Eketorpsskatten

7/29/2019 Eketorpsskatten

1/8

EKETORPSSKATTENen silverskatt frn vikingatiden


2/8

Skatten hittas

r 1950 pljde en bonde sin ker vid Eketorp utanfr Fjugesta

vster om rebro. Ngot fastnade i hans plog. Det var tv fltade

halsringar av silver. Arkeologer underskte s smningom kern.De hittade en hel skatt! Den bestod av 65 freml och flera

hundra fragment. Skatten r frn vikingatiden och den vger 1,2

kg. Nr skatten hamnade i marken en gng i tiden var det inte

kermark p platsen utan frmodligen ett krr. Senare har mar-

ken drnerats, blivit torr och uppodlats s att skatten kommitupp till ytan.

Vad som finns i skatten

I skatten blandas religisa symboler med smycken, drktspnnen

och mynt. Allt r tillverkat av silver utom ett smycke som r avguld och ett halsband som har prlor av brnsten och frgat glas.

Flera hals- och fingerringar r fltade av silvertrdar, en teknik

som var mycket vanlig under vikingatiden. En del smycken r

frgyllda eller dekorerade med filigran. Spnnena anvndes p

samma stt som vi anvnder knappar och dragkedjor i vra

klder idag fast de hr r lite finare.


3/8

Ngra av fremlen

GuldsmyckeDet ldsta smycket i skatten, kanske frn

700-talet. Smycket r utfrt i cloisonnteknik.

ndknopparKnopparna hr till ett ovanligt stort ringspn-

ne ett av de strsta som verhuvudtaget r

knda. Spnnet borde ha haft en diameter

p ca 20 cm. En knopp och bygel saknas.Ornamentiken r gjord av bl a granuleringar

och filigrandekor i form av glekors och

triskele. Knopparna r ntta av anvndning.

Ringspnnen bars av mn.

Tungformiga spnnenDet ena r i Jellingestil med djur av filigran-trdar och granulering. Det andra domineras

av ett avlngt djur med huvuden i bda

ndar.

Tre hngsmyckenHngena r gjutna i Borrestil och de har varitfrgyllda. Tv av dem verkar vara gjutna i

samma form. De r frmodligen tillverkade i

Norden.


4/8

OrmAmulett. Ormar uppfattades som ett slags grnsgestalter med

tilltrde bde till mnniskornas vrld och det frdolda. De

bodde i de ddas rsen och fddes p nytt nr de msade

skinn. Ormhngen bars av kvinnor. I den nordiska mytologin

frekommer Midgrdsormen som lg i havet

och omringade Midgrd

mnniskornas boning.

Eldstlshngen

Formen pminner starkt om eldstl och de hr hngenahar skert anvnts som amuletter. Det r mycket ovanligt att

det r s mnga (7 st) i en och samma skatt.

Formen de har frekommer bara hr i Norden.

Svrdbrande manVi vet inte vem den lilla mannen r men han r ett av de sll-

synta exemplen p en tredimensionell mnniskoframstllning

frn den hr tiden. Han verkar vara redo att dra sitt svrd och

kanske har han en hjlm p sig. Den enkla utformningen str

i skarp kontrast till den eleganta och rikt utvecklade ornamenti-

ken p flera av de andra fremlen. Smycket har gett inspira-

tion till rebro lns museums logotyp.


5/8

StolStolen liknar en speciell typ av stol i stolpkonstruktion frn tidig

medeltid. Den har varit frgylld. Ngon figur har frmodligen

suttit fast p den. Man tror att stolshngena symboli-

serar en tron eller ett hgste med anknytning till

magisk kraft, kanske Odens tron.

Stolshngena har burits av kvinnor.

MyntI skatten finns 258 st mynt men de flesta r bara fragment.

Alla r arabiska utom 5 st. De arabiska mynten r s k dirhemer.De icke arabiska mynten r frn Tyskland och England. Ett r

slaget ver en vikingakung i York vid namn Anlaf. Anlafmynt av

just detta slag r inte funna p ngon annan plats i Sverige och

endast 37 exemplar r knda i hela vrlden. P myntets ena

sida finns bilden av en korp (hednisk symbol) och p den andra

finns bilden av ett kors (kristen symbol).

Inskriften lyder ANLAF CVNVNC(Olof konung) och det r mycketovanligt att det nordiska ordetkonung har anvnts i stllet fr detlatinska REX. Myntet r frn ngotav ren 939-941.

Bitarna av trasiga mynt r vxelpengar kan man sga. P vi-

kingatiden vgde man mynten (eller andra silversaker) p sm

vgar fr det var vikten av silvret som var av betydelse. Vgde

myntet fr mycket klippte man av det och lmnade tillbaka en

bit som vxel.


6/8

Hur gammal r skatten?

Fr att kunna tidsbestmma skatten tittar man p olika saker.

Mynten r viktiga fr dateringen. Vissa gr att bestmma till

exakt prglingsr. Det ldsta r frn r 743. Det yngsta myntet

vilket ur dateringssynpunkt r det viktigaste r prglat r 954.

Det betyder att skatten inte kan ha hamnat i jorden tidigare n

s. Det borde ha tagit ngra r innan myntet fann sin vg till

Norden och drfr kan skatten tidigast ha snkts runt r 960.

Tronen visar en stolsmodell som troligtvis brjade anvndas

frst p 1000-talet. Den r vldigt ntt p baksidan och har allts

anvnts under lng tid innan skatten snktes, drfr kan man tro

att skatten r frn en bra bit in p 1000-talet. S man vet inte

exakt nr skatten hamnade i marken eller vem som gde den.

Men vid den hr tiden brjade kristendomen f fste i Sverige

och en grdskyrka uppfrdes vid Riseberga inte lngt frn fynd-

platsen. I skatten finns freml med anknytning till hednisk trooch kanske r det nyckeln till varfr man gjorde sig av med den.


7/8

Varfr hamnade skatten i marken?

Shr funderar arkeologer idag om anledningen till att

skatten hamnade i jorden. Texten r hmtad ur boken

Spkvinnans stav som getts ut av Riksantikvariembetet.

Mitt i brytningsskedet mellan de tv religionerna fann sig en

person tvungen att gra sig av med en fantastisk silverskatt.

Silvret lades i en liten trkista och den snktes i en sankmark,

kanske ett krr. // Trots den religisa toleransen p ett generellt

plan mellan asatroende och kristna uppkom skert mnga skarpa

lgen. Det verkar som om man inte borde anvnda de hr sakerna

lngre. De behvde frsvinna, men p rtt stt. De religisa attri-

buten var inget som man bara ville smlta ner eller anvnda som

betalningssilver. Den som snkte alltsammans i vattnet har haft

kvar knslan fr fremlens speciella kraft. Mjligen har garenvergtt till kristendomen och ville p detta stt ge den gamla

religionens gudar deras insignier tillbaka.


8/8

Ordlista

amulett Skyddande eller lyckobringande smycke.

borrestil Konststil som ftt sitt namn efter orten Borre i Norge.Ornamentiken bestr ofta av sammanfltade band och

djurhuvuden med runda gon.

cloisonn En guldsmedsteknik dr man bildar sm fack av kantstll-

da platta guldtrdar. Facken fylls sedan med t ex granater,

glas eller emalj.

eldstl Redskap fr eldslagning.

filigran Tunna silver- eller guldtrdar som lds fast p ett underlagoch bildar mnster, ofta r trdarna tvinnade.

fragment Sm delar eller bitar av ett freml.

freml r detsamma som sak p museisprk.

frgylld Ett freml med ett yttre hlje av guld.

granulering Sm kulor av silver eller guld som lds fast p ett underlag

och bildar upphjda mnster.

insignier Igenknningstecken, yttre tecken p rang eller vrdighet.jellingestil Srskilt formsprk som man ven kan se p t ex runstenar.

Ofta frekommer ormar i slingrande former. Har ftt sitt

namn efter orten Jelling i Danmark.

oden Den mktigaste guden inom nordisk mytologi. Hade tv

korpar och en hst med tta ben.

ornamentik Mnster, dekor.

triskele Gammal symbol med form av tre bjda ben utgende frn

samma punkt.

vikingatid Perioden omfattar ungefr r 750 1050 eKr i Sveriges

historia, r den sista delen av jrnldern och efterfljs av

medeltiden.

glekors ven kallat Sankt Hanskors. Anvnds idag som symbol fr

sevrdhet vid vra vgar.

Documents

Eketorpsskatten