PSYKOLOGI 61-90 hp

En kvalitativ studie om kvinnliga skolledares

upplevelse av stress - På arbetsplatsen och i hemmet

Författare: Julia Fager

Uppsats 15 hp

Vårterminen 2012

Handledare: Sofie Walter

Institutionen för pedagogik, psykologi

och idrottsvetenskap

2

Titel En kvalitativ studie om kvinnliga

skolledares upplevelse av stress – På

arbetsplatsen och i hemmet

Författare Julia Fager

Handledare Sofie Walter

Examinator Lena Swalander

Adress Linneuniversitetet, Institutionen för

pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.

Nyckelord Stress, kontrollfokus, dubbelarbete

Abstract

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har

även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör

rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om

det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig

stress. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga skolledare upplever och hanterar

stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvalitativ intervjustudie användes för att besvara

studiens syfte. Sex intervjuer på kvinnliga skolledare genomfördes och analyserades med

hjälp av Merriams (1994) analys av kvalitativ information. Analysen visade att stödfunktioner

är viktigt för att minska upplevelsen av stress hos de kvinnliga skolledarna. Det framkom

även i analysen att de skolledare som fick hjälp av sin make/sambo i hemmet upplevde större

tillfredsställelse och minskad stress när de var hemma. Fler stödfunktioner för skolledarna

behövs och att de vågar be om hjälp när kraven blir för höga. Detta är viktigt för att de ska må

bra. Det behövs mer forskning om stödfunktioners inverkan för att minska de kvinnliga

skolledarnas arbetsbelastning och upplevelse av stress.

3

Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 5

Syfte .................................................................................................................................................... 6

Introduktion ......................................................................................................................................... 6

Skolledare ........................................................................................................................................ 6

Stressteori ........................................................................................................................................ 7

Orsaker till upplevd stress ............................................................................................................... 8

Krav och kontroll ........................................................................................................................... 10

Kontrollfokus ................................................................................................................................. 10

Dubbelarbete ................................................................................................................................. 11

Metod .................................................................................................................................................... 12

Vetenskaplig ansats ........................................................................................................................... 12

Fallstudie ........................................................................................................................................... 13

Deltagare ........................................................................................................................................... 13

Urval .................................................................................................................................................. 13

Kvalitativ metod ................................................................................................................................ 14

Analys ................................................................................................................................................ 14

Process ............................................................................................................................................... 14

Etik .................................................................................................................................................... 15

Resultat .................................................................................................................................................. 16

Upplevelsen att vara skolledare ......................................................................................................... 16

Möjligheten att påverka ................................................................................................................. 17

Upplevelsen av stress ........................................................................................................................ 17

Att arbeta tillsammans ................................................................................................................... 18

Påverkan av elever och kollegor .................................................................................................... 18

Resande i arbetet ........................................................................................................................... 18

Upplevelsen att vilja göra mer ........................................................................................................... 19

Vill vara pedagogiska ledare ......................................................................................................... 19

Delegera uppgifter ......................................................................................................................... 19

Upplevelsen att vara hemma ............................................................................................................. 20

Partnerns del i hemarbetet ............................................................................................................. 21

Stressen hemma ............................................................................................................................. 21

Upplevelsen av stresshantering ......................................................................................................... 21

Att vara duktig ............................................................................................................................... 22

4

Analys ................................................................................................................................................ 22

Diskussion ............................................................................................................................................. 23

Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 23

Metoddiskussion ................................................................................................................................ 26

Slutsats .................................................................................................................................................. 28

Referenser .............................................................................................................................................. 29

5

Inledning Enligt Chefstidningen HR och ledarskapsmagasin, skriver Carl-Magnus Höglund (2011) att

allt eftersom rektorsyrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit

hårdare. Skolledarna har fått många nya arbetsuppgifter eftersom skolorna har blivit mer

självstyrande. En skolledares huvuduppdrag är numer att skriva handlingsplaner, hantera mejl,

ägna sig år utåtriktad kontakt med bland annat föräldrar, individuell lönesättning, ansvar för

budget, rekrytering av personal samt att ha ett pedagogiskt ledarskap mot lärare. Vidare

skriver Höglund (2011), att även om det på en del normalstora skolor finns flera skolledare är

det svårt för dem att få tiden att räcka till för alla arbetsuppgifter som måste göras. Höglund

(2011) skriver att det har blivit ett stort problem med den höga omsättningen utav skolledare

runt om i landet. 243 kommuner var med i en undersökning Sveriges radio (2011) skriver om,

vars syfte var att få reda på hur ofta skolorna har bytt skolledare de senaste fem åren. Av

dessa 243 kommuner svarar 80 % att vissa skolor har bytt skolledare flera gånger. Att ofta ha

skolledarbyte kan leda till att eleverna får sämre betyg på grund av att arbetsmiljön blir

stökigare.

Att kvinnor har en hög arbetsbelastning, med arbete och hushållsarbete, stöds i Statistiska

centralbyrån, SCB (2001), studie. SCB:s (2001) undersökning visar att kvinnor arbetar lika

mycket betalt som obetalt medans män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt.

Erlandsson (2003) skriver i sin avhandling att kvinnor med små barn har en väldigt komplex

vardagssituation. Det är mycket som ska gå ihop så som omhändertagande utav barn, socialt

umgänge, skötsel av hus och hem samt ifall kvinnan har någon form av hobby- och

fritidsaktivitet.

En frustration uppstår bland skolledarna när de inte kan vara de pedagogiska ledarna de vill.

Som skolledare ökar ens arbetsbelastning samtidigt som många kvinnor ser det som sin

uppgift att utföra det mesta i hemarbetet. Hög arbetsbelastning och svårigheter att koppla av

när man kommer hem ger inget utrymme för återhämtning. Långvarig stress kan leda till

många allvarliga sjukdomar och därför är det viktigt att undersöka hur skolledarna hanterar

denna stress. Den mesta stressforskningen är utförd på män och det finns inte lika mycket

stressforskning om kvinnor. I denna studie lyfts därför kvinnors berättelse fram och deras

upplevelser av stress.

6

Syfte

Skolledare har mycket ansvar och som Höglund (2011) skriver är det svårt att få tiden att

räcka till. Kombinationen av ett tungt arbete och mycket ansvar för hemmet kan leda till

långvarig stress, som i sin tur kan leda till allvarliga sjukdomar. Syftet med uppsatsen blir

därför att undersöka hur kvinnliga skolledare i en mellanstor stad i Sverige hanterar sin

arbetsbörda på jobbet och i hemmet. För att besvara studiens syfte ställdes följande

frågeställning: Hur upplever och hanterar kvinnliga skolledare stress på arbetsplatsen och i

hemmet?

Introduktion

Skolledare

Skolledare är ett samlingsnamn för förskolechefer, rektorer och andra som har en ledande roll

inom utbildning och skola. En skolledare har det övergripande ansvaret för verksamheten och

är chef för lärarna och övrig personal, enligt SACO, Sveriges akademikers centralorganisation

(2011). Som chef för lärarna och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för

verksamheten.

Under 2009 gjorde arbetsmiljöverket (2011) en inspektion i Göteborgs distrikt för att

undersöka förekomsten av hög arbetsbelastning och stress. De skulle även kontrollera

arbetsgivare samt kommuner för att se till att de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa

görs. Resultatet visar att skolledare generellt har en hög arbetsbelastning och att

arbetsmängden har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöverket (2011) skriver att en skolledare

förväntas vara på många olika möten samtidigt som man ska vara tillgänglig på

verksamheten. Frustration uppstår bland skolledarna för att de inte kan vara de pedagogiska

ledarna de vill vara i högre utsträckning. Vidare skriver Arbetsmiljöverket (2011) att vissa

uppgifter är otydliga och att otydlighet kan skapa ohälsa. Arbetsförmedlingen (2011) skriver

att en skolledare behöver mer stödfunktioner som till exempel för att utföra administrativa

uppgifter, stöd i personalfrågor, teknik och ekonomi samt tillgång till handledning. De

arbetsmiljörisker som kom fram och som behövs förbättras, enligt arbetsmiljöverket (2011),

är:

Arbetsbelastning och arbetstid

Arbetsuppgifternas mängd och omfattning

Innehåll i arbetsuppgifter och ansvarsområden

Fördelning av ansvarsområden och befogenheter

7

Rektorernas behov av stödresurser t.ex. administrativt stöd, juridiskt stöd, stöd i

personalfrågor, ekonomi och byggnadstekniska frågor samt tillgång till handledning

Psykiskt påfrestande moment i arbetet

Stressteori

I Larmén (1992) skrivs det om Marianne Frankenhaeusers forskargrupp. De gjorde en studie

på stressreaktioner hos kvinnliga och manliga tjänstemän på Volvo. Alla som deltog i studien

hade en hög arbetsbelastning men olika grader av ansvar för andra. Det egna inflytande över

sin egen arbetssituation varierade. Sedan jämfördes skillnader mellan könen. Syftet var att

studera hälsa, arbetstillfredsställelse, stress och attityder till det arbete man hade. Resultatet

visade att kvinnorna blev mer stressade vid arbetsdagens slut. Kvinnorna ansåg att de har

svårt att ”räcka till” och de upplevde ofta att de var tvungna att prestera mer än sina manliga

kollegor för att räknas som likvärdiga. Kvinnorna ansåg att det var bristande kommunikation

på arbetsplatsen och de upplevde att de hade mindre möjligheter att kunna påverka sin

arbetssituation.

Ekman och Arnetz (2005) skriver att när någonting viktigt händer en individ har hjärnan ett

alarmsystem som stoppar onödiga aktiviteter och prioriterar det som är viktigt. Ibland kan

alarmreaktionen uppfattas som positiv men oftast som ett obehagstillstånd. Detta system är till

för att driva individen framåt och lösa krisen som uppstått.

Karsek och Theorell (1990) menar att även om många människor i industriländer har allt de

behöver och mer därtill, till exempel mat, materiella saker, tak över huvudet, så visar studier

att människors stressnivåer ökar. Människor som inte har kunnat arbeta på grund utav stress

har tredubblats sedan 1980 skriver Karsek och Theorell (1990).

Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att stress används som förklaring till hälsoproblem

och sjukdom. När alarmsystemet aktiveras under obehagliga situationer kan det leda till en

stressrelaterad sjukdom. Ekman och Arnetz (2005) menar att stress är när kroppen går in i

”kamp – och flyktreaktion”. Detta betyder att kroppen ökar den kardiovaskulära aktiviteten

för att förse musklerna med mer näring och syre. Vaksamhetsgraden ökar, vilket också gör att

en individ blir mer aggressiv, rädd eller arg beroende på om hotet eller faran blir flykt eller

kamp. Det som kontrar stress enligt Ekman och Arnetz (2005) är antistress. Det betyder att

kroppen går i viloläge och läker sig själv. Om kroppen under en längre period befinner sig i

stressläget slits den väldigt hårt och kan leda till minskat välbefinnande och ett stort antal

8

sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare skriver Ekman och Arnetz

(2005) att det inte alltid är yttre faktorer som kan öka en människas stress, kan även röra sig

om inre. Kraven kan till exempel vara att personen inte känner sig nöjd över sin insats i

arbetet eller ekonomin. Oftast bottnar dessa krav i dålig självkänsla och att personen under sin

uppväxt haft höga krav och ambitioner att leva upp till. Persik och Rose (1999) skriver att

undersökningar gjorde på flickor på gymnasiet visar att låg självkänsla och

utmattningssymptom går hand i hand.

Larmén (1996) beskriver hur kvinnors höga krav på sig själva, och att inte kunna säga nej,

skapar stress. Att klara av både arbete och hemarbete är något som kan få kvinnor att känna

sig splittrade och otillräckliga. Larmén (1996) menar att detta kan bero på att hemarbetet ses

som en osynlig fritidssysselsättning som inte värderas i pengar eller tid. Mycket

stressforskning enligt Larmén (1996) har gjorts på män och därför har kvinnors verklighet

blivit osynlig. Verkligheten är att kvinnor försöker få ihop arbetet och hemarbetet samtidigt

som de är ute i en arbetsmarknad som är uppbyggd av män och utifrån mäns sätt att fungera.

Många kvinnor i Larméns (1996) bok beskriver att de vill ha större inflytande över sitt eget

arbete. Detta inflytande kan handla om bättre planering, en chef som frågar om deras åsikt

eller medbestämmande.

Fler kvinnor än män drabbas utav långvariga smärtsyndrom, depressioner, kronisk

trötthetssyndrom och utmattning på grund utav stress, enligt Ekman och Arnetz (2005).

Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att den främsta dödsorsaken för kvinnor över 55 är

hjärt- och kärlsjukdomar, vilket stärks utav Socialstyrelsens (2010) undersökning över

dödsorsaker 2010. Anledningen till detta är antagligen den ökade totala arbetsbelastningen för

kvinnor, både hemarbete och förvärvsarbete, enligt Ekman och Arnetz (2005) .

Orsaker till upplevd stress

Rensting och Sandmark (2005) gjorde en undersökning på 16 långtidssjuka kvinnor för att ta

reda på om dessa kvinnor hade något gemensamt. De långtidssjuka kvinnorna hade fått

diagnosen utbrändhet, utmattningsdepression och andra stressrelaterade sjukdomar. En analys

gjordes och Rensting och Sandmark (2005) kom fram till att alla kvinnorna arbetade för

mycket, strävade efter perfektionism samt utförde medarbetarnas arbetsuppgifter. Kvinnorna

arbetade mellan 60 – 80 timmar i veckan under en längre period innan de blev

långtidssjukskrivna. Det visade sig i studien att många kvinnor har för mycket att göra och

eftersom de strävar efter perfektion räcker inte tiden till. Rose och Persik (2008) menar att

9

perfektionister blir närsynta. De kan inte se skogen för alla träden. De fokuserar på den

enskilda uppgiften och de har svårt att göra val. Rensting och Sandmark (2005) menar att

kvinnor är hårt skolade och vana att göra andra till lags istället för att se efter sina egna

behov. Genom uppväxten uppmuntras flickor till att vara ordentliga och lydiga, vilket inte

pojkar blir på samma sätt. Flickor får inte samma uppmuntran att chansa och det är inte okej

för dem att vara lite slarviga för att bli klar med arbetet fortare. Rädslan för att inte göra ett

perfekt arbete får kvinnor att arbeta hårdare för att uppnå bästa möjliga resultat, men det tar

lång tid att få fram resultatet. Vidare skriver Rensting och Sandmark (2005) att cheferna blir

irriterade när det tar lång tid att slutföra uppgifter. Irritationen som skapas, och viljan att

behaga chefen får kvinnor att undvika konflikten och istället arbeta ännu hårdare.

Rensting och Sandmark (2005) skriver att eftersom kvinnan vill utföra ett så bra arbete som

möjligt kan hon av rädsla välja att inte delegera arbete till sina kollegor. Detta för att hon är

rädd att det inte blir lika bra som om hon själv hade gjort det. Rose och Persik (2008) menar,

att de kvinnor som har höga krav på sig behöver mycket kontroll. Ju högre kraven är desto

mer kontroll känner de att de behöver för att må bra.

Att kvinnan måste arbeta mycket kan också bero på, enligt Rensting och Sandmark (2005) att

företaget är underbemannat och kvinnan helt enkel måste arbeta extra för att det inte finns

någon som kan hjälpa henne. Ifall kvinnan frågar sin chef om mer personal och får ett ”nej”

kan hon tolka detta som att hon måste ta itu med uppgifterna själv.

De varningsklockor Rensting och Sandmark (2005) menar att man ska hålla utkik efter för att

upptäcka utbrändhet är om kvinnan jobbar mer än 60 timmar i veckan, tar med sig jobb hem,

arbetar helger och kvällar samt att inte mycket arbetsuppgifter blir delegerade till kollegorna.

Rensting och Sandmark (2005) skriver, att flickor har sedan tidig ålder lärt sig att man är

duktig om man följer reglerna. Man ska inte säga emot föräldrarna och man ska sköta sig i

skolan. Flickorna fick höra hur duktiga de var när de kom hem med höga betyg från skolan

och fortsatte att söka bekräftelse genom att prestera. Detta håller i sig även i yrkeslivet.

Duktiga flickor följer reglerna, vill vara omtyckta, väntar på befordran, försöker göra allting

själva, vågar inte ta risker, undviker konflikter, vågar inte säga nej samt oroar sig för vad

andra ska tycka om dem. Rensting och Sandmark (2005) menar att det är mycket viktigt att

våga säga nej för att inte bli utbränd. Rose och Persik (2008) skriver att så fort ett problem

dyker upp vill denna typ av kvinnor lösa det direkt. De har svårt att överlämna ansvaret till

någon annan. Chrisler (2008) skriver att ”superkvinnor” anser att de ska ta hand om allting

10

själva, de vill inte göra någon besviken. Crisler (2008) menar att kvinnor som har flera roller

att uppfylla upplever högre lycka, bättre självförtroende och mår bättre på arbetsplatsen än de

kvinnor som inte har lika många roller. Men att hantera alla dessa roller är inte lätt när inte

stöd finns i tillräckligt hög utsträckning. Vidare skriver Crisler (2008) för att hantera detta

brukar kvinnorna sänka kraven på sig själva eller be om hjälp. Men ”superkvinnorna” vill

göra allting själv. Det som inte är perfekt anses som misslyckande, ”superkvinnorna” har ett

”allt eller inget” tänkande. När kvinnorna får problem att uppfylla alla de krav som ställs på

dem, eller de ställer på sig själva, kan de enligt Craft, Garofalo, Soliday och Terrill (2012) i

högre risk bli drabbade av depression, känna oro och få sämre fysisk hälsa. Vidare skriver

Craft et al. (2012), att dessa problem ofta förekommer om kvinnan har småbarn hemma och

samtidigt gör karriär, eller har ett krävande arbete.

Krav och kontroll

Stressforskning har entydigt visat att upplevelse av inflytande och kontroll på arbetsplatsen är

gynnsam för hälsa och prestation i en psykiskt påfrestande arbetssituation, enligt Ekman och

Arnetz (2005). Att ha en viss nivå av krav på arbetsplatsen är viktigt för vår prestation men

Karsek och Theorell (1990) menar att för höga krav kan bli katastrofala för en människa.

Lundin & Karlsson (2010) gjorde en undersökning angående skolledares förutsättningar och

syn på hur de upplevde att de kunde utföra ett arbetsmiljöarbete på skolan. Resultatet visade

att 31 % av skolledarna upplevde för höga krav och för låg kontroll i sitt arbete. Detta betyder

att en tredjedel utav Sveriges rektorer befinner sig i riskzon för stressrelaterade besvär så som

depression, ångest, oro och utmattning. Ifall stressen pågår under en längre tid kan det leda till

hjärt- och kärlsjukdomar och utbrändhet.

Kontrollfokus

Rungapadiachy (1999) menar att kontrollfokus är en term som beskriver om en individs

beteende är under kontroll, det vill säga ifall individen upplever kontroll i sitt egna liv. Enligt

termen kan en individ antingen ha ingående eller utgående syn, alltså intern eller extern.

Ingående syn innebär att en individ tror att den är skyldig till vad som händer en själv, att

individen själv kan påverka i sin omgivning. Ifall en person har en utgående syn innebär det

att individen inte tror att den själv kan påverka i situationer, utan intar en passiv roll. Vid

stresshantering har en individ med ingående syn lättare för att stresshantera. De känner att de

kan kontrollera situationer i vardagen och har makten att påverka sitt egna liv. De känner att

de klarar av utmaningar. Utsätts en person med utgående syn för hög stress och de inte kan

kontrollera situationen, de har inte makten att göra en förändring, kan det enligt

11

Rungapadiachy (1999), leda till utbrändhet. Detta kan ge förklaring till varför vissa individer

är mer stresståliga än andra. Är en person mer medveten om stresshantering löper individen

mindre risk för att bli utbränd.

Ekman och Arnetz (2005) beskriver att hur man utövar kontroll i en situation har med coping

att göra. Coping är en individs egna sätt att hantera en situation som kräver

energimobilisering. Ett samspel mellan individen och omgivningen pågår hela tiden och

påverkar hur individen beter sig. Till största delen påverkas en individs beteende utav sina

erfarenheter, som de fått från familjeliv och arbetsliv. I rehabilitering försöker man vända

individens kontrollfokus till en intern syn istället för en extern syn. Undersökningarna hos

äldre personer med neurologiskt handikapp visade att med intern kontrollfokus tillfrisknade

patienterna snabbare och patienterna mådde bättre psykiskt. Vidare skriver Ekman och Arnetz

(2005) att den egna makten och kontrollen över sin situation kan förklara den ojämna sociala

hälsan i samhället.

En studie Andrews, D’Arcy, Forbes , Morgan, Pitblado och Stewart (2005) gjorde på

sjuksköterskor som arbetade ensamma visade att arbetsmiljön var viktig för att de skulle må

bra på arbetsplatsen. Andrews et al. (2005) studie kom fram till att sjuksköterskorna ville ha

hög grad inflytande över arbete som kommer uppifrån, ha de instrument som krävs för att

klara arbetsdagen samt ansikte mot ansikte kontakt med kollegor någon gång under dagen.

Dessa kriterier behövdes vara uppfyllda för att sjuksköterskorna som arbetade ensamma

skulle må bra.

Dubbelarbete

Larmén (1996) gjorde en enkätundersökning om stress på 550 kvinnor runt om i Sverige som

själva gått på Larméns föreläsningar och seminarium. Resultatet visar att många kvinnor har

svårt att få ihop hemarbetet och arbetet med barnen samtidigt som de vill satsa på sitt yrkesliv.

Vidare skriver Larmén (1996) att många kvinnor vill ha mer hjälp i hemmet utav sina män.

En del kvinnor beskriver att när de har försökt ställa krav på sin man möts de utav oförståelse.

Från enkätundersökningarna sammanställde Larmén (1996) det som kvinnorna själva vill

förändra hos sig för att minska stressen. Dessa förändringar var bland annat att sänka kraven

och göra en sak i taget, säga nej utan att få dåligt samvete, inte vara för duktig, låta andra ta

över lite, inte göra allt själv och inse sina begränsningar och ta på sig mindre.

Cukrowicz, Krause, Lynch och Thorp (2004) skriver att kvinnor som får stöd från sin partner

när de väntar/ska få barn upplever mindre stress. Det som stressar kvinnor mest under

12

graviditeten är problem som involverade partnern. Låg nivå av partner support och närhet har

kunnat bli kopplat till högre grad upplevd stress hos kvinnor efter barnafödandet enligt

Cukrowicz et al. (2004). Vidare skriver Cukrowics et al. (2004) att kvinnor som känner låg

tillfredsställelse i partner relationen upplever hög stress när det kommer till att ta hand om

barnen. Kushnir och Melamed (2006) gjorde en studie om hur föräldrar upplever och möter

kraven som ställs på dem i familjelivet och arbetslivet. Studien visade att desto mer

föräldrarna delade på kontrollen hemma desto bättre mådde dem. Kombinationen av höga

krav och upplevelsen av låg kontroll och lite stöd kan leda till lägre tillfredsställelse i

familjelivet enligt Kushnir och Melamed (2006).

Metod

Vetenskaplig ansats

Empirin i denna studie består av intervjuer där man riktar in sig på individen. Christensen

(2004) menar att i det humanvetenskapliga perspektivet inriktar sig empirin till intervjuer,

detta för att fånga in den enskilda personen och dess subjektiva tankar. Resultaten blev sedan

kategoriserat och lagbundenheter försöktes hittas för att kunna undersöka hur kvinnliga

skolledare hanterar och upplever stress.

I denna studie har en hermeneutisk fenomenologisk ansats valts. I Segolssons (2011)

doktorsavhandling skrivs det om Gadamer och hans syn på hermeneutisk fenomenologi,

beskrivning av subjektivitet. Segolssons (2011) skriver att kunskap tas fram genom dialog

och i det inre (självet). Vad dialogen innehåller beror på vilka frågor som ställs och hur de

ställs till deltagaren. Beroende på frågan och hur deltagaren uppfattar frågan får du ett svar.

Deltagaren har alltså analyserat frågan utifrån sin egen subjektivitet och ge ett svar som

mottagaren sedan analyserar. Därför är hermeneutisk fenomenologi en subjektiv ansats som

styrs av hur deltagarna uppfattar frågorna som ställs till dem. Genom att använda en

hermeneutisk fenomenologisk ansats kan deltagarnas subjektiva tankar och åsikter om

upplevelsen av stress och hur de stresshanterar lyftas fram. För att göra det har en

semistrukturerad intervjuguide gjorts för att ge större frihet för deltagarna att prata fritt om

ämnet. Det var viktigt att majoriteten frågorna var lätta för deltagaren att kunna ge egna svar

på. På det viset skapas en dialog där deltagarna får uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter, tankar

och funderingar analyserades och kategoriserades utefter likheter och skillnader mellan

deltagarna.

13

Fallstudie

Merriam (1994) menar, att genom att använda sig utav en kvalitativ inriktad fallstudie har

studien inriktat sig på upptäckt, tolkning och insikt. Att kunna få en helhetsinriktad förståelse

och kunna utveckla generella teoretiska påståenden. Vidare skriver Merriam (1994) om fyra

grundläggande egenskaper som är utmärkande för kvalitativ inriktad fallstudie. Dessa

egenskaper är partikulariska, deskriptiva, heuristiska och induktiva.

Den första egenskapen partikulariska betyder att fallstudien fokuserar på en viss situation,

företeelse, händelse eller person. Genom fallbeskrivning hanteras problemet utifrån ett

helhetsperspektiv. Deskriptiva betyder att beskrivningen i fallstudien vanligtvis är kvalitativ.

Det betyder att fallstudien presenteras genom händelser, exempel och citat. Den tredje

egenskapen heuristiska betyder att läsaren ska få en bättre förståelse utav det som har

studerats. Att få förståelse om hur saker och ting blivit är någonting som förväntas utav en

fallstudie. Induktiv betyder att begrepp, hypoteser samt generaliseringar uppstår ur

informationen man arbetar med. Så beskriver Merriam (1994) dessa egenskaper som utmärker

kvalitativ inriktad fallstudie.

Deltagare

Sex kvinnliga skolledare medverkade i denna studie från olika delar i staden. Deltagarna är

mellan åldrarna 36 och 64 och har arbetat som skolledare allt från sex månader till 21 år i

yrket. En begränsning till sex intervjuer har gjorts då för många intervjuer enligt Trost (2010)

kan bli svårt att analysera. Det blir svårare att hitta skillnader och likheter som finns mellan de

intervjuade.

Urval

Kommunens grundskolor är uppdelade i tre skolområden: Norr, Centrum och Söder. Blandade

åldrar på deltagare eftersträvades. Först kontaktades de kvinnliga skolledarna inom

skolområdet centrum. Tillräckligt med positiva svar uppnåddes inte och därför kontaktades de

kvinnliga skolledarna som fanns inom kategorin söder. Fortfarande behövdes fler deltagare

och därför kontaktades de kvinnliga skolledare inom norr. Efter telefonkontakt var sex

skolledare villiga att ställa upp på intervju.

Trost (2010) beskriver bekvämlighetsurval, vilket innebär att man tar vad man råkar finna.

Ungefärlig ålder på ett par skolledare fanns en medvetenhet om och därför skulle resultatet

innehålla kvinnliga skolledare från olika åldersgrupper.

14

Kvalitativ metod

Studien har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju. Detta för att få förståelse från

den intervjuades perspektiv. Det är skolledarnas svar som är det viktiga i denna studie. Enligt

Kvale (1997), används denna metod när man vill att den intervjuade berättar om sin egen

subjektiva uppfattning om ämnet. En intervjuguide används som fokuserar och ramar in det

tema man valt, i detta fall hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen i relation

till hemmet. Genom att ha intervjuguiden halvstrukturerad ges möjligheten att förändra

frågorna och frågornas följd under intervjuns gång. Kvale (1997) menar också att frågorna ska

vara öppna för att ge intervjuaren en chans att prata mer fritt om ämnet. Vidare skriver Kvale

(1997), att en intervjuguide oftast skrivs ut och att samtalet spelas in på bandspelare.

En halvstrukturerad forskningsintervju arbetades fram med hjälp utifrån de teorier,

förkunskaper samt tidigare forskning som samlats in. (Bilaga II).

Analys

Med hjälp utav Merriams (1994) teknik för att analysera den kvalitativa informationen

började materialet undersökas. Transkribering av materialet gjordes samt att det lästes igenom

flera gånger och mönster och teman som upprepades i informationen upptäcktes, alltså

regelbundenheter som är återkommande i texten. Därefter markerades det med olika färger i

texten, en färg för varje mönster och tema. Detta för att det var lättare att hantera

informationen. När informationen var mer strukturerad kunde det letas efter det sannolika,

vilka slutsatser som skulle kunna dras från insamlade data eller de tankar och idéer som borde

kastas bort. Efter detta sammanställdes resultatet. Gruppering av de mönster och teman som

liknade varandra skedde. Detta betyder enligt Merriam (1994), att man sätter ihop de mönster

och teman som liknar varandra på något sätt under en kategori.

I analysen märktes varje skolledare med en bokstav, A till F. De citat som följer är kopplad

till den skolledare vars bokstav står framför, eller bakom. Detta för att skapa större struktur

och förståelse för vilken skolledare som berättar vad.

Process

Det är viktigt att grupperingarna av de mönster och teman som skapas under analysprocessen

enbart kan passa in under en kategori, enligt Merriam (1994). Inga mönster och teman ska

uteslutas från studien. De mönster och teman som hade gemensamma drag delades in i en

kategori med olika antal underkategorier. I slutet av analysprocessen framkom fem kategorier

som hade mellan en och tre underkategorier.

15

Den första kategorin Upplevelse att vara skolledare beskriver skolledarnas arbetsdag,

oväntade möten och övertid. Ovisshet på arbetsplatsen. Underkategorin Möjligheten att

påverka beskriver varför de vill arbeta som skolledare. Den andra kategorin Upplevelse av

stress handlar om hur skolledarna hanterar stressen med arbetsuppgifterna. Att detta blev

huvudkategorin är för att de mönster och teman som fanns handlade om stress på

arbetsplatsen. Underkategorierna Att arbeta tillsammans, Resande i arbetet och Påverkan av

elever och kollegor är andra stressfaktorer skolledarna upplever på arbetsplatsen. Kategorin

Upplevelsen att vilja göra mer skapades utifrån teman och mönster som visade på att

skolledarna ville göra mycket i arbetet, tiden räckte inte till. Underkategorin Vill vara

pedagogiska ledare är något de kvinnliga skolledarna vill lägga mer tid på. Delegera

uppgifter är den andra underkategori som skapades för att många skolledare hade svårt att

delegera ut uppgifter, de vill göra det själva. Upplevelsen att vara hemma handlar om hur de

kvinnliga skolledarna upplever stress i hemmet. Underkategorin Partners del i arbetet

beskriver hur kvinnorna upplever att deras män hjälper till i hushållsarbetet. Stressen hemma

är underkategorin som beskriver hur de kvinnliga skolledarna upplever stress beroende på

partnerns engagemang i hushållsarbetet. Den sista kategorin Upplevelsen av stresshantering

handlar om hur skolledarna stresshanterar. Att vara duktig kan också handla om viljan att göra

mer, visa sig duktig på arbetsplatsen. Eftersom skolledarna var medvetna om att de ville visa

sig duktiga, och en del försökte förändra sitt beteende, blev det istället en form av

stresshantering. De kvinnliga skolledarna ville minska kraven på arbetsplatsen.

De mönster och teman som skapades i analysprocessen har jämförts flera gånger för att

undvika feltolkning. De mönster och temans som framkom i analysprocessen kan enbart passa

in under dessa kategorier och underkategorier.

Etik

I en kvalitativ fallundersökning kommer etiska frågor bli aktuella vid två tillfällen, enligt

Merriam (1994). Dels under insamlingen utav informationen och sedan när informationen

publiceras. Det finns statliga regler och lagar som ska skydda försökspersonerna från skada.

De ska ha rätt att säga nej och kunna bibehålla sin integritet samt få veta vad som ska hända i

undersökningen. Dessa regler gäller för all social forskning, enligt Merriam (1994). Kvale

(1997) diskuterar tre viktiga etiska riktlinjer när man ska göra forskning på människor. Dessa

riktlinjer är informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser.

16

Den första aspekten, informerat samtycke, betyder enligt Kvale (1997) att man ska informera

deltagaren om vad studien handlar om, vilka fördelar och risker som kan uppkomma genom

att delta i undersökningen samt att i stora drag berätta hur undersökningen är upplagd. Den

andra aspekten, konfidentialitet, betyder att data som kan identifiera personen i

undersökningen inte kommer redovisas. Att ändra på undersökningspersonens namn i studien

är viktigt när man redovisar intervjuerna. Detta för att skydda personens privatliv. Den tredje

riktlinjen Kvale (1997) skriver om är konsekvenser. Detta betyder att man ska minimera

riskerna så mycket som möjligt för att inte den intervjuade ska komma till skada. Kvale

(1997) skriver att under en intervju kan ibland undersökningspersonen öppna upp sig för

mycket och säga saker den sedan ångrar. Intervjuarens skyldighet är att veta vart gränsen går

och hur långt man kan gå med frågorna.

Att hålla deltagarnas identitet anonym är viktigt. Namnen på deltagarna är fingerade och

skolornas namn är inte nämnda. Inför varje intervju fick de intervjuade information om att

materialet skulle behandlas konfidentiellt och förstöras efter opponering. De intervjuade fick

även ett följebrev där syftet med studien beskrevs. Om de efter att ha läst brevet valde att gå

ur studien fick de självklart göra det.

Resultat Studiens syfte är att ta reda på hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet.

De intervjuade skolledarna var i blandade åldrar mellan 36 och 64 år. Samtliga hade det

övergripande ansvaret för skolan och att allt fungerade som det skulle. Antalet anställda

skolledarna hade ansvar över varierade mellan 16 till 43 stycken och de hade allt mellan 10

till drygt 700 elever. Skolledarna hade lärarutbildning i botten och de arbetade först som

lärare innan de intog skolledar position.

Upplevelsen att vara skolledare

Ingen dag är den andra lik när man arbetar som skolledare. Dagen fylls snabbt upp med möten

och administrativa arbetsuppgifter, samt av spontana möten när föräldrar, kollegor och elever

behöver hjälp. D berättade: ”Jag pratar mycket. Det är ett sätt att bedriva verksamheten”. En

skolledare berättade att hon försökt lägga in lite mer luft mellan sina möten men att det är

svårt. Det går i ett. De intervjuade berättade att de hade en 40-timmars arbetsvecka och att de

inte räknade in allt arbete de gör hemma. B berättade ”Som rektor har man 40 timmars

arbetsvecka och det är jättesvårt att hålla den veckan. Min tanke är att jag lägger in i min

arbetstid 8h dagar. Det blir oftast mer med telefonsamtal.” Till skolledarna ställdes frågan

17

hur många timmar de arbetar extra nämnde samtliga att det blev ett par timmar extra i veckan.

F sa: ”Om jag säger att personalen ska hålla sig inom sina 35timmar för att vi inte ska bli

utbrända kan inte jag sitta här dag och natt. Jag ska också visa att det här jobbet kan man

sköta på en normal arbetsvecka.”. E menade att för att undvika stress arbetade hon ett par

timmar extra på kvällen när hon kommit hem.

Möjligheten att påverka

Samtliga skolledare berättade att de ville bli skolledare för möjligheten att påverka. De vill ge

eleverna en bra utbildning och stötta dem.

E berättade att hon hade viljan att utveckla verksamheten och menade:

Som lärare ser du väldigt många områden där du vill förbättra saker och ting.

Kan man då inte övertala eller få med sig kollegor blir man väldigt ensam i det

utvecklingsarbetet, vilket gör att undervisningen kan spreta väldigt mycket och

det är inte heller bra..

B menade att alla eleverna i skolan ska få den utbildningen de har rätt till, oberoende av vilka

förutsättningar man har, men tyvärr ser inte skolan ut så idag.

Upplevelsen av stress

Som skolledare är det mycket att göra och arbetet tar aldrig slut. D beskriver arbetet som:

”Man jobbar i processer som man aldrig blir färdig med. Processerna pågår ju hela tiden så

man måste lära sig att leva med att man inte blir färdig med någonting”. Prioritera är

återkommande under alla intervjuer och att det är verksamheten som går först. E berättade att

hon inte kan sätta sig ner och tro att hon ska hinna färdigt med en uppgift. Det är alltid

någonting som kommer emellan. För att hantera detta måste hon prioritera arbetsuppgifterna.

När det är mycket att göra berättade B: ”Jag är en väldigt strukturerad, stresstålig och snabb

person. Det är några fördelar jag har. Det utnyttjar jag när det är väldigt mycket att göra. Då

använder jag min struktur. Vad borde jag göra och vad kan jag vänta med?”.

Stress är individuellt och A beskrev sin förra arbetssituation med dessa ord ”Varenda morgon

man kom till jobbet så lyste det en röd lampa på den där himla telefonen och då visste man att

det var en massa samtal man hade fått. Var det en arg förälder eller något jag hade glömt?

Jag var jätteglad på morgonen när jag kom när den där röda lampan inte lös”.

B berättade:

18

Jag hinner ju med mitt uppdrag men dilemmat är väl att när man har så många

bitar är man inne och petar i allting. Man hinner aldrig göra något fördjupat

och det är det jag ibland känner att jag inte hinner med.

Att arbeta tillsammans

Det framgick i studien att samtliga skolledare har en positiv bild av att arbeta tillsammans

med någon. Det blir lättare att ta tuffa beslut när man fått bolla idéer med någon annan.

B: ”Man har olika sätt att se på en sak och då blir oftast lösningen mer nyanserad.”

Två utav tre skolledare som arbetat ensamma tyckte att de upplevde en högre stress under den

perioden. Tuffa beslut som skulle tas på egen hand och inget stöd från en kollega i ”samma

båt” skapade ibland en osäkerhet. Men alla sex skolledare ansåg att man inte ska arbeta själv

som skolledare. En skolledare menar att rektorsyrket är så svårt och det är så mycket man ska

vara insatt i. Fler stödfunktioner hade underlättat i arbetet och detta stöds av

arbetsmiljöverkets (2011) undersökning. C: ”…det är så mycket och när man börjar tänka på

allt så blir man helt snurrig av det.”

Vissa skolledare hade högre upplevelse av stress under den period då de arbetade ensamma.

Påverkan av elever och kollegor

I studien framgick det att de flesta skolledare inte påverkades avsevärt om en kollega mådde

dåligt, de försökte finnas där som stöd men det är inget de tog med sig hem och grubblade

över. En skolledare blev starkare påverkad om kollegor mådde dåligt, hon berättade att hon

kunde sitta hemma och tänka på det. Dock blev samtliga skolledare påverkade om en elev

farit illa. Frustration uppstår när skolledarna försökt hjälpa elever men ingen förbättring sker,

eller att de inte har verktygen till att hjälpa. F: ”Dilemmat är att man inte alltid vet vad man

ska göra, vad som blir bra, det är trist.”

Resande i arbetet

De skolledarna som bodde nära centrum upplevde inte att det blev mycket resande i yrket. För

de som bodde utanför och som hade flera skolor i sitt verksamhetsområd var det lite jobbigare

för. De ville gärna prata med alla sina anställda men kände att inte tiden räckte till för det. I

studien framkom det att enbart två skolledare tyckte resandet var tidskrävande.

C berättade:

Jag försöker besöka varje plats en gång i veckan, men nu är ju mina områden

väldigt utspritt geografiskt. Så jag har en dryg mil härifrån till det bortesta

19

stället. Jag pratar ju jätte ofta med personalen på de andra skolorna i mitt

område på telefon, men det är inte samma sak som att vara på arbetsplatsen

fysiskt. Och det vet jag att de tycker är bra att jag är ute och hälsar på.

Upplevelsen att vilja göra mer

Fem utav skolledarna kände att de skulle vilja göra mer än vad de hann med. En skolledare

arbetade 40% och hon tyckte hon hann med allt som skulle göras, men flera av de andra i

undersökningen kände sig stressade för att tiden inte räckte till. E berättade: Veckorna fylls

upp med rätt mycket möten. Så just nu känner jag att jag måste försöka hitta en balans för

alla de andra uppgifterna som behövs göras också. De berättade om uppgifter de skulle vilja

lägga mer tid på, till exempel personal och elevärenden. B sa: Jag tycker inte att jag hinner

med att vara ute så mycket i verksamheten. Jag vill gå runt i korridorerna och vara en

välkänd figur för eleverna. Men det känner jag att jag inte hinner mer.

Studien visade att flertalet utav skolledarna tyckte att den administrativa biten var för stor

Vill vara pedagogiska ledare

Återkommande i studien var att skolledarna berättade att de ville vara pedagogiska ledare och

arbeta med den pedagogiska processen, men tiden räckte inte till. F beskrev det på följade

sätt: ”Man talar också mycket om att vi har en administrativ börda som gör att vi inte hinner

vara det här pedagogiska stödet som vi borde vara”.

B berättade:

I den nya läroplanen står det att vi ska vara pedagogiska ledare och det tänker

jag att de flesta rektorer uttrycker att de vill lägga sin tid på. Men det är så

mycket annat som drar och sliter i oss att vi inte hinner vara det i den

utsträckningen vi vill.

I studien framgick att de vill vara pedagogiska ledare och ”att hitta nya utmaningar, hitta nya

vägar för att eleverna ska komma så långt som möjligt mot de mål som är satta av riksdag

och regering”(A). Detta påvisar att skolledarna är tvungna att prioritera sina uppgifter och att

de sänker kraven på sig själva, som Crisler (2008) skriver. Detta för att kunna hinna med de

viktigaste uppgifterna som får verksamheten att gå runt.

Delegera uppgifter

Några utav skolledarna var bättre än andra på att delegera uppgifter. ”Det handlar inte om att

jag inte vill utan att det är svårt att lägga på lärarna, de har ju jättemycket jobb och då

20

känner jag att det inte är helt enkelt att lägga mer jobb på dem” (D)”. Det framgick även i

studien att fyra av de sex skolledarna som intervjuades kände behov att kontrollera om

uppgiften blev gjorda som de delegerat ut. Detta på grund av att de hade det yttersta ansvaret

för verksamheten. C kände att det oftast gick fortare om hon utförde uppgiften själv, ”Det är

inte alls att någon annan inte skulle klara av men jag tycker ändå det går på min egen

bekostnad klart, men att det går fortare om jag fixar det själv”. Skolledarna pratade också om

ifall en uppgift blev fel så hade de det yttersta ansvaret. Majoriteten av skolledare i studien

väljer hellre att göra uppgifterna själva än att chansa på att en kollega utför uppgiften dåligt.

B och F hade inga problem med att delegera ut uppgifter och B berättade att hon visste vem

hon delegerar ut till och litade på att det blev gjort. F berättade liknande och att hon inte skulle

vilja ha någon som kontrollerade att hon utförde sitt arbete. Upptäcks ett fel tar man tag i det

då.

Upplevelsen att vara hemma

Fem utav de sex skolledarna i studien hade barn och alla tyckte att det var stressigt att få ihop

arbetslivet och tid till hushållsarbete och umgås med barnen. C och D arbetade som skolledare

när barnen var små. De andra tre arbetade deltid som lärare och berättade att de ville prioritera

familjen istället för arbetet. De berättar att det var svårt att hinna med allt med barnen om de

arbetade heltid.

F nämnde att det skulle vara svårt att hinna med rektorsyrket och samtidigt ha små barn:

Jag tycker ju inte att man kan säga till en ung kvinna, du borde inte bli rektor,

inte heller en ung man. För man kan inte sköta det med barn hemma men

innerst inne tycker jag lite så och det är ett dilemma för mig. Det kräver mycket

av en människa att vara rektor.

D klarade av att arbeta som skolledare medan barnen var små, men hade mycket extra hjälp

från sin mamma. Mamman hjälpte exempelvis till med att hämta barnen från skolan. C

berättade att det var väldigt stressigt ibland och att hon skulle behövt mer hjälp. Ingen utav de

intervjuade ångrade sina val att arbeta mindre och umgås mer med familjen. B sa: ”Jag ville

satsa på mina barn och jag får belöningen idag. Jag ser ju att de gör goda val när det gäller

utbildning, vänner, allting”. E hade inte egen familj men hon kände ändå att det var svårt att

hinna med allt hon ville göra. Hon har inte arbetat som skolledare länge och känner att hon

21

lägger ner mycket tid på arbetet och hon prioriterar bort vissa saker. Hon tycker vardagen har

blivit inrutad.

Partnerns del i hemarbetet

Studien visade att de skolledare som kommer från en äldre generation gjorde det största

arbetet i hemmet. C sa: ”Man var uppväxt på det viset, handla, och tvätta, och städa och

jobba”.

A, som är från samma generation som C, berättade

Jag ser på mina barn och där delar de ju på väldigt mycket på föräldrar

ledigheten och så. Så var det inte för mig och det var heller inte så lätt att få

maken att stanna hemma om barnen var sjuka. Det var ofta jag som fick göra

det.

Dessa två skolledare nämnde att med facit i hand ångrar de att de inte bad om mer hjälp från

sin partner. De andra tre skolledarna som hade familj delade på hushållsarbetet med sin

partner.

Stressen hemma

I studien framgick det att de skolledare som delade på ansvaret med sin partner och inte

brydde sig så mycket om ifall det var kliniskt rent runtomkring dem inte kände samma stress

hemma. De skolledare som gjorde det mesta av hushållsarbetet och inte fick hjälp hade en

ökad upplevelse utav stress när de var hemma. Samtliga skolledare arbetade hemma. Det var

telefonsamtal som skulle ringas eller förberedelse för nästa dag. Det var även föräldrar som

ringde hem för att prata. A berättade ”Att föräldrar ringer hem till mig är inte så farligt. Det

är mer att man ska ringa upp. Speciellt när det är en sådan grej. Det är jobbigt tycker jag. Då

kan man få ont i magen.”

Upplevelsen av stresshantering

Samtliga skolledare är medvetna om stress och stresshantering. B berättade: ”nu vet jag när

jag ska coola ner och ta det lugnt. Vad behöver jag egentligen göra, vad är viktigt?”. Alla

intervjuade stresshanterar på olika sätt. De berättar att deras vänner har varit bra stöd för att

klara av arbetet. Två skolledare berättade att de hade blivit sjuka. En hade fått en hjärtinfarkt

och den andra hade fått en kronisk stressjukdom. Den skolledare som fick hjärtinfarkt hade

under sin större tid som skolledare arbetat ensam. Idag upplever dessa två skolledare att de

har lärt sig stresshantera bättre och de vet var deras begränsningar går.

22

Att vara duktig

Att vara duktig är något som var återkommande i studien. Fem utav de sex skolledarna

nämnde att de ville känna sig duktiga. B berättade att som kvinna ska man vara så duktig på

allting och att det ställs höga förväntningar. ”Det kunde stressa mig något enormt att inte mitt

hus var städat vid en viss tidpunkt men nu skiter jag i det.” A berättade att hon ville vara mer

duktig förr men att hon med åren har lärt sig att göra som hon vill. F sa: ”Vi ska alla vara så

himla duktiga, och det är klart vi ska vara det. Vi vill ha uppskattning, men vi ska också hinna

lite annat också”.

Analys

Analysen av resultatet tyder på att skolledarna inte har full kontroll i sitt arbete och att

oförutsedda möten och oväntade uppgifter kan förekomma. Detta ökar kraven och skolledarna

har svårt att uppnå full kontroll i sitt arbete. Att inte ha kontroll i sitt arbete kan leda till

stressrelaterade sjukdomar om de pågår för länge. För att hantera stressen prioriterar

skolledarna arbetsuppgifterna och skapar struktur. De har även fått lägga till med en attityd

som att ”vad gör väl det om jag inte hinner med allt, så länge jag klarar av mitt uppdrag”.

Denna attitydförändring hjälper skolledarna att stresshantera och ställer inte ouppnåeliga krav

på sig själva.

Det uppstår en konflikt hos skolledarna när det kommer till övertidsfrågan. Alla skolledare

övertidsarbetar men samtidigt anser de att de inte borde göra det. De tycker inte att det är okej

att de arbetar över flera timmar när de uppmanar sina anställda att inte göra det för att

förhindra utbrändhet. Men eftersom uppdraget är så brett och arbetsbeskrivningen så stor är

det svårt för dem att hinna med allt. Det som upplevdes som mest stressande hos rektorerna

var de elever som far illa. Detta på grund av att de inte alltid kunde hjälpa dessa barn för att

det inte finns tillräckligt med resurser och kunskap. Stress uppstår eftersom skolledarna inte

kan uppfylla de kraven de ställer på sig själva och att de vill göra mer än vad de faktiskt kan.

När det kommer till delegering visade resultatet att fyra av sex skolledare hade problem att

delegera ut uppgifter utan att kontrollera att de blev rätt gjorda. De ville göra det själva och de

var rädda för att resultatet inte skulle bli lika bra. Dock påpekade skolledarna att de vill bli

bättre på att delegera och inte känna att de skulle göra ett bättre arbete själva. Detta hade varit

ett sätt att klara av arbetsuppgifterna lättare och minska stressen, att våga be om hjälp.

23

I hemmet upplevde skolledarna högre stress om de själva hade hand om det mesta i

hemarbetet. De hade högre krav på sig att klara av arbete, barn och att ta hand om hemmet.

De som fick hjälp av sin partner kände inte samma stress hemma.

Att stresshantera var viktigt för samtliga skolledare. Att det blir lättare desto mer erfarenheter

de får. En skolledare som var relativt ny i skolledaryrket hade inte lika mycket erfarenhet och

upplevde en högre stress på arbetsplatsen. Mycket nya arbetsuppgifter och större ansvar ökar

kraven och gör det svårare att behålla kontrollen. Majoriteten av skolledarna berättade även

att de ville känna sig duktiga. Att vilja göra mer och få resultatet så bra som möjligt tar

mycket tid. Att sänka kraven på sig själv hade kunnat minska den upplevda stressen.

Diskussion Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i

hemmet. Resultatet visar att skolledarna har mycket arbete att göra samt att de måste vara

beredda att utföra oväntade uppgifter eller gå på oplanerade möten. Intervjuerna visar att de

kvinnliga skolledarnas förmåga att ha kontroll och makt i sin arbetssituation påverkar deras

upplevelse av stress. För höga krav och för lite kontroll ger högre grad av upplevd stress och

sambandet mellan en tuff arbetssituation och mycket ”måsten” hemma skapar en stressfull

vardag. Barn som far illa var någonting som påverkar samtliga skolledare. Studien visar att de

skolledare som fick hjälp av sin partner med att utföra uppgifter i hemmet kände sig mindre

stressade än de skolledare som fick göra det mesta hemarbetet själv. Att ta på sig för mycket

ansvar, viljan att känna sig duktiga och svårigheter med att delegera påverkade också den

upplevda stressen hos många skolledare.

Resultatdiskussion Resultatet visar att en skolledare har mycket arbetsuppgifter att utföra i likhet med tidigare

forskning så som arbetsmiljöverket (2011) och Höglund (2011). Andra likheter som hittades i

studien var att krav och kontroll i arbetssituationen spelade en viktig roll, Larmén (1996),

Ekman och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin & Karlsson (2010),

Rungapadiachy (1999). Det fanns även likheter i denna studie med Rensting och Sandmarks

(2005) samt Rose och Perski (2008) studier, om viljan att visa sig duktig och rädslan att inte

ha full kontroll i sin arbetssituation.

Att skolledarna hade mycket att göra stöds utifrån arbetsmiljöverkets (2011) undersökning att

skolledare har en hög arbetsbelastning och att det hela tiden tillkommer fler uppgifter som ska

24

göras. Detta betyder att skolledarna inte alltid kunde veta i förväg vad som skulle hända under

dagens gång. Att få mer stödfunktioner, som arbetsmiljöverkets (2011) undersökning visade,

skulle skolledarna ha fler möjligheter att hjälpa fler barn och minska stressen i dessa

situationer. Låg kontroll och höga krav kan leda till stressrelaterade sjukdomar enligt Ekman

och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin & Karlsson (2010) samt Larméns

(1996) studie.

Upplevelsen av stress påverkas av hur man hanterar sina egna krav, vilket stöds i

Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), kontrollfokus. Likheter i denna studie

och Rose och Persik (2008) fanns. Många utav skolledarna ville visa sig duktiga och hade

svårt att delegera på grund av rädslan att resultatet inte skulle bli lika bra. Detta kan även

kopplas till Frankenhaeusers (1992) undersökning om att kvinnor vill prestera mer och att de

tycker det är svårt att räcka till. Rensting och Sandmark (2005) samt Rose och Persik (2008)

skriver, att duktighetssyndromet börjar vid tidigt ålder och att de ställt höga krav på sig själva.

Detta kan kopplas till delegering, då studien visar att majoriteten av skolledarna väljer att

utföra uppgifterna själva istället för att låta någon annan göra det. Rensting och Sandmark

(2005) menar att om en kvinna inte delegerar arbete och arbetar mer än 60 timmar i veckan

under en längre period ska man hålla utkik efter stressymptom.

Studien visade att de skolledare som arbetade ensamma upplevde en högre stress än de

skolledare som arbetade i team. Detta kan bero på att de arbetade för mycket och försökte

uppnå perfektion och att tiden inte räckte till, enligt Rensting och Sandmark (2005).

Skolledarna som arbetade själva upplevde för höga krav och att de inte hade tillräckligt med

stöd för att göra allt som förväntades på dem. Ekman och Arnetz (2005) skriver att

stressforskning har visat att det är gynnsamt för individer på en påfrestande arbetsplats att

kunna påverka. Dock om kraven blir för höga kan följderna bli katastrofalt för en människa,

enligt Karsek och Theorell (1990). Med ingående syn i kontrollfokus menar Rungapadiachy

(1999) att skolledarna skapade kontroll över sin arbetssituation. De kände att de klarade av

utmaningarna och blev därför mer stresståliga. Att be om hjälp är något Crisler (2008) skriver

att kvinnor gör när de känner att de inte kan hantera alla krav som ställs på dem, vilket ett par

utav skolledarna gjorde. Detta är också ett sätt att hantera stress, att sänka kraven och få hjälp

när man behöver det är viktigt för att fortsätta ha kontroll. Att själv kunna inse när man

behöver hjälp och veta sina begränsningar är ett sätt att stresshantera.

25

Rensting och Sandmark (2005) skriver att kvinnor vill utföra ett så bra arbete som möjligt och

de väljer att inte delegera på grund utav rädslan för att resultatet inte blir lika bra som om de

själva hade gjort det. Rensting och Sandmark (2005) menar att flickor inte har blivit lika

mycket uppmuntrade som pojkar av att våga chansa. Detta kan påverka skolledarna att inte

vilja delegera. Rose och Persik (2008) skriver att kvinnor som vill vara duktiga har svårt att

överlämna ansvaret till någon annan.

Även i hemarbetet framkom det liknande resultat. Skolledarna som gjorde det mesta i hemmet

hade en högre grad upplevd stress än de skolledare som delade hushållsysslorna med sin

partner eller fick hjälp av utomstående. Liknande resultat hittades i Cukrowics et al. (2004)

samt Kushnir och Melameds (2006) artikel. Larmén (1996) menar att kvinnor har väldigt

höga krav på sig att få tiden att räcka till arbete, familj och hushållsarbete och att det skapar

stress. Vidare skriver Larmén (1996) att hushållsarbete är en osynlig syssla som inte värderas

så högt som den borde. SCB:s (2011) undersökning visar att kvinnor arbetar lika mycket

betalt som obetalt och med en skolledares arbetsbeskrivning och hemarbete blir det svårt att få

tiden att räcka till. Detta stöds även i Larméns (1996) enkätundersökning som visade att det är

svårt för kvinnor att få ihop hemarbete, barnen och karriären.

Rensting och Sandmark (2005) menar att kvinnor blir formade redan när de är små och att

krav ställs på dem som de ska leva upp till. Detta bekräftade en utav de intervjuade

skolledarna. Larméns (1996) enkätundersökning visade att när kvinnor bad om hjälp från sin

make möttes de av oförstående. Hemarbete uppskattas inte lika högt som ett förvärvsarbete.

Crisler (2008) menar att ”superkvinnorna” vill klara av alla sina roller utan hjälp. När de får

problem att möta kraven de ställer på sig själva kan det leda till en stressrelaterad sjukdom

enligt Craft et al. (2012). Den ena skolledaren hade känt för höga krav med arbete, hemarbete

och barn och fått en kronisk stressrelaterad sjukdom. Detta visar enligt Larmén (1996),

Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), att för höga krav och inte tillräckligt

med kontroll under en längre tid kan skapa sjukdomar. Kroppen orkar inte vara i ”kamp- och

flyktreaktion” för länge utan att komplikationer uppstår. Rungapadiachy (1999) menar att

genom kontrollfokus kan en person som är medveten om stress och som kan påverkar i sin

omgivning ha lättare för att stresshantera och slippa symptom som till exempel utbrändhet.

Cukrowics et al. (2004) menar att kvinnor som får mer hjälp av sin partner upplever större

tillfredsställelse i hemmet. Kraven var inte lika höga för de skolledarna som fick hjälp av sin

partner och enligt Larmén (1996), Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005)

26

betyder det att de inte kände samma stress som de skolledare som inte fick hjälp av sin man,

för de hade mer kontroll över sin situation och kraven var inte lika höga. Återigen, att våga be

om hjälpa visar på en medvetenhet om stress och stresshantering.

Skolledarna skapar kontroll över sin situation med ingående syn i kontrollfokus, vilket gör

dem mer stresståliga. Genom kontroll i arbetet kan skolledarna uppfylla de krav som ställs på

dem, och så länge de behåller kontrollen blir inte stressen hälsofarlig. När skolledarna blir

stressade ber en del av dem om hjälp för att minska kraven, eller gör något helt annat för att

samla nya krafter. Detta visar på stresshantering och att de själva gör något åt sin situation

som Rungapadiachy (1999) menar med ingående syn i kontrollfokus. Detta är något

skolledarna har blivit bättre på med tiden. Att de inte tar på sig mer än de känner att de klarar

av. I studien är det en skolledare, E, som kan vara i riskzonen om hon inte börjar ta det

lugnare på arbetet. Detta för att hon ännu inte har full kontroll i sitt arbete och om det

fortsätter under en längre period kan det leda till stressymptom, enligt Ekman och Arnetz

(2005). Analysen påvisar att de sex intervjuade inte ligger i riskzon utan att skolledarna

istället visar en förståelse för stress och att de använder sig utav stresshantering. Detta gör

dock inte skolledarnas arbete mindre stressigt men genom kontroll klarar de av kraven som

ställs på dem.

Metoddiskussion

För att svara på studiens syftes gjordes en kvalitativ forskningsstudie. En osäkerhet fanns

angående hur många djup intervjuer som borde göras för att svara på syftet. Eftersom för

många intervjuer enligt Trost (2010) gör det svårt att analysera materialet beslutades det att

göra sex intervjuer. Den kvalitativa studie gjordes med hjälp av intervjuer på grund av att det

uppfattades som det mest intressanta sättet att samla in kvalitativ data.

I studien användes en halvstrukturerad forskningsintervju för att få fram skolledarnas

berättelse. Kvale (1997) menar att denna metod används när man vill att de intervjuade ska

berätta om sin egen subjektiva uppfattning om ämnet. Därför arbetades det fram en

intervjuguide med hjälp utifrån teorin för att rama in de teman som valts för uppsatsen, alltså

hur kvinnliga skolledare hanterar stress. Eftersom intervjuguiden är halvstrukturerad ges

möjlighet att förändra frågorna under intervjuandets gång. När mer information behövdes från

den intervjuade ställdes följdfrågor för att få en djupare förståelse.

Skolledare har ett pressat schema och en orolighet fanns att inga skolledare skulle ställa upp

på intervju. Bekvämlighetsurval användes vid studien och därför användes de skolledare som

27

var villiga att intervjuas. Dock fanns det kännedom om ungefärlig ålder på ett par skolledare.

Anledningen till att det gick fort att få ihop de sex intervjuerna, berodde nog dels på att

skolledarna var positiva till studiens syfte och dels på att ett skollov skulle komma och

skolledarna hade lite mer tid. Samtliga intervjuer gjordes under en två veckors tid och ingen

utav skolledarna nekade till att bli inspela under intervjun. Vikt lades på att meddela de

intervjuade om de etiska aspekterna och att de intervjuade förstod att ingenting i studien

skulle kunna kopplas till dem personligen.

De intervjuade i studien har olika åldrar och är ifrån olika generationer. De flesta skolledarna

har barn och de har alla arbetat som skolledare olika länge. Detta var någonting som ville

uppnås i studien för att se om likheter och skillnader fortfarande kunde hittas i resultatet.

I analysprocessen följdes Merriams (1994) sätt att analysera kvalitativ information. Att läsa

igenom det utskrivna materialet flera gånger och markera och räkna teman och mönster,

hjälpte för att upptäcka det som var återkommande bland skolledarna i studien. Studiens syfte

fanns i åtanke under hela processen och därför valdes bara väsentlig information ut som

kunde besvara frågeställningen. Att använda olika färger för att markera mönster och teman

gjorde det lättare att plocka bort oväsentlig information från studien. När informationen

strukturerats skapades kategorier och underkategorier. All information som tagits fram har

betydelse för studien och de citat som använts har varit för att stärka texten i resultatet.

I analysprocessen fanns en mängd material som skulle tolkas. Med hjälp av Merriams (1994)

analys av kvalitativ information, har materialet bearbetats flera gånger för att reducera

avvikelser och tveksamheter. Detta stärker studiens trovärdighet.

Metodstegen och analysprocessen är noggrant beskrivna och utförda i studien, vilket stärker

studiens validitet. Medvetenhet om den egna förförståelsen fanns och det har varit av stor vikt

att den inte ska ha påverkat resultatet. Dock är jag kvinna och det kan ha påverkat mitt valt att

enbart studera kvinnor. Detta för att ett större intresse och nyfikenhet har funnits. Objektivitet

har försökt vidhållas i största möjliga mån, men det är dock svårt, eller rent av omöjligt att

vara helt objektiv i en kvalitativ studie. Det är jag själv som har letat upp den teori jag ville

använda i studien. Det som har varit intressant för mig och min egen uppfattning av vad som

kan ge en förklaring till skolledarnas upplevelse av stress och deras stresshantering har lyfts

fram. Det kan finnas annan relativ teori som hade kunnat förklarar resultatet på ett annat sätt

och därmed skapat en annan slutsats.

28

Slutsats

Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i

hemmet. Studien har bidragit till lärdom om hur kvinnliga skolledare upplever stress, hur de

påverkas av stress, vad de upplever som en stressfull situation samt hur de hanterar sin stress

på arbetet och i hemmet. Analysen och resultatdiskussionen visar att stödpersoner, och att det

finns fler skolledare på arbetsplatsen, sänker de kvinnliga skolledarnas upplevelse av stress.

Att få stöd från sin partner med hemarbetet har stor betydelse för hur stressade de kvinnliga

skolledarna kände sig när de var hemma.

Det som genomsyrade hela studien var att skolledarna uttryckte att de arbetade i processer och

fick vänja sig vid att aldrig hinna klart. De fick prioritera sina arbetsuppgifter.

Det fanns en del svårigheter för några utav skolledarna att delegera ut arbetsuppgifter till sina

kollegor. Studien visar, med stöd från teori, att det är viktigt att be om hjälp när kraven blir för

höga. För att må bra och inte råka ut för en stressrelaterad sjukdom är det viktigt att ett par

utav de kvinnliga skolledarna börjar be om mer hjälp från kollegor.

Om studien hade inkluderat män så hade resultatet blivit annorlunda. Då hade man även fått

med mäns uppfattning om hur det är att vara skolledare och hur de stresshanterar samt

påverkas av stress. Man hade kunnat dra andra kopplingar och se hur båda könen uppfattar

rektorsyrket. Man hade även fått reda på om/hur män delegerar arbete och hur deras upplevda

stress hade sätt ut. Man hade även kunnat göra fler intervjuer med skolledare från andra

städer, göra en bredare undersökning för att ta reda på om upplevelsen av stress är den

samma, oberoende från vilken stad man kommer ifrån.

För framtida forskning hade stödpersoners betydelse för skolledare varit intressant att

undersöka. Hur det hade påverkat skolledarnas upplevelse av stress i arbetet. Om de får mer

hjälp med den administrativa bördan skulle de ha mer tid över för att vara de pedagogiska

ledarna de uttryckligen vill vara. I studien framgick det att de skolledare som arbetade

ensamma upplevde en högre stress. Därför behövs det göras fler undersökning angående hur

viktigt det är för skolledarna att arbetar minst två och två. I studien framkom det även att de

kvinnliga skolledarna upplevde högre stress när de ensamma hade hand om det mesta i

hushållsarbetet. Framtida forskning om att få män att bli mer delaktiga i hemarbetet behövs,

för att kunna avlasta kvinnor mer och minska deras upplevelse av stress när de är hemma.

29

Referenser Arnetz, B. & Ekman, R. (2005). Stress: Molekylerna, Individen, Organisationen, Samhället.

Falköping: Elanders Gummessons

Andrews, M. D’Arcy, C. Forbes, D. Morgan, D. Pitblado, R. & Stewart, N. (2005).

Registered nurses working alone in rural and remote canada. Canadian Journal of Nursing

Research, 37 (1), 14-33. Från http://www.ingentaconnect.com/content/mcgill/cjnr

Craft, R. Garofalo, J. Soliday, E & Terrill, A. (2012). Multiple Roles and Stress Burden in

Women: A Conceptual Model of Heart Disease Risk. Journal of Applied Biobehavioral

Research, 17(1), 4-22. doi: 10.1111/j.1751-9861.2011.00071.x

Crisler, J (2008). 2007 Presidential address: Fear of losing control: Power, perfectionism, and

the psychology of women. Psychology of Women Quarterly, 32(1), 1-12. doi: 10.1111/j.1471-

6402.2007.00402.x

Christensen, G. (2004). Psykologins vetenskapsteori: en introduktion. Lund studentlitteratur.

Cukrowicz, K. Krause, E. Lynch, T. & Thorp, S. (2004). Postpartum partner support, demand

– withdraw communication, and maternal stress. Psychology of Women Quarterly, 28(4), 362-

369. doi: 10.1111/j.1471-6402.2004.00153.x

Erlandsson, L (2003). 101 Women`s patterns of daily occupations: Characteristics and

relationships to health and well – being. Lund: Grahns Tryckeri AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larmén, M. (1992). En debattbok om kvinnor och stress. Falköping: Gummesons Tryckeri

AB.

Larmén, M. (1996). Kvinnors vägar ut ur stressen. Smedjebacken: Smegraf

Lundin, M & Karlsson, M. (2010). Rektorers arbetsmiljöarbete – en kvantitativ studie om

rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan. Examensarbete,

Gymnastik- och idrottshögskolan, lärarprogrammet.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction

of working life. New York: Basic Books.

Kushnir, T. & Melamed, S. (2006). Domestic Stress and Well-Being of Employed Women:

Interplay Between Demands and Decision Control at Home. Sex roles, 54(9), 687-694. doi:

10.1007/s11199-006-9040-0

Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Persik, A & Rose, J (2008). Duktighetsfällan: en överlevnadshandbok för

prestationsprinsessor. Tyskland: GGP Media GmbH

http://hh.summon.serialssolutions.com/link/0/eLvHCXMwY2BQMDZItkg2MjBPMjYzME62SDUxSTNMS7ZMNjRLTTGwAO_gD40wCQkwj3A38-BBFE5uogwubq4hzh660H1F8cW5iTk5QHcVx-cCe4Y5OfHJWXlFoJsTTePBrVsDY3Mow8AwHhjUYCFDvh_3LOPz4hyPz5nsbfXNJnk_AN9SKmQhttp://www.ingentaconnect.com/content/mcgill/cjnr

30

Renstig, M. & Sandmark, H (2005). Duktighetssyndromet: Därför går allt fler kvinnor in i

väggen. Klippan: Ljungbergs Tryckeri

Rungapadachy, D. (1999). Interpersonal Communication And Psychology. Theory and

Practice. Uk: Elsevier.

Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik - Tolkningens och dialogens betydelse för

lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan i

Jönköping

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Internet

Arbetsmiljöverket 2012-04-23: http://www.av.se/dokument/Press/Rektorers_arbmil.pdf

Chefstidningen. Hämtat 2012-02-06: http://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-

lonen-ner

SACO. Hämtat 2012-04-23: http://www.saco.se/Yrken-A-O/Skolledare/

Socialstyrelsen. Hämtat 2012-04-24:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18394/2011-7-6.pdf

Statistiska centralbyrån. Hämtat 2012-04-23:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2010A01_BR_X10BR1001.pdf

Sveriges Radio. Hämtat 2012-02-06:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4796195

http://www.av.se/dokument/Press/Rektorers_arbmil.pdfhttp://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-lonen-nerhttp://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-lonen-nerhttp://www.saco.se/Yrken-A-O/Skolledare/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18394/2011-7-6.pdfhttp://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2010A01_BR_X10BR1001.pdfhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4796195

31

Bilaga I

Följebrev

Jag heter Julia Fager och läser psykologi inriktning arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar. Just

nu skriver jag min C uppsats om hur kvinnliga skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och

i hemmet.

Data jag samlar in kommer behandlas med anonymitet. Detta betyder att jag inte kommer

nämna namn eller andra uppgifter som kan spåras till intervjupersonen. Med ditt samtycke

kommer intervjun spelas in och det inspelade materialet kommer efter opposition att raderas.

Du har frivilligt valt att delta i studien och du kan när som helst välja att avbryta intervjun

utan att behöva ange skäl till det. Du är välkommen att kontakta mig eller min handledare

Sofia Walter för frågor.

Tack för att du tog dig tid till denna intervju.

Med vänliga hälsningar

Julia Fager

0736574733

julia.fager@hotmail.com

Sofie Walter

Sofie.walter@lnu.se

Arb. 0480-44 67 84

Linnéuniversitetet

Kalmar

mailto:Sofie.walter@lnu.se

32

Bilaga II

Intervjuguide

Övergripande frågor om skolan och varför de valde det yrket

Hur många anställda finns det?

Vilka ansvarsområden har du hand om?

Hur många elever finns det?

Kan du berätta lite om dig själv?

Kan du beskriva dig själv med 3 ord?

Varför ville du bli rektor?

Hur arbetet ser ut

Kan du beskriva hur en arbetsdag ser ut för dig?

Hur många timmar arbetar du?

Hur ofta arbetar du över? Hur många timmar blir det varje vecka?

Befinner du dig på samma plats eller mycket resande?

Finns det något du känner att du inte hinner med under din arbetsdag?

Personalfrågor

Planering

Möten

Kan du bli stressad på jobbet eller inför att du ska åka hem eller då du kommit hem?

Hur tycker du att organisationen fungera? Tryck ovanifrån och underifrån, hur känner du att du hanterar

det?

Vilka förändringar skulle du vilja se för att bättre få ihop ditt livspussel?

När det är mycket att göra på jobbet, hur kopplar du av?

Har du möjlighet att delegera arbetet?

Vill du klara det själv eller ber du om hjälp när det blir för mycket?

Hur påverkas du av relationen till kollegerna?

Om någon i personalen mår dåligt, tar du detta med dig hem efter arbetet?

33

Hemma

Hur ser ditt familjeliv ut?

Partner, barn?

(Har din familjesituation påverkats av stress – om det varken finns partner eller barn)

Kan du berätta vad som händer när du kommer hem från arbetet?

Om du har jobbat över, hur känns det då att komma hem?

Hur fördelas arbetsuppgifterna upp i hemmet?

Laga mat

Städa

Plocka undan

Handla

Tid över till att koppla av och vara för dig själv?

När du är hemma, kan du koppla av från arbetet då?

Arbetar du hemifrån på kvällarna?

Folk som ringer när du är hemma?

Hur tror du det kan påverka dig?

Skulle du vilja ha mer tid för dig själv när du är hemma?

Hur ser ditt sociala liv ut?

Goda vänner som du kan ha till stöd?

Kan du berätta om du blir stressad hemma?

Vilka situationer – hur hanteras det

Stresshantering

Har du känt att du har varit nära att få en stressrelaterad sjukdom?

Vad gör du för att inte hamna i en situation där det finns risk att du närmar dig att få en

stressrelaterad sjukdom?

Vad gör du för att stresshantera?

Gör du något speciellt för hantera stress idag?

Om du känner att det är extra jobbigt, vad gör du då?

Vad tror du är bra att göra om du känner dig stressad?

34

Framtidsambitioner

Vad vill du göra i framtiden, vad har du för mål?

Hur ska du nå dit?