33
DISKOUR BIDZE 2011 Par Vis Prezidan, Minis pour Finans, Msye Danny Faure Le 7 Desanm 2010 Msye Spiker Lider Government Business Lider Lopozisyon Manm Onorab Lasanble Nasyonal Ser Frer e Ser Pep Seselwa TENM: Re-envestir dan lepep Seselwa 1. LENTRODIKSYON Mon pe prezant bidze nou pei a en moman kot lekonomi Sesel in retourn lo semen krwasans, kot lekonomi mondyal pe ralenti e kot lekonomi dan „zone euro‟ kot laplipar nou touris i sorti pe pas dan difikilte. Si nou lekonomi pe fer sitan progre se gras a linite e travay dir nou pep. Ozordi pep Seselwa, mon kapab dir ki ansanm nou‟n reisir atenn lobzektif prensipal reform ekonomik Sesel e sa se stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank. Nou‟n met kontrol lo lenflasyon. Pri in stabilize. Nou pe kontinyen ogmant rezerv dan labank santral. Rezerv i par lao de mwan lenportasyon. Nou‟n restriktir det Sesel. Ozordi det i soutenab. Noun mentenir disiplin fiskal. Sirplis bidzeter pour sa lannen i 9.4% GDP. Tou sa la ansanm in kree bann kondisyon favorab. Krwasans ekonomik sa lannen pou 6.2%. Dan nou zefor e lanbisyon pour anmenn lekonomi Sesel kot i ete ozordi nou tou nou konnen ki serten plan personnel nou bann sitwayen in ganny sakrifye, serten proze, serten progranm pa‟n ganny materyalize. Pep Seselwa, tou nou zefor e tou nou kouraz ti santre lo sa ki pli gran ki nou. Sa ti lekonomi Sesel e lavenir pep Seselwa. Pep Seselwa, nou‟n fer sa parkour ansanm. E ozordi, lekonomi Sesel i dan en bon direksyon. Moman in arive alor pour nou komans re-envestir dan nou pep, partaz avek li en pe bann fri sa sakrifis. Moman in arive pour nou re-envestir dan Sesel. Nou pa pou kapab fer tou keksoz an menm tan. Serten keksoz nou

DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

  • Upload
    dinhnhu

  • View
    232

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

DISKOUR BIDZE 2011

Par Vis Prezidan, Minis pour Finans, Msye Danny Faure

Le 7 Desanm 2010

Msye Spiker

Lider Government Business

Lider Lopozisyon

Manm Onorab Lasanble Nasyonal

Ser Frer e Ser Pep Seselwa

TENM: Re-envestir dan lepep

Seselwa

1. LENTRODIKSYON

Mon pe prezant bidze nou pei a en

moman kot lekonomi Sesel in

retourn lo semen krwasans, kot

lekonomi mondyal pe ralenti e kot

lekonomi dan „zone euro‟ kot

laplipar nou touris i sorti pe pas

dan difikilte.

Si nou lekonomi pe fer sitan progre

se gras a linite e travay dir nou

pep. Ozordi pep Seselwa, mon

kapab dir ki ansanm nou‟n reisir

atenn lobzektif prensipal reform

ekonomik Sesel e sa se

stabilizasyon makro-ekonomik.

Nou‟n eliminn black market.

Deviz etranzer i annan dan

labank.

Nou‟n met kontrol lo

lenflasyon. Pri in stabilize.

Nou pe kontinyen ogmant

rezerv dan labank santral.

Rezerv i par lao de mwan

lenportasyon.

Nou‟n restriktir det Sesel.

Ozordi det i soutenab.

Noun mentenir disiplin

fiskal. Sirplis bidzeter pour

sa lannen i 9.4% GDP.

Tou sa la ansanm in kree bann

kondisyon favorab. Krwasans

ekonomik sa lannen pou 6.2%.

Dan nou zefor e lanbisyon pour

anmenn lekonomi Sesel kot i ete

ozordi nou tou nou konnen ki

serten plan personnel nou bann

sitwayen in ganny sakrifye, serten

proze, serten progranm pa‟n ganny

materyalize.

Pep Seselwa, tou nou zefor e tou

nou kouraz ti santre lo sa ki pli

gran ki nou. Sa ti lekonomi Sesel e

lavenir pep Seselwa.

Pep Seselwa, nou‟n fer sa parkour

ansanm. E ozordi, lekonomi Sesel

i dan en bon direksyon.

Moman in arive alor pour nou

komans re-envestir dan nou pep,

partaz avek li en pe bann fri sa

sakrifis. Moman in arive pour nou

re-envestir dan Sesel.

Nou pa pou kapab fer tou keksoz

an menm tan. Serten keksoz nou

Page 2: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 2 of 33

pou konmans fer li a partir lannen

prosenn, tandiski lezot nou ava fer

li lannen apre, an linny avek nou

progranm devlopman.

Apartir lannen prosenn, nou pou

komans ogmant larzan ki nou met

dan sekter priyoriter ki pou

benefisye tou Seselwa.

Nou pou ogmant resours ki nou

donn sekter sosyal avek bi ogmant

kalite servis ki nou donn nou pep.

Nou pou met plis larzan dan bann

benefis ek progranm ki pou ede

amelyor lavi nou bann sitwayen,

nou bann sitwayen ki‟n lite pour

anmenn Sesel kot i ete ozordi.

Nou pou met larzan dan

proteksyon nou dimoun ki pli

vilnerab. Nou kapab fer sa akoz

nou tou nou‟n travay dir ansanm

pour nou fer grosi nou gato

nasyonal.

Page 3: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 3 of 33

2. PERFORMANS BIDZETER 2010

Msye Spiker, nou performans

fiskal an 2010 in depas tou bann

target. Sa in permet nou pour

annan sa lespas fiskal pour met

plis resours dan bann enfrastriktir

priyoriter ki pou soutenir nou

krwasans ekonomik.

Dan lannen 2010 nou pou annan

en sirplis bidzeter oubyen “primary

balance surplus” 1 bilyon roupi, ki

reprezant 9.4% GDP. Sa i 2.4% par

lao sa sirplis 7% ki nou ti‟n

bidzete.

Gouvernman I ekspekte kolekte

4.1 bilyon roupi an reveni, e sa

pour depas target ki nou ti‟n

prozete par 18%, ouswa 603

milyon roupi.

Sa I sorti prensipalman dan sa

bann sours:

Koleksyon‟ Excise Tax‟, ki‟n

ogmante par 14%, an gran

parti akoz lenportasyon in

monte, sirtou dan lalkol

(labwason ek spirits),

karbiran (prodwi mineral) ek

veikil.

Koleksyon Goods and

Services Tax i ekspekte 25%

pli o ki nou ti bidzete.

Lalkol in mont par 108%

anba „Locally Manufactured

Goods‟. Servis Profesyonnel

in monte par 38%, Tourizm

par 4%. Koleksyon reveni

GST lo marsandiz enporte I

ekspekte monte par 40%.

Koleksyon Business Tax I

ekspekte monte par 33%,

prensipalman akoz

Seychelles Revenue

Commission in entansifye

son travay.

Dan „Other Taxes‟ nou

ekspekte war en

logmantasyon 20%,

prensipalman akoz nou pe

ranmas plis a traver „Stamp

Duty‟.

„Dividends‟ sorti kot nou

bann lenvestisman I

ekspekte monte par 128%,

prensipalman sorti kot

Indian Ocean Tuna ek

Nouvobanq.

Lo kote depans, nou ti‟n target

depans pour 3.6 bilyon roupi, me

nou pou fini lannen avek 3.9

bilyon, ouswa7% plis ki bidze.

Msye Spiker, nou‟n depans plis

akoz nou‟n annan en lespas fiskal,

e nou‟n servi sa pour finans

„scheme of service‟ pour serten

minister, ki‟n kout 32 milyon

roupi; e osi pour en komann an

avans pour materyo lekol an

preparasyon pour larantre an

2011, a en kou 10.5 milyon roupi.

Lo kote „capital expenditure‟

depans ekstra in kouver proze

lakaz lo Zil Perseverans,

lenfrastriktir pour Zwe de Zil

Losean Endyen ki pou fer Sesel,

Page 4: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 4 of 33

„sibvansyon devlopman pour SBC,

SPTC, ek Lazans Transpor lo Later.

SBC par egzanp, in resevwar 9.6

milyon pour proze Televizyon

nimerik, 3.8 milyon pour transfer

zot lantenn radyo AM, e 3 milyon

pour OB Van ki fer reportaz an

direk kot bann levennman.

3. DEVLOPMAN EKONOMIK AN

2010

a) Lekonomi reel e sekter

eksteryer

Sekter Eksteryer

An sa ki konsern sekter eksteryer,

dapre Fon Moneter Enternasyonal

(IMF) lekonomi lemonn pe repran,

malgre ki krwasans i reste tre

frazil. Dapre Perspektiv Ekonomik

Mondyal World Economic Outlook

(WEO), Oktob 2010, lekonomi

mondyal pe repran “Dousman

Dousman”, malgre ki i ankor

annan lensertitid e en serten

degre lafreyer ki i a bes ankor‟.

Lo kote domestik tou lendikater in

montre ki lekonomi Sesel in

repran for an 2010. Dapre

dernyen previsyon, “real GDP” in

ganny prozete a 6.2% sa lannen,

konpare avek previzyon orizinal

4%. Sa krwasans in vin plito dan

sekter tourizm, kominikasyon osi

byen ki aktivite konstriksyon, ki‟n

ganny enflianse par aktivite dan

domenn FDI. An plis, prodiksyon

lokal dan labwason ek manze in

ogmante.

Sekter Tourizm

Lendistri tourizm, ki kontribye

anviron 25.5% anver GDP e ki pli

gran anplwayer dan pei, in

perform byen an 2010.

Lafen Novanm, nonm viziter ki‟n

vin Sesel ti 159,141 ki ti deza

depas nonm total ki ti rantre an

2009. Sa tandans I ekspekte

kontinyen pour la restan lannen.

Malgre sa, mon bezwen fer resorti

ki nou pa pe vwar en

logmantasyon konparab dan

depans ki sak touris i fer.

Me an zeneral, pour sa menm

peryod reveni deviz etranzer ki‟n

antre dan pei in monte pour vin

338 milyon dolar ameriken an

2010 konpare avek 257 milyon an

2009, ki reflekte an grann parti

logmantasyon dan FDI.

Sekter Endistriyel

En konbinezon plis demann dan

marse lokal ek meyer akse ek

deviz etranzer in fer ki sekter

prodiksyon in fer plis progre an

2010 ki an 2009.

Prodiksyon bwat ton par egzanmp

in ogmante par 2% sa lannen

tandis ki prodiksyon blok in

monte par 18%, ki reflekte en

krwasans for dan domenn

konstriksyon.

Prozeksyon pour prodiksyon bwat

ton i optimistik pour 2011, tandis

ki prozeksyon dan domenn

Page 5: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 5 of 33

konstriksyon i ekspekte ralanti en

pe.

Sekter Konstriksyon

Aktivite dan sekter konstriksyon

in ogmante e ganny enflianse par

proze konstriksyon La Misere osi

byen ki serten lezot proze ki

annan pour fer avek FDI.

Serten bann pli gran

lakonpannyen konstriksyon in a

zot tour re-envesti dan bann proze

tel ki rezidansyel ek komers

„retail‟.

Malgre devlopman dan sa sekter I

ekspekte ralanti, i pou kontinnyen

annan aktivite otour serten nouvo

proze FDI osi byen ki nouvo

lenvestisman lokal .

b) Sekter moneter

Enn bann fakter pli

enpresyonan dan sa stabilite

ekonomik se lenflasyon, ki

pa‟n bouz preske ditou an

2010, e sa I reflekte reisit

nou polisi moneter. Presyon

lo lenflasyon in diminyen

gras a sa eleman

konpetisyon dan sekter

komers, ki‟n permet pei tenir

le kou fas a logmantasyon

pri marsandiz lo marse

enternasyonal, kriz dan

lanmonen Ero, ki dan milye

sa lannen ti fors valer roupi

bese kont Dolar Ameriken.

To lenflasyon lannen pour

lannen, an Novanm sa

lannen, i 0.7% pozitiv.

En vi stabilite sekter

eksteryer valer nou roupi in

reste stab konpare avek

bann lanmonnen mazer, e in

reste a environ 12 roupi

pour en dolar. Sa stabilite

dan valer roupi in ede pour

ranforsi konfyans dan nou

roupi.

Nou rezerv enternasyonal

ofisyel in kontinyen ogmante

a en bon lavites. An Novanm

2010 “rezerv brit (gross

reserves) ti 211 milyon dolar,

lekivalan en pe plis ki 2

mwan lenportasyon, konpare

avek 169 milyon ouswa 1

mwan edmi alafen 2009.

Rezerv enternasyonal “net”

an Novanm 2010 ti 182

milyon dolar – setadir 14

milyon dolar parlao nou

target pour lafen Desanm

dan nou progranm reform.

To lentere in osi desann an

2010, an grann parti rezilta

nou sirplis fiskal. An

mwayenn sa lannen lentere

lo „Treasury Bills‟ ti‟n desann

a en nivo apepre 2% dan

milye Novanm konpare a 4%

pour menm peryod lannen

pase. To lentere labank

komersyal in osi desann,

malgre a en nivo bokou

mwens ki „Treasury Bills‟ –

12.2% an Septanm 2010

Page 6: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 6 of 33

konpare avek 14.9% dan

lannen 2009.

En fakter ki‟n kontribye pour

fer sa to desann se ki an

Zilyet 2010 de labank dan

lekel Gouvernman i annan

en par – Nouvobanq ek

Labank Seving – ti fer

desann zot to preferansyel

pour lòn „prime lending rate”

a 7%.

To lentere mwayenn pour

bann kont seving in desann

pour vin 1.7% an Septanm

konpare ek 1.9% lafen

Desanm 2009.

Malgre sa rediksyon dan

„lending rate‟ ladiferans ant

„lending rate‟ ek „savings

rate‟ I reste o a anviron

10%. Sa i pli o ki avan nou

ti lans reform ekonomik an

Novanm 2008.

Swivan ralentisman dan

krwasans ekonomik an

2009, nou lekonomi in

repran bokou pli vit sa

lannen. Sa i ganny

demontre par en

logmantasyon dan valer

bann lòn kin ganny pran –

an efe par 11% an Septenm

2010 konpare avek menm

peryod an 2009. Mazorite

alokasyon sa bann lòn in al

pour bann proze tourizm,

aktivite komers, “mortgages”,

osi byen ki depans

personnel. Anmenmtan ki

kredi pour sekter komers in

ogmante, e FDI in osi

ogmante, lenportasyon in osi

ogmonte.

Lefe ki gouvernman pe

redwir son det domestik ase

vit, i fer ki labank komersyal

ozordi i annan plis larzan

pour prete, e nou ti krwar ki

sa ti ava fer desann to

lentere pour bann lòn. Me sa

pa ankor arive, e plitar mon

pou abord serten mezir pour

adres sa sitiasyon.

Dan sa menm loptik, nou pe

vwar en lot defi dan nou

sekter ek sistenm finansyel,

e sa se en mank konpetitivite

dan sekter banker. E sa,

Msye Spiker, pe retard

progre dan kredi pour biznes

osi byen ki devlopman sekter

labank limenm e nou

lekonomi.

4. ANNOU APREZAN ZET EN REGARD

LO LANNEN 2011

Ler nou get devan nou, etan

donnen ki nou lekonomi I enn ki

ouver, e ki nou depann bokou lo

lendistri touris, nou lekonomi pou

reste vilnerab a okenn sok

eksteryer. Nou krwasans pou

kontinyen depann bokou lo

performans ekonomi global, e

sirtou dan zòn Ero kot lamazorite

nou touris I sorti.

Dapre dernyen previzyon Fon

Moneter Enternasyonal (IMF) dan

son Perspektiv Ekonomik Mondyal

Page 7: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 7 of 33

„World Economic Outlook’, lekonomi

global i ekspekte ogmante par

4.2% lannen prosenn. Me zòn Ero

kot laplipar nou touris i sorti, li i

ekspekte ogmante par selman 2%.

Tandis ki lenflasyon i reste byen

anba kontrol, nou pe ekspekte ki

krwasans ekonomik lemonn i riske

met presyon lo sa to lenflasyon.

Labank Santral pou alor etidye sa

sitiasyon tre pre pour kapab fer

okenn lazistaz ki neseser pour

protez nou kont sa.

5. MSYE SPEAKER MON POU

APREZAN EGZAMIN ENN DE

MENAS LO LEKONOMI SESEL.

c) Devlopman

ekonomik dan ‘zone euro’

Msye Speaker, mon‟n deza

mansyonnen ki nou

lekonomi i depann lo

tourizm. Anvi ki plis ki 75%

nou bann touris i sorti

lerop, bann devlopman dan

lekonomi laba, I zwe en rol

kle dan devlopman tourizm.

Resaman nou‟n vwar ki

serten pei eropeen pe pran

bann mezir drastik pour

aranz zot lekonomi.

Menm si nou Bidze i fer

previzyon pour aktivite dan

tourizm baze lo Perspektiv

ekonomik global pibliye par

Fon Moneter

Enternasyonal, nou tou nou

swete ki napa okenn sirpriz

negatif sorti Lerop lannen

prosenn.

d) Aktivite pirat

Aktivite pirat dan nou delo

pe kontinyen menas nou

lekonomi e annan en lapakt

negativ lo kout lavi. Sekter

parey sekter tourizm e lapes

sirtou I ganny afekte e kou

nou lenportasyon I osi

ogmante ler kou lasirans lo

kargo ki pe vin Sesel i

monte.

Dapre kalkilasyon ki‟n ganny

fer tou resaman, zis pour

SEPEC, kou fret ek bann

deroutman pou kout enpe

plis ki parlao $1.5 milyon e

anviron $3 milyon pour lezot

bato kargo.

Bann bato charter e lendistri

tourizm an zeneral pou perdi

plis ki $8 milyon e nou

estimen lendistri lapes pou

perdi plis ki $4 milyon.

Sa I vedir sa problenm

piratri pe kout Sesel preski

$17 milyon oubyen plis ki

200 milyon roupi dan en

lannen si ou azout kou

loperasyon militer pou fer

bann patrol ek defans nou

teritwar.

e) Fleo sosyal

Nou pe vwar sanzman dan

konportman ki‟n pran

diferan laform. Sa bann

sanzman ki kree plizyer

Page 8: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 8 of 33

problenm sosyal dan nou

sosyete, tel ki labi drog e

lalkol, ki a zot tour i anmenn

bann lefe negatif dan nou

sosyete, kominote e

lafanmiy. Kan en paran i

depan lo drog, sa i afekte

kapasite sa paran pour

akord son zanfan sa swen

debaz ki i bezwen pour li

epanouir. Parey en serk

visye, i annan ankor plizyer

konsekans ki sa bann

problenm i koze.

Bann problem ki nou pa

kapab mezire ekonomikman

me ki annan en kou

ekonomik sinifikatif lo nou.

I enportan pour konnen ki

Gouvernman pe depans en

sonm larzan konsiderab pou

adres sa bann diferan

maladi tel ki Epatit B ek

Epatit C. Epatit C i enn ki pe

ogmante dan en fason tre

alarman; lannen pase ti

annan an tou 37 ka e depi

Zanvye ziska Oktob sa

lannen, 50 ka in fini

anrezistre. Pour tret en

pasyan ki enfekte avek

Epatit C i kout nou plis ki

10,000 roupi par mwan.

Lafason prensipal ki Epatit C

i ganny transmet e propaze

isi Sesel i atraver litilizasyon

sereng ek zegwir ki‟n ganny

kontaminen pour enzekte

drog.

Plis dimoun ankor pe travers

bann peryod depresyon.

Maladi mantal pe kontinyen

ogmante. Aktyelman plis ki

300 ka pe ganny trete par

Minister Lasante e i kout

nou plis ki 4000 roupi par

mwan pour sak ka e sa i

ankor pli ser ler nou azout

son konsekans lo lafanmiy,

lakominote ek sosyete an

zeneral.

Prodiktivite ekonomik osi i

ganny afekte par labsans e

iregilarite dan travay, vol ek

krim diferan degre,

souvannfwa pour finans

bann adiksyon. 40%

prizonnyen in ganny

kondannen akoz vol.

Gouvernman pe prevwar en

alokasyon 12.8 milyon pour

kontinyen soutenir e kolabor

avek sa bann diferan

lorganizasyon sivil e relizye

osi byen ki lorganizasyon

gouvernmantal.

Solisyon i reste avek nou

tou, dan nou konportman e

desizyon ki nou fer tou

lezour. Ozordi i pa moman

pour pas blanm e fer zizman.

Sa ki enportan pour nou

konnen se ki solisyon i avek

nou. Solisyon i reste avek

nou tou, dan nou

konportman e desizyon ki

nou fer tou lezour.

Page 9: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 9 of 33

6. MSYE SPIKER MON POU

PREZAN FER EN REVI BANN

DIFERAN SEKTER KLE DAN NOU

DEVLOPMAN

Msye Spiker, mon pou aprezan pas

an revi bann diferan sekter kle dan

nou devlopman.

f) Lagrikiltir e prodiksyon

manze

Sa sekter i annan plizyer

defi.

Apre liberalizasyon

lenportasyon lavyann,

Gouvernman in sorti dan tou

biznes prodiksyon manze tel

ki manze zannimo, labatwar,

ek prodiksyon pti poul.

Sa bann lenfrastriktir in

ganny transfer avek

Korperativ bann Fermye

pour en sonm senbolik 1

roupi e osi en stok lavaler

500,000 roupi.

Lide par deryer sa ti, ki sa

bann biznes ti pou ganny pli

byen zere pour benefis bann

manm, fer desann pri alafen

ki konsomater i ganny bon

prodwi a en pri rezonnab.

La realite pa‟n toutafe

koumsa, parski bann fermye

i ankor annan konpetisyon

avek lavyann enporte.

Nou espere ki sa Korperativ i

a kapab servi resours

Livestock Fund, ki ozordi in

ariv a en sonm 11 milyon

roupi, pour asiste bann

fermye fer fas avek sa defi.

Gouvernman pou kontinyen

travay avek sa sekter pour

enplimant son polisi lo

sekirite alimanter.

g) Annou vwar Sekter

lapes

Transbordman e

debarkasyon pwason dan

Por Victoria, ki ti diminyen

par 15% lannen pase i

ekspekte monte par 20% sa

lannen.

Lapes artisanal in stabilize e

ogmante an 2010 konpare

avek lannen pase.

Sa progre dan domenn lapes

i annan rezilta zefor ki

Gouvernman Sesel ek son

bann partener pe kontinyen

fer dan zot konba kont

aktivite pirat ki pe menas

nou lekonomi.

Reveni leksportasyon

pwason in desann pour vin

1.8 bilyon roupi dan premye

trwa kar sa lannen.

An sa ki Konsern

lenvestisman dan

lenfrastriktir, langazman

Gouvernman pour kontinyen

devlop sa sekter in ganny

byen demontre sa lannen.

Page 10: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 10 of 33

An Zen Lotorite Lapes Sesel

(SFA) in resevwar 2 nouvo

fasilite pour kominote peser

e pep Seselwa an zeneral –

Por Lapes Providence dan

Zonn 6, e proze laglasyer Ice-

Plant Bel Ombre. Sa de

proze in ganny finanse par

donasyon sorti kot

Gouvernman Zaponnen.

Pour osi annan nouvo fasilite

dan sa de landrwa kot peser

pou kapab aste karbiran. Sa

dezyenm faz pou komans

apartir lannen prosenn.

Ler travay reparasyon lo por

lapes artizanal Victoria pou

terminen, pou annan en

longer 80 met kot bato pou

kapab koste.

Sa pou donn ase landrwa

koste pour pli gro bato, ki a

tir enpe presyon lo larestan

fasilite Por. Sa proze pe

ganny finanse par

Gouvernman Zaponnen

atraver Labank Mondyal.

h) Annou vwar enpe

Lendistri tourizm

Lefe ki tourizm i reste pilye

prensipal nou lekonomi, e

prenan kont problenm dan

nou marse eropeen,

Gouvernman pou kontinyen

envestir dan sa sekter. Nou

pe propoz 25 milyon roupi

dan Fon Marketing, 39

milyon dan Bord Tourizm

Sesel e 14 milyon pour

Lakademi Tourizm Sesel.

Byensir, nou pou kontinyen

travay avek nou bann

partener dan sekter prive

pour fer sir ki sa lendistri i

kontinyen grandi dan en

fason soutenab e kontinyen

kree loportinite lanplwa pour

nou lazenes dan sa lendistri

nob.

i) Annou vwar enpe pti

biznes e biznes

mwayenn

An 2010 Lazans Kredi

Konsesyonner sa ki nou apel

„Concessionary Credit

Agency‟ (CCA) ti asiste 364

pti biznes ek biznes

mwayenn avek finansman

pour en total 23 milyon

roupi.

Lannen prosenn nou pou

kontinyen avek sa polisi ki

souliny lenportans ki nou

atase avek sa kategori

biznes, e rol ki zot zwe dan

nou devlopman. Nou pe

propoz met ankor 20 milyon

roupi dan sa fon.

j) Biznes enternasyonal

Biznes “offshore” pe

kontinyen agrandi e reveni

SIBA in ogmante par 35%,

son biznes „company

incorporation‟ in monte par

12% lo lannen avan, e in pey

Page 11: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 11 of 33

Gouvernman en dividend 30

milyon roupi sa lannen.

An 2010 in entrodwi en

nouvo prodwi apele

“Foundations” dan son

portfolio e in deza anrezistre

29 sa bann nouvo

foundations e demann i

ekspekte ogmante lannen

prosenn. Son nouvo “New

Securities and Financial

Market Division” i osi

operasyon.

Sesel i ozordi ganny

rekonnet koman 4enm pli

gran zirisdiksyon dan

lemonn pour anrezistre

konpannyen IBC.

Sesel i kontinyen mentenir

son bann langazman ek

OECD an sa ki konsern

foronm global lo

latransparans e lesanz

lenformasyon pour rezon

taks.

Pandan 2010 OECD ti fer

en revi lo servis finansyel

enternasyonal enkli Sesel e

Sesel ti gard son plas lo

“White List”.

k) Annou vwar enpe

Leksplorasyon petrol

Parey zot konnen nou deza

annan en lakonpanyen

resers ki pe fer en letid

sismik dan nou delo

teritoryal. An tou, zot pou

kouver preski 18 mil kilomet

lanmer dan sa legzersis.

Swivan sa premye letap,

lezot lakonpanyen pou

ganny envite pou fer plis

leksplorasyon e en parti sa

lenformasyon ki zot pou

donnen pou osi ganny servi

par de lakonpanyen ki deza

dan Sesel pour determin pli

presizeman landrwa ki zot

pou drile pour rod delwil.

Tou le de lakonpanyen in fini

konfirmen ki zot pou

komans drile pour rod delwil

ver lannen 2012.

Nou estimen ki proze

leksplorasyon e aktivite dril

ki pou swiv sa letap pou

kout plis ki 1.2 bilyon roupi.

Mr Spiker, en delegasyon

Gouvernman Ameriken ti

Sesel tou resaman pour

diskit lasistans teknik pour

Sesel lo nivo formasyon,

regilasyon ek zestyon sa

nouvo aktivite e biznes an

prenan kont potansyel ek

konpleksite sa lendistri.

Dan tou sa bann

demars, Sesel pou benefisye

parske sa bann

lakonpannyen i bezwen

etablir zot prezans isi e zot

pou fer plizyer depans enkli

landrwa reste, transpor e

lezot lozistik.

Gouvernman i annan

lespwar ki sa bann

loperasyon i ava anmenn

Page 12: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 12 of 33

sikse e ki si zanmen Sesel i

trouv delwil nou pou anbark

lo en lot letap nou

devlopman.

Me nou kapab selman

planifye pour sa ziska

levidans i kler e prezans i

ganny deklare koman

sibstansyel.

7. MSYE SPEAKER MON POU

PREZAN KOZ LO LENVESTISMAN

DAN LENFRASTRIKTIR PIBLIK

Nou propoz depans plis ki 1

bilyon roupi nou reveni lo

lenfrastriktir sa lannen prosenn

pour amelyor kalite lavi tou nou

sitwayen e ogmant aktivite

ekonomik dan Sesel.

l) Semen

Gouvernman pou depans

64 milyon roupi lannen

prosenn pour Lotorite

Transpor lo Later pour

konstrir, repare e met sirfas

lo otan semen piblik ki

posib. Sa lenvestisman pou

benefisye tou Seselwa.

Servis Dirzans.

Gouvernman pou envestir

13.4 milyon roupi pour en

nouvo Stasyon Tenny Dife lo

Praslin, e 5.7 milyon roupi

pour en nouvo Stasyon

Tenny Dife lo La Digue

lannen prosenn.

Servis Esansyel

Msye Spiker, dan Bidze

lannen pase,

Gouvernman ti propoz

675 milyon roupi

lenvestisman pour PUC

pour trwa zan. Nou‟n

deza donn PUC 311

milyon roupi zis sa

lannen, e la

Gouvernman pe fer

provizyon pour en lot

sonm 200 milyon roupi

pou lannen prosenn. Sa

lenvestisman pour

ankor ennfwa benefisye

tou Seselwa.

Sa pou kouver bann

proze tel ki ranforsman

rezo distribisyon

elektrisite, en meyer

stratezi distribisyon

delo.

Parmi bann proze ki

PUC pou antreprann

lannen prosenn i pou

ranplas serten

transformer dan son

rezo distribisyon ;

kontinyen enstal sa rezo

33kV dan Sid Mahe e

rezo 11 kV Praslin avek

bi amelyor distribisyon e

rezourd problenm

koupir kouran.

Lo kote prodiksyon

elektrisite, lannen

prosenn pou annan 2

nouvo zenerater pour

Page 13: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 13 of 33

Mahe, en donasyon

gouvernman Abu Dhabi.

Lo Praslin pour annan

repozisyonnman e

amelyorasyon zenerater,

osi byen ki enstalasyon

en nouvo zenerater,

finanse par OFID.

PUC pou osi travay pros

avek sekter prive lo

finansman devlopman

lenfrastriktir pour bann

nouvo kliyan dan bann

zòn endistriyel.

Elektrisite dan bann

zonn endistriyel pour

akseler aktivite

ekonomik e kree plis

lanplwa.

Kapasite delo ki sorti

dan stasyon

desalinasyon ozordi i

7800 tonn par zour.

PUC pou envestir pou

ogmant kapasite pour

ariv plis ki 11,800 tonn

par zour.

I pou osi met nouvo tiyo

ant Mt. Simpson ek La

Gogue pour kapab

anmenn plis delo dan

danm dan peryod

lasesres.

Tiyo dan rezo

distribisyon delo Le Niol

e otour Nor Mahe (enkli

St. Louis ek Bel Ombre)

pou osi ganny ranplase

pour elimin delo ki

ganny perdi.

Lenvestisman dan

sistenm desarz pou

enkli travay lo Stasyon

distribisyon santral,

Victoria.

Lozman

Dan sa dernyen 10an

nou‟n depans plis ki 1.3

bilyon roupi dan

konstriksyon lakaz pour

ed nou pep. Travay i

kontinyen.

Lannen prosen,

Gouvernman pou

depans ankor 169

milyon roupi lo lozman.

Sa lenvestisman pou

benefisye tou Seselwa.

Sistenm Kab Soumaren

pour Telekominikasyon

Gouvernman in antre

dan en partenarya avek

sekter prive Cable and

Wireless ek Airtel pour

ki ennfwa pour tou

Sesel i ogmant

bandwidth ki a kree

akse telekominikasyon

pli vit a en pri abordab.

Kontribisyon

Gouvernman pour sa

proze i 60 milyon roupi,

e nou‟n osi tir taks

(GST) lo bann lekipman

ki ti pou kout en lot 60

milyon roupi. Kou total

sa proze i 375 milyon

Page 14: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 14 of 33

roupi. Sa i en

lenvestisman ki pou

benefisye tou Seselwa.

Sa sistenm pour vin

operasyonnel aparti

milye 2012.

Lannen prosenn nou

pou finaliz en proze ki

nou pou met an plas

apartir 2012 kot nou

pou fasilit akse avek

internet pour tou lakaz

dan Sesel an linny avek

nou progranm

devlopman.

Sa se en lenvestisman

dan lavenir ki pou

transform lekonomi

Sesel, kree nouvo

loportinite pour nou

pep, e anmenn Sesel lo

en pli o nivo.

i. Kapasite stokaz pour

Seypec

Pandan sa lannen ki pe

vini, SEPEC pou

antreprann plizyer proze

pour ogmant son

kapasite stokaz. Pour

redwir risk mank gas,

SEPEC pou ogmant an

2011 son kapasite

stokaz gas par plis ki 4

mil met kib.

Sa pou plis ki double

son nivo stokaz gas ki

vedir anviron 8 mwan

konsomasyon an stok

kan tou tenk i plen.

Ozordi son kapasite i

pour selman 4 mwan.

Sa mezir i neseser

koman en desizyon

stratezik pour asire ki

pandan sezon kot

aktivite pirat i entans

nou pa mank gas anka

en lot latak i arive lo

bato.

SEPEC pou osi konstrir

en nouvo stasyon petrol

Grand Anse Mahe ki

pou kout 18 milyon

roupi.

Later in fini ganny

idantifye e travay

konstriksyon I espekte

komanse boner 2011 e

proze pou konplete an

Desanm 2011.

SEPEC i annan plan

pour konstrir en nouvo

stasyon petrol pour

Victoria Nor lo Ile du

Port ki i espekte

konplete an Septanm

2012 a en kou 20

milyon roupi.

Travay renovasyon pou

ganny fer lo Stasyon

petrol Beau-Vallon a en

kou SR9 milyon e sa

pou konplete an

Desanm 2012.

Msye Spiker, SEPEC in

investir plis ki 80

milyon dolar pandan sa

dernyen 15 an lo

lenfrastriktir dan Sesel.

Page 15: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 15 of 33

Sa nouvo progranm

lenvestisman pour

benefisye tou Seselwa.

8. AMELYORASYON

LANVIRONNMAN BIZNES

Pandan sa dernyen 2an nou‟n met

an plas bokou mezir pour fer li pli

fasil pour Seselwa fer biznes a tou

nivo.

Lasanble Nasyonal in aprouv

plizyer lalwa ki form partir sa

nouvo larsitektir legal dan lekel

nou pou vwar lepanouisman tou

biznes.

Nou‟n osi revwar e re-aliny en

serten nonm prosedir pour

ankouraz Seselwa pour envestir,

enkli bann prosedir laysennsing e

donn pli bon akse avek finansman.

Nou pe get dan fason pour fer

bann prosedir laplikasyon pour

permi lanplwa vin ankor pli fasil e

amelyor tou bann fakter ki

konsern lanplwa.

Lannen prosenn nou pou prezant

nouvo proze delwa lo Companies

Act pour laprouvasyon Lasanble

Nasyonal.

Nou pe kontinyen avek nou reform

striktirel koman parti dezyenm

zenerasyon reform ekonomik.

Nou bi se pour tir tou sa bann

lanpayaz ki met retar dan aktivite

biznes.

9. PROZEKSYON MWAYEN TERM

Previzyon pour lekonomi a

mwayen term se ki i kontinyen

agrandir. Nou prevwar krwasans

ekonomik 4% pour 2011 e 5%

pour lannen 2012 e 2013, ki

demontre ki nou travay, zefor ek

planifikasyon i kontinyen raport

fri.

Lenflasyon par kont i ekspekte en

pe pli o dan sa prosen 2an – ant 2

e 3% apre ki i‟n reste preski lo

zero sa lannen. En to lenflasyon

ant 2 e 3% i ganny konsidere en

bon keksoz pour stimil lekonomi.

Sa alor i pour target Labank

Santral dan sa peryod devan nou.

Nou target se pour redwir nou det

a en nivo 70% GDP an 2012 e

50% GDP an 2018.

Ankor enn fwa mon ti a kontan fer

rapel ki deviz etranzer ki nou

bezwen pour repey nou det in fini

ganny pran an konsiderasyon dan

preparasyon sa bidze e loperasyon

Labank Santral. Setadir pou napa

okenn presyon an plis lo to lesanz

an koneksyon avek nou det

eksteryer.

Nou rezerv deviz etranzer ki ozordi

i 211 milyon dolar ameriken,

ouswa lekivalen en pti pe plis ki 2

mwan lenportasyon, pour

ogmante pour vin ekivalan 3

mwan lenportasyon disi Desanm

2012.

Page 16: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 16 of 33

Depans Gouvernman an roupi

pou ogmante dan sa prosen 3an,

me pour desann koman

poursantaz GDP, an menm tan ki

nou redwir nou aktivite dan

lekonomi e pas li avek sekter

prive.

Noun deside, an vi nou bon

performans ekonomik pour bes

nou target primary surplus pou

sorti 9.4% an 2010 pour vin 5%

an 2011 e 4.7% an 2012. Sa

nouvo target sirplis primer pou

kree lespas fiskal ki permet nou

kontinyen annan plis resours

pour nou re-envestir dan nou

dimoun.

10. BIDZE 2011

m) Lobzektif prensipal

Bi prensipal Bidze 2011 se

pour kontinyen konsolid

pozisyon fiskal Gouvernman,

atenn en sirplis primer

„primary balance‟ 5% GDP

an Desanm 2011, re-envestir

dan bann sekter priyoriter, e

kontinyen gard det piblik

anba kontrol. An dot mo

nou reste ferm e angaze avek

sa nouvo lankadreman

makro-ekonomik.

n) Bann gran linny lo

reveni

Pour lannen 2011,

Gouvernman pe prevwar

kolekte 4.5 bilyon roupi, en

logmantasyon 717 milyon

ouswa 17% lo „sif revize‟

2010. Taks total ki nou pou

anmase i 32.4% GDP, ki

konparab avek 31.2% dan

„sif revize‟ pour 2010. Reset

total reveni ki pa tonm anba

Taks i reprezant 4.3% GDP

pour 2011, egzakteman

parey 2010. Sa porsyon an

plis ki nou pou kolekte i

sorti dan „Grant receipts‟ ki

2.4% GDP pli o ki „sif revize‟

pour 2010.

Logmantasyon dan

koleksyon Taks i

prensipalman an rezilta

krwasans dan akitivite

ekonomik e dezyenmman se

logmantasyon dan GST lo

servis tourizm, ki sorti 10%

pour vin 12% ki ti pran lefe

le 1er Novanm sa lannen; e

trwazyenmman

larmonizasyon to Taks lo

Reveni „ Income Tax‟ pour

tou travayer, kot taks pour

travayer etranze i sorti 10%

pour vin 15%, anlinny avek

travayer Seselwa.

En lot sours ki nou ganny

plis reveni se „Grant

receipts‟.

Sa I plito pour bann proze

enportan„capital projects‟ tel

ki nouvo baz pour

Coastguard finanse par

Gouvernman Abu Dhabi;

nouvo batiman Zidisyer lo Ile

du Port, avek kolaborasyon

Gouvernman Sinwan, e

proze Lennfil avek sipor

Page 17: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 17 of 33

Linyon Eropeen. An plis nou

annan en eleman Sipor

Bidzeter sorti kot EU pour

en sonm 3.2 milyon Euro.

11. DEPANS – BANN GRAN LINNY

Nou‟n prevwar en depans total, ki

ekskli lentere lo det, a 4.3 bilyon

roupi pour lannen 2011. Sa i

reprezant 35.7% GDP.

Msye Spiker, sekter sosyal i en

keksoz ki nou‟n toultan tenir a ker.

Sa i prensipalman Lasante,

Ledikasyon, Servis Sosyal, lozman,

devlopman kominoter, progranm

sosyal gouvernman, benefis sosyal,

bann progranm sekirite sosyal ki‟n

ganny aprouve e led pour bann

lazans piblik ki annan en rol

sosyal.

Bidze 2011 in fer provizyon pour

1.6 bilyon roupi dan „recurrent

expenditure‟ pour sa sekter kle. Sa

i reprezant 52% total depans

prensipal„primary current

expenditure‟.

o) Progranm sosyal

Msye Spiker, nou pe osi

rekomann 270.9 milyon

roupi anba progranm sosyal

ki tonm anba Gouvernman,

pour ki nou kapab

kontinyen nou zefor dan

lantrennmen e formasyon

nou bann kad. I deza annan

en alokasyon 133.1 milyon

roupi pour „tertiary

education training‟, e

formasyon pour sekter piblik

ki pour ganny administre

par SIM.

En lot konponan enportan

dan nou progranm sosyal se

“social safety net.

Gouvernman pe propoz 65

milyon roupi pour lannan

2011.

Sa pour ganny servi pour

asiste bann ki pli vilnerab

dan lasosyete, e means-

testing pour sipor lafanmir.

An vi logmantasyon resan

dan pri serten komodite de

baz nivo lasistans ki ganny

determinen par SWA pou

ganny revize an Desanm sa

lannen e pou pran lefe aparti

Zanvye 2011.

p) Transfer dan sekter

piblik

Bidze 2011, pour la premyer

fwa, pe ganny prezante anba

nouvo „Budget entities

classification policy‟.

Alokasyon total pour

Transfer dan Sekter Piblik i

425.6 milyon roupi ki

reprezant 3.5% GDP.

Logmatasyon pli enportan i

pour National Sports Council

pour lantrennman bann

atlet pour Zwe de Zil de

Losean Endyen 2011; sipor

kontinyel gouvernman pour

sekter tourizm pour lavaler

77.8 milyon roupi.

Page 18: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 18 of 33

q) Benefis ek progranm

sekirite sosyal

Nou pe propoz en alokasyon

376.9 milyon roupi pour

bann benefis ek progranm

Fon Sekirite Sosyal e sa i

reprezant 3.1% GDP. Benefis

pansyon sekirite sosyal pour

dimoun parlao 63 zan pour

kout 202.7 milyon roupi.

Nou pe propoz 34 milyon

roupi pour benefis

envalidite.

En lot 35 milyon pou ganny

depanse dan progranm

Home Carer. Lezot progranm

tel ki benefis dimoun malad,

benefis dimoun avek

dezabilite, benefis maternite

e orfelen, ek zanfan avek

dezabilite pou kout 52.5

milyon.

Msye Spiker, sa bann

progranm I ganny finanse

par larzan ki gouvernman in

anmase dan taks tel ki

Income Tax, Trades Tax,

GST, set a dir tou bann

konponan reveni

Gouvernman, dan lekel

apepre 10% in konsakre a

bann benefis e program Fon

Sekirite Sosyal( SSF).

r) Saler

Alokasyon total pour saler i

en sonm 906.3 milyon roupi,

ki reprezant 7.5% GDP. Sa I

en logmantasyon 1.4% GDP

konpare avek „sif revize‟

2010.

Bidze 2011 i fer provizyon

pour finansman plizyer

Schemes of Service e

amelyorasyon dan serten

lezot. Sa i enkli pour sa

bann Schemes of

Service swivan :

Travayer sosyal,

Limigrasyon,

Departman

Lenformasyon,

Kominikasyon ek

Teknolozi, Minister

Zafer Etranzer,

Lapolis, Lafors Defans

Pep Sesel (SPDF), ek

Brigad Tenny Dife

(Fire Brigade).

Lenplimantasyon sa bann

Schemes of Service i

konmanse a parti Zanvye

2011.

s) Goods and Services

Goods and Services I

konsern depans

operasyonnel sa bann

minister, me ki pa servi pour

pey saler.

En poursantaz sa i kouver

elektrisite ek delo, me pli

gran parti se pour pey sekter

prive pour servis ki zot ofer

gouvernman. Efektivman sa

larzan I sorti kot

gouvernman pour al

direkteman dan lanmen

Page 19: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 19 of 33

sekter prive a traver sistenm

tender.

Nou pe propoz en alokasyon

973.5 milyon roupi anba sa

kategori pour bann Minister

an 2011.

Sa i prensipalman pour

Minister Lasante ek Minister

Ledikasyon, Lanplwa ek

Resours Imen. Ansanm le de

minister pou resevwar

anviron 330 milyon roupi

anba Goods and Services. .

12. DEPANS BANN PLI GRAN

MINISTER

t) Ledikasyon, Lenplwa

ek Resours Iimen

ii. Saler

Nou pe propoz

en alokasyon

247 milyon

roupi pou saler

bann travayer

sa minister. Sa

I pran kont

bann Schemes

of Service bann

ansennyan e osi

saler pour bann

nouvo

ansennyan ki

pou konplet zot

formasyon an

2010.

iii. Goods and

Services

Msye Spiker, an

2010 sa

lasanble ti

approuv bidze

siplemanter

pour aste

masin fotokopi

pour bann

lekol.

Pour 2011 Msye

Spiker, nou pe

propoz en sonm

120 milyon

roupi anba

Goods and

Services dan sa

minister. Sa

sonm pou

kouver bann

kou pour nouvo

liv, nouvo

materyo letid,

nouvo sez ek

latab, kou

legzanmen, e

osi bann

kontrakter ki

ofer servis

sekirite, school

meals, e

netwayaz dan

tou bann lekol.

iv. Amelyorasyon

lenfrastriktir

An 2010

Gouvernman ti

kontinyen

envestir dan

lenfrastriktir

Page 20: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 20 of 33

pour

ledikasyon. En

nouvo lekol in

ouver Au Cap

an Oktob sa

lannen. Nouvo

lekol Primer ek

Lakres Mont

Fleuri pour

konplete lannen

prosenn. Sant

Formasyon

Maritim pou

osi konplete

lannen

prosenn.

Konstriksyon

en nouvo lekol

Primer lo zil

Perseverance

pour komanse

lannen prosenn

e travay pour

osi komanse lo

en nouvo lekol

primer Glacis

finanse par

Gouvernman

Sinwan.

Renovasyon

lekol Pte. Larue

pour kout 2

milyon roupi.

Travay

reparasyon pe

osi ganny fer lo

lekol Primer

Cascade e Beau

Vallon

Segonder.

Plizyer lezot pti

proze pe

demare pour

amelyor

kondisyon bann

lekol.

v. An Total

Msye Spiker, zis

pour sekter

Ledikasyon,

Lanplwa ek

Resours Imen, en

sonm 636 milyon

roupi in ganny

bidzete pour lannen

prosenn. Sa i

reprezant 5.3%

GDP, oubyen

14.8% nou bidze

2011.

Sa i demontre

langazman nou

Gouvernman dan

lenvestisman nou

bann zanfan ki pe

leve, nou bann

zenn ki pe monte e

dan devlopman

imen an zeneral.

u) Lasante

vi. Saler

Nou pe propoz en

alokasyon 173

milyon roupi pour

saler bann travayer

Minister Lasante

pour 2011.

Sa pou kouver sa

nouvo Scheme of

Service ki ti met an

Page 21: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 21 of 33

plas sa lannen, ki ti

viz ver retansyon

staf, e osi – parey

ledikasyon – pour

rekritman bann

etidyan ki‟n fini zot

formasyon dan san

sekter.

vii. Goods and

Services

Nou pe propoz en

alokasyon lavaler

206 milyon roupi

pour sa kategori.

Sa alokasyon pou

kouver 144 milyon

roupi pour zot bann

kou spesifik tel ki

87 milyon pour

latizann, provizyon

medikal ek

laboratwar e

tretman spesyalize.

Sa 206 milyon i osi

kouver 38 milyon

roupi pour kou

pour bann

kontrakter servis

sekirite, netwayaz,

manze e lav lenz .

Minister Lasante pe

viz ver

logmantasyon

kalite servis ki pou

reponn a bezwen

lepep Seselwa.

viii. Amelyorasyon

lenfrastriktir

En nouvo lopital

pour „in-patients‟

pe ganny konstri

Anse Royale a

traver en donasyon

Gouvernman

Sinwan.

Gouvernman pou

depans 4 milyon

roupi pour aranz

vye lopital pour

„out-patients‟.

Nou pe osi konstri

en nouvo Sant

Byennet Les

Canelles ki pe kout

26 milyon roupi

pour bann dimoun

ki pe soufer avek

maladi mantal e osi

bann dimoun ki

bann viktim

ladiksyon drog ek

lalkol.

Pou annan osi

proze renovasyon lo

klinik Anse aux

Pins, Les Mamelles,

Beoliere e Sant

Lasante Anse

Boileau e English

River.

I annan en plan

renovasyon pour

Lopital Victoria ki

pou kout 15 milyon

roupi.

Sa pou enkli

resirfas e repenn

tou bann ward,

avek en renovasyon

konplet Ward

Page 22: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 22 of 33

D‟Offay ek

Hermitte.

Pou annan osi lezot

travay

amelyorasyon lo

bann departman

kritik, tel ki Younit

pour Swen maladi

leker; Younit Swen

Entansif ; en nouvo

„Ensinerarater, osi

byen ki en nouvo

Younit Dyaliz avek

tou son lekipman

neseser. En tel

younit pou osi

ganny enstale lo

Praslin.

ix. An total

Msye Spiker, zis

pou sekter Lasante,

en sonm 510

milyon roupi in

ganny bidzete pour

lannen prosenn.

Sa i reprezant 4.2%

nou GDP, ou 12%

nou bidze.

Sa i montre

langazman nou

Gouvernman pour

kontinyen envestir

dan en sistenm

lasante

konpreansiv pour

lepep Seselwa.

v) Lozman

Msye Spiker, Lozman i

reste en priyorite nou

Gouvernman.

Nou pou entansifye

travay konstriksyon lakaz

lo Ile Perseverans la ki

nou annan plis resours,

pour ed nou bann frer ek

ser Seselwa ganny en

lakaz konvenab.

Lenvestisman lannen

prosenn pou sa sekter i

169 milyon roupi. Sa i en

lenvestisman pour tou

Seselwa.

w) Devlopman

Kominoter, Lazenes

ek Spor

x. Lazenes ek Spor

Msye Spiker, sa

lannen nou‟n met

30 milyon roupi

dan Major Games

Trust Fund avek

bi envestir dan

bann

lenfrastriktir an

preparasyon

pour Sesel akey

8enm Zwe de Zil

de Losean

Endyen.

Lannen prosenn

nou pe propoz en

alokasyon 48

milyon roupi

pour Konsey

Page 23: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 23 of 33

Nasyonal pour

Spor (NSC) e sa

sonm 18.1 m

roupi pou ganny

servi pour

preparasyon nou

bann atlet.

Msye Spiker, nou

pe propoz en

alokasyon

SR13.7 m pour

sa Konsey

Nasyonal

Lazenes.

xi. Devlopman Kominoter Msye Spiker,

nou‟n pas bokou

letan dan lepase

pour ankouraz

aktivite e

epanouisman

dan bann

kominote a traver

nou pei e fer

rezidan bann

distrik partisip

plis dan

devlopman zot

kominote.

Nou‟n anmenn sa

lespri linisyativ

dan domenn

netwayaz distrik

kot nou‟n

ankouraz bann

pti antreprener

pour pran sa

responsabilite .

I deza annan plis

ki 130 pti lekip

kontrakter ki

annan kontra

pour netwaye e

fer sa bann

distrik pli zoli e

sa pe kout

Gouvernman 36

milyon roupi par

an.

Plis ki 430

kontra pour

lavaler 20 milyon

roupi in osi

ganny sinnyen

avek ti

kontrakter pour

plizyer pti proze

dan bann distrik.

Msye Spiker, nou pour

kontinyen devlop nou

progranm

desantralizasyon pour

ki nou enplik nou

bann kominote plis

dan devlopman pei.

Pour lannen 2011

nou‟n prevwar ankor

20 milyon roupi pour

sa bann pti proze e 41

milyon roupi pour

netwayaz ek

lanbelisman distrik, ki

ganny donnen a bann

Page 24: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 24 of 33

pti kontrakter a traver

sistenm tender.

13. DET EKSTERYER

Stok det piblik e pozisyon

repeyman in ganny konpletman

transformen dan sa dernyen 2an

an rezilta en restriktirasyon

konplet nou det eksteryer.

An 2008 nou det eksteryer ti 789

milyon dolar – ladan 35% ti det

bilateral, 7% milti-lateral, e 58%

det ek krediter prive. Nou det ti

preski 150% nou GDP an 2009.

Dan kad nou progranm reform

ekonomik nou ti zwenn tou nou

bann krediter e partner bilateral

pour restriktir repeyman e osi rod

en rediksyon nou bann det.

Nou ti reisir konklir lagreman lo

restriktirasyon nou det bilateral

avek Klib de Paris (Paris Club) an

Avril 2009 e pandan lannen 2010

laplipar bann manm sa klib in

siny lagreman endividyel avek

Gouvernman Sesel.

An gro Msye Spiker, nou‟n reisir

redwir nou det eksteryer pandan

sa dernyen de zan par 340

milyon dollar oubyen 4.2 bilyon

roupi, oubyen 43% nou GDP.

Msye Spiker, nou det ozordi i 449

milyon dolar.

Nou reste optimis ki nou pou

sinny lagreman

restriktirasyon nou det avek

sa dernyen 4 pei ki reste ki

pa manm Paris Club bonner

lannen prosenn. Enn fwa sa

i ganny fer nou det pou

desann.

Nou‟n kapab fer li ansanm

gras a travay dir lepep

Seselwa.

Aprezan peryod repeyman ki

reflekte profil nou det in

sorti sis mwan pou vin trez

an.

Ozordi nou pe kontinyen

montre nou kredibilite e,

baze lo nouvo prozeksyon

repeyman nou det,

repeyman maksimonm ki

nou pou bezwen fer dan en

lannen pou 45 milyon dolar

e sa pou an 2017.

Mon kapab asir sa Lasanble

e pep Seselwa koman Minis

Finans, ki

premyerman tenir

kont ki Sesel i annan

en nouvo profil det

dezyenmman ki nou

GDP i 960 milyon

dolar

trwazyenmman nou

laliny disiplin fiskal, e

katriyenman zestyon

nou lankadreman

makro-ekonomik

Page 25: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 25 of 33

Sesel i annan kapasite pour

repey son det ozordi, e ler

maksimonm repeyman

annyel i ariv 45 milyon, dan

lannen 2017 nou pou annan

sa kapasite pou fer li, san

met okenn presyon lo

sistenm banker e san afekte

nou sistenm sosyal.

Msye Spiker, en dokiman

ki‟n atase avek sa Bidze i

montre nou stratezi a

mwayen term baze lo nouvo

restriktirasyon nou det e

plan nou bann lòn pour

2011.

14. RELASYON EKSTERYER EK BANN

PARTENER MILTILATERAL

Minister Zafer Etranzer in ranforsi

son nouvo polisi diplomasi

ekonomik e relasyon bilateral.

Nou vwar en nouvo lelan. Enn ki

tre prometan pour Sesel. Nou‟n

entansifye nou partisipasyon dan

SADC, COMESA e Komisyon pour

Losean Endyen.

Minister Finans , Labank Santral

ek Biro Statistik Nasyonal in

travay tre pros avek Fon Moneter

Enternasyonal, Labank Mondyal,

Labank Lafrik pour Devlopman,

Komisyon Eropeen, Klib de Pari,

Labank Arab pour Devlopman

Lafrik (BADEA), Fon OPEC pour

devlopman enternasyonal, e

Labank pour Lenvestisman

Eropeen.

Gras a kredibilite nou progranm

ekonomik nou‟n resevwar sipor

teknik ki pou ed nou ogmant

kapasite teknik e profesyonnel

nou bann staf pour amelyor plis

ankor zesyon nou bann

lenstitisyon.

Sipor finansyel ki nou‟n resevwar

in vin dan laform : rediksyon nou

det, bann grants, e lòn

konsesyonnel. Mon sezi sa

loportinite pour remersye tou nou

bann partener enternasyonal pour

sa relasyon ki nou‟n,‟ devlope e

sipor ki nou‟n resevwar.

15. NOUVO MEZIR E POLISI

x) Reform dan Taks

Reform dan Taks pe

kontinyen. En nouvo Taks

Valer Azoute (Value Added

Tax) ouswa VAT, pou

ranplas „ Taks lo Prodwi ek

Servis (Goods and Services

Tax)‟ a partir le premye

Zilyet 2012. Mon kontan

pour konstate ki bann

lopinyon e fidbak ki nou‟n

gannyen a traver bann

konsiltasyon in permet nou

travay lo en proze delwa VAT

ki apropriye pour Sesel.

y) To Income taks pour

travayer etranze

To income taks pour

travayer etranze pou sorti

10% pour vin 15% aparti

Zanvye 2011.

Page 26: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 26 of 33

z) Rediksyon biznes

taks lo Sole Traders

ek Partnerships

Ankor avek bi ankouraz

biznes, an mezir ki nou

kontinyen avek nou reform

dan taks to pour Taks

Biznes pour bann

Soletraders ek Partnerships

pour desann a partir Zanvye

2011 e pou vin:

15% lo reveni ki

ganny takse ant

150,000 roupi e 1

milyon roupi. Sa I ava

realiny bann to pour

reflekte to Income

Taks ki‟n sorti 18.75%

pour vin 15% an

Oktob 2010.

aa) Witholding Taks lo

labank

A partir zanvye 2011,

Witholding Tax lo bann

labank pour sorti 15%

pour vinn 33%.

bb) Larmonizasyon dan

bann taks

A partir Zanvye 2013, tou

bann taks dan nou

progranm reform pou ganny

armonize.

cc) Outsourcing

Msye Spiker, an 2010 nou‟n

enplimant nou polisi

outsourcing pour en nonm

servis tel ki netwayaz ek

sekirite.

Nou krwar ki sa progranm

pour enkilke plis lespri

antreprener dan nou

dimoun, devop plis nou

mendev e anmenn plis

lefikasite dan servis.

I nou lentansyon al pli lwen

dan „outsourcing‟ afen ki

Gouvernman i kapab

konsantre pli byen dan son

rol kle pour delivre pour

lepep. Dan lannen ki pe vini

nou pou „outsource‟ dan

domenn larsitektir,

lenstalasyon lalimyer dan

semen, zestyon e sipervizyon

proze, e lezot domenn kot

nou kwar sekter prive i

kapab desarz sa bann

fonksyon.

dd) Pti biznes ek biznes

mwayenn

An vi ki bann labank

komersyal i anan plis

likidite, ki vedir plis larzan

pour ed bann biznes

mwayenn, maximum lòn ki

CCA pou donn bann pti

biznes pour redwir sorti

300,000 roupi pour al

150,000 roupi.

En sonm 2 milyon roupi pou

ganny met a dispozisyon SIM

pou ed bann pti bizness swiv

bann formasyon gratwit tel

ki sistenm taks, kontabilite,

gesyon, marketing, e

Page 27: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 27 of 33

prosedir tender pour ed zot

vin pli konpetitiv. En sonm

10 milyon roupi pou ganny

envesti dan nouvo

lenfrastriktir pour bann pti

lantrepriz lo zil

Perseverance, Praslin e La

Digue pour ankouraz bann

pti biznes.

ee) Sekter finansyel – to

lentere

Sa de labank Gouvernman –

Nouvobanq ek Labank Sevings

pou fer desann zot „prime

lending rate‟ par ankor 1%, ki

fer ki to bann lon pou reste par

anba 10% pour tou lonn: ki

swa garanti ou san garanti .

Aparti Zanvye 2011, Labank

Devlopman Sesel (DBS),

Nouvobanq ek Labank Sevings

(SSB) pou enplimant en nouvo

polisi lòn ki pour redwir bann

kondisyon eksesiv ki labank pe

enpoz lo piblik e biznes ozordi.

Aparti Zanvye 2011, Labank

Santral pour entrodwir nouvo

mezir ki pou fer li pli fasil pour

piblik ganny akse avek kredi

labank san ki zot ganny

penalize.

Nou krwar ki sa i neseser pour

ankouraz tou dimoun osi byen

ki biznes ganny akse avek

finansman.

ff) Fon stabilizasyon

Tenan kont bann leksperyans

kot nou pei in fer fas avek kriz

karbiran dan lepase,

gouvernman in deside etablir

en fon ki pou apel Fon

Stabilizasyon( Stabilization

Fund). Sa fon pou ganny kree

avek 120 milyon roupi.

Sa pou asire ki si zanmen i

annan en logmantasyon

drastik dan pri, nou pou

annan mwayen pour servi sa

fon pour aziste pri gradyelman.

Set en mekanizm ki pou ed

stabilite dan pri e anpes annan

sok dan nou pti lekonomi ki

sitan depandan lo bann fakter

eksteryer.

gg) Envestisman Fon

Sekirite Sosyal

Avek sanzman dan lalwa Fon

Sekirite Sosyal, e nesesite pour

annan en Board of Trustees ki

pou annan responsabilite

envestir larzan ki‟n akimile

dan bann lannen presedan,

noun deside tir 200 milyon dan

sistenm banker e transfer li

dan en fon spesyal dan Labank

Santral pou sa prosen lannen.

Pandan sa peryod enn an sa

nouvo Board of Trustees ava

devlop en nouvo plan

lenvistisman larzan Fon

Sekirite Sosyal.

Sa mezir pou osi ede pou

stabiliz sityasyon moneter.

hh) Contingency

En sonm 50 milyon roupi

pe ganny mete konman en

Page 28: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 28 of 33

Contingency Fund, e sa pou

ganny depanse lo bann

proze lenvestisman aparti

Zilyet 2011 a kondisyon ki

nou atenn target fiskal dan

reveni ver lafen Zen 2011.

ii) Progranm lenerzi

renouvlab

Gouvernman an partenarya

avek Energy Commission e

PUC pou apartir Zanvye

2011 enplimant premye faz

en program ki viz ver

rediksyon dan konsomasyon

elektrisite a traver

lenstalasyon pano soler pour

sofaz delo – setadir water

heater.

Sa premye faz ki pou kout

15 milyon roupi, I an linny

avek nou polisi pou

promouvwar plis litilizasyon

lenerzi renouvlab. Energy

Commission pou donn plis

detay lo sa progranm pli tar.

jj) Proze reparasyon lakaz

Gouvernman pou met en

fasilite atraver HFC pour li

kapab lans en nouvo proze

finansman pour en sonm 25

milyon roupi. Sa proze pou

esansyelman viz ver

reparasyon lakaz a traver

bann pti loan ki pa pou plis

ki 25,000 roupi. Pou en

endividi kalifye anba sa

nouvo scheme, son saler I

bezwen pa plis ki 8000 roupi

apre ki income tax in ganny

dedwir.

To lentere lo sa bann loan

pou selman 3% lo en peryod

7 an.

Sa nouvo scheme I pran lefe

apartir Zanvye 2011.

kk) Kontribisyon Fon

Pansyon

Fon Pansyon Sesel i bezwen

vin konpletman soutenab e

fer kontribisyon pansyon ek

reveni lo lenvestisman son

sel sours reveni.

En letid in montre ki to

kontribisyon aktyel i pa ase

pour soutenir sa Fon lo

mwayen e lon term.

Dan mon ladres lo bidze

2010 mon ti anonse ki

Gouvernman pour entrodwir

en nouvo sistenm

kontribisyon pansyon a

partir lannen 2011.

Kontribisyon pou koumsa:

Anplwaye: 1% lo „gross

salary‟

Amplwayer 1% lo

„gross salary‟ ouswa 50

roupi, depandan lo

lekel ki plis.

Bann ki travay pour

zot menm Self-

Employed: 2% saler ki

i deklare ouswa 100

Page 29: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 29 of 33

roupi, depandan lo

lekel ki plis.

Sa pou aplik pour tou

travayer ki dan lanplwa

aplen tan, mi-tan ouswa

zournalye /tanporer‟ a partir

Zanvye 2011.

An 2012 nouvo nivo

kontribisyon pou vin 3%

„gross salary‟, dan la fason

swivan:

Anplwaye: 1.5% „gross

salary‟

Anplwayer: 1.5%

„gross salary‟ ouswa 50

roupi, depandan lo

lekel ki plis

Self-Employed: 3%

saler ki I declare

ouswa 100 roupi

depandan lo lekel ki

plis.

Seychelles Pension Fund

pour donn plis detay lo sa

nouvo sistenm kontribisyon.

Msye Spiker, sa kontribisyon

ki sakenn de nou i fer dan

fon pansyon i nou prop

kontribisyon ki pou al ver

nou prop pansyon demen.

ll) Logmantasyon pansyon

Msye Spiker, mon annan

plezir anons en

logmantasyon 5% dan

pansyon retret apartir

Zanvye 2011, an akor avek

Seksyon 46 dan Lalwa Fon

Pansyon Sesel 2005.

„Schedules of benefits‟ pou

ganny aranze pour reflekte

sa logmantasyon 5% apartir

premye Zanvye 2011.

Lezot benefis tel ki pansyon

envalidite, pansyon zanfan, e

„surviving spouse‟s pension‟

pou ogmante anliny avek

bann logmantasyon dan

benefis Sekirite Sosyal.

mm) Logmantasyon dan

benefis sekirite

sosyal

Aparti le premye Zanvye

2011, tou benefis sekirite

sosyal pou ogmant par san

roupi. Ki vedir:

Sorti Pour Vin

Pansyon

Retret 2,300 2,400

Benefis

Envalidite 2,200 2,300

Benefis

Orfelen 1,100 1,200

Benefis

Aksidan 1,900 2,000

Benefis

Sirvivan

(Widows) 1,900 2,000

Benefis 1,900 2,000

Page 30: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 30 of 33

Maladi

Benefis

Maternite 1,900 2,000

nn) Swen kot lakour

Tou Home Carers, pou aparti

le premye Zanvye ganny

konze mandatwar. Pour

mentenir progranm swen kot

lakour, en sonm 35.2 milyon

roupi pe ganny propoze.

oo) Lezot lasistans

Progranm sipor pour bann

zanfan, etidyan, pansyonner

ek bann dimoun avek

dezabilite ki servi

transportasyon piblik lo

Mahe e Praslin pou

kontinyen e en sonm 36

milyon roupi in ganny

bidzete.

En sonm 2.7 milyon roupi in

osi ganny bidzete pour asiste

bann lekol anba "Dedicated

Funds for Schools". Sa fon i

ganny zere par bann lekol

pour asiste bann zanfan pli

dan bezwen.

Nou pe entrodwir nouvo

polisi an sa ki konsernn

alawenns pour bann etidyan

pos segonder. Apartir

Zanvye 2011, tou etidyan

pos segonder pou dezormen

resevwar en alawenns pour

kouver depans asosye avek

zot letid. Kou zot letid i reste

gratwit. Alawenns pou

koumsa;

Premye lannen - 750

roupi

Dezyenm lannen - 850

roupi

Trwazyenm lannen -

950 roupi

Etidyan ki sorti lo La Digue,

Praslin ek Silhouette ki reste

Youth Hostel, anplis ki sa

logmantasyon ki mon‟n fek

monsyonnen, zot pou osi

ganny san roupi adisyonnel

lo zot alawenns Youth

Hostel.

pp) Trust Fund

ledikasyon ek

byennet ptit anfans

An linny avek langanzman

Gouvernman dan premye

Some Mondyal lo Ledikasyon

ek Byennet Ptit Anfans

organize par UNESCO sa

lannen, en nouvo Trust

Fund pour ganny etablir

apartir Zanvye 2011.

Kontribisyon Gouvernman

dan sa fon pou en sonm 1

milyon roupi.

Okenn kontribisyon ki ganny

fer anver sa fon par en

biznes pou ganny trete

konman en depans lo lapar

sa biznes par Komisyon

Reveni Sesel.

Page 31: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 31 of 33

qq) Taks lo

lenportasyon lekipman

pour sport

Sesel pe akey 8enm Zwe de

Zil sa lannen, kot nou bann

zenn pour donn en bon

konpetisyon (game) nou

bann pei vwazen. Dan sa

lespri, Gouvernman in

deside tir Trades Tax ek

GST lo lenportasyon tou

bann lekipman sport pandan

lannen 2011 a leksepsyon

soulye ek lenz.

16. AN KONKLIZYON

Frer ek ser Seselwa, lekonomi

Sesel in retourn ver krwasans

ekonomik. Ansanm, nou‟n travay

dir pour fer grosi nou gato

nasyonal. I nou responsabilite

konman Gouvernman pour re-

distribye sa gato nasyonal, an

linny avek vizyon devlopman nou

pei. En vizyon ki baze lo bann

prensip tre nob en Gouvernman

lepep, par lepep e pour lepep.

Bidze 2011 I fer egzakteman sa.

Nou pou envestir dan sekter kle:

devlopman resours imen e

devlopman sosyal. Nou pou

envestir dan proteksyon sosyal

nou pep pou ki personn pa ganny

kit deryer.

Nou pou envestir dan lenfrastriktir

pour ogmant krwasans ekonomik e

ogmant kalite lavi tou Seselwa.

Nou pou envestir pour prepar nou

pour fer fas avek nouvo defi

globalizasyon. Nou pou met larzan

dekote pour prepar nou pou fer fas

a bann lensertitid ki annan dan

lekonomi mondyal. Nou pou

envestir dan en fason responsab

an linny avek nou polisi ekonomik

e finansyel.

Bidze 2011 ek bann mezir ki

mon‟n anonse pou kontinyen

amelyor kalite lavi tou Seselwa san

eksepsyon.

Msye Speaker

Gouvernman ti fer desann to

income tax pou tou travayer

Seselwa le premye Oktob sa

lannen – sorti 18.75% pou vin

15%. Sa I reprezant en

logmantasyon saler endirekteman

pou tou travayer sekter

gouvernman ek sekter prive.

Pandan sa dernyen 2 zan, noun

reviz saler minimum kin amelyor

lavi nou travayer sirtou bann ki ti

pe resevwar en lapey pli ba. Dan

gouvernman noun kontinyen

regard bann diferan schemes of

service. Noun entrodwir en nouvo

wage grid. Noun kontinyen

amelyor saler travayer

gouvernman.

An mesir ki nou lekonomi I

kontinyen fer pli byen, I reste

lobzektif nou gouvernman pou

kontinyen amelyor saler travayer

Seselwa an zeneral.

Page 32: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 32 of 33

Msye Spiker, dan mon ladres bidze

2009, mon ti fer sa deklarasyon

swivan: “Mon war en Sesel ki pou

sirmont son bann defi, kot i annan

ase deviz etranzer pour tou

Seselwa, kot pri in stabilize e kot

Seselwa pe fer biznes dan en

marse lib.”

De- zan apre, ansanm, nou‟n

akonplir sa.

La, pep Seselwa, noun determinen

pou nou kontinyen avek bann

reform striktirel ki pou transform

lekonomi Sesel plis ankor pour

benefis lepep Seselwa.

Nou pou fer li pli fasil ankor pour

Seselwa fer biznes dan nou pei.

Nou pou negosye avek sikse nou

larantre dan Lorganizasyon

Mondyal Komers (WTO).

Nou pou pozisyonn nou pour

lentegrasyon rezyonnal ki ofer de

milye loportinite pour Sesel. Nou

pou mentenir krwasans ekonomik.

Nou pou mentenir disiplin fiskal e

moneter. Nou pou gard nou bann

aki sosyal.

Ansanm nou pou kree plis lanplwa

pour Seselwa an rezilta sa

transformasyon nou lekonomi.

Dezyenm zenerasyon reform

ekonomik pou en lot lakonplisman

ki nou pou reisir ansanm! Nou

annan travay devan nou.

Msye Spiker, tou sa la nou pou

travay dir ansanm pour nou

akonplir. Tou sa la nou pou fer li

ansanm konman en pep dan linite

ek avek determinasyon.

Msye Spiker, nou bezwen annan

lafyerte pour nou lakonplisman

konman en pep.

Sa etidyan ki travay dir lekol, fer

byen dan son legzanmen e annan

bonn kondwit, i bezwen annan en

lafyerte dan son lakonplisman.

Sa atlet ki fer sakrifis e fer flote

nou paviyon dan bann konpetisyon

enternasyonal, I bezwen annan

lafyerte dan son lakonplisman.

Sa paran ki travay e war son

zanfan grandir byen, i bezwen

annan lafyerte dan son

lakonplisman.

Sa sitwayen aze ki partaz son

parkour lavi ek lasazes avek bann

ki pli zenn ki li, i bezwen annan en

lafyerte dan son lakonplisman.

Sa pti biznes ki‟n ganny etablir,

ki‟n agrandi e ozordi pe anploy en

lot Seselwa, i bezwen annan

lafyerte dan son lakonplisman.

Sa gro biznes ki anploy plizyer

Seselwa e zwe en rol aktiv dan

Corporate Social Responsibility, i

bezwen annan lafyerte dan son

lakonplisman.

Sa lorganizasyon sivil e relizye ki

ede sov lavi en zenn atraver konsey

ek sipor, pou pa pran en move

semeni bezwen annan lafyerte dan

son lakonplisman.

Page 33: DISKOUR BIDZE 2011nationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/7 December 2010... · stabilizasyon makro-ekonomik. Nou‟n eliminn black market. Deviz etranzer i annan dan labank

Page 33 of 33

Sa Lasanble Nasyonal ki travay

pour annan meyer lalwa dan nou

pei, I bezwen annan en lafyerte

dan son lakonplisman.

Sa travayer ki donn tou, I bezwen

annan lafyerte dan son

lakonplisman.

Sa pep kin reisir transform son

lekonomi e fer li sa ki i ete ozordi I

bezwen annan lafyerte dan son

lakonplisman, e travay lo son

lakonplisman.

Avek sa latitid pozitiv e avek sa

determinasyon pou fer Sesel perse

dan lemonn, personn pa pou bar

nou.

Msye Speaker mon ti a kontan

remersye Prezidan larepiblik ki pe

tonbe leve pour Sesel, e ki pe

akonplir bokou pour Sesel. Mon

remersye li pour son gidans e

sipor.

Mon osi remersye tou bann minis e

zot bann lekip dan bann minister e

departman.

Mon remersye mon lekip dan

Minister Finans pour zot lespri

dekip, profesyonalizm e pasyon

pou reisir pour lekonomi Sesel.

En gran mersi osi pour sekter

prive ek lasosyete sivil ki pe

vreman fer zot prezans ek zot

travay konte pour nou pei ek nou

pep. Mersi pour zot lespri

kolaborasyon.

E mon remersye tou manm

Lasanble Nasyonal e ou Msye

Speaker, pour zot sipor e

kontribisyon pandan lannen pour

anmenn bann framework legal

pour ed nou pei antre dan son lot

faz devlopman.

E mon remersye ankor enn fwa

lepep Seselwa ki tou le zour i leve e

i debrouye pour en meyer Sesel.

Mon annan gran plezir pour

prezant Bidze 2011 pour

laprouvasyon Lasanble.

Mersi.