Tidningen:elN u m m e r 2 - 2 0 1 0 | å r g å N g 6 4

e N t i d N i N g f r å N d i t t l o k a l a e l f ö r e t a g

Laddat möte på Kolmården

Hisnande resa på Globen

Unga spelar om energi

Kunglig start på värmeverk

Elringning påårets bröllop

EnErGi- boK för

UnGas 7

8

12

11

10

Mariatorget i nytt ljusMariatorget på Söder i Stockholm har fått upprustad och ny, stilren, energieffektiv belysning. De äldre, energislukande lampgloberna från 1950-talet har tagits bort.

För att skapa en trevlig stämning och ökad trygghetskänsla har 47 nya strål-kastare monterats runt omkring torget med metallhalogenlampor mellan 35 och 79 W. Träden i alléerna kring parken har fått effektbelysning för att förstärka upplevelsen av trädens lövverk och grenar. Statyerna Tors fisk och Snöblomma och övriga detaljer på torget har ljussats med LED-armatur.

Den nya belysningen av Mariatorget ingår i Fortums satsning på att genom ny belysning göra Stockholm tryggare. Den är också ett led i att öka energi-effektiviseringen. Kai Pippo från Ljusarkitektur har deltagit i designen av ljusmiljöerna.

LåGEnErGiLaMpor sparar EL

Visst innebär ett byte av glödlampor till lågenergilampor en avsevärd minskning av elanvändningen för belysning, både i hem-men och i elnäten. Det bekräftas av en studie av Luleå tekniska universitet, finansierad av Energimyndigheten.

– Studien motsäger tydligt påståenden och felaktigheter i den allmänna debatten, säger Peter Bennich vid Energimyndigheten. Den

visar konkret att ett byte av glödlam-por till lågenergilampor eller lys-

diodslampor verkligen minskar elanvändningen för belysning i både hushåll och elnät, tvärt emot vad kritiker ofta hävdar.

första LaddstoLpEn för ELbiLarÖresundskraft har invigt regionens första laddstolpar för elbilar. Redan 2020 räknar energiföretaget att 30 000 elbilar ska rulla på vägarna i nordvästra Skåne.

De första två laddstolparna place-rades i Ängelholm och Landskrona. Laddträden är placerade på centrala platser i städerna och erbjuder ett mycket miljövänligt och billigt bränsle för elfordon.

ELbiLar? Ja tacK!Behovet av eldrivna bilar är stort bland kommuner och företag i Sverige. 12 000 bilar efterfrågas!

100 av Sveriges kommuner och företag har ett behov av 12 000 eldrivna fordon för den närmaste fyraårsperioden. Det visar en undersökning bland drygt 100 kommuner och företag utförd av Vattenfall.

Undersökningen är en del av en förstudie inför en gemensam upphandling av rena elbi-lar och laddhybrider som inletts av Stockholm Stad och Vattenfall. Bristen på eldrivna bilar i Sverige är skälet till att Vattenfall och Stock-holms stad tagit detta initiativ.

tanka med el! Ja, det är vad allt fler kommuner och företag i Sverige vill.

Nummer 2:2010

2

chefredaktÖr Lars Abelin, 08-610 06 30 tidningenel@svenskenergi.se

ansvarig utgivare Eva Elfgren eva.elfgren@svenskenergi.se

layout Madelene Olssonmadelene@thefactoryofdesign.se

projektledare Marie Wiklundmarie.wiklund@svenskenergi.se

omslagsfoto Jerry Lövberg/Scanpix

administratÖr Jenny Åkerbergjenny.akerberg@svenskenergi.se

tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2010

upplaga ca 400 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper.

Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan!

Monarkist är inte en benämning som passar mig särskilt bra. Samtidigt är det svårt att inte ryckas med av hys-terin kring kronprinsessan Victoria och hennes Daniel Westlings bröllop nu i juni. Själv vänder jag dock hela

spektaklet ryggen. Just den dagen, den veckan, befinner sig frun och jag i en alphydda i Schweiz. Vi hade faktiskt tänkt åka tåg dit. Men det skulle kosta drygt 10 500 kronor. Så mycket för att vara miljö-vänlig. Nu blir det tyvärr flyg i stället och tåg sista biten. Det blir mer än hälften så dyrt.

Schweiz blir den enda åka-iväg-semestern för mig i sommar. Ja, det blir nog förresten några augustidagar i Espnäs utanför Ström-sund också. Dit har jag åkt varje vecka sedan över tjugo år tillbaka för att dra storöring i Ströms vattudal.

Annars är det lilla stugan på Väddö i Roslagen som gäller i sommar. Där bytte jag i höstas ut ett par gamla element mot ett par effektivare och energisnålare. I sommar är det dags att slänga ut åbäket kyl/frys och ersätta det med en nättare och mer miljövänlig variant.

Och kronprinsessbröllopet lär jag väl få läsa om lagom när jag kommer hem till midsommar. Hoppas ni får en ljus och trevlig sommar!

chefredaktÖrLARS ABELin

det ringer för bröllop

Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorgani-sation för landets elförsörj-ningsföretag.

Elektricitet, eller kort och gott el, är en förädlad form av energi som vi i Sverige använt i drygt 100 år. Den har i grunden förändrat samhället och höjt vår levnadsstandard.

Hela dagen omges vi av elektriska appa-rater. Men så har det inte alltid varit. Den öppna härden var förr i tiden ofta enda ljuskällan i hemmen och här samlades människorna när mörkret ruvade utanför.

Människor har i alla tider betraktat ljuset som något gott, och mörkret som något hotfullt. Vår nordiska folktro innehöll många olika väsen som tomtar, troll och vättar som alla trivdes bäst om natten eller i skumma vrår. Den danske kulturhisto-rikern Troels-Lund har formulerat sam-bandet så här:

”En följd av mörkrets övermakt blev en stark mörkrädsla och motsvarande böjelse för övertro. Det råder ett intimt samband mellan den materiella och den andliga upplysningen.”

Elens intåg vände upp och ned på människans tillvaro. Den förändrade inte bara hemmen och arbetsplatserna utan påverkade även människans tankemönster och sätt att leva.

Tack vare elektriciteten fick vi större

livsrum och högre livskvalitet. Den märkliga och mäktiga kraften förvandlade natt till dag, och nu för tiden är vi nästan hjälplösa en dag med strömavbrott.

Även om vi kanske sällan tänker på det, så har elens användbarhet gjort oss beroende av den:

• El driver de maskiner som tagit över tunga och besvärliga arbetsuppgifter och därmed bidragit till ett bekvämare liv och på flera sätt en bättre hälsa.

• Utan el stannar tåg, pumpar, hissar,

reningsanläggningar, spisar, kylskåp, tvätt-maskiner, datorer, cd-spelare, tv-apparater och allt annat som vi ser som självklarheter i det moderna samhället.

• El värmer oss och våra hus. Största elförbrukarna i världen räknat per invånare är Norge, Island, Kanade och Sverige. Det är länder med god tillgång till vattenkraft och kallt klimat.

• Utan el skulle vi leva i ständigt mörker.Källa: Voltimum, Vattenfall

elen har höjt vår levnadsstandard

och förbättrat vår hälsa.den goda elen

Nummer 2:2010

3

förra säsongen var ett rekordår för Kolmårdens djurpark:• Största antalet besökare under en dag (14 551).

• Högsta antal besökare under en månad (283 590 i juli).

• Högst antal besökare under ett år: över 600 000. Det betyder att djurparken för tredje året i rad noterade över en halv miljon besökare. Kolmården är Nordens största djurpark

och fyller i år 45. Och hela tiden utvecklas verksamheten inom det 250 hektar stora området.

På djursidan är årets nyheter den lilla noshörningsungen Jala, som föddes den 25 november 2009. Han vägde 70 kilo vid födseln och är en av cirka 300 djurungar som föds varje år på Kolmården.

Den 20 maj förra året föddes för andra gången i Sverige en gorillaunge i Kolmårdens djurpark. Sveriges första gorillaunge, den numera riksbekante Enzo som föddes 2006, har nu alltså fått en lillebor. Under 2010 har besökare möjlighet att få se dem busa med sina vänner på Kolmårdens gorillaö.

De två delfinungarna Sting och Fenah kan man i år se i delfinshowen i Marine

World, även om de inte riktigt hunnit bli lika fullfjädrade artister som sina mam-mor Lyra och Ariel. Just delfinshowen är den största attraktionen på Kolmården. 98 procent av alla besökare köar för att få möjlighet att se de skickliga och lekfulla delfinerna uppträda.

Kolmården är stort. Terrängen är kuperad. Det finns en hel del att göra förutom att promenera och titta på djuren, på alla från A som i addaxantilop till S som i snöleo-pard, för att inte nämna de solälskande surikaterna. Förutom delfinshowen finns

Elen på Kolmårdens djurpark är inte bara till för att skydda besökarna

från de vilda djuren. den skyddar även träd, staket och djuren själva!

tidningen El besökte nordens största djurpark och sov över i exotiska

safari camp. TExT: lars aBelin FOTO: lars aBelin & roine andersson/kolmården

Nummer 2:2010

4

sKyddar HotadE dJUrartErKolmården är inte enbart en djurpark för besökare. Genom speciella avelsprogram för hotade arter deltar Kolmården tillsammans med andra djurparker med att sköta hotade djurarter. Dessa djur är en reserv som kan användas för utsättning i det vilda.

Kolmården ingår i EEP (European En-dangered Species), de europeiska djurpar-kernas bevarandeprojekt för hotade arter. EEP omfattar i dag cirka 150 arter. Kolmården medverkar i arbetet för humboldtpingvin, låglandsgorilla, flasknosdelfin, afrikansk vild-hund, sibirisk tiger, snöleopard, järv, asiatisk elefant, kulan, grevysebra, trubbnoshörning, giraff, visent addaxantilop och myskoxe.

2010 är gorillan årets djur på Kolmården. Kolmårdens insamlingsstiftelse samarbetar med Wildlife Conservation Society och deras arbete i nigeria för att skydda och bevara Cross River gorillan (Gorilla gorilla diehli). Cross River gorillan är den mest hotade av alla gorillor med endast ett par hundra indi-vider kvar i nigeria och Kamerun.

text: Ann-SOFiE BORGLUnD foto: SOFiA SABEL

även rovfågelsvisning, kamelridning och djurguidningar.

I Safariparken har man möjlighet att se vilda djur på riktigt nära håll och i sin rätta miljö. Här kan man åka med egen bil eller med safarituren med buss. Slingan är cirka tre kilometer lång och passerar skandina-viska skogen med älgar och hjortar, savan-nen där zebrorna och de nyfikna girafferna spatserar omkring på den röda jorden, björnarnas och vargarnas skog och förstås de imponerande lejonen i sin egen dal. I Safariparken finns cirka 200 djur och 23 olika arter.

I Tiger World bor de sibiriska tigrarna. De lever i en flockgemenskap som är ovanlig bland tigrar. De är väldigt artiga mot var-andra. Varje gång de möts hälsar de genom att stångas lite och frusta lätt. Men när det vankas mat glömmer de artigheten, då vill var och en ha alla köttbitar för sig själv.

De sibiriska tigrarna härstammar från ryska fjärran östern och kom till Kolmården 2002. Den sibiriska tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. En sibirisk tigerhanne kan bli över tre meter lång och väga över 300 kilo. Livslängden är cirka 15 år.

I dag finns bara cirka 5 000 tigrar i vilt

tillstånd i världen. Av den sibiriska tigern finns bara cirka 400 kvar.

I Aparium går det åt mängder av grönsa-ker och frukt – inte minst bananer. Här bor nämligen gorillor, schimpanser, dvärgsilkes-apor och gibboner. Här är alltid full fart. De väsnas, busar, klänger och klättrar dagarna i ända.

Närmare en riktig Afrikaresa än vistelsen på Safari Camp kan man knappast komma. Det är en äkta afrikansk tältby, där campen består av 16 dubbelrumstält med totalt 30 sov- och matplatser.

Campen ligger alldels bredvid savannen i safariparken med sebror, giraffer, watussi-boskap med sina jättehorn, gnuer, strutsar och antiloper. När vi äter grillade hambur-gare och korvar vid grillen på campen kom-mer giraffhannen Garp fram till staketet och böjer sin långa hals över staketet för att få lite pellets, medan en av strutsarna står med sin lite korkade uppsyn och tittar på oss nyfikna människor.

Promenaden senare på kvällen genom Safariparken är en av höjdpunkterna under vistelsen på Safari Camp. Promenaden går längs delar av den väg som bilkaravanerna kör. Där står Sune, alpstenbockshannen som ibland har lite svårt att veta om han är alpstenbock eller människa; under hans uppväxt fick djurvårdarna hjälpa till att nappa honom vilket gjort att han ibland kan ha en tendens att bli mycket närgången.

Flocken med afrikanska vildhundar med

Brunbjörnar, gorillor och elefanter.

alla finns säkert innanför stängsel på

kolmården. många av stängseln är

elektrifierade.

Nummer 2:2010

5

sina fläckiga mönster betraktar oss slött. Den uttalade rangordningen märks tydligt. De hundar som står längst ned på skalan får ständiga tjuvnyp. De har många läten, bland annat pratar de med varandra med ett kvittrande ljud som mer påminner om fågelkvitter än hundskall.

Promenaden runt Safariparken fortsät-ter i stallarna, där vi på riktigt nära håll får möta bland annat girafferna, zebrorna och gnuerna. Här vilar en del av djuren på nätterna för att på morgnarna släppas ut i sina hägn.

Närkontakt med lejonen ingår förstås inte under promenaden; det skulle nog vara lite för riskabelt, för att inte säga livsfarligt! Men promenaden avslutas med att vi går genom en tunnel för att komma upp i en bur inne i lejonens hägn. Det är alltså vi människor som är i bur, och det är lejonen som kommer fram och tittar nyfiket på oss mellan järngallren. Där kan man snacka om närkontakt: öga mot öga med djurens konung!

Den på nära håll gigantiska hanen Mazi är framme och stirrar på oss, liksom flera av honorna. Man kan riktigt känna lejonens andedräkt. Även hanarna Malik, Tembi och Tegene slår sina lovar runt gallerburen.

– Stå inte för nära gallret, uppmanar vår guide Martin Jerrskog flera gånger.

Risken finns att någon av lejon når in till oss med sina tassar.

Vid lägerelden efter den omtumlande promenaden och mötena med alla djur, berättar Martin Jerrskog om en lite annor-lunda händelse som inträffade under en av de tidigare camperna. Giraffen Maril-

lion bestämde sig för att föda sin unge mitt framför campen ungefär en halvtimme innan gästerna skulle anlända. Företaget som skulle konferera på campen satt runt lägerelden hela dagen och kunde följa den lilla giraffens första stapplande steg i livet. En annorlunda touch på en annorlunda konferens!

På morgonen, efter natten i tältet, vaknar vi av ett bröl från Kai, grevysebrahannen. Han är savannens tupp. Det är dags att stiga upp, menar Kai antagligen …

Energiförsörjningen för en anläggning som Kolmården är förstås omfattande. En del anläggningar är från 60- och 70-tale n och drar onödigt mycket el. Eon äger el-nätet, Vattenfall levererar strömmen och Norrköpings vatten äger vattentornet som förser djurparken med vatten.

– Här finns mycket att göra, förklarar Harry Olsén, underhållschef på Kolmår-dens djurpark. Vi försöker komma ifrån den direktverkande elen och beroendet av olja. Energi- och miljöaspekterna är alltid

med när vi diskuterar nya planer. Vi väljer exempelvis alltid energisnåla maskiner när vi köper nytt.

– Vi ser nu också över hela Safariparken vad gäller energisidan: varmvatten, uppvärmning, ventilation och värmepumpar.

Bara elen kostar Kol-mården cirka 7 miljoner

kronor årligen. Olja, som används för att värma delfinariet och akvariet, drar cirka 150 kubik/år. Men man tittar på alternativ, som biodiesel, nytt värmepumpsystem och luftvärme. Kolmården är också med i ett vindkraftsprojekt där vertikala vindkraft-verk är en av flera intressanta möjligheter.

– De investeringar vi hittills gjort på energi området har gett en mycket snabb payoff, säger Harry Olsén. Vi har tjänat in pengarna på 2–3 år.

El används också i djurhägnen. Bland an-nat hos visenterna, myskoxarna, elefanterna och noshörningarna. De får sig en rejäl

Harry olsén

På jakt efter energibe-

sparing? Nja, snarare

efter fiender. det är

alltid en av surikaterna

som på en höjd har i

uppgift att spana efter

hot mot gruppen.

närkontakt med giraff. på safari camp kommer man verkligen nära djuren.

Nummer 2:2010

6

smäll på nosen om de närmar sig de elektri-fierade stängslen. Samma gäller i Safaripar-ken hos lejonen, vargarna och björnarna.

– Det är enda sättet att skydda staketen, säger Harry Olsén. Annars skulle djuren riva sönder dem. En risk är också att exem-pelvis älgarna och hjortarna kan fastna med sina horn i Gunnebostängslena.

Runt gorillaön finns ett elstängsel i nos-höjd med två parallella eltrådar, cirka en meter ovan mark.

– Det är mest till för den lekfulla gorillan Enzo. Han är så lekfull att han skulle gå ned i vattnet annars. Gorillor kan inte simma och då riskerar de att drunkna om de inte hindras.

Elstängsel finns också för att skydda träd, som i Tiger World. Tigrarna vill gärna riva upp och riva nyplanterade träd. Därför måste de skyddas med el.

När jag frågar Harry Olsén vilken han ser som den största utmaningen på energisidan för djurparken, svarar han utan att tveka:

– Att energispara!

KoLMårdEns dJUrparKgrundad: 1965. Delfinarium öppnades 1969drift: Till en början i kommunal regi. Sedan 2001 är djurparken en del av kon-cernen Parks & Resorts Scandinavia AB, där också Gröna Lund, Skara Sommar-land, Aquaria och Abbaworld ingårantal djurarter: Totalt 80, varav 38 är utrotningshotadeantal djurindivider: Omkring 750areal: nordens största djurpark med 250 hektaranställda: 72 heltidsanställda och cirka 350 under högsäsongläge: Vid Sveriges östkust, nordost om norrköping (närmast större stad)Övrigt: Aktiviteter och utbildning för skolbarn, events för företaghemsida: www.kolmarden.com

VärLdEns största Vind-KraftparK tiLL HaVsvärldens största vindkraftpark till havs ligger i nordsjön, på danskt vatten. Vind-kraftparken ska kunna leverera ström till 200 000 hushåll eller till hela ön Fyn.

Anläggningen heter Horns Rev 2 och finns cirka sex mil ut i havet från Esbjerg. Horns Rev anses ha idealistiska förut-sättningar för vindkraft. Här blåser det i genomsnitt 10 m/s, vilket är idealiskt för energiproduktion genom vindkraft.

Ett inte alltför stort vattendjup är också viktigt för att det inte ska bli orimligt dyrt att bygga en vinkraftpark. Ju djupare det är, desto dyrare blir det. Vid Horns Rev är djupet mellan 6 och 14 meter.

Den gigantiska vindkraftparken ägs av danska energibolaget Dong Energy och Vattenfall. Det består av totalt 80 vindsnurror på vardera 2 MW som är ut-placerade på ett cirka 20 kvadratkilometer stort område.

Horns Rev 2 invigdes hösten 2009 och är dessutom den första vindkraftparken till havs som har bostadsplattform.

Vattenfall är också ägare till världens tredje största havsbaserade vind-kraftspark, Lillgrund i Öresund med 48 vindkraftverk. Lillegrund togs i drift i slutet av 2008.

Danmark är det land i Europa som har störst vindkraftskapacitet. En ny rap-port från organisationen Ewea visar att Danmark producerar 0,074 MW/kvadrat-kilometer. Tyskland och nederländerna är tvåa och trea. Sverige ligger på 15:e plats med 0,002 MW/kvadratkilometer.

foto

: Va

tte

Nfa

ll

EnErGiboK för UnGamånga skolelever har mycket begrän-sade energikunskaper – men tycker det är viktigt att lära sig mer om energi. Bland annat av denna anledning kommer boken ”Energi – möjligheter och dilemman” nu ut i en ny utgåva.

Boken vänder sig främst till lärare – men även till beslutsfattare, journalister och en intresserad allmänhet – och ger grundläggande energikunskaper och knyter också an till klimatde-batten. Den ingår i projektet ”Aspekter på energi” som startade 2005 och är ett samarbete mellan iVA, Kungl. ingenjörsvetenskapsaka-demien, och KVA, Kungl. Vetenskapsakademien.

Nummer 2:2010

7

Vindkraften ökar kraftigtVindkraften fortsätter att

öka kraftigt i Sverige. Under 2009 installerades 512 MW vindkraft fördelat på 269 vind-

kraftverk.

2009 var ett bra år för vindkraften i Sverige. Totalt var 1 419 vindkraftverk i gång. Den installerade effekten ökade med 512 mw till 1 560 mw, en ökning med hela 49 procent.

Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande 3 TWh på års basis, eller drygt två procent av den totala elkon-

sumtionen i Sverige.Den största delen av all el från vind-

kraft produceras i södra Sverige. Skåne län hade i särklass mest installerad

effekt, 33 mw. Flest vindkraftverk, 156 stycken, finns däremot på Gotland.

Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 140 vindkraftverk som är anslutna till elcertifikatsystemet. Alltså är det fortfarande 150 kommuner i Sverige som inte har någon vindkraft.

Sverige behöver bygga cirka 500 mw vindkraft per år i tio år för att produktionen från vindkraft ska komma upp i 15 TWh 2020. För detta behövs 250 vindkraftverk på 2 mw vardera per år, ungefär ett stort vind-kraftverk per arbetsdag fram till 2020.

– Den fortsatta utvecklingen för vind-energin i Sverige blir stark, säger Gunnar Fredriksson, vice vd hos Svensk Vindenergi. Även om det finns vissa oroande hinder. Exempelvis är tillståndsprocessen och det kommunala vetot några sådana hinder. Branschen måste få tydligare och förenklade krav och spelregler samt en mycket snab-bare process för tillståndsgivningen.

ka

rta

: SV

eN

Sk

ViN

de

Ne

rg

iMiLJonEr tiLL EnErGi spar inoM indUstrinindustrin behöver kostnads­effektiv energi som också är bra för miljön. Därför satsar nu Energimyndigheten 82 miljoner kronor under 2010–2014 för forsk-ning och utveckling av industrins energian-vändning.

Det finns en stor potential i energief-fektivisering inom indu-strin. Förutom effekten på miljön bidrar bättre användning av energin till ökad kon-kurrenskraft genom lägre produktions-kostnader samti-digt som utrymme skapas för ökad produktion.

Sveriges största bioeldade kraftvärme-verk har invigts i Södertälje av Kung Carl XVI Gustaf.

Igelsta kraftvärmeverk producerar 200 mw värme och 85 mw el. Det motsvarar värme för 50 000 hushåll och hushållsel för 100 000 villor.

Pannan i det nya verket eldas med bio- och returbränslen.

När pannan går för fullt förbrukar den cirka 17 000 ton bränsle i veckan. För att

klara logistiken med bränsle har man dessutom byggt en bränsleterminal

intill Svealandsbanan i Nykvarn för att ta emot skogsflis från hela Sverige.

– Det goda samarbetet mellan kom-munerna för att göra denna gemensamma satsning för miljön är ett föredöme inte bara här utan också i världen, sade Kung Carl xvi i sitt invigningstal innan han drog i en stor spak som satte i gång ett pyrotek-niskt skådespel.

Igelsta kraftvärmeverk drivs av Söder-energi, som i sin tur ägs av kommunerna Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Nya värmeverket är de tre kommunernas största miljösatsning någonsin.

Kungen invigde kraftvärmeverk

söderenergis ord­förande anders lago tackade kungen med en present.

bättrE MärKninG aV EnErGiåtGånGnu ska det bli lättare för konsumenter att se hur mycket energi en produkt drar. Europarådet har nått en politisk överens-kommelse med EU-parlamentet om märk-ning av alla energirelaterade produkter.

Tidigare har energimärkningen bara gällt för hushållsapparater. De mest kända är kyl/frys, tvätt/disk, ugnar och lampor. Många har lyckats nå nivå A eller mer och det har varit svårt för konsumenterna att verkligen veta vilken produkt som är den mest energisnåla.

Den redan kända energimärkningen med skalan A till G kommer att komplet-teras med ytterligare steg. Det nya blir nu möjligheten att höja det högsta energi-märkningsläget från A till A+++. Etiketten blir internationell. Den som vill köpa mest energisnålt ska välja produkter som ligger i det mörkgröna fältet.

– Med den nya överenskommelsen öppnar sig snart möjligheten att få många fler produkter energimärkta. Hittills har märkningen bara gällt energianvändande produkter, men nu gäller den även för produkter som inte själva drar energi men som påverkar energianvändningen ändå. Typiska exempel är fönster och kranar, där det också finns stora möjligheter att spara energi, säger Peter Bennich, som bevakat förhandlingarna från Energimyn-dighetens sida.

A+++

foto

: S

tig

alm

qV

iSt

UnDER ByGGnAD i DRiFT

Nummer 2:2010

8

UppLyst stad HäLsofaraen ständigt upplyst stad kan vålla hälso-problem. Det visar studier i Hongkong där människor blivit sjuka av att hela tiden få in ljus i sina lägenheter när de allt större neonskyltarna lyser nätterna igenom. invånarna får helt enkelt inte tillräckligt med sömn.

Att ge staden lite nattvila, åtminstone några timmar, har så hög prioritet att regeringen nu tagit fram en nedsläcknings-kampanj. Den har två syften: att förbättra människors livsmiljö och att få ned landets elförbrukning.Källa: Vårdfacket

Renhållnings- och återvin-ningsarbetare toppar listan på yrkena där man skiljer sig mest. Över 7 pro-cent a v dessa yrkesperso-ner skiljde

sig under ett år. Det

visar

den rapport som Statistiska centralbyrån (scb) tagit fram åt tidningen Du&jobbet.

Säkraste förhållandet är att vara gift med en brunnsborrare, där är skilsmässostatisti-ken under ett år 0,6 procent. Matematiker, smeder och lantmästare ligger också under 1 procent.

Elmontörer ligger bra till i statistiken, med bara 2,9 procent skilsmässor under ett år. Sämre är det med piloter, resevärdar, städare och köksbiträden. De ligger alla i högsta skilsmässoskiktet med över 6 procent på listan som toppas av renhållningsarbetare på 7,2 procent.

Elmontör säkert val

TV-spelkonsolers elanvändning skiljer stort. Vissa konsoler drar nästan tio gånger så mycket energi som andra, visar ett test som Energimyndig hetens Testlab har gjort.

En amerikansk undersökning visar att nästan vartannat hem har en spelkonsol och Sverige ligger inte långt efter. I sitt test av konsoler har Testlab gjort beräk-ningar räknat på att spelkonsoler finns i en miljon hushåll i Sverige.

Testlab har testat elanvändningen hos fem olika konsoler vid spel med Guitar Hero, bilspel och äventyrsspel. Guitar Hero World Tour finns för alla fem konsolerna. Elmätningarna visar att den fyra år gamla X-boxen drar 164 W, Play-station 3 drar 135 W, Playstation 3 Slim drar 90 W, den åtta år gamla Playstation 2 drar 32 W och Nintendo Wii drar 18 W.

Nintendo Wii är alltså energisnålast med-an en X-box från 2006 är testets värsting!

För ett hushåll med 10 timmars speltid i veckan kan det skilja mellan 9 kWh/år (14 kr/år) och 85 kWh/år (128 kr/år). Räknat på en miljon hushåll och 10 timmars speltid i veckan kan det skilja mellan 9 och 85 miljo-ner kWh per år, vilket motsvarar hushålls-elen för 3 000 respektive 28 000 lägenheter.

De äldsta och de nyaste modellerna är alltså de som är energisnålast, medan energianvändningen toppades i den fyra år gamla konsolen. Även bilspel och äventyrs-spel visar samma mönster.

– De tidiga spelkonsolerna var inte så avancerade, men i takt med att tekniken utvecklats, har elanvändningen ökat, säger

Gitarrhjältar drar olika el

Spelar du tv-spelet guitar Hero World tour

på en Nintendo Wii är du en vinnare. den

spelkonsolen är energisnålast.

Pernilla Ohlsson som lett testet. I de senaste modellerna verkar tillverkarna ha arbetat med att få konsolerna energisnålare.

Kraven på tillverkarna att minska energi-användningen i sina produkter ökar nu.

– Spelkonsoler finns med bland de pro-dukter som kan komma att få ekodesign-krav, säger Peter Bennich, handläggare på Energimyndigheten. Då bestämmer eu en nivå för hur mycket el en konsol får dra om den ska säljas inom eu.

ELbiLspooL rULLar i GånGvad som bör vara en av landets första elbils pooler har startats i Stockholm. Det är Fortum och Skanska som startat poolen avsedd för de boende i ett nybyggt flerfamiljshus på Lind-hagensterassen. Den norskbyggda bilen Buddy, som är motorcykelregistrerad, har en maximal körtid på 4–8 mil. For-donet laddas i vanliga 16 A-uttag eller laddstolpar i Stockholm.

– Det är spän-nande att vi nu kommer igång med elfordonspoolen som delvis kommer att få sin el från solpaneler på taket, säger Emilia Käck, affärsutvecklare på Fortum.

Kina byGGEr VärLdEns största soLKraftVErK kina planerar att bygga ett solkraftverk som ger samma effekt som ett mindre kärnkraftverk. Markytan som krävs mäter 64 kvadratkilometer. i Ordo ska miljontals hushåll få el från solen.

Effekten blir 2 000 megawatt, vilket är nästan lika mycket som ett svenskt kärnkraftverk genererar. Leverantör av solcellerna blir det amerikanska företaget First Solar som ska bygga en fabrik i Kina för att tillverka sol cellerna till kraftverket.Källa: Ny teknik, Bloomberg

foto

: S

tefa

N S

Jöd

iN f

or

tum

Elmontör är ett ganska säkert val om du vill slippa skils-mässa. Det visar Du&jobbets lista över yrkena där man skiljer sig mest och minst.

Nummer 2:2010

9

storkyrkan ligger i centrala Stock-holms, strax intill Stortorget som under hela medeltiden och lång tid framöver var Stockholms verkliga

hjärtpunkt kring vilken maktens boningar var lokaliserade. Förutom kyrkan låg här förr den gamla rådstugan, som på 1770-talet ersattes av Börshuset. Strax nordost om kyr-kan låg slottet Tre Kronor på samma plats som det nuvarande slottet byggdes upp efter branden 1697.

På dess höga och strategiska plats i Gamla stan har en kyrka legat sedan lång tid till-baka. Redan 1279 omnämns Bykyrkan, som Storkyrkan kallades under medeltiden.

På samma plats invigdes 1306 en större kyrka: S:t Nicolai kyrka (namngiven efter handelns och sjöfartens skyddshelgon), eller Storkyrkan som den kallats sedan 1600- talet. Under århundradens lopp har kyrkan

byggts till och förändrats många gånger. Sin nuvarande utformning fick den på 1700-talet.

Årets stora begivenhet i den renoverade Storkyrkan, och hela Sverige, är förstås bröl-lopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. De gifter sig med pompa och ståt den 19 juni. Det är för övrigt samma plats och datum som Kung Karl XVI Gustav gifte sig med Silvia Sommerlath 1976.

I kyrkans torn finns sex kyrkklockor, va-rav två är av medeltida typ. Två är gjutna på 1600-talet, en på 1700-talet och den yngsta från 1921. Den äldsta, Storklockan, väger 4,4 ton och är två meter i diameter. Den göts om 1632 efter en 48-timmars ringning då den sprack i samband med beskedet att Gustav II Adolf stupat vid Lützen. Sedan

1638 har den imponerande klockan hängt i Storkyrkan.

Och det är alltså dessa klockor som ska ringa in för Victoria och Daniel. Först blir det klockringning strax innan vigselguds-tjänstens början och sedan när brudparet går ut ur kyrkan efter vigseln.

Klockringning i kyrkor är känt ända från antiken och förkristna orientaliska religio-ner. Den tidigaste funktionen var att kalla till gudstjänst. Inom kristendomen infördes klockringning på 500-talet i Italien.

Traditionellt har ringning skett i Sverige genom att en klockare satt klockorna i rörelse genom att dra i rep kopplade till klockorna. Det var ett riktigt hantverk där det beroende på ändamålet gällde att få fram de rätta klangerna ur de olika klock-orna. Trampmaskin användes också för att

när bröllopsklockorna ringer i sommar för kronprinsessan Victoria och

hennes daniel är det ett klockspel som drivs av el. det var länge sedan

storkyrkan i Gamla stan i stockholm slutade använda klockringare.

Laddatbröllop

foto

: S

ca

NP

ix

Nummer 2:2010

10

Laddat

få klockorna i gungning. Kyrkklockorna i Sverige började elektrifieras i början av 1900-talet. Klockorna i Storkyrkan sköts elektriskt sedan 1907.

Automatiserad klockringning i våra kyrkor är inlagd för ringning i samband med högmässan klockan 10 och 10.30. Inringningen vid högmässans start klockan 11.00 sköts av en vaktmästare.

Kyrkklockans ringning är en signal på att något händer i kyrkan. Förutom högmässa kan det även röra sig om dop, bröllop, julotta eller annan samman-komst. Samtidigt fungerar ringningen också som en sammankallande signal vid exempelvis större eldsvådor.

Att åka i gondol utanpå Globen kan bli sommarens stora attraktion i Stock-holm. Många tar nog chansen att be-stiga världens största sfäriska byggnad.

Två gondoler går på räls längs fasaden för att nå toppen av Ericsson Globe, 130 meter över havet. Gondolerna är av glas, byggda av en skidlifttillverkare i Östersund, och väger var och en sju ton och rymmer 16 personer per tur.

Första spadtaget togs för ett drygt år sedan. Sedan dess har 42 ton stål monterats in för att stärka Globens bärande konstruk-tion. 70 ton räls har monterats på utsidan

av arenan, med hjälp av bergsklättrare och helikopter.

Resan upp mot Globens topp tar tre minuter. Gondolen stannar högst upp i cirka tio minuter innan den tar samma väg ned igen. Under den tiden får man fri panorama utsikt över den kungliga huvud-staden, dess förorter och skärgården.

De båda gondolerna är eldrivna. Den bromskraft som genereras när gondolerna går nedåt förs tillbaka till den kraft som krävs vid uppstigning. Gondolerna alstrar nästan lika mycket el som de förbrukar. mer info: www.globearenas.se/skyview

Hisnande tur på Globen

kronprinsessan

victoria och daniel

Westling gifter sig

i storkyrkan i gamla

stan i stockholm.

bröllop

Nummer 2:2010

11

anVänd VattEnKoKarE!

en vattenkokare är det energisnålaste

sättet att koka vatten på. En vanlig spis-

platta drar dubbelt så mycket energi som

en vattenkokare.

En vattenkokare använder du inte

enbart för att koka vatten till ditt te eller

kaffe. Så här gör du när du ska laga

exempelvis ris, pasta eller potatis:

Börja med att koka upp nästan allt vat-

ten i vattenkokaren. Under tiden sätter du

kastrullen på spisen med lite vatten i och

sätter plattan på högsta

värmen. Då är kastrul-

len och plattan varm

när vattnet kokat upp i

vattenkokaren.

Häll det kokta

vattnet i kastrullen

och fortsätt koka

maten som vanligt.

Det minskar energi-

åtgången och det

går mycket fortare.

E n E rg i -

s pa r t i p s E tGör det enklare för de som produ cerar egen el! Det är budskapet till politi-kerna från elbranschens företag.

Branschorganisationen Svensk Energi tycker att kundernas vilja att bli sin egen elproducent bygger på ett värdefullt per-sonligt engagemang och bör tas på allvar. Därför måste onödiga hinder tas bort i det regelverk som finns i dag.

Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, främst solpaneler eller mindre vindkraft-verk. Kraven på dessa små producenter av

egen el är lika höga som för större kraft-verk, som exempelvis Harsprånget.

Det är en kostsam och omfattande hantering för den enskilde elproducenten. Den som producerar mer än förbrukning-en tvingas nämligen betala en avgift för timvis mätning av förbrukningen.

Så här borde det vara, enligt Svensk Ener gi: En villaägare med solpanel på taket, som under en månad producerar el som matas ut på elnätet borde få kvitta den inmatningen mot sin förbrukning under månaden.

förenkla för egen el!

Barns frågor om hur man kan hjälpa till att rädda klimatet har blivit en utställning på Tekniska museet i Stockholm: ”Spelet om energin”.

Vi kan alla hjälpa till att rädda klimatet – men hur ska vi egentligen göra? Under ett års tid har barn från 400 skolklasser ställt energi- och klimatfrågor till Tekniska museet.

Frågorna har inspirerat museet i arbetet med utställningen där besökaren får experimentera och leka sig fram till ökad kunskap om hur stora och små energival i vardagen påverkar vårt klimat.

I början av utställningen får besökaren ett uppdrag: Vi svenskar släpper ut tio ton växthusgaser per år och person, men vi måste ner till två ton för att rädda klimatet – vad kan du göra? Besökaren får sedan på ett roligt sätt testa hur deras egna val påverkar utsläppen

Utställningen består av både fysiska ex-

periment och dataspel som engagerar och väcker tankar. Besökaren får producera el, experimentera och fundera över hur vi ska använda och producera energi. De får också göra vardagsval om transportmedel, boende, mat och shopping.

– Alla beslut som besökaren fattar under utställningen – äta vegetariskt eller kött, åka bil eller ta bussen, handla många saker eller få – påverkar besökarens koldioxid-utsläpp. Vid slutet av utställningen visas ett landskap som formas efter de val som besökarna gjort, säger utställningens projektledare Lars Paulsson.

Utställningen vänder sig till skolklasser från årskurs fyra till nio samt till barn-familjer och är uppbyggd på ett sätt som minskar energianvändningen och med material som ger minsta möjliga påverkan på klimatet, till exempel Svanen-märkt plywood. mer info: www.tekniskamuseet.se

Unga spelar om energi

genom fysiska experiment och dataspel lär sig unga om el.

dEsiGnat i staMnätEtsvenska kraftnät satsar på särskilt ut-formade kraftledningsstolpar och ställverk i några projekt. Stolparna ska vara karakteris-tiska landmärken och tilltalande inslag i land-skapsbilden. De ska också vara kopplade till platsen där de står.

Den första desig-nade stolpen invigdes i Åre november 2009. Stolpens namn är ”As-symetrisk tvåsamhet – tillsammans följs vi åt” och är en del i den nya 400 kV-ledningen mellan Järpströmmen i Sverige och nea i norge.

Andra projekt är stolpen yggdrasil, som kom-mer att stå i norra Stockholm vid norrortsleden. Ett designat ställ-verk placeras i Danderyd. Förslag finns också på att placera ett antal stolpar vid passagen av Göta kanal och Motala ström strax öster om Borensberg. Stolpens namn är Pulse och ska symbolisera ett sjö-märke på land med röd respektive grön markör på vardera sidan av vattendragen.

designade stolpar vid passagen

av göta kanal och motala ström

strax öster om Borensberg

foto

: a

NN

a g

er

dé

N

Nummer 2:2010

12

När locket på soptunnan åkt igen är soppåsen slängd och glömd, åtmins-tone för dig. Men det du ser som skräp är en resurs för andra. Varje svensk slänger i genomsnitt 518 kg hushålls-sopor per år. Detta tas tillvara och blir till värme, vatten och el i ditt hem, men görs också om till bilbränsle.

I Sverige är vi duktiga på att använda sopor till nya produkter och som bränsle i avfallsförbränningsanläggningar. Här finns det inte längre några stora soptippar där allt slängs på en enorm hög. Det är sedan flera år tillbaka förbjudet att lägga sopor på tipp.

Det som vi betraktar som skräp ska numera sorteras i olika fraktioner som glas, plast, tidningar med mera. Det kan sedan återvinnas och bli nya produkter. Allt går dock inte att användas på nytt och det blir då bränsle i stora avfallsförbränningsan-läggningar eller omvandlas till biogas.

Om det är biologiskt avfall (rester från kött, fisk, frukt eller grönsaker) kan det läg-gas i en kompost eller förgasas. I kompos-ten förmultnar resterna och blir till fin jord. Om resterna i stället förgasas i en biogasan-läggning bryts materialet ner av bakterier och blir till gas, som sedan bland annat kan användas som bränsle till bilar och bussar som drivs med fordonsgas.

Ett annat alternativ är att bränna upp so-porna i stora förbränningsanläggningar där man utvinner avfallet till energi. Det finns ett 30-tal avfallsförbränningsanläggningar runt om i landet.

Till avfallsförbränningsanläggningarna kommer varje dag mängder av sopbilar med sopor. Avfallet töms i stora utrymmen där det sedan tas upp med hjälp av en stor klo och placeras i en panna. Klon styrs av driftpersonal som arbetar på förbrännings-anläggningen. De ser till att det är rätt sorts avfall som läggs i de stora pannorna. Vått och torrt avfall blandas till en bra mix.

Men att elda avfall är inte helt okon-troversiellt. Framförallt har det kommit kritik från miljörörelsen som menar att det sker utsläpp av miljöskadliga ämnen och att avfallsförbränning leder till att mindre mängder avfall återvinns.

Företrädare för fjärrvärmebranschen och avfallsbranschen anser däremot att genom

att bränna avfallet kan man bryta avfalls-kedjan och förhindra att gifterna skadar miljön. På alla förbränningsanläggningar är det höga miljökrav. Det finns dessutom teknik som gör att rökgaserna och aska från förbränningen kan tas hand på ett säkert sätt.

Men var tar då all energi från soporna vä-gen? Jo, på avfallsförbränningsanläggningen ser man till att energin kommer till nytta. De flesta anläggningar ägs av energibolag som har kraftvärmeverk. Det är en anlägg-ning som producerar kraftvärme, det vill säga el och värme. Avfallet används då som bränsle och gör att vatten kan koka och få en turbin att snurra och producera el. Den värmen som blir över vid elproduktionen används för att värma hetvatten i fjärrvär-menäten. I fjärrvärmevärmda hus finns det en fjärrvärmecentral med en värmeväx-lare som överför värmen till fastighetens varmvattensystem. Det heta vattnet värmer upp husets element och även varmvattnet i kranarna. Det är alltså inte samma vatten som strömmar genom de olika systemen utan det avsvalnade vattnet går tillbaka till

kraftvärmeverket. Där värms det återigen upp och leds tillbaka till ditt hus. På så sätt kan en enda panna värme hela samhället. Allt tack vare nyttigt skräp.

fJärrVärME för 700 000 ViLLor• Svenska avfallsförbränningsanlägg-ningar producerar varje år fjärrvärme, som motsvarar värmebehovet för cirka 700 000 villor. Samtidigt produceras el till att täcka årsbehovet för drygt 200 000 villor. • Hälften av uppvärmningsbehovet i bostäder och lokaler täcks i dag av fjärr-värme och avfallsförbränningen svarar för drygt 20 procent av fjärrvärmeproduktio-nen i landet. • Avfallsförbränningsanläggningarna svarar för cirka 0,3 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Detta är i nivå med elproduktionen från vindkraft. • Cirka 47 procent av hushållsavfallet i Sverige behandlas genom förbränning. Källa: Avfall Sverige

avfall är inte skräp– följ soppåsens väg till nyttatext: Ann-SOFiE BORGLUnD illustration: OSCAR ALARiK

Nummer 2:2010

13

svävande bänk på rådhustorgetRådhustorget är ett av Helsingborgs mindre torg och det har en central placering, men den tidigare gestaltningen nådde inte riktigt den nivå på material och originalitet som ett Rådhustorg förvän-tas ha. Ett nytt koncept med en ö-liknande central sittplats har förverkligats och det innefattar bland annat en speciell belysnings-lösning med led.

Torget är byggt ovanpå ett garagetak som inte tål någon större belastning, vilket medförde begränsningar för vad som kunde gö-ras på platsen. Huvudtanken med hela gestaltningen var att skapa ett grönare och mer inbjudande torg, som ger förutsättningar för folkliv både dag- och kvällstid. En helt unik identitet skapades genom en kombination av vatten, ljus och blomsterplanteringar, med tåliga och vackra material som grå granit, röd marktegel från Helsingborg och mörkt trä.

Under hela träbänken sitter en speciallösning med led mon-terad, som ger antingen ett neutralvitt eller rött ljus och som får bänken att visuellt sväva. Det är HighPower-dioder utan linser som ger en jämn ljusbild och som bidrar till att göra bänken inbju-dande att slå sig ner på.

foto: thomas Wingstedt/flux

Nummer 2:2010

14

energi-lexikon

Källa: Svensk Energi

1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1,30 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme.

1 mWh (megawattimme)Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använ-der för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh.

1 gWh (gigawattimme)Motsvarar ungefär elåtgången för 40 elvärmda normal villor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kWh.

1 tWh (terawattimme)Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh.

ampereEnhet för strömstyrka. Har beteckningen A.

energiEffekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energi-råvaror är olja, kol, gas och bio -bränslen.

effektDen mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definie-ras som arbete per tidsenhet.

W (Watt)Enhet för effekt. Den inter -nationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783–1819), brittisk instrument-makare och uppfinnare.

Wh (Wattimme)Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme.

Nummer 2:2010

15

ny l

jusd

esig

n

Gratis byta ELHandLarEelkunder som ska byta elhandelsföreta g kan ibland behöva information från sin el-nätsägare. Den informationen ska lämnas ut kostnadsfritt!  

Den överenskommelsen har nu träffats mellan Energimarknadsinspektionen, Kon-sumentverket och branschorganisationerna Svensk Energi och Oberoende elhandlare.

KoLLa dina prodUKtErmycket eller lite energi? På Energimyndig-hetens hemsida kan du få svaret om du fun-derar på att köpa en energikrävande produkt.

Från B som i Bergvärmepumpar till y som i ytterdörrar. På Energimyndighetens hemsida för testresultat hittar du det mesta om hur bra en produkt är ur energisynpunkt. Här finns exempelvis resultat för energiprodukter som tv-apparater, pelletskaminer och de flesta av de energimärkta hushållsapparaterna.

En utmärkt guide för dig som tycker det är viktigt med miljön och att spara energi. Bakom testerna står Testlab.

Fokus i testerna är energianvändningen, men resultaten visar också om produkterna fungerar bra, är lätta att använda och hur mycket de bullrar. Till de flesta tester finns förutom en tabell även ”information om tes-tet” och ”Bra att veta”. i anslutning till tabellen hittar du även en tabellguide.

energimyndighetens testsida: www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Tester/

nya EnErGiUtbiLdninGarhösten 2010 startar två nya yrkeshögsko-leutbildningar inom energiområdet: vatten-kraftteknik och elkonstruktör. Utbildningen i vattenkraftteknik finns i Jokkmokk och elkonstruktörutbildningen finns på Campus Varberg.

Den nya utbildningsformen yrkeshögskolan inrättades den 1 juli 2009 i Sverige. Utmär-kande för yh-utbildningarna är att de ska svara mot ett behov av kvalificerad arbets-kraft i arbetslivet.

blandare med vattensparcoloric heter en serie blandare från Gustavsberg. De är tillverkade i färgat, vattentålig aluminium och är återvin-ningsbara. De är också utrustade med vattensparteknik.mer info: www.gustavsberg.se

spansk armaturdesignspanska vibia är duktiga på snygg och funktionell design. nu har de tagit fram takarmaturen Citrus, som har en kraftig skärm av skinande blank polyetylen – samma material som känns igen från tidigare Vibia-favoriter som Jazz och Samurai. Genom tunna slitsar i skärmen tränger ett mjukt och diskret allmänljus ut, samtidigt som de tre eller fyra kompaktlysrören ger ett rejält nedljus. Det finns två storlekar av Citrus. Den större har diametern 70 cm och är avsedd för fyra kompaktlysrör med E27-sockel, max 30 W. Den mindre med diametern 50 cm är avsedd för tre likadana ljuskällor, men med max-effekt 20 W. Citrus kan dimras om den är bestyckad med max 20 W. Citrus finns som standard i tre färger, alla högblanka: vit, svart och röd. Återförsäljare är Flux, www.flux.nu.

bordslampa retroRetro är ett passande namn på de här bordslamporna från danska House Doc-tor. Lampan är av stål med tung fot, vilket gör att den står stadigt, och modellen passar lika bra på skrivbordet som på sängbordet. Finns i flera retrofärger och lackat stål.

Nummer 2:2010

16

böjbar lampaen av den tyske belysningsmästaren ingo Mauers senaste produkter heter Zufall. Det är en 110 centimeter lång lampa av silikon som går att vrida, vända och knyta.

Elsnålt torkskåpeco dryer saluförs som världens miljö vänligaste torkskåp. den sägs dra 40 procent mindre el än tradi­tionella torkskåp.

med hjälp av sensorer avgör maskinen automatiskt när innehållet är torrt, varpå strömmen stängs av direkt. i snitt förbrukas max två kWh (kilowattimmar) per torktillfälle. det designade torkskåpet är av åter­vinningsbart material.

eco dryer tillverkas av svenska nimoverken.

LEd-belysta plexiglasisabel presenterar nya produkter i serien av svenskdesignade produkter av plexiglas med LED-belysning.

Fönstersmycket Stjärnklar är som tre svä-vande stjärnor i fönstret och passar lika bra året runt som till advent. Tågsättet Tuff Tuff passar utmärkt i barnrummet. Vinga är en stilren växt/väggbelysning i vitlackat stål och ger effektfulla prismatiska strålar på väggen. Kruka från Vinga ingår.mer info: www.isabelproducts.se

Kulturarv i nytt ljustyska staden meran i sydtyrolen har återtagit sin framstående plats på kartan över europeiska kuror­ter med ett 4­stjärnigt hotell och kurbad. i anläggningens design­koncept spelar intelligenta ljuslös­ningar en stor roll.

Belysningskonceptet går ut på att integrera ljuset som arkitekt oniskt element i byggnaden. det som framför allt fångar ögats uppmärk­samhet i kurbadet är plexiglasring­arna i olika färger som tycks hänga fritt i rummet. medan ringarna rör sig långsamt fångar de upp ljuset från de ballongformade metall­halogenlamporna och projicerar det som ett komplext färgspel på glasväggarna och vattenytan. Bakom belysningskonceptet står ljusföretaget Zombotel.

merans tradition som badort går tillbaka till karl v. staden upplevde sin blomstringstid som mondän kurort mellan 850 och 1914.

Nummer 2:2010

17

krysset 2:2010nyttiGa LänKarVill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips:

• Svensk Energi Energiportal med fakta om el och

elmarknaden. www.svenskenergi.se

• Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmnings-

system och hur du med enkla åtgärder spar energi.

www.energi.konsumentverket.se

• Konsumenternas elrådgivnings-byrå

Vägledning i frågor som rör elmark-naden, kostnadsfri information och rådgivning.

www.konsumenternas.se

• Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och

elbränder. Tips och information. www.elsakerhetsverket.se

• Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din

energikonsumtion och sänka energi-kostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare.

www.energimyndigheten.se

• Energilexikon En skattkista fylld med energi-

relaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp.

www.energilexikon.nu

• Nord Pool Vill du få mer information om hur

den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här.

www.nordpool.com

Priser:1:a pris Vattenkokare från Bosch2:a–10:e pris en lågenergilampa

NamN

adreSS

PoStadreSS

1:a pris energimätareAnneMarie Hurtig, Mjölby

2:a–10:e pris en lågenergilampaHanna Dahlström, RimboElsie Viklund, HoforsBengt Lindskog, ÄlvängenOve Johansson, KällbyMargareta Gustavsson, GöteneÅsa norberg, EkeröBent Larsson, MalungSusanne Saaranen, nolBerit Sigfridsson, norrtälje

Pristagare & lösning

krysset 1:2010

ko

rS

or

d:

laS

Se

Wid

luN

d

kuPong lösningen sänds senast den

18 juni 2010 till: elkrysset nr 2-10, tidningen el,

101 53 Stockholm eller e-posta orden i färgade

rutorna till elkrysset@svenskenergi.se

Nummer 2:2010

18

frågor& svar

?Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgivningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan variera hos enskilda elföretag. i Konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi.

Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se

HUr LånG tid i förVäG sKa förEtaGEt aVisEra

En prisHöJninG?

i de allmänna avtalsvillkoren finns en regel som säger att företaget ska meddela prisförändring senast 15 dagar innan den börjar gälla. i praktiken gäller denna regel för ändringar av tillsvidarepriser för kunder som inte träffat avtal om fast eller rörligt pris. 15-dagarsregeln gäller också för ändring av nätavgifter.

Har ELförEtaGEt rätt att KräVa dEposition

ELLEr försKott för Min EL?

när du ska ingå avtal med ett nätföretag eller en elhandlare kan de i vissa fall be-gära att du ska ställa godtagbar säkerhet i form av en deposition eller begära att du ska betala i förskott.

Detta förutsätter att företaget har anledning att befara att du inte kommer att full-göra dina betalningsförpliktelser. Det kan vara fallet om du har skulder till företaget, har skulder registrerade hos kronofogdemyndigheten eller om du har upprepade betalningsanmärkningar.

Depositionen får motsvara den skuld som kan uppstå gentemot företaget om du inte betalar dina räkningar. Den begärda depositionen får dock aldrig överstiga kostnaden för sex månaders beräknad kostnad för el respektive nät. För förskotts-betalningen är motsvarande begränsning fyra månaders beräknad kostnad. Du har rätt att återfå depositionen eller slippa förskottsbetalning om du skött dina betal-ningar under åtta månader.

Mitt tidsbEstäMda aVtaL UppHör snart. JaG Har intE fått

nåGon inforMation från ELHandLarEn. bör JaG intE få dEt?

Enligt ellagen måste en elhandlare informera de kunder som har ett tidsbestämt elavtal tidigast 90 dagar och senast 60 dagar före det att avtalet löper ut. Kunden ska då informeras om exakt när avtalet upphör och vad konsekvenserna blir av att det upphör, det vill säga vad som gäller om kunden inte säger upp sitt avtal eller träffar ett nytt avtal som tar vid när det gamla upphör.

Vad innEbär ELcErtifiKatsystEMEt ?

Systemet innebär att producenter av el från förnybara energikällor får elcertifikat av staten i proportion till hur mycket el som producerats i anläggningen. Varje producerad MWh el (megawattimme) ska ge ett certifikat. Den el som produceras säljer producenten som vanligt på elmarknaden och får därmed en intäkt från elförsäljningen. Men producenten säljer också sina certifikat och får på så sätt en extra intäkt. Certifikatsystemet innebär alltså att en innehavare av en elproduk-tionsanläggning som använder förnybara energikällor får intäkter från både sin elförsäljning och sin försäljning av certifikat. Syftet är att elproduktion baserad på förnybara energikällor ska bli mer lönsam för producenterna. Elhandelsföretagen är skyldiga att köpa in elcertifikat för en viss andel av kundernas förbrukning. Kostnaden för det debiteras kunderna, för fastprisavtal brukar kostnaden ingå i det avtalade elpriset.

Nummer 2:2010

19

El gör skillnad.