Finansdepartementet

En fortsatt strukturpolitik för Sverige

Finansminister Anders BorgMalmö börssällskap 4 november

Finansdepartementet

• Inledning• Risker• Regeringens politik fungerar• Reformambitioner och effekter av

regeringens politik

Finansdepartementet

Det politiska läget

• Alliansen vann valet• Men en minoritetsregering innebär större

politisk osäkerhet • Budgetlagen och riksdagsordningen ger dock

regeringen tydliga möjligheter att få igenom sin ekonomiska politik

Finansdepartementet

• Inledning• Risker• Regeringens politik fungerar• Reformambitioner och effekter av

regeringens politik

Finansdepartementet

Allvarliga risker i världsekonomin

• Stora lånebehov hos både hårt skuldsatta länder och finansiella institutioner– Risk för ökad finansiell instabilitet – Svårare och dyrare att låna

• Hur kommer hushåll och företag att reagera på de åtstramningar som väntas i många länder?

• Stora globala obalanser risker att dämpa återhämtningen

Finansdepartementet

Grekland - kraftig revidering av underskottet gav spridningseffekter

• Budgetunderskottet reviderades upp 10 procentenheter till ca 14 procent hösten 2009, p.g.a. felaktigheter i statistiken - Förtroendet för Greklands ekonomiska politik sjönk till botten - Startskottet för PIIGS-krisen; oron spreds efterhand till andra högskuldsländer i EU

• Den offentliga skulden ökar till ca 134% av BNP 2011• Grekland tvingades i maj vända sig till IMF/eurogruppen för

stödlån på sammanlagt 110 miljarder euro under tre år, mot villkor på tuffa besparingar och reformer - Besparingarna motsvarar ca 11 procent av BNP och genomförs i ett läge med starkt negativ tillväxt- Omräknat till svenska förhållanden uppgår sparkraven inom EDP till ca 335 miljarder kronor fram till och med 2012

Finansdepartementet

Spanien - sjunkande fasighetspriser och rekordhög arbetslöshet

• Krisen föregicks av ett decennium med stark tillväxt- Betydande obalanser byggdes upp med en överhettad fastighetsmarknad och bytesbalansunderskott

• Korrigeringen på fastighetsmarknaden har gått relativt långsamt - Huspriserna har fallit med ca 13 procent sedan toppen och de förväntas fortsätta sjunka framöver

• Arbetslösheten har stigit från 8 till närmare 20 procent • Budgetunderskott på nära 10 procent

- Sparkraven i EDP omräknat till svenska förhållanden uppgår till närmare 270 miljarder kronor fram till och med 2013

• Även banksektorn har drabbats hårt - fem spanska regionalbanker klarade inte EU:s stresstester

Finansdepartementet

Irlands utmaning - fallande fastighetspriser, stort budgetunderskott, problem i banksektorn

• Kraftig korrigering på fastighetsmarknaden inledde krisen- Huspriserna har fallit med 35 procent och kommersiella fastigheter med 58 procent sedan toppen, och utvecklingen väntas fortsätta

• Banksektorn har drabbats hårt - Kapitalstödet till banksektorn bedöms uppgå till 20 procent av BNP i år enligt det irländska finansdepartementet - Detta bidrar till att budgetunderskottet kan stiga till rekordhöga32% av BNP i år - Ökat rekapitaliseringsbehov i bankerna skapar oro vilket avspeglas i stigande räntedifferenser mot tyska obligationsräntor

• Sparkraven i EDP omräknat till svenska förhållanden uppgår till ca 350 miljarder kronor fram till och med 2014

• Regeringen räknar med att tillväxten ska bli så hög att landet kan växa ifrån problemen, men IMF bedömer att det behövs ytterligare finanspolitisk åtstramning på 6,5% av BNP de kommande två åren

Finansdepartementet

Nästa kris

• Det kommer alltid en ny ekonomisk kris• Finanskrisen började 2008, nästa kris kan

förväntas under innevarande mandatperiod• Efter 2013 lever uppgången på lånad tid

– Vi ska vara tacksamma för varje månad och kvartal med positiv tillväxt

• Därför måste vi ha skapat överskott så att vi kan hantera nedgången med stabiliseringspolitik

Finansdepartementet

• Inledning• Risker• Regeringens politik fungerar• Reformambitioner och effekter av

regeringens politik

Finansdepartementet

Politiken fungerar

• God tillväxt• Budgeten på väg tillbaka till överskott• Sysselsättningen ökar och arbetslösheten

minskar• Sammanhållningen har inte undergrävts

Finansdepartementet

Prognosen i BP11 pekar på en starkare konjunktur VÅP10 inom parentes

1) Kalenderkorrigerad. 2) 15-74 år. 3) Andel av arbetskraften 15-74 år. 4) Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt. 5) Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 6) Årsgenomsnitt.

2010 2011 2012 2013 2014BNP 4,8 (2,5) 3,7 (3,9) 3,4 (3,5) 3,3 (3,2) 2,8 (2,9)

Produktivitet1 2,8 (2,2) 2,5 (2,5) 2,3 (2,3) 1,8 (1,7) 1,6 (1,7)

Timmar1 1,9 (-0,1) 1,1 (1,3) 1,4 (1,5) 1,5 (1,4) 1,3 (1,3)

Sysselsättning2 1,0 (-0,4) 1,1 (0,7) 1,2 (1,3) 1,3 (1,2) 1,2 (1,1)

Arbetslöshet3 8,4 (9,2) 8,0 (8,8) 7,4 (8,0) 6,7 (7,3) 6,0 (6,7)BNP-gap4 -3,3 (-4,6) -2,5 (-3,0) -1,6 (-2,0) -1,1 (-1,1) -0,5 (-0,3)Löner5 2,5 (2,3) 2,6 (2,5) 3,1 (2,9) 3,3 (3,3) 3,4 (3,4)

KPI6 1,2 (1,3) 1,5 (1,6) 1,9 (2,2) 2,4 (2,7) 2,6 (2,7)

Finansdepartementet

Tillbaka till överskott utan budgetförstärkningarFinansiellt sparande i offentlig sektor. Källa: BP11

-1,5

-1

-0,5

0

0,51

1,5

2

2,5

3

2010 2011 2012 2013 2014

Procent av BNP

Finansdepartementet

Sverige har klarat sig igenom krisen påett unikt sätt

42,2

38,2

36,3

27,5

25

24,8

24,1

22,1

19,7

16,6

15,4

14,3

1,3

0 10 20 30 40 50

UKGRESPT

EU-27FRNLDK

FIDE

ITPL

SVERIGE

100%

94%

81%

56%

53%

43%

43%

40%

39%

32%

26%

15%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

ESUKDK

FINLPT

EU-27GRFRPLDE

ITSVERIGE

Ökning av skuld i procentenheter av BNP 2007-2011

Procentuell ökning av skuld 2007-2011

Källa: EU-Kommissionens vårprognos

Finansdepartementet

Stigande sysselsättningProcentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år. Serien för Sverige är tre månaders glidande medelvärde. Källor: SCB, Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Ministry of Internal Affairs and Communications, Japan

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4M

1-2

000

M1

-2001

M1-2

002

M1

-2003

M1-2

00

4

M1

-2005

M1-2

006

M1-2

007

M1-2

008

M1-2

009

M1-2

010

Sverige USA Euro16 Japan EU27

Finansdepartementet

3900

4000

4100

4200

4300

4400

4500

4600

4700

Q1-90Q1-08

Q1-91Q1-09

Q1-92Q1-10

Q1-93 Q1-94 Q1-95 Q1-96

Sysselsatta 90-talskrisen Sysselsatta finanskrisen

Antal sysselsatta 15-74 årSäsongsrensade kvartalsvärden

Tusental

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet

Finansdepartementet

Vad förklarar den goda utvecklingen i Sverige?

• Stabila offentliga finanser– Det budgetpolitiska ramverket har respekterats– Reformer har bidragit till lägre sjukförsäkringsutgifter

• Snabbt agerande för att säkra finansiell stabilitet • Expansiv ekonomisk politik

– Expansiv penningpolitik– Expansiv finanspolitik

Automatiska stabilisatorer som verkat fullt utTillskott till kommunernaAktiv arbetsmarknadspolitik som motverkat att arbetslösheten biter sig fastVältajmade strukturellt riktiga åtgärder som haft stabiliserande effekter

• Strukturreformer som gör att arbetsmarknaden fungerar bättre

Finansdepartementet

• Inledning• Risker• Regeringens politik fungerar• Reformambitioner och effekter av

regeringens politik

Finansdepartementet

Utmaningar för strukturpolitiken• Bidra till varaktigt hög sysselsättning

– Göra det mer lönsamt att arbeta– Vårda redan genomförda strukturreformer– Se till att den konjunkturella uppgången i arbetslösheten

inte varaktigt biter sig fast• Främja en hög produktivitetstillväxt och stärka Sveriges

konkurrenskraft– Genom att skapa goda villkor för utbildning, forskning,

entreprenörskap, innovationer och företagande• Möta välfärdens framtida kostnader

– Hög sysselsättning grunden för välfärdens finansiering– Effektivisera välfärdssystemen

Finansdepartementet

1. Jobbskatteavdraget: Regeringens viktigaste åtgärd för fler i arbete

• Mer lönsamt att arbeta• Minskar flaskhalsar på arbetsmarknaden genom att öka

rörligheten, förbättra lönebildningen, minska utanförskapet och se till att fler står till arbetsmarknadens förfogande

• Ökar efterfrågan• Positiva effekter

– Genomsnittliga marginaleffekter minskar med 6,7 procentenheter

– På lång sikt bedöms sysselsättningen via ökat arbetsutbud stiga med 2,7 procent

– Störst effekter för dem med låga inkomster och för kvinnor

Finansdepartementet

Marginaleffekten har minskat, vilket ökar drivkrafterna att gå upp i arbetstidGenomsnittlig marginalinkomst, 20-64 år

30,00

32,00

34,00

36,00

38,00

40,00

42,00

44,00

46,00

48,00

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Anm. 2007-2009 är prognoserKälla: SCB, HEK, Finansdepartementets beräknin gar

Procent

Finansdepartementet

Lägre beskattning av låginkomsttagareInkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående låginkomsttagare (67% av medellönen) utan barn 2000 till 2009. Källa: OECD

200020002000 2005 20052005 2009200920090

5

10

15

20

25

30

35

Danmark Sverige USA

OECD medelvärde 2009 10,7

Finansdepartementet

Jobbskatteavdrag – effektiv utformning

• Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en avvägning mellan effekt på sysselsättning och arbetade timmar– Sänkt skatt vid lägre inkomster – större

sysselsättningseffekt – Sänkt skatt vid högre inkomster – större effekt på

arbetade timmar• Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten

sänks för låga inkomster• Finansdepartementets analys visar att effekten av

ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte avtagande

Finansdepartementet

2. Sänkt tjänstemoms

• Snedvridningar till följd av skatter är ofrånkomliga i ett välfärdssamhälle

- Hushållsnära branscher drabbas extra hårt och jobb slås ut

• En reformambition för kommande mandatperiod är att sänka momsen för restaurang- och cateringtjänster från 25% till 12%- Redan sysselsatta ökar sitt arbetsutbud- Fler kommer i arbete

Regeringens bedömning är att sysselsättningen kommer att öka med cirka 8000 helårsarbetskrafter

Finansdepartementet

3. Anställningsbarhet

• Ungdomsarbetslösheten problematisk– Unga med ofullständiga betyg från grund- och gymnasieskolan riskerar

att få bestående arbetsmarknadsrelaterade problem• För höga trösklar in på arbetsmarknaden försvårar för unga

– LAS & kollektivavtalens minimilöner skapar hinder– Bristande kvalitet i (yrkes)utbildningar– Skatte- och bidragssystemen minskar incitamenten till arbete

• Föreslagna och möjliga lösningar – Gymnasieskolans reformering: syftar bland annat till att förbättra

genomströmningen på de yrkesförberedande utbildningarna– Lärlingsutbildning: utbildningen förläggs i större utsträckning till

arbetsplatserna, med möjlighet att kombinera med en anställning på ett företag

– Lärlingsprovanställning: upp till 18 månader för personer yngre än 23 år

Finansdepartementet

Sammanfattning

• En ljus konjunkturbild, med förbättrad arbetsmarknad och återgång till överskott i offentliga finanser

• Arbetslinjen och strukturpolitiken består• Men allvarliga risker:

– Osäkert parlamentariskt läge– Offentligfinansiella skuldproblem i omvärlden– Mot slutet av mandatperioden kommer

återhämtningen att leva på lånad tid