 172

Derivatinstrument 17 172 1

Innehav i intresseföretag 23 – 7

Andra fordringar 121 151

Summa anläggningstillgångar 16 149 17 120

OmsättningstillgångarPågående arbete 157 145

Kundfordringar 13 1 042 1 208

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 203 185

Skattefordringar 108 78

Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 68 42

Övriga räntebärande fordringar 8 6

Likvida medel 15 478 742

Tillgångar i avvecklade verksamheter 3 – 16

Summa omsättningstillgångar 2 064 2 422

SUMMA TILLGÅNGAR 18 213 19 542

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalAktiekapital 182 182

Övrigt tillskjutet eget kapital 4 254 4 249

Reserver –296 –121

Balanserad vinst 980 324

Summa eget kapital 25 5 120 4 634

Långfristiga skulderUpplåning 16 8 545 10 123

Derivatinstrument 17 – 67

Pensionsförpliktelser 18 334 365

Uppskjutna skatteskulder 9 1 227 1 020

Övriga avsättningar 19 40 43

Summa långfristiga skulder 10 146 11 618

Kortfristiga skulderFörskott från kunder 143 126

Leverantörsskulder 326 355

Skatteskulder 26 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 1 192 1 294

Övriga icke räntebärande skulder 476 564

Övriga avsättningar 19 21 24

Upplåning 16 763 876

Skulder direkt hänförliga till avvecklade verksamheter 3 – 24

Summa kortfristiga skulder 2 947 3 290

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 18 213 19 542

Koncernens balansräkning



MSEK Not AktiekapitalÖvrigt tillskjutet

eget kapital ReserverBalanserad

vinstSumma

eget kapital

Ingående balans 1 januari 2005 158 2 072 –103 –248 1 879

Säkring av kassafl öde efter skatt – – –48 – –48

Säkring av nettoinvestering efter skatt – – 26 – 26

Valutakursdifferens – – 4 – 4

Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital – – –18 – –18

Årets resultat 917 917

Summa intäkter och kostnader –18 917 899

Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring – 2 – – 2

Återköp av egna aktier – –193 – – –193

Apportemission vid förvärv av dotterföretag 24 2 368 – – 2 392

Utdelning – – – –345 –345

Utgående balans 31 december 2005 25 182 4 249 –121 324 4 634

Ingående balans 1 januari 2006 182 4 249 –121 324 4 634Säkring av kassafl öde efter skatt – – 172 – 172

Säkring av nettoinvestering efter skatt – – 528 – 528

Valutakursdifferens – – –875 – –875

Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital – – –175 – –175

Årets resultat 1 054 1 054

Summa intäkter och kostnader – – –175 1 054 879

Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring – 5 – – 5

Utdelning – – – –398 –398

Utgående balans 31 december 2006 25 182 4 254 –296 980 5 120

Förändringar i koncernens eget kapital

MSEK Not 2006 2005

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 1 872 1 073

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet

Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar 2 418 161

Avsättningar –38 –53

Utdelning från intresseföretag 23 – 6

Vinst vid avyttring anläggningstillgångar –46 0

Övriga icke likviditetspåverkande poster 11 –

Erhållna räntor 61 21

Erlagda räntor –552 –136

Betald inkomstskatt –255 –179

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1 471 893

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital

Minskning/ökning av pågående arbete –14 49

Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 76 58

Minskning/ökning av kortfristiga skulder –97 7

Kassafl öde från den löpande verksamheten 1 436 1 007

InvesteringsverksamhetenFörvärv av dotterföretag och intresseföretag 24 –138 –5 060

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 12 –78 –36

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 10 –68 –45

Avyttring av dotterföretag och intresseföretag 22, 23 49 –

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 10 10 0

Kassafl öde från investeringsverksamheten –225 –5 141

FinansieringsverksamhetenUpptagna lån – 11 201

Amorteringar av lån –1 088 –6 195

Återköp av egna aktier – –193

Utbetald utdelning –398 –345

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –1 486 4 468

Avvecklade verksamheter 3

Löpande verksamhet –11 –3

Investeringsverksamhet 56 81

Kassafl öde från avvecklade verksamheter 45 78

Årets kassafl öde –230 412Likvida medel vid årets början 742 317

Kursdifferens i likvida medel –34 13

Likvida medel vid årets slut 15 478 742

Koncernens kassafl ödesanalys



MSEK Not 2006 2005

Rörelseintäkter 1 28 30

Produktionskostnader 2, 5 –5 –3

Försäljningskostnader 2, 5 – –

Marknadsföringskostnader 2, 5 –29 –44

Administrationskostnader 2, 5, 6, 7 –88 –75

Övriga intäkter 16 24

Övriga kostnader –1 0

Rörelseresultat –79 –68

Vinst från försäljning av aktier i koncernföretag 358 –

Vinst från försäljning av övriga aktier 4 –

Utdelningar från koncernföretag 594 756

Nedskrivning av fordringar hos koncernföretag –2 –15

Nedskrivning av aktier i koncernföretag 22 –52 –322

Finansiella intäkter 8 35 111

Finansiella kostnader 8 –365 –206

Resultat efter fi nansiella poster 493 256

Bokslutsdispositioner –131 –224

Inkomstskatt 9 138 103

Årets resultat 500 135

Föreslagen utdelning per aktie för verksamhetsåret 4,40 2,20

Moderbolagets resultaträkning



MSEK Not 2006–12–31 2005–12–31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 10 0 0

Aktier i dotterföretag 22 13 030 12 324

Uppskjutna skattefordringar 3 2

Räntebärande fordringar hos koncernföretag 199 916


Summa anläggningstillgångar 13 237 13 246

OmsättningstillgångarKundfordringar 0 0

Fordringar hos koncernföretag 1 549 1 087

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 1 4

Skattefordringar 94 17

Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 1 3

Räntebärande fordringar hos koncernföretag – 211


Likvida medel 15 0 7

Summa omsättningstillgångar 1 646 1 329

SUMMA TILLGÅNGAR 14 883 14 575

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapital

Aktiekapital 182 182

Reservfond 2 149 2 149

Överkursfond – –

Fritt eget kapital

Fond att använda enligt beslut av bolagsstämman – 892

Balanserad vinst 2 779 1 131

Summa eget kapital 25 5 110 4 354

Obeskattade reserverPeriodiseringsfond 1 053 921

AvsättningarPensionsförpliktelser 18 12 10

Övriga avsättningar 19 – 0

Summa avsättningar 12 10

Långfristiga skulderSkulder till koncernföretag 8 366 9 009

Summa långfristiga skulder 8 366 9 009

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 11 65

Skulder till koncernföretag 190 23

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 27 25

Övriga icke räntebärande skulder 4 49

Upplåning från koncernföretag 110 119

Summa kortfristiga skulder 342 281

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 883 14 575

Moderbolagets balansräkning



MSEK Not Aktiekapital Reservfond ÖverkursfondBalanserad

vinstÖvriga

fria fonderSumma

eget kapital

Ingående balans 1 januari 2005 158 – 36 588 830 1 612

Årets resultat – – – 135 – 135

Summa intäkter och kostnader – – – 135 – 135

Mottagna koncernbidrag, netto efter skatt – – – 753 – 753

Återköp av egna aktier – – – – –193 –193

Apportemission vid förvärv av dotterföretag 24 – 2 113 – – 2 137

Avyttring vid företagsförvärv av tidigare återköpta egna aktier – – – – 255 255

Överföring till reservfond – 2 149 –2 149 – – –

Utdelning – – – –345 – –345

Utgående balans 31 december 2005 25 182 2 149 – 1 131 892 4 354

Ingående balans 1 januari 2006 182 2 149 – 1 131 892 4 354Årets resultat – – – 500 – 500

Summa intäkter och kostnader – – – 500 – 500

Mottagna koncernbidrag, netto efter skatt – – – 654 – 654

Överföring till balanserad vinst – – – 892 –892 –

Utdelning – – – –398 – –398

Utgående balans 31 december 2006 25 182 2 149 – 2 779 – 5 110

Föreslagen utdelning är 4,40 kr per aktie, totalt 797 MSEK

Förändringar i eget kapital, moderbolaget

MSEK Not 2006 2005

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat –79 –68

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet 3 –5

Erhållna räntor från koncernföretag 32 50

Erlagda räntor till koncernföretag –352 –45

Erhållna räntor från övriga 1 1

Erlagda räntor till övriga –1 –70

Betald inkomstskatt –195 –119

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital –591 –256

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital

Minskning av kortfristiga fordringar 16 2

Minskning av kortfristiga skulder –104 2

Kassafl öde från den löpande verksamheten –679 –252

Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag – –5 406

Avyttring av dotterföretag 521 –

Förvärv av andra aktieinnehav 0 –

Avyttring av andra aktieinnehav 4 –

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 0

Kassafl öde från investeringsverksamheten 525 –5 406

Finansieringsverksamheten Upptagna lån – 200

Amorteringar av lån – –2 844

Netto av koncerninterna utdelningar, koncernbidrag och aktieägartillskott –327 558

Nettoförändring av fi nansiella fordringar och skulder mot koncernföretag 872 8 289

Återköp av egna aktier – –193

Utbetald utdelning –398 –345

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 147 5 665

Årets kassafl öde –7 7Likvida medel vid årets början 7 0

Likvida medel vid årets slut 15 0 7

Moderbolagets kassafl ödesanalys



Föreliggande årsredovisning för Eniro AB

(publ), organisationsnummer 556588-0936

med säte i Stockholm och adress SE 169 87

Stockholm, har fastställts av styrelsen den 5

mars 2007 och ska fastställas på årsstäm-

man den 30 mars 2007.

Allmänna redovisningsprinciper 2006

Årsredovisningen har upprättats i enlighet

med internationella redovisningsstandarder

(International Financial Reporting Standards

– IFRS) sådana de antagits av EU samt

tillämpliga bestämmelser i årsredovisnings-

lagen och Redovisningsrådets rekommen-

dationer RR 30 Kompletterande redovis-

ningsregler för koncerner.

Tillämpningen av allmänna principer krä-

ver i många fall redovisningsmässiga upp-

skattningar och ekonomiska bedömningar

med stor påverkan på balans- och resultat-

poster. I Eniros fall gäller detta framför allt för

värdering av goodwill och övriga immateriella

tillgångar. I andra fall måste en kvalifi cerad

tolkning och bedömning göras av hur princi-

perna ska tillämpas vid redovisning av kom-

plexa affärstransaktioner. Ett sådant område

är redovisning av intäkter. En närmare redo-

görelse för dessa bedömningar och tolk-

ningar med stor betydelse för koncernredo-

visningen lämnas nedan under rubriken

Viktigare uppskattningar och bedömningar.

De viktigaste principerna som använts

vid upprättandet av koncernredovisningen

kommenteras under rubriken Sammanfatt-

ning av viktiga redovisningsprinciper.

Moderbolagets redovisning har upprättats

i huvudsak enligt samma principer som

använts i koncernredovisningen. De undan-

tag som fi nns beror på bestämmelser i främst

årsredovisningslagen samt sambandet

mellan redovisning och beskattning. En när-

mare redogörelse för dessa skillnader ges

under avsnittet Moderbolagets redovis-

ningsprinciper.

Ändringar av publicerade standarder

som träder i kraft 2006

Från och med den 1 januari 2006 tillåts enligt

IAS 19 att ersättningar till anställda i pensions-

planer omedelbart redovisas som under-

och överskott (sk aktuariella vinster och för-

luster) direkt mot eget kapital. Eniro har inte

utnyttjat denna möjlighet, utan har fortsatt

att redovisa sådana avvikelser från gjorda

antaganden i resultaträkningen.

Övriga standarder och tolkningar som

antagits av EU-kommissionen med tillämp-

ning från den 1 januari 2006 är bl a tillägg till/

ändringar av IAS 39 Finansiella instrument

och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett

avtal innehåller ett leasingavtal. Eniro har

valt att tillämpa standarder och tolkningar

med tillämpning från den 1 januari 2006 från

och med de datum de träder i kraft. Dessa

standarder och tolkningar har inte haft

någon materiell inverkan på koncernens

resultat och eget kapital.

Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciperGrund för rapporternas upprättande

Tillgångar och skulder redovisas till koncer-

nens anskaffningsvärden, i förekommande

fall efter avdrag för avskrivning eller ned-

skrivning. Undantagna från denna princip är

fi nansiella tillgångar som kan säljas, fi nan-

siella tillgångar och skulder som värderas till

verkligt värde över resultaträkningen samt

derivatinstrument då säkringsredovisning

tillämpas.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbola-

get och dotterföretag. Dotterföretag är de

företag i vilka moderbolaget, direkt eller indi-

rekt, har rätten att utforma fi nansiella och

operativa strategier på ett sätt som vanligen

följer med ett aktieinnehav som uppgår till

mer än 50 procent av rösterna. Dotterföre-

tag inkluderas i koncernredovisningen från

och med den dag då det bestämmande

infl ytandet överförs till koncernen. De exklu-

deras ur koncernredovisningen från och

med den dag då det bestämmande infl ytan-

det upphör.

Eniros koncernredovisning upprättas

enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet

för ett förvärv utgörs av verkligt värde på de

tillgångar som lämnats som ersättning, emit-

terade egenkapitalinstrument och uppkomna

eller övertagna skulder per överlåtelsedagen

ökat med kostnader direkt hänförbara till

förvärvet. Identifi erbara tillgångar och skulder

i dotterföretag vid förvärvstidpunkten tas

upp till verkligt värde i koncernens balans-

räkning enligt en förvärvsanalys. Överstiger

anskaffningsutgiften det verkliga värdet av

bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunk-

ten utgörs skillnaden av koncernmässig

goodwill. Understiger anskaffningsutgiften

verkligt värde för det förvärvade dotterföre-

tagets nettotillgångar, redovisas skillnaden

direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balans-

poster samt orealiserade vinster på transak-

tioner mellan koncernföretag elimineras.

Även orealiserade förluster elimineras, såvida

inte förlusten motsvaras av ett nedskriv-

ningsbehov.

Obeskattade reserver, som förekommer i

redovisningen i bolag i vissa länder, redovi-

sas i koncernen dels som uppskjuten skatte-

skuld, dels som balanserad vinst. Den upp-

skjutna skatteskulden är beräknad enligt

rådande skattesats i respektive land.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag där koncernen

har en röstandel uppgående till mellan 20

och 50 procent och ett betydande infl ytande.

Innehav i intresseföretag redovisas enligt

kapitalandelsmetoden.

Koncernens andel av resultat som upp-

kommit i intresseföretaget efter förvärvet

redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade

förändringar efter förvärvet redovisas som

ändring av innehavets redovisade värde.

Orealiserade vinster och förluster på

transaktioner mellan koncernen och dess

intresseföretag elimineras i förhållande till

koncernens innehav i intresseföretaget.

Omräkning av utländsk valuta

Den fi nansiella rapporteringen sker i den

valuta som används där respektive koncern-

företag huvudsakligen är verksamt. Denna

valuta är enhetens funktionella valuta. I kon-

cernredovisningen används svenska kronor,

som är moderbolagets funktionella valuta

och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas

till den funktionella valutan enligt de valuta-

kurser som gäller på transaktionsdagen.

Redovisningsprinciper

07_redovisningsprin_cmyk.indd 5407_redovisningsprin_cmyk.indd 54 07-03-07 16.14.1907-03-07 16.14.19


Vinster och förluster, som uppkommer vid

betalning av sådana transaktioner och vid

omräkningen av monetära tillgångar till

balansdagens kurs, redovisas i resultaträk-

ningen. Undantag är då transaktionerna

utgör säkringar som uppfyller villkoren för

säkringsredovisning av kassafl öden eller

nettoinvesteringar. Sådana vinster eller för-

luster redovisas direkt i eget kapital.

Resultat- och balansräkningar för dotter-

företag med annan funktionell valuta än

svenska kronor räknas om enligt följande.

• Tillgångar och skulder omräknas till

balansdagens kurs.

• Intäkter och kostnader omräknas till

genomsnittlig valutakurs eller, om denna

inte ger en rimlig approximation, till en

vägd genomsnittlig kurs.

• Kursdifferenser redovisas som omräk-

ningsdifferens i eget kapital.

I koncernredovisningen förs valutakursdiffe-

renser hänförbara till nettoinvesteringar i

utlandsverksamheter eller till upplåning och

andra valutainstrument, som identifi erats

som säkring av sådana investeringar, till

eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverk-

samhet redovisas sådana kursdifferenser i

resultaträkningen som en del av realisations-

resultatet.

Goodwill och andra justeringar av verk-

ligt värde, som uppkommer vid förvärv av en

utlandsverksamhet behandlas som tillgång-

ar och skulder hos denna verksamhet och

omräknas till balansdagens kurs.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas

till anskaffningsvärdet samt skrivs av linjärt

under bedömd nyttjandeperiod. Dessa

varierar för byggnader mellan tio och 25 år

samt för inventa rier mellan tre och fem år.

Inventarier består främst av datautrustning-

ar, kontorsinventarier och bilar.

Immateriella tillgångar

Goodwill vid förvärv av verksamheter redo-

visas som en separat post bland immateriella

tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresse-

företag ingår i värdet på intresseföretag.

Goodwill förutsätts ha en obestämbar nytt-

jandeperiod. Andra immateriella tillgångar

med obestämbar nyttjandeperiod utgörs av

varumärken som tillkommit i samband med

förvärvet av Findexa. Goodwill och övriga

immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod prövas årligen för att identi-

fiera eventuellt nedskrivningsbehov och

redovisas till anskaffningsvärde minskat

med ackumulerade nedskrivningar. Vinst

eller förlust vid avyttring av en enhet inklu-

derar kvarvarande redovisat värde på den

goodwill och övriga immateriella tillgångar,

som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande

enheter vid förvärv. Dessa kassagenererande

enheter utgörs av verksamheten inom ett

geografi skt område.

Kundrelationer och övriga immateriella

tillgångar skrivs av under nyttjandeperioden.

Nyttjandeperioden för kundrelationer base-

ras på återköpsgrad och uppgår till mellan

tre och tio år. Övriga varumärken har en

bestämbar nyttjandeperiod som uppgår till

mellan fem och tio år.

Övriga immateriella tillgångar utgörs

främst av programvaror, databaser och

utgivningsrätter av unik karaktär som kon-

trolleras av Eniro och som har ekonomiska

fördelar över en längre tid än ett år och som

överstiger utgifterna för deras anskaffning

och utveckling. De aktiverade utgifterna

skrivs av linjärt under den bedömda nyttjande-

perioden. Denna varierar mellan tre och tio

år. I de aktiverade utgifterna ingår personal-

kostnader och en skälig del av hänförbara

indirekta kostnader.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjande-

period skrivs inte av utan prövas årligen

avseende eventuellt nedskrivningsbehov.

Tillgångar som skrivs av bedöms med avse-

ende på värdeminskning närhelst händelser

eller förändringar i förhållanden indikerar att

det redovisade värdet kanske inte är återvin-

ningsbart. En nedskrivning görs med det

belopp med vilket tillgångens redovisade

värde överstiger dess återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högre av en till-

gångs verkliga värde minskat med försälj-

ningskostnader och nyttjandevärdet. Vid

bedömning av nedskrivningsbehov gruppe-

ras tillgångar på de lägsta nivåer där det

fi nns separata identifi erbara kassafl öden

(kassagenererande enheter).

Leasingavtal

Leasingavtal redovisas enligt IAS 17 Lea-

singavtal. Leasing där en väsentlig del av

riskerna med och fördelarna av ägandet

behålls av leasegivaren klassifi ceras som

operationell leasing. Betalningar som görs

under leasingtiden kostnadsförs i resultat-

räkningen linjärt över leasingperioden. Inom

koncernen förekommer för närvarande

endast operationella leasingavtal.

Pågående arbete

Pågående arbete värderas till direkta pro-

duktionskostnader samt hänförbara indirekta

produktionskostnader. Direkta produktions-

kostnader avser huvudsakligen inköp av

papper, tryckning, bindning av kataloger

samt kostnader för framtagning och behand-

ling av uppgifter för publicering i de tryckta

katalogerna. Lånekostnader ingår inte. En

individuell bedömning sker avseende balan-

serade belopp för varje individuell katalog.

Kundfordringar

Kundfordringar värderas till det belopp som

beräknas infl yta. Kreditrisker hanteras genom

aktiv kreditbevakning och rutiner för uppfölj-

ning och inkassering. Vidare görs regelbun-

den prövning av kreditriskreserver i huvudsak

baserad på åldersanalys. Belopp, som inte be-

räknas infl yta, reserveras och redovisas som

Försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodo-

havanden samt övriga kortfristiga placeringar

med en kortare löptid än tre månader från

anskaffningstidpunkten.

Eget kapital

Innehav av egna aktier, som förvärvats inom

de av årsstämman beslutade ramarna,

redovisas i koncernredovisningen som en

minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I

moderbolaget redovisas minskningen mot

balanserad vinst eller i förekommande fall

mot fond att användas enligt beslut av

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R



bolagsstämman. Kostnader, utöver köpe-

skilling, i samband med förvärv av egna

aktier belastar balanserad vinst. Innehavet

ingår inte i utestående antal aktier vid beräk-

ning av nyckeltal per aktie.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verk-

ligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning redovisas därefter till upplupet

anskaffningsvärde och eventuell skillnad

mellan erhållet belopp efter transaktions-

kostnader och återbetalningsbeloppet

redovisas i resultaträkningen fördelat över

låneperioden, med tillämpning av effektiv-

räntemetoden. Upplåning klassifi ceras som

kortfristiga skulder om inte Eniro har en ovill-

korlig rätt att skjuta upp betalningen av skul-

den i åtminstone tolv månader efter balans-

dagen. Även skulder där den ursprungliga

löptiden översteg tolv månader redovisas

som kortfristiga under denna förutsättning.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar klassifi ceras i följande

kategorier.

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde över resultaträkningen.

• Lånefordringar och kundfordringar.

• Finansiella tillgångar som hålls till förfall.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde över resultaträkningen utgörs främst

av tillgångar i syfte att säljas inom kort.

Sådana tillgångar förekommer i mindre

omfattning i utländska enheter, som inte

ingår i koncernens centralkontorutin. Till

denna kategori hör även fordran på Telia-

Sonera för andel i pensionsåtaganden som

beräknas till det värde som TeliaSonera för-

väntas erlägga. Lånefordringar och kund-

fordringar är icke-derivativa fi nansiella till-

gångar med fastställda eller fastställbara

betalningar som inte är noterade på en aktiv

marknad. Lånefordringar är av obetydlig

omfattning.

Finansiella tillgångar som hålles till för-

fall är icke-derivativa fi nansiella tillgångar

med fastställda eller fastställbara betalningar

och fastställd löptid som Eniro avser hålla

till förfall.

Köp och försäljning av fi nansiella tillgångar

redovisas det datum Eniro förbinder sig att

köpa eller sälja tillgången. Finansiella till-

gångar värderas inledningsvis till verkligt

värde plus transaktionskostnader. Värdering

av fi nansiella tillgångar till verkligt värde över

resultaträkningen sker utan tillägg för trans-

aktionskostnader. Finansiella tillgångar tas

bort från balansräkningen när rätten att

erhålla kassafl öden från tillgången har löpt

ut eller i stort sett alla risker och fördelar,

som är förknippade med tillgången, har

överförts till annan part.

Kundfordringar redovisas till anskaffnings-

värde utan diskontering, då den genomsnitt-

liga kredittiden är kort och räntemomentet

därmed immateriellt. Lånefordringar och

fi nansiella tillgångar som hålls till förfall redo-

visas till upplupet anskaffningsvärde med till-

lämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivatinstrument och

säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräk-

ningen per kontraktsdagen och värderas till

verkligt värde både initialt och vid efterföl-

jande omvärderingar. Derivatinstrument

avser inom Eniro antingen säkring av verk-

ligt värde, kassafl öde eller säkring av netto-

investering i utländsk valuta.

Då en säkringstransaktion ingås doku-

menteras förhållandet mellan säkrings-

instrumentet och den säkrade posten samt

huruvida använda derivatinstrument är

effektiva när det gäller att utjämna verkligt

värde eller kassafl öde för säkrade poster.

Verkligt värde för derivatinstrument framgår

av not 17. Förändring i säkringsreserven i

eget kapital visas i not 25.

Säkring av verkligt värde

Värdeförändring på derivat, som innehas för

säkring av verkligt värde, och som uppfyller

villkoren för säkringsredovisning, redovisas i

resultaträkningen tillsammans med värde-

förändringen på den säkrade tillgången eller

skulden.

Säkring av kassafl öde

Den effektiva delen av värdeförändring i

derivat avsett som säkring av kassafl öde,

och som uppfyller villkoren för säkringsredo-

visning, redovisas i eget kapital. Den vinst

eller förlust som hänför sig till den ineffektiva

delen redovisas omedelbart i resultaträk-

ningen.

Ackumulerade belopp i eget kapital åter-

förs till resultaträkningen i de perioder då

den säkrade posten påverkar resultatet. Om

den säkrade transaktionen resulterar i redo-

visning av en icke-fi nansiell tillgång eller en

skuld, överförs vinster och förluster som tidi-

gare redovisats i eget kapital, från eget kapi-

tal och inkluderas i värdet för tillgången eller

skulden. Även när ett säkringsinstrument

löper ut eller säljs, eller när säkringen inte

längre uppfyller villkoren för säkringsredo-

visning, och ackumulerade vinster eller för-

luster fi nns i eget kapital, återförs det acku-

mulerade beloppet då den säkrade posten

påverkar resultatet. Om den säkrade trans-

aktionen inte längre förväntas ske, resultat-

redovisas det ackumulerade beloppet i eget

kapital omedelbart.

Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlands-

verksamheter redovisas på liknande sätt

som säkring av kassafl öde. Den effektiva

delen av säkringen redovisas i eget kapital

medan den ineffektiva delen omedelbart

resultatredovisas.

Ackumulerade vinster och förluster i eget

kapital redovisas som en del av realisations-

resultatet när en utlandsverksamhet avytt-

ras.

Avsättningar

Med avsättningar förstås skulder som är

ovissa med avseende på belopp eller den

tidpunkt då de kommer att regleras. Avsätt-

ningar redovisas enligt IAS 37 ”Avsättningar,

eventualförpliktelser och eventualtillgångar”.

Avsättningar redovisas när koncernen har

en legal eller informell förpliktelse till följd av

tidigare händelser, det är mer sannolikt att

ett utfl öde av resurser krävs för att reglera

åtagandet än att så inte sker, och beloppet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningar avser främst åtaganden för

pensioner, uppskjutna skatteskulder, kost-

nader i samband med personalförändringar,




pågående rättsprocesser och tvistiga punkt-

skatter. Belopp som förväntas regleras

under de närmaste tolv månaderna från

balansdagen redovisas under rubriken kort-

fristiga skulder, övriga bland långfristiga

skulder. Avsatta belopp utgör den bästa

uppskattningen av vad som skulle betalas ut

på balansdagen för att reglera åtagandet

eller överföra det till tredje part.

Intäkter

Intäkter från katalogverksamheten (offl ine)

redovisas när katalogen publicerats. Pro-

duktionskostnader balanseras fram till publi-

ceringstillfället varefter de kostnadsförs.

Kataloger publiceras normalt en gång per år.

Intäkter avseende online periodiseras över

den avtalsperiod som kontraktet avser, dvs i

normalfallet 12 månader.

Intäkterna från försäljningen av sampa-

keterade produkter fördelas mellan offl ine

och online enligt en fördelningsnyckel vilken

avspeglar marknadsvärdet för respektive

produkt. Till och med 2006 har fördelnings-

nyckeln grundats på användningen av res-

pektive produkt, som fortlöpande mäts

genom kundundersökningar. Fördelnings-

nyckeln justeras årligen. Från 2007 är denna

fördelningsnyckel baserad på värdet för

annonsörerna. Värdet för annonsörerna

mäts fortlöpande genom kundundersök-

ningar där kunderna bedömer värdet av

användningen.

Rörelsegrenar och geografi ska områden

Enligt IAS 14 ”Segmentrapportering” rap-

porteras resultat och vissa balansposter per

primära segment samt intäkter per sekundä-

ra segment. Primära segment utgörs av regi-

onerna Sverige, Norden och Centraleuropa.

Sekundära segment är produktområdena

offl ine, online och voice.

Avvecklade verksamheter

Verksamheter som under innehavstiden har

varit en kassagenererande enhet eller grupp

av sådana enheter och antingen har avytt-

rats eller innehas för försäljning redovisas

enligt IFRS 5 ”Anläggningstillgångar som

innehas för försäljning och avvecklade verk-

samheter”. I det fall verksamheten fi nns kvar

i koncernen på balansdagen redovisas

samtliga tillgångar som omsättningstillgång-

ar och skulder direkt hänförliga till verksam-

heten som kortfristiga skulder.

Resultatet efter skatt från verksamheten

under innehavstiden samt realisationsresul-

tat vid genomförd försäljning redovisas som

en rad i resultaträkningen efter periodens

skattekostnad.

Anläggningstillgångar som innehas till

försäljning redovisas till det lägre av bokfört

värde och verkligt värde med avdrag för för-

säljningskostnader, om deras bokförda

värde huvudsakligen återvinns genom en

försäljningstransaktion och inte genom sta-

digvarande bruk.

Ersättningar till anställda

Pensioner

Inom Enirokoncernen förekommer olika

pensionsplaner. De svenska enheterna är

huvudsakligen anslutna till förmånsbestäm-

da planer, medan de norska enheterna del-

vis är anslutna till förmånsbestämda planer.

Enheter i övriga länder tillämpar i allt väsent-

ligt avgiftsbestämda pensionsplaner.

I avgiftsbestämda planer betalar företa-

get fastställda avgifter till en separat juridisk

enhet och har ingen förpliktelse att betala

ytterligare avgifter. Koncernens resultat

belastas för kostnader i takt med att förmå-

nerna intjänas.

I förmånsbestämda planer utgår ersätt-

ningar till anställda och före detta anställda

baserat på lön vid pensioneringstidpunkten

och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken

för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

De förmånsbestämda pensionsplanerna

är i ett fall fonderade och i övrigt ofondera-

de. I det fall planen är fonderad har tillgång-

ar avskiljts i pensionsstiftelse.

I balansräkningen redovisas nettot av

beräknat nuvärde av förpliktelserna och

verkligt värde på förvaltningstillgångarna

som antingen en avsättning eller en långfris-

tig fi nansiell fordran. I de fall då ett överskott

i en plan inte helt går att utnyttja redovisas

endast den del av över skottet som företaget

kan återvinna genom minskade framtida

avgifter eller återbetalningar.

Beträffande förmånsbestämda planer

beräknas pensionskostnaden och pensions-

förpliktelsen enligt den så kallade Projected

Unit Credit Method. Metoden fördelar kost-

naden för pensioner i takt med att de anställ-

da utför tjänster för företaget som ökar deras

rätt till framtida ersättning. Beräkningen

utförs årligen av oberoende aktuarier. Före-

tagets åtaganden värderas till nuvär det av

förväntade framtida utbetalningar med

användning av en diskonteringsränta som

mot svarar räntan på förstklassiga företagso-

bligationer med en löptid som motsvarar de

aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariel-

la antagandena anges i not 18.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvär-

de och verkligt värde på förvaltningstillgång-

ar kan det uppstå aktuariella vinster och för-

luster. Dessa uppkommer antingen genom

att det verkliga utfallet avviker från det tidi-

gare gjorda antagandet, eller att antagande-

na ändras. Den del av de ackumulerade

aktuariella vinsterna och förlusterna, vid

föregående års utgång, som överstiger 10

procent av det största av förpliktelsernas

nuvärde och förvaltningstillgångarnas verk-

liga värde redovisas i resultatet över de

anställdas genomsnittliga återstående tjäns-

tetid.

Räntekostnad med avräkning av förvän-

tad avkastning på förvaltningstillgångar

klassifi ceras som en fi nansiell kostnad. Övri-

ga kostnadsposter i pensionskostnaden

belastar rörelseresulta tet.

Om den pensionskostnad och pensions-

avsättning som fastställs för svenska planer

enligt IAS 19 avviker från motsvarande

belopp enligt FAR 4, redovisas även en kost-

nad för särskild lö neskatt på mellanskillna-

den, i enlighet med URA 43.

Den beskrivna redovisningsprincipen för

förmånsbestämda pensionsplaner ovan till-

lämpas endast i koncernredovisningen.

Aktierelaterade förmåner

Enirokoncernen har ett aktiesparprogram

riktat till alla tillsvidareanställda i Sverige,

Norge och Finland samt ledande befatt-

ningshavare i Polen och Danmark. De

anställda erbjuds genom programmet att

genom månadsvis sparande köpa Eniroak-




tier över Stockholmsbörsen. Inköp av

sparaktier sker kvartalsvis med avsatt spar-

belopp. Efter intjänandeperioden om tre år

efter köpet av sparaktier, tilldelas deltagarna

ytterligare aktier, så kallade matchnings-

aktier, vederlagsfritt. Ledande befattnings-

havare kan därutöver erhålla prestations-

baserade matchningsaktier för varje sparaktie

baserat på befattning och koncernens resultat

(cash earnings per share).

Kostnaden för aktiesparprogrammet

redovisas enligt reglerna i IFRS 2 ”Aktierela-

terade ersättningar” samt uttalande från

Redovisningsrådets akutgrupp URA 46

”IFRS 2 och sociala avgifter”.

Detta innebär att det beräknade värdet

av matchningsaktierna samt de beräk nade

kostnaderna för sociala avgifter kostnadsförs

under intjänandeperioden. Vid uppskattning-

en av verkligt värde av matchningsaktierna

har börskursen vid inköp av sparaktierna

använts efter avdrag för uppskattad aktie-

utdelning under intjänandeperioden. Vid

uppskattning av verkligt värde för sociala

avgifter används den senast aktuella börs-

kursen för att beräkna sociala avgifter avse-

ende intjänade matchningsaktier vid varje

bokslutstillfälle.

Årsstämman 2006 fattade ett beslut om

ett aktiekursrelaterat incitamentsprogram

som riktar sig till verkställande direktören,

koncernledningen samt vissa nyckelpersoner.

Incitamentsprogrammet innebär att ett max-

imalt utrymme motsvarande 20 procent av

den fasta lönen avsätts för tilldelning av så

kallade syntetiska aktier. Det antal syntetiska

aktier som motsvarar det för deltagaren fast-

ställda beloppet framräknas med utgångs-

punkt i den genomsnittliga betalkursen för

Eniro aktien under de närmast följande fem

handels dagarna efter avstämningsdagen.

Efter två år, givet att deltagaren är anställd

inom Eniro koncernen denna dag, omvand-

las innehavet av syntetiska aktier, och utdel-

ningar, till en kontant ersättning. Det är såle-

des inte frågan om ersättning i Eniroaktier,

utan Eniroaktien kan ses som ett index som

reglerar storleken på den kontanta ersätt-

ningen. Löpande reserveringar görs i likhet

med övriga rörliga ersättningar. Reservering

baseras på aktuell kurs på Eniroaktien inklu-

sive sociala avgifter.

Skatter

I koncernredovisningen redovisas aktuell

skatt och uppskjuten skatt. Vid redovisning

av inkomstskatter tillämpas i enlighet med

IAS 12 ”Inkomstskatter” balansräknings-

metoden. Enligt denna metod redovisas

uppskjutna skatteskulder och skatteford-

ringar för alla temporära skillnader mellan

redovisade respektive skattemässiga värden

för tillgångar och skulder. Uppskjutna skatte-

fordringar redovisas därutöver när det

bedöms sannolikt att underskottsavdrag

kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Upp-

skjutna skatteskulder och skattefordringar

beräknas utifrån den förväntade skattesatsen

vid den bedömda tidpunkten för återföring

av underskottsavdraget. Effekter av föränd-

ringar i gällande skattesatser resultatförs i

den period förändringen beslutats. Inga upp-

skjutna skatter redovisas på temporära skill-

nader avseende andelar i dotterföretag.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen i juridisk person ska upp-

rättas enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och

Redovisningsrådets rekommendation RR

32:05 Redovisning för juridiska personer.

Redovisningsrådet har i RR 32:05 uttalat att

juridiska personer vars värdepapper är börs-

noterade ska tillämpa de IFRS/IAS som till-

lämpas i koncernredovisningen. Från denna

regel görs vissa undantag och tillägg.

För moderbolaget Eniro AB tillämpas

med stöd av RR 32:05 följande avvikelser

från IFRS/IAS:

• IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning

av balans- och resultaträkningarna, som

istället ställs upp enligt ÅRL.

• IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade

reserver, som redovisas som bruttobelopp

i balansräkningen. Förändringar i obeskat-

tade reserver redovisas i resultaträkningen.

• IAS 17 tillämpas ej för fi nansiell leasing.

För närvarande förekommer inte fi nansiell

leasing i moderbolaget.

• IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas

ej beträffande redovisning av pensionsför-

pliktelser och pensionskostnader. Dessa

redovisas istället enligt FAR’s rekommen-

dation 4 ”Redovisning av pensionsskuld

och pensionskostnad”. Moderbolaget har

utfäst förmånsbaserade pensioner till

anställda. Moderbolagets förpliktelser att i

framtiden utbetala pension har härvid ett

nuvärde, bestämt för varje anställd av

bland annat pensionsnivån, åldern och i

vilken grad full pension blivit intjänad.

Detta nuvärde har beräknats enligt aktua-

riella grunder, och utgår från de löne- och

pensionsnivåer som råder vid balansdagen.

Pensionsåtagandena redovisas som en

avsättning i balansräkningen. Räntedelen

i årets pensionskostnad redovisas bland

fi nansiella kostnader. Övriga pensions-

kostnader belastar rörelseresultatet.

• Förtida tillämpning av punkt 70 i RR 32:06,

som gäller undantag från att tillämpa IAS

39 beträffande fi nansiella garantiavtal till

förmån för dotter- och intresseföretag.

Finansiell riskhantering

Finansiella risker

Koncernens gemensamma fi nanspolicy som

fastställts av styrelsen ligger till grund för

hantering av fi nansverksamheten, ansvars-

fördelning och fi nansiella risker. Inriktningen

i Eniros riskhantering är att begränsa eller eli-

minera fi nansiella risker med hänsyn tagen

till kostnader, likviditet och fi nansiell ställ-

ning. Eniro Treasury har ett centraliserat

ansvar för fi nansiering och riskhantering.

Eniro är exponerat för ett antal fi nansiella

risker, i huvudsak relaterade till fi nansiering,

verksamheter och transaktioner i utländsk

valuta samt ränteförändringar. Eniro är även

till viss del exponerat för kreditrisker avseende

motparter i derivattransaktioner och place-

ring av överskottslikviditet samt kreditrisker i

kundrelationer.

Finansieringsrisk

Med fi nansieringsrisk avses risken med att

extern fi nansiering inte fi nns tillgänglig vid

behov samt att refi nansiering av förfallande

lån försvåras eller blir kostsam. Eniro har som

mål att 60 procent av tillgängliga låneramar

ska förfalla senare än ett år. Eniro har även en

uttalad policy att ha upparbetade relationer

med ett fl ertal kreditinstitut med hög rating.

I samband med förvärvet av Findexa

under 2005 ingick Eniro ett låneavtal som

initialt motsvarande 12 000 MSEK med fyra

nordiska banker som gemensamma arrangö-

rer. Vid utgången av 2006 hade 842 MSEK




eller 7 procent amorterats och därmed mins-

kat låneramen. Under 2007 och 2008 förvän-

tas amorteringar uppgå till motvärdet av

1 700 MSEK eller motsvarande 14 procent

och år 2009 motvärdet av 600 MSEK eller

motsvarande 5 procent. Resterande kredit

förfaller den 25 september 2010. För detaljer

kring upplåning se not 16.

Valutarisk

Valutarisk kan delas in i omräkningsrisk res-

pektive transaktionsrisk. Med omräknings-

risk avses risken för att värdet i svenska kro-

nor avseende nettoinvesteringar i utländska

valutor fl uktuerar på grund av förändringar i

valutakurserna. Med transaktionsrisk avses

påverkan på nettoresultatet och kassafl öden

till följd av att värdet på operativa fl öden

i utländska valutor ändras vid förändringar

i växelkurserna.

Enligt Eniros fi nanspolicy fattas beslut

avseende säkring av omräkningsrisker av

styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk

valuta ska omräkningsrisker övervägas.

Eniro har i huvudsak investeringar i norska

kronor, euro, polska zloty och danska kronor.

I samband med förvärvet av Findexa ökade

exponeringen i norska kronor. Som ett led att

minska exponeringen upptogs en del av

fi nansieringen av förvärvet samt refi nansie-

ringen av lån i Findexa i norska kronor. Eniro

har även extern fi nansiering i euro för att

minska nettoexponeringen i de tyska och fi n-

ska verksamheterna. Totalt uppgår externa

lån i utländsk valuta vid utgången av 2006 till

6 877 MNOK och 100 MEUR. För mer detal-

jer kring upplåning se not 16 och exponering

i eget kapital not 25.

Transaktionsrisker i respektive geogra-

fi skt område är begränsade då relativt få

kontrakt är i annan valuta än respektive lands

redovisningsvaluta. Större inköpskontrakt i

utländsk valuta säkras från fall till fall. Av

2006 års rörelseresultat, EBITDA kommer 54

procent från verksamheter med annan valuta

än svenska kronor (NOK 40 procent, EUR 7

procent, PLN 4 procent och DKK 3 procent).

Om aktuella utländska valutakurser i genom-

snitt hade varit 10 procent lägre i förhållande

till svenska kronor så skulle EBITDA för 2006

ha påverkats negativt med 123 MSEK. Kon-

cernens exponering i EBITDA för förändring-

ar av utländska valutor mot svenska kronor

analyseras och följs upp löpande.

Ränterisk

Med ränterisker avses risken att nettoresul-

tatet påverkas till följd av förändringar i det

allmänna ränteläget. Enligt Eniros fi nanspolicy

ska val av räntebindningstid beakta bolagets

fi nansiella situation. Räntedurationen ska

aldrig överstiga fyra år.

Den högre skuldsättningen i samband

med förvärvet av Findexa har ökat expone-

ringen för ränterisk samt behovet av att säkra

framtida räntebetalningar. Av den totala rän-

tebärande nettoskulden är 6 077 MNOK

(6 815) och 100 MEUR (100) räntesäkrat till

förfall med hänsyn tagen till planlagda amor-

teringar. Av den totala låneramen innebär

det att 80 procent (75) är räntesäkrat till res-

pektive förfall.

Ränterisken hanteras främst genom att

använda ränteswappar som omvandlar rörlig

ränta till fast ränta. Ränteswapparna innebär

att Eniro kommer överens med andra parter

(kreditinstitut) att, vanligtvis per kvartal,

utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt

fasträntekontrakt och det rörliga räntebelop-

pet. För hantering av derivat, se not 17. Ränte-

durationen uppgick vid årsskiftet till 2,5 år

(3,2).

Koncernen analyserar sin exponering för

ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränte-

förändringar görs löpande. En ökning av mark-

nads räntan med 100 punkter (1 procentenhet)

skulle påverka koncernens räntekostnader

med 18 MSEK baserat på aktuell skuldsätt-

ning vid utgången av 2006.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att en motpart

inte kan fullgöra sitt åtagande och därige-

nom orsakar motparten en förlust. Eniros

motparter i derivattransaktioner är endast

kreditinstitut med hög offi ciell kreditrating.

Placering av överskottslikviditet får endast

ske i svenska statspapper, certifi kat med

rating (AAA/P1) samt hos banker med hög

offi ciell kreditrating. Per årsskiftet är all lik-

viditet placerad hos sådana banker.

Eniro är exponerad för risken att inte få

betalt från sina kunder. Risken för omfattande

kundförluster är dock förhållandevis liten,

eftersom Eniros kundbas är mycket stor och

väl differentierad.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för fi nansiella instrument som

handlas på en aktiv marknad baseras på

noterade marknadspriser på balansdagen

eller, om denna dag inte är bankdag, när-

mast föregående dag för vilken marknads-

priser fi nns tillgängliga. För tillgångar an-

vänds aktuell köpkurs, för skulder säljkurs.

Verkligt värde för fi nansiella instrument

som inte handlas på en aktiv marknad fast-

ställs baserat på marknadsförhållandena på

balansdagen. För värdering av långfristiga

skulder används aktuell marknadsränta för

motsvarande löptider och risker. Ränte-

swappar värderas som nuvärdet av bedöm-

da framtida kassafl öden.

Kundfordringar och leverantörsskulder

värderas till nominellt värde, då diskonte-

ringseffekten är oväsentlig, minskat med

bedömda krediteringar. För kundfordringar

görs därtill bedömning av kreditrisk.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas

löpande och grundas på historisk erfarenhet

och framtidsbedömningar, som anses rimliga

under rådande förhållanden.

Känslighetsanalys för vissa antaganden

vid värdering av väsentliga poster

Vid värdering av balansposter används anta-

ganden som kan komma att avvika från det

slutliga utfallet. Sådana antaganden som kan

innebära betydande risk för omvärdering av

väsentliga poster diskuteras nedan.

Prövning av goodwill

Redovisat värde på goodwill uppgick vid

utgången 2006 till 12 267 MSEK. För den

ovan beskrivna prövningen av goodwill måste

vissa antaganden göras. Återvinningsvärden

för kassagenererande enheter har fastställts

genom beräkning av nyttjandevärde.

Om den diskonteringsränta som tilläm-

pats för diskonterade kassafl öden varit 10

procent högre än ledningens bedömning,

skulle en nedskrivning behövts göras avse-

ende kassagenererande enhet Norge med




780 MSEK (1 220). Nyttjandevärdet för övriga

enheter skulle fortfarande ha varit högre än

redovisat värde.

Om det årliga framtida kassafl ödet varit

10 procent lägre än ledningens bedömning,

skulle en nedskrivning behövts göras avse-

ende kassagenererande enhet Norge med

528 MSEK (1 000). Nyttjandevärdet för övriga

enheter skulle fortfarande ha varit högre än

redovisat värde.

Prövning av varumärken

Redovisat värde på varumärken med obe-

stämbar nyttjandeperiod uppgick vid ut -

gången av 2006 till 1 088 MSEK och avser

varumärken som tillkommit genom förvärvet

av Findexa. De varumärken som avses är

Gule Sider, Telefonkatalogen och Ditt Distrikt.

Återvinningsvärden för varumärken har fast-

ställts genom beräkning av nyttjandevärde.

Uppgifter som är väsentliga för att bedöma

värdet för varumärken är de kassafl öden

som de genererar samt uppmätt igenkän-

ning. De varumärken som är aktuella

används för både offl ine och online.

Uppskjutna skattefordringar

Underskottsavdrag och uppskjutna skatte-

fordringar hänförliga till avdragsgilla tempo-

rära skillnader aktiveras i den utsträckning

som de bedöms kunna utnyttjas mot framtida

skattepliktiga överskott. Värdet av förlustav-

drag uppgick vid utgången av 2006 till 243

MSEK och är främst hänförliga till Norge,

Finland och Tyskland. Värdet av temporära

skillnader avseende anläggningstillgångar

uppgick vid utgången av 2006 till 99 MSEK

(89). Värderingarna utgår från senast kända

skattesatser. Sänkningar av skattesatsen

eller nya begränsningar i rätten att utnyttja

förlustavdrag kan innebära att redovisad

skattefordran måste kostnadsföras.

Lägre framtida överskott innebär i första

hand att möjligheten att utnyttja aktiverade

underskottsavdrag förskjuts i tiden. En

sådan förskjutning påverkar inte värderingen,

då uppskjutna skattefordringar och skatte-

skulder värderas utan diskontering.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av

redovisningsprinciper

Intäkter

Intäkter från kataloger redovisas när dessa

har publicerats. Ledningen anser att detta

överensstämmer med en korrekt tillämpning

av IAS 18 Intäkter. Samtliga europeiska kon-

kurrenter tillämpar denna princip eller nära-

liggande varianter. Ett annat alternativ är att

redovisa intäkter från tryckta kataloger suc-

cessivt under tiden från publicering till dess

nästa katalog publiceras. Om IFRS skulle

förändras enligt detta alternativ, antingen

genom förändringar i IAS 18 eller ett auktori-

tativt uttalande, skulle en förändrad redovis-

ning leda till betydande minskning av kon-

cernens eget kapital.

Intäkterna från försäljningen av sampake-

terade produkter fördelas mellan offl ine och

online enligt en fördelningsnyckel vilken

avspeglar marknadsvärdet för respektive

produkt. Till och med 2006 har fördelnings-

nyckeln grundats på användningen av res-

pektive produkt, som fortlöpande mäts

genom kundundersökningar. Fördelnings-

nyckeln justeras årligen. Från 2007 är denna

fördelningsnyckel baserad på värdet för

annonsörerna. Värdet för annonsörerna mäts

fortlöpande genom kundundersökningar där

kunderna bedömer värdet av användningen.

Försäljningen av sampaketerade produk-

ter i den svenska verksamheten uppgår till

420–450 MSEK. Från den 1 januari 2007 för-

delas 40 procent av intäkterna som online,

medan 60 procent redovisas som offl ine

intäkter. Under 2006 användes samma för-

delningstal mellan online och offl ine.

Försäljningen av sampaketerade produk-

ter i Norge uppgår till cirka 150 MNOK. Samma

fördelningsmetod kommer att introduceras i

Norge som i Sverige, vilket indikerar en fördel-

ning till online om 70 procent och till offl ine på

30 procent på all försäljning från den 1 januari

2007. Förändringen i fördelningsmetod kom-

mer att negativt påverka offl ineintäkterna med

75 MNOK medan onlineintäkterna kommer att

öka med 51 MNOK för 2007. EBITDA 2007

kommer att påverkas negativt med cirka 24

MNOK. Nettoskillnaden på 24 MNOK i intäkter

kommer att förskjutas till 2008.

Nya redovisningsprinciper från och med

2007 och senare

Vid upprättandet av koncernredovisningen

per 31 december 2006 har ett antal standar-

der och tolkningar publicerats vilka ännu inte

trätt ikraft. Följande standarder och tolkningar

har antagits av EU-kommissionen med ikraft-

trädande under 2007:

• IAS 1 tillägg – Utformning av fi nansiella

rapporter: Tilläggsupplysningar avseende

kapital. Tillägget bedöms i dagsläget inne-

bära utökade tilläggsupplysningar avse-

ende bl.a. defi nition av kapital och kapital-

struktur.

• IFRS 7 Finansiella instrument: Upplys-

ningar. Standarden förväntas innebära att

ytterligare tilläggsupplysningar kommer

att lämnas.

• IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier

och transaktioner mellan koncernbolag.

Tolkningsuttalandet förväntas inte ha någon

inverkan på koncernens räkenskaper.

Ovanstående standarder och tolkningar

kommer att tillämpas från och med 1 januari

2007.

IFRS 8 Operativa segment (ännu ej anta-

gen av EU) träder i kraft den 1 januari 2009

och gäller för räkenskapsår som påbörjas

fr.o.m. detta datum. Standarden behandlar

rapporteringen av företagets verksamhet i

olika segment. För närvarande är bedöm-

ningen att standarden inte väsentligt kom-

mer att påverka indelningen av de segment

som presenteras.




NOT 1 | INFORMATION PER SEGMENT

SverigeNorden

exkl Sverige Centraleuropa Östeuropa1) Övrigt2) SummaMSEK 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005

Rörelseintäkter

Offl ine 1 522 1 598 2 001 696 329 327 – – – – 3 852 2 621

Online 653 581 894 446 391 395 – – – – 1 938 1 422

Voice 597 600 310 184 – – – – – – 907 784

Summa externa rörelseintäkter 2 772 2 779 3 205 1 326 720 722 – – – – 6 697 4 827

Rörelseintäkter internt 28 30 – –

Summa rörelseintäkter 2 772 2 779 3 205 1 326 720 722 – – 28 30 6 697 4 827

Rörelseresultat 1 100 1 053 711 –47 142 137 – – –81 –70 1 872 1 073

Tillgångar och skulderGoodwill 1 866 1 866 8 608 9 151 1 793 1 862 – – – – 12 267 12 879

Övriga tillgångar 1 046 1 187 4 674 4 791 485 730 – 19 –259 –64 5 946 6 663

Summa tillgångar 2 912 3 053 13 282 13 942 2 278 2 592 – 19 –259 –64 18 213 19 542

Fördelade skulder 1 204 1 249 2 458 1 733 463 493 – 24 0 0 4 125 3 499

Ofördelade skulder – 14 088 11 409 14 088 11 409

Summa skulder 1 204 1 249 2 458 1 733 463 493 – 24 14 088 11 409 18 213 14 908

Övriga upplysningarInvesteringar 50 37 79 33 21 13 – 1 0 1 150 85

Avskrivningar 43 63 356 79 19 18 – – 0 1 418 161

Tillgångar och skulder har inte på ett meningsfullt sätt kunnat fördelas på de sekundära segmenten offl ine, online och voice.1) Defi nieras enligt IFRS 5 som avvecklade verksamheter. För ytterligare information se not 3. 2) Moderbolagets rörelseintäkter (Övrigt) avser i sin helhet ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.

Noter

NOT 2 | KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG

Koncernen ModerbolagetMSEK 2006 2005 2006 2005

Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader 2 146 1 526 65 58

Papper, tryck, bindning och distribution 554 446 – –

Agenter, konsulter och annan icke anställd personal 356 309 22 48

Annonsering 172 159 – –

Avskrivningar och nedskrivningar 418 161 0 1

Övrigt 1 252 1 211 35 15

Summa operationella kostnader 4 898 3 812 122 122

Med operationella kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader,

marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader.

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion


Avseende materiella anläggningstillgångarProduktionskostnader 33 25 – –

Försäljningskostnader 24 15 – –

Marknadsföringskostnader 2 2 – –

Administrationskostnader 23 19 0 1

Produktutvecklingskostnader 1 11 – –

Summa materiella anläggningstillgångar 83 72 0 1

Avseende immateriella anläggningstillgångarProduktionskostnader 39 35 – –

Försäljningskostnader 11 17 – –

Marknadsföringskostnader 271 37 – –

Administrationskostnader 13 0 – 0

Produktutvecklingskostnader 1 0 – –

Summa immateriella anläggningstillgångar 335 89 – 0

Summa avskrivningar och nedskrivningar 418 161 0 1

Nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar ingår i produktionskostnader för

2006 med 0 (9) MSEK. Nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar ingår

i marknadsföringskostnader för 2006 med 0 (22) MSEK och i produktionskostnader med

3 MSEK (0).

NOT 3 | AVVECKLADE VERKSAMHETER

I november 2004 fattade styrelsen beslut om att avyttra verksamheterna i marknadsområde

östeuropa. Marknadsområdet, som omfattar Baltikum, Vitryssland och Ryssland redovisas

i enlighet med IFRS 5 som en avyttringsgrupp. Avyttringsgrupper redovisas till det lägre

av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Per årskiftet

2005–12–31 hade förhandlingarna om försäljning av verksamheterna i Ryssland och Vitryss-

land slutförts, men slutligt tillstånd från konkurrensmyndigheter erhölls under första kvartalet

2006 då rearesultatet redovisades.

Resultat från avvecklade verksamheter 2006 2005

Rörelseintäkter 3 128

Rörelsekostnader

Produktionskostnader –1 –39

Försäljningskostnader –1 –63

Marknadsföringskostnader 0 –9

Administrationskostnader –1 –19

Produktutvecklingskostnader 0 –1

Övriga intäkter och kostnader –9 –8

Resultat före skatter och realisationsresultat –9 –11

Realisationsresultat vid avyttring av verksamheter 52 92

Skatt på årets resultat 0 0

Resultat från avvecklade verksamheter 43 81

Tillgångar och skulder i avvecklade verksamheter 2006 2005

Materiella anläggningstillgångar – 2

Summa anläggningstillgångar – 2

Icke räntebärande omsättningstillgångar – 11

Räntebärande omsättningstillgångar – 1

Summa omsättningstillgångar – 14

Summa tillgångar – 16

Förskott från kunder – 15

Leverantörsskulder – 3

Övriga icke räntebärande skulder – 4

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 2

Summa kortfristiga skulder – 24

Summa skulder – 24



FORTS. NOT 3 | AVVECKLADE VERKSAMHETER

Kassafl öde från avvecklade verksamheter 2006 2005

Kassafl öde från den löpande verksamheten –11 –3

Kassafl öde från investeringsverksamheten1) 56 81

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten – –

Summa kassafl öde från avvecklade verksamheter 45 78

1) Avser erhållen kontant köpeskilling vid avyttring av verksamheten i Ryssland och Vitryssland

2006 samt Baltikum 2005 minskad med likvida medel i de sålda företagen.

NOT 4 | ANSTÄLLDA

2006 2005

Medelantalet heltidsanställda TotaltAndel

kvinnor, % TotaltAndel

kvinnor, %

Sverige 1 455 68 1 430 65

Norge 1 094 47 283 44

Finland 530 74 549 72

Danmark 372 51 308 49

Polen 1 098 60 1 059 61

Tyskland 173 26 180 27

Ryssland – – 383 83

Vitryssland – – 167 83

Övriga länder 79 39 395 70

Totalt 4 801 59 4 754 64

Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 4 821 (5 479).

Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har varit 28 (22) varav kvinnor 13 (10).

Andelen kvinnor är i styrelsen 20 (25) procent och bland övriga ledande befattningshavare

36 (25) procent.

Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden1)

Svenska

koncernföretag Moderbolaget 2006 2005 2006 2005

Total sjukfrånvaro 6,4% 6,9% 3,7% 5,8%

Andel av total sjukfrånvaro längre än 60 dagar 53% 54% 87% 67%

Sjukfrånvaro kvinnor 7,7% 8,3% 7,5% 9,3%

Sjukfrånvaro män 3,5% 3,7% 0,3% 2,8%

29 år och yngre, (män och kvinnor totalt) 4,7% 4,2% – 2) – 2)

30 –49 år (män och kvinnor totalt) 6,1% 7,3% 4,8% 7,1%

50 år och äldre (män och kvinnor totalt) 9,9% 10,1% – 2) – 2)

1) Med ordinarie arbetstid avses inte tjänstledighet eller förädraledighet. Deltidssjukskrivna perso-

ner är inkluderade i statistiken. 2) Uppgift utelämnas eftersom gruppen <10 personer.

NOT 5 | LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

2006 2005

MSEK

Löner och andra

ersättningarSociala

kostnader

Löner och andra

ersättningarSociala

kostnader

Moderbolaget 41 24 34 21

varav pensionskostnader 11 9

Dotterbolag 1 646 436 1 319 368


Koncernen totalt 1 687 460 1 353 389


Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och VD och övriga anställda

2006 2005

MSEKStyrelse och VD

Övriga anställda

Varav rörlig

ersätt-ning

till VD Styrelse och VD

Övriga anställda

Varav rörlig

ersätt-ning

till VD

Moderbolaget 11 30 2 8 13 2

Sverige exklusive

moderbolaget 7 496 3 8 519 5

Norge 7 526 3 9 145 0

Finland 3 175 1 3 191 0

Danmark 3 193 0 2 159 0

Tyskland 6 84 3 5 96 2

Polen 3 117 1 3 104 0

Övriga länder 3 23 1 7 81 2

Koncernen totalt 43 1 644 14 46 1 340 12

NOT 6 | ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, STYRELSE OCH VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

PrinciperTill de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna utgår ersättning med av bolagsstämman

fastställda belopp. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av styrelsen. Ersättning till

verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig

ersättning, övriga förmåner samt pension.

Utfallet av rörlig ersättning 2006 baserades på preliminära uppskattningar. Slutlig avräk-

ning och eventuell utbetalning sker under 2007. För såväl VD som övriga ledande befatt-

ningshavare i moderbolaget baserades den rörliga ersättningen avseende 2006 på ett sk

styrkort, där intäkter och EBITDA bestämde utfall till 70 procent, samt utvecklingen av

marknadskapital, humankapital och strategiska initiativ (som utgör individulla mål) till 30 pro-

cent. Avseende 2006 kunde den rörliga ersättningen som andel av grundlönen, maximalt

uppgå till 50 procent för VD samt 35–60 procent för övriga ledande befattningshavare. Av

den rörliga ersättningen utbetalas 15–40 procentenheter kontant. Den resterande rörliga

lönen (maximalt 20 %) omvandlas till syntetiska aktier. Rörlig ersättning var ej pensions-

grundande.

Kostnad för ersättningar och övriga förmåner avseende 2006 (exklusive lagstadgade sociala kostnader)

Styrelse

TSEKStyrelse-

arvodeErsättning

utskottsarbete Totalt

Lars Berg (ordförande) 825 – 825

Per Bystedt 330 50 380

Barbara Donoghue 330 50 380

Gunilla Fransson 330 – 330

Urban Jansson 330 100 430

Luca Majocchi 330 – 330

Tom Vidar Rygh 330 – 330

Bengt Sandin1) 11 – 11

Daniel Hultenius1) 12 – 12

Ola Leander1) 9 – 9

Summa 2 837 200 3 037

1) Arbetstagarnas representant

N O T E RN O T E R



FORTS. NOT 6 | ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, STYRELSE OCH VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare

TSEKGrundlön inkl. semesterers.

Rörlig ersättning

Övriga förmåner3)

Pensions-kostnad

Övrig ersättning4) Summa

Innehav sparaktier

antal

Innehav syntetiska

aktier, antal

Vd och koncernchef Tomas Franzén1) 5 211 1 685 84 1 750 778 9 508 6 093 15 780

Andra ledande befattningshavare moderbolaget2) 9 900 3 102 378 2 901 265 16 546 6 336 14 420

Summa moderbolaget 15 111 4 787 462 4 651 1 043 26 054 12 429 30 200

Andra ledande befattningshavare, dotterbolag2) 16 281 7 493 718 3 608 657 28 757 13 510 17 517

Summa andra ledande befattningshavare, moder- och dotterbolag2) 26 181 10 595 1 096 6 509 922 45 303 19 846 31 937

Summa 31 392 12 280 1 180 8 259 1 700 54 811 25 939 47 717

1) Verkställande direktören Tomas Franzén hade 2006 en fast årlig grundlön om 5 000 TSEK. Inkluderat i grundlön i tabellen ovan är även semesterersättning2) Andra ledande befattningshavare avser koncernledningen (totalt 14 personer varav 6 i moderbolaget).3) Avser förmånsvärde tjänstebilar4) Avser bolagets kostnad för aktiesparprogram

Rörlig ersättningDen rörliga ersättningen till vd och koncernchef Tomas Franzén uppgick till 1 685 (1800)

TSEK motsvarande 34 procent (50) av grundlönen. Av årets rörliga ersättning var 1 213

TSEK kontant och 472 TSEK i form av 5 587 syntetiska aktier. Avseende 2005 har Tomas

Franzen tidigare tilldelats 10 193 syntetiska aktier och hans totala innehav av syntetiska aktier

är efter tilldelning avseende 2006 15 780. Den rörliga ersättningen för ledande befattnings-

havare uppgick till 10 595 TSEK (4 976) motsvarande 40 procent av grundlönen. Av årets

rörliga ersättning var 7 898 TSEK kontant och 2 697 TSEK i form av 31 937 syntetiska aktier.

AktiesparprogramAnställda i Enirokoncernen i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i

Danmark och Polen erbjöds 2005 att delta i ett aktiesparprogram som innebär att de under

2005-2008 kan spara upp till 7,5 procent av bruttolönen för att köpa aktier i Eniro över

Stockholmsbörsen. Förutsatt att sparaktier innehas under tre år från respektive förvärvstillfälle

och att den anställde kvarstår i anställning i Enirokoncernen under sparperioden berättigar

därefter varje sparaktie till erhållande av 0,5 aktie i Eniro (”matchningsaktie”). Ledande befatt-

ningshavare ska därutöver kunna erhålla 2-8 prestationsbaserade matchningsaktier för varje

sparaktie beroende på befattning och utvecklingen av koncernens resultat (cash earnings)

under 3 års perioden. Under 2006 köptes totalt 47 126 antal sparaktier, varav 3 184 av vd

och 9 990 av andra ledande befattningshavare. Sedan programmet startade 2005 har

89 014 sparaktier köpts varav 6 093 av VD och 19 845 av övriga ledande befattningshavare.

Årets kostnad för aktiesparprogrammet uppgick exklusive sociala avgifter till 4 944 TSEK

varav 778 TSEK för vd och 922 TSEK för andra ledande befattningshavare.

Årets sparande estimeras resultera i totalt 42 596 matchningsaktier varav 7 450 till vd

och 16 483 till övriga ledande befattningshavare. Sparandet i programmet sedan starten

2005 estimeras resultera i 206 229 matchningsaktier varav 32 178 till vd och 60 833 till övriga

ledande befattningshavare.

PensionPensionskostnaden för vd Tomas Franzén uppgick till 1 750 (1 260) TSEK vilket utgör 35

procent av grundlönen. Andra ledande befattningshavares pensionskostnader uppgick till

6 509 (5 477) TSEK, vilket utgör 25 procent av grundlönen. Vd och koncernchef Tomas

Franzén har avgiftsbestämd pension vars avgift uppgår till 35 procent av grundlönen. Andra

ledande befattningshavare har avgiftsbestämda pensioner, vars avgifter maximalt uppgår till

35 procent av grundlönen, alternativt följer den ordinarie ITP-planen. Samtliga pensionsför-

måner är oantastbara dvs ej villkorade av framtida anställning. Moderbolaget och de svens-

ka dotterbolagen följer ITP-planen. De svenska pensionsåtagandena beräknas av PRI och

kreditförsäkring tecknas i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Koncernens anställda i

utlandet omfattas normalt av landsspecifi ka pensionsplaner. Avgifterna till de sistnämnda

planerna utgör normalt en del av den anställdes lön.

Uppsägnings- och avgångsvederlagVd och koncernchef Tomas Franzén, har en uppsägningstid på 12 månader och vid uppsäg-

ning från företagets sida utgår ytterligare 12 månaders avgångsvederlag. Mellan bolaget och

övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid på maximalt 12 månader.

För vissa andra ledande befattningshavare utgår vid uppsägning från företagets sida ytterligare

6–12 månaders avgångsvederlag.

Transaktioner med närståendeErsättning till ledande befattningshavare framgår enligt ovan. I övrigt har inga transaktioner

skett med närstående under året.

NOT 7 | ARVODEN TILL REVISIORER


PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdrag 6 5 2 1

PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag 2 6 0 3

Övriga revisorer, revisionsuppdrag 0 1 – –

NOT 8 | F INANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER


Intäkter

Valutakursvinster på upplåning 0 81 – –

Valutakursvinster på koncerninterna

fordringar och skulder 30 38 4 65

Övriga fi nansiella intäkter 3 5 – –

Externa fi nansiella ränteintäkter 28 16 1 1

Interna fi nansiella ränteintäkter – – 30 45

Summa 61 140 35 111

Kostnader

Valutakursförluster på upplåning 0 7 – 32

Valutakursförluster på koncerninterna

fordringar och skulder 43 44 21 62

Övriga fi nansiella kostnader 1 2 – –

Räntekostnad för pensionsskuld 13 11 – –

Externa fi nansiella räntekostnader 540 132 1 67

Interna fi nansiella räntekostnader – – 343 45

Summa 597 196 365 206

Finansnetto totalt –536 –56 –330 –95

I moderbolagets resultat ingår kursdifferenser på lån i utländsk valuta avsedda som säkring

av dotterföretagens eget kapital. Sådana kursdifferenser har i koncernredovisningen förts di-

rekt till eget kapital. Beloppet uppgår till netto –8 (3) MSEK.

N O T E RN O T E R



NOT 9 | SKATT

Följande komponenter ingår i skattekostnaderna


Aktuell skattekostnad på årets resultat 126 164 –152 –109

Tillkommande skattekostnad motsvarande

ränta på periodiseringsfond 6 5 6 6

Justering av tidigare års aktuella skatt 31 2 7 –

Uppskjuten skattkostnad till följd av

ändrad skattesats – 5 – –

Uppskjuten skattekostnad avseende

utnyttjade förlustavdrag 146 16 – –

Uppskjuten skattekostnad avseende

temporära skillnader 142 211 1 1

Uppskjuten skatteintäkt till följd av

ändrad skattesats – –10 – –

Uppskjuten skatteintäkt avseende

temporära skillnader –60 –64 – –

Uppskjuten skatteintäkt till

följd av underskottsavdrag –63 –148 – –

Justering av tidigare års

uppskjutna skatt –3 – – –1

Redovisad skattekostnad 325 181 –138 –103

Aktuell skatt redovisad direkt mot eget kapital – 0 255 292

Årets totala skatt 325 181 117 189

Den effektiva skattesatsen räknad som total skatt i relation till redovisat resultat före skatt

uppgår till 24 procent (18). Föregående år inkluderade positiva engångseffekter i samband

med förvärvet av Findexa, vilket minskade 2005 års skattekostnad med cirka 100 MSEK.

Under året har Eniro AB utbetalt 7 MSEK hänförliga till en tvist med svenska Skatteverket av-

seende avdragsrätten för kostnader uppkomna under 2001, vilken utföll till bolagets nackdel.

Även Oy Eniro Ds Ab har inbetalt 24 MSEK hänförlig till en tvist avseende år 2001–2004. I

ovan specifi kation av skatt i resultaträkningen redovisas de gjorda utbetalningarna som korri-

gering av tidigare års aktuella skattekostnad. Under året har främst Norge utnyttjat tidigare

gjorda förlustavdrag. I moderbolaget har skatteffekten av erhållna koncernbidrag redovisats

direkt mot eget kapital med 255 MSEK (292).

Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande svensk skattesats

KoncernenMSEK 2006 2005

Redovisat resultat före skatt 1 336 1 017

Skatt enligt svensk skattesats 28% 374 285

Skatteeffekt av

– rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla 15 170

– intäkter som inte är skattepliktiga –72 –246

Förluster för vilka förlustavdrag ej beaktats – 3

Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag nu utnyttjats –30 –1

Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas 10 –28

Justering av tidigare års skatt 28 –11

Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats 0 9

Redovisad skattekostnad 325 181

Följande komponenter ingår i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder


Uppskjutna skattefordringar

Underskottsavdrag 243 291

Avdragsgilla temporära skillnader

goodwill och övriga immateriella tillgångar 37 55

materiella anläggningstillgångar 32 34

fi nansiella anläggningstillgångar 30 –

pågående arbeten 4 36

avsättningar för pensioner 18 10

övriga avsättningar och upplupna kostnader 27 31

förutbetalda intäkter 5 58

kundfordringar 17 13

fi nansiella instrument – 44

Avgår kvittningsbara uppskjutna skatteskulder –275 –400

Summa uppskjutna skattefordringar 138 172


Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

goodwill och övriga immateriella tillgångar 919 1 000

materiella anläggningstillgångar 0 18

pågående arbeten 6 5

avsättningar för pensioner 19 12

obeskattade reserver 400 361

fi nansiella instrument 158 12

Avgår kvittningsbara uppskjutna skattefordringar –275 –400

Summa uppskjutna skatteskulder 1 227 1 008

Avsättning för tvistiga skattekrav – 12

Summa avsättningar för skatt 1 227 1 020

Underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte motsvaras av uppskjutna skattefordringar


FörfallotidpunkterUnder år 2007 – –

Under år 2008 – –



Utan tidsbegränsing 1 530 1 573

Summa framtida avdrag 1 530 1 573

Förlustavdrag, som ej bedömts uppfylla kriterierna för att redovisas som fordringar, uppgår

till 1 530 MSEK vilket motsvarar en potentiell framtida skatteminskning om 612 MSEK (630).

NOT 10 | MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK Koncernen ModerbolagetByggnader 2006 2005 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 62 71 – –

Årets investeringar 3 1 – –

Försäljningar och utrangeringar – –12 – –

Årets omräkningsdifferens –3 2 – –

Utgående anskaffningsvärde 62 62 – –

Ingående ackumulerade avskrivningar –13 –16 – –Årets avskrivning –2 –3 – –

Försäljningar och utrangeringar – 5 – –

Årets omräkningsdifferens 1 1 – –

Utgående ackumulerade avskrivningar –14 –13 – –

Utgående restvärde, byggnader 48 49 – –

Koncernen ModerbolagetMark 2006 2005 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 12 12 – –

Årets omräkningsdifferens 0 0 – –

Utgående restvärde mark 12 12 – –

Samtliga fastigheter fi nns utom Sverige varför inga taxeringsvärden anges.

Koncernen ModerbolagetInventarier 2006 2005 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 655 503 2 2

Årets investeringar 65 42 0 0

Anskaffningar genom företagsförvärv 1 138 – –

Försäljningar och utrangeringar –92 –48 –1 –

Årets omräkningsdifferens –29 20 – –

Utgående anskaffningsvärde 600 655 1 2

Ingående ackumulerade avskrivningar –374 –336 –2 –1Årets avskrivning –81 –60 – –1

Försäljningar och utrangeringar 75 39 1 –

Årets omräkningsdifferens 18 –17 – –

Utgående ackumulerade avskrivningar –362 –374 –1 –2

N O T E R



FORTS. NOT 10 | MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK Koncernen ModerbolagetInventarier 2006 2005 2006 2005

Ingående ackumulerade nedskrivningar –50 –40 – –

Årets nedskrivning – –9 – –

Försäljningar och utrangeringar 10 – – –

Årets omräkningsdifferens 1 –1 – –

Utgående ackumulerade nedskrivningar –39 –50 – –

Utgående restvärde inventarier 199 231 0 0

Utgående restvärde materiella anl.tillgångar 259 292 0 0

Erhållna ersättningar vid avyttring av materiella

anläggningstillgångar 7 0 0 0

Tillgångar i verksamheter under avveckling omfattar materiella anläggningstillgångar till följande belopp Koncernen

MSEK 2006 2005

Inventarier – 2

Summa materiella anläggningstillgångar – 2

NOT 11 | LEASINGAVTAL

Avtalade leasingavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingkontrakt


– förfall inom ett år 142 133

– förfall mellan ett och fem år 286 367

– förfall mer än fem år 24 72

I årets rörelsekostnad ingår avgifter för operationella leasingavtal med 167 MSEK (124). I hyres-

kontrakt avseende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler. I februari 2006 tecknades

ett avtal mellan Eniro Sverige AB och HP Sverige om drift av servrar, nätverk databaser och

IT-applikationer. I avtalet ingår även support och underhåll av kontors-IT inklusive service desk.

Avtalsperioden är 2006-2008 med möjlighet för båda parter att förlänga avtalet ytterligare tre

år. Kostnaden baseras på utnyttjande och uppgick vid utgången av 2006 till 55 MSEK på

årsbasis. Ingen återköpsklausul fi nns i avtalet. Avtalet är ett operationellt leasingavtal och

betalningar enligt avtalet ingår i specifi kationen ovan.

NOT 12 | IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK KoncernenGoodwill 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 12 879 4 822

Anskaffningar genom företagsförvärv 58 8 042

Justering av tidigare års förvärv mot skattefordran – –18

Årets omräkningsdifferens –670 33

Utgående restvärde goodwill 12 267 12 879

Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 1 167 0Anskaffningar genom företagsförvärv – 1 191

Årets omräkningsdifferens –79 –24

Utgående restvärde varumärken med obestämbar nyttjandeperiod 1 088 1 167

Varumärken övriga 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde – –

Anskaffningar genom företagsförvärv 16 –

Årets omräkningsdifferens –1 –

Utgående anskaffningsvärden 15 –

Ingående ackumulerade avskrivningar – –

Årets avskrivning –2 –

Årets omräkningsdifferens 0 –

Utgående ackumulerade avskrivningar –2 –

Utgående restvärde varumärken övriga 13 –

Kundrelationer 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 2 225 –Anskaffningar genom företagsförvärv 36 2 268


Utgående anskaffningsvärden 2 106 2 225

Kundrelationer 2006 2005

Ingående ackumulerade avskrivningar –18 –

Årets avskrivning –221 –18

Årets omräkningsdifferens 11 –

Utgående ackumulerade avskrivningar –228 –18

Utgående restvärde kundrelationer 1 878 2 207

Andra immateriella anläggningstillgångar 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 395 260Anskaffningar genom företagsförvärv 9 95

Årets investeringar 78 42


Utgående anskaffningsvärde 469 395

Ingående ackumulerade avskrivningar –144 –94Årets avskrivning –109 –49

Årets omräkningsdifferens 7 –1

Utgående ackumulerade avskrivningar –246 –144

Ingående ackumulerade nedskrivningar –7 –3Årets nedskrivning –3 –4

Årets omräkningsdifferens 0 0

Utgående ackumulerade nedskrivningar –10 –7

Utgående restvärde övriga immateriella anläggningstillgångar 213 244

Summa utgående restvärde immateriella tillgångar 15 459 16 497

Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod vär-

deras till nyttjandevärdet. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod då de

är marknadsledande samt har en mycket hög igenkänning. Dessa varumärken är etablerade

sedan lång tid tillbaka och används inom både offl ine och online. Det fi nns för närvarande

inga kända legala, kontraktuella eller konkurrensmässiga faktorer som begränsar nyttjande-

perioden. De varumärken som avses är Gule Sider, Telefonkatalogen och Ditt Distrikt som

tillkommit genom förvärvet av Findexa 2005.

Övriga varumärken, kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av under nytt-

jandeperioden. Nyttjandeperioden för övriga varumärken uppgår till 5 –10 år. Genomsnittlig

återstående avskrivningstid för övriga varumärken är 5 år. Nyttjande perioden för kundrelatio-

ner baseras på återköpsgrad och uppgår till 5 –10 år. Genomsnittlig återstående avskriv-

ningstid för kundrelationer är 9 år (10).

Vid värderingen av goodwill har framtida kassafl öden efter skatt prognosticerats avseende

de närmaste 3 åren. Prognoser baseras på koncernledningens bedömningar om respektive

enhets utveckling med hänsyn tagen till lokala marknadsförutsättningar. Från år 4 har anta-

gits tillväxt i takt med bedömd infl ation (2–2,5 procent). Vid värdering av varumärken har

metoden ”relief from royalty” använts, dvs nuvärdet av en hypotetisk royaltyersättning om

4–5 procent samt övriga antaganden enlig nedan avseende Norge. Vid värderingen av

kundrelationer har förutom nedanstående antaganden även återköpsgrad använts. Värde-

ringen innehöll följande antaganden och gav följande resultat för de väsentligaste enheterna:

Enhet

Kalkyl-ränta

före skatt

Årlig kassafl ödes-tillväxt år 0–3

Marginal till bokfört

värde

Marginal vid 1/10 högre kalkylränta

Marginal vid 1/10 lägre

kassafl öde

Sverige 9,0% 6% 741% 637% 657%

Norge 8,9% 2% 5% –8% –5%

Finland 8,3% 28% 74% 53% 56%

Polen 8,8% 5% 34% 16% 20%

Danmark 8,9% 21% 245% 202% 210%

Tyskland 8,5% 18% 32% 17% 19%

Med marginal avses skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde.

Skillnaderna i diskonteringsfaktorn före skatt beror på skillnader i landspecifi ka räntenivåer

och skattesatser. Den riskfria räntan som användes för beräkning av diskonteringsfaktorn

uppgick till 4,3 procent i samtliga enheter utom Polen där den uppgick till 4,8 procent.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod redovisas per

följande kassagenererande enheter

Per den 31 december består restvärdet av följande poster Koncernen

MSEK 2006 2005

Goodwill

Sverige 1 866 1 866

Danmark 269 246

Finland 972 1 013

Norge 7 367 7 892

Polen 826 855

Tyskland (WLW) 967 1 007

Summa 12 267 12 879

VarumärkenNorge 1 088 1 167

Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod 13 355 14 046

N O T E R



FORTS. NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Goodwill som ingår i redovisade restvärden, och vars avskrivningar är skatte mässigt avdragsgilla


Goodwill

Danmark 153 126

Finland 951 991

Summa 1 104 1 117

NOT 13 | KUNDFORDRINGAR


Kundfordringar brutto 1 186 1 382 12 –

Avsättningar för kundförluster –144 –174 – –

Kundfordringar netto 1 042 1 208 12 –

Avsättningar för kundförluster


Ingående avsättningar 174 204 – 6

Nya avsättningar 120 131 – –6

Utnyttjade avsättningar under året –115 –124 – –

Återförda ej utnyttjade avsättningar –30 –10 – –

Omklassifi cering till avvecklade verksamheter – –27 – –

Effekter av förändrade valutakurser –5 0 – –

Utgående avsättningar 144 174 – –

NOT 14 | FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER


Förutbetalda räntekostnader 1 2 – –

Övriga förutbetalda kostnader 105 95 1 3

Upplupna intäkter 97 88 – –

Upplupna ränteintäkter 0 0 – 1

Summa 203 185 1 4

NOT 15 | L IKVIDA MEDEL

Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt mindre kortfristiga place-

ringar i utländska enheter som inte ingår i koncernens centralkontosystem. Kortfristiga pla-

ceringar värderas som fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen.


Kortfristiga placeringar 19 19 1 –

Kassa och bank 459 723 0 7

Summa likvida medel 478 742 1 7

NOT 16 | UPPLÅNING Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Långfristiga banklån 8 545 10 123 – –

Kortfristiga banklån 763 876 – –

Summa banklån 9 308 10 999 – –

Den räntebärande upplåningen har följande förfallostruktur:

under kommande året 763 876 – –

efterföljande fem år 8 545 10 123 – –

Summa 9 308 10 999 – –

Redovisade belopp per valuta för upplåning

EUR 905 943 – –

NOK 7 575 9 020 – –

SEK 828 1 036 – –

Summa 9 308 10 999 – –


Beviljade ej utnyttjade kreditramar

förfall inom ett år – – – –

förfall efterföljande fem år 1 097 833 – –

förfall senare än fem år – – – –

Summa beviljade kreditramar 1 097 833 – –

Verkligt värde för långfristig upplåning är 8 545 10 123 – –

Verkligt värde för kortfristig upplåning överenstämmer med bokfört värde då lånen löper med

rörlig ränta som säkras genom ränteswappar.

Effektiv ränta per balansdagen var följande

EUR 4,47% 4,70% – –

NOK 5,59% 5,35% – –

SEK 4,60% 3,51% – –

Den del av upplåningen som inte är räntesäkrad (1 803 MSEK vid utgången av 2006) påver-

kas av ränteförändringar. En ränteförändring med 1 procent påverkar räntekostnaden med

+/– 18 MSEK per år.

FinansieringI samband med förvärvet av Findexa 2005 ingick Eniro ett femårigt s.k.”multicurrency” låne-

avtal (med möjlighet att låna i olika valutor) motsvarande 12 000 MSEK med ett konsortium

av banker, lett av Svenska Handelsbanken AB som facilitets- och säkerhetsagent samt av

Swedbank AB, Nordea Bank AB och Skandinaviska Enskilda Banken AB som övriga Ledande

arrangörer. Lånet följer ett planlagt amorteringschema, men kan om Bolaget så önskar, för-

tidsamorteras. Transaktionskostnader i samband med ingående av låneavtal motsvarande

12 000 MSEK uppgick till 96 MSEK. Upplåningskostnader förs till resultaträkningen som

räntekostnad från ingången av låneavtalet den 25 september 2005 till förfall den 25 septem-

ber 2010. Under 2006 har en omförhandlig skett av vissa villkor i låneavtalet. De transak-

tionskostnader som då uppstod om 36 MSEK förs till resultaträkningen som räntekostnad

från 1 juli 2006 till förfall den 25 september 2010. Vid utgången av 2006 uppgår balanserade

upplåningskostnader till 99 (91) MSEK i summa banklån.

RäntenivåerLånen har ett påslag om 1,0 procent (1,35) över IBOR och följer framgent en räntetrappa

som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (defi nierat som den konsoliderade nettoskulden i

förhållande till EBITDA) enligt följande:

Upp t o m 4,50 men över 3,50 1,00%

Upp t o m 3,50 men över eller lika med 3,00 0,75%

Mindre än 3,00 0,65%

RäntesäkringLånet är villkorat med att Eniro AB ska räntesäkra 90 procent av räntebetalningarna till förfall

av förvärvskrediten som intitialt uppgick till 4 515 MNOK samt refi nansieringskrediten om

2 300 MNOK, 100 MEUR samt 900 MSEK. Kravet om räntesäkring upphör samt lättnader i

övrigt i låneavtalet, inträder när Bolagets nettoskuld understiger 3,5 i förhållande till EBITDA.

Garantier och säkerheterLåneavtalet garanteras av Eniro AB, Eniro Sverige AB, Din Del AB, Respons Group AB, Eniro

Treasury AB, Eniro Norway AB, Eniro Holding AB, Oy Eniro Finland Ab, Eniro Deutschland

GmbH, Eniro Polska Sp. Z o.o., Eniro Holding AS, Eniro Denmark A/S, Findexa Luxemburg

Sarl, Eniro Norge AS, Koncernföretagen ovan är parter i Låneavtalet i egenskap av s.k.

”obligors”. Som säkerhet för avtalet har Eniro pantsatt aktierna i fl ertalet verksamhetsdrivande

dotterföretag, enligt ovan, samt andra säkerheter bl.a. koncerninterna lån.

Covenanter

Låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor om fi nansiella covenants som:

– Konsoliderade nettoskulden i förhållande till konsoliderat EBITDA

– Konsoliderat EBITDA i förhållande till räntebetalningar

– Konsoliderade kassafl ödet till konsoliderade räntor och amorteringar

samt förbehåll och begränsningar rörande ytterligare skuldsättning, garantiåtaganden och

pantsättningar, väsentlig ändring av verksamheten samt förvärv och avyttringar.

Uppsägning/uppsägningsgrunder

Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Bolaget. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga upp-

sägningsgrunder (inom ”events of default”).

N O T E R



NOT 17 | DERIVATINSTRUMENT

2006 2005

MSEK Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränteswappar –

kassafl ödessäkringar 172 – 1 67

Valutaswappar –

kassafl ödessäkringar 0 – – –

Summa 172 – 1 67

Avgår långfristig del 172 – 1 67

Summa långfristiga derivatinstrument 172 – 1 67

Kortfristig del – – – –

Ingångna swapavtal innebär byte av rörlig låneränta mot fast. Nominella lånebelopp för ränte-

swappar var per 2006-12-31 MNOK 6 077 samt MEUR 100. De fasta räntesatserna varierar

från 3,12 till 4,59 procent medan de rörliga baseras på tre månaders IBOR-räntor.

Koncernens exponering avseende upplåning för förändring i ränta ochkontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är enligt nedan

Per 2005-12-316 månader

eller mindre6–12

månader12–36

månader

36 månader

eller längre Summa

Summa upplåning 2 474 435 1 977 6 133 10 999

Effekt av ränteswappar 4 4 13 45 66

Per 2006-12-316 månader

eller mindre6–12

månader12–36

månader

36 månader

eller längre Summa

Summa upplåning 2 133 382 1 300 5 493 9 308

Effekt av ränteswappar –11 –12 –41 –108 –172

NOT 18 | PENSIONSFÖRPLIKTELSER

De belopp som redovisas i balansräkningarna har beräknats enligt följande:


Nuvärdet av fonderade förpliktelser 636 297 – –

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –389 –199 – –

247 98 – –

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 204 301 11 9

Särskild löneskatt ingående i redovisad nettoskuld 1 1 1 1

Oredovisade aktuariella förluster –118 –35 – –

Nettoskuld i balansräkningen redovisad som pen-sionsförpliktelser1) 334 365 12 10

Årets oredovisade aktuariella förluster fördelar sig enligt följande:

2006

Effekt av erfarenhetsbaserade justeringar

ITP plan –15

Förvaltningstillgångar 3

ERB plan –1

Summa effekt erfarenhetsbaserade justeringar –13

Effekt av förändrade antaganden

ITP plan –62

Förvaltningstillgångar 0

ERB plan –8

Summa effekt av förändrade antaganden –70

Summa oredovisade aktuariella förluster –83

Förändringar under året, förmånsbestämda pensionsplaner


Ingående nettoskuld 365 323 10 13

Nettokostnad redovisad i resultaträkning –2 20 2 3

Övertaget åtagande genom företagsförvärv 14 41 – –

Utbetalade pensioner –41 –19 – –6

Årets omräkningdifferens –2 – – –

Nettoskuld vid årets slut1) 334 365 12 10

Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av

pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekom-

mendation 4.

Specifi kation av kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner


Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 43 15 1 2

Räntekostnad 28 17 0 0

Antagen avkastning på förvaltningstillgångar –22 –9 – –

Aktuariella nettovinster/förluster redovisade under året –42 0 – –

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år 14 –3 – –

Summa kostnader för pensionsåtaganden 21 20 1 2

Förvaltningskostnader 1 3 0 0

Summa kostnader för förmånsbestämda pensions-planer 22 23 1 2

1) I avsättning för pensioner ingår avsättning i Eniro 118 118 för förtida pensioner enligt överens-

kommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension (ERB plan) vid 55, 60 respek-

tive 63 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa

anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande Telia) före bolagiseringen 1991. Enligt

avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera. Motsvarande fordran uppgick

per 2006-12-31 till 106 MSEK (115) och redovisas som räntebärande anläggningstillgång och in-

går inte i förvaltningstillgångar. Kreditrisken för fordran kan betraktas som försumbar. Pensions-

skulden avser väsentligen anställda i Sverige av vilka i det nämaste samtliga omfattas av förmåns-

baserade pensionsplaner. Eniro 118 118 har avsatt till pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden

är tryggade genom försäkring hos FPG. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen per balansda-

gen enligt försäkringstekniska grunder enligt den så kallade Projected Unit Credit Method.

Följande antaganden har därvid använts i Sverige; diskonteringsränta 4,0 procent (4,8),

löneökning 2,8 procent (2,8), infl ation 2,0 procent (2,0), ökning av inkomstbasbelopp 2,8

procent (2,8), avkastning pensionsstiftelse 5,1 procent (5,3). För avgångsintensitet används

intern prognos, återstående tjänstgöringstid beräknas på individuell basis av PRI pensions-

tjänst och dödsfall enligt Finansinspektionen. En 40 årig man förväntas leva till 80 år och en

40 årig kvinna till 86 år. Verklig avkastning på förvaltningstillgångar har uppgått till 16 MSEK

(23) motsvarande 7,8 procent (14,4). Avkastning på övriga pensionsrelaterade fordringar har

varit 5,1 procent (5,2).

Följande antaganden har använts i Norge; diskonteringsränta 4,35 procent (4,50), löne-

ökning 4,5 procent (3,0), infl ation 2,25 procent, ökning av inkomstbasbelopp 4,25 procent

(3,0), avkastning på förvaltningstillgångar 5,4% procent (5,5). För avgångsintensitet används

intern prognos.

Förväntad avkastningen för pensionsstiftelsens medel utgår från antagande om 3,6 pro-

cent avkastning på räntebärande papper samt 7,5 procent för aktieplaceringar. Fördelningen

räntebärande papper respektive aktier förväntas långsiktigt vara ca 60/40 vilket ger en vägd

avkastning om 5,1 procent. Per 2006-12-31 innehöll portföljen 51 procent svenska ränte-

papper,17 procent räntehedgefonder, 22 procent svenska aktier och 10 procent globala

aktier. För ränteportföljen var genomsnittlig löptid 1,58 år och genomsnittlig kupongränta var

3,91 procent.

Totala pensionskostnader


Kostnader för förmånsbestämda planer 22 23 1 2

Kostnader för avgiftsbestämda planer 99 92 6 6

Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 18 11 2 3

Kostnad redovisad som räntekostnad –13 –11 – –

Kostnad redovisad i rörelseresultat 126 115 9 11

Pensionskostnaden redovisad i rörelseresultatet fördelar sig per funktion enligt följande: pro-

duktion 40 MSEK (41), försäljning 71 MSEK (46) marknadsföring 12 MSEK (2), administration

–10 MSEK (18) och övrigt 13 MSEK (8).

N O T E R



NOT 19 | ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Långfristiga avsättningar


Ingående avsättningar 43 74 – –

Nya avsättningar 3 0 – –

Utnyttjade avsättningar under året –1 0 – –

Återförda ej utnyttjade avsättningar – –5 – –

Effekter av förändrade valutakurser – 5 – –

Omklassifi ceringar –5 –31 – –

Utgående avsättningar 40 43 – –

Kortfristiga avsättningar


Ingående avsättningar 24 66 0 6

Nya avsättningar 11 0 – –

Utnyttjade avsättningar under året –7 –60 – –6

Återförda ej utnyttjade avsättningar –7 –9 – –

Effekter av förändrade valutakurser 0 0 – –

Omklassifi ceringar 0 27 – –

Utgående avsättningar 21 24 0 0

Avsättningar vid utgången av 2006 avser främst kvarvarande avsättningar i samband med

ny inriktning av den tyska verksamheten, avsättningar för tvistiga punktskatter i Sverige, av-

sättningar för stämpelavgifter i Polen samt avsättningar för pågående rättsprocesser.

NOT 20 | UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER


Upplupna personalrelaterade kostnader 217 223 21 18

Upplupna räntekostnader 4 2 2 0

Övriga upplupna kostnader 188 255 4 7

Förutbetalda intäkter online 783 814 – –

Summa 1 192 1 294 27 25

NOT 21 | ÅTAGANDEN OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER


Garantiförbindelse – 4 – –

Borgens- och ansvarsförbindelse avseende dotterföretag – – 68 68

Garanti för låneavtal – – 9 359 10 999

Pantsatta aktier i dotterföretag 8 131 7 856 – –

Garantiåtaganden, FPG/PRI 8 7 0 0

Skattetvist 42 49 21 28

Summa 8 181 7 916 9 448 11 095

För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som

säkerhet. Alternativt har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys

förpliktelser. Se även not 16 Upplåning.

NOT 22 | AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget

NamnOrganisations-

nummer Säte Antal aktier Kapitalandel, %Bokfört värde

2006-12-31, MSEKBokfört värde

2005-12-31, MSEK

TIM Varumärke AB 556580-8515 Stockholm 1 000 100 0 0

TIMI Nederlands BV 33.25.87.44 Amsterdam 50 100

Eniro Danmark A/S 18 93 69 84 Köpenhamn 24 000 100 407 407

Respons Group AB 556639-2196 Stockholm 1 000 100 752 752

Respons Holding AB 556570-6115 Stockholm 1 050 915 100

Eniro 118 118 AB 556476-5294 Stockholm 75 000 100

Gula Tidningen AB 556470-0101 Stockholm 1 000 100 – 52

Lila Tidningen i Skåne AB 556488-5191 Stockholm 1 000 100

Gula Tidningen Trader AB 556555-7153 Stockholm 1 000 100

Gula Interactive Trader AB 556573-4018 Stockholm 1 000 100

Eniro International AB 556429-6670 Stockholm 1 000 100 23 23

Budapest Projekt 92 KFT 01-09-362834 Budapest 100

Eniro Emfas AB 556445-6894 Stockholm 100 100

Magyar Herold Business Data KFT 01-09-164362 Budapest 100

TeleMedia International BV 33.25.94.60 Amsterdam 40 100

Eniro Sverige AB 556445-1846 Stockholm 500 000 100 1 494 1 494

Eniro Sverige Försäljning AB 556580-1965 Stockholm 1 000 100

Din Del AB 556053-2409 Stockholm 200 000 100 6 6

Kataloger i Norr AB 556570-3707 Skellefteå 1 000 100

Din Del Försäljning AB 556572-1502 Stockholm 1 000 100 1 0

Eniro Norge (fusionerat under 2006) 974209314 Oslo 200 000 100 – 163

Eniro Treasury AB 556688-5637 Stockholm 1 000 100 8 377 7 856

Eniro Holding AB 556688-5645 Stockholm 1 000 100

Findexa Luxembourg Sarl B-100.546 Luxembourg 343 848 100

Eniro Norway AB 556688-5652 Stockholm 1 000 100

Eniro Holding AS (f.d. Findexa Norway AS) 986656022 Oslo 1 100 000 100

Eniro Norge AS (f.d. Findexa AS) 963815751 Oslo 55 206 100

Index Publishing AS 976553225 Oslo 30 958 100

Din Pris AS 870987242 Oslo 106 100

1880 Nummeropplysning AS 976491351 Oslo 1 020 100

Kartforlaget AS 984604513 Oslo 100 100

Grenseguiden AS 988437549 Oslo 100 100

Økonomisk Literatur Norge AS 987529547 Oslo 100 100

Kvalex AS 980253341 Oslo 100 100

Yelo AS 988875740 Oslo 100 100

Rosa Index AS 983789579 Oslo 1 000 100

Index Media AS 986493492 Oslo 100 100

Telefonkatalog AS 988437565 Oslo 100 100

1880 Telefonkatalogen AS 988437506 Kristiansand 100 100

Telefonkatalogen 1880 AS 988437476 Oslo 100 100

Rosa Sider AS 988437581 Oslo 100 100

Hvite Sider AS 988437417 Oslo 100 100

Din Bydel AS 888437452 Oslo 100 100

Findexa Forlag AS 988271608 Oslo 100 100

N O T E R



FORTS. NOT 22 | AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

NamnOrganisations-

nummer Säte Antal aktier Kapitalandel, %Bokfört värde

2006-12-31, MSEKBokfört värde

2005-12-31, MSEK

Plan B förlag AS 989439448 Oslo 1 000 100

Editorium AS 985126887 Oslo 100 100

Bedriftkatalogen Bizkit AS 985822883 Oslo 100 100

Gule Sider AS 968306782 Oslo 100 100

Telefonkatalogens Gule Sider AS 968306405 Oslo 100 100

Bedriftskatalogen AS 979763379 Oslo 100 100

Lokalveiviseren Informasjonsforlaget AS 979915314 Oslo 100 100

Gule Sider Internett AS 980287432 Oslo 100 100

Proff AS 982175968 Oslo 100 100

BizKit AS 982175968 Oslo 100 100

Ditt Distrikt AS 883878752 Oslo 100 100

Scandinavia Online AB 556551-9989 Stockholm 100 000 100 0 0

Netbonus Norge AS 981211391 Oslo 100 000 100

Bilguiden Sverige HB 969628-6955 Stockholm

Oy Eniro Finland Ab 0100130-4 Åbo 60 000 100 331 42

EDS Media Oy 1634986-4 Helsingfors 500 000 100

Eniro Deutschland GmbH HRB 77757 Hamburg 1 100 430 320

Wer Liefert Was? GmbH HRB 44606 Hamburg 2 1001) 85 85

WLW Vermögensverwaltungs GmbH HRB 5850 Hamburg 1 100

Wer liefert was? GmbH Switzerland CH 170.4.001.503-4 Baar 1 100

Wer liefert was? GmbH Austria 108453 Klosterneuburg 1 100

Wer liefert was? Spol. S.r.o. Czech Republic 62584669 Prag 1 100

Wer liefert was? D.o.o Slovenia Srg 98/01016 Celie 1 100

Wer liefert was? D.o.o Croatia 80282955 Zagreb 1 100

Eniro Windhager GmbH HRB 22085 Stuttgart 1 100

Esenza Werbeagentur, GmbH HRB 21868 Stuttgart 1 100

Eniro Polska Sp.z.o.o RH B 31000 Warszawa 1 035 209 100 1 124 1 124

Summa 13 030 12 324

1) Varav Eniro AB (publ.) äger 5,1% direkt

Följande företag och verksamheter har förvärvats eller bildats under 2006Företag / verksamhet Datum Kapitalandel, %

Din Pris AS 06–02–01 100

Kataloger i Norr AB 06–06–01 100

Plan B AS 06–01–16 100

Editorium AS 06–02–01 100

Thisted/Favrskov 06–12–01 inkråmsförvärv

Webdir 06–02–01 inkråmsförvärv

Proff AS 06–02–01 100

Följande företag har avyttrats under 2006

Företag / verksamhet Org.nr Säte

OOO Eniro Rus-S 228896 St Petersburg

OOO Eniro Rus-M 100844 Moskva

Belfakta SP 1047 Minsk

Förändringar under året

Moderbolaget

Aktier i dotterföretag per 2005-12-31 12 324

Neskrivning Gula tidningen AB –52

Kapitaltillskott till

– Oy Eniro Finland Ab / OY Eniro Ds Ab 289

– Eniro Deutschland GmbH 110

– Eniro Treasury AB 522

– Din Del Försäljning AB 0

Koncernintern försäljning av Eniro Norge AS –163

Aktier i dotterföretag per 2006-12-31 13 030

Följande företag har fusionerats eller likviderats under 2006Företag / verksamhet Organisationsnummer Säte

OY Eniro Ds Ab 1726828-1 Helsingfors

Eniro Norge AS 974209314 Oslo

Findexa IV AS 983689639 Oslo

Findexa I AS 983689949 Oslo

Findexa Holding AS 982775159 Oslo

Nord Trans Handelshus AB 556397-6892 Halmstad

Scandinavia Online Passagen AB 556556-0900 Stockholm

Scandinavia Online Content AB 556549-0892 Stockholm

Bilguiden Sweden AB 556588-1397 Stockholm

Bilweb Sweden AB 556546-3758 Stockholm

Netbonus Holding AB 556575-7480 Stockholm

Netbonus Svenska AB 556546-3451 Stockholm

Inside Finans AB 556546-3170 Stockholm

Eniro Svar om Sverige AB 556544-2331 Stockholm

Eniro Eastern Europe Holding AB 556606-0140 Stockholm

Eniro Estland AB 556445-0921 Stockholm

Eniro Nederland AB 556474-9108 Stockholm

TeleMedia Svenska AB 556465-2013 Stockholm

Eniro Förlagslån AB 556598-3359 Stockholm

Lindgren & Co Data AB 556423-9704 Stockholm

Gula Sidorna HB 969629-3753 Stockholm

Emfas företagskatalogen HB 969630-7355 Stockholm

Eniro Ukraine Holding 32046863 Kiev

NOT 23 | AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Aktier och andelar i intresseföretag saknas per 2006–12–31Följande företag och verksamheter har sålts under 2006

Företag / verksamhet Avyttringsdatum

DM Huset AS 06–05–11

Innehav i intresseföretag KoncernenMSEK 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde 7 –Andel av vinst – 0

Avyttring –7

Anskaffningar genom företagsförvärv – 13

Utdelning – –6

Utgående anskaffningsvärde – 7

Reavinsten för årets avyttring uppgick till 34 MSEK.

N O T E R



NOT 24 | FÖRVÄRVADE VERKSAMHETER

I januari 2006 förvärvade Eniro 100% av aktierna i Din Pris AS, en aktör inom prisjämförelser

och shopping. Köpeskillingen bedöms uppgå till 31 MSEK, varav 27 MSEK avser kontant-

betalning och 4 MSEK avser bedömd rörlig köpeskilling. Den rörliga köpeskillingen baseras

på resul tatet över en treårsperiod. Den totala köpeskillingen kan maximalt uppgå till 62 MSEK.

I februari 2006 förvärvade Eniro 100% av verksamheten i WebDir, en aktör inom lokala

kataloger och publiceringstjänster i Danmark. Köpeskillingen bedöms uppgå till 45 MSEK,

varav 33 MSEK avser kontantbetalning vid förvärvstidpunkten och 12 MSEK avser bedömd

rörlig köpeskilling. Den rörliga köpeskillingen baseras på resultatet över en sjuårsperiod. Den

totala köpeskillingen kan maximalt uppgå till 45 MSEK.

I juni 2006 förvärvade Eniro 100% av aktierna i Kataloger i Norr AB, en aktör inom lokala

kataloger i Norrland. Köpeskillingen bedöms uppgå till 14 MSEK, varav 8,5 MSEK avser kon-

tant betalning vid förvärvstidpunkten och 5,5 MSEK avser bedömd rörlig köpeskilling. Den

rörliga köpeskillingen baseras på resultatet över en treårsperiod. Den totala köpe skillingen

kan maximalt uppgå till 17 MSEK.

I oktober 2006 förvärvade Eniro 100% av verksamheten i Thisted och Favrskov, lokala

aktörer inom kataloger i Danmark. Köpeskillingen bedöms uppgå till 11 MSEK, varav 9 MSEK

avser kontantbetalning vid förvärvstidpunkten och 2 MSEK avser bedömd rörlig köpeskilling.

Den rörliga köpeskillingen baseras på framtida resultat. Den totala köpeskillingen kan maxi-

malt uppgå till 11 MSEK.

Ovanstående förvärv ingår från förvärvstidpunkten med 60 MSEK i koncernens omsätt-

ning och –3 MSEK i koncernens EBITDA. Om samtliga förvärv hade skett den 1 januari

2006 hade Eniro koncernens omsättning ökat med 10 MSEK och EBITDA med 1 MSEK.

Den preliminära förvärvsanalys avseende Findexa AS som presenterades i årsredovis-

ningen för år 2005 har fastställts utan förändringar.

I nedanstånde förvärsanalys visas en värdering av övertagna nettotillgångar och goodwill.

MSEK Koncernen Moderbolaget

Köpeskilling inklusive övriga förvärvskostnader

för årets förvärv 105 –

– varav ännu ej erlagt belopp –24 –

Avgår likvida medel vid förvärvstillfället 0

Summa nettobetalningar för årets förvärv 81 –

Betalningar avseende tidigare års förvärv 57 57

Summa nettobetalningar för förvärv 138 57

Tillgångar och skulder

Identifi erbara tillgångar och skulderFörvärvat

bokfört värde Verkligt värde

Materiella anläggningstillgångar 1 1

Immateriella anläggningstillgångar

Varumärken – 16

Kundrelationer – 36

Övriga immateriella anläggningstillgångar – 9

Summa anläggningstillgångar 1 62

Icke räntebärande omsättningstillgångar 3 3

Summa tillgångar i förvärvade verksamheter 4 65

Långfristiga låneskulder 4 4

Uppskjutna skatteskulder – 11

Summa långfristiga skulder 4 15

Kortfristiga skulder 3 3

Summa skulder hänförliga till förvärvade verksamheter 7 18

Förvärvade identifi erbara nettotillgångar 47

Goodwill vid förvärvstillfället 58

Köpeskilling 105

NOT 25 | EGET KAPITAL

ValutaexponeringDen totala omräkningsexponeringen avseende investeringar i utländska dotterbolag med

hänsyn tagen till valutasäkring uppgår till 3 862 (3 297) MSEK med nedanstående fördelning.

Miljoner i respektive valuta 2006 2005

Euro 26 14

Danska kronor 318 254

Norska kronor 2 032 1 440

Polska zloty 432 469

Övriga valutor i miljoner SEK – 7

Genomsnittligt antal aktier

Per 2006-01-01 var antalet aktier 182 102 392 varav 1 000 000 i egen ägo, dvs

181 102 392 efter avdrag för återköp. Under året har förtida avslutande av aktiesparpro-

gram för medarbetare som slutat sin anställning resulterat i att det egna innehavet har

minskat med 140 aktier vilka överförts till den anställde från bolagets depå. Per 2006-12-31

var antalet aktier 182 102 392 varav således 999 860 i egen ägo, dvs 181 102 532 efter

avdrag för återköp. Aktierna i egen ägo är avsedda att användas för aktiesparprogrammet,

se vidare not 6.

Genomsnittligt antal aktier efter återköp Antal aktier

Antal aktier vid årets början 181 102 392

påverkan förtida matchning aktiesparprogram februari, 10 st. 7

påverkan förtida matchning aktiesparprogram juli, 130 st. 52

Genomsnittligt antal aktier efter återköp 2006 181 102 451

Under året har anställda inom ramen för ett aktiesparprogram köpt totalt 47 126 aktier. Sedan

programet startade 2005 har anställda köpt totalt 89 014 aktier vilket beräknas medföra en

utspädning om 206 229 aktier.

AktiekapitalPer 2006-12-31 var kvotvärdet per Eniro-aktie 1/ 182 102 392. Föreslagen utdelning är 4,40

(2,20) kr per aktie, totalt 797 (398) MSEK.

Antal aktier (tusental) MSEK

Moderbolaget Registrerat varav

i egen ägo Registrerat varav i

egen ägo

Per 2005-01-01 158 152 1 522 158 2

Förvärv egna aktier – 2 339 – 2

Nyemission vid företagsförvärv 23 951 –2 861

24 –3

Per 2005-12-31 182 102 1 000 182 1

Per 2006-01-01 182 102 1 000 182 1

Aktiesparprogram – 0 – 0

Per 2006-12-31 182 102 1 000 182 1

ReserverFörändring av övriga reserver består av följande poster

KoncernenSäkrings–

reserv Omräknings–

reserv Summa

Ingånde balans 2005-01-01 –1 –102 –103Kassafl ödessäkringar:

– värdering av ränteswapar till

verkligt värde (not 16) –67 – –67

– skatt på verkligt värde förluster 19 – 19

Omräkning av utländska dotterföretag – 4 4


– värdering av låneskulder – 36 36

– skatt på värdering av låneskulder – –10 –10

Utgående balans per 2005-12-31 –49 –72 –121

Ingånde balans 2006-01-01 –49 –72 –121

Kassafl ödessäkringar:

– värdering av ränteswapar till

verkligt värde (not 17) 238 – 238

– skatt på verkligt värde vinster –66 – –66

Omräkning av utländska dotterföretag – –875 –875


– värdering av låneskulder – 624 624

– skatt på värdering av låneskulder – –96 –96

Utgående balans per 2006-12-31 123 –419 –296

N O T E R



RevisionsberättelseTill årsstämman i Eniro AB (publ)

Org nr 556588-0936

Härmed försäkras att, såvitt är känt för sty-

relsen och den verkställande direktören, års-

redovisningen är upprättad i överensstäm-

melse med god redovisningssed för aktie-

marknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer

med de faktiska förhållandena, och ingen-

ting av väsentlig betydelse är utelämnat som

skulle kunna påverka den bild av Eniro AB

(publ) som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 5 mars 2007

Eniro AB (publ)

Lars Berg

Styrelseordförande

Per Bystedt

Gunilla Fransson

Luca Majocchi

Bengt Sandin

Ola Leander

Barbara Donoghue

Urban Jansson

Tom Vidar Rygh

Daniel Hultenius

Tomas Franzén

Verkställande direktör

Vi har granskat årsredovisningen, koncern-

redovisningen och bokföringen samt styrel-

sens och verkställande direktörens förvaltning

i Eniro AB för år 2006. Bolagets årsredovis-

ning ingår i den tryckta versionen av detta

dokument på sidorna 44–75. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansva-

ret för räkenskapshandlingarna och förvalt-

ningen och för att årsredovisningslagen

tillämpas vid upprättandet av årsredovis-

ningen samt för att internationella redovis-

ningsstandarder IFRS sådana de antagits av

EU och årsredovisningslagen tillämpas vid

upprättandet av koncernredovisningen. Vårt

ansvar är att uttala oss om årsredovisningen,

koncernredovisningen och förvaltningen på

grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god

revisionssed i Sverige. Det innebär att vi pla-

nerat och genomfört revisionen för att med

hög men inte absolut säkerhet försäkra oss

om att årsredovisningen och koncernredo-

visningen inte innehåller väsentliga felaktig-

heter. En revision innefattar att granska ett

urval av underlagen för belopp och annan

information i räkenskapshandlingarna. I en

revision ingår också att pröva redovisnings-

principerna och styrelsens och verkställande

direktörens tillämpning av dem samt att

bedöma de betydelsefulla uppskattningar

som styrelsen och verkställande direktören

gjort när de upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen samt att utvärdera

den samlade informationen i årsredovisningen

och koncernredovisningen. Som underlag

för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi

granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-

hållanden i bolaget för att kunna bedöma om

någon styrelseledamot eller verkställande

direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.

Vi har även granskat om någon styrelseleda-

mot eller verkställande direktören på annat

sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund

för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlig-

het med årsredovisningslagen och ger en

rättvisande bild av bolagets resultat och

ställning i enlighet med god redovisningssed

i Sverige. Koncernredovisningen har upprät-

tats i enlighet med internationella redovis-

ningsstandarder IFRS sådana de antagits av

EU och årsredovisningslagen och ger en

rättvisande bild av koncernens resultat och

ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig

med årsredovisningens och koncernredovis-

ningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer

resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget och för koncernen, dispone-

rar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i

förvaltningsberättelsen och beviljar styrel-

sens ledamöter och verkställande direktören

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 7 mars 2007

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Bladh Sten Håkansson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Huvudansvarig

Styrelsens och verkställande direktörens försäkran



Flerårsöversikt

KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) 2006 2005 2004 2003 2002 2001 20001)

Rörelseintäkter 6 697 4 827 4 745 4 808 4 737 4 519 3 004

Offl ine 3 852 2 621 2 704 3 061 3 415 3 594 2 562

Online 1 938 1 422 1 250 1 160 1 189 925 442

Voice 907 784 791 587 133 – –

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 2 290 1 234 1 324 1 292 940 1 150 891Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) 1 872 1 073 1 232 569 –327 775 738Resultat före skatter 1 336 1 017 1 131 483 –409 692 711Årets resultat 1 054 917 764 198 –764 453 489

KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK)

Tillgångar

Goodwill 12 267 12 879 4 822 4 726 4 657 6 141 2 998

Övriga anläggningstillgångar 3 882 4 241 707 521 508 686 245

Omsättningstillgångar 2 064 2 422 1 827 1 908 2 155 2 425 1 597

Summa tillgångar 18 213 19 542 7 356 7 155 7 320 9 252 4 840

Eget kapital och skulderEget kapital 5 120 4 634 1 879 2 367 3 713 4 977 2 397

Minoritetsintresse – – – – – – 5

Långfristiga skulder 10 146 11 618 2 424 2 491 2 377 2 739 1 494

Kortfristiga skulder 2 947 3 290 3 053 2 297 1 230 1 536 944

Summa eget kapital och skulder 18 213 19 542 7 356 7 155 7 320 9 252 4 840

KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG (MSEK)

Kassafl öde från den löpande verksamheten 1 436 1 007 1 016 1 355 490 738

Kassafl öde från investeringsverksamheten –225 –5 141 –235 –983 –356 –1 416

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –1 486 4 468 –769 –366 –436 886

Kassafl öde från avvecklade verksamheter 45 78 4 – – –

Årets kassafl öde –230 412 16 6 –302 208

NYCKELTAL 2006 2005 2004 2003 2002 2001 20001

Rörelsemarginal – EBITDA, % 34 26 28 27 20 25 30

Rörelsemarginal – EBIT, % 28 22 26 12 –7 17 25

Cash Earnings kvarvarande verksamheter, MSEK 1 429 997 855 921 503 828 642

Cash Earnings, MSEK 1 472 1 081 860 921 503 828 642

Genomsnittligt eget kapital, MSEK 4 804 2 195 2 154 2 839 4 618 3 464 1 492

Avkastning på eget kapital, % 22 42 35 7 –17 13 33

Räntebärande nettoskuld, MSEK 8 872 10 564 2 832 2 462 1 828 1 960 969

Skuldsättningsgrad, ggr 1,73 2,28 1,51 1,04 0,49 0,39 0,40

Soliditet, % 28 24 26 33 51 54 50

Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr 3,9 8,6 2,1 1,9 1,9 1,7 1,1

NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING

Årets Resultat, SEK 5,82 5,84 4,62 1,14 –4,34 2,80 3,26

Cash Earnings kvarvarande verksamheter, SEK 7,89 6,35 5,17 5,30 2,86 5,12 4,28

Cash Earnings, SEK 8,13 6,88 5,20 5,30 2,86 5,12 4,28

Eget kapital, SEK 28,27 25,59 12,00 14,14 21,07 28,25 15,98

Antal aktier vid periodens slut efter återköp, tusental 181 103 181 102 156 630 167 398 176 181 176 181 150 000

Genomsnittligt antal aktier efter återköp, tusental 181 102 157 079 165 327 173 651 176 181 161 665 150 000

ANDRA NYCKELTAL

Medelantal heltidsanställda 4 801 4 754 4 752 4 595 4 168 3 606 2 142

Antal heltidsanställda vid året slut 4 821 5 429 4 953 4 695 4 117 4 151 2 381

1) Proforma

År 2004–2006 enligt IFRS.

År 2000–2003 enligt tidigare svenska redovisningsprinciper, ej IFRS

Större förändringar i koncernens sammansättning

2006 – Förvärv av Din pris AS, Norge, konsolidering från

februari 2006.

– Förvärv av WebDir, Danmark, konsolidering från

februari 2006.

– Förvärv av Kataloger i Norr AB, konsolidering från

juni 2006.

2005 – Förvärv av Findexa, Norge. Konsolidering från och med

december 2005.

– Verksamheterna i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland

och Vitryssland klassifi ceras som verksamheter under

avveckling från och med det andra kvartalet 2005 och

ingår inte i rörelseintäkter, EBITDA och EBIT för år

2004–2006.

2004 – Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med

april 2004.

2003 – Förvärv av nummerupplysningen Respons (Namnändrat

till Eniro 118 118). Konsolidering från och med maj 2003.

2002 – Förvärv av katalogverksamhet i Tammerfors, Finland.

Konsolidering från och med oktober 2002.

2001 – Förvärv av Scandinavia Online. Konsolidering från och

med januari 2002.

– Förvärv av Direktia, Finland. Konsolidering från och med

januari 2002.

– Förvärv av Panorama Polska. Konsolidering från och med

april 2001

– Förvärv av Windhager, Tyskland. Konsolidering från och

med januari 2001. Avveckling av verksamheten från och

med fjärde kvartalet 2002.

2000 – Förvärv av Wer Liefert Was, Tyskland. Konsolidering från

och med januari 2001.

08_Forsakr_oversikt_cmyk.indd 7208_Forsakr_oversikt_cmyk.indd 72 07-03-09 14.32.0807-03-09 14.32.08


Avkastning på eget kapital (%)

100 x Årets resultat

Genomsnittligt eget kapital

Cash Earnings

Årets resultat + återlagda avskrivningar

+ återlagda nedskrivningar

Cash Earnings per aktie

Cash Earnings

Genomsnittligt antal aktier för perioden

Direktavkastning (%)

100 x Utdelning för verksamhetsåret

Börskurs vid verksamhetsårets slut

EBIT

Rörelseresultat efter avskrivningar

EBITDA

Rörelseresultat före avskrivningar och

prövning av goodwill

EBITDA marginal (%)

100 x EBITDA

Rörelseintäkterna

Eget kapital per aktie

Eget kapital per aktie

Antalet aktier vid periodens slut efter

inlösen, återköp och nyemission


Beräknas som ett genomsnitt av antal

utestående aktier på daglig basis efter

inlösen och återköp

Genomsnittligt eget kapital

Beräknas på genomsnittligt eget kapital per

kvartal som beräknats från ingående och

utgående balans per kvartal

P/E tal

Börskurs vid periodens slut

Periodens resultat per aktie

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder + räntebärande

avsättningar med avdrag för räntebärande

tillgångar

Räntebärande nettoskuld/EBITDA


EBITDA

Rörelseintäkter per aktie

Rörelseintäkter


Skuldsättningsgrad


Eget kapital

Soliditet (%)

100 x Eget kapital

Balansomslutning

Resultat per aktie före skatt

Periodens resultat före skatt


Resultat per aktie

Periodens resultat


Defi nitioner



2006 2005

RÖRELSEINTÄKTER (MSEK) Helår Kv. 4 Kv. 3 Kv. 2 Kv. 1 Helår Kv. 4 Kv. 3 Kv. 2 Kv. 1

Totalt 6 697 2 040 1 432 1 819 1 406 4 827 1 761 969 1 292 805Offl ine 3 852 1 284 720 1 106 742 2 621 1 147 413 756 305

Online 1 938 517 479 478 464 1 422 413 350 335 324

Voice 907 239 233 235 200 784 201 206 201 176

Sverige 2 772 1 004 543 723 502 2 779 1 017 547 749 466Offl ine 1 522 659 230 417 216 1 598 708 245 448 197

Online 653 187 160 154 152 581 161 146 143 131

Voice 597 158 153 152 134 600 148 156 158 138

Sverige exkl. Voice 2 175 846 390 571 368 2 179 869 391 591 328Offl ine 1 522 659 230 417 216 1 598 708 245 448 197

Online 653 187 160 154 152 581 161 146 143 131

Sverige Voice 597 158 153 152 134 600 148 156 158 138Voice 597 158 153 152 134 600 148 156 158 138

Norden (exkl. Sverige) 3 205 715 728 967 795 1 326 409 262 422 233Offl ine 2 001 404 426 656 515 696 206 108 283 99

Online 894 230 222 228 214 446 150 104 96 96

Voice 310 81 80 83 66 184 53 50 43 38

Norge 2 121 416 518 581 606 293 119 61 57 56Offl ine 1 344 216 325 378 425 13 13 – – –

Online 675 173 167 175 160 274 100 61 57 56

Voice 102 27 26 28 21 6 6 – – –

Finland 642 161 110 257 114 637 168 103 258 108Offl ine 311 77 25 172 37 363 92 29 194 48

Online 123 30 31 30 32 96 29 24 21 22

Voice 208 54 54 55 45 178 47 50 43 38

Danmark 442 138 100 129 75 396 122 98 107 69Offl ine 346 111 76 106 53 320 101 79 89 51

Online 96 27 24 23 22 76 21 19 18 18

Centraleuropa 720 321 161 129 109 722 335 160 121 106Offl ine 329 221 64 33 11 327 233 60 25 9

Online 391 100 97 96 98 395 102 100 96 97

Tyskland 325 82 81 80 82 347 88 87 85 87Online 325 82 81 80 82 347 88 87 85 87

Polen 395 239 80 49 27 375 247 73 36 19Offl ine 329 221 64 33 11 327 233 60 25 9

Online 66 18 16 16 16 48 14 13 11 10

EBITDA (MSEK)

Totalt 2 290 752 464 683 391 1 234 548 194 380 112

Sverige 1 143 497 198 301 147 1 116 470 160 325 161Sverige exkl. Voice 1 003 466 147 269 121 994 426 119 305 144

Sverige Voice 140 31 51 32 26 122 44 41 20 17

Norden (exkl. Sverige) 1 067 169 244 392 262 32 –21 12 78 –37Norge 925 108 236 301 280 –39 –48 8 5 –4

Finland 84 26 3 62 –7 34 19 –12 50 –23

Danmark 58 35 5 29 –11 37 8 16 23 –10

Centraleuropa 161 116 41 4 0 155 133 32 –12 2Tyskland 70 5 16 20 29 72 9 20 14 29

Polen 91 111 25 –16 –29 83 124 12 –26 –27

Övrigt (huvudkontoret ochkoncerngemensamma projekt) –81 –30 –19 –14 –18 –69 –34 –10 –11 –14

Kvartalsöversikt



2006 2005

EBITDA-MARGINAL Helår Kv. 4 Kv. 3 Kv. 2 Kv. 1 Helår Kv. 4 Kv. 3 Kv. 2 Kv. 1

Totalt 34 37 32 38 28 26 31 20 29 14Sverige 41 50 36 42 29 40 46 29 43 35

Sverige exkl. Voice 46 55 38 47 33 46 49 30 52 44

Sverige Voice 23 20 33 21 19 20 30 26 13 12

Norden (exkl. Sverige) 33 24 34 41 33 2 –5 5 18 –16Norge 44 26 46 52 46 –13 –40 13 9 –7

Finland 13 16 3 24 –6 5 11 –12 19 –21

Danmark 13 25 5 22 –15 9 7 16 21 –14

Centraleuropa 22 36 25 3 0 21 40 20 –10 2Tyskland 22 6 20 25 35 21 10 23 16 33

Polen 23 46 31 –33 –107 22 50 16 –72 –142

KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK)

Rörelseintäkter 6 697 2 040 1 432 1 819 1 406 4 827 1 761 969 1 292 805Rörelsekostnader 4 825 1 392 1 073 1 241 1 119 3 754 1 291 805 939 719

Rörelseresultat (EBIT) 1 872 648 359 578 287 1 073 470 164 353 86Finansnetto –536 –145 –134 –130 –127 –56 –9 –22 –9 –16

Resultat före skatter 1 336 503 225 448 160 1 017 461 142 344 70

Större förvärv med konsekvenser för den konsoliderade resultaträkningen: Från och med Kvartal 4 – 2005, förvärv Findexa, Region Norden (Norge)

K V A R T A L S Ö V E R S I K T



Tid och plats

Årsstämma i Eniro AB (publ) hålls fredagen den

30 mars 2007 klockan 10.00 i Industrisalen,

Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm.

Deltagande

Aktieägare i Eniro AB (publ) som önskar delta

i årsstämman ska dels vara införd i den av

VPC AB förda aktieboken 23 mars 2007, dels

anmäla sin avsikt att delta i årsstämman

senast klockan 16.00 den 27 mars 2007,

under nedan angiven adress.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina

aktier måste i god tid före 23 mars 2007

genom förvaltares försorg tillfälligt låta

registrera sitt innehav under eget namn

för att ha rätt att delta i årsstämman.

Anmälan

Anmälan kan ske per:

Tel: 08-553 310 38

Fax: 08-585 097 25

E-post: [email protected]

Post: Eniro AB (publ), Corporate Legal

Affairs, 169 87 Stockholm

Vid anmälan ska namn, adress, personnum-

mer eller organisationsnummer och telefon-

nummer anges, liksom antalet biträden

(högst två) som ska delta.

Aktieägare som företräds av ombud skall

utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör

i god tid före stämman insändas till bolaget

under ovanstående adress. Om fullmakten

utfärdats av juridisk person ska bestyrkt

kopia av registreringsbevis för den juridiska

personen bifogas.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt att erhålla

utdelning föreslås 4 april 2007. Utbetalning

genom VPC AB beräknas ske 11 april 2007.

Årsstämma

Adresser

Sverige

Eniro AB och Eniro Sverige AB

SE-169 87 Stockholm

Tel: +46 8 553 310 00

Fax: +46 8 585 098 27

[email protected]

www.eniro.com,

www.enirosverige.se

Eniro 118 118 AB

SE-169 87 Stockholm

Tel: +46 8 553 310 00

Fax: +46 8 553 317 60

[email protected]

www.enirosverige.se,

www.eniro118118.se

Besöksadress:

Gustav III:s boulevard 40

Solna, Stockholm

Din Del AB

Gustavslundsvägen 141

Box 869

SE-161 24 Bromma

Tel: +46 8 585 023 00

Fax: +46 8 704 18 30

www.enirosverige.se,

www.dindel.se

Norge

Eniro Norge AS

Olaf Helsets vei 5

P.O. Box 6705 Etterstad

N-0694 Oslo

Tel: +47 81 54 44 18

Fax: +47 22 77 10 01

fi [email protected]

www.enironorge.no

Finland

Eniro Finland Oy Ab

Säterinkatu 6

P.O. Box 290

FI-02601 Espoo

Tel: +358 201 110 510

Fax: +358 201 110 511

[email protected]

www.enirofi nland.fi

Danmark

Eniro Danmark A/S

Sydmarken 44 A

2860 Søborg

Tel: +45 88 38 38 00

Fax: +45 88 38 38 10

www.enirodanmark.dk

Polen

Eniro Polska Sp. z o.o.

ul. Domaniewska 41

PL-02-672 Warszawa

Tel: +48 22 314 2000

Fax: +48 22 314 2001

[email protected]

www.eniropolska.pl

Tyskland

Wer liefert Was? GmbH

Normannenweg 16-20

DE-20537 Hamburg

P.O. Box 100549

D-20004 Hamburg

Tel: +49 40 2 54 40 0

Fax: +49 40 2 54 40 100

[email protected]

www.wlw.de



Årsstämma 2007 30 mars 2007

Delårsrapport januari–mars 25 april 2007

Delårsrapport januari–juni 19 juli 2007

Delårsrapport januari–september 24 oktober 2007

Bokslutskommuniké för 2007 februari 2008

Årsredovisning för 2007 mars 2008

De finansiella rapporterna och senaste nyheterna från Eniro finns tillgängliga på www.eniro.com

Rapporterna kan även beställas från:

Eniro AB, Investor Relations, 169 87 Stockholm

Tel: 08-553 315 11, Fax: 08-585 90 15, E-post: [email protected]

Tidplan för ekonomisk information

Produktion: Eniro i samarbete med n3prenör. Foto: Fredrik Eriksson, LeStudio och Knut Buer. Tryck: Elanders Gummessons.

Eniro ABSE-169 87 Stockholm

Tel +46 8 553 310 00Fax +46 8 585 090 37

[email protected]

BesöksadressGustav III:s Boulevard 40

Solna, Stockholm

Genom ständig utveckling av innovativa söktjänster är Eniro den hjälpande hand som gör sökande enkelt för alla.

Documents

Eniro årsredovisning 069% 4% Sverige Eniro Gula Sidorna Gula Sidorna – på väg Din Del Emfas 41% 48% eniro.se emfas.com dindel.se passagen.se bilweb.se 118118office.com dittpris.se