Destination Norrbotten 2010

SOMMAREN 2010

Pite

8484 fullmatade sidor med 100100-tals sommartips frn Norrbottens 1414 kommuner

Lule

lvsbyn

Boden

Kalix

verkalix

vertorne

Pajala

Kiruna

Gllivare

Jokkmokk

Arjeplog

Arvidsjaur

Haparanda

2 Destination Norrbotten l Sommaren 2010

norrbottens ln finns det 14 kommuner.

I alla dessa kommuner finns det minst ett halv-

dussin platser och freteelser som r extra vrda att uppleva och som vi drfr har valt att tipsa om i den hr sommartid-ningen.

Det finns naturligtvis mycket mer som r vrt en visit.

Det r ingen verdrift att pst att det finns lngt ver hundra sevrdheter att ska upp och ta del av i vrt sommarskna nordligaste ln.

Hr finns storslagen na-tur, intressant historia, vacker arkitektur, fascinerande kultur, spnnande aktiviteter, roliga att-raktioner och engagerade mn-niskor i en bedrande blandning.

Fr alla som kommer utifrn fr att ta del av vad Norrbot-ten har att erbjuda vntar en upptcktsresa med mnga ver-raskningar.

Fr alla som redan bor i Norr-botten finns det anledning att pminna sig om vad som finns i nromrdet och att frscha upp sina upplevelser.

Tro oss. Vi vet.I tio r har vi haft frmnen

att f ka runt fr att i text och bild frska fnga och frmedla en del av det rika utbudet.

Det r drfr vi glatt pstr att vi har Norrbottens roligaste sommarjobb.

som norrbottning knns det uppriktigt roligt att p dessa rundturer f mta entusiastiska beskare som spontant uttrycker sin frtjusning ver vrt ln.

Det r bland annat det vi vill frmedla.

I tidningen finns ocks listor med sommarens evenemang i alla de 14 kommunerna.

Ta del av tipsen. Lt Norrbot-ten bli destinationen i sommar.

Njut av livet nr dygnen r som ljusast och landskapet som vackrast.

glad sommar!

Hundratals platser vrda att upptcka

destination norrbottenn Medfljer som bilaga i Norrbottens-Kuriren, Norrlndska Socialdemokraten och Pite Tidningen den 12 juni 2010.Ansvariga utgivare: Mats Ehnbom (Kuriren), Anders Ingvarsson, (NSD), Matti Lilja (PT).Produktion: Norrbottens Media AB, 2010.Redigering och layout: Bjrn HanssonTryck: Tryck i Norr AB, Lule Upplaga: 92 500 ex.

62 63Destination Norrbotten L Sommaren 2010 Destination Norrbotten L Sommaren 2010

SEVRT TIPS FRNKIRUNA5

lvsbyn

vreTvrsel Rack-

berget Rack-bergetAvatrsket

VisthedenVistheden

Sikfors

Harads

StorforsenVidsel

21

4

5

3

1) Hjalmar Lund-bohmsgrdenKiruna fick sin nuvarande plats tack vare grundaren Hjalmar Lundbohm som ocks var gruvbolaget LKABs frste disponent. Hans minne hedras i ett av Kirunas ldsta hus, dr han bodde fr hundra r sedan.

2) IcehotelJukkasjrviven p sommaren kommer turister frn hela vrlden till Juk-kasjrvi och Icehotel ett av Sveriges mest knda stllen, internationellt sett. P sommaren har hotellet och isattrak-tionerna smlt bort, men det finns alltid iskonst att se.

3) KebnekaiseFr nrvarande r Kebnes sydtopp 2 104 meter ver havet. Upp till Keb-nekaise fjllstation tar man sig enklast frn Nikkaluokta. Andra bra stllen fr att ta sig ut i Kirunafjllen r Abisko, Bjrkliden och Riksgrnsen.

4) Kiruna kyrkaSveriges mest omtyckta byggnad. Den utmrkelsen fick Kirunas mycket speciella trkyrka vid en omrstning i brjan av 2000-talet. Kyrkan r ska-pad av arkitekten Gustav Wickman, inspirerad av den samiska kulturen och den omgivande fjllvrlden.

5) Vittangi lgparkByn Vittangi ligger lngs vgen mel-lan Svappavaara och Karesuando. Hr har Lars Bjrk skapat Norrbot-tens frsta lgpark. lgarna rr sig i ett stort hgn p cirka 5 000 kvadratme-ter, men det gr att f riktig nrkontakt med bde fullvuxna lgar och kalvar.

AMILJEN SARRI HAR drivitturistverksamhet i Nikkalu-okta i ett sekel.

I r r det exakt 100 r se-dan byn Nikkaluokta grundades, p den plats dr tre dalar mts - Vistas-dalen, Ladtjodalen och Kalixlvens upprinnelse.

Hr har samer lnge haft sin boplats, men i hundra r har Nik-kaluokta nu ocks varit porten in i Sveriges hftigaste hgfjllsomrde runt Kebnekaise.

NILS OLSSON SARRI blev den frsta tillsynsmannen t Svenska Turistfr-eningen. Bland de 14 barnen fanns Enok, Per och minstingen Henrik - pappa till Anna Sarri. Sedan drygt tio r tillbaka leder hon det turistf-retag som familjen startade 1946 och som nu heter Nikkaluokta Sarri AB.

Fjllturismen via Nikkaluokta tog riktig fart d vgen frn Kiruna blev klar 1971.

De senaste tv ren har vi slagit nya besksrekord, sger Sarri.

DET INNEBR MER N 25 000 rliga beskare.

Mnga r utlnningar, tyskar och andra. De r fler n svenskarna, sger hon.

Och mnga r frstagngsvand-rare. Mnga frgar hur man gr, s-ger Margareta Sarri, Annas mamma.

I restaurangen och butiken blandas olika sprk. Beskarna r frn skilda platser, men gemensamt har de sin lngtan till den svenska fjllmiljn.

Nu ska vi njuta, lovar Pia Juss-heikki frn Haparanda, p vg ut med Marie Hannu frn Seskar.

DE HAR JUST VGT sina ryggsckar vid entrn till den turistanlggning som stod klar 1988. Den r ritad av arkitekt Hans Tirsn och formad som de fyra vindarnas mssa

Inne i restaurangen hnger tre stora lgkronor och tre enorma renkronor. P vggen finns tre vackra vepor med olika samiska ord fr sn.

P menyn finns vilt, delfisk och br, tillagat av Maj-Britt Svensson.

Vi fr dagligen berm och upp-drag att hlsa kocken. Det r en del av arvet, att vi ska ta bra.

EN TRAPPA UPP finns galleriet Skaidi. Sommarens utstllning visar verk av Barbro Poggats.

Turistanlggningen r en samlings-plats. Hr fr beskarna information om praktiska saker, men ocks om samerna och den samiska kulturen.

Det r nt vi vill utveckla: att be-rtta mer. Vi borde intervjua de ldre i byn, samla in mer kunskap fr att kunna bertta. Det r viktigt att fra den vidare, menar Sarri.

P HJDEN EN BIT bort finns kapel-let, invigt 1942 och ritat av arkitekt Cyrillus Johansson. Det r en bygg-nad som frenar sunda lapska linjer med en fr de hrda vinterstormarna lmplig konstruktion.

Frn kapellets hjd r vyerna vida, med dalgngen och snkldda fjlltoppar p avstnd. Tystnaden nstan hrs.

Vi r stolta ver vr vackra natur, sger Sarri och frstr mnniskors frtjusning:

I grunden handlar det om mn-niskors lngtan efter rent vatten, frisk luft, fin milj.

BORTA I SKOGSBRYNET syns vand-rare. En del p vg ut i fjllvrden, andra p vg hem.

Det r en brokig skara. Men p stigen r alla lika, som mamma brukar sga.

Fr de som stannar till i Nikka finns 60 sngplatser i bde enkla och mer moderna stugor.

Mnga bor ocks i tlt. S r det med familjen Dahlberg frn Skel-

lefte. De skyndar sig att resa tlten innan kvllsduggandet blir fr ttt. Brderna Jesper, Tobias och Hen-rik Dahlberg delar det stora tltet, medan pappa Jan-Olof bor i eget. Nsta morgon ska de ut p ngra dagars vandring.

SOMMARSSONGEN i Nikkaluokta varar frn veckan fre midsommar till slutet av september.

Anna Sarri glds t de allt fler turisterna och tycker att turismen samsas bra med samebyarna Laevas och Girjas rensktsel.

Genom att vi i familjen ocks har renar har vi lttare att uppmrksam-ma det som kan bli konflikt. Visst kan det vara som att balansera p slak lina, men det r bttre att vara med och pverka och gra nt bra av turismen.

Fotnot: Nikkaluokta ligger till strsta delen i Gllivare kommun, men eftersom vgen till och frn byn gr till Kiruna har reportaget ftt den dateringen.

Text: Hans Olov OhlsonFoto: Lennart Jnsson

Populr porttill finaste

fjllvrlden

KIRUNA. Folk kommer och gr. De verkar p vg ngon-stans. S str det i gstboken inne i turistanlggningen.I Nikkaluokta r de p vg till eller frn Kirunas fjllvrld. Men det knns som att alla kommer hem till oss, sger Anna Sarri, frestndare.

F

N Anna Sarri erknner: Vi r stolta ver vr vackra natur.

N I exakt hundra r har byn Nikkaluokta funnits och varit en plats dr fjllvandrare mtts.

N Turiststationen r ritad av Hans Tirsn och formad som de fyra vindarnas mssa.

N I Nikkaluokta mts tre dalgngar. In i Ladtjodalen grstigen mot Kebnekaise.

N Bartolome Martinez och Anna Lopez frn Cantajar i sydstra Spanien vandrar i regn. Han har arbetat i Tarfala och ville visa Anna de svenska fjllen men nu har de gtt den frsta dagen, och kanske den sista.

N Marie Hannu frn Seskar vger ryggscken: 14 kilo. Hon ska vandra med Pia Jussheikki frn Hap-aranda. De har en gng deltagit i Kebne Classic, de elva milens tur till Abisko, men nu ska vi njuta.

N Richard Lars Olsen och Andreas Lars Jansson frn Gteborg passar p att prova att kasta lasso.

N Skelleftefamilj som tltar. Fr v r det brderna Jesper, Tobias och Henrik Dahlberg som slr upp tltet frsta kvllen. Pappa Jan-Olof fr bo i eget.

N lgkronor och renhorn pryder restaurangen.

N Kapellet i Nikkaluokta frenar sunda lapska linjer med en fr de hrda vinterstor-marna lmplig konstruktion.


SEVRT TIPS FRNGLLIVARE5

verkalix

Lansn

Lansjrv

ngesn

Gyljen Tallvik

Ny-byn

Svartbyn

Marsjrv

2

5

3

41

1) AitikkoppargruvaDet ger en svind-lande knsla, att se ner i dagbrottet en enorm grop, flera hundra meter djup. Aitik r en av Europas strsta koppargruvor och hller nu dessutom p att byggas ut.

2) Dundret Gllivares eget stadsberg och fjll. Dundret reser sig 823 meter ver ha-vet. P sommaren gr det dagliga turer upp till toppen dr man kan se en stor del av norra Sve-rige. I toppstugan kan man dessutom ta toppengoda vff-lor med hjortronsylt.

3) Gellivaregamla kyrkaGllivares ldsta bevarade byggnad r frn 1700-ta-let och har hetat Friedrichs kyrka efter den dvarande kungen, Lappkyrkan och ettreskyrkan, eftersom den finansierades med ett re per svenskt hushll.

4) Hembygds-omrdetGllivares hem-bygdsomrde vid Kvarnforsen r Norrbottens strsta med ett 30-tal bygg-nader och miljer. ldst r Lapplgret, dr det bl a finns en rekonstruktion av den knde samekonstnren Nils Nilsson Skums (1872-1951) kta.

5) LKABsunderjordgruvaCirka en kilome-ter ner under jord gr frden med buss. Turen ger en unik upplevelse, eftersom den visar en underjordsgruva med pgende produktion. Den underjordiska upple-velsen kombineras frslagsvis med ett besk i Kkstan i Malmberget och p gruvmuseet.

U R DET LIV IGENi den teruppbyggda Kkstan i Malm-berget.

Lngs huvudstrket Vster-lnggatan kommer en skara vandrande.

Harry Harnesk har varit med s lnge att han kommer ihg Finkelstein, vars bod r den enda originalbyggnad som str kvar p platsen. ret var 1920.

Jag var fem r och kom in hos Finkelstein. Han hade mest skjortor och trjor. Han visade oss en kostym, men det blev ingen affr. Men han bjd mig p en chokladbit, minns Harnesk (som avled ngra mnader efter besket i Kkstan, 94 r gammal).

KKSTAN R EN KOPIA av den milj som vxte upp p platsen i slutet av 1800-talet.

Jrnvgen frn Lule drogs fram till Malmberget 1888. Det ret lastades det frsta malmtget och d startade malmruschen. Malmflten blev ett svenskt Klondyke. Det var tungt jobb, men folk frn hela landet lockades av lnerna. I Bergslagen tjnade de 30-35 kr, i norr fick de 150 kr i mnadsln. P bara ett par r kom cirka 5 000 mn-niskor till Malmberget. De byggde sina egna hus och s uppstod Kkstan.

DEN MODERNA KKSTANvill visa hur det sg ut.

Vsterlnggatan med sina salubodar och affrer.

Finn-Jakobs bastu, dr folk samlades till mten och dr Malmbergets arbetareparti bildades.

I Kafet endast fr nyktra har Marlene Hagadahl bokstavligen ikltt sig rollen som servitrisen Vackra Sara. P vggarna minner gamla tidningssidor om den tidens nyheter.

Alla sorters mnniskor kommer hit, turister och lokalbefolkning. De tittar in och gr och lser p vg-garna, sger hon.

MYGGEN BESVRADEmnga som kom frn sdra Sverige. De byggde drfr husen hgt upp p bergs-sluttningen, dr det blste mer.

De byggde med de korta brdorna frn gamla flsk- och dynamitldor. Folk t mycket amerikanskt flsk, men p ungefr var femte brda stod det Explosiv vara.

Husen lg till hlften in-grvda i backen och kallades backsvalor.

DET VAR LIKVIDDAG var 14e dag och d var det extra liv i stan.

Lngs Vsterlnggatan var det d marknad, med kp-mn frn hela Norrland vid sina stnd.

Mnniskorna i Kkstan

levde enkelt och elndigt, men kunde nd kosta p sig. Dagens Nyheter skrev 1902:

Deras hus voro som svinstior. Men ur dessa klev vlkldda herrar och damer

Lnsman Lom var ensam polis och d rallarna hade lediga dagar blev det ofta stora bataljer. Det hnde att man fick kalla p armn frn Boden fr att hlla ordning.

MED MNGA MN samlade uppstod ocks bordeller och lnnkrogar.

Husen fick nummer i den ordning de byggdes. Bermt var nr 64, dr Finn-Greta hade mottagning.

Enligt Lapplandsplakatet frn 1700-talet var det frbju-det att ha och inta spritdryck-er i Lappland, men mnga brnde sjlva eller smugglade in starkvaror.

Brnnvinskriget utbrt 1896. Frlsningsarmn, lo-gerna och lnsman Lom hade d ledsnat p allt superi. De kldde upp spritlangarna och slngde ut dem.

DEN URSPRUNGLIGA Kk-stan brann 1914. Allt frstr-des utom det gula huset och Finkelsteins originalbod.

P 80-talet ritade arkitekten Janne Wikstrm en kopia av Kkstaden, med gamla foton som frebilder.

Mycket teruppbyggdes p exakt det gamla stllet. Bland annat fanns grundste-narna till Kafet endast fr nyktra.

Dremot blev det inte plats fr flsk- och dynamitlde-husen, eftersom LKAB har tvingats stta upp stngsel runt rasriskomrdet vid Gro-pen. Det omrdet nrmar sig,

s det r risk att hela Kkstan mste flyttas.

I SOMMAR R DET nd verksamhet i den gamla stan.

Det blir vandringar, visningar och utstllningar. En sker i samarbete med Norrbottens museum, med foton av Lea Wikstrm. Hon var jmnrig med Kkstan och dokumenterade med sin kamera mycket av det gamla Malmberget. Hon tog ocks mnga portrtt.

Det var billigt, s alla hade rd, sger Lars Isra-elsson, som tycker om att bertta om bygdens historia.

Vi vill ha kvar de som redan r hr i Kkstan och hoppas f hit fler att ha fr-sljning, sger han.


Kkstanbyggdesi SverigesKlondyke

GLLIVARE. Det var inte guld som lockade, utan jrnmalm, jobb och jttelner.Malmflten blev Sveriges Klondyke och i Malm-berget vxte Kkstan upp. Det r viktigt att pminna om bygdens historia, tycker Lars Israelsson, kultursekreterare i Gl-livare kommun.

N

N Greta Berg-gren har till-sammans med sonhustrun haft pekloppis lngs Vster-lnggatan se-dan Kkstan teruppstod 1988.

N Gun-Britt Wrnberg har drivit Finkelsteins bod flera somrar och hade ovanligt mycket turister som beskare i fjol.

N Vivianne Hgman r inflyttad. Hon skulle stanna i tv r, men har nu varit kvar i 41. I sin bod sljer hon till turisterna, t o m Lovikkavantar.

N Svarta Sara, alias Marlene Hagdahl, serverar gott fika i det tidstypiska terskapade Kafet fr Nyktra.

N Vsterlnggatan var huvudstrket i Kkstan.

72 73

P

Destination Norrbotten L Sommaren 2010 Destination Norrbotten L Sommaren 2010

SEVRT TIPS FRNJOKKMOKK51) jtte Svensk Fjll- och Samemu-seumSamiska kulturens museum r ven ett specialmuseum fr fjllkedjans natur och kultur, och in-formationscentrum fr fjllturister. Hr finns basutstll-ningen Laponia, om vrldsarvsomrdet som kallas Europas sista vildmark.

2) Drrarna vster-ut Uvssat DavsImponerande monu-mentalmlningar p sjlva dammen vid Akkats Kraftstation. Mlningarna r gjor-da av konstnrerna Bengt Lindstrm och Lars Pirak. Motiven anknyter till den samiska kultur som p mnga stt prglar omrdet.

3) FjlltrdgrdenBara ngra hundra meter frn jtte ligger den hr trd-grden. Hr finns fjllvxter som ger en frsmak av vad som kan vnta den som fjllvandrar. Fjlltrdgrden r p cirka en hektar och genomstrm-mas av den stilla Kvarnbcken.

4) KvikkjokkEn av de ldsta svenska bosttning-arna i Lappland. En silversmlthytta var hr i drift redan 16611702. I dag har fjllbyn bara cir-ka 20 bofasta. Varje sommar arrangeras Linndagarna. Byn r utgngspunkt fr mnga fjllvandrare.

5) Porjus pionjr-verket i demarkenren 1910-1915 byggdes det frsta svenska kraftver-ket just i Porjus, mitt ute i vildmar-ken. Det var ett gigantiskt projekt, som beskrivs via utstllningen Porjus EXPO. I den gamla stllverksbyggnaden tar man sig ned 50 meter under jord.

N Alf Wallbing och Nisse Henriksson promenerar glatt ver lvfran p vrl-dens lngsta hngbro p en golfbana.

N Behver Nisse Henriksson kraft till sin putt s produceras den i nrheten

N Alf Wallbing och Nisse Henrikssoni skuggan av klubbhuset.

N Alf Wallbing slr ut ver sjn dr det finns ring.

N Den gamla kraftstationen kallas fr klubbhuset.

Kraften och sknheten ger energi p golfbanan

JOKKMOKK. Nr golfen spelas som bst frmedlar den kraft och sknhet.I Porjus frenas egenskaperna redan i sjlva banan. Sveriges vackraste kraftstationsomrde, sger Alf Wallbing, slagfrdig ordfrande i Porjus Golfklubb.

ORJUS GOLFBANA har en ovanlig historia.

Till stora delar samman-faller den med klubbordf-

randen Alf Wallbings liv som mogen man. Nr han fyllde 50 r 1988 fick han nmligen ett golfset i present av syskonen.

D var jag ju bara tvungen att bygga en golfbana, skrattar han.

Tillsammans med sina brder stegade han runt bland stubbar och stenar fr att leta en lmplig plats. Det blev frst tre greener vid festplatsen, men de bestmde sig s fr att bygga en ordentlig bana. De anlitade ingen arkitekt, utan gjorde planeringen sjlva.

I AUGUSTI 1993 INVIGDE Porjus golfklubb sin niohlsbana. Det r en bana med utslag bde uppe p sm berg och p kraftverksdammen, med

en och annan fairway som grnsar till kraftstationens sprakande stllverk och med greener p bda sidor om den torrlagda lvfran.

Det r en mycket annorlunda bana, i en milj dominerad av naturtillgng-ar som skog och vattenkraft.

ETT AV DE VACKRASTE hlen r nr 12, med utslag ver en djupt liggande liten sj dr det sgs finnas ring. En porlande bck passerar nedanfr ut-slaget och har i bsta fall en lugnande effekt p den som r nervs. Hlets green ligger vid kraftstationens stll-verk. Det hrs ett knastrande surr frn 400-kilovoltsledningen.

Det svraste hlet r nr 5, som spe-las ver lvfran.

Det krvs ett slag p minst 120 meter fr att passera det hotfulla stenskravlet.

Verkligen ett skrckhl, vittnar Nils Henriksson.

Tidigare tvingades spelarna g ner i den torrlagda lvfran fr att komma ver till green, men sedan 2008 finns en tjusig ljusbl hngbro att vandra ver. Det svajar sknt under prome-naden p bron, som r 83,5 meter och drmed vrldens lngsta hngbron p en golfbana.

P SLUTTNINGEN TRONAR den gam-la kraftstationen, byggd fr hundra r sedan.

Vi brukar kalla det vrt klubbhus, skmtar Wallbing.

Nr klubben byggde sin bana valde man att satsa p konstgjorda greener av plast.

Det trodde folk inte p. Det var samma skepsis som mot de frsta platsgrsplanerna fr fotboll. Det

skulle inte g, minns Wallbing.Fr ett par r sedan bytte man

greenerna, till nnu mer moderna. Nu r det definitivt ingen skillnad.

De hr pminner om vanligt grs, sger han.

TACK VARE GREENERNA i plast har klubben reducerat kostnaderna fr banunderhllet och frlngt s-songen.

I Porjus gr de sina frsta rundor kring 15 maj.

D alla har feber och vill spela. Sedan hller de p till lngt in i

oktober. Tills snn kommer. Som lngst

har vi spelat till den 22 oktober.

VRLDSSTJRNAN Robert Karlsson r hedersmedlem i klubben. Han har kopplingar till Vuollerim och brukar

ibland komma och trna p banan. Dessutom har han haft clinique i Porjus.

Det r en fantastisk kontakt vi har. Han r imponerande att se. Han brukar sga att det hr r vrldens svraste bana, eftersom det r s korta hl! Han slr ju s lngt, 265 meter i snitt med sin driver. Hr har han svrt att vlja klubba, sger Wallbing.

DE LNGSTA HLEN r hl 2 och 11, 375 respektive 369 meter. Det r banans enda par 5-hl.

Kortast r hl 7 och 16, 119 respek-tive 122 meter, och totalt r niohls-banan 4 445 meter, med par 70.

P driving rangen har folk sett en bjrn och andra djur r nnu vanli-gare.

Hr ropar vi inte Fore!, utan Ren!

Det r inte ovanligt att det syns renskit p banan. Den gdslingen kan anses som ersttning fr utfod-ringen.

PORJUS GOLFKLUBB firade 20-rs-jubileum i fjol och har i dag ungefr 800 medlemmar. Av dem finns cirka 100 i Jokkmokks kommun. vriga finns i andra delar av Sverige eller ute i Europa.

Klubben ordnar tta-tio tvlingar per ssong och har regelbundet kurser fr nybrjare.

Det krvs mycket ideellt arbete fr att driva en sn hr klubb och bana, sger Wallbing och gr ett nytt utslag med kraft, som det anstr en golfare i Porjus.


lvsbyn

vreTvrsel Rack-


VisthedenVistheden

Sikfors

Harads

StorforsenVidsel

21

4

5

3


SEVRT TIPS FRNARJEPLOG5

verkalix

Lansn

Lansjrv

ngesn

Gyljen Tallvik

Ny-byn

Svartbyn

Marsjrv

2

5

3

41

1) AdolfstrmDr vgen slutar vid sjn Yraft ligger byn, i storslagen, vacker fjllnatur. Majorsgrden r frn 1700-talet och pminner om silve-repoken. Hr finns ven handelsbod, samt stugor och btar att hyra.

2) Arjeplogs kyrkaTrkyrkan med sin ovanliga rosa frg speglar sig i Hornavan - Sveri-ges djupaste sj (221 meter). Till det speciella med den hr korskyrkan hr ocks att den har tornet i st och sakristian i vst.

3) GaltispuodaDet r bara cirka 1,5 mil upp till utsiktsbergets topp frn Arjeplogs centrum. Det r enkelt att ta sig upp via bilvgen - och det r vrt det. Frn bergets krn r ut-sikten milsvid, med Norge i vster och Sarek i norr. Det r ocks ett toppen-stlle fr att uppleva midnattssolen.

4) KrajaCampingplatsen i Arjeplog ligger p en egen halv. Hr finns pool med 24-gradigt vatten, plus studsmatta, Luftlan-dets attraktioner, lekpark, bangolfba-na, vrdshus, samt kanoter, fyrhjulingar och trampcyklar att hyra. Fr alla som bor p Kraja r det gratis fiske i Hornavan.

5) SilvermuseetMitt i samhllet lig-ger det prisade mu-seet med vrldens strsta samling av samiska silverf-reml. Hr finns ven en stor mngd bruksfreml. Museet r grundat av Einar Wallquist, Lappmarksdok-torn kallad. Hans gamla bostad Doktorsgrden str alldeles i nrheten.

ET R STILLA sommardag i byn Gasa, cirka fyra mil sder om Arjeplog centrum.

Hr har Lotta Svensson och hennes familj byggt upp Btsuoj skogssamecentrum.

Hit kommer varje r cirka 5 000 beskare, mnga fr att ta del av gam-mal kunskap. Lotta Svensson berttar om samiska traditioner, om naturens vrden och rter och lkevxter.

Varsamt lyfter hon p den lga vegetationen. Hon beskriver hur vx-terna knns igen och berttar om vad de kan anvndas till.

EXKURSIONER HAR blivit populra sommaraktiviteter p flera stllen i Norrbotten. Svensson mrker av ett vxande intresse fr naturens lke-kraft, bde fr kropp och sjl. Som

same r hon uppvuxen med ett lev-nadsstt som r anpassat till naturen och hennes budskap r drfr givet:

Vi ska respektera naturen. Gammal kunskap ska man aldrig

avfrda, menar hon.

HON HAR ALLTID varit intresserad av vxter. De gamlas berttelser har gett henne kunskap och hon provar och fr ny kunskap hela tiden. Hon bert-tar bland annat om hur folk gjorde frr d det inte fanns bljor.

D plockade man bjrnmossa och vitmossa och torkade. Sen la man det under babyn. Nr babyn kissade, sg mossan upp det. Den r ocks ltt des-inficerande, sger hon och tillgger glatt:

Har man glmt ta med toalettpap-per nr man r ute i skogen kan man ocks ta bjrnmossa

FR BESKARNA Lotta Eriksson och barnen Lova och Olle Olsson frn Jrna visar Svensson en rad vxter med intressanta egenskaper:u Ljungen s mytomspunnen.

Vi har inte kamomill hr, men ljungen har samma effekt. Vi gr te av den, eftersom den har lugnande effekt.u Lummern vars knoppar kan tor-kas till srpulver.

Har man vrk, trycker man lum-mern mot. D slpper vrken. Jag fr ibland kramp nr jag kr bil. D stannar jag och plockar. Jag stoppar det i fickan och det lindrar. Det kallas lyckopodium och r mycket verksamtu Renfana som kan kokas till myggmedel.u Rosenroten fjllens kaktus.

Man skrapar rtterna och lgger

dem i sprit, fr att desinficera. De har stimulerande och frebyggande effekt.u Rlleka med mest salicylsyrsyra av alla vxter.

Den r bra mot huvudvrk, mens-vrk och annat snt som man tar treo fr annars.u Sileshr som vxer p myrar och ser ut som rd bomull.

Man stter den i en burk och fyller med sprit. Sen fr det st i tre veckor. Det fungerar sen som hostmedicin.u Skvattram ett bra myggmedel.

- Och gott som te!u Slj som botar huvudvrk.

- Man skalar bort barken och tug-gar. Efter en kvart brjar det ltta. Fast det smakar frsts vedervrdigtu Ttrt som man gr filtta med.u kerfrken bra fr hud och hr.

Och mot urinvgsinfektion. Man

Vxande intresse fr vxternas kraftARJEPLOG. Lotta Svensson fingrar frsiktigt i vegetatio-nen. Fr fascinerade beskare berttar hon om vxternas lkande kraft. Intresset brjar komma tillbaka, sger hon.

D

N Varsamt fingrar Lotta Svensson i vegetationen och berttar om vxterna och deras lkekraft.

N Lotta Svensson beskriver de olika rternas egenskaper fr en intresserad Lotta Eriksson frn Jrna.

N Massor av vxter alla med olika intressanta egenskaper.

N Renarna rr sig fritt i omrdet och fascinerar beskarna med sina stora horn.

N Nr Lotta Svensson skr torrktt blir bde beskarna och hunden Boston sugna.

N Lova Olsson

klttrarupp p

en Njalla en

samiskmatbod.

N Btsuoj ligger vid vattnet, vid en utstickare till sjn Storavan.

kokar tv nvar i en halv liter vatten. Det blir en kraftig kur.u lgrt bra mot frkylning.

LITE FRSIKTIG br man frsts vara. Det finns en risk med att till ex-

empel kombinera blodtrycksnedst-tande medel och vxter. D br man resonera med lkare. Och ter man diabetesmedicin eller antidepressiva medel br man kanske inte heller ta vxter, ppekar Svensson.

Lotta Eriksson lyssnar och lgger p minnet. Hon sger:

Mycket intressant. Det knns vik-tigt att ta tillvara den hr kunskapen.

BTSUOJ BETYDER ren p samiska och i omrdet rr sig renar fritt. Lova och Olle Olsson gr nra ngra som vilar sig. Svensson berttar att renen

r det enda hjortdjur vars bda kn br horn. Hon frklarar ocks det knppande ljud som hrs nr renarna rr sig, som frn sprakande eld.

Det r ett signalsystem. Renarna har ett ben under skinnet som gr att det lter s dr nr de gr. Nr en ren stannar s hr de andra att ljudet upphr och d stannar de ocks. Naturen r listig.

Btsuoj skogssamecenter r skapat fr att frmedla kunskap om den sa-miska kulturen och om det naturfolk som har befolkat Sapmi, Sameland, sedan urminnes tider.

I framtidsplanerna ingr att rekon-struera en samisk offerplats, i samar-bete med Silvermuseet i Arjeplog.



SEVRT TIPS FRNARVIDSJAUR5

verkalix

Lansn

Lansjrv

ngesn

Gyljen Tallvik

Ny-byn

Svartbyn

Marsjrv

2

5

3

41

1) Camp GielasVid stranden av Tvttjrn ligger Arvidsjaurs barnvn-liga camping. Det r nra till shopping, ventyrsbad och aktiviteter i samhl-let. P campingen bad, bastu, bangolf, biljard, gym och kiosk.

2) Glommerstrsks hembygdsmuseumMuseet bestr av tolv grdar och en vapensmedja. Mnga bruksfre-ml r frn sent 1700-tal. I bondgr-den Hngengrden finns bl a en av Sveriges ldsta skolsalar, anvnd fr eleverna redan p 1840-talet.

3) LappstadenBara ngra hundra meter frn kyrkan ligger Sveriges strsta samiska kyrkstad med anor frn 1700-talet och bestr av mer n 80 byggnader. I samband med Storstmningshel-gen sista helgen i augusti r hr frg-sprakande fest.

4) Orrkammens gocartI myrkanten nra Abborrtrsk finns denna anlggning med ett 30-tal bilar. Den 300 meter lnga kringelfor-made banan r ltt kuperad och om-tyckt av frare i alla ldrar. P omrdet finns ocks en bana fr crosscart. Hr finns ven dressi-nuthyrning.

5) RallarmuseetBilder och freml berttar om de ral-lare som en gng byggde den 130 mil lnga Inlands-banan. Museet r en hyllning till rallarna och finns i stationsbyggnaden i Moskosel. Snabba guidningar sker d tgen p Inlands-banan stannar till ett par gnger om dagen.

KNHETEN SKINER p hjden i nordvstra delen av Arvidsjaurs centrum, i frlngningen av genom-

fartsleden Storgatan.Dr har den tronat i drygt hundra

r.Den sttliga trkyrkan r mlad i

ljus gult, med vitt rammnster. Den har ett kontrasterande mrkt tak med en mngd skarpa spetsar. P lngsi-dorna finns fyra spetsbgiga fnster. Det r en pampig arkitektur, kallad experimentellt nygotisk. Arkitekten heter Gustaf Hermansson.

UNDER FYRA SEKEL fick Arvidsjaur fyra nya kyrkor.

1606-08 uppfrdes den frsta p gamla prstgrdsomrdet, dr Arvid-sjaurs hembygdsfrening numera har sitt museum. Vid den tiden fanns mrkligt nog varken bebyggelse eller frsamling p platsen.

1703 stod en ny kyrka klar, p samma plats som den frsta. Kung Karl XI bidrog till bygget med 300 daler kopparmynt. Det drjde innan den nya kyrkan blev ngotsnr frdigt inredd och med tiden ansgs den alltfr liten.

1821-26 byggdes den tredje kyr-kan, nu p Kroppsbacken, den plats dr ocks den nuvarande kyrkan str. Runt kyrkan uppstod ocks tre

kyrkstder - Lappstaden, Bondsta-den och Borgarstaden. I dag finns bara Lappstaden kvar, ngra hundra meter bort.

1903 INVIGDES den nuvarande kyrkan.

D den byggdes teranvndes allt virke som gick att ta tillvara frn den gamla kyrkan, men det krvdes ocks mycket mer.

Kyrkan r treskeppig, men knns kvadratisk eftersom det domineran-de lnghuset r s brett .

Det finns plats fr nstan 800 personer.

NR MAN STIGER IN i kyrkan kan man se portrtt av de gamla kyrko-herdarna.

En del har en dramatisk historia. Sigvard Granberg blev till exempel prst i Arvidsjaur 1719, men drun-knade i samband med ett slagsml p Storavan sommaren 1731.

Tv av portrtten r tecknade av lappmarksdoktorn Einar Wallquist frn Arjeplog.

Det sttligaste portrttet r en mlning av den nuvarande kyrkans frsta kyrkoherde, Magnus Theodor Berlin.

VILKA BNKAR som skulle kpas in till den nya kyrkan var en frga som

engagerade Berlin. Trbnkar var fr hrda och obekvma, tyckte inspek-tor Marklund, men eftersom de var billigast ville Berlin ha dem och s blev det.

Mina hrare kommer inte till kyrka n fr att sitta bekvmt utan fr att hra Guds ord, ld hans tro.

Bnkarna str dr n i dag, mlade i grtt i mild kontrast mot vg-garnas grddvita och takets ljusbla frg.

P TRE SIDOR finns lktare, vars balustrader ocks gr i grtt.

Kyrkvaktmstare Jacob Hedstrm och hans son Frans gnade en hel sommar i Strmsgen t att svarva stolparna till lktarrckena och till trapprckena upp mer n 350 stycken.

P 1950- talet renoverades kyrkan. D skapade monumentalmlaren Ivar Hjertkvist en ny altartavla, som fick tcka det gamla altarfnstret. Tavlan r en triptyk vars mittendel visar ett typiskt lapplndskt norr-sken som strlar ned ver korset. Altartavlan frn den frra kyrkan hnger kvar i den nuvarande kyrkan ver kyrkvrdsbnken.

P ALTARET STR tv ljusstakar. De kommer frn Leo Lw i Stockholm, fanjunkare och msterskytt. Han lt

1962 smlta ned sin prissamling och gra till ljusstakar, som han sedan sknkte till sin gamla kyrka.

Precis i mittgngen hnger en stor ljuskrona. Den ska pminna om Noaks ark, om rddningen.

I samband med renoveringen p 50-talet fick kyrkan ocks en ny orgel, placerad p lktaren baktill i kyrkan. Orgeln r byggd av Grn-lunds orgelbyggeri och har 1 200 pipor och 19 register

PREDIKSTOLEN r gjord av kyrkans byggmstare Felix B Holmstrm frn -vik.

I lillkyrkan till vnster om pre-dikstolen finns ngra rariteter:

Altarmlningen frn 1703 rs kyrka kan vara ett krigsbyte frn Polen och det 30-riga kriget. Den visar Jesus p korset, inramat av 26 portrtt.

Miniatyrmodellen i tr av den frra kyrkan r gjord av urmakaren Anders Gustaf Sderberg till en utstllning 1895.

Ovanfr finns en bild av den frra kyrkan tagen av Sigrid Levin, den frsta fotografen i Arvidsjaur.


Gudomliga sknheten en av Sveriges vackraste

ARVIDSJAUR. Budskapet i guideprmen vittnar om en stark tro p den egna, gudomliga sknheten:Vlkommen till Arvidsjaur kyrka en av Sveriges vackraste.

S

N Arvidsjaurs kyrka r en av Sveriges vackraste ritad av arkitekten Gustaf Hermansson, i en stil som kallats experimentellt nygotisk.

N Den treskeppiga kyrkan rymmer nstan 800 personer. Predikstolen har en baldakin som ljudtak fr att prstens ord ska n ut direkt till de frsamlade.

N P altaret str ett par ljussta-kar, formade av msterskytten Leo Lws nedsmlta prissamling.

N Miniatyren av den frra kyrkan r gjord i tr av Anders Gustaf Sderberg.

N Den gamla altartavlan frn 1703 rs kyrka r frmodligen ett krigsby-te frn 30-riga kriget.

N Eftersom folk skulle komma till kyrkan fr att hra Guds ord och inte fr att sitta bekvmt fick det bli de billigare trbnkarna.

N Mittbilden i al-tartavlan visar det typiskt lapplnd-ska norrskenet.

N De skarpa spetsarna ger arkitekturen karak-tr. P bda lngsi-dorna finns ocks fyra spetsbgiga fnster.

N Orgeln r placerad p lkta-ren baktill i kyrkan och byggd av Grnlunds orgelbyggeri.

34 35

AStrlande tider fr lasergame


SEVRT TIPS FRNBODEN5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein

KorpilomboloNarken Pello

Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) Eyvind Johnson-stuganBodens bermde nobelpristagare i litteratur fddes i bagarstugan i Bjrkelund den 29 juli 1900. Varje sommar firas hans minne p hans fdelsedag. Det gr ven att vandra runt stan i Johnsons fot-spr, med start vid jrnvgsstationen.

2) FrsvarsmuseetBelget p gamla A8-omrdet. Muse-ets mnga freml, filmer och bilder skildrar 1900-ta-lets militrhistoria i allmnhet och Bodens garnison och frsvaret av vre Norrland i syn-nerhet. P grden finns en hinderbana i miniformat fr barnen.

3) KyrkstugornaKyrkstan i Boden byggdes fr snart 200 r sedan. Numera terstr ett 30-tal stugor. De anvndes frr i samband med konfirmation, kyrk-besk, marknader och ting. I dag hyrs de ut sommartid till turister.

4) NordpoolenRankat som ett av Sveriges bsta ventyrsbad. Hr roar sig svl unga som ldre. Det finns bland annat ventyrsbassng, vattenrutschbanor, motionsbassng, relaxavdelning och upplevelsebastu. En fin tillflykt regnda-gar.

5) RdbergsfortetEtt av de fem stora forten i det som en gng var Bodens fstning, byggd 1901-1914. Ett be-sk i berget ger en chans att uppleva det som en gng var topphemliga ut-rymmen och att ta del av den svenska frsvarshistorien. Fem dagliga guid-ningar sommartid.

N Hrliga tider, strlande tider De rdrosa strlarna skr genom dunklet inne i bergrummet nr det spelas lasergame p Area 66 i Boden.

N Gnget frn Svedjeskolan som just har spelat stende fr v Tobias Lind-bck, Ryan Hugh, Isak Abrahamsson, Simon Bjrnfot, Nils Thomasson och Casper Westin, samt knstende fr v Elias Agnr, Pontus Westin, Jakob Niemi, Ludvig Ahnquist och Lukas Lindbck.

N En mask som kan skrmma Rasmus Andersson-Jansson visar upp ett fult fejs i latex.

N Urban Jansson r en av mnnen som driver Area 66, en av Europas mest moderna anlggningar fr lasergame.

N Siktet instllt fr fr v Lud-vig Ahnquist, Casper Westin och Jakob Niemi.

N Lukas Lindbck lter sig inte stras av en maskerad figur.

REA 66 STR DET p skyl-ten vid vg 97. Pilen pekar in mot berget Svastklinten.

Vid vgens slut str en jrndrr ppen. Nr gonen har vant sig vid mrkret ser de en lng tunnel in i berget. Gngen r bara upplyst av en rd ljusslinga i taket.

Bergssidorna r fuktiga och det knns kallt. ventyrsknslan vaknar.

En bttre lokal kan vi inte ha. Bara att g in i berget skruvar upp frvnt-ningarna, medger Urban Jansson, en av de ansvariga fr anlggningen.

Till Area 66 kommer olika gng fr att tvla i lasergame.

EFTER EN KORT GENOMGNG av reg-lerna utrustas de tv lagen med rda respektive grna vstar. De fr ocks sina speciella laservapen innan de gr

en trappa ner och sprider ut sig.Dramatisk musik fyller s rummen

- tecknet p att spelet r igng.Varje strlskott som trffar en vst

eller ett vapen registreras. Att trffa en motstndare ger 100 pong, att trffa en i det egna laget ger 50 minuspong.

UPPE I FIKET KAN DE som inte spelar flja pongen fr varje spelare p en TV-skrm. Det individuella rekordet fr en match r mer n 7 000 pong.

Den hr dagen r det ett kompis-gng frn Svedjeskolan i Lule som tvlar. Bsta pongen noterar Tobias Lindbck - 3 800. Han har beskt anlggningen flera gnger och gillar spnningen.

Det r kul att skjuta folk, sger han skrattar.

Och det r kul att vinna , sger lagkamraten Jakob Niemi.

BERGRUMMEN ANVNDES tidigare som fort fr civilfrsvaret. De har nu frvandlats till en specialarena fr lasergame, bestende av 14 rum p en yta av cirka 400 kvadratmeter.

I de olika rummen finns skrmar och freml frn det gamla fortet ut-placerade, vilket ger mnga skrymslen och skyddade utrymmen.

En det detaljer r mlade i klara frger. UV-ljuset gr att de lyser ef-fektfullt och att vita inslag i klderna verkar sjlvlysande.

MILJN R INSPIRERAD av Stjrnor-nas krig och science fiction.

P ngra stllen finns skelett och andra lskiga figurer gjorda av latex,

utplacerade fr att ka spnningen i halvmrkret. Urban Janssons son Ras-mus visar upp en mask som de ocks brukar anvnda.

En del gng tycker om att man kommer ner och skrmmer dem lite extra, skrattar Jansson.

Det uppstr snabbt en spnning fr den som smyger runt och samtidigt ska frska trffa motstndarna och sjlv undg att bli trffad.

Det r den adrenalinkicken som gr det kul, sger Jansson. Det gller att stndigt vara i rrelse och att ha ryggen fri.

ATT SKILJA VN frn fiende kan vara ganska svrt. Jakob Niemi tycker:

Det borde vara mer lysen p vs-tarna s att man lttare ser skillnaden p lagen.

BODEN. Musiken dnar. Mrka figurer rr sig p tysta steg mellan rummen. Pltsligt skr rdrosa laserstrlar genom dunklet.Lasergame r som ett levande dataspel.

Fortfarande anvnds ibland ett ldre system fr spelet, men Area 66 har ocks skaffat ett nytt system som r Europas modernaste. Det heter Veqtor Max och r helt radiobaserat.

Det har mnga fler funktioner, samlade i vapnet. Det r modernare design och en mycket lttare utrust-ning, frklarar Jansson och visar den nya och mindre slingan, som bara v-ger sju hekto och brs ver ena axeln.

TEKNIKEN HAR VARIT den strsta investeringen fr gnget som driver Area 66. Frutom Urban Jansson r det Michel Mnsson och Mikael Lindgren, samt tre mer passiva del-gare.

De kpte bergsfortet fr fem r sedan och har sedan dess hela tiden utvecklat anlggningen. Nu siktar de

p fortsatt expansion. Det finns fler utrymmen i berget att ta tillvara.

Vi funderar p att anvnda det till andra attraktioner. Vi frsker ordna ngonting nytt varje r, sger Jansson.

Intresset finns. De har tio-tolv bokningar varje vecka idrottsgng, svensexor, mhippor, kickoffar och liknande. Gngen kommer frn Ki-runa i norr till Skellefte i sder.

P sommaren har de drop-in och d kommer mnga norska turister fr att prova.

Den yngste deltagaren de haft var bara sex r, medan den ldste var 86. Lasergame tilltalar folk i alla ldrar och alla kategorier.

Och det r inte bara killar som kommer hit, utan tjejer ocks.



SEVRT TIPS FRNLVSBYN5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) BensinmuseetEtt besk i mu-seet blir en riktig nostalgitripp. Hr finns bl a mrken, roliga reklamprylar, fordon, skyltar och modeller av mackar, det mesta med anknytning till ben-sinmrken och allt ger en bild av den sena 1900-tals-historien.

2) FllforsenHr finns ett vatten-fall som r elva me-ter hgt och en fors med laxtrappa. Det skna naturomrdet ligger ngra mil norr om centralorten och har fina rastplatser och eldstder.

3) KyrkmalmenDen 200 r gamla korskyrkan r den givna centralpunk-ten p det upp-hjda kulturomrdet Kyrkmalmen. Just utanfr kyrkan str monumentet Galaxen, till minne av astronomiprofes-sorn Knut Lund-mark (1889-1958). Ett 40-tal stugor bildar kyrkstaden.

4) RackbergetI naturreservatet vid vg 374 finns sti-gar, raststuga och grillplatser. Hgsta punkten ligger 254 m h. Belningen fr den som tar sig upp r en vidun-derlig utsikt ver dalen. P bergets sdra sida finns ovanliga vxter, bl a trolldruva och tibast.

5) StorforsenDen strsta obundna forsen i norra Europa r en av Norrbottens strsta turistattrak-tioner. Forsen finns i Pitelven, cirka fyra mil nordvst om lvsby central-ort. Falhjden r 60 meter p tv kilo-meters lvstrcka. En naturskn plats dr det ven finns ett Skogsbruks- och flottningsmuseum.

N Det r sommarkvll, det r solsken och det har samlats lite folk vid scenen fr att vara med om allsng.

N I orkestern ingr Jake Jakobsson, piano, Dennis hman, trummor, Gsta Gustavsson, bas, och Folke Johansson, saxofon.

N Om orkestern inte skter sig s riskerar medlemmarna en utskllning

N Tv vinnare fr komma upp p scenen och hmta pris efter kvllens lottdragning.

N Medelldern r hg i den sjungande publiken och entusiasmen r stor.

N Medan allsngen pgr sprutar fontnen upp vattnet i den vackra Lomtjrnsparken.

N Sven-Erik Svempa Hornberg r Norrbottens meste allsngsledare. Ocks i sommar kommer han att vara runt p flera platser.

En lovsngtill allsngen

LVSBYN. Vi brukar ha tur med vdret. Det har d aldrig snat.Sven-Erik Hornberg skmtar med publiken i Lomtjrnsparken.Det r dags fr allsngskvll i lvsbyn.

VLLSSOLEN BELYSER scenen i Lomtjrnsparken. Fontnen sprutar vatten i den lilla sjn en bit bort.

Sven-Erik Hornberg vlkomnar vrl-dens bsta publik i alla fall i lvsbyn.

Har ni tagit med er snghumret? frgar han och tillgger:

Det r tilltet att dansa ocks.

ORKESTERN BRJAR med det som egentligen r kvintettens signaturmelodi, tillgnad Gunnar Wiklund: Nu tndas ter ljusen i vr lilla stad.

D sista tonen klingat ut presenterar Hornberg sina musikanter, fr kvllen i enhetliga gr trjor:

P trummor: Dennis hman. Fr dagen i solglasgon. Han r s

blyg fr flickor.

BASISTEN HETER Gsta Gustavsson och saxofonisten Folke Johansson.

Den killen r frn Nybyn hr i lvs-byn.

Bakom pianot sitter en herre, bara kolla de bara benen: Jake Jakobsson.

Och sjlv kallas jag Svempa, sger Hornberg och fr applder, innan han vnder sig ut mot publiken:

Visst har vi det hrligt hr i lvsbyn?

HAN UPPMANAR ALLA att sl upp sidan 17 i allsngshftet. Dr finns Marie-The-rese.

Den vackraste flickan som i lvsbyn kan ses, sjunger Svempa glatt.

Ett 50-tal personer r p plats. Medel-ldern r hg och det r mest kvinnor. I brjan r allsngen trevande, men appl-derna r distinkta.

Tack. Vi r inte s vana. Vi fick appl-der i Slagns och tackade fr dem, men d sa de att de bara klappade fr att hlla sig varma

S FLJER ETT VALSPOTPURRI med Svarte Rudolf, Jungfrun p Jungfrusund och Svinsta skr.

Visst r det hrligt med svenska ltar? frgar Svempa och mnga nickar.

Han blddrar fram sidan 5. Vi tar Flickorna i lvsbyn. Nej,

Smland! sger han och berttar att han frra gngen frgade var de bsta flickorna fanns och d fick Ystad som svar, och Karlskrona!

Jag sger lvsbyn! hojtar en herre. Jag str fr det!

BANDET GR S The Girl from Ipanema, en version i lvsbybossa.

Hornberg tittar s p sidan 3 och hittar I min lilla, lilla vrld av blommor.

Efter genomfrt nummer fr bandet ovationer:

Bra, ropar en entusiast i publiken.

Allsngen har sakta tagit sig nr det r dags fr Strck ut din hand och Frken Frken.

DREFTER HAR DET blivit dags fr lottdragning. Svempa uppmanar alla att titta i hftet p sista sidan.

Det ska st lvsbyn och dagens datum.

Tv armar strcks upp i luften. Tv! Perfekt. Vlkomna fram, sger han.Kvinnan fr en fruktkorg, mannen ett

paket.

S R DET DAGS att sjunga igen. Vi har inga rosor att dela ut, s vi gr

det via en melodi. Sidan 38, sger Horn-berg och berttar att norrmnnen brukar kalla det sin nationalsng: Tio tusen rda rosor.

Refrngen kan alla kom igen nu! uppmanar han.

NGRA LIGGER lite fre i texten och melodin, men det gr inget. Det viktiga r att viljan r god.

Kom igen, nu, lvsbybor, uppmanar han igen.

Bra! blir responsen eftert.Hornberg tackar och kontrar bort mot

mannen. Fin hund. Lika fin som matte.

DET R SLUTET av juli, men det hindrar inte att bandet tar upp En kvll i juni.

Efter Lasse Berghagen blir det Evert Taube.

Fryser ni? Nu har ni en chans att vrma upp er. Sjung med i Calle Schewens vals, sger han

S sker och ntligen hrs rejl allsng.

DET BLIR JAKE Jakobssons tur att hylla det Kalifornien dr han r fdd - men inte frivilligt. Han gr sin version av Roy Orbisons California Blue, fr med sig pu-bliken i handklappning och belnas med kvllens varmaste appld.

Knns det bra? kastar Hornberg ut som frga till skaran nedanfr scenen

Jaaa! lyder det unisona svaret.

HAN FRSKER SIG P nnu ett skmt: Om ni hr nn skillnad nr jag

sjunger och pratar gr ni det bra.Det hrs ingen strre reaktion, men

han fr med sig publiken i nsta Sven-Ingvarslt. Svempa sjunger uppmanande Sg inte nej

sg kanske, kanske, kanske, sjunger alla ljudligt som svar

Det funkar flera gnger och allsngen fortstter en liten stund till innan det r dags att avsluta nnu en norrbottnisk allsngskvll.


K

arVidsJaUr

lVsbYn

glliVare KirUna

boden

arJePlog

JoKKmoKK

Hans olov ohlsonreporter

lennart Jnssonfotograf

2010

i sidorna6263

sidorna

6667

sidorna

7475

sidorna

3637sidorna

3233

sidorna

5859

sidorna

7071

det HnderNorrbotten!

Hundratals evenemang i hela lnetsidorna 7983

3Destination Norrbotten Sommaren 2010


SEVRT TIPS FRNKALIX5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) FattenborgFornlmningsom-rde ute i skogen en bit utanfr Tre. Hr finns ett 30-tal boplatser och nstan lika mnga gravrsen. Det r Norrbottens strsta samling av forntida gravar.

2) FrevisrenNgra mil norr om centrum ligger Kalix eget havsbad. Det brukar upplevas som ett drmstlle, srskilt bland badsugna barn. Hr finns nmligen en stor sandstrand, en stor lekplats, tv pooler, lng vat-tenrutschkana - och havet i tre vder-streck.

3) Kalix skrgrdEn av Sveriges vackraste ar. S har Stora Huvn kallats. n har en lttillgnglig hamn, hrligt havsbad, labyrint och ett berg med fantas-tisk utsikt. Kalix skrgrd r gjord fr besk. Allra lngst ut ligger naturreser-vatet Malren med bermt kapell.

4) Mariebergs ViltfarmEtt beredskapsmu-seum som berttar om krigets historia och inverkan p norra Sverige. Det r en av de senaste attraktionerna. Hr finns bland annat ocks vildsvin, hjor-tar, skogskrog och fint fiskevatten.

5) VassholmenSveriges vackraste spelplats. S kall-lar teaterfreningen Brt kulturn i Kalix lv. P n spelar Brt sitt rliga som-marlustspel. I som-mar heter frestll-ningen ??????? Ut tar sig publiken via frjan. P n finns ett museum om flottningens histo-ria. Varje sommar r det Eldfest p n p Nationallvens dag.

EN GAMLA T-FORDEN gs av Jan-Erik Larsson. Det r ocks han som ger Filips-borgs herrgrd, den vackra

byggnaden hgt uppe p Kalixlvens sdra strand.

Hit kommer folk p sommarsn-dagarna fr att koppla av och njuta av gott ka, grna ute p den stora solaltanen i sderlge.

De kommer ocks fr att uppleva gamla tiders miljer och ta del av kulturhistorien.

TILL HISTORIEN KAN RKNAS de vlsktta och vackra fordon som Norrlands motorhistoriker i Kalix samlar ute p grden. Bilarna passar i herrgrdsmiljn och bidrar till bil-den av en fruten tid med elegans och vlmende.

Herrgrden Filipsborg kpte kalix-bon Larsson 1984. I drygt 25 r har han byggt ut p omrdet och reno-verat den gamla herrgrden, dr det

numera r konferenser och middagar och sommarcaf.

Innan vi kpte det stod det de i nstan tio r. Alla fnster var snderslagna, och alla kakelugnarna. Folk till och med buskte snskoter genom huset, minns han och kan i dag skoja om korsdraget.

- Det blev d inte instngt och fuktigt

NUMERA R FILIPSBORG i prima skick.

Renoveringen pgr hela tiden. Ett hus mste man hlla efter, annars frfaller det fort.. Vi har tv vaktms-tare som jobbar hr hela tiden.

Larsson r elektronikingenjr och planerade egentligen att ha herr-grden som kontor, men krgaren Jan Johansson vertalade honom att hlla igng det som herrgrd. Fast fr tillfllet saknas en kvalicerad krgare till restaurangen.

Kk nns, s det r bara att stta

igng. Men det krvs kunnande - och man mste vara entreprenr, sger Larsson.

SOMMARCAFET STARTADE frra ret. Det blev snabbt ett populrt utyktsml, bde bland kalixbor och turister. Mnga kom cyklande frn campingen inne i Kalix. Ibland var beskarna p plats lngt innan cafet ppnade.

Folk kom redan klockan 12. Jag hade inte hunnit plocka fram allting, berttar Sabina Rnnkvist, som grna framhller Filipsborgs egen ppelkaka med vaniljss.

Det r vrt signum. Vforna p vren och ppelkakan p sommarca-ferna. Du hittar ingen godare ss!

EFTER FIKAT KAN den som har lust vandra runt i herrgrden. Den br-jade byggas i brjan av 1800-talet och ck p 1870-talet sin nuvarande form av trpatron Per-Adolf Svanberg,

grundare av Btskrsns sgverk.I markplanet nns hallen i

ursprungligt skick, samt Maria Ene-sklds budoir, Johanna Svanbergs salong, Trpatron Svanbergs contoire och Dr Filip Kleinschmieds klinik och frrum.

En trappa upp nns hradshv-ding Hjers salong, Frken Helens rum, Patrons gemak, Filippas salong, ett damrum, samt punschveranda t norr och solaltan t sder.

GAMMELDAGS TAPETER pryder vg-garna, liksom gamla bilder. I tio av rummen nns fantastiska kakelugnar.

Bland de utlagda bckerna nns en beskrivning av Nordanskrs hafskur-anstalt i Kalix skrgrd en gng vrldens nordligaste kuranstalt.

Till Nordanskr gr turer med bten Filippa, som ligger nere vid bryggan. Filippa var smeknamnet p patron Svanbergs fru Johanna. Bten gr ocks turer upp efter Kalixlven

Nostalgin frodas vid Filipsborg

KALIX. Frarna parkerar sina rariteter p den grusade grdsplanen framfr Filipsborgs herrgrd.I solskenet glnser en Cadillac Coupe de Ville, en Chevrolet Bel Air, en Buick frn 1929 och en T-Ford Touring frn 1926.Uppstllningen utstrlar nostalgi.

D

N Vackra veteranbilar framfr Filipsborgs herrgrd en bild av nostalgi och en pminnelse om en frfluten storhetstid.

N Jan-ErikLarsson ger Filipsborgs herrgrdsedan 1984.

N Ett litet museum p omrdet berttar om sgverksepoken i Kalixomrdet.

N Ett lusthus str p tomten, som p den branta stranden ned mot lven r gjord i etager.

N Med bten Filippa grs turer dels uppstrms Kalixlven, dels ut i havs-bandet till Nordanskr dr en gng vrldens nordligaste kuranstalt fanns.

N Kakelugnar och gammeldags tapeter ger karak-tr t mnga av herrgrdens rum.

till kerholmen, dr Larsson ordnar aktiviteter i Laxhyddan. Kring ar-rangemangen har Filipsborg ett gott samarbete med Hotell Valhall.

TOMTEN P BAKSIDAN av herrgrden gr i etager ner mot lven. Ursprungli-gen var det grdens framsida.

P den tiden kom man frn lven, berttar Larsson.

P omrdet nns ocks Grdsarki-vet, Logen, Rttarbostaden och bastu med badtunna. Larsson har ven byggt en ny ttakantig timrad loge med plats fr 65 personer. P utesce-nen spelar teatergruppen Vi numera sin sommarteater.

I somras hade vi som mest 265 personer, nytt publikrekord, sger Larsson beltet.

I en byggnad nns ett museum om sgverksepoken i Kalixomrdet. Ut-stllningen visas p begran.



SEVRT TIPS FRNHAPARANDA5

verkalix

Lansn

Lansjrv

ngesn

Gyljen Tallvik

Ny-byn

Svartbyn

Marsjrv

2

5

3

41

1) Green Zone golfP den hr grns-verskridande banan kan bollen rulla i hl en timme innan den slogs tack vare tidsskillnaden mellan Sverige och Finland! Golfbanan r lagd i Tornel-vens delta och flera gnger under en 18-hlsrunda gr spelet ver riksgrnsen.

2) Haparanda kyrkaNumera finns den hr speciella kyrkan med i boken 1001 byggnader du mste se innan du dr. Kyrkan r byggd i koppar, med speci-ellt utseende. nda sedan invigningen 1967 har kyrkan varit kontroversiell, men p senare tid ftt upprttelse.

3) KukkolaforsenDen mest knda forsen i Torne lv ett par mil upp-strms frn Hap-aranda centralort. P stranden finns ett omfattande bastumuseum och ur forsen hvas sik under sensomma-ren. Helst br man njuta av fisken nr den r nyhalstrad.

4) MatkakoksiEn av de bsta laxfiskeplatserna i Torne lv, en na-turskn sevrdhet knappt fyra mil frn Haparanda. Varje r fr folk hr riktigt stora laxar, ibland uppt 20 kilo. P platsen finns ven en cirka 300 r gammal rkbastu.

5) SeskarTack vare bron r det ltt att med bil ta sig ut till den hr trevliga och tillgnglig ngra mil sder om Hap-aranda. P Seskar finns bland annat flera fina badstl-len, en behaglig campingplats och mnga naturskna miljer. Minnesmr-ken pminner om den gamla sg-verksepoken.

ET R TIDIG OCH SKNsommarmorgon nr Svanberg samlar pas-sagerarna p bryggan i

Haparanda hamn. I vattnet vilar M/S Bosmina, dpt efter en krfta som bara r 0,8 mm.

Skrgrdens staste varelse, sger Svanberg, som fem dagar i veckan kr guidade turer ut till Haparanda-Sandskr, hjrtat i Sveriges stligaste nationalpark.

PASSAGERARNA FR presen-tera sig. Det skapar gemenskap och god stmning redan frn start.

Nu ska vi avnjuta Sveriges naste skrgrd, sger Svanberg och lgger ut.

Frden tar cirka en och en halv timme. P vgen citerar Svanberg poeten Sten Selander, som ansg att skrgrden mellan Lule och Haparanda har kvar de svenska arkipelagernas ljusa lyrik, men samtidigt sveper dr in ett isigt luftdrag frn ster med halvarktisk dslighet och sibirisk melankoli.

SLAR SOLAR p ett stengrund. Andra simmar runt i vattnet och tittar nyket.

Nr Bosmina lagt till i den skyddade hamnen p Haparan-da-Sandskr vntar en rund-vandring p den sregna n. Hr nns sandstrnder, hedar, fjllik-nande landskap, skog, myrmark och blomsterngar. En osannolik mosaik, enligt Svanberg, som vid sina ftter visar den ovanliga bottenviksmalrten.

FR 150 R SEDAN var det liv och rrelse p n. Den 20 juli varje r startade lax- och strm-mingssket.

Som mest fanns mellan 200 och 300 sommarboende skare p n. Det fanns hamnfogde, men inte alltid var det frid och frjd. P en brosten str 1779 AMP, till minne av den kniv-huggne skaren Anders Matts-son Prukko.

NUMERA R SANDSKR ett uppskattat utyktsml. P n nns bra spngar, mnga kilo-meter lnga. De gr som ljusa band genom det ppna grusgr och sandbruna hedlandskapet.

Kapellet ligger p en hjd och doftar tjra. Det gamla sdes-magasinet r yttat frn Hapar-anda fr att ven vara sjmrke. Hyvlade stockar fungerar som sittbnkar.

Utanfr nns tre gravar. Enda stenen minner om sjmannen Olof Victor Andersson och r rest av hans frldrar.

EFTER FRSTA RUNDTUREN blir det lunch - lax, kokt potatis och hjortronss.

Imponerande med sn lunch hr ute, sger norskan Sissel Blix Ackermann.

Efter maten vntar en ny vandring. En bit gr stigen ge-nom en djungel av bladvass.

Svanberg visar p vxter och sger:

Hr kan vi spana efter en lgtjur, Helge. Han har funnits hr i sju r.

LNGS VGEN berttar Svan-berg om hssleblom som ger doft t klder och smak t sprit, om kovall som gav gulare smr, om liljekonvalj.

Vid den lnga badstranden r det lnggrunt och varmt i vattnet. Vid viken vxer strand-vial och saltarv, ofta den frsta kolonisatren eftersom den r bra p att ta till sig fukt.

Helt otroligt vad hr vxer mycket, sger Blix Ackermann.

DEN HGA KLAPPERVALLENligger p ns ldsta del, frn 1100- eller 1200-talet. Frn sanddynernas krn syns Sta-dion vstra, som en stora arena.

En landningsplats fr UFO, tyckte tv grabbar att den liknade. Men det r bara tv vallar som har blivit exceptio-nellt hga. Den dr borta r 22 meter, den hr 18 meter, sger Svanberg.

SOM AVSLUTNING vntar fyra kilometers promenad till Nord-udden. Stigarna r upptrampade och vissa bitar spngade, s det r lttgnget. Den gassande solen gr det till en svettig tur.

De hugade hinner ta ett sval-kande dopp innan det r dags fr hemfrd.

Fantastiskt! n levde verk-ligen upp till frvntningarna, tycker Vera Jonsson, Lule.

- nnu bttre n vad jag hade frestllt mig, sger Lena Jo-hansson, stersund.

SISSEL BLIX ACKERMAN kan jmfra med Lofoten och r lyrisk.

Det r helt annorlunda n vad vi har. Jag visste det var en nationalpark och det r intres-sant att ha varit hr.

Mnga norrmn kommer till Norrbotten p somrarna, men det r ganska oknt fr mnga att fara ut i skrgrden. Det r ngot hon nu kommer att re-kommendera dem att gra

Det var ju en s kunskapsrik guide och mycket trevligt i det hr vackra vdret.


Paradiset nnsi Sverigesnaste skrgrd

HAPARANDA. Solen strr sitt vita glitter i Bottenvikens nordligaste vat-ten och vrmer den skara som just har stigit iland p Haparanda-Sandskr. Det hr r ett paradis, sger Staffan Svanberg.

D

N Staffan Svanberg r kunnig ciceron p dagsutflykten till Haparanda-Sandskr, Sveriges stligaste nationalpark.

N Lngs spngarna gr man till det karga kapellet, som ven fungerar som sjmrke.

N Till lunch dukar Staffan Svanberg och hans med-hjlpare fram rkt lax och potatis. Man ska njuta av att vara ute i naturen, menar han.

N S in i vassen intressant... Staffan Svanberg r ven tillsyningsman fr Sveriges stligaste nationalpark och vet vad han talar om.

N Sissel Blix Ackermann upplever Haparanda-Sand-skr med alla sinnen.

N De vackra vxterna r mnga i den mngsidiga miljn p Haparanda-Sandskr.

N Att vandra p Haparanda-Sandskr blir en intensiv naturupplevelse.

N Vid den lnga vidunderliga badstranden r det lnggrunt och varmt i vattnet.

N Lngs spngar vandrar beskarna tvrs ver det som kallas stadion.

N Spana in simmande och solande slar.

N M/S Bosmina har lagt till i den skyddade hamnen p Haparanda-Sandskr.


SEVRT TIPS FRNVERKALIX5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) AllsklubbenEtt vlknt stlle fr de danssugna. Hit kommer dansen-tusiaster frn hela norra Sverige fr att njuta av dans och samvaro i natur-skn milj vid sjn. I den ljusa sommar-natten dansar de till en del av Sveriges ledande dansband.

2) BrnnabergetUtsiktsberget som har blivit en symbol fr verkalix. Bland annat har pianisten Robert Wells lovsjungit platsen i lten Upp p berget. Frn hjden har man har en fantastisk utsikt ver samhllet och den vackra omgiv-ningen.

3) HolgerstraktormuseumI Svartbyn finns Sveriges nordli-gaste traktor- och maskinmuseum, skapat av entusias-ten Holger Larsson. P sin grd har han samlat cirka 150 gamla traktorer och en stor mngd andra freml - en fascinerande upp-stllning.

4) PolcirkelnFr mnga utlnd-ska turister r Polcirkeln en stor attraktion. Flest tu-rister passerar Pol-cirkeln lngs E10an och vid passeringen i Naisheden finns en stor skylt med information. Inne i Vrdshuset Polcir-keln gr att f en minnesstmpel till vykorten.

5) SirillusFrfattaren Bengt Pohjanen och hans ikonmlande fru Monika har skapat den ortodoxa kyrkan med sin guldkupol. Inne i byggnaden kan man studera hennes mlade ikoner och ibland hra hans berttel-ser frn Tornedalen. Ett stilla stlle fr begrundan.

ANDVIK R EN AV demnga sommargsterna p Brnna camping i verkalix.

Han har just slngt sig i utomhuspoolens klara vatten fr att f lite svalka och fr att hjlpa sonen Martin Jonas som simmar med dubbla dynor.

En bit bort i bassngen plaskar Kristina Pedersen och pappa Hvar, ocks de frn Bod.

Ocks i verkalix r de norska sommargsterna i majoritet.

UTANFR SIN BOBIL sitter Gun och Jarl Ballovarre frn Skjrvu nra Troms. Hunden Kajsa tittar nyket p dem som passerar.

Det hr r paradiset fr oss, sger Jarl Ballovarre.

De har semestrat p campingen i verkalix i ett par r. De tycker att bde stillheten och storleken p cam-pingen passar dem perfekt.

Vi stormtrivdes frn frsta gngen. Vi sg stllet nr vi krde frbi och tyckte att det verkade rtt fr oss. Det var som att komma hem. Hr

kan man bara sitta och gosa, lsa och handarbeta. Hr r s nt, sger Gun Ballovarre.

DE HAR PROVAT att campa ocks p andra stllen i Sverige, men tyckte att de var fr stora.

P strre campingplatser str vagnarna s ttt. Hr r det mer ppet och lugnt och sknt, sger hon.

Jo, det r lugnare hr. Vi gr inte s mycket. Hr r perfekt att koppla av och det r ju det man ska gra nr man r p semester, sger han.

De gillar ocks att det r s nra till centrum. Det r enkelt att ta sig dit eftersom de har med sig sina cyklar. De r ocks ute p andra turer och har hunnit skaffa mnga nya vnner under resans gng.

Det r vldigt ltt att bli bekant med folk, bde andra norrmn och svenskar, sger han.

VERKALIX MARKNAD missade de precis i fjol, men den ska de frska pricka in i r. De vet att det d r extra folkliv i samhllet.

Vi har lust till att uppleva markna-den, sger han.

Frr sommaren hade de kjempev-der hela tiden. De njt, srskilt av de vackra kvllarna.

Solnedgngen r underbar. Att se solen g ned ver lven r fantastiskt. Vi r frn nordligaste Norge s vi r vana midnattssol, men det hr r lika nt, sger hon.

En enda sak saknar de: Norske aviser. Det vore bra att f

tag p sna, sger han.

EN BIT BORT LEKER tvillingarna Jeanette och Kristianne.

Mamma Rakel Lkvoll och pappa Torsten Trondal har tagit med sig dem till verkalix fem r i rad, nda sedan ickorna var nyfdda.

Den hr gngen hll det p att sluta illa. Deras husvagn har en tydlig skada.

Den slppte frn kroken just som vi hade startat, berttar Trondal.

Tack och lov slutade det lyckligt. De kunde haka p den igen och fortstta sin frd.

OCKS FAMILJEN frn Nord-Reise trivs med verkalix camping.

Vi str p samma plats varje r, skrattar Trondal.

De stannar ngra veckor, grna ver marknadsdagarna. Tvillingickorna leker med de ballonger som de kpte p marknaden. De gillar ocks att bada och att leka tillsammans.

Den avslappnade miljn tilltalar hela familjen.

Det r en n plats. Det r lugnt och sknt fr barnen, sger han.

Och nra att g till centrum, sger Lkvoll.

I EN STUGA FR FYRA bor Geir-Arne Markussen och Karina Elverland med barnen Marius och Julia.

Fr dem r det frsta gngen i verkalix.

Hr r lugnt och priset r bra. Dessutom badar man gratis, sger Markussen.

Den frmnen utnyttjar Marius till max.

Han badar era gnger om dagen, skrattar pappa.

Elverland njuter av att sola och slappa, som det ska vara.

Man ska koppla av p semestern, sger Markussen.

BRNNA CAMPING ligger p ud-den dr Kalix lv och ngesn rinner samman.

Campingplatsen ligger precis ned-anfr Grand Arctic Hotell och nra centrum.

P omrdet nns elva stugor p rad mot lven och cirka 60 husvagnsplat-ser med el.

Frutom den tempererade utom-huspoolen nns bland annat barn-pool, lekplats, grillplatser och vedel-dad bastu. Det nns ocks mjlighet att hyra bt eller kanot, att ska och att spela bangolf vid hotellet.


VERKALIX. Ett superbra stlle. Det r ltt att verblicka barnen i badet och det r ingen stress som str. Bde frldrar och barn kan slappna av.Morten Sandvik frn Bod utstrlar samma semesterskna tillfredsstllelse som han uttrycker.

N Kristina Pedersen plaskar i poolen, med hjlp av pappa Hvar. Familjen r frn Bod och precis som de mnga andra norskagsterna uppskattar de campingen i verkalix.

N Det hr r paradiset fr oss. Det tycker Jarl och Gun Ballovarre, som r redo fr en cykeltur runt verkalix och hunden Kajsa tnker flja med.

N Tvillingarna Jeanette och Kristianne med mamma Rakel Lkvoll och pappa Torsten Trondal.

N Geir-Arne Markussen och Karina El-verland bor i stuga med barnen Marius och Julia, just i duschen.

N Martin Jonas Sandvik frn Bod testar poolen.

N verkalixcamping

ligger fint p udden dr Kalixlven

och ngesn flyter sam-

man. Hit kom-mer mnga

norrmn varje sommar.

N Elva av campingplatsens stugor ligger p rad mot lven.

N Bangolfen innebr allt frn hopp till frtvivlan fr slagfrdiga duon Ulla Hannu och Elin Rehnqvist, som r och hlsar p slktingar i verkalix.

S

Sommarstress var god drj

54 55

D


SEVRT TIPS FRNVERTORNE5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) AunesgrdenP vertornes hembygdsmuseum finns bland annat en mangrdsbygg-nad frn 1820, en aitta, en bagarstu-ga, en ladugrd och en loftbod. En unik samling tornedal-skistor ingr i den stora samlingen av freml.

2) Drnglngans kultur- ochkonstcenterHuvudbyggnaden r 30 meter lng och str vid vgen genom Svanstein. I huset finns bland annat verk av konst-nren Rolf Suup (1944-1998) fas-cinerande vrilskulp-turer att beskda och att rra vid.

3) HanhivittikkoNorrbottens enda kulturreservat. Den restaurerade fbo-den en knapp mil nordvst om ver-torne r en plats fr mnga sommar-aktiviteter. Hr finns en unik flora med flera vxter som r utrotningshotade.

4) KoivumaaFbodvallEn annan rekonstru-erad fbodvall, bara 7 km frn vertor-ne centralort. De gamla byggnaderna visar hur folk levde fbodsliv frr. P fngststigen visas gamla fngstred-skap och fngstme-toder.

5) vertorne kyrkaBarockorgeln r 400 r gammal och mantelmadonnanfrn 1300-talet r den mest bermda klenoden i det som r en av de bst bevarade 1600-tals-kyrkorna i Sverige. Det r ocks en av Tornedalens vack-raste.

N I Polcirkelbyn Juoksengi finns Polcirkelmonu-mentet, en plats dr turister grna stannar till.

N Stolparna str med 14,5 meters avstnd, fr att visa hur mycket Polcirkeln flyttar sig varje r.

N Sommartid visar soluret tiden hela dygnet.

N Mats Winsa har ritat trbyggnaden vid Kattilakoski alldeles vid Tornelvens strand.

N Lars och Christine Lfgren har tagit sig till Tornedalen nda frn Genve i Schweiz.

N Nr vattnet r lgt under sommaren gr det att ta sig ut p stenn mitt i forsen.

ET R HRDkonkurrens om sknhetspriset i Tornedalen, men

i hgsommartid r det inte mnga platser som vertrffar Kattilakoski, forsen i Torne-lven som har gett platsen i byn Niskanp dess namn.

Grnslvens svagt virvlande vatten passerar platsen och fr extra fart i passagen vid klippn ute i lvfran.

Srskilt p sommaren r det mnga som stannar till p platsen hr fr att njuta.

P EN STENAVSATS p stranden sitter Lars och Christine Lfgren och slappnar av efter en behaglig picknick.

Han r fdd i Malm, men har bott i Genve i Schweiz i 25 r. Nu har han tagit med sig sin fru och bilat upp frn Stockholm.

Jag har aldrig varit s hr lngt norrut. Det r en impo-nerande trakt, tycker han.

Vldigt vackert. Och s bra vder, instmmer hans fru.

De ska strax fortstta sin rundresa i Norrbotten. De vill ven hinna uppleva fjllvrl-den och grna lite djurliv.

Vi hoppas f se renar och lgar, sger Lars Lf-gren.

UTAN ATT DE VET OM det s kan de sgas flja en gammal sydeuropeisk tradition.

Redan 1736-1737 be-skte nmligen en bermd

gradmtningsexpeditionTornedalen. Franska veten-skapsakademin hade snt ut astronomen och mate-matikern Pierre-Louis de Maupertuis som chef fr ett sllskap som skulle gra mtningar vid Polcirkeln. De ville f bekrftat att jorden var ngot tillplattad vid polerna.

Kattilakoski ligger precis p grnsen till det kta Polcirkel-landet.

Intill den stora trbyggna-den str en rad resta stolpar. Avstendet mellan dem r 14,5 m, den strcka Polcir-keln fryttar sig varje r.

P EN AV STOLPARNA str det 1787. Det ret gick Pol-cirkeln precis frbi den hr platsen.

Just nu gr den en halvmil norrut, genom Juoksengi, som drfr benmns Pol-cirkelbyn. I Juoksengi nns bland annat Polcirkelmonu-mentet, skapat av arkitekten Mats Winsa frn Trend.

Det r ocks Winsa som har ritat den stora trbygg-naden vid Kattilakoski, en prisbelnt skapelse som r inspirerad av den tornedalska brdladan.

I huset nns information om omrdet och en restau-rang.

FR NGRA R SEDAN ut-vecklade kocken Simon Laiti och hans kolleger Kattilako-ski Gastronomi till rets krog i Sverige. P senare r har det varit svrt att hlla kvalitet och kontinuitet, men nu har Hotell Tornedalia tagit ver ansvaret.

Det knns fantastiskt ro-ligt, sger Karin Anttila, som inte behvde ngon betn-ketid nr hon ck frgan om hon ville bli restaurangchef.

Fr maten har hon en slogan:

NATURLIGT, ENKELT och lagat med krlek

Maten ska stmma verens med hela miljn, s drfr har vi mycket nrodlat. Det r sk frn lven och annat som naturen ger oss. Vi har bde la carte och enklare sommarmenyer. Alla ska kunna stanna till hr.

Anttila upplever ett stort intresse fr stllet.

Det r fantastiskt mnga som har ringt sen vi tog ver. Det r frfrgningar och bokningar fr somma-ren. Vi hoppas p fortsatt frtroende och en lngsiktig lsning.

I kket jobbar tv-tre kockar, i serveringen tre-fyra personer.

Vilken arbetsplats det r, i den hr miljn. Att f vara hr r ett privilegium! tycker hon.

MNGA FIRAR KALAS i Kattilakoski. De gsterna kommer frn bda sidorna om lven.

Sommarkvllar r det dessutom ofta fullt p par-keringen. D str turisternas husvagnar och husbilar ttt och beskarna sitter ute och njuter.

Nr det r lite lgre vatten i lven en bit in p somma-ren gr det att vandra ut p stenn i lven fr att riktigt f knna nrheten till Tornel-ven.

P parkeringen har Arne och Karla Halvorsen parke-rat sin husbil. De r p vg tillbaka till sitt hem utanfr Troms, efter att ha kt runt i Sverige i drygt en mnad. De trivs.

Hr r verkligen nt. I gr kvll skickade vi en bild av solnedgngen till min mans bror, skrattar Karla Halvor-sen, njd ver sina semester-upplevelser.

Vi har bara mtt trevliga svenskar. Det knns att vi r brdrafolk!


VERTORNE. I nrheten av Polcirkeln r det ltt att gilla lget.Kattilakoski kallas ibland Tornedalens vackraste plats. Hr r tjusigt, srskilt nr det r s hr soligt och nt, sger Christine Lfgren frn Genve.

Hr r detltt attgilla lget

N Norska paret Arne och Karla Halvorsen har ltt att njuta av semestern hos brdrafolket.


SEVRT TIPS FRNPAJALA5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) Laestadius-museetLars Levi Laestadius (1800-1861) utsgs 1999 till rtusen-dets norrbottning. Han var kyrkoman, men framstende p mnga stt. Museet till hans minne bestr av prtet och den gamla prstgrden, numera kulturum med en Laestadius-utstllning.

2) LovikkavantenVid vgen genom byn Lovikka str glasmontern med vrldens strsta vante. Den r 3,5 meter hg och finns med i Guinness Rekordbok. En bit bort str Erikas stuga, till minne av skaparen av Lovik-kavanten Erika Riiga Aittamaa.

3) Kengis brukPajalas centralort i mitten p 1700-talet. Vid och i an-slutning till jrnbru-ket arbetade 120 personer. Bruket las ned kring 1930, men herrgrden r kvar. Den r Sveri-ges nordligaste och forsen vid Kengis bruk r den strsta i Tornelven.

4) Pajala kyrkaEn bit frn Laestadi-usmuseet str den vackra kyrkan. Mitt i kyrkorummet str Lars Levi Laestadi-us msshake, vilket gr att man nstan kan frestlla sig hans gestalt. En gng i tiden stod hani kyrkans predik-stol och predikade.

5) TrendhembygdsgrdP hembygdsomr-det vid Trend lv finns drygt 20 bygg-nader frn 1700-, 1800- och 1900-talen samlade i en vacker grdsmilj. Inne i grdarna finns cirka 3 000 bruksfreml. Sam-lingen skildrar den typiska tornedalska bondekulturen.

N Anna-Karin Johansson bor bara en bit frn lven. Hon fiskar fr att f avkoppling.

N Kalixbon Daniel Wennberg tar en paus, i sllskap med familjen Hellman.

N Kontrollanten Tore Johansson mter och kollar s att den uppdragna harren hller mttet.

N Mikael Nilsson Vlimaa har ftt en harr p 33,5 centimeter.

N Lino Martino r italienaren som hamnade i Mnnikk och som nu r lokal tvlingsledare fr Harrens dag.

N Mnga njuter av fisket i den skna sommarkvllen.

Avkoppling, koncentration och na sken

PAJALA. Kvllssolens skarpa ljus mjuklandar i det stilla strmmande vattnet. Som sm knott i motljuset syns skare som frsiktigt svnger sina spn. Strndernas grnska ger en mjuk inramning till det naturskna motivet. Det hr r avkopplande och det r avkoppling jag vill ha nr jag skar, sger Anna-Karin Johansson.

ON BOR ALLDELES i nrhe-ten, i huset som str en bit upp p sluttningen. Hon har en dubbel nrhet till Kalixl-

ven och till sket.Nu r hon en av era hundra som

deltar i Harrens dag i Mnnikk, byn vid en vacker del av Kalixlven, cirka sex mil vster om Pajala.

Hittills har hon bara ftt en harr som hller mttet - 30 centimeter, mi-nimimttet p de skar som godknns.

Men det r sknt vder och det r huvudsaken, sger hon.

HENNES HUND SONJA fljer nyket det hon gr. Johansson har skat i ngra r och uppskattar framfr allt naturen, stillheten och avkopplingen.

Fr mig r det sknt att ska. Fast

visst r det roligt att f sk ocks. Men man mste veta stllena. De brukar st bakom stenarna, har jag ftt lra mig, sger hon och siktar bort mot en virvel en bit ut i lven.

Senare fr hon en harr som vger 383 gram och mter 31 cm. Det ger henne en sjtteplats i den lokala tvlingen.

NGRA SPLNGDER bort str Mi-kael Nilsson Vlimaa. Han r p plats tillsammans med Diana Kvist.

Ocks han har ftt en frsta harr p 30 cm, men nu hugger det pltsligt igen. Frsiktigt drar han in den och fr hjlp att mta. Den r ngot strre, 33,5 centimeter.

Kul att den hgg vid stenen, sger Tore Johansson, funktionr och den som mter.

JOHANSSON ARBETAR som skegui-de och r ven ordfrande i Vaenvaa-ra/Mnnikk byars intressefrening. Han har skat sedan han var grabb och kan stllena. Han vet vad han talar om nr han kisar mot kvllssolen och frskrar:

Hr r ett otroligt ske p mnga stllen. I sommar har folk ftt ett 40-tal laxar p sju-tta kilo.

KONCENTRATIONEN r tydlig bland de mnga som skar den hr ljuvliga lrdagskvllen. Fast nu har de inte tid att njuta. En halvtimme terstr och de frsker f en sk som ger pris.

P stranden vilar ett gng frn Kalix. Det r roligt att se nt annat, sger

Daniel Wennberg, som n s lnge bara har ftt smsk.

Wennberg har med sig Linda och Simon Hellman. Pappa Kurt har ramlat, gjort sig illa och ftt gra ett avbrott.

VID FESTPLATSEN uppe p den hga stranden p andra sidan lven nns tvlingssekretariatet. Hr hller Lino Martino ordning p rapporterna via walkie-talkien, samtidigt som han uppdaterar sig om hur det gr p de andra stllena lngs Kalixlven dr det tvlas p Harrens dag i Kamlunge, Jockfall och Narken.

I Mnnikk r det slt 305 deltagar-kort till vuxna och 41 till ungdomar. Fast Martino vet inte om exakt alla deltar. En del kper kort bara fr att stdja freningen och fr att vara med i lotteriet.

HMARTINO KOMMER frn Italien, men r sedan 25 r rotad i Norrbot-ten. Frst bodde han i Kiruna, s i Gllivare och nu har han hamnat i Mnnikk.

Hr bodde senaste fjllan, skrattar han och pekar bort mot huset dr han bor ihop med Anna-Karin Johansson.

Nr han inte hller i Harrens dag svarar han fr laxskeguidningar ofta fr gng frn Frankrike eller Italien.

HARRENS DAG r en tvling som lockar extra mnga att ska, men i Mnnikk skas det alltid itigt frn bda sidor av lven.

Det r en n strcka hr vid byn. lven yter lugnt och det nns era na strmpartier. Det r en bra

produktion av harr och era lekomr-den fr harr, ring och lax. Det r bra skefrutsttningar.

DET FINA FISKET i Pajala kommun har resulterat i nnu en tvling som kallas vrldens lngsta.

Dels r den tvlingen lng i tid, eftersom den pgr frn den 1 juli till den 15 augusti allts i 45 dagar, dels r den lng i meter, eftersom tvlings-omrdet omfattar hela den strcka som fem lvar rinner genom Pajala kommun Kalix, Lainio, Muonio, Torne och Trend lvar.

Framver planerar man att utka tvlingen att ven omfatta abborre, harr och ring.



SEVRT TIPS FRNPITE5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein


Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) Blebyns garveriDen speciella doften r det frsta som mter be-skaren. Dagliga guidningar med berttelser om det avancerade hantver-ket och garveriets hundrariga his-toria. Sedan drygt tio r r Blebyns garveri Kunglig Hovleverantr.

2) GranparkenI jebyn ligger det hr 13 hektar stora strvomrdet med en upplevel-separk och vacker trdgrd. Hr kanbarnen uppleva djur p nra hll fg-lar, hstar, kaniner, kor, minigrisar och andra. En park fr hela familjen, med en vacker trdgrds-anlggning och lantbruksmuseum.

3) Pite skrgrdVacker vrld som r tacksam att upp-leva via de rundturer som krs hela som-maren, med start i norra eller sdra hamnen. Guider berttar om arna, historien och profiler frn frr. Ett lngre stopp sker i natur-reservatet Koskret p Vargn, skrgr-dens strsta .

4) Rosfors JrnbrukMitt ute i skogen, en bit bortanfr byn Sjulsmark, ligger na-turskna Rosfors. Hr finns bl a en basutstllning om det jrnbruk som startade p platsen p 1830-talet. Mas-ugnen blev restau-rerad p 1970-talet. Numera r omrdet en ekopark med art-rik flora och fauna.

5) SolanderparkenPitebon Daniel So-lander var botanist och vrldsomseg-lare. Han var ocks en av Linns frm-sta lrjungar. I je-byn finns museet Solandergrden och en park med bland annat monumentet Solanders stenar.

N Sandslottsbygge i Pite Havsbad med fr v Liam Malmstrm, Vanessa Malmstrm, Tim Malmstrm, Tim Persson och Tony Persson.

N Bada? Grna! Det tycker d sysko-nen frn Jrna Olle och Lova Olsson.

N Begravningsstmning. Susanne Marie Vik frn Hammerfest har tckt ver Vegard Kongsback.

N Isabelle Hansson och Jens Axner frn Sollefte tjuter nr de kommer farande i kanans land.

YSKONEN EMIL OCH JULIAStrm frn Hrnsand r riktiga vattendjur.

De lskar att bada nstan nr som helst och verallt.

De badar sig bl. Det r som om de aldrig fr nog.

Bda tv kan vara i vattnet nstan hur lnge som helst, berttar pappa Anders Strm, som leende ser p hur dotter och son roar sig en bit ut i det lnggrunda vattnet.

FR FAMILJEN STRM r det ett krt terbesk i Pite.

De semestrade vid havsbadet ocks sommaren 2006 och den upplevelsen blev ofrglmlig, srskilt fr familjens tv sm vattendjur.

De har pratat om det hela tiden sedan dess, skrattar Strm.

Nu r familjen tillbaka. De bor i tlt och de trivs.

Det r nt hr. Ltt att ta sig in till stan och mycket att gra. Skeppet har vi ocks varit och sett. Nog nns hr

att gra fr barnen, alltid, sger han, innan han blir lockad ut i vattnet av Emil och Julia.

Jag mste visa att jag inte ngon badkruka, lyder avskedshlsningen.

P STRANDEN FINNS ocks sysko-nen Liam, Vanessa och Tim Malm-strm frn Kiruna

Tillsammans med kompisarna Tim och Tony Persson frn Deger-ns har de badat, men nu hller de p att bygga sandslott. Ngon r lite ofrsiktig.

Frstr ni fr ni bygga ett nytt, varnar Liam Malmstrm.

Pappa berttar att Pitebesket blev improviserat. I familjen visste de inte vad de skulle gra i sommar s de skaffade en husvagn och for till Pite, dr det r bra fr barnen. De fr snabbt kompisar.

OCKS SYSKONEN Olle och Lova Olsson frn Jrna badar grna. De trivs p den lnga sandstranden.

Riktigt na dagar kan det vara era tusen personer p det som har kall-lats Norrlands Riviera nda sedan 1950-talet, d man i Pite uppmtte det varmaste badvattnet i Sverige tre r i rad.

En bit bort r det mer begrav-ningsstmning. Susanne Marie Vik har just tckt ver Vegard Kongsback med sand. Bda r frn norska Ham-merfest och laddar fr fest

Vi ska p Pite dansar och ler, sger Kongsback.

KNNS HAVET FR KALLT gr det bra att bada i utomhuspoolen.

Det r dr som Lukas Kllbom frn Krokom dyker upp bokstavligt talat.

Det r sknt. Fast jag har badat lite i havet ocks, sger han, rttar till dykglasgonen och frsvinner p nytt under vattenytan.

ISABELL HANSSON och Jens Axner frn Sollefte ker under hgljudda skrin utfr i den slingrande vatten-

rutschbanan. De skvtter vatten och busar med varann.

Bda r 13 r och deras frldrar r ihop. Efter ett par dagar p plats r de vldigt njda.

Vi har badat i havet och varit i Skeppet. Hr nns mycket att gra, sger Jens Axner.

DET FINNS VEN ett tropiskt in-omhusbad. De goda och varierade badmjligheterna r en frklaring till att Pite Havsbad i era decennier har lyckats behlla sin stllning som stark attraktion fr sommarturisterna.

Ungefr hlften av gsterna r norr-mn och mnga av dem vittnar om att de trivs, oavsett om de bor i husvagn eller hyr stuga.

PITE HAVSBAD ligger en dryg mil syd-ost om Pite centrum. Det r den klart strsta campingplatsen i norra Sverige med 1 200 husvagnsplatser, drygt 200 uthyrningsstugor och 100 bungalows. Dessutom har hotellet 500 rum.

I Pite nns det alltid hopp om doppPITE. Bda bad om att f ka tillbaka till Pite havsbad och s blev det.De bad om bad och blev bnhrda. Vi kom hit i gr kvll. Vi gick ner p stranden bara fr att se hur det sg ut och de hoppade i och badade p direkten, berttar pappa Anders.

S

N Riktigavattendjur r

Julia och Emil Strm frn

Hrnsand. De lskar

att bada och trivs drfr i

Pite.

Hela omrdet r knappt 60 hektar och rymmer attraktioner och aktivi-teter fr bde barn och vuxna: Dino-saurieland, Lekland, Robinsonbana, bangolf, beachvolley, fyrhjulingar, gocart, golf, hghjdsbana, mini-tivoli, paintball, pool, spa, spelhall, streetbasket, unisexbastu och en del vrigt.

OFTA BLIR HAVSBADET bas fr folk som kommer till Pite fr att uppleva ngot av de mnga stora evenemang som duggar ttt under sommaren.I r r datumen de hr: Pite Summer Games - den 2-4 juli. Festspel i Pite lvdal den 3-10 juli. Dragracing p Pite Dragway den 9-11 juli. Pite Dansar Och Ler den 28 juli-1 augusti. Noliamssan den 7-15 augusti.


PITE

PAJALA VERTORNE

VERKALIX

HAPARANDA

KALIX

LULE

16 17

D

Museet somr historienp spren


SEVRT TIPS FRNLULE5

lvsbyn

vreTvrsel Rack-


VisthedenVistheden

Sikfors

Harads

StorforsenVidsel

21

4

5

3

1) Gammelstads kyrkstadDrygt 400 rda kyrkstugor, en stor stenkyrka frn medeltiden och en levande kyrkstads-tradition. Det utgr Lules vrldsarv. Gammelstad r Sveriges strsta kyrkstad och r upp-taget p Unescos vrldsarvslista.

2) HgnanEn bit frn kyrksta-den i Gammelstad ligger det hr friluftsmuseet. Hr finns ett 40-tal ld-re byggnader som ska visa hur mn-niskorna levde frr. Nstan varenda dag under sommaren r hr publika ar-rangemang, bland annat historiska vandringar.

3) Lule skrgrdDet finns cirka tu-sen ar och holmar i Lule lglnta skrgrd. Strst r Sandn, med Klubbvikens havs-bad, ett av norra Sveriges finaste. Till Klubbviken gr dagliga turer med M/S Stella Marina. Till vriga ar gr det dagliga turer med andra btar.

4) Rne lvdalMalmens vg kallas leden lngs Rne lv, en av Sveriges f outbyggda skogs-lvar. I Melderstein finns bruksherrgr-den bevarad. Bruket byggdes p 1700-talet och fick sitt jrn frn masugnen i Strmsund, Lules frsta jrnverk.

5) Teknikens husTekniken och id-erna utvecklas hela tiden i Sveriges nordligaste science center. Teknikens hus har nu funnits i drygt 20 r, men r fortfarande en av Norrbottens stora publikattraktioner. Hr grs tekniken begriplig och intres-sant, bde fr barn och vuxna.

N Tgets dunkande sitter i ryggmrgen sedan barndomen fr Magnus Lindholm. Numera r han frestndare fr Norrbottens jrnvgsmuseum i Karlsvik

N Magnus Lindholm skyfflar kol.

N ngloket B 1085,tillverkat av Motalaverkstad 1911, rMalmbanans Vnnersldsta nglok

N Det finns ett stort antal lok, vagnar och fordon i Norrbottens Jrnvgsmuseum.

N Nybyggda perrong-er gr det ltt att g runt och titta p loken och vagnarna.

N Med rlsbussen frn Hilding Carlsson Mekaniska verkstad i Ume kr Malmbanans Vnner turisttrafik p onsdagar under sommaren.

N I utstllningshallen blinkar signaler.

N Rlsmodellerna har utvecklats under de r jrnvgen varit en vik-tig del av Norrbotten.

N Srskilt bland de yngre r museets tre modelljrnvgar vldigt populra.

ET R INTE BARA lok som drar. Ocks vagnar, bygg-nader och freml drar folk till Norrbottens Jrnvgs-

museum i Karlsvik utanfr Lule.I den rda entrbyggnaden nns

numera en strre utstllningslokal. Den r fylld av bilder, miniatyrer, freml och fakta om jrnvgen, Karlsvik, Lule och Norrbotten.

Norrbottens Jrnvgsmuseum r nmligen mer n vad mnga tror. Hr skildras norrbottnisk nutidshistoria.

MUSEET DRIVS av Malmbanans Vnner. Freningen startades 1982 med syftet att dels bevara freml och historia frn Malmbanan, dels att bedriva trak med veterantg.

I utstllningshallen nns en del av fremlen: En terskapad gammal-dags tgkup, blinkande signaler, fo-tograer - och en srskild signalstav fr norra Sverige. Normalt var den vit, men i Norrland blev den gul.

S att det skulle ge kontrast mot snn, frklarar Lindholm.

VAD SOM INTRESSERAR varierar. Mnga yngre vill se modelljrn-

vgarna, sger han.Det nns tre, detaljerat uppbyggda

miljer med bde utlndska och svenska lok och vagnar.

De stora attraktionerna, mer bokstavligt talat, nns i museets tv expohallar. Vissa vagnar och lok r ppna s att det gr att stiga in och knns atmosfren.

EN STOR SNSLUNGA r det frsta som syns i den nya hallen, som r p cirka 3 000 kvadratmeter.

I hallen nns bland annat ocks en godsvagn frn 1888, samma r som Malmbanan invigdes. Vagnen anvn-des fr trupptransporter och rymde 40 man eller tta hstar.

Hr nns ocks ngloket B 1085, tillverkat av Motala verkstad 1911.

Det r Malmbanans Vnners lds-ta nglok, sger Lindholm, lite stolt.

NGLOKET HADE EN tjnstevikt p 102,9 ton och kom upp i 90 km i timmen. Det gick t 200 kilo kol och 1 500 liter vatten per mil.

Den andra hallen r p cirka 1 200 kvadratmeter och var fr nstan hundra r sedan massatorkeri vid d-varande Lule Trsliperi. I den nns bland annat en engelsk vagn som kom till Lule 1885, det frsta elloket som SJ anvnde i reguljr trak, lik-

som en hytt frn ett Da-lok. I hytten kan ung som gammal kliva in och f uppleva knslan av sin barndoms-drm, att vara lokfrare.

NR NYA EXPOHALLEN invig-des i fjol somras blev Norrbottens Jrnvgsmuseum strst i Sveriges vad gller sprmeter under tak 420 meter. Avfuktningsaggregat gr att lok och vagnar inte rostar.

Tre av museets senaste rariteter uppmrksam

Documents

Destination Norrbotten 2010