Det inbjudande ljuset Armatur för offentlig miljö

Isabel Ersa Hallerstedt

Designhögskolan

Högskolan i Kalmar

Examensarbete

Handledare: Jonas Stengel, Göran Fafner, Lars Gustavsson, Jan Ejhed,

Monica Moro

VT -09

Kalmar 2009-05-28

2

Sammanfattning.

I det här arbetet har jag jobbat med ljus i offentlig miljö i samarbete med Zero Interiör KB. Jag ville undersöka hur jag kunde utforma en armatur för restauranger, hotell lounges och caféer av högre standard som bidrar till att gästen känner sig välkommen. Fokus låg på valet av ljuskälla och spelet mel-lan ljus och skugga och hur detta kan påverka rummet och hur människor känner sig i det.

Jag vill jobba med möbler för offentlig miljö i framtiden och tyckte det var spännande att göra ett projekt med ljus i den sortens miljö. Ljus kan förän-dra en inredning helt och är ett starkt hjälpmedel i skapandet av en atmosfär eller hur man vill att betraktaren ska uppfatta ett rum och tingen däri.

I uppsatsen kommer jag redogöra för min designprocess och hur jag har tän-kt i mina val. Jag kommer i uppsatsen ta upp olika ljuskällor, miljöaspekter och de materialval jag gjort. Uppsatsen behandlar också varför människor tycker om och inte tycker om vissa produkter och hur jag har förhållit mig till detta genom min designprocess. Vidare kommer jag redovisa de studier jag gjort i användarkontexten, ljustester och mina tankar kring form och mina skisser tillsammans med de designmetoder jag tillämpat för att komma fram till mitt resultat.

Resultatet är en pendellampa som är tänkt ska placeras ovanför varje bord/sittgrupp i miljön. Lampan ska framförallt ge ett bra stämningsljus och en lugn atmosfär och är tänkt att kompletteras med takspotlights eller likvärdigt för att få ett bättre allmänljus. Utformningen av lampan är tänkt att väcka ett intresse hos betraktaren, locka denne att komma närmare och vara in-bjudande och välkomnande. Lampan leker med ljus och skugga och skapar skuggmönster på väggarna som ger ytterligare en dimension till rummet.

Nyckelord

Belysning, armatur, offentlig miljö, hotell, restaurang, café, designprocess

3

Innehåll

1. FÖRORD 4

2. INLEDNING 4

3. BAKGRUND 5

3.1 Syfte/Vision 5

3.2 Frågeställningar 6

4. DESIGNTEORETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 6

5. RESEARCH 7

5.1 Allmänt om ljus 7

5.2 Ljuskällor 9

5.3 Besök i användarkontexten 10

5.4 Känslomässig design 11

5.5 Sammanfattning 12

6. METODER 12

6.1 Inledande metoder 13

6.2 Funktions- och behovsanalys 14

6.3 ITK 16

6.4. Enkäter 18

6.5. Skisser och modeller 19

6.5.1 Inledande skisser 19

6.5.2 Dennis-lampan 20

6.5.3 Gemini-lampan 24

6.5.4 Testmodeller till Dennis-lampan 25

6.6 Mönster- och ljustester 26

6.7 Material och miljö 27

7. RESULTAT

7.1 Tillverkning 29

7.2 Prototypen 31

8. SAMMANFATTANDE DISKUSSION, SLUTSATS 32

9. REFERENSER 33

10. KONTAKTER OCH LEVERANTÖRER 34

4

1. FÖRORD

Jag skulle vilja rikta ett tack till mina uppdragsgivare Per och Thomas Gill

på Zero för input och den frihet de gett mig som designer. Jag vill även tacka

Jan Ejhed som kom med många nyttiga förslag och som hjälpte mig att tro

på min idé. Jag vill också tacka Johan Bard på Tibnor som blev en räddande

ängel. Sist, men absolut inte minst, vill jag ge ett stort tack till Ulf Johanson

på Svensk Industrigravyr för mycket hjälp och ett otroligt engagemang och

intresse i mitt projekt.

2. INLEDNING

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret.1

Med det här citatet ur Skapelseberättelsen i Bibeln vill jag ge ett exempel

på hur viktigt ljuset är för människan. Så viktigt att det är bland det första

som omtalas i den kristna (och även judiska) skapelseberättelsen, och enligt

dessa religioner bland det första Gud skapade. Ljuset är det som definierar

allt runtomkring oss, ger oss former och färger. Ljuset är inte längre bara

viktigt för att vi ska se. I och med elektriciteten och industrialismen sattes

den utveckling igång som gör att vi kan tillverka olika sorters belysning som

tillfredsställer även andra behov än arbetsljuset. Idag kan vi skapa stämn-

ingar och inreda med ljus på ett helt annat sätt än för bara ca 200 år sedan

då man började tillverka de första glödlamporna. Vi kan öppna upp rum,

avgränsa eller sätta fokus på detaljer med ljus. En ljussättning kan ändra ett

rums karaktär helt och hållet från stramt och avskalat till mysigt och intimt.

En dålig ljussättning kan också få den mest exklusiva inredning att se platt

och billig ut. Åt andra hållet kan en väl genomtänkt ljussättning ge en annars

alldaglig inredning det lilla extra.

I mitt examensarbete har jag valt att göra en armatur för offentlig miljö av

typen restaurang, café och hotell lounge i det lite högre segmentet. Jag ville

göra en armatur som både skapar nyfikenhet hos betraktaren och känns

inbjudande för denne att stanna kvar. Personligen var jag intresserad av att

göra en armatur för att bli bättre på att jobba med ljus eftersom jag bara

gjort ett projekt tidigare med ljus. Jag har alltid tyckt att ljus i inredning har

1 Första Moseboken:1, 1-4, Bibeln, 2000

5

varit intressant men tyckt det varit svårt att själv formge en armatur. Det är

så många fler aspekter att tänka på än när man formger en ”vanlig” möbel.

Man måste förutom form och färg tänka på ljuskvalité, ljusfärg, ljuskälla,

hur ljuset sprids genom armaturen och självklart säkerheten. Detta ska tas i

beräkning tillsammans med material, produktion och ekonomi. Jag tog pro-

jektet som en utmaning och med hopp om att jag skulle komma ut på andra

sidan med mer kunskap och säkerhet på mig själv inom ljusdesign. Jag ville

jobba med en produkt som riktar sig till det högre segmentet av hotell, res-

tauranger och caféer eftersom de oftast lägger ner mer tid och eftertanke på

inredningen och detaljer i den. De ställer högre krav på utseendet på produk-

terna i inredningen och vilken stämning den ger.

3. BAKGRUND

Min uppdragsgivare är Zero Interiör KB (hädanefter Zero) som mestadels

gör belysning för offentlig miljö. Zero startades 1978 och då hade grundarna

en lång erfarenhet av glas men de ville testa något nytt så de gav sig in på

perforerad plåt, en tanke som tilltalade formgivaren Börge Lindau. Under

en lång period var nästan alla Zeros armaturer utförda i perforerad plåt.

När Börge Lindau började etablera sitt företag Blå Station inledde Zero ett

samarbete med formgivaren Per Sundstedt som tog företaget tillbaka mot

armaturer i glas igen.2

När jag tittar igenom Zeros sortiment domineras det av glas- och plåtarma-

turer. Det är svårt att sätta fingret på Zeros formspråk vilket kan bero på att

de ofta köper in jobb från olika formgivare. Den röda tråden genom sorti-

mentet är, förutom materialet, en avskalad, ”ren” stil i lågmälda färger och

utan någon direkt utsmyckning, med några få undantag.

Eftersom jag inte fick något specifikt uppdrag från Zero fick jag själv utforma

en projektbeskrivning. Då jag är intresserad av offentlig miljö kände jag att

det passade in bra med Zero att jobba med det. Ett av kraven från Zero var

att jag skulle formge med tanke på miljö både i material och i val av ener-

gikälla. Vad händer i tillverkningsprocessen av armaturen? Kan man återvin-

na den? Hur mycket energi drar lampan?

2 http://www.zero.se/sv/zero/belysningsarmaturer/offentligmiljo.html, 2009-03-29

6

3.1 Syfte/Vision

Mitt syfte med projektet är att skapa en belysning som kan bidra till att locka

till sig gäster och få dem att stanna kvar genom att skapa nyfikenhet, locka

och inbjuda. Armaturen ska ha dessa egenskaper i ljus, form och färg i kom-

bination. Min vision är att skapa en visuellt stark armatur som får gästerna

att känna sig välkomna.

Jag vill formge en armatur i återvinningsbara material och som inte drar

mycket energi i tillverkningen, men jag lägger inte fokus på att skapa en

”miljölampa”. Armaturen ska alltså inte profilera sig som en klimatprodukt,

även om det inte utesluter att jag tänker på miljön i min formgivning. Istäl-

let vill jag fokusera på att profilera produkten med de egenskaper jag skrivit

i ovanstående stycke och jag tycker det är viktigt att inte försöka täcka för

många områden i sin profilering.

Min vision för mig själv, eller mitt personliga mål, är att bli bättre på att

tänka i termer av ljus och form. Att våga ta steget och blanda dessa element,

och att göra det bra.

3.2 Frågeställningar

Hur kan en belysning bidra till att locka människor och få dem att stanna?

Hur kan jag formge armaturen så att den är så miljömässigt hållbar som

möjligt i material och energikälla och samtidigt har ett starkt formuttryck?

4. DESIGNTEORETISKT FÖRHÅLLNINGS-SÄTT

Att vara designer idag kan kännas väldigt tvetydigt. Genom att hela tiden

formge nya produkter bidrar vi till konsumtionssamhället. Men å andra si-

dan kanske vi kan bidra till ett bättre sätt att konsumera i vårt val av material

och produktionsteknik. I debatten om konsumtionssamhället kan jag ibland

känna att det är lite ”förbjudet” att formge något bara för att det ska vara

vackert. Dock känner jag att människan har ett behov av vackra ting och ut-

går gärna från det perspektivet. Det ska vara tilltalande för användarens sin-

nen. Med det inte sagt att produkten inte ska vara miljömässigt hållbar eller

användarvänlig.

7

Då jag har valt att jobba med en möbel för en kommersiell sorts of-

fentlig miljö så ligger fokus på det estetiska och även att den ska bidra till

försäljning. Självklart är det alltid viktigt att föröka formge på ett så hållbart

sätt som möjligt men att ha en ”rädda världen-profil” känns inte som en sär-

skilt relevant idé om inte det man formger är tänkt för en specifik miljö med

den inriktningen på verksamheten som till exempel ett rättvisemärkt café

eller en butik som säljer ekologiska varor.

I mitt examensarbetet ska jag försöka utforma min produkt med tanke på

miljön så mycket jag kan med speciell tanke på material, tillverkning och

ljuskälla. Men jag har också en ekonomisk och geografisk gräns. Vissa mate-

rial eller produktionsprocesser kanske inte finns i Sverige eller är för dyra för

att jag ska kunna använda dem. Då kan jag tyvärr inte använda mig av det

optimala alternativet men det är också nackdelen i designerns arbete. Ibland

kan man inte använda sig av det optimala alternativet på grund av yttre fak-

torer

Eftersom jag arbetar mot offentlig miljö så måste min produkt vara lätt att

hantera i den typen av miljö. Den får inte innebära en massa extra arbete

som till exempel att det är krångligt att byta ljuskälla eller att den drar till sig

damm som är svårt att städa bort. Den måste dessutom vara relativt lätt att

montera.

5. RESEARCH

5.1 Allmänt om ljus

Jag började min research med att läsa i böcker om ljus i inredning. Det var

dock svårt att hitta någon som passade min vinkel av ljus i offentlig miljö. De

böcker jag fann i ämnet behandlade mer ljus i offentliga miljöer för arbete

eller där ett bra allmänljus behövdes som bibliotek, museum eller kontor.

Men inget som behandlade stämningsljus i offentlig miljö. Hur man skapar

olika atmosfärer och inreder med belysning. Olika sorters belysning, hur

de bör utformas och placeras. Det hade kunnat styrka upp mina teorier

eller sätta mig på rätt spår om jag var fel ute. Istället fick jag försöka ta ut så

mycket som möjligt ur böckerna, egna erfarenheter och handledning med

Jan Ejhed, som bland annat är professor på Ljuslaboratoriet, LTH och presi-

dent of PLDA+ (Professional Lighting Designers´ Association).

8

Som tidigare nämnt kan en belysning ändra ett rums karaktär totalt. Ljusets

beröring på ett objekt gör i första hand att vi kan se det över huvud taget,

men det ger också mycket mer. Vilken färgton vi ser, objektets proportioner,

känsla för materialet utan att behöva ta i det och vilka delar som ska sättas

i fokus. Detta kan göras på ett bra eller ett dåligt sätt i varierande grad. En

inredning med mycket färg kan bli platt och färglöst i en belysning eller just

levande och färgglad i en annan.

I boken Interior Design and Decoration tar författaren Sherril Whiton

(1974) upp olika aspekter av ljus. Bland annat diskuterar hon glare (bländ-

ning) och sparkle (glitter eller gnistra). Båda är en ljuskontrast men de up-

pfattas på olika sätt. Medan bländning uppfattas som något irriterande och

jobbigt, som till exempel när man ska försöka läsa en text från en glansig yta,

finns det studier på att glittringar uppfattas positivt. Det ökar aptiten och

livar upp konversationen. Det kanske är därför kristallkronor har varit pop-

ulära i matsalar så länge. Så ljuskontraster kan vara både bra och dåliga. De

snabba växlingar i ljus och färg som glitter ger oss retar ögat på ett positivt

sätt. Så länge ljuskontrasten inte är i vägen för saker vi måste kunna se eller

skiner i ögat en längre stund då det övergår i bländning.

Vidare tar Whiton upp några saker att tänka på när man ljussätter en miljö.

Dessa har jag försökt inkorporera i min design av armaturen. Whiton tar

upp de här punkterna i samband med inredningsdesign men de går utmärkt

att använda när man formger själva armaturen också. Jag tänker här ta upp

de två punkter som varit mest relevanta för mig. Till att börja med bör man

fråga sig vilken atmosfär eller stämning man vill uppnå. Formell eller in-

formell? Lekfull eller strikt? Detta hänger ju ihop med målgruppen. Skulle

jag göra en barnlampa vill jag ju inte att den ska vara formell och strikt till

exempel. Min målgrupp är som jag tidigare nämnt bättre hotell, restauranger

och caféer. Också som jag tidigare nämnt ville jag skapa en välkomnande och

mysig atmosfär. Eftersom jag riktar mig till ett högre skikt av hotell etcetera

så vill jag även ha en lite exklusivare och mer ”formgiven” och genomtänkt

känsla då dessa miljöer har höga krav på vad som hamnar i inredningen.

Detta gäller alltså inte bara själva formen på armaturen utan hela ensemblen

med färg, form, ljus och material. Alltså; lampan ska ge ett intryck av exklu-

sivitet och vara välkomnande. För att förtydliga ska den inte säga ”här är vi

dyra och du måste ha pengar” utan ”här håller vi en bra kvalité på hela up-

plevelsen, välkommen in”.

Den andra punkten är kompositionen. Hur man kombinerar ljus och skugga,

ljusintensitet, former och mönster. Jag ville leka med spelet mellan ljus och

9

skugga i min armatur. Få en mönsterbild eller en rörelse i ljuset. Mitt mål var

att lampan skulle vara något mer än bara en ljuskälla och ge en spännande

bild av ljuset och förändra rummet.

5.2 Ljuskällor

Jag läste om olika sorters ljuskällor i kompendiet Våra vanligaste ljuskällor

(2007). Ljuskvalité, miljöpåverkan, kostnad och dyl. Jag tänker i följande

avsnitt redogöra lite övergripande av dessa.

Glödljusen har länge varit våra vanligaste ljuskällor. I den gruppen ingår

glödlampor och halogenglödlampor (12v och 230v). Glödljusen ger ett

varmt ljus med bra färgåtergivning. Den stora nackdelen med glödljus är

miljöpåverkan då de drar mycket energi och har kort livslängd. På grund av

detta kommer glödlampan att börja avvecklas under 2010.

Urladdningsljus består av raka, kompakt- och cirkellysrör, HID-lampor

(metallhalogen och högtrycksnatrium) och kvicksilverlampor. Urladdning-

slamporna har en lång livslängd och drar relativt lite energi. De har lägre

driftkostnader och större ljusutbyte. Dock kan färgåtergivningen bli lite platt

men de senaste åren har förbättringar skett på området. Vid tändning kan

det dröja lite, ibland upp till några minuter, innan lampan uppnått fullt ljus-

flöde och ibland kan även flimmer som ögat kan uppfatta uppstå i lamporna.

Den högre ljusstyrkan medför också en högre risk för bländning. Olika lysrör

är väldigt vanliga i offentliga miljöer och kontor där man behöver ett bra

allmänljus.

LED, Light Emitting Diode, påstås vara ”framtidens ljuskälla”. Den skiljer sig

mycket från glöd- och urladdningsljusen. De är små dioder som måste grup-

peras på ett kretskort. Alltså kan man inte använda dem på samma sätt som

de runtomlysande, päronformade lamporna till exempel. LEDs ljusutbyte

är signifikant högre än hos de bästa halogenglödlamorna och snart kommer

det även vara lika högt som hos lysrören. De är även billiga i drift och bättre

ur miljösynpunkt. Då de är energisnåla och har en lång livslängd. Dioderna

avger dock mycket värme vilket man måste räkna med när man gör en arma-

tur med LED så att det finns plats för fläkt och värme att passera ut. LED är

onekligen på frammarsch och kommer antagligen att utvecklas mycket och

snabbt de närmaste åren.

10

5.3 Besök i användarkontexten

Den 4 mars var jag i Kalmar för att undersöka användarkontexten. Jag

besökte fyra olika hotell och ett konferenscenter och dokumenterade deras

lounge (eller motsvarande) och restaurang (om de hade någon) och analyse-

rade vilken sorts ljussättning som fanns i rummet och om jag tyckte den var

bra eller dålig.

Jag besökte Slottshotellet, Frimurarehotellet, Stadshotellet, Hotell Hilda och

även restaurangen på Brofästets konferenscenter. Tyvärr var hotellen ganska

liknande varandra i stil där det mesta gav en känsla av att vara senast från

1880, alltså inte riktigt den stil jag hade tänkt mig. Jag hade tyckt det hade

varit mer användbart med en miljö som känns mer modern eftersom det är

den sortens miljö jag vill arbeta mot. Då dessa hotell var de Kalmar hade att

erbjuda tog jag till mig information på en mer allmän nivå som hur de hade

ljussatt och vilken typ av ljustemperatur det var. Jag kompletterade även

mina besök med bildsök på internet på högklassiga hotell och restauranger

både i Sverige och i resten av världen.

Många hade valt en inte särskilt framträdande belysning. Det kändes som

att Stadshotellet i sin lounge hade jobbat mest med sin belysning då de hade

takkronor, värmeljus på borden och bordslampor av varierande storlek i

fönstren. Dock var alla lamporna av dämpad art vilket gav en ganska mörk

belysning.

I Frimurarehotellets sällskapsrum fanns endast en plafond i taket och resten

av belysningen var golv och bordslampor. Det kompletterades dock med

mycket fönster som gav ett bra dagsljusinsläpp. Eftersom jag var där mitt på

dagen och dagsljuset dominerade i rummet så var det svårt att avgöra hur

rummet ser ut på kvällen med bara lamporna som ljuskälla och vilken sorts

atmosfär de skapade.

I restaurangen/cafét på hotell Hilda fanns infällda spotlights i taket, några

taklampor i form av nerhängande glober och en dämpad väggarmatur vid

varje bord som mest gav ljus uppåt. Det gav en bra allmänbelysning men det

kändes inte som att armaturerna skulle vara i fokus och det kändes inte så

mysigt. Belysningen som helhet kändes alldaglig och gav ingen extra dimen-

sion till rummet.

I restaurangen och utrymmet utanför med fåtöljgrupper på Brofästet använ-

des en relativt diskret belysning. Lokalen hade ett bra insläpp av dagsljus. I

11

taket satt omväxlande infällda spotlights och takarmaturer i opalt glas. Det

fanns även några lite nersänkta armaturer med fyra spotlights på rad. Däre-

mot fanns ingen armatur eller ljuskälla vid varje bord utan belysningen var

mer allmän.

På Slottshotellet i sällskapsdelen fanns en varierad belysning av mindre

ljuskronor, vägglampor och bordslampor, alla dock med ett ganska dämpat

ljus. I frukostrummet fanns lampor med metallskärm på en skena i taket

vilka var ganska anonyma. På väggarna ovanför varje bord fanns en hållare

för levande ljus.

Det jag personligen tänkte på under studierna av de olika kontexterna var

hur mycket det gör med ett ljus vid varje bord/sittgrupp. Det skapar en egen

zon och intimare känsla runt bordet. De miljöer som inte hade det kändes

väldigt allmänna och inte så inbjudande. Jag antar att det delvis härstammar

från människans behov av att samlas och hur vi brukade samlas kring en eld

tillsammans. Elden gav trygghet och stängde ute mörker och farliga djur.

Ljuset i sig skapar också en visuell zon som ringar in de som sitter runt bor-

det. Jag kände att jag gärna ville jobba med den sortens armatur. En armatur

som kan ställas på, hängas ovanför eller på annat sätt placeras vid varje bord

och ge det en egen zon.

5.4 Känslomässig design

I det här avsnittet tänker jag ta upp några utvalda delar ur Donald A. Nor-

mans bok Emotional Design (2004) som behandlar varför vi älskar eller

hatar ting i vår vardag. Boken har bland annat som utgångspunkt att vackra

ting fungerar bättre. Både subjektivt kan vi tycka att vackra ting fungerar

bättre och objektivt så svarar vi bättre på till exempel användargränssnitt

som tilltalar oss estetiskt. I avsnittet om mitt teoretiska förhållningssätt är

jag inne på samma linje, att människan har ett behov av vackra ting.

Norman tar bland annat upp att vi uppfattar saker på tre olika nivåer. På den

basala, omedvetna nivån uppfattar vi utseendet. Vi får en instinktiv känsla

av vad vi tycker om tinget genom att bara se på det. Som bekant kan det vara

svårt att peka på varför man tycker något är fult eller snyggt. Nästa nivå är

beteende-nivån där vi uppfattar hur saker fungerar och tycker om dem för

att de fungerar. Den tredje nivån är den reflekterande nivån som handlar om

självbild, personlig tillfredsställelse och minnen. Vi vill ha en Gucci-väska till

exempel för den status den ger oss.

12

Som designer måste man ta alla dessa nivåer i beräkningen när man utfor-

mar en produkt. Men självklart får man tänka på att alla inte tycker om sam-

ma. Det är alltså viktigt att ha en klar målgrupp och att känna sin målgrupp

för att kunna göra något de tycker om.

Norman (2004) skriver även om needs (behov) och wants (begär). En män-

niskas behov är saker hon behöver men en människas begär är det hon vill

ha. De två behöver nödvändigtvis inte vara samma sak. Hur många gånger

har man inte köpt någon sak för att man ”helt enkelt måste ha den” fast

man mycket väl kan leva utan den? Den kan till och med vara totalt onödig.

Många gånger går begär före behov. Vi spenderar mer pengar på en snygg

och häftig väska fast kanske en plastkasse hade fungerat lika bra. Där kom-

mer också den reflekterande nivån in. Vi vill inte använda en plastkasse för

det är lågstatus. En häftig väska däremot är hög status. Vi inbillar oss att den

fungerar bättre för att den är snyggare eller exklusivare eller har ett skönt

material.

Jag kommer komma tillbaka till hur jag har funderat kring det här när jag

formgivit min lampa lite senare i uppsatsen.

5.5 Sammanfattning

Ljus och belysning är väldigt viktigt för hur en miljö uppfattas. Därför är det

också viktigt hur man utformar belysningen så att man utformar den på ett

sådant sätt som uppfattas positivt av de som vistas i miljön och att den ger

den önskade stämningen. Man bör noggrant överväga vilken sorts ljuskälla

som passar i miljön. Vilket sorts ljus vill man ha? Ska den vara enkel att

byta? Billig i drift? Miljöaspekt? Placeringen av belysningen styr också valet

av ljuskälla.

Människor uppfattar ting på olika medvetandenivåer och det är inte alltid

uppenbart för oss varför vi tycker om eller inte tycker om en speciell produkt.

Man bör alltså ha detta i åtanke när man formger en produkt och försöka an-

vända de olika medvetandenivåerna till sin fördel.

6. METODER

Eftersom min projektbeskrivning var relativt öppen tillämpade jag en del

metoder i början för att begränsa mig och komma fram till vilken sorts ar-

13

matur jag ville formge. Jag brainstormade och använde mycket bilder och in-

spirationboards både för lite mer konkret inspiration och för att få en visuell

känsla av min vision av den slutliga produkten. Jag gjorde också en Identity

Tool Kit, ITK, för att synliggöra bättre, för mig själv och andra, vad jag ville

nå fram till med min produkt.

6.1 Inledande metoder

Innan jag skrev min projektbeskrivning gjorde jag en brainstorm om vilka

egenskaper jag ville att belysningen skulle ha och fick fram mina tre huvu-

dord nyfiken, locka och inbjuda, då jag ville att armaturen skulle skapa ny-

fikenhet hos betraktaren, locka denne att komma närmare och inbjuda till att

stanna kvar.

Efter att jag skrivit min projektbeskrivning brainstormade jag kring mina tre

huvudord nyfiken, locka och inbjuda för att få fram vad dessa ord betydde

för mig. Kring nyfiken kom tankar på ord som överraska, annorlunda och

undersöka tillsammans med tankar på Alice i Underlandet, en väldigt ny-

fiken flicka, och katter som fick representeras av min katt Dennis som alltid

var nyfiken på saker och ville vara med när man pysslade med något. När

jag tänkte på locka kom ord upp som förförisk, tilltala och mystisk. Inbjuda

skapade associationer till vänlig, trygg och avslappnad. Allt detta tillsam-

mans kunde ganska bra representeras av bilden av Audrey Hepburn i filmen

Breakfast at Tiffanys och de känslor jag har för Dennis som också har egen-

skaperna under inbjuda och som kattdjur kan stå för egenskaperna under

locka. Detta är för mig väldigt subjektivt och svårt att kommunicera till an-

dra men under hela projektet har min katt varit en inspiration för mig som

alltid legat i bakhuvudet.

I början av projektet kände jag mig rätt vilsen åt vilket håll jag ville styra pro-

jektet och jag tog inspiration boards till hjälp. Men jag överdoserade lite på

inspiration och det gav mig egentligen inte så mycket och efter några veckor

satt jag med 4 olika boards som snarare gjorde mig mer förvirrad. För att

få lite styrfart igen drog jag ihop dem till en board genom att bara ta ut de

bilder jag kände fortfarande var relevanta för mig och som verkligen kommu-

nicerade det jag var ute efter. Vid den tidpunkten i projektet hade jag hunnit

göra en del andra metoder och visste bättre vad jag var ute efter.

14

6.2 Funktions- och behovsanalys

Även efter dessa tidigare metoder kände jag mig lite förvirrad i mitt mål. Jag

visste inte om jag ville göra en pendel-, bords eller vägglampa eller något helt

annorlunda som ett lysande bord. Det var dags att bestämma sig och bästa

sättet för mig att tvinga mig själv att göra det var med en funktionsanalys

följd av en behovsanalys.

Som huvudfunktion fick jag medge stämningsljus. Det kändes viktigt att det

är stämningsljus det handlar om. Blir det en armatur med väldigt vitt eller

starkt ljus har jag misslyckats totalt. Som nödvändig funktion skrev jag locka

betraktaren då detta hade varit ett av mina mål med armaturen. Skapa ny-

fikenhet, som också var ett av mina mål satte jag som önskvärd funktion eft-

ersom jag kände att det inte var lika viktigt som att den skulle locka betrak-

taren. Om armaturen skapar en stunds nyfikenhet som inte leder vidare har

jag även där misslyckats, men om armaturen kan locka en gäst att slå sig ner

fyller den sin funktion. Som en annan önskvärd funktion satte jag innesluta

sittande. I mina studier av användarkontexten hade jag lagt märke till vilken

skillnad det gör att använda en armatur per bord/sittgrupp. Eller bara ha ett

ljus på bordet. Det gjorde att varje bord/sittgrupp blev en egen zon eller ö

och skiljde sig från de andra vilket ger en intimare känsla för dem som sitter

vid bordet. Ljuset innesluter dem i ett eget rum i rummet. De miljöer som

inte hade detta hade en ”plattare” känsla i rummet och tankarna drogs mer

åt en allmän matsal eller något liknande. Detta beslut begränsade mig till

en armatur per bord/sittgrupp som också måste fungera så. Jag uteslöt då

väggarmatur eftersom det skulle innebära att bord/sittgrupper i mitten av

rummet inte skulle få någon egen armatur. Då hade jag alltså pendellampa,

bordslampa eller något helt annat som alternativ.

15

Länge var jag tilltalad av tanken att inte göra en traditionell lampa utan mer

ett lysande objekt. Eftersom jag ville ha den i anslutning till sittgruppen var

jag tvungen att fundera noga på hur jag skulle utforma lampan. Jag skissade

på lite olika alternativ men det kändes som att det blev lite krystat på grund

av att jag så gärna ville göra något annat. Det var svårt att förena det med

mina krav på armaturen. Det kändes också som att en sådan skulle komma

väldigt långt bort från Zero och dess sortiment och istället för att den skulle

bli en brand extension3 som stärkte upp Zeros varumärke så var risken att

den skulle urholka Zero och differentiera företaget. Jag vill gärna göra en

armatur som tar Zero lite utanför deras nuvarande zon på marknaden men

om det ska lyckas så får jag inte gå för långt bort. Det är bara en produkt

och för långt bort kan den kännas vilsen i det övriga sortimentet. Således så

uteslöt jag tanken på en lampa som inte är en traditionell lampa. Kvar hade

jag bordslampa och pendellampa. Det blev tillslut en pendellampa. En bord-

slampa kommer ha problemet med sladden som ska ta vägen någonstans,

både på bordet och utanför bordet. Även om jag lyckas formge en lampa där

sladden inte stör på bordet så måste den ta vägen någonstans utanför bords-

kanten och det kan se väldigt olika ut i olika miljöer. Att lägga mycket energi

och tid åt att fixa det problemet kände jag inte var prioriterat för mig. Jag

ville lägga den energin och tiden åt ljuset och lampan i sig. En pendellampa

erbjuder mer frihet för hotellet, restaurangen eller caféet när de inreder.

Många av dessa miljöer använder också levande ljus på borden, vilket talar

för pendellampan. Däremot är min ambition att skapa en sådan armatur som

har potentialen att ingå i en familj med armaturer i samma stil. Detta styrk-

tes även på en handledning med Jan Ejhed där han berättade för mig att

många hotell och restauranger vill köpa in belysning som ingår i en produkt-

familj eller som lätt kan matchas med andra, liknande armaturer.

För behovsanalysen satte jag skapa atmosfär som huvudbehov, vilket nästan

kan jämställas med funktionsanalysens huvudfunktion. Men tanken med hu-

vudfunktionen är mer tekniskt hur jag ska uppnå detta med materialval och

val av ljuskälla, medan huvudbehovet mer handlar om helheten på ett kän-

sloplan. Som nödvändigt behov skrev jag inge trygghet. Jag känner att det

är viktigt med det fokus jag har på utformningen på lampan. Ännu ett argu-

ment för det är hur världsläget är idag. Den ekonomiska krisen och miljöho-

tet gör människorna osäkra. De avskalade, häftiga och lite råa lamporna

känns inte aktuella för mig längre. I oroliga tider tenderar människor att

drömma sig bort och söka trygghet. Därför känns det högprioriterat att det

här inte blir ännu en i raden av ”häftiga” lampor som inte ger mer känslor än

så. Trygghet var också ett av de ord jag förknippade med inbjudande. Gästen

ska känna sig bekväm och trygg i situationen och kanske kunna drömma sig

bort till bättre tider.

3 Armstrong & Kotler, Marketing: an introduction, 2005, s. 247

16

6.3 ITK

För att bättre kunna förmedla mina mål och hjälpa mig själv att stanna på

rätt spår gjorde jag en ITK. Först gjorde jag en Stateboard för att visa var

Zero står idag enligt min uppfattning. Jag valde ut orden kvalité, modernt,

äkta, klass och enkelt. Med det menar jag att Zero satsar på att ligga i tiden

och hålla en hög standard på sina produkter med kvalité, namnkunniga de-

signer utan att krångla till det, i det något högre segmentet på marknaden.

I min positionboard satte jag modernt och traditionellt på y-axeln och strikt

och organiskt på x-axeln. Jag placerade in Zero mellan modernt och strikt

eftersom det representerar Zeros formspråk och tänk bra. Zero känns inte

ultramodernt utan mer tidlöst med några utstickande produkter av kända

aktuella formgivare. Jag placerade Zero i delen mellan modernt och organi-

skt men lite mer åt traditionellt än tidigare. Jag vill fortfarande att det ska

kännas modernt men med en liten touch av det traditionella. För mig per-

sonligen som formgivare kommer ofta ett organiskt formspråk naturligt. Jag

fascineras av mjuka former och inspireras av naturen. Men med tanke på att

jag inte vill dra min formgivning alldeles för långt ifrån Zeros ”stil” vill jag

blanda upp det organiska med lite av det strikta. Jag försöker inte formge en

lampa i Zaha Hadid-stil, som närmast kan beskrivas som design med futur-

17

istisk och dynamisk komposition(se bilaga 4 för exempelbilder), utan kände

att jag istället borde satsa på att göra den mer grafisk och jobba med det

organiska därigenom. På så sätt kan jag hålla en relativt strikt ”outline” men

ändå få ett starkt organiskt uttryck.

Det sista steget var futureboarden som fungerar som stateboard fast hur

företagets nyckelord kommer vara i framtiden. Jag skrev här bara tre ord;

inbjudande, nyfiken och organisk. Dessa kommer egentligen inte stå för

Zero som helhet utan står mer för armaturen i sig. Jag har svårt att tro att

en produkt kan ändra på ett företag som Zero och hur andra ser på det så

mycket.

18

6.4 Enkäter

En bit in i mitt skissarbete skickade jag via e-mail ut en enkät till bättre res-

tauranger och hotell och en del caféer (där hade jag tyvärr ingen större koll

på standarden) i Stockholm och Göteborg. Enkäten skickades till 7 hotell, 10

restauranger och 4 caféer. Den innehöll frågor om hur de tänker när de köper

in armaturer och ljussätter i restaurangen/loungen. Dittills hade jag fokuser-

at mycket på hur armaturen skulle upplevas för gästen men om den inte köps

in från början spelar det ingen roll hur bra den är. Så jag ville kolla att jag var

på rätt spår och se om jag kunde få ytterligare inspiration till förbättringar

från svaren. Tyvärr fick jag bara tre svar men jag har ändå tagit med svaren i

min process och redovisar dem här kortfattat. Svaren kom från Café Soup n´

Bagel i Göteborg, Sheraton Stockholm Hotel och Grand Hotel Opera i Göte-

borg (se bilaga 2). Mina frågor var av den sort som ger öppna svar för att få

ut så mycket information som möjligt och för att ge dem möjlighet att skriva

saker jag inte tänkt på själv. Jag bad dem också rangordna fem punkter för

att se vad som var viktigast. Punkterna var ljuskvalité, kostnad för armatur

och ljuskälla, hur enkelt det är att byta ljuskälla, utformningen på armaturen

(att den förmedlar ett visst uttryck) och hur lätt det är att kombinera arma-

turen med annan belysning.

Alla tre ville ha en avslappnad stämning som känns diskret och mysig. Det

kändes bra eftersom det var ett stort mål med min lampa och att jag då var

på rätt spår. När det gällde rangordningen så var ljuskvalité i toppen. Hotel-

len tyckte det var viktigt med utformningen på armaturen också, något som

caféet tyckte var mindre viktigt. Alla placerade även att kunna kombinera

armaturen långt ner på listan, vilket förvånade mig lite efter mitt samtal med

Jan Ejhed. Kostnad och hur enkelt det är att byta var lite spritt. Kostnaden

var viktig för caféet men inte så viktigt för hotellen som antagligen har mer

pengar att röra sig med när de inreder. Eftersom lampan troligtvis kommer

hamna i det övre prisläget så är hotellen mer min målgrupp än caféet i det

här läget.

Hotellen hade ganska liknande svar där de gav belysningen både plats och

betydelse i inredningen och för helhetsintrycket. De hade många olika sort-

ers belysning och ville ha en flexibilitet i den för att kunna ändra stämningen

i lokalen under dagen. Caféet ville ha en lite mer nedtonad belysning vad

gällde visuellt intryck av armaturen. Det var ljuset/mörkret som var det

viktiga men de tyckte också att belysningen bidrog till helhetsintrycket och

kunde vara en avgörande del tillsammans med andra faktorer om en gäst

valde dem eller ett annat café. Gemensamt för alla var att de jobbade med

spotlights som ger ett bra allmänljus och sedan satte punktbelysning. Den

19

armatur som jag vill utforma ska inte vara en som ger ett allmänljus utan är

perfekt att kompletteras med spotlights eller likvärdig allmänbelysning.

6.5 Skisser och modeller

6.5.1 Inledande skisserI början av projektet hade jag väldigt svårt att börja skissa, antagligen för att

jag hade svårt att bestämma mig för hur jag egentligen ville göra. Jag hade

ännu inte kommit fram till vilken typ av lampa jag ville göra. Jag skissade på

golvlampor, bordslampor och pendellampor. Jag försökte även skissa fram

något som inte skulle vara en traditionell lampa. Men jag visste inte riktigt

åt vilket håll jag ville gå med det. Skulle det vara mer som ett konstnärligt

objekt eller en möbel som lyser? Det kändes inte som om något av det var

kompatibelt med Zeros sortiment och deras ”stil”. Bland annat skissade jag

på en korall-inspirerad lampa i keramik som skulle stå på golvet. Men den

skulle bli svår att producera och jag skulle även förlora mitt mål med att göra

en armatur som skulle kunna finnas vid varje bord/sittgrupp.

Det var väldigt svårt att skissa fram former eftersom jag inte visste hur de

skulle användas. I min strävan efter att inte begränsa mig för snabbt utan

öppna upp för annorlunda idéer och i flödet av inspiration hade jag satt

mig själv på en liten planka som guppade iväg åt olika håll utan att jag hade

någon kontroll. När jag väl tog kontroll och tvingade mig själv att bestämma

mig kom skisserna enklare. Som jag tidigare skrivit kom jag till slut fram till

att jag ville göra en pendellampa. Jag kom också fram till att jag ville arbeta

organiskt men mer grafiskt. Alltså jobba med mönsterbilder av något slag,

gärna med naturen som inspiration. Jag fick en galen idé och började fun-

dera på en skärm med så kallad ”flip”-effekt. Det är en effekt som används

på allt från reklamkort till pennor. Räfflor med olika tryck mellan lager av

plast ger en illusion av rörelse när man vickar på underlaget. Det kan till

exempel se ut som en blomma som öppnar och sluter sig.4 Man kan även få

flip i en 3D-effekt men jag kände att det skulle vara att gå lite långt och fick

kopplingar till new age-bilder med delfiner och regnbågar. Min tanke med

flipskärmen var att ha en väldigt subtil förändring som man skulle uppfatta

när man gick förbi eller på annat sätt rörde sig runt skärmen. I ett blommön-

ster kunde det till exempel dölja sig en blomma som öppnar och stänger sig

eller en fjäril som fladdrar. Den här idén balanserade på en väldigt vass egg.

Antingen kunde den bli hur häftig som helst eller bara falla pladask och se ut

som billigt kitsch. För att kunna gå vidare med idén kände jag att jag ville ta

reda på mer om tekniken och hur den fungerade. Som jag tänkt det ville jag

helst ha en lampskärm med små veck med olika tryck på varje sida av vecken

så att mönstret skulle se olika ut beroende på ur vilken vinkel man står. Då

skulle själva formen på skärmen fortfarande vara ganska klassisk. När jag tit-4 http://www.semarmultimedia.com/skrivunderlagg.html 2009-05-28

20

tade närmare på tekniken insåg jag att det var mer komplicerat än så och för

att det skulle bli bra behövdes de minimala räfflorna mellan lager med plast.

Det skulle ge en skärm som uppfattas som slät. Man skulle även se att den

var i plast vilket inte var särskilt önskvärt enligt mig. Plast kan vara väldigt

modernt och exklusivt (ta till exempel Kartells framgångar med plastmöbler)

men i den här formen skulle den antagligen uppfattas som billig och låg

kvalité. Jag gjorde lite egna tester med veckat papper och insåg att vecken

måste vara minimala för att man inte ska se båda sidor av de veck man står

precis mitt emot. Då blir mönsterbilden rörig och man ser inte vad som är

vad. Min slutsats av det hela var att lampan skulle gå över på det kitschiga

hållet vilket inte alls var vad jag ville så jag lämnade den idén.

6.5.2 Dennis-lampanJag fascinerades av spelet mellan ljus och skugga och kände att en starkt

grafisk profil kunde utnyttja det. Ändå ville jag inte göra en lampskärm med

bara ett mönster på. Det kändes som en genväg ut som inte skulle resultera

i någonting bra utan jag ville dra det ett steg längre och började tänka på

laserskärning och att mönstret och ljuset interagerar mer med varandra. Mo-

tivet till mönstret kom direkt och intuitivt. Jag ville att det skulle vara organ-

iskt och inte särskilt abstrakt och återigen med min katt Dennis i bakhuvudet

funderade jag på vilka växter och blommor vi har hemma i min trädgård och

genast dök Löjtnantshjärta upp. För mig var det ett perfekt val. En väldigt

grafisk blomma med tydlig profil som växer på rad på grenarna vilket gör det

lätt att skapa mönster med dem. För att styrka upp det grafiska ville jag bara

ha profilen av blommorna. Jag ägnade en tid åt att leta fram bilder på blom-

morna och rita av profilerna med hjälp av ljusbordet för att sedan kunna

laborera med de olika delarna i datorn och snabbt skapa mönster. Löjtnant-

shjärta har ett intressant uttryck som många ändå känner igen vilket kanske

ger betraktaren associationer till barndoms somrar i mormors trädgård eller

dylikt, vilket bidrar till trygghetsfaktorn. Norman (2004) skriver i Emotional

Design om sentimentalt värde och hur ting som väcker minnen skapar ett

positivt värde. Man får helt enkelt en positiv konnotation till produkten som

då upplevs som positiv i sig.

Men jag kunde ju inte bara skissa på mönster så det var dags att få ihop det

till en form för själva armaturen. Jag hade tidigare funderat på lampskärmar

av typen ”drum”, alltså en cylinder. Som jag tidigare skrivit ville jag dock inte

göra en traditionell lampskärm men jag var fortfarande lite inne på formen

då den har en strikt ”outline” men tillåter det grafiska organiska jag var ute

efter inom denna ”outline”. Jag skissade upp en lodrätt avlång cylinder med

oregelbundna slut i över- och underkant där de negativa formerna i mönstret

hade skurits ut. Ljuset kommer alltså ut genom de negativa formerna och

21

låter mönstret bilda en skugga på väggen som en upprepning av sig själv.

Detta ger en rörelse och ny karaktär åt rummet i sig. De som sitter där blir

helt inneslutna i lampans mönster men på ett subtilt sätt. Effekten blir som

att sitta i en skugg-berså.

Det faktum att grenarna ofta var böjda eller lutade åt olika håll och att blom-

morna var olika stora skapade en rörelse i mönstren som jag gillade. Grenar-

na var olika men tillsammans skapade de en helhet av jämn upprepad rytm.

Mönster som ögat kan följa utan att bli röriga tilltalar mig och ger mig en

nästan meditativ känsla. Varje gren har dessutom en ganska tydlig riktning.

Tillsammans med andra skapar de riktningar åt samma håll eller en spän-

ning sinsemellan åt olika håll vilket skapar en rörelse. Huvudriktningen var

dock nedåt på grund av lampans långsmala form och att en gren längst upp

som är högre än de andra riktar nedåt i mönstret, samt att en gren längst ner

som hänger nedanför de andra fortsätter den riktningen nedåt. Dessa tre ele-

ment tillsammans med att det största ljusutsläppet är nedåt skapar en linje

nedåt som ger fokus på bordet och den närmaste zonen däromkring, vilket

jag tidigare i uppsatsen har diskuterat var något jag ville uppnå. Det skapar

en egen zon av intimitet och ljus. Den lodräta rörelselinjen ger också en illu-

sion av högre takhöjd.

För att skapa en spänning i mönstret ville jag hålla det asymmetriskt och att

ingen del skulle upprepas två gånger. Jag använde de individuella grenarna

flera gånger men aldrig i samma kombinationer. Det ger en illusion om att

varje gren är unik. Att skärmen inte har raka avslut på över- och underdel

utan har grenar som är högre respektive lägre än resten bidrar till att den

asymmetriska spänningen går utanför mönstret och till själva skärmens pro-

fil. Men asymmetrin behöver fortfarande balans för att det inte ska bli rörigt.

Skärmens raka sidor och grenarnas lika storlek balanserar upp komposi-

tionen. Även mönsterstorleken bidrar till balansen. Jag återkommer till mitt

val av mönsterstorlek senare i uppsatsen.

Det material jag tänkt mig för detta var plåt med en svart färg på utsidan.

Eftersom den delen ändå skulle ligga mer eller mindre i skugga kände jag

att det var bättre att satsa på en dov färg för att framhäva mönstret och kon-

trastera mot ljuset. Svart kändes som det naturliga valet eftersom det skulle

ge den bästa kontrasten. Det är också en klassisk färg som fungerar ihop med

många andra färger i en inredning. Jag gav insidan en guldfärg för att skapa

en kontrast men också för att återspegla ljuset. Guldfärgen som speglar lju-

set ökar på så vis ljusmängden vilket i sin tur gör att man kan ljusreglera

lampan till en lägre nivå och spara energi. Glansen från guldfärgen ger också

den glittereffekt jag tog upp i det inledande research-avsnittet. Om det kan

22

bidra till ökad aptit och konversationer så är det en fördel i dessa miljöer.

För att förhindra direkt bländning från ljuskällan skissade jag upp en frostad

glascylinder inne i den stora cylindern. Glascylindern förstärkte också mön-

strets uttryck av att omsluta ljuset och förhöjde känslan på hela armaturen

på ett positivt sätt. Den gav en spänning som annars inte skulle varit där och

en tydligare dominans till skärmen. Utan cylindern hade skärmen inte haft

något att dominera och intrycket hade blivit plattare.

Som ljuskälla hade jag tänkt mig ett flertal små halogener på rad genom

cylindern som då skulle glöda som små eldflugor innanför blommorna. Eft-

ersom familjen med lysrör är mer miljövänliga än glödljus tänkte jag att det

skulle vara metallhalogener men under en handledning med Jan Ejhed fick

jag klart för mig att dessa var väldigt dyra och att glödhalogenerna inte var

så mycket sämre miljömässigt. Glödhalogenen kommer inte heller att sluta

tillverkas när de vanliga glödlamporna gör det 2010.

Jag ville att lampan skulle vara större än de flesta pendellampor som en lek

med proportioner. När den är strax under metern hög så ger den ett ganska

maffigt intryck och känns också exklusivare. En mindre lampa hade känts

mer som något man hänger i köksfönstret. Mönsterbilden hade också varit

tvungen att vara mycket mindre och det hade då blivit en ganska rörig bild. I

den miljön som jag tänkt mig fungerar en större lampa bättre också. Många

små lampor som hänger ner från taket skapar lätt en plottrigt känsla. Jag vill

också att den ska bidra till det totala intrycket i lokalen och hur gästen kän-

ner sig och i slutändan om gästen väljer att stanna kvar eller inte. Det större

formatet ger en profilering till miljön som modern och genomtänkt vad gäller

inredningen och bidrar till en ”design-profil” på hela verksamheten.

Min strävan har varit att min lampa ska fungera på alla de tre nivåer som

Norman (2004) beskrev. Den basala nivån, beteende-nivån och den reflek-

tiva nivån. Jag ville även att den skulle uppfylla både behov och begär. Den

basala nivån handlar, som jag tidigare beskrivit, om utseende. Självklart kan

min design inte tilltala alla. Men den ska ändå kunna tilltala en ganska bred

publik då den ska placeras i offentlig miljö och bidra till att locka gäster. Men

den ganska strikta profilen och det igenkännbara mönstret tillsammans med

den moderna stilen och klassiska färgval tror jag att den kommer att fungera

på en bred nivå. Jag fick också positiv kritik från mina handledare på mina

skisser.

Beteende-nivån handlar främst om funktion. Att den ska vara lätt och trevlig

att hantera och använda. Detta kan delas upp i två delar; dels hantering vid

23

montering, lampbyte etc. Dels hur gästen uppfattar ljuset. Att det är beha-

gligt och ger rätt stämning, en trevlig färgåtergivning och inte bländar. Det är

svårt att veta exakt hur lätt den är att montera och hantera innan jag har pro-

vat det själv men konstruktionen är relativt enkel och innehåller inte massa

krångliga smådelar som ska sättas ihop. Glödhalogenerna kan enkelt bytas

och man behöver bara hissa ner slingan en bit genom ringen som håller ihop

skärmarna för att komma åt lamporna. Ljusslingor av den karaktär jag tänkt

använda mig av är väldigt vanliga i offentlig miljö som stämningsbelysning.

Det är viktigt att den ger ett varmt och smickrande ljus. Den frostade glascyl-

indern inuti förhindrar att man blir bländad av direkt ljus.

Den reflektiva nivån handlar om image mer eller mindre. Lampan ska plac-

eras och fungera framförallt i en exklusiv miljö och därför behövs en exklusiv

känsla. Det är svårt att sätta fingret på vad som är exklusivt då det är väldigt

subjektivt. Guldfärg kan uppfattas som väldigt exklusivt, men i vissa sam-

manhang också som väldigt billigt och kitschigt vilket är något jag absolut

inte vill uppnå. För att förhindra detta använder jag en moderat mängd guld

och kombinerar den med svart vilket är en ganska klassisk kombination.

Svart i sig är en färg som ofta förknippas med stil och klass i inredningssam-

manhang. För att uppnå en modern och exklusiv känsla gäller det att hitta

balansen mellan nytt och annorlunda men inte för galet, och sobert och klas-

siskt men inte för tråkigt. Jag har försökt att blanda dessa element utan att

gå utanför linjen åt något håll utan låta dem skapa en spänning mellan sig.

Eftersom min katt varit en stor inspiration genom skissprocessen till den här

lampan valde jag att kalla den ”Dennis”.

24

6.5.3 Gemini-lampanSamtidigt ville jag undersöka möjligheter till andra former på samma tema

och jag funderade på hur man kunde använda allt material istället för bara

det som är mönstret. Jag började skissa på en lampa som egentligen var två

lampor i en. Tanken var att den ena lampan skulle formas som en cylinder

och skulle bestå av de negativa formerna, alltså det som inte är själva mön-

stret. Mönstret skulle skäras ut i fristående grenar som alla hade sin början

på ena sidan av cylindern som då blev som en rygg. Dessa grenar böjs sen

bakåt och formar en till lampa. Resultatet skulle bli två lampor som satt ihop

där den ena hade en striktare yttre form av en cylinder och ett utskuret gren-

mönster och den andra var lite vildare med grenar som omslöt ljuskällan på

ett lite ”buskigare” sätt. Jag tyckte det kunde bli en intressant lampa med två

sidor av samma tema. En tvillinglampa.

Dock när jag gick vidare med idén och skulle testa den stötte jag på en

mängd problem. Tanken var att de båda delarna skulle vara likvärdiga men

det var svårt att få tillräckligt många grenar till delen med dessa och delen

med utskärningarna blev dominant över den andra eftersom det såg ut som

om den hade mer material. Alternativet var att skära ut väldigt många gre-

nar men då blev det nästan inget kvar av delen med de negativa formerna

samtidigt som grenarna fortfarande inte riktigt var tillräckligt långa för ett

bra intryck. För att det skulle bli riktigt bra skulle jag också vara tvungen att

sätta på extra grenar och då skulle hela tanken med lampan försvinna. Ett

annat problem var att eftersom jag skulle ta vara på allt material fick inga

”ensamma” negativa former finnas eftersom de då skulle ramla bort. Så ytor

mellan två grenar som korsar varandra på två ställen skulle bara resultera i

ett jättestort hål. Ungefär som om man skulle klippa ut ett O ur ett papper.

Jag tyckte att dessa små negativa former var det som gav mönstret karaktär

och det kändes lite platt att ta bort dem. Grenarna blev väldigt solitära och

endimensionella. Konstruktionen skulle även bli svagare. Eftersom mönstret

är väldigt smalt på vissa ställen måste det styrkas upp genom att sitta ihop

med andra delar. Går inte det att göra så blir grenarna väldigt svaga och kan

gå sönder. Det tredje problemet var produktionen när grenarna ska skäras ut

och sedan böjas bakåt lite om varandra. Det skulle bli väldigt svårt att pro-

ducera en sådan lampa utan att handtillverka den. Alla dessa problem hade

säkert gått att lösa men jag kände inte att jag hade tiden att lösa dem på ett

bra sätt och lade därför undan idén för framtiden.

Eftersom skärmen med mönstret skulle bli ganska svår att producera dis-

kuterade vi alternativa tekniker som skulle ge ungefär samma resultat på en

handledning. Jag fick tipset att skära grenarna ur en lång plåtremsa för att

sedan linda dessa kring en cylinder i en spiralform för att få cylinderformen.

25

Risken att mönstret skulle bli bockigt var då mindre. Men när jag började

arbeta med idén såg jag flera nackdelar. Dels var det väldigt svårt att kunna

planera hur grenarna skulle hamna efter att de har formats. Jag insåg också

att för att kunna göra ett levande mönster så behövde jag en remsa med

relativt stor höjd som kunde täcka in flera grenar och då förlorades lite av

idén. När remsan lindas runt så måste den också lindas med en vinkel för att

kunna få en spiralform, annars skulle grenarna hamna på varandra efter ett

varv. Att räkna med vinkeln så att blommorna på grenarna hänger så rakt

neråt som möjligt och samtidigt göra ett bra mönster med liv i var väldigt

svårt och skulle ta otroligt mycket tid. Tid som jag inte hade. Jag noterade

också att skärmen skulle bli svagare då alla grenar inte satt ihop på samma

sätt utan bli mer solitära, ungefär samma problem som med Gemini-lampan.

Vissa delar skulle bli väldigt svaga och risken var att de skulle gå sönder i

hanteringen vid tillverkningen av lampan eller i frakt. När jag har jobbat med

mönstret har jag försökt att stärka upp svaga punkter i mönstret genom att

låta dem möta andra grenar eller blad och på så vis tillföra material.

6.5.4 Testmodeller till Dennis-lampanI ett ganska tidigt skede när jag börjat skissa på min idé gjorde jag en liten

modell för att göra mig en bild av hur den kunde se ut i verkligheten. Jag

satte ihop ett mönster i datorn som jag skrev ut och sedan skar ut med skal-

pell. Eftersom papperet inte skulle hålla sig uppe själv tänkte jag limma fast

det mellan två overheadpapper med spraylim. Det visade sig inte vara någon

vidare idé då spraylimmet mattade plasten så man inte såg igenom den. Å

andra sidan fick jag då idén hur jag senare kunde göra ljustester med olika

frostning på ett enkelt sätt så det var inte helt bortkastat. Den lilla testmodel-

len gav ändå en riktning åt hur den riktiga lampan skulle kunna ta sig ut. Jag

tyckte att den fungerade bra och var tillräckligt spännande för att gå vidare

med den.

Lite senare när det blev dags att bestämma storleken på lampan kände jag

att jag behövde se den verkliga storleken eftersom den skulle bli så pass stor

ändå. En enkel modell av hoprullat papper som storleksreferens fungerade

bra. Jag testade med lite olika diameter och höjd för att få ett bra samspel

mellan dessa två mått. Lampan skulle kännas avlång men inte för smal.

Jag kom fram till storleken 96 cm hög och 22 cm i diameter. Senare för-

kortade jag den till 85 cm hög då jag insåg att den skulle bli väldigt stor och

svårhanterlig och antagligen kräva en högre takhöjd. Diametern behöll jag då

proportionerna fortfarande kändes bra.

Jag ville även göra ett fullskaletest för att kunna se hur mönstret jag gjort

skulle ta sig ut på lampan. Jag skrev alltså ut mönstret på ett antal papper

26

som jag sedan skar ut och satte ihop. Det första som slog mig var att jag

kunde göra mönstret mycket tätare. I datorn hade det sett ganska tätt ut

men då hade jag arbetat i en mindre skala. Hålrummen mellan grenarna var

ganska stora och skulle ge för mycket fokus till glascylindern innanför. Med

så mycket hålrum skulle även hela skärmen bli skörare och risken var att den

skulle gå sönder i tillverkning eller hantering. Många delar i mönstret som

blad eller blommor hängde ensamma och satt endast fast med en tunn bit i

resten av mönstret. Den här modellen gjordes när jag fortfarande hade 96

cm som höjdmått och det kändes väldigt stort när jag fick upp den framför

mig. Jag bestämde mig för att minska måttet till 85 cm. Jag fick alltså gå

tillbaka till ritbordet. Jag gjorde ett nytt mönster då jag ändå var tvungen att

ändra i höjdmåttet.

6.6 Mönster- och ljustester

Innan jag kunde börja med mina ljustester var jag tvungen att bestämma

storleken på mönstret. Jag gjorde åtta olika versioner av samma mönster

med det minsta något mindre än naturlig storlek och sedan ökade jag stor-

leken steg för steg till ett ganska stort mönster på det största. Jag skrev ut

dessa på A3-papper och satte upp på väggen bredvid varandra för att kunna

få en överblick. Eftersom A3-papprena inte var lika stora som lampan kom-

mer bli så fick jag visualisera för mig själv hur resultatet skulle bli.

Det största mönstret (nr 8) kändes nästan abstrakt och skulle antagligen

göra sig bättre som ett textiltryck. Det kändes lite likadant med de två min-

dre (nr 6 och 7). Mellanrummen blev också lite för stora och skulle ge för

stort fokus till glascylindern innanför. Det blev väldigt stor kontrast mellan

material och hålrum som förhindrade helheten i mönstret. Eftersom mön-

stret var så stort också så såg man inte så mycket av mönstret i sig utan mer

de enskilda delarna och en del av rörelsen försvann.

Den minsta (nr 1) däremot kändes väldigt plottrig. Även nr 2 blev lite plot-

trig på avstånd. Det gick inte riktigt att utläsa vad mönstret föreställde på lite

håll. Kvar hade jag alltså nummer 3,4 och 5, de i mitten. Av någon anledning

så hade jag hoppats på ett lite mer extremt val, kanske för att jag inte ville ha

”lagom”. Men i det här fallet så var lagom bäst. Det var ganska svårt att välja

ur dessa tre eftersom de var relativt lika varandra. Jag tog till slut bort nr 5

av den anledningen att hålrummen fortfarande kändes för stora och att det

inte kändes som att mönstret skulle omsluta cylindern riktigt så mycket som

jag ville. Jag bestämde mig för att välja mellan nr 3 och 4 i ett ljustest där jag

även kunde ta skuggbildning och ljusgenomsläpp i beräkningen.

27

För att bestämma vilken storlek på mönstret jag ville ha och hur mycket

frostning på den inre cylindern som skulle behövas gjorde jag en del ljustest-

er. Jag använde overhead-plast som jag spraylimmat på för att få den frost-

ade effekten. En hade jag helt genomskinlig och sedan olika mycket frostning

i stigande skala på fyra andra. Mönstret hade jag skurit ut ur ett A3-papper

som jag skrivit ut mönstret på i svart först. Testet gick till så att jag höll upp

en ljusslinga med glödhalogen och framför den hade jag först plastfilmen och

sedan det utskurna mönstret

Det första jag märkte när jag började med ljustesterna var skuggorna som

kastades på väggen. Jag hade räknat med en skuggbildning av mönstret men

trodde då att det skulle vara en avbild av mönstret som det är. Eftersom

jag hade en slinga med flera lampor på rad så fick mönstret ljus på sig från

flera vinklar samtidigt vilket gjorde att det fördubblades på väggen och gav

illusionen av något vildare och ”buskigare”. Det kändes som en bonus och

gav mer spänning åt armaturen. Skuggorna gav känslan av att man satt i en

berså eller dylikt.

I mina ljustester så tittade jag både på hur man uppfattade ljuset och lampan

genom att titta direkt på den och hur bra skuggbildningen blev på väggen.

För att få så skarp skuggbildning som möjligt så behövde jag ha så lite frost-

ning som möjligt, men den måste fortfarande skydda mot bländning annars

försvinner syftet med att ha den frostade cylindern. Jag kom fram till att

ganska lite frostning ändå gav ett bra skydd mot bländning och samtidigt gav

ett ganska definierat mönster på väggen. Så jag valde den med näst minst

frostning på.

Jag gjorde mina ljustester med de två olika mönsterstorlekar jag hade tagit

fram i mitt tidigare test. Jag jämförde hur skuggbilden blev på väggen, hur

mönstret uppfattades direkt mot ljuset och hur ljuset spreds ut ur mönstret.

Jag valde det större mönstret då skuggbilden blev bättre och man uppfattade

mönsterbilden mot ljuset bättre.

Jag gjorde även ljustester med lysrör eftersom jag inte helt ville utesluta det

utan att ha testat. Men som jag trodde blev det ett väldigt kallt och hårt ljus

med dåliga skuggor.

6.7 Material och miljö

De material jag tänkt använda i lampan är framförallt plåt och plast. Tidigare

har jag skrivit att jag skulle använda glas till cylindern men av flera anlednin-

28

gar, bland annat ekonomiska och viktmässiga, som framgår i nästa avsnitt

valde jag att använda mig av en cylinder i plexiglas istället. Jag var även inne

på att använda mig av en mässingsplåt för att få guldfärgen på insidan men

vid samtal med en producent påminde han mig om att mässingen kommer

att börja ärga. Det kan hända även om man lackar den eftersom det kan bli

små porer i lacken där fukt tränger in. Alltså blir det plåt och plexiglas.

Plåt är gjort på stål som är tillverkat av järnmalm. Stål är en legering med

järn som bas och tillsatta legeringsämnen. Dessa kan vara nickel, molybden

eller vanadin. I låga halter används också kol, kisel och mangan. Stålindus-

trin är en energikrävande industri med processer som ligger på temperaturer

över 1000 grader Celsius. Dock ligger svensk stålindustri i framkant med att

använda de bästa produktionsprocesserna. I processerna används kol- och

oljeprodukter, gas och elkraft. Tyvärr kan inte biobränslen användas men

olja och gas kan ersättas med elkraft.

Stora förbättringar i industrin har gjorts sedan 1960-talet och man jobbar på

att minska utsläppen. Det som framförallt släpps ut är koldioxid men även

kväveoxid, svaveloxid, stoft och kolväten släpps ut. Man satsar på energifor-

skningsprogram för att kunna minska på koldioxidutsläppen. Sedan 1992

har specifika utsläppen (ton utsläpp per producerat ton råstål) av svaveldiox-

id minskat med 60 %. Stoft ses inte idag som ett stort miljöproblem då oftast

över 98 % av stoftet tas upp i reningsteknik, filter och fläktsystem. Till stoftet

binds även vissa kolväten och hindras på så sätt att släppas ut.

Tyvärr hamnar en del utsläpp i vatten, huvudsakligen olja och suspenderat

material. Men de specifika utsläppen har minskat med 76 procent mellan

1989 och 2006. Även en del kväve släpps ut i vatten. Detta härrör främst från

betningsanläggningar och utsläppen kommer troligen att minska genom att

betningen så småningom kommer minska.

Stål kan återvinnas hur många gånger som helst och mycket av tillverknin-

gen av nytt stål kommer från skrot.5 Därför är det viktigt att skicka skrot till

återvinning så framställningen av ny järnmalm kan minska och på så sätt

minska utsläppen. Plåtskärmen i min lampa är enkel att skruva av så när den

har gjort sitt är det enkelt att återvinna den. Men självklart hoppas jag att det

kommer dröja länge till det blir aktuellt.

Plexiglas eller akrylplast är ett av försäljningsnamnen på polymetylmetakry-

lat. Plasten tillverkas nu av olja där 2 kg petroleum behövs för att tillverka

5 http://www.jernkontoret.se/stalets_kretslopp/index.php

6 http://en.wikipedia.org/wiki/Polymethyl_methacrylate 2009-05-07

29

1 kg plexiglas.6 Men under hösten 2008 kunde den tyske forskaren Thore

Rohwerder visa resultat som innebar att man kunde framställa akrylplast av

socker, alkohol, fettsyror och andra förnybara råvaror istället för att använda

fossil olja. Rohwerder räknar med att ha en pilotfabrik om fem år.7 Att till-

verka plaster ur förnybara råvaror skulle vara ett fantaskiskt lyft för miljön

och del i en lösning på problemet med oljan. Jag tyckte det var svårt att få

fram någon riktig information om framställningen av akrylplast och den

miljöpåverkan som blir i processen. Men i jämförelse med hur glas framställs

tror jag inte att plasten är mycket mer energikrävande. Plasten är lättare än

glas och kräver alltså inte lika mycket utsläpp i transport. Glas kräver des-

sutom extrema temperaturer i framställningen och ugnar som är på dygnet

runt. Nackdelen med plasten är just att den i dagsläget tillverkas av olja. Men

alla aspekter sammantaget, även de ekonomiska och plastens egenskaper,

talar för plexiglaset.

7. RESULTAT

7.1 Tillverkning

Min tanke var först att mönstret till den yttre lampskärmen skulle kunna la-

serskäras ut. Dock fick jag klart för mig under en handledning att det skulle

bli väldigt svårt och komplicerat. Det är säkert inte helt omöjligt att laser-

skära men utskärningen skulle ta väldigt lång tid och filen till maskinen som

skär skulle bli väldigt lång och komplicerad att göra

Istället fick jag tipset att fotoetsa ut mönstret. Fotoetsning fungerar ungefär

som när man gör screentryck på tyg. En plåt beläggs med en fotoresist som

kan liknas vid en UV-ljuskänslig film. Sedan får den en film med mönstret på

och exponeras för UV-ljus för att sedan framkallas. Efter detta lackas baksi-

dan på plåten för att etsvätskan inte ska förstöra baksidan och när detta har

torkat sänker man ner plåten i etsvätskan som då fräter bort det som inte

är maskat. När detta är gjort så neutraliseras etsvätskan på plåten för att

stoppa processen och plåten läggs i lösningsmedel för att lösa upp lacken och

fotoresistensen. Det är vanligt att man etsar in logotyper och mönster i olika

6 http://en.wikipedia.org/wiki/Polymethyl_methacrylate 2009-05-07

7 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/artic-

le460660.ece 2009-05-07

8 http://www.industrigravyr.se/pdf/Monster.pdf 2009-05-01 och e-mail från

Ulf Johansson på Svensk Industrigravyr 2009-05-20

30

produkter eller gör etsningar av logotyper i verktyg för tillverkning av plast-

produkter. Ofta etsas inte all metall bort utan man etsar bara ner i ytan en

bit. Man kan också etsa i flera olika nivåer för att få en 3D-effekt men i mitt

fall skulle allt som inte var mönster bort.8

Jag vände mig till Svensk Industrigravyr och fick kontakt med VD:n Ulf

Johansson. Han var väldigt hjälpsam och ville absolut försöka tillverka en

prototyp av min skärm. De kunde även etsa den från en cylinder. Skulle den

etsas ur en plan plåt skulle det bli väldigt svårt att få valsningen jämn så inga

delar ur mönstret skulle bli knöliga och bockade då jag har många mindre

delar i mönstret. Först skulle vi dock göra en testetsning på en mindre del för

att se att resultatet skulle bli bra eftersom jag skulle etsa igenom plåten.

Provetsningen gjordes på en 0,7 mm tjock plåt. Den blev tyvärr inte alls

bra. Jag fick beskedet från Ulf att istället för att bara fräta rakt igenom så

hade det på grund av plåtens tjocklek börjat fräta ut åt sidorna också och

mönstret hade blivit förstört. Ulf kontaktade ett företag i Österrike och fick

veta att plåten måste vara 0,3 mm tjock. Alltså väldigt tunn. Det gav ett stort

problem med att hitta någon som kunde leverera en så tunn plåt i en mindre

kvantitet. Vi funderade ett tag på att försöka få skärmen laserskuren i alla fall

men efter samtal med flera företag som inte kunde åta sig jobbet insåg vi att

det inte skulle gå att göra

Tillbaka på noll igen. Det var dags att fundera i andra banor. Det kändes

som att det bästa skulle vara att låta Svensk Industrigravyr göra skärmen.

Jag började fundera på hur jag kunde arbeta med istället för mot den tunna

plåten. Jag insåg också att jag skulle få göra avkall på en del idéer om den

ursprungliga formen. Efter diskussion med Ulf på Svensk Industrigravyr

kom vi överens om att vi skulle testa att etsa ur en rullad plåt som inte var

hopsatt (alltså ingen svetskant eller dylikt) utan som gick omlott istället. Så

istället för att ha en rak skarv som skulle passa perfekt i mönstret tänkte jag

låta plåten sluta i grenar som går ut på vardera sidan. Dessa kunde sedan

hakas i varandra för att på så sätt sluta cylindern. Vi skulle även testa att etsa

ur en platt plåt som rullas efteråt för att kunna jämföra de olika teknikerna

och komma fram till vilken som ger det bästa resultatet. Det slutade tyvärr

med bara den platta plåten eftersom den rullade fick en våldsam reaktion i

etsningsvätskan och i princip smälte ihop i skarven.

En miljömässig fördel med den tunnare plåten är vikten och kvantiteten på

materialmassan. Med lättare plåtar så minskar också utsläppen vid trans-

31

porter. En tunnare plåt innebär en mindre materialmassa som måste pro-

duceras vilket alltid är bra.

I början av projektet hade jag tänkt mig en glascylinder innanför plåtcylin-

dern. Till glascylindern hade jag funderingar på att antingen låta den blåsas

eller köpa en färdig. Tyvärr hittade jag ingen tillräckligt stor och att blåsa en

skulle bli väldigt kostsamt. Jag började tänka på alternativ till glas och kom

fram till att använda ett rör i plexiglas. Jag kontaktade Plastmekano, ett före-

tag i Staffanstorp som tillverkar plexiglas och rör i plexiglas. Kostnadsskill-

naden var väldigt markant. Två andra fördelar för att använda plast är vikten

och tåligheten. Ett plaströr blir mycket lättare och inte lika känsligt som glas

vilket gör det lättare att transportera och hantera vid montering. Återigen ger

det också mindre miljöpåverkan vid transport av ett lättare material. En risk

med glascylinder skulle även vara att den kan spricka vid efterarbete som

slipning och borrning av hål för upphängning. Nackdelen med att använda

ett plaströr är att jag förlorar lite av kopplingen till Zeros tradition inom glas.

Även om det ser ut som glas så är det inte glas. Å andra sidan kanske de som

ser lampan, alltså gästerna, inte uppfattar cylindern som plast utan tänker

glas och då väger fördelarna med att använda plast över. Jag beslöt mig för

att i alla fall använda plast i min prototyp av kostnadsskäl.

Cylindrarna kommer sitta ihop på så sätt att de hålls upp av en metallring

med tre ”pinnar” som sticker ut från den och går genom varje skärm. Utanpå

skärmen skruvas en kula fast på pinnen för att hålla skärmen på plats. Dessa

hållare använder Zero redan i flera av sina lampor vilket är bra då de redan

är i tillverkning. I metallringen sätter man sedan fast ljuskällan. Valet föll

alltså på en ljusslinga med 20 stycken 12 v halogenglödlampa från Markslöjd.

Medellivslängden för dessa är 2000, 4000 eller 5000 timmar beroende på

lamptyp.

7.2 Prototypen

När jag till slut fick min plåt var det mycket kvar att jobba på. Etsningen

gav inte en skarp mönsterkant, vilket jag trodde, utan det satt kvar bitar av

”halvfrätt” material som jag var tvungen att slipa respektive skära bort med

skalpell. Även på baksidan av plåten behövde jag slipa då den hade rester av

skyddslacken kvar. Detta tog åtskilliga timmar av mycket pill vilket fick mig

att inse att för en eventuell framtida produktion skulle detta kosta väldigt

mycket i mankraft. Det skulle dock vara intressant att diskutera frågan vi-

dare med en producent och försöka lösa produktionen på bästa sätt.

32

Jag var även tvungen att måla och rulla plåten själv. Att rulla plåten var inte

det lättaste då den gärna bockade sig istället för att böja sig jämnt. I en verk-

stad med utrustning för valsning hoppas jag att detta skulle ha gått bättre.

Då den svarta färgen på utsidan skulle spricka om jag lade på den innan jag

rullade fick jag lägga på guldfärgen först, sen rulla plåten utan att sätta fast

grenarna i varandra och efter detta lacka utsidan.

Som prototypen blev var det inte precis så jag tänkt mig. Det var väldigt svårt

att rulla plåten själv och därför blev profilen inte så skarp som jag skulle

önskat. Det är många små delar som lätt böjer sig så det blir en ”knäck” på

grenen.

8. SAMMANFATTANDE DISKUSSION, SLUTSATS

Det har varit en utmaning att jobba med ljus och belysning, vilket jag visste

när jag började projektet. Det är mycket att tänka på då färg, form och mate-

rial får helt andra betydelser när man adderar ljus till en artefakt. Även ljuset

i sig och ljuskällan är ännu en sak att ta med i beräkningen vid formgivning.

Tillsammans med miljö, kostnader och hantering i och efter produktion. Un-

der projektets gång har jag lärt mig mycket om allt detta och att alltid vänta

sig det oväntade när man sysslar med ljus.

Jag har fått kämpa för min idé då det visade sig att den var ganska svår att

producera en prototyp av. Men eftersom både mina handledare och jag själv

trodde på den tyckte jag att det var värt det. Det kanske inte alltid kändes

så när tiden började bli knapp och jag gång på gång fick dåliga besked om

produktionsmöjligheter men tack vare min envishet och mycket hjälp från

Ulf Johanson på Svensk Industrigravyr så gav jag inte upp. Att heller inte

ge upp utan försöka hitta alternativa vägar har lärt mig mycket och gett mig

en större tilltro till mig själv som designer. Det är väl det som designeryrket

egentligen går ut på? Att hitta nya vägar och tänka annorlunda.

33

De största problemen jag stötte på var i projektets början och i dess slutskede

men de var av helt olika karaktär. I början handlade det om brist på styrn-

ing och kreativitet. I slutet om produktionsteknik. Det jag kan ta med mig

av dessa problem till nästa projekt är att våga sätta upp tydliga ramar för

mig själv och våga ta kontrollen över mitt projekt. Jag måste våga att inte

krångla till det för sakens skull. Som erfarenheten visar så får jag tillräckligt

av det ändå. Därmed inte sagt att jag inte ska våga göra nya saker och testa

annorlunda tekniker. Jag bör också redan i ett skisstadium fundera mer över

produktionsteknik och kontakta företag för att få deras syn på saken och del

i deras erfarenhet. Jag ska självklart inte låta det begränsa mig i min skissfas

utan snarare låta det inspirera mig att hitta nya vägar.

Jag har också lärt mig att våga ta kontakt med företag och att be om hjälp.

Det finns mycket kunskap och vilja att hjälpa till hos tillverkare ute i Sverige

som jag är tacksam över att få ha tagit del av.

Att jobba med ljus i offentlig miljö har gjort mitt projekt intressantare för

mig eftersom det är med offentlig miljö jag vill jobba i framtiden. Det bjuder

på andra utmaningar och man måste tänka i ett annat användar/köpar-pers-

pektiv än när man designar för hemmiljö, då köparen inte alltid är användar-

en och användaren kanske inte alltid bara är den uppenbara. Det är speciella

omständigheter att ta hänsyn till i offentlig miljö men å andra sidan kan man

leka lite mer i sin design. Göra den lite vassare, lite ”mer”. Det är det jag at-

traheras och utmanas av med offentlig miljö och vill förbättra i varje projekt.

9. REFERENSER

Ahnlund, Gunnila, 1971, Form och komposition, LTs förlag

Annell Ljus+Form AB, 2007, Våra vanligaste ljuskällor, Kompendium

Armstrong, Gary & Kotler, Philip, 2005, Marketing: an introduction, Pear-

son Education Inc. ISBN 0-13-127312-4

Bibel 2000, 2000, Bibelkommisionen

Hjertén, Helena, 2001, Ljus inomhus, Arkus

Ljuskultur, 1990, Belysning Inomhus, Studentlitteratur, Stockholm

Norman, Donald A., 2004, Emotional Design, Basic Books

34

Whiton, Sherril, 1974, Interior Design and Decoration¸ fourth edition, J.B.

Lippincott Company

Jernkontoret, ”Stålets kretslopp”, http://www.jernkontoret.se/stalets_kret-

slopp/index.php 2009-05-07

Svensk Industrigravyr, http://www.industrigravyr.se/pdf/Monster.pdf

2009-05-01

”Polymethyl methacrylate”, http://en.wikipedia.org/wiki/Polymethyl_meth-

acrylate 2009-05-07

Wallerius, Anders 2008-11-18, Ny Teknik, “Tillverkar plexiglas av socker”

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/ar-

ticle460660.ece

www.zero.se

10. KONTAKTER OCH LEVERANTÖRER

Zero Interiör KB, Thomas Gill och Per Gill – www.zero.se

Svensk Industrigravyr, Ulf Johansson – www.svenskindustrigravyr.se

Tibnor AB, Johan Bard – www.tibnor.se

Mellströms Elektriska & Service

Markslöjd AB - www.markslojd.se

Proway – www.proway.se

1

Bilaga 1

Enkäter

Sheraton Stockholm Hotell

Undersökning om belysning i offentlig miljö

Jag heter Isabel Ersa Hallerstedt och går sista året på Designprogrammet i

Pukeberg. Just nu håller jag på med mitt ex-jobb som är en armatur för bely-

sningsföretaget Zero. Armaturen är tänkt för offentlig miljö av typen hotell

lounge, restaurang och café. För att jag ska kunna formge en så bra armatur

som möjligt skulle det hjälpa mig väldigt mycket om du/ni kunde fylla i den

här undersökningen och maila tillbaka den till mig. Självklart kommer jag att

tacka företaget i min c-uppsats och jag mailar gärna en pdf med resultatet.

Undersökningen består bara av 6 frågor men om du/ni har kommentarer,

frågor eller idéer skriv gärna det också.

Tack för er hjälp!

1. Hur vill ni att stämningen/känslan ska vara i loungen och/eller restauran-

gen? Avslappnad, diskret.

2. Hur tänker ni när ni ljussätter loungen och/eller restaurangen? Olika

typer av lampor, belysningens placering, tema osv. Skall vara dimmbart, för

att kuna anspassas till olika behov. Skall ha tillräcklig styrka för städning

nattetid. Skall vara ekononiskt i drift och service. Skall använda standard

ljuskällor. Ofta behöver man olika typer av armatur för att skapa rätt ljus-

miljö.

3. Vad är viktigast i valet av en enskild armatur? Rangordna där 1 är bäst och

5 är sämst

- Kostnad för armaturen och ljuskällan 3

- Hur enkelt det är att byta ljuskälla 5

2

- Ljuskvalitén 1

- Utformningen på armaturen. Att den förmedlar ett visst uttryck 2

- Att det går att kombinera armaturen med andra liknande. (till exempel en

pendellampa som ingår i samma serie som en vägglampa) 4

4. Hur pass stor plats får belysningen ta i loungen och/eller restaurangen?

(inte nödvändigtvis utrymmesmässigt utan mer intrycksmässigt)Belysningen

är lika viktig som möbler och färgsättning när det gäller att skapa stämmn-

ing.

5. Hur mycket bidrar belysningen till den allmänna atmosfären i loungen

och/eller restaurangen? Har stor betydelse. En flexibilitet i belysningen gör

att man kan ändra lokalens känsla med en knapptryckning. Mycket viktigt

allmänt.

6. Tror du att belysningen bidrar till om gästerna väljer att äta på hotellets

restaurang eller gå ut och äta? På vilket sätt? Subtila skillnader avgör.

Grand Hotel Opera

1. Hur vill ni att stämningen/känslan ska vara i loungen och/eller restauran-

gen?

Lugn och avstressande med ett tilltalande helhetsintryck

2. Hur tänker ni när ni ljussätter loungen och/eller restaurangen? Olika

typer av lampor, belysningens placering, tema osv.

Fönsternisch med infällda lysrör ger ett fint intryck bakom gardiner. Vidare

designade

”puckar” i mängd som ger ett varmt och snyggt helhetsintryck och dessa

dimras efter behov på dagen. Ljusare på dagtid och nedtonat på kvällen.

Punktkompletteringar med spots vid diskar och bufféer blir effektfullt. Kom-

pletteringar med fräcka golvarmaturer gör det hela fulländligt.

3

3. Vad är viktigast i valet av en enskild armatur? Rangordna där 1 är bäst och

5 är sämst

- Kostnad för armaturen och ljuskällan 4

- Hur enkelt det är att byta ljuskälla 3

- Ljuskvalitén 2

- Utformningen på armaturen. Att den förmedlar ett visst uttryck 1

- Att det går att kombinera armaturen med andra liknande. (till exempel en

pendellampa som ingår i samma serie som en vägglampa) 5

4. Hur pass stor plats får belysningen ta i loungen och/eller restaurangen?

(inte nödvändigtvis utrymmesmässigt utan mer intrycksmässigt) Mycket

plats då det skapar det sista totalintrycket. Man kan ha hur mycket snygg

inredning som helst men fel belyst kommer det aldrig till sin rätt.

5. Hur mycket bidrar belysningen till den allmänna atmosfären i loungen

och/eller restaurangen? Se p4

6. Tror du att belysningen bidrar till om gästerna väljer att äta på hotellets

restaurang eller gå ut och äta? På vilket sätt? Bidrar som sagt till helhetsin-

trycket i stor grad.

Café Soup n´Bagel

1. Hur vill ni att stämningen/känslan ska vara i caféet?

Mysig, hemtrevlig känsla.

2. Hur tänker ni när ni ljussätter caféet? Olika typer av lampor, belysningens

placering, tema osv.

Spotlights som ger punktbelysning och allmänbelysning..

3. Vad är viktigast i valet av en enskild armatur? Rangordna där 1 är bäst och

5 är sämst

4

- Kostnad för armaturen och ljuskällan - 2

- Hur enkelt det är att byta ljuskälla - 3

- Ljuskvalitén - 1

- Utformningen på armaturen. Att den förmedlar ett visst uttryck - 4

- Att det går att kombinera armaturen med andra liknande. (till exempel en

pendellampa som ingår i samma serie som en vägglampa) - 5

4. Hur pass stor plats får belysningen ta i caféet? (inte nödvändigtvis utrym-

mesmässigt utan mer intrycksmässigt)

Förstår inte riktigt frågan. Belysningen i sig skall inte synas utan det är lju-

set/mörkret som skall synas.

5. Hur mycket bidrar belysningen till den allmänna atmosfären i caféet?

Ganska mycket

6. Tror du att belysningen bidrar till gästers val av café och hur länge de sit-

ter där? På vilket sätt?

Belysningens utformning bidrar till trevnaden – tillsammans med andra

faktorer, tex ljud, plats, möbler, lukt mm. Det är en faktor som bidrar till om

gästen väljer just vårt café.

7. Hur länge vill ni att gäster ska vistas i caféet i genomsnitt?

Beror helt på ”beläggningen”. Är det lunchrusning vill man att de sitter kort

tid. Är det perioder med lite gäster vill man att de sitter längre eftersom ett

tomt café inte är inbjudande.

5

Bilaga 2

6

Bilaga 3

7

Bilaga 4

Exempel på projekt av Zaha Hadid

8

Bilaga 5

Resultat