Ekonomisk politik

Den makroekonomiska politikens mål

• Hög tillväxt• Hög sysselsättning• Låg inflation• Rimlig inkomstfördelning

Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet• Huvudmål: hög sysselsättning (låg arbetslöshet)• Tillväxten gick av sig själv• Aktivistiskt (keynesianskt) synsätt

- ekonomin är i grunden instabil och måste stabiliseras- konjunktursvängningar beror på variationer i efterfrågan- använd finans- och penningpolitik för att hålla efterfrågan stabil

• Stor tilltro till politikernas förmåga använda de ekonomisk-politiskamedlen på ett förnuftigt sätt

- politiken bör ha maximal handlingsfrihet (diskretionär politik)- stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet (Phillipskurvan)

Sammanbrott för den keynesianska politik-uppläggningen i mitten av 1970-talet

• Inflation• Arbetslösheten börjar öka• Den traditionella Phillipskurvan bryter samman

- samtidig inflation och arbetslöshet (stagflation)• Utbudsstörningar vid sidan av efterfrågestörningar (oljepriser, skatter, löner)• Växande budgetunderskott• Den ekonomiska politiken utgör en central del av problematiken

- prioriteringen av hög sysselsättning innebär att alla aktörer förväntar sig expansiv penning- och finanspolitik- ond cirkel av förväntad inflation, höga löneökningar, devalveringar och budgetunderskott, inflation, nya löneökningar, nya devalveringar och budgetunderskott osv.

Figure 4: Unemployment rates for EU-15, Sweden and United States during 1970-2004

0

2

4

6

8

10

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

Une

mpl

oym

ent r

ate

Sweden EU15 United States

CPI Inflation 1970-2005

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

Denmark Finland Sw eden Germany

Figure 1: Net government lending (per cent of GDP), 1970-2005

-8

-4

0

4

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

USEU-15

Figure 2: Gross Government Debt (per cent of GDP), 1975-2005

0

25

50

75

100

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

USEU-15

Grundläggande förändring av det ekonomisk-politiska synsättet

• Aktivistisk stabiliseringspolitik med sysselsättningsmål skapar ”inflation bias”

• Ekonomin är i grunden stabil: de största störningarna kommer från en överambitiös stabiliseringspolitik

• Inflation och höga löneökningar ska inte ackommoderas (icke-ackommodationspolitik)

• Norm- eller regelstyrd politik- Storbritannien: penningmängdsnorm- Sverige och många EU-länder: växelkursnorm: låginflation genom att hålla växelkursen fast

Inflationen dämpas men till priset av en uppgång av arbetslösheten

• De flesta EU-länder: 1975-85• Sverige i början av 1990-talet

- successiv försämring av det relativakostnadsläget

- fastighets- och finanskris (bubblan brister)- höga räntor i Tyskland (återföreningen)- räntorna efter skatt stiger pga skattereformen- internationell lågkonjunktur

• Sverige tvingas överge den fasta växelkursen 1992

Stabilitetsorienterad makro-ekonomisk politik

• Delegering av penningpolitiken till självständig centralbank med prisstabilitet som främsta mål

• Regler och normer för finanspolitiken• EU såväl som Sverige

Penningpolitiken• Sverige: Tydligt inflationsmål: 2 +/- 1 procent• Lika aktivistisk politik som under första delen av

efterkrigstiden, men andra målprioriteringar- sysselsättningsmålet sekundärt i förhållande tillinflationsmålet:

- ingen större skillnad om efterfrågestörningar (inflation och sysselsättning) rör sig åt samma håll

- roll vid utbudsstörningar: inflation ↑ sysselsättning ↓- fokus på inflationsmål kan förstärka svängningar i sysselsättningen

• Likartad uppläggning i många länder- euro-området (ECB), Storbritannien, Nya Zeeland, Canada

• Låg inflation generellt – kampen mot inflationen vunnen, inte minst i Sverige – helt annan bild än på 1970- och 1980-talen.

Regler för finanspolitiken• Sverige

- budgetkonsolidering under andra hälften av 1990-talet- ny budgetprocess med utgiftstak och saldomål (2 procents överskott

över konjunkturcykeln)• EU

- Maastrichtfördraget och stabilitetspakten- no-bail-out clause- medelfristigt budgetmål: close to balance or surplus- högst 3 % av BNP i budgetunderskott- högst 60 % av BNP i offentlig skuld eller, om skuldkvoten är högre,

minskande skuldkvot

Oklart vart finanspolitiken inom EU är på väg

• De finanspolitiska reglerna har inte följts• Excessive deficits i 11 av 25 medlemsländer

- Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Tyskland- Cypern, Malta, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern

• Excessive deficit procedure avbröts 2003 fördragsvidrigt för Frankrike och Tyskland

• Excessive deficits i Grekland sedan 1997 upptäcktes först 2004 –tidsfrist till 2007

• Reform av stabilitetspakten mars 2005- diskretionärt beslutsfattande i stället för tydliga regler- stora möjligheter till undantag och förlängda tidsfrister- osannolikt att man vågar använda sanktioner- politiskt beslutsfattande om hur reglerna ska användas fungerar inte

• Underskotten minskar till följd av konjunkturförbättring - tyska och franska underskott under 3 % 2007- men är budgetförstärkningarna tillräckliga?- störst problem i Italien och Portugal

Offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

080604020098969492908886848280

5

0

-5

-10

-15

5

0

-5

-10

-15

Svensk finanspolitik• Utgiftstaken har klarats genom manipulationer

- ”skatteutgifter” i stället för utgifter- tidsförskjutningar

• Budgetbalansen borde vara starkare- fel mix finans- och penningpolitik- starkare budgetbalans med hänsyn till demografin- onödigt expansiv politik 2006- Hur blir det framöver?

Standardized unemployment rate (percentage of civilian labour force, 2004)

10.6 10.5

9.6 9.58.9

8.48

6.76.4

5.5 5.5 5.5

4.9 4.7 4.7 4.6 4.5 4.43.9 3.7

0

2

4

6

8

10

12

Spain

Greece

France

German

yFinl

and

Belgium Ita

lyPort

ugal

Sweden US

Austra

liaDen

markAus

tria UKJa

pan

Netherl

ands

Irelan

dSwitz

erlan

dNew

Zealan

dSou

th Kore

a

Total employment (percentage of working age population, 2004)

77.4 7673.5 73.5 72.7 72 71.2 70.3 68.7 67.8 67.8 67.2 65.5 65 63.6 62.4 62 60.5 59.6

57.4

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Switzerl

and

Denmark

Sweden

New Zea

land UK

Netherl

ands US

Austra

liaJa

pan

Austria

Portug

alFinl

and

Irelan

dGerm

any

South

Korea

France

Spain

Belgium

Greece Ita

ly

Average annual hours actually worked per person of working age (2004)

1583

1361 1361 13471306

1209 1206 1194 1182 1176 1170 11661116 1109

10691015 1008 1002

963 930

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

South

Korea

Switzerl

and

Japa

n USAus

tralia

Portug

al UKSwed

enNew

Zealan

dFinl

and

Denmark

Austria

Irelan

dGree

ceSpa

inNeth

erlan

dsGerm

any

Italy

France

Belgium

Average annual hours actually worked per employed person (2005)

2053

1811 1809 1804 1791 1775 17751685 1672 1666 1638 1636

1587 1551 1535 15341435

1367

0

500

1000

1500

2000

2500

Greece

Austra

liaNew

Zealan

d US

Italy

Spain

Japa

nPort

ugal UK

Finlan

dIre

land

Austria

Sweden

Denmark

France

Belgium

German

yNeth

erlan

ds

Revised annual hours worked per employed person (2002)

1816

16881639

1586 15851546 1533 1497 1491 1480 1467 1451

14101349

1223

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

Greece

Portug

alSpa

inSwitz

erlan

dIre

land UK

Italy

Austria

Finlan

dGerm

any

France

Belgium

Denmark

Sweden

Netherl

ands

900

1 000

1 100

1 200

1 300

1 400

1 500

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Annual Average Hours Worked per Person of Working Age

Source: OECD Economic Outlook Database.

euro area

Denmark

Finland

Sweden

Reguljär sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen i åldern 20-64 år, säsongrensade kvartalsvärden

0705030199979593

82

81

80

79

78

77

76

75

74

73

82

81

80

79

78

77

76

75

74

73

Reguljärt sysselsatta 20-64 årSysselsättningsmål

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Tusental, säsongrensade kvartalsvärden

0705030199979593

250

200

150

100

50

0

250

200

150

100

50

0

ArbetsmarknadsåtgärderUtbildningsåtgärderSysselsättningsåtgärder

Sjukskrivningsdagar

Miljoner dagar per år

0500959085807570

120

110

100

90

80

70

60

50

120

110

100

90

80

70

60

50

Summa karens-, sjuklöne- och sjukpenningdagarMål

Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension)

Tusental

0601969186817671

80

70

60

50

40

30

80

70

60

50

40

30

Utgifter för arbetsmarknad respektive ohälsa

Procent av BNP

0705030199979593

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

ArbetsmarknadOhälsa

Employment and persons actually at work in Sweden (percentage of working age population)

Alternativa mått på svensk arbetslöshet

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Arb

etsl

öshe

t, pr

ocen

t

Officiell Officiell + åtgärder Justerad 1 Justerad 2

Arbetsmarknadsgap

Procent av potentiellt arbetade timmar, säsongrensade kvartalsvärden

08060402009896949290

6

4

2

0

-2

-4

-6

-8

6

4

2

0

-2

-4

-6

-8

Orsaker till konjunkturarbetslöshet• Riksbanken – och alla andra – underskattade

produktivitetstillväxten• Överskattning av priserna för importerade

industriprodukter• För låg inflation• Det hade funnits utrymme för lägre räntor för att

öka efterfrågan och sysselsättningen• Men konjunkturarbetslösheten svarar bara för en

liten del av arbetslösheten

Produktivitet i näringslivet

Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

0705030199979593918987858381

5

4

3

2

1

0

5

4

3

2

1

0

NäringslivetNäringslivet, trend

Arbetsmarknadsgap, timlön och UND1X-inflation

Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

0705030199979593

7

6

5

4

3

2

1

0

6

4

2

0

-2

-4

-6

-8

UND1XTimlön i näringslivetArbetsmarknadsgap (höger)

Kommer alliansens jobbprogram att fungera?

• Lägre arbetslöshetsersättning vid långtids-arbetslöshet och inget höjt tak

• Sänkta statsbidrag till a-kassorna och viss differentiering av avgifterna efter kassornas arbetslöshet

• Jobbavdrag (”pensionärsskatt”)• Sänkta arbetsgivaravgifter

- nystartjobb- vissa tjänster- ungdomar

• Ungdomsgaranti

Lägre a-kassa• Överväldigande empiriskt stöd för att lägre arbetslöshetsersättning

minskar arbetslösheten- makroekonomiska studier av skillnaderna i arbetslöshet mellan länderoch över tiden

- OECD: sänkning av ersättningsgraden med 10 procentenheter sänker arbetslösheten på lång sikt med 1,2 procentenheter

- mikroekonomiska studier av flöden ur arbetslöshet• Vissa effekter av mer effektivt sökande• De stora effekterna kommer av effekterna på lönebildningen

- lägre löner (före skatt) än som annars skulle bli fallet

- både via lägre reservationslöner och återhållsamhet i fackligalönekrav

- lägre löneökningar över tiden

Differentierade avgifter till a-kassan

• Teoretiskt klara effekter- återhållande effekt på lönebildningen- mer rörlighet- incitament för a-kassorna utöva mer kontroll

• Ingen empirisk forskning

Jobbavdrag• Ett växande antal studier pekar på positiva

sysselsättningseffekter av skattesänkningar

• Särskilt stor anledning tro att skattesänkning på enbart arbetsinkomster har positiva syssel-sättningseffekter- positiva erfarenheter från främst USA ochStorbritannien (särskilt ensamstående mödrar)

- men avsevärt mindre skatterabatter i Sverige

Sänkta arbetsgivaravgifter

• Positiva sysselsättningseffekter• Olika sänkningar för olika grupper

- OK för tjänstesektorn (motverkar snedvridning pga att egenarbete är obeskattat)

- mer tveksamt för ungdomar

Ungdomsgaranti• Traditionell Ams-åtgärd• Dessa har fungerat sämst för ungdomar

- stora undanträngningseffekter- tveksamma resultat för enskilda individer

Helhetseffekter• Positiva sysselsättningseffekter• Men alla åtgärder i syfte att minska struktur-

arbetslösheten tar tid- jfr Danmark, Nederländerna och Storbritannien- fördel att genomföra i bra konjunkturläge- brukar bara få stöd i lågkonjunkturer

• Oklara effekter på lönenivån- mer positiv effekt på lönen efter skatt än före- störst sannolikhet för positiva effekter för ungdomar i tjänstesektorn