En studie av välgörenhetsorganisationer och …515731/FULLTEXT01.pdfav relationer och modellen är idag en erkänd teori. Till skillnad från dessa studier anpassar vi i vår uppsats

Bjl

Uppsala universitet

Företagsekonomiska institutionen

Kandidatuppsats 15 hp

Vårterminen 2012

Värdet av en relation

En studie av välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag - hur de

samarbetar och stärker sin relation Handledare: Ulf Olsson

Författare: Klara Broms Seving Emma Zarelius

Inlämningsdatum: 2012-03-26

Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius

1

Sammandag Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Klara Broms Seving, Emma Zarelius Handledare: Ulf Olsson Nyckelord: Interaktionsmodellen, CSR, välgörenhetsorganisationer, relationer,

bidragsgivare Titel: Värdet av en relation – en studie av hur välgörenhetsorganisationer

och företag samarbetar för att stärka sin relation

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett

till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och

bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom

ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet

bidragsgivande företag under de senaste åren.

Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper;

interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken

interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av

interaktionen.

Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och

bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats

mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett

gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma

mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en

stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med

välgörenhetsorganisationer.


2

Abstract Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Klara Broms Seving, Emma Zarelius Advisor: Ulf Olsson Key words: Interaction model, CSR, Welfare organizations, Contributors,

Relations

Title: The value of a relationship – a case study of the cooperation between

welfare organizations and their contributors in order to establish a

strong relationship.

Purpose: The purpose of this essay is to examine the elements that have

strengthened the relationship between welfare organizations and

contributing companies. We will also study the causes of the increase

in both welfare organizations and contributing companies.

Theory: The theory is based on the interaction model’s four main groups: the

interaction process, the interacting parties, the interaction environment

and the atmosphere.

Conclusions: We have in this essay reached the conclusion that an increased

awareness of CSR has made companies more willing to cooperate

with, and support welfare organizations through contributions. This

willingness has resulted in an increased number of contributors and

welfare organizations. The interdependence that now exists between

the two parties as well as the endeavor to reach the same goals has led

to stronger and deeper relations.


3

Förord

Att skriva denna kandidatuppsats har varit både lärorikt och spännande och vår förhoppning är att

slutresultatet också ska vara detta. Vi har fått värdefull hjälp från flera håll under tiden uppsatsen

har vuxit fram och detta är vi mycket tacksamma för. Vi vill rikta ett stort tack till Anne Bergsten

(Barncancerfonden), Anna Magnusson (Friends), Mikael Willborg (BRIS), Erik Östensson

(Smakis) och Fredrik Skärheden (PostkodLotteriet) som alla bidragit med tid för att hjälpa oss

genom att delta i intervjuer samt svara på våra frågor via e-mail. Vår handledare, Ulf Olsson, har

ställt upp under hela processen och varit till stor hjälp. Vi är även mycket glada för att vår

seminariegrupp med våra huvudopponenter Emilie Sjögren och Joel Östberg under uppsatsens

framväxt lagt ner tid på att läsa och kommentera vår uppsats.

Stort tack till er alla! Klara Broms Seving och Emma Zarelius Klara Broms Seving Emma Zarelius …………………………………… .……………………………………. Uppsala Uppsala 2012-03-26 2012-03-26


4

Innehållsförteckning

Sammandag .............................................................................................................................................1 Abstract.....................................................................................................................................................2 Förord........................................................................................................................................................3 1. Inledning..............................................................................................................................................6

1.1 Studiens bakgrund och problemområde ................................................................................................6 1.2 Återkommande begrepp ........................................................................................................................8 1.3 Syfte ...............................................................................................................................................................8 1.4 Avgränsning:...............................................................................................................................................8

2. Teoretisk genomgång ......................................................................................................................9 2.1 Vad är en relation .....................................................................................................................................9 2.2 Interaktionsmodellen..............................................................................................................................9 2.2.1 Interaktionsprocessen .....................................................................................................................................11 2.2.2 Parternas egenskaper.......................................................................................................................................12 2.2.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum.......................................................................................12 2.2.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen ............................................................13

2.3 Corporate Social Responsibility........................................................................................................ 13 2.3.1 Motiv och fördelar för företag att implementera CSR ........................................................................14

3. Metod ................................................................................................................................................. 17 3.1 Undersökningsmetod ........................................................................................................................... 17 3.2 Insamling av empiriska data.............................................................................................................. 17 3.2.1 Semistrukturerade intervjuer.......................................................................................................................17 3.2.2 Operationalisering .............................................................................................................................................18 3.2.3 Val av organisationer ........................................................................................................................................19 3.2.4 Val av intervjuobjekt .........................................................................................................................................19

3.3 Undersökningens tillförlitlighet ....................................................................................................... 19 4. Empirisk genomgång .................................................................................................................... 21 4.1 Vad är en välgörenhetsorganisation? ............................................................................................. 21 4.2 Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare.......................................................................... 22 4.2.1 Barncancerfonden..............................................................................................................................................22 4.2.2 BRIS ..........................................................................................................................................................................22 4.2.3 Friends ....................................................................................................................................................................23 4.2.4 PostkodLotteriet .................................................................................................................................................23 4.2.5 Smakis .....................................................................................................................................................................23

4.3 Relationen i interaktionsmodellen.................................................................................................. 24 4.3.1 Interaktionsprocessen .....................................................................................................................................24 4.3.2 Parternas egenskaper.......................................................................................................................................24 4.3.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum.......................................................................................26 4.3.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen ............................................................26 4.3.5 Corporate Social Responsibility ...................................................................................................................27

5. Analys................................................................................................................................................. 28 5.1 Interaktionsprocessen ......................................................................................................................... 28 5.2 Parternas egenskaper .......................................................................................................................... 28 5.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum ............................................................................ 29 5.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen................................................... 30


5

5.5 Corporate Social Responsibility........................................................................................................ 30 6. Slutsatser och diskussion............................................................................................................ 31 6.1 Vidare forskning..................................................................................................................................... 33

7. Referenser ........................................................................................................................................ 34 7.1 Litterära källor ....................................................................................................................................... 34 7.2 Internetbaserade källor ...................................................................................................................... 36 7.3 Muntliga källor........................................................................................................................................ 38

8. Bilagor................................................................................................................................................ 39 8.1 Totala intäkter 90-konton 2001-2010............................................................................................ 39 8.2 Intäkter från företag 90-konton 2006-2012................................................................................. 39 8.3 Intäktsandel av totala verksamhetsintäkter år 2010 (90-konto)......................................... 40 8.4 Sammanställning 2010 - Statistik för 90-konto organisationer ............................................ 40 8.5 Insamlade medel från allmänheten................................................................................................. 41 8.6 Intervjuguide........................................................................................................................................... 41 8.6.1 Intervjuobjekt ......................................................................................................................................................41 8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer.....................................................................................................42 8.6.3 Frågor till företag................................................................................................................................................43

8.7 Välgörenhetsorganisationernas nyckeltal .................................................................................... 44


6

1. Inledning

I detta inledande avsnitt presenteras uppsatsens bakgrund och problemområde, syfte och

frågeställning samt avgränsningar. För att underlätta för läsaren presenteras även i detta avsnitt

återkommande begrepp som är centrala uppsatsen igenom.

1.1 Studiens bakgrund och problemområde

Välgörenhetsorganisationer har under de senaste åren haft en enorm uppgång och under endast

tio år har organisationernas totala insamlade medel i Sverige fördubblats, från sju miljarder

kronor år 2001 till hela 14 miljarder kronor år 2010 (Se bilaga 8.1). Denna vilja att skänka mer

pengar har med tiden lett till att antalet välgörenhetsorganisationer ökat. Det finns idag ett stort

utbud av olika sorters organisationer med motiv att hjälpa allt från cancersjuka patienter till

hemlösa hundar. Välgörenhetsorganisationernas ökade utrymme i dagens samhälle har lett till en

förstärkt medvetenhet om deras möjlighet att förbättra samhället samt en ökad känsla för ansvar

att hjälpa behövande (Svensk insamlingskontroll, 2012). Vi ställde oss frågan hur detta kommer

sig, har vi helt enkelt blivit mer generösa eller finns det någon bakomliggande orsak till denna

ökning?

Under ett antal år har ett finansiellt instabilt läge präglat stora delar av världsmarknaden och den

svenska är inget undantag. Många svenska företag har uppvisat negativa resultat men trots detta

väljer ändå många att ge bidrag till organisationer med välgörenhet som ändamål (Europeiska

kommissionen, 2011). Statistik visar att bidrag från företag har ökat kraftigt mellan åren 2006

och 2010 (Se bilaga 8.2). Det finns idag ett större utbyte av tjänster och en ökad interaktion

mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag och mer än någonsin tidigare

skrivs avtal mellan parterna för att säkerställa samarbeten (Insamlingskontroll, 2012).

Interaktionsmodellen är en modell som är utvecklad främst för att undersöka och analysera

relationen mellan köpande och säljande företag. Tidigare studier har gjorts gällande den här typen

av relationer och modellen är idag en erkänd teori. Till skillnad från dessa studier anpassar vi i

vår uppsats modellen till att analysera relationen mellan välgörenhetsorganisation och

bidragsgivande företag. I denna relation finns inte en utmärkande köparroll och säljarroll utan


7

relationen är baserad på ett dubbelsidigt utbyte och beroende. Undersökningen anser vi relevant

då dessa typer av relationer blir allt fler, samtidigt som studier inom området lyser med sin

frånvaro. Teorin är relevant då den är effektiv för att analysera olika sorters relationer och kan

anpassas för uppsatsens syfte.


8

1.2 Återkommande begrepp

Välgörenhetsorganisation: Välgörenhetsorganisationers syfte är att samla in bidrag till

behövande ändamål. Bidragen kan vara både finansiella och icke-finansiella.

Corporate Social Responsibility: Corporate Social Responsibility (hädanefter benämnt CSR) är

ett uttryck som på svenska översätts till företags sociala ansvar. CSR är frivilligt arbete från

företags sida som bidrar till att skapa ett bättre samhälle.

Bidragsgivare: De företag som skänker finansiella eller icke-finansiella medel till

välgörenhetsorganisationer.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen

mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras

orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet

bidragsgivande företag under de senaste åren. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställning:

Vilka faktorer har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare

har stärkts och vilka är de bakomliggande orsakerna till ökningen av både antalet

välgörenhetsorganisationer och antalet bidragsgivare?

1.4 Avgränsning:

Uppsatsen utgår från ett företagsperspektiv och behandlar välgörenhetsorganisationer och

bidragsgivande företag – bidrag från privatpersoner ges därför inget utrymme. Författarna

avgränsar sig till att enbart behandla välgörenhetsorganisationer som kontrolleras av Svensk

insamlingskontroll och därför utelämnas alla organisationer som inte har 90-konto1. I avsnittet

som berör CSR kommer endast externa motiv behandlas, de interna motiven behandlas således

inte.

1 90-konto är ett konto som vissa välgörenhetsorganisationer får ha om de uppfyller specifika krav. Välgörenhetsorganisationer med 90-konto kontrolleras regelbudet av Svensk insamlingskontroll och kan därmed ses som en kvalitetsstämpel för bidragsgivare. (Svensk insamlingskontroll, 2012)


9

2. Teoretisk genomgång

I den teoretiska genomgången presenteras relevanta aspekter av litteraturen. Denna del

syftar till att ge förståelse och bidra till studiens syfte. Inledningsvis förklaras uttrycket

relation som sedan följs av uppsatsens utgångspunkt – interaktionsmodellen. Även begreppet

Corporate Social Responsibility som är av betydelse för relationen mellan

välgörenhetsorganisation och bidragsgivare behandlas i detta avsnitt.

2.1 Vad är en relation

Enligt Egan (2004) uppstår en relation mellan två parter då de är ömsesidigt beroende av

varandra samt har ett gemensamt intresse och strävar efter att uppnå samma mål. En relation

innebär att det existerar något mer än enbart enstaka utbyten mellan de inblandade parterna,

exempelvis ett gemensamt engagemang och lika värderingar.

Relationer skapas av individuella interaktioner och handlingar och sträcker sig vanligtvis över en

lång tid. De uppstår vanligtvis då två parter arbetar tillsammans för att nå ett gemenensamt

resultat som är fördelaktigt för båda parterna. Ett resultat som inte någon av parterna skulle kunna

uppnå enskilt och som inte kan återskapas av andra. Detta resultat skapar ett ömsesidigt beroende

mellan parterna och är vad som brukar ses som kärnan till att relationer mellan företag

uppkommer (Håkansson & Snehota, 1995, s. 25-26).

2.2 Interaktionsmodellen

Interaktionsmodellen är en modell som fokuserar på hur relationen mellan två parter ser ut.

Denna modell utvecklades år 1982 av IMP Group, en grupp som bildades under 1970-talet av en

samling forskare representerade av fem europeiska länder och universitet – Uppsala universitet,

UMIST (Manchester), University of Bath, Ludwig Maximilians Universitet (München) och ESC

Lyon. Gruppens syfte är att forska inom marknadsföring, inköp och teknisk utveckling ur ett

interaktivt business to business2-perspektiv. De har gjort ett flertal studier gällande hur företag

gör affärer och resultaten som uppstår när företag samverkar. Modellen baseras på den relation

2 En marknadsstrategi som beskriver interaktion och handel av varor och tjänster mellan företag


10

som uppstår mellan två parter och det är denna relation som utgör den centrala utbytesprocessen.

En undersökning gjord av Håkansson och Snehota (1995) visar att relation mellan två parter ofta

blir stark och består under en längre tid, samt att den gemensamma relationen som uppstår ofta

leder till fortsatta samarbeten där följden vanligtvis blir att parterna anpassar sig till varandra.

Dessa faktorer skapar ett beroende som i sin tur blir den centrala delen i det som sammankopplar

parternas vidare samarbete (Sutton-Brandy, 2000, s. 2-3).

Interaktionsmodellen består av fyra huvudgrupper:

1. Interaktionsprocessen

2. Parternas egenskaper

3. Omgivningen i vilken interaktionen äger rum

4. Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen

Figur 1. (Källa: Ljung, Nilsson, Olsson et al., 1998 s. 95)


11

I figur 1 visas interaktionsmodellen med sina fyra huvudgrupper samt de faktorer som grupperna

består av. Ett stort antal faktorer kan användas för att undersöka och analysera relationer, i vår

uppsats har vi behandlat de som är av betydelse för relationen mellan välgörenhetsorganisation

och bidragsgivare. I innersta rutan finns interaktionsprocesser vilka kan ske på både kort och lång

sikt. Vår undersökning koncentrerar sig på de långsiktiga processerna och främst på de

anpassningar som båda parter gör. Inom denna grupp finns även det sociala utbytet som kommer

från båda sidor. På varsin sida av interaktionsprocessen finns organisationerna mellan vilka det

finns en relation. Organisationerna, i uppsatsens fall välgörenhetsorganisation och bidragsgivare,

består av ett flertal egenskaper, teknologi har en viktig roll i denna typ av relationer men här

påverkar även individuella egenskaper. En involverad persons mål och erfarenheter påverkar hur

relationen utvecklas. Interaktionsprocesser och parternas egenskaper omges av atmosfären som

bestäms av det makt/beroende förhållande som finns mellan parterna, hur väl samarbetet

fungerar, om det finns en öppenhet samt parternas förväntningar på varandra. Dessa tre grupper

omsluts av omgivningen vilken karaktäriseras av hur marknadsstrukturen ser ut på den marknad

där parterna agerar och av vilka förväntningar som ställs på organisationerna från samhället och

från deras intressenter.

Nedan förklaras interaktionsprocessens fyra huvudgrupper närmare:

2.2.1 Interaktionsprocessen

Det samspel som uppstår mellan de två parterna kallas för interaktionsprocessen och delas i

denna modell upp i den utvecklande och långsiktiga relationen samt i de transaktioner som äger

rum i form av enskilda utbyten vilket kan vara i form av produkter och information. Med tiden

uppstår ofta en långsiktig relation mellan parterna och denna skildras av bland annat

institutionalisering där parterna utvecklar rutiner för samarbetet och skapar förväntningar samt

ställer krav på varandra och tar ansvar för olika områden. De karaktäriseras även av anpassningar

vilka kan ske både medvetet och omedvetet. Dessa uppkommer vanligtvis i kommunikationen, i

rutiner vad gäller informationsutbyte samt i finansiella situationer. Genom anpassningar kan

parterna uppnå fördelar som ökad vinst och minskade kostnader. Det sociala utbytet är en viktig

del av interaktionsprocessen som minskar risker och osäkerhet som lätt kan uppstå vid bristfällig

kommunikation. Genom ett socialt utbyte är det lättare för parterna att upprätthålla en god


12

relation även i perioder där det inte sker något utbyte eller någon transaktion eftersom den sociala

delen är konstant. Den viktigaste funktionen som socialt utbyte erbjuder är att parterna skapar ett

ömsesidigt beroende av varandra, vilket säkrar framtida samarbeten (IMP Group, 1982, s. 16).

2.2.2 Parternas egenskaper

Enligt Ljung et al. (1998) karakteriseras relationen mellan de två parterna av vilka egenskaper de

har. En organisations egenskaper består av faktorer såsom organisationens struktur och strategi,

dess erfarenheter samt dess teknologi. Företagens storlek och maktposition har en avgörande roll

för vilken position de kommer anta i relationen - en stor organisation har en större chans att bli

den dominerande parten. Erfarenhet från tidigare samarbeten kan ha gett betydande kunskap om

hur relationer bäst sköts, vilket kan underlätta utvecklandet av en bra relation. Relationen

påverkas av de involverade individerna, främst av dem som sköter kommunikationen och vårdar

den. Relationen kommer att utformas efter hur dessa personers motiv och värderingar ser ut, även

beslutsfattande och långvarighet av samarbetet påverkas till stor del av dessa individer.

2.2.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum

De omgivningsfaktorer som har betydelse i denna modell är dels den form av marknadsstruktur

som präglar marknaden parterna agerar på, dels dynamiken som existerar på marknaden och

påverkar en relation. De förväntningar och värderingar som finns på marknaden spelar en viktig

roll i denna huvudgrupp. Det är viktigt att ha det omgivande samhället i åtanke vid utvecklingen

av en relation, parterna måste vara medvetna om vilka de generella värderingarna, kraven och

åsikterna är samt veta vad de har för förväntningar på sig från samhället. Anpassar sig inte

parterna till omgivningen kan svårigheter och hinder uppstå (IMP Group, 1982 s. 20-21). Enligt

Lattemann et al. (2009) räcker de inte att ha människorna i omgivningen i åtanke utan de måste

även vara medvetna om hur kultur och sociala normer påverkar relationer. Ingen organisation kan

arbeta alldeles självständigt. Alla aktörer på en marknad påverkar och påverkas av ett flertal olika

enheter. Dessa influenser uppstår både internt inom företaget, från kollegor och anställda och

externt från exempelvis konsumenter och konkurrenter. Varje aktör påverkar både medvetet och

omedvetet andra aktörer med deras handlingar, attityd och kunskap samtidigt som de konstant

påverkas av andra aktörer i sin omgivning. Alltså är de handlingar, attityder och kunskaper som

existerar på marknaden under konstant förändring, och omgivningens krav och förväntningar


13

ändras snabbt då aktörer påverkas av varandra (Håkansson, Harrison, Waluszewski, 2004, s.

100).

2.2.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen

Relationen som utvecklas mellan parterna påverkas av atmosfären som omger den. Atmosfären

kan beskrivas i form av ett antal olika variabler. Dessa är ett makt/beroende förhållande som

finns mellan de två företagen, ett slutenhet/öppenhet förhållande som visar hur väl samarbetet

fungerar i praktiken eller om konflikter förekommer och närheten/avståndstagandet mellan

parterna. Förväntningarna som parterna har gentemot relationen har även en avgörande roll.

Dessa variabler skapar tillsammans med parternas mål och visioner en atmosfär, vilken kan ses

som en produkt av relationen som helhet (IMP Group, 1982, s. 23-24).

Enligt Ljung et al. (1998) skapar denna modell möjligheter för att lättare kunna förstå samt

analysera relationer. Analysen av relationen som möjliggörs med interaktionsmodellen sträcker

sig längre än till att endast fastställa att den relation som skapas mellan två parter är betydelsefull.

2.3 Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility (CSR) är frivilligt arbete från företags sida som syftar till att

skapa ett bättre samhälle. Det är ett åtagande som visar att företag inte enbart tänker på sitt

finansiella resultat utan även tar ansvar för och engagerar sig i att förbättra samhället. Detta kan

göras både internt och externt inom ett företag. Internt utförs det gentemot eller tillsammans med

personalen, som exempelvis att ha bra arbetsförhållanden. Externt arbete riktas mot utomstående

parter, som exempelvis sponsring av föreningar och organisationer (Grafström, Göthberg &

Windell, 2008, s. 28).

Enligt Moir (2001) är det svårt att precisera vad CSR innebär och att definiera vilken typ av

ansvar företag måste ta för att kunna uttala sig om att de tar socialt ansvar. Det är ett

svårdefinierat begrepp då det kan innebära en rad olika slags arbeten och engagemang beroende

på vad företag är intresserade av, det är även svårt att mäta eller se resultat från arbetet. En

institution som förklarat begreppet är EU-kommissionen:


14

”De flesta definitioner av företagens sociala ansvar beskriver det som innebär att företagen på

frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan

med intressenterna” (EU-kommissionen, 2001, s. 5 från Grafström et al., 2008, s. 79).

Grafström et al. (2008) menar att CSR har fått allt större betydelse bland företag de senaste åren

och att allt fler företag engagerar sig i olika typer av CSR-arbete idag. År 2005 var 56 procent av

Sveriges största börsbolag involverade i någon form av CSR-arbete enligt uppgifter på respektive

företags hemsidor. Det ökade intresset märks även på att flera metoder för att mäta och arbeta

med CSR har tagits fram, som exempelvis Dow Jones Sustainability index. Även antalet etiska

fonder har ökat och fler standarder och riktlinjer för rapportering av CSR har skapats.

Omfattningen av ett företags CSR-arbete avgörs av vilka intressenter företaget har ett ansvar mot

och hur stort socialt ansvar de tar definieras och utvecklas för att göra intressenterna så nöjda som

möjligt. Det finns ett stort antal intressenter för företag att ha i åtanke förutom deras konsumenter

och ägare som exempelvis media, välgörenhetsorganisationer och statliga institutioner.

2.3.1 Motiv och fördelar för företag att implementera CSR

Motiven till att företag vill involvera sig i CSR-arbete är många, det påverkar både uppfattningen

om företaget från omgivningen och arbetsmoralen hos personalen inom företaget. Enligt den

Hond, de Bakker och Neergaard (2007) är motiven till att inleda ett CSR-arbete indelade i interna

och externa motiv. Externa motiv är de som innefattar relationer med andra företag och

organisationer, samt de gensvar som ges på krav från samhället och dess konsumenter. De interna

är främst att öka det personliga engagemanget till att skapa social och miljömässig förbättring

bland personalen.

Enligt Babiak och Trendafilova (2011) är ett vanligt motiv till att företag involverar sig i CSR-

arbete önskan att uppnå legitimitet. Legitima organisationer bedöms som mer pålitliga, vilket

skapar mer förtroende hos konsumenterna och blir därför mer konkurrenskraftiga.

De externa motiven är de som påverkar konsumenter och andra företag. CSR-arbete kan inledas

för att möta förändrade kundkrav, öka kundlojaliteten, förbättra förtroendet hos potentiella eller

redan existerande kunder och investerare. Även för att vinna tillgång till nya marknader och


15

områden, förbättra bilden av företaget och hur det uppfattas av omgivningen, vilket i sin tur även

lockar ny arbetskraft (Sahlin-Andersson, 2006).

Fördelarna med CSR är liksom motiven många, de som utmärker sig mest är förbättring av

personalens moraliska värderingar, tillgång till marknader som kräver att företag arbetar med

CSR, legitimitet i samhället, ökad konkurrenskraft, ökat varumärkesvärde samt att det underlättar

möjligheten för ett företag att upprätthålla ett gott rykte. De senaste åren har kännedomen om

CSR ökat kraftigt och detta har lett till att samhället ställer större krav på företag att ta ett socialt

ansvar. Om företagen inte anpassar sig efter dessa krav riskerar de offentlig kritik vilket leder till

en rad negativa konsekvenser som ryktesspridning, minskad försäljning, försvagning av

varumärkets värde och att marknadsandelarna blir färre (den Hood et al., 2007, s. 81-83).

KPMG International (2011) har i en undersökning fastställt att CSR har utvecklats från något

som tidigare sågs som en handling företag gjorde för att uppfylla en moralisk skyldighet till

samhället men har idag blivit en nödvändighet och självklarhet bland många företag. Idag

stoltserar företag med sitt CSR-arbete och visar i större utsträckning att denna typ av arbete har

ett ekonomiskt värde.

Figur 2 (utvecklad av författarna) visar de avgörande faktorer som bygger upp en långsiktig

relation mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare.


16

Figur 2 (Källa: Broms Seving & Zarelius, 2012)

Denna figur visar vilka faktorer som bidrar till en långsiktig relation mellan en

välgörenhetsorganisation och en bidragsgivare. CSR har en stor inverkan på företags vilja att

inleda samarbeten med välgörenhetsorganisationer och utan det ökade kravet att engagera sig i

CSR-arbete skulle inte relationerna idag vara lika många då relationerna ger företag en legitimitet

som är svår att annars uppnå. Många företag inleder CSR-arbete för att möta förändrade

kundkrav samt att öka ansvarstagandet i samhället. Interaktionsmodellens fyra huvudgrupper

påverkar båda parterna. De fyra grupperna har varsin utmärkande egenskap som går åt båda

hållen. Anpassningar krävs av båda sidor för att ett långsiktigt samarbete ska vara möjligt. Mål

och visioner måste vara lika för att ett samarbete överhuvudtaget saka inledas. Förväntningar,

både de som parterna ställer på varandra och de som kommer från omgivningen har en stor

inverkan på hur relationen kommer att se ut. Ett ömsesidigt beroende karaktäriserar relationerna

mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare snarare än det makt/beroende förhållande som

är vanligt i relationer hos köpare och säljare.


17

3. Metod

I detta avsnitt följer ett klargörande av vilka tillvägagångssätt författarna använt för att

genomföra undersökningen. Här motiveras valet av undersökningsmetoder samt berättas hur

intervjuerna har utförts. Även val av intervjuobjekt och organisationer klarläggs samt

underökningens tillförlitlighet. Ambitionen är att dessa metoder skall ge ett djupgående underlag

för analysen.

3.1 Undersökningsmetod

Författarna har använt en kvalitativ undersökningsmetod. Denna typ av metod är fördelaktig då

en djupare inblick ges inom det valda undersökningsområdet genom de intervjuer som

genomförts (Denscombe, 2003, s. 115).

3.2 Insamling av empiriska data

För att besvara syftet med denna uppsats har både primärdata och sekundärdata använts.

Författarnas vision är att genom studier av enskilda fall belysa den aktuella situationen (Merriam,

1994, s. 107). De sekundärdata som används består av information från internet, vetenskapliga

artiklar och litteratur. Den teori och de fakta som använts anser författarna relevant då de

behandlar det som denna uppsats ämnar besvara. Primärdata som använts utgörs av intervjuer.

Dessa i form av två semistrukturerade intervjuer, som utförts på respektive

välgörenhetsorganisations kontor i Stockholm samt tre intervjuer som utförts via e-mail.

3.2.1 Semistrukturerade intervjuer

Frågeställningen har författarna för avsikt att besvara med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

(Se bilaga 8.6) Denna form av intervju ger utrymme för att anpassa frågorna allteftersom

intervjun fortskrider. Detta är lämpligt när öppna och komplexa frågor används vid

intervjutillfället. Kvalitativa analyser passar bäst då data som framkommit under intervjutillfället

ska analyseras (Saunders, Lewis, Thornhill, 2009, s. 320-321). Möjligheten att ställa följdfrågor

utnyttjades för att svaren skulle bli så djupgående som möjligt samt ge garanti för att svaren var

av relevans.


18

Sannolikheten att en högt uppsatt person inom en organisation eller inom ett företag ställer upp

för en intervju är oftast större än att personen exempelvis genomför en enkätundersökning.

(Saunders et al., 2009, s. 324) Därför har detta tillvägagångssätt föredragits av författarna.

Intervjuerna ägde rum på respektive organisations kontor i Stockholmsområdet. Enligt Saunders

et al. (2009) är det en fördel om en intervju hålls på en plats där personen som intervjuvas känner

sig trygg och bekväm. Innan intervjun började fick samtliga deltagare godkänna att intervjuerna

spelades in samt avgöra om personerna i fråga ville vara anonyma eller inte.

Författarnas mål var att utföra alla intervjuer ansikte mot ansikte men på grund av

intervjuobjektens hektiska scheman och andra förhinder var det här dock inte möjligt. Som följd

av detta utfördes fyra intervjuer via e-mailkontakt. Enligt Repstad (2007) är intervjuer via e-mail

inte typiskt kvalitativt och sådan intervjuteknik kan leda till att väsentlig information går förlorad.

Författarna har undvikit det här genom att de frågor som skickades ut var noga utformade, detta

för att minimera risken för missförstånd, samt att de fanns möjlighet till vidare e-mailkontakt om

oklarheter uppstod. Intervjuguide med de frågor som skickades ut via e-mail till

välgörenhetsorganisationer finns bifogade i bilaga 8.6.2 och i bilaga 8.6.3 finns de frågor som

skickades ut till företagen.

3.2.2 Operationalisering

De frågor som författarna har ställt under intervjuerna har tagits fram med hjälp av de teorier som

tas upp i uppsatsens teoridel. I bilaga 8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer finns de frågor

som ställdes till intervjuobjekten på välgörenhetsorganisationerna. Fråga ett till sex är de frågor

som är kopplade till den del i teorin som behandlas i avsnitt 2.1 och 2.2. Dessa frågor har som

avsikt att besvara hur välgörenhetsorganisationerna ser på relationen med de bidragsgivande

företagen. Fråga sju till 20 hanterar hur välgörenhetsorganisationers ser på de samarbeten som

bildas och byggs upp med företagen, samt hur dessa samarbeten bibehålls. I bilaga 8.6.3 Frågor

till företag framställs de frågor som ställdes till de företag som intervjuades. Här behandlar de

första sex frågorna, vilka tagits fram med hjälp av teoridel 2.1 och 2.2, hur företagen ser på sina

samarbeten med välgörenhetsorganisationer, och de tolv följande frågorna hanterar företagens

samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Fråga ett till tre riktade mot


19

välgörenhetsorganisationer samt fråga 15 till 18 riktade mot bidragsgivare behandlar teoridel 2.3

om CSR.

3.2.3 Val av organisationer

För att besvara uppsatsens frågeställning har författarna valt att göra en fallstudie genom att

intervjua anställda på tre välgörenhetsorganisationer och två bidragsgivande företag. Då

välgörenhetsorganisationer valdes ut var målet att undersöka tre stycken med

liknande målgrupper. Valet föll på Barncancerfonden, BRIS och Friends, vilka alla tre riktar sitt

arbete mot att förbättra situationen för sjuka eller utsatta barn och ungdomar. Kravet för de

bidragsgivande företagen var att de skulle sponsra någon av dessa tre välgörenhetsorganisationer.

Passande för detta ändamål blev PostkodLotteriet, som är huvudsponsor till alla tre och Smakis

som har ett samarbete med Friends.

3.2.4 Val av intervjuobjekt

• Anne Bergsten, Ansvarig för insamling och marknad på Barncancerfonden, intervjun

ägde rum på Barncancerfondens huvudkontor i Stockholm den 3 februari 2012.

• Anna Magnusson, Projektledare för insamling på Friends, intervjun utfördes via e-mail

under tidsperioden 26 januari - 15 februari 2012

• Fredrik Skärheden, Kommunikationsansvaring PostkodLotteriet, intervjun utfördes via

e-mail under tidsperioden 15 februari - 12 mars 2012.

• Mikael Willborg, Chef för insamling och sponsring på BRIS, intervjun ägde rum på

BRIS huvudkontor i Stockholm den 6 februari 2012.

• Erik Östensson, VD för Smakis, intervjun utfördes via e-mail under tidsperioden 15

februari - 28 februari 2012.

3.3 Undersökningens tillförlitlighet

Enligt Saunders et al. (2009) är det viktigt att beakta att det kan finnas vissa osäkerheter gällande

intervjuobjektens svar då en undersökning bygger på intervjuer. Det är viktigt att författarna hela

tiden tar hänsyn till dessa osäkerheter. Det finns till exempel alltid en risk att intervjuobjektet inte

svarar helt uppriktigt på de frågor som ställs. Detta kan bero på flera aspekter, bland annat kan

det bero på att denne har en vilja samt känner en skyldighet att framställa sin organisation på ett

så positivt sätt som möjligt. Detta kan göra att undersökningen skapar en missvisande bild över


20

hur situationen egentligen ser ut. Detta har författarna under hela processens gång haft i åtanke,

och förhoppningen är att vi helt lyckats undvika detta. Innan intervjufrågorna ställdes till

intervjuobjekten testades de på utomstående personer, detta för att undvika att frågorna

misstolkades. (Saunders et al., 2009, s. 324) Tanken med denna undersökning var ursprungligen

att undersöka tre välgörenhetsorganisationer och tre bidragsgivare. Detta antal kändes rimligt

med tanke på uppsatsens tidsram. Dock har författarna haft komplikationer med vissa kontakter

vilket har lett till att endast två bidragsgivare har intervjuats. Då dessa bidragsgivare anses

trovärdiga och pålitliga ser inte författarna det som ett problem och tror inte det påverkar

undersökningens resultat.


21

4. Empirisk genomgång

Nedan presenteras de välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare som uppsatsen baseras på

samt de resultat som framkommit av intervjuerna. Allmänna fakta hänvisas till intervjuerna.

4.1 Vad är en välgörenhetsorganisation?

Svensk insamlingskontroll (2012) definierar en välgörenhetsorganisation som en organisation

vilken aktivt arbetar för att samla in och skänka bidrag till välgörande ändamål. De har en strävan

att skapa social förändring och för att lyckas med det använder de både finansiella och icke-

finansiella insamlade medel (Knox & Gruar, 2007). Allmänheten vill ofta veta vad de pengar de

skänker går till och vill vara säker på att pengarna går till det ändamål

välgörenhetsorganisationen utlovat. 90-konton kan beskrivas som en kvalitetsstämpel som enbart

ges till de välgörenhetsorganisationer som uppfyller specifika krav (Se bilaga 8.3 för intäktsandel

för totala verksamhetsintäkter för 90-konton 2010). Dessa 90-konton har bildats för att givaren

ska känna en trygghet gentemot de välgörenhetsorganisationer de väljer att skänka pengar till,

detta eftersom 90-kontot ger givaren en garanti för att den välgörenhetsorganisation som man

skänker pengar till är en seriös organisation, samt att pengarna går till det som utlovats. För att en

välgörenhetsorganisation ska få ett 90-konto får högst 25 procent av de insamlade pengarna gå

till administration, medan minst 75 procent ska gå till det behövande ändamålet. Svensk

insamlingskontroll granskar årligen alla välgörenhetsorganisationer med 90-konto, och om

kraven inte uppföljs tas organisationens 90-konto bort. En sammanställning av statistik för

organisationer med 90-konton för år 2010 finns presenterat i bilaga 8.4. I nuläget finns det 385

stycken 90-konton registrerade på Svensk insamlingskontroll, vilket kan jämföras med 370 år

2010 och 357 organisationer år 2009. Varje år skickas ansökningar från organisationer in med

förfrågningar om att få använda sig av 90-konton till Svensk insamlingskontroll. Dessa

ansökningar granskas noga och långt ifrån alla ansökningar beviljas. Kraven är hårda och det är

viktigt att välgörenhetsorganisationerna med 90-konto uppfyller dessa krav samt att de redovisar

sin verksamhet noggrant. Som nämndes i inledningen har svenska folkets bidragsgivande ökat

sedan 2001 (se bilaga 8.5). Denna vilja att skänka mer pengar har med tiden lett till att antalet

välgörenhetsorganisationer har ökat.


22

4.2 Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare

4.2.1 Barncancerfonden

Barncancerfonden grundades år 1979 av föräldrar till cancersjuka barn tillsammans med

vårdpersonal på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Enligt Bergsten (2012) är Barncancerfonden

en välgörenhetsorganisation som drivs uteslutande av gåvor och bidrag från företag och

privatpersoner, organisationen får alltså inga bidrag från vare sig landsting, kommun eller stat.

Barncancerfonden har sex regionala kontor runt om i landet och det är från dessa som den direkta

kontakten med cancerdrabbade barn sker. Dessa barncancerföreningar kan tillsammans med

Barncancerfonden utföra ett aktivt, rikstäckande arbete inom vård, forskning och utbildning.

Organisationens vision är ”en värld där barncancer inte är något att oroa sig för”.

Förverkligandet av denna vision ligger inte inom någon snar framtid, men Barncancerfondens

arbete inom forskning, vård och rehabilitering har bidragit till att överlevnadssiffrorna för

cancersjuka barn ökat de senaste 30 åren. Barncancerfonden har, tack vare bidrag från företag

och privatpersoner, bidragit med drygt en miljard kronor till barncancerforskning. Organisationen

har idag ett flertal samarbeten med olika företag runt om i landet, exempelvis med

PostkodLotteriet, Swedbank och Handelsbanken Finans (Barncancerfonden, 2012).

4.2.2 BRIS BRIS, Barnens rätt i samhället, är en icke vinstdrivande välgörenhetsorganisation som startades

1971. Organisationen är ideell och går runt på bidrag från företag och privatpersoner. BRIS

följer FN:s konvention om barnens rättigheter och dess syfte är att hjälpa utsatta barn och

ungdomar vilket främst görs genom att vuxna ger råd och stöd via en telefonlinje, BRIS-mejlen

och BRIS-chatten. BRIS har sitt förbundskansli i Stockholm och ytterligare fem regionkontor

runtom i Sverige. Organisationen har ett stort antal volontärarbetare, ca 600 personer, som

frivilligt arbetar med telefonlinjen, mejlen och chatten. Willborg (2012) berättar att BRIS

huvudsponsorer är PostkodLotteriet, Skandia, Tele2, Föreningsstödet Activema och Astra

Zeneca, men organisationen får även stöd av ett stort antal andra företag, både ekonomiskt och

genom andra medel som exempelvis reklamutrymme och support till telefon och hemsida.

BRIS har ett stort antal medlemmar, 8621 stycken. Dessa betalar en årlig kostnad på 360 kronor,

vilket leder till en relativt stor inkomst för organisationen. År 2010 utgjorde insamlade medel från

privatpersoner, företag, organisationer och stiftelser cirka 73 procent av BRIS totala

verksamhetsintäkter (BRIS, 2012).


23

4.2.3 Friends

Friends är en ideell organisation som startades 1997 och vars syfte är att minska mobbing, våld

och diskriminering bland barn och ungdomar i Sverige. Detta gör de främst genom att sprida

kunskap och förståelse om dessa problem med hjälp av exempelvis föreläsningar i skolor och

genom att starta så kallade kompisstödjarsystem samt andra handlingsplaner för att minska

problem i så många skolor som möjligt. Hittills har organisationen samarbetat med cirka 1500

skolor. Deras vision är att alla barn och unga ska känna trygghet och jämlikhet. Finansieringen

kommer i form av bidrag från privatpersoner och företag samt från arvoden från de utbildningar

de har. Under år 2010 samlade Friends totalt in cirka 21 miljoner kronor. Utöver dessa bidrag har

organisationen under samma år fått medieutrymme beräknat till ett värde av cirka fyra miljoner

kr (Friends, 2012).

Nyckeltal (2009-2010) för dessa tre välgörenhetsorganisationer presenteras i bilaga 8.7.

4.2.4 PostkodLotteriet

Enligt Skärheden (2012) är PostkodLotteriet är en ideell förening som bedriver lotteri där

överskottet går till välgörenhetsorganisationer. Föreningens vision är att bidra till en bättre värld

för människor, djur och miljö. Lotteriet har 40 förmånstagare vilka alla är ideella organisationer,

år 2012 fördelades PostkodLotteriets överskott på 945 miljoner ut mellan dessa förmånstagare.

PostkodLotteriet är i dagsläget, tillsammans med sina systerlotterier i Holland och Storbritannien,

världens tredje största privata donator. Barncancerfonder, BRIS och Friends tillhör

PostkodLotteriets förmånstagare och år 2012 mottog vardera organisation 49 miljoner kronor, 18

miljoner kronor samt 7 miljoner kronor (PostkodLotteriet, 2012).

4.2.5 Smakis

Smakis är ett företag som säljer ekologiska drycker som tillverkas i Sverige. Östensson (2012)

inledde år 2008 ett samarbete mellan Smakis och Friends och har sedan dess skänkt en sexsiffrig

summa pengar till Friends årligen. Smakis säljer produkter som främst vänder sig till barn,

ungdomar samt familjer och företaget kände därför att det var av betydelse att ge tillbaka något

till de personer som gjort det möjligt för dem att växa som företag genom åren (Smakis, 2012).


24

4.3 Relationen i interaktionsmodellen

4.3.1 Interaktionsprocessen

I samarbeten mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare är det viktigt att båda parterna

är villiga att göra anpassningar för att få en så nära och god relation som möjligt. Ett exempel på

en anpassning som framkommit i fallstudien är huruvida företag får bestämma ifall deras bidrag

ska gå till specifika projekt inom välgörenhetsorganisationen. Enligt Willborg (2012) ser BRIS

helst att företag varken önskar eller har synpunkter på vart pengarna ska gå, detta eftersom BRIS

själva har störst erfarenhet om hur pengarna används bäst. Detta till trots säger de inte nej till

önskemål från företag då det är bättre att de går till något specifikt än att en konflikt uppstår.

Bergsten (2012) från Barncancerfonden menar att det på senare år blivit vanligare att företag vill

stödja ett konkret projekt med anledning av att de vill känna sig mer delaktiga och ha mer insyn i

välgörenhetsorganisationens arbete. Detta är något Barncancerfonden måste anpassa sig efter för

att främja långsiktiga samarbeten, hon menar att eftersom allt fler bidragsgivare blir intresserade

av samarbeten måste välgörenhetsorganisationerna göra anpassningar för att dessa ska få en ljus

framtid. Magnusson (2012) från Friends menar att dessa önskemål alltid är en fråga som bestäms

utifrån varje fall, men det är ingen garanti de kan ge. I samarbetet med Smakis har önskemålet

om vart bidraget ska gå uppfyllts och Smakis sponsrar i huvudsak utbildning av personal på

skolor och i idrottsföreningar (Östensson, 2012). Socialt utbyte är något som märks hos alla tre

välgörenhetsorganisationerna, de vill gärna hålla regelbunden kontakt med sina bidragsgivare.

Friends skräddarsyr sina samarbeten för att kommunikationen ska fungera på bästa möjliga sätt

med varje enskild bidragsgivare. Enligt Willborg (2012) är det viktigt att aktivera samarbetet, att

skapa ett utbyte och kommunikation mellan parterna. Han menar att även om det bidragsgivande

företaget inte är intresserade av ett socialt utbyte försöker BRIS alltid bidra med något,

exempelvis att hålla en föreläsning eller vara representativ på en företagsfest.

4.3.2 Parternas egenskaper Det har framkommit att det för att utveckla en långsiktig relation är viktigt att de inblandade

parterna strävar efter samma mål och har samma visioner. Genom intervjuerna har det

framkommit att alla parter värdesätter och kräver att egenskaperna hos sin samarbetspartner ska

likna ens egets företags egenskaper. Bergsten (2012) menar att dela värderingar är grundläggande

för att en relation ska uppstå och att Barncancerfonden inte vill bli ihopkopplade med ett företag

som inte delar deras värderingar och visioner. Willborg (2012) berättar om ett samarbete där


25

denna likhet tydligt utmärks, det mellan Skandia och BRIS. De två organisationerna har haft

samarbeten till och från i cirka 15 till 20 år och Skandia är från och med år 2010 huvudsponsor i

fem år framåt. En av de främsta anledningarna till detta långvariga samarbete är enligt Willborg

(2012) likheten i visioner hos BRIS och Skandia - att de båda vill skapa bättre förutsättningar för

utsatta barn och därför arbetar för ett gemensamt resultat. Skandia har i cirka 25 år engagerat sig i

frågor gällande CSR, speciellt för barn och unga och de låter även sina anställda arbeta med att

svara i telefon och på chatten som volontärarbetare på betald arbetstid. Willborg (2012) menar att

detta starka engagemang hos Skandia har lett till att det varit naturligt med ett samarbete och tror

inte att det skulle varit långvarigt om inte denna likhet funnits. Att dela visioner är viktigt även

för bidragsgivarna. Skärheden (2012) menar att sponsring aldrig ges till

välgörenhetsorganisationer som endast är intresserade av finansiella bidrag och inte vill ha ett

nära samarbete. PostkodLotteriet väljer noga ut sina förmånstagare efter vilka

välgörenhetsorganisationer som delar företagets värderingar och som de kan arbeta för att uppnå

ett gemensamt mål tillsammans med.

Strukturen och teknologin hos bidragsgivaren har en avgörande roll för hur en relation kan

utvecklas. Samarbeten behöver inte alltid vara baserade på finansiella utbyten utan ett företags

teknologi kan bestämma vad de bidrar med. Tele2 som är huvudsponsor åt BRIS sponsrar med

gratis telefoni för barn och unga som ringer och hjälper till med utveckling och rådgivning av

hemsida. Denna sponsring menar Willborg (2012) är viktig då den sparar stora utgifter för BRIS

som undkommer service och utbildningskostnader som annars skulle behöva ansvara för dessa

områden. Enligt Magnusson (2012) får även Friends icke-finansiell sponsring. Friends köper i

stort sett aldrig utrymme för marknadsföring utan all exponering fås pro-bono3. Detta gäller inte

endast exponering utan mycket arbete görs pro-bono externt av olika byråer.

Som nämndes i teorin har individerna inblandade i relationen en betydande roll för hur den

utvecklas. Enligt Östensson (2012), VD för Smakis, är det hans personliga preferenser och åsikter

som gjort att Smakis har utvecklat ett samarbete med Friends, som flerbarnsfar anser han att det

är viktigt att donera pengar som gör nytta för andra och Östensson konstaterar:

3 Pro-‐bono innebär att någon arbetar för allmänhetens bästa utan att den som hjälps blir ersättningsskyldig. (Magnusson, 2012)


26

“Friends stod för så många värden jag själv håller högt, som att motarbeta utanförskap.

Mobbning finns tyvärr inte bara i skolan utan på alla typer av arbetsplatser och ska vi kunna

stoppa detta måste problemet belysas i god tid, gärna redan i förskolan”

4.3.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum

Omgivningen har stor påverkan på hur en relation mellan två parter utvecklas.

Marknadsstrukturen skapar möjligheter och hinder för samarbeten och avgör hur samarbeten

kommer se ut. Enligt Willborg (2012) har konjunkturssvängningarna 2009 till stor del påverkat

hur avtal skrivs mellan BRIS och bidragsgivare. Innan 2009 fick BRIS främst bidrag från mindre

företag och utan skrivna kontrakt och avtal, för de kontrakt som fanns gällde det främst relativt

små stödpaket. Under denna tid tog BRIS främst emot enskilda, spontana gåvor och avtalen som

fanns var inte skrivna för en längre tid än ett år. Men detta var inte någon hållbar situation då det

gjorde välgörenhetsorganisationen sårbar och efter den finansiella krisen såg det tufft ut och

BRIS valde då att utveckla en mer utpräglad strategi för sponsring. De började då binda upp sig

med företag och förhandla fram längre avtal utan att för den skull tappa stödet från små företag.

Huvudsaken har hittills varit att etablera fler huvudsponsorer för att skapa en trygghet. Även hos

Barncancerfonden har detta ökade behov av säkerhet framkallat en ökning av skrivna avtal.

Bergsten (2012) uppfattar att denna typ av relationer, avtalsbundna och långsiktiga, inte tidigare

funnits men att de idag förekommer allt mer frekvent. Detta tror hon inte endast är ett resultat

av Barncancerfondens vilja, utan hon ser även att det har blivit allt viktigare för bidragsgivare att

skriva avtal för att samarbetet ska få ett synligt resultat. Hos Friends är målsättningen att alltid

komma överens om långsiktiga avtal (Magnusson, 2012). Skärheden (2012) menar att det blivit

allt vanligare att företag tar ett större ansvar och att fler och fler aktörer engagerar sig i

samhällsfrågor. Detta till stor del på grund av att företag påverkas och inspireras av varandras

handlingar och attityder. Östensson (2012) tror att det lättillgängliga informationsflödet mellan

företag har gjort att påverkan dem sinsemellan har ökat och nu inspireras de mer av varandras

handlingar.

4.3.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen

Det makt/beroende förhållande som finns inom de flesta relationer har en avgörande roll för hur


27

ett samarbete fungerar. Enligt Bergsten (2012) är det farligt att som välgörenhetsorganisation bli

alltför beroende av en enskild bidragsgivare. Ifall detta vore fallet och en bidragsgivare drog sig

ur samarbetet skulle detta kunna leda till förödande konsekvenser för välgörenhetsorganisationen.

Som nämns i teorin diskuteras i denna huvudgrupp slutenhet/öppenhet förhållandets påverkan på

atmosfären. Enligt Magnusson (2012) existerar en öppenhet mellan parterna då samarbeten

skräddarsys för att passa varje enskild bidragsgivare samt att alla bidragsgivare är intresserade av

att se resultat. Det finns därför initiativtagande till kommunikation och utbyte mellan båda parter

vilket utesluter en slutenhet. Willborg (2012) menar att det sällan förekommer konflikter inom

BRIS relationer då båda parter är intresserade av ett utbyte och att stärka varandra. Om ett avtal

inte kan fullföljas av någon part hittas alltid någon annan lösning än konflikt. PostkodLotteriet

arbetar mycket med att det ska finnas en öppenhet mellan dem och deras förmånstagare. De har

daglig kontakt med bidragstagarna och utöver informella kontakter anordnar de ett antal

förmånstagarforum under året (Skärheden, 2012). Östensson (2012) medger att Smakis har

regelbundna sponsorträffar där information utbyts och tycker att det är viktigt att vara uppdaterad

på det arbete som Friends utför.

4.3.5 Corporate Social Responsibility

Som Grafström et al. (2008) nämner är CSR en fråga som växt fram i en snabb takt under de

senaste åren och något som allt fler företag lägger ner arbete på. Enligt Skärheden (2012) blir det

allt vanligare att företag tar mer och mer samhällsansvar och att allt fler aktörer engagerar sig i

frågor gällande det samhälle de agerar i. En av anledningarna till dessa förändringar tror han

beror på att företag, privatpersoner och organisationer har fått en insikt i att de alla har ett ansvar

för hur tillståndet i omvärlden ser ut. Vidare menar Skärheden (2012) att medvetenheten om detta

sprids för varje dag och det finns idag knappt någon som inte är medveten om de omfattande

insatser som krävs för att ha en chans att förbättra villkoren för människor, djur och miljö. Det är

denna medvetenhet som fått ett stort antal företag att ändra attityder och skapat en vilja att

förändra och hjälpa till. Östensson (2012) menar att Smakis som ett stort företag i allra största

mån har ett socialt ansvar, både mot samhället och även mot sina konsumenter. Även på

välgörenhetsorganisationerna märks det ökade intresset för CSR av. Bergsten (2012) menar att

CSR verkligen har blommat upp under de senaste åren vilket har resulterat i ökat engagemang

och intresse från bidragsgivarnas sida.


28

5. Analys

I detta kapitel kopplar författarna den litteratur som tas upp i teorin till de fakta som

framkommer i empirin. I detta avsnitt besvaras uppsatsens frågeställning genom att

författarna undersöker likheter och skillnader mellan teori och empiri.

5.1 Interaktionsprocessen

Enligt Ljung et al (1998) är det i denna huvudgrupp viktigt med anpassningar mellan parterna för

att en stabil relation ska kunna utvecklas. I samarbetet mellan Friends och Smakis önskar

Östensson att bidraget ska gå till ett specifikt ändamål. Även om detta inte är något Friends går

med på i alla samarbeten gjorde organisationen i detta fall en anpassning för att skapa en så nära

relation som möjligt. En god och konfliktlös relation är av hög prioritet för alla involverade och

för att frambringa denna måste båda parter vara villiga att göra vissa uppoffringar och

anpassningar. De samarbeten som finns, skapas på initiativ från båda parter. Båda vill se ett

resultat som de endast kan frambringa genom gemensamt arbete och då parterna är så pass

involverade i att arbeta för en god sak verkar det vara naturligt att en gemytlig stämning fri från

konflikter uppstår. Då välgörenhetsorganisationer är beroende av bidrag från företag är de flesta

villiga att vika sig för sina egna principer, att på egen hand bestämma hur deras finanser ska

skötas. Genom intervjuerna har det framkommit att det sociala utbytet är betydande och att båda

parter är intresserade av och arbetar för att detta utbyte ska ske så ofta och så smidigt som

möjligt, vilket enligt IMP Group (1982) är en viktig del av interaktionsprocessen. Då en relation

inleds är både bidragsgivaren och välgörenhetsorganisationen aktiva och vill få ut så mycket som

möjligt av samarbetet. För att lyckas med detta krävs interaktion och initiativtagande från båda

parter och det har framkommit att så ofta är fallet. Då relationen är uppbyggd på ett genuint

intresse från båda parter ter det sig naturligt att relationen blir stark och långvarig. Interaktionen

utvecklas ofta på en djupare och mer personlig nivå, vilket gör det svårare för de inblandade att

vara strikt yrkesmässiga och utelämna känslor.

5.2 Parternas egenskaper

Genom intervjuerna har det framkommit att gemensamma mål och visioner är en av de viktigaste

beståndsdelarna i att skapa en långsiktig och stabil relation. Enligt Ljung et al (1998) påverkar

individers mål hur relationen utvecklas och det har framkommit att det, genom att dela dessa, är

lättare att bygga upp en relation där kommunikationen och interaktionen blir en naturlig del av


29

samarbetet. Då båda parterna strävar efter att nå ett gemensamt resultat och göra skillnad i

samhället förs de närmare varandra och bygger upp en starkare och mer personlig relation. Vid

ensidiga utbyten och transaktioner är det svårt att uppnå detta samarbete eftersom det inte finns

någon förståelse eller något intresse för den andra partens arbete. Då är det vanligare att företagen

endast ser till sina enskilda resultat och främjar utveckling som gynnar dem själva istället för

samarbetet. Utvecklingen från denna tidigare typ av samarbeten, då avtal inte skrevs och enskilda

transaktioner var standard, till den typ som har blivit allt vanligare idag med långsiktiga relationer

och gemensamma utbyten har förändrat parternas egenskaper. En typ av samarbeten som har haft

en stor genomslagskraft i dessa relationer är enligt Willborg (2012) de som bygger på icke-

finansiella bidrag. Välgörenhetsorganisationer behöver inte enbart finansiellt stöd utan är även i

behov av exempelvis kunskap, marknadsföring och exponering. Denna typ av sponsring är värd

mycket för välgörenhetsorganisationerna och det är lika viktigt att vårda dessa relationer som de

där finansiella medel ingår. I synnerhet då samhället är under konstant utveckling och för att få

rätt exponering och använda sig av rätt medier är det nära på ett krav för företag att ha någon

anställd som är kunnig inom dessa områden. Men med hjälp från utomstående företag behöver

inte välgörenhetsorganisationerna oroa sig inom detta område och kan spara pengar genom att

inte behöva sysselsätta personal med dessa frågor.

5.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum

IMP Group (1982) menar att omgivningen i vilken interaktionen äger rum är under konstant

förändring och att alla aktörer på en marknad påverkar och påverkas av varandra.

Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare påverkas av andra aktörer i deras omgivning och

deras motiv och handlingar bestäms till stor del utifrån vad andra aktörer gör och tycker. Från

intervjuerna framkommer det att det främst är bidragsgivarna som påverkas av utomstående

aktörer. Det är viktigt för dem att vara med i tiden och verkställa omgivningens förväntningar

samt uppfylla de krav som ställs från konsumenter. Då en allt större del av Sveriges företag

utvecklar samarbeten med välgörenhetsorganisationer ökar kravet på återstående företag att göra

detsamma. Även viljan att inleda ett samarbete ökar till följd av den påverkan de utsätts för, både

medvetet och omedvetet. Det är inte enbart aktörers handlingar som påverkar utan även attityder i

omgivningen har stor inverkan på hur företag agerar. Då det enligt svensk insamlingskontrolls

(2012) statistik kommer allt fler välgörenhetsorganisationer som kämpar om företagens bidrag

och uppmärksamhet har det i allt större grad blivit viktigt för organisationerna att säkerställa sina


30

inkomster. Av vår undersökning har det framkommit att främsta sättet att göra detta är genom

avtalsskrivning.

5.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen

Till skillnad från det makt/beroende förhållande som är vanligt i relationer där det finns en köpare

och en säljare (Ljung et al., 1998) är välgörenhetsorganisationers och bidragsgivares relationer

snarare baserade på ett ömsesidigt beroende. Det finns ett utbyte mellan parterna vilket skapar en

maktbalans och vilket resulterar i att den ena parten inte kan prestera eller se ett resultat, inom

detta samarbete, utan den andra. För att uppnå ett så högt resultat som möjligt krävs alltså att

båda parter litar på varandra och detta blir svårt då det är en enskild part som innehar

maktpositionen. Detta ömsesidiga beroende har även lett till en öppenhet i organisationernas

samarbeten. Då gemensamt beslutsfattande och ständig kommunikation mellan parterna är ett

måste för att kunna utveckla de samarbeten och relationer de strävar efter, är det nästintill

ofrånkomligt att en öppenhet och närhet dem emellan uppstår. För att förhindra att en dålig

atmosfär ska uppstå väljer välgörenhetsorganisationen bort de samarbeten där det inte finns

någon tydlig koppling mellan företagets och välgörenhetsorganisationens syfte, då dessa

samarbeten oftast inte leder till något givande eller långvarigt. Bidragsgivarna arbetar även de

aktivt för att kommunikationen ska ske så ofta som möjligt och för att en öppenhet ska

genomsyra relationen.

5.5 Corporate Social Responsibility

Som Grafström et al. (2008) nämner handlar CSR om att företag inte enbart ska se till sitt

finansiella resultat utan även ta ansvar för sin omgivning. Det finns en press på företag att utföra

CSR-arbete som kommer dels från konsumenter men även internt från deras medarbetare.

Däremot framkommer det efter intervjuer med Skärheden (2012) och Östensson (2012) att

strävan efter att uppnå ett effektivt samarbete med positiva konsekvenser är genuin och företag

genomför inte endast arbetet för att tillfredsställa sina intressenter. Det finns en ökad

medvetenhet om att företag kan påverka och göra skillnad i samhället vilket har utvecklat många

djupare relationer där bidragsgivare och välgörenhetsorganisation arbetar gemensamt. Företagen

är i större mån intresserade av välgörenhetsorganisationens välbefinnande, eller främst att de kan

bidra till uppfyllandet av deras syfte.


31

6. Slutsatser och diskussion Relationerna mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare har under de senaste åren

stärkts och utvecklats till att bli mer långsiktiga och är numera i stor mån uppbyggda på ett

gemensamt utbyte. För att dessa relationer ska utvecklas och bestå krävs anpassningar från båda

parters sida, det krävs en vilja från båda att nå ett gemensamt resultat och en insikt i att detta

kräver engagemang från två sidor. Benägenheten att genomföra dessa anpassningar ser vi som ett

av motiven bakom de stärkta relationer som existerar idag. Ytterligare en bidragande faktor som

har haft stor påverkan på dagens relationer är det utökade sociala utbytet. Idag sker

kommunikation och interaktion på både välgörenhetsorganisations och bidragsgivares initiativ till

skillnad från det tidigare förhållande där det främst var ett ensidigt utbyte från

välgörenhetsorganisationens sida. Denna utveckling har lett till djupare relationer med hållbarhet

och stabilitet som resultat.

En faktor till att relationerna har stärkts är att bidragsgivares och välgörenhetsorganisationers mål

och visioner i allt större utsträckning överensstämmer idag jämfört med tidigare. Detta är idag ett

krav för att ett samarbete överhuvudtaget ska uppstå. Då dessa delas är det lättare att sätta upp

önskade resultat och förväntningar på det gemensamma arbetet. Med ömsesidiga värderingar

följer ofta som följd att personliga, djupa och varaktiga relationer uppstår.

Vi har i uppsatsen sett att icke-finansiella bidrag har fått en allt större betydelse för

välgörenhetsorganisationer. Möjligheten att som företag kunna bidra även om det inte finns ett

tillräckligt stort finansiellt överskott för bidragsgivning har möjliggjort flera samarbeten. Denna

typ av sponsring är en fördel för många företag som vill hjälpa en välgörenhetsorganisation men

inte har de rätta finansiella förutsättningarna för det.

Under de senaste åren har de krav och förväntningar som ställs på företag förändrats och det har

blivit av allt större vikt för företag att ta reda på hur dessa ser ut och uppfölja dem för att överleva

på marknaden. Alla aktörer på en marknad är under konstant påverkan av varandra och deras

handlingar avgörs av omgivande aktörer. Med tanke på att allt fler företag engagerar sig i

samarbeten med välgörenhetsorganisationer ökar kraven på de resterande att inleda liknande

arbeten. Det är inte enbart handlingar som påverkar utan även attityder och värderingar. Företag


32

utför inte endast dessa handlingar för att stilla kraven från omgivningen utan även för att deras

egna värderingar och attityder angående hur de bör agera ändras. I takt med att dessa förändras

inser alltfler företag vikten av detta engagemang och blir mer måna om relationen de utvecklar

med en välgörenhetsorganisation, vilket leder till fler och djupare relationer.

I relationer mellan köpare och säljare finns ofta ett makt/beroende förhållande som definierar

parternas roller och förhållningssätt till varandra. Relationen mellan välgörenhetsorganisation och

bidragsgivare har däremot en avsaknad av detta förhållande och istället skapas en balans i

relationen där båda parter är ömsesidigt beroende av varandra. Denna typ av förhållande kan

utvecklas då båda sidorna är intresserade av ett samarbete där det främsta resultatet inte är

finansiellt utan att göra något bra i samhället. Detta leder även till en närhet mellan parterna,

vilket ofta resulterar i en ökad omsorg för den andra parten. Det är lätt att tro att bidragsgivaren

har maktpositionen i relationen eftersom de har pengarna som välgörenhetsorganisationer är

beroende av men genom intervjuerna har det framkommit att så inte är fallet.

Välgörenhetsorganisationerna ger bidragsgivarna något de inte kan skapa på egen hand. En

legitimitet och respekt för att de gör något bra i samhället och denna kan inte uppnås genom

oengagerade enstaka transaktioner. Både Smakis och PostkodLotteriet har lagt ner tid och arbete

för att hitta rätt välgörenhetsorganisation att stödja, de ska dela visioner och arbeta för att uppnå

samma mål. De vill göra något mer än att endast ge pengar till en välgörenhetsorganisation, för

att samarbetet ska få ett märkbart resultat måste det vara långsiktigt och företagen måste vara

engagerade i välgörenhet, transaktioner är inte längre nog och ett ensidigt finansiellt utbyte ger

inte någon effekt på omgivningens uppfattning om företaget.

Som uppsatsen belyser finns det ett flertal faktorer som har bidragit till ökningen av

välgörenhetsorganisationer och bidragsgivning bland företag. Den främsta faktorn anser vi är den

tilltagande medvetenheten om CSR i samhället och den ökade viljan hos företag att involvera sig

i samt utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Då fler företag intresserar sig för

samarbeten ter det sig naturligt att fler välgörenhetsorganisationer uppstår för att tillgodose

företagens behov. Faktorer som stärkt relationerna mellan välgörenhetsorganisation och

bidragsgivare bedömer vi främst vara det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna -

att det ensidiga utbytet ersatts av ett gemensamt samarbete där båda strävar efter att nå samma


33

mål samt att samarbeten inte inleds ifall visioner och värderingar inte är lika.

6.1 Vidare forskning

Då vi är medvetna om de begränsningar undersökningen har i och med att vi undersökt

endast fem organisationer och därav inte kan dra några generella slutsatser om hur

situationen ser ut för alla välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare föreslås vidare

forskning inom området. Det vore intressant att genomföra en liknande undersökning inom

samma område men då granska fler organisationer för att kunna dra generella slutsatser.

Interaktionsmodellen innefattar många steg, vi har valt ut de som ansågs mest relevanta, och för

att undersöka alla dessa krävs mer tid och en mer omfattande undersökning.


34

7. Referenser

7.1 Litterära källor

Babiak, K., Trendafilova, S. (2010). CSR and environmental responsibility: motives and

pressures to adopt green management practices, Corporate Social Responsibility and

Environmental Management, Vol 18, No. 1, ss. 11-24

Denscombe, M. (2003). The good research guide: for small-scale research projects.

Maidenhead, Open University Press.

Egan, J. (2004). Relationship Marketing, exploring Relational Strategies in Marketing.

Edingburgh, Pearson Education Limited.

Grafström, M., Göthberg P. & Windell K. (2008) CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö,

Liber AB.

den Hond, F., de Bakker, F. & Neergaard, P. (2007). Managing Corporate Social

Responsibilty in Action: Taking, Doing and Measuring. Abingdon, Ashgate Publishing

Group.

Håkansson, H., Harrisson, D., Waluszewski, A. (2004) Rethinking Marketing, Developing a

new Understanding of Markets. Chichester, John Wiley & Sons Ltd.

Håkansson, H. & Snehota, I. (1995). Developing Relationships in Business Networks.

London: Routledge.

IMP Project Group, edited by Håkansson, H. (1982) International Marketing and Purchasing

of Industrial Goods. Chichester, Wiley.


35

Knox, S. & Gruar, C. (2007). The application of stakeholder theory to relationship marketing

strategy development in a non-profit organization. Journal of Business Ethics, vol. 75, No. 2,

ss. 115-135.

Lattemann, C., Fetscherin, M., Alon, I., Li, S., Schneider, A., (2009). CSR Communication

Intensity in Chinese and Indian Multinational Companies, Corporate Governance: An

International Review, Vol. 17, No 4, ss. 426-444.

Ljung, J., Nilsson, P., Olsson, U., et al.(1998). Företag och Marknad, samarbete och

konkurrens. Lund, Studentlitteratur.

Merriam, S., (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund, Studentlitteratur.

Moir, L, (2001). What do we mean by corporate social responsibility, Corporate

Governance: The International Journal of Effective Board Performance, Vol. 1, No. 2, ss.16-

22.

Repstad, P., (2007). Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Sahlin-Andersson, K. (2006). Corporate social responsibility: A trend and a movement,

but of what and for what? Corporate Governance, Vol. 6, No. 5, ss. 595-608.

Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2009) Research methods for business students.

Harlow, Pearson Education Limited.

Sutton-Brandy, C. (2000). Towards Developing a construct of Relationship atmosphere.

Bath, IMP Group.


36

7.2 Internetbaserade källor

Barncancerfondens hemsida, Långsiktiga samarbeten Tillgänglig [online]: http://www.barncancerfonden.se/Gavor-‐Bidrag/Foretag/Samarbeten/ Hämtad (2012-‐02-‐01, 11.00)

BRIS hemsida, Om BRIS, Tillgänglig [online]: http://bris.se/?pageID=4 Hämtad (2012-02-

15, 10.30)

BRIS hemsida, Verksamhetsberättelse, Årsredovisning 2010, Tillgänglig [online]:

http://www.bris.se/upload/Articles/BRIS_Arsredovisning_VB_2010.pdf Hämtad (2012-02-

15, 10.30)

Europa Kommissionens hemsida, Årlig tillväxtöversikt Bilaga 2 – Makroekonomisk rapport,

Tillgänglig [online]: http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/2_sv_annexe_part1.pdf Hämtad

(2012-02-22, 08.00)

Friends hemsida, Om Friends Tillgänglig [online]: http://www.friends.se/?id=1225 Hämtad

(2012-02-13, 14.00)

KPMGs hemsida, KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2011,

Tillgänglig [online]:

http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporate-

responsibility/Documents/2011-survey.pdf Hämtad (2012-02-28, 10.00)

PostkodLotteriets hemsida, Om oss: ett vanligt företag som skänker ovanligt mycket pengar,

Tillgänglig [online]: http://www.postkodlotteriet.se/Om-oss.htm Hämtad (2012-‐02-‐21,

12.00)

PostkodLotteriets hemsida, Svenska PostkodLotteriets utdelningar 2012, Tillgänglig [online]:

http://www.postkodlotteriet.se/Frmnstagare-/Utdelningar.htm Hämtad (2012-‐02-‐22, 09.00)


37

Smakis hemsida, Om företaget, , Tillgänglig [online]: http://www.smakis.se/om-‐

oss/organisation/ Hämtad (2012-‐02-‐29, 11.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida Barncancerfonden, Tillgänglig [online]:

http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=barncancerfonden Hämtad (2012-02-03,

15.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Riksförbundet BRIS, Tillgänglig [online]:

http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=bris Hämtad (2012-02-03, 15.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Stiftelsen Friends- elever mot mobbing, Tillgänglig

[online]: http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=friends Hämtad (2012-02-03,

15.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Om oss, Tillgänglig [online]:

http://www.insamlingskontroll.se/sidor/om-oss Hämtad (2012-02-07, kl 13.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Regler, http://www.insamlingskontroll.se/sidor/regler

Tillgänglig [online]: Hämtad (2012-02-24, 11.00)

Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Statistik, Tillgänglig [online]:

http://www.insamlingskontroll.se/sidor/statistik Hämtad (2012-02-15, 10.00)


38

7.3 Muntliga källor Bergsten, A., Ansvarig för insamling och marknad på Barncancerfonden, personlig intervju,

2012-02-03.

[email protected]

Magnusson, A., Projektledare Insamling på Friends, intervju via e-mail, 2012-01-26 till

2012-02-15.

[email protected]

Skärheden, F., Kommunikationsansvaring PostkodLotteriet, intervju via e-mail, 2012-02-15

till 2012-03-12.

[email protected]

Willborg, M., Chef för insamling och sponsring på BRIS, personlig intervju, 2012-02-06.

[email protected]

Östensson, E., VD för Smakis, intervju via e-mail, 2012-02-15 till 2012-02-28.

[email protected]


39

8. Bilagor

8.1 Totala intäkter 90-‐konton 2001-‐2010

Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012

8.2 Intäkter från företag 90-‐konton 2006-‐2012



40

8.3 Intäktsandel av totala verksamhetsintäkter år 2010 (90-‐konto)


8.4 Sammanställning 2010 -‐ Statistik för 90-‐konto organisationer



41

8.5 Insamlade medel från allmänheten


8.6 Intervjuguide

8.6.1 Intervjuobjekt


42

8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer

Tema Frågor Utvecklande frågor

Inledande frågor Får intervjun spelas in?

Är det okej om vi använder ditt och organisationens namn i uppsatsen?

Relationer till företag 1. Är det mer vanligt att ni kontaktar företag för samarbeten eller blir ni kontaktade av dem?

2. Är det något utbyte mellan er och de företag som ger bidrag?

3. Får företagen något i gengäld om de bidragit med pengar eller annan form av sponsring?

4. Kan företagen bestämma vart de vill att pengarna ska gå?

5. Exempelvis specifika projekt?

6. Hur vårdar ni era relationer med bidragsgivande företag?

Samarbetet 7. Brukar samarbeten vara långvariga?

8. Eller är det mer vanligt att företag ger bidrag en gång för att sedan dra sig ur?

9. Är det vanligt att kontrakt skrivs då ni ingår i långsiktiga samarbeten?

10. Hur lätt är det för ett företag att avsluta samarbeten?

11. Ungefär hur många samarbeten har ni med företag?

12. Hur väljs dessa företag ut? Vilka är era huvudsponsorer?

13. Vilken typ av marknadsföring gör ni mot företagen?

14. Hur mycket resurser ligger bakom er marknadsföring?

15. Hur ser marknadsföringsarbetet ut?

16. Hur många arbetar med marknadsföring i er organisation?


43

17. Har det hänt att ni tackat nej till samarbeten?

18. I så fall, varför?

19. Vill era bidragsgivare se resultat?

20. I så fall, på vilket sett?

8.6.3 Frågor till företag

Tema Frågor Utvecklande frågor

Inledande frågor Får intervjun spelas in?

Är det okej om vi använder ditt och organisationens namn i uppsatsen?

Relationen till välgörenhetsorganisationer

1. När inledde ni ert första samarbete med en välgörenhetsorganisation?

2. Varför valde ni denna välgörenhetsorganisation?

3. Gjorde ni någon undersökning innan ni valde vilken välgörenhetsorganisation ni valt att sponsra?

4. Hur såg i så fall denna undersökning ut?

5. Hur bestämmer ni hur mycket pengar ni ska skänka?

6. Hur vårdar ni relationerna med era förmånstagare?

Samarbetet 7. I de samarbeten som ni har, är det ni som har tagit kontakt med välgörenhetsorganisationen eller är det välgörenhetsorganisationen som har kontaktat er?

8. Om det är ni som har tagit kontakt, hur såg denna process ut? 9. Om det är välgörenhetsorganisationen som tagit kontakt, hur såg denna process ut?

10. Finns det något utbyte mellan er och den/de välgörenhetsorganisationer ni sponsrar?


44

11. Hur ser relationen ut mellan er personal och välgörenhetsorganisationens personal?

12. Finns det någon interaktion mellan dem?

13. Har ni haft några önskemål vad era pengar ska sponsra?

14. Exempelvis specifika projekt?

15. Känner ni att det blivit mer och mer vanligt för företag och välgörenhetsorganisationer att samarbeta?

16. Om ja, vad tror ni det kan bero på?

17. Känner ni som företag att ni har ett socialt ansvar?

18. Vad är största anledningen till att ni skänker pengar till välgörenhetsorganisationer?

8.7 Välgörenhetsorganisationernas nyckeltal


Barncancerfondens höga egna kapital beror på deras riktlinjer gällande kapitalförvaltning.

(Barncancerfonden, 2012., Se årsredovisning 2010)


45

